RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN

Rapport 2004:1

Svart ekonomi (svart arbete och oredovisade inkomster)

Övrigt skatte- och avgiftsfusk

Brott mot borgenärer

Övriga ekobrott

Uppskattat mörkertal och okänd gränszon

Ekobrottslighetens omfattning och mörkertal

Den ekonomiska brottslighetens omfattning uppskattas till mellan 100–150 miljarder kronor/år.

Skatte och avgiftsfusket står för 75–85 % av detta belopp (dvs. 75–130 miljarder kronor/år).

Svart ekonomi (svart arbete och oredovisade inkomster)

Övrigt skatte- och avgiftsfusk

Brott mot borgenärer

Övriga ekobrott

Uppskattat mörkertal och okänd gränszon

Rapport om denekonomiska brottsligheten

EkobrottsmyndighetenDiarienummer: 900 2003/0426ISSN: 1404-3521Grafisk produktion: Ord&Form AB, UppsalaTryck: Elanders Gotab, 2004

RegeringenJustitiedepartementet103 33 Stockholm

Rapport om den ekonomiska brottsligheten

I enlighet med bestämmelserna i 13 § förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet får jag härmed över-lämna en rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten avser de tre senaste åren och innehåller en redogörelse för hur brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som vidtagits på området inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i förordningen. I rapporten lämnas också förslag till inriktningen för ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten under de tre kommande åren.

Rapporten har beretts i Ekorådet under medverkan av, förutom Eko-brottsmyndigheten, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brotts-förebyggande rådet, Finansinspektionen, Skatteverket samt Patent- och registreringsverket. Till rapporten hör ett omfattande underlag som tagits fram av Ekorådets arbetsgrupp i vilken ingår företrädare för myn-digheterna i Ekorådet.

Jag vill för egen del avseende Ekobrottsmyndigheten göra följande till-lägg till vad som sägs i rapporten.

Ekobrottsmyndigheten har under de gångna sex åren arbetat med att finna sina arbetsformer och med att på olika sätt öka effektiviteten och slagkraften i ekobrottsbekämpningen. Ett viktigt inslag i detta arbete har varit att öka samverkan mellan olika myndigheter för en samordning av ekobrottsbekämpningen på de sätt som framgår av den bifogade rap-porten.

Ekobrottsmyndigheten står nu själv inför en genomgripande utveck-lingsprocess. Denna process tar sikte på att utveckla arbetsformer, orga-nisation samt styrning och ledning av myndigheten. I denna ingår också att värdera vilka effekter verksamheten har haft de gångna åren på eko-brottslighetens omfattning, struktur och farlighet.

Utvecklingsprocessen har inletts genom att chefer och experter inom Ekobrottsmyndigheten har sammanfattat de uppnådda resultaten efter de första sex åren samtidigt som grunden för det kommande utveck-lingsarbetet har lagts. Det fortsatta utvecklingsarbetet tar sikte på såväl det inre som det yttre perspektivet på ekobrottsbekämpningen. Ekobrottsmyndigheten kommer att hämta in synpunkter från myn-digheterna i Ekorådet, domstolarna, konkursförvaltarna m.fl på hur myndigheten under de första åren har tillgodosett kraven på en effektiv ekobrottsbekämpning. En viktig del i utvecklingsprocessen blir själv-fallet att fördjupa analyserna av vilken effekt Ekobrottsmyndighetens verksamhet har i förhållande till de övergripande målen för ekobrottsbe-kämpningen.

Enligt de planer som gäller för genomlysningen av Ekobrottsmyndig-hetens verksamhet kommer jag att under hösten kunna överlämna en rapport till regeringen om hur ekobrottsbekämpningen bör stärkas och om hur Ekobrottsmyndigheten bör utvecklas som central myndighet för ekobrottsbekämpningen. Jag kan redan idag förutse att inriktningen måste vara att utveckla verksamheten i fråga om bekämpningen av den mest allvarliga brottsligheten, ofta med hjälp av en helt ny underrättel-severksamhet. Inriktningen måste också vara att i grunden utveckla en brottsförebyggande verksamhet som tar sikte på att långsiktigt minska brottsligheten. Det bör ske genom att verksamheten efter en strategisk genomgång och en fördjupad analys görs effektivare med målsättningen att väsentligt öka det brottsreducerande arbetet både kvantitativt och kvalitativt, med början redan i år.

Jag förutser att flertalet av de åtgärder som kan komma att föreslås kan genomföras utan särskilda åtgärder från statsmakternas sida och alltså inom ramen för Ekobrottsmyndighetens uppgift och mandat. Andra åtgärder kan kräva beslut av statsmakterna, såsom förändrad lagstiftning på vissa områden.

Gudrun Antemar

Kopia tillRiksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådetFinansinspektionen, Skatteverket, Patent- och registeringsverket

Rapport om denekonomiska brottsligheten

och dess bekämpning

1

1

Enligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekono-misk brottslighet skall Ekobrottsmyndigheten (EBM) vart tredje år utar-beta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning. Rapporten skall beredas i Ekorådet och lämnas in till regeringen senast den 15 maj.

Rapporten till regeringen skall innehålla en redogörelse för hur den eko-nomiska brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i förordningen. I rapporten skall också lämnas förslag på hur ekobrottsbekämpningen bör inriktas de tre därefter kommande åren.

Efter beredning av rapporten gör Ekorådet följande bedömning avseende den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning.

Inledning

2 3

De anmälda misstänkta skattebrotten utgör tillsammans med borgenärs-brotten merparten av de ekonomiska brott som anmäls och lagförs. Skat-tebrotten har ökat från 4 459 år 2001 till 5 817 år 2003 (+ 30 %). När det gäller brotten mot borgenärer (BrB:11 kap.) har de anmälda bokfö-ringsbrotten ökat från 4 846 år 2001 till 5 850 år 2003 (+ 17 %). Antalet anmälda övriga brott mot borgenärer uppvisar en mindre ökning, från 729 år 2001 till 824 år 2003 (+ 13 %).

De lagförda skattebrotten uppgick till 403 år 2003 och har legat på en ganska jämn nivå sedan år 1998. De lagförda brotten mot borgenärer (inklusive bokföringsbrotten) uppgick totalt till 990 år 2003 och har även dessa brott legat på en ganska jämn nivå sedan 1998.

Antalet anmälningar rörande brott mot insiderstrafflagen har ökat från tre anmälningar år 2001 till femton anmälningar år 2003. Antalet anmälda brott om otillbörlig kurspåverkan har ökat från två år 2001 till sex år 2003. Antalet anmälningar avseende EU-bedrägerier har ökat från åtta år 2002 till 26 år 2003.

Den anmälda ekobrottsligheten har alltså ökat under de senaste tre åren. Det s.k. mörkertalet är dock mycket stort, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser av de siffror som här har redovisats. Sannolikt har det inte skett några påtagliga minskningar eller ökningar av brottsligheten, i vart fall har inga sådana tendenser uppmärksammats inom skatteförvaltningen eller hos de andra samverkande myndigheterna inom ekobrottsområdet, d.v.s. i första hand Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Riksåklagaren och Tullverket. Det går dock att urskilja vissa trender. Om trenderna påverkar lagföringsandelen är det för tidigt att ha någon uppfattning om.

En första trend är att utredningar av ekonomisk brottslighet blir svårare att utreda. Brotten planeras omsorgsfullare och fler aktörer används. Den ökade internationaliseringen och den allt snabbare tekniska utvecklingen ökar ytterligare komplexiteten.

En andra trend är att ekobrott också utförs av personer som även har annan kriminell belastning. Kopplingar till annan grov brottslighet blir vanligare. Alltfler ekobrott blir därför att hänföra till vad som benämns organiserad brottslighet. Utmärkande drag för sådan brottslighet är att

Ekobrottsligheten– nuläge och förändringar

2 3

den ofta spänner över olika brottsområden, har internationella kopplingar och att den utförs av sammanhållna brottsaktiva grupper eller nätverk.

En tredje trend är att brottslingarna gör sig oåtkomliga genom att t.ex. placera verkliga eller fiktiva utländska personer i bolagsstyrelser etc.

Utvecklingen inom IT-området har gjort att kapital kan flyttas över grän-serna i en utsträckning som aldrig tidigare förekommit. Det är knappast någon överdrift att påstå att den nya informationstekniken lämpar sig väl för ekobrott. Elektronisk handel framför allt via Internet innebär att säljaren kan vara svår att identifiera och att den skatterättsliga hemvisten kan vara svår att fastställa. Internet är en marknadsplats för handel men också med möjlig-het att ombesörja transfereringar av pengar över hela världen. Tekniken har således givit de ekonomiska brottslingarna ett instrument för att begå brott och också för att tvätta de pengar som brottsligheten genererar.

En viktig företeelse att observera är ungdomars attityder till ekonomisk brottslighet. Dåvarande Riksskatteverket uppmärksammade i sina åter-kommande attitydundersökningar att ungdomars attityd till svartjobb förändrades till det sämre mellan 1998 och 2001. I olika attitydundersök-ningar som EBM låtit genomföra har framkommit att ungdomar accepte-rar svart arbete och ekonomisk brottslighet i större utsträckning än äldre generationer. En något annan syn hos ungdomarna på ekonomisk brotts-lighet kan utläsas efter en informationskampanj som Riksskatteverket genomförde 2002–2003. Informationskampanjen riktades till ungdomar i åldern 16–20 år. För att kunna mäta kampanjens effekter genomfördes en s.k. 0-mätning våren 2002. Efter ett års kampanjaktiviteter mättes dess effekter våren 2003. Mätningen visade att fler ungdomar än tidigare hade en negativ inställning till svart arbete och tog avstånd från det. Kampanjen har fortsatt ytterligare ett år och en ny mätning håller just nu på att sam-manställas. De preliminära resultaten visar att den positiva förändringen i ungdomars attityder fortsätter. Skatteverket har därför konstaterat att det går att påverka attityder med informationskampanjer.

Bilden av ungdomars attityder till ekonomisk brottslighet är inte helt entydig och inte heller komplett. Ungdomarnas inställning till brottslig-het av detta slag är en viktig faktor i bedömningen av den framtida brotts-utvecklingen. Kunskapen om deras attityder bör därför fördjupas.

Något om ekobrottslighetens ekonomiska konsekvenser

Skatteverket har uppskattat det s.k. skattefelet till 105 miljarder kronor år 2002 och att ca 70 miljarder därav belöper på svart arbete. Det saknas

4 5

underlag för att bedöma hur stora ekonomiska skador den övriga eko-nomiska brottsligheten orsakar. Ekonomiska brott i samband med kon-kurser, främst brott mot borgenärer skadar inte endast staten i form av undandragna skatter och avgifter utan även banker och andra kreditgivare liksom leverantörer och hyresvärdar, som gör stora förluster. Likaså saknas kunskap om vilka ekonomiska konsekvenser som de finansiella brotten förorsakar.

4 5

De resurser som stått till förfogande för ekobrottsbekämpningen framgår av diagrammet nedan. Skattebrottsenheterna har byggts upp och succes-sivt förstärkts genom att Skatteverket fört över resurser från övrig skatte-verksamhet. Samtidigt har polisens ekorotlar fått minskade resurser i takt med utbyggnaden av skattebrottsenheterna.

I tabellen nedan anges kostnaderna för ekobrottsbekämpningen. Den samlade effekten har blivit en successivt ökande resurs för ekobrotts-bekämpning. Resursökningen är dock mindre än vad som framgår av diagrammet om hänsyn även tas till pris- och löneomräkningen under perioden.

Resurser för ekobrottsbekämpningen

� ���� �������� ���� ���

�

�����

������

������

������

������

������

������

������

� ����� ����� ����� ����� ����

������������� �������� �������� �������� �������� �������

�������

�������

������

�������

�������

������

�������

�������

������

������������������

������

�������

������ ������

��������������

������

�������

�������������������������������������������

I sammanhanget bör nämnas att det utöver vad som redovisas i diagram-met finns ytterligare resurser av olika slag inom myndigheterna som bidrar till bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Som exem-pel kan nämnas Skatteverkets specialavdelningar.

6 7

I den löpande operativa ekobrottsbekämpningen är myndigheterna i stor utsträckning beroende av samverkan med varandra. Denna samverkan sker ofta informellt och utvecklas ständigt. Dessutom sker en strukture-rad övergripande och funktionsinriktad samverkan genom Ekorådet och den till rådet kopplade arbetsgruppen samt inom de regionala samver-kansorganen (SAMEB).

Exempel på mer formaliserad operativ samverkan

• Ett myndighetsgemensamt riksomfattande kontrollprojekt mot momsbedrägerier i samband med karusellhandel genomfördes år 2000 med det goda resultatet att denna typ av brottslighet minskade avsevärt i Sverige i motsats till flera andra europeiska länder, tex. England och Frankrike, där den fortfarande är omfattande.

• Ett myndighetsgemensamt kontrollprojekt mot momsbedrägerier i samband med gränsöverskridande handel med livsmedel påbörjades 2003 och beräknas pågå t.o.m. 2005. Projektet omfattar hela riket.

• Lagerbolagsrapporten avlämnades under 2003 och projektgruppen fortsätter på uppdrag av Ekorådet att samordna genomförandet av de åtgärder som föreslås i rapporten för att minska missbruket av aktie-bolagsformen.

• SAMEB-grupperna har genomfört ett flertal regionala och lokala kontrollprojekt inom framför allt bygg-, restaurang-, taxi- och åkeri-branscherna.

Brottsförebyggande samarbete

Det brottsförebyggande arbete som genomförts är dels direkta åtgärder såsom kontakter av olika slag med företag, myndigheter och organisatio-ner samt allmänheten, dels indirekta åtgärder i form av utredningar och kunskapsinsamling som kan ligga till grund för framtida direkta brottsfö-rebyggande insatser.

• Brottsförebyggande projekt pågår eller har avslutats i ett flertal bran-scher i samarbete mellan de ekobrottsbekämpande myndigheterna, LO, Svenskt näringsliv och ett flertal andra organisationer samt kom-

Vidtagna åtgärder inom ramenför myndighetssamverkan

6 7

muner och landsting. Syftet med insatserna är att öka medvetenheten hos de nämnda aktörerna om vikten av brottsförebyggande arbete

• Vissa SAMEB-grupper har bedrivit brottsförebyggande samarbete med framför allt fackföreningsrörelsen. SAMEB-grupperna har även genomfört informationsinsatser som riktats till exempelvis nystartade företag. Andra aktiviteter gäller samordnade kurs- och seminarieverk-samheter för att höja kompetensen inom myndigheterna. Även här syftar insatserna till en ökad medvetenhet när det gäller brottsföre-byggande åtgärder av olika slag.

• Näringsförbuden och tillsynen över dessa har genomlysts av en arbetsgrupp och en rapport från projektet lämnas under våren 2004. Syftet med projektet är bl.a. att öka näringsförbudens brottsförebyg-gande effekt

• System för att lagra och tillhandahålla kunskaper och erfarenheter (EkoBank) byggs upp hos EBM i syfte att på sikt stödja alla brottsbe-kämpande myndigheter inom ekobrottsområdet. Genom EkoBanken skapas förutsättningar för en bättre kompetens- och metodutveckling också när det gäller det brottsförebyggande arbetet

Brottsförebyggande arbete har normalt ett långsiktigt verkande mål. Upp-följning och utvärdering av de nu vidtagna åtgärdernas resultat har ännu inte gjorts och kräver dessutom i flertalet fall särskilda insatser.

Andra samverkansprojekt

• Ekorådet har initierat ett särskilt projekt som arbetar med modeller och arbetsmetoder för att tillvarata befintliga möjligheter för att spåra och återföra utbyte av brott.

• Det arbete som påbörjades redan 1994 under benämningen Rubicon (Rutiner, brottsutredningar i konkurs) återupptogs under 2000 och har bl.a. resulterat i en riksomfattande seminarieserie under 2002

Hotbildsanalysen

Ekorådet har i seminarieform initierat ett myndighetsgemensamt arbete för att ta fram en hotbildsanalys på ekobrottsområdet. Arbetet skedde inledningsvis på bred front men rådet har därefter beslutat att analysen i ett första skede skall koncentreras till följande områden:

8 9

Svart arbete• Näringsidkares svartarbete inom kontantbranscherna• Svart arbete och bemanningsföretag

Mervärdesskattebedrägerier• Särskild inriktning mot gränsöverskridande handel

Ekobrottslighetens servicefunktioner• Oseriösa rådgivare och skatteparadis• Oseriösa lagerbolagsbildare och missbruk av associationsformer

8 9

I det följande lämnas inledningsvis en mer övergripande beskrivning av hur ekobrottsbekämpningen bör inriktas under den kommande treårspe-rioden. Därefter följer en detaljerad beskrivning av hur arbetet inom de ovan nämnda hotbildsområdena bör bedrivas.

För det första är det nödvändigt att fortsätta och fördjupa samarbetet på det operativa området. Till detta hör även att gemensamt utveckla nya metoder för att angripa ekobrottsligheten på ett effektivare sätt.

En andra huvuduppgift är att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan berörda myndigheter på olika nivåer samt näringslivet och andra intressenter. En viktig målgrupp är ungdomar, vars attityder till svart arbete och ekonomisk brottslighet måste bearbetas. Mer ändamålsenliga metoder för sådan påverkan behö-ver också utvecklas.

En tredje uppgift blir att fortsätta arbetet med hotbildsanalyser. På det närmaste programmet står en analys av EU-utvidgningen som en myn-dighetsgemensam aktion under år 2005. Ett annat viktigt område är att utveckla underrättelseverksamheten beträffande ekonomisk brottslighet. Bl.a. bör särskild uppmärksamhet riktas mot den ekonomiska brottslighet som har samröre med den organiserade brottsligheten.

Nyckeln till ett framgångsrikt arbete är samverkan. I det sammanhanget gör sig sekretessfrågorna ofta påminda. I SAMEB-gruppernas rapporter framhålls ofta att sekretesslagstiftningen lägger hinder i vägen för en effektiv ekobrottsbekämpning på flera olika områden. Det är framför allt i skedena före att förundersökning eller revision inletts som man upplever de stora problem. Vidare är det mer generellt ett problem att myndig-heter i flera fall inte kan lämna information till andra myndigheter eller konkursförvaltare utan att uppgifterna först begärts. Den som behöver uppgifterna vet ofta inte om att de finns. En översyn av lagstiftningen på detta område framstår som angelägen.

Förslag till inriktning och åtgärder under de tre kommande åren

10 11

SÄRSKILT OM SVART ARBETE, MOMSBEDRÄGERIER OCHEKOBROTTSLIGHETENS SERVICEFUNKTIONER

(OSERIÖSA RÅDGIVARE OCH SKATTEPARADIS)

Svart arbeteHotbildsanalysen koncentrerades till de s.k. kontantbranscherna, men det förekommer även svart arbete inom faktureringsbranscherna, där bygg-branschen i vidsträckt bemärkelse är det främsta exemplet. Hotbildsanaly-sen fokuserade i denna etapp främst av resursskäl på kontantbranscherna. Det är naturligt att i nästa steg ägna analysen åt övriga branscher.

Brottsligheten består i att man undanhåller och inte deklarerar kontant mottagna intäkter vilket får konsekvenser för framför allt inkomstbeskatt-ningen men även för mervärdesskatten och de sociala avgifterna. En all-varlig effekt av svart arbete är att företagen anlitar svart arbetskraft för att sänka sina kostnader och därigenom förbättra sitt konkurrensläge gente-mot de seriösa företagen. Själva tillvägagångssätten för att dölja intäkterna är utpräglat branschspecifika.

Skatteverket bedriver i det s.k. Riksprojektet kontroll av om svart arbets-kraft förekommer i stora byggprojekt runt om i landet. De iakttagelser som redovisas i en rapport från projektet visar att skatteundandragandet satts i system i vissa delar av byggbranschen och att man i dessa delar kan beskriva skattefusket som organiserad handel med svart arbetskraft. Olika konstruktioner med fristående uppdragstagare – underentreprenörer, bemanningsföretag och andra mellanhänder i flera led – används i syfte att försvåra för Skatteverket att upptäcka och utreda skatteundandragan-det. Detta är i och för sig inte något nytt fenomen. Även tidigare kartlägg-ningar av entreprenadbranscherna visar att ett stort skatteundandragande förekommer i dessa branscher och att lagändringar krävs för att komma tillrätta med skattefusket. Den nu gällande lagstiftningen när det gäller uthyrning av arbetskraft har gjort det ännu svårare för Skatteverket att komma till rätta med denna typ av skatteundandragande.

Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i byggbran-schen är mycket stor. Utifrån genomförda utredningar har det beräknats att de svarta lönerna inom projektets ramar uppgår till mellan 2,5 och 3 mdkr årligen. I rapporten har man avstått från att uppskatta ”svart-arbetet” i branschen som helhet, men betonat att omfattningen är klart oroande. Staten förlorar i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt intäkter som motsvarar 85 % av de svarta lönerna dvs. årligen mellan 2 och 2,5 mdkr. Omfattningen har även medfört att konkurrensen i vissa fall snedvridits.

10 11

Regeringen tillsatte i februari 2002 den s.k. Byggkommissionen. Kom-missionens förslag är under beredning i Regeringskansliet. Det är viktigt att ett kommande lagförslag verkligen får effekt mot det svarta arbetet. Risken är annars uppenbar att de oseriösa delarna av byggbranschen växer sig allt starkare och att även inslaget av yrkeskriminella ökar.

Bemanningsföretag finns inom många branscher sedan det blivit tillåtet att bedriva personaluthyrning. Det förekommer oseriösa bemanningsfö-retag som har som affärsidé att tillhandahålla svart arbetskraft. Genom att dessa bemanningsföretag har F-skattsedel kan den som anlitar ett sådant företag svära sig fri från att själv ha anlitat svart arbetskraft.

Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivDe attitydundersökningar, som närmare redovisats under rubriken nuläge och förändringar tyder när det gäller svart arbete på att yngre generationer inte har samma grundvärderingar och skattemoral som äldre generationer har. Yngre generationers avvikande grundvärderingar kan utgöra ett hot mot det svenska skattesystemet. Om inte trenden vänds är risken är stor att staten i framtiden förlorar ännu större belopp i skatter och avgifter.

Förslag• Det är väsentligt att det lagstiftningsarbete som pågår beträffande

entreprenadavdrag inom byggbranschen snarast fullföljs samt att förberedelser vidtas så att likartade system även införs inom andra områden där kedjor av underentreprenörer är vanligt förekommande.

• Beträffande kontantbranscherna är det angeläget att införa en lag-stiftning med krav på typgodkända kassaapparater.

• Informationsinsatser bör genomföras i syfte att förändra ungdomars positiva attityder till vissa former av svart arbete utifrån Skatteverkets erfarenheter från den särskilda ungdomskampanjen.

• De samverkande myndigheterna har bedrivit och bedriver brottsföre-byggande projekt tillsammans med näringslivets organisationer, både löntagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer samt branschor-ganisationer. Dessutom förekommer samarbete med kommuner och landsting. Det är viktigt att dessa aktiviteter fortsätter och fördjupas och även utvidgas till andra berörda branscher. Särskilda insatser avses dessutom genomföras för att utveckla de regionala samverkans-organens delaktighet och att involvera de lokala brottsförebyggande råden i förebyggande åtgärder mot svart arbete.

12 13

Momsbedrägerier

Vid redovisning av moms finns det alltid en risk att utgående moms inte redovisas där sådan borde ha redovisats eller att avdrag för ingående moms sker när sådant avdrag inte skall medges.

Detta innebär att det finns i princip fyra grundläggande drag i momsbe-drägerierna.• Man deklarerar inte en transaktion och betalar inte in någon moms.

Med detta följer att inkomstskatt inte blir betald på den vinst som kan uppstå genom transaktionen. Eventuella punktskatter blir inte heller betalda.

• Man deklarerar momsen men betalar inte in någon moms. Detta är ofta fallet i planerade konkurser.

• Man deklarerar på falska grunder överskjutande ingående moms så att man får ut rena pengar från skattemyndigheten.

• Man smugglar in varor till Sverige från länder utanför EU med avsikt att sälja varorna utan att inkomstbeskatta vinsten. Detta har till följd att momsen inte heller betalas in.

Kännedomen om de bedrägliga förfaranden som tillämpas i fråga om mervärdesskatt är god såväl i myndigheternas dagliga arbete som i den kriminologiska forskningen. Samtidigt kan man konstatera att myndig-heternas kontroll leder till att det utvecklas nya bedrägliga förfaranden.

Någon säker uppskattning av mervärdesskattebedrägeriernas omfattning finns inte. Det bör vidare påpekas att allmänheten i form av konsumenter ofta inte reflekterar över momsbedrägerierna när de köper en vara eller en tjänst ”momsfritt” till lägre pris än vad som är rimligt. Konkurrensen snedvrids också när vissa företag kan hålla lägre priser än konkurrenterna genom att inte betala in moms. Den snedvridna konkurrensen får sprid-ningseffekter så till vida att vissa företag för att överleva går in på den brottsliga banan.

Inom EU har särskilt fusk där s.k. missing traders är inblandade medfört mycket stora bekymmer. Denna verksamhet, inom vilket momsbedräge-rier med s.k. karusellhandel också ingår, har i t.ex. England och Tyskland nått en helt oacceptabel nivå. Detta har medfört att EU-kommissionen genomfört särskilda åtgärder för att bekämpa denna typ av momsfusk.

Det förtjänar här att nämnas att enligt grundfördragen för EU har samtliga länder ett gemensamt kontrollansvar för de harmoniserade indirekta skat-terna. Upplysningsvis kan nämnas att analysen som gjorts i vissa medlems-länder tyder på att skattefelet kan uppgå till över 15 % av skattebasen.

12 13

Det kan tilläggas att i slutrapporten för momskontrollprojekt avseende karusellhandel har bedömningen gjorts att riskområdet fortsätter att vara aktuellt under överskådlig tid framåt. Även om det finns vissa tendenser att Sverige numera inte alltid är det land som gör själva skatteförlusten, så används ändå Sverige som ett av de genomgångsländer som ”karuseller” passerar. Detta innebär att andra medlemsländer begär hjälp från Sverige med utredningar av olika slag. Dessa utredningar tar ofta sikte på att klar-lägga distributionsvägar, betalningsvägar etc.

Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivMervärdesskatten kommer även i fortsättningen att vara ett tydligt risk-område. Detta gäller särskilt för den gränsöverskridande handeln.

Den 1 maj 2004 utvidgades EU med 10 nya medlemsstater. Detta för-väntas påverka momsbedrägerierna i samband med EU-relaterad handel. I sammanhanget bör dock påpekas att de nya länderna arbetar med att ta fram nya strategier för att komma till rätta med problemen.

Förslag• Särskild uppmärksamhet ägnas indirekta skatter vid gränsöverskri-

dande handel.• Ett utökat internationellt myndighetssamarbete behövs för en effekti-

vare kontroll.

Oseriösa rådgivare och skatteparadis

Affärer via skatteparadis sker i många olika skattemässiga syften och sam-manhang. Ett antal tillvägagångssätt är kartlagda och beskrivna i olika kontrollprojekt som genomförts av Skatteverket.

Skatteparadis har använts sedan länge. Före avregleringarna på 90-talet var det mycket dyrt och komplicerat att använda sig av skatteparadis. Sedan dess har det blivit mycket enklare och billigare och ett stort antal aktörer är verksamma med att ge råd och erbjudanden om paradislös-ningar. Erfarenheter från de ovan nämnda projekten visar på att använ-dandet av skatteparadis ökar, särskilt för mindre och lönsamma företag. På senare år har merparten av affärerna skett via s.k. fasadbolag i länder som England och Holland.

I Sverige har man uppskattat det s.k. skattefelet med internationell anknytning till någonstans mellan 20–35 mdkr. Av det internationella felet beräknas 2–5 mdkr avse bolagskonstruktioner via skatteparadis och 8 mdkr främst fysiska personers kapitalplaceringar i lågskatteländer med bristande insyn.

14 15

Internationellt skattefusk skiljer sig från annat fusk genom att skattebasen ofta förloras för alltid. Beloppen återförs inte till den svenska ekonomin för att skapa nya inkomster.

Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivOECD och EU har sedan ett antal år lagt ner stor möda på att kartlägga och bedöma förekomsten av skadeverkningar på grund av skillnader i beskattning. EU har benämnt detta illojal skattekonkurrens och främst koncentrerat sig på medlemsländernas försök att med förmånliga regler locka till sig företag, kapital och personer på andra medlemsländers bekostnad. OECD har benämnt det skadliga skatteåtgärder (harmful tax practices) och har koncentrerat sitt arbete på skatteparadis. Efter ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete har flertalet av de utpe-kade, drygt 40-talet, skatteparadisen förbundit sig att ändra sina regelverk. Detta gäller exempelvis att öka möjligheterna till informationsutbyte och insyn i vilka som är de egentliga ägarna bakom bolag.

Förslag • De viktigaste åtgärderna torde vara att fortsätta på den inslagna

vägen med att utveckla kontrollmetoder, följa och analysera utveck-lingen på marknaden för rådgivning samt framför allt intensifiera det internationella samarbetet både på ett övergripande plan med EU: s och OECD:s olika organ men även på det rent operativa området. Det torde vara speciellt angeläget att vidta åtgärder mot oseriösa råd-givare eftersom i stor omfattning dessa utgör navet i hjulet för den ekonomiska brottsligheten.

Oseriösa lagerbolagsbildare

Ett antal personer och företag bildar sammantaget i Sverige under ett år ett stort antal lagerbolag som man säljer för 4 000 – 5 000 kronor utan att se till att aktiekapitalet, lägst 100 000 kr, betalas in. Aktiekapitalet kommer inte heller att någonsin betalas in. Köparna avser i flertalet fall att använda bolagen bland annat för att olagligt få ut överskjutande ingå-ende moms och för att genomföra olika typer av bedrägerier.

Myndigheterna känner till de oseriösa lagerbolagsbildare som bedriver en större verksamhet. Det rör sig om 15 – 20 personer som driver företag som bildar och säljer lagerbolag på ett oseriöst sätt. Efter kort tid försätts flertalet av de sålda bolagen i konkurs och köparna uppvisar mycket höga skulder både till det allmänna och till enskilda. Under de senaste tre åren har det bildats cirka 17 000 aktiebolag varje år. Av dessa har cirka 3 000 bildats av oseriösa lagerbolagsbildare.

14 15

Aktiebolaget kan på detta sätt bli ett brottsverktyg. Det förekommer även att de oseriösa lagerbolagsbildarna hjälper köparna att begå olika typer av skattebrott och andra ekobrott. Lagerbolag utan kapitaltäckning används för ekonomisk brottslighet. Statskassan förlorar stora skatte- och avgifts-intäkter. Leverantörer och borgenärer gör stora kreditförluster. Dessutom har vissa anpassningseffekter redan visat sig genom att vissa s.k. oseriösa lagerbolagsbildare har börjat saluföra handels- och kommanditbolag istäl-let för aktiebolag, när de märkt att myndigheterna har visat intresse för deras verksamhet.

Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv

Även med de motåtgärder som redan initierats och som fortlöpande kommer att utvärderas och utvecklas finns risk för att den oseriösa verk-samheten fortsätter. Statskassan kan förlora stora skatte- och avgiftsintäk-ter. Leverantörer och borgenärer riskerar att göra stora kreditförluster.

FörslagEkorådet har givit arbetsgruppen i projektet Oseriösa lagerbolagsbildare förlängt mandat att arbeta med och kraftsamla kring genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna följer två huvudlinjer. • Den första gäller information om rapportens innehåll till bl.a. de

samverkande myndigheternas medarbetare, till lagerbolagsbildare, till revisorsorganisationerna och till revisorer i lagerbolagskedjor. Förhoppningsvis får detta en preventiv effekt och ett ändrat beteende hos aktörerna.

• Den andra huvudlinjen i förslagen till åtgärder är att använda befint-lig lagstiftning för lagföring av de personer som medverkar i oseriös lagerbolagshantering.

16 17

Ovan har beskrivits en rad olika åtgärder och aktiviteter som syftar till att minska den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar på sam-hällsekonomin och ytterst för den enskilde. Det arbetet måste fortsätta och utvecklas ytterligare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att finna komplement till den traditionella kontrollverksamheten. Brottsförebyg-gande åtgärder av olika slag bör då stå i förgrunden.

I sammanhanget måste det dock påpekas att myndigheternas resurser alltid kommer att utgöra en begränsning i fråga om vad som är möjligt att uppnå. De myndigheter som ingår i Ekorådet kommer var för sig att inom ramen för den statliga budgetprocessen återkomma till regeringen i dessa frågor.

Avslutande synpunkter

16 17

Underlagsrapport

Lennart Berg, Anna K Hansson, Dan Magnussonsamt ledamöterna i ekorådets arbetsgrupp

1

1

1. Inledning 6

2. Läget i frågan om den ekonomiska brottsligheten 72.1 Begreppet ekonomisk brottslighet 7

2.2 Olika typer av ekobrott 7

2.3 Kunskapskällorna 8

2.4 Brottslighet i samband med gränsöverskridande handel 10

2.4.1 Momsbedrägerier 10

2.4.2 Smuggling i den kommersiella importen 11

2.5 Finansiella brott och hot mot svenska skattebasen 12

2.5.1 Insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan 12

2.5.2 Svart arbete och annan branschrelaterad brottslighet 13

2.5.3 Traditionellt skatteundandragande 16

2.5.4 Fusk med punktskatter 20

2.5.5 Skatteparadis och skattefusk relaterat till utländska finansmarknader 23

2.5.6 Penningtvätt 24

2.6 Missbruk av associationsformer 26

2.6.1 Oseriösa skalbolagsaffärer 26

2.6.2 Oseriösa lagerbolagsbildare 27

2.7 Obeståndsrelaterad brottslighet 28

2.8 Organiserad brottslighet 29

3. Samvekan 333.1 Ekorådet 33

3.2 EU-bedrägerirådet 34

3.3 Hotbildsanalys 34

3.4 Samverkan mellan de centrala samverkande parterna 35

3.5 De regionala samverkansorganen 37

Innehåll

2 3

4. Underrättelse- och kontrollverksamhet 384.1 Underrättelseverksamhet 38

4.2 Skattekontroll 42

4.3 Finansinspektionens kontroll 46

4.4 Tullverkets kontroll 48

4.5 Myndighetsgemensamma riksprojekt 49

4.5.1 Karusell 2000 49

4.5.2 Livsmedelsprojektet 50

4.6 Regionala kontrollaktioner 51

5 Anmälda misstänkta brott 55

6 Brottsutredande verksamhet 616.1 Allmänt 61

6.2 Åklagarväsendets ärendehantering 61

6.3 Genomströmningstid och lagföring 64

6.4 Utredningar vid polismyndigheter i övriga landet 67

6.5 Verksamheten vid skattebrottsenheterna 68

7 Lagförda och påföljder 69

8 Resurser 71

9 Betalningssäkring, indrivning mm 729.1 Konkurstillsyn 74

9.2 Spåra och återföra vinning av ekonomisk brottslighet 75

9.3 Rutiner, brottsutredningar i konkurs (Rubicon) 76

10. Brottsförebyggande verksamhet 7710.1 Allmänt 77

10.2 EBMs strategi 77

10.3 SKV:s brottsförebyggande verksamhet 79

10.4 Kontakter och information 80

10.5 Centrala brottsförebyggande projekt 82

10.6 Regionala brottsförebyggande aktiviteter 82

2 3

11. Undersökning av näringsförbudens efterlevnad 85

12. Internationella kontakter och samarbete 86

13. Kompetens och metodutveckling 8813.1 Ekobank 88

13.2 Utbildning 88

13.3 Metodutveckling 89

14. Ekobrottsforskning 91

15. Problemområden och framtida hot 9615.1 Teoretisk bakgrund till analysen 96

15.2 Framtagandet av hotbilden 98

15.3 Svart arbete inom kontantbranscherna 100

15.4 Momsbedrägerier 102

15.5 Ekobrottslihghetens servicefunktioner 104

15.5.1 Oseriösa lagerbolagsbildare 104

15.5.2 Oseriösa rådgivare och skatteparadis 106

Bilaga 1 109I det regionala rapporterna föreslagna förändringar 109

Tabell 1 Andel företag per bransch som anser att de blir utsatta för osund konkurrens 13

Tabell 2 Schematiska kalkyler av skattefelets storlek, mdkr 19

Tabell 3 Uppskattning av skattefel med internationella kopplingar, mdkr 19

Tabell 4 Debiterade punktskatter 2003, mdkr 20

Tabell 5 Likvidationsbeslut (antal) 29

Tabell 6 Översikt av den organiserade brottslighetens förändringar 31

Diagram 7 Penningtvättsanmälningar 1998–2003 39

Tabell 8 Penningtvättsanmälningar år 2000–2003 fördelat på respektive anmälare 40

Diagram 9 Antal inledda förundersökningar 1998–2003 40

Tabell 10 Brottstyper i de inledda förundersökningarna 2001–2003 41

4 5

Diagram 11 Antal nyregistreringar hos SKV 1999–2003 43

Diagram 12 Årsarbetskrafter för SKV:s kontroll 1998–2003 43

Diagram 13 Revisionsverksamhet 1999–2003 44

Diagram 14 Beskattningsbeslut pga skrivbordsgranskningar och revisioner 44

Diagram 15 Belopp av beskattningsbeslut pga skrivbordsgranskningar och revisioner 1999–2003 45

Diagram 16 Skattetillägg för arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och moms, 2000–2003 45

Tabell 17 Antal insiderutredningar 47

Tabell 18 Antal utredningar om otillbörlig kurspåverkan 47

Tabell 19 a Alkohol, beslagtagna kvantiteter 1999–2003 48

Tabell 19 b Tobak, beslagtagna kvantiteter 1999–2003 49

Tabell 20 Resultat av sk härvutredningar 1998–2003 54

Diagram 21 Myndigheternas brottsanmälningar 1998–2003 55

Tabell 22 Anmälda brott 1998–2003 57

Tabell 23 Alla anmälda ekonomiska brott per kategori och totalt 2001–2003 59

Tabell 24 Anmälda brott 2001–2003 58

Diagram 25 a Utvecklingen av anmälda misstänkta brott – totalt 2001–2003 59

Diagram 25 b Utvecklingen av anmälda misstänkta brott – totalt 2001–2003 60

Diagram 26 Anmälda ärenden, 1998–2003 62

Diagram 27 Avslutade ärenden 1998–2003 62

Tabell 28 Skillnad anmälda – avslutade ärenden 2000–2003 63

Diagram 29 Fördelning av ärenden i balans efter svårighetsgrad 2003-12-31 63

Tabell 30 Antal beslut i åtalsfrågor EBM, 1999–2003 64

Tabell 31 Antal beslut i åtalsfrågor övriga ÅM, 1999–2003 64

Diagram 32 Rättsprocessen 65

Diagram 33 Genomströmning EBM antal dagar från anmält brott till beslut, medelvärde 65

Diagram 34 Genomströmning polisen, övriga ÅM och totalt 2001–2003 66

Diagram 35 Avslutade ärenden 2003 per anmälningsår 66

Diagram 36 Skattebrottsenheternas utredningsverksamhet 68

Diagram 37 Lagförda personer efter huvudbrott 1998–2002 72

4 5

Diagram 38 Näringsförbudens utveckling år 1998–2003 70

Diagram 39 Överträdelse av näringsförbud 2001–2003 70

Diagram 40 Kostnader för ekobrottsbekämpning 1999–2003 71

Diagram 41 Ansökningar till länsrätten om betalningssäkring, antal 72

Diagram 42 Restförda skatter och avgifter KFM (miljoner kr) 1999–2003 73

Diagram 43 Restförda skatter, avgifter mm (miljoner kr) – specialenheterna 74

Diagram 44 Konkurstillsyn 1998–2003 76

Diagram 45 Analysmodell för den ekonomiska brottsligheten 96

Diagram 46 Deklarerad inkomst i tkr för vissa grupper enskilda näringsidkare. 101

6 7

1. Inledning

Enligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot eko-nomisk brottslighet finns det på central nivå ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, Ekorådet med riksåklagaren som ordförande och i varje län ett regionalt samverkansorgan som leds av landshövdingen.

De regionala samverkansorganen (SAMEB-grupperna) ska vart tredje år utarbeta en rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten ska senast den 15 februari, med början år 2004, lämnas in till Ekobrottsmyn-digheten (EBM).

EBM har den 11 november 2003, efter beredning i Ekorådet utfär-dat allmänna råd med närmare uppgifter om rapportens innehåll och utformning. Ekorådets arbetsgrupp har dessutom i en konferens på EBM tillsammans med företrädare för de regionala samverkansorganen gemen-samt diskuterat och analyserat den nya rapporteringsordning som gäller fr.o.m. 2003 men även mer allmänna samverkansfrågor på central och regional nivå.

EBM ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekono-miska brottsligheten. Rapporten ska beredas i Ekorådet och senast den 15 maj, med början år 2004, lämnas in till regeringen.

Rapporten till regeringen ska innehålla en redogörelse för hur den ekono-miska brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits på området inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i förordningen. I rapporten ska också lämnas förslag på hur ekobrottsbe-kämpningen bör inriktas de tre därefter kommande åren.

6 7

2.1 BEGREPPET EKONOMISK BROTTSLIGHET

Begreppet ekonomisk brottslighet täcker en sådan mångfald av företeelser att skulle man försöka göra en operationell stipulativ definition skulle, hur man än valde definitionen, en mångfald fenomen falla utanför, vilket många intressenter i begreppsbildningen skulle anse olämpligt.

En lösning på problemet är därför att betrakta begreppet som konven-tionellt bestämt och teoretiskt innehåller då begreppet de fenomen som intressenterna i begreppsbildningen vid en viss tid förstår med begrep-pet.

Naturligtvis uppstår det då problem när man ska göra klassifikationer av olika typer av ekonomiska brott.

Samma brist på klart stipulerade gränser som gäller det generella begrep-pet ekonomisk brottslighet gäller för underindelningen.

Därför är det inte lämpligt att tala om klassifikationer utan i stället använda begreppet typologi för de indelningar som görs. En typologi innehåller ett antal fenomenbeskrivningar där dessa inte är strikt logiskt relaterade till varandra. Detta innebär att de också kan innehålla samma element i viss omfattning eller i ett antal fall. En överlappning av data kan således förekomma. Vid kvantifieringar av olika typer av ekonomisk brottslighet måste man därför hålla räkning på dessa överlappningar.

Den typologisering som redovisades i EBM rapporten 1999:2 utgick från ett kontrollstrategiskt synsätt. Detta innebär att det är myndigheternas uppfattning om den ekonomiska brottslighetens former och omfattning som har styrt struktureringen av typologin. Samma synsätt har legat som grund för den nu föreliggande rapporten.

2.2 OLIKA TYPER AV EKOBROTT

1. Gränsöverskridande handelMomsbedrägerier t.ex. karusellhandel med guld, mobiltelefoner och datakomponenterSmuggling i kommersiell import

2. Läget i fråga om den ekonomiskabrottsligheten

8 9

2. Finansiella brott och hot mot svenska skattebasenSvart arbete och annan branschrelaterad brottslighetInsiderbrottTraditionellt skatteundandragandeFusk med punktskatterSkatteparadis och skattefusk relaterat till utländska finansmarknaderPenningtvätt

3. Missbruk av associationsformerOseriösa skalbolagsaffärerOseriösa lagerbolagsbildare

4. Obeståndsrelaterade brott

5. Organiserad brottslighet

2.3 KUNSKAPSKÄLLORNA

I den lägesrapport som EBM lämnade i september 1999 (Rapport 1999:2) som underlag för myndighetsgemensamma riktlinjer år 2000 gjordes ett försök att ge en översiktlig bild av ekobrottslighetens olika former i Sverige. I rapporten som avlämnades i augusti 2001 (Rapport 2001:1) framhölls att tillvägagångssätten inte syntes ha förändrats nämnvärt, men även om detta var ett påstående som de flesta myndighetspersoner inom ekobrottsbekämpningen troligtvis var villiga att skriva under på måste det likväl tas med största reservation.

I sammanhanget måste nämligen beaktas hur kännedom om ekobrottslig-hetens former och omfattning sprids. För det första kan det konstateras att den ekonomiska brottslighet som riktas mot det allmänna är av helt annan karaktär än den traditionella brottsligheten och den ekonomiska brottslig-het som riktas mot företag, organisationer och enskilda personer. När det gäller ekonomisk brottslighet riktad mot det allmänna är det ingen fysisk person som direkt drabbas och känner av en skada eller förlust. Det är först efter en kontrollåtgärd av en tjänsteman som brottet upptäcks eller efter en anmälan från enskilda personer, företag eller organisationer. Den ekono-miska brottslighet som är riktad mot det allmänna måste antas vara behäftad med ett mycket större mörkertal än den övriga ekonomiska brottsligheten.

När det gäller den ekonomiska brottslighet som riktas mot andra än det allmänna har det emellertid i olika undersökningar visat sig, att man även här måste räkna med ett ganska stort mörkertal, fast av andra skäl.

8 9

Företag anmäler exempelvis inte eftersom de är rädda att förlora good-will gentemot kunder och finansiärer om det skulle bli känt att man har dåliga ekonomiska kontrollrutiner inom företaget.

Skall man försöka bedöma hur den ekonomiska brottsligheten totalt sett utvecklas över tiden måste man utöver mörkertalen beakta hur den upp-täckta ekonomiska brottsligheten dokumenteras och hur informationen sedan bearbetas och sammanställs.

Det finns vissa karakteristika hos de ekonomiska brotten som är av största intresse om man utifrån bekämpningssynpunkt ska få ett relevant grepp om ekobrottslighetens utveckling och det är framför allt följande:• Vilka straffbelagda handlingar rör det sig om?• Hur många sådana brott begås?• Hur många personer begår ekonomiska brott?• Hur går man tillväga, d.v.s. modus operandi?• Hur stor omfattning, i pengar räknat, gäller brotten?• Vad blir påföljderna?

Det kan då konstateras att ingen svensk myndighet, som ägnar sig åt eko-brottsbekämpning, systematiskt dokumenterar alla dessa egenskaper hos ekobrotten. I den mån vissa av uppgifterna dokumenteras så bearbetas och sammanställs de inte. Detta gör det naturligtvis svårt att få en mer precis bild ens av den upptäckta ekonomiska brottsligheten.

Den bild man idag kan få av ekobrottslighetens former och omfattning får man på samma sätt som under tidigare år. Kunskapen baseras på de kontrollaktioner som myndigheterna genomför och som avrapporteras i SAMEB-gruppernas årliga rapporter i februari månad och i de cen-trala myndigheternas årsberättelser. Dessutom bedriver myndigheterna antingen ensamma eller i samverkan mer djupgående projekt som för en begränsad tid granskar en viss typ av ekobrott och som avrapporteras i särskild ordning.

Intervjuer med enskilda tjänstemän inom de ekobrottsbekämpande myn-digheterna ger även kunskap om pågående ärenden, om än osystematiskt och ad hoc betonat. Forskningen rörande ekobrottsligheten kan även den liksom myndigheternas projektverksamhet belysa vissa typer av ekobrott, i vissa avseenden och under viss begränsad tid. Utöver dessa källor kan massmedias skildringar av ekobrottsligheten sägas ge en viss bild av hur ekobrottslingarna går tillväga.

Vill man således ge en tillförlitlig bild av ekobrottslighetens former och omfattning samt dess utveckling är förutsättningarna tyvärr för närva-

10 11

rande ogynnsamma. Effekten blir ett kunskapsunderskott som är till nackdel för ekobrottsbekämpningen på alla nivåer; från statsmakternas behov av underlag för styrning, prioritering och lagstiftning till myndig-heternas brottsbekämpande åtgärder och näringslivets självsanering.

2.4 BROTTSLIGHET I SAMBAND MED GRÄNSÖVERSKRIDANDE HANDEL

2.4.1 Momsbedrägerier

Momsfusk inom EU har underlättats genom utformningen av de gemen-samma regler som vid gemenskapsinterna transaktioner medger att varor undantas från moms i säljarens hemland och istället ska tas upp till beskatt-ning i köparens hemland, den så kallade destinationsprincipen. Skattefrihe-ten i ursprungslandet skapar enkla vägar för manipulation av systemet i syfte att undkomma beskattning och/eller att erhålla momsåterbetalningar.

Reglerna utnyttjas bland annat genom att ett bolags VAT-nummer används en kort tid för att sedan överges. Under denna tid har varor köpts in i ett annat medlemsland och vidare försålts till en fristående inhemsk köpare. Sedan ”försvinner” bolaget (missing trader) på ett eller annat sätt (goes missing) och ingen skatt betalas in. Den fristående inhemske köparen kräver tillbaks ingående skatt och hävdar att han varit i god tro. Att uppläg-get är uträknat på förhand är svårt att bevisa. I mer komplexa fall involveras fler bolag för att försvåra upptäckt och motbevisning. I några fall handlar hela transaktionskedjan om att samma varuparti ”säljs” om och om igen, därav benämningen karusellhandel för vissa typer av bedrägerier.

Det finns risk att avdrag medges för ingående moms utan att motsvarande utgående moms betalas.

Karusellhandel har bevakats som en högrisk de senaste åren och myn-digheternas uppfattning är att förekomsten minskat. Med hänsyn till de stora belopp som kan vara ifråga finns det dock fortfarande stor risk för skatteundandragande.

Särskilt om moms- och punktskattebedrägerier inomlivsmedelshandeln Ekorådet startade ett myndighetsgemensamt riksomfattande kontroll-projekt inom livsmedelsbranschen i januari 2003. Ett flertal bedrägliga tillvägagångssätt har hittills dokumenterats.

10 11

Livsmedelsprojektet kommer att pågå under hela år 2004. Moms- och punktskattebedrägerierna är utbredda och gäller stora belopp. Önskemål om en förlängning har framförts.

2.4.2 Smuggling i den kommersiella importen

En undersökning har gjorts i syfte att uppskatta storleken på felen i Tullverkets uppbörd under år 1999 genom ett antal kontrollaktioner som är representativa för såväl den kommersiella importen som övriga trafikströmmar från tredje land under perioderna 1999-04-15–1999-06-15 och 1999-08-15–1999-11-15. En skattning av samtliga fel i tullens uppbörd har gjorts för hela år 1999.

Ett så kallat mörkertal i tullens uppbörd har sedan räknats fram genom att minska den totala felaktiga uppbörden med de fel som tullen upptäckt och rättat till under år 1999. Totalt har ett slumpmässigt urval av 1 730 kommersiella importsändningar kontrollerats. I de övriga trafikström-marna från tredje land har 10 312 slumpmässiga kontroller gjorts. Det kommersiella urvalet har gjorts i proportion till omfattningen av varu-importen (d.v.s. antal sändningar) i de olika tullregionerna och vid de enskilda tullkontoren baserat på 1998 års siffror.

Samtliga övriga flöden har inte undersökts, men ambitionen har varit att täcka in övriga flöden med ett representativt urval av flöden som sedan legat till grund för en uppräkning till hela landet. Så har t.ex. flygpassage-rarna undersökts på Arlanda, Sturup och Landvetter men inte på mindre flygplatser som exempelvis Örebro.

Det kommersiella urvalet har räknats upp på tre olika sätt. För det första har en rak uppräkning gjorts i absoluta tal utifrån medelvärdena per region med ett totalt uppbördsfel för år 1999 på 1386 miljoner kronor. En andra uppräkning där Tullverket Mälardalsregionens siffror använts för uppräk-ning av Tullverket Västsvenska regionens och Tullverket Skåneregionens varuströmmar ger ett totalt uppbördsfel på 2 389 miljoner kronor och en tredje uppräkning utifrån viktade medelvärden i respektive region med ett totalt uppbördsfel på 1 378 miljoner kronor. Uppbördsfelet i övriga flöden uppgick till 2 194 miljoner kronor.

Resultatet av tullens kontrollverksamhet under år 1999 blev 449 miljoner kronor. Den totala debiterade uppbörden uppgick till 40 539 miljoner kronor. Mörkertalet uppgår till 7,7 % enligt beräkningar som bygger på absoluta tal, till 10,2 % med en uppräkning utifrån Tullverket Mälardalsre-gionens siffror och till 7,7 % vid en beräkning utifrån viktade medelvärden.

12 13

2.5 FINANSIELLA BROTT OCH HOT MOT SVENSKA SKATTEBASEN

2.5.1 Insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan

Några exempel på rättsfall får här illustrera insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan.

Svea hovrätt dömde 2002 G till fängelse 8 månader för grovt insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan och annan person PL till fängelse 4 månader för medhjälp till grovt insiderbrott. PL:s bror ML dömdes för insiderbrott till villkorlig dom och dagsböter.

Brotten, som var begångna 1991, bestod i att PL på sin arbetsplats (ett tryckeri) genom en beställning på en informationsbroschyr hade fått insiderinformation om att det svenska företaget skulle köpa aktierna i ett amerikanska bolaget. Han tipsade sin bror, ML om detta. ML lämnade informationen till en mäklare, G, och köpte via mäklaren aktier i det ame-rikanska företaget. G hade dessutom vid 21 tillfällen gjort skenköp av aktier i det svenska företaget för att otillbörligen höja priset på den aktien.

Uppsala tingsrätt dömde 2001 L för otillbörlig kurspåverkan till 80 dagsböter. L hade lämnat orimligt höga köp-bud på två aktier. Han hade genomfört köpen för att förbättra sin ställning i en aktietävling. Tingsrät-ten fann att L:s agerande hade lett till att orimliga betalkurser hade regist-rerats. Marknaden hade därmed vilseletts. Affärerna saknade kommersiell mening. Syftet – att förbättra positionen i en tävling – var otillbörligt.

Stockholms tingsrätt dömde en person som företrädde ett bolag för insiderbrott till villkorlig dom och dagsböter. Företrädaren för bolaget deltog under år 2000 i diskussioner med huvudägare i ett börsnoterat fastighetsbolag angående ett offentligt erbjudande på samtliga aktier i fastighetsbolaget.

Företrädaren för bolaget hade accepterat att (via ett annat bolag inom samma koncern) ingå i ett budkonsortium som investerare. Enligt tingsrättens bedömning hade, innan offentliggörandet av det offentliga erbjudandet skedde, företrädaren för bolaget vid flera tillfällen köpt aktier i fastighetsbolaget utifrån ännu inte offentliggjord information som var ägnad att väsentligen påverka kursen på ifrågavarande aktie och att detta hade skett uppsåtligen. När det offentliga erbjudandet kom innebar detta en högre kurs på aktien.

12 13

2.5.2 Svart arbete och annan branschrelaterad brottslighet

Huvuddelen av skattefelet bedöms avse olika former av fusk avseende svar-tarbete och oredovisade inkomster för små eller medelstora företag.1 Som ett exempel citeras nedan delar av den rapport som sammanställts av riks-projektet avseende kontroll av svart arbetskraft inom byggbranschen (RSV 2001:9). Citaten belyser de särskilda risker som uppstår när ett visst olagligt beteende mer eller mindre systematiskt byggts in i den bedrivna verksamhe-ten. Samma problem finns också i andra s.k. entreprenadbranscher.

Ett stort skatteundandragande finns också i s.k. kontantbranscher d.v.s. vid affärer mellan företag och fysisk person. Underlag för att kontrollera de faktiska inkomsterna saknas ofta. Särskilt när det är fråga om företag av mindre storlek som t.ex. inte har egen ekonomisk administration eller intern kontroll. Påverkande situationer kan också vara att företagen är utsatta för stark konkurrens eller att det är högkonjunktur med påföl-jande brist på arbetskraft.

Av en undersökning som genomförts av SKV (Rapport 1998:1) framgår t.ex. följande när det gäller andelen företag inom olika branscher som anser att de blir utsatta för konkurrens från företag i branschen som skatte-fuskar:

1. Se exempelvis Skattefel och skattefusk (RSV Rapport 1998:3) och Branschsanering (SOU 1997:111).

Tabell 1

Andel företag per bransch som anser att de blir utsatta för osund konkurrens

Bransch Andel företag

Bygg 37 %

Restaurang 38 %

Taxi 31 %

Åkeri 43 %

Städ 54 %

Frisör 64 %

De iakttagelser som redovisas i riksprojektets rapport avseende svart arbetskraft visar att skatteundandragandet satts i system i vissa delar av byggbranschen och att man i dessa delar kan beskriva skattefusket som organiserad handel med svart arbetskraft. Olika konstruktioner med fristående uppdragstagare – underentreprenörer, bemanningsföretag och mellanmän i flera led – används i syfte att försvåra för SKV att upptäcka

14 15

och utreda skatteundandragandet. Detta är i och för sig inte något nytt fenomen. Även tidigare kartläggningar av entreprenadbranscherna visar att ett stort skatteundandragande förekommer i dessa branscher och att lagändringar krävs för att komma tillrätta med skattefusket. Den nu gäl-lande lagstiftningen när det gäller privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft samt införandet av F-skattsedeln och dess praktiska till-lämpning har gjort det ännu svårare för SKV att komma till rätta med denna typ av skatteundandragande.

Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i bygg-branschen är mycket stor. Utifrån utredningar och identifierade härvor har det beräknats att de svarta lönerna inom projektets ramar uppgår till mellan 2,5 och 3 mdkr årligen. I rapporten har man avstått från att upp-skatta svartarbetet i branschen som helhet, men betonat att omfattningen är klart oroande. Staten förlorar ett belopp som motsvarar 85 % av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mer-värdesskatt, dvs. årligen mellan 2 och 2,5 mdkr. Omfattningen har även medfört att konkurrensen i vissa fall snedvridits.

Enligt rapporten visar utredningarna i Riksprojektet att den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggbranschen har fått en sådan omfattning att det krävs radikala lagstiftningsändringar för att komma till rätta med problemet. Hösten 2001 gav finansdepartementet dåvarande RSV i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer. Dåvarande RSV beskriver hur ett system med ett s.k. entreprenadavdrag kan byggas upp och vilka alternativa lösningar som kan väljas t.ex. ett frivilligt kontra ett obligatoriskt system. Regeringen tillsatte i februari 2002 den s.k. Bygg-kommissionen och i betänkandet har lagstiftningsförslaget utvecklats och ett ställningstagande har gjorts i de fall rapport 2002:6 pekat på alterna-tiva lösningar.

Byggkommissionen föreslår att ett system med ett obligatoriskt entre-prenadavdrag införs vid bygg- och anläggningsarbete eller för den som tillhandahåller personal för att utföra sådant arbete. Systemet ska omfatta såväl svenska som utländska uppdragsgivare och uppdragstagare. Entre-prenadavdraget ska vara 40 % på ett underlag som utgörs av ersättningen för arbetskostnaden. Avdraget ska betalas till ett s.k. entreprenadkonto hos SKV samtidigt som resterande fakturabelopp betalas till uppdrags-tagaren.

När det gäller mervärdesskatten föreslås en obligatorisk s.k. omvänd skattskyldighet som omfattar såväl svenska som utländska förvärvare.

14 15

Sverige måste ansöka om ett särskilt undantag enligt artikel 27 i EG: s sjätte mervärdesskattedirektiv, men med hänsyn till olika undantag som tidigare medgetts gör Byggkommissionen bedömningen att det är möjligt att få ett sådant bemyndigande.

När det gäller mervärdesskatten är ett införande beroende av när ett undan-tagande beviljas av EU och naturligtvis måste riksdagen fatta beslut.

Kommissionen förslog också att ett s.k. rotavdrag skulle införas för att öka hushållens benägenhet att anlita seriösa företag. Ett sådant avdrag har också införts i april 2004.

Det har visat sig mycket svårt att färdigställa ett lagförslag med förutsätt-ningar att fungera för alla inblandade parter. Enligt uppgift är det senaste stadiet att det bildats en särskild samverkansgrupp för att utforma systemet med representanter från olika departement, byggindustrin och SKV.

SchablonbeskattningEtt sätt att motverka omfattande fusk inom vissa branscher kan vara att införa någon form av schablonbeskattning för de minsta företagen. SKV har tagit fram underlag för ett beslut om en mer omfattande utredning kring ett starkt schabloniserat beskattningsförfarande. Trots att det fun-nits många grundläggande invändningar mot ett sådant system har SKV på regeringens uppdrag genomfört ytterligare en analys av frågorna samt lämnat förslag till en principskiss för vilka kriterier som bör kunna vara utslagsgivande för en schablon. Rapporten har nu remissbehandlats. Enligt uppgift är remissopinionen splittrad. Åtskilliga lär vara positiva men flera remissinstanser är tveksamma och betvivlar att ett system med schablonbe-skattning är utvecklingsbart men motsätter sig inte att utredningsarbetet fortgår. Det är särskilt branschorganisationer som uttryckt sitt starka stöd för schablonbeskattning.

Enligt uppgift kommer regeringen under 2004 att ta ställning till om och på vilket sätt ett arbete med schablonbeskattningen ska fortgå. Oavsett vilket beslut som fattas kommer ett ev. nytt beskattningssystem knappast ha någon inverkan på 2005 års verksamhet. Om schablonbeskattning införs kommer detta naturligtvis ha stor inverkan på riskbedömningen under det aktuella införandeåret.

KassaregisterI februari 2004 tillsatte regeringen en utredningsman för ”Utredningen om system för kontroll av omsättningen i kontantbranscherna och skatte-brottsenheternas verksamhet”. Utredningsmannens uppdrag är uppdelat i

16 17

två delar. Det första deluppdraget avser frågan om att införa ett krav på att näringsidkare som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning ska ha kassaregister. Det andra deluppdraget omfattar frågan om effektivisering av skattebrottsenheternas verksamhet.

På många sätt har en större uppmärksamhet riktats mot de s.k. kontant-företagens intäktsredovisning. Avsaknaden av ett regelverk i Sverige som gör det obligatoriskt att inom detaljhandeln använda kassaregister (kassa-apparat) har ”kommit upp på bordet”. Redan år 1997 föreslog dåvarande Branschsaneringsutredningen att kassaregister skulle införas inom vissa branscher. SKV har 2002 föreslagit att intäktskontrollen förstärks genom införande av plomberade och typgodkända kassaregister och kvittokrav.

I Danmark har för något år sedan införts regler om kassaregister i detalj-handeln. I Norge finns regler om kassaregister inom vissa delar av detalj-handeln, framförallt när det gäller tjänster, t.ex. frisörtjänster. I rapporten ”Erfarenheter från Frisörprojektet i Malmö” föreslås att det införs en lag om kassaapparater inom detaljhandeln. Under 2002 har Statens folkhäl-soinstitut på finansdepartementets uppdrag upprättat föreskrifter om kassaregister för restaurangbranschen. Föreskrifterna har sin bakgrund i alkohollagstiftningen. SKV har inte fått något gehör för anpassning så att föreskrifterna även underlättar skattekontroll.

Under 2002–2003 har både branschförbund och fackliga organisationer inom de s.k. kontantbranscherna aktivt sökt påverka statsmakterna att påskynda arbetet med obligatoriska kassaregister inom sina branscher. Som ett led i detta arbete har kontakter också tagits med SKV. Möten/diskussioner om problem med intäktsredovisningen har ägt rum både med företrädare för företag och fack inom bl.a. följande branscher: frisö-rer, transportbranschen, och där särskilt taxibranschen och möbeltranspor-törer, samt restaurangföretag. Dessa kontakter planeras att fortsätta under 2004.

2.5.3 Traditionellt skatteundandragande

Skattefuskets utbredning Viktiga aspekter på skattefusket är inte bara värdet i pengar utan också hur många som fuskar och fuskets orsaker och effekter. Utbudet av svart-arbete har undersökts i ett flertal studier, inom Sverige och internationellt. I RRV:s undersökning från 1998 konstateras bl.a. att männen utför svart arbete i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor samt att företagare och studenter är vanligast förekommande på den svarta arbetsmarknaden. Vad

16 17

beträffar efterfrågan på svart arbete framgår av dåvarande RSV:s enkät-undersökningar att det är vanligast bland höginkomsttagare att anlita svart arbetskraft. Det är, både i RRV:s och dåvarande RSV:s undersökning, eko-nomiska drivkrafter som är de främsta orsakerna till svartarbete.

SKV gjorde år 1998 en uppskattning av skattefelets storlek i anslutning till ett regeringsuppdrag att utvärdera kontrollverksamheten. Verket framhöll att underlaget för en sådan bedömning är osäkert och inte dagsaktuellt. Det bör dock inte hindra att en bedömning görs. En bedömning kan föra med sig en fruktbar dialog och stimulera till en fortsatt metoddiskussion och fort-satt analys av skattefelets storlek, utbredning och orsaker. En sådan analys kan i sin tur lägga en grund för en strategi för att minska skattefelet.

SKV uppskattade att det totala skattefelet år 1997 låg i storleksordningen 80–90 miljarder kronor vilket motsvarade nästan fem procent av BNP eller nio procent av den samlade skatteuppbörden.

Det betyder inte att dessa inkomster kan framtvingas genom en utökad granskning. Blev undanhållna inkomster beskattade skulle tjänsterna i stor utsträckning inte produceras. Det är också dåvarande RSV:s uppfatt-ning att om skattemyndigheterna fick resurser att hitta alla fel i form av felaktiga kostnader och redovisning skulle alla medvetna skatteundandra-ganden (fusk) bli försumbara men detta skulle inte vara en kostnadseffek-tiv användning av samhällets resurser. Slutsatsen av detta är i sin tur att ett visst mått av skattefel inkl. skattefusk måste accepteras i en demokrati med ett skattesystem som bygger på uppgifter som medborgarna själva lämnar. Hur stort skattefel och hur mycket skattefusk som kan tolereras är till slut en rent politisk fråga med många fler aspekter än de rent eko-nomiska.

Dåvarande RSV kombinerade i sin beräkning av skattefelets storlek de nationalekonomiska beräkningarna med egna kontrollresultat från främst slumpmässiga kontroller.

De felaktigheter som kan upptäckas vid revision eller annan djupare kontroll beräknades till ca 40 mdkr. Uppskattningen bygger i den delen i allt väsentligt på tidigare genomförda noggranna kontroller av ett helt slumpmässigt urval där resultaten uppräknats till nationell nivå. När det gäller de allra största koncernerna har dessa totalgranskats inom ramen för samordnad planmässig revision och är alltså ett genomsnittsvärde på en granskningsperiod om tio år.

Den del av skattefelet som kan kontrolleras fram och den del som läcker ut i form av oredovisade inkomster eller andra oredovisade förmåner till

18 19

fysiska personer kommer därmed att ingå i underlaget för de nationaleko-nomiska beräkningarna av den svarta sektorn. Korrigeringsposten avser detta förhållande samt periodiseringsfel.

Det bör avslutningsvis noteras att kalkylen inte täcker in alla skatter, alla skattskyldiga eller rena bedrägerier mot skatteförvaltningen t.ex. avseende moms. Kalkylen inkluderar heller inte sådana fall där den skattskyldige deklarerar men smiter från skattebetalningen genom att göra sina till-gångar oåtkomliga för skatteindrivning.

Samhällsekonomin växer och nya data kommer fram som kan kom-plettera bilden. År 2000 uppdaterades beräkningen. I den uppdaterade beräkningen utgick dåvarande RSV från det värde den svarta sektorn redovisats till i nationalräkenskaperna, drygt 4 procent av BNP. Vad som därutöver ändrades var att BNP har ökat och därtill finns ett något bättre underlag för att uppskatta skattefelet på kapital placerat utomlands som undergår beskattning. Innebörden av kalkylen är att skatteförvaltningen med nuvarande granskningsmetoder potentiellt kan upptäcka mindre än 50 procent av det totala skattefelet.

Skattefelet har i den kalkylen för år 2000 bestämts till knappt 90 mdkr. Skattefelet uppgår enligt den nu justerade kalkylen till drygt 4 procent av BNP och cirka 8 procent av skatteinkomsterna. Detta är något lägre än i beräkningen 1997 trots att denna inte explicit beaktade kapitalplace-ringarna utomlands. En stor del av skattefelet härrör nämligen från upp-skattningar av den svarta sektorn som dåvarande RSV, grundat på tidigare uppskattningar, bedömde ligga på 5 procent.

En försiktig beräkning av den svarta sektorn på 4,5 procent av BNP för år 2002 skulle ge en svart sektor på drygt 100 mdkr.

Nationalräkenskaperna revideras då och då bakåt i tiden. Skattefelet som belöper på svartarbete uppskattas för år 2000 till 56 mdkr. Enligt nu aktuella uppgifter uppgår den svarta sektorn i nationalräkenskaperna för åren 1988–2000 till ca 5 procent av BNP. En försiktig beräkning av den svarta sektorn på 4,5 procent av BNP ger en svart sektor på 105 mdkr år 2002 och med tidigare redovisade antaganden – ett skattefel som belöper på svartarbete till ca 70 mdkr. Se tabell 2.

Dåvarande RSV har för Skattebasutredningens räkning gjort en bedöm-ning av skattefel med internationella kopplingar. Man bedömer att skat-tefelet med internationell anknytning ligger i storleksordningen 20–35 mdkr och med den sammansättning som framgår av tabell 3.

18 19

Tabell 2

Schematiska kalkyler av skattefelets storlek, mdkr

Skattefel mdkr RSV Ändr. beräkn. Andel av 1997 för år 2000 år 1999

Skatt som belöper på svart arbete ochoredovisade företagarinkomster– inkomstskatt, moms ocharbetsgivaravgifter 60,4 56 64 %

Skatt på utländska kapitalinvesteringar ? 7,5 9 %

Revisionsresultat – företrädesvis felaktigakostnader och felaktig redovisning

Slumpmässiga kontroller av löntagare ochföretag utanför de största företagskoncernerna 20,8 25,3 ?

Samordnad kontroll avalla de största koncernerna 20 16 ?

Punktskatter på sprit, tobak, olja etc, 3,0 3,4 4 %

Mervärdesskatt förlorad genomelektronisk handel via Internet ,, 0,5 0,60 %

Rena bedrägerier mot skatte-förvaltningen t,ex, avseendeåterbetalning Inga uppg. Inga uppg. Inga uppg.

Det totala skattefelet i mdkr 83,8 88 100 %

Skattefelets andel av BNP(1997:1 800 Mdkr och 2000:2083 Mdkr) 4,7 % 4,2 %

Skattefelets andel av den offentligasektorns skatteinkomster(1997: 950 Mdkr och 2000:1 083 Mdkr) 8,8 % 8,0 %

Tabell 3

Uppskattning av skattefel med internationella kopplingar, mdkr

Skattefel internationellt

Punktskatter 2–4 mdkr

Mervärdesskatt 5–10 mdkr

Skatt på kapital (inkl. arvs- och gåvoskatt) minst 8 mdkr

Paradistransaktioner med någon typ av företagskoppling 2–5 mdkr?

Övrigt (internprissättning, elektronisk handel, socialavgifter m.m.) ?

Totalt 20–35 mdkr

I rapporten bedömer dåvarande RSV att den låga skattningen av det internationellt anknutna felet uppgående till 20 mdkr är förenlig med det tidigare angivna totala skattefelet upp till cirka 90 mdkr. Med den högre skattningen, 35 mdkr, skulle även det totala skattefelet behöva räknas upp.

20 21

Sammantaget torde skattefelet i Sverige år 2000 ligga i storleksordningen 100 mdkr.

Skattefuskets effekter Skattefuskets effekter är många och inte bara negativa. De allvarligaste skadeverkningarna bedöms inte vara förlorade skatteinkomster för staten, utan de negativa effekterna på samhällsmoralen och demokratins funktionssätt genom den inte avsedda omfördelningen av skattebördan. Dessutom finns risken att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av mindre effektiva skattefuskande företag.

2.5.4 Fusk med punktskatter

Punktskatterna utgör särskilda omsättningsskatter på specifika varor och tjänster. Den totala uppbörden för 2003 uppgick till ca 88,3 mdkr. Punktskatterna är under ständig förändring eftersom de, förutom en inkomstkälla för staten, också är ett styrmedel för att påverka konsum-tions- och produktionsmönstren.

För varor som ingår i det harmoniserade punktskatteområdet, d.v.s. mineraloljor, alkohol och tobak gäller gemensamma förfaranderegler inom EU, den s.k. suspensionsordningen. Suspensionsordningen innebär att varorna, under vissa omständigheter, kan framställas, lagras, bearbe-tas och flyttas inom EU utan att skattskyldighet inträder. Beskattningen skjuts upp till dess varan är tillgänglig för konsumtion, i normalfallet i detaljistledet. För att få hantera varor under suspension krävs att man är

Tabell 4

Debiterade punktskatter 2003, mdkr2

Typ av skatt

Energiskatter 60.4

Miljöskatter 3.4

Alkohol- och tobaksskatter 19.2

Skatt på annonser och reklam 0.8

Lotteri- och spelskatt 1.2

Övriga punktskatter 1.5

Övriga skatter 1.9

Summa 88.3

2. Årsredovisning för Skatteförvaltningen och Exekutionsväsendet budgetåret 2003.

20 21

en registrerad aktör (godkänd som upplagshavare eller registrerad varu-mottagare).

I tabell 3 redovisas skatter som administreras av Särskilda skattekontoret i Ludvika. År 2003 var uppbörden 88,3 mdkr.

RiskområdenFör punktskattebelagda varor är skatten ofta mångdubbelt större än varu-värdet. Detta gäller inte minst Sverige som jämfört med många andra EU-länder är ett högskatteland. Risken för olika former av för skatteun-dandragande är därmed betydande.

Nedan ges en redogörelse för risker relaterade till varuslagen alkohol, tobak och mineralolja. Skatter med stor uppbörd och som står i fokus i samband med EU-utvidgningen.

Alkohol och tobakVad gäller tobak har samtliga nuvarande medlemsländer, till följd av att gemenskapen fastställt en minimiskattesats, en relativt hög beskattning och hittills har endast ett förhållandevis begränsat skatteundandragande upptäckts i handeln med dessa produkter mellan medlemsländerna. Mer-parten av skatteundandragandet avseende tobaksskatt härrör från smugg-ling till och från tredje land bl. a. från eller via de baltiska länderna. Dessa ärenden handhas för närvarande av Tullverket.

För alkohol finns minimiskattesatser, men dessa är med svenska mått mätt väldigt låga. Betydande skillnader i beskattningen av dessa produk-ter föreligger mellan medlemsländerna, vilket naturligtvis innebär stora skillnader i konsumentpris. De oegentligheter som framkommit i han-deln med alkoholvaror förekommer naturligtvis också i annan verksam-het. Den höga beskattningen och möjligheten till ”snabba pengar” gör att branschen lockar till sig en hel del oseriösa aktörer.

Förutom smuggling från tredje land förekommer olika former av obeskat-tad införsel till Sverige från medlemsländerna.

Det skatteundandragande som registrerade aktörer medverkar i sker i stor utsträckning i samband med gränsöverskridande EU-handel. Produk-tionskostnaden vad gäller dessa varor torde vara jämförbar mellan Sverige och övriga EU-länder, och produktionskostnaden är i regel tämligen mar-ginell jämfört med punktskattebelastningen. Anledningen till att inköpen sker utomlands med bl.a. ökade transportkostnader, torde i många fall vara att denna handel är mer svårkontrollerad.

22 23

Det kan noteras att det även förekommer diverse upplägg med försälj-ningar från Sverige, dvs. oegentligheterna handlar inte enbart om att varor förs in i landet.

MineraloljaPunktskatten på eldningsolja har stigit kraftigt under senare år. Detta påverkar bl.a. den legala och illegala gränshandeln med eldningsolja mellan framförallt Finland och Sverige. Även avseende hanteringen inom landet finns riskområden i och med möjligheten för den som är godkänd som skattebefriad förbrukare att förvärva olja utan eller till reducerad skatt för vissa skattebefriade ändamål. Olja som sedan kan säljas eller användas för ej skattebefriat ändamål. Motsvarande gäller för olja som förvärvats för förbrukning i yrkesmässig sjöfart.

Ett speciellt riskområde inom energibeskattningen är regelverket som omgärdar kraftvärmeproduktionen (samtidig produktion av elkraft och fjärrvärme). Regelverket är komplext och svårtolkat och förändras löpande. Det berör visserligen endast ett fåtal aktörer men de belopps-mässiga konsekvenserna är betydande och utformningen av regelverket påverkar i stor utsträckning förutsättningarna för kraftvärmeproduktio-nen.

UtvecklingstendenserAntalet registrerade för alkoholskatt har ökat kraftigt de senaste åren. Detta i kombination med branschens lönsamhetsproblem torde innebära att ett avsevärt antal aktörer kommer att få ekonomiska och skattemässiga problem framöver.

Skatten på eldningsolja, liksom annat fossilt bränsle, kan förväntas fort-sätta öka inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen.

Under 2003 presenterade Skattenedsättningskommittén (SNED) ett antal förslag till förändringar av energiskattesystemet. Med dagens regel-verk har tillverkningsindustrin reducerade energiskatter. Ett av SNED:s förslag är att likställa all näringsverksamhet med tillverkningsindustrin. Detta skulle bl.a. innebära att antalet företag med reducerade energiskat-ter skulle öka dramatiskt. Det är i dagsläget obekant vilka av SNED:s förslag som kommer att realiseras.

Den pågående utredningen som behandlar ett system för handel med utsläppsrätter, Flex Mex2, har kommit med två delbetänkanden. Handel med utsläppsrätter är tänkt att starta den 1 januari 2005. Vilken effekt denna handel får på skatterna är för närvarande okänt.

22 23

Det pågår för närvarande en utredning som utvärderar skatten på avfall som infördes den 1 januari 2000 samt införandet av en eventuell förbrännings-skatt på avfall. Utredningsarbetet ska vara avslutat senast den 31 december 2004. Ett delbetänkande avseende förbränningsskatt ska lämnas senast den 30 juni 2004.

Under 2002 påbörjades arbetet med ett EU-gemensamt kontrollsystem EMCS (Excise Movement and Control System). EMCS är ett system som föreslås ersätta det nuvarande pappersbaserade ledsagardokumentet med ett elektroniskt utbyte av information mellan berörda företag via skatte- och tulladministrationen i EU:s medlemsländer. EMCS-systemet ska vara i full drift 2008. Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av EMCS.

2.5.5 Skatteparadis och skattefusk relaterat till utländska finansmarknader

Det finns ett flertal termer för fenomenet skatteparadis. Man talar om Off-shore Centres, Safe Havens, Tax Havens eller Non-Cooperative Countries.

Ett skatteparadis är en jurisdiktion som har låg skatt eller ingen skatt alls. Övriga kännetecken för skatteparadisen är exempelvis• Ingen bokföringsplikt eller årsredovisning för juridiska personer• Sträng banksekretess• Ovilja från länderna att lämna rättsligt bistånd

Översiktligt kan skattefelen med internationell anknytning vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattningen hänföras till följande kategorier:• Privatpersoner t.ex.:

– Skatt på ej redovisade tillgångar i utlandet (inkl. skapadeförluster).

– Skatt på konsultarvoden, styrelsearvoden, royalties, och andraförmåner (t.ex. kontokort) från utlandet.

• Företag, t.ex.:– Skatteplanering via Controlled Foreign Companies (CFC-bolag);

bolag där svenska ägare har kontrollen över bolag etablerat i t.ex.ett skatteparadis).

– Konsultuppdrag via bolag i utlandet.– Utländsk kapitalförsäkring hos arbetsgivare eller från fåmans-

bolag.

Ovannämnda förfaranden kan befaras öka i omfattning bl.a. på grund av stora kontrollsvårigheter. Den moderna IT-tekniken förenklar möjlighe-terna att utnyttja skatteparadisen.

24 25

Som ett exempel på problematiken med skatteparadis kan nämnas att det kan uppskattas att ungefär 400 engelska bolag har koppling till Sverige. Sedan slutet av 50-talet har företag/aktörer som säljer skatteflyktslösningar erbjudit olika konstruktioner med bolag i s.k. skatteparadis. Sedan skatte-myndigheterna blivit mer observanta på transaktioner med sådana bolag har det blivit allt vanligare att aktörerna bildar bolag i ett land som inte betraktas som skatteparadis som fasad för att dölja skatteflyktslösningen. Som exem-pel kan nämnas att på vissa adresser i centrala London finns i dag flera tusen bolag registrerade. Någon verksamhet bedrivs inte på fasadadresserna utan tvärtom avråds bolagen från att bedriva verksamhet i England.

2.5.6 Penningtvätt

Penningtvättsproblemet har under senare tid rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Det finns ett samband mellan pen-ningtvätt och finansiering av terrorism så till vida att de myndigheter och organisationer som traditionellt bekämpar penningtvätt även kan komma att vidta åtgärder mot terrorism.

Internationaliseringen, tillgången på off-shore tjänster, komplexiteten i och automatiseringen av det finansiella systemet samt dess produkter och tjänster och inträdet av vissa nya aktörer har försvårat bekämpningen av penningtvätt.

Med anledning av ändringar i Penningtvättsdirektivet pågår en översyn av penningtvättslagstiftningen.

Sedan penninghäleri blev ett självständigt brott har endast ett fåtal perso-ner dömts för detta brott. De flesta domar avser förbrotten. Under senaste tiden har det emellertid kommit några domar på typiska penninghäleri-brott. Ett exempel på en sådan är följande:

Den 30 augusti blev ett bankkontor i Stockholm utsatt för ett grovt bedrägeri genom att en okänd person med falskt ID-kort kunde överföra i olika poster sammanlagt 10 miljoner kr från en förmögen persons konto till en advokats företagskonto i en annan bank.

Nästa dag överfördes beloppet om 10 miljoner kr från advokatens konto till en svensk persons bankkonto i Schweiz. Svensken försökte sedan ta ut hela beloppet i kontanter men den schweiziska banken tillät endast ett uttag på 100 000 US dollar.

Den 4 september lät svensken återföra det som återstod, drygt 8,9 miljo-ner kr, till advokatens företagskonto i Sverige. Tre dagar senare överförde

24 25

advokaten de 8,9 miljoner kr till en annan advokat och dennes klient-medelskonto.

Den 10 september köpte den andra advokaten två postväxlar om 4 miljo-ner kr vardera. Postväxlarna ställdes på två olika växlingsföretag. Samma dag användes postväxlarna för köp av utländsk valuta på växlingskontor i Stockholm och Malmö. Större delen av pengarna från det plundrade bankkontot hade därmed omsatts och bortförts.

Det belopp som återstod försökte advokat nr 2 senare ta ut genom att köpa en tredje postväxel på 845 000 kr. Banken vägrade dock att ställa ut en sådan postväxel. Advokat nr 2 valde då att ställa ut en check på belop-pet. Checken utställdes, på begäran av svensken med konto i Schweiz, på ett utländskt bolag.

Tingsrätten konstaterade att ett bedrägeribrott av detta slag kräver en brottsplan med flera medverkande där var och en gör vad som på den ankommer. Bedragaren eller bedragarna kan inte ha räknat med att det problemfritt skulle ha gått att föra bort pengarna om inte aktörerna i trans-aktionskedjan känt till något om att pengarna härrörde från ett brott.

Svensken med konto i Schweiz dömdes till 2,5 års fängelse för penninghä-leri och advokat nr 1 dömdes till villkorlig dom för penninghäleriförseelse. En person som medverkade vid växlingarna dömdes till 2 års fängelse för medhjälp till penninghäleri. Advokat nr 2 dömdes inte för ett häleribrott utan för vårdslös rådgivning med villkorlig dom som påföljd. Därutöver beslutade tingsrätt att de dömda personerna solidariskt skulle utge skade-stånd om ca 8,9 miljoner kr till banken som blev utsatt för bedrägeriet.

Domen överklagades till hovrätten som i likhet med tingsrätten konsta-terade att ett bedrägeri av nu ifrågavarande slag och storlek torde – för att lyckas – kräva att det finns en väl genomtänkt plan med flera medver-kande personer.

Enligt hovrätten förefaller brottsplanen ha gått ut på att pengarna så snart de oriktigt tagits ut skulle föras vidare till den förste advokatens konto för att därefter omgående föras vidare till Schweiz för att sedan slutligen för-delas på de inblandade personerna. Skälet till att merparten av pengarna gick tillbaka till advokaten i Sverige måste ha berott på att den schwei-ziska banken misstänkte penningtvätt och inte ville medverka.

Även om hovrättens utgångspunkt var att det fanns en brottsplan pröva-des de fyra personernas inblandning var för sig. Vid denna prövning fann hovrätten att bevisningen inte var tillräcklig för att döma mannen som medverkade vid växlingarna.

26 27

Beträffande advokaterna skedde däremot en st