Sweco

RAPPORT

EKET VATTENSKYDDSOMRÅDE

TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH

SKYDDSFÖRESKRIFTER

UPPDRAGSNUMMER 1240661

ÖRKELLJUNGA KOMMUN

KONCEPT

2018-05-09

Sweco Environment AB

1(33)

RAPPORT

2018-05-09

Innehållsförteckning

1 Inledning 3

2 Ekets vattentäkt 4

2.1 Vattenbehandling 4

2.2 Försörjningsområde 4

2.3 Vattenförbrukning och framtida behov 4

2.4 Kapacitet 4

2.5 Reservvattentäkt 5

2.6 Vattentäktens värde 5

2.7 Tillstånd för grundvattenuttag 5

2.8 Ägandeförhållanden 5

2.9 Befintligt vattenskyddsområde 5

3 Topografi och markanvändning 6

3.1 Geologi 6

3.2 Hydrogeologi 8 3.2.1 Grundvattenbildning 9 3.2.2 Grundvatten- och ytvattenförekomster 9 3.2.3 Grundvattennivåer och grundvattenströmning 10

3.3 Sårbarhet 11

3.4 Vattenkvalitet 11

4 Planbestämmelser och markanvändning 12

4.1 Fysisk planering 12

4.2 Skyddade områden 12

5 Riskbedömning 13

5.1 Riskkällor 13 5.1.1 Klimatförändringar och översvämningar 13 5.1.2 Sabotage, kris och krig 14 5.1.3 Vägar och transporter 14 5.1.4 Jord- och skogsbruk 15 5.1.5 Bebyggelse 17 5.1.6 Materialtäkter och markarbeten 18 5.1.7 Miljöfarlig verksamhet 19 5.1.8 Övriga riskkällor 20

5.2 Riskanalys 22 5.2.1 Bedömning av sannolikhet 23

2(33) RAPPORT

2018-05-09

5.2.2 Bedömning av konsekvens 23 5.2.3 Beräkning av risknivå 24 5.2.4 Resultat 24

5.3 Riskreducerande åtgärder 25

6 Utformning av vattenskyddsområde 27

6.1 Krav och allmän metodik 27

6.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner 27 6.2.1 Vattentäktszon 27 6.2.2 Primär skyddszon 27 6.2.3 Sekundär skyddszon 28 6.2.4 Tertiär skyddszon 28

6.3 Avgränsning av skyddszoner för Ekets vattentäkt 28 6.3.1 Arbetsmodell för avgränsning av vattenskyddsområde 28 6.3.2 Beräkningsförutsättningar 29 6.3.3 Transporttid i mark 30 6.3.4 Beräkning av erforderliga flödessträckor uppströms vattentäkten 30 6.3.5 Beräkning av erforderliga flödessträckor nedströms vattentäkten 30

6.4 Genomförande och motiv till avgränsningen 31 6.4.1 Vattentäktszon 31 6.4.2 Primär skyddszon 32 6.4.3 Sekundär skyddszon 32 6.4.4 Tertiär skyddszon 33

Bilagor: 1 Riskanalys 2 Riskreducerande åtgärder 3 Karta över föreslaget vattenskyddsområde 4 Skyddsföreskrifter

3(33)

RAPPORT

2018-05-09

1 Inledning

Ekets vattentäkt ligger söder om Örkelljunga tätort vid Ekets samhälle väster om väg E4,

och norr om Rya kyrka. Landskapet domineras av en bred dalgång från norr mot söder.

Pinnån rinner igenom dalgångens mitt och motorvägen går längs med ån. Ekets

samhälle, med cirka 200 invånare, ligger längs med dalsidans västra kant.

Öster om motorvägen är landskapet öppet med spridd bebyggelse, betesmark och odlad

mark. Dalgången omges i sig av höjdområden bevuxna med i huvudsak granskog. Här

finns sparsam bebyggelse med enstaka, friliggande hus.

Ekets samhälle försörjs med vatten från Ekets vattentäkt. Strax nordost om Eket, vid

Sånnestorp, finns ytterligare en brunn som inte längre nyttjas. De två brunnsområdena i

figur 1 har ett gemensamt vattenskyddsområde fastställt 1988.

För att säkerställa att vattentäkten har ett relevant och fullgott skydd behöver

vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna anpassas till att endast omfatta de

brunnar som är i drift, samt till gällande lagstiftning.

Figur 1. Eket och Sånnestorp brunnsområden.

Eket

4(33) RAPPORT

2018-05-09

2 Ekets vattentäkt

Ekets vattentäkt består av två grusfilter belägna i den östra delen av samhället cirka 100

m från varandra (B41 och B42) samt en brunn placerad i Sånnestorp (B16).

I dagsläget används endast brunnarna B41 och B42. B16 kan i nuläget användas som

reservbrunn men planeras att tas ur drift. Tekniska egenskaper för B41 och B42

sammanfattas i Tabell 1. Båda brunnarna är utförda som grusfilterbrunnar i jordlagren.

Tabell 1. Tekniska data, uttagsmängder och miljötillstånd för brunnarna inom Ekets vattentäkt

B41 B42

Utförd år 1956 1960

Djup från markyta (m) 30 27

Nuvarande uttag (m3/dygn) 85 440

Tillståndsgivet uttag (m3/år) 320 000*, (880 m3/dygn)

* Samlat tillstånd för hela vattentäkten.

2.1 Vattenbehandling

Råvattnet från brunnarna renas vid Ekets vattenverk. Råvattenkvaliteten är generellt god

varför endast pH-justering och desinficering med UV-ljusbehandling genomförs. Det finns

också möjlighet att koppla in ett kolfilter i vattenverket vid behov av ytterligare rening.

2.2 Försörjningsområde

Ekets vattenverk levererar dricksvatten till cirka 400 personer i Ekets tätort. Vattentäkten

försörjer även ett fritidshusområde öster om Eket (Björkliden), golfbanan Woodlands

söder om Eket samt idrottsplatsen omedelbart norr om Eket med vatten.

2.3 Vattenförbrukning och framtida behov

Grundvattenuttaget från Ekets vattentäkt har under de senaste åren uppgått till

ca 530 m3/år.

Vattenförbrukningen i Ekets samhälle ryms med marginal inom befintlig vattendom.

Vattentäkten utgör dock reservvattentäkt för Örkelljunga samhälle och vid en nödsituation

kan hela den tillståndsgivna uttagsmängden behöva nyttjas.

2.4 Kapacitet

Brunnarna vid Ekets vattentäkt har provpumpats vid flera tillfällen. B41 provpumpades

1956 men inga utvärderingsdata är kända från denna provpumpning. Kapaciteten i B41

bedömdes då att uppgå till cirka 2 l/s.

Under hösten 2009 provpumpades brunn B42 under cirka en och en halv månad med ett

med uttag av 8 l/s. Utifrån denna provpumpning bedömdes att det är möjligt att

sammanlagt ta ut 320 000 m3/år ur de två uttagsbrunnarna, B41 och B42. Kapaciteten i

B42 bedömdes vara cirka 10 l/s. Utförande och resultatet av provpumpningen är

inkluderat i tillståndsansökan från 2011.

5(33)

RAPPORT

2018-05-09

2.5 Reservvattentäkt

Ekets vattentäkt kan vid en nödsituation ersättas med försörjning från Örkelljunga

vattentäkt och på så sätt är dricksvattenförsörjningen i Eket säkrad.

Ekets vattentäkt kan dessutom nyttjas som reservvattentäkt för Örkelljungas

huvudvattentäkt. Ekets vattentäkt har inte kapacitet att ersätta hela uttaget från

Örkelljunga vattentäkt.

2.6 Vattentäktens värde

Ekets vattentäkt bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde som en allmän vattentäkt som

dessutom fungerar som reservvattentäkt för Örkelljungas huvudvattentäkt.

2.7 Tillstånd för grundvattenuttag

Enligt vattendom M 3857-111 har Örkelljunga kommun tillstånd för grundvattenuttag från

B41 och B42 motsvarande totalt 320 000 m3/år, maximalt 880 m3/dygn.

2.8 Ägandeförhållanden

B41 är belägen på fastigheten Eket 1:122, B42 är belägen på Eket 1:136.

Båda fastigheterna ägs av Örkelljunga kommun. Det finns också ett avtal mellan

kommunen och fastighetsägaren till fastigheten Eket 1:99, belägen mellan B41 och B42,

för rådighet att anlägga ersättningsbrunnar på dennes fastighet vid behov.

2.9 Befintligt vattenskyddsområde

Ekets vattentäkt omfattas av ett vattenskyddsområde fastställt 1970. 1988 reviderades

skyddsföreskrifterna och skyddsområdet då uttagsbrunnen vid tillkommit.

Skyddsområdets utbredning framgår i Figur 2.

1 Växjö Tingsrätt, mål nr M 3857-11, 2012-08-15.

6(33) RAPPORT

2018-05-09

Figur 2. Nuvarande vattenskyddsområde för Eket och Sånnestorp.

3 Topografi och markanvändning

Området kring Eket kännetecknas av Pinnåns breda dalgång som sträcker sig i nord-

sydlig riktning. Närmast Pinnån är topografin flack, men öster och väster om ån är

topografin mer varierande med tre till tio meter höga åsryggar, kullar och terrasser.

Åsryggarna dominerar norr om Ekets samhälle, kring Sånnestorp och Grytåsa. Söderut,

vid Eket försvinner åsryggarna och övergår till terrass- och kullformer på båda sidor om

Pinnån.

Dalgångens markyta ligger 60 till 64 m.ö.h. och höjdområdena i väster och öster reser sig

80 till 90 m.ö.h. Ner mot det flacka området kring Pinnån har det bildats raviner där

bäckar rinner ner från höjdområdena.

Markområdena intill Pinnån består av jordbruksmark och på omgivande höjder

förekommer skogsbruk. Genom dalgången går väg E4. I Eket består markanvändningen

av tätortsbebyggelse med villaträdgårdar samt mindre områden med industrimark.

3.1 Geologi

Uppgifter om geologin i området bygger på borrningar och arkivuppgifter samt på SGU:s

karteringar och kartor. Det finns ett antal grundvattenrör i jordlagren som utförts i

samband med undersökningar kring vattentäkterna. Geologin i vattentäktens närområde

är därigenom välkänd och väldokumenterad.

7(33)

RAPPORT

2018-05-09

Berggrunden i området består av gnejs. Genom dalgångens mitt löper en sprickzon i

nordost-sydvästlig riktning.

I dalgången har isälvsmaterial i form av silt, sand och grus avsatts i rinnande vatten i

samband med inlandsisens avsmältning och är förhållandevis välsorterat. En del av

sedimenten har haft iskontakt och bildat åsar, ryggar, terrasser och kullar, speciellt norr

och väster om vattentäkten. Generellt sett finns finkorniga jordlager (silt och finsand) i

ytan och grövre material mot djupet. En översikt av geologin kan ses i Figur 3.

Mäktigheten på isälvsavlagringarna i dalgången varierar kraftig. I dalgångens centrala

delar uppgår jorddjupet till runt 30 meter. I ryggar och kullar kan mäktigheten uppgå till 40

meter. I dalgångens sidor är jorddjupet mindre och vid en plats cirka 350 m norr om Ekets

vattentäkt går berget i dagen inom isälvsavlagringen.

Närmst Pinnån finns en del svämsediment som i stort består av sand och silt med ett litet

inslag av organiskt material. I samband med att motorvägen byggdes har Pinnån till viss

del grävts om och fått ett ändrat lopp. Detta gäller vid trafikplats 71 i norra delen av

området och i söder vid Rya kyrka.

Upp mot dalgångens sidor övergår jordarterna till en sandig-siltig morän med inslag av

torv och ställvis berg i dagen i höjdområdena. Övergången mot isälvsmaterialet i

dalgången kan i vissa fall vara svår att urskilja och den sker ofta successivt. Väster om

motorvägen är moränen flack. Öster om motorvägen formar moränen några meter höga

kullar i ett hundratal meter brett område längs med dalsidan. Öster om detta bälte är

moränen flack. Mäktigheten på moränen uppgår till cirka 5 meter.

Hela området ligger över högsta kustlinjen, med nivåer över 60 m.ö.h. Områdets geologi

och morfologi är typiskt för områden över högsta kustlinjen.

8(33) RAPPORT

2018-05-09

Figur 3. Jordartskarta över området. Den röda romben markerar läget för Ekets brunnsområde. Grönt = isälvsmaterial, rosa=svämsediment, rött=berg, blått=morän, brunt=organiska jordarter. © Sveriges geologiska undersökning.

3.2 Hydrogeologi

Enligt SGU:s hydrogeologiska karta är uttagsmöjligheten inom grundvattenmagasinet i

isälvsmaterialet, i vilket Ekets vattentäkt är utförd, mellan 5 och 25 l/s, se Figur 4.

Grundvattenmagasinet sträcker sig från Örkelljunga i norr till strax norr om Stigsvid i

sydväst. Grundvattenmagasinens mäktighet är mellan 15 och 30 meter. Mäktigheten

avtar mot moränen på dalgångssidorna.

Grundvattenmagasinet i jordlagren vid Eket består i stort av en rad större och mindre

öppna grundvattenmagasin i jordlagren. Den hydrauliska kontakten mellan dessa

magasin varierar. Undersökningar vid vattentäkten visar att uttagsbrunnen B42 verkar ha

kontakt med ett större magasin än B41. Eftersom det geologiska enheterna är lagrade

horisontellt är den hydrauliska konduktiviteten större i horisontell led än i vertikal led.

9(33)

RAPPORT

2018-05-09

Figur 4. Hydrogeologiska kartan över området kring Eket. Den röda romben markerar läget för Ekets brunnsområde. Färgerna visar bedömda uttagsmängder för grundvatten. Blått anger 5 till 25

l/s i isälvsmaterial. © Sveriges geologiska undersökning.

På bakgrund av resultatet från provpumpningen som utfördes under hösten 2009

beräknades transmissiviteten (T) till 7,6x10-3 m2/s (medianvärde för ingående

observationspunkter) och magasinskoefficienten Sy till 0,16 (-).

Avsänkningens förlopp och magasinskoefficientens värde på 0,16 är typiskt för en öppen

akvifer. Någon påverkan från Pinnån har inte noterats, varken nivåmässigt i

observationsbrunnarna, eller kemiskt på vattenkvaliteten i uttagsbrunnen under

provpumpningens gång.

3.2.1 Grundvattenbildning

SGU 2007 bedömer att grundvattenbildningen i grundvattenmagasinet kring Eket uppgår

till cirka 630 000 m3 per år (20 l/s). Norr om Eket, vid Sånnestorp, har SGU beräknat

grundvattenbildningen till mellan 1 260 000 m3 - 1 580 000 m3 / år (40 – 50 l/s).

Grundvattenbildningen inom området är relativt stor, dels på grund av hög nederbörd,

men också på grund av att jordarterna består av lättgenomsläpplig sand och grus.

Den totala uppskattade normalnederbörden i området (1961 - 1990) uppgår till cirka 1000

mm per år (SMHI 2011). Av detta bildar, enligt Rodhe et al (2006), cirka 400 till 450 mm

grundvatten per år i jordlager som består av sand och grus inom detta område. Detta

motsvarar en grundvattenbildning på ca 13 l/s och km2.

Grundvattenbildningen till magasinet sker till största del i området med isälvsmaterial i

ytan då genomsläppligheten här är hög och magasinet är öppet. Grundvattennivåerna

ligger mellan 1 och 10 meter under markytan. Utströmningen av grundvatten sker precis

intill Pinnån och i Pinnåns botten. Det sker också utströmning i källor i moränen i

dalsidorna och i små raviner som bildats av bäckar genom isälvsmaterialet. Dessa bäckar

mynnar ut i Pinnån.

3.2.2 Grundvatten- och ytvattenförekomster

Grundvattenförekomsten i vilken uttagsbrunnarna ligger benämns Pinnån-Eket -

SE623997-134030 2 och består av isälvsavlagringen som sträcker sig genom stora delar

av kommunen, Figur 4. Grundvattenförekomsten har god kvantitativ status och

miljökvalitetsnormen är fastställd till ”God kvantitativ status år 2015”.

Grundvattenförekomstens kemiska status ansågs 2009 som ”otillfredsställande

grundvattenstatus” p.g.a. de förhöjda halterna av bekämpningsmedel som mäts i

grundvattnet. Statusen ”god kemisk status” har satts som kvalitetskrav till 2015. En

2 Vattenförekomst Pinnån-Eket - SE623997-134030

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA31356957

10(33) RAPPORT

2018-05-09

tidsfrist har givits fram till år 2021 med motivationen att det är tekniskt omöjligt att nå god

status innan dess.

Pinnåns ekologiska status är sämre än god på grund av fysisk förändring av vattendraget

samt tecken på övergödning3.

3.2.3 Grundvattennivåer och grundvattenströmning

Grundvattnets naturliga strömningsriktning regionalt i magasinet är från nord till sydväst.

Lokalt vid vattentäkten sker dock grundvattenströmningarna från väster mot Pinnån enligt

Figur 5 som visar ostörda grundvattennivåer uppmätta i samband med provpumpningen

2009. Grundvattnet i området nära vattentäkten rör sig från nordväst mot sydost i

området väster om Pinnån.

Figur 5 Uppmätta grundvattennivåer, 2009.

3 Vattenförekomst Pinnån-Rönne å-Hjälmsjön - SE623444-133589

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA27985066

11(33)

RAPPORT

2018-05-09

I Pinnån kan man vid lugnt flöde se grundvattenkällor längs åkanten och i åbotten. På

den östra sidan om Pinnån rör sig grundvattnet på motsvarande sätt mot ån.

Grundvattengradienten är relativt flack i isälvsmaterialet i dalgången. De enskilda kullarna

fungerar generellt sett inte som grundvattendelare. Gradienten varierar mellan 0,001 och

0,002 i nord-sydvästlig riktning.

I den omgivande moränområdena jordlagrens genomsläpplighet betydligt lägre och den

hydrauliska gradienten är större. Den generella grundvattenströmningen följer i stort sett

topografin i detta område.

Grundvattennivåerna väster om vattentäkten, vid Ekets samhälle ligger vanligtvis 5 – 10

m under markytan. Vid vattentäkten är avståndet till grundvattenytan cirka 2 – 5 m, och

nära Pinnån cirka en meter. Där isälvsmaterialet bildar åsar är den omättade zonen som

mäktigast. I moränen ligger grundvattenytan 1 till 5 meter under markytan med stora

lokala variationer.

3.3 Sårbarhet

Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening,

eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under

transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som

minskar ett områdes sårbarhet från föroreningar på markytan. Områden med tunn

omättad zon medför en kort uppehållstid från markytan till grundvattenmagasinet och hög

sårbarhet.

De geologiska förhållandena i området omkring vattentäkten utgörs av isälvssediment

utan skyddande lerlager, vilket medför en hög sårbarhet i hela området. Vid Ekets

vattentäkt ligger grundvattennivån 2 – 5 m under markytan och väster därom, inom Ekets

samhälle, ligger den cirka 5 – 10 m under markytan.

Sårbarheten i anslutning till uttagsbrunnarna bedöms att vara hög.

3.4 Vattenkvalitet

Vid provpumpningen 2009 togs prov på vattnets kvalitet i B42 dels dagen efter pumpstart

och dels dagen före det att provpumpningen stoppades. Vattnet analyserades med

avseende på kemisk och fysikalisk sammansättning. Analysresultatet för ett antal utvalda

parametrar har sammanställts i Tabell 2.

Ingen förändring kan urskiljas på vattenkvaliteten mellan de två provtagningstidpunkterna

förutom pH som var lägre vid stop (6,6) än vid provpumpningens start (7,4). I samband

med avslutad provpumpningen togs även prov för analys av bekämpningsmedelsrester.

Samtliga parametrar låg under rapporteringsgränsen.

Kemisk analys av vattnet i samband med provpumpningen av B41 utförd 1956 visade på

något lågt pH och aggressivt vatten.

Tabell 2: Medelvärden av analysresultatet från provpumpningen i 2009 av ett antal parametrar i råvattnet från uttagsbrunnarna vid Ekets vattentäkt.

12(33) RAPPORT

2018-05-09

Parameter B42

pH 7,0

Alkalinitet (HCO3 mg/l) 33

Cl (mg/l) 12

NO3 (mg/l) 12

Fe (mg/l) <0,05

Mn (mg/l) <0,02

Ca (mg/l) 13

COD-Mn (mg/l) <1

4 Planbestämmelser och markanvändning

I följande kapitel beskrivs Örkelljunga kommuns översiktsplan, skyddade områden och

eventuella motstående intressen i anslutning till Ekets vattentäkt.

4.1 Fysisk planering

Ekets brunnsområde är inte beläget inom detaljplanerat område. Ekets samhälle är en av

tätorterna i Örkelljunga kommun som enligt kommunens översiktsplan kan utvecklas.

Främst nämns förtätning och utveckling i ortens västra och nordvästra delar. Även

området söder om vattentäkten är utpekat som möjligt för utveckling i översiktsplanen.

4.2 Skyddade områden

Utöver befintligt vattenskyddsområde, förekommer inget skyddat område i direkt

anslutning till vattentäkten. Pinnån omfattas av strandskydd inom 100 m från ån.

13(33)

RAPPORT

2018-05-09

5 Riskbedömning

Den genomförda riskbedömningen för Ekets vattentäkt bygger på information om

miljöfarliga verksamheter samt andra risker och företeelser som kan påverka yt- och

grundvattnets kvalitet. Informationen är insamlad från Örkelljunga kommun samt genom

fältbesök 2018-01-10.

5.1 Riskkällor

De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i

följande riskkällor:

o Klimatförändringar och översvämningar

o Sabotage, kris och krig

o Vägar och transporter

o Jord- och skogsbruk

o Bebyggelse

o Materialtäkter och andra markarbeten

o Övriga riskkällor

De olika riskkällor som har identifierats i anslutning till Ekets vattentäkt beskrivs i följande

kapitel för respektive brunnsområde och en sammanställning av riskanalysen presenteras

i Bilaga 1. Markanvändning och riskkällor redovisas på kartor löpande i texten under

respektive rubrik.

5.1.1 Klimatförändringar och översvämningar

Klimatet i Skåne kommer att förändras med en ökad medeltemperatur på 3 - 4 grader till

slutet av seklet.4 Årsmedelnederbörden kommer att öka med den största ökningen

vintertid. Antalet tillfällen med kraftig nederbörd och stor tillrinning kommer att öka, men

också perioder med extrem torka. Det medför en ökad risk för översvämningar och att

föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Extrema

nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från

perioder med höga regnmängder visar:

o Bräddning av avlopp

o Stora dagvattenmängder

o Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda

verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar

o Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar, vilket kan leda till förorening

4 SMHI. Klimatologi Nr 29, 2015. Framtidsklimat i Skåne län

14(33) RAPPORT

2018-05-09

o Ökad grumlighet i ytvattendrag

Ekets vattentäkt

Ekets vattentäkt är belägen i ett område med jordbruks- och betesmark i mindre skala,

cirka 100 m väster om väg E4. I höjd med vattentäkten rinner Pinnån i ett meandrande

lopp öster om motorvägen. Utströmningsområden för grundvatten har påträffats i Pinnån

och hydraulisk kontakt finns mellan Pinnån och grundvattenmagasinet. Under

provpumpningen i 2009 noterades ingen påverkan från Pinnån, varken nivåmässigt i

observationsbrunnarna, eller kemiskt på vattenkvaliteten i uttagsbrunnen.

Klimatförändringar och översvämning från Pinnån förväntas inte att utgöra en stor risk för

vattentäkten.

5.1.2 Sabotage, kris och krig

Uttagsbrunnarna B41 och B42 är placerade i låsta brunnsöverbyggnader och bedöms

därför vara väl skyddade mot avsiktlig och oavsiktlig skada.

Risker förknippade med sabotage, kris och krig har inte analyserats vidare i denna

rapport. Det rekommenderas att en särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris, krig

och åtgärder utförs. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet

beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas.

5.1.3 Vägar och transporter

Risker förknippade med vägar och transporter är främst förorenat vägdagvatten, vägsalt

samt olyckor med farligt gods eller med tunga fordon. Tunga fordon har stora

drivmedelstankar och ibland även dubbla tankar. Konsekvensen av olycka med farligt

gods kan bli mycket stor i händelse av att tanken springer läck och petroleum- och

oljeprodukter infiltrerar till grundvattnet.

Ekets vattentäkt

Uttagsbrunnarna B41 och B42 ligger cirka 100 m väster om E4:an. Längs med E4:an har

skyddsåtgärder mot förorening av grundvattenmagasinet vidtagits i form av täta diken och

dagvattendammar som ska förhindra att vatten från vägen rör sig ner i grundvatten-

magasinet.

Årsmedeldygnstrafiken på E4:an uppgår till cirka 14 500 fordon per dygn varav drygt 20%

utgörs av tung trafik (cirka 3 200 fordon per dygn) 5. E4:an är rekommenderad led för

transport av farligt gods, men det finns ingen tillgänglig statistik på antalet transporter

med farligt gods.

Väster om brunnsområdet ligger Ekets samhälle med vägar och genomfartsgator.

Årsmedeldygnstrafiken för väg 1838 genom samhället uppgår till drygt 900 fordon varav

5 http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikfloden, TFK Eket, 2017.

15(33)

RAPPORT

2018-05-09

cirka 80 utgör tung trafik. Vägdagvatten från Eket går via diken till Pinnån. Det finns inget

tillstånd beviljat för salt- eller snöupplag i Eket.

Sannolikheten för att en olycka med farligt gods eller tungt fordon ska inträffa på vägarna

väster om brunnsområdet, och eventuell förorening spridas till brunnsområdet bedöms att

vara mycket liten, dock kan konsekvensen av en sådan olycka bli stor, se

sammanställning i Bilaga 1.

5.1.4 Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten.

Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäring, främst

naturgödsel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket kan innebära en

risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och

läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten.

Potentiella riskkällor i samband med jord- och skogsbruk är:

o Bekämpningsmedel

o Växtnäringsämnen

o Mobila bränsletankar

o Kalhyggen

o Upplag av timmer mm

o Djurhållning

Bekämpningsmedel

Vissa tillåtna bekämpningsmedel har ändå beaktansvärd hög toxicitet i detta

sammanhang, vilket medför att de kan komma att utgöra en risk för försämrad

grundvattenkvalitet. Hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står

generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel.

Det är främst hantering av plantor behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till

vattentäkten som utgör en risk.

Växtnäringsämnen

Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och

naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst

genom mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av

växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet.

Mobila bränsletankar

Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt

gällande krav ska vara dubbelmantlade, medför en risk för grund- och ytvattenförorening

främst genom spill i samband med tankning eller vid stöld.

16(33) RAPPORT

2018-05-09

Kalhyggen

Kalhyggen med körskador kan medföra en kraftigare avrinning från området med bl.a.

ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Ett stort uttag

av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten.

Timmerupplag

Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genom läckage

av bl.a. fenoler till grundvattnet.

Djurhållning

Riskerna förknippade med djurhållning är främst kopplade till djurspillning.

Ekets vattentäkt

Markanvändningen i direkt anslutning till brunnsområdet består av mindre skiften med

betesmark och åkermark/vall. Det finns ett större lantbruk, cirka 600 m sydost nedströms

vattentäkten och en hästgård cirka 300 m norr om täkten. Drygt en km norr om

vattentäkten finns en växtodling med tillstånd för att använda bekämpningsmedel.

Skogsområden finns cirka 500 meter öster, och 400 m norr om brunnsområdet, Figur 6.

Öster om vattentäkten, på andra sidan E4:an är landskapet öppet med betesmark och

odlad mark.

Figur 6: Jord- och skogsbruk i anslutning till Ekets brunnsområde.

17(33)

RAPPORT

2018-05-09

5.1.5 Bebyggelse

Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för yt- och

grundvatten. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av

verksamheter. All sammanlagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen

som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten.

Riskerna för förorening av vattentäkten i samband med bebyggelse har i denna

riskanalys delats upp efter hemkemikalier, cisterner, energianläggningar samt dagvatten

och avloppsledningar.

Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även

svårdetekterbara, kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten.

Hemkemikalier

Inom bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för

”hemmabruk” och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet.

Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå

vattentäkten och försämra vattenkvaliteten.

Cisterner

Lagring och annan ovarsam hantering av petroleumprodukter nära vattentäkten utgör en

beaktansvärd risk.

Energianläggningar

Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med

anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt

borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg

skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av

köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna idag är biologiskt nedbrytbar.

Enskilda avlopp

Enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion kan förorena yt- och grundvatten.

Den främsta risken från enskilda avlopp vid otillfredsställande funktion är utsläpp av virus,

parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar till ytvattnet.

Dagvatten och spillvattenledningar

Risker förknippade med dagvattenhantering och avloppsledningar handlar främst om

läckande och brustna ledningar som gör att förorenat vatten kan nå grundvattnet.

Ekets vattentäkt

Brunnsområdet ligger i den östra delen av Ekets samhälle med få verksamheter och

sparsam bebyggelse. Förekomst av energianläggningar, cisterner och enskilda avlopp i

närheten av brunnsområdet framgår av Figur 7. Samhället ligger uppströms vattentäkten

och kan utgöra en potentiell risk.

18(33) RAPPORT

2018-05-09

Bebyggelse i Ekets samhälle är ansluten till det allmänna avloppsnätet. Endast ett enskilt

avlopp, med sluten tank, har identifierats vid riskinventeringen. Kommunala

avloppsledningar finns i närheten och uppströms uttagsbrunnarna. Bristfälliga ledningar

kan utgöra en risk för grundvattenförorening.

Inom Ekets samhälle finns ett flertal oljecisterner både vid industrier och vid enstaka hus.

De flesta är belägna uppströms vattentäkten i grundvattenströmningens riktning. Den

närmst belägna cisternen är belägen cirka 150 m väster om vattentäkten

Cirka 20 fastigheter i Ekets samhälle har energianläggningar för bergvärme eller

jordvärme. Den närmast belägna anläggningen ligger cirka 150 m väster om vattentäkten.

Dagvatten från hårdgjorda ytor i Eket leds ut i Pinnån och utflöden sker längs med hela

Pinnåns sträckning längs med E4:an.

Figur 7 Risker förknippade med bebyggelse, Eket brunnsområde.

5.1.6 Materialtäkter och markarbeten

Markarbeten som schaktning och borrning i anslutning till vattentäkten kan utgöra en risk

främst genom spill eller läckage av petroleumprodukter. Vid borrning kan täta lerlager

penetreras och en kontaktväg skapas från markytan till grundvattenmagasinet.

19(33)

RAPPORT

2018-05-09

Ekets vattentäkt

Det förekommer inga materialtäkter eller schaktningsarbeten i området vid

brunnsområdena.

5.1.7 Miljöfarlig verksamhet

Den genomförda riskinventeringen har sammanställt miljöfarliga verksamheter6 i

anslutning till Ekets vattentäkt. Det är främst hantering av för yt- och grundvattnet farliga

ämnen inom de olika verksamheterna som utgör en risk för förorening av grundvattnet

och vattentäkten. Även släckvatten i samband med brand utgör en risk för

grundvattenförorening.

Ekets vattentäkt

Det utförs miljötillsyn på 10 fastigheter inom riskinventeringsområdet, tre U-verksamheter,

två B-verksamheter och två C-verksamheter, se Tabell 3.

Tabell 3 Verksamheter I drift med Miljötillsyn.

Prövningsplikt U

Bilverkstad

Hästhållning

Vattenverk

Prövningsplikt C

Kemisk industri

Mjölkproduktion

Prövningsplikt B

F.d mekanisk industri

Kemisk industri

De miljöfarliga verksamheter som finns i närheten av Ekets brunnsområde består av

kemisk och mekanisk industri. Verksamheterna ligger drygt 700 meter uppströms brunns-

områdena i grundvattenströmningens riktning och bedöms att utgöra en betydlig risk för

vattentäkten, placeringen framgår i Figur 8. Mjölkproduktionen och bilverkstaden ligger

nedströms vattentäkten.

6 Verksamheter sammanställda av Örkelljunga kommun, Excel fil (2017)

20(33) RAPPORT

2018-05-09

Figur 8. Verksamheter med prövningsplikt, Eket.

5.1.8 Övriga riskkällor

Förorenade områden: Fem potentiellt förorenade områden som är riskklassade enligt

MIFO7 finns i området. Avståndet till flera av de potentiellt förorenade områdena är stort,

dock ligger flera av verksamheterna uppströms vattentäkten då marknivån sluttar mot

vattentäkten från samhället. I dom västra delarna av Ekets samhälle utgörs jordlagren av

morän vilket inte är lika genomsläppligt som isälvsmaterial.

Cirka 150 m öster om vattentäkten ligger en f.d. verkstadsindustri (utan halogenerade

lösningsmedel). Industrin har riskklass tre enligt MIFO, vilket innebär måttlig risk för

människors hälsa och miljö. Jordlagren här utgörs av isälvsmaterial enligt jordartskartan,

Figur 3.

Cirka 200 m öster om vattentäkten går en äldre banvall (järnväg i bruk från 1890-talet till

1968). Banan är helt avvecklad och räler och slipers finns inte kvar.

7 Inventeringsmetodik framtagen av Naturvårdsverket.

21(33)

RAPPORT

2018-05-09

Cirka 400 m nordost om vattentäkten finns en nedlagd deponi för icke-farligt och farligt

avfall. Deponin har riskklass två enligt MIFO, vilket innebär stor risk för människors hälsa

och miljö. Jordlagren här utgörs av isälvsmaterial enligt jordartskartan, Figur 3.

Idrottsanläggning: Cirka 500 m nordost om vattentäkten (uppströms) finns

fotbollsplaner. Fotbollsplanerna är belägna inom grundvattenmagasinet. Användande av

bekämpningsmedel och växtnäringsämnen på fotbollsplaner kan utgöra en risk för

vattentäkten.

I Figur 9 framgår lokaliseringen av de övriga riskkällor som identifierats för Ekets

vattentäkt. Sammanställningen har genomförts på bakgrund av information från

Örkelljunga kommun samt Länsstyrelsens WebbGIS8. Alla dessa områden ligger

uppströms Ekets vattentäkt i grundvattenströmningens riktning och utgör därför betydlig

risk för vattentäkten. Följande övriga riskkällor bedöms kunna utgöra en risk för

uttagbrunnarna vid Eket:

• A – Verkstadsindustri, riskklass 3

• B – Kemisk industri, ej riskklassad

• C – Industriområde, upplag med bilar och f.d. mekanisk verkstadsindustri, riskklass 3

• D - Nedlagd deponi, riskklass 2

• E – Fotbollsplaner, ej riskklassade

• F – banvall för nedlagd järnväg, ej riskklassad

• SPIMFAB – två nedlagda bensinstationer, ej riskklassade.

8 http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/

22(33) RAPPORT

2018-05-09

Figur 9 övriga riskkällor, Eket.

5.2 Riskanalys

Riskanalysen har genomförts för Ekets vattentäkt enligt Bilaga 1. I riskanalysen

identifieras och värderas väsentliga risker för vattentäkten. Risken (R) beskrivs som en

sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten

negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. Sannolikhet och konsekvens

bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar9. Skalorna för sannolikhet

och konsekvens är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och

konsekvensklassen beskriver risken.

Risk (R) = Sannolikhet (S) × Konsekvens (K)

Metoden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden10 om

att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ

av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen11 som en viktig del då

Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det

angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok ”Risk- och sårbarhetsanalys för

9 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco 10 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 11 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011

23(33)

RAPPORT

2018-05-09

dricksvattenförsörjning”. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering som

genomförts inom ramen för projektet.

För att riskbedömningens resultat ska vara transparent och användbart är det viktigt att

tydligt redovisa vilka kriterier som används för att bedöma sannolikhet och konsekvens.

Som ovan nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannolikheten respektive

konsekvensen. Detta återspeglar modellens måttliga detaljeringsgrad.

5.2.1 Bedömning av sannolikhet

Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa i medeltal

och tar hänsyn till att föroreningen dessutom måste nå vattentäkten för att utgöra en fara.

Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten av händelsen i vattentäkten, vilket är

en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och

omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra

nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets

befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok ”Risk-

och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning”.

Sannolikhet Kriterier

S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år.

S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste 10 - 50

åren.

S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1 - 10 åren.

S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare.

5.2.2 Bedömning av konsekvens

Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De

kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten.

Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och

osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt12:

• Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas.

• Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning

göras enligt försiktighetsprincipen.

Bedömning av konsekvensen relaterar till normala förhållanden för riskkällan, som en

brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som

K-klass (K1-K4) och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer

12 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007.

24(33) RAPPORT

2018-05-09

för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok ”Risk- och

sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning”.

Konsekvens Kriterier

K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten, inga anmärkningar.

K2: Medelstor konsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet som kan påverka

dricksvattenkvaliteten.

K3: Stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många.

K4: Mycket stor konsekvens Otjänligt vatten som berör många, fara för liv och hälsa.

5.2.3 Beräkning av risknivå

När sannolikhet och konsekvens har bedömts kan kombinationen placeras in i den

riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta viss en ”riskklass”. Risken är

indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 4 är den

högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den

inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera

att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen

nedan.

Sannolikhet Konsekvens

K1

liten

K2

medelstor

K3

stor

K4

mycket stor

S4 – mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4

S3 – stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3

S2 – medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3

S1 – liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2

5.2.4 Resultat

Resultatet av de riskanalyser som genomförts för Ekets vattentäkt redovisas i Bilaga 1.

Den samlade risknivån för Ekets vattentäkt bedöms som måttlig. Detta beror på att

rikskällorna är få men ligger uppströms vattentäkten samt att E4:an går väldigt nära

brunnsområdet.

Det största riskerna för Ekets vattentäkt bedöms vara:

✓ Olyckor på väg E4 med farligt gods

✓ Olyckor på E4 med tungt fordon

✓ Markanvändning vid vattentäkten som innefattar spridning av bekämpningsmedel

25(33)

RAPPORT

2018-05-09

✓ Olyckor på vägar genom Eket med farligt gods

✓ Spridning av förorening från nedlagd deponi

✓ Spridning av förorening från f.d. industriområde

✓ Läckande cisterner

Sannolikheten för att olyckor på vägarna nära vattentäkten ska hända är liten.

Sannolikheten för att ett utsläpp från E4an ska nå vattentäkten är litet eftersom

skyddsåtgärder är utförda längs vägen. Närheten till motorvägen och den stora

konsekvens en olycka nära vattentäkten kan ge gör att detta ändå utgör en av de största

riskerna för vattentäkten.

Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmarken nära vattentäkten utgör också en

risk, framförallt på grund av närheten till vattentäkten och ämnenas toxicitet.

Bekämpningsmedel bryts generellt ner långsammare i grundvatten än i mark och

ytvatten, bland annat på grund av lägre temperatur och syrefria förhållanden.

Bekämpningsmedel har enligt VISS påträffats i grundvattenmagasinet och risken för

förorening av grundvattenmagasinet kan inte uteslutas.

5.3 Riskreducerande åtgärder

Ekets vattentäkt har god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs, särskilt efter

att sammankoppling med Örkelljungas vattentäkt utförts och Ekets vattentäkt kan fungera

som reservvattentäkt för kommunens huvudvattentäkt. Vattentäkten har ett mycket högt

skyddsvärde. Sårbarheten är generellt mycket hög i anslutning till vattentäkten då

grundvattenmagasinet är öppet och saknar ett naturligt skyddande lerlager.

Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att minska risken för försämring

av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett av

flera sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan

alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att

reducera risker. Exempel på övriga riskreducerande åtgärder är beredskapsplaner, fysisk

planering, tillsyn och information. Ibland kan även fysiska åtgärder vara nödvändiga, t.ex.

i anslutning till hårt trafikerade vägar. I Bilaga 2 redovisas vilka risker som kan regleras

genom skyddsföreskrifter samt vilka övriga riskreducerande åtgärder som kan behöva

genomföras.

Det rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för Ekets

vattentäkt:

o Boende inom vattenskyddsområdet bör få tillsänd information om vattenskydds-

området om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan

medverka till att skydda vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att

kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och

skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med

vattenskyddet.

26(33) RAPPORT

2018-05-09

o Olyckor med farligt gods kan inte regleras genom vattenskyddsområdets föreskrifter.

Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos

räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i

samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta bör kommunen,

i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för

vattenskyddsområdet.

o Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där

man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå. Skyltar bör även

finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras.

o Sårbarhet för infiltration av förorenat vatten bör hanteras vid all planläggning av

bostadsområden och verksamhetsområden i kommunen. Det bör dessutom

uppmärksammas att tillkommande detaljplaner tar hänsyn till grundvattnet.

o Inom planutvecklingsområden inom tillrinningsområdet är det viktigt att beakta

dagvattnets påverkan på grundvattenkvaliteten, men det är också viktigt att analysera

effekten av hårdgjorda ytor med minskad grundvattenbildning som följd.

o Främja sådant jordbruk och odling som är förenligt med vattentäkten.

I samband med ombyggnad av E4:an har tätning av diken utförts för att förhindra

möjligheten för förorening av grundvattnet genom infiltration av förorenat vägdagvatten

och spill på vägbanan.

27(33)

RAPPORT

2018-05-09

6 Utformning av vattenskyddsområde

Vattenskyddsområdet delas upp i olika skyddszoner med tillhörande föreskrifter. I kapitel

6.1 och 6.2 beskrivs den överordnade metodiken för framtagande av

vattenskyddsområden och i kapitel 6.3 och 6.4 beskrivs framtagandet av Ekets

vattenskyddsområde.

6.1 Krav och allmän metodik

Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar

omfatta hela tillrinningsområdet13. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när

skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt

att införa restriktioner inom så stora områden.

Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid

associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte

omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når

vattentäkten.

6.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner

Naturvårdsverkets handbok14 anger att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en

grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer, om inte

annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att

skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre

krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till

uttagsbrunnen.

6.2.1 Vattentäktszon

En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är

att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga

på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast

disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt och därmed

förenlig verksamhet bör inte förekomma inom detta område.

6.2.2 Primär skyddszon

Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. Vid

identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara)

områden beaktas. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan

föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och

sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till

vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn.

13 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 14 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5.

28(33) RAPPORT

2018-05-09

6.2.3 Sekundär skyddszon

Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller

att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från

skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett

år.

6.2.4 Tertiär skyddszon

En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av

tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med

den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan

påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av

vattenskyddsområdet.

6.3 Avgränsning av skyddszoner för Ekets vattentäkt

Ekets vattentäkt avgränsas för uttagsbrunnarna B41 och B42. Förutsättningar samt

beräkningsunderlag presenteras i kapitel 6.3.1 - 6.3.5. Därefter beskrivs motiv och

avgränsningens genomförande, se kapitel 6.4.

6.3.1 Arbetsmodell för avgränsning av vattenskyddsområde

Tillströmning av grundvatten till vattentäktens uttagsbrunnar sker främst genom regional

grundvattenströmning från sydost, då flödet i grundvattenmagasinet är större än flödet

från omgivande moränområden. I vattentäktens direkta närområde sker sedan en relativt

cirkulär strömning mot brunnarna vid uttag, även om den är något utdragen i

strömningsriktningarna såsom en halvelips. Grundvattenuttaget medför att en rörlig

grundvattendelare utbildas nedströms uttagsbrunnen som varierar i plan med uttagets

variation över en längre tid, se Figur 10.

29(33)

RAPPORT

2018-05-09

Figur 10: Principskiss över grundvattenströmning till uttagsbrunnarna vid Sjöbo vattentäkt. Pilarna i figuren visar grundvattenströmningens riktning. Observera att figuren inte är skalenlig.

6.3.2 Beräkningsförutsättningar

Jordarternas utbredning och egenskaper, liksom naturlig grundvattengradient och

uttagets storlek, är styrande för hur föroreningsspridning kan ske till

grundvattenmagasinet där vattentäkten är belägen.

Följande hydrogeologiska indata har använts vid beräkning av vattenskyddsområdets

utbredning.

Eket – B41 och B42

Vattenuttag: B41 Q= 880 m3/dygn

B42 Q= 880 m3/dygn

Idag är det inte möjligt att tillgodogöra sig hela uttagsmängden ur B41 då brunnens

kapacitet är lägre än 880 m3/dygn. Eftersom vattendomen tillåter att ersättningsbrunnar

utförs antas att en ny brunn kan ha en högre kapacitet än vad B41 har, eventuellt

motsvarande hela den tillståndsgivna uttagsmängden.

Transmissivitet T = 7,6*10-3 m2/s

Grundvattenmagasinets mäktighet b = 20 m, vid både B41 och B42

30(33) RAPPORT

2018-05-09

Naturlig hydraulisk gradient (utan uttag), i = 0,002, från norr till sydväst.

Grundvattenbildning: 450 mm/år.

6.3.3 Transporttid i mark

Vid beräkning av grundvattenströmningens transporttid i marken har en analytisk modell

använts15. Parallellt har även andra oberoende modeller använts för att verifiera

resultatet.

För att avgränsa primära och sekundära skyddszoner uppströms och nedströms

vattentäktens uttagbrunnar motsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har

transporthastigheten i isälvsmaterialet beräknats utifrån naturlig hastighet adderad med

uttagsberoende hastighet, vilket är en principiellt korrekt modell att hantera den verkliga

situationen. Därefter har transportavstånd motsvarande 100 dygn respektive 365 dygn

beräknats. Den naturliga tillströmningen av grundvatten till vattentäktens uttagsbrunnar

bedöms främst ske från nordost. Skyddszonerna har därför en större utbredning i denna

riktning. Den beräknade strömningshastigheten här är en medelhastighet för

vattenpartiklarna.

Grundvattenytans lutning vid de dimensionerande uttagen för vattentäktens

uttagsbrunnar tillsammans med den hydrauliska konduktiviteten, det geologiska

materialets effektiva porositet och grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har

beaktats. Grundvattenytans lutning vid uttag ökar närmare brunnen och minskar med

ökat avstånd från brunnarna, vilket beaktas i beräkningen, se Figur 10. Detta innebär att

grundvattenhastigheten minskar med ökat avstånd från vattenuttaget. Denna

hastighetsförändring har beaktats vid beräkningar av avståndet för 100 dygn respektive

365 dygn.

6.3.4 Beräkning av erforderliga flödessträckor uppströms vattentäkten

Genomförda beräkningar, med ovan presenterade data, medför att primär skyddszon bör

avgränsas ca 125 m uppströms vattentäkten och sekundär skyddszon bör avgränsas ca

300 m uppströms vattentäkten.

Den långsammare hastigheten i sekundär skyddszon orsakas av att grundvattenytans

lutning vid uttag avtar med ökat avstånd från vattentäkten allt efter att effekten av att

gradientminskningen från uttaget avtar längre uppströms och att slutligen endast den

naturliga gradienten kvarstår. Effekten blir att medelhastigheten till brunnarna är större

närmast vattentäkten och långsammare uppströms vattentäkten.

6.3.5 Beräkning av erforderliga flödessträckor nedströms vattentäkten

För en viss beräkningsbar sträcka nedströms brunnen sker också en återströmning

tillbaka mot brunnen. Tillrinningsområdet sträcker sig nedströms till en punkt där den

15 Modellen baseras på flödestidsberäkning enligt EPA (625/R-94/001), citerad i Krijgsman &

Ferreira: ”A methodology for delineating wellhead protection areas” tagen från Kreitler & Senger, modifierad efter Bear & Jacob.

31(33)

RAPPORT

2018-05-09

naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt motsatt håll, det

vill säga mot vattentäkten. I denna punkt, som benämns inflexionspunkt, tar

uttagsgradienten mot brunnen och den regionala gradienten från brunnen ut varandra.

Påverkansavståndet nedströms sträcker sig dock längre nedströms än

återströmningsavståndet, se Figur 10.

Inflexionspunkten har beräknats befinna sig cirka 110 m nedströms vattentäkten.

6.4 Genomförande och motiv till avgränsningen

Mot bakgrund av hydrogeologiska förhållanden och enligt resultatet av den arbetsmodell

som använts för att beräkna strömningsförhållanden har en primär och en sekundär

skyddszon avgränsats enligt Figur 11.

Figur 11: Motiv till avgränsning av vattenskyddsområde för Ekets vattentäkt. Numreringen hänvisar

till text.

6.4.1 Vattentäktszon

Vattentäktszon för brunnarna B41 och B42 föreslås utgöras av ett område på cirka 10x10

m runt brunnarna, med anpassning till befintliga fastighetsgränser.

S3

S4

S5 S1

S2

P4 P1

P3

P2

T1

T2

T3

T4

T5

32(33) RAPPORT

2018-05-09

6.4.2 Primär skyddszon

Platsspecifika motiv för gränsdragningen redogörs nedan enligt numrering i Figur 11

ovan.

P1 Den naturliga regionala grundvattenströmningen är riktad från norr mot sydväst och

den primära skyddszonen är därför utdragen i denna riktning. Den primära

skyddszonens gräns i detta område baseras på de avstånd som redovisas i kapitel

6.3.4. och har anpassats till fastighetsgränser samt den bäck som rinner mot väg

E4.

P2 Nedströms vattentäkten har primär skyddszon avgränsats vid den beräknade

inflexionspunkten, se kapitel 6.3.5. Primär skyddszon har anpassats efter

fastighetsgränserna.

P3 Mot öster har gränsen för primär skyddszon dragits direkt öster om väg E4, då

vägen utgör en betydande risk för vattentäkten.

P4 Grundvattennivåerna i området har en gradient mot brunnarna och även om det

största flödet av grundvatten inte antas komma från väst är området viktigt att

skydda då det ligger uppströms vattentäkten. Den primära skyddszonens västra

gräns är därför något utdragen i förhållande till den teoretiska beräkningen och

följer isälvsmaterialets avgränsning och anpassats till fastighetsgränserna.

6.4.3 Sekundär skyddszon

Platsspecifika motiv för gränsdragningen redogörs nedan enligt numrering i figur ovan.

S1 Den naturliga regionala grundvattenströmningen är riktad från norr mot sydväst och

den primära skyddszonen är därför utdragen i denna riktning. Den sekundära

skyddszonens gräns i detta område baseras på de avstånd som redovisas i kapitel

6.3.4. och har anpassats till den bäck som rinner i ost-västlig riktning.

S2 Nedströms vattentäkten sammanfaller den sekundära skyddszonen med den

primära och är avgränsad vid den beräknade inflexionspunkten, se kapitel 6.3.5

och fastighetsgränserna.

S3 Mot öster sammanfaller gränsen för sekundär skyddszon den primära, direkt öster

om väg E4, då vägen utgör en betydande risk för vattentäkten.

S4 Grundvattennivåerna i området har en gradient mot brunnarna och även om det

största flödet av grundvatten inte antas komma från väst är området viktigt att

skydda då det ligger uppströms vattentäkten. Den sekundära skyddszonens västra

gräns är något utdragen i förhållande till den teoretiska beräkningen. Gränsen går

vid Villavägen för att omfatta hela området med isälvsmaterial väster om

vattentäkten. Avgränsningen har dessutom anpassats efter fastighetsgränserna.

S5 Den sekundära skyddszonen har här avgränsats efter den höjdrygg där berg går i

dagen.

33(33)

RAPPORT

2018-05-09

6.4.4 Tertiär skyddszon

Då grundvattenmagasinet vid Eket är mycket stort omfattas inte hela tillrinningsområdet i

tertiär skyddszon. Den tertiära skyddszonen omfattar ett område uppströms vattentäkten i

direkt anslutning till sekundär skyddszon där grundvattenmagasinet är sårbart och det

område öster om vattentäkten som topografiskt sluttar mot vattentäkten.

T1 Den naturliga regionala grundvattenströmningen är riktad från norr mot sydväst och

den tertiära skyddszonen är därför utdragen i denna riktning, dock omfattar den

inte hela tillrinningsområdet uppströms utan har avgränsats vid ett dike som rinner i

ost-västlig riktning.

T2 Nedströms vattentäkten har den tertiära skyddszonen avgränsats med viss

marginal till den beräknade inflexionspunkten och har sedan utökats för att följa

fastighetsgränser.

T3 Mot öster avgränsas tertiär skyddszon vid Pinnån.

T4 Grundvattennivåerna i området har en gradient mot brunnarna och även om det

största flödet av grundvatten inte antas komma från väst är området viktigt att

skydda då det ligger uppströms vattentäkten. Den tertiära skyddszonens omfattar i

väster delar av Ekets samhälle där topografin sluttar mot vattentäkten. Gränsen har

anpassats till vägar och fastighetsgränser.

T5 Den sekundära skyddszonen har här avgränsats efter väg 1838 (Riksleden).