Rapport över det systematiska kvalitetsarbetet i …...Nationellt prov i matematik i årskurs 3 Nationellt prov i svenska i årskurs 3 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 Andel

1

Utbildningsförvaltningen

Rapport över det systematiska

kvalitetsarbetet i Älmhults kommun

2013

Förskolan

Grundskolan

Grundsärskolan

Gymnasieskolan

Gymnasiesärskolan

Vuxenutbildningen

Britt-Louise Ek Gustafsson 2014-02-27

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ............................................................................. 3

1. Förutsättningar ............................................................................... 4 1.1 Organisation.......................................................................................................... 4 1.2 Miljö ...................................................................................................................... 4 1.3 Ekonomi ................................................................................................................ 6 1.4 Verksamhetsidé .................................................................................................... 6 1.5 Väsentliga händelser ............................................................................................. 6 1.6 Struktur för kvalitetsarbetet ................................................................................... 8 1.8 Skolverkets och Älmhults kommuns lägesbedömning ........................................... 9

2. Grundfakta ................................................................................... 15

3. Uppföljning av verksamhetsmål för 2013 ..................................... 15 3.1 Förskolan ............................................................................................................ 16 3.2 Grundskolan........................................................................................................ 18 3.3 Gymnasieskolan ................................................................................................. 27

4. Övriga kvalitetsindikatorer ............................................................ 31 4.1 Förskolan ............................................................................................................ 31 4.2 Förskoleklassen .................................................................................................. 34 4.3 Fritidshemmen .................................................................................................... 37 4.4 Grundskolan........................................................................................................ 40 4.5 Gymnasieskolan ................................................................................................. 46 4.6 Vuxenutbildningen............................................................................................... 51 4.7 Särskolan – grundsärskolan och gymnasiesärskolan .......................................... 56

3

Sammanfattning I rapporten redovisas måluppfyllelsen för de nyckeltal som utbildningsnämnden har valt för att mäta hur väl verksamhetsmålen för året har uppnåtts. Älmhults kommun har för 2013 i förhållande till 2012 på de valda mätetalen ett förbättrat resultat mot högre måluppfyllelse på följande områden:

Utveckling och lärande i förskolan

Fonolek i årskurs 1

Nationellt prov i matematik i årskurs 3

Nationellt prov i svenska i årskurs 3

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9

Andel behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9

Grundläggande behörighet till högskola på gymnasiet

Utbildningsnämnden uppvisar ett något försämrat resultat på följande områden:

Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan årskurs 3

Andel etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad

gymnasieutbildning

Betyg i årskurs 6 tilldelades eleverna för första gången vårterminen 2013, varför jämförelser

bakåt i tiden inte är möjligt. Resultatet visar att måluppfyllelsen är lägre än i riket och lägre än

de flesta av jämförelsekommunerna i de flesta ämnena.

Bland de övriga kvalitetsindikatorerna sammanfattas här intressanta avvikelser från riket och

jämförelsekommuner:

Personaltätheten är högre och barngrupperna mindre i förskolan.

Andelen med pedagogisk utbildning är högre och kostnaderna för personal i

förskolan.

Kostnaderna för förskoleklassen är lägre trots att utbildningsnivån är högre.

Andelen lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan är lägre.

Det är fler elever per lärare i Älmhult än i jämförelsekommunerna.

Älmhults kostnader för ”övrigt” i grundskolan är höga.

Andelen elever som når kravnivån på nationella proven i årskurs 6 är högre för

flickor och lägre för pojkar om man jämför med riket.

Älmhult lyckas bättre på de nationella proven i årskurs 9 i jämförelse med riket.

Kostnader för skolmåltider, läromedel och övrigt är högre i Älmhult än i riket.

Genomströmningen är högre på Haganäs än i riket.

Lärartätheten i vuxenutbildningen och kostnaderna är lägre än i riket.

SFI på Haganässkolan når mycket goda resultat i jämförelse med riket.

Kostnaderna för grundsärskolan är högre och för gymnasiesärskolan väsentligt

lägre än i riket och i jämförelsekommunerna.

Resultaten bildar utgångspunkt för fortsatt analys och identifikation av åtgärder för förbättring och utveckling.

4

1. Förutsättningar Utbildningsnämnden i Älmhults kommun ansvarar för all utbildningsverksamhet från förskola till vuxenutbildning och yrkeshögskola. Yrkeshögskolan redovisas till Myndigheten för yrkes-högskolan och berörs inte i denna rapport.

Rapporten speglar förhållandena i kommunen, jämförelsekommuner och rikets kommuner kalenderåret 2013 för nyckeltal samt ett antal övriga kvalitetsindikatorer, som utbildningsnämnden har valt för att beskriva kvalitet och måluppfyllelse. De flesta av dessa redovisas också bakåt i tiden. Några av dessa indikatorer är viktiga förutsättningar för att uppnå en god kvalitet i förskola och skola. Uppgifterna är hämtade från Skolverket (Siris och jämförelsetal) samt SKL. Det är kommunens egen rapportering till SCB som ligger till grund för denna statistik. I de fall där statistiken speglar förhållanden 2012 är detta giltigt för första halvåret 2013 eftersom skolans årscykel består av terminer som löper över två kalenderår. Statistiken presenteras huvudsakligen i grafer och tabeller med en kortfattad analys för varje verksamhetsområde. Rapporten kommer att vara utgångspunkt för utbildningsnämndens fortsatta fördjupade analyser under hela 2014 och för identifikation av åtgärder för förbättring och utveckling under de kommande åren.

1.1 Organisation

Nämndens arbete stöds av en förvaltning som leds av utbildningschefen. Under utbildningschefen sorterar verksamhetschefer för förskola, grundskola respektive gymnasieskola/vuxenutbildning. Förskolan består av arton (18) förskolor, som var och en leds av en förskolechef och grundskolan består av nio (9) skolor, där varje skolenhet leds av en rektor. På gymnasieskolan/vuxenutbildningen finns två rektorer. Utöver utbildningschef och verksamhetschefer finns stödfunktioner på förvaltningen i form av administratörer, ekonom och utvecklingsstrateg. Under 2013 har flera av dessa centrala funktioner bytt befattningshavare. För verksamheten finns också ett pedagogiskt resurscentrum (PÄR), där medarbetare med specialistkompetenser inom matematik, läs- och skrivutveckling och IKT arbetar. Deras uppdrag är att stödja pedagoger ute i verksamheten. 1.2 Miljö

Förskolorna i tätorten har relativt många barn på begränsade ytor inomhus. Förhållandet på förskolorna utanför tätorten är det motsatta. Där finns det gott om utrymme i lokalerna. Anledningen är att många barn 1-5 år bor i tätorten och där saknas det fortfarande förskoleplatser. Byggnaderna är med få undantag byggda i ett plan och med god tillgänglighet och arbetsmiljö. Byggnaderna är med få undantag byggda i ett plan och med god tillgänglighet och arbetsmiljö.

Samtliga förskolor erbjuder en stimulerande och utvecklande utemiljö bestående av konstruerade lekytor i kombination med naturliga miljöer med skog och växtlighet. Under året har Vitsippans förskola renoverats och byggts ut med två avdelningar. Även Uteförskolan Kojan har flyttat till nya lokaler vid Vitsippans förskola. Tornets förskola har också renoverats och byggts till med två avdelningar. Antalet barn inom grundskolan ökar och Violens förskola som var placerad på Gemöskolans skolgård lämnade sina lokalerna i maj till förmån

5

för Gemöskolans förskoleklass. Förskolans verksamhet på Violen flyttade till Tornets nya lokaler. Utanför tätorten finns två mindre grundskolor för årskurserna F-3, varav en med naturprofil, Pjätteryd skola. Pjätteryd skola är ursprungligen byggd som en F-6 skola. Läsåret 2012/13 ryms bibliotek, förskola och skola samt fritidshem för årskurserna F-3, i denna byggnad. Liatorp skola, är belägen norr om tätorten. Byggnaden är nyrenoverad och anpassad för årskurserna F-3 samt förskolan som finns där idag. Liatorp och Pjätteryd skola ligger i natursköna omgivningar och har välanpassade skolgårdar. Två grundskolor i kommunen har elever i F-5. Ryfors skola är ombyggd för åk F-9 och inhyser läsåret 2012/13 kommunens Resursskola, samt åk F-5. Skolmatsal med tillagningskök, fritidshem samt specialsalar och skolbibliotek finns integrerat i byggnaden som består av tre plan. I en separat byggnad finns även en idrottshall. Ryfors skola ligger i en naturskön miljö och har en välutrustad skolgård med bl. a äventyrsbana. Gemöskolan består av flera separata byggnader av olika ålder som vid upprepade tillfällen har renoverats och byggts om invändigt. Matsal och tillagningskök samt hemkunskapssal tillsammans med personalrum ryms i en byggnad. Fritidshem för F-2 och klasserna F-5 ryms i två separata byggnader, med två respektive tre plan. I en fjärde mindre byggnad bestående av två plan finns bibliotek, kurator, skolsköterska och rektorsexpedition. Fritidshem för åk 3-6 är beläget på Linnéskolans skolgård på andra sidan en trafikerad väg. Gemöskolan är centralt belägen, med skog i anslutning till skolgården. Skolgården består i stora delar av asfalt, men där finns även en grusplan för bollspel och några mindre gräsytor. Montessori skola ryms med tillhörande fritidsverksamhet i Linnéskolans lokaler. Det finns tre grundskolor för F-9, varav en IB-skola. Diö skola (172 elever) ligger norr om tätorten. Skolan består av en huvudbyggnad med bibliotek och klassrum, fritidshem samt specialsalar. Idrottshallen finns i en separat byggnad. Matsal och tillagningskök finns i det närliggande äldreboendet Ekebo. Skolan är naturskönt belägen och bokskogen är en del av skolgården. Klöxhultsskolan är en enplansbyggnad. I huvudbyggnaden finns administration, kurator, skolsköterska, personalrum, matsal samt klassrum och specialsalar för åk 6-9. Tre flyglar rymmer lika många F-5 avdelningar med tillhörande fritids för F-2. I en fjärde tillbyggnad finns även Särskolan för åk 1-9. Även idrottshallen och biblioteket är sammanbyggt med huvudbyggnaden. I källarplan finns fritidshem för åk 3-6 samt hemkunskapssal. I anslutning till Klöxhultsskolans skolgård finns motionsslinga, frisbeegolf och grillplats. Skolgården är varierad med lekutrymmen spridda runt skolbyggnaden. Internationella skolan med 34 elever finns tillsammans med tillhörande förskola ”Pre-schoool” i lokaler på Haganässkolan. De är lokaliserade i två av skolans fyra flyglar. Antalet elever på Internationella skolan växer och under 2013/2014 utreds lokalbehovet för att hitta en lösning för skolans lokaler i framtiden. Utemiljön har begränsningar. Linnéskolan har årskurserna 6-9. Skolan består av flera byggnader. I den stora huvudbyggnaden i två plan finns matsal, bibliotek, administration, klassrum, vissa specialsalar, Montessori skola samt Orions verksamhet. I en lite mindre byggnad på ett och ett halvt plan (suterräng) inryms Montessori förskola. Slöjdsalar och Gemöskolans fritidshem ”Glim” är beläget i en tredje enplansbyggnad. Till skolan hör även Linnéhallen som har två större idrottshallar och några mindre salar för idrott. Utemiljön är varierad med olika underlag och öppna ytor blandade med lummiga partier. Gymnasieskolan och gymnasiesärskola samt vuxenutbildning finns inrymda i samma byggnad, Haganässkolan. Det möjliggör många samarbeten mellan verksamheterna. I

6

lokalen finns också sedan hösten 2011 internationella skolan som är en grundskola och som växer, vilket innebär att lokalerna utnyttjas i högre grad än tidigare. I samband med inflyttningen renoverades de flesta lokalerna, vilket betyder goda förutsättningar för undervisning med bl.a. studietorg och nya laborationssalar. Under 2014 kommer förflyttningar inom byggnaden och till andra lokaler att ske. Utemiljön för gymnasium och vuxenutbildning är ett område för förbättring.

1.3 Ekonomi

Utbildningsnämnden tilldelades 313 112 mkr för sin verksamhet för 2013. Bokslutet visar på en förbrukning på 313 665 mkr, dvs. ett underskott på -553 tkr. Underskott finns inom nämnd, central administration, förskola, grundskola och interkommunal ersättning på gymnasiet. Positivt resultat uppvisar fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Det ekonomiska resultatet beskrivs mera ingående i årsredovisningen för 2013. 1.4 Verksamhetsidé Utbildningsnämnden har antagit en verksamhetsidé som baseras på Skollagens (2010:800) 3 kap 3 §. Verksamhetsidén har utarbetats av skol- och förvaltningsledning och därefter implementerats i all verksamhet.

• Tillsammans skapar vi en utbildning där alla barn och elever utvecklar sin fulla potential i goda möten med skickliga och välutbildade medarbetare.

• Allas resurser tas tillvara i en stimulerande verksamhet präglad av tillit och höga förväntningar.

• Alla möter framtiden med positiv självbild och framtidstro: jag vill, jag vågar, jag kan!

Varje rektor har kopplat skolans vision och sin egen ledningsdeklaration till verksamhetsidén. 1.5 Väsentliga händelser Inom utbildningsnämndens ansvarsområde bedrivs en komplex och mångfacetterad verksamhet, från vilken vi vill lyfta fram ett antal viktiga händelser:

Älmhults kommun har ingått ett samarbete med IKEA i syfte att höja måluppfyllelsen i kommunens grundskolor. Under 2013 och 2014 ger IKEA ett årligt finansiellt bidrag på 8 miljoner kronor för att möjliggöra extra satsningar i grundskolan och den internationella skolan och förskolan. . IKEA och Älmhults kommun har diskuterat och utarbetat en plan för hur IKEA kan medverka till att göra en bra skola ännu bättre. Tre områden som kommunen vill stärka har identifierats: utveckling av det pedagogiska ledarskapet i klassrummet, intensivundervisning samt teknik och utrustning. Bidraget är öronmärkt för projekt inom dessa områden.

Under läsåret 2013-2014 har kommunens två matematikutvecklare drivit ett statligt finansierat projekt i matematik för lärare åk 1-3, det s.k. Matematiklyftet. Under 2014- 2017 fortsätter satsningen med att utbilda lärare i åk 4-6 och 7-9/gymnasiet. Projektet kan ses som en fortsättning på ett skolverksprojekt i matematik, kallat ÄLMA-

7

projektet, som genomfördes under åren 2010-2012 i samarbete med forskare från Högskolan i Kristianstad och som riktade sig till lärare i årskurs 1-9. Utbildningen fokuserade på att utveckla ”öppna uppgifter” och metoden har varit kollegialt lärande.

I samarbete med SKL deltar Älmhults kommun i ett projekt om styrning och ledning. Projektet heter PISA 2015 och arbetar med utveckling, styrning, ledning och uppföljning av matematikundervisningen för att på sikt höja landets elevers resultat på PISA 2015, men själva metodiken ska givetvis vara tillämpbart på alla ämnen. Alla beslutsnivåer finns representerade i projektet; politiker, lärare, rektorer, utvecklingsstrateg och verksamhetschef.

På gymnasieskolan och vuxenutbildningen deltar lärare och skolledning i ett forsknings- och utvecklingsprojekt, ”Entreprenöriellt lärande”. Syftet är att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. Projektet drivs av IFOUs (Skolporten) i samarbete med Umeå universitet.

Älmhults kommun ingår i ett regionalt kommunnätverk för verksamhetsutveckling på förskolan. Nätverket erbjuder kompetensutveckling för förskollärare och förskole-chefer kopplat till senaste skolforskning. Övriga kommuner är Osby, Tingsryd, och Sölvesborg. Innehållet för pedagogerna har sin utgångspunkt i vetenskaplighet och några teman är pedagogisk dokumentation och variationsteori. Förskolecheferna utbildas samtidigt i systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund.

Kommunens studie- och yrkesvägledare har under läsåret 2012/2013 deltagit i det regionala projektet ”SYV i förändring”. Syftet är att utveckla samarbetet mellan skola och yrkesliv och vägledares sätt att arbeta. Under hösten 2013 inleddes en utbildning för studie-och yrkesvägledarna i kvalitetsarbete, där Malmö högskola är utbildningsanordnare på uppdrag av Skolverket.

Barnantalet i åldrarna 1-5 år ökar glädjande nog i kommunen, främst i tätorten, vilket då innebär att brist på platser kan uppstå. Lokalsituation för förskoleverksamhet har varit ansträngd under 2013. Under året har Vitsippans och Tornets förskolor tillsammans byggts ut med 80 nya förskoleplatser. Även Möckelns förskola byggs ut med två avdelningar, ca 35 platser, och kommer att färdigställas under våren 2014. En nybyggnation av ytterligare en förskola är försenad, och för att klara framtida behov krävs att fler förskolor kompletteras med nya avdelningar.

Fas två av den nya grundskolorganisationen har påbörjats och genomförandet fortsätter under 2014. Detta innebär att alla elever i åk 7-9 placeras på Linnéskolan och resterande skolor blir antingen F-3 eller F-6.

Haganässkolan genomför det nationella projektet ”Plug-in”. Skolan beviljades 520 tkr för att utveckla metoder och arbetsätt för att få fler elever att börja och fullfölja en gymnasieutbildning. En elevcoach och en lärarcoach är anställda i projektet.

Gymnasiesärskolan är attraktiv för kommunens egna elever och kringliggande kommuner och har utökat sitt elevantal under året. Hösten 2013 erbjöds tre nationella program i det nya programutbudet. Samverkan sker med gymnasieskolan för genomförande av inriktningskurser inom fastighet, handel och restaurang.

8

Gymnasiet har minskat sitt programutbud med tre program inför 2014, på grund av minskade elevkullar. Estetiska programmet har lagts ner efter att ha erbjudits på försök sedan 2011. Industritekniska programmet har lagts vilande i avvaktan på regeringens utredning kring en sammanslagning med teknikprogrammet, en utformning som har funnits på Haganässkolan före 2011. Även restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) har lagts vilande i avvaktan på utredning om framtiden. RL-programmet är viktigt för kommunen eftersom samverkan sker med gymnasie-särskolan oc det finns en efterfrågan inom yrkesutbildning för vuxna.

I samarbete med personalenheten pågår en omfattande kompetensinventering med syfte att möta statliga kravet på lärarlegitimation, som gäller från 2014.

1.6 Struktur för kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet länkas samman med budgetarbetet i Älmhults kommun.

Årsredovisningen för det föregående kalen-deråret sker i januari och till den kopplas en kvalitetsrapport som baseras på nyckeltal, som utbildningsnämnden har valt ut i relation till verksamhetsmålen. Ett antal övriga kvalitetsindikatorer och förutsätt-ningar redovisas också. Dessa nyckeltal och indikatorer kan variera över tid beroende på de resultat som uppnås och analyser av orsaker och samband. Den kommunala budgetprocessen för det nästkommande året inleds under januari och pågår fram till juni. Vid två tillfällen under våren äger dialoger rum mellan nämnd och kommunstyrelse. Därefter vidtar det interna budgetarbetet, där prioriteringar kan göras baserat på identifierade utvecklingsom-råden. Resultatuppföljning genomförs vid läsårets slut och analyser sker vid höstterminens början, som ger underlag till en samman-fattande rapport och analys av förskolans och skolans måluppfyllelse. Fördjupade analyser sker sedan kontinuerligt under året. Kvalitetsarbetet behandlas av nämnden vid varje sammanträde. Likabehandlingsarbetet redovisas separat för nämnden i april.

9

1.7 Skolverkets och Älmhults kommuns lägesbedömning 2013 Skolverket har regeringens uppdrag att vartannat år göra en bedömning av läget i förskola, skola och vuxenutbildning. I rapport 387 för 2013 beskrivs trender och tendenser. I det här avsnittet redovisas de viktigaste problemområdena som staten väljer att fokusera på och speglar även hur läget är i Älmhults kommun. Områdena är eleverna, professionen och yrkesutbildningen. Dessutom lyfts problematiken på gymnasieskolan kring elevernas val av utbildning. I syfte att möta den negativa resultatutvecklingen, som bl.a. blir tydlig i PISA 2012, identifierar Skolverket tre huvudsakliga utvecklingsområden:

Alla skolor ska utvecklas till bra skolor.

Säkra tillgången till kompetenta lärare.

Skolor och huvudmän behöver långsiktighet. 1.7.1 Alla skolor ska utvecklas till bra skolor Skillnaden i resultat mellan skolor har fördubblats på tjugo år och tendensen är att den fortsätter att öka. Skolan har som uppdrag att utjämna skillnader i elevers olika förutsätt-ningar men likvärdigheten har alltså försämrats. Likvärdighet är ett ansvar för staten men också för skolans huvudmän. Skolverket pekar på det kompensatoriska inslaget i resursfördelningssystemet, att de skickliga lärarna finns där de behövs bäst, elevgruppers sammansättning och effekten av höga förväntningar. Älmhults kommun har infört barnpeng i förskolan och elevpeng i grundskolan. Pengen tar inte hänsyn till socioekonomiska eller andra faktorer och är differentierad enbart på ålders-

Strukturen för kvalitetsarbetet följer de allmänna råden för systematiskt kvalitets-arbete (SKOLFS 2012:98) och arbetet pågår med att utarbeta rutiner för utbildnings-nämndens ansvarsområde, som sedan ska länkas till rutiner för varje skolenhet och förskola. En gemensam modell för all verksamhet inom skola och förskola har utarbetats som baseras på respektive verksamhets läroplansmål. I en arbetsplan beskrivs årets/läsårets arbete utifrån föregående års resultat och i en resultatrapport beskrivs måluppfyllelse och hur verksamheten har utvecklats. Processen är cyklisk och pågår ständigt på alla nivåer utifrån frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

10

nivå; i förskolan är det skillnad på barn 1-2 år och barn 3-5 år. I grundskolan sker differentiering baserat på stadierna 1-3, 4-6 och 7-9. Elevpeng finns inte på gymnasieskolan. Inför 2015 kommer att nytt system för resursfördelning att införas. 1.7.2 Säkra tillgången till kompetenta lärare Tillgången på lärare för framtiden är hotad. Det väntar stora pensionsavgångar, lärare överväger att byta yrke, studenter väljer bort lärarutbildningen och allt detta leder till en prognosticerad stor brist på lärare och förskollärare. Rektors pedagogiska ledarskap får underordnad prioritet i förhållande till andra uppgifter, vilket gör att rektor saknar förtrogenhet med den praktik som ska ledas. Det är också viktigt att lärare använder sin tid så att det gynnar elevernas kunskapsutveckling. Det finns tecken som tyder på att lärare vanligtvis arbetar ensamma snarare än planerar tillsammans. Älmhults kommun har rekryterat fem förstelärare och en lektor hösten 2013 inom läs- och skrivutveckling och matematik- och naturvetenskap och planerar att fylla det utrymme för karriärtjänster som staten har tilldelat (23 utrymmen). En kartläggning av lärarpersonalens utbildningsprofiler pågår i syfte att säkerställa att legitimerade och ämnesbehöriga och lärare finns i varje elevgrupp. Det finns en ambition att destinera särskilt skickliga lärare till de skolor och klasser, där de bäst behövs. Kollegialt samarbete har initieras och pågår i bl.a. matematiklyftet, där det är en styrd metod men också i projektet ”entreprenöriellt lärande” på gymnasieskolan. I matematiklyftet kommer grundskolans olika stadier och gymnasiskolan att delta. PÄR organiserar och leder projektet. Såväl nya rektorer som förskolechefer deltar i rektorsutbildningen och ledarskapsfrågor tas upp varje vecka i skolledarmöten som leds av verksamhetscheferna. Förskolecheferna får utbildning i systematiskt kvalitetsarbete inom ”Förskolelyftet”. En satsning på administrativ personal som stöd till rektorer planeras under 2014 i syfte att möjliggöra rektors pedagogiska ledarskap. 1.7.3 Skolor och huvudmän behöver långsiktighet Många satsningar görs idag av Skolverket på uppdrag av regeringen. Skolverket menar att ytterligare satsningar bör kopplas ihop med dem som idag äger rum. Forskning visar att högst effektivitet fås om satsningar sker på ett fåtal prioriterade områden. Men många skolor och huvudmän brister i att identifiera sina styrkor och svagheter. En problematik som också lyfts är mängden av nationella mål och lokala mål. Det är viktigt att få dessa båda styrsystem att kopplas samman. I framtiden aviserar Skolverket att riktade insatser till utvalda huvudmän kan komma att ske. Älmhults kommuns utbildningsnämnd har identifierat två övergripande mål som är en betoning av och väl relaterade till statens övergripande mål med skola och förskola. Det ena är hög måluppfyllelse och det andra handlar om hög kvalitet på det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa två områden ses som nycklar till framgång. I det systematiska kvalitetsarbetet identifieras brist- eller utvecklingsområden och för närvarande pågår större satsningar på matematik och naturvetenskap samt entreprenörskap. För 2014 kommer också utveckling av IKT att bli ett prioriterat område.

11

1.7.4 Ett ändrat sökmönster och ett minskat intresse för yrkesutbildning

Sedan 2007 har elevernas sökmönster förändrats så att allt färre elever väljer yrkesutbildningar. Störst var förändringen när gymnasieskolan reformerades inför hösten 2011. Hösten 2012 var det 60 procent som påbörjade en högskoleförberedande utbildning, knappt 30 procent på ett yrkesprogram och 14 procent på något av introduktions-programmen. De yrkesprogram som har minskat är framför allt hantverksprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet, handels- och administrations-programmet samt industritekniskt program. Bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet är fortsatt attraktiva för ungdomarna. Detta innebär en risk för kompetensförsörjning inom många yrkesområden t.ex. vård- och omsorg och industri. Det är viktigt att bevaka att elever inte väljer bort utbildningar för att de är osäkra på utbildningens kvalitet eller har otillräcklig information. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna göra välgrundade val utifrån såväl intresse som förutsättningar, kunskaper om arbetsmarknaden och karriärvägar inom olika yrken. Drygt hälften av dem som studerar på ett yrkesprogram har ett arbete helt eller delvis inom sitt utbildningsområde. Det är också viktigt att upprätthålla ett brett utbud av yrkesprogram. Det minskade intresset får som konsekvens att det blir svårt att vidmakthålla ett brett programutbud på mindre utbildningsorter. Samverkan mellan kommuner försvåras av konkurrenssituationen mellan skolor. Skolverket poängterar också vikten av att uppmärksamma det lokala näringslivets behov av arbetskraft. Utbudet av utbildningar ska baseras på näringslivets behov av arbetskraft. Samverkan med näringsliv och arbetsliv i närområdet har utvecklats via programråden. Här finns brister i det arbetsplatsförlagda lärandet, som är en viktig del av yrkesutbildningen. Bristerna handlar framför allt om yrkeslärarnas möjligheter att samarbete med handledarna ute på arbetsplatserna. Lärlingsutbildningen permanentades genom GY 11 men utbildningsvarianten har svårt att få genomslag, det är få som söker, det blir många avhopp och det var endast 44 procent som nådde ett slutbetyg efter tre år inom försöksverksamheten. Lärlingsutbildningen är krävande, många elever har svaga studieresultat från grundskolan och eleverna går miste om det sociala livet på skolan. Flera av dem har också provat och misslyckats i annan gymnasieutbildning. Älmhults kommun upplever svårigheter att behålla alla yrkesprogram i GY11 som fanns på ortens gymnasieskola, Haganäsgymnasiet, i det gamla systemet Lpf94. Sedan 2010 har fordonsprogrammet lagts ner. I den nya gymnasieskolan 2011 startade industritekniskt program och kunde genomföras första året men har därefter legat vilande. Vilar gör för närvarande också restaurang- och livsmedelsprogrammet för gymnasieungdomar men här sker i dagsläget utbildning av vuxna (yrkesvux). Vård- och omsorgsprogrammet har också haft svårigheter att rekrytera ungdomar medan däremot vuxna visar stort intresse för utbildningen. Här sker viss samläsning. I övrigt har barn- och fritidsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, el- och energiprogrammet (EE) samt bygg- och anläggnings-programmet (BA) attraherat lika många eller fler ungdomar under de senaste åren. På EE-programmet har antalet inriktningar minskat och datainriktningen har istället erbjudits på teknikprogrammet, vilket har medfört att antalet platser har minskats från sexton till tolv. Anledningen är det begränsade tillgången på APL-platser och i förlängningen arbetstillfällen.

12

BA-programmet har dubblerat antalet platser från åtta till sexton och är det enda program på skolan som har fler sökande än platser. Här sker medveten marknadsföring av bristyrken inom byggbranschen under det första året. Gymnasieskolan har haft 2-4 lärlingar under de senaste åren. Andelen elever som väljer ett högskoleförberedande program har ökat och det har också andelen som väljer ett yrkesprogram mellan åren 2011 och 2012. Det är andelen elever som är hänvisade till introduktionsprogrammen som har minskat väsentligt. Det fanns ingen elev som inte påbörjade gymnasiestudier läsåret 2012/2013.

Folkbokförda i kommunen 2011 2012

Andel (%)på högskoleförberedande program 51,5 53,8

Elever, andel (%) på introduktionsprogram 19,1 13,8

Elever, andel (%)på yrkesprogram 29,8 32,4

Elever, andel (%)som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymn.skolan följande höst

1,0 0,0

Under 2013 har studie- och yrkesvägledarna deltagit i kompetensutveckling kring föränd-ring av studie- och yrkesvägledning och deltar i utbildning kring kvalitetsarbete. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har också genomfört ett projekt för att utveckla och förbättra APL med statligt stöd.

.

1.7.5 Tendenser i förskola, skola och vuxenutbildning I förskolan finns 83 procent av barn i ålder 1-5 år mot 72 procent för 10 år sedan. För barn i åldern 3-5 är nästan alla (95 procent) förskolebarn. Också fritidshemmen växer och på tjugo år har gruppstorlekarna mer än fördubblats. I förskoleklassen går 95 procent av alla sexåringar och elevantalet i grundskolan ökar för andra året i rad efter en period av minskade elevkullar. Skillnaden mellan flickors och pojkars betyg är stort. Elevantalet i grundsärskolan minskar, till del beroende på att elever med autismspektrastörning inte ingår i målgruppen sedan 2011. Eleverna i gymnasieskolan har blivit färre p.g.a. mindre elevkullar. Minskningen förväntas fortsätta t.o.m. läsåret 2015/2016. Antalet elever i gymnasiesärskolan minskar också av samma orsak som för grundsärskolan. Allt fler studerar på komvux till stor del beroende på satsningar på yrkesutbildning för vuxna. Elever i den grundläggande vuxenutbildning har idag som regel högskoleutbildning. Nio av tio är utlandsfödda. Antalet elever i SFI har ökat markant de senaste åren och utbildningsbakgrunden varierar stort. Arabiska är det vanligaste modersmålet och de flesta kommer från Irak. Särvux minskar med tre procent. Det är 203 kommuner som anordnar särvux. I Älmhults kommun har antalet barn i förskolan ökat med 80 barn mellan 2006 och 2012 och ökningen sker framför allt i tätorten. Under hela perioden har andelen barn som går i förskolan legat på 85-86 procent, varav 4 procent finns i enskild regi år 2012. I fritidshemmen har elevantalet ökat från 657 till 846 mellan 2007 och 2012 och andelen elever i åldern 10-12 år har ökat från 21 procent till 38,6 procent, varav 4,2 procent finns i

13

enskilda förskolor. I åldern 6-9 år är ökningen för samma period från 83 till 87,8 procent, varav 5,9 procent finns i fristående förskolor. Elevantalet i grundskolan har minskat sedan 2007 från 1620 till 1415 elever år 2012 och ännu inte börjat öka. Elevantalet minskar också i förskoleklassen mellan 2011 och 2012. Antalet elever folkbokförda i Älmhult på Haganässkolan har minskat med ca 100 mellan 2008 (510) och 2012 (422). Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat från 2 till 16 mellan åren 2007 och 2013, varav några elever är interkommunala. I grundsärskolan har elevantalet ökat från 12 till 16 elever. Som mest fanns 20 elever år 2010 i grundsärskolan (åk 1-10). Studerandeantalet inom vuxenutbildningen har ökat från 146 till 229 mellan åren 2007 till 2012 men antalet heltidsstuderande är färre; 119 mot 70, vilket betyder att drygt 30 procent är heltidsstuderande år 2012. För SFI är ökningen av antalet studerande mellan 2009 och 2012 marginell; från 174 till 194 och elevantalet var som högst år 2011 med 232 studerande. Särvux har under hela perioden haft ett fåtal studerande och sedan 2010 var samtliga inom träningsskolan. På grund av den växande gymnasiesärskolan har särvux startat om hösten 2013 i samband med reformeringen av särskild utbildning för vuxna. Uppgifterna ovan är hämtade från Skolverkets hemsida Barn- och elevantal i alla verksamheter mellan åren 2011-2013 finns i tabellen på sidan 15. 1.7.6 Eleverna Internationella studier och jämförelser genom TIMMS (matematik och naturvetenskap) 2011, PIRLS (läsförståelse) 2011 och PISA (matematik, naturvetenskap, läsförståelse) 2012 visar på en negativ utveckling vad gäller områdena naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Enda undantaget är i TIMMS-undersökningen, där elever i årskurs 4 i naturvetenskap, där Sverige är bättre än genomsnittet. I TIMMS kan kunskapsutvecklingen följas för årskurs 4 år 2007 som blir årskurs 8 år 2011. Den visar sjunkande resultat i både matematik och naturkunskap, vilket föranleder funderingar kring kvalitetsskillnader inom det svenska skolsystemet. Socioekonomisk bakgrund är en väsentlig förklaringsfaktor för elevers studieresultat. Däremot finns ingen direkt koppling mellan elever med utländsk bakgrund och studieresultat på systemnivå. Hur väl elever lyckas beror till största delen på när de har anlänt till Sverige i förhållande till skolstart eller ingång i skolsystemet. De genomsnittliga resultaten mellan skolor skiljer sig åt alltmer, vilket visar på ökande brist på likvärdighet och ökande skillnader i kvalitet mellan skolor. Redskapet för det kompensatoriska uppdraget som huvudmannen har att uppväga skillnader i elevers förutsättningar visar på brister. Skolor får inte en resurstilldelning som baseras på en analys av dessa lokala förutsättningar och utvärdering saknas av hur tilldelade resurser påverkar skolans resultat. Både PIRLS och TIMSS 2011 visar att Sverige ligger i toppskiktet när det gäller elevers upplevelse av trygghet och att mobbning förekommer i mindre utsträckning än i andra länder.

14

Älmhults kommun uppvisar skillnader mellan skolor, årskurser och även klasser samt mellan pojkar och flickor. Dessa skillnader redovisas mera noggrant längre fram i denna rapport samt i skolornas egna kvalitetsrapporter. I de tidiga skolåren har resultaten förbättrats avsevärt under 2013 i jämförelse med 2012 och tidigare och även i jämförelse med riket. Gymnasieskolan deltar i det nationella projektet ”Plug-in” som syftar till att motverka skolfrånvaro och avhopp. I projektet arbetar en elevcoach och en lärarcoach. Projektet avslutas vårterminen 2014. Andelen avhopp/studieavbrott (byte av program) ligger i Älmhult på tre procent 2012 mot rikets fyra procent. Elever som är folkbokförda i kommunen som studerar på andra skolor än Haganässkolan hoppar av eller avbryter sina studier i något högre utsträckning (4 %). 1.7.7 Professionen Antalet sökande till lärarutbildningarna har sjunkit under en lång rad av år och utbildningarna har haft svårt att attrahera studenter med goda studieresultat från gymnasieskolan. Höstterminen 2012 ökar antalet sökande med hela 21 procent. Prognoser visar dock att lärare och förskollärare fortsättningsvis kommer att vara bristyrken. Skolverket pekar också på att många lärare saknar behörighet för de ämnen som de undervisar i. Det är bara drygt hälften av lärarna i årskurs 7-9 som har utbildning i sitt undervisningsämne och för gymnasieskolan är det ca två tredjedelar. I en undersökning från 2012 (Attityder till skolan) uppger varannan lärare att de överväger att byta yrke för att de känner sig stressade och är skeptiska till skolledning och skolpolitiker. En skolverksstudie (Lärares yrkesvardag) visar att grundskollärare använder i genomsnitt 34 procent av sin arbetstid till undervisning (17 timmar). Tidsomfattningen ligger nära det tal som gällde för undervisningsskyldigheten, som var centralt reglerad fram till 2000. Samtidigt som nya uppgifter har lagts på lärarna i form av bl.a. dokumentation finns inget som tyder på att arbetsuppgifter har tagits bort eller att nya stödfunktioner har inrättats i någon större grad. Det som lärarna ger uttryck för att det behövs mer tid till är planering och reflektion kring undervisningen. Den nya skollagen (2010:800) föreskriver att läraryrket ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket betyder att lärare måste ha tid för kritisk reflektion individuellt men också i grupp och i större sammanhang än i den egna ämnesgruppen, arbetslaget eller skolan. Mycket tyder enligt studien på att läraryrket fortfarande är ett ensamarbete och i väldigt liten omfattning sker kollegialt lärande, gemensam planering och reflektion kring den pedagogiska praktiken. Förutsättningar för samarbete verkar dock vara bättre för lärare som undervisar elever i de lägre årskurserna. I Älmhults kommun har en satsning på utbildning av barnskötare till förskollärare pågått sedan början på 2000-talet. Barnskötarna får tid inom ramen för sin tjänstgöring att delta i distansutbildning på främst Linnéuniversitetet. Några lärare deltar i Lärarlyftet II för att bredda sin behörighet. Älmhults kommun har satsat fullt ut på karriärtjänster i den statliga satsningen på förstelärare. Ett nytt arbetstidsavtal för personal i förskoleklass och fritidshemmen är under utarbetande och på en av grundskolorna pågår ett projekt med tidsbudget som ska utvärderas under 2014 för att eventuellt genomföras på alla skolor. På grundskolan undervisar lärare ca 1160 minuter, vilket motsvarar 19,3 timmar per vecka. På gymnasieskolan varierar det mellan lärare hur stor del av den reglerade arbetstiden som är undervisning baserat på bl.a. gruppstorlek och organisation av kurser. Genomsnittet är ca 550 timmar per år (15,7/vecka), vilket motsvarar ett genomsnitt av den tidigare undervisningsskyldigheten (usken) för de olika lärarkategorierna och innebär 31 procent av den totala arbetstiden (1767 timmar).

15

Flera skolor uppmärksammar idag värdet av det kollegiala lärandet, bl.a. inom matematik-lyftet på grundskolan och inom entreprenörskapsprojektet på gymnasiet. I grundskolan har dubbelt ledarskap införts i några årskurser inom ramen för IKEA:s skolsatsning.

2. Grundfakta I Älmhults förskolor finns år 2013 ca 92 procent av Älmhults barn i åldern 1-5 år. Fördelningen mellan kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fristående verksamhet är 91, 2 respektive 7 procent. Andelen barn i pedagogisk omsorg har halverats det senaste året. Familjecentralen i Älmhult är en verksamhet som riktar sig till familjen. Här finns och samarbetar barnhälsovård, barnmorskemottagning, socialtjänst och öppen förskola. Det finns en fristående huvudman inom förskolan, som ligger utanför tätorten. I kommunens tätort finns en internationell förskola med kommunalt huvudmannaskap.

I tätorten finns fyra av nio grundskolor med kommunal huvudman. En av dessa är en internationell IB-skola. Två friskolor, Virestad friskola och Karl-Oskarskolan bedriver grundskola, en i tätorten och en på landsbygden.

Majoriteten av grundsärskolans och gymnasiesärskolans elever har sin skolgång i kommunen.

Haganässkolan hyser förutom the International School of Älmhult (internationella skolan), gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och yrkeshögskola. Skolan är samtidigt en fritids- och sportanläggning med simhall, idrottshall och lokaler för skytte, bangolf och judo.

2011 2012 2013

Antal barn/elever

Antal barn i förskola (1-5 år) 835 859 868

Antal elever i fritidshem 806* 846* 831

Antal grundskoleelever inklusive förskoleklass 1 775 1 760 1 760

Antal elever i kommunens gymnasieskola 554 535 513

- varav från andra kommuner 85 94 111

Antal deltagare (omräknat till heltidsstudier) i gymnasial vuxenutbildning

75

42

Dessa tal benämns nyckeltal i bokslutet. Siffrorna baseras på kommunal statistik och visar medeltal för respektive år. Fritidshemmen förekommer inte i bokslutet för 2011 och 2012. *Sifforna är hämtade från Skolverkets hemsida.

3. Uppföljning av verksamhetsmål för 2013 Utbildningsnämndens övergripande målområde för 2013 är kunskaper och färdigheter. Måluppfyllelsen ska öka med stöd av fokusering på kunskapsuppdraget och förbättrat kvalitetsarbete. Kopplat till det övergripande målet är två verksamhetsmål:

1) En ny struktur tas fram för kommunens och enheternas kvalitetsarbete. Strukturen

och arbetet/processen med att skapa den ska bidra till ett förbättrat kvalitets-arbete.

2) Måluppfyllelsen ökar under perioden från och med 2013 till och med 2015.

16

Utbildningsnämnden har valt ut nio nyckeltal för mätning av måluppfyllelse. Nämnden avser att resultaten ska förbättras i jämförelse med 2012. Dessa nyckeltal redovisas, där så är möjligt, för åtta år bakåt i tiden, dvs. 2005-2012/2013. Nyckeltalen är:

Utvärdering av förskolans läroplansuppdrag, utveckling och lärande (förskola)

Fonolek i årskurs 1 (grundskola)

Nationella prov i årskurs 3 (grundskola)

Betyg i årskurs 6 (grundskola)

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 (grundskola)

Andel behöriga till gymnasieskolan (grundskola)

Genomsnittlig betygspoäng (gymnasieskola)

Andel elever med grundläggande behörighet (gymnasieskola)

Andel etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad utbildning (gymnasieskola)

För varje nyckeltal jämförs med rikets kommuner och årets resultat även med fyra utvalda kommuner som liknar Älmhults kommun. Dessa är Arboga, Höör, Klippan och Osby. Resultaten på respektive skolenhet beskrivs i skolenheternas och förskolornas kvalitets-rapporter.

3.1 Förskolan

I kommunen finns elva förskolor i tätorten: Möckeln förskola, Montessori förskola, Haga förskola, Tornets förskola, Violen förskola, Internationella förskolan ”Pre-school”, Vitsippans förskola, Kojan uteförskola, Norregårds förskola, Skogens förskola och Liljebacken förskola. Utanför tätorten ligger ytterligare sju förskolor: Ryfors förskola, Hallaryds förskola, Pjätteryds förskola, Solrosens förskola (Häradsbäck), Bokhultets förskola (Diö), Liatorps förskola och Enelyckan förskola (Eneryda). Fristående förskolor finns i Bråthult och Virestad.

3.1.1 Utvärdering av förskolans läroplansuppdrag, utveckling och lärande

Förskolans mål i läroplan och skollag låter sig inte mätas i siffror. BRUK, ett självvärderings-instrument som tillhandhålls av Skolverket, har använts för att utvärdera måluppfyllelsen i förskolan på flera områden. Här redovisas några aspekter för det nyckeltal (område) som utbildningsnämnden har valt ut: Kunskap, utveckling och lärande. BRUK har utarbetats i en ny variant som har använts för 2013. För 2011 och 2012 är det den gamla versionen som förskolan har värderat efter men alla påståendena i tabellen kommer från BRUK 2013

I vår förskola utgår uppföljning, analys och dokumentation från barnens erfarenheter.

Stämmer inte alls till viss del till stor del helt

2011 X

2012 X

2013 X

I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sin nyfikenhet, kreativitet samt förmåga att samarbeta och lösa problem.


2011 X

17

2012 X

2013 X

För 2013 har ytterligare några aspekter valts ut för självvärdering som också ska följas i fortsättningen och redovisas som ingående i nyckeltalet.

I vår förskola utmanar och stimulerar vi barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik.


2013 X

Vi ger barnen regelbundna tillfällen att tillsammans med andra barn och med vuxna samtala om böcker och bilder, ställa frågor, kommentera och ta del av andras uppfattning.


2013 X

Vi uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barnen att använda både svenska och sitt eller sina modersmål.


2013 X

Vi använder it som pedagogiskt verktyg, för att utmana och stimulera till att undersöka, resonera och reflektera.


2013 X

Vi uppmuntrar barnen att iaktta, utforska och ställa frågor om naturvetenskapliga processer och fenomen som luft, kraft, balans, doft, smak och vatten i alla dess former.


2013 X

Vi ger barnen rika tillfällen att uppleva, upptäcka och utforska t.ex. likheter och olikheter, helhet och delar, former och mönster.


2013 X

3.1.2 Analys av förskolan På förskolan finns det en ökad medvetenhet för uppdraget hos pedagogerna. Mer fokus ligger på målen i läroplanen och det bedrivs ett gediget och strukturerat systematiskt kvalitetsarbete. Genom strategisk kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik och kvalitetsarbete har verksamheten utvecklats och det bidrar till barns ökade lärande. Bedömningen är att en positiv utveckling har skett i jämförelse med 2011. Av tabellen framgår vilka områden som ytterligare behöver utvecklas under de kommande åren. Det handlar om arbetet inom naturvetenskap och matematik men det kommer också att läggas ett ökat fokus på barns lärande via IT samt språkutveckling och modersmål.

18

3.2 Grundskolan

Läsåret 2012/13 har Älmhults kommun tre kommunala F-5 skolor, Gemöskolan, Ryfors skola och Montessori skola. I kommunen finns läsåret 2012/13 tre F-9 skolor, Diö skola, Klöxhultsskolan och Internationella skolan. Under läsåret 2012/13 är Linnéskolan en 6-9 skola. På skolan finns även Orion som är en verksamhet för barn med diagnoser inom autismspektrat, Gemöskolans fritidshem Glim samt Montessori skola och förskola. Utanför tätorten finns två mindre grundskolor, Pjätteryd skola och Liatorp skola. Läsåret 2014/2015 kommer kommunen att ha endast en högstadieskola på Linnéskolan. Det finns två fristående grundskolor i kommunen. Virestads friskola har skolor i Virestad (F-6) och Bråthult (F-5) och Karl-Oskarskolan ligger i tätorten (6-9).

3.2.1 Fonolek i årskurs 1

Fonolek mäter elevens fonologiska medvetenhet, dvs. läsmognad och har genomförts sedan 2010 under augusti/september i årskurs 1. Dessförinnan genomfördes testet i maj i förskole-klassen. Det verkar inte som om förskjutningen för genomförande av testet från vårterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1 har inverkat på elevernas resultat. Testet består av 18 uppgifter. Hösten 2013 deltog 150 elever i årskurs 1. Tre procent motsvarar fyra elever.

Källa: Pedagogiskt resurscentrum i Älmhult (PÄR)

3.2.2 Nationella prov i årkurs 3

Nationella provet genomfördes första gången vårterminen 2009. För 2009 finns inga resultat för riket att jämför med. Det var 144 elever som genomförde nationella provet år 2013 och 90 procent av dessa klarade kravnivån i svenska och 83 procent i matematik. I såväl svenska som matematik är det ett fåtal av flickorna som inte når kravnivån. Fortfarande är det något fler pojkar som inte når tillräckligt goda resultat men skillnaden är marginell.

0

20

40

60

80

100

120

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

9 9 12 6 7 5 3 3

29 17

21 15 16 13 18 10

62 74 67

79 77 82 79 87

P

r

o

c

e

n

t

Fonolek åk 1

12-18 rätt

6-11 rätt

0-5 rätt

19

Källa: Pedagogiskt resurscentrum (PÄR)

Källa: Pedagogiskt resurscentrum (PÄR)

86% 84% 79%

73%

90%

80% 78% 74%

79%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009 2010 2011 2012 2013

Svenska åk 3 andel elever som når kravnivån

Älmhult

Riket

77%

88%

74% 69%

83%

69% 72% 72% 68%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009 2010 2011 2012 2013

Matematik åk 3 andel elever som når kravnivån

Älmhult

Riket

20

På Skolverkets hemsida redovisas resultat för varje delprov (antal:7) men också för de elever som har klarat kravnivån på samtliga delprov. Det speglas i nedanstående graf för Älmhult, riket och jämförelsekommunerna. Älmhults kommun når bättre resultat än riket och de flesta jämförelsekommuner. Det är endast Klippan som når bättre resultat i svenska. Överlag är resultaten bättre i svenska än i matematik.

101

129

16

5 22 10

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2012 2013

Antal elever som gjort proven

Svenska åk 3 antal elever som klarar kravnivån

Älmhult

Pojkar som inte klarar kravnivån

Flickor som inte klarar kravnivån

Elever som klarar kravnivån

96

120

22

11 21 14

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2012 2013

Antal elever som gjort provet

Matematik åk 3 antal elever som klarar kravnivån

Älmhult

Pojkar som inte klarar kravnivån

Flickor som inte klarar kravnivån

Elever som klarar kravnivån

21

Källa: Skolverket

3.2.3 Betyg i årskurs 6

Betyg i årskurs 6 sattes för första gången vårterminen 2013. Grafen visar betygen i de olika ämnena och fördelningen mellan flickor och pojkar. För svenska som andraspråk finns ingen könsuppdelad redovisning p.g.a. att antalet elever är för litet. Det högsta meritvärdet är 20 (MVG), som skulle innebära att alla elever har A; sedan motsvaras C av 15 och E av 10. I moderna språk i årskurs 6 sätts inga betyg, eftersom det inte finns några kunskapskrav för årskursen. Älmhult når resultat i närheten av 12 och 13, vilket motsvarar ett D, utom i religionskunskap. Idrott och hälsa är det som allra mest avviker från riket med en skillnad på ca två poäng. I jämförelse med riket når Älmhults kommun något sämre resultat i de flesta ämnen förutom historia. Svenska som andraspråk avviker med ett genomsnittligt värde på 8.

Riket Älmhult Arboga Höör Klippan Osby

svenska 78,5 86 79,3 86,2 89,1 75,7

matematik 68,2 82,1 78,8 65 81,4 67,1

0102030405060708090

100P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov i åk 3 2013

jämförelsekommuner

svenska

matematik

02468

10121416

Betygspoäng per ämne åk 6 Älmhults kommun och riket

Kommunen Riket

22

Flickorna når högre betyg än pojkarna i alla ämnen. Mer än två poängs skillnad är det i engelska, hem- och konsumentkunskap, musik, fysik, religionskunskap, slöjd och svenska. Allra störst skillnad är det i svenska, där flickorna når ett genomsnittligt meritvärde på 15 mot Pojkarnas 10,7.

02468

10121416

Betyg åk 6 meritpoäng per ämne för flickor och pojkar 2013

Älmhults kommun Flickor

Älmhults kommun Pojkar

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Betygspoäng i några ämnen åk 6 2013


Riket

Älmhult

Arboga

Höör

Klippan

Osby

23

Det är konstaterat att Älmhults sexor får lägre betyg än riket i alla ämnen förutom historia. Ett urval av ämnen får spegla relationen till ”systerkommunerna” och där når Älmhult bättre resultat bara i engelska i jämförelse med Arboga, i matematik i jämförelse med Klippan, i historia i jämförelse med Klippan och Osby, i slöjd i jämförelse med Klippan.

3.2.4 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9

Meritvärdet beräknas på summan av bokstavsbetygen A-F omräknat till siffervärden (A=20; B=17,5; C=15;D=12,5; E=10; F=0). Det maximala meritvärdet är 320 beräknat på sexton ämnen. Jämförelse görs för de senaste åtta åren och flickors meritvärde jämförs med pojkars för samma period och för våren 2013 jämförs pojkars och flickors meritvärde också per ämne. Det totala meritvärdet jämförs också med Arboga, Höör, Klippan och Osby. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat kraftigt och är betydligt högre 2013 än 2012 och avsevärt högre i jämförelse med riket. Flickor når väsentligt högre meritvärde än pojkar.

År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013

Älmhults kommun 205,7 205 209 207,8 205,7 207,4 202,7 215,5

Riket 205,3 205,8 207,8 207,4 206,3 208,6 208,2 209,7

195

200

205

210

215

220Genomsnittligt meritvärde årskurs 9

vt-06 vt-07 vt-08 vt-09 vt-10 vt-11 vt-12 vt-13

Flickor 216,9 221,1 217,2 218,5 217,1 226 219,4 236,9

Pojkar 194,8 193,5 201,9 197 193,1 189,6 184,1 186,6

100

140

180

220

260

Genomsnittligt meritvärde i åk 9

Flickor

Pojkar

24

Att flickorna når bättre resultat i samtliga ämnen visar ovanstående graf. Skillnaderna är stora förutom i idrott och hälsa.

Älmhult har ett högre meritvärde än samtliga jämförelsekommuner förutom Osby.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Meritvärde per ämne åk 9 2013

Flickor

Pojkar

209,7

215,5

214

207,8 207,9

215,8

202

204

206

208

210

212

214

216

218


Genomsnittligt meritvärde åk 9 2013


25

3.2.5 Andel behöriga till gymnasieskolan

Andelen behöriga till gymnasiet oavsett program jämförs över tid och med riket och för 2013 även med jämförelsekommunerna. Det är behörighet till yrkesprogrammen som visas sedan 2011 då behörighetsreglerna ändrades med variation beroende på vilket program det handlar om. Andelen behöriga är högre än i riket men var högre i Älmhult åren 2006, 2008 och 2011. Det är Arboga och Osby bland jämförelsekommunerna som når en högre behörighetsgrad än Älmhult

.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Riket 89,5 89,1 88,9 88,8 88,2 87,7 87,5 86,5

Älmhult 90,9 89,9 92,3 89 87,7 91,7 87,2 88,7

60

65

70

75

80

85

90

95

100

Andel behöriga till gymnasiet

Riket

Älmhult

86,5

88,7

90,3

87,7

85,6

89,5

83

84

85

86

87

88

89

90

91


Andel behöriga till gymnasiet 2013 jämförelsekommuner

26

3.2.6 Analys av grundskolan

Fonolek mäter fonologisk medvetenhet, dvs hur väl förberedd eleven är för läsning. Läsforskare är eniga om att det råder ett starkt samband mellan fonologisk medvetenhet och en lyckad läsinlärning. Forskarna är också eniga om att den fonologiska medvetenheten går att utveckla med strukturerad undervisning. Eleverna i Älmhults kommun i årskurs 1 lyckas hösten 2012 bättre än någonsin på det fonologiska testet som alla elever genomför. Det är ett fåtal elever som inte har utvecklat en tillräckligt god fonologisk medvetenhet under året i förskoleklassen. Om inte dessa elever redan är uppmärksammade av skolans special-lärare/specialpedagog etableras ett samarbete om elevernas fortsatta språk-och läsut-veckling. Elever med 12 till 18 antal rätt har en god fonologisk förmåga och är väl förberedda inför den första läsinlärningen. Andelen elever som har klarat kravnivån för det nationella provet i svenska i årskurs 3 har stadigt minskat mellan åren 2009-2012 men hela tiden legat i närheten av riket. För 2013 visar Älmhult en mycket glädjande utveckling, där hela 90 procent klarar kravnivån och resultatet avviker med mer än 10 procentenheter från riket. Det är fortfarande något fler pojkar än flickor som inte når måluppfyllelse. I matematik är utvecklingen densamma som i svenska med undantag för 2010, då det skedde en markant ökning av måluppfyllelsen på de nationella proven. Därefter har resultatnivån sjunkit men legat i närheten av riket fram till 2013 då Älmhults kommun går emot trenden i riket och når den näst bästa måluppfyllensen (83 %) sedan 2009. I Skolverkets databas är andelen något lägre men fortfarande betydligt högre än i riket. Den viktigaste orsaken till de goda resultaten på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 är det genomgripande utvecklingsarbete som har skett i de lägre årskurserna under ledning av specialpedagoger på den pedagogiska resursenheten (PÄR). När de nationella proven i svenska för åk 3 genomfördes och sammanställdes för första gången 2009 uppmärksammade specialpedagogerna att stor del av kommunens elever var svaga i delproven som handlar om skrivning. Lärarna i de första skolåren hade lagt ner ett stort arbete på att utveckla barnens läsning men istället halkat efter med färdigheterna i skrivning. Under åren som följt har det bedrivits ett omfattande utvecklingsarbete för att höja nivån på skrivfärdigheterna hos eleverna under de första skolåren. Det är troligtvis det arbetet som nu blir synligt i en högre måluppfyllelse i åk 3. De något varierande resultaten i nationella proven i matematik beror på att delproven mäter olika områden inom ämnet varje år. Det är därför svårt att göra rättvisa jämförelser mellan resultat olika år. Specialpedagogernas analys säger dock att det ofta är de skriftliga räknestrategierna som vållar problem för eleverna. Vid en djupare analys kan man också se att det är allt fler hela klasser, där alla eleverna klarar godkänt. Den relativt sett låga måluppfyllelsen i årskurs 6 i relation till riket kan ha många olika orsaker. På flera av grundskolorna finns det skillnader mellan klasser och skillnader mellan pojkar och flickor. Att flickor når bättre resultat än pojkar upplevs av pedagogerna bero på att flickorna är mer mogna och studiemotiverade samt finner studiero och sköter sina hemuppgifter. Här identifierar flera skolor ett behov av att hitta pojkarna och att jobba med attityder till kunskaper och lärande. På en skola har inte hela betygsskalan utnyttjats så att ingen elev har uppnått A eller B i ett enda ämne medan på de andra två skolorna är det flera elever som har nått betygen A och B. Resultaten på de nationella proven upplevs i stort sett stämma med betygen i svenska, matematik och engelska. På de nationella proven sätts fler

27

A:n och B:n och färre E:n och F än som blir fallet i vårterminsbetyget för årskurs 6. Älmhults kommun når svaga resultat i alla ämnen förutom historia i förhållande till riket och även i jämförelse med liknande kommuner är resultaten överlag svaga. Meritvärdet för årskurs 9 i Älmhults kommun har legat mer eller mindre under riket under hela perioden från 2006 med en stor negativ avvikelse 2012 på ca 9 enheter. För 2013 ligger kommunen väsentligt högre än riket med ett meritvärde på 215,5. Det har inte varit så högt på åtta år. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är högre under hela perioden och tenderar att öka 2012 och 2013. Meritvärdet för flickorna ligger genomgående högre än för pojkarna. Mindre än två enheters skillnad är det endast i idrott och hälsa. Störst är skillnaden i svenska. På någon skola är skillnaderna mellan klasser påtagliga. Det finns någon klass där endast 30 procent av eleverna når ett betygsmedelvärde över 220 och i en annan klass är det hela 67 procentPå någon skola är det endast enstaka elever som inte har nått målen i basämnena. Skillnaderna mellan skolor och klasser inom skolor är således stor. I relation till jämförelsekommunerna ligger Älmhults kommun tillsammans med Osby på ett meritvärde över 215. Arboga ligger i närheten med 214. Andelen behöriga till gymnasiet har varierat över tid och legat klart över rikets nivå 2008 och 2011. Våren 2013 är andelen elever högre än 2012 som når behörighet till yrkesprogram. Det finns en viss korrelation mellan meritvärdet och behörighet. I jämförelse med liknande kommuner har Arboga och Osby procentuellt fler behöriga. Skolorna redovisar att många elever kämpade hårt under sista året för att kunna nå behörighet och pedagogerna ägnade mycket tid och engagemang på de elever som före årskurs nio inte hade nått kunskapskraven för ett E-betyg. Tid mellan lektioner har utnyttjats och många individuella lösningar har skapats. Bland de elever som inte når behörighet finns flera med ett annat modersmål än svenska.

3.3 Gymnasieskolan I kommunen finns en gymnasieskola, Haganäsgymnasiet, med ca 500 elever inklusive inter-kommunala elever. Antalet program under läsåret 2012/2013 har varit tolv förutom introduktionsprogrammen. Några program har funnits i två varianter, Lpo94 och Gy11. Det är den sista kullen som tillhör den ”gamla” gymnasieskolan som examinerades våren 2013.

3.3.1 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i utbildningen om 2 500 poäng multiplicerat med betygsvärdet och dividerat med antalet poäng. Den genomsnittliga betygspoängen varierar över tid mellan 2006 och 2013 men ligger som regel något under riksvärdet. För 2013 är tendensen med sjunkande resultat densamma i Kronoberg, där Alvesta når 11,8, Ljungby 13,3, Markaryd 13,6, Tingsryd 13,8, Uppvidinge 13,9 och Växjö 13,9.

28

Höör har ingen egen gymnasieskola. Alla kommuner når högre betygspoäng än Älmhult med undantag för Klippan. Bäst resultat har Arboga.

3.3.2 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola Grundläggande behörighet innebär att man har minst G på 90 procent av de kurser som ingår i utbildningen. Andelen elever med grundläggande behörighet har ökat stadigt på Haganäsgymnasiet sedan 2010. Också i relation till jämförelsekommunerna når Älmhult goda resultat. Det är bara Arboga som har en högre andel behöriga för högskolestudier.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Haganäs 13,8 13,7 13,9 13,7 13,6 14,2 13,9 13,7

Riket 14 14 14 14 14 14 14 14

13,2

13,4

13,6

13,8

14

14,2

14,4

Genomsnittlig betygspoäng gymnasieskolan

Haganäs

Riket

14 13,7

15,3

13,1

13,8

12

13

14

15

16


Genomsnittlig betygspoäng gymnasieskolan 2013


29

Korrelationen mellan betygspoäng och behörighet är inte stark. År 2009 och 2013 var det en 92 % som når behörighet för högskola med en betygspoäng på 13,7 medan år 2011 med en betygspoäng på 14,2 var det endast 89 procent som nådde behörighet.

3.3.3 Andel etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

Uppgifterna om etablering på arbetsmarknaden är hämtade från Öppna jämförelser (SKL) och avser alla elever som är folkbokförda i kommunen.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Haganäs 87 85 83 92 87 89 89 92

Riket 89 89 89 91 87 87 87 87

78

80

82

84

86

88

90

92

94

Procent

Grundläggande behörighet

Haganäs

Riket

87 92

95

83 79

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


P

r

o

c

e

n

t

Grundläggande behörighet 2013

30

Andelen elever som är i sysselsättning är högre för de studieförberedande programmen. Jämfört med ligger Älmhult lika med flertalet. Arboga sticker ut med en lägre andel. Älmhult når ett bättre värde än övriga kommuner när det gäller de studieförberedande programmen men ligger lägre än de flesta för de yrkesförberedande.

3.3.4 Analys gymnasieskolan Den genomsnittliga betygspoängen varierar över tid mellan 2006 och 2013 men ligger som regel något under riksvärdet. En jämförelse för 2011-2013 visar att av alla betyg som har satts för avgångseleverna våren 2013 i kärnämnena utgjordes 17 procent av MVG jämfört med 17 procent 2012 och 21 procent våren 2011. Andelen IG och S våren 2013 är tre procent att jämföra med 2012 då det var fyra procent och motsvarande för våren 2011 som var sex procent. Andelen IG/S i kärnämnen fortsätter att sjunka jämfört med 2011 och 2012. S sätts om eleven har haft för hög frånvaro för att kunna bedömas. Våren 2011 var det ett fåtal elever som fick S i kärnämnena och de flesta var pojkar. Våren 2012 finns ingen elev som har fått ett S. Våren 2013 är det endast en elev i ett ämne som

2009 2010 2011 2012 2013

totalt 86,3 62,5 75,8 72,2 71,9

studieförberedande 89,9 61,5 83,5 79,2 84,1

yrkesförberedande 83,9 61,5 68,1 66,7 59

0

20

40

60

80

100

Arbete eller studier efter 2 år Älmhults kommun

2009-2013

totalt

studieförberedande

yrkesförberedande

Älmhult Arboga Höör Klippan Osby

Totalt 71,9 62,6 73,1 72,3 72,7

Studieförberedande 84,1 76,9 81,3 75,8 82

Yrkesförberedande 59 51,2 66 71,1 66,2

0102030405060708090

P

r

o

c

e

n

t

Arbete eller studier efter 2 år 2012


Totalt

Studieförberedande

Yrkesförberedande

31

har bedömts ha för hög frånvaro för att kunna bedömas. Flickor har under alla tre åren tilldelats de högre betygsstegen i högre grad än pojkarna i religionskunskap och svenska. Pojkarna har under alla tre åren tilldelats de högre betygsstegen i högre grad än flickorna i engelska, matematik och idrott och hälsa. Om man tar hänsyn till den procentuella fördelningen mellan flickor och pojkar sätts lika många höga betyg på flickor som pojkar i matematik. Det sätts flest MVG i religion och minst i idrott och hälsa våren 2013. Flickorna får MVG i högre utsträckning än pojkarna under alla tre åren. Flickorna utgör mindre än 50 procent av årskullen men tilldelas mellan 53 och 64 procent av betyget MVG. Fördelningen av IG-betyget visar en positiv tendens för pojkarna. Våren 2011 tilldelades pojkarna i kärnämnen 78 procent av alla IG som sattes mot 73 procent 2012 och 69 procent 2013. Våren 2013 sätts flest IG i idrott och hälsa och minst i matematik och svenska. År 2013 är andelen som antingen arbetar eller studerar ungefär lika stor som för 2012, där de som examinerades från ett studieförberedande program i högre grad är sysselsatta än 2012 medan det är skett en minskning av andelen från de yrkesförberedande programmen. Älmhult har tappat något i rankning. Älmhult tappade stort i kommunranking 2010 men har därefter legat på en acceptabel nivå. Rankingen för de redovisade åren är 7-242-18-45-67.

4 Övriga kvalitetsindikatorer Utöver nyckeltal som beskriver resultatet i förhållande till verksamhetsmålen för 2013 har utbildningsnämndens fattat beslut om att följa utvecklingen av ett antal övriga kvalitets-indikatorer. Dessa redovisas i form av grafer med en avslutande analys under respektive verksamhetsområde. Jämförelser görs med riket och de jämförelsekommuner som Älmhults kommun har valt. Dessa är Arboga, Höör, Osby och Klippan och den jämförelsen gäller bara 2013.

4.1 Förskolan

De kvalitetsindikatorer som har valts ut och redovisas för förskolan är personaltäthet (antal barn/årsarbetare), antal barn per grupp, andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning, (vilket som regel motsvaras av förskollärarutbildning), samt kostnader för verksamheten.

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 5,2 5,1 5,2 5,3 5,3 5,4 5,3 5,3

Älmhult 5,2 5,1 5,4 5,4 5,6 5,7 5,1 5,4

4,8

5

5,2

5,4

5,6

5,8

An

tal b

arn

pe

r år

sarb

eta

re

Personaltäthet förskola

2005-2012

Riket

Älmhult

32

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 17 16,7 16,7 16,9 16,8 17 17 17

Älmhult 15,6 15,4 15,4 15,6 15 16,1 14,5 15,1

13

13,5

14

14,5

15

15,5

16

16,5

17

17,5

An

tal

bar

n p

er

gru

pp

Antal barn per grupp i förskolan

2005-2012

Riket

Älmhult

5,4 5,6 5,5 6,5

5,5

15,1

19,6 19,5

17,1

21,3

0

5

10

15

20

25


A

n

t

a

l

Personaltäthet och barn per grupp 2012


Personaltäthet

Antal barn/grupp

33

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 51 51 52 53 54 54 54 53

Älmhult 55 51 55 65 70 69 69 64

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

P

r

o

c

e

n

t

Pedagogisk utbildning i förskolan 2005-2012

Riket

Älmhult

64 59

53 47

52

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


P

r

o

c

e

n

t

Pedagogisk utbildning i förskolan 2012


34

Utbildningsnämnden har haft en målsättning om 5,4 barn per årsarbetare och från att ha legat på riktvärdet under 2005-2008 ökar antalet barn 2009-2010 för att de senaste åren åter hamna på riktvärdet. Gruppstorlekarna har varierat med 16 som högst 2010 för att nu åter ligga på ca 15, vilket är lägre än för riket och även i jämförelse med liknande kommuner. Antalet barn per årsarbetare är högre i jämförelsekommunerna och samtliga har större barngrupper än Älmhult. I relation till jämförbara kommuner och riket har Älmhults kommun god kvalitet på sina förskolor när det gäller att ha små barngrupper och relativt sett många vuxna per barn.

Utbildningsnivån är hög i Älmhult såväl i jämförelse med riket som med liknande kommuner. Det är en medveten satsning på att dels anställa förskollärare på lediga tjänster men också att låta redan anställda barnskötare utbilda sig till förskollärare. Av den anledningen blir personalkostnaderna höga i Älmhult. Kostnader för lokaler och inventarier ligger lägre. Detta förhållande kan ändras eftersom investeringar i lokaler har skett under 2013 och kommer att ske under 2014.

4.2 Förskoleklassen För förskoleklassen redovisas andel av personalen med pedagogisk utbildning, personal-täthet och kostnader i jämförelse med riket och jämförelsekommuner.


Totalt 127000 123800 120400 124000 99600 109000

Lokaler/inventarier 18200 10600 14700 18100 18900 16100

Personal 92800 97800 84300 85600 85700 84100

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

K

r

o

n

o

r

Kostnader förskolan 2012


Totalt

Lokaler/inventarier

Personal

35

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Riket 7,1 6,7 6,9 6,5 6,3 6,2 6,5

Älmhult 6 4,7 5,1 6,1 5,2 5 6,9

012345678

A

n

t

a

l

Lärartäthet - lärare/100 elever förskoleklass

Riket

Älmhult

15,6 15,4

10,8

17,5

14,3 15,5

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


A

n

t

a

l

Lärartäthet 2012 - elever/lärare förskoleklass

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 84 84 82 81 84 83 83,3 82,5

Älmhult 89 93 77 79 95 94 95,2 100

50

60

70

80

90

100

P

r

o

c

e

n

t

Pedagogisk utbildning i förskoleklass 2005-2012

Riket

Älmhult

36

100

80,5

93,8 100

80

0

20

40

60

80

100

120


P

r

o

c

e

n

t

Pedagogisk utbildning i förskoleklass 2012



Totalt 49700 40100 62300 52200 59000 51400


Personal 32400 32500 38000 28200 40700 36000

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000K

r

o

n

o

r

Kostnader i förskoleklass per elev 2012


Totalt

Lokaler/inventarier

Personal

37

I förskoleklassen liksom i förskolan är utbildningsnivån hög. Alla som arbetar i förskoleklassen har pedagogisk utbildning, dvs. de är antingen förskollärare, fritidspedagoger eller lärare. Älmhults kommun avviker något från riket genom att under ett antal år ha lägre bemanning än riket. Detta ändrades 2011, då det är fler lärare per elev än i riket. År 2012 ändrades redovisningssättet för personaltäthet och Älmhult ligger då i närheten av riket och flera av jämförelsekommunerna. Det är Arboga och Klippan som har högre personaltäthet medan Höör har lägre. Trots att personalen har utbildning för uppdraget sticker inte personalkostnaderna iväg. Det finns kommuner med lägre kostnad men som ändå har relativt många med pedagogisk utbildning och Klippan som också har utbildad personal till hundra procent har en betydligt högre kostnad än Älmhult. Det gör att det finns anledning att ifrågasätta rapporteringen till SCB. Flera i personalen arbetar både i skolan och i förskoleklassen och fördelningen är möjligen inte helt överensstämmande med verkligheten. I Älmhult spenderas i förskole-klassen relativt sett mindre per elev än i riket och i jämförelsekommunerna. Även här skulle det kunna vara så att redovisningen är felaktig så att skolan tar en större andel av kostnaderna för lokaler än som motsvarar utnyttjandegraden.

4.2 Fritidshemmen För fritidshemmen redovisas andel med pedagogisk högskoleexamen, personaltäthet, gruppstorlek och kostnad per elev. Jämförelser görs med riket och de fyra jämförelse-kommunerna.

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 61 60 60 59 61 60 52 56

Älmhult 61 71 74 70 72 70 65 70

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

P

r

o

c

e

n

t

Pedagogisk utbildning i fritidshemmen 2005-2012

Riket

Älmhult

38

70 69

75

62

49

0

10

20

30

40

50

60

70

80


Pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen 2012


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 18,4 18,8 19,3 20,2 20,6 21 20 19,7

Älmhult 16,9 17,9 18,3 17,7 19,7 19,5 18,6 21,3

0

5

10

15

20

25

A

n

t

a

l

Personaltäthet (elever /årsarbetare) fritidshemmen 2005-2012

Riket

Älmhult

39

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Riket 30,6 31,7 33,5 34 36 38,1 38,8 40,1

Älmhult 40,1 39,6 38,6 37,9 41,3 43,7 42,4 40,3

20

25

30

35

40

45

50

A

n

t

a

l

Elever per grupp i fritidshemmen 2005-2012

Riket

Älmhult

21,3

18,1

23,8

27,7

17,5

40,3

35,7

30,9

42,9

27,7

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50


A

n

t

a

l

Personaltäthet och elever per grupp i fritidshemmen 2012


Personaltäthet

Elever/grupp

40

Älmhult har hög kvalitet även i fritidshemmen när det gäller utbildad personal. Med en andel 2012 på 70 procent är det endast Höör kommun som lyckas bättre. När det gäller personaltätheten har Älmhult något fler elever/barn per årsarbetare än riket men Klippan och Höör har ännu lägre personaltäthet. Elevgrupperna har ökat från 30 till 40 barn i medeltal sedan 2005 i riket. I Älmhult har grupperna legat kring 40 under hela perioden. Gruppstorlekarna är större i Klippan medan övriga jämförelsekommuner har färre antal barn per grupp. Kostnaderna per elev är högst i Osby och Älmhult ligger i paritet med riket. Hur höga kostnader de olika kommunerna har för lokaler och inventarier varierar stort från 4 000 - 8 000 kronor. Det kan bero på olikheter i redovisningen.

4.4 Grundskolan För grundskolan följs följande indikatorer upp: andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, lärartäthet, kostnader, nationella prov i årskurs 6 och årskurs 9. Resultaten följs för åren 2006-2012 och när det gäller att relatera till jämförelsekommuner för 2012.


Totalt 33800 34400 35500 41300 27900 43600


Personal 24400 25100 27000 26400 19200 29200

0

10000

20000

30000

40000

50000K

r

o

n

o

r

Kostnader i fritidshemmen 2012


Totalt

Lokaler/inventarier

Personal

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Älmhult 85 84 83 83 82 80 84

Riket 86 87 87 88 88 89 88

50

60

70

80

90

100P

r

o

c

e

n

t

Lärare med pedagogisk högskoleexamen 2006-2012

Älmhult

Riket

41


Serie1 88 84 86 84,9 86,5 95,3

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

P

r

o

c

e

n

t

Lärare med pedagogisk högskoleexamen 2012


2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Älmhult 11,6 11,1 11,5 12,5 12,2 11,5 12,8

Riket 11,9 11,9 11,8 12 12 12 12

10

10,5

11

11,5

12

12,5

13

Lärartäthet i grundskolan (elever/ lärare) 2006-2012

Älmhult

Riket

42

10,5

11

11,5

12

12,5

13


Lärartäthet i grundskolan Antal elever per lärare 2012

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Älmhult 68 700 73 200 75 300 79 300 78 100 89 500 95 000

Riket 73 200 77 000 81 300 83 700 85 900 88 000 90 400

010 00020 00030 00040 00050 00060 00070 00080 00090 000

100 000

K

r

o

n

o

r

Kostnader per elev i grundskolan 2006-2012

Älmhult

Riket

Lokaler Undervisning SkolmåltiderLäromedel,utrustning,

bibliotekElevhälsa Övrigt

Älmhult 16 100 40 900 6 500 3 900 2 560 25 000

Riket 17 900 46 900 5 600 3 600 2 510 13 800

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

Kostnad per elev fördelat på slag 2012

Älmhult

Riket

43

Förklaring: I undervisning ingår undervisande personal, skolledning, stödåtgärder till elever, arbetslivs-orientering, kompetensutveckling (dock inte kurs- och seminarieavgifter) av personal och liknande kostnader. I lokaler ingår lokalkostnad, inventarier, interna hyror, underhåll, lokalvård och vaktmästartjänster i form av fastighetsskötsel (inte kostnader för övriga vaktmästartjänster). I skolmåltider ingår skolmåltids- och caféverksamhet, dvs. kostnader för personal, livsmedel, transporter och administrativa kostnader. I läromedel, utrustning och bibliotek ingår kostnader för skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för kopior framtagna för undervisningen. Datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen. Bild och ljudmedier, förbrukningsmaterial och programvara för undervisning. Kapital och servicekostnader för datorer, maskiner etc. Kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor samt bokinköp till skolbibliotek och personalkostnader för skolbibliotekarie. I elevhälsa ingår skolläkare och skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, köpta tjänster. Assistenter och skolvärdar samt elevförsäkring ingår inte. I övrigt ingår alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling. I statistiken ingår inte lönekostnader för vikarier under den tid ordinarie personal deltar i kompetensutveckling.

TotaltLokaler/inve

ntarierUndervisning Skolmåltider Läromedel Elevhälsa Övrigt

Riket 90 400 17900 46900 5600 3600 2510 13800

Älmhult 95000 16100 40900 6500 3900 2560 25000

Arboga 85000 13200 44000 7900 4000 2020 14000

Höör 92300 23500 43700 4800 4900 2510 12800

Klippan 89800 13900 42500 7300 4200 1460 20400

Osby 93800 21500 44100 5000 5400 2710 15100

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000Kostnader fördelat på slag

2012 jämförelsekommuner

44

Kommentar: Nationella prov har genomförts sedan läsåret 2011/2012, varje år i matematik, engelska och svenska och även i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen vissa år på vissa skolor. Här redovisas endast resultat i basämnena.

0

20

40

60

80

100P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov åk 6 2012 och 2013

Andel som nått kravnivån Älmhult

Andel som nått kravnivån Riket

100 100 100 93,9 94,3 97,6

0102030405060708090

100110

Matematik 2012-13 Engelska 2012-13 Svenska 2012-13

P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov åk 6 flickor A-E

Andel som nått kravnivån i Älmhult

Andel som nått kravnivån i riket

84,7 88,5 89,1 93,2 93,4 92,7

0

20

40

60

80

100

Matematik 2012-13 Engelska 2012-13 Svenska 2012-13

P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov åk 6 pojkar A-E

Andel som nått kravnivån i Älmhult

Andel som nått kravnivån i riket

45

Totalt2012

Totalt2013

Flickor2012

Flickor2013

Pojkar2012

Pojkar2013

Älmhult 100 100 100 100 100 100

Riket 97,2 95,9 98,7 98,4 95,8 93,6

0

20

40

60

80

100P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov åk 9 godkänt provbetyg i svenska

Älmhult

Riket

Totalt2012

Totalt2013

Flickor2012

Flickor2013

Pojkar2012

Pojkar2013

Älmhult 81,6 91,2 76,2 100 100 86,7

Riket 82,1 89 82,6 88,6 81,7 89,4

0

20

40

60

80

100P

r

o

c

e

n

t

Nationella prov åk 9 godkänt provbetyg i matematik

Älmhult

Riket

Totalt2012

Totalt2013

Flickor2012

Flickor2013

Pojkar2012

Pojkar2013

Älmhult 100 96,1 100 100 100 100

Riket 96,3 96,4 96,7 96,5 95,9 96,4

0

20

40

60

80

100

Nationella prov åk 9 godkänt provbetyg i engelska

Älmhult

Riket

46

Älmhult har i sina grundskolor i relation till riket en lägre andel lärare med pedagogisk utbildning och även i relation till jämförelsekommunerna ligger Älmhults kommuns grundskolor lägre. Skillnaden mellan Älmhult och riket är fyra procentenheter. En förklaring är att lärare som tjänstgör på internationella skolan i regel saknar svensk lärarutbildning. Lärartätheten har legat i paritet med riket under hela perioden mellan 2006 och 2012. Dock har det skett en höjning av antalet elever per lärare jämfört med riket just för 2012. Älmhults kommun har flest elever per lärare bland jämförelsekommunerna.

Kostnaderna i jämförelse med riket är lägre för åren 2006-2010 med mellan fyra tkr och sex tkr men från 2011 är kostnaden högre. Högst är den 2012 med en avvikelse per elev på fem tkr. Också i jämförelse med de andra kommunerna är kostnaden i Älmhult hög och det är kostnaderna för övrigt som sticker ut.

På de nationella proven som genomfördes i årskurs 6 våren 2012 och våren 2013 ligger eleverna i Älmhult lika eller i närheten av riket. Det är dock stora skillnader mellan flickor och pojkar båda åren. Medan samtliga flickor har nått kravnivån och lyckas betydligt bättre än riket klarar sig pojkarna sämre än i riket. De betyg som har delats ut till sexorna redovisas på sidan 21. Där kan man utläsa att flickorna når bättre resultat än pojkarna men också att skillnaderna mellan Älmhult och riket är större än som visar sig på de nationella proven. Det har inte satts så många A:n och B:n som de nationella proven visar. Det finns ingen exakt relation mellan proven och kunskapskraven men det skulle kunna tyda på att lärarna har varit försiktiga med att utnyttja de högre betygsstegen.

På de nationella proven i årskurs 9 når såväl flickor som pojkar 100-procentig måluppfyllelse i svenska och engelska 2012 och 2013. I matematik når flickorna full måluppfyllelse 2013, vilket är ett bättre resultat än 2012 medan för pojkarna är det tvärtom. Det säger något om hur många som når betyget E på proven och inte något om betygsstegen däröver. Flickorna når ett betydligt högre meritvärde än pojkarna, vilket framgår av grafer på sidan 22.

4.5 Gymnasieskolan För gymnasiet redovisas andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, lärartäthet, kostnader, betyg per kärnämne, genomströmning, direktövergång till högskola och andel elever med utökat program. Reducerat program är mycket ovanligt och har inte tillämpats de senaste åren. I några fall relateras till kommungruppen och till jämförelsekommunerna.

2005/2006

2006/2007

2007/2008

2008/2009

2009/2010

2010/2011

2011/2012

2012/2013

Haganässkolan 84% 81% 79% 73% 80% 72% 78% 79%

Riket 79% 78% 78% 78% 80% 80% 81% 81%

50%60%70%80%90%

100%

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 2005-2013

Haganässkolan

Riket

47

Kommentar: Höör har ett naturbruksgymnasium som riktar sig till ungdomar i behov av särskilt stöd.

2005/2006

2006/2007

2007/2008

2008/2009

2009/2010

2010/2011

2011/2012

Haganässkolan 10,5 9,4 8,6 8,4 8,4 9,2 9,3

Kommungruppen 9,1 9 9,1 9 9 9 9,3

Riket 8,3 8,3 8,4 8,4 7,9 8,4 8,5

6

8

10

12

Antal lärare per 100 elever

Lärartäthet 2005-2012

Haganässkolan

Kommungruppen

Riket

11,6 11,3

10

5

11

7,8

0

2

4

6

8

10

12

14


Elever per lärare

Lärartäthet jämförelsekommuner 2012

48

Höör kommun har utelämnats eftersom deras gymnasieskola riktar sig till elever i behov av särskilt stöd.

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Haganässkolan 95 900 92 600 93 200 97 200 107 900 112 600

Kommungruppen 90 800 92 800 93 100 103 000 108 300 107 600

Riket 85 500 89 600 90 900 93 400 98 300 102 400

50 00060 00070 00080 00090 000

100 000110 000120 000

K

r

o

n

o

r

Kostnad per elev 2007-2012

Haganässkolan

Kommungruppen

Riket

Totalt LokalerUndervis

ningSkolmålt

iderLäromed

elElevhäls

aÖvrigt

Riket 102400 21200 50000 4400 8100 2000 16 300

Haganässkolan 112600 20500 48200 6500 14600 1460 21400

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000K

r

o

n

o

r

Kostnad per elev fördelat på slag 2012

Riket

Haganässkolan

020000400006000080000

100000120000140000160000

Kostnader per elev 2012


Haganässkolan

Arboga

Klippan

Osby

49

Kommentar: Genomströmning mäts genom att följa hur stor andel av eleverna som examineras på fyra år. Siffrorna redovisas för Haganässkolan, och då ingår IV-programmet, och för Älmhult är det andelen av folkbokförda elever som räknas. När Älmhult jämförs med sina ”systerkommuner” är det folkbokförda elever i respektive kommun som redovisas.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Haganäs 84 80 79 82 75 78 81 80

Älmhult 85 82 81 81 78 82 80 81

Riket 74 74 75 75 75 75 76 75

5060708090

100P

r

o

c

e

n

t

Genomströmning 2006-2013

Haganäs

Älmhult

Riket

81 76

80

70

79

50

60

70

80

90

100


Genomströmning 2013


22,4 25,8 23,7

16,8 22,5

34,1

52,9

39,5

31

48,1

9,7 7,8 6,5 7,1 7,5

0

10

20

30

40

50

60


Direktövergång till högskola 2012


totalt

studieförberedande

yrkesförberedande

50

Betyg i kärnämnen och projektarbete på Haganäsgymnasiet 2005-2013

År/Ämne EnA Est Id&h MaA NkA ReA ShA SvA SvB Proj

2005 98,9 94,7 89,5 93,7 91,6 92,6 95,3 98,4 92,6 89,5

2006 98,2 92,6 87,7 95,7 88,3 92,0 93,8 99,4 92,0 90,8

2007 98,2 98,8 85,0 94,6 90,4 91,6 95,8 99,4 90,1 95,2

2008 98,6 95,7 77,1 97,1 90,7 96,4 94,3 99,3 92,8 93,6

2009 99,3 99,3 85,4 97,9 93,1 90,3 95,8 100,0 93,1 96,5

2010 97,0 97,6 90,9 99,4 92,7 95,8 96,4 99,4 96,4 95,7

2011 98,9 100,0 93,2 98,3 93,2 97,2 96,0 97,7 93,0 93,2

2012 100,0 98,4 91,3 97,6 94,5 93,7 98,4 100,0 93,4 94,4

2013 98,7 96,2 91,7 99,4 96,8 98,1 97,5 100,0 100,0 92,4

Kommentar: Reducerat program redovisas inte då det är mycket ovanligt. För program med få elever redovisas inga siffror.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är något lägre på Haganäsgymnasiet än i riket och sjönk i samband med pensionsavgångar runt 2010 framför allt på yrkeslärarsidan. På teoretiska program har alla lärare, med något undantag, pedagogisk utbildning. Dock kommer behörigheten att bli problematisk eftersom antalet ämnen är stort och lärar-utbildningen inte har gett förutsättningar för behörighet i alla ämnen/kurser. Så är t.ex. sociologi inte ett ämne som vanligen ingår i lärarutbildningens struktur. På yrkeslärarsidan deltar för närvarande tre lärare i utbildning till yrkeslärare. Lärartätheten mättes under åren fram till 2012 som lärare/100 elever och är högre än i riket för alla år förutom 2008 men som regel lägre än kommungruppen. Från och med 2012 mäts

BF BP EC HP NV SP TE SMHAGANÄ

S

2013 53,8 66,7 21,7 55 39,1 25 55,6 27,3 45,2

2012 66,7 33,3 71,4 32,3 70,6 41,7 47,2

2011 50 27,8 54,5 29,3 72,7 50 44,6

0

10

20

30

40

50

60

70

80

P

r

o

c

e

n

t

Utökat program 2011-2013

2013

2012

2011

51

lärartäthet i antal elever/lärare och då ligger Haganäs ungefär lika med riket men högre än kommungruppen. I jämförelse med Arboga, Klippan och Osby är lärartätheten lägre än i samtliga dessa kommuner. Högst är den i Osby med 7,8 elever per lärare mot Älmhults 11,3. Höör undantas, som har en gymnasieskola som enbart tar emot elever med någon form av funktionsnedsättning.

Kostnaden per elev ligger högre än i riket och i kommungruppen. Det som i Älmhults kommun förklarar avvikelsen är högre kostnader för skolmåltider, läromedel och övrigt. Bland jämförelsekommunerna är det endast Arboga som har en lägre kostnad per elev.

Genomströmningen, här mätt genom andelen elever som blir klara med sin utbildning på fyra år, är god i Älmhult i jämförelse med riket och jämförelsekommunerna. För Haganäs ingår IV-elever, vilket det inte gör för Älmhult, som är hela populationen folkbokförda elever. Samtliga IV-elever har fått sin behörighet på Haganäs och merparten genomför sedan sin utbildning på skolan. Många har tillhört PRIV, dvs. de har studerat på det program de avser att söka när de blir behöriga och under tiden läst in de grundskoleämnen (engelska, svenska, matematik) som har krävts för behörighet. Älmhult har bäst genomströmning av kommunerna. När det gäller direktövergång till högskola har Älmhult högst andel bland elever som har studerat på yrkesprogrammen medan Osby och Arboga har högre andel för de studieförberedande programmen.

Eleverna som fick slutbetyg våren 2013 lyckades bäst i kärnämnena svenska A och B där det är 100-procentig måluppfyllelse. Andra ämnen som ligger nära är engelska A, matematik A, religionskunskap A och samhällskunskap A. Samtliga ämnen har legat över 90 procent förutom idrott och hälsa, som under åren mellan 2005-2009 hade låg måluppfyllelse. Fortfarande är idrott och hälsa A den kurs som har lägst måluppfyllelse och där flest prövningar sker. Kring måluppfyllelsen finns fler analyserande kommentarer i kapitel 3. I Haganässkolans kvalitetsrapport finns också mer information om måluppfyllelse på betygsnivå. Nästan hälften av Haganäsgymnasiets elever läser fler kurser än som ingår i utbildningen. Några av dem gör det för att bredda sin behörighet och andra av intresse. Det har gjorts en medveten satsning på att minska antalet utökade kurser för att minska stress och för att öka möjligheten för elever att klara måluppfyllelsen bättre i de kurser som ingår i utbildningen men också för att kunna erbjuda ett bättre schema. Det är vanligast med utökade kurser på byggprogrammet och teknikprogrammet

4.6 Vuxenutbildningen För vuxenutbildningen (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI) redovisas andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, kostnader, betyg, kursavbrott och fullföljande av kurs.

52

2008 2009 2010 2011 2012

Haganäs Grvux/Gyvux 79 95 81 67 67

Riket Grvux/Gyvux 78 78 76 76 83

Haganäs SFI 100 100 83 85 100

Riket SFI 70 70 72 75 76

50

60

70

80

90

100

110

Procent

Pedagogisk högskoleutbildning i vuxenutbildningen 2008-2012

Haganäs Grvux/Gyvux

Riket Grvux/Gyvux

Haganäs SFI

Riket SFI

2008 2009 2010 2011

Haganässkolan Grvux/Gyvux 2,8 3,7 3,3 3,6

Riket Grvux/Gyvux 4 4,6 4,7 4,6

Haganässkolan SFI 4,8 3,9 4 3,2

Riket SFI 4,3 4,1 4,1 3,8

0

1

2

3

4

5

6

Lärartäthet i vuxenutbildningen 2008-2011

Haganässkolan Grvux/Gyvux

Riket Grvux/Gyvux

Haganässkolan SFI

Riket SFI

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Haganäs 44,5 47,2 38,7 32,6 33,4 40,9

Riket 33,3 48,4 48,4 48,4 53,6 53,7

0102030405060

Kostnader för komvux per elev i tkr

Haganäs

Riket

53

Tabellerna visar hur stor andel (%) inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI:ns olika nivåer och steg som har slutfört, avbrutit eller fortsätter sina kurser. I SFI-undervisningen deltog på de olika studievägarna 1A-3D: 2009: 172 2010: 205 2011: 105 2012: 168

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Haganäs 69,1 71,8 74,7 52,9 39 46,1

Riket 30,6 36,3 35,2 37,1 39,6 43

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Kostnader för SFI per elev i tkr 2007-2012

Haganäs

Riket

Grundläggande vuxenutbildning (%)

Gymnasial vuxenutbildning (%)

slutfört avbrutit fortsätter slutfört avbrutit fortsätter

2006/7 Haganäs 70 30 0 70 17 13

Riket 66 27 7 75 20 5

2007/8 Haganäs 68 31 1 70 20 10

Riket 60 28 12 76 20 5

2008/9 Haganäs 60 40 0 61 24 14

Riket 64 27 9 74 20 7

2009 Haganäs 38 20 43 57 20 23

Riket 64 25 11 72 18 9

2010 Haganäs 41 14 45 77 4 19

Riket 65 24 11 74 18 8

2011 Haganäs 55 11 34 47 10 44

Riket 60 24 16 73 17 10

2012 Haganäs 40 29 31 78 10 11

Riket 62 24 14 72 18 10

54

SFI (%) 2009 godkänt avbrutit fortsätter godkänt avbrutit fortsätter

1A 1B

Haganäs ----- ----- ----- 10 10 80

Riket 37 20 43 25 25 51

2B 2C

Haganäs 17 0 83 16 6 79

Riket 34 27 39 32 25 43

3C 3D

Haganäs 79 11 11 79 3 18

Riket 34 29 36 46 21 33

2010 godkänt avbrutit fortsätter godkänt avbrutit fortsätter

1A 1B

Haganäs 29 14 57 13 25 63

Riket 38 17 45 25 22 53

2B 2C

Haganäs 18 9 73 25 9 66

Riket 35 25 40 33 24 43

3C 3D

Haganäs ----- ----- ----- 71 2 26

Riket 34 26 40 47 19 34


1A 1B

Haganäs 64 0 36 45 0 55

Riket 40 20 40 28 24 48

2 B 2 C

Haganäs 57 2 41 36 1 63

Riket 36 28 36 35 25 40

3 C 3 D

Haganäs 32 8 61 69 2 29

Riket 35 28 37 47 20 33


1A 1B

Haganäs 0 0 100 0 0 100

Riket 37 18 45 28 24 48

2 B 2 C

Haganäs - 0 - 21 0 79

Riket 36 26 39 34 24 42

3 C 3 D

Haganäs - - 66 69 0 31

Riket 35 27 38 48 19 33

55

Betyg i gymnasial vuxenutbildning – procentuell fördelning (%)

Ämne En A

Ma A

År Betyg IG G VG MVG IG G VG MVG

2006/7 Haganäs 0 60 40 0 0 38 38 25

Riket 16 31 30 22 19 35 28 18

2007/8 Haganäs 0 43 29 29 0 43 57 0

Riket 17 31 29 22 21 37 27 16

2008/9 Haganäs 0 40 40 20 0 50 20 30

Riket 17 34 29 20 21 37 26 15

2009 Haganäs ----- ----- ----- ----- 0 38 38 25

Riket 18 33 30 19 23 38 26 15

2010 Haganäs 0 55 27 18 14 43 29 14

Riket 19 36 28 17 28 40 22 9

2011 Haganäs 0 59 29 12 17 25 33 25

Riket 21 36 28 16 27 42 22 9

2012 Haganäs 14 71 0 14 0 14 71 14

Riket 22 39 24 15 27 44 20 9

När det gäller personal redovisas grundläggande och gymnasial vuxenutbildning tillsammans och SFI särskiljs. Särvux som har haft ett fåtal elever under hela perioden redovisas kortfattat i text. Under läsåret 2012/2013 konstruerades Särvux om för att anpassas till reformeringen av särskild utbildning för vuxna. Det har under alla år varit mellan tre-sex heltidstjänster inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, varför en medarbetare utan pedagogisk utbildning ger stort utslag. Inom SFI arbetar också fyra medarbetare. Andelen lärare med pedagogisk examen redovisas för de fyra senaste åren eftersom redovisningen fr.o.m. 2008 gjordes per kalenderår (tidigare per läsår). Utbildningsnivån bland lärarna har varit hög i jämförelse med riket under hela perioden. Inom vuxenutbildningen har andelen med pedagogisk högskoleexamen sjunkit något p.g.a. att en lärare är under utbildning, som beräknas vara avslutad under 2014. Lärartätheten, dvs. hur många lärare/100 studerande som arbetar inom vuxenutbildningen har under alla år legat lägre än för riket. SFI låg under åren före 2008 väsentligt högre än riket. Anledningen var en särskild satsning kopplad till etablering på arbetsmarknaden ”Vägen in”. Numera ligger värdet under riksnivån. Från 2012 mäts lärartäthet som antal elever/lärare. För 2012 redovisas antal elever/heltidslärare, vilket för vuxenutbildningen ligger på 17,7 jämfört med rikets värde på 17,3. För SFI är motsvarande siffror 38,9 för Älmhult och 25,8 för riket. Detta innebär att i Älmhults kommun produceras fler elever per lärare än för riket i genomsnitt. Kostnaderna för vuxenutbildningen har varierat och har varit både dyrare och billigare än kommungruppen och riket. De senare åren har utbildningen varit betydligt billigare är för riket, vilket korrelerar med den låga lärartätheten.

SFI har varit betydligt dyrare än såväl kommungruppen som riket under flera år fram t.o.m. 2010 för att därefter anpassas till riksnivå.

56

Kostnaderna för Särvux år 2011 motsvarar 50 000 kronor/elev mot 47 800 för kommungruppen och 45 800 för riket. Det är tre elever som har haft undervisning under tre timmar per vecka. Hösten 2013 startade Särvux i ny tappning. För grundläggande vuxenutbildning uppvisar Lärcenter Haganäs en negativ utveckling i jämförelse med riket. Det är en lägre andel som slutför sina studier 2012 än som var fallet 2007. Det är positivt att fler fortsätter än i riket. Det tar således längre tid för en studerande på Haganäs att slutföra sina studier. För gymnasial vuxenutbildning är det en avsevärt högre andel som slutför sina studier 2012 än 2011. Det är också en högre andel än för riket. Det är en lägre andel som avbryter sina studier jämfört med riket. År 2011 innebar ett väsentligt lägre antal studerande i SFI än de två föregående åren. 2012 ökar antalet deltagare igen. För 2012 har en högre andel lyckats i sina studier jämfört med riket på i stort sett alla nivåer. Andelen som avbryter sina studier i Älmhult är anmärknings-värt låg. År 2010 var första året som resultat på nationella prov i SFI på nivå B, C och D redovisades. I Haganässkolans kvalitetsrapport visas resultaten för 2010-2012. Resultaten för Lärcenter Haganäs är enastående i jämförelse med riket. Samtliga studerande når målen mot 60-70 procent i riket. SFI i Älmhults kommun på Lärcenter Haganäs når fantastiska resultat. 4.7 Särskolan – grundsärskolan och gymnasiesärskolan För särskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, redovisas lärartäthet, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och kostnader.

Totalt LokalerUndervisn

ingSkolmålti

derLäromede

lElevhälsa Övrigt

Riket 412400 45700 220900 7500 7500 5900 120600

Älmhult 545000 75600 391300 9500 68600

0100000200000300000400000500000600000

Kostnader fördelat på slag i grundsärskolan

2012

Riket

Älmhult

57

Totalt LokalerUndervisni

ngSkolmåltid

erLäromedel Elevhälsa Övrigt

Älmhult 545000 75600 391300 9500 68600

Arboga 368000 24700 257700 11600 6200 67900

Höör 390300 69000 208700 5800 6300 5710 94800

Klippan 275000 53400 110800 8800 9400 1200 92000

Osby 270600 20900 97100 6400 11800 4130 130400

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

Kostnader fördelat på slag i grundsärskolan jämförelsekommuner

2012

Älmhult

Arboga

Höör

Klippan

Osby

Totalt LokalerUndervis

ningSkolmålti

derElevhäls

aLäromed

elÖvrigt

Riket 295400 43800 146000 5400 5800 11000 79300

Haganässkolan 148200 129100 700 4300 14100

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

Kostnader per elev fördelat på slag gymnasiesärskolan

2012

Riket

Haganässkolan

58

Det finns ingen gymnasiesärskola i Höör eller Arboga.

I grundsärskolan arbetar fyra heltidstjänster. Av lärarna har 100 procent pedagogisk utbildning och 28 procent har också specialpedagogisk utbildning. Antalet elever var som mest 20 år 2010 och är 16 år 2012. Ingen elev tillhör idag träningsskolan. Hälften av eleverna är integrerade i grundskolan. Lärartätheten är 2,2 elever per lärare mot 3 för riket. I gymnasiesärskolan var lärartätheten (lärare/100 elever) år 2010 (25) var något högre än för riket (23,4). År 2011 sjönk lärartätheten till 16,1 att jämföra med 23,4 för riket. År 2012/2013 mäts lärartätheten i antalet elever/lärare och då blir resultatet för Haganässkolan 5,1 elever per lärare mot rikets 4,1 och kommungruppens om 3,2. Haganässkolan har låg lärartäthet per elev jämfört med andra kommuner. Av lärarna hade 96 procent pedagogisk högskoleutbildning år 2010 (riket: 82 %) och 76 procent hade även specialpedagogisk utbildning (riket: 23 %). Genom att flera av gymnasieskolans lärare och (flera av dem är yrkeslärare) har använts i undervisningen sjönk andelen med pedagogisk utbildning något år 2011 till 76 % (riket: 84 %) och 2012/2013 är andelen 88 % mot rikets 82 %.

Gymnasiesärskolan har under åren 2008-2013 stadigt byggts ut och utvecklats. Läsåret 2007/2008 fanns två elever som ökade till fyra följande läsår. Läsåret 2012/2013 studerade tretton-fjorton elever på Haganäsgymnasiet. Tio lärare och assistenter arbetade i verksamheten på hel- eller deltid. Det är elever från den egna kommunen som i större utsträckning har valt kommunens verksamhet men skolan har också tagit emot några elever från kringliggande kommuner. Kostnaden (exkl. skolskjuts) per elev för gymnasiesärskolan låg 2010 på samma nivå som för kommungruppen (243 tkr) som är något under riket (263 tkr). År 2011 hade kostnaderna sjunkit till 206 tkr i jämförelse med kommungruppens 288 tkr och rikets 284 tkr. Orsaken var att elevantalet har ökat. År 2012 ligger kostnaden på 148 tkr jämfört med rikets 295 tkr enligt inrapporterad statistik till SCB. Av fördelningen på kostnadsslag kan man se att inga kostnader har redovisats för vare sig lokaler eller elevhälsa och kostnaderna för skolmåltider är låga. Kostnader för gymnasiesärskolan har redovisats på gymnasieskolan när det gäller flera av de områden som redovisas.

Totalt LokalerUndervisn

ingSkolmåltid

erLäromede

lElevhälsa Övrigt

Älmhult 148200 129100 700 4300 14100

Klippan 234700 39600 103700 9300 17900 9560 54600

Osby 238300 44000 153900 5400 8500 2140 24400

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

Kostnader fördelat på slag i gymnasiesärskolan jämförelsekommuner

2012

Älmhult

Klippan

Osby

Documents

Rapport över det systematiska kvalitetsarbetet i …...Nationellt prov i matematik i årskurs 3 Nationellt prov i svenska i årskurs 3 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 Andel