54
Svenskt Vatten Utveckling Samhällsekonomisk värdering av rent vatten Fallstudier av Vombsjön och Mälaren Anna Löfmarck Mats Svensson Rapport Nr 2014–14

Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Svenskt Vatten Utveckling

Samhällsekonomisk värdering av rent vatten

Fallstudier av Vombsjön och Mälaren

Anna Löfmarck Mats Svensson

Rap

po

rt Nr 2014–14

Page 2: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras
Page 3: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvud rubrikerna:

DricksvattenRörnät & KlimatAvlopp & MiljöManagement

SVU styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande harkommittén följande sammansättning:

Agneta Granberg (m), ordförande Göteborgs StadDaniel Hellström, sekreterare Svenskt VattenHenrik Aspegren VA SYDPer Ericsson NorrvattenTove Göthner Sveriges Kommuner och LandstingPer Johansson (s) Gävle kommunStefan Johansson Skellefteå kommunAnnika Malm Kretslopp och vatten, Göteborgs StadLisa Osterman Örebro kommunKenneth M. Persson Sydvatten ABLars-Gunnar Reinius Stockholm Vatten AB

Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kanåberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt.

Svenskt Vatten UtvecklingSvenskt Vatten ABBox 14057167 14 BrommaTfn 08-506 002 00Fax 08-506 002 [email protected] Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

Page 4: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Svenskt VattenUtveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2014-14

Rapportens titel: Samhällsekonomisk värdering av rent vatten – fallstudier av Vombsjön och Mälaren

Title of the report: The Socioeconomic Value of Clean Water – Case studies of Lake Vomb and Lake Mälaren

Författare: Anna Löfmarck, ekon.dr.; Mats Svensson civ. ing., Bisnode Information AB

Rapportnummer: 2014-14

Antal sidor: 54

Sammandrag: Rapporten beskriver en modell som visualiserar det samhällsekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Modellen visar det ekonomiska värdet av producerade nyttor kring två svenska vattensystem och den ekonomiska situationen för olika aktörer i systemet. Modellen kan tjäna som ett nytt sätt att bedöma konsekvenser av olika strategival samt skapa en styrning mot uthållig hållbarhet för svenskt vatten.

Abstract: The report presents a model that visualizes the socioeconomic value of the eco system service of clean water. The model shows the economic value of benefits produced in two Swedish water systems and the economic situation of different actors in the system. The model may serve as a new way to judge different strategic choices and as a way to steer towards sustainability for Swedish water systems.

Sökord: Värdering av ekosystemtjänster, vattens värde, analys av vattensystem, aktörsanalys, Mälarens värde, Vombsjöns värde

Keywords: Value of ecosystem services, value of water, analysis of water systems, actor analysis, value of Lake Mälaren, value of Lake Vomb

Målgrupper: Beslutsfattare i vattenfrågor

Omslagsbild: Mälaren from Mälarhöjden. Foto: Catharina Eriksen

Rapport: Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se

Utgivningsår: 2014

Utgivare: Svenskt Vatten AB© Svenskt Vatten AB

Om projektet

Projektnummer: 13-104

Projektets namn: Värdet av rent vatten

Projektets finansiering: Svenskt Vatten Utveckling

Layout: Bertil Örtenstrand, Ordförrådet AB.

Page 5: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Förord

Vi har genomfört en studie av två dricksvattentäkter i Sverige – Vombsjön och Mälaren – för att skapa en modell som mäter och visualiserar det sam-hällsekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Som stöd i arbetet har vi haft tillgång till en styrgrupp bestående av Jörgen Johansson, vd Syd-vatten, Mikael Medelberg, vd Roslagsvatten, vd Micael Löfqvist MittSverige Vatten, Johanna Lindgren från Stockholm Vatten samt Anders Finnson och Peter Sörngård från Svenskt Vatten och i några möten även Tord Andersson och Per Ericsson från Norrvatten.

Studien har baserats på Simplermetoden, en metod som mäter hur för-ädlingsvärde produceras på ett ekonomiskt hållbart sätt av olika aktörer. Metoden visar i monetära termer vattnets och dricksvattenproduktionens betydelse för annan produktion, olika aktörer och samhället i stort – här kallat systemet.

Vår uppfattning är att vi har fått fram en modell som ger ett nytt sätt att bedöma konsekvenser av olika strategival och att skapa en styrning mot uthållig hållbarhet för svenskt vatten. Modellens styrka är att den använder monetära värden och visualiserar hur olika aktörer belastar eller har nytta av rent vatten. Modellen väcker frågor om vem som vinner och vem som förlorar kring vatten. Vi anser att det är viktigt att räkna på ekonomisk håll-barhet och initiera diskussioner om hur ekonomin bör fördelas mellan olika aktörer. Det är dock inte fråga om en perfekt värdering utan en första grov uppskattning av det samhällsekonomiska värdet och vi hoppas framöver kunna förbättra vissa av beräkningarna. Utvecklingspotentialen för model-len ligger i att förbättra indata.

Vad gäller resultatet är det i våra två fall överraskande stora värden som våra vattendrag ger oss, båda vattnen Vomb och Mälaren skapar övervärden men i fallet Vomb endast om vi tar med de stora markexploateringsmöjlig-heter som skapas i området som Vomb försörjer med dricksvatten. Mälaren skapar mycket stora värden. Det finns dock starka indikationer på att det behövs fördelningspolitiska diskussioner kring vilka aktörer som egentligen borde betala mer eller dela med sig av övervärden från vattentillgången.

Arbetet har inneburit kontakter med många olika källor för att sätta de nödvändiga monetära värdena på olika belastningar och nyttor. Vi är tacksamma för stödet från styrgruppen, från medarbetare på Sydvatten och Norrvatten samt inte minst från Länsstyrelsen i Västmanland, där vi mötte flera initierade personer som vägledde oss till bra rapporter om Mälaren.

Solna i april 2014

Anna Löfmarck, ekon. dr. och Mats Svensson, civ. ing Grufman Reje inom Bisnode Information AB

3

Page 6: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

4

Page 7: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Innehåll

Förord ............................................................................................... 3

Sammanfattning ................................................................................ 6

Summary ........................................................................................... 7

1 Projektbeskrivning .................................................................... 81.2 Metod ...............................................................................................8

1.3 Samhällsekonomisk tillämpning .......................................................9

1.4 Resultat och slutsatser ....................................................................11

Referenser ...................................................................................... 13

Bilaga .............................................................................................. 14 Mälaren ...........................................................................................15

Vombsjön ........................................................................................31

5

Page 8: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Sammanfattning

Projektets syfte har varit att skapa en modell som visualiserar det samhälls-ekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Modellen kan tjäna ett nytt sätt att bedöma konsekvenser av olika strategival samt skapa en styr-ning mot uthållig hållbarhet för svenskt vatten.

Vi har gjort två studier av råvattentäkter i Sverige: Vombsjön och Mäla-ren. Målet har varit att visa hur ekonomiskt hållbart ett vattensystem är, när man tar hänsyn till de nyttor som vattnet ger samt de belastningar det utsätts för och kräver att vattnet ska bibehålla dagens råvattenstatus. Stu-dien har baserats på Simplermetoden, en metod med grunden i national-ekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras på ett ekonomiskt hållbart sätt av olika aktörer.

Vi har beräknat en totalsiffra för den producerade nyttan kring Vomb-sjön (ca 1,6 miljarder kr årligen) och Mälaren (127 miljarder kr årligen). Metoden har också identifierat hur samhällsekonomiskt hållbart vartdera systemet är, med vinnare och förlorare i de undersökta systemen samt om det finns möjlighet att fördela om ekonomin mellan aktörerna för att exem-pelvis finansiera våtmarksanläggningen eller skapa möjligheter för vatten-tjänstföretaget att återinvestera i anläggningarna.

Vi fann att både Mälaren och Vombsjön är vattensystem som producerar mycket stora samhällsekonomiska övervärden, men endast när man tar in den stora potentialen i markexploatering för området som sjön försörjer med dricksvatten. Övervärden produceras till konsumenter och näringsid-kare som betalar förhållandevis lite för ett hållbart vattensystem, medan det som skapar hållbarheten – vattentjänstföretagen och våtmarksanläggningar – samtidigt är underfinansierade för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt.

Polluters Pay ser ut som en svårare princip att använda både för Mäla-ren och Vombsjön, med tanke på den begränsade lönsamheten som finns särskilt hos lantbruken. Belastar vi verksamheter i utsatta positioner med ytterligare kostnader riskerar vi att slå ut verksamheten totalt och därmed förlora hela värdeskapandet. Däremot ser Profiters Pay-principen ut att kunna fungera, särskilt om man tar in fastighetssidan och de konsumenter som hör till detta ägande.

I Mälaren saknas 1,1 miljard kr på årlig basis för ett hållbart vattensystem som bevarar befintlig status på vattenkvaliteten i både dricksvatten och vat-tentäkt. Motsvarande underskott kring Vombsjön är 81 miljoner kr.

Produktionen av det dricksvatten som många drar nytta av behöver finansieras så att återinvesteringar kan ske långsiktigt. Det kan göras genom ett höjt pris på dricksvatten, från Mälaren med 3,40 kr/m3 och från Vomb-sjön med 1,70 kr/m3.

Även reduktionen av utsläpp av fosfor och kväve behöver finansieras, med 263 miljoner i Mälaren (0,2 % av omsättningen runt Mälaren) och med 37 miljoner i Vombsjön (2 % av omsättningen runt Vombsjön). Detta kan exempelvis ske via tillförsel av skattemedel.

Resultaten bör vara en grund för vidare diskussioner om fördelningen mellan de olika intressenternas ekonomi kring vatten.

6

Page 9: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Summary

The aim of the project has been to create a model that can visualize the socioeconomic value of the ecosystem service of clean water. The model should create a new way to judge the consequences of different strategic choices and support a long term management towards a sustainable system for Swedish water.

The project studied two water sources in Sweden: Lake Vomb and Lake Mälaren. The goal has been to show how economically sustainable the sys-tem around a water source is, when you consider the benefits and costs related to it and at the same time demand that the water stays in line with today´s ecological status. The study has been based on the Simpler method, which is founded within the economic theories of production and business economics. The method calculates how different actors produce their added value in an economically sustainable way.

It was possible to calculate a figure showing the total value produced around Lake Vomb (about 1.6 billion SEK per year) and Lake Mälaren (about 127 billion SEK per year). We could also identify the socioeconomic sustainability of each water system, identify winners or losers and we could explore the possibilities to redistribute the economy between the actors, for example in orders to finance the implementation of wetlands or to finance the reinvestment need in the water production facilities.

We found that both Lake Mälaren and Lake Vomb are water systems pro-ducing large socioeconomic excess values, but only when you include the large potential value of real estate exploration for the area supplied with tap-ped water. Added values are produced to consumers and businesses who pay relatively little for a sustainable water, while the actors responsible to main-tain the sustainability – water service companies and implementation of wet-lands – at the same time lack financing to solve their task on a long term basis.

Polluters Pays seems to be a more difficult principle to use for both Lake Mälaren and Vomb, based on the limited profitability existing specifically within the agriculture. Increasing the burden on these businesses in vulne-rable positions with additional costs risks to completely eliminate the ope-ration and lose their value contribution in all. On the other hand Profiters Pay Principle shows some promise, specifically when we include real estate business and the consumer part of this ownership.

Lake Mälaren lacks 1.1 billion SEK on a yearly basis for a sustainable water system to maintain current drinking water quality and ecological sta-tus of the water. The corresponding deficit for Lake Vomb is 81 million SEK.

The reinvestment in the production of drinking water could be financed with an increased price in Lake Mälaren with 3.40 SEK/m3 and in Lake Vomb with 1.70 SEK/m3. Reduction of nutrients by wetlands has also to be financed. Which could be done by environmental taxes of 263 million SEK for Lake Mälaren (0.2 % of identified revenue) and 37 million SEK in Lake Vomb (2 % of the revenue).

The results should be a basis for continued discussion on the distribution of profits between the actors around a sustainable water system.

7

Page 10: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

1 Projektbeskrivning

1.1 Syfte

Projektets syfte har varit att skapa en modell som visualiserar det samhälls-ekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Modellen ska kunna stödja konsekvensanalyser, strategival och styrning för intressenter och aktörer som påverkar hållbarheten för svenskt vatten. Modellen ska bidra i frågeställningar som strategiska investeringsbeslut, prissättningsavvägningar och hur man kan styra mot ett framtida samhälle som klarar av att växa både ekonomiskt och hållbart. Ett önskemål var att metoden skulle använda monetära värden så att ett uppskattat värde av hållbart råvatten skulle kunna fastställas i två olika fall (Vombsjön och Mälaren).

1.2 Metod

Metodmässigt utgick projektet från den s.k. Simplermetoden som har ett etablerat sätt att mäta ekonomisk effektivitet. Metoden utgår från äkta siffror i årsredovisningar hos aktiebolag. Hos aktörer som ofta har annan bolagsform, t ex jordbruk, kan lönsamheten hos dessa uppskattas med hjälp av de jordbruk som drivs som aktiebolag. Simplermetoden har också en starkt kommunikativ förmåga genom att den visar aktörers storlek och posi-tioner i bubbeldiagram.

Simplermetoden har sitt ursprung i nationalekonomisk produktions-teori. Här ses produktion som lika med förädlingsvärde och det är den produktionen som skall vara effektiv. Förädlingsvärdet är företagets för-säljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. De kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Personalkostnaderna är företagets kostnader för sin personal. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital och dels av kostnader för det egna kapitalet. Som bas för att beräkna kostna-den för lånade pengar används den långa räntan. För eget kapital beräknas kostnaden som den långa räntan plus en förväntad avkastning till ägarna på nio procent. De nio procenten är den avkastning utöver långa räntan som Sveriges näringsliv har gett i genomsnitt under ett antal konjunkturcykler.

8

Page 11: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

När vi använder långa räntan för lånat kapital samt långa räntan plus nio procent för eget kapital hamnar Sveriges näringsliv på den diagonala linjen 1-1. Vi får en indirekt benchmarking mot en genomsnittlig effektivitet i hela näringslivet. Positionen i Simplerdiagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är. Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implemen-tera viktiga strategiska beslut.

1.3 Samhällsekonomisk tillämpning

Den företagsekonomiska modellen byggdes i projektet ut med samhälls-ekonomiska nyttor och belastningskostnader för rent vatten, för att på så vis visualisera den totala samhällsekonomiska effektiviteten för aktörer och intressenter inom svenskt vatten.

För att identifiera de olika aktörerna runt vatten och ge dem monetära vär-den genomförde vi ett antal steg som verifierades med styrgruppen. Vi hade tillgång till en mängd olika källor som redovisas successivt nedan.

Steg 1: Identifiering av vattentjänstföretag och avloppsreningsföretag, geografisk bestämning av avrinningsområdet samt klassificering av verksamheter i detta område som Polluters, Profiters och Opåverkade.Vattentjänstföretaget i Vombsjön togs fram med hjälp av Sydvatten som ett bokslut för Vombverket. I Mälaren skapades en fiktiv aktör baserad på Görvälnverkets bokslut med uppräkning motsvarande den totala vatten-produktionen i Mälaren. Dessa ekonomiska enheter fick som kapitalsida en uppskattning av återanskaffningsvärdet av anläggningarna i stället för det bokförda restvärdet, för att ta höjd för nyanskaffningsbehovet i verksamhe-ten. Avloppsreningsföretagen i vartdera området uppskattades till 20 % av respektive vattentjänstföretag med hänsyn till relationen mellan antal dricks-vattenabonnenter och antal hushåll som betalade för avlopp i området. Före-tagen lades in i modellen med en lönsamhet som motsvarar den för alla 125 företag i Sverige som finns i avloppsreningsföretagens SNI-kod 37 000.

Avrinningsområdet i vartdera området identifierades som de kommuner eller kommundelar som låg inom detta (med hjälp av rapporten Vombsjöns avrinningsområde – ett projekt i ramdirektivets anda (Sydvatten 2008) res-

9

Page 12: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

pektive kartor och beskrivningar över Mälarens område från bl. a Vatten-myndigheten).

Med hjälp av Svenskt Vatten klassades de olika verksamheter som fanns i området som antingen Polluters (nedsmutsare på hög eller lägre nivå), Profiters (verksamheter som vinner på att ha rent vatten) och Opåver-kade (verksamheter som varken vinner eller förlorar något kring vatten). Utgångspunkten för klassificeringen av Polluters var påverkan av närsalter som kväve och fosfor och bedömningen gjordes per 5-ställig s.k. SNI-kod (branschkod).

Steg 2: Identifiering av nyttor och belastningar från Polluters och ProfitersFör att få med rimliga delar av Polluters och Profiters produktion i en samhällsekonomisk modell använde vi en procentsats på 10–50 % när det gällde hur stor del av deras verksamhet som hade med vatten att göra. Vi utgick från att vissa Polluters med stor miljöpåverkan även är vatteninten-siva medan andra inte är det, i enlighet med uttalanden i rapporten om Vat-tendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995–2011. Med denna grova uppskattning lades aktörernas inköpskostnader, personalkost-nader, kapitalkostnader och intäkter in i modellen. De intäkter som aktö-rerna då skapade såg vi alltså som nyttor i det samhällsekonomiska systemet.

Steg 3: Identifiering av nyttor och belastningar från dricksvattenproducenter och avloppsreningsföretagNyttor i systemet skapades också av det årliga värdet av vattenproduktionen producerat och distribuerat till kommungräns (enligt angivna volymer och vattenpris i vartdera fallet) samt av avloppsreningsföretagens intäkter.

Steg 4: Identifiering av vattenföroreningar och värdet av våtmarkBelastningar i systemet beräknades som utsläpp av kväve och fosfor i avrin-ningsområdet enligt olika rapporter (I Vomb från rapporten Vombsjöns avrinningsområde ovan, i Mälaren beräknades detta från SMEDs s.k. PLC5-rapportering från 2006 där en sammanställning och beräkningar för belastningen netto till mynning på Mälaren gjordes baserat på retentions-data från SMHI). Belastningarna lades på inköpssidan i modellen, med ett skuggpris som beräknades som priset per kg N och P för att rena dessa utsläpp genom att anlägga våtmarker till kostnad enligt rapporten Kävling-eåprojektet – utvärdering av etapp I–III av Strand och Wester, 2010 som användes båda fallen. Kapitalkostnaden för den anlagda våtmarken togs också med och vi beräknade att 80 % av N och P skulle kunna tas hand om av våtmarken. För att behålla status i vattnet räknade vi alltså på exemplet våtmarksanläggning som metod att ta hand om närsalterna.

Vi är medvetna om att bättre enskilda avlopp, anläggandet fånggrödor, gröna zoner, omställning till ekologisk produktion, andra mekaniska pro-duktionsmetoder i jordbruket och mer VA-anslutning är andra viktiga delar för att minska utsläpp men i modellen valde vi alltså våtmarksanläggning som ett enkelt bas-scenario.

Värdet av ekosystemtjänster har vi beräknat som 20 % av den årliga kostnaden för våtmarkerna, så att 20 % motsvarar värdet av den biologiska mångfald som dessa ger, också detta enligt Kävlingerapporten som användes i fallet Vomb.

10

Page 13: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Steg 5: Identifiering av nyttor av sjöfastigheter, markexploatering, fritidsutövning samt investering i enskilda avloppFör att beräkna ökade fastighetsvärden i sjö nära lägen utgick vi från mäk-larstatistik (försäljningsomsättning) från SCB och Svenska Mäklarhuset för varje kommun i de berörda områdena och för varje kommun har vi antagit en andel som motsvarar de sjö nära lägena. Vi utgick därefter från en pris-skillnad (mäklaruppgift) mellan sjö nära och andra lägen och fick ett beräk-nat årligt omsatt värde av närheten till hållbart vatten.

Värdet av möjlig markexploatering: Här utgick vi från samma mäklar-statistik (antal sålda objekt, undantaget andel med enskilt avlopp) för varje berörd kommun och ansatte ett värde av 200 tkr per hushåll (villa) och 20 tkr per bostadsrätt för anslutning till kommunalt VA.

Nyttan med fritidsutövning som bad, båtsport, fiske, fågelskådning där intäkter inte tas hos profiters beräknas enligt rapporten A Framework Based on Ecosystem Service Valuation for the Provision of Good Ecological Sta-tus in the Mellbyån River – A Combined Travel Cost and Benefit Transfer Approach (Orakzai 2008) till 3–9 miljoner kr per 100 000 besökare och år. För Vomb beräknade vi värdet till 3 miljoner kr och för Mälarens del ansåg vi det sannolikt att antal besökare är 1 miljon per år (med den högre värderingen 90 miljoner kr årligen är då ett besök vid Mälaren ”värt” ca 90 kr per person).

Anläggningar för enskilda avlopp värderade vi till ett återanskaffningsvärde av 150 tkr/st. Enligt SCB-statistik gäller att det inom Norrströms (Mälarens) avrinningsområde (nr 61-x) finns 149 286 st. enskilda avlopp. Vi räknar med att 5 % återanskaffar sina enskilda avlopp per år (i linje med beräkningen av utsläpp). Kapitalkostnad beräknas med bankränta på kapitalet och en avskrivningstid på 20 år. Samma typ av beräkning gjordes i fallet Vomb.

1.4 Resultat och slutsatser

Metoden kunde lämna en totalsiffra för den producerade nyttan kring Vombsjön (ca 1,6 miljarder kr årligen) och Mälaren (127 miljarder kr årli-gen). Metoden kunde också identifiera hur samhällsekonomiskt hållbart vartdera systemet var, vinnare och förlorare i de undersökta systemen samt om det fanns möjlighet att fördela om ekonomin mellan aktörerna för att exempelvis finansiera våtmarksanläggningen eller skapa möjligheter för vat-tentjänstföretaget att återinvestera i anläggningarna.

Modellen fungerar för värdering med helhetsperspektiv och kan bilda utgångspunkt för fördelningsdiskussioner. Vi fann att både Mälaren och Vombsjön är vattensystem som producerar mycket stora samhällsekono-miska övervärden, men endast när man tar in den stora potentialen i mark-exploatering för området som sjön försörjer med dricksvatten.

I båda fallen är det Profiters företag som genererar störst värden i syste-met, där dessa företag kring Mälaren står för 85 % av de 127 miljarderna och i Vombsjön står de för 50 % av identifierade intäkter. Inom Profiters är det främst Fastighetsbolag och Byggnadsindustrin som genererar stora vär-den. Och tillsammans med medborgarnas fastighetsägande står de för 90 % respektive 65 % av identifierade intäkter i systemen.

11

Page 14: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Både för Mälaren och Vombsjön ser det ut som om Polluters Pay är en svårare princip att använda med tanke på den begränsade lönsamheten som finns särskilt hos lantbruken. Belastar vi verksamheter i utsatta positioner med ytterligare kostnader riskerar vi att slå ut verksamheten totalt och där-med förlora hela värdeskapandet. Däremot ser Profiters Pay-principen ut att kunna fungera, särskilt om man tar in fastighetssidan och de konsumen-ter som hör till detta ägande. Möjligheter finns också att söka finansiering högre upp i värdekedjan för belastande verksamheter i utsatta positioner, exempelvis genom justerade inköpspriser för livsmedel och detaljhandel i fallet belastningen från lantbruk.

Vi kan också konstatera att finansierar vi inte återinvesteringar i dricks-vattenproduktionen eller utsläppsreduktion av närsalter, kan vi inte upp-rätthålla dagens vattenstatus. Då riskerar vi att försämra både dricksvatten- och råvattenkvaliteten över tid. Vilket skulle medföra sjunkande värden för dagens Profiters.

Största skillnaden mellan Vombsjön och Mälaren är att utsläppsbelast-ningen och dricksvattenproduktionen utgör en väsentligt större andel (6 gånger) av hela värdeskapandet kring Vombsjön. Med andra ord är Vomb-sjön kraftigare belastat med fosfor och kväve utsläpp, samt hårdare utnyttjat som dricksvattentäkt i förhållande till övrig produktion i området.

Modellen möjliggör diskussioner kring möjligheter av typen skatter, avgifter, lagstiftning. Där vi utgår från att samhällsekonomiska systemet kring vatten - förutom att det skall vara ekologiskt hållbart vilket vi har som förutsättning för beräkningarna – även skall vara långsiktigt ekonomiskt hållbart. Detta visualiseras av att systemet som helhet samt dess aktörer lig-ger kring genomsnittslinjen i modellen.

I de två fallen ser vi att det produceras övervärden till konsumenter och producenter medan det som skapar det hållbara vattnet – vattentjänstföreta-get och våtmarksanläggningen – är underfinansierade. I Mälaren saknas 1,1 miljard kr på årlig basis för ett hållbart vattensystem som bevarar befintlig status på dricksvatten- och på råvattenkvaliteten. Motsvarande underskott kring Vombsjön är 81 miljoner kr.

De långsiktiga återinvesteringarna i dricksvattenproduktionen behöver finansieras, exempelvis med ökat vattenpris på dricksvatten, i Mälaren med 3,40 kr/m3 och i Vombsjön med 1,70 kr/m3. Utsläppsreduktionen skulle kunna finansieras av miljöskatter på 263 miljoner kr i Mälaren (0,2 % av identifierade intäkter) och 37 miljoner kr i Vombsjön (2 % av identifierade intäkter). Detta bör vara en grund för vidare diskussioner om fördelningen mellan de olika intressenternas ekonomi kring vatten.

Vi ser gärna ett vidare arbete med denna modell som bas. Dels att under-söka fler områden i Sverige för att identifiera ytterligare varianter på hur värden skapas kring ett hållbart vattensystem. Men också fördjupade studier kring värderingsprinciper och möjlig lagstiftning kring immateriella värden som fritidsutövning, biologisk mångfald och dricksvattenanslutning. Samt identifikation av olika verksamheters verkliga vattenberoende för att förfina ingångsvärdena i modellen.

12

Page 15: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Referenser

Orakzai, M S. (2008) A framework based on ecosystem service valuation for the provision of good ecological status in the Mellbyån river. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. (Examensarbete inom Institutionen för Bygg- och miljöteknik).

SCB (2013). Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995–2011.

SCB (2013). Försäljningsstatistik fastigheter.

SCB (2005) om enskilda avlopp: http://www.scb.se/statistik/MI/MI0206/2005A02b/MI0206_2005A02b_SM_MI11SM0701.pdf

Schuster, J., Sydvatten AB (2008). Vombsjöns avrinningsområde – ett projekt i ramdirektivets anda.

SMED (2006). Rapport Nr 5 2006. Kompletteringar gällande punktutsläpp av närsalter till PLC5 och TRK95.

SMHI:s hemsida: http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/ladda-ner-data-fran-svenskt-vattenarkiv-1.20127

Strand, J. och Weisner, S. (2010). Kävlingeåprojektet – utvärdering av etapp I–III. Rapport på uppdrag av Programberedningen för Kävlingeåprojektet.

Claudia Wörmann Svenska Mäklarhuset och Värderingsdata (2013). Försäljningsstatistik bostadsrätter.

Bolagsverket och UC (2013). Bokslut samt bolagsdata.

13

Page 16: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Bilaga

SAMHÄLLSEKONOMISK VÄRDERING AV RENT VATTEN SLUTRAPPORT APRIL 2014 ANNA LÖFMARCK, MATS SVENSSON

INNEHÅLL • Samhällsekonomisk analys av Mälarens Vatten

• Samhällsekonomisk analys av Vombsjön

2014-04-23 2

14

Page 17: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Mälaren

PRECISERING AV DEN GEOGRAFISKA AVGRÄNSNINGEN AV MÄLARENS TILL- OCH AVRINNINGSOMRÅDE

2014-04-23 4

TILLRINNINGSOMRÅDE INKL MÄLARENS YTA

2014-04-23 5

• Avrinningsområdet är cirka 22 600 km² stort och till Mälaren rinner Arbogaån, Kolbäcksån, Eskilstunaån, Svartån, Sagån, Råcksta å, Fyrisån m.fl. I Mälarens avrinningsområde ingår även Hjälmaren som är Sveriges fjärde största sjö och inom avrinningsområdet ligger Stockholms län samt delar av Uppland, Västmanland, Närke, Dalarna och Södermanland län. Utloppet från Mälaren till Saltsjön är Norrström.

• Vi arbetar grovt med kommuner i denna fallstudie, då vi tror att noggrannheten på postnummernivå inte krävs för att vi ska kunna dra intressanta slutsatser.

15

Page 18: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 6

Karta ”Åar som mynnar i västra Mälaren” ger vägledning: • I Närke tar vi med kommunerna Kumla, Hallsberg,

Örebro, Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg • I Dalarna tar vi med Ludvika och Smedjebacken • I Västmanland tar vi med alla kommuner • I Uppsala län tar vi med Enköping, Håbo, Uppsala och

Knivsta, men inte Östhammar

Söder om Mälaren tar vi med: • Vingåker, Katrineholm, Eskilstuna och Strängnäs

2014-04-23 7

• I Stockholms län tar vi med kommuner som ligger på Mälarsidan, vid Mälaren.

• Vad gäller Stockholms kommun ligger vissa delar på/vid Mälarsidan och vissa inte, men vi väljer att ta med kommunen i sin helhet.

Dessa kommuner tas med i tillrinningsområdet:

• Nykvarn

• Södertälje

• Salem

• Botkyrka

• Huddinge

• Upplands-Bro

• Sigtuna

• Ekerö

• Järfälla

• Solna

• Stockholm

16

Page 19: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

BEDÖMNING AV OLIKA NÄRINGSGRENAR SOM POLLUTER, PROFITER ELLER OPÅVERKAD

2014-04-23 8

BEDÖMNING AV NÄRINGSGRENAR SOM POLLUTER, PROFITER, OPÅVERKAD Polluters – verksamhet som belastar miljön och försvårar tillgången på rent vatten när det gäller kväve och fosfor. Två nivåer, stor och mindre påverkan, bedömda med hjälp av Svenskt Vatten. Stor påverkan: Tillverkning av baskemikalier, tvål och liknande, spannmålsodling, djuruppfödning, fiskodling samt skogsförvaltning, livsmedelsproduktion, papper/massaindustri, gödselframställning, järnmalmsutvinning,

Mindre påverkan: Torvutvinning, drift av personalmatsalar och centralkök, rengöring av byggnader samt industritvätt, tandläkare och medicinska laboratorier, odling av frukt och grönt, renskötsel, skogsskötsel, sötvattensfiske, avfallshantering, golf- och travbanor, butikshandel med kött och fisk.

Profiters – verksamhet som i huvudsak har vinning av tillgången på vatten och vattenvägar. Exempel: Besöksnäring utom golfbanor och travbanor, fastighetsverksamhet, byggande av bostadshus, sjötrafik samt hamngodshantering, grund- och ytvattenförsörjning.

Opåverkad – verksamhet som varken belastar eller vinner något kring vatten

2014-04-23 9

17

Page 20: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

FÖRETAGSEKONOMISK ANALYS AV AKTÖRER I TILLRINNINGS- OCH AVRINNINGSOMRÅDENA BASERAD PÅ 2007 ÅRS BOKSLUT OCH KOMMUNSÄTE

2014-04-23 10

JUSTERINGAR I DATAMÄNGDEN • Vi har justerat de 100 största (förädlingsvärde) företagen i tillrinningsområdet till

andelar som motsvarar deras arbetsställen i området

• Vi har justerat de 100 största (förädlingsvärde) fastighetsbolagen i området på samma sätt

• Besöksnäringen har reducerats med affärsresandet, som enligt Tillväxtverket uppgår till 28 %

• Vi har kontrollerat Sjöfartens tonnage på Mälaren med omsättningen hos företagen i analysen och tonnaget omfattas i den omsättningen, så ingen justering för totalt tonnage på Mälaren behöver göras

2014-04-23 11

18

Page 21: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 12

Totalt Mälaren 2007Förädlingsvärde (FV) 1 059 829 864Omsättning 2 770 631 673Inköp Varor/Tjänster 1 710 801 810Förädlingsgrad 38,3%Personalkostnad (PK) 429 035 563Kapitalkostnad (KK) 644 421 584Förädlingskostnad (FK) 1 073 457 146Personaleffektivitet 0,40Kapitaleffektivitet 0,61GRm-index 1,01Värdeavstånd -13 627 283Antal anställda 869 915antal företag 94 457

2014-04-23 13

Polluters 2 Tillrinning 2007Förädlingsvärde (FV) 6 824 794Omsättning 28 612 875Inköp Varor/Tjänster 21 788 081Förädlingsgrad 23,9%Personalkostnad (PK) 4 962 804Kapitalkostnad (KK) 2 393 214Förädlingskostnad (FK) 7 356 018Personaleffektivitet 0,73Kapitaleffektivitet 0,35GRm-index 1,08Värdeavstånd -531 224Antal anställda 13 391Antal Företag 2 541

19

Page 22: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 14

2014-04-23 15

Polluters 1 Tillrinning 2007Förädlingsvärde (FV) 6 477 047Omsättning 29 665 760Inköp Varor/Tjänster 23 188 714Förädlingsgrad 21,8%Personalkostnad (PK) 4 707 602Kapitalkostnad (KK) 2 260 340Förädlingskostnad (FK) 6 967 942Personaleffektivitet 0,73Kapitaleffektivitet 0,35GRm-index 1,08Värdeavstånd -490 895Antal anställda 10 938Antal Företag 912

20

Page 23: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 16

2014-04-23 17

Profiters Av- o Tillrinning 2007Förädlingsvärde (FV) 76 216 229Omsättning 217 007 975Inköp Varor/Tjänster 140 791 746Förädlingsgrad 35,1%Personalkostnad (PK) 26 977 444Kapitalkostnad (KK) 49 686 121Förädlingskostnad (FK) 66 747 797Personaleffektivitet 0,35Kapitaleffektivitet 0,65GRm-index 1,01Värdeavstånd -447 335Antal anställda 35 783Antal Företag 8 727

21

Page 24: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 18

RESULTATRÄKNING OCH KAPITAL I GÖRVÄLNVERKET

Görvälnverket enligt beräkning gjord av Norrvatten. 558 000 abonnenter.

(inkluderar produktion och distribution till kommungräns). Kommunen ansvarar för distribution till slutkund.

Intäkter 140 210 (3,15 kr/m3 * 44,5 milj m3)

personalkostnader -43 715

övriga kostnader -52 537

avskrivningar ca -43 319

ränta -9 235

transitering (ingår i ovanstående kostnader)

OH (ingår i ovanstående kostnader)

Resultat e avskrivningar -4 596

Kapital restvärde 733,3 mkr, varav 19% Eget kapital (dvs 139,3 mkr)

Kapital anskaffingsvärde 993,4 mkr, Eget kapital 139,3 mkr

Kapital återanskaffningsvärde 1 500 mkr (baserat på 50% brutto återanskaffning), med Eget kapital 139,3 mkr

2014-04-23 19

22

Page 25: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 20

FE kalkyl 2007Förädlingsvärde (FV) 89 752 932Omsättning 276 040 240Inköp Varor/Tjänste 186 287 308Personalkostnad (PK 36 870 586Kapitalkostnad (KK) 54 490 839Förädlingskostnad (F 91 361 424Personaleffektivitet 0,41Kapitaleffektivitet 0,61GRm-index 1,0179Värdeavstånd -1 608 492Antal anställda 60 113Antal Företag 12 182

0,2

0

0,6

0,4

1,0

0,8

0,2 0 0,6 0,4 1,0 0,8

Personalkostnad Förädlingsvärde

Kapitalkostnad Förädlingsvärde

Låg effektivitet

Hög effektivitet

SAMHÄLLSEKONOMISK SIMPLERANALYS

2014-04-23 21

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Nyttor och belastningar i både producent och konsumentperspektiv

Samhällsekonomisk effektivitet

23

Page 26: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

INDATA POLLUTERS OCH PROFITERS • I modellen som följer har vi gjort en grov uppskattning av hur stor del av Polluters och

Profiters verksamhet som är vattenberoende. Vi gör också ett antagande om att vissa Polluters med stor miljöpåverkan även är sötvattenintensiva, i enlighet med uttalanden i rapporten om Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-2011.

• Vi väljer därför att göra dessa uppskattningar: För Polluters i tillrinningsområdet med stor miljöpåverkan anger vi att 50% av deras verksamhet är

vattenberoende.

För jord- och skogsbruk inom gruppen Polluters med stor miljöpåverkan antar vi att 10% av verksamheten till vattenberoende. Enligt rapporten är jord- och skogsbruk inte stora vattenanvändare relativt sett men å andra sidan skulle deras verksamhet inte alls kunna fungera utan vatten.

För Polluters med mindre miljöpåverkan kan vi fortsatt anta en lägre siffra, 10%.

Profiters i till- och avrinningsområdet antar vi har i genomsnitt 50% av verksamheten vattenberoende (rent vatten som rekreation och värdehöjare/förutsättning för fastighets- och byggmarknaden). Dessa använder inte vatten direkt för sin produktion men har verksamhet på och kring vatten. Deras verksamhet skulle till stor del gå förlorad utan tillgång på rent vatten.

2014-04-23 22

Profiters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 24 843 msek

Polluters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 791 msek

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Profiters personalkostnad förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 13 489 msek

Profiters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/ dricksvatten 50% 70 396 msek

Polluters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/ dricksvatten 10% & 50% 11 572 msek

Polluters personalkostnad förknippad med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 2 582 msek

Polluters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 14 257 msek

Profiters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 108 504 msek

123 311

16 071

81 968

25 634

2014-04-23

INDATA POLLUTERS OCH PROFITERS

23

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

24

Page 27: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 24

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 41 342 291 2 379 990 206 481 647 705 38 108 115 0 0 0 0Omsättning 123 310 585 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 0 0 0 0Inköp Varor/Tjänster 81 968 294 8 843 427 410 123 2 318 871 70 395 873 0 0 0 0Personalkostnad (PK) 16 070 525 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 0 0 0 0Kapitalkostnad (KK) 25 633 774 406 697 157 982 226 034 24 843 060 0 0 0 0GRm-index 1,01 1,02 1,21 1,08 1,01 0,00 0,00 0,00 0,00Värdeavstånd -362 008 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 0 0 0 0

INDATA DRICKSVATTENPRODUCENTER OCH AVLOPPSRENINGSFÖRETAG I MÄLAREN • Dricksvattenproducenterna (här kallat Mälarverket) är beräknat som en uppskalad

ekonomisk modell av Görvälnverket med siffor från Norrvatten. Uppskalningen baseras på antal kbm som produceras. Mälarverket ligger i modellen med sitt återanskaffningsvärde, det vill säga med ett totalt kapital som tillåtits vara så stort som det behöver vara för att klara reinvesteringar i anläggningen.

• Vi räknar med att dagens råvattenkvalitet håller nuvarande ekologisk status (”tillräckligt god vattenstatus”), vilket ansätter en extra investering för humus- och mikrorganism rening på 1 miljard som beräknats av Norrvatten.

• Avloppsreningsföretagen i Mälaren har vi uppskattat till 20% av Mälarverkets omfattning, på basis av följande uppskattning: Med 2,5 miljoner abonnenter beräknas 2 miljoner abonnenters avlopp gå vidare till annan rening medan 0,5 tas omhand i tillrinningsområdet. Vi lägger in avloppsreningsföretagen med en lönsamhet som motsvarar den för alla 125 företag i Sverige som finns i avloppsreningsföretagens SNI-kod 37 000, i genomsnitt.

2014-04-23 25

25

Page 28: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23

INDATA DRICKSVATTENPRODUCENTER OCH AVLOPPSRENINGSFÖRETAG

26

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Avloppsreningsföretagens intäkter = 20% av Mälarverket med lönsamhet som alla företag i SNI 37000 126 msek

Avloppsreningsföretagens driftskostnad med snitt-lönsamhet som i SNI 37000 89 msek

Avloppsreningsföretagens personalkostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 27 msek

Avloppsreningsföretagets kapitalkostnader med snittlönsamhet som i SNI 37000 10 msek

Särredovisa Mälarverkets kostnad för att rena vatten till råvattenkvalitet (Humus) 523 msek i dagsläget

Mälarverkets personalkostnad för produktion av dricksvatten 196 msek

Mälarverkets kapitalkostnad för produktion av dricksvatten 230 msek vid återansk.v.

Mälarverkets intäkter för produktion och leverans av dricksvatten (nuvarande vattenpris) 628 msek

Mälarverkets inköpskostnad för prod/distr av dricksvatten 475 msek

754

223

1 087

330

Kapitalkostnad för Humusrening 90 msek

2014-04-23 27

Mälarverket (återanskaffningsvärde+ökade

avskr+Humusfiltrering)

(negativt förädlingsvärde)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 41 008 279 2 379 990 206 481 647 705 38 108 115 -370 312 36 300 0 0Omsättning 124 064 214 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 628 024 125 605 0 0Inköp Varor/Tjänster 83 055 935 8 843 427 410 123 2 318 871 70 395 873 998 336 89 305 0 0Personalkostnad (PK) 16 293 261 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 195 856 26 879 0 0Kapitalkostnad (KK) 25 963 490 406 697 157 982 226 034 24 843 060 319 794 9 923 0 0GRm-index 1,03 1,02 1,21 1,08 1,01 -1,39 1,01 0,00 0,00Värdeavstånd -1 248 472 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 -885 962 -502 0 0

26

Page 29: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

INDATA VATTENFÖRORENINGAR OCH VÄRDE AV VÅTMARK (BIOLOGISK MÅNGFALD) • Utsläpp av vattenföroreningar är beräknade från volymer angivna i beräkningar för 2006 (SMEDs s.k.

PLC5-rapportering) där en sammanställning och beräkningar för belastningen på Mälaren gjordes baserat på retentionsdata från SMHI. Belastningen på Mälaren är här benämnd ”Netto till mynning”. Vi utgår från 6 434 ton kväve (N) och 261,8 ton fosfor (P) för hela Mälarens tillrinningsområde netto till mynning.

• Skuggpriset på dessa utsläpp som ”inköp” in i systemet består av priset per kg N och P för att rena dessa utsläpp genom att anlägga våtmarker (pris per kg enligt Kävlingerapporten som användes i fallet Vomb). Kapitalkostnaden för den anlagda våtmarken tas också med. Vi räknar med 80% av N och P tas hand om av våtmarken. 245 km2 våtmark behövs för kväve och fosfor utsläppen, vilket skulle motsvara en yta drygt stor som Botkyrka kommun.

• Vi är medvetna om att bättre enskilda avlopp, omställning till ekologisk produktion, andra mekaniska produktionsmetoder i jordbruket och mer VA-anslutning är andra viktiga delar för att minska utsläpp men i modellen väljer vi alltså våtmarksanläggning.

• Värdet av ekosystemtjänster har vi beräknat som 20% av den årliga kostnaden för våtmarkerna, så att 20% motsvarar värdet av den biologiska mångfald som dessa ger, också detta enligt Kävlingerapporten som användes i fallet Vomb.

2014-04-23 28

2014-04-23

INDATA UTSLÄPP OCH VÅTMARKSRETENTION – AB HÅLLBARHET

29

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) som når vattentäkten och kostnad för att rena dessa (årl. avskr. 20 års livslängd) 188 msek

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Värdet av ekosystemtjänster som vattnet ger (biologisk mångfald av våtmarker) 38 msek

38 188

75

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) Kapitalkostnad anläggning våtmark (lång marknadsränta på hela kapitalet) 75 msek

27

Page 30: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 30

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Mälarverket (återanskaffningsvärde+ökade

avskr+Humusfiltrering)

(negativt förädlingsvärde)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 40 857 487 2 379 990 206 481 647 705 38 108 115 -370 312 36 300 -150 792 0Omsättning 124 101 912 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 628 024 125 605 37 698 0Inköp Varor/Tjänster 83 244 425 8 843 427 410 123 2 318 871 70 395 873 998 336 89 305 188 489 0Personalkostnad (PK) 16 293 261 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 195 856 26 879 0 0Kapitalkostnad (KK) 26 038 886 406 697 157 982 226 034 24 843 060 319 794 9 923 75 396 0GRm-index 1,04 1,02 1,21 1,08 1,01 -1,39 1,01 -0,50 0,00Värdeavstånd -1 474 659 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 -885 962 -502 -226 187 0

INDATA VÄRDE SJÖFASTIGHETER, MARKEXPLOATERING, FRITIDSUTÖVNING OCH ENSKILDA AVLOPP – MEDBORGARE • Värdet av ökade fastighetsvärden: Vi har utgått från mäklarstatistik (försäljningsomsättning) för varje kommun i de

berörda områdena och för varje kommun har vi antagit en andel som motsvarar de sjönära lägena. Vi utgår därefter från en prisskillnad (mäklaruppgift) mellan sjönära och andra lägen och får ett beräknat årligt omsatt värde av närheten till hållbart vatten.

• Värdet av möjlig markexploatering: Vi har utgått från mäklarstatistik (antal sålda objekt, undantaget andel med enskilt avlopp) för varje kommun i Mälarens tillrinningsområde och ansätter ett värde av 200 tsek per hus för anslutning till kommunalt VA och 20 tsek per bostadsrätt.

• Kapitalkostnad beräknas med bankränta på den årliga omsättningen.

• Vi beräknar kostnaden för hushållens vattenförbrukning till 65% av vattenproducentens omsättning.

• Nyttan med fritidsutövning som bad, båtsport, fiske, fågelskådning där intäkter inte tas hos profiters beräknas till 3 msek (Orakzai, 3-9 msek per 100 000 besökare och år) För Mälarens del anser vi det sannolikt att antal besökare är 1 miljon per år (med 90 miljoner kr årligen är då ett besök vid Mälaren ”värt” ca 90 kr per person)

• Anläggningar för enskilda avlopp värderar vi till ett återanskaffningsvärde av 150 tkr/st. Enligt SCB-statistik gäller att det inom Norrströms (Mälarens) avrinningsområde (nr 61-x) finns 149 286 st enskilda avlopp. Vi räknar med att 5% återanskaffar sina enskilda avlopp per år (i linje med beräkningen av utsläpp). Kapitalkostnad beräknas med bankränta på kapitalet och en avskrivningstid på 20 år.

2014-04-23 31

28

Page 31: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23

INDATA ANDRA NYTTOR OCH BELASTNINGAR – MEDBORGARE

32

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Värdet av fritidsutövning i området (utöver betalning till Profiters) 90 msek

Värdet av fastighetsvärden sjötomter (årlig försäljning) 181 msek

Värdet av möjlig markexploatering (kommunal VA årlig försäljning) 2 256 msek

2 257

Kapitalkostnader för enskilda avlopp och fastighetsvärden 22+49 msek

Enskilda avlopp avskrivningskostnad 56 msek

464

71

Hushållens vattenförbrukning 408 msek

2014-04-23

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET FÖR HÅLLBART RÅVATTEN – MÄLAREN

33

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

126 629

16 293

83 708

26 110

Profiters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 24 843 msek

Polluters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 791 msek

Profiters personalkostnad förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 13 489 msek

Profiters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 70 396 msek

Polluters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/Dricksvatten 10% & 50% 11 572 msek

Polluters personalkostnad förknippad med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 2 582 msek

Polluters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 14 257 msek

Profiters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 108 504 msek

Avloppsreningsföretagens intäkter = 20% av Mälarverket med lönsamhet som alla företag i SNI 37000 126 msek

Avloppsreningsföretagens driftskostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 89 msek

Avloppsreningsföretagens personalkostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 27 msek

Avloppsreningsföretagets kapitalkostnader med snittlönsamhet som i SNI 37000 10 msek

Särredovisa Mälarverkets kostnad för att rena vatten till råvattenkvalitet (Humus)

523 msek i dagsläget

Mälarverkets personalkostnad för produktion av dricksvatten 196 msek

Mälarverkets kapitalkostnad för produktion av dricksvatten 230 msek vid återansk.v.

Mälarverkets intäkter för produktion och leverans av dricksvatten (nuvarande vattenpris)

628 msek Mälarverkets inköpskostnad för prod/distr av dricksvatten 475 msek

Kapitalkostnad för Humusrening 90 msek

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) som når vattentäkten och kostnad för att rena dessa (årl. avskr. 20 års livslängd) 188 msek

Värdet av ekosystemtjänster som vattnet ger (biologisk mångfald av våtmarker) 38 msek Utsläpp av vattenföroreningar (N,P)

Kapitalkostnad anläggning våtmark (lång marknadsränta på hela kapitalet) 75 msek

Värdet av fritidsutövning i området (utöver betalning till Profiters) 90 msek

Värdet av fastighetsvärden sjötomter (årlig försäljning) 181 msek

Värdet av möjlig markexploatering (kommunal VA årlig försäljning) 2 256 msek

Kapitalkostnader för enskilda avlopp och fastighetsvärden 71 msek

Enskilda avlopp avskrivningskostnad 56 msek

Hushållens vattenförbrukning 408 msek

29

Page 32: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 34

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Mälarverket (återanskaffningsvärde+ökade

avskr+Humusfiltrering)

(negativt förädlingsvärde)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 42 920 122 2 379 990 206 481 647 705 38 108 115 -370 312 36 300 -150 792 2 062 635Omsättning 126 628 745 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 628 024 125 605 37 698 2 526 833Inköp Varor/Tjänster 83 708 623 8 843 427 410 123 2 318 871 70 395 873 998 336 89 305 188 489 464 198Personalkostnad (PK) 16 293 261 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 195 856 26 879 0 0Kapitalkostnad (KK) 26 110 016 406 697 157 982 226 034 24 843 060 319 794 9 923 75 396 71 130GRm-index 0,99 1,02 1,21 1,08 1,01 -1,39 1,01 -0,50 0,03Värdeavstånd 516 846 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 -885 962 -502 -226 187 1 991 505

2014-04-23 35

FE kalkyl 2007Förädlingsvärde (FV) 89 752 932Omsättning 276 040 240Inköp Varor/Tjänste 186 287 308Personalkostnad (PK 36 870 586Kapitalkostnad (KK) 54 490 839Förädlingskostnad (F 91 361 424Personaleffektivitet 0,41Kapitaleffektivitet 0,61GRm-index 1,0179Värdeavstånd -1 608 492Antal anställda 60 113Antal Företag 12 182

30

Page 33: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Vombsjön

PRECISERING AV DEN GEOGRAFISKA AVGRÄNSNINGEN AV VOMBSJÖNS TILL- OCH AVRINNINGSOMRÅDE

2014-04-23 37

2014-04-23 38

TILLRINNINGSOMRÅDE INKL VOMBSJÖNS YTA

• Principen är: postnummer inom kartans område plus postnummer för orter som ligger strax utanför området där företag kan ha påverkan på tillflödena.

• Vi inkluderar postorter som Vollsjö och Lövestad i sin helhet.

• Vi tar även med hela Sjöbo kommun, hela Hörby kommun och Äsperöd.

• Utanför kartan finns orter som har tagits med. Löberöd, Harlösa, Huaröd, Östra Sönnerlöv, Frörum, Bondrum, Eljaröd, Önneköp, Illstorp och Bertilstorp.

• Väster om Vombsjön har vi definierat avrinningsområdet som området kring Kävlingeån: Södra Sandby, Kävlinge, Bjärred och Löddeköpinge

31

Page 34: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

BEDÖMNING AV OLIKA NÄRINGSGRENAR SOM POLLUTER, PROFITER ELLER OPÅVERKAD

2014-04-23 39

BEDÖMNING AV NÄRINGSGRENAR SOM POLLUTER, PROFITER, OPÅVERKAD Polluters – verksamhet som belastar miljön och försvårar tillgången på rent vatten när det gäller kväve och fosfor. Två nivåer, stor och mindre påverkan, bedömda med hjälp av Svenskt Vatten. Stor påverkan: Tillverkning av baskemikalier, tvål och liknande, spannmålsodling, djuruppfödning, fiskodling samt skogsförvaltning, livsmedelsproduktion, papper/massaindustri, gödselframställning, järnmalmsutvinning,

Mindre påverkan: Torvutvinning, drift av personalmatsalar och centralkök, rengöring av byggnader samt industritvätt, tandläkare och medicinska laboratorier, odling av frukt och grönt, renskötsel, skogsskötsel, sötvattensfiske, avfallshantering, golf- och travbanor, butikshandel med kött och fisk.

Profiters – verksamhet som i huvudsak har vinning av tillgången på vatten och vattenvägar. Exempel: Besöksnäring utom golfbanor och travbanor, fastighetsverksamhet, byggande av bostadshus, sjötrafik samt hamngodshantering, grund- och ytvattenförsörjning.

Opåverkad – verksamhet som varken belastar eller vinner något kring vatten

2014-04-23 40

32

Page 35: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

FÖRETAGSEKONOMISK ANALYS AV AKTÖRER I TILLRINNINGS- OCH AVRINNINGSOMRÅDENA BASERAD PÅ 2011 ÅRS BOKSLUT

2014-04-23 41

JUSTERINGAR I DATAMÄNGDEN • Lantbruken har justerats för att inkludera omfattningen också av andra

bolagsformer än aktiebolag. Vi har adderat omsättning och sysselsättning i enkla bolag med samma effektivitet som motsvarande aktiebolag till näringsanalysen

• Besöksnäringen har reducerats med affärsresandet, som enligt Tillväxtverket uppgår till 28 %

2014-04-23 42

33

Page 36: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 43

Totalt Vombsjön 2011Förädlingsvärde (FV) 3 495 849Omsättning 10 396 045Inköp Varor/Tjänster 6 900 196Förädlingsgrad 33,6%Personalkostnad (PK) 2 782 939Kapitalkostnad (KK) 601 914Förädlingskostnad (FK) 3 384 853Personaleffektivitet 0,80Kapitaleffektivitet 0,17GRm-index 0,97Värdeavstånd 110 996Antal anställda 5 692Antal Företag 3 004

2014-04-23 44

Polluters 2 Tillrinning 2007 2008 2009 2010 2011 P2012Förädlingsvärde (FV) 252 551 411 921 372 152 494 040 486 862 517 442Omsättning 1 827 497 2 636 802 2 615 375 2 670 345 2 678 251 2 373 919Inköp Varor/Tjänster 1 574 946 2 224 881 2 243 223 2 176 305 2 191 389 1 856 477Förädlingsgrad 13,8% 15,6% 14,2% 18,5% 18,2% 21,8%Personalkostnad (PK) 267 628 299 464 319 467 384 551 437 626 409 101Kapitalkostnad (KK) 99 459 117 053 121 301 124 955 127 046 92 807Förädlingskostnad (FK) 367 087 416 517 440 768 509 506 564 672 501 908Personaleffektivitet 1,06 0,73 0,86 0,78 0,90 0,79Kapitaleffektivitet 0,39 0,28 0,33 0,25 0,26 0,18GRm-index 1,45 1,01 1,18 1,03 1,16 0,97Värdeavstånd -114 536 -4 596 -68 616 -15 466 -77 810 15 534Antal anställda 1 546 1 706 1 888 2 260 2 377 2 139Antal Företag 1 453 1 502 1 645 2 078 2 186 1 736

34

Page 37: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 45

2014-04-23 46

Polluters 1 Tillrinning 2007 2008 2009 2010 2011 P2012Förädlingsvärde (FV) 35 262 43 675 45 923 57 174 64 942 54 252Omsättning 129 275 176 137 183 708 211 960 228 097 224 451Inköp Varor/Tjänster 94 013 132 462 137 785 154 786 163 155 170 199Förädlingsgrad 27,3% 24,8% 25,0% 27,0% 28,5% 24,2%Personalkostnad (PK) 31 806 37 248 39 812 47 352 51 455 49 847Kapitalkostnad (KK) 6 490 7 413 7 019 7 626 8 269 5 918Förädlingskostnad (FK) 38 296 44 661 46 831 54 978 59 724 55 765Personaleffektivitet 0,90 0,85 0,87 0,83 0,79 0,92Kapitaleffektivitet 0,18 0,17 0,15 0,13 0,13 0,11GRm-index 1,09 1,02 1,02 0,96 0,92 1,03Värdeavstånd -3 034 -986 -908 2 196 5 218 -1 513Antal anställda 96 109 106 117 135 122Antal Företag 23 23 23 25 26 27

35

Page 38: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 47

2014-04-23 48

Profiters Av- o Tillrinning 2007 2008 2009 2010 2011 P2012Förädlingsvärde (FV) 319 480 370 761 344 505 412 944 411 398 368 820Omsättning 1 141 481 1 213 439 1 182 886 1 296 472 1 554 957 1 314 644Inköp Varor/Tjänster 822 001 842 678 838 381 883 528 1 143 558 945 824Förädlingsgrad 28,0% 30,6% 29,1% 31,9% 26,5% 28,1%Personalkostnad (PK) 211 533 241 258 243 201 267 206 309 971 260 721Kapitalkostnad (KK) 87 947 101 185 91 300 103 864 105 884 82 200Förädlingskostnad (FK) 299 480 342 443 334 501 371 070 66 747 797 342 921Personaleffektivitet 0,66 0,65 0,71 0,65 0,75 0,71Kapitaleffektivitet 0,28 0,27 0,27 0,25 0,26 0,22GRm-index 0,94 0,92 0,97 0,90 1,01 0,93Värdeavstånd 20 000 28 318 10 004 41 874 -4 457 25 899Antal anställda 524 582 583 629 633 583Antal Företag 90 96 107 114 117 100

36

Page 39: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 49

RESULTATRÄKNING OCH KAPITAL I VOMBVERKET Vombverket 2012 enligt beräkning gjord av Sydvatten. 100 000 abonnenter.

(inkluderar produktion och distribution till kommungräns)

Intäkter 98 968 (3,56 kr/kbm * 27,8 milj kbm)

personalkostnader -15 325

övriga kostnader -32 518

avskrivningar ca -22 879

ränta -11 702 (fördelat utifrån avskrivningar)

transitering -3 848

OH -12 596 (fördelat per kubikmeter)

Resultat e avskrivningar 100

Kapital restvärde 252,4 mkr, varav 24% Eget kapital (dvs 60,6 mkr)

Kapital anskaffingsvärde 551,2 mkr, Eget kapital 60,6 mkr (+just. avskr. 50 år)

Kapital återanskaffningsvärde 1 500 mkr, Eget kapital 60,6 mkr (+just. avskr. 75 år)

2014-04-23 50

37

Page 40: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 51

FE kalkyl 2011Förädlingsvärde (FV) 996 050Omsättning 4 580 066Inköp Varor/Tjänste 3 584 017Personalkostnad (PK 818 613Kapitalkostnad (KK) 254 751Förädlingskostnad (F 1 073 363Personaleffektivitet 0,82Kapitaleffektivitet 0,26GRm-index 1,0776Värdeavstånd -77 314Antal anställda 3 145Antal Företag 2 331

0,2

0

0,6

0,4

1,0

0,8

0,2 0 0,6 0,4 1,0 0,8

Personalkostnad Förädlingsvärde

Kapitalkostnad Förädlingsvärde

Låg effektivitet

Hög effektivitet

SAMHÄLLSEKONOMISK SIMPLERANALYS

2014-04-23 52

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Nyttor och belastningar i både producent och konsumentperspektiv

Samhällsekonomisk effektivitet

38

Page 41: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

INDATA POLLUTERS OCH PROFITERS • I modellen som följer har vi gjort en grov uppskattning av hur stor del av Polluters och

Profiters verksamhet som är vattenberoende. Vi gör också ett antagande om att vissa Polluters med stor miljöpåverkan även är sötvattenintensiva, i enlighet med uttalanden i rapporten om Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-2011.

• Vi väljer därför att göra dessa uppskattningar: För Polluters i tillrinningsområdet med stor miljöpåverkan anger vi att 50% av deras

verksamhet är vattenberoende.

För jord- och skogsbruk inom gruppen Polluters med stor miljöpåverkan antar vi att 10% av verksamheten till vattenberoende. Enligt rapporten är jord- och skogsbruk inte stora vattenanvändare relativt sett men å andra sidan skulle deras verksamhet inte alls kunna fungera utan vatten.

För Polluters med mindre miljöpåverkan kan vi fortsatt anta en lägre siffra, 10%.

Profiters i till- och avrinningsområdet antar vi har i genomsnitt 50% av verksamheten vattenberoende (rent vatten som rekreation och värdehöjare/förutsättning för fastighets- och byggmarknaden). Dessa använder inte vatten direkt för sin produktion men har verksamhet på och kring vatten. Deras verksamhet skulle till stor del gå förlorad utan tillgång på rent vatten.

2014-04-23 53

Profiters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av åvatten/dricksvatten 50% 53 msek

Polluters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 20 msek

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Profiters personalkostnad förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 155 msek

Profiters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/ dricksvatten 50% 572 msek

Polluters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/ dricksvatten 10% & 50% 309 msek

Polluters personalkostnad förknippad med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 75 msek

Polluters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 397 msek

Profiters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/ dricksvatten 50% 777 msek

1 174

230

881

73

2014-04-23

INDATA POLLUTERS OCH PROFITERS

54

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

39

Page 42: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 55

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 292 836 39 946 40 697 6 494 205 699 0 0 0 0Omsättning 1 174 706 133 241 241 177 22 810 777 478 0 0 0 0Inköp Varor/Tjänster 881 870 93 295 200 480 16 316 571 779 0 0 0 0Personalkostnad (PK) 231 544 34 564 36 850 5 146 154 985 0 0 0 0Kapitalkostnad (KK) 73 038 8 205 11 063 827 52 942 0 0 0 0GRm-index 1,04 1,07 1,18 0,92 1,01 0,00 0,00 0,00 0,00Värdeavstånd -11 746 -2 823 -7 216 522 -2 228 0 0 0 0

INDATA VOMBVERKET OCH AVLOPPSRENINGSFÖRETAGEN • Vombverket ligger i modellen med sitt återanskaffningsvärde, det vill säga med ett

totalt kapital som tillåtits vara 1,5 miljard.

• Vi räknar med att dagens råvattenkvalitet håller nuvarande ekologisk status (”tillräckligt god vattenstatus”) och sätter Vombverkets extra kostnader för renare råvatten till 0 i dagsläget.

• Avloppsreningsföretagen (två större verk i Sjöbo och några mindre kommunala anläggningar) har vi uppskattat till 20% av Vombverkets omfattning, med en lönsamhet som motsvarar den för alla 125 företag i Sverige som finns i avloppsreningsföretagens SNI-kod 37 000, i genomsnitt.

2014-04-23 56

40

Page 43: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23

INDATA DRICKSVATTENPRODUCENTER OCH AVLOPPSRENINGSFÖRETAG

57

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Avloppsreningsföretagens intäkter = 20% av Mälarverket med lönsamhet som alla företag i SNI 37000 20 msek

Avloppsreningsföretagens driftskostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 14 msek

Avloppsreningsföretagens personalkostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 4 msek

Avloppsreningsföretagets kapitalkostnader med snittlönsamhet som i SNI 37000 2 msek

Särredovisa Vombverkets kostnad för att rena vatten till råvattenkvalitet 0 msek i dagsläget

Vombverkets personalkostnad för produktion av dricksvatten 15 msek

Vombverkets kapitalkostnad för produktion av dricksvatten 44 msek vid återansk.v.

Vombverkets intäkter för produktion och leverans av dricksvatten (nuvarande vattenpris) 99 msek

Vombverkets inköpskostnad för prod/distr av dricksvatten 88 msek

119

19

102

46

Kapitalkostnad för rening till råvattenkvalitet 0 msek

2014-04-23 58

Vombverket (återanskaffningsvärde

+ökade avskr)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 309 049 39 946 40 697 6 494 205 699 10 492 5 720 0 0Omsättning 1 293 468 133 241 241 177 22 810 777 478 98 968 19 794 0 0Inköp Varor/Tjänster 984 418 93 295 200 480 16 316 571 779 88 476 14 073 0 0Personalkostnad (PK) 251 105 34 564 36 850 5 146 154 985 15 325 4 236 0 0Kapitalkostnad (KK) 118 895 8 205 11 063 827 52 942 44 293 1 564 0 0GRm-index 1,20 1,07 1,18 0,92 1,01 5,68 1,01 0,00 0,00Värdeavstånd -60 951 -2 823 -7 216 522 -2 228 -49 126 -79 0 0

41

Page 44: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

INDATA VATTENFÖRORENINGAR OCH VÄRDE AV VÅTMARK (BIOLOGISK MÅNGFALD) • Utsläpp av vattenföroreningar är beräknade från volymer angivna i rapporten

”Vombsjöns avrinningsområde – ett projekt i ramdirektivets anda” och anger volymer kväve (N) och fosfor (P). Vi beräknar en summa för punktkällor (enskilda avlopp, dagvatten, avloppsrening) och en för diffusa källor (jordbruk, skog, bete) enligt rapporten Vombsjön ovan. Vi använder procentsatser som anges för vardera grupp.

• Skuggpriset på dessa utsläpp som ”inköp” in i systemet består av priset per kg N och P för att rena dessa utsläpp genom att anlägga våtmarker (pris per kg enligt Kävlingerapporten). Kapitalkostnaden för den anlagda våtmarken tas också med. Vi räknar med 80% av N och P tas hand om av våtmarken.

• Vi är medvetna om att bättre enskilda avlopp, omställning till ekologisk produktion, andra mekaniska produktionsmetoder i jordbruket och mer VA-anslutning är andra viktiga delar för att minska utsläpp men i modellen väljer vi alltså våtmarksanläggning.

2014-04-23 59

2014-04-23

INDATA UTSLÄPP OCH VÅTMARKSRETENTION – AB HÅLLBARHET

60

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) som når vattentäkten och kostnad för att rena dessa (årl. avskr. 20 års livslängd) 27 msek

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Värdet av ekosystemtjänster som vattnet ger (biologisk mångfald av våtmarker) 5 msek

5 27

11

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) Kapitalkostnad anläggning våtmark (lång marknadsränta på hela kapitalet) 11 msek

42

Page 45: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 61

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Vombverket (återanskaffningsvärde

+ökade avskr)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 287 633 39 946 40 697 6 494 205 699 10 492 5 720 -21 416 0Omsättning 1 298 822 133 241 241 177 22 810 777 478 98 968 19 794 5 354 0Inköp Varor/Tjänster 1 011 189 93 295 200 480 16 316 571 779 88 476 14 073 26 771 0Personalkostnad (PK) 251 105 34 564 36 850 5 146 154 985 15 325 4 236 0 0Kapitalkostnad (KK) 129 603 8 205 11 063 827 52 942 44 293 1 564 10 708 0GRm-index 1,32 1,07 1,18 0,92 1,01 5,68 1,01 -0,50 0,00Värdeavstånd -93 075 -2 823 -7 216 522 -2 228 -49 126 -79 -32 125 0

INDATA VÄRDE SJÖFASTIGHETER, MARKEXPLOATERING, FRITIDSUTÖVNING OCH ENSKILDA AVLOPP – MEDBORGARE • Värdet av ökade fastighetsvärden: Vi har utgått från mäklarstatistik (försäljningsomsättning) för varje kommun i de

berörda områdena och för varje kommun har vi antagit en andel som motsvarar de sjönära lägena. Vi utgår därefter från en prisskillnad (mäklaruppgift) mellan sjönära och andra lägen och får ett beräknat årligt omsatt värde av närheten till hållbart vatten.

• Värdet av möjlig markexploatering: Vi har utgått från mäklarstatistik (antal sålda objekt, undantaget andel med enskilt avlopp) för kommuner som Vombverket förser med dricksvatten och ansätter ett värde av 200 tsek per hus för anslutning till kommunalt VA samt 20 tsek per bostadsrätt.

• Kapitalkostnad beräknas med bankränta på den årliga omsättningen.

• Vi beräknar kostnaden för hushållens vattenförbrukning till 65% av vattenproducentens omsättning.

• Nyttan med fritidsutövning som bad, båtsport, fiske, fågelskådning där intäkter inte tas hos profiters beräknas till 3 msek (Orakzai, 3-9 msek per 100 000 besökare och år) För Vombsjöns del anser vi det sannolikt att antal besökare är 100 000 (med 3 miljoner kr årligen är då ett besök vid Vombsjön ”värt” ca 30 kr per person)

• Anläggningar för enskilda avlopp värderar vi till ett återanskaffningsvärde av 150 tkr/st. Det finns 2 821 st enskilda avlopp i området. Vi räknar med att 5% återanskaffar sina enskilda avlopp per år (i linje med beräkningen av utsläpp). Kapitalkostnad beräknas med bankränta på kapitalet och en avskrivningstid på 20 år.

2014-04-23 62

43

Page 46: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23

INDATA ANDRA NYTTOR OCH BELASTNINGAR - MEDBORGARE

63

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

Värdet av fritidsutövning i området (utöver betalning till Profiters) 3 msek

Värdet av fastighetsvärden sjötomter (årlig försäljning) 12 msek

Värdet av möjlig markexploatering (kommunal VA årlig försäljning) 252 msek

267

Kapitalkostnader för enskilda avlopp och fastighetsvärden 0,4+5,3 msek

Enskilda avlopp avskrivningskostnad 1 msek

65

6

Hushållens vattenförbrukning 64 msek

2014-04-23

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET FÖR HÅLLBART RÅVATTEN – VOMBSJÖN

64

* Med hållbart råvatten definierat enligt nuvarande ekologisk och kemisk status

Systemet för hållbart råvatten*

Inköp & belastningar

Intäkter & nytta

Personal

Kapital

Samhällsekonomiskt Förädlingsvärde

1 566

251

1 076

136

Profiters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 53 msek

Polluters kapitalkostnader förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 20 msek

Profiters personalkostnad förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 155 msek

Polluters personalkostnad förknippad med nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 75 msek

Polluters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 397 msek

Profiters intäkter förknippade med nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 777 msek

Avloppsreningsföretagens intäkter = 20% av Mälarverket med lönsamhet som alla företag i SNI 37000 20 msek

Avloppsreningsföretagens personalkostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 4 msek

Avloppsreningsföretagets kapitalkostnader med snittlönsamhet som i SNI 37000 2 msek

Vombverkets personalkostnad för produktion av dricksvatten 15 msek

Vombverkets kapitalkostnad för produktion av dricksvatten 44 msek vid återansk.v.

Vombverkets intäkter för produktion och leverans av dricksvatten (nuvarande vattenpris) 99 msek

Kapitalkostnad för rening till råvattenkvalitet 0 msek

Värdet av ekosystemtjänster som vattnet ger (biologisk mångfald av våtmarker) 5 msek Utsläpp av vattenföroreningar (N,P)

Kapitalkostnad anläggning våtmark (lång marknadsränta på hela kapitalet) 11 msek

Värdet av fritidsutövning i området (utöver betalning till Profiters) 3 msek

Värdet av fastighetsvärden sjötomter (årlig försäljning) 12 msek

Värdet av möjlig markexploatering (kommunal VA årlig försäljning) 252 msek

Kapitalkostnader för enskilda avlopp och fastighetsvärden 6 msek

Profiters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/dricksvatten 50% 572 msek

Polluters inköpskostnader för nyttjande av råvatten/dricksvatten 10% & 50% 309 msek

Avloppsreningsföretagens drifts-kostnad med snittlönsamhet som i SNI 37000 14 msek

Särredovisa Vombverkets kostnad för att rena vatten till råvattenkvalitet 0 msek i dagsläget

Vombverkets inköpskostnad för prod/distr av dricksvatten 88 msek

Utsläpp av vattenföroreningar (N,P) som når vattentäkten och kostnad för att rena dessa (årl. avskr. 20 års livslängd) 27 msek

Enskilda avlopp avskrivningskostnad 1 msek

Hushållens vattenförbrukning 64 msek

44

Page 47: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 65

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Vombverket (återanskaffningsvärde

+ökade avskr)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 489 869 39 946 40 697 6 494 205 699 10 492 5 720 -21 416 202 236Omsättning 1 566 445 133 241 241 177 22 810 777 478 98 968 19 794 5 354 267 623Inköp Varor/Tjänster 1 076 576 93 295 200 480 16 316 571 779 88 476 14 073 26 771 65 387Personalkostnad (PK) 251 105 34 564 36 850 5 146 154 985 15 325 4 236 0 0Kapitalkostnad (KK) 135 318 8 205 11 063 827 52 942 44 293 1 564 10 708 5 716GRm-index 0,79 1,07 1,18 0,92 1,01 5,68 1,01 -0,50 0,03Värdeavstånd 103 445 -2 823 -7 216 522 -2 228 -49 126 -79 -32 125 196 520

2014-04-23 66

FE kalkyl 2011Förädlingsvärde (FV) 996 050Omsättning 4 580 066Inköp Varor/Tjänste 3 584 017Personalkostnad (PK 818 613Kapitalkostnad (KK) 254 751Förädlingskostnad (F 1 073 363Personaleffektivitet 0,82Kapitaleffektivitet 0,26GRm-index 1,0776Värdeavstånd -77 314Antal anställda 3 145Antal Företag 2 331

45

Page 48: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

SIMULERINGAR

2014-04-23 67

SAMHÄLLSEKONOMISKA SIMULERINGAR • Hypotes – Samhällsekonomisk effektivitet skall vara likvärdig med

företagsekonomiska effektiviteten för dess ingående aktörer • Vi balanserar Vattenproducentens samhällsekonomiska position med

justerat vattenpris

• Vi finansierar utsläppsreduktion med våtmarksanläggning genom miljöskatter

2013-12-10 © GRUFMAN REJE 2013 68

46

Page 49: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

JUSTERAT VATTENPRIS

2013-12-10 © GRUFMAN REJE 2013 69

2014-04-23 70

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Mälarverket når företags-ekonomiskt likvärdig effektivitet med justerat vattenpris till 6,5 sek/m3 (3,9 sek utan Humusinv.)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 43 148 016 2 379 670 205 649 647 363 38 101 576 303 767 36 300 -150 792 1 624 483Omsättning 127 302 824 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 1 302 103 125 605 37 698 2 526 833Inköp Varor/Tjänster 84 154 807 8 843 747 410 955 2 319 213 70 402 412 998 336 89 305 188 489 902 350Personalkostnad (PK) 16 293 261 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 195 856 26 879 0 0Kapitalkostnad (KK) 26 110 016 406 697 157 982 226 034 24 843 060 319 794 9 923 75 396 71 130GRm-index 0,98 1,02 1,22 1,08 1,01 1,70 1,01 -0,50 0,04Värdeavstånd 744 740 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 -211 882 -502 -226 187 1 553 354

47

Page 50: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 71

AB Hållbarhet (negativt förädlingsvärde)

Vombverket når företags-ekonomiskt likvärdig effektivitet med justerat vattenpris till 5,3 sek/m3

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 504 873 39 930 38 842 6 516 205 500 59 215 5 720 -21 416 170 566Omsättning 1 615 189 133 241 241 177 22 832 777 478 147 690 19 794 5 354 267 623Inköp Varor/Tjänster 1 110 316 93 311 202 335 16 316 571 978 88 476 14 073 26 771 97 057Personalkostnad (PK) 251 105 34 564 36 850 5 146 154 985 15 325 4 236 0 0Kapitalkostnad (KK) 135 318 8 205 11 063 827 52 942 44 293 1 564 10 708 5 716GRm-index 0,77 1,07 1,23 0,92 1,01 1,01 1,01 -0,50 0,03Värdeavstånd 118 449 -2 823 -7 216 522 -2 228 -403 -79 -32 125 164 851

MILJÖSKATTER

2013-12-10 © GRUFMAN REJE 2013 72

48

Page 51: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

2014-04-23 73

Kostnader för utsläppsreduktion finansieras med 263 msek i miljöskatter (0,2% av oms)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Mälarv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 43 411 901 2 379 670 205 649 647 363 38 101 576 303 767 36 300 113 093 1 624 483Omsättning 127 566 709 11 223 417 616 604 2 966 576 108 503 988 1 302 103 125 605 301 583 2 526 833Inköp Varor/Tjänster 84 154 807 8 843 747 410 955 2 319 213 70 402 412 998 336 89 305 188 489 902 350Personalkostnad (PK) 16 293 261 2 018 453 92 590 470 760 13 488 722 195 856 26 879 0 0Kapitalkostnad (KK) 26 110 016 406 697 157 982 226 034 24 843 060 319 794 9 923 75 396 71 130GRm-index 0,98 1,02 1,22 1,08 1,01 1,70 1,01 0,67 0,04Värdeavstånd 1 008 625 -45 160 -44 090 -49 090 -223 668 -211 882 -502 37 698 1 553 354

2014-04-23 74

Kostnader för utsläppsreduktion finansieras med 37 msek i miljöskatter (2% av oms)

Hållbart Vatten Totalt Polluter 2 Lantbruk Polluter 1 Profiters Vombv. Rening AB Hållbar AB MedborgFörädlingsvärde (FV) 542 352 39 930 38 842 6 516 205 500 59 215 5 720 16 063 170 566Omsättning 1 652 668 133 241 241 177 22 832 777 478 147 690 19 794 42 833 267 623Inköp Varor/Tjänster 1 110 316 93 311 202 335 16 316 571 978 88 476 14 073 26 771 97 057Personalkostnad (PK) 251 105 34 564 36 850 5 146 154 985 15 325 4 236 0 0Kapitalkostnad (KK) 135 318 8 205 11 063 827 52 942 44 293 1 564 10 708 5 716GRm-index 0,71 1,07 1,23 0,92 1,01 1,01 1,01 0,67 0,03Värdeavstånd 155 928 -2 823 -7 216 522 -2 228 -403 -79 5 354 164 851

49

Page 52: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

50

Page 53: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras
Page 54: Rapport värdering av rent vattenvav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-14.pdfekonomisk produktionsteori och företagsekonomi. Metoden utgår från hur förädlingsvärde produceras

Box 14057 • 167 14 Bromma

Tfn 08 506 002 00

Fax 08 506 002 10

[email protected]

www.svensktvatten.se

Samhällseko

nom

isk värdering

av rent vatten – Fallstudier av V

om

bsjö

n och M

älaren