rbyhus slott - rapporter 2015:35 3 rbyhus slott En arkeologisk frunderskning och

  • View
    224

  • Download
    4

Embed Size (px)

Transcript

  • rbyhus slott En arkeologisk frunderskning och antikvarisk medverkan

    Bent Syse

  • 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 3

    rbyhus slott En arkeologisk frunderskning och antikvarisk medverkan Bent Syse

  • 4 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

    Omslagsbild: rbyhus slott. Foto Henri Osti 1898. Upplandsmuseets samlingar, OD0191. Upplandsmuseets rapporter 2015:35 Arkeologi ISSN 1654-8280 Upplandsmuseet 2015 Fotografier och bearbetning av planer: Bent Syse Allmnt kartmaterial: Lantmteriet, dnr I2014/00634 Upplandsmuseet, Fyristorg 2, 753 10 Uppsala Telefon 018-16 91 00 www.upplandsmuseet.se

    http://www.upplandsmuseet.se/

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 5

    Innehll Inledning 6

    Arbetsfretaget 7 Bakgrund 8

    rbyhus tidigaste historia 8 Tidigare underskningar 10

    Underskningsresultat 11 Antikvarisk medverkan 11 Arkeologisk frunderskning 15 Sammanfattning 19 Referenser 19

    Administrativa uppgifter 20

  • 6 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

    Inledning

    Infr kommande schaktningar fr anlggande av ny spillvattenledning inklusive markbdd och slamavskiljare har Lnsstyrelsen i Uppsala fattat tv beslut. Det frsta beslutet avser tillstnd enligt 3 kap 14 fr ndringar av byggnadsminnet och det andra beslutet avser ingrepp i fornlmningsomrdet till fornlmning Vendel 287:1 (slottstomt), enligt 2 kap 12 . Det frsta beslutet avseende byggnadsminnet utfrdades 2015-04-15 och det andra beslutet avseende fornlmningen utfrdades 2015-04-22 med ett tillggsbeslut 2015-09-28 som avsg en alternativ delstrcka fr spillvattenledningen. Den antikvariska medverkan och arkeologiska frunderskningen i form av schaktningsvervakning utfrdes under oktober och november mnad 2015. Ansvarig frn Upplandsmuseet var Bent Syse som ocks har sammanstllt rapporten. Fretagare tillika tillstndsanskare var rbyhus gods AB.

    Figur 1. Omrdet kring rbyhus slott. Ra-numren fr Vendels socken r som fljer: 287:1 slottstomt (bevakningsobjekt), 192:1 slott (byggnadsminne), 276:1 kvarn (fornlmning), 188:1-2 lvkvarnsstenar (fornlmning), 189:1 fngstgrop (fornlmning) och 280:1 husgrund (bevakningsobjekt). Karta ur FMIS. Skala 1:7000.

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 7

    Arbetsfretaget I den frsta anskan fr tillstnd till nedlggning av ny spillvattenledning skulle den placeras i krbanan norr om slottet. Men efter ny anskan kom den att stllet placeras i en parkvg norr om den s.k. Ekonomien.

    Mellan slottet och f.d. vrdshuset anlades en slamavskiljare intill befintlig sdan. Drefter schaktades det mot nordost och drefter mot norr ner till den nyanlagda markbdden fr infiltration. Frn denna gick spillvattenledningen genom parken i norr fram till en ny slamavskiljare, och frn denna togs ett schakt upp mot slottsplanen dr en tidigare slamkammare frilades. Frn denna fanns befintliga ledningar upp mot slottet. Sammatagen lngd p schakten blev ca 250 meter. Schaktningarna gjordes vid olika tillfllen under perioden oktober november 2015.

    De arbeten som franledde ett tillstnd fr byggnadsminnet rbyhus slott, var i frsta hand om nya hltagningar i slottets murverk fr ledningarna skulle ske. vriga krav var att luftningsrr ska ges en diskret frg och om mjligt dljas av vegetation. Drtill ska marken terstllas till samma utseende som innan ingreppen.

    Figur 2. Plan ver planerade arbeten p platsen. Den frkryssade strckningen kom att utg och istllet grvdes den streckade strckningen, enligt tillggsbeslut 2015-09-28. Karta frn lnsstyrelsens beslut 431-1316-15. Skala 1:1500.

  • 8 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

    Bakgrund

    rbyhus tidigaste historia rbyhus omtalas frsta gngen 1352 ('in curia mea rby') och var stesgrd fr Magnus Gislesson (Sparre av Aspns) 1352-53 (Janson et al 1974). Grden rvdes av slkterna Sparre av Vik, Bielke och Krummedige och kptes 1451 av Johan Kristiernsson (Vasa) som byggde det gamla tornhuset, och efter honom till sonen Kristiern Johansson (Vasa), som lt det g i arv sina bda dttrar Birgitta och Mrta. Efter en lng rad olika arv och tvister kper Gustav Vasa 1538 godset av sina kusiner. Han lt befsta rbyhus med starka murar och kasematter som till stor del finns kvar idag. Borgen kom dock aldrig att tjna som frsvarsverk utan utnyttjades i stllet som statsfngelse nda tills Gustav Banr, guvernren i Vstergtland, frvrvade rbyhus 1641 och byggde om fstningen till ett barockslott. Den mest bermda fngen p slottet var Erik XIV som hlls fngen dr frn 1574 till hans dd 1577. Efter ombyggnaden till barockslottet p 1600-talet har det skett en del smrre frndringar av byggnaden.

    Figur 3. rbyhus slott innan ombyggnaden till barockslottet. Graverat av Herman Padtbrugge 1686, efter teckning av Erik Dahlberg. Original i KB. Foto KB.

    Figur 4. rbyhus slott efter ombyggnaden till barockslottet. Graverat av Willem Swidde 1694, efter teckning av Erik Dahlberg. Original i KB. Foto KB.

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 9

    De tre ovanstende kopparsticken visar slottet i en frndringstid. P den ldsta bilden framtrder det gamla tornhuset uppfrt under 1400-talet. Vi ser ocks det kraftiga frsvarsverk som anlades av Gustav Vasa under 1500-talet. P de tv understa bilderna framtrder det i slutet av 1600-talet ombyggda slottet, dr tornhuset nu ingr som en del. Tv kartor ver omrdet visar slottsanlggningen med intilliggande park i sder, ganska verensstmmande med dagens kartbild. Utver de knda byggnaderna i norr och vster finns inga andra konstruktioner noterade p stra sidan om slottet.

    Figur 6. Detalj ur arealavmtning 1702, dr inga ekonomibyggnader finns noterade intill slottet. Karta Lantmteriverket. 03-ven-13 Arealavmtning 1702.

    Figur 5. rbyhus slott efter ombyggnaden till barockslottet. Graverat av Erik Reitz 1694, efter teckning av Erik Dahlberg. Original i KB. Foto KB.

  • 10 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

    Figur 7. Detalj ur hradsekonomiska kartan frn 1859-63. Strax norr om slottet ligger det sk. Ekonomien men ocks en rad av de byggnader som finns idag r markerade vster om slottet. Karta Lantmteriverket. J112-92-12 Hradsekonomiska karta 1859-63.

    Tidigare underskningar Bortsett frn underskningar koncentrerade till terrassen p vstra sidan av slottet har inga andra sdana skett runt slottsbyggnaden. De p terrassen har haft som ml att kontrollera statusen fr denna samt fresl tgrdsplaner fr framtida renoveringsarbeten (Grenberger 2004 och Bck & Holback 2013).

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 11

    Underskningsresultat

    Antikvarisk medverkan Enligt lnsstyrelsens beslut lmnades tillstnd fr arbetet under frutsttning att de skedde enligt inskickat ritningsunderlag (se figur 2). Drtill skulle kommande luftningsrr ges en diskret frg och om mjligt dljas av vegetationen. Alla eventuella nya hltagningar i slottets murverk ska samrdas med antikvarisk expert och godknnas av lnsstyrelsen innan utfrande. Vid alla eventuella nya hltagningar ska antikvarisk expert vara nrvarande. Slutligen ska arbetet utfras nr markfrhllandena tillter fr att undvika markskador och marken ska efter avslutade arbeten terstllas till lika befintligt innan tgrd.

    Den antikvariska medverkan skedde samtidigt som den arkeologiska schaktnings-vervakningen. Ett problem som skulle kunna komma upp var om anslutningarna fr spillvattenledningarna in mot slottets stra fasad var tvungna att bytas. Efter att ha schaktat fram spillkammaren, dr frgreningarna in mot slottet samlades, kunde man konstatera att s ej behvdes. De gamla rren av gjutjrn var i s gott skick att de kunde behllas. Dessutom var de placerade under en kraftigare betongkaka 0,25-040 m tjock, som var gjuten ovanfr de underliggande kllarvalven utanfr slottets stra fasad.

    Bortsett frn att en ny frdelningsbrunn kom att erstta spillkammaren, s togs golvet upp vid ingngarna p norra respektive sdra flygeln. Detta fr att koppla p det grvatten som runnit i egna ledningar. Dessa kom nu att ansluta mot de befintliga gjutjrnsrren under golvet. I och med att gjutjrnsrren var i s gott skick behvdes inga nya hltagningar utfras. P norra sidan ppnades en yta av 1 x 2 m och p sdra sidan motsvarande yta med en frlngning fram till en golvbrunn. I groparna under golvet fanns sedan tidigare andra vattenledningar och vrmerr. Fr de tre terstende spillvattenledningarna behvde inte golvet tas upp.

    Figur 7. Enligt ritningsunderlaget ska det finnas fyra ledningar ut frn slottet till spillkammaren. Men det visade sig att det fanns fem stycken. Dessa lg ovanp underliggande kllarvalv med tckande betong. Observera att ritningen inte r helt verensstmmande, d spillkammaren lg nrmare slottet och mer centrerad.

  • 12 Upplandsmuseets rapporter 2015:35

    Figur 8 (tv). Foto av spillvattenledningen som kommer frn sdra flygeln av slottet. Foto mot sydost 2015-10-30. Figur 9 (th). Spillvattenledningen som kommer frn norra flygeln. Foto mot nordost, 2015-10-30.

    Figur 10 (tv). Golvet upptaget strax innanfr drren p sdra flygeln. Foto mot ster, 2015-10-30. Figur 11 (th). Golvet upptaget innanfr drren p norra flygeln. Foto mot norr, 2015-10-30.

  • Upplandsmuseets rapporter 2015:35 13

    Trots att arbetena med att grva schakt