Reaktion nr 2 2015

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 2 2015

Hitta den bästa lunchpromenaden

Öka din energi under dagen

Gemensam projekt-organisation på plats

Uppladdning för årets revisioner

Vägar fram i karriären

Ringhals och Forsmark kan bli ett bolag

TEMA:

KARRIÄR

2 REAKTION NR 2 2015

Redaktörsrådet för tidningen reaktion: Malin Söderlind, Ringhals, Sara Söderström, Forsmark, Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation, och Eva Nevelius Buskhe, SKB. Foto: Lasse Modin

Att kartlägga och förbättra

prioriteringen av underhåll och

förnyelseåtgärder, det är syftet

med anläggningsoptimerings

processen på Forsmark. Arbetet

utförs av ett processteam som

leds av Klas Persson med hjälp

av representanter från både

Forsmark och Ringhals.

–

Omslagsbild: Marie Strannabjer, Charlotta Eldelind, Anna Collin och Johan Pettersson njuter av den populäraste promenadrundan på Ringhals industriområde. Foto: Annika Örnborg

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktörsrådet finns representanter från Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Kärnbränslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per år.

Jante är på väg utNär jag för ett antal år sedan började jobba på Forsmark mötte jag många oerhört kompetenta medarbetare. De berättade gärna för mig om sina uppdrag och om tekniken, men när det gällde att vara avsändare till informationen och att bli citerad i företagstidningen var det många som backade och sade: ”Prata med min chef i stället!”. Det var både synd och besvärligt, eftersom vi inte bara vill ha chefer som avsändare i tidningen, utan även medarbetare.

Det slog mig häromdagen att det var länge sedan någon inter-vjuperson började kränga för att slippa vara med i tidningen. Jag blev glad när jag kom på det, det är ett riktigt hälsotecken. Vi pra-tar ofta om hur viktigt det är med engagerade medarbetare och om att känna yrkesstolthet. Kanske har vi lyckats skapa ett sådant klimat som tillåter oss att vara och känna det. När vi har både till-lit och förtroende till oss själva och varandra saknar den oskrivna lagen om Jante, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt, grogrund.

Att kommunicera kärnkraft är inte alltid enkelt och ibland kan det kännas som att kreativiteten får stå tillbaka när det är viktigt att alltid skriva sakligt och korrekt. Där kommer ni medarbetare in, ni som gör ett bra jobb och som gärna delar erfarenheter och upp-levelser med oss andra. Det är ni som gör hela skillnaden. Tidingen är ett verktyg för er. Fortsätt att leverera tips och uppslag om kolle-gor, uppdrag och annat som är intressant för fler att läsa om!

SARA SÖDERSTRÖM

INNEHÅLL

FINLAND blir med största sannolikhet det land i världen som först löser frågan om slutförvaring av högaktivt använt kärnbränsle. Finlands motsvarighet till Strålsäkerhets- myndigheten rekommenderar regeringen att godkänna slutförvarsbygget.

RINGHALS 2 GENOM-FÖR I ÅR DEN HITTILLS STÖRSTA REVISIONEN.

56 olika projekt ska utfö-ras jämte underhållsjobb och provningar. Att få till ett bra samspel mellan alla inblandade är den största utmaningen, säger Lars-Göran Sjöström, revisionsledare.

ARBETSPLATSREPORTAGE

Välbemannad och välutrus-tad. 250 personer arbetar på Ringhals mekaniska verkstad.

TEMA: KARRIÄR

Vill du bli prenumerant?Vi i redaktörsrådet är glada att

tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den

som vill kan teckna sig för en gratis prenumeration. Hör av dig till redak-

tionen så ordnar vi att du får ett eget exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Anna Stålnacke, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström, Forsmark, Malin Söderlind, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byrå4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

–

REAKTION NR 2 2015 3

Inom Vattenfall pågår ett arbete med att implementera en samverkansmodell som syftar till att öka samarbetet mellan de kärntekniska enheterna Forsmark, Ringhals och SKB. Tillsammans med staben Nuclear Oversight & Fleet Management ska enheterna hantera ansvars- och samverkansfrågor för att hitta effektiviseringar och samarbetsvinster.

Starkare tillsammans Vattenfallprojekt för ökad samverkan

Tidigare har samarbetsfrågor hanterats inom grupperingen Process Coordination Teams (PCT), vilka nu ersätts av samverkansområ-den med tydligare ansvar och rollbeskriv-ningar.

Samverkansområdet Underhåll är det första området som startas och i mitten av mars hölls det första mötet i den nya grup-peringen. Kerstin Rodell Lundgren, under-hållschef på Forsmark, ser flera fördelar med samarbetet.

– Vi kommer att kunna arbeta mer lik-riktat på anläggningarna och får mer tryck i samverkansfrågor nu. Exempelvis ska vi använda ett gemensamt språk i underhålls-verksamheten vilket blir viktigt för våra inhyrda och för att skapa klarhet i drift- och personsäkerhetsfrågor och när vi ska jämföra oss med varandra och andra branscher, säger hon.

Under en workshop i maj kommer sam-verkansområde Underhåll att ta fram en

arbetsplan med övergripande strategier i under- hållsarbetet.

– Vi kommer att gå igenom vilka områden vi ska arbeta med på kort och lång sikt. Det gäller bland annat inom Rent system och underhåll på dieselaggregaten, säger Kerstin Rodell Lundgren.

Enligt Mats Ladeborn, chef för Vattenfalls kärnkraftsutveckling, syftar den nya sam-verkansmodellen till att vi bättre ska kunna möta framtida utmaningar.

– För att möta pressade elpriser och ökade krav från omvärlden måste vi öka samarbetet mellan enheterna och utnyttja samord-ningsmöjligheter av våra resurser, förklarar han.

TEXT OCH ILLUSTRATION: ELIN BERGQVIST

FOTO: OLLE LINDER

Projektets långsiktiga vision:

Samordning och samarbete sker

naturligt mellan anläggningarna

och gemensamma koncernfunk

tioner i syfte att tillsammans finna

bästa arbetssätt och lösningar på

framtida utmaningar.

Projektets bakgrundDen nya samverkansmodellen för den kärntekniska verksamheten är en följd av de stora utmaningar som kärnkraftsverksamheten står inför samt av den granskning som WANO gjorde av Vattenfall 2013. WANO undersökte bland annat hur ledar-skap, tillsyn och stöd fungerade, med fokus på interaktionen mel-lan centrala funktioner och anlägg-ningar. Fem förbättringsområden de-finierades och Vattenfall beslutade att starta ett projekt med syfte att åtgärda kommentarerna från WANO samt att förbättra samordningen och samarbetet inom Vattenfalls kärntekniska verksamheter.

Första mötet för grupperingen Funktionsområde Underhåll. Representanter från Forsmark, Ringhals och SKB planerar tillsammans med Nuclear Oversight & Fleet Management framtida fokusområden inom underhållsarbetet.


RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER

Gemensam projektorganisation viktigt steg för ökat samarbeteI flera år har det talats om att samla alla projektledare vid de kärntekniska enheterna i en gemensam organisation i Vattenfall. Den 1 februari var det dags att ta steget efter en lång och ganska krokig resa. Nu finns samtliga projektledare, projektstöd och sponsorer, närmare 300 personer, organisatoriskt samlade inom Project and Services.

Samarbete och synergier är tak-tiken i dessa ekonomiskt tuffa tider. En gemensam projektor-ganisation är ett viktigt steg för att göra det möjligt att lära av varandra och hitta de smartaste och mest effektiva sätten för att driva projekt.

Johan Bondesson har senaste året varit projektledare för VIK*, som har implementerat Vat-tenfalls gemensamma projekt-styrningsmodell VPMM** i de kärntekniska enheterna:

– Nu jobbar vi mer likt och genom Project and Services ska-pas en starkare organisatorisk knytning mellan enheternas projektverksamhet. Vi kan lätt-are utbyta erfarenheter och ta tillvara synergier. Jag ser absolut en lönsamhet i att ha en samlad funktion som ska vara riktigt bra på projektledning.

Det har krävts en hel del för att få fyra olika företag att sam-las kring ett gemensamt sätt att arbeta med projekt. De tunga delarna är på plats men en del återstår innan det nya arbetssät-tet är helt inarbetat.

För att vi ska lyckas behöver de olika organisationerna förstå att vi jobbar på ett annat sätt

med projektledning nu. Ansvar för projekt och genomförande ligger kvar hos den kärntekniska enheten, men arbetet kräver samarbete med en annan or-ganisation eftersom de lokala projektkontoren nyttjar resurser från Project and Services.

De större effekterna av en förändrad organisation kan

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

… Henrik Svahn, sponsor på Ringhals

Du började som sponsor 1 mars, vad lockade dig att byta jobb?– Jag har arbetat som projektledare på Ringhals i sju år och senaste året mycket med investeringsbeslut för Ringhals moderniseringsprogram för reservkraft dieslar och det är intressant. Att bli sponsor såg jag som en möjlighet att jobba mer övergripande.

Vad gör du som sponsor?Man ska ha omkring sju projekt att hålla sig relativt väl

insatt i och oberoende härdkylningen blir mitt huvud-projekt. Sponsorerna stöttar projektledarna samtidigt som vi säkerställer att de driver projekten på ett ef-fektivt och affärsmässigt sätt, att de håller budget och inte lägger till aktiviteter.

Hur går det så här i början?Vi har kommit rakt in i hetluften och mycket är nytt. Vi får leva med att det känns lite rörigt i några månader och kan också bidra så att till exempel beslutsmallar och dokument kommer på plats.

Hallå där…

Gemensam projektstyrning i korthet

Vattenfalls projektstyrnings-modell VPMM används lika-dant på Forsmark, Ringhals och SKB och man har enhetli-ga definitioner, processer och roller inom projektstyrning.

Projektledare, projektstöd och sponsorer är organise-rade inom Projekt and Ser-vices men jobbar lokalt på sajterna.

På varje kärnteknisk enhet finns ett projektkontor med ansvar för att genomföra en-hetens projekt och förvalta projektportföljen.

Johan Bondesson

*VIK – VPMM Implementering i Kärntekniska enheter**VPMM – Vattenfall Project Management Model



Foto

: Sar

a S

öde

rstr

öm

Illus

trat

ion:

Dav

id M

arkl

und

… Mikael Sandberg, projektledare på Forsmark

sedan 2009

Vad är nytt i din roll som projektledare?– Inte så mycket egentligen, arbetsuppgifterna är de-samma. Den största skillnaden för mig är att vi fått byta arbetsgivare, i mitt fall från Forsmarks Kraftgrupp till Project and Services.

Ser du några för- eller nackdelar med det?– Fördelarna är de synergieffekter som kan uppnås i ett större sammanhang och arbetsmodellen med sponsorer,

som fungerar som en länk mellan projekten och inves-teringsbesluten. Nackdelarna är att projektledarna nu får ett längre avstånd till arbetsgivaren än tidigare samt känslan av att numera vara inhyrda som konsulter.

Hur känns det att arbeta i den nya organisationen?– Det känns bra att den nya organisationen är på plats, bakom oss har vi en lång tid med olika turer och upplägg som diskuterats. Personligen har jag mitt fo-kus på förberedelserna inför det stora montagearbetet av fyra nya lågtrycksförvärmare som ska genomföras på Forsmark 1 i början av sommaren.

Hallå där…

dröja upp till ett år och många kommer vara intresserade av att följa hur det går. Förändringen är en viktig pusselbit i analysar-betet om att samla Ringhals och Forsmark i ett gemensamt kärn-kraftsbolag, som nu har inletts.

– Redan vid halvårsskiftet kommer vi att utvärdera hur väl den nya organisationen för pro-

jektledning fungerar med bland annat nya arbetssätt och roller. Det är viktigt att snabbt identi-fiera om det finns behov av jus-teringar så att förändringen blir framgångsrik, säger Johan.

TEXT OCH FOTO: CHARLOTTA ELDELIND

”Vi kan lättare utbyta erfarenheter och ta tillvara synergier”

Målet med en gemensam projektorganisation har varit tydligt men det har krävts mycket arbete och några större projektomtag för att skapa samsyn mellan enheterna och en lösning som uppfyller alla säkerhetskrav. Den 1 februari sjösattes den nya projektorganisationen och de nya gemensamma arbetssätten.

”Vi jobbar på ett annat sätt med projektledning nu”



Foto

: Elis

abet

h R

edlig

… Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Genera-

tion, CNO, Chief Nuclear Officer, samt styrelseordförande i Fors-

marks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och SKB AB.

Varför ser ni över möjligheten att slå ihop kärnkraftverken Ringhals och Forsmark? – Det stämmer att vi har startat ett analysarbete för att un-dersöka möjligheterna att slå samman Ringhals och Forsmark till ett företag. Analysen omfattar även andra kärnkraftsen-heter inom Vattenfall, men inte SKB. Anledningen är att vi måste bli ännu mer effektiva och konkurrenskraftiga för att klara den tuffa marknadssituationen. Vi ser fortsatt låga el-priser och låg efterfrågan de närmaste åren. För att kunna ha en långsiktigt säker och stabil drift, som dessutom är lönsam, måste vi se över hur vi använder våra resurser på bästa sätt. En första uppskattning visar att en sammanslagning av Ringhals och Forsmark kan ge besparingar på flera hundra miljoner kronor per år. Det gör det så klart intressant att ut-reda närmare. Samtidigt får vi inte glömma att vi har många andra besparingsmöjligheter utan att vi slår ihop verksamhe-terna, och dessa måste vi hämta hem redan nu.

Vad kommer en eventuell sammanslagning att innebära för medarbetarna?– Det kommer leda till mer och närmare samarbete mellan olika enheter och kollegor. I dag gör vi delvis samma saker på två ställen, och tanken är att vi ska använda vår gemensam-ma kompetens ännu bättre. Jag ser det här som ett naturligt nästa steg i utveckling-en av Vattenfalls kärnkraftverksamhet som pågått i flera år, där ökat samarbete varit ett av ledorden. Några exempel är Ringhals och Forsmarks omorganisationer, samordningen av projektledningen till Projects and Services, och arbetet inom Nuclear Fleet. Även Reaktion, vår gemensamma tidning, är ett bevis på detta.

Hur ser tidplanen ut?– Det här är en ganska komplicerad process som kommer att ta tid. Vi ska ha en fortsatt nära dialog med vår ägare – svenska staten, olika reglermyndigheter och övriga delä-gare. Själva utredningen beräknas ta cirka ett år, men sedan kan det dröja upp till tre år innan sammanslagningen kan genomföras.

TEXT: CECILIA GERGER

Hallå där…

Övergripande syftet med att utveckla kärnkraftsverksam-heterna inom olika områden är att långsiktigt kunna finansiera och trygga en säker och stabil produktion med stärkt konkur-renskraft.

– Vi har en mycket tuff mark-nadssituation där elpriset sjun-ker för varje månad samtidigt som efterfrågan är fortsatt låg. Prognosen för kommande år är att produktionskostnaden för Forsmark och Ringhals ligger högre än vad marknaden är be-redd att betala för vår produkt, säger Eva Halldén.

Analysarbetet som nu startat är ett naturligt nästa steg i de förändringsprocesser som redan pågår vid Forsmark och Ringhals och Vattenfalls övriga kärn-

Kärnkraftsverksamheten utvecklas

Illus

trat

ion:

Sam

uel L

inde

– Det är bra att Vattenfall nu informerar nästa steg i utvecklingen av sin kärnkrafts verksamhet, säger Forsmarks och Ringhals VD Eva Halldén. Genom undersökningarna att samordna båda kärnkraftverken i ett bolag blir det tydligare för medarbetarna vid Ringhals och Forsmark att se helheten med organisationsförändringarna som redan pågår.

kraftsverksamheter. Eva Halldén understryker vikten av att hålla tempot uppe i det pågående ar-betet, det är en förutsättning för att kunna förverkliga ett gemen-samt bolag.

Nästa steg i arbetet– Arbetet med att undersöka möjligheten att bilda ett gemen-samt kärnkraftsbolag befinner sig nu i en förstudiefas, berättar Peter Selting, delprojektledare för Organisation, styrning och effektivisering. Vi arbetar med att ta fram ett business case för att kunna värdera lönsamheten med skapandet av ett gemen-samt bolag.

Flera mindre grupper med deltagare från bland annat Fors-mark och Ringhals ska bedöma



Kärnkraftsverksamheten utvecklas

”Prognosen för kommande år är att produktionskostnaden för

Forsmark och Ringhals ligger högre än vad marknaden är beredd att

betala för vår produkt”

vilken besparingspotential som kan finnas inom olika områden.

– Arbetet fokuseras sedan mot de områden där det bedöms fin-nas störst besparingspotential. Sådana områden är till exempel teknik samt investeringsverk-samheten, fortsätter Peter Selting. Den inledande fasen be-räknas vara klar till sommaren. Väljer man att gå vidare så kon-kretiseras arbetet ytterligare.

arbete. Dels är det Transaktion och värdering, som bland annat ser över hur ägarfrågor och an-dra legala delar ska hanteras i ett nytt bolag, dels Tillståndsfrågor som hanterar frågor som rör tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen.

Analysarbetet beräknas pågå i ett år. Går Vattenfall tillsam-mans med kraftverkens övriga delägare vidare med planerna

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Foto

: Chr

isto

ffer

Åg

stra

nd

Då ska vi bland annat mer detaljerat titta på vilka delar av Vattenfalls kärnkraftsverksam-het som ska ingå i ett eventuellt gemensamt kärnkraftsbolag. Vidare blir det även aktuellt att börja skissa på hur ett sådant bo-lag ska organiseras och styras.

Det finns ytterligare två del-projekt som arbetar med analys-

kommer en ansökan att läm-nas in till Strålsäkerhetsmyn-digheten (SSM) vid halvårs-skiftet 2016. Sedan gör SSM en granskning och ansökan lämnas så småningom vidare till regeringen för beslut. Hela processen bedöms ta flera år.

TEXT: CLAES-INGE ANDERSSON



Det är 56 olika projekt som ska införas och därtill en hel del underhållsjobb och provningar. Arbeten kommer att pågå runt om i hela anläggningen och det finns många inbördes beroenden mellan de olika aktivi-teterna. Planeringsfunktionen OCC, outage control center, blir navet för att få till ett säkert och effektivt samarbete.

– Viktigt är att alla känner att de har rätt förutsättningar för sitt jobb, både med tanke på reaktor- och personsäkerhet, betonar Lars-Göran.

Tre stora säkerhetshöjande projekt inom övergångsplanerna dominerar:• Förstärkning av hjälpmatarvattensyste-

met och funktioner för återgång till 100 procents termisk effekt

• Kylsystemet för avställd reaktor (RH) kopplas ihop med sprinklersystemet för reaktorinneslutningen (SP)

• Ombyggnation av reaktorns komponent-kylning

Omprogrammering före provdriftBland övriga revisionsåtgärder finns byte av båda lågtrycksturbinerna, betongarbeten i dränageschakt på turbin, omgummering av rör i saltvattensystemet samt seismik- och

Uppladdning inför årets revisioner2015 är det Forsmark 2 som planerar för den absolut kortaste revisionen, 15 dygn. Ring-hals 3 och 4 har 33 dygn vardera medan Forsmark 1 ställs av 39 dygn. Forsmark 3 och Ringhals 1 har nästan lika långa revisioner, 51 respektive 53 dygn. Ringhals 2, som redan är avställd, kommer att vara det block som är sist tillbaka på nätet igen. Revisionen är pla-nerad till 95 dygn och avslutas i november. Att jobba så att revisionerna genomförs säkert är det som gäller för samtliga.

Revisionstiderna kan komma att ändras, för den senaste informationen se Nord Pool.

Största revisionen hittills för R2– Ringhals 2 står inför en gigantisk revision, säger revisionsledare Lars-Göran Sjöström. Att få till ett bra samspel mellan alla inblandade parter är vår största utmaning.

rörbrottsåtgärder. Dessutom görs flera andra projekt som i år även införs på Ringhals 3 och Ringhals 4.

– Många av åtgärderna kräver uppdate-ringar i anläggningens instrument- och kon-trollsystem, säger Lars-Göran. Det är viktig omprogrammering som måste göras innan provdriftsperioden tar vid.

Eftersom Ringhals 2 är avställd för repara-tion av bottenplåten i reaktorinneslutningen har en del revisionsarbeten kunnat påbörjas redan under våren. Den ordinarie revisionen är planerad från den 25 juli till den 25 no-vember.

TEXT: YVONNE JONSSON

LarsGöran Sjöström

PLANERADE REVISIONER 2015

Ringhals 112 april – 8 juni

• Dvärgbrytarfördelning och batte-

ribyte i avbrottsfri kraftmatning

• Miljökvalificering, byte av kablar

Kylning i långtidsförlopp samt av-

luftning av reaktortanken

• Utbyte av generator G12 med

kringutrustning

• Byte av huvudtransformator T12

och lokaltransformator LT120

Ringhals 225 juli – 25 oktober

• Förstärkning av hjälpmatar-

vattensystem

• Kylsystem för avställd reaktor

kopplas ihop med sprinklersyste-

met för reaktorinneslutningen

• Ombyggnad av reaktorns kom-

ponentkylning

Ringhals 3 och Ringhals 420 maj – 25 juni respektive

12 augusti – 17 september

• Miljökvalificeringsåtgärder på ut-

rustning som används för kylning

i långtid

• Dvärgbrytaråtgärder – utbyte av

cirka 400 automatsäkringar

• Åtgärder mot rörbrott och brand

i reaktorinneslutningen

• Installation av läckagesystem på

reaktorkylpumparna

• Seismik- och rörbrottsåtgärder

Många jobb på agendan kräver stort engagemang.

Foto

: Bör

je F

örsä

ter

Foto

: Em

ma

Stei

nwal

l


Ångan från turbinen susar ned till kondens-orn där den blir till vatten, tack vare det kalla havsvattnet som åker genom kondensorns långa rör.

– Vattnet ska tillbaka till reaktorn och värms då stegvis för att undvika en termisk belastning och ge anläggningen en högre verkningsgrad, säger Mikael Sandberg.

PLANERADE REVISIONER 2015

Forsmark 1 3 maj – 11 juni

• Montage av fyra nya lågtrycks-

förvärmare

• Byte av 612 avloppsskovlar på

lågtrycksturbinerna

• Tömning av vattenreservoaren

(wet well) runt reaktortanken

Forsmark 2 5 juli – 20 juli

• Generatorbyte på ett reserv-

kraftdieselaggregat

• Installation av nya anslutnings-

punkter för kraftmatning till an-

läggningen

Forsmark 3 2 augusti – 22 september

• Montage av en ny generator

• Betongreparationer i kylvatten-

kanalerna

• Montage av nya kabelgenomför-

ingsmoduler i reaktorinneslut-

ningen

APR

IL

DEC

EMBE

R

F1 (3 maj–11 juni)

R1 (12 april–8 juni)

R2 (25 juli–25 november)

F2 (5 juli–20 juli)

F3 (2 augusti–22 september)

R3 (20 maj–25 juni)

R4 (12 augusti–17 september)

Största revisionen hittills för R2

60 ton nya lågtrycksförvärmare på Forsmark 1I 34 år har de fyra första lågtrycksförvärmarna i förvärmarsteg 1 värmt vattnet från kondensorerna på vägen tillbaka till reaktorn. I sommar byts de ut under Forsmark 1:s största revisionsjobb. – De två första veckorna blir intensiva, säger Mikael Sandberg, projektledare.

Stora som bussarI den stegvisa uppvärmningsprocessen utgör de fyra lågtrycksförvärmarna steg ett av tre, på de båda turbinanläggningarna. Lågtrycks-förvärmarna väger 15 ton styck och är långa som bussar.

– De som vi byter ut i sommar har varit igång sedan starten av Forsmark 1, 1981, och har nått sin tekniska livslängd, säger Mikael Sandberg.

Fullt upp på turbinernaBåda turbinanläggningarna fylls med per-sonal under revisionen. Jobbet är krävande och montaget är inte det enda som ska göras i turbinanläggningarna under revisionen. Samtliga 612 avloppsskovlar på båda turbin-motorerna byts ut samtidigt.

– Vi måste se allting i ett större perspektiv. Samarbete är det viktigaste – att hjälpas åt, säger Mikael.

Efter revisionen laddar Mikael Sandberg och hans kollegor inför lågtrycksförvärmar-bytet under Forsmark 2:s revision 2016.

– Projektet löper från 2012 till 2017, men nästa år är det sista montaget. Då byter vi ut fyra lågtrycksförvärmare på Forsmark 2.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Under revisionen på Forsmark 2 förra året magnetpulverprovades turbinskovlarna. Det innebär att de beläggs med en speciell fluorescerande vätska innehållande metallpulver, för att sedan magnetiseras. Om det finns sprickor lägger sig spånen där varpå sprickorna upptäcks med hjälp av en speciallampa. Under årets stora revision på Forsmark 1 kommer över 700 skovlar att provas.


Foto

: Em

ma

Stei

nwal

l



Lappa, laga eller köpa nytt?

Klas Persson tvekar inte en sekund när han svarar på frågan om Forsmark kan drivas i ytterligare 30 år. – Det är inga problem. Men det kräver tankemöda om vi ska få en an-läggning som är lätt att underhålla och driva även i framtiden, säger han.

Det tas ofta till liknelser när det talas om underhåll och tekniska utmaningar i svenska kärnkraftverk. Några är bättre än andra. Fli-tigast använd är kanske jämförelsen med en gammal bil. För alla som arbetar i branschen är det en uppenbart skev förenkling – hur många 30 år gamla bilar har fått motsva-rande underhåll och service som kärnkraft-verken? Men den har sina poänger: ju äldre maskin, desto fler delar måste bytas ut.

– Men en stor skillnad mellan bilar och kärnkraftverk är att det är långt fler system att se över i ett kärnkraftverk och många fler människor som sitter på kunskap som är helt nödvändig för ett långsiktigt strategiskt un-derhåll, säger Klas.

Rationell lösningKlas är processledare för anläggningsoptime-ringsprocessen som sedan 2012 utvecklats för att kartlägga och förbättra prioriteringen av underhåll och förnyelseåtgärder på Forsmark. Det är ett arbete som utförs både genom en liten grupp – processteamet – med representanter, från bland annat driftled-ningsfunktionen, anläggningssektionen, Forsmarks avdelning för underhåll och Forsmarks avdelning för teknik och i nära

samarbete med kollegor på hela Forsmark och på Ringhals.

– Vi har tidigare löst problem när de dyker upp, och inte sällan på olika sätt varje gång. Det fungerade och var både en rationell och strategisk lösning när anläggningarna bara skulle drivas till 2010. Men om vi fortsätter att arbeta utifrån den strategin blir anlägg-ningarna onödigt komplexa när allt fler sys-tem måste bytas ut, säger Klas.

Samlar allas kunskaperHan ritar upp ett flödeschema på konferens-rummets whiteboardtavla.

Anläggningsoptimeringsprocessen bygger på en struktur som samlar den information Forsmarks alla enheter ändå tar fram i sin dagliga verksamhet, genom bland annat sys-temhälsorapporter. Ur den informationen ystar man fram en samlad bild av under-hållsbehovet, samtidigt som man komplet-terar med ytterligare kunskap från olika enheter – så att man kan belysa ett problem och potentiella lösningar, exempelvis en glappande ventil eller en pump som börjar bli sliten, från många håll.

– De som arbetar med kemi ser kanske helt andra lösningar än de på driften. Vi samlar allas kunskaper, säger Klas.

Frågorna de ställer är många: Dyker sam-ma problem upp i olika system? Kan det bero på åldrande material? Är det som vid en för-sta anblick ser ut som en trend bara en tillfäl-lighet? Finns det alternativa lösningar? Vilka strategiska prioriteringar måste man göra? Hur ska olika insatser planeras in för att stämma med årliga revisoner och andra stora projekt? Allt stäms av mot den övergripande frågan: Stämmer de åtgärder man planerar överens med ägarens planer och ambitioner för verksamheten?

– Den typen av insikt får man först när man har en överblick, säger Klas och tilläg-ger:

– I grunden handlar det om att ta fram strategier så att det arbete vi gör i dag under-lättar för vad vi vill göra i framtiden, i stället för tvärtom. Ett historiskt exempel är att vi såg att en viss typ av relä började gå sönder. Problemet var att tillverkaren hade lagt ner produktionen av reläet. En lösning var att successivt byta alla reläer av den modellen mot en ny lösning, men vi insåg snabbt att det skulle bli dyrt och onödigt krångligt. I stället kontaktade vi tillverkaren och efter-som vi kunde lägga en så pass stor order star-tade de produktionen igen, säger Klas.

TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

– För några år sedan hade det avsatts runt 30 miljoner kronor för att byta styrsystem på turbintraverserna i Forsmark 3 på grund av reservdelsbrist. Men när vi tittade närmare på saken visade det sig att det finns reservkort till andra traverser som går att använda, och att dessa går att reparera, säger Klas Persson.

När Forsmark beställde startade tillverkaren produktionen av reläet igen.


NOTERAT

Foto

: Cur

t-R

obe

rt L

indq

vist

Forsmark 2 på en permanent högre nivå Forsmark har lämnat in en ansökan till Strål-

säkerhetsmyndigheten om att permanent få

driva Forsmark 2 på högre effektnivå efter två

års provdrift.

– Provdriftperioden har gått mycket bra och

har varit helt störningsfri. Vi ser nu positiva re-

sultat av våra investeringar som vi har genom-

fört under en dryg tioårsperiod för att moder-

nisera våra reaktorer, säger Per-Göran Nilsson,

chef för Forsmark 1 och Forsmark 2.

I samband med provdriften har produktions-

förmågan vid reaktor 2 ökat med cirka en te-

rawattimme (en miljard kilowattimmar) per år,

vilket varit avgörande för att Forsmark som

helhet kunde sätta nytt produktionsrekord för

andra året i rad förra året.

Mer el från Ringhals 4I februari gav Strålsäkerhetsmyndigheten klarteck-

en till en effekthöjning på Ringhals 4 med 175 MW,

drygt 18 procent. Det innebär att Ringhals 4 nu fullt

ut kan utnyttja den produktionsförmåga som block-

et haft sedan ånggeneratorbyte och turbinmoderni-

sering gjordes 2011.

Höjningen innebär att Ringhals 4 kan producera

ytterligare 1,3 terawattimmar per år. Det räcker till

att försörja 260 000 hushåll med el och motsvarar

cirka 1 procent av Sveriges elförbrukning.

Ringhalsvete-ranerna har haft årsmöteRinghalsveteranerna har haft sitt årsmöte den 11 mars med 71 deltagare. Antalet veteraner i fören-ingen är nu cirka 350. I sam-band med mötet valdes Kjell Svensson till ny ordförande efter avgående Jan Troeds-son. På föreningens hemsida www.rivet.se finns informa-tion från årsmötet. Där kan du läsa om den nya styrelsen samt om föreningens plane-rade aktiviteter.

”Den stora utmaningen är att höja medvetenheten om marknadsläget”Eva Halldén, vd för Forsmark och Ringhals

SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, i Os-

karshamn fyller 30 år i år. Det var 1980 som bygget av

Clab påbörjades. Det tog fem år att bygga bergrum-

met med de fem bassängerna där det använda kärn-

bränslet förvaras i vatten. Det första bränslet anlände

till Clab 11 juli 1985. Det kom med transportfartyget

m/s Sigyn från Barsebäck och finns fortfarande kvar

i Clabs bassänger. 2005 byggdes Clab ut och blev

dubbelt så stort. De fem bassängerna blev nu tio. Un-

der 2015 kommer Clab att passera 6 000 ton använt

kärnbränsle i bassängerna.

Mellanlager jubilerar

I mellanlagret Clab i Oskarshamn ligger använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. Lagret togs i bruk 1985.



Skiftlaget kommer in, får igång pannlampor och ficklampor. De börjar systematiskt ta itu med sin uppgift; att återställa spännings-matningen och bilda sig en uppfattning om läget för anläggningen.

– Att träna haveriscenarier med totalt el-bort fall ingår i vår cykliska plan för återträ-ningen, säger KSU-instruktör Bengt Ljung-

Mörkret ligger kompakt i simu-latorn. Allt belysning är släkt, lik - som all instrumentering på paneler och pulpeter. Ordinarie kraft-matning är utslagen i hela anlägg - ningen. Det är en allvarlig men mycket sällsynt händelse som ska tränas i dagens simulatorövning.

I pannlampornas sken följer Fredrik Gomersson och Joakim Thorsson arbetsgången enligt haveriinstruk tionen. Uppgiften är att återställa spänningsmatningen och bilda sig en uppfattning om läget för anläggningen.

Återträning i mörker quist. Vi ville den här gången pröva ett nytt upplägg för simulatorövningarna genom att skiftaget kommer in i händelseförloppet nå-got senare än vad vi vanligtvis övar. Mörkret i kontrollrummet ger lite extra krydda åt det hela.

– Övningen var nyttig även om det inte var den största utmaningen vi ställdes inför under återträningsdagarna, säger skiftchefen Joakim Thorsson när Reaktion efteråt träffar skiftlag 5 från Ringhals 3.

– Det svåraste var att vi inledningsvis inte hade någon information om systemen, vilka nivåer och flöden som rådde i reaktorsyste-men, fortsätter han. Sedan, när vi hade fått den första av de fyra elmatningsvägarna återställd, fick vi igång bland annat nödbe-lysningen i kontrollrummet och då var vi på banan igen.

Lärdomar och insikter– En viktig insikt var att det gäller att ta väl vara på tiden så att man får igång ordinarie kraftmatning medan anläggningens vikti-gaste funktioner försörjs av det batterisäkra-de nätet, säger turbinoperatör Eilon Olsson.

– Det gäller också att inte glömma bort personsäkerheten under sådana här förhål-landen, säger Jonas Eriksson, assisterande reaktoroperatör. Det är lätt att skada sig i mörkret.

– Att jobba i kontrollrummet under de här förhållandena funkade ändå ganska bra, i alla fall om man jämför med hur det skulle vara att försöka ta sig fram i en helt spän-ningslös turbinhall, funderar turbinoperatör Mattias Lichtermann.

Överhuvudtaget visar en sådan här öv-ning hur viktigt det är att man är van vid att



hitta i instruktioner och även fysiskt i kon-trollrummet.

Osannolikt men viktigtSannolikheten för att en sådan här händelse ska inträffa på Ringhals är väldigt liten, men samtidigt kan konsekvenserna om det skulle inträffa bli mycket omfattande. Därför känns det viktigt och realistiskt att ändå öva på sådana scenarier, resonerar man i skiftlaget.

– Vi klarade av situationen och det är nyt-tigt att öva, men man kan nog inte riktigt föreställa sig vilken press det skulle innebära att ställas inför en sådan händelse i verklig-heten, säger Joakim.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

”Att träna haveriscenarier med totalt elbortfall ingår i vår

cykliska plan för återträningen.”

Återträning i mörker

Kompakt mörker råder i simulatorn när skiftaget kommer in. Alla paneler är nedsläckta. Det gäller att känna sitt kontrollrum väl för att hitta rätt och ta sig fram utan missöden i mörkret.

Turbinoperatör Eilon Olsson manövrerar reglage framme vid turbinpanelen för att koppla in ordinarie kraftmatning. Att få tillbaka strömmen tog omkring en halvtimme.

Skiftlag 35 är samlat för gemensam genomgång. Lyckas man återställa sub A kommer man att få tillbaka kraftmatningen till kontrollrummets nödbelysning.


De Ringhalsanställda uppgår enbart till 16 personer. Resten är inhyrda från särskilt Cave-rion och Elajo. Det är något av en arbetstopp just nu med alla förberedelser inför årets revi-sioner, särskilt den på Ringhals 2. Under årets revision ska tvåan slutföra samtliga åtgärder som fattas för att uppfylla Strålsäkerhetsmyn-dighetens krav. Det är mängder av stora och små jobb som ska genomföras under den fyra månader långa avställningen.

Utan verkstaden stannar Ringhals– Vår ambition är att klara de flesta jobb själv, säger Lars ”Lalle” Borg-ström, chef över en verkstad som i storlek och kompetens landet har få av. För närvarande sysselsätts nästan 250 personer och fokus lig-ger på förberedelser inför den stora revisionen på Ringhals 2 senare i år.


ARBETSPLATSREPORTAGE

Med hjälp av egna mekaniserade svetsar kan man göra många jobb i egen regi. Daniel Oskarsson övervakar att svetsen på en av de många delar som prefabriceras inför R2:s revison blir rätt.

Lars ”Lalle” Borgström har arbetat på Ringhals i omgångar sedan 1980talet. Nu basar han över 250 personer i den stora mekverkstaden.


VälutrustadRinghals mekaniska verkstad är inte bara välbemannad utan också rätt välutrustad. Den moderna utrustningen sparar i många fall stora pengar åt företaget.

– Tack vare de automatsvetsar vi har skaf-fat oss, kan vi nu till exempel förbereda alla de ventiler som ska sättas in i samband med RH/SP-projektet, berättar Lalle.

Projektet innebär att restvärmesystemet och spraysystemet byggs ihop – en åtgärd som markant ökar säkerheten vid kylning av reaktorn. Det är cirka 130 ventiler som har fått rörstycken påsvetsade under kontrol-lerade former i verkstaden. Ventilerna är känsliga för värme men nu kan svetsningen, i samband med montaget i anläggningen, göras på säkert avstånd från ventilen.

En maskin som man haft ett par år är vat-tenskäraren. Med hjälp av 5000 bars övertyck på vattnet och lite sand kan man skära ige-

En av de nya maskinerna är en mobil fräs. I stället för att montera ner och transportera tunga saker till verkstaden kan man göra jobbet på plats ute i anläggningen. Dan Jarlegren övervakar arbetet.

Förrådet är ett nav i verkstaden. Här kommer en strid ström av medarbetare för att få hämta ut allt från arbetshandskar till specialverktyg. Bland annat finns över 700 handhållna elverktyg. Okbay Kidane ser till att Tonny Moberg får rätt produkt.

Med hjälp av en vattenskärare kan man tillverka en rad detaljer i stål med hög precision – som här rörklammor till R2. Vattenskäraren bearbetar stålplåtar upp till 15 centimeters tjocklek.


Siffror från verkstaden

Installerad rörlängd i anläggningarna 7 300m/år Handhållna maskiner 734 stSvetsmaskiner 165 stPlastsvetsmaskiner 10 stMaskiner mekaniserad svetsning 6 stÅrsförbrukning av skyddshandskar 3 800 par

nom decimetertjocka järnstycken och själva tillverka saker med mycket stor precision.

– Ett fantastiskt bra verktyg att ha som både kan tillverka detaljer som inte finns att köpa och som är väldigt effektiv ur materi-alåtgångsperspektiv, säger verkstadschefen och visar en mängd rörstöd som ska använ-das på Ringhals 2 under revisionen.

Ett avancerat arbete som verkstaden gjorde för något år sedan och som Lalle är stolt över, är den nya lockstrilen till Ringhals 1. Den gamla strilen hade sprickor i infäst-ningarna och monterades ner 2013. Utan stril tar det längre tid att kyla ner reaktorn vid revisionerna.

I samarbete med Areva togs en helt ny konstruktion fram. Den nya strilen mon-terades in under fjolårets revision och ska i dagarna premiärprovas när blocket går ner för revision.

På senare tid har man också skaffat en mobil fräs som man kan ta ut på blocken för olika jobb.

– Vi har till exempel fräst fundamentet till en av reservkraftsdieslarna på Ringhals 2. Det är ett jobb som vi tidigare inte kunde göra själva, säger han.

Ny verkstadJust nu byggs en helt ny verkstad en bit från den gamla. Där ska 15 personer ha sin arbetsplats.

– Det är en nödvändig kapacitetsökning, säger Lars. Vi får 15 nya svetsarbetsplatser och dessutom löser vi ett annat problem. Fram till nu har vi blandat rostfritt och svart stål men nu kommer vi enbart att arbeta med det svarta materialet i den nya verksta-den och i den gamla bearbetar vi rostfritt.

På Ringhals finns också en verkstad för arbeten på aktiva komponenter. Framförallt är det arbeten för Ringhals 1 som utförs där. Man har bland annat ett stort arborrverk och möjlighet att balansera stora axlar till pum-par och annat.

– Eftersom vi är ensamma om att ha ka-pacitet att arbeta med aktiva delar i större storlek, gör vi en del jobb åt de andra kärn-kraftverken. Men just nu hinner vi inte göra mer än våra egna saker, konstaterar verk-stadschefen.

TEXT: GÖSTA LARSEN

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Foto

: Per

Erik

Gör

anss

on



TEMA: KARRIÄRVattenfall fortsätter att

rekrytera nya medarbetare.Företaget erbjuder goda

utbildnings- och utvecklings- möjligheter för den som

visar framfötterna.

– Ditt nuvarande arbete är språngbräda och referens till nästa jobb, konstaterar Carin Walin, HR-Business partner på Ringhals. Tänk på att du som medarbetare är ansvarig för din egen utveckling, men du kan behöva stöd från din chef.

Performance Management-processen kopplar samman Vattenfalls verksamhets-mål med dina personliga mål, och din egen utveckling.

– Då har du en avsatt tid tillsammans med din chef för att ta fram utvecklingsplaner för dig, säger Carin.

Gynnsam rörelseDet gynnar både medarbetare och Vattenfall att vi rör på oss inom företaget.

– Medarbetarnas nyfikenhet och vilja att ut-vecklas gör att vi höjer vår kompetens och det gagnar företaget. Oavsett om det handlar om att bli bättre inom sitt skrå, eller att ta ett steg högre upp i karriärtrappan, förklarar Carin.

– När man byter organisation tar man med sig sitt nätverk, yrkeskunnande och ökar därmed förståelsen för helheten, berät-tar Inger Dalerstedt, HR-Business partner på Ringhals. De senaste årens utbyte av chefer

Vägar fram i karriären

Det finns många sätt att göra karriär. Oavsett om du vill bli chef, specialist eller ännu bättre på ditt yrke, så är de bästa tipsen att prestera bra där du är och tala om vad du vill.

TEMA: KARRIÄR

mellan avdelningarna är ett exempel på ökad helhetssyn och förbättrat samarbete.

Chef och specialist– Vattenfall har en process för att säkerställa framtida behov av chefer på högre nivå, berättar Carin.

Ringhals har även behov av att rekrytera chefer på grupp- och enhetschefsnivå.

– De senaste åren har vi erbjudit några av våra utsedda potentiella chefer att delta i en utbildning för ledartalanger där de får teori blandat med praktiska övningar och får således en inblick i vad det kan innebära att arbeta som chef, förklarar Carin.

Att bli specialist eller företagsspecialist inom ett område är en annan möjlig karriär-väg. Företagsledningen fattar beslut om vilka områden det ska finnas specialister inom. Och det finns en etablerad process för hur det går till att nå specialistkompetens.

– För oss handlar det om att ha rätt kompe-tens på rätt plats. Då gör man jobbet med gläd-je och med bra kvalitet, sammanfattar Inger.

TEXT OCH FOTO: MALIN SÖDERLIND

BÄSTA TIPSEN

➞Sök interna tjänster på Vattenfall intranet

➞Prestera bra

➞Se till att nå dina mål

➞Tala om vad du vill vid medarbetarsamtal med din chef

➞Gör dig känd i orga-nisationen genom att synliggöra dig

Carin Walin började som administratör på Ringhals 2 och blev sedan projektadministratör. Hon tog sedan tjänstledigt för studier inom HR och arbetar nu som HR Business partner på Ringhals. Inger Dalerstedt började i Ringhals 3 och 4:s kontrollrum, och blev sedan personalplanerare på blocken. Därefter arbetade hon som funktionsansvarig för HRdelarna i ITsystemet SAP/R3 och är i dag HR Business partner på Ringhals.

Ringhals 2014• Cirka 200 medarbetare bytte

befattning• Omkring 30 av dem avancerade

i kontrollrum• I den nya organisationen tillsattes

cirka 30 nya chefer• Cirka 10 medarbetare gick till

andra Vattenfallbolag

Forsmark 2014• Intern rörlighet på drygt 4 procent• Cirka 50 befattnings- och

organisationsbyten• 26 kompetensprövade i

kontrollrum• 134 personer rekryterade, av

dem var 26 stycken kvinnor• 17 chefstillsättningar, varav

fyra rekryterades externt

Våra värderingar visar vägen

SÄKERHET – kommer alltid först

PRESTATION – vi håller vad vi lovar

SAMARBETE – vägen till framgång

LÄRANDE – vi vill mer



Morgan Johansson, systemarkitekt och IS/IT-strateg på Ringhals – Viktigast är att vara nyfi-ken, att vilja utvecklas och lära sig nya saker. För mig var detta driv-kraften när jag vidareut-bildade mig till IT-arkitekt.

Martin Andersson, technical advisor, Göteborg – Att aktivt söka arbete i

olika delar av verksamheter för att få för-ståelse och kunskap om alla delar av vårt företag.

Ingela Wigervall, administrativt stöd och skyddsombud, Forsmark– Att våga prova något nytt. Allt ifrån att utöka sitt an-svarsområde inom det jobb man redan har till att våga ta språnget och sadla om till en helt ny karriär. Det är aldrig för sent att ut-vecklas.

Åsa Persson, kvalitets- samordnare, SKB (SFR i Forsmark)

– Försök att göra dig oum-bärlig och se till att få en så bred kompe-tens som möj-ligt.

Vilket är ditt smartaste karriärtips?

?Fråga 4

Eva Halldén, vd för Forsmarks och Ringhals kärnkraftverk, har 33 års erfarenhet av arbete i kärn-kraftsbranschen. Nyligen höll hon ett lunchföredrag för Woman in nuclears medlemmar på Forsmark. Forsmark är en mansdominerad arbetsplats. Omkring 22 procent av medarbetarna är kvinnor, resten är män. Endast 18 procent av cheferna är kvinnor. Eva Halldén träffar medlemmarna i Woman in nuclear och berättar om sina erfarenheter i arbetslivet:

– Jag var blyg och tillbakadragen när jag började jobba, men hade en bra manlig chef som lyfte fram mig och det byggde mitt självförtroende. Det är nog den viktigaste faktorn i utvecklingen av min yrkeskarriär. 25 år gammal tillträdde Eva Halldén sin första chefstjänst. Hon kände sig väl bemött och har alltid fått stöd när hon efterfrågat det. En bra mentor är viktigt för den som sat-sar på yrkeskarriären.

– Andra tips är att vara engagerad och göra ett bra jobb.

I början av Eva Halldéns yrkeskarriär, på tidigt 1980-tal, arbetade endast en handfull kvinnor med högre naturvetenskaplig eller teknisk utbildning inom kärnkraftsbran-schen. En av Evas första tjänsteresor gick till Forsmark där hon och hennes kollegor utförde inspektionsuppdrag. Hon jobbade

även utomlands, bland annat i Taiwan och USA. I Taiwan var det bara män som jobbade på kärnkraftverket. Eva minns att det väckte stor uppmärksamhet när hon som första kvinna fick tillstånd att arbeta på kontrol-lerat område.

Flera olika jobb i kärnkraftsbranschen har kantat hennes väg fram till dagens vd-uppdrag.

2009 började hon att arbeta med sam-ordningsfrågor inom Vattenfalls kärnkrafts-verksamheter. Som styrelseledamot i både Forsmarks och Ringhals styrelser fick hon god insyn i verksamheterna och 2012 blev hon vd på Ringhals. Ett par år senare axlade hon vd-jobbet även för Forsmark.

– När det dyker upp chanser ska man ta dem. Det är alltid utvecklande.

Starka kortAtt vara stresstålig, strukturerad och känna tillit till sin egen förmåga är några av Eva Halldéns starka kort. Därtill har hon ut-vecklat metoder för att kunna hantera olika situationer och så har hon god support från både chef, vice vd:ar, ledningsgrupper och sekreterare. Det är så hon får ihop tillvaron med chefskap på två kärnkraftverk.

– Vardagarna består av arbete och resor men på helgerna ser jag till att vara ledig och ha tid för återhämtning, säger Eva Halldén.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM

FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Mentorskap viktigt för karriären

Att vara engagerad och göra ett bra jobb är två karriärtips från Eva Halldén, vd på Forsmark och Ringhals, som vid fototillfället deltar i en utbildning om vardagssäkerhet på Forsmark 3.

TEMA: KARRIÄR



– Det handlar om att lära känna sina barn or-dentligt. Man är ju hemma de första dagarna när de föds, men sen är det lätt att tappa kontakten när man är mycket på jobbet. För mig är också jämställdhetsaspekten viktig. Rent ekonomiskt är det en nackdel för kvin-nor att ta hela föräldraledigheten.

För Ola var det inga konstigheter när han meddelade sin chef att han tänkte vara ledig, och han har inte mött någon motvilja på jobbet.

– På min avdelning är det en ickefråga. Men jag tror att det spelar stor roll för förstå-elsen att chefen själv har småbarn, vabbar och har varit föräldraledig.

Att avsluta jobbet och lämna över till er-sättare gick också smidigt. Självklart har det betydelse att man ser till verksamheten och anpassar ledigheten om det går, menar Ola.

– Vi har som störst arbetsbelastning under revisionerna, och jag har lagt min ledighet så att det så lite som möjligt sammanfaller med dessa.

Kontakten med jobbet under ledigheten har därför mest varit av social karaktär.

TEMA: KARRIÄR

Tvåbarnspappa på kompetenshöjande ledighet

Till vardags är Ola Nilsson skyddsingenjör på Ringhals skyddsavdelning. Men sedan i höstas är han föräldraledig med sonen Bertil, snart ett och ett halvt år. – En förmån, menar Ola.

– Jag bor granne med några kollegor, själv-klart pratar vi om jobbet när vi ses. Men an-nars har jag inte behövt småjobba alls under tiden, ledigheten respekteras.

Ola har varit föräldraledig med båda sina söner, men hittills aldrig jobbat deltid.

– Jag tror att man går in i föräldrarollen lite mer om man inte behöver tänka på job-bet alls. Men jag gissar att det fungerar olika beroende på vad man har för tjänst.

Tanken finns på att utnyttja deltidsmöjlig-heten lite längre fram.

Under ledigheten kommer han absolut att nyttja föräldraledighetstillägget, även om beslu-tet att vara ledig inte står och faller med detta.

– Det är positivt med ett extra tillskott. Men framför allt är det ett bra signalvärde, att Vattenfall visar att man uppmuntrar till föräldraledighet.

Och att föräldraledighet är kompetenshö-jande vet alla som har provat.

– Som förälder tar man större ansvar, det är utvecklande som människa. Och man trä-nar sin simultankapacitet.TEXT: EMMA STEINWALL FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Ola Nilsson är föräldraledig på heltid med yngsta sonen Bertil, något han även var med storebror Olle, i dag fem år.

Ola Nilsson

Vattenfall och föräldraledighet

• Föräldraledighet beviljas i störs-ta möjliga utsträckning, med hänsyn till verksamheten.

• Vill du arbeta deltid kan du förkorta din arbetstid ner till 75 procent tills barnet är tolv år.

• Som föräldraledig (med föräldrapenning från Försäk-ringskassan) kan du få ett föräldra ledighetstillägg av Vat-tenfall. Det kallas även förstärkt föräldrapenning, och innebär ett bidrag på cirka tio procent av lönen.



TEMA: KARRIÄR

Att hinna kissa färdigt Ordet karriärist har en negativ klang. Någon som går över lik för att få en finare titel, mer makt och högre lön. Men strävan efter att lära sig mer, bli bättre på det man gör och få en behagligare tillvaro; det är bara fint och naturligt. En form av ordrasism.

Jag kommer från arbetarklassen. Där har man ingen karriär, man har ett jobb. Därför har jag inte tänkt på min egen yrkesbana som en karriär, mer som, tja, vilket jobb jag har haft och vad jag ville ändra på för egen del, vilket ledde till ett annat jobb.

Ungdomens stressiga och tunga diskjobb inspirerade till univer-sitetsstudier. Jobb på obekväma tider inspirerade till dagtidsarbete. Ensamarbete på bensinmack in-spirerade till jobb där jag kunde gå på toaletten utan att rusa ut om det kom en kund när jag var mitt i strålen.

Nästan alla mina uppdrag på Ringhals har varit intressanta, på bekväm flextid och bekväm stol. Först ville jag få bättre villkor ge-nom att byta från konsult till ring-halsare. Sedan ville jag få chans till högre lön och att jobba med det jag har pluggat.

Oavsett om man är ute efter egen utveckling, pengar, möjlighet att påverka eller arbetsglädje; jag tän-ker att karriär – det är att medve-tet påverka sitt yrkesliv enligt sina egna prioriteringar.

MALIN SÖDERLIND

Efterfrågan på kärnkraftsingenjörer och personal med erfarenhet från kärnkraftsin-dustrin är stor. Branschen erbjuder spän-nande arbetsmiljöer med flera möjligheter att avancera och utvecklas inom företagen. Om det berättar representanter från de sju olika företagen som står bakom nätverket Jobba med kärnkraft.

– Omkring ett hundratal personer brukar komma för att lyssna på den timmeslånga presentationen om kärnkraft – historiskt, tekniskt och hur det är att jobba i branschen, berättar Fredrik Jensen, revisionsprojektle-dare på Forsmark 2.

Tillsammas med Johan Holmgren, som jobbar på Forsmarks teknikenhet, är han Forsmarks representant i nätverket. Inger Dalerstedt, som jobbar med HR-frågor, är Ringhals representant. Två gånger om året besöker de olika högskolor och universitet i landet för att väcka studenternas intresse för kärnkraftsbranschen. Nyligen besöktes Karl-stads universitet och Mälardalens högskola i Västerås och i höst går turnén till Uppsala och Gävle.

KarriärmöjligheterBranschträffarna inkluderar personliga presentationer och så ges det utrymme att ställa frågor.

– De vanligaste frågorna handlar om som-marjobb, exjobb och vilken studiebakgrund som krävs för arbete i branschen. Andra handlar om teknik och säkerhet, exempelvis hur anläggningarnas fysiska skydd fungerar, säger Johan.

Företagen bakom nätverket är stora arbets-givare. Trots samma resursbehov konkur-

Ambassadörer för kärnkraftsbranschenMed hjälp av besök på universitet och högskolor i landet vill nätverket Jobba med Kärnkraft locka studenter att göra just det. Branschträffarna ger även representanterna från de olika kärnkraftsföretagen tillfälle att lära sig mer om varandras verksamheter.

rerar de inte med varandra. I möten med ungdomar uppstår intressanta samtal om investeringar, förnyelseprogram, politiska beslut och dess betydelse för framtiden.

Fredrik, Johan och Inger tycker det är roligt och viktigt att berätta om hur man kommer in i branschen, om olika jobb samt om utbildnings- och karriärmöj-ligheter. Nätverket Jobba med Kärnkraft behöver växa så att fler kan bidra till att sätta kärnkraftsföretagen på kartan.

– Hör gärna av dig till någon av oss om du är intresserad av att hjälpa till, uppmanar de.

TEXT OCH FOTO: SARA SÖDERSTRÖM

Kort om Jobba med kärnkraft Jobba med kärnkraft är ett nätverk med sju företag från svensk och internationell kärnkrafts-

industri: Forsmarks Kraftgrupp, Ringhals, OKG, Westinghouse Electric Sweden, Alstom Power,

Svensk kärnbränslehantering (SKB) och Studsvik. Genom att arrangera seminarieträffar och

mingel på högskolor och universitet informerar de studenter om kärnkraftindustrin och bran-

schens arbetsmöjligheter. Läs mer på www.jobbamedkarnkraft.nu

Fredrik Jensen och Johan Holmgren är Forsmarks representanter i nätverket Jobba med kärnkraft.

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

KÅSERI


Henrik Runermark är blockstabsingenjör på Forsmark 3. Han deltar i turbin-operatörsutbildningen och är projektledare för Forsmarks WANO:s Peer Review. Han är dessutom en av dem som har i sin utvecklingsplan att utveckla driftlednings- och VHI-kompetens på Forsmark.

NAMN: Henrik Runermark

ÅLDER: 35

FAMILJ: Fru Christina, som också jobbar på Forsmark, och två barn. Är son till Claes-Göran Runermark, Forsmarksveteran som just gått i pension.

BOR: I villa i Östhammar

AKTUELL SOM: Projektledare för WANO Per Review på Forsmark i höst

GILLAR: Att äta och laga mat, är kung på att laga wienerschnitzel.

OGILLAR: Bränsleskador i härden

ÄR BRA PÅ: Hålla kontakten med barndomsvännerna

VILLE BLI: Pilot eller brandman

DOLD TALANG: Är svårslagen på gocartbanan

STARKASTE KORT: Möta människor

PROFILEN


Han har många järn i elden. Henrik Runermark tar sig ändå tid att träffas mellan veckans sista utbildningspass och avre-san till StafettVasan, då han som sen inhoppare har lovat följa med och åka en av etapperna. I arbetsvardagen är han blocks-

Med tävlingsinstinkten som drivkraft

Henrik Runermark, blockstabsingenjör på Forsmark 3, arbetar och utbildar sig parallellt. Han är en av en handfull personer på Forsmark som skaffar sig driftlednings och VHIkompetens.

tabsingenjör på Forsmark 3 och projektledare. Dessutom skaffar han sig kompetens för att kunna vara vd:s förlängda arm med alla hennes befogenheter och ansvar om något skulle hända.

När Henrik avslutade sina civilingenjörsstudier på Kung-liga tekniska högskolan fick han jobb på avdelningen för tvärteknik på Forsmark. Där jobbade han i nio år med bland

annat process- och säkerhets-analyser och senare också som gruppchef. Hela tiden fanns en längtan att få jobba närmare den dagliga driften.

När tillfället dök upp sökte han och fick nytt jobb inom företa-get. Som blockstabsingenjör på Forsmark 3 ägnar han en del av sin tid åt vardagsdrift och hän-delsestyrda aktiviteter. Det kan exempelvis vara revisionsuppdrag

och engagemang i olika driftrela-terade frågor som dyker upp.

– Jag vill kunna bidra där det behövs, säger Henrik.

Andra arbetsuppgifter är kopplade till den personliga utvecklingsplanen som ska ge honom driftlednings- och VHI-kompetens.

Utvecklingsplanen är ett individuellt anpassat spår med mycket utbildning och praktik-tjänst.

– Det bidrar till att bredda kompetensen och ge en helhets-förståelse för Forsmark, säger Henrik.

För vissa befattningar och kompetenser på Forsmark krävs en långsiktig planering. De kan inte alltid tillsättas av externa sökande då driftkompetens måste byggas på plats.

– Det känns bra att skaffa sig bred kompetens sedan får fram-tiden utvisa var det bär någon-stans, säger Henrik.

Han har alltid trivts med att


Thomas Sundgren, skiftchef på Fors-mark 2, roterar under tiden 1 mars till 31 augusti till Nuclear Oversight.

Susann Ström, tidigare gruppchef på Gemensamt Verksam-hetsstöd Forsmark, är sedan 1 februari gruppchef på Project & Services Projekt-stöd Koordination med medarbetare i Forsmark och Solna.

Lena Åkman, tidigare gruppchef för pla-nering, strategi och utveckling av IT på Forsmark, arbetar se-dan den 1 mars med projektstyrning inom projektkontoret.

Anders Holmberg är ny chef på projekt-kontoret, som tillhör Forsmarks teknikav-delning. Anders jobba-de tidigare som chef för anläggningskonto-ret inom Gemensam service.

UTMÄRKELSER

Claes Thegerström, SKB:s förre vd, har fått WMS Lifetime Achievement Award. Utmärkelsen delas ut av en ideell organisation i USA som står bakom WM (Waste Management) Symposia. I år hölls den stora kon-ferensen i mars månad och Claes Thegerström deltog för att ta emot sitt pris. Han hade nominerats till utmärkelsen av representanter från mer än tolv länder och ett antal organisationer, däribland EU och kärnenergiorganet IAEA. I motive-ringen framhölls både hans tekniska kom-petens och hans in-satser för att skapa förståelse för vikten av en långsiktig lös-ning för högaktivt kärnavfall.

FOLK

TACK

Jag vill tacka alla arbetskamrater, särskilt Instrument på Ringhals 1 och 2 för uppvaktningen i samband med min pension. Jag sänder också ett tack från WWF för penninggåvan till djur och natur. Lycka till i framtiden! Leif Börjesson Ett hjärtligt tack till alla gamla och nya kollegor och arbetskamrater. Nu går jag i pension efter mer än 34 år på Forsmark. Jag har trivts mycket bra både med er och mina arbets-uppgifter och jag hoppas att ni lyck-as bra med den fortsatta verksamhe-ten och dess utmaningar. Ha det bra och sköt om er! Björn Johansson

PÅ NYA UPPDRAG

Vid årsmötet den 24 februari valdes Eva-Lena Green till ny ordförande i Unionenklubben på Ringhals. Hon tar över ordförandeklubban från Chris-ter Haglund som snart går i pension. Eva-Lena har lång erfarenhet från fackligt arbete och har varit klub-bens sekreterare sedan 2007. Hen-nes plan är att på halvtid ägna sig åt fackliga frågor paral-lellt med sitt ordinarie arbete som utveck-lingsingenjör på un-derhållsavdelningen för provning och re-paration av primär-system.

Lars Karlsson, har blivit gruppchef på Ringhals avdelning för Strålsäkerhet Teknik, som har an-svar för bland annat den fristående säker-hetsgranskningen av projekt och anlägg-ningsändringar. Lars tillträdde tjänsten den 1 februari.

Björn Arkborn har gått från Ringhals Mekanisk konstruktion till Nuclear Oversight för att arbeta som Over-sight Engineer.

Kalle Rollenhagen, MTO-specialist rote-rar under 2015 till Nuclear Oversight.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

arbeta utanför den komfortabla zonen, förutsatt att han får tid för återhämtning och reflektion emellanåt. Det gäller i de flesta sammanhang, både fysiska pre-stationer på fritiden och i min arbetssituation.

Familjen som består av hustru och två barn, två och fyra år gamla, är en av anledningarna till att Henrik numera ändrar prioriteringarna ibland. För ett år sedan flyttade de från Uppsala, tillbaka till Henriks uppväxtort Östhammar. Även om huset är relativt nybyggt ägnar de en del tid åt att sätta sin

personliga prägel på det. Varda-gen med matlagning och olika fritidsaktiviteter gör också sitt. Bästa avkopplingen har Henrik när han lever friluftsliv, gärna på resa i Sverige.

Idrott är en annan ingrediens i Henrik Runermarks liv. Han har testat de flesta idrottsgrenar som finns och lyckas bäst i de individuella. Skidåkning är ett stort intresse där det personliga rekordet på Vasaloppet är 380:e plats och tiden 4 timmar och 53 minuter. När han inte är i skid-spåret själv är engagemanget i tv-soffan stort, till exempel när skid-VM nyligen genomfördes.

– Jag är bra på idrottsanalyser och skulle jag välja en alternativ yrkeskarriär så skulle det nog vara som sportkommentator på Sveriges televison, säger Henrik med ett skratt.

Högt satta målHenrik tycks inte göra någon-ting halvdant. Oavsett vad vi pratar om har han högt satta mål för sina prestationer och samtidigt självinsikt. Den pågående omorganisationen på arbetsplatsen oroar föga.

Målbilden kring Henrik är tydlig. Kanske säger han det inte själv, men för oss andra står det klart att hans karriärväg på Fors-mark är utstakad. Om han vill.

Han uppskattar Forsmark som arbetsgivare och sätter stort värde på sina närmaste kollegor.

– Att jobba tillsammans med kompetenta människor som gär-na delar sin kunskap är otroligt viktigt för den som ska ge sig på nya arbetsområden, säger han.

TEXT OCH FOTO:

SARA SÖDERSTRÖM

”Jag har alltid trivts med att arbeta utanför den komfortabla zonen, förutsatt att jag får tid för åter hämtning och reflektion emellanåt.”


– Utbildningen har överträffat mina förväntningar. Det har verkligen varit nyttiga och väl använda dagar, säger Sofia Lindblom från lokala säkerhetsnämnden i Kävlinge.


De förtroendevalda i kärnkraftskommuner-nas lokala säkerhetsnämnder har uppdraget att vara allmänhetens förlängda arm och ha insyn i verksamheten vid de kärntekniska anläggningarna. Då behövs bland annat grundläggande kunskaper om strålning och kärnkraft.

Kärnkraftskommunernas samarbetsorga-nisation, KSO, hade sin vana trogen förlagt sina utbildningsdagar till Varberg och Ring-hals. Utbildningen hålls efter varje valår.

Deltagarna kom från de lokala säkerhets-nämnderna i Oskarshamn, Varberg, Öst-hammar, Kävlinge och Nyköping. Vissa har suttit under flera mandatperioder medan andra är nya på sina uppdrag.

Efter en inledande halvdag i Varberg med eget program begav sig gruppen dagen därpå till Ringhals för att få en introduktion till kärnkraft och en beskrivning av hela kedjan från uranbrytning till slutförvar. Därefter följde en föreläsning om strålning och strål-skydd innan det var dags för en rundvand-ring till fem olika informationsstationer.

Där visades allt från Ringhals nya brand- och räddningsfordon till omgivningskontroll och nuklidmätning. Deltagarna fick själva prova på att hantera olika strålskyddsinstru-ment och fick information om naturlig bak-grundsstrålning och andra strålkällor som finns i vår miljö.

Den sista dagen var vikt åt ett föredrag om reaktorsäkerhet och djupförsvar samt infor-mation om Ringhals haveriberedskapsorga-nisation, innan det var dags för ett studiebe-sök i kontrollrumssimulatorn för Ringhals 2.

Röster från deltagarna– Jag är imponerad av alla kunniga ringhalsa-re som berättat för oss om verksamheten. För mig är det spännande att nu som ledamot i nämnden få se Ringhals verksamhet från en ny sida, säger Göran Dahl, numera pensio-när men med ett mångårigt förflutet som anställd på kärnkraftverket.

– När man möter människor och följer med i medias rapportering känns det bra att ha fått fakta direkt från kärnkraftverket, säger Lars-Peter Hållstrand som suttit i lokala säkerhetnämnden i Östhammars kommun under flera mandatperioder.

– Jag är helt ny på mitt uppdrag och suger i mig så mycket kunskap som jag bara kan, säger Eva-Marie Hansson från Oskarshamn.

TEXT OCH FOTO: YVONNE JONSSON

Lokalpolitiker utbildades i kärnkraftEtt 80-tal lokalpolitiker från Sve-riges fem kärnkraftskommuner tillbringade två fullspäckade utbild-ningsdagar på Ringhals i slutet av mars.

Anders Martinsson och Jan Rognmo berättade om naturlig bakgrundsstrålning och visade strålkällor som kan finnas i vardagsmiljön, exempelvis blåbetong i byggnadsmaterial och loppisfynd i form av keramik från 30talet som glaserats med färg som innehåller urandioxid.

Lokala säkerhetsnämndenEnligt svensk lag ska allmänheten ha insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet. Därför finns det en lokal säkerhetsnämnd i varje kärnkraftskommun. Nämnden är en statlig myndighet. Ledamöterna är kommunpolitiker som utses av reger-ingen efter förslag från respektive kommun.

Ledamöternas uppdrag• hålla sig underrättade om det

kärntekniska säkerhetsarbetet som utförs eller planeras vid an-läggningarna

• känna till hur beredskapen mot kärnkraftsolyckor är utformad

• informera allmänheten om det kärntekniska säkerhetsarbetet och om beredskapsplaneringen

Nämnden sammanträder cirka fyra gånger per år. Representanter från den kärntekniska anläggningen re-dovisar då aktuell information om verksamheten och säkerhetsarbetet. Strålsäkerhetsmyndigheten och läns-styrelsen medverkar regelbundet.

– Programmet har varit mycket intressant. Om det är något som har saknats är det i så fall ett föredrag från Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Bertil Alm och Tommy Myhrberg från Östhammars kommun.



Johan Börjesson har en bakgrund inom Volvo Personvagnar där man under lång tid medvetet strä-vat mot mångfald på alla plan.

– Volvo agerar på en inter-nationell marknad och därför ses mångfald i organisationen som självklart och naturligt. Det skapar en dynamisk och kreativ verksamhet där flera perspektiv kommer till tals, berättar Johan.

Energibranschen har historiskt

”Vattenfall ska bli förebild i mångfaldsfrågor”

Under flera år har Johan Börjesson föreläst för nya chefer på Ringhals om vikten av mångfald och ett aktivt jämställdhetsarbete. – Syftet är att skapa insikt om den rådande sned-fördelningen och få cheferna att förstå vad de ska titta på vid till exempel gruppsammansättningar och rekrytering.

sett varit kraftigt mansdominerad. Ringhals har dock de senaste åren arbetat aktivt med jämställhetsfrå-gor och löne- och jämställdhets-kartläggning, vilket gett en positiv utveckling. I dag är ungefär var fjärde anställd kvinna och på chefsbefattningarna är 27 procent kvinnor. Nu vill Johan marknads-föra mångfaldsperspektivet.

– Framöver är det mycket viktigt att vi breddar vår rekryte-ringsbas, särskilt som kärnkraf-tens framtid kan uppfattas som något osäker. Det kan göra att färre söker sig hit, säger han.

Lönsamt med blandningUndersökningar visar att verksamheter med en blandad organisation när det kommer till kön, etnicitet, ålder med mera är framgångsrika.

– Väljer vi då medvetet eller omedvetet bort olika kategorier av människor väljer vi också

bort kompetens, talanger och perspektiv som med stor san-nolikhet gjort oss bättre, säger Johan. Mod och insiktDet krävs rejält med mod och insikt för att skapa förändring. Johan berättar utifrån sin egen erfarenhet vid rekrytering att det är påfallande många män som söker sig till Ringhals. Genom att tänka nytt, bredda annonseringen eller arbeta med riktade förfrågningar ser han möjligheter att göra organisa-tionen mer blandad. Genom att förbättra marknadsföringen kan vi attrahera kandidater med olika bakgrunder.

Johan upplever att det finns

”Vi har inte råd att tappa talanger för att vi söker för snävt”. Johan Börjesson, chef på avdelningen för kvalitet, säkerhet och miljö vid Ringhals, har ett stort engagemang för mångfaldsfrågor.

en stor öppenhet och intresse att diskutera mångfaldsfrågor.

– Vi har fått genomgående bra respons efter föreläsningarna och bevis för att deltagarna tagit till sig budskapet. Men även bland övriga medarbetare för-väntar jag mig att alla reagerar och agerar mot diskriminering i vardagen – det får inte förekom-ma, säger Johan med eftertryck.

Inom ett par, tre år vill han att Vattenfall skall vara en förebild i branschen när det gäller mång-faldsfrågor.

– Vi ska bli ett säkert och framgångsrikt bolag som andra strävar att efterlikna, säger han.

TEXT: ANNA COLLIN

FOTO: YVONNE JONSSON

ILLUSTRATION: PIXABAY

”Besluten blir bättre när både kvinnor och män är med i processen. Inte för att män och kvinnor i grunden är så olika eller att kvinnliga chefer skulle vara duktigare, mer empatiska och ha högre moral än manliga chefer – utan för att vi tillför olika erfarenheter och perspektiv.”

”Balans på toppen” Ann Boschini, 2004

”De mest jämställda företagen har i genomsnitt bättre lönsamhet än andra. Studien visade att de 25 företag från ”Fortune 500” som var bäst på att tillsätta kvinnor på höga positioner var mellan 18 and 69 procent mer lönsamma än medianen hos de övriga Fortune 500 företagen i samma bransch.”

“Gender diversity leads to higher performance” MacKinsey & Co, 2012



I år ska alla EU-länder presentera sina na-tionella planer för slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

14 av EU:s medlemsländer har kärnkraft. Men alla 28 medlemsländer har radioaktivt avfall från forskning, industri och sjukvård. 2011 antog EU:s ministerråd ett direktiv där länderna uppmanades presentera sina natio-nella planer senast 2015.

Här ska det finnas konkreta tidtabeller för genomför-andet, finansieringslösningar och byggplaner. EU-kom-missionen kommer att granska programmen och kan be medlemsländerna att ändra sina planer.

Gemensam plattformFör Sverige och SKB innebär inte direktivet någon för-ändring. Sverige ligger långt framme internationellt sett. Vi har redan lämnat in ansökningarna om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Och Strålsäker-hetsmyndigheten slog nyligen fast att man räknar med att vara klar med sin granskning till 2017. Därefter fattas det avgörande beslutet av regeringen efter att kommu-nerna tillfrågats.

Men flera länder har inte alls kommit lika långt. Ett sätt att hjälpas åt inom EU är den gemensamma forsknings-plattformen IGD-TP. I dag samarbetar elva EU-länder inom ramen för plattformen där SKB har varit drivande. Visionen är att minst ett slutförvar ska vara i drift i något av medlemsländerna till 2025.

– Fördelen de enskilda länderna ser är att om vi kan genomföra aktiviteter tillsam-mans som gör att ett slutförvar i något EU-land tas i drift så underlättar det för övriga länder att komma vidare i sitt arbete, säger Monica Hammar-ström, samordnare för SKB:s internationella kontakter och ordförande i styrgruppen för IGD-TP.

TEXT: ANNA WAHLSTEEN/

EVA NEVELIUS BUSKHE

FOTO: LASSE MODIN Monica Hammarström

För en tid sedan rekommenderade motsvarigheten till Strålsäkerhetsmyndigheten i Finland regeringen att godkänna bygget av ett slutförvar för använt kärn-bränsle. Ett viktigt beslut även för Sverige. De två grannländerna planerar nämligen att använda sig av samma metod.

Först i världen med kärnbränsleförvar?

Beslut i Finland positivt för Sverige

Finland kommer med största sannolikhet att bli det land i världen som först löser frågan om slutförvaring av högaktivt använt kärnbränsle. På plats i Olkiluoto i Euraåminne kom-mun finns redan en forsknings-anläggning, Onkalo. I slutet av

2012 ansökte företaget Posiva om att få utvidga anläggningen med deponeringstunnlar till ett slutförvar för använt kärnbräns-le. Nu har alltså myndighetens granskning avslutats och det som återstår är ett beslut från Finlands regering, något som

Gemensamt arbete inom EU

SKB samarbetar inte bara inom landets gränser. I det här numret av Reaktion gör vi en internationell utblick och berättar det senaste om utvecklingen i våra grannländer i Europa.


Internationell temakväll med egen expertpanelHela världen funderar över hur det använda

kärnbränslet ska tas om hand. SKB har många

internationella kontakter och våra medarbetare

befinner sig ofta på resande fot. Nu tar vi hit

några av dem.

Finland och Frankrike har kommit långt med sina

planer. I Ryssland är situationen mer problematisk.

Det stora kärnkraftslandet USA har fortfarande inte

någon lösning i sikte för slutförvaring av högaktivt

kärnavfall.

Situationen i de här länderna och i Tyskland,

Storbritannien, Indien och Kanada, får du veta mer

om under den här temakvällen. Vår expertpanel

består av Saida Laârouchi Engström, direktör,

Hans Forsström, SKB International, Peter Wikberg,

forskningschef, och Monica Hammarström,

samordnare för SKB:s internationella kontakter.

Är du intresserad av slutförvarsfrågan ur ett

internationellt perspektiv? Kom och ställ dina frågor!

Fri entré. Vi bjuder på fika. Varmt välkommen!

Tisdag 28 april kl 18.30

SKB:s kontor, Norra Tullportsgatan 3, Östhammar

skb.se

I Sverige planerar SKB att bygga ett kärnbränsleförvar

i Forsmark. Vi ser det som ett av vår tids viktigaste

miljöskyddsprojekt.





några av dem.





kärnavfall.













skb.se








några av dem.





kärnavfall.













skb.se





beräknas komma efter valet i april i år.

– Frågan har inte varit politiskt känslig i Finland. Det finns sedan tidigare redan ett principbeslut både om valet av plats och om metod som samtliga partier då ställde sig bakom, berättar Johan Andersson enhetschef på avdel-ning Kärnbränsle på SKB.

”En skjuts framåt”I utlåtandet till regeringen som kom i februari i år sägs det att argumentationen för att förvaret blir säkert och kom-mer att uppfylla myndighetens krav är trovärdig. Även SKB och samarbetet mellan de två länderna omnämns. Metoden med tre barriärer – kopparkap-seln, bentonitleran och urberget – utvecklades ursprungligen i Sverige på 1980-talet. De senaste åren har även Posiva gjort stora utvecklingsinsatser. Samtidigt har samarbetet mellan de två länderna blivit allt mer inten-sivt och många projekt sker nu gemensamt.

– På SKB är vi väldigt glada över det här beslutet och jag är övertygad om att det kommer att innebära en skjuts framåt, inte bara för arbetet i Finland utan även i Sverige, säger Johan Andersson.

Styrelser träffadesDelar av SKB:s styrelse var för en tid sedan i Finland och träffade Posivas ledning och styrelse. Man gjorde även ett studiebesök i Onkalo. Vid besöket uttalade båda styrelserna hur positivt man ser på samarbetet.

– Utvecklingsarbetet är kost-samt och om vi samarbetar kan vi göra det både effektivt och bra. Det är väldigt viktigt att vi jobbar smart, inte minst med tanke på hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för våra ägare inom kraftindustrin i båda länderna just nu, säger Johan Andersson.

TEXT: EVA NEVELIUS BUSKHE

FOTO: POSIVA

Forskningsanläggningen Onkalo i Olkiluoto i Finland är i princip färdigbyggd. Tanken är att den i framtiden ska utvidgas till ett slutförvar för använt kärnbränsle.


”En sammanslagning av Ringhals och Forsmark kan ge besparingar på flera hundra miljoner kronor per år”Torbjörn Wahlborg, chef Vattenfall Region Norden

Nästa Young Generation i startgroparna

Nu har en e-learning tagits fram så att

så många som möjligt kan lära sig om

lagen som påverkar styrning och sam-

verkan inom Vattenfallkoncernen.

Utbildningen syftar till att uppnå

en gemensam basnivå. Den riktar sig

i första hand till de chefer och med-

arbetare som arbetar eller påver-

kar Vattenfalls svenska kärntekniska

verksamheter eller agerar i situationer

där de behöver denna kunskap. Det

planeras även ett antal fördjupnings-

seminarier efter sommaren.

Ny utbildning om kärntekniklagen

Göran Larsson och Ann Berg testar elearning.

Robustare ledningscentral efter moderniseringEtt eget oberoende IT-nätverk, avbrottsfri kraftmatning för vik-

tig utrustning samt fler och säkrare kommunikationsvägar för

haveriberedskapsorganisationen. Det är några av nyheterna i

Ringhals kommandocentral, KC, efter en modernisering som ny-

ligen avslutats.

– Vi har byggt in robustare funktioner och högre tålighet mot

yttre störningar, säger beredskapskoordinator Linda Andersson.

Planeringsarbetet har pågått under flera år.

Foto

: Yvo

nne

Jons

son

Foto

: Kat

ariin

a G

üven

Foto

: Kat

ariin

a G

üven

Foto

: Car

olin

Ced

erg

ren

Kunskapsutbyte genom rotation– Vi behöver stärka kunskapsutby-tet inom vår kärnkraftverksamhet på olika sätt – mellan kärnkraft-verken och ledningsfunktionerna men också mellan kärnkraftverken och ledningen på staben, säger Malin Alexis Nordin, chef för Talent Management. För att skapa kunskapsutbyte mellan de olika verksamheterna inom kärnkraften har medarbe-tare möjlighet att under en period byta arbetsplats. Vill man utveck-las maximalt inom sitt område bör utbildning kombineras med andra åtgärder som till exempel arbets-rotation, projektarbete samt men-torsprogram.

Mer information och anmälan: Läs mer under Arbetsrotation på Vattenfalls intranet

Ledarskaps program för stärkt kärn krafts-kompetens Ett särskilt ledarskapsprogram som ska bidra till att säkra den framtida chefsförsörjningen inom kärnkraften i Norden star-tades i höstas. Det treåriga programmet Nuclear Accele-rated Leadership programme vänder sig till chefer som redan arbetar inom kärnkraften i Vat-tenfall. Syftet är att deltagarna ska stärka sitt ledarskap ge-nom individuella utvecklings-planer och skräddarsydda ut-bildningsinsatser för att på sikt kunna ta en senior chefs roll.

Young Generation (YG) är kärn-

kraftsbranschens initiativ för kom-

petensöverföring mellan genera-

tioner och stöd för unga talanger

att skapa nätverk i branschen.

Den 5–6 februari hölls YG-se-

minarium i Västerås för 20:e och

21:a omgångens deltagare: två

dagar fyllda av seminarier, nätver-

kande och studiebesök.

– Jag är alltid lika förundrad och

stolt över deltagarnas personliga

utveckling och vad de olika tema-

grupperna åstadkommer i form av

erfarenheter och lärande under

sitt YG-år, säger Ringhals kommit-

téansvarige i Young Generation,

Tobias Högback.

De chefer som deltog presenterade sina slutsatser från en workshop på temat: ”Vad driver medarbetare”.

Takafumi Ihara från Tepco i Japan höll föredrag om läget och arbetet vid Fukushima Daiichi.

– Batterikapaciteten i den avbrottsfria kraftmatningen har förstärkts betydligt, säger Linda Andersson, beredskapskoordinator på Ringhals.

NOTERAT



Foto

: Kat

ariin

a G

üven

Foto

: Elin

Ber

gqv

ist

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Hitta vår-blommorna!Tio namn på vårblommor gömmer

sig i alla riktningar. Skicka in dina

fynd senast den 29 maj 2015.

Adressen finns på sidan två.

Tre tävlande vinner pris.

NAMN

ADRESS

K V O H T S Ä H X E V C V Å R L Ö K O P S I Ä L B N J G A P V U T G L A A U L O A G K S R L T J L R L I J O I E X Y I D Ö T O S R P T Y C Ö R B S Q M K P N S N T U W Q N I T A I S T B L Å S I P P A V

VINNARE!Grattis till Kurt Johansson, Varberg,

Jennie Carlsson, Väröbacka, och

Ingegerd Ernehult, Öregrund, för rätt

löst sudoku i Reaktion nr 1 2015.

Är du i Östhammar? Prova en kul tur med mycket

kultur. HÄLSANS STIG initierades av SKB och

Forsmark och invigdes ifjol. Den går genom

spännande kulturella kvarter från 1700-talet och

bland nyare byggnader i staden. Slingan är på

fyra kilometer och passar alla.

Hälsans Stig finns på hundratalet platser

i landet (bland annat i Oskarshamn och

Varberg) och är ett lättpromenerat

folkhälsoprojekt i stadsmiljö. Idén

kommer ursprungligen från Irland.

Hitta en stig nära dig på

halsansstig.se där du också kan

ladda ned en karta.

ARENASTADEN är fortfarande en rörig

byggarbetsplats med arbetsfordon, bilar och

cyklar som samsas om gatuutrymmet. Men

bara några hundra meter ifrån Vattenfalls

huvudkontor finns två sjöar, Råstasjön och

Lötsjön. De bjuder på natursköna promenader

på cirka tre kilometer runt Råstasjön eller sex

kilometer om du vill gå runt båda sjöarna.

Populäraste lunchpromenaden på RINGHALS är

på industriområdet från matsalen Kantarellen,

förbi Sjöstugan, över bron till varmförrådet och

runt Ringhals 3 och 4. En promenad är ett härligt

Frisk luft och spänst i benen Att ta en kort lunchpromenad ökar energin under dagen och gör att du sover bättre på natten. Det påverkar också ditt humör och hur du hante-rar stress. Det är inga stora sats-ningar som behövs för att du ska må bra, i stället handlar det om små saker som du gör ofta. Här tipsar vi om några fina promenader nära dig.

Anna Dundeberg och Anders Johansson från Nuclear Oversight & Fleet Management tar en promenad vid Råstasjön.

Anna Collin, Marie Strannabjer, Johan Pettersson och Charlotta Eldelind passar på att diskutera vad som händer på anläggningen under promenaden.

sätt att piggna till, då du kombinerar frisk luft

med fysisk aktivitet.

Den som befinner sig i Videbergsborg har

en skön promenadslinga med havsutsikt till

Videbergshamn och tillbaka igen mellan stugorna.

Joggingspåren med start vid Ringhallen är en

annan möjlighet. Här finns flera olika långa spår

och du kan anpassa promenaden efter hur lång

tid du har på dig.

En promenad och ett snabbdopp på lunchen är möjligt på Forsmarks egen badstrand Atomic beach.

Att ta några minuter extra på dig när du är på

väg till ett möte gör att du kan välja bort turbilen

till förmån för en promenad på FORSMARKS

tämligen stora industriområde. Även utanför

staketet finns fina promenadstråk. En kortare tur

är den till Atomic beach, badstranden vid inloppet

till Forsmark 1 och Forsmark 2:s kylvattenkanal.

En något längre tur är den till Strandbastun,

som ligger längs vägen ned till hamnen och SKB:s

anläggning. Har du riktigt gott om tid på dig är

Biotestsjön ett utflyktsmål att rekommendera. Till

fots kan du ta dig runt hela sjön. Här finns fina

klippor och ett rikt fågelliv att studera.

UTBLICK


Stefan Sehlstedt objektför-valtare, SKB Östhammar: – Att alla ugglor blir aktivare. För mig som är intresserad av just ugglor är det en härlig

tid med många ljud- och synin-tryck i naturen från den minsta sparvugglan till den största berguven.

Maria Jordebo, gruppchef på avdelningen för strömningsanalys och thermodynamik på Ringhals– Det är återkomsten av ljuset och värmen. Årstids-

skillnaderna är bra, om vi inte hade haft dem så skulle vi inte uppskat-tat våren så mycket.

Louise Bengtsson, HRBP Nuclear Staben Solna – För mig är det bästa

med våren snödroppar, krokus och fågelkvitter. Och så hoppas jag förstås på sol och värme.

Seyedali Parpinchi, kvalitetsteknikingenjör på

Forsmark – Ljusare morg-nar, fåglar som sjunger och vårblommorna som börjar titta fram.

Vad är det bästa med våren?

?Fråga 4

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Det logiska stegetVattenfalls kärnkraftverk i ett och samma bolag. En tanke som många av oss säkert re-dan tänkt, en tanke som nu kan vara på väg att bli verklighet. Det är alla vi på Forsmark och Ringhals som lägger grunden för vår gemensamma framtid genom att arbeta oss fram till mer samverkan och samarbete. Omorganisationer för att få liknande struktur vid båda anläggningarna startade förra året. Vi har inlett en tätare samverkan inom ett antal funktionsområden och en gemensam projektorganisation är införd. Arbetet med gemensamma staber fortsätter också enligt plan. Vattenfall har nu påbörjat nästa steg i arbetet genom att planera för en gemensam affärsenhet där förutsättningarna att göra Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB till ett företag, med gemensam ledning och ledningssystem, ska utredas vidare. Analysarbetet beräknas pågå i ett år. Om Vattenfall sedan, tillsammans med övriga delägare, går vidare med planerna så kommer en ansökan enligt kärntekniklagen att lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM vid halvårsskiftet 2016. Därefter gör SSM en granskning och ansökan lämnas så småningom vidare till regeringen för beslut. Hela processen bedöms ta flera år. Det vi gör är värdefullt och nödvändigt. Marknadsläget ser ut att vara fortsatt bekym-mersamt under en hel del år framåt, där det enda vi direkt kan påverka är våra egna kostnader. Att samordna Ringhals och Forsmark i ett bolag är det logiska steget framåt mot en fortsatt säker och stabil produktion med stärkt konkurrenskraft. Vi måste spara och vi ska göra det klokt. Förenklade, effektivare arbetssätt är viktiga både i det stora och i det lilla. Det gäller för oss alla att gräva där vi står. Det är vi som jobbar i verksamheten som har möjlighet att hitta besparingarna som fungerar i prakti-ken. Var smart och tänk STARK. Vi ska med fördel optimera våra resurser för att utveckla och stärka säkerheten men vi måste också se till att ha resurserna. Det kommer att innebära att vi behöver spara på andra ställen och vi behöver hjälpas åt och lyssna på varandra för att göra det på klokast möjliga sätt. Vi har kompetensen och erfarenheten. Den stora utmaningen är att höja medvetenheten om marknadsläget i vardagen och omvandla förenkling och återhållsamhet till kvalitet och konkurrenskraft.

Till sist

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.

Documents

Reaktion nr 2 2015