SAMUEL SOMMARBERG

”Jag vill ha en öppen attityd till livet

och se vad som händer”, sid 11

Regeringens reformförslag riskerar rivas, sid 4-5

Sydamerikaner synar Södervärn, sid 6

Malmöelever mitt i matkulturens Mecka, sid 12-13

Utb

ildn

ing

sförv

altn

ing

en

s pe

rson

altid

nin

g

#4/09

2

LEDA

RE >>

Kommunstyrelsens beslutade i april att samtliga nämn-

der och styrelser i Malmö stad ska redovisa vilka åtgär-

der som vidtagits eller planeras att vidtas för att dämpa

nettokostnadsökningen under år 2009. Nämnder och

styrelser skall sänka sina nettokostnader under år 2009 så att po-

sitiva avvikelser jämfört med budgeten motsvarar minst en pro-

cent i delårsrapporten. Anledningen till beslutet är att minska

stadens samlade kostnader och utgifter innevarande år. Utbild-

ningsnämndens kommunbidrag uppgår till 1 141 miljoner kro-

nor, vilket innebär att 1% är lika med 11,4 miljoner.

För att enligt uppdrag dämpa nettokostnadsökningen inom utbild-

ningsförvaltningen presenterades följande åtgärder för våra politi-

ker på utbildningsnämnden i maj:

• Reserven för offensiva satsningar på 5 miljoner kommer inte att

tas i bruk, eventuella satsningar kommer att ske via ompriorite-

ring av kostnader.

• Arbetet med att anpassa den kommunala gymnasieorganisatio-

nen har pågått de senaste åren. Detta arbete kommer att fort

sätta då de demografi ska och ekonomiska förutsättningarna krä-

ver ytterligare anpassningar. Den demografi ska elevminskningen

håller i sig ända fram till 2018, då var fjärde gymnasieplats inte

längre behövs. Under år 2009 kan resurser motsvarande 3,4 mil-

joner frigöras på grund av effektiviseringar.

• Ökningen av kapitalkostnader kan dämpas med 1 miljon, då ka-

pitalbeloppet som ligger till grund för investeringarna reducerats.

• Satsningarna Malmö lärcentrum och vägledningsplattformen

har senarelagts, vilket innebär att 1 miljon inte tas i anspråk un-

der år 2009.

Vi har de viktigaste ingredienserna

• Upphandlingen av ett nytt elevadministrativt system har förse-

nats, vilket innebär att kostnaderna inte kommer att nå budgete-

rad nivå med 1 miljon.

Under hösten kommer den utlagda priskompensationen att åter-

tas, vilket för vår budget innebär att vi måste minska kostnaderna

ytterligare motsvarande 4,5 miljoner för sista halvåret. För 2010,

skall kostnadsminskningen för utbildningsnämnden motsvara 2,8

procent vilket innebär totalt drygt 30 miljoner.

Vår strategi för att möta såväl lågkonjunktur som den demografi s-

ka elevminskningen är att varje skola/enhet utvecklar fl era kraftfulla

utbildningsben. Alla enheter ska så långt som möjligt kunna bedriva

såväl gymnasieskola, vuxenutbildning, gymnasiesärskola, individu-

ellt program, fördjupningsutbildning genom yrkeshögskola och

uppdragsutbildning. Lyckas vi med denna strategi kommer de kom-

munala skolorna/enheterna att stå starka i såväl konkurrensperspek-

tiv som i kärvare ekonomiska tider. Vi har de viktigaste ingredienser-

na för att lyckas. Kompetensen bland våra lärare och övrig personal

och de fysiska förutsättningarna i utrustning och lokaler.

Avslutningsvis vill jag tacka er alla för ett mycket väl genomfört

läsår. Trots den djupa ekonomiska lågkonjunkturen i vår värld har vi

mycket att glädjas över. Arbetet inom våra gymnasieskolor och vux-

enutbildningen som har präglats av ett stort förändrings- och ut-

vecklingsarbete. Vi ser en positiv trend då det bl. a gäller betygsut-

vecklingen. Rent fysiskt rustas alla våra skolor upp för att möta

behovet av en väl fungerande undervisningsmiljö. Tack vare ert en-

gagemang är vi stärkta då lågkonjunkturens första våg sköljer över

oss. Jag vill passa på att önska er alla en riktigt skön och avkopp-

lande sommar och att ni samlar era krafter inför komman-

de läsår.

Många nya klasser för nyanländaIVIK, introduktion för invandrar-

ungdomar, växer kraftigt. Utbild-

ningsförvaltningen har startat fem

nya klasser i vår.

– Vi har 25 klasser igång just nu.

Det är ovanligt många, säger Birgit-

ta Alriksson, samordnare för IVIK.

Antalet asylsökande minskar i Sve-

rige men efterfrågan på platser

inom IVIK i Malmö är fortsatt stark.

– Vi startade två nya klasser i ja-

nuari, två nya i mars och ytterligare

en i april, säger Birgitta Alriksson.

Väntetiden kan variera något,

beroende på bland annat när an-

komsten sker. Ibland dröjer det ock-

så innan skolan får kontakt med

eleven.

– Vi startar ingen ny klass i maj.

Det blir för kort tid för eleverna att

komma in i skolverksamheten inn-

an sommaruppehållet. Man resone-

rar likadant inom grundskolan, sä-

ger Birgitta Alriksson.

I skrivandets stund, början av maj,

står cirka tio personer i kö för en

plats. De senast anlända eleverna

får i stället påbörja sina studier den

17 augusti.

IVIK fi nns i dag på sju gymnasie-

skolor. Eleverna läser kurser i ett

fl ertal ämnen och får studiehand-

ledning på modersmålet.

Frans Suell och Jörgen Kock är

värd för IVIK:s startskola där samt-

liga nybörjarelever har sin undervis-

ning. I startklasserna läser man

svenska som andraspråk, matema-

tik, samhällskunskap, idrott och

skapande verksamhet.

– Dessutom gör eleven ett indivi-

duellt val. Alla erbjuds läsa engel-

ska, berättar Birgitta Alriksson.

I fortsättningsklasserna på olika

gymnasieskolor ges undervisning i

svenska som andraspråk, matema-

tik, samhällskunskap, idrott, natur-

kunskap, data samt bild alternativt

musik.

På Pauli gymnasium, Rönnens

gymnasium och S:t Petri skola fi nns

programinriktade IVIK där eleverna

läser kurser med anknytning till SP,

OP respektive NV.

– Vi har också IVIK med praktik

och alfabetiseringsklass. Båda fi nns

på Frans Suell och Jörgen Kocks gym-

nasium, säger Birgitta Alriksson.

I DETTA NUMMER >>

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nummer per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Matz NilssonREDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschefGRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning.

Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen.

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET: Komin/utbildningsforvaltningen

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informa-tionsavdelningen | Susan Englund, lärare Komvux Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet

OMSLAGSBILD: Freddy BillqvistTRYCK: WikingTryck ABPAPPER: MultiArt SilkUPPLAGA: 2200 ex

SKOLUTVECKLING

Plus och minus i nya gymnasieskolan 4

Quito, Ecuador möter

Komvux Södervärn i Malmö 6

cph:mo Filmfestival 7

Nya satsningar på jämställdhet 7

Torbjörn tänker till: ”Jag vill inte

fylla personalens mailboxar” 8

Det här är Praktikenheten 9

PROFILEN

Samuel Sommarberg ”Jag vill ha en

öppen attityd till livet och se vad

som händer” 10

Äventyret i Bologna 12

Ärliga och empatiska samtal

– ett sätt att nå fram 14

Elever upptäcker bildens språk 15

Ambassadörer på miljökonferens 15

Komin har kommit ut 15

ORDET ÄR DITT

Jag – ett plus i statistiken 16

Värdegrund i teori och praktiken 17

Kandidaten 17

SPECIELLT

Eva har behov av att skapa 18

Säckpipa och kilt på engelskspråkig dag 20

Solen strålade ikapp med alla stolta politiker

från tre av Malmös nämnder på Swedbank

Stadion, där de möttes för att beskåda den

gemensamma satsningen på idrott i Malmö

stad.

DEN 24 APRIL MÖTTES Fritidsnämnden, Stadsdels-nämnden Hyllie och Utbildningsnämnden på Swedbank Stadion för att få se och höra mer om deras gemensamma satsning på idrott för grundskole- och gymnasieelever.

Det var en faktaspäckad eftermiddag när projektledarna Jan-Olof Jakobsson från ut-bildningsförvaltningen, Richard Ohlqvist från Malmö Fotbollsakademi, Bo Raneheim från Fritidsförvaltningen berättade om alla möjligheter och faciliteter som kommer att fi nnas på Swedbank Stadion.

Här är gräset alltid grönast!

Cirka 100 grundskoleelever och 300 gym-nasieelever planeras att få sin utbildning här. Verksamheten startar redan nu till hösten. Ett centrum för elever som är engagerade och hän-givna idrottsutövare. Det blir en ”skola” med många olika resurser, en idrottsskademottag-ning, nya tränings- och undervisningslokaler, gym och testlabb, Idrottsmedicin/psykologi/fysiologi mm. Genom fl era samverkande aktö-rer jobbar man för att få en helhetssyn på elev-ernas speciella situation. Malmö högskola och Skåneidrotten som ser till att det fi nns en vida-regång efter gymnasiet.

Detta är en verklig storsatsning som är unik i sitt slag som kommer att vara en förebild både nationellt och internationellt. En sats-ning som sätter Malmö på kartan, en satsning att vara stolt över!

4

DEN 28 APRIL PRESENTERADES förslaget till ny gymnasieskola. Regering-en har överlämnat en lagrådsre-miss till lagrådet. Ann-Sofi e Nordh, som ansvarar för plane-ringen av gymnasieskolans orga-nisation, har plöjt igenom de 228 sidorna.

– Min spontana reaktion är att detta inte är klart. Det fi nns fort-farande många frågetecken, inte minst kring Individuella pro-grammet som ska utredas vidare. Det är en stor fråga för oss i Mal-mö, säger hon.

Förslaget innebär bland annat höjda behörighetskrav till gym-nasiet och skärpta krav för hög-skolebehörighet. Valfriheten stra-mas upp.

– Det har funnits en alltför stor tilltro till valfrihet, lokalt fri-utrymme och konkurrens mellan skolorna. Detta har sammantaget sänkt krav, ambitionsnivåer och resultat i det svenska utbildnings-väsendet, säger utbildningsmi-nister Jan Björklund.

För behörighet till studieförbe-redande program krävs godkän-da betyg i minst tolv ämnen, med undantag för engelska i vissa fall.

– Ju högre krav man ställer, de-sto fl er slussas vid sidan om. Men dagens system, med krav på god-känt i svenska/svenska som andra-språk, matematik och engelska, är inte bra. Det säger väldigt lite om vad eleven behöver kunna i nästa steg, säger Ann-Sofi e Nordh.

Det är tydligt att behörighets-reglerna är ett kraftfullt styrin-strument.

– Som alltid är det minsta mot-ståndets lag som gäller. Kanske blir det lättare att motivera eleverna att arbeta för godkänt betyg i fl er äm-nen, säger Ann-Sofi e Nordh.

ÖKAD TYDLIGHET

Den nya gymnasieskolan är upp-byggd av tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande pro-gram (se faktaruta).

– Det som försvinner är Med-ieprogrammet. Men det blir en inriktning på Samhällsvetenskaps-programmet så där har vi alla för-utsättningar att göra något bra. I övrigt i programstrukturen är det inte så mycket konstigheter för vår del, säger Ann-Sofi e Nordh.

Lokala kurser, lokala inrikt-ningar och specialutformade pro-

gram avskaffas och individuella valet minskas från 300 till 200 poäng.

– Jag tycker inte att det är nå-got fel i sig. Det fi nns en väldig fl ora av program och inriktning-ar. Det behövs en tydlighet gen-temot eleven, säger Ann-Sofi e Nordh.

Det ska även i fortsättningen

vara möjligt att starta egna kurser och programinriktningar, men med tillstånd av Skolverket. En förutsättning är att skolan, till-sammans med arbetsliv eller hög-skola kan visa ett lokalt behov.

– Där borde det fi nnas en öpp-ning för våra båda idrottsprogram på Swedbank Stadion, SMIL och SMID. Om vi inte kan få dessa

Plus och minus i nya gymnaHögre krav och mindre valfrihet är några av grundstenarna i förslaget till ny gymna-

sieskola i Sverige. Ann-Sofi e Nordh, chef för gymnasieintagningen, ser både möjlig-

heter och risker i reformen. Men framför allt ett stort mått av osäkerhet.

ÖVRIGA NYHETER

• Historia blir obligatoriskt ämne.

• Estetisk verksamhet utgår som

obligatoriskt ämne.

• Elevens individuella val minskar

från 200 till 300 poäng.

• En ny betygsskala införs (A-F)

• Gymnasieexamen införs.

PROGRAMMEN

Yrkesprogram

• Barn och fritid

• Bygg och anläggning

• El och energi

• Fordon och transport

• Handel och administration

• Hantverk

• Hotell och turism

• Industriteknik

• Naturbruk

• Restaurang och livsmedel

• VVS och fastighet

• Vård och omsorg

Högskoleförberedande program

• Ekonomi

• Estetiskt

• Humanistiskt

• Naturvetenskap

• Samhällsvetenskap

• Teknik

SKOLUTVECKLING >>

5

Vad bidde det då? Inte så mycket

och några av frågorna står fortfa-

rande obesvarade.

Det kan ha berott på att fl era svar

redan har getts. Vi visste t ex att his-

toria ska bli ett kärnämne och att vi

ska få en sexgradig betygsskala.

Det kan också ha berott på att sva-

ren inte gavs; individuella program-

met framtid ska t ex utredas ytterli-

gare. Det kan också ha berott på

att lagrådsremissen inte är särskilt

nyskapande.

Jag lyssnade på den direktsända

presskonferensen i slutet av april och

efteråt spred sig en besvikelse: blev

det inte mer?

Även de stora medierna i Sverige

tycktes reagera på samma sätt; var-

ken i Rapport, Aktuellt eller på

Text-TV fi ck Gy 09 – eller den Nya

gymnasieskolan som den benämns

– något större utrymme. Visserligen

var uppmärksamheten något större

i dagstidningarna och oberoende li-

berala Expressen toppade sin ledar-

sida med Gy 09 men totalt sett gav

Nya gymnasieskolan inte särskilt

djupt medieavtryck.

Självklart fi nns det intressant inne-

håll och defi nitivt en del nyheter i

den 228 sidor långa lagrådsremissen.

De praktiska programmen ska t ex

bli just mer praktiska men skillna-

den mot idag är inte himmelsvid

utan det rör sig om ca 150 poäng.

Färdriktningen blir dock annorlun-

da för de praktiska programmen,

som i framtiden inte ger högskole-

behörighet. Lärlingsutbildningen får

inte heller glömmas bort men den

var också bekant sedan tidigare.

För oss lärare kan de relativt små

förändringarna vara av godo och

låt inte implementeringen av Lpf 94

upprepas; en läroplan som tycks ha

fått fotfäste först nu – 15 år efter dess

införande! Den gången fi ck varken

skolledare och lärare särskilt mycket

tid och resurser att genomföra den

nya läroplanen.

Därför politiker och tjänstemän:

Låt oss slippa misstaget med ge-

nomförande av Lpf 94! Ge oss istäl-

let resurser och vi får en möjlighet

att ge eleverna den utbildning som

de förtjänar.

Avslutningsvis ska vi emellertid

konstatera att gymnasieskolan ska

bli mer likformig och valfriheten ska

minska; undrar om den liberale

skolministern egentligen gillar det.

Under nämnda presskonferens

framhöll Björklund att det ändå

skulle fi nnas utrymme för lokala va-

rianter, t ex inriktning mot minera-

ler i malmrika Kiruna, men var drar

man gränsen? Valfriheten minskar

även när det gäller det individuella

valet då poängsumman sänks till

200, men det känns i alla fall bara

som kosmetika.

Det bidde kanske bara en tum-

me.

MAGNUS GRAHN

Jag har väntat så länge på denna dag.Men för oss lärare blev Gy 09 en besvikelse.

Äntligen...!

kvalitetssäkrade så är det nog inte många andra som kan lyckas, sä-ger Ann-Sofi e Nordh.

Detsamma, menar hon, borde gälla Bernadottegymnasiet på Pauli.

– Estetiska programmet blir kvar, men vad händer med mu-sikinriktningarna på NV och SP på Heleneholms gymnasium? Vi måste jobba för att hitta en bra struktur.

INTE LIKA FINT

Reformförslaget innebär också ökade skillnader mellan yrkes-program och högskoleförbere-dande program.

– Ungdomar är olika. När man försöker stöpa alla utbildningar i samma form leder det till att många misslyckas och hoppar av, säger Jan Björklund.

Elever på yrkesprogrammen lä-ser fl er yrkesämnen och färre all-mänteoretiska kurser. Examen på yrkesprogram ger inte allmän högskolebehörighet.

– Jag har väldigt svårt att se att en person redan från födseln är antingen yrkeselev eller teoretisk elev. Är det inte en tillgång att vara både teoretiskt och praktiskt lagd? säger Ann-Sofi e Nordh.

– Det fi nns en risk i det tydliga talet om dem som ska gå vidare och dem som ska jobba. Det blir lätt en konstig attitydförändring där det ena är fi nare än det andra. Alla vill gå teoretiska utbildningar. Frågan är om det klarar av dem.

Problemet fi nns redan i dag, när ansökningarna till yrkespro-grammen minskar.

– Ungdomarna har förstått att de kan få extra poäng för att läsa c-kurser och språk. Det kan vara väldigt svårt att göra det på ett yrkesprogram, säger Ann-Sofi e Nordh.

Hon efterlyser fl er möjliga öv-ergångar mellan programmen, så att eleverna kan växla spår mellan teori och yrkesämnen under ut-bildningens gång.

– Teknikprogrammet skulle kunna vara en sådan brygga, om man skapar nationella inrikt-ningar som tangerar fl era yrkes-program samt inför ett fjärde år med kompletteringskurser för elever på både teoretiska och yr-kesinriktade program. Men det är inte utrett ännu.

FORTSÄTTNING FÖLJER PÅ SID 13

sieskolan

6

– TERAPIN ÄR HUVUDDELEN av vår utbildning, som leder till att bli gruppledare i personlig ut-veckling, för att kunna få människor att sam-arbeta bättre på olika arbetsplatser. Vi lär oss olika tekniker för att få människor att hjälpa sig själva - för att se problemen och lösa dem. Vi tar upp i specifi ka situationer i workshops där vi arbetar med kroppen och olika värde-ringsövningar.

Lieva, som är gruppens lärare, berättar om sitt första intryck av Komvux Södervärn:

– Så många olika nationaliteter! Det förvå-nade mig. Vi visste att det var en stor skola – det var ingen överraskning. Men här fi nns en

Quito, Ecuadormöter Komvux Södervärn i Malmö

stor variation av ansikten, färger, nationalite-ter och språk.

– Vi kom hit för att lära oss och se vad ni gör här och hur ni gör det, berättar Veronica. Vad som överraskade oss var hur lärarna gör övningar med kursdeltagare som haft det så svårt i livet - att förmå dem att koncentrera sig på övningarna.

– Jag var öppen för nya intryck och det har varit en fantastisk upplevelse att vara här. Jag reser hem med stor motivation och en känsla av att jag har fått ett uppvaknande, en önskan att fortsätta jobba med det vi gör. Mina ögon har öppnats. Ni värderar saker ni gör och ni

Under två veckor har Julian, Veronica, Lieva och Sonia varit på besök i Malmö och

på Komvux Södervärn. I Quito studerar och arbetar de med terapi och kommuni-

kation, en treårig kurs som innehåller mycket psykologi.

arbetar mycket strukturerat, organiserat och pedagogiskt med det. Jag har fått näring av allt interaktivt arbete här och vill gärna kom-ma tillbaka och se om det fi nns möjlighet till mer samarbete, säger Julian.

BÄSTA MINNET AV BESÖKET?

- Hur det sociala systemet fungerar. Organi-sationen och koordinationen mellan olika institutioner och nivåer. Människor som kommunicerar och arbetar tillsammans för att få resultat. Den ena organisationen vet vad den andra gör, de interagerar. Ni har sto-ra resurser här som vi inte har i Ecuador. All-ting fungerar här!

– Vi har mött roliga människor med en fi n humor och mycket värme. Det är viktigt för lärare att ha den attityden i det arbete ni gör här.

– Mest förvånande är att allting är så orga-niserat, både ute i samhället och hemma, sä-ger Sonia. Ni har ett välfärdssystem - männis-korna får vad de behöver av samhället. Respekten man har här för unga människor och deras behov. Vi har dessvärre många barn som bor och arbetar på gatan. Så jag tar med mig många intryck hem och känner lite sorg över att det inte fungerar som det ska i vårt samhälle. Vi har så mycket kvar att göra.

– Vi har haft mycket att göra under vår vis-telse här. Vi har besökt andra skolor och verk-samheter och pratat med många människor. Och vi har gått mycket, så vi känner Malmö nu!

SUSAN ENGLUND

Julian, Veronica, Lieva och Sonia vill få människor att samarbeta bättre på arbetspatser.

FO

TO

: SU

SA

N E

NG

LUN

D

7

I KORTHET

FILMFESTIVALEN STARTADES FÖRRA ÅRET av Örestads Gymnasium, en ny sko-la på Amager. Den skolan har en uttalad medieprofi l men endast studieförberedande program, un-gefär som ett framtida svenskt Samhällsprogram med mediein-riktning. I årets festival deltog fyra skolor, förutom de två nämn-da också Medieskolen i Lyngby och Medieprogrammet på Vipe-holms gymnasium i Lund.

OPARTISK DANSK-SVENSK JURY

Lärare och elever har arbetat hårt med arrangemanget av festivalen. Jag tittade på genrepet på efter-middagen och imponerades av de deltagandes engagemang, den höga kvalitén på teknik och fi l-mer och av konferencierernas proffsighet.

cph:mo Filmfestival

Filmjuryn bestod av tre dans-kar och två svenskar i branschen. De har inte någon anknytning till deltagande skolor. Tillsam-mans med folk som röstat via hemsidan cph-mo.se utsåg de vil-ken fi lm/skola som vunnit inom de olika kategorierna. Man täv-lade i följande tio kategorier: Bästa dokumentär, bästa ljud, bästa foto, bästa manus, bästa skådespelare, bästa alternativfi lm, bästa redigering, bästa regi, bästa fi lm samt ”publikens röst”.

PUBLIKENS PRIS TILL MEDIE-

GYMNASIET

Örestadsgymnasiet tog hem pri-set i fem klasser (Drama, alterna-tiv, dokumentär, skådespelare och regi). Vipeholmskolan vann i tre klasser (Foto, ljud och redige-

Bilden från filminspelningen: Den manusvinnande filmen ”Den sista utvägen”.

NYA SATSNINGAR PÅ JÄMSTÄLLDHET

Det kan vara tufft att förena arbetsliv

och familj, särskilt om man har små

barn. Ofta leder det till en pressad livs-

situation och risk för ohälsa.

Småbarnsföräldrar är en prioriterad

grupp i utbildningsförvaltningens jäm-

ställdhetsarbete de kommande åren.

Satsningen på småbarnsföräldrar är en av

delarna i förvaltningens jämställdhets-

plan som klubbades i nämnden i februari.

– Vi ser en ökning av sjukskrivningar-

na i åldrarna 35-45 år. Det kan ha att

göra med att många i denna grupp är

småbarnsföräldrar, säger Karin Herold,

samordnare för jämställdhetsarbetet på

förvaltningen.

Kvinnor har större sjukfrånvaro än

män i alla åldrar, även om sjukfrånvaron

minskar för båda könen. Störst är skill-

naden i åldersintervallen 30-39 och 40-

49 och det handlar framför allt om lång-

tidssjukskrivning.

– Jag har själv småbarn och arbetar

heltid. Jag möter stor förståelse på ar-

betsplatsen, inte minst från min chef.

Ändå känner man att man måste preste-

ra mer hela tiden, säger Karin Herold.

– Vi skaffar barn senare i livet och våra

värderingar förändras. Innebär det att

det blivit mindre legitimt att vara hem-

ma med sina barn?

Karin Herold och Karin Jannert Romée,

lärare och genuspedagog, ska i höst

sondera terrängen och vid behov erbju-

da stödinsatser, exempelvis i form av

värderingsövningar.

– Jag tänker mig ett forum där man

kan diskutera med andra som befinner

sig i samma situation. Man ser att man

inte är ensam och har möjlighet att ta

del av lösningar man inte visste fanns,

säger Karin Herold.

Karin Jannert Romée fortsätter som

genuspedagog på halvtid inom förvalt-

ningen till och med läsåret 2011/12.

– Det är en förutsättning för att vi ska

kunna genomföra de åtgärder som

finns i planen, säger Karin Herold.

Karin Jannert Romée gör i år en ny

vända med besök på samtliga enheter

för att diskutera behovet av utbildning i

genusfrågor. Hon är också sammankal-

lande i JUF – ett nätverk med jämställd-

hetsombud på samtliga enheter.

– All eloge till Karin för att hon arbetar

så aktivt med nätverket. Jag hoppas att

de kommer att få kontinuitet i arbetet

och blir starka i sina ensamma roller på

skolorna, säger Karin Herold.

Den nya jämställdhetsplanen finns att

ladda ner på Komin/utbildningsforvalt-

ningen

ring) och Mediegymnasiet tog hem två (Manus och pu-blikens pris).

Festivalen är ett utmärkt ex-empel på samarbete och kon-takt mellan svenska och dans-ka skolor. Arrangörerna hoppas att fi lmfestivalen cph:mo ska bli en tradition och att någon av de fyra deltagande skolorna för detta evenemang vidare samt att det i framtiden utökas med fl er skolor från båda sidor sundet.

JAN SANDSTRÖM

FOTO: JAN SANDSTRÖM

Lärarna Nina Kämpe-Hägersten, Pan Grönberger och Samir Dounas tillsam-mans med rörlig bild-tvåorna på Mediegymnasiet anordnade årets cph:mo fi lmfestival i Ubåtshallens hörsal.

Festivalen gick av stapeln torsdagen 7 maj.

8

DEN NYSTARTADE BLOGGEN ”TORBJÖRN tänker till” är till för informa-tion, refl ektion och dialog kring utvecklingsarbetet på Komvux Södervärn. Torbjörn hoppas att bloggen efterhand blir ett levan-de forum.

– Men vi ska helst inte kom-municera den vägen. Vi ska fort-sätta prata i korridoren och i per-sonalrummet som vi brukar, naturligtvis. Där kommer de frå-gor som jag försöker ta upp på bloggen; ”Varför ska vi inte ha biträdande rektorer? När sker in-tervjuerna? Varför organiserar ni om så här?”

BRA RESPONS

Första veckan fi ck bloggen 323 träffar. Ett resultat över förvän-tan, menar Torbjörn.

– Responsen har varit bra. Många har sagt att de gillar idén, både personalen här på Komvux Södervärn och andra inom ut-bildningsförvaltningen. Men jag förväntar mig inte att det ska bli ett stort diskussionsforum. Kan-ske enstaka kommentarer då och

då. Kommunikationen ska vi ha live, ansikte mot ansikte.

KUNNA FÅ SVAR

Genom bloggen ska personalen kunna få svar på frågor som de kanske går och undrar över.

– Det är extra viktigt just nu när vi genomgår en förändring - då har man mest behov av infor-mation. Men jag vill inte fylla personalens mailboxar. Det kom-mer så mycket information där ändå, och det har framkommit att personalen tycker att det är svårt att sovra bland alla fl aggor. Viktig information kan dessut-om drunkna i all annan informa-tion. Det är bättre att man bara får de mail som berör en själv. Vill man ha ytterligare informa-tion kan man, om man vill, läsa min blogg.

HÅLLA SIG AJOUR

– Jag har alltid gjort vad jag kan för att få en så bra skola som möj-ligt, säger Torbjörn. Ska man vara med och påverka måste man en-gagera sig. Vad är bäst för verk-

Torbjörn tänker till:

”Jag vill inte fylla personalens mailboxar”– Jag är ju en skrivande människa och har ganska länge funderat på att starta en blogg för

kommunikation kring skolans förhållningssätt, värderingar och lärande. Det går inte riktigt i

ledningsprotokoll, de har en striktare ton, är mera formella. I en blogg kan man hålla en friare

ton och medarbetare kan på ett enklare sätt gå in och kommunicera, säger Torbjörn Hanö,

som tillträder som samordnande rektor på Komvux Södervärn den 1 juli.

9

samheten? – jag försöker alltid ha det för ögonen. Och det fi nns hur mycket som helst att skriva om i framtiden; forskning, metodik, pedagogik, nyhe-ter inom utbildningsområdet – ja allt som berör utbildning. En blogg är ett bra sätt att hålla sig ajour.

SUSAN ENGLUND

Länk till Torbjörns blogg

www.torbjorntankertill.wordpress.com

PRAKTIKSERVICE ORDNAR LÄSÅRSPRAKTIK FÖR ungdo-mar i åldrarna 16-20 år. Ung i Sommar erbju-der kommunal sommarpraktik för gymnasie-ungdomar i Malmö. I vintras genomfördes en organisationsförändring som innebar att båda enheterna fi ck en gemensam chef. Bengt-Ivar Thomasson leder nya Praktiken-heten med sex medarbetare.

– PraktikService ska vara ett varumärke och Ung i Sommar ska vara ett, säger han.

Anna Binkley, praktiksamordnare på Prak-tikService, ser många möjligheter i den nya organisationen.

– Vi rör oss på samma praktikmarknad och våra målgrupper sammanfaller i viss mån. Vi kan ha ett utbyte av erfarenheter och kunska-per om de olika företagen och kommunala arbetsplatserna, säger hon.

SOMMARFLYTT

Ung i Sommar fi nns i dag vid Triangeln och PraktikService har lokaler i Rönnenhuset. Se-nast den 1 september i år samlas all verksam-het på Rönnen.

– Vi har inte fått den där praktikenhets-känslan ännu. Det kommer nog att märkas först efter fl ytten, säger Johanna Wikelo, se-kreterare på Ung i Sommar.

– När man träffar andra människor inom sitt eget verksamhetsområde så tänker man större. Det blir en synergieffekt i själva mötet, säger Bengt-Ivar Thomasson.

Samtidigt rullar arbetet på som tidigare. Som-marpraktiken anordnas för 16:e året och intres-set är som alltid stort. I år hade Ung i Sommar 3 400 sökande till de cirka 2 200 platserna.

PraktikService tar fram praktikplatser till

ungdomar knutna till IV och kommunala uppföljningsansvaret, samt personer med funktionsnedsättning i gymnasieskolan, gym-nasiesärskolan och på särvux.

– Vi fi ck in 738 önskemål om praktik förra läsåret. Studie- och yrkesvägledarna går också in själva och bokar praktikplats via Elit, säger Bengt-Ivar Thomasson.

70 ungdomar med funktionsnedsättning har påbörjat praktik under perioden. Man har också förmedlat platser till studerande på Särvux.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Men Praktikenhetens arbete handlar om så mycket mer än att ordna praktikplatser.

– Vi har mycket kontakt med företag, kom-munala verksamheter och fackliga organisa-tioner och driver olika utvecklingsprojekt, sä-ger Bengt-Ivar Thomasson.

Ung i Sommar samverkar med stadskonto-rets arbetsgivarpolitiska avdelning kring ett pilotprojekt om kompetensförsörjning i för-skolan. Projektet syftar till att få fl er, i synner-het killar, att utbilda sig till förskollärare eller barnskötare.

– Vi har bland annat lagt ut information på vår hemsida om praktik och arbete inom för-skolan och länkar till utbildningar, berättar Johanna Wikelo.

– Vi har också inlett ett samarbete med Fo-sie stadsdelsförvaltning. Det handlar om att hjälpa och motivera ungdomar till sommar-praktik. De gör fältarbetet i stadsdelen och vi sköter det administrativa, säger Bengt-Ivar Thomasson.

Det här är PraktikenhetenTvå viktiga servicefunktioner för Malmöborna, PraktikService och Ung i Sommar, har nu blivit

en gemensam organisation – Praktikenheten. Nu samlas verksamheten i lokaler på Rönnen.

Anna Binkley, Johanna Wikelo, Pernilla Dovrén, Bengt-Ivar Thomasson, Annika Sjöstrand, Turid Lundqvist och Eva Persson på

Praktikenheten.

SAMUEL SOMMARBERG”Jag vill ha en öppen attityd till livet och se vad som händer”

10

PROFILEN >>

11

– Jag har färre och färre drömmar om framtiden numera. Jag försöker att inte leva så

mycket i framtiden eller det förgångna. Nuet har blivit allt viktigare, att ta dagen som

den kommer. Leva här och nu – det är det viktigaste. Jag vill ha en öppen attityd till

livet och se vad som händer…

SAMUEL SOMMARBERG ÄR MATTELÄRARE på Komvux Södervärn sedan 1997. Han kom närmast från Tel Aviv, där han arbetade som lärare i teknisk engelska i tolv år inom vuxenutbildningen.

– Jag hade stagnerat här och Israel hade länge funnits i bakhuvudet. Så jag fl yttade till Israel. Det var ett ganska dramatiskt beslut. Jag var 36 år då. Jag hade varit på väg till kib-butz när jag var 24 för att lära mig hebreiska men kom aldrig iväg. Jag kommer från ett si-onistiskt hem och min far hade en dröm om att bo i Israel. Men det blev Sverige istället, i april 1957. Det var närmare och säkrare. Då var jag nyss fyllda 9 år.

– Men efter 12 år i Israel ville jag tillbaka. Jag stördes över att jag inte kände mig helt hemma med hebreiskan. Jag hade inte heller hittat rötterna i Israel som jag letat efter, hade inte byggt upp en ny familj och kände mig ganska ensam. Jag hade rötterna och språket här i Malmö! Min far hade precis gått bort och min mamma var ensam. Jag ville vara närmare min dotter och familj. Ville knyta kontakt med min mamma – vi hade haft våra kontroverser under mina uppväxtår. Jag bara visste att jag skulle fl ytta tillbaka.

KANTORSEXAMEN

Som ung jobbade Samuel som musiklärare på högstadiet i Hakkasbyn utanför Gällivare.

– Där fi ck jag tillgång till orgeln i byns kyr-ka och utbildade mig på egen hand till kantor i kyrkan. Jag satt i timmar och lärde mig spe-la på den. Jag lärde mig den svenska guds-tjänstordningen och alla psalmer. Var fascine-rad av barock och klassisk musik. Jag tog en lägre organist- och kantorsexamen i Göte-borg och fi ck tjänst som skolkantor på Ekerö i tre år. Men jag kunde inte fortsätta inom svenska kyrkan. Det kändes inte rätt och jag blev inte riktigt accepterad heller. Jag smälte inte in i gemenskapen där.

MEDITATIONSLÄRARE

Sedan läste han 40p matematik i Stockholm.– Det var en fantastisk tid! Student igen vid

29 års ålder och bodde på studentrum. Jag skulle fortsätta med fysik men åkte istället till

Schweiz för att bli meditationslärare. Där bodde jag i tre månader på internat och spen-derade dagarna med djupmeditationer och föredrag. Sedan mellanlandade jag i Malmö – och förstod att jag skulle stanna här. Det var som att komma tillbaka till rötterna. Jag arbetade i fyra år på Värner Rydénsskolan där jag trivdes jättebra. Det är den skolan jag trivts bäst på – förutom Södervärn. Där har jag en del av min läraridentitet. Jag tog hand om zigenska ungdomar, blev deras lärare och mentor. Det var svårt – det krävdes mycket.

ORKESTERLEDARE

Samuel är pianist och kapellmästare i Kom-vux Södervärns nuvarande orkester.

– Jag har varit med om att bygga upp sko-lans olika orkestrar under drygt tio år och vi har varit ute och spelat i många olika sam-manhang. Nu är vi en liten trio.

– Jag var jazzkille på gymnasiet, typisk dixie och gick i duffel. Jag har spelat klassiskt piano tills jag var 15. Men då träffade jag en kompis som spelade trumpet och jazz. Sedan träffade jag min dotters mamma och fi ck nya infl uen-ser inom pop och rock. Det blev mer 60-tals musik som tog över. Som klasslärare blev det mycket visor och svensk musik. Det är nog därför jag har den musikaliska bredden.

SKOLANS SAMBAKUNG

Jag såg Renata, vår danslärare, uppträda på Tangopalatset. När jag sedan fi ck henne som deltagare i matte började vi prata om att starta en sambakurs på Södervärn. Jag pratade med vår rektor, Torbjörn Hanö, och han tände på idén. Han tyckte att det var kul att initiativet kom inifrån skolan och att det var en av våra studerande som skulle undervisa. Och intres-set från personalen fanns där. Redan efter två månader uppträdde vi för hela skolans perso-nal och det blev succé! Glädjen med samba har spritt sig. Och det är fantastiskt att få dansa samba på arbetstid. Vi har vårt eget Copa Co-bana varje vecka då vi glömmer allt och bara dansar samba! Och vår nästa personalfest går i sambans tecken, säger Samuel.

SUSAN ENGLUND

FOTO: FREDDY BILLQVIST

SAMUEL SOMMARBERG

Ålder: 29 plus eller 61, som man vill…

Gör just nu: Undervisar i matematik på Komvux

Södervärn, det bästa komvux i stan :)

Livsfilosofi: En hårt arbetande äldre man från

Liverpool i England, fadern till komikern Mike Myers,

uttryckte det så bra i ett program i SVT nyligen:

”Everything is going to be all right. Now let’s go out and

have fun…” Hopp, förtröstan, livsglädje. Livet är stort.

Men det enda som vi verkligen har är nuet, today…

Låt oss leva därefter.

Född: I Lodz, Polen

Familj: En dotter + bonus. Tvillingsyster med familj och

barn, kusiner… och systrar och bröder i anden.

Bor: I Malmö, en framtidsstad, med alla dess

utmaningar och möjligheter

Intressen: Musik, dans, friluftsliv, sport, film, litteratur…

Dialog över gränser. Olika kulturer och levnadssätt. Och

inte minst möten med människor. Varje människa är

unik och bär universum inom sig.

12

CASTEL SAN PIETRO TERME är en stad med drygt20 000 invånare belägen ett par mil utanför Bologna i norra Italien. Vi befi nner oss i den blomstrande regionen Emilia Romagna, av många ansedd som landets kulinariska cen-trum och ursprunget till specialiteter som par-maskinka, parmesanost och lasagne. Castel San Pietro Terme är känd för sin anrika hälso-källa, sin gastronomi och sitt rika musikliv.

Här fi nns skolan med det långa namnet Is-tituto Professionale Statale per i Servizi Al-berghieri e della Ristorazione ”Bartolomeo Scappi”. På svenska något i stil med ”Bartolo-meo Scappi” – en statlig gymnasieskola med yrkesutbildningar inom hotellservice och res-taurang. Skolan är uppkallad efter en känd 1500-kock som bland annat verkade i Vatika-nens kök.

Bartolomeo Scappi är också namnet på den gastronomiska tävling som skolan arrangerar varje år i slutet av april.

– Det är en fråga om prestige. Genom täv-lingen har skolan blivit känd såväl i Italien som utomlands, säger Angelica Trotta, lärare i eng-elska på I.P.S.S.A.R. ”Bartolomeo Scappi”.

MÖTE MELLAN KULTURER

Årets upplaga var den elfte i ordningen och hade deltagare från tolv inhemska skolor samt skolor i Frankrike, Ryssland, Spanien, Sverige och Österrike. Det är ett gigantiskt arrange-mang med ett fl ertal sponsorer inblandade.

– Vi har en medarbetare som jobbar på hel-tid med arrangemanget. Förberedelserna på-börjas ett helt år i förväg, berättar Angelica Trotta.

I.P.S.S.A.R. ”Bartolomeo Scappi” har inga egna tävlande, men många av skolans cirka1 300 elever och 170 lärare medverkar på ett eller annat sätt vid genomförandet av arrang-emanget.

– Våra elever får värdefulla erfarenheter som de har med sig ut i yrkeslivet. Det är ock-så nyttigt för eleverna att komma i kontakt med främmande kulturer och lära sig om skillnader och likheter, säger Angelica Trotta.

Tävlingen är huvudnumret. Men tanken är också att erbjuda kompetensutveckling och främja nya gränsöverskridande samarbeten.

– När man får en direktkontakt med andra människor skapas ett ömsesidigt förtroende.

Då blir man mer benägen att uträtta saker tillsammans, säger Angelica Trotta.

BRA REPRESENTANTER

För femte gången medverkade elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Årets tävlingstrupp bestod av Mattias Hans-son och Louise Zettersköld, elever på Hotell- och Restaurangprogrammet, och deras lärare tillika coacher Calle Nerman, Bertil Nilsson och Pernilla Pieplow. Nerman och Nilsson undervisar i restaurangämnen, Pieplow håller i servering och är även praktiksamordnare för programmet.

Tävlingen spänner över fyra klasser: mat-lagning, bageri, bartender och sommelier. Mattias Hansson tävlade i matlagning med rätten marinerad halstrad havsabborre med bland annat svampgnocchi, grön vitvinsås och pilgrimsmussla.

– Vi ville få fram både den italienska och svenska matkulturen, med pasta och Öster-sjöfi sk, berättar Calle Nerman.

Louise Zettersköld ställde upp i bartender-klassen med Lemon Dew Razzle – en fruktig

Bild 1: Castel San Pietro Terme, en liten stad utanför Bologna i norra Italien. Bild 2: Louise Zettersköld, längst till vänster, på kaffekurs. Bild 3: Team Sweden – Bertil Nilsson, Pernilla Pieplow,

Louise Zettersköld, Mattias Hansson och Calle Nerman. Bild 4: Mattias Hansson på workshop i skolköket på I.P.S.S.A.R. ”Bartolomeo Scappi”.

Äventyret i Bologna

Ett gastronomiskt äventyr. Så kan man beskriva Bartolomeo Scappi – ett internationellt

skolmästerskap i mat och dryck i Italien. Några av Europas ledande hotell- och restau-

rangskolor sammanstrålar i Castel San Pietro Terme utanför Bologna för att tävla, utbyta

erfarenheter och bygga nätverk.

Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium fanns på plats som enda svenska skola.

13

FORTSÄTTNING FRÅN SID 5.

TOMT LÖFTE?

Alla som har examen från yr-kesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som ger grundläg-gande behörighet till högsko-lan på Komvux.

– För att detta ska vara en re-ell möjlighet krävs att man ändrar antagningsreglerna till högskolan. Att läsa upp bety-gen på komvux är en åter-vändsgränd just nu, säger Ann-Sofi e Nordh.

Personer som kompletterar i efterhand inom vuxenutbild-ningen söker till högskolan i en egen kvotgrupp, med ytterst få platser.

– Det borde vara solklart att de söker in på samma villkor som alla andra, säger Ann-So-fi e Nordh.

Nu väntar ett stort arbete inom utbildningsförvaltningen för att bädda för reformen.

– Vi kanske inte ska gå in på detaljnivå i vissa saker för ti-digt. Men vi kan inte sitta med armarna i kors heller. Det är en jättesvår avvägning, säger Ann-Sofi e Nordh.

Reformen genomförs höst-terminen 2011 – om den borg-liga alliansen behåller reger-ingsmakten.

– Det innebär att vi redan hösten 2010 måste ha klart för oss vilket utbud vi har och hur vi erbjuder det. Vi måste ha paral-lella strukturer, säger Ann-Sofi e Nordh.

Hon tycker att det är läge att se mer förutsättningslöst på or-ganisationen. Finns det några synergieffekter i placeringen av program? Finns det några posi-tiva delar i reformförslaget som vi kan genomföra redan nu?

– Vid varje förändring ska man ta chansen att tänka till och tänka om. Inte bara för att man ska utan för att det faktiskt fi nns utrymme att göra det, sä-ger Ann-Sofi e Nordh.

I KORTHET >>

long drink med bland annat hal-lon, honungsmelonjuice och ci-tronmeliss.

Tidigare år har man arrangerat lokala uttagningar på skolan, men i år räckte inte tiden till. Lä-rarna fi ck göra urvalet.

– Vi bestämde oss direkt för Mattias. Vi tyckte också att det var rätt kul att prova en andraårs-elev. Det har ju varit treor alla ti-digare år, säger Calle Nerman.

Pernilla Pieplow rådfrågade eleverna. Vem tror ni mest på? Vem har bäst tävlingsnerver?

– Jag hade mina egna funde-

ringar men ville höra om de stämde överens med klasskompi-sarnas. Och det gjorde de, säger hon.

– Det är inte bara det att man ska vara duktig på att laga mat och blanda drinkar. Man ska kunna representera skolan också. Det är viktigt att tänka på, säger Calle Nerman.

NÖJDA ELEVER

Ett par veckors hårdträning i sko-lans kök, sedan börjar allvaret. Gänget stiger av planet i Bologna den 21 april för en veckolång vis-telse med fullmatat schema. Ele-verna deltar i föreläsningar, work-shops och sociala aktiviteter.

– Jag tror att det är väldigt nyt-tigt för våra elever att knyta kon-takter med andra ungdomar. De pratar jobb, fritid och skola och jämför skolor. Det är jättefi nt, sä-ger Calle Nerman.

Lärare och skolledare får ge-nom en rad studiebesök bekanta sig med stadens historia, kultur-liv och lokala läckerheter. Bertil Nilsson tar tillfället i akt att odla kontakter för möjliga framtida utbyten.

– Samtliga skolor tyckte att det var värdefullt att knyta kontakter och bilda ett fast nätverk i EU. Vi kan hjälpa varandra i olika elev-frågor, även utöver yrkesämnena, säger han.

Själva tävlingen, den 22 april, är ett slutet arrangemang, med jurygrupper som bedömer ele-

vernas insatser. Medföljande vuxna får inte vara med.

– Det är all-tid en stor pärs för eleverna. Då försvinner tryggheten, sä-ger Calle Ner-man.

Louise Zet-tersköld och Mattias Hans-son lyckades båda hålla ner-

verna i styr och levererar ett bra resultat.

– Det blev ungefär som jag hade tänkt mig, säger Louise Zet-tersköld.

Mattias Hansson får det tufft i köket. Ändrade förutsättningar och förseningar i tävlingen inne-bär att han tvingas tänka i nya banor för att lösa uppgiften.

– Jag tror att det är en bra erfa-renhet. Det kan hända plötsliga förändringar i vilket yrke och vil-ken situation som helst, säger han.

SPÄNNA MUSKLERNA

Vid en stor galamiddag den 23 april tillkännagavs ettor, tvåor och treor i respektive klass. Övriga deltagare fi ck dela på fjärdeplat-serna. Vann gjorde elever från Ita-lien (kock och sommelier), Spa-nien (bartender) och Österrike (bageri). Inga pallplaceringar för det svenska laget, men alla var

nöjda med elevernas insatser.– De har varit ambassadörer

för sin skola och skött sig per-fekt, säger Calle Nerman.

Elever och personal kan se tillbaka på en givande vecka.

– Jag har haft jätteroligt. Det är en upplevelse jag kom-mer att ha med mig hela livet, säger Louise Zettersköld.

– Man tror att man kan fö-reställa sig hur det är att tävla i matlagning. Men det är en helt annan upplevelse när man kommer till tävlingen, säger Mattias Hansson.

– Man träffar en massa kol-legor och utbyter erfarenheter och åsikter. Man lär sig av var-andra, säger Calle Nerman.

Bertil Nilsson har knutit kontakt med sammanlagt nio skolor i Italien, Spanien, Frankrike och Österrike. Tan-ken är att etablera ett utbyte kring praktikplatser.

– Cirka 20 procent av våra elever skulle kunna erbjudas praktik i utlandet. Eleven skul-le kunna tillbringa ett halvår på platsen och utveckla sina yrkes- och språkkunskaper, sä-ger han.

Lärartrion har lagt ner mycket arbete och ideellt en-gagemang på tävlingen. De menar att det är viktigt att skolan syns i internationella sammanhang och prestigefyll-da arrangemang.

– Det har ett extra värde i dessa tider. Det är bra PR för skolan och ett extra lockbete för presumtiva elever, säger Pernilla Pieplow.

– Om man sköter sig och lägger ner mycket arbete på sina studier har man chansen att komma till utlandet. Det är inte alla skolor som kan erbju-da det, säger Calle Nerman.

– Just nu är det lågkonjunk-tur och ingen vill satsa. Jag tycker att man ska göra precis tvärtom. Det är nu vi ska spän-na musklerna och visa upp oss och locka hit eleverna.

Mattias Hansson toppar formen i köket på Frans

Suell och Jörgen Kocks gymnasium.

14

ÄRLIGA OCH EMPATISKA SAMTAL bygger på Non-Violent Communica-tion, NVC, en metod som ut-vecklades på 1960-talet av den amerikanske psykologen Mars-hall B. Rosenberg.

– Han växte upp i ett ganska tufft område i Detroit och funde-rade mycket på vad det är som gör att kontakten med medkänslan försvinner, och vad det är som främjar den, säger Annika Ekman.

Rosenberg fann att medkänsla med sig själv och andra är något som kännetecknar framgångsrik kommunikation. Han konstate-rade också att vårt dagliga språk många gånger hindrar oss från att vara i kontakt med våra käns-lor och behov, vilket är en förut-sättning för medkänslan.

– Det språk vi pratar följer en struktur som funnits sedan ur-minnes tider. Det är något som vi inte aktivt ifrågasätter så mycket, säger Annika Ekman.

I SAMFÖRSTÅND

Ärliga och empatiska samtal kan liknas vid ett språk. Det är en kommunikationsmodell som mi-nimerar riskerna för konfl ikter och missförstånd. Man kan ut-trycka sig på två sätt – med ärlig-het eller empati.

– Uttrycker jag mig med ärlig-het är det något jag vill ge uttryck för. Jag berättar om min observa-tion, min känsla, mitt behov och

Ärliga och empatiska samtal – ett sätt

Skolans värld är full av svåra samtal. Hur kan vi bli

bättre på att skapa dialog och möta individen utifrån

behov?

Ärliga och empatiska samtal är en kommunikations-

modell som främjar kontakt mellan människor. Annika

Ekman, utvecklingssamordnare på utbildningsförvalt-

ningen, är utbildad i metoden. Under läsåret har hon

genomfört ett pilotprojekt med sex medarbetare som

fått möjlighet att bekanta sig med modellen.

mitt önskemål. För att nå fram till en annan människa behöver jag också kunna lyssna med em-pati, säger Annika Ekman.

Krav, kritik och bedömningar är exempel på sådant som inte hör hemma i det ärliga och em-patiska samtalet.

– Man kan känna sig kränkt men man behöver inte säga: ”Du har kränkt mig”. Istället kan man säga: ”Jag känner mig ledsen för att jag har ett behov av respekt.” Det handlar om att ta ansvar för egna känslor och behov.

Genom att uttrycka sig ärligt och lyssna empatiskt bekräftar man att man förstått känslor och behov hos den man talar med och det fi nns en möjlighet att hitta lösningar i samförstånd.

– Jag tror att det är ett stort problem att vi oftast inte pratar om och sätter värde på våra käns-lor och behov. Det är som om de inte fanns. Ändå kan man säga att allt vi gör är kopplat till be-hov, annars skulle vi inte göra det, säger Annika Ekman.

GIRAFFER OCH VARGAR

En populärversion av NVC kall-las giraffspråk.

– Giraffen används som sym-bol för att den har ett väldigt stort hjärta, en god överblick med sin långa hals och ganska stora öron, säger Annika Ekman.

Motsatsen – ett språk som för-

hindrar kontakt – kallas varg-språk.

– Vargen som symbol har en stor käft med många tänder. Den smyger på sitt byte och går till angrepp. Alla använder det här språket emellanåt.

NVC används i ett fl ertal län-der för att motverka konfl ikter i såväl personliga som professionel-la relationer. Den tillämpas också vid medling i krig.

– Egentligen kan man säga att skolan i dag befi nner sig ganska långt borta från fi losofi n bakom ärliga och empatiska samtal. Man bedömer individer och talar om vad som är rätt och fel. Ändå är det många skolor runtom i världen som använ-der sig av meto-

den, säger An-nika Ekman.

I september för-ra året startade hon en samtals-grupp inriktad mot ärliga och empatiska sam-

tal. Sex lärare på Komvux Söder-värn, Malmö la-

tinskola och S:t Petri skola har

fått övning och hand-

ledning i mo-

dellen.

15

att nå fram

– Jag tror mycket på rollspel. Man pro-var sig fram och känner efter. Det är ett tryggt sätt att testa något man skulle vilja säga men inte alltid vågar, säger Annika Ekman.

Gruppen har träffats under fem halv-dagar.

– Jag är positivt överraskad. Det är kul att se att de har utvecklats så myck-et, säger Annika Ekman.

UNDER PRESS

Leif Sundmark, lärare i psykologi och samhällskunskap på Malmö latinskola, var en av gruppdeltagarna.

– Jag ville bli bättre på enskilda sam-tal med elever. Skolan är en komplex värld. Man måste ha bra verktyg för att nå fram till eleverna, särskilt i situatio-ner där de är mycket pressade. Det är då som risken för missförstånd är som störst, säger han.

Han tycker att han har fått ut mycket av de praktiska övningarna. Man får chansen att göra fel och öka sin själv-kännedom.

– Jag har haft användning av meto-den vid fl era tillfällen, framför allt vid mentorssamtal, säger Leif Sundmark.

Annika Ekman hoppas kunna starta fl er grupper inom förvaltningen framöver.

– Jag tror mycket på detta. Tänk om det kunde vara ett ämne i skolan. Det skulle kunna bidra till god kontakt mellan lärare och elever och ge möjlig-het till att hitta lösningar som många blir nöjda med, säger hon.

Det fattas inte talang och uttrycksvilja på ML-F

– Malmö latinskolas förstärka program. Fem av

eleverna blev uttagna till Ungdommens Vårsa-

long i Köpenhamn och Malmö.

– Det känns lite pirrigt men roligt, säger

eleven Karolina Olsgården.

Ungdommens Vårsalong är den årliga dansk-svens-

ka konstutställningen med elever inom grundskola

och gymnasieskola. Elevernas arbeten bedöms av en

jury bestående av konstnärer och andra kulturarbe-

tare. De bästa verken visas på utställningen.

Tre gymnasieskolor i Malmö var representerade på

årets vårsalong, som visades på Frederiksberg Råd-

hus i Köpenhamn och Rådhuset i Malmö i maj. S:t

Petri skola och Universitetsholmens gymnasium hade

tre respektive fyra deltagare. Malmö latinskola med-

verkade med 14 elever, varav fem från ML-F – en

femtedel av eleverna i klassen.

ML-F är ett program för elever som behöver extra

stöd och en individuellt anpassad studietakt. Helene

Ericsdotter, lärare i bild och form, arbetar målmed-

vetet för att utveckla elevernas förståelse av bilden

som ett språk:

– I dagens mediesamhälle blir man bombarderad

av bilder och budskap från alla håll. Det är viktigt

att kunna förstå andras bilder och kunna omskapa

värdet av allt och sätta det i nya sammanhang.

Hon understryker att det är viktigt att ha en hel-

hetssyn på individen och bygga på elevens styrkor.

– Hjärnforskaren Martin Ingvar talar om vikten av

att använda båda hjärnhalvorna. Med kreativiteten

följer fantastiskt mycket kunskap.

Karolina Olsgården medverkar i Ungdommens

Vårsalong med tre akrylmålningar. I en närmast

fauvistisk anda – med starka och glada färger –

framhäver hon olika naturmotiv.

– Det tema jag valt är att vi ska vara rädda om

djur och natur, berättar hon.

I bildundervisningen har eleverna fått arbeta med

olika tekniker, bland annat silversmide och glasfu-

sing. Helene Ericsdotter har även ordnat utfl ykter till

Malmö Konsthall och Skissernas museum i Lund.

– Hon är verkligen engagerad, säger Karolina Ols-

gården.

Elever upptäcker bildens språk

Klimatförändringar var temat för en miljö-

konferens i Lund den 2 april.

Konferensen arrangerades av elever och per-

sonal på Pauli gymnasium och Katedralskolan.

”Environmental conference 2009 Katte – Pauli” ge-

nomfördes på Katedralskolan. Arbetsgruppen som

planerat konferensen bestod av elever, lärare och

rektorer från båda skolorna. Konferensen genomför-

des med stöd av miljöförvaltningen i Malmö.

– Vi bjöd in 30 förstaårselever från vardera skola.

Intresset var stort och alla platser fylldes, berättar

Jerry Ahlström, rektor på Pauli gymnasium och pro-

jektledare för konferensen.

De deltagande eleverna får en nyckelroll i skolor-

nas fortsatta miljöarbete.

– De blir miljöambassadörer och ordnar miljöintro-

duktion för de nya ettorna som börjar i höst, säger

Jerry Ahlström.

Temat för konferensen var växthuseffekten och ef-

fekter av höjningen av havsytan. Föreläsare var Lars

Werner, känd meteorolog från SMHI, och Tomas

Hickler, miljöforskare vid Lunds universitet. Dessut-

om genomfördes case-övningar i grupp.

Skolsamarbetet fortsätter och nästa år genomförs

en ny miljökonferens. Pauli gymnasium står som

värd för arrangemanget.

Ambassadörer på miljökonferens

Malmö stads intranät Komin har blivit tillgängligt för

fl er. Tidigare har man bara kunnat nå Komin via

datorer kopplade till det administrativa nätet. Nu

kan man även nå det från elevdatorer på skolorna.

Men fortfarande är det inte möjligt att komma åt

intranätet från andra nät, exempelvis hemifrån.

Komin har kommit ut

Karolina Olsgården och Frida Mårtensson, elever på ML-F.

16

Svenska pappor lär vara bäst i världen på att vara föräldrale-

diga, i alla fall statistiskt sett, men hur ser pappavärlden ut? En

katt bland hermelinerna, eller…?

I förra numret gav Anna Rubarth sin syn på livet som mammale-

dig lärare. I det följande beskrivs samma värld ur en pappas per-

spektiv.

Undertecknad var föräldraledig under delar av 2007 och 2008.

Visst var det en härlig period av mitt och förhoppningsvis även

min dotters liv men det fi nns en annan sida av myntet.

Först vill jag dock betona att man blir bättre som lärare efter

att ha varit föräldraledig. Inte så att jag tog några högskolepo-

äng – det fi nns en del som hinner med sådant – eller förkovrade

mig på annat sätt utan det där året hemma med Linnea gav tid

och möjlighet att refl ektera; något som lärare inte är bortskäm-

da med. Det skapade också distans till läraryrket; det fi nns andra

värden i livet än bara arbete och åter arbete.

Det är dock inte enkelt att vara man i den här kvinnodomine-

rande världen. I och för sig möts cafe latte-pappor av både upp-

skattande och trevliga blickar ute på stan men det fi nns också

saker som förvånar; ibland är vi män bara utanför och vi kommer

inte in i denna feminina värld. Vi pappor är utestängda och

kanske ska det vara på det sättet men det är defi nitivt inte

någon jämställd del av vårt samhälle, vilket bl a följande episo-

der belyser:

Under graviditetens allra första del gjordes ett initialt besök

på Mödrarvårdscentralen och där fi ck jag klara order från en

barnmorska:

– Du tänker väl nu på att ta hand om din sambo. Glöm inte…

Gör inte…

Jag kände mig ganska liten och inte så lite förödmjukad; sam-

tidigt visste jag inte hur jag skulle hantera situationen. Det kän-

des fel och märkligt men verbaliserar man dessa känslor?

När sedan Linnea hade kommit till världen har fl era besök

gjorts på Barnavårdscentralen och jag – men även min sambo –

har varit med på alla kontroller. Vid fl era tillfällen har det hänt att

den duktiga, erfarna och i övrigt uppskattade barnmorskan bara

har talat till min sambo. Inte vid ett enda tillfälle har barnmor-

skan låtit mig vara med i samtalet och inte en enda gång har hon

tittat mig i ögon. Osynliggjord och defi nitivt inte delaktig, men

jag svalde och teg – det fi nns viktigare konfl ikter att ta, eller…?

Det här spelar inte någon avgörande roll för mig; att bli åsido-

satt kan jag ta men om syftet är att vi pappor inte bara ska bli en

positiv siffra i statistiken utan även utgöra goda förebilder och

föräldrar, då krävs det en attitydförändring.

Nu är jag ändå en positiv siffra i statistiken, visst, men i ett om-

vänt perspektiv. Jag tog nämligen ut en majoritet av föräldrada-

garna men jag vet inte om det var makthavarnas intentioner;

fast visst har jag bidragit till att svenska pappor i det här sam-

manhanget är bäst i världen.

Dörren till föräldrarummet har öppnats men den står fortfa-

rande bara på glänt. Kanske måste vi män använda vassa armbå-

gar för att få fullt tillträde till det här rummet, tills vidare nöjer jag

mig med att konstatera: Mamma Mia!

Månadens debattartikel är skriven av Magnus Grahn, lärare

i bland annat geografi , samhällskunskap och mediekunskap

på S:t Petri skola samt medlem i Edicoredaktionen. Artikeln

är en replik på ”Lediga tankar kring föräldrarollen” av Anna

Rubarth (Edico 3/09).

Jag – ett plus i statistiken

FOTO: FREDDY BILLQVIST

ORDET ÄR DITT >>

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

Kandidaten

17

En ny bok för värdegrundsarbete i

förskola och skola, av författarna till

fl era läroböcker bl a i etik och livsfrå-

gor: Carl E. Olivestam och Håkan

Thorsén.

Första delen av boken är en teoridel

där varje avsnitt avslutas med en upp-

gift att diskutera och att refl ektera

över.

Senare delen av boken är en till-

lämpningsdel. Här kan man få olika

redskap och modeller som kan använ-

das i det direkta arbetet bland barn

och ungdomar. Hur man konkret

praktiserar värdegrunden i vardagens

undervisning.

Värdegrund i förskola och skola: (om

värdegrund, yrkesidentitet och praktik)

/ Carl E. Olivestam & Håkan Thorsén.

Remus förlag, 2008.

ISBN 91-630-9643-9

Vissa delar i de olika kapitlen riktar

sig till förskolans och fritidshemmens

personal, andra delar till personal

inom skolan.

Boken tar bl a upp i Teoridelen:

• Etiska grundbegrepp

• Värdegrundsförändringar i försko-

la och skola

• Värdegrundens värden

• Yrkesetik

Tillämpningsdelen omfattar:

• Värdegrunden i undervisning och

lärande

• Konfl iktlösning och värdegrunden

Textens layout med korta stycken och

underrubriker gör den lättläst. Boken

upplägg med insprängda uppgifter

att diskutera och att refl ektera över,

kan fungera bra som stöd i kompe-

tensutveckling för pedagoger.

Värdegrund i teori och praktikenInger Ridbäck,

bibliotekarie vid

Rönnens gymnasium

BOKTIPSET >>

18

JAG TRÄFFAR EVA I Bild- och Form-ateljen i källarplanet vid ingången

från Exercisgatan. Vi sitter mitt emot varandra och börjar prata. Efter en kort

stund säger hon ”Men du var ju min lärare när jag gick samhällslinjen på S:t Petri!” Tack, hennes ansikte var bekant för mig. Men det var hennes bildlärare på högstadiet på Vårbo-skolan i Arlöv som var hennes förebild och som fi ck henne att ta det spåret.

MÅNGA IDÉTRÅDAR

Efter förberedande utbildning på Östra Gre-vie folkhögskolas textillinje började Eva på

Bildlärarutbildningen i Umeå. Hon var fär-dig där 1998. Därefter fl yttade hon till Tran-ås. Hon började som keramiklärare på Este-tiska programmet i Malmö 2004. Innan dess har hon också hunnit med att gå en sommar-kurs i rakubränning och en utbildning i kera-mik och glas, också den på Ö.Grevie.

Eva har behov av att vara kreativ. En del av det behovet tillfredställs i undervisning och i umgänget med eleverna. Men det är inte till-räckligt. Hemma har hon en drejskiva där hon bland annat formar sina tårtfat. Och hon bygger fi na ”trädgårdspinnar” i papperspors-linslera. Ett slag jobbade hon och några till

Eva har behov av att skapaEva Johansson är lärare i formgivning på Estetiska

programmet på Frans Suell och Jörgen Kocks gym-

nasium. Hon är mångkunnig inom sitt lärarområde

och när hon skapar själv drejar hon och bygger i

pappersporslinslera. Med mera.

SPECIELLT >>

med bild- och formesteternas hemsida som numera fi nns som blogg. Sedan fi nns det också många lösa idétrådar som försvinner i sanden. ”Men det ingår”, säger Eva, ”man skall inte ha alltför höga krav på sig själv”.

EGEN HEMSIDA

Hon har också en egen hemsida (www.evaform.se). Där skriver hon såhär: ”--- Jag är förtjust i motsatser och mönster. --- Jag använder mig av dukar av spetsar och kavlar in i leran. Den vita porslinslerans skörhet med dekorativa spets-mönster kontrasterar mot den svarta stengods-leran med chamotte. Kontraster såsom tungt/

FOTO: JAN SANDSTRÖM

19

lätt och mörkt/ljust har präglat mina arbeten och idéer. Jag har även arbetet med betong och gjutit in spetsmönster i dessa plattor.”

Evas målsättning är att ställa ut en gång om året. I höstas ställde hon tillsammans med bild-lärarkollegor ut i skolans personalrum. Under åren 2006-2008 deltog hon i Lions juryhöstsa-long, på hantverksmarknader, ställde ut på Dal-bys bibliotek och deltog med trädgårdskonst i en kulturvecka i Småland. I år tänker hon för-söka komma med på Katrinetorpsgårdens träd-gårdsdagar i juni med sina trädgårdspinnar och kanske på Gallerinatten och sälja dem på Lilla Torgs hantverksmarknad.

ESTET-HUS

Estetiska programmets inriktning Bild och Formgivning ligger inklämt som enda studie-förberedande utbildning likt en ensam ö bland alla yrkesprogrammen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Många av eleverna som söker dit inser inte att det ingår så många kärnämnen. De senaste åren har an-talet sökande till utbildningen minskat. Många elever söker till konkurrerande frisko-lor. Vad det beror på vet man väl inte riktigt. Men lokaliteter och läge är några faktorer som nog inte gynnar den kommunala skolan i det här fallet.

Eva önskar ett Estet-hus enligt Helsing-borgsmodell där alla estetiska inriktningar fi nns samlade, gärna också ihop med Medie-programmet eller det kommande Samhälle/Media. Eller alla estetinriktningar samlade på en skola som på Spyken i Lund till exempel. Något av det tror jag också hade varit ett framgångkoncept. Med något sådant nytt grepp kan Malmö skapa en attraktiv Bild- och Formutbildning i kommunal regi! Den behövs.

JAN SANDSTRÖM

Eva har ett behov av att vara kreativ, både i arbetet

och privat.

Hemma har hon en drejskiva där hon bland annat

utformar tårtfat.

FOTO: JAN SANDSTRÖM

Returadress:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Informationsavdelningen

Box 17 195

200 10 Malmö

DET ÄR DEN 29 april och solen skiner. Över skol-gården på Malmö Borgarskola vajar engelska och amerikanska fl aggor. Under dagen anord-nas en rad aktiviteter kring språk och kultur i den anglosaxiska världen, bland annat före-läsningar, fi lmvisning, rugbyturnering och Alfapetmästerskap. Det bjuds på Fish and Chips och Tea and Scones. Lärarna Malin Nihlberg och Simon Walker ger lektion i äkta rimmande Cockneyslang.

Magnus Larsson, Göran Lundin och Ola Ohlsson från Malmöensemblen The Griffi n Pipes & Drums spelar säckpipa och trumma och berättar om instrumenten och den tradi-tionella klädseln. Eleverna lyssnar uppmärk-samt och ställer många frågor.

IDEELLA KRAFTER

Idén till temadagen kommer från Annette Brondin och Pernille Bjärum, samordnare i engelska på Malmö Borgarskola.

– Tanken var att visa på det roliga i att läsa engelska. Vi ville ge eleverna en dag där man enbart har kul tillsammans och njuter av att vara bra på engelska, säger Annette Brondin.

De båda har genomfört arrangemanget till-sammans med sina ämneskollegor på skolan.

– Det har varit mycket arbete med att förbere-da engelskdagen men alla har hjälpts åt och kom-mit med idéer. Många elever har också varit in-volverade i aktiviteter, säger Annette Brondin.

– Jag vill ge en eloge till den ideella organisa-tionen Transfer, som ställt upp med tre toppenfö-reläsare från näringslivet, säger Pernille Bjärum.

Magnus Larsson och Göran Lundin spelar säckpipa på Malmö Borgarskolas engelskspråkiga temadag.

SÄCKPIPA OCH KILT på engelskspråkig dag

Eleverna sitter i gräset och lyssnar på säckpipa. Så kan det se ut på en lektion i Engelska B på Malmö Borgarskola.

Det är engelskspråkig temadag på skolan och skolan sjuder av aktivitet.

UPPSKATTAT

Språk- och kulturdagen vände sig till alla elever på Borgarskolan. Klasser kunde fritt boka in olika arrangemang.

– Vi ville inte göra det schemabrytande ef-tersom det kan medföra svårigheter i vissa ämnen. Uppslutningen har varit mycket god, säger Annette Brondin.

Nu fi nns tankar på att göra engelskdagen till ett återkommande arrangemang på sko-lan.

– Vi ska göra en utvärdering och fråga elev-erna vad de tyckte, men vår känsla är att det har varit mycket uppskattat, säger Annette Brondin.