REGIONAL MEDICINSK RIKTLINJE

Regional medicinsk riktlinjeinom hälso-och sjukvård utarbetas på uppdrag. Regional medicinsk riktlinjefastställs efteravstämning med berörda bland regionens utförare, beställare och kunskapsorganisationen

PUJ-stenoser vuxnaGodkänd av Regionalt programområde Njur-och urinvägssjukdomar. Fastställd av hälso-och sjukvårds-direktören (HS 2019–00953) november 2019 giltig till december 2021. Utarbetad av Urologsektionerna i VGR

Bakgrund

PUJ-stenos diagnostiseras ochopereras ofta redan i barndomen,men en del hittas först senare ilivet. Oftast uppfattas tillståndetsom medfött men kan också varaförvärvat (orsakat av sten, infek-tion mm). Många patienter ärasymtomatiska och hydronefrosutan hydrouretär är inte synonymtmed PUJ-stenos. LaparoskpiskPUJ-plastik, som är den dominer-ande behandlingsmetoden, är ettinte obetydligt ingrepp och somvid all kirurgi kan ett lyckatresultat heller inte garanteras. Enstandardiserad utredning införställningstagande till ev. åtgärd ärdärför viktig, men man måsteockså väga in patientens ålder ochsymtom, för att avgöra om enoperation blir till nytta förpatienten.

Utredning1. Misstanke väcks i regel på

ultraljud eller DT där man iregel ser ensidig hydronefrosutan hydrouretär. Hydronefroskan dock föreligga utan aktu-ellt avflödeshinder.

2. Ibland finns behov avavlast-ning, tex pga infektion, smärtaeller progredierande njursvikt.(Lägger man en JJ-stent kandet vara lämpligt att samtidigtutföra retrograd uretäropyelo-grafi för att närmare kartläggahindret och verifiera att stentenhamnar rätt). Det är dock enoperationsteknisk fördel ompatienten inte är avlastad införingreppet eftersom uretärenblir skör och irriterad av JJ-

stent och njurbäckenetbakteriekontamineras avpyelostomi.

3. Renogram görs för att försökabedöma om det finns ett av-flödeshinder och i vilkenutsträckning det i så fall harförsämrat njurfunktionen.Undersökningen blir också ettutgångsvärde att jämföra medvid postoperativa kontroller.Om är pat avlastad med pyelo-stomi ska den vara stängdunder undersökningen. Ompatienten har JJ-stent ochundersökningen inte visarnågon nämnvärd sidoskillnadbeträffande funktion kanstenten dras och nytt renogramgöras. Renogram är dockförknippat med bedömar-beroende felkällor.

4. Antegrad/retrograd kan ge enbättre anatomisk kartläggninginför en operativ åtgärd menoftast ger CT-urografi entillräckligt god anatomiskkartläggning.

5. Om den påverkade njuren stårför en mycket liten andel avnjurfunktionen görs ett nyttrenogram med avlastad njure.Om den hydronefrotiska njurenbidrar med mer än 10 % ärPUJ-plastik aktuell.

6. En funktionsandel kring 40–45% eller mindre på denhydronefrotiska sidan kanmotivera njurbäckenplastik(mer liberal indikation hos

yngre). Flanksmärta, åter-kommande pyelonefriter,stenbildning (och i vissa fallhypertoni) stärker indikationenför åtgärd.

Om obstruktionen är begränsad,dvs skillnaden i njurfunktionmellan de båda sidorna är mindreän 10–20 procentenheter, kan mangöra om renogram efter 6 månaderoch därefter årligen i 3 år.Om funktionsfördelningen inteförändras över tid och patienteninte har några symtom kankontrollerna därefter avslutas.Om funktionsandelen för denhydronefrotiska njuren sjunker nermot 40–45 % kan patienten varaaktuell för njurbäckenplastikförutsatt att ålder och allmän-tillstånd medger det.

UppföljningEfter ingreppet har patienten JJ-stent som dras 2–6 veckor post-operativt. Någon vecka efterdragen stent görs en DT-urografi.Efter 4–6 månader görs ett nyttrenogram och om detta inte visarnågot avflödeshinder avslutaskontrollerna.

Uppföljning, utvärdering ochrevisionProcessansvariga eller motsvaran-de på anknutna verksamheteransvarar i grupp för uppföljning,utvärdering och revision av dennarutin. Innehållsansvarig ärsammankallande.

Innehållsansvarig:Linda Lennström, överläkare,Södra Älvsborgs sjukhus.