Regional årlig uppföljning av Generationsmålet, november 2018  

Blekinge ................................................................................................................................................... 2 

Dalarna .................................................................................................................................................... 5 

Gotland .................................................................................................................................................... 8 

Gävleborg .............................................................................................................................................. 11 

Halland................................................................................................................................................... 14 

Jämtland ................................................................................................................................................ 17 

Jönköping .............................................................................................................................................. 21 

Kalmar ................................................................................................................................................... 25 

Kronoberg .............................................................................................................................................. 28 

Norrbotten ............................................................................................................................................ 31 

Skåne ..................................................................................................................................................... 34 

Stockholm .............................................................................................................................................. 37 

Södermanland ....................................................................................................................................... 41 

Uppsala .................................................................................................................................................. 44 

Värmland ............................................................................................................................................... 47 

Västerbotten ......................................................................................................................................... 51 

Västernorrland ...................................................................................................................................... 55 

Västmanland .......................................................................................................................................... 59 

Västra Götaland ..................................................................................................................................... 62 

Örebro ................................................................................................................................................... 66 

Östergötland .......................................................................................................................................... 69 

   

Blekinge 

GENERATIONSMÅLET 

I Blekinge pågår många insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det räcker inte för att klara 

generationsmålet till år 2020. En samhällsomställning krävs, där människors konsumtion är hållbar 

och bidrar till att forma ett samhälle där välfärd och tillväxt inte sker på bekostnad av miljö eller 

global rättvisa.

Generationsmålet syftar till att skapa ett samhälle som inte minskar våra barns möjlighet att nyttja 

naturens resurser och uppleva naturen. Det globala perspektivet är tydligt och kräver en utveckling 

där vår välfärd inte orsakar skada på andra människors hälsa eller livsmiljö. För att nå de globala 

målen, Agenda 2030, behövs insatser både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Miljökvalitetsmålen 

fångar upp den ekologiska dimensionen av Agenda 2030.  

Kulturmiljö För att nå generationsmålet arbetar länsstyrelsen för att Blekinges kulturmiljöer ska bevaras, 

användas och utvecklas på ett hållbart sätt. Kunskapsunderlagen behöver kontinuerligt förbättras 

och länsstyrelsen dokumenterar därför kulturmiljöer längs vattendrag och nya kategorier av 

byggnader.  

Revideringen av länets riksintresseområden förenklar beaktande av kulturmiljövärden vid planering 

och förändrad markanvändning. Arbetet medför en ökad dialog med kommunerna och ett ökat fokus 

på kulturmiljön. Ett förslag till ett nytt riksintresseområde håller på att tas fram för Listerlandets 

fiskelägen som syftar till att värna en viktig del av länets kulturhistoria.  

Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att bevara länets fornlämningsmiljöer. Vid exploatering 

inventeras och dokumenteras fornlämningar i de fall bevarande inte prioriteras. Länsstyrelsen 

förvaltar årligen ett 30‐tal av länets värdefullaste kulturlämningar för att tillgängliggöra och bevara 

dem. Genom ett milstensprojekt vårdas även ett antal milstenar och andra äldre vägmärken. 

Länsstyrelsen har tagit fram förslag på åtgärder och prioriteringsmetod för att skydda kulturmiljöer 

vid ett förändrat klimat med översvämningar, ras och erosion [1]. 

Ekosystem, biologisk mångfald och naturresurser Hanöbukten och dess miljötillstånd är av stor betydelse för identiteten, attraktiviteten och 

näringslivet i kustsamhällena längs bukten. För att främja kunskaps‐ och erfarenhetsspridning samt 

underlätta ökat samarbete med åtgärder, har ett nätverk inrättats mellan kommunerna Bromölla, 

Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad, Ronneby, Simrishamn, Sölvesborg och Ystad [2]. 

Under 2018 pågår arbetet med att ta fram tre åtgärdsplaner för sötvatten med syfte att återskapa 

naturliga strukturer och processer, exempelvis höja sänkta sjöar, återskapa våtmarker, skapa 

fungerande svämplan och förbättra möjligheten för organismer att sprida sig. Detta gynnar inte bara 

de arter och livsmiljöer som är direkt berörda utan skapar även en resiliens för klimatförändringar 

och ökar förmågan att leverera ekosystemtjänster.  

Sommarens torra väder och låga vattennivåer har inneburit en allvarlig stress för de limniska 

ekosystemen och det är svårt att bedöma konsekvenserna av detta. Under året har en insats 

genomförts för att hjälpa flodpärlmusslor som påverkats av 2018 års låga flöden. Regelbunden 

kontroll av vattennivån i länets flodpärlmusselvatten har genomförts och musslor har flyttats vid 

behov.  

Hushållning med naturresurser Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låga 

grundvattennivåer. Många vattentäkter saknar skydd mot verksamheter som kan orsaka 

föroreningar. För att fler vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden 

prioriteras högre. Länsstyrelsen har under 2018 arbetat vidare med den regionala 

vattenförsörjningsplanen och den beräknas färdigställas före årsskiftet. 

I några vattentäkter har utökad provtagning indikerat förekomst av både bekämpningsmedel och 

andra miljögifter. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Kallinge, där täkten inte längre kan 

användas. Flera undersökningar har utförts på platsen, men inga fysiska åtgärder har vidtagits för att 

minska spridningen av föroreningarna eller få bort föroreningarna från grundvattnet. 

De senaste årens torka och låga grundvattennivåer har gjort att flera kommuner har arbetat aktivt 

med att utreda och planera reservvattentäkter samt informera allmänheten om vikten av att 

hushålla med vatten.  

Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp Blekinges Mat & livsmedelsstrategi beslutades i april 2018 [3]. Strategin ska lyfta fram 

medvetenheten kring det som produceras samt skapa förutsättningar att öka hållbar produktion och 

konsumtion av livsmedel i länet. Strategin stödjer hela det cirkulära kretsloppet från produktion ut till 

konsument så att fler arbetstillfällen, integration och regional tillväxt skapas i länet. En handlingsplan 

har tagits fram, liksom en populärversion för att kommunicera strategin ut i länet [4].  

Alla kommuner i Blekinge har satt upp mål om andel ekologiska inköp av livsmedel. Andelen 

ekologiska inköp ligger mellan 25 och 40 procent. 

Ett seminarium om att förebygga avfall och minska matsvinn genomfördes i Blekinge våren 2018 [5]. 

Deltagarna fick tips på hur offentliga verksamheter kan arbeta effektivt med att förebygga 

uppkomsten av avfall. Konkreta verktyg och checklistor presenterades som kan användas för att 

minska matsvinn. Olofströms kommun berättade om sitt arbete med matsvinn och vilka utmaningar 

man kan stöta på i skolans värld.  

Karlskrona kommun var först i landet med att lansera en öppen elfordonspool för både elbilar och 

elcyklar. Med "öppen" menas att den är bokningsbar även för allmänheten, vilket inkluderar både 

privatpersoner och företag.  

Ett fastighetsnära insamlingssystem för papper‐, metall‐ och plastförpackningar, glas, tidningar, 

matavfall och brännbart finns sedan flera år i Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner. 

Systemet har även börjat införas i Ronneby kommun för att förbättra möjligheterna att tillvara 

resurser. Karlskrona kommun har i år beslutat om en ny resurshushållningsplan som utgår från ett 

mer cirkulärt tänk än tidigare. 

Under vintern 2018 kommer ett seminarium med fokus på nudging arrangeras i Blekinge. Nudging är ett verktyg för att främja beteenden som är till nytta för enskilda individer eller samhället som helhet 

och syftet är att locka fram en hållbar konsumtion. Önskvärda alternativ görs mer tillgängliga genom 

att erbjudas som standardval. Nudging är ett viktigt verktyg för att nå generationsmålet. 

Hälsa och friluftsliv God hälsa kan ses som en av de starkaste drivkrafterna för en hållbar utveckling. Länsstyrelsen 

anordnade våren 2018 ett seminarium om vår hälsa och hur den påverkas av vår närmiljö. Arbets‐ 

och miljömedicin Syd presenterade Miljöhälsorapport Blekinge 2017 [6], som visar hur den 

blekingska befolkningen upplever att de är utsatta för olika miljöfaktorer (exempelvis buller, 

luftföroreningar och inomhusmiljö) som kan påverka hälsan. På eftermiddagen hölls en workshop 

kring rapporten Ställ om för framgång som beskriver hur hälsofrämjande processer kan vara en 

drivkraft för hållbar utveckling [7].  

Samtliga kommuner i Blekinge arbetar med att vid förskolor fasa ut farliga ämnen i till exempel 

leksaker och textilier. Flera av länets kommuner arbetar med att bygga skolor och förskolor så att 

både hälso‐ och miljöaspekter beaktas. Två goda exempel som kan lyftas fram är Listerbyskolan och 

Hulta förskola i Ronneby [8,9]. 

Länets första cykelstrategi, Regional cykelstrategi för Blekinge 2018–2029 [10], beslutades i 

november 2017. Den syftar till att främja cyklingen i länet och uppmuntra till ökad cykling.  

Orienteringsklubbar i Karlshamn [11] och Ronneby kommun [12] har drivit var sitt LONA‐projekt med 

syfte att folk ska röra på sig och upptäcka nya platser. Alla kommuninvånare har fått en karta som 

visar vägen till spännande platser att upptäcka. Materialet kan användas som ett pedagogiskt verktyg 

i skolan och som hjälp för att öka integrationen av nyanlända. 

Olofströms kommun har lyft den biologiska mångfalden i centrum bl.a. genom att skapa en 

undervisningsplats och en naturstig. Ökad tillgänglighet och information ger ökat engagemang för 

biologisk mångfald hos skolelever och allmänheten.  

 

Indikatorer som följer upp målet  Behandlat avfall  

Ekologisk mat  

Flygresor per invånare  

Förnybar energi  

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område  

Materialflödesräkenskaper  

Miljömotiverade subventioner  

Referenser  

1. Blekinges kulturmiljöer– översvämning till följd av ett förändrat klimat. Länsstyrelsen i Blekinge, 

rapport 2016:12.  

2. Kommuner samarbetar för friskare hav i Hanöbukten, webbplatsen havet.nu. 

3. Mat & Livsmedelsstrategi Blekinge 2018–2025. Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2018:6. 

4. Smaken av Blekinge – Utsökt, hållbart och säkert (populärversion av Blekinges Mat & 

Livsmedelsstrategi 2018–2025), Länsstyrelsen i Blekinge, 2018. 

5. Förebygga avfall och matsvinn, Länsstyrelsen i Blekinges webbplats. 

6. Miljöhälsorapport Blekinge 2017, Arbets‐ och miljömedicin Syd. 

7. Ställ om för framgång, RUS webbplats. 

8. Miljösmarta lösningar vid renovering av skola, sverigesmiljömål.se. 

9. Hulta förskola, Ronneby kommuns webbplats. 

10. Regional cykelstrategi för Blekinge 2018–2029. Dnr: 17/00057, Region Blekinge. 

11. Webbplatsen Hitta ut – Karlshamn.  

12. Webbplatsen Hitta ut – Ronneby.  

   

Dalarna 

17. Generationsmålet Under året har insatser gjorts inom många områden kopplat till generationsmålet. Från den samlade miljömålsbedömningen framgår dock att takten behöver öka och ett konsumtionsperspektiv beaktas i än större grad.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Under hösten 2018 färdigställdes en handlingsplan för Grön Infrastruktur. Handlingsplanen blir det övergripande verktyget för att långsiktigt planera för hållbara landskap i länet. I arbetet med handlingsplan har även värdetrakter uppdaterats vilket är ett viktigt underlag i arbetet med revidering av strategin för formellt skydd av skog.

Extra pengar för inventering av skogsmark har gett ökad kunskap om naturvärden i skogen och bidragit i arbetet med att identifiera värdetrakter. De stora anslagen under de senaste åren har lett till att den samlade kunskapen om skogens värden i hela länet har ökat.

Falu- och Borlänge kommun har kartlagt den gröna och blå infrastrukturen samt ekosystemtjänster. Kartläggningarna och ekosystemtjänsterna används nu som underlag i den fysiska planeringen. Under året har åtgärder som högstubbar, skalbaggsåsar, våtmarker och ängsmarker anlagts i den fysiska miljön i flera kommuner i länet. (1)(2)

Länsstyrelsen har under året börjat erbjuda kommunerna stöd för att ta fram kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogram ger kommunerna kunskap och stöd för att arbeta med kulturmiljövärden i den fysiska planeringen.

Dalarna har en unik timmerhuskultur och har flest kvarvarande profana timmerbyggnader samt Sveriges äldsta profana timmerbyggnad. Många av dessa saknar idag skydd. Under året har bestånden inventerats för att i framtiden bättre veta vilka byggnader som har ett högt skyddsvärde.

Hälsa Utifrån den ”Vägledning om hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling och miljömål” som Dalarna och Västerbotten tagit fram har kompetensutveckling påbörjats, vilket förväntas leda till att synergier med hälsofrämjande fokuseras mer i miljöarbetet.

Våren 2018 publicerades en regional miljöhälsorapport, MHR Gävle-Dala 2017, baserad på data från den nationella miljöhälsoenkäten. Denna rapport planeras att vara underlag till en bredare process som inletts i länet under 2018 för att under 2019 utveckla en regional arena för samverkan på området miljöhälsa.

I oktober 2018 arrangerades en tankesmedja där privatpersoner, kommuner och organisationer fick mötas och diskutera länets friluftslivsutveckling på temat grön fysisk planering och tätortsnära natur. Många goda exempel från flera kommuner i länet presenterades (3).

Kretsloppen är resurseffektiva och fria från farliga ämnen I länet har allt fler kommuner antagit träbyggnadsstrategier eller på annat sätt uttalade policys för ökat träbyggande. I Borlänge kommun har ett politiskt engagemang för träbyggnation lett till att den planerade stadsdelen Jakobsgårdarna har höga ambitioner för trä som materialval (4).

Dalarnas villa är ett projekt för att utveckla samverkan mellan olika aktörer i byggbranschen. Projektet har lett till ökad samverkan mellan Högskolan, försäkringsbranschen och byggbranschen i länet och resulterar i ett koncepthus där metoder och tekniker kan testas.

Många kommuner i länet har under året med hjälp av LOVA-medel inlett arbete med att ta fram kommunala VA-planer.

Dalarnas län har många förorenade områden som riskerar att påverka människors hälsa och miljön under lång tid framöver. Med verktyg via exempelvis tillsyn eller informationsinsatser kan man påverka verksamhetsutövare och konsumenter för att öka kunskapen och minska utsläppen.

Länsstyrelsen och kommunerna påbörjade ett kunskapshöjande arbete inom tillsynen av miljöfarliga verksamheter 2016 där företag via systemtillsyn ska öka kunskapen om sina utsläpp till ytvatten genom kartläggning av kemikalieanvändning, utsläppspunkter och eventuell förorenad mark, för att upprätta kontrollprogram som motsvarar utsläppen. Flera av de företag som påbörjade arbetet under 2016 har genomfört kartläggningen, och genom detta arbetet har miljöarbetet spridits tvärsektoriellt inom företagen. Exempelvis har det påbörjade systemtillsynarbete medfört att SSAB engagerat alla produktionsled i den systematiska kartläggningen, vilket har skapat en ökad kunskap om verksamhetens risker för påverkan på vattenmiljön.

Hushållning med naturresurserna Nya planer för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering har under året lagts fast i kommunerna. Dessa har tagits fram i ett gemensamt samarbete mellan kommunerna, Dala Avfall och Länsstyrelsen. En regional avfallsplanegrupp, som ska samordna genomförande och uppföljning, har påbörjat sitt arbete, liksom lokala grupper i varje kommun. En viktig gemensam åtgärd är ”Dalarna minskar avfallet”, en satsning för att stimulera och stödja avfallsförebyggande insatser i olika verksamheter. (5)

Dialog om hur samhällsplaneringen kan väga in miljö- och hållbarhetsmål har under året fortsatt inom Byggdialog Dalarnas temagrupp för samhällsplanering, med deltagande av kommuner, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen och Region Dalarna. De förslag till åtgärder som kommit fram ingår i det nya åtgärdsprogrammet för miljömålen. (6) Högskolans projekt den uthålliga regionen har haft ett slutseminarium och en slutrapport har publicerats (7).

Under 2018 har LRF tagit fram en förstudie och arrangerat tre workshops med livsmedelsbranschens aktörer i länet. Förstudien är ett av underlagen i arbetet med att ta fram en regional Livsmedelsstrategi.

Andelen förnybar energi I stort sett all elproduktion i länet är förnybar och består av vattenkraft, vindkraft och biobränsle. Klimatklivet har använts av många aktörer för att bygga ut laddinfrastruktur för elfordon i länet. Infrastrukturutbyggnad i kombination med att allt fler kommuner sätter upp ambitiösa mål för utfasning av fossila bränslen i de egna fordonsflottorna är viktiga steg i omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

Pilotprojektet Hållbar vattenkraft i Dalälven har nu gått in i en genomförandefas och ett råd för det arbetet har bildats. Projektet har tagit fram ett faktaunderlag och en åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder.

Konsumtion, miljö och hälsa Några kommuner i länet, Mora, Rättvik och Hedemora, har under året antagit hållbarhetsprogram eller strategier och flera andra håller på att se över sina styr- och måldokument utifrån ett Agenda 2030 perspektiv.

Upphandlingsdialog Dalarna arrangerar ett större regionalt seminarium om hållbar upphandling i december 2018 tillsammans med Dala Avfall och 2047 Science Center i samarbete med den Regionala avfallsplanegruppen. (8)

Det nya Åtgärdsprogram 2018–2022 till Dalarnas miljömål lanserades den 7 mars 2018 genom en miljömålsvandring genom Falun. (9)

Region Dalarna har under året i samarbete med Länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för miljö- och klimatintegrering i det regionala tillväxtarbetet, i enlighet med regeringens villkorsbeslut. En ambition har varit att skapa god samordning mellan detta arbete och länsstyrelsens motsvarande uppdrag. Region Dalarna och Länsstyrelsen har under året fortsatt mötas i en samverkansgrupp för miljödimensionen av hållbar utveckling.

Referenser 1. https://www.falun.se/pagaende-fordjupade-oversiktsplaner/fordjupad-oversiktsplan-delar-av-

landsbygden-samradsversion/utvecklingsstrategi/gronska-och-vatten/mal-och-strategier.html

2. https://www.borlange.se/fordjupad-oversiktsplan-borlange-tatort/fordjupad-oversiktsplan-borlange-tatort2/park-och-natur/gron-och-bla-struktur/

3. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/kalenderhandelser---dalarna/2018-09-04-regional-tankesmedja-for-friluftsliv.html

4. https://www.borlange.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planarbete/planer-just-nu/godkant-planprogram-for-jakobsgardarna/

5. Avfallsplanerna och Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål 2018-2022, där gemensamma övergripande mål och åtgärder ingår

6. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål 2018-2022 föreligger i remissversion. Seminarium om avfallsförebyggande riktat mot kommuner.

7. https://byggdialogdalarna.se/wp-content/uploads/2018/09/Slutrapport-Den-Uthålliga-Regionen.pdf

8. http://www.upphandlingsdialogdalarna.se/

9. www.lansstyrelsen.se/dalarna/miljomal

   

Gotland 

Generationsmålet  

Generationsmålet uttrycker i sig självt ett fokus på människan i hållbarhetsarbetet, och Länsstyrelsen 

applicerar ett rättighetsbaserat arbetssätt, exempelvis allas lika rätt till en god livsmiljö med rent 

vatten och tillgång till friluftsliv.  

Länsstyrelsen med det statliga helhetsperspektivet har mycket goda förutsättningar att arbeta 

integrerat med miljömål och andra hållbarhetsfrågor. Ytterligare stöd och krav från nationella 

myndigheter inom olika sektorer kring tvärperspektiv skulle ge detta ytterligare fart. 

Nedan följer en sammanställning av de insatser som gjorts på Gotland under året, för att bidra till att 

generationsmålet uppnås. 

Resurseffektiva och giftfria kretslopp 

Region Gotland arbetar med att ta fram en kretsloppsstrategi för vatten och avlopp, där beslut 

förväntas innan årsskiftet. Den handlar om att skapa hållbara kretsloppsflöden för näringsämnen, 

vatten och energi i avlopp.  

Länsstyrelsen har, i samarbete med Blått Centrum Gotland, genomfört en förstudie kring hållbart 

vattenbruk. Där konstateras att Gotland har goda förutsättningar att utveckla sin vattenbruksnäring 

genom nyttjandet av nya hållbara odlingstekniker, arter och fodersammansättningar. 

Utgångspunkten är cirkulära flöden där både vatten och näringsämnen återanvänds. 

Den föreläsning om cirkulär ekonomi som RUS köpte in för länsstyrelserna har visats vid flera tillfällen 

och bidragit med kunskap och inspiration både inom Länsstyrelsen och i olika samverkansgrupper.  

Kulturmiljö  

Inom kulturmiljö verkar Länsstyrelsen och andra aktörer för bevarande av både den gröna och 

bebyggda kulturmiljön. Exempelvis är ett fokus att återuppbygga trädkransar på kyrkogårdar. 

Kulturmiljöarbetet bidrar till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling genom att möjliggöra 

återanvändning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi. Likaså stärker ett 

bevarande av kulturmiljöer den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen ställer i beslut villkor om att det 

traditionella och lokalt framställda kalkbruket ska användas vid restaureringar av exempelvis putsade 

fasader på kulturbyggnader. 

Hushållning med naturresurserna 

Att Mark‐ och Miljööverdomstolen inte gav tillstånd till kalkstensbrytning inom natura 2000‐området 

Bästeträsk på norra Gotland, gör att förutsättningarna för bevarandet av den biologiska mångfalden 

inom området är fortsatt goda.  

Region Gotland har framgångsrikt bedrivit Spara‐vatten‐kampanjer och på så sätt fått ner 

förbrukningen av det kommunala vattnet. En ökad medvetenhet och kunskap bland allmänheten om 

vattenbrist, samt varsamhet med dricksvattnet är synbara effekter. 

Hållbar konsumtion 

Genomförandet av Gotlands mat‐ och livsmedelsstrategi bidrar till hållbar konsumtion på flera sätt. 

Grunden är att många konsumenter upplever lokalproducerat som mer hållbara livsmedel, vilket bör 

bidra till ökad efterfrågan och därmed ökad produktion av livsmedel från Gotland. Därutöver finns 

det företag som går före och investerar i mer hållbar produktion av livsmedel. 

Region Gotland arbetar med att minska matsvinnet i sina olika verksamheter. En modell och 

mätmetod är framtagen för de olika typerna av svinn (bland annat tallrikssvinn, serveringssvinn, 

produktionssvinn). Mätningar har visat att svinnet i skolor är relativt litet, medan andel mat som 

slängs är högre inom sjukvården. Utifrån detta genomförs nu åtgärder, framförallt med att justera 

måltids‐/beställningsprocessen. Vidare har Region Gotland arbetat med förbättring av upphandling 

och avrop, samt produktionsplanering. Även transporter ses kontinuerligt över. Enligt den senaste 

upphandlingen av färskt kött och chark så är nu 100 procent svenskt och en stor andel gotländskt. 

Andelen ekologiska livsmedel som serveras inom regionens verksamheter har ökat och ligger nu på 

ca 30 procent. Även andelen vegetariska måltider ökar löpande, för skolluncherna är de nu uppe i 20 

procent. 

Inom arbetet med åtgärdsprogram för miljömålen fokuserar Länsstyrelsen på hållbar konsumtion. I 

samarbete med studieförbund, Region Gotland och ideella organisationer som Röda korset, har en 

hållbarhetsdag anordnats, med syfte att sprida information och inspirera konsumenter att agera mer 

hållbart. I det fortsatta samarbetet ligger fokus på kläder och textilier, och Länsstyrelsen kopplar ihop 

arbetet med framtagandet av länets Energi‐ och klimatstrategi. 

Länets Naturum samarbetade under året med en grundskola som producerade en säsongsutställning 

för Naturum om hållbar konsumtion. 185 elever och deras lärare deltog i projektet som pågick under 

hela vårterminen.  

Hälsa 

Länsstyrelsen har bidragit finansiellt till en mer utförlig undersökning av gotlänningars hälsa kopplat 

till miljö. Resultatet blev Regional miljöhälsorapport 2017 – Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och 

Gotlands län . Denna presenterades vid en dag om hälsa och miljö som Region Gotland och 

Länsstyrelsen bjöd in till. En del av dagen handlade om Hälsofrämjande processer, det RUS‐projekt 

som har undersökt hur hälsa kan användas som drivkraft i miljöarbetet .  

Länsstyrelsen har under året tagit fram rapporten Jämställd och jämlik folkhälsa på Gotland – ett 

kunskapsunderlag, där bland annat naturens och friluftslivets betydelse för hälsan beskrivs, liksom 

vikten av kulturbesöksplatser.  Länsstyrelsen betonar friluftslivets betydelse för folkhälsan. Inom 

uppdraget kring friluftsliv kan Länsstyrelsen utveckla natur‐ och kulturmiljöer så att de blir en 

hälsofrämjande tillväxtresurs. Samtidigt finns socioekonomiska skillnader, där högutbildade och 

höginkomsttagare anger att de vistas mer i naturen och har närmare till parker och grönområden, än 

de med lägre inkomst och utbildning. Här finns även könsaspekter, där kvinnor i högre grad än män 

tror att vistelse i naturen har en positiv påverkan på hälsan. Denna analys kommer att leda till olika 

insatser inom Länsstyrelsens uppdrag med friluftsliv. 

Forskning och utbildning 

Uppsala universitet ‐ Campus Gotland har flera utbildningsprogram med fokus på de långsiktiga 

hållbarhetsfrågorna, och som samverkar med omgivande samhälle, exempelvis inom miljövetenskap, 

Kulturarv och hållbarhet, hållbart företagande och ledning, energiomställning och ledarskap, samt 

hållbar destinationsutveckling. På Campus bedrivs forskning bland annat inom vindkraft och förnybar 

energi, och på forskningsstationen i Ar studeras bland annat fiskebestånd och grunda vikar. 

Blått Centrum, som är ett samarbete mellan Region Gotland, Uppsala universitet och Länsstyrelsen, 

samlar länets kunskap och kapacitet för åtgärdsprojekt för bättre vatten. Där ingår bland annat 

utveckling av landbaserad akvakultur med försöksverksamhet på forskningsstationen i Ar. 

Agenda 2030 

Länsstyrelsen i Gotlands län arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen bland medarbetarna om 

Agenda 2030, vilket ökar också förmågan att arbeta med tvärperspektiv. Som bas används FN:s 

deklaration om mänskliga rättigheter.  

I samarbete med Region Gotland och Centrum för hållbart lärande, SWEDESD, vid Uppsala universitet 

arrangerade Länsstyrelsen en workshop för ledningsnivå inom offentlig och privat sektor. Syftet var 

att öka kunskapen om hållbarhetsmålen, samt att diskutera hur vi kan samverka i arbetet med 

Agendan. Resultatet är tänkt att användas i processen med att ta fram en ny Regional 

Utvecklingsstrategi för Gotland, där nästa RUS ska ”Agenda 2030‐säkras”. 

Det nystartade företagsnätverket Hållbara Gotland, som har Agenda 2030 som utgångspunkt, har fått 

fart och bjuder regelbundet in till seminarier om olika teman inom hållbarhetsområdet. 

Det byggs många nya bostäder på Gotland, och flera nya områden tas i anspråk. Konsultföretaget ÅF 

Gotland har i uppdrag att göra en hållbarhetsanalys av det nya Visborgsområdet. 

Klimatanpassning 

Länsstyrelsen Gotland utgår från principer om hållbar utveckling (i enlighet med Regeringens 

proposition 2017/18:163) och arbetar integrerat med klimatanpassning och miljömålen. 

Länsstyrelsen arbetar utifrån dessa principer med mycket samordning internt för att hitta 

synergieffekter. 

   

Gävleborg Generationsmålet  

Länsstyrelsen arbetar utifrån åtgärdsprogrammet för miljömålen i Gävleborgs 2014 – 2020. Detta är 

uppdelat i strategierna levande vatten, hushållning med naturens resurser, att värna natur‐ och 

kulturmiljövärden, hållbara samhällen, energieffektivisering och mer förnybar energi samt hållbara 

livsstilar. Programmet genomförs i bred samverkan med länets aktörer.  

Regional samverkan i miljö‐ och klimatarbetet 

För att säkerställa en hög genomförandenivå av åtgärdsprogrammet, skriver Länsstyrelsen 

överenskommelser med övriga aktörer i länet, så som kommuner och större industrier.  

Uppföljningen av överenskommelserna som genomfördes under våren 2018 visar att 49 procent av 

åtgärderna är genomförda, 19 procent är genomförda till hälften eller mer, 22 procent påbörjade, 

och 14 procent är ej genomförda.  

Samverkansplattformen för strategiskt miljöarbete i länet som etablerades under 2017 har fått 

namnet Miljöforum Gävleborg. Plattformens ledningsgrupp består av Länsstyrelsen, Region 

Gävleborg, samtliga länets tio kommuner samt Högskolan i Gävle. Plattformens förväntas att genom 

hög delaktighet bland och god samverkan mellan länets aktörer bidra till ett effektivt genomförande 

av miljö‐ och klimatåtgärder med stort samordningsbehov. Tre arbetsgrupper har drivits under 2018: 

lärande för hållbar utveckling, kommunala reserådgivare samt roadmap för fossilfritt Gävleborg 

2030.  

Inom ramen för Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag om Agenda 2030 har en rad aktiviteter genomförts. Länsledningen har tillsammans med Region Gävleborg bjudit in kommunledningar och regionala myndighetschefer att skriva under en avsiktsförklaring om att tillsammans verka för genomförandet av de globala målen. Avsiktsförklaringen är att beakta som ett ytterligare fokus på hållaberhetsaspekterna i länets utvecklingsarbete, samt ett forum för dialog om frågor som rör Agenda 2030 i relation till styrning och utveckling.  

 

Ekosystemtjänster  

 

Genom regeringsuppdraget att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har Länsstyrelsen fått ökad möjlighet att främja ett bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Planen ska dels utgöra ett kunskapsunderlag för naturvärden som bidrar till fungerande livsmiljöer för djur och växter, och till människors välbefinnande, dels peka ut insatsområden där dessa värden behöver stärkas eller förvaltas. Därmed knyts biologisk mångfald och ekosystemtjänster samman och kan beaktas vid planering och prövning. Under sommaren 2018 har planen varit ute på remiss, och den kommer nu att bearbetas i enlighet med inkomna synpunkter.  

 

Länsstyrelsen arbetar vidare med att samordna länets friluftsliv och rekreativa ekosystemtjänster. 

Under 2018 har större resurser satsats på att kommunicera allemansrätten till grupper med sämre 

förståelse för svenska. Efter önskemål från aktörer i det regionala friluftslivsnätverket har 

Länsstyrelsen arrangerat guideutbildning samt utbildning för att bli samarbetspartner med våra 

nationalparker. För Färnebofjärdens nationalpark har utbildning genomförts i tre omgångar, och en 

fjärde genomförs inom kort.  För Hamra nationalpark arrangeras en första utbildning i november 

2018. 

Hållbar, resurseffektiv och giftfri konsumtion och produktion  

Arbetet med Länsstyrelsens, Region Gävleborgs och LRF Gävleborgs arbete en regional 

livsmedelsstrategi/handlingsplan har fortsatt under 2018. Planen syftar bland annat till ökad 

omställning till ekologisk produktion i länet, vilket förväntas resultera i mindre användning av 

bekämpningsmedel och konstgödsel. Kommunerna arbetar vidare med upphandlingar i syfte att öka 

andelen lokalproducerad och ekologisk mat. Strategin behandlar även frågan om matsvinn, förövrigt 

ett viktigt område i processen med att ta fram nya avfallsplaner för länets kommuner, ett arbete som 

har påbörjats under 2018 och som förväntas vara färdigt 2020, då de nuvarande avfallsplanerna 

löper ut.  

Region Gävleborg har under 2017 och 2018 fortsatt att arbeta med cirkulär ekonomi tillsammans 

med Högskolan i Gävle, RISE och Triple Steelix 2.0. En förstudie har genomförts som resulterat i ett 

gemensamt EU projekt kallat Hållbart vädeskapande genom cirkulära affärsmodeller, med målen att 

stötta cirkulära affärsmodeller i länets företag, kartlägga materialflöden för att skapa industriella 

symbios, identifiera möjliga innovationsupphandlingar av cirkulära lösningar samt att sprida 

projektets kunskaper.  Råvaruintensiv basindustri såsom stål‐ och massaindustri är väl etablerad i 

länet, varpå det är av stor vikt att resurseffektiviteten ökar så att restprodukter bättre kan tas 

tillvara. Cirkulära lösningar kan medföra positiva ekonomiska effekter och arbetstillfällen för länet. 

För att vara hållbar är det dock av största vikt att bioekonomin hanterar de utmaningar som 

skogsbruket innebär för miljömål som Levande skogar och Ett rikt växt och djurliv.  

Arbetet med den fossila plasten är en viktig del i arbetet att uppnå ett klimatneutralt Gävleborg år 

2045. Sodexo, Sveriges Järnvägsmuseum, Esri, Tove tapetserare, Jobmeal, Svenska kyrkan i Gävle, 

Gavlehov, Gävle kommun, Region Gävleborg samt Högskolan i Gävle beviljades medel från 

Klimatklivet i oktober 2018 för att genomföra ett förändringsarbete kring upphandling av plast i syfte 

att minska onödigt användande.  

Effektiv energianvändning 

Det pågår flera projekt med syfte att effektivisera och minska energianvändningen i länet. Genom 

projektet Incitament för energieffektivisering arbetar Länsstyrelsen tillsammans med kommunernas 

miljöinspektörer för att stärka energitillsynen och sprida kunskap om kraven på hushållning av energi 

enligt miljöbalken. Projektet stärker samarbetet mellan inspektörer och kommunala klimat‐ och 

energirådgivare, och under 2018 har ett fyrtiotal företagsbesök med fokus på energieffektivisering 

genomförts i samverkan mellan nämnda aktörer samt Region Gävleborg. 

Energieffektiviseringsarbetet förväntas i linje med aktuell forskning1 även få positiva effekter för 

företagens konkurrenskraft och arbetsmiljö.   

Ungas delaktighet  

Tillsammans med flertalet offentliga aktörer i länet deltar Länsstyrelsen som mentorer i 

utbildningsprojektet ”Det Goda Livet 2030” som drivs av Gävle kommuns utbildningsförvaltning. 

Projektet vänder sig till högstadium och gymnasieskolor, och består av ämnesintegrerade 

hållbarhetsstudier, med målet att planera för ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart 

framtida Gävle. Planer pågår för att sprida projektet till länets övriga kommuner, även om 

finansieringsfrågan för nätverk för utbildning för hållbar utveckling är utmanande och resurser för 

samverkan saknas.  

Region Gävleborg driver tillsammans med Region Dalarna Miljötinget som är nordens största 

mötesplats av och för unga för att utveckla sina kunskaper och handlingskompetens inom 

miljöområdet. Miljötinget arrangeras vartannat år i Dalarna och vartannat år i Gävleborg. En 

projektledare rekryteras vartannat år för att driva arbetet. Till sin hjälp har projektledaren en 

arbetsgrupp med ungdomar från skolor i båda regionerna. Dialog pågår om hur miljötingets 

verksamhet ska kunna få ännu mer varaktiga resultat spritt över året.  

Forskning och utveckling  

Länsstyrelsen samverkar med Gävle Högskola inom flera områden, bland annat genom 

representation i programrådet för högskolans miljöstrategprogram (kandidatnivå). Högskolan 

medverkar i den regionala samverkansplattformen, och är aktiva i forskningsprojekt som främjar 

hållbar utveckling i länet. Exempel på två projekt är RATT‐X2, som syftar till att kartlägga potentialen 

för en fossilfri transportsektor i Gävleborg. Genom länets kanaler för samverkan pågår även dialog 

om hur högskolan ska möta länets behov av kompetens inom områden som är relevanta för hållbar 

samhälls‐ och industriomställning.  

Länsstyrelsen arbetar vidare som partner i forskningsprojektet Robusta beslut för att hantera 

klimatrisker i Sverige4, som leds av KTH med forskare från FOI och Lunds universitet. Syftet är att 

testa beslutsstödsmetoder som är lämpliga när osäkerheterna i beslutsunderlag är stora och okända. 

Under 2018 har två fallstudier där robusta beslutsstödsmetoder har testats i Gävle och Söderhamns 

kommuner. Fallstudierna har också lett till att båda kommunerna uttryckt intresse för att använda sig 

av dessa i översiktsplanearbetet.   

 

Referenser:  

1 http://liu.diva‐portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1038476&dswid=5958 

2 http://www.biodrivmitt.se/sites/default/files/imagearchive/RATT‐X%202017‐09‐28%20ny.pdf 

3http://www.hig.se/ext/sv/organisation/akademier/akademinforteknikochmiljo/forskningvidakadem

in/forskningsprojekt/projektpresentationer/energig.4.ea743db1501a0598719de3d.html 

4  https://www.seed.abe.kth.se/tidigare‐avdelningar/industriell‐ekologi/forskning/ongoing/robusta‐beslut‐for‐att‐hantera‐klimatrisker‐i‐sverige‐1.594244 

 

   

Halland 

Generationsmålet 

Inom länet finns många positiva initiativ men de räcker inte för att klara generationsmålet fram till 

2020. Sett ur både ett regionalt och globalt perspektiv har vi mycket arbete som återstår. Negativ 

påverkan sker både inom och utanför Sveriges gränser och mycket är kopplat till vår livsstil. 

 

Hallands län har en positiv befolkningsutveckling med god hälsa, hög medelinkomst och hög frekvens 

av förvärvsarbetare men det finns skillnader mellan kust och inland. 75 procent av befolkningen bor 

längs kusten, väster om E6. Skillnaderna i exploateringstryck ger olika utmaningar i olika delar av 

länet för att nå ett hållbart samhälle. 

Inom länet finns många positiva initiativ men de räcker inte för att klara generationsmålet fram till 

2020. För att få medborgare, företag och organisationer att förstå hur de egna valen påverkar 

planetens resurser och den sociala hållbarheten behövs kunskap och information men det behövs 

även fler och skarpare styrmedel som skatter och ekonomiska incitament för att få en omfattande 

samhällsomställning. 

Den biologiska mångfalden och natur‐ och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart 

Halland är ett län där mycket av naturvärdena är knutet till människans brukande av 

odlingslandskapet och andra öppna marker. Ett större LIFE‐projekt har möjliggjort återställande av 

stora arealer öppna sandmarker längs kusten, positivt för både biologisk mångfald och tillgänglighet 

(1). Beslut har tagits under året om sju nya naturreservat och arbete pågår med ytterligare några. 

I länets största reservat på land, Sandsjöbacka, har väg E6 länge utgjort en stark barriäreffekt för 

människor och djur. Här har Trafikverket under året invigt en ekodukt som förväntas främja djurlivet, 

friluftslivet, den biologiska mångfalden och de ekologiska sambanden i området genom att binda 

samman grönområden och även öka tillgängligheten till dem (2).  

De positiva inslagen överskuggas dock av att utvecklingen för den biologiska mångfalden i sin helhet 

fortsätter att gå åt fel håll (3).  

Människors hälsa utsätts för minimal negativ påverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på 

människors hälsa främjas  

Friluftslivsarbetet är viktigt för att stärka miljöns positiva inverkan på hälsan. Sedan 2016 finns det en 

heltidstjänst för Länsstyrelsens samordningsuppdrag för friluftsmålen. Fokus för friluftsarbetet under 

2018 har legat på regional samordning och utveckling samt ökad tillgänglighet och bättre 

information. En samarbetsgrupp med kommunernas fritidschefer har inrättats och en regional 

tankesmedja för friluftsliv samt en workshop om samhällsplanering har genomförts. Tät kontakt har 

hållits med länets aktörer kring naturturism, utvecklingen av Hallandsleden och en ny kustnära 

vandringsled.  

När det gäller naturreservaten har lanseringen av en modern hemsida med digitala kartor samt nya 

skyltar på plats ökat tillgängligheten. Den nya busslinjen Åkturen har öppnat upp Åkulla bokskogar 

för personer utan tillgång till egen bil, med 4000 passagerare den första säsongen. Guideprogrammet 

med ett 140‐tal guidade vandringar är en väl etablerad kanal för att visa upp reservaten och en ny 

ridled i ett reservat har öppnat upp för nya målgrupper. Naturum Getterön har blivit en ingångsport 

till naturen i hela Halland.  

Länsstyrelsen arbetar på många sätt med att minska negativ påverkan på människors hälsa, 

exempelvis är allt arbete kopplat till miljölagstiftning del i detta. Inom miljömålsarbetet har det också 

förts dialog både internt och med länets kommuner om Giftfri vardag och giftfria förskolor för att 

minska exponeringen av farliga ämnen för länets yngsta invånare.  

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö‐ och hälsoproblem som möjligt 

Det finns inget som tyder på att konsumtionsmönstren i Halland skiljer sig från resten av landet, det 

vill säga våra konsumtionsmönster är fortsatt ohållbara och svenskarnas globala ekologiska 

fotavtryck ligger på en fortsatt alltför hög nivå. Intresset för vegetarisk mat är dock ökande (4), något 

som gynnar både miljön och folkhälsan. Tendenser kan ses på ett ökande intresse från konsumenter 

på lokalproducerade livsmedel. På ett par orter i länet har det startats upp så kallade Reko‐ringar där 

handel sker direkt mellan producent och konsument och det finns ett fortsatt intresse för 

matmarknader med lokala producenter. 

Länsstyrelsen har stöttat arrangemang kring hållbar matproduktion som till exempel 

utbildningssatsningen Café Planet där fokus under en sommarvecka var hållbar mat, både avseende 

produktion och konsumtion. Under året har Länsstyrelsen, som ett led i det interna 

miljöledningsarbetet, blivit en Kranmärkt arbetsplats. Det innebär att arbetsplatsen, möten och 

externa konferenser är fria från flaskvatten. 

Flera kommuner har med anledning av sommarens torka beslutat att stryka den vegetariska dagen i 

kommunernas skolor för att istället servera nötkött som ett sätt att stödja landets 

nötköttsproducenter. Klimatavtrycket från skolmaten bedöms av den anledningen öka jämfört med 

tidigare år. 

Det finns ett fortsatt ökat intresse för plastens miljöpåverkan och ett flertal arrangemang och projekt 

i länet har haft detta som utgångspunkt. Dialog kring problematiken med konsumtionen av 

plastprodukter har förts vid ett flertal tillfällen med olika aktörer i länet. Ett seminarium om 

konstgräsplaner miljöpåverkan hölls under våren. Världsmiljödagen med tema plast genomfördes i 

juni i samverkan mellan Länsstyrelsen, Falkenbergs kommun och företagsnätverket EMC med ett 

hundratal deltagare från både offentliga och privata sektorn. Flera ytterligare initiativ kring projekt 

om plastens miljöpåverkan har tagits i länet som innefattar såväl konsumtionsperspektiv, 

skräpmätning som strandstädning.  

Ett regionalt program för livsmedel antogs 2017 med målsättningar fram till 2030 (5). Bland annat 

ska produktionen av livsmedel, lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan 

öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Länsstyrelsen och Region Halland har 

gemensamt anordnat en större konferens med representanter från livsmedelskedjan för att 

diskutera nya utmaningar och fortsatt arbete med den regionala strategin. Effekter utifrån dialogerna 

inom livsmedelsstrategin är bland annat nya samarbeten och kunskaper som kan stärka den 

regionala innovationskraften.  

Beteenden och transporter 

Inom Halland ligger antalet körda mil per invånare på drygt 730 mil/invånare. En svag ökning kan ses 

under de senaste åren. Inga stora ändringar i människors bilåkande kan ses men det finns skillnader 

inom länet. Samhällsplaneringen för samhällen och städer spelar en stor roll för att få förändringar i 

människors resebeteenden, liksom normer och attityder.  

En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Markarydsbanan är genomförd under 2017‐2018. Samtidigt har ett 

arbete med ortsutveckling för Veinge och Knäred startats i Laholms kommun. Diskussion om 

finansiering pågår nu mellan Trafikverket, Region Halland och Laholms kommun.  

De halländska kommunerna medverkar tillsammans med region och länstrafikbolag i plattformen 

”Hållbart resande väst”. Halländska kommuner och företag har därigenom deltagit i projekt såsom 

Cykelvänlig arbetsplats, Vintercyklist, Skolreseplaner och Buss ohoj. Under året har även arbetet 

fortgått med att göra den 37 mil långa cykelleden Kattegattleden bilfri. Leden har möjliggjort ökad 

cykelturism men används även för vardagsresande. Hösten 2018 startade det kommunala 

energibolaget i Halmstad en elbilspool. Sedan tidigare finns en likadan elbilspool i Varberg.   

Samverkan och Agenda 2030 

Inom länet finns flera nätverk för frågor som knyter an till hållbarhetens olika dimensioner. Det 

regionala nätverk för kunskapsutbyte kring kemikaliefrågor och Giftfri vardag som bildades 2017 har 

ett fortsatt samarbete.  

Flera av kommunerna har kommit igång med att integrera Agenda 2030 i det egna arbetet eller i sin 

verksamhetsstyrning. På Länsstyrelsen har uppdraget om Agenda 2030 bland annat inneburit att de 

globala målen lyfts i ökad omfattning vid olika informations‐ och samverkansträffar. Portalen 

https://hallbarthalland.se/  är ett verktyg för företagare som visar på hur man systematiskt kan 

arbeta med hållbarhetsfrågor (6). Portalen har utvecklats med utgångspunkt i de sociala frågorna och 

kommer att byggas vidare med den ekologiska dimensionen. 

Under året har Länsstyrelsen återigen samverkat med andra aktörer kring den regionala konferensen 

Hållbart ledarskap, som vänder sig till företag och offentlig sektor. Länsstyrelsens årliga 

miljömålskonferens genomfördes i början av året med drygt 200 deltagare som fick kunskaper om 

bland annat samhällsplanering och grön infrastruktur. 

Intresset för att arbeta tillsammans över sektorsgränser upplevs ha ökat och det talas allt oftare om 

miljö, sociala frågor och hälsorelaterade frågor tillsammans. Ett exempel på detta är spridningen av 

kunskapsmaterialet Ställ om för framgång som presenterades vid en workshop i länet under hösten.  

Referenser 1. http://sandlife.se/?page_id=24 

2. https://www.trafikverket.se/nara‐dig/projekt‐i‐flera‐lan/e6‐faunapassager‐vid‐

sandsjobackaomradet‐molndalkungsbacka/nyheter‐for‐e6‐faunapassager/2018/nu‐har‐ekodukt‐

sandsjobacka‐oppnats‐for‐djuren/   

3. https://www.wwf.se/source.php/1751804/18‐1322%20LPR_2018_181028_Final.pdf  

4. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor‐halsa‐‐miljo/kostrad‐och‐matvanor/vegetarisk‐mat‐

for‐vuxna  

5. http://www.lansstyrelsen.se/Halland/Sv/nyheter/2017/Sidor/livsmedelsstrategi‐för‐halland‐

antagen.aspx 

6. www.hallbarthalland.se  

   

Jämtland 

Generationsmålet

Analys och bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande Generationsmålet. Endast 

åtgärder redovisas. 

Många insatser och åtgärder har genomförts i Jämtlands län under året som bidrar till generationsmålet och till de globala hållbarhetsmålen. Samtidigt så kan det konstateras att mycket arbete återstår och att vår konsumtion har en negativ miljöpåverkan, inte minst utomlands.  

Åtgärdsarbete 

Ett urval av åtgärder beskrivs nedan. Många fler insatser genomförs dock, varav vissa beskrivs under 

olika miljökvalitetsmål. 

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga 

att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad  Länsstyrelsen har i samverkan med andra aktörer i länet under året arbetat vidare med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur för att kartlägga och förvalta viktiga förbindelser mellan områden med hög biologisk mångfald. Fysisk påverkan från vattenkraft, tidigare flottning och vandringshinder i övrigt, utgör störst påverkan på länets vattenmiljöer. Det pågår därför ett kontinuerligt arbete med att restaurera och återställa vattenmiljöer i en stor del av de påverkade vattensystemen i Jämtlands län. Länsstyrelsen tar bland annat fram åtgärdsplaner för länets 21 vattensystem. Utöver det har under år 2018 skett konkreta åtgärder såsom att ett omlöp färdigställts och två dammar rivits och 10 vägtrummor har har åtgärdats. I ett flertal restaurerade vatten har man vid uppföljning konstaterat förekomst av lekfisk. Och utöver kalkningsverksamhet så har sten, block och lekgrus återförts i cirka 10 vattendrag för att återskapa livsmiljöerna som påverkats av tidigare flottningsverksamhet. Länets pågående kalkningsverksamhet har i år omfattat kalkning i 19 områden.

Den biologiska mångfalden och naturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart  Det är svårt att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald, då arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats snabbt minskar samt att skogar med mycket höga naturvärden avverkas. Skyddsvärd skog avverkas och fragmenteras och många skogslevande arter påverkas negativt. Framtagandet av handlingsplanen för grön infrastruktur är därför viktigt för att bevara den biologiska mångfalden liksom genomförande av åtgärdsprogrammet för hotade arter. Andra insatser som sker är arbetet med målbilder för god miljöhänsyn som har utvecklats i syfte att förbättra hänsynen i skogen bland länets skogliga aktörer.  

Av stor vikt är det formella och informella skyddet av värdefull natur och där har under året cirka 15 

nya naturreservat bildats. Särskilda inventeringsprojekt har resulterat i att Länsstyrelsen har kunnat 

kartlägga naturvärden i de stora områden med fjällnära skogar som finns i länet, samt identifierat 

flera nya värdekärnor i den nationella ansvarsnaturtypen kalkbarrskog – flera av dessa kommer 

dessutom få långsiktigt skydd.  Samtidigt minskar de frivilliga avsättningarna hos storskogsbruket 

genom försäljningar av stora arealer skog med höga naturvärden, vilket är oroande. 

Avgörande för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är ett levande jordbruk och där är lönsamheten den viktigaste parametern. En ny regional mat- och livsmedelsstrategi som tagits fram under året av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen kan förhoppningsvis skapa förutsättningar bidra till ökad konkurrenskraft för länets jordbruk.

Kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart  Länsstyrelsen har under de senaste åren haft i uppdrag att stödja kommuner i deras 

kulturmiljöarbete genom att lämna bidrag. Det gäller främst framtagande av kunskapsunderlag och 

kommunala kulturmiljöprogram. Underlagen bidar till att kulturmiljöerna blir kända och ingår i 

kommunernas planarbete.  

Förändringen i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional 

kulturverksamhet innebär att det går att utveckla kulturmiljöarbetet i länet. Möjligheten till 

samfinansiering av kulturmiljöprojekt ökar, eftersom Länsstyrelsen beviljar statsbidrag enligt 

förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (SFS 2010:1121).  

Under 2018 har Länsstyrelsen arbetat med en kartläggning och GIS-analys om klimatets påverkan på kulturmiljöerna i Jämtlands län. Resultaten från studien visar att det behövs utredas hur de olika kulturmiljöerna påverkas av olika riskfaktor, såsom tillfällig översvämning eller hur särskilda material påverkas av en stigande temperatur.

Berättelser från Saepmie är en bidragskampanj vars syfte är att sprida kunskap om samisk historia och närvaron i kulturlandskapet. Den genomförs gemensamt mellan de fyra nordligaste länen i Sverige under perioden 2018 - 2020. Bidrag har bland annat gått till Ankarede kyrkstad där sameföreningen restaurerat kåtor, markvård och till informationsinsatser. Bidrag har även gått till inventering av samiska kulturmiljöer inom Medsugans egendom som är ett byggnadsminne.

I Interregprojektetet Adapt Nordern Heritage1 testas en metod för risk och sårbarhetsbedömning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat. En av pilotmiljö är samevistet Bartjan, Tåssåsens sameby. 2 Ibland uppfattas norra Sverige som en vildmark, trots att människor har levt och verkat där i några tusen år. De miljöer, natur- och kulturvärden som finns i landskapet och som anses vara värda att gynna finns där för att människan har brukat landskapet. För att värdena ska finnas kvar och utvecklas, måste förvaltarna av kulturlandskapet uppmuntras och ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet. För att sätta fokus på dessa frågor arrangerades en konferens i Östersund i april 2018.3

                                                            1 Sverige, Norge, Island, Skottland och Irland

2 Länsstyrelsen i Jämtlands län, Tåssåsens sameby och Riksantikvarieämbetet är aktörer i projektet i Sverige. 3 Arrangörer var Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, Centrum för biologisk mångfald (SLU), Nätverket för svenska kulturlandskap och Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns 

positiva inverkan på människors hälsa främjas  Ett omfattande arbete med att inrätta nya och revidera gamla vattenskyddsområden pågår i kommunerna. Länsstyrelsen har anordnat en regional friluftslivskonferens för inspiration och diskussion om friluftsliv. Länsstyrelsen har även deltagit i det nationella arbetet för en vägledning till kommunernas arbete med inventering av friluftslivsvärden. Under året har Länsstyrelsen samordnat kommunernas arbete med ökad kunskap om allemansrätt samt ökad hänsyn till rennäringen vid friluftsliv i fjällen.   

Flera kommuner jobbar aktivt för en giftfri förskola med inventeringar och utrensningar av leksaker och material med farliga ämnen.

Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal 

påverkan på miljön  Länets energianvändning består till cirka 70 procent av förnybar energi. Av återstoden står fossila bränslen för transporter och arbetsmaskiner för den stora delen. Länet har en stor nettoexport av förnybar elenergi (framförallt vattenkraft) och kan bidra till att minska andra regioners och länders utsläpp under förutsättning att den exporterade förnybara energin ersätter fossil energi och inte bara bidrar till ökad energiproduktion och energikonsumtion.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö‐ och hälsoproblem 

som möjligt  Länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Länsförsäkringar Jämtland genomförde i september 2018 det årliga klimatseminariet. 425 deltagare på plats, mediabevakning och möjlighet att se seminariet i efterhand, med fokus på hur vi kan minska vår klimatpåverkan, bland annat genom information om hur man som turist kan minska sina utsläpp. Inom Giftfri vardag höll Länsstyrelsen ett seminarium i januari 2018 i samband med en mässa för hemmabyggande. Detta eftersom privatpersoner och byggande identifierats som viktig målgrupp och område.  

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen I domar gällande två fiskodlingsansökningar i länet har miljööverdomstolen fastslagit att större kassodling i öppna system inte längre är bästa möjliga teknik. En ansökan om etablering av en så kallad RAS-anläggning där större delen av vattnet recirkuleras och renas innan utsläpp till recipienten har fått tillstånd av Mark- och Miljödomstolen. Tillståndet innebär om anläggningen byggs att cirka en tiondel av producerade näringsämnen når recipienten jämfört med motsvarande tonnage i ett öppet kassodlingssystem. En ny anläggning för återvinning av verksamhetsavfall från byggföretag och industrier är under uppförande i Östersund. Sortering med hjälp av datorer och robotar förväntas innebära att olika materialfraktioner som exempelvis trä, plast, metall, betong och sten på ett enkelt sätt kan separeras från blandat avfall för att återvinnas och återanvändas.

Spilloteket är ett pedagogiskt forum som använder sig av spillmaterial från länets industrier för 

återbruk, dialog, innovationer och lärande. Verksamhet bedrivs i skolor, studiecirklar med mera. 

 

Två kommuner arbetar med revidering av sina avfallsplaner.  

 

Region Jämtland Härjedalen har medverkat i projektet Hållbar återvinning av plastavfall från sjukhus 

där det tittats på hur annat plastavfall än förpackningar från sjukhusverksamhet ska kunna gå till 

återvinning (från avfall till nya produkter) tillsammans med forskningen och industrin. 

   

Jönköping 

Generationsmålet För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en 

samhällsomställning där ökad hållbarhet är i fokus. Åtgärder utförs av olika sektorer i Jönköpings län 

och i god samverkan, men takten behöver öka och vissa perspektiv behöver beaktas i större grad, 

såsom konsumtion och naturhänsyn.  

 

Koppling mellan miljömål och hållbarhetsmål 

Efterfrågan på att involvera de globala Agenda 2030‐målen i olika verksamheter är stor. Arbetet med 

Agenda 2030 har stor potential att nå fram till verksamheter och invånare som inte tidigare har nåtts. 

Under året har Länsstyrelsen hållit två träffar för kommunerna tillsammans med Region Jönköpings 

län och två träffar för civilsamhället i syfte att erbjuda en gemensam samverkansplattform. 

Dessutom tas ett workshopsmaterial fram som ska underlätta det framtida arbetet för länets aktörer. 

 

Det strategiska miljöarbetet 

För att utveckla det strategiska miljöarbetet har Länsstyrelsen fört dialog med länets kommuner 

angående dagsläget och vad som kan förbättras i syfte att öka möjligheten att nå miljömålen.  

 

Återhämtade ekosystem 

Grön handlingsplan fastställdes i juni och omfattar flera miljökvalitetsmål, uppdraget för 

gröninfrastruktur och friluftslivsmålen1. Planens åtgärdsprogram innehåller flertalet utbildnings‐ och 

informationsinsatser som syftar till bevarandet av ekosystemtjänster. Genom samverkan mellan olika 

aktörer har åtgärderna breddats och kan få större genomslagskraft. 

 

Under året har 246 hektar skyddats som naturreservat, biotopskydd eller frivilliga avsättningar. Flera 

projekt för att restaurera våtmarker har påbörjats som ett resultat av våtmarkssatsningen. En 

regional skogsstrategi för Småland lanserades i början av året. Genom medel från det nationella 

skogsprogrammet har 15 projekt påbörjats under hösten. Inom Skogsstyrelsens rådgivningskampanj 

”Bra produktion – skog med variation” har aktiviteter genomförts för att öka intresset för 

skogsskötselmetoder som bidrar till ökad variation. Ett sådant brukande tillvaratar skogens olika 

värden och skapar en skog som kan komma till nytta och glädje för alla.  

 

Människors hälsa  Trots en, i ett internationellt perspektiv, god luftkvalitet överskrids gränsvärdena i flera av länets 

kommuner. Då vägtrafiken är den viktigaste källan jobbar flera kommuner för att minska trafiken i 

tätorterna och öka kollektivtrafik samt gång‐ och cykelresor. Projektet ”Hela RESAN” drivs av 

Energikontor Norra Småland och ska stötta länets kommuner, Region Jönköpings län och företag för 

att främja hållbara resvanor vid tjänsteresor och arbetspendling2. Inom projektet har ett 

cykelbibliotek startats där arbetsgivare kan låna elcyklar till sina verksamheter. 

 

Inom den regionala strategin ”Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län” har en 

handlingsplan tagits fram som gäller mellan åren 2018–20193. Planen innehåller aktiviteter som 

medför samverkan mellan Region Jönköpings län, Länsstyrelsen och andra aktörer, exempelvis att 

öka tillgängligheten i naturområden och stimulera till ökad användning av vandringsleder och 

reservat. 

 

Länsstyrelsen ordnar i samarbete med Region Jönköpings län årligen en regional tankesmedja för 

friluftsliv, som år 2018 har temat ”Ett inkluderande friluftsliv”4. Evenemanget är en mötesplats för 

kommuner, ideella föreningar och näringsliv som möjliggör för olika aktörer att mötas och samlas i 

dialog kring utvecklingen av friluftslivet i länet.  

 

Resurseffektiva kretslopp 

Ett flertal av länets kommuner har under året påbörjat nya avfallssamarbeten, vilket borgar för goda 

möjligheter att gemensamt utveckla avfallshanteringen. Därmed kommer alla länets kommuner 

senast år 2021 sortera organiskt hushållsavfall. Insamling av matavfall påbörjades i Mullsjö i våras via 

ett gemensamt avfallsbolag tillsammans med Habo och Jönköpings kommun. Under året har 

avfallsbolaget även startat ett projekt för återanvändning av byggavfall. En sortergård i Jönköping tar 

emot överblivet byggavfall, som sedan kan hämtas ut av kunder som har användning för det5.  

 

Organisationen ”Hela människan” fick årets klimatpris för sitt projekt där livsmedel, som annars 

skulle gått till svinn hos butiker, tas hand om och säljs till ett billigare pris6. Även kommunerna 

arbetar med matsvinn, 12 av 13 kommuner har åtagit sig att mäta matsvinnet i sina kök och att 

arbeta med åtgärder för att minska svinnet. 

 

Aneby och Tranås kommun samarbetar med LRF i ett projekt med kretsloppsanpassade avlopp8. 

Kommunerna har tillsammans byggt länets första kretsloppsanläggning där toalettvatten från slutna 

tankar behandlas med urea. Näringen återförs sedan till åkermark i ett lokalt kretslopp.   

 

De senaste årens torka och låga vattennivåer påverkar de flesta miljökvalitetsmålen i länet. I år har 

påverkan på jordbruket varit påtaglig och belyst sårbarheten i både livsmedelsproduktionen och i 

samhället. Samtidigt finns målkonflikter angående en fortsatt planläggning av jordbruksmark för 

bostäder och industri. För att säkerställa självförsörjningsgraden och tillvarata jordbruksmarken och 

dess värden i den fysiska planeringen har en regional livsmedelsstrategi antagits under året7.  

 

Hushållning med naturresurser 

Under år 2018 har såväl yt‐som grundvattennivåerna varit historiskt låga, vilket i hög grad har 

påverkat kommunerna och belyst vikten av robusta vattenförsörjningssystem. Inom länet har 

samverkan kring regional vattenförsörjning varit stor och kommer fortsätta genom framtagande av 

regional vattenförsörjningsplan kommande år. Länsstyrelsen har i samverkan med nationella 

myndigheter tagit fram flera kunskapshöjande underlag. Genomförandet av del två i projektet 

”KASKAD” har genomförts, där Livsmedelsverket arbetar med ett metodstöd för kommunerna för att 

säkra dricksvattenförsörjningen när klimatet förändras.  

 

Förnybar energi 

Länet har som vision att bli ett plusenergi‐län. Flera satsningar pågår, bland annat för att öka 

solcellsinstallationerna. Under året har ansökningarna om solcellsstöd ökat. Under första halvan av 

året inkom lika många ansökningar som under hela år 2017. Mellan somrarna år 2017–2018 ökade 

den installerade effekten med 67 procent. Klimatrådet genomförde under år 2017–2018 satsningen 

#Solmatchen, som har påskyndat flertalet installationer. Därmed beräknas den installerade effekten 

öka ytterligare. I kommunerna har även ett insatsprojekt kring solel pågått, där energi‐ och 

klimatrådgivare har anordnat aktiviteter såsom seminarier, träffar med bostadsrättföreningar och 

riktad rådgivning till hushåll.  

 

För att kunna erbjuda arbetskraft till den växande solcellsmarknaden, samtidigt som kvaliteten 

bibehålls i installationerna, har en utbildning för soleltekniker påbörjats på TUC yrkeshögskola i 

samverkan mellan Klimatrådet, Länsstyrelsen och flera företag9.   

 

Inom projektet ”Incitament för energieffektivisering” som löper mellan år 2016–2019 har 132 

företagsbesök genomförts till och med oktober år 2018. Under projektperioden är målet att 

genomföra 276 företagsbesök, som syftar till att öka företagens arbete med energieffektivisering och 

på så sätt minska företagens klimatpåverkan. Energieffektiviseringen kan även leda till ökade 

konkurrensfördelar och därmed ökad tillväxt.  

 

Efter cirka 3,5 år har det EU‐finansierade projektet Kraftsamling Biogas II avslutats. Den största 

framgången för projektet är den biogasöverenskommelse som träffats mellan Region Jönköpings län 

och länets kommuner, som innebär en betydande satsning på biogas som fordonsbränsle i länet. 

Ansökan om ett nytt projekt, FASTR – snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län, 

är inskickad och förväntas starta i januari år 2019. 

 

Miljöpåverkan från konsumtion av varor och tjänster Under året har det inte hänt så mycket inom området konsumtion, men tre exempel har identifierats. Naturskyddsföreningen i Jönköping har anordnat en workshop för att främja reparationer av produkter som kläder, elektronik och möbler för att minska konsumtionen av nya produkter. Dessutom kartläggs reparatörer och information sprids om var de finns. Region Jönköpings län kartlägger användningen av engångsprodukter. Dessutom undersöks alternativ till dagens användning, både gällande ökad användning av flergångsprodukter och ingående material i engångsprodukterna. I Värnamo kommun återanvänds kommunens möbler genom en gemensam andrahandsmarknad, som kan bidra till minskad konsumtion av nyproducerade varor.  

 

Referenser

1. Länsstyrelsen, 2018. Grön handlingsplan. 2018:21. [https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/tjanster/publikationer/2018/201821‐gron‐handlingsplan.html] 

2. Energikontor Norra Småland, 2018. Hela RESAN. [https://www.rjl.se/helaresan] 3. Region Jönköpings län. Handlingsplan 2018–2019 till strategin ”Tillsammans för jämlik hälsa 

och ett bra liv i Jönköpings län, RJL 2017/3229. [https://utveckling.rjl.se/globalassets/utveckling‐i‐jonkopings‐lan/strategier‐och‐handlingsplaner/strategin‐tillsammans‐for‐jamlik‐halsa‐och‐ett‐bra‐liv‐i‐jonkopings‐lan/handlingsplan_jamlik‐halsa_2018‐2019‐2.pdf] 

4. Länsstyrelsen, 2018. Regional tankesmedja: ett inkluderande friluftsliv. [https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/kalenderhandelser‐‐‐jonkoping/2018‐06‐19‐regional‐tankesmedja‐ett‐inkluderande‐friluftsliv.html] 

5. June Avfall & Miljö, 2018. Hämta och lämna byggavfall på Jönköpings sortergård. [https://juneavfall.se/artiklarna/artikelarkivet/2018‐08‐14‐hamta‐och‐lamna‐byggavfall‐pa‐jonkopings‐sortergard.html]  

6. Länsstyrelsen, 2018. Hela Människan vinnare av 2018 års Klimatpris. [https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om‐lansstyrelsen‐i‐jonkoping/nyheter‐och‐press/nyheter‐‐‐jonkoping/2018‐09‐24‐hela‐manniskan‐vinnare‐av‐2018‐ars‐klimatpris.html]  

7. Region Jönköpings län, 2018. Regional livsmedelsstrategi för Jönköpings län 2030. [https://utveckling.rjl.se/strategier‐‐handlingsplaner/livsmedelsstrategin/] 

8. Tranås kommun, 2018. Kretsloppsprojektet – Aneby & Tranås. [https://www.tranas.se/kommunpolitik/projekt/hallbartkretsloppforsmaavlopp.8251.html 

9. TUC Yrkeshögskola, 2018. Soleltekniker. [https://www.tucsweden.se/yrkeshogskola/vara‐utbildningar/soleltekniker/] 

   

Kalmar 

Kalmar läns arbete för att nå generationsmålet  

Ekosystemen och ekosystemtjänster Övergödning, försurning, ovarsam exploatering är några av anledningarna till varför ekosystemet har en negativ utveckling i länet.

Den fortsatta strukturomvandlingen av jordbruket med en utveckling mot allt större koncentrerade 

enheter och en avveckling av mindre ‐ företrädesvis i skogs‐ och mellanbygd – är ett allvarligt 

problem. 

Det pågår mycket arbete med skötsel och restaurering i odlingslandskapet, såväl inom 

landsbygdsprogrammet som inom skyddade områden eller åtgärdsprogram för hotade arter. Även 

sandmiljöer restaureras genom det pågående projektet LIFE Sand.  

Kunskapshöjande insatser görs kring vattnets ekosystemtjänster och hur de påverkas av mänskliga 

aktiviteter. Eftersom det tar tid att återfå de viktiga ekosystemtjänsterna är det viktigt med fortsatt 

arbete för att få en positiv utveckling av miljötillståndet. 

Biologiska mångfalden och natur‐ och kulturmiljö Kalmar län har en stor artrikedom och rödlistade arter som inte finns i andra delar av norden. Trots det ser vi att natur- och kulturmiljöer används på ett icke hållbart sätt.

Länsstyrelsen har börjat ta fram en strategi för grön infrastruktur där fokus inledningsvis läggs på 

ädellövmiljöer i hela landskapet, naturliga gräsmarker, sand‐ samt vattenmiljöer. Detta långsiktiga 

arbete kommer att lyfta avgörande insatser för bevarande av biologisk mångfald så 

ekosystemtjänster samtidigt kommer att främjas. 

Två LIFE‐projekt pågår som berör odlingslandskapet. Det handlar om restaureringsåtgärder i både 

skogsbeten och öppna hagmarker i skärgårdsmiljöer samt att återskapa värdefulla ekmiljöer i 

skyddad natur. Länsstyrelsen har under 2018 fortsatt med flera projekt i världsarvet Södra Ölands 

odlingslandskap. Bland annat har ett arbete med att ta fram fördjupade kunskapsunderlag för 

sjömarkerna och lantbrukets byggnader fortsatt och ett nytt projekt om grödor och husdjur har 

påbörjats.  

Människors hälsa Länsstyrelsen och kommunerna arbetar med att tillgängliggöra skyddad natur för rekreation och 

friluftsliv. Kommunerna arbetar tillsammans med att försöka minska användningen av produkter med 

farliga kemikalier samt öka den offentliga sektorns inköp av ekologisk, klimatsmart och lokalt 

producerad mat. 

Projektet Giftfri vardag pågår och flertalet av länets kommuner engagerar sig. Syfte är att minska exponering och påverkan av kemikalier i vardagen genom ökad kunskap samt konkreta aktiviteter.

Ekologisk produktion efterfrågas alltmer i länet, vilket är positivt då visionen är att Kalmar län ska 

utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Ett ekologiskt nätverk har bildats med 

deltagare bestående av kommunernas miljöstrateger, rådgivningsföretag, lantbrukare och 

representanter från handeln.  

Länsstyrelsen driver ett EU‐projekt för ökat välbefinnande genom att stimulera och tillgängliggöra 

friluftsaktiviteter. Även kulturmiljöer kan bidra till ökat välbefinnande och hälsa, kulturmiljöenheten 

arbetar med att utveckla och informera om kulturmiljöer och ge råd om tillvägagångssätt för att 

kunna bevara och använda äldre byggnader, uppförda av sunda material. Även kommunerna driver 

gemensamt ett arbete för att göra natur‐ och kulturlandskapet mer tillgängligt för alla. Kalmar 

kommun satsar dessutom på att göra havet mer tillgängligt för allmänheten.  

Resurseffektiva kretslopp Kommunerna i länet prioriterar arbetet med giftfria produkter, ‐ arbetet med projektet Giftfri vardag 

har slagit väl ut. Men det är förstås långt kvar tills vi kan undvika återcirkulation av farliga ämnen. 

Arbetet med giftfri vardag behöver fortsätta och breddas till nya målgrupper, både producenter och 

konsumenter. 

Räknat per person samlar länet in mest hushållsavfall i hela landet dock har insamlingen av farligt 

avfall minskat något jämfört med tidigare år. Matavfallet, tillsammans med slam från reningsverket i 

Kalmar och slaktavfall blir till fordonsbränsle och biogödsel. 

En god hushållning sker med naturresurserna En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under förra årets och årets vattenbrist.

Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. Det pågår ett omfattande regionalt åtgärdsarbete för att minska tillförseln av kväve och fosfor till inlands- och kustvatten.

Tillgången till och skyddet av råvatten för dricksvattenförsörjningen måste vägas mot 

samhällsplaneringens intressen. Länsstyrelsen har under året sammanställt en 

materialförsörjningsplan för länet, i syfte att försöka få täktaktörerna att i större utsträckning bruka 

krossberg istället för naturgrus vid cementframställning.  

Förnybar energi och energieffektivisering Bara hitintills i år har Länsstyrelsen beviljat över 40 miljoner i stöd till solcellsprojekt. 

Länsstyrelsen handlägger kontinuerligt stöd till solcellsinvesteringar. Antalet solcellsanläggningar och 

solcellsprojekt i Kalmar län har ökat i takt med att solcellsmodulerna har blivit billigare och mer 

lättillgängliga. Intresset för att söka stöd hos Länsstyrelsen i Kalmar län har ökat från cirka 80 

ansökningar under 2016 till cirka 700 ansökningar under 2018.  

Landstinget och flera kommuner arbetar systematiskt och framgångsrikt med att genomföra sina 

energi‐ och klimatstrategier, ett arbetssätt som även flera företag i näringslivet anammat. Inom 

området energieffektivisering har flera åtgärder gällande biogas, energikonverteringar och 

laddstationer fått stöd genom Klimatklivet.  

Kollektivtrafiken i länet drivs från och med år 2017 helt av förnybara bränslen. Biogas utgör 65 

procent av det förnybara drivmedlet. Den biobaserade fordonsgasen framställs av slakteriavfall, 

matavfall och avloppsslam. Stimulansåtgärder har gjorts för att locka fler att resa kollektivt, bland 

annat bussresor för ”hundralappen” under en 30‐dagarsperiod i hela länet, för ålderspensionärer

Sammanfattning Trots många goda ambitioner bedömer vi det inte möjligt att helt nå miljömålen till år 2020. Det 

krävs ökad kunskap, attitydförändringar och samarbete för att påverka utvecklingen inom många 

viktiga områden.  

Dikad torvmark avger stora mängder växthusgaser. Länsstyrelsen arbetar för att torvvåtmarkerna ska återställas.  

Intresset för att producera sin egen el är stort. Bara hitintills i år har Länsstyrelsen beviljat över 40 miljoner i stöd till solcellsprojekt. 

Bussarna kör på biogas som produceras av matavfall, slaktavfall och slam från reningsverket. Trots lägre utsläpp lokalt så drabbas länet av luftföroreningar som färdats långväga. 

Länsstyrelsen fortsätter med den kalkning som utförts sedan 80‐talet. Problem med låga flöden medför att kalken inte sprids som planerat och att därför försurningspåverkade vattendrag blir extra känsliga vid surstötar. 

Sanering av förorenad mark fortgår, bland annat av Oskarshamns hamnbassäng och i Glasriket.  

I fler än hälften av länets kommuner är det kostnadsfritt för privatpersoner att lämna in avfall med köldmedier. 

Hudcancerfallen har ökat under många år, men en nedgång visades i senaste statistiken. 

Kalmar län är landets kotätaste län, med djurhållning främst i kustnära områden. De gödande utsläppen måste minska, men utmaningen är att bibehålla sysselsättning och produktion inom lantbruksnäringen.  

Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska. Den omfattande Våtmarkssatsningen har inneburit att åtgärdsarbetet ökat under året, men det gäller att få kontinuitet i arbetet framöver. 

Generellt har grundvattnet i länet god kvalitet men områden med förorenad mark i närheten av nutida eller eventuellt framtida dricksvattentäkter bör prioriteras för saneringsåtgärder. 

Länsstyrelsen planerar att installera egna övervakningsstationer för grundvattennivåer, med start i slutet av 2018. 

Kust‐ och havsmiljön påverkas negativt av övergödning, överfiske och exploatering. Även mikroplaster och främmande arter är oroande. Länsstyrelsen, kommuner, regionförbundet och ideella föreningar driver flera projekt i länet i syfte att nå ett bättre miljötillstånd. 

Våtmarker står för viktiga ekosystemtjänster som biologisk mångfald, inlagring av kol, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden.  Det är nödvändigt med kraftfulla insatser genom ett mer tvärsektoriellt och långsiktigt arbete.  

Det finns alldeles för få gamla ljusöppna blandskogar och betade ekhagar och det behövs mer resurser för skydd av skog.  

Åkermarken behövs för produktion av livsmedel. Det finns en stark efterfrågan på ekologisk mat samtidigt som den ekologiska produktionen inte har ökat i samma takt i länet. Lantbruksnäringen behöver attrahera de unga familjerna. 

Kommunerna behöver inkludera havet i sin översiktsplanering. MSB har börjat arbeta med riskkartor för länet, eftersom Kalmar tätort utpekats som översvämningskänslig. Utnyttjandet av solenergin har ökat kraftigt i Kalmar län. 

Förlusten av livsmiljöer är stor både i skogs‐ och odlingslandskapet och det är många arter som håller på att dö ut. Två LIFE‐projekt pågår som berör öppna hagmarker i skärgårdsmiljöer och värdefulla ekmiljöer. Länsstyrelsen har under 2018 fortsatt med flera projekt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.  

   

Kronoberg 

Generationsmålet – bedömning 2018 Engagemanget är stort för Agenda 2030 och de 17 globala målen. Länsstyrelsen, Region Kronoberg, 

länets kommuner och företag informerar om och verkar för de globala målen i det dagliga arbetet. 

Återhämtade ekosystem 

Handlingsplanen för grön infrastruktur syftar till att skapa bättre möjligheter till samordning och samverkan mellan olika aktörer i naturvårdsfrågor. Grön infrastruktur har i fokus att binda samman och förstärka olika naturtyper, vilket gynnar den biologiska mångfalden och upprätthåller ekosystemtjänster. Särskilda fördjupningar i länet görs inom skogsbruket och odlingslandskapet.

Frågan om fungerande ekosystem bör komma in tidigt i planprocessen och motsvaras i den byggda miljön av grönstrukturplaner som måste tas fram där de saknas.

Hushållningen av vatten i landskapet har ställts på sin spets under sommaren och vattenbrist i landskapet tydliggör behovet av att återställa försvunna vattenmiljöer.

Biologisk mångfald och bevarad natur‐ och kulturmiljö 

Under 2018 har Åsnens nationalpark bildats och invigts. Arbetet har skett i bred samverkan med bygdens invånare och friluftsentreprenörer.

Skadorna sker på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk. Det är viktigt att arbetet med att minska detta utvecklas. Nybyggnation av hus är vanligt på tidigare skogs eller åker/betesmark.

Det pågår en omdaning av landskapet. Då antalet aktiva jordbruk minskar riskerar många ekonomibyggnader att försvinna. Länet har en rik byggnadstradition bland lantbrukets ekonomibyggnader. Det finns en koppling mellan överloppsbyggnader, kulturobjekt som till exempel trägärdesgårdar och biologisk mångfald. Förändringen på landsbygden och förlusten av byggnader innebär också förlust av habitat för många arter.

Biologisk mångfald i vattendragen påverkas av vandringshinder, som ofta är viktiga kulturmiljöer. Återställning görs, men takten behöver öka. Det behövs mer samverkan och samsyn för att göra korrekt bedömning och hantering i detaljplan, översiktsplan och i myndighetens ärendehantering.

Torkan har inneburit angrepp av granbarkborre och snabbare avverkningar på grund av ökad skaderisk. Särskilt klövviltet måste regleras för att exempelvis gynna tall och löv framför gran.

Människors hälsa 

Förtätning av tätorterna pågår, vilket kan påverka grönstrukturerna i staden. Detta ställer särskilda krav på att kommunerna tar fram, eller se över sina befintliga, grönstrukturprogram. Under 2018 har flera kommuner påbörjat detta arbete i samband med framtagandet av nya översiktsplaner. Grönytorna kan viktiga spridningszoner och bidrar även till viktig skugga i staden.

Bilfria gator ökar vilket bör vara positivt för människors hälsa. Miljöhälsorapport 20174 visar att luften i länet upplevs vara bra. Fler i länet besväras av vedeldningsrök (18 procent) än bilavgaser (11 procent). 79 procent av befolkningen bor i tätort och riskerar därmed att utsättas för olika typer av buller. Riktvärdet för buller har höjts för att möjliggöra byggnation av fler bostäder, men ställer krav på den fysiska planeringen eftersom buller kan påverka hjärtrytmen, orsaka höjda halter av stresshormoner i blodet, vilket kan innebära ökad risk för till exempel hjärtinfarkt och stroke5. Buller, översvämningsrisker, trafikmönster måste hanteras tidigt i planeringen.

                                                            4 Miljöhälsorapport 2017 för Kronobergs län, AMM oktober 2017 5 Miljöhälsorapport 2017 för Kronobergs län, AMM oktober 2017

I länet beräknas finnas ungefär 25 000 enskilda vattentäkter, där den enskilde fastighetsägaren själv ansvarar för vattnets kvalitet. 24 procent svarade i miljöhälsoenkäten 20156 att de får sitt vatten från enskild brunn. Av de svarande uppgav endast 53 procent att de hade låtit analysera vattnets kvalitet de senaste tre åren, vilket kan vara ett problem om barn utsätts för bekämpningsmedel eller höga metallhalter som kan påverka deras hälsa eller försämra inlärning.

Resurseffektiva kretslopp 

Det finns ett ökande intresse för cirkulär ekonomi och att förlänga livslängden för saker, genom att laga eller byta ut en del istället för att kasta. GreenActs temagrupp för cirkulär ekonomi har fått medel för projektet TRIS – Industriell symbios7 för att stödja regioner och kommuner att öka den ekonomiska och ekologiska hållbarheten hos näringslivet genom att introducera industriell symbios. Projektet drivs av Energikontor sydost.

Region Kronoberg har fått medel för att främja cirkulär ekonomi som innovativt verktyg för verksamhetsutveckling och regional utveckling i projektet CRKKL (Cirkulär ekonomi i Kronoberg och Kalmar län). Projektet ska genomföras tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet, Energikontor Sydost och Sustainable Småland. Projektet ska sträva efter att fler företag och organisationer i Kronobergs och Kalmar län ska anamma det cirkulärekonomiska perspektivet i sina verksamheter8 genom att förlänga livslängden.

Hushållning med naturresurser 

Med syfte att uppnå effektiva planeringsprocesser för hållbar utveckling har ett samplaneringsprojekt startats där Region Kronoberg, Länsstyrelsen och kommunerna deltar.

Användningen av vatten, grus och åkermark måste hanteras långsiktigt på ett tydligare sätt i kommunernas översiktsplaner. Miljöbalken behöver integreras tidigt i processen med PBL.

Länets dricksvatten kommer i hög utsträckning från länets västra delar, som också försörjer stora delar av Skåne. Bergaåsen försörjer idag hälften av länets befolkning med dricksvatten, vilket är en risk om något olämpligt skulle hända den vattentäkten.

Förnybar energi 

Växjös fossilbränslefria kraftvärmeverk, producerar sedan många år fjärrvärme från närproducerade och förnybara biobränslen i form av restprodukter från skogsbruket.

I länet finns en engagerad entreprenör som har etablerat fyra tankstationer som levererar biogas från matavfall. Klimatklivet har varit avgörande för investeringen, som även medfört att ett antal laddstolpar också installerats.

Vindkraften är en ökande energikälla, men få vindkraftverk har byggts, trots att tillstånd har lämnats. Det är vanligt att oro framförs för att etableringen ska kunna påverka både kungsörnshäckning och tjäderspel.

Solkraft ökar starkt. Sedan tidigare är det vanligt på skolor och större takfall och nu förekommer det i allt större grad på bostadshus. Det är fortfarande kö i ansökningar för solcellsstödet eftersom intresset är större än medelstillgången.

Miljöpåverkan från konsumtion av varor och tjänster 

Medvetenheten ökar och betydelsen av ”nudging” diskuteras. Ett exempel är att många restauranger numera serverar salladen först. Att handla second hand har blivit allt vanligare. En återvinningsby anläggs till exempel i Växjö kommun för ökad återanvändning och återvinning. Dock krävs ökad

                                                            6 Miljöhälsorapport 2017 för Kronobergs län, AMM oktober 2017 7 http://energikontorsydost.se/l/projekt/14712  8 http://www.regionkronoberg.se/nyheter/region-kronoberg-far-4-miljoner-for-att-framja-cirkular-ekonomi/

styrning och ytterligare åtgärder krävs för att samverkan mellan aktörerna på marknaden ska fungera smidigt. Kommunernas Återvinningscentraler (ÅVC) behöver exempelvis samverka mer med second hand-aktörer på plats för att ta emot kommuninvånarnas utrensade saker, byggnadsmaterial, innan det går vidare till materialåtervinning. Kommunen behöver hjälpa de kommuninvånare som inte kan ta sig till en ÅVC. Anordna mötesplatser, för att lära sig laga en punktering på cykeln, laga en tröja, ta tillvara på matrester mm. Gärna tillsammans med lokala föreningar. Samverkan med företagen behövs för att förhindra farliga ämnen i avloppsvattnet, förebyggande avfallshantering och stöttning för att öka återanvändning och återvinning hos företagen.

Länsstyrelsen, Växjö kommun och bland andra Växjö Citysamverkan medverkar i EU-projektet RESOLVE9, för att minska koldioxidutsläppen samt öka attraktionskraften i stadskärnan.

Omfattning:7930tecken,totaltmax.8000teckeninkl.blanksteg.

 

                                                            9 RESOLVE är ett EU-projekt för att stärka attraktionskraften i citykärnan samt hålla nere utsläppen från transporterna.

Norrbotten 

Regional uppföljning av generationsmålet

Även om höga naturvärden finns i länet, orsakar en intensiv markanvändning negativa effekter på ekosystemen. Många åtgärdsprojekt bedrivs i länet. För stora delar inom miljöarbetet, råder relativt stor kunskapsbrist i länet, inte minst inom kulturmiljöområdet.

- Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

Länsstyrelsen har under året tagit fram en preliminär handlingsplan för grön infrastruktur (Länsstyrelsen). Inom ramen för arbetet har det tagits fram olika landskapsanalyser men det råder ett stort behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad.

Länsstyrelsen driver tillsammans med andra aktörer flera projekt som ska åtgärda vandringshinder och restaurera vattendrag. LIFE-projektet ReBorN som fått 124 miljoner SEK, pågår och kommer fortsätta till och med 2021 med att återställa flottledsrensade vattendrag (ReBorN).

Det Interreg-finansierade finsk-svenska projektet SEAmBOTH sker i samarbete med flera aktörer och påbörjas i år för att harmonisera naturvårdsarbetet och arbeta med naturvårdskartor i norra Bottenviken (SEAmBOTH).

Med resurser från den så kallade Våtmarkssatsningen har planering för restaurering av våtmarker i länet påbörjats under året och inom de närmaste åren förväntas ett flertal dikade våtmarker ha fått återställd hydrologi med förbättrad vattenhållande förmåga.

För närvarande pågår ett antal lokala naturvårdsprojekt (LONA) ute i länets kommuner. I ansökningsomgången för 2018 inkom 17 LONA-ansökningar. Av dessa kunde 9 beviljas stöd.

Under 2018 har fyra olika LOVA-projekt beviljats och cirka 1 miljon SEK har betalats ut till kommuner.

Det höjda statliga anslaget för skydd av värdefull natur är av stor betydelse för bevarandet av naturtyper och ett stort antal arter.

Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskador men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. Markförstärkningsåtgärderna bidrar också till att förbättra arbetsmiljön (säkrare transporter) för rennäringen och ökar möjligheten för näringsverksamheten att fortsatt kunna bedrivas.

- Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

Eftersom Norrbotten har kvar ovanligt stora jämförelsevis opåverkade landskapsavsnitt i västra delen av länet så finns det där fortfarande förutsättningar för arter som trängts undan på grund av markanvändningen. I länets skogs- och kustland samt i Bottenviken är dock naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning.

Kunskapsunderlag är en bristvara gällande kulturmiljö i nästan alla mål. Detta är mest påtagligt för Storslagen fjällmiljö, Levande skogar och Levande sjöar och vattendrag samt även för delar av Hav i balans samt levande kust och skärgård.

För kulturmiljövärden i skogslandskapet, är det främst behov av fornminnesinventering (som Riksantikvarieämbetet lade ned 2002 när ca hälften av ytan i Norrbotten var inventerad) som krävs. Fornminnesinventeringen var ett nationellt projekt som i vissa län genomförts två gånger men i stora delar av Norrbotten inte ens en gång. Det innebär att stora mängder forn- och kulturlämningar riskeras att förstöras i skogsbruket, speciellt vid markberedning och uttag av GROT (grenar och toppar).

I fjällen är det inte lika högt exploateringstryck men där är kunskapsläget minst lika dåligt. Till exempel har inom ’Obrutet fjäll’ endast 23 procent av arealen fornminnesinventerats. Trots insatser för att bevara samiskt kulturarv är dessa inte tillräckliga. Och när det gäller de samiska kulturmiljöerna så är det ett stort förändringstryck (från kåtor till stugor etc) som märks tydligt.

För sjöar- och vattendrag är det främst exploateringstrycket från ”biologisk återställning” som innebär ett hot mot kulturmiljövärden. Kunskapsläget är dåligt gällande kulturmiljövärden och kulturmiljökompetens saknas ofta i de restaureringsinsatser som bedrivs. Miljökvalitetsmålet har också en inneboende målkonflikt som skulle kunna gå att överbrygga om resurserna fördelades något jämnare.

För att bevara den biologiska mångfalden är det mycket viktigt med fortsatt höga anslag till skydd av värdefull natur. Eftersom aldrig kalavverkade skogar fortsätter att avverkas minskar dock den sammanlagda arealen skog med höga naturvärden trots att vi skyddar mer skog. Alltså minskar förutsättningarna för biologisk mångfald även om arealen skyddad skog ökar.

Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet är beroende av ett aktivt jordbruk. Nedläggningarna i jordbruket beror till stor del på faktorer som kan kopplas till den generella samhällsutvecklingen. De ekonomiska stöd som finns inom jordbruksområdet styrs av beslut inom EU och av internationella beslut.

Under åren 2017-2019 driver Länsstyrelsen projektet Felles Fjellrev Nord tillsammans med flera aktörer i Sverige, Norge och Finland. Projektet är delfinansierat av EU-programmet Interreg Nord. Målet är att genomföra olika typer av åtgärder för den starkt hotade fjällräven (Felles Fjellrev).

- Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

Utanför tätorterna är bakgrundsluften i Norrbotten generellt god. Kontinuerliga mätningar saknas dock i majoriteten av länets tätorter.

- Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

Majoriteten av Norrbottens kommuner jobbar med giftfri förskola och/eller annan handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete utöver tillsyn.

Under senare år har mycket hänt gällande kunskapsuppbyggnad. Under 2018 färdigställdes en rapport om klimatförändringarnas påverkan på miljöfarlig verksamhet och förorenade områden i länet. Länsstyrelsen har under året tagit grundvattenprover på flera platser i länet, för att öka kunskapen om förekomsten av olika ämnen som exempelvis PFAS, läkemedel, bekämpningsmedel och drivmedelsrester.

Länsstyrelsen har under året bedrivit en informationskampanj mot användandet av giftig båtbottenfärg i Bottenviken (Länsstyrelsen).

Under hösten 2018 fastställer Länsstyrelsen åtgärdsprogrammet för miljömålen, där cirkulär ekonomi är ett prioriterat område.

- En god hushållning sker med naturresurserna

Vi nyttjar mark och vatten intensivt. Efterfrågan på resurser som livsmedel, råvaror, energi och vatten ökar dessutom.

- Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

Klimatklivet är en viktig satsning för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Vi ser också ett ökat intresse för att söka medel från Klimatklivet.

Under 2018 har Luleå Lokaltrafik, tillsammans med Luleå kommun och Luleå Energi infört flera elbussar inom lokaltrafiken. Projektet är delvis finansierat av det statliga stadsmiljöavtalet. Det är den första elbusslinjen i Luleå och även den nordligaste i Europa. (Luleå kommun).

Under hösten 2018 fastställer Länsstyrelsen åtgärdsprogrammet för miljömålen, där transport och energi är ett prioriterat område.

- Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt

Majoriteten av kommunerna har i enkät från Länsstyrelsen svarat att de ökar andelen ekologiska livsmedel i verksamheten och främjar svensk och lokal livsmedelsproduktion inom ramen för LOU.

Inom länsstyrelsen pågår under 2018 ett projekt som syftar till att få ett bättre planerings- och prioriteringsunderlag vad gäller brukningsvärd jordbruksmark i hela länet.

Tillsammans med andra aktörer, planerar och anordnar Länsstyrelsen varje år SEE hållbarhetsveckan. Syftet är bland annat att uppmärksamma och stärka aktörer som satsar på att bidra till en hållbar utveckling.

Det krävs dock stora insatser för att minska miljöpåverkan från våra konsumtionsmönster.

   

Skåne 

Generationsmålet 

Ingress Det sjuder i grytan och många myndigheter, kommuner, branschorganisationer, företag och 

organisationer bidrar med olika insatser för att nå generationsmålet. Åtgärder genomförs av såväl 

enskilda aktörer som i bred samverkan inom Miljösamverkan Skåne, HUT Skåne, Sydsvenska 

handelskammaren, CSR Skåne med flera plattformar för hållbar utveckling. Förnybar energi och 

energieffektivisering, cirkulär ekonomi, matsvinn, minskade utsläpp av plast i naturen, 

ekosystemtjänster, ekologisk kompensation, ändrade konsumtions‐ och produktionsmönster samt 

implementering av Agenda 2030 i den löpande verksamheten är trender som tagit ordentlig fart i 

länet. 

Åtgärdsarbete 

Ekosystem, biologisk mångfald och natur‐ och kulturmiljö De regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur respektive friluftsliv har remitterats och 

förankrats med markägare, myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Handlingsplanerna 

kommer beslutas av landshövdingen i slutet av november 2018 respektive början av december 2018. 

Arbetet med att revidera bevarandeplanerna för Natura 2000 fortgår och kommer i det stora hela att 

vara klart till årsskiftet 2018/19. Arbete fortgår med att fastställa terrestra, limniska och marina 

områdesskydd (Naturreservat Södra Kattegatt) för att säkerställa bevarandevärdena inom utpekade 

Natura 2000‐områden. 

En guide för att underlätta hänsynstagande till ekosystemtjänster i planprocessen har tagits fram 

inom ett pilotprojekt finansierat av Naturvårdsverket. Rutinen för miljöavdelningens arbete med 

ekologisk kompensation har reviderats. En särskild rutin för ekologisk kompensation i 

infrastrukturärenden har utarbetats i samråd mellan områdesskydd, naturprövning, vatten, 

samhällsplanering. Rutinen har presenterats för Trafikverket och Naturvårdsverket som kommer att 

lyfta den som ett gott exempel inom ramen för Miljösamverkan Sveriges projekt om ekologisk 

kompensation. 

Regional kustsamverkan, ett samarbete mellan länsstyrelserna, nationella myndigheter och 

kustkommunerna i Skåne och Halland, har etablerats. I syfte att presentera resultaten av de 

undersökningar och studier som vidtagits i området har ett högnivåmöte om Hanöbukten hållits med 

representanter för länsstyrelserna i Skåne och Blekinge, Havs‐ och vattenmyndigheten, 

Havsmiljöinstitutet, World Maritime University, kustkommunerna och allmänheten. 

För att säkerställa bevarandevärdena för den skånska nominatarten av kronhjort sker foderskapande 

åtgärder inom projektet ”Vild och bortskämd”. En reviderad förvaltningsplan är under framtagande. 

Människors hälsa Länsstyrelsen och Region Skåne har genomfört två konferenser kopplat till resultatredovisningen av 

miljöhälsoenkäten i januari 2018. Ett regionalt samarbete kring miljöhälsa finns med Regionen, 

Länsstyrelsen och Arbets‐ och miljömedicinska kliniken. 

Länsstyrelsen har beviljats medel av den Europeiska Socialfonden för att under åren 2017‐2020 

ansvara för ett utvecklingsarbete med en nationell utbildningsplattform för samhälls‐ och 

hälsokommunikation till nyanlända flyktingar. Utvecklingsarbetet genomförs som en del av 

plattformen Partnerskap Skåne och MILSA (Länsstyrelsens forskningsbaserade plattform för 

migration och hälsa) med nära koppling till länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommuner i 

genomförandet av samhällsorientering. 

Mycket arbete pågår för att främja människors möjligheter till utevistelse och tillgänglighet till länets 

naturmiljöer genom guidningar och utställningar i anslutning till länets sju naturum. I samband med 

länsstyrelserna byte av webbplats har vi satsat extra resurser på att utveckla ett webbverktyg ”Hitta 

ut i naturen” för att tillgängliggöra skånsk natur. Många av Skånes kommuner arbetar med att 

iordningställa tätortsnära naturområden med leder och rastplatser. Ett flertal kommuner jobbar med 

kommunala reservat avseende tätortsnära natur. 

Resurseffektiva kretslopp fria från farliga ämnen och hushållning med naturresurser Miljösamverkan Skåne har lanserat en ny webbplats www.kemikaliesmartskane.se med information 

om hur pedagoger kan utveckla en Kemikaliesmart förskola och skola samt hur föräldrar kan arbeta 

med kemikaliesmart vardag i hemmet. Webbplatsen innehåller goda exempel, tips och råd, 

kunskapsunderlag och dokumentation. Ett särskilt kemikalienätverk för miljö‐ och 

hälsoskyddsinspektörer och upphandlare är på väg att etableras. 

Miljösamverkan Skåne driver ett projekt Avfallsförebyggande genom information och tillsyn 2018‐

2019 som ska öka kunskapen om förebyggande av avfall hos tillsynsmyndigheter och 

verksamhetsutövare och minska mängden avfall från verksamheter där kommunen har ett 

tillsynsansvar. 

Länsstyrelsen deltar i ett regionalt nätverk för avfallsförebyggande arbete tillsammans med Hållbar 

utveckling Skåne, kommuner, avfallsbolag, Lunds universitet, företag och konsulter. Länsstyrelsen 

tillsammans med Hållbar Utveckling Skåne har under året genomfört projektet Översta steget där 

man arbetar med Avfall Sveriges metod för förebyggande av avfall i fyra skånska kommuner. Vidare 

har nätverket genomfört ett flertal insatser kopplat till matsvinn, till exempel trädgårdsmässa, 

seminarier, utmaning av länsstyrelsen Västra Götaland etc. Via sociala medier införs allt fler REKO‐

ringar där allmänheten köper närproducerat och obesprutade livsmedel. 

Inom projektet Tänk om plast sker olika insatser för att öka kunskapen och sprida goda exempel på 

åtgärder som kan vidtas för att minska användningen av plast, öka insamlingen och återvinningen, 

fasa ut och ersätta plastprodukter i handel och livsmedelskedjan samt minska nedskräpningen i 

naturen. 

Sommarens torka (ingen nederbörd på fyra månader) och värmerekord (varmaste sommaren på 260 

år) bidrog till stora problem för lantbruket med foderbrist (bete), kraftigt minskade skördar och 

behov av att nödslakta betesdjur på grund av uteblivet vinterfoder. Även dryckes‐ och 

livsmedelsindustrin samt avloppsreningsverk och större processindustrier som är beroende av 

kylvattenuttag eller spädning av processavlopp i nedströms liggande vattendrag har fått problem, till 

exempel har Stora Enso tvingats stänga halva produktionslinjen. 

Torkan och värmen har bidragit till att Skånes vattendrag, som generellt är små och sårbara, uppvisar 

de lägsta vattennivåerna i mannaminne. I de lite större vattendragen uppgår flödet fortsatt till 

mindre än 10 procent av medelvattenföring och ligger långt under medellågvattenföring. Vid många 

mätstationer har flödena varit de lägsta på 50‐60 år, det vill säga sedan mätningarna började. Även 

länets större sjöar, som Immeln, Vombsjön och Ringsjöarna, uppvisar fortsatt extremt låga 

vattennivåer. Fyllnadsmängden i de ytliga grundvattenmagasinen uppgår till mindre än 10 procent, 

vilket är långt under normal nivå. De stora grundvattenmagasinen har generellt en fyllnadsgrad på 

20‐30 procent. I de nordliga kommunerna saknas tillgång till djupa grundvattenmagasin vilket 

innebär att kommuner som inte är anslutna till de stora dricksvattenleverantörerna kommer att 

hamna i ett mycket ansträngt läge inför nästa år om det inte kommer rejält med nederbörd 

framöver. Det krävs ett antal veckor med normal nederbördsmängd för att det ska börja ske någon 

återhämtning i de små grundvattenmagasinen. De stora grundvattenmagasinen kan med normal 

höst‐ och vinternederbörd förhoppningsvis vara påfyllda framåt februari‐mars. Det finns en påtaglig 

risk för att kvaliteten på vattnet i grunda såväl som djupa brunnar är försämrad eller rent av dålig 

efter påfyllning som en konsekvens av den onormalt stora avsänkningen. 

Förnybar energi ökar och effektiv energianvändning Länsstyrelsen har antagit en reviderad klimat‐ och energistrategi med en övergripande vision om att 

Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt år 2030. Strategin är framtagen inom ramen för 

Klimatsamverkan Skåne och pekar ut de viktiga områden som vi alla måste arbeta med framöver för 

att förverkliga visionen och ger vägledning för det regionala klimat‐ och energiarbetet. Med 

utgångspunkt från strategins mål för effektivare energianvändning och förnybar energi samt mål för 

utsläppsbegränsningar av växthusgaser från verksamheter, transporter och konsumtion driver och 

medverkar länsstyrelsen i ett stort antal projekt som alla har det gemensamma att skapa incitament 

för energi‐effektivisering inom industrin, handeln eller transportsektorn, fasa ut fossila bränslen i 

elanvändning, uppvärmning och transporter samt minska klimatpåverkan från konsumtionen. 

Länsstyrelsen driver projektet Uthålliga kommuner i Skåne 2020 för att öka kunskapen bland 

kommuner och andra aktörer om hur vi kan integrera klimat‐ och energifrågorna i den fysiska 

planeringen. 

Konsumtionsmönster Hållbar konsumtion ingår i den reviderade klimat‐ och energistrategin. Olika insatser genomförs för 

att via nudging, fossilfria investeringar, klimatkompensation, cirkulär ekonomi, avfallsminimering etc. 

öka allmänhetens kunskaper om hur den kan bidra till ett minskat ekologiskt fotavtryck och minskade 

utsläpp av klimatgaser. 

Motsvarande arbete pågår kopplat till näringslivet. Exempelvis anordnade Länsstyrelsen, Sydsvenska 

handelskammaren och Sydsvenska miljörättsföreningen i januari 2018 ett seminarium om cirkulär 

ekonomi för näringslivet i länet. 

År 2013 startade kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad en gemensam distributionscentral 

som framgångsrikt har bidragit till effektivare godstransporter och koldioxidutsläpp. Nu fortsätter vi 

sprida arbetet till fler kommuner i Skåne. 

Flera skolor och idrottsföreningar har antagit egna miljöpolicies för avfallssortering, minskat resande, 

miljömärkt, minskat matsvinn, med mera. 

Arbete pågår med att förverkliga åtgärderna i antagen skånsk livsmedelsstrategi respektive skånsk 

dryckesstrategi. 

   

Stockholm Generationsmålet

Ingress I Stockholms län har det genomförts mycket arbete för att nå generationsmålet hos länets olika 

aktörer. Samtidigt står vi inför stora utmaningar nu när länet växer med behov av fler bostäder och 

utökad infrastruktur. Arbetet för att nå generationsmålet behöver därför fortsätta och intensifieras.  

Löptext Vi samordnar miljö‐ och samhällsbyggnadsdialogen som består av alla länets kommuner, 

kommunförbundet i Stockholms län (Storsthlm), Trafikverket och Landstinget. Målet med dialogen är 

att nå miljömålen samtidigt som länet växer med behov av fler bostäder och utökad infrastruktur.  

 

Vårt miljöledningssystem kopplar tydligt till och bidrar till att nå miljömålen. Generationsmålet är det 

övergripande målet i miljöledningssystemets miljöpolicy.  

Våra lokaler och fastigheten i sin helhet miljöcertifierades under året enligt BREEM In‐Use, som är en 

av de mest omfattande certifieringarna för byggnader. Vi har varit projektledare för att producera en 

film med goda exempel på länsstyrelsernas interna miljöledningsarbete.  

 

Arbete har pågått inom Grön BoStad, som är ett regionalfondsprojekt där regionen har kraftsamlat 

för ett mer hållbart boende i länet. Vi har arbetat för att implementera detta i befintlig verksamhet. 

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Vi tar upp ekosystemtjänster som en del av handlingsplanen för grön infrastruktur som färdigställdes 

under 2018.  

 

I vår livsmedelsstrategi är ekosystemtjänster betydelsefulla då en hållbar livsmedelsproduktionen 

både är beroende av och bidrar till att stärka dem. 

 

Vi har deltagit i Havs‐ och vattenmyndighetens arbete med att utarbeta en strategi för 

implementering av en ekosystembaserad förvaltning av ekosystemen i svenska vatten.  

 

Många av länets kommuner arbetar aktivt med kartläggning av och metodutveckling för 

ekosystemtjänster. De har även börjat arbeta mer med begrepp som grönytefaktor och ekologisk 

kompensation i sina planer.  

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Skogsstyrelsen arbetar med Naturnära jobb, ett regeringsuppdrag för personer som står långt ifrån 

arbetsmarknaden. 10 arbetslag har under 2018 arbetat med bland annat skötsel av länets 

naturreservat på uppdrag av oss. De gröna jobben är till nytta för den biologiska mångfalden och för 

natur‐ och kulturmiljön, men ger också arbete åt dem som har svårt att komma in på 

arbetsmarknaden samt bidrar till integration av nyanlända.  

 

Vi erbjuder kommuner rådgivning om fornvård genom en särskild fornvårdskonsult. Under året har 

fornvårdskonsulten tillsammans med Österåkers och Salems kommuner även involverat projektet 

Naturnära jobb i vården av fornlämningar.  

 

Vi har en intern tvärsektoriell grupp för att implementera ett landskapsantikvariskt perspektiv. Det 

innebär att landskapet beskrivs utifrån sina samlade funktioner för både biologisk mångfald och 

kulturhistoriska spår. Två introducerande seminarier för länets kommuner har genomförts; 

Landskapets kulturvärden i planeringen och Det biologiska kulturarvet i planeringen, skötsel och 

förvaltning.  

 

I tidiga samråd kring väg‐ och järnvägsplaner bevakar vi att det finns tillräckliga underlag för hur de 

påverkar landskapets natur‐ och kulturhistoriska värden som en helhet. Vi bevakar även natur‐ och 

kulturvärden i översikts‐ och detaljplaner.  

 

Inom miljö‐ och samhällsbyggnadsdialogen hölls en nätverksträff med tema ”Samtal över gränser – 

ett seminarium om samverkan mellan kompetenser i samhällsplaneringen”.  

 

Vi har ett projekt för att öka jämställdheten i medelstilldelningen till länets landsbygdsföretag. Vi gör 

även en intersektionell kartläggning över länets primärproducenter och livsmedelsförädlingsföretag, 

till exempel hur fördelningen bland företagsledare och anställda ser ut sett till kön, ålder och 

ursprung. 

 

Vi har under året genomfört ett klimatanpassningsprojekt för kulturmiljöer. Projektet består av en 

riskbedömning för skador på kulturhistoriskt värdefulla objekt i händelse av översvämning, skred 

eller skyfall. Projektet resulterade bland annat i en databas som kommunerna kan använda in sin 

planering.  

 

Det pågår en aktualisering av riksintressena för kulturmiljövården i länet för att öka förståelsen för 

syftet med riksintressen och göra att de upplevs som angelägna. Den första etappen av 

aktualiseringen har avslutats. Beslut om revidering av 14 och upphävande av tre riksintressen har 

fattats av Riksantikvarieämbetet efter förslag från oss.  

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Vi bjöd in till ett seminarium ”Ställ om för framgång – med hälsofrämjande processer som drivkraft 

för miljömål och hållbar utveckling”, om hur vi kan arbeta med ett nytt perspektiv för en hållbar 

samhällsutveckling inom ramen för Agenda 2030. 

 

Länets bullernätverk har ordnat flera seminarier; bland annat på tema buller i planprocessen, 

lågfrekvent ljud och mångfunktionella bullerskydd. Länets hälsoskyddsnätverk har ordnat ett 

seminarium om inomhustemperaturer och ett om trångboddhet. 

 

Vi har regelbundna möten om hälso‐ och miljörelaterade frågor med Centrum för arbets‐ och 

miljömedicin på Landstinget. 

 

Många av länets kommuner arbetar mycket aktivt med kemikaliefrågan kopplat till människors hälsa, 

till exempel inom förskolan. 

 

Vi bevakar frågan om att barn ska ha tillräckliga ytor på förskole‐ och skolgårdar i översikts‐ och 

detaljplaner.  

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Avfallshierarkin tillämpas mer och mer nu när det byggs mycket i länet. Det är viktigt att arbeta ännu 

mer med den framöver.  

 

Vi har haft ett seminarium för länets kommuner om avfall i anläggningsarbeten och ger även löpande 

tillsynsvägledning i frågan. Vi har samarbetat med Naturvårdsverket kring deras nya 

tillsynsvägledning om avfall i anläggningsarbeten.  

 

I Haninge och Nynäshamns kommun pågår ett projekt med målet att lantbrukare ska kunna ta emot 

och hygienisera toalettavfall på sin egen gård, för att sedan sprida det på sina åkrar och på så sätt 

skapa ett kretslopp av näringsämnen.  

 

Stockholm Stad håller på att ta fram en förvaltningsövergripande handlingsplan för minskad 

spridning av mikroplast till miljön. 

En god hushållning sker med naturresurserna. I vår regionala livsmedelsstrategi, som håller på att tas fram, är värdet av jordbruksmarken central.  

 

Vi arbetar strategiskt med vattenförsörjningen i olika forum och samverkansgrupper. Vi har 

tillsammans med Landstinget och Storsthlm tagit fram en vattenförsörjningsplan för länet.  

Som en del av genomförandet av Havs‐ och vattenmyndighetens marina strategi har vi tagit fram ett 

underlag avseende reviderade fiskeregler längs ostkusten, från Östhammars kommun i norr till 

gränsen mot Kalmar län i söder.  

 

En handbok för kommunal strategisk vattenplanering har tagits fram inom ramen för LifeIP. 

Handboken är nu ute på remiss. Stiftelsen Baltic Sea 2020 har sammanställt sina erfarenheter av 

praktiskt åtgärdsarbete för att minska övergödningen i en vitbok. 

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Storsthlm har startat ett energikontor för hela länet. 

  

Länet har som ett resultat av Klimatklivet fått många beviljade projekt, till exempel för två stora 

biogasanläggningar, varav det ena är det största projektet som fått stöd med 134 miljoner kronor. 

Klimatklivet är ett viktigt bidrag för omställningen till förnybar energi och ett koldioxidsnålt samhälle. 

 

Vi handlägger och betalar ut medel till bland annat värmeanläggningar som drivs med förnyelsebart 

bränsle inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014–2020.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Vi tar i samverkan med LRF Mälardalen, Svensk Dagligvaruhandel och Stockholms läns landsting fram 

en livsmedelsstrategi för en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel i länet. Ett av målen 

med strategin är att hela livsmedelssystemet präglas av miljö‐ och klimatmässig resurseffektivitet. 

Inom ramen för det arbetet har vi haft en branschdialog med bland annat kommunerna, Landstinget 

och upphandlingsmyndigheten om offentlig upphandling av livsmedel.  

 

Avfall Sverige har bjudit in länets kommuner till en utbildning om hur man kan förebygga att avfall 

uppkommer.  

 

Södermanland 

Generationsmålet 

Landstinget och Regionförbundet Sörmland (som 1 januari 2019 bildar Region Sörmland) samt Nyköpings kommun deltar under 2018 som pilotdeltagare i ett kommunikationsprojekt som FN-förbundet i samverkan med SKL driver. Syftet är att utbilda och engagera kring Agenda 2030 i kommuner, landsting och regioner. Ytterligare två kommuner i länet arbetar aktivt med Agenda 2030 genom att hållbarhetsmålen inkluderas i planering och strategiskt arbete.

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med ett stort antal aktörer i länet med ett åtgärdsprogram för Södermanlands miljö (ÅFM). [1] Syftet med programmet är att höja länets ambitioner i arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

För att skapa regional delaktighet i miljöarbetet har ett regionalt miljö- och klimatråd bildats i Södermanlands län. Rådet har haft tre möten under året. Teman för rådets möten har bland annat varit Energi och klimat där effektbristen i länets elförsörjning uppmärksammats samt konsekvenserna av hur torka och vattenbrist under sommaren 2018 påverkar länet. Andra punkter som tagits upp är handlingsplan för grön infrastruktur, regional klimat- och energistrategi samt regional livsmedelsstrategi. [2]

Ekosystemens återhämtning och förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster

Länsstyrelsen har under året arbetat med en handlingsplan för grön infrastruktur. Handlingsplanen har varit på remiss under hösten 2018 och ska fastställas före årsskiftet. [3] Den kommer att vara ett viktigt underlag för att få en bättre överblick över tillståndet i gröna och blå miljöer i länet och ett förbättrat beslutsunderlag för många olika tillståndsprövningar och utvecklingsprojekt. Arbetet innebär att ta fram många analyser som också kommer att ge bättre kunskap om förutsättningarna för ekosystemen i länet att fortsatt generera ekosystemtjänster.

Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt natur- och kulturmiljö

Länsstyrelsens arbete för den biologiska mångfalden har utvecklats positivt tack vare möjligheten till medfinansiering från EU. Främst i olika LIFE-projekt har skötsel och restaurering kunnat förstärkas i både naturreservat, Natura 2000-områden och andra områden som är särskilt viktiga för odlingslandskapets hotade arter, för tjockskalig målarmussla och för brandberoende skogsarter.

Länsstyrelsen har under 2018 uppdaterat Räkna q. Det är ett projekt och en metod för att få en överblick över vilka byggnader och andra objekt som är skyddade enligt Plan- och bygglagen utifrån sina kulturhistoriska värden.

Projektet har genomförts i två omgångar. Sammantaget har alla detaljplaner med skydds- och varsamhetsbestämmelser från 1987 till 2017 registrerats i en databas och ett GIS-skikt, som är tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida.

I länet är cirka 1,5 procent av bebyggelsen skyddad eller ungefär 3380 byggnader. Det innebär att Södermanland har ett något sämre resultat än landet i stort, där cirka 2 procent av det totala byggnadsbeståndet är skyddat. Av länets kommuner är det bara Oxelösund, Eskilstuna och Nyköpings kommuner som skyddat något större andel än genomsnittet på 1,5 procent.

Södermanland hör till de län som skyddat flest antal byggnader genom rivningsförbud, 905 stycken. Rivningsförbud är det starkaste lagskyddet som bara kan tilldelas särskilt värdefulla byggnader.

Om man i Södermanland skulle komma fram till samma slutsats som Skåne, Västra Götaland och Hallands län gjort efter att ha genomfört Räkna q, dvs att 10 procent av bebyggelsen beräknas ha sådant kulturhistoriskt värde att den bör skyddas, skulle ungefär 22 300 byggnader i länet behöva ett formellt skydd. Idag är cirka 3800 byggnader skyddade. En målsättning skulle kunna vara att åtminstone 5 procent, eller cirka 11 000 byggnader, ska vara skyddade inom 10 år. Då skulle antalet skyddade byggnader per år behöva vara cirka 1100 stycken, eller cirka 122 per kommun.

Länsstyrelsen bedriver fornvård på ett drygt femtiotal objekt i länet fördelat på samtliga kommuner. Arbetet syftar till att öka tillgängligheten och upplevelsevärdet av kulturmiljöerna så att de kan bevaras och användas med ett långsiktigt perspektiv. Målgruppen är bred med både barn och vuxna, ibland ingår fornvården som en del i skolarbetet. Insatserna består främst av att sköta vegetationen, städa platserna och se till att de är skyltade. Under år 2018 har aktiv fornvård utförts på drygt 30 objekt i länet och arbetet pågår ännu. Målsättningen är att nå upp till 35–40 objekt. Flera av årets fornvårdsobjekt har krävt omfattande insatser och därför har antalet objekt fått begränsas.

Människors hälsa och miljö

Länsstyrelsen har påbörjat en handlingsplan för arbete med friluftslivsmålen i samverkan med berörda aktörer i länet. I länet finns ett friluftslivsnätverk för samverkan och utbyte av erfarenheter som haft ett möte under året. Genom projektet LIFE Coast benefit har ett antal tillgänglighetsåtgärder genomförts i skyddade områden i skärgården. Flera LONA-projekt har beviljats bidrag för att öka tillgängligheten och tillgången till friluftsliv. Även andra naturreservat har tillgänglighetsanpassats. Vid naturum Stendörren har länsstyrelsen i ett särskilt projekt bedrivit naturguideverksamhet och utflykter riktade till SFI-klasser.

Under åren 2017 och 2018 har Länsstyrelsen i Södermanland bedrivit ett utvecklingsprojekt som syftar till integration genom "Forntidsvandringar". Huvudsyftet är att inspirera till möten och samtal mellan människor. Projektet "Kulturmiljö för alla", görs genom öppna vandringar tillsammans med två vandringsledare från Länsstyrelsen, en arkeolog och en integrationsansvarig. Olika fornlämningar besöks och presenteras kortfattat.

Alla forntidsvandringar har förlagts till stadsnära miljöer, företrädesvis där det bor många med utländsk bakgrund. Under åren 2017 och 2018 har ungefär 400 personer deltagit i vandringarna.

Förnybar energi och effektiv energianvändning

Energikontoret i Mälardalen har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram en potentialstudie för restvärme i Södermanland. Störst är potentialen i Katrineholm, Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Totalt uppskattas det finnas minst 6 GWh per år i spillvärme från fem sörmländska industrier, 1 GWh motsvarar ett års uppvärmning av 40 villor. [5]

Hushållning och Hållbar konsumtion samt Resurseffektiva och giftfria kretslopp

Inom ramen för arbetet med Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö har Länsstyrelsen tillsammans med Nyköpings och Trosa kommuner samt Nyköpingshem genomfört projektet Minimeringsmästarna. Syftet är att skapa medvetenhet runt hushållens roll och möjlighet att bidra till minskat avfall och därmed miljöpåverkan. Drygt 20 hushåll anmälde sig och 16 fullföljde projektet som pågick under ett år och avslutades i september 2018. Under projektet ordnades tematräffar om textil, kemikalier, delningsekonomi, matsvinn och hållbar konsumtion som även var öppna för allmänheten. Deltagande hushåll vägde regelbundet sina avfallsmängder (återvinning samt restavfall). Den sammanlagda minskningen för deltagarna i projektet blev 57 procent! [6]

Länsstyrelsen har under 2018 arbetat med en regional livsmedelsstrategi. I arbetet har man haft flertalet dialogmöten, bland annat med en referensgrupp med representanter för näringen. I strategin finns tre centrala värderingar: hälsa, hållbarhet och samverkan. En viktig del i strategin är att öka resiliensen och beredskapen i jordbruket för att bli mindre beroende av omvärlden. Strategin har varit på remiss under hösten 2018. [7]

En ny treårig strategi för saneringsåtgärder i länets mest förorenade områden har beslutats. Denna ligger till grund för årliga ansökningar om utrednings- och bidragsmedel från Naturvårdsverket, och ger ett bra underlag för kommunernas arbete med dessa områden. Länsstyrelsen har hållit en särskild konferens för kommunernas plan- och miljökontor under året för att öka samordningen av planering och sanering i det expansiva utvecklingsskede som länet nu befinner sig i.

Referenser [1] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2016). Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö 2015–2020 Upplaga 2016. Rapport 2016:10

[2] Länsstyrelsen i Södermanlands län. Miljömål. Webbsida 2018-11-11

[3] Länsstyrelsen i Södermanlands län. Grön infrastruktur. Webbsida 2018-11-11

[4] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2018). Räkna q i Södermanland 1987 – 2017 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen. Rapport nr 2016:16

[5] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2018). Spillvärmepotential i Södermanlands län. Rapport 2018:13

[6] www.minimeringsmastarna.se

[7] Länsstyrelsen i Södermanlands län. Regional livsmedelsstrategi för Södermanland. Webbsida 2018-11-11

   

Uppsala 

Generationsmålet Arbetet med miljömålen hänger på många sätt starkt samman med FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Den samhällsomställning som krävs för att nå generationsmålet förutsätter samverkan mellan många samhällssektorer, såväl energi och klimat, artskydd och livsmedelsproduktion som hållbara städer och hälsa.

ÅtgärdsarbeteförgenerationsmåletI Länsstyrelsens uppdrag framgår ett tydligt ansvar för att samordna det regionala arbetet med att nå det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Länsstyrelsen ska även vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Det innebär bland annat att Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att öka takten i genomförandet av åtgärder som bidrar till att länets miljötillstånd förbättras och miljömålen nås.

Under 2018 har två möten genomförts med Uppsala läns regionala Miljö och klimatråd. Miljö- och klimatrådet verkar på en strategisk nivå för stärka samverkan så att länet står rustade att möta de utmaningar som följer av att vara ett län i stark tillväxt. Rådet leds av Landshövdingen och består av representanter från länets kommuner, myndigheter och organisationer som genom sin verksamhet har stor påverkan på länets miljöutveckling. En av rådets främsta uppgifter blir att vara aktiv i framtagande och genomförande av åtgärdsprogram för miljömål, regional klimat- och energistrategi samt handlingsplan för grön infrastruktur. Rådet är också en viktig arena för fördjupad analys och samsyn kring länets miljöutmaningar. Genom en god samverkan i länet kan skapa en bra grund för att utveckla de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling.

Länsstyrelsen driver arbetet att tillsammans med aktörer i länet för att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljömålen. Samverkan i framtagandet har skett med bland annat organisationerna representerade i Uppsala läns regionala miljö och klimatråd. Åtgärdsprogrammet har inriktningen klimat- och energi och har en genomförande period gällande från 2019–2022. Under kommande år tas åtgärdsprogram fram inom området biologisk mångfald och ekosystem, vatten och samhällsplanering fram. De olika fokusområdena för åtgärdsprogrammet är framtagna i samverkan med länets aktörer utifrån en gemensam syn på de stora miljöutmaningarna i länet. Länsstyrelsen anordnade under året två större miljökonferenser. Dels en regionala miljö- och klimatkonferens och dels de nationella Miljömålsdagarna. Båda arrangemangen bidrog till att lyfta miljöfrågorna i länet under året. Konferenserna var välbesökta med deltagare från såväl kommuner, regionala och nationella myndigheter, näringslivsföreträdare och ideella föreningar med flera. Ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster  

Ekosystemen i Uppsala län är många påverkade av mänsklig aktivitet och olika grader av exploatering. Länsstyrelsen har under året färdigställt en handlingsplan för det kontinuerliga arbetet med att bevara och förstärka den gröna infrastrukturen i Uppsala län. Handlingsplanen

kommer utgöra en grund för planering och prioritering av insatser från olika aktörer som leder till att säkra ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelse för berörda miljökvalitetsmål samt möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat. För att stärka genomförandet av åtgärder för bevarande och förstärkning av de värdetrakter som handlingsplanen anger, kan fördelning av statliga stöd med fördel prioriteras till de områden som i planen anses ha höga naturvärden. Bevarande av biologisk mångfald samt natur‐ och kulturmiljö   

Under 2018 har Länsstyrelsen hittills fattat beslut om bildande av fyra naturreservat, varav tre är utvidgningar och ett är helt nytt. Under senhösten fattas även beslut om bildande av ytterligare tre reservat varav två är nya och i ett har villkoren ändrats så att skogsbruk inte är tillåtet. Uppsala kommun har därtill fattat beslut om tre reservat och Tierps kommun om ett. Samtliga kommunala reservat är helt nya. Skydd av värdefulla naturområden är en viktig del i att bevara biologisk mångfald, samt natur- och kulturmiljö. EU-projektet LIFE IP Rich Waters syftar till att effektivisera åtgärdsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt och bidra till uppfyllandet av EU:s vattendirektiv. Länsstyrelsen i Uppsala deltar i fyra delprojekt inom områdena minskad övergödning, strategi för fria vandringsvägar för fisk samt samverkan kring miljögiftsmätningar. Hållbar vattenkraft i Dalälven är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Uppsala, Gävleborg, Dalarna samt Vattenfall, Fortum och vattenkraftsbranschen. Projektet har avslutats under året och resulterat i en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen anger en prioritering av vilka miljöåtgärder vid Dalälvens vattenkraftverk och dammar som ger störst miljönytta. Behovet av miljöåtgärder och vattenkraftens betydelse för samhällets energiförsörjning är belysta och avvägda i förhållande till varandra, samtidigt som effekter på andra samhällsintressen har beaktats. Efter avslutningen av projektet har ett förvaltningsråd bildats för att omhänderta genomförandet av åtgärdsplanen. Förvaltningsrådet består av en styrgrupp med representanter från respektive samverkanspart. Därtill finns två arbetsgruppen, en för övre Dalälven upp till Siljan med biflöden samt en arbetsgrupp för nedre Dalälven. Länsstyrelsen i Uppsala koordinerar arbetsgruppen för nedre Dalälven samt deltar i styrgruppen för förvaltningsrådet. Länsstyrelsen i Uppsala driver ett arbete med åtgärder i vatten för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Målet är att underlätta ärendehantering, öka samverkan, effektivisera och undvika konflikter gällande ärenden vid åtgärder i vatten. Människors hälsa och miljö   

För att nå de tio nationella friluftsmålen i Uppsala län arbetar Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samordnat med friluftslivsfrågor. Friluftslivet i länet bidrar till folkhälsa, ökad kunskap om natur- och kulturmiljöer hos allmänheten och hållbar utveckling på landsbygden och i tätorterna. Under hösten 2018 anordnade Länsstyrelsen i samarbete med Upplandsstiftelsen och Enköpings kommun en tankesmedja för friluftslivet. Tankesmedjans program hade tema Tätortsnära natur och programmet erbjöd såväl föredrag som diskussioner och studiebesök i fält. På tankesmedjan deltog med deltagare från alla berörda aktörer för att inspirera, delge kunskap och diskutera frågor som rör friluftslivet i länet. Resurseffektiva och giftfria kretslopp 

Samarbetet inom Kemikalienätverket i Uppsala län har bland annat inriktats mot att öka medvetenheten om farliga kemikalier och sprida kunskap om hur människor själva kan göra

kemikaliesmarta val i vardagen. Med anledning av detta ges broschyren Stoppa kemikalieonödan ut sedan 2017. Förnybar energi och effektiv energianvändning   

Länsstyrelsen har en viktig roll genom sitt uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med energiomställning och minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsen har under året uppdaterat den Regionala klimat- och energistrategin. I strategin pekas fyra prioriterade områden ut som särskilt viktiga att rikta insatser inom för minskad klimatpåverkan. En av dessa fokusområden är energi- och effektanvändning, där konkreta åtgärder för detta framgår i det regionala åtgärdsprogram för klimat och energi som också är under framtagande. De största utsläppen i Uppsala län är transportrelaterade, varför även transportfrågan är ett prioriterat område för åtgärder i den regionala klimat- och energistrategin. Länsstyrelsen satsar på flera projekt och initiativ som driver omställning till fossilfri transport och hållbar mobilitet. Bland annat har Länsstyrelsen låtit ta fram en regional plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon i Uppsala län under året. Hållbar konsumtion  

Inom ramen för den regionala klimat- och energistrategin lyfts frågan om hållbar konsumtion och klimatpåverkan till följd av konsumtion som ett prioriterat område för åtgärder. Den nationella statistiken för klimatpåverkande utsläpp inbegriper inte utsläpp till följd av konsumtion, varför problemets omfattning på regional nivå är svår att analysera.

Värmland 

GENERATIONSMÅLET 

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

 

Generationsmålet ger vägledning om den samhällsomställning som krävs för att nå önskad 

miljökvalitet. Åtgärder för en giftfri vardag i länets kommuner, energiomställning och bevarande 

av kulturmiljöer är några av de åtgärder som genomförts i Värmland för att nå generationsmålet.  

 

Miljööverenskommelser 

På Värmlands miljö‐ och klimatdag den 20 mars 2018, skrevs de första miljööverenskommelserna 

mellan Länsstyrelsen Värmland och länets kommuner och landsting. Varje miljööverenskommelse 

innehåller flera åtgärder för miljön och klimatet. Miljööverenskommelserna ska stärka 

genomförandet av det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen och handlingsplanen för klimat 

och energi samt handlingsplanen för klimatanpassning. 

12 värmländska kommuner ska tillsammans med Landstinget i Värmland genomföra sammanlagt 163 

åtgärder fram till år 2020. 

Genom att synliggöra de regionala aktörernas åtgärdsarbete kan Länsstyrelsen lättare samordna 

åtgärdsarbetet i länet. Aktörer som har liknande åtgärder får möjlighet att träffas ‐ och att aktörer 

som kommit olika långt i arbetet får möjlighet att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. 

Att påbörja genomförandet av åtgärderna samt öka samverkan mellan aktörerna har varit i fokus under 2018.

Ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster

Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har fortsatt under året. 

Interna diskussioner om värdefulla områden pågår samtidigt som utkast till värdetrakter tas fram. 

Olika aktörer har informerats om uppdraget och har lämnat synpunkter. Förankringar och betydelsen 

av att tänka i termer av grön infrastruktur kommer att behöva fortsätta under 2019 för att begreppet 

ska kunna inarbetas och bli en naturlig del av arbetet för den biologiska mångfalden. 

Fler kommuner i länet har också påbörjat arbete med att stärka den biologiska mångfalden. 

Exempelvis har Forshaga kommun påbörjat framtagandet av en grön infrastrukturplan och i Säffle 

kommun har man haft en utbildningsinsats för politiker om grön infrastruktur.  

Cirkulär ekonomi

Arbetet med giftfri vardag fortsätter i länets kommuner och arbetet samordnas av Länsstyrelsen för 

att öka möjligheterna till delade resurser och erfarenhetsutbyte. 

Flera kommuner i länet arbetar på olika sätt med återbruk och cirkulära system. I Sunne och Karlstad 

kommun har man börjat återbruka kontorsmöbler. Karlstad kommun har tagit fram en 

återbrukskarta för att kunna vägleda konsumenter till reparatörer och andrahandshandel. Det har 

också startats initiativ till tvärsektoriell samverkan för cirkulär ekonomi. 

 

Hållbar konsumtion

Kommunerna arbetar med flera olika åtgärder för att få till en hållbar konsumtion i länet. I Karlstad 

kommun har man drivir ett projekt om Klimatsmart skolmat och arbetat med att minska matsvinnet. 

Dessutom deltar de i 100 procent klubben där man ställer hållbarhetskrav och återbruk på IT‐ 

utrustning, samt återanvänder sandningsgrus. 

I Sunne kommun lyfter man frågan om minskar matsvinn och planering av inköp vid 

livsmedelskontroller. 

Den 14‐15 november hölls konferensen ”Nationell verkstad för hållbara livsstilar” i Karlstad, som 

handlade om drivkrafter och metoder för att skapa en mer hållbar konsumtion och trender kring nya 

köpmönster. Konferensen arrangerades av Konsumentverket och Karlstad kommun med 

Länsstyrelsen som medarrangör. 

Förnybar och effektiv energi

Länsstyrelsen arbetar för omställning av energisystemet bland annat genom att främja regional 

dialog kring elnätsfrågan. Bristande kapacitet i det regionala elnätet en avgörande flaskhals för 

fortsatt utbyggnad av vindkraft i länet. Nätägare, exploatörer, vindkraftssamordnare, kommuner 

samt regionala och nationella myndigheter kallas därför till en årlig vindkraftsträff. Syftet är att ge 

aktörerna en samlad lägesbeskrivning och att underlätta dialog kring möjliga lösningar. Träffarna 

arrangeras sedan 2016 tillsammans med länsstyrelsen Dalarna.  

 

Under året har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att i dialog med andra aktörer ta fram en ny 

energi‐ och klimatstrategi för länet. Länsstyrelsen arbetar även aktivt med att utveckla 

länsstyrelsernas energi‐ och klimatstrategiska arbete, bland annat genom att delta i LEKS 

arbetsgrupp. 

 

Kulturmiljö

Under 2018 har en gemensam fältdag kring skogsavverkningar och fornlämningar arrangerats 

tillsammans med Mellanskog. Syftet var att i dialog med aktörer inom skogsnäringen verka för att 

minska skadefrekvensen på fornlämningar i samband med skogsbruksåtgärder. Deltagare var 

handläggare från länsstyrelserna i Värmland, Södermanland och Västmanland, arkeologer från 

Skogsstyrelsen verksamma i Mellansverige samt planerare vid Mellanskog, Stora Enso och Sveaskog. 

 

Bidrag från anslaget 7:2 har fördelats till ett kommunalt kulturmiljöprogram samt kunskapsunderlag i 

form av fornminnesinventering. Båda åtgärderna syftar till attta fram aktuella planeringsunderlag till 

stöd i arbetet med God bebyggd miljö och Levande skogar. I övrigt har anslaget fördelats till 

vårdåtgärder både av bebyggelse och kulturlandskap vilket har positiv påverkan på flera miljömål. 

 

Sedan ett par år tillbaka finns en formaliserad regional samverkan mellan Länsstyrelsen, Region 

Värmland och länsmuseet Värmlands muséum. En av de viktigare aspekterna av denna samverkan är 

möjligheterna att stödja kommunernas kulturmiljöarbete.  

 

Hälsa

Inom ramen för Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag om friluftsliv har Länsstyrelsen under 2018 

fortsatt arbeta för ökad samverkan med fokus att nå ökat genomslag för de nationella friluftsmålen. 

Friluftsliv i alla dess former har stor betydelse för folkhälsan och samverkan mellan myndigheter, 

kommuner, föreningar och andra aktörer har alltid varit viktigt för dess utveckling.  

Länsstyrelsen har under året fortsatt sin samverkan med berörda aktörer för detta ändamål, såväl 

internt inom Länsstyrelsen som externt med aktörer som Visit Värmland, Region Värmland, 

Skogsstyrelsen och Vänersamarbetet. Även länets kommuner har deltagit i samverkansarbetet som 

fokuserat på hur besöksnäringen kopplad till vandring, cykel, fiske och Vänern som resurs i övrig kan 

utvecklas.  

I samverkansarbetet har bland annat behovet av vandringsleder av hög kvalitet uppmärksammats 

som en viktig faktor för att locka internationella turister till Värmland. Under året har även cykelleder 

lyfts upp som viktiga att utveckla i länet. I Värmland finns möjligheten kvalitetscertifiera leder genom 

föreningen Värmlandsleder. Under året har även kunskapsunderlag för friluftsliv varit i fokus och det 

finns en förhoppning att tillsammans med kommunerna kartlägga och värdera områden av värde för 

friluftsliv efter en ny metod som Naturvårdsverket tagit fram. 

De samlade insatserna förväntas leda till att flera av de nationella friluftsmålen får ökat genomslag i 

länet, men särskilt mål 2 (samverkan och engagemang), mål 4 (tillgång till områden för friluftsliv – 

Kunskapsunderlag och samhällsplanering), mål 5 (tätortsnära natur), mål 6 (friluftsliv för regional 

tillväxt och landsbygdsutveckling), mål 8 (friluftsliv för god folkhälsa). 

Länsstyrelsen tillgängliggör också områden för friluftsliv i sitt arbete med reservatsbildning och ‐

förvaltning. Inom dessa områden erbjuds människor en mängd olika natur‐ och kulturmiljöer av olika 

tillgänglighetsgrad. Därmed får även mål 1 (tillgängligt friluftsliv) och mål 7 (skyddade områden som 

resurs för friluftsliv) genomslag. 

Under året har även ett seminarium på temat allemansrätt och naturturism i värdefulla 

naturområden hållits i samverkan mellan Länsstyrelsen och Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet. Även 

detta seminarium medverkade till flera av friluftsmålen, med särskilt fokus på mål 3 (Allemansrätten) 

och mål 6 och 7, men också mål 10 (god kunskap om friluftsliv). 

 

 

Utbildning, forskning och innovation

Omställningen till minskad klimatpåverkan kommer att påverka samhället på många olika sätt. För 

att ge kommuner ökad kapacitet att hantera den pågående samhällsomställningen i 

översiktsplaneringen arbetar länsstyrelsen med regionala energi‐ och klimatscenarier. Scenarierna 

ska fungera som ett verktyg för att visualisera olika utvecklingsvägar, och hantera konsekvenserna 

som de möjliga framtiderna innebär. I arbetet ingår det att utbilda kommunerna i en metodik som 

utgår från scenarioplanering och backcasting. 

Ett flertal av länets skolor använder sig av utbildningsmaterialet Miljö‐ och naturboken från 

Kunskapsförlaget som sponsras av Länsstyrelsen och som är ett pedagogiskt material till lärare och 

elever för att lära sig mer om miljö‐ och hållbarhetsfrågor. 2018 har arbetsmaterialet utökats med 

information om Agenda 2030 målen och hur elever och lärare kan arbeta i skolorna med de globala 

hållbarhetsmålen.  

Kommunerna utbildar och informera både personal och medborgare om olika miljö‐ och klimatfrågor 

samt Agenda 2030. 

Exempelvis Forshaga kommun har haft energi‐ och klimatrådgivning till allmänhet, skolor och företag 

och Sunne kommun har utbildat förskolepersonal om giftfri vardag. 

Agenda 2030 

Länsstyrelsen arbetar med att successivt bygga in Agenda 2030 i all vår verksamhet. Agenda 2030 

lyfts även upp och synliggörs genom de sociala medier Länsstyrelsen tillhandahåller. Den 25 maj 

arrangerade Länsstyrelsen ett lunchseminarium på Residenset med ett 50‐tal deltagare, bl.a. från 

näringslivet och deras organisationer, med tema Agenda 2030. Vidare har Agenda 2030 varit föremål 

för dialog med såväl Länsstyrelsens insynsråd som länets riksdagsledamöter. I Länsstyrelsens system 

för verksamhetsstyrning LISA har arbetet påbörjats med att koppla Länsstyrelsens olika uppdrag till 

målen i Agenda 2030. 

På Länsstyrelsens initiativ arbetar två studenter vid Karlstads universitet på en masteruppsats under 

hösten 2018 med syfte att undersöka hur Värmlands kommuner arbetar mot hållbarhetsmål. Den 

behandlar frågor som: 

- Hur tar sig Värmlands kommuner an stora mål som Agenda 2020? 

- Hur arbetar kommunerna med implementering av förändringar relaterat till uppsatsens studerade teorier? 

- Hur är hållbarhetsfrågan integrerad i styrsystemen? 

I Karlstad kommun har man informerat allmänheten om de globala målen samt involverat lokala 

företag under ”globala veckan”. 

Västerbotten 

Generationsmålet För att uppnå detta mål krävs politiska insatser och samverkan mellan olika aktörer. Arbete för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion är viktiga för att nå ett samhälle med resurseffektiva kretslopp. Hållbarhetsveckan SEE är ett länsövergripande arrangemang som visar vägen mot ett hållbart Västerbotten. Åtgärder för generationsmålet För att uppnå detta mål krävs insatser inom många politikområden och även samverkan mellan olika aktörer. För att nå ett samhälle med resurseffektiva kretslopp krävs satsningar på cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. På några områden går utvecklingen åt rätt håll, t.ex. avfall och hälsa. På flera andra områden går utvecklingen åt fel håll därför att vår ökade konsumtion delvis äter upp vinsterna av exempelvis vår teknikutveckling, effektivisering och miljövänliga konsumentval.

Det finns arbete som pågår i länet som i styr i riktning mot Generationsmålet. Ett exempel på detta arbete är SEE hållbarhetsvecka som är ett årligt arrangemang som har arrangerats sedan 2009. Hållbarhetsveckan är ett evenemang där aktiviteter för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ordnas i hela länet. Programmet för veckan skapas av alla de deltagande aktörerna som kan vara en person, företag, kommun, organisation, myndighet eller annat.

SEE veckan vill skapa nya och lyfta befintliga mötesplatser i Västerbottens län som främjar en hållbar utveckling, främja nätverksbyggande, lyfta fram goda exempel och sprida information och öka kunskap om hållbar utveckling. Under 2018 anordnades 134 programpunkter fördelat på 24 orter i Västerbotten. Västerbottens arbete med hållbarhetsveckan har spridit sig till Norrbotten och förhoppningen finns att även andra regioner tar efter detta arbete.

Under 2018 arrangerades en konferens om Agenda 2030. Under konferensen samlades totalt nära 150 aktörer i länet från bland annat kommuner, myndigheter, näringsliv, organisationer och allmänhet för att dela kunskap och inspireras av goda exempel i Västerbotten som leder till de globala hållbarhetsmålen.

Ett annat arbete som spänner över flera av Generationsmålets strecksatser är länets arbete med Sveriges nästa biosfärsområde, Vindelälven - Juhtatdahka. Det är i området längs Vindelälvsdalen som arbete pågår för att skapa ett biosfärsområde. Området sträcker sig från fjällen ända ut till kusten och genom området rinner den fritt strömmande Vindelälven. Biosfärkandidaturen har ambitionen att vara en neutral arena och katalysator för hållbar utveckling i hela området. Det är ett område där hållbar utveckling och nya idéer testas och kan ses som verktyg, som genom att samla olika aktörer skapar förutsättningar för samtal och samarbeten för att nå gemensamma mål.

Arbetet bygger på lokala initiativ och handlar om att skapa förutsättningar för att älvdalen ska utvecklas samtidigt som kommande generationer ska ha samma möjligheter - vi ska bruka utan att förbruka!

Ekosystemens återhämtning

ReBorN LIFE är Sveriges största restaureringsprojekt med en budget på 40 miljoner kronor och ska återställa mer än 200 km vattendragssträcka i Norrbotten och Västerbottens län. Under 2018 återställdes cirka 2,5 mil flottledsränsade vattendrag. Flodpärlmussla, lax och utter är utpekade målarter för projektet och målsättningen är att åtgärderna ska leda till att arterna ska förekomma i livskraftiga populationer.

Biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras

Länsstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för grön infrastruktur. Under året har ytterligare 24 naturreservat bildats i Västerbottens län. Läs mer om detta i uppföljningen av miljömålet Levande skogar.

Genom LONA-medel genomförs insatser på flera platser i länet. (se miljömålet Ett rikt växt- och djurliv)

Människors hälsa

Länsstyrelsen har startat ett kommunalt nätverk för de som jobbar med friluftsliv i kommunerna och utvecklat stödet för arbetet med tätortsnära natur. En konferens anordnades i november med temat friluftsliv till alla. Det kom cirka 150 personer för att lära sig mer om folkhälsa och friluftsliv, natur för naturovana och människan i landskapet.

Flera av de beviljade Lonaprojekten har koppling till friluftsliv och hälsa där aktiviteter som lockar ut både barn och vuxna ut i naturen. Några exempel på sådana är:

Inspirationsdagar för personal på de 20 äldreboendena. Dagarna ska inspirera personalen till att underlätta och aktivt ge de boende möjlighet till friluftsliv och utevistelse.

Anläggning av aktivitetsbana på växelboendet Regnbågen.

Anläggning och odling i pallkragar/lådor eventuellt burar/nät för smådjur/höns. Inköp av odlingsjord, pallkragar, frön, plantor, gödsel, trädgårdsredskap mm

Skapande av mobila aktivitetskådor med innehåll som främjar utevistelse, friluftsliv och fysisk aktivitet.

Inventering av cykelleder i Sorseles närortsområde. Metod: Fältstudier, kartografering, Planerat resultat: Fullständig förstudie för cykelleder i Sorsele tätorts närområde. (ideell förening i Sorsele)

Höstglöd - en dag med barnen i centrum - naturguidning, barnteater med naturtema och Skräpskurken kommer på besök. Uppväxande generationen får ökad kunskap om natur och miljö och skräpets påverkan på naturen, därför långsiktiga effekter. (Vännäs kommun)

Naturdagar för allmänheten. Öppna naturdagar med aktiviteter i tätortsnära natur, genomförs i samarbete med Länsmuseet och SLU. (Umeå kommun)

Resurseffektiva och giftfria kretslopp samt God hushållning av naturresurserna

Sharing Cities Sweden är ett nytt nationellt program för delningsekonomi i städer som samordnas av Lunds universitet. Umeå är en av de fyra kommunerna som ingår i projektet.

Målen med programmet är att: 1. Utveckla världsledande testbäddar för delningsekonomi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. 2. Utveckla en nationell nod, Sharing Cities Sweden, i syfte att stärka nationell och internationell samverkan, och främja ett gott erfarenhetsutbyte.

Förnybar energi och effektiv energianvändning

I Smart City-projektet RUGGEDISED, som är en del av EU:s Horizon 2020-program, samarbetar Umeå kommun, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Akademiska Hus, RISE, Umeå Energi och UPAB för att tillsammans utveckla Universitetsstaden. Syftet är att under fem år testa nio innovativa klimatsmarta lösningar och samtidigt utveckla nya affärsmodeller som passar i en delningsekonomi. För att påverka beteendemönster i hållbar riktning genomförs samtidigt löpande dialoger med alla som verkar i området, det vill säga medarbetare, studenter, besökare, resenärer och invånare.

Det handlar bland annat om:

Solpaneler för att ladda och lagra energi i batterier till elcyklar och elbilar.

Smart styrning av energianvändning i lägenheter.

En ny typ av inbyggd busshållplats för att minska energiförluster.

Eldrivna lastcyklar för storhandling.

Hundra procent förnyelsebar energi i hela Universitetsstaden. I projektet Den koldioxidsnåla platsen ska det bli enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från resor, boende och konsumtion. Fler ska välja bussen, cykeln eller promenaden istället för bilen. Energianvändningen ska minska i hemmen och på arbetsplatserna. Matsvinnet ska minska och fler ska återbruka eller delar prylar med varandra. Bilsäljare i Umeå utbildas för att bättre kunna möta sina kunders frågor om elbilar och elbilsladdning. Projektet hjälper till att etablera nätverket Hållbara Restauranger i Umeå. Projektet verkar för att göra en helt ny ellådcykelpool känd bland Umeåborna och öka användningen. För att främja delningsekonomin i Umeå utreds vilka tjänster som Umeåborna använder sig av idag och vilka tjänster de har ett behov av som ett första steg. Kampanjen ”Bli vän med solen” har genomförts för att väcka intresse för solel och få fler att sätta upp solceller på sitt tak.

Hållbar konsumtion

Den koldioxidsnåla platsen – treårigt projekt (2017 – 2019) som bl.a. syftar till att utreda umeåbornas klimatavtryck från konsumtion och genomföra beteendeförändrande aktiviteter kring resande, boende, mat och konsumtion.

Sharing city Umeå - 3-årigt projekt (2018 – 2020) som ska skapa testbäddar i Umeå för delningsekonomi.

Nätverket hållbara restauranger – Umeå kommun samordnar ett lokalt nätverk för hållbara restauranger.

Region Västerbotten arbetar med att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Västerbotten med målet att skapa tillväxt och arbetstillfällen, men också för att höja graden av självförsörjning och skapa hållbar livsmedelsproduktion.

Referenser:

https://www.greenumea.se/hallbara-satsningar/ruggedised/

https://www.greenumea.se/hallbara-satsningar/den-koldioxidsnala-platsen/

Västernorrland 

1. Generationsmålet Generationsmålet preciserar den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. I länet pågår en rad insatser som bidrar till denna samhällsomställning men insatserna är otillräckliga för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta per 2020.

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har fortlöpt under året, där centrala delar handlat om att identifiera värdetrakter för skog, vatten, våt- och gräsmarker. Fokus ligger på biologisk mångfald men även ekosystemtjänster ingår. En förstudie har genomförts kring hur man kan arbeta med GI för att inom länsstyrelsen nå en bättre samsyn kring jordbruksmarken. Tre fokusområden rör klimat, vattenkvalitet och våtmarker; värdetrakter i gräsmarker (dvs biologisk mångfald), samt jordbrukets producerande ekosystemtjänster, dvs hur ska vi kunna producera livsmedel i länet framöver.

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

Biologisk mångfald och naturmiljöer bevaras långsiktigt genom att länsstyrelsen, skogsstyrelsen och kommunerna bildar och sköter om naturreservat och biotopskyddsområden. Skogsbruket, som är den helt dominerande areella näringen i länet, bidrar med frivilliga avsättningar, och en generell hänsyn där man ska spara värdefulla strukturer, undvika skador på mark och vatten, samt ta sociala hänsyn. Under 2018 har ett arbete med att ta fram ett regionalt skogsprogram startat upp där länsstyrelsen, regionen och skogsstyrelsen tillsammans med näringsliv och ideella intressen ska ta fram en handlingsplan för att initiativ och satsningar ska bidra in till det av regeringen beslutade nationella skogsprogrammet.

Genom arbetet med den regionala livsmedelsstrategin i länet har flera aktiviteter genomförts för att lyfta fokus på hållbar livsmedelsproduktion. En intern informationsträff med all länsstyrelsen personal har informerat om de regionala livsmedelsproduktionens värde inte bara ekonomiskt men också miljömässigt. Vid den Regionala upphandlingsdagen var Livsmedel ett fokusområde som diskuterades vid parallella seminarier. Under året har LRF satt ihop ett projekt som ska arbeta med att främja mjölkproduktionen och djurhållningen i länet där länsstyrelsen är med och medfinansierar insatserna. LRF har också startat ett arbete kopplat till utveckling runt köttproducenterna i länet. Länsstyrelsen har sökt medel ur landsbygdsprogrammet för att kunna intensifiera arbetet med genomförandet av hela den regionala livsmedelsstrategin. Betande djur är en förutsättning för att bevara länets kultur och naturlandskap och här ser länsstyrelsen över sina möjligheter att arbeta med medel i landsbygdsprogrammet för att förbättra dessa förutsättningar.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

Hållbara resor är ett samverkansprojekt 2015–2018 i Västernorrland som fokuserar på att minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor och arbetsresor till och från jobbet. Tjänsteresorna för de deltagande organisationerna kostar 500 miljoner kronor under tre år. Därför är det en god investering att se över resvanorna - både för ekonomin, hälsan och miljön. Alternativen lyfts fram, t.ex. cykel, gång, kollektivtrafik, samåkning, distansmöten och distansarbete. Medverkande är elva organisationer i Västernorrlands län med totalt 27 000 anställda. Detta är ett högt prioriterat projekt av EU och delfinansieras av den regionala utvecklingsfonden.

Länsstyrelsens arbete med skydd och förvaltning av naturreservat och nationalparken skapar förutsättningar för naturupplevelser och spännande friluftsliv. Under 2018 har arbetet utökats tack vare Naturnära jobb som utfört mer än 90 insatser för friluftslivet i länet. Länsstyrelsen har även tagit fram mer än tio informationsfilmer som inspirerar till friluftsliv i länets skyddade natur.

I september arrangerades en kunskapsdag kring Hälsofrämjande processer, där man på olika sätt lyfte synergieffekter av att arbeta med olika mål relaterade till ekologisk respektive social hållbarhet. Kunskapsdagen genomfördes i samverkan mellan Regionen och Länsstyrelsen och vände sig till en bred målgrupp.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

Kemikaliefrågorna är ett område som lyfts fram i den regionala miljömålshandlingsplanen. Region Västernorrland har inom ramen för handlingsplanen initierat en samverkansgrupp med kommunerna för erfarenhetsutbyte kring framtagande av kemikaliestrategier/program, kemikalieregister för egen verksamhet samt arbete med substitutionsprincipen och utfasningslistor.

Sundsvalls kommun har under året färdigställt sin kemikalieplan, som innehåller sex fokusområden. Kemikalieplanen innehåller förslag på aktiviteter för hur kommunen ska jobba för att bli en giftfri kommun. Hit hör exempelvis upphandling, kemikaliehantering och byggmaterial för nybyggnation och renoveringar. Barn och unga har hög prioritet då de är mer känsliga och benägna för exponering.

Kramfors kommun har under året satsat på att inventera kommunens förskolor, och en hel del utrensningar av olämpliga material har gjorts.

Region Västernorrland genomförde under våren en temadag riktad till personal inom mödra- och barnhälsovården. Fokus låg på kemikalier i barns vardag och kemiska arbetsmiljörisker under graviditeten.

En god hushållning sker med naturresurserna

I oktober arrangerade Länsstyrelsen och Regionen en gemensam miljömålsdag, där man tillsammans med Avfall Sverige lade fokus på avfallsförebyggande arbete. Att förebygga avfall och åstadkomma mer hållbara konsumtionsmönster kräver en ökad samverkan mellan en rad olika aktörer från olika branscher/sektorer. Under dagen fick åhörarna ta del av inspirerande exempel och praktiska verktyg för att utveckla det avfallsförebyggande arbetet i sina respektive organisationer. Bland annat var Sportoteket från Sundsvalls kommun där och berättade om sin verksamhet där man lånar ut begagnad sport- och fritidsutrustning.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

Intresset för att ställa om till användning av förnybara drivmedel är stort och en rad investeringsstöd från Klimatklivet har beviljats, t.ex. tankstationer för förnybara bränslen och laddinfrastruktur. Det finns flera exempel på lyckade samarbeten mellan industrier och fjärrvärmeföretag som inneburit ökad resurshushållning och minskad användning av fossila bränslen. Industrin har mycket goda möjligheter att bidra till att på sikt kunna ersätta importerade fossila bränslen med förnybara bränslen från skogsråvara.

Länsstyrelsen deltar i projektet ”Incitament för energieffektivisering i små och medelstora företag”. Projektet som är ett informations- och motivationsprojekt som syftar till att få små och medelstora förtag att på egen hand starta upp ett systematiskt arbete med energieffektivisering.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt

I länet pågår en satsning på hållbar konsumtion utifrån prioriteringar i den regionala handlingsplanen för miljömålsarbete. Hållbar upphandling och giftfria kretslopp är prioriterade frågor och flera kommuner är på gång med kemikalieprogram för att bättre hantera dessa frågor. Olika lokala såväl som regionala möten och workshops har genomförts kopplat till hållbar upphandling och giftfri vardag.

I det pågående arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi, har mål 12, om hållbar konsumtion och produktion, lyfts in som ett av länets prioriterade mål.

Barn och ungdomar behöver också involveras i miljö- och hållbarhetsfrågorna. Sundsvalls kommun arrangerar årligen Globala Sundsvall - en temavecka för skolan om globala frågor i ett lokalt perspektiv. Härnösands gymnasium fortsätter med sitt hållbarhetsarbete för såväl elever som personal i syfte att jobba med skola för hållbar utveckling.

I september arrangerades kunskapsdagen Agenda 2030 i skolan, som ett led i länets arbete kring Lärande för hållbar utveckling. Dagen blev mycket uppskattad och med bred uppslutning. Deltog gjorde både pedagoger, tjänstemän och chefer inom skola/utbildning, samt politiker. Dagen arrangerades av den Globala skolan

i bred samverkan mellan BioFuel Region, Länsstyrelsen, Regionen, Härnösands kommun, Technichus och Mittuniversitetet.

 

Västmanland 

Generationsmålet Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som ska leda till att uppnå generationsmålet. Miljö‐ och klimatrådet har bidragit till ökad samverkan kring miljö‐ och hållbarhetsfrågor. Ökat fokus på folkhälsofrågor sker genom friluftslivsuppdraget och framtagandet av en handlingsplan för grön infrastruktur. Utöver detta har Länsstyrelsen bl.a. påbörjat arbetet med att ta fram en regional livsmedelsstrategi. 

Åtgärdsarbete för generationsmålet Många aktiviteter som berör generationsmålet beskrivs under respektive miljökvalitetsmål, t.ex. kulturmiljöarbete, arbetet med att begränsa klimatpåverkan och framtagandet av en handlingsplan för grön infrastruktur 

Miljö‐ och klimatrådet – berör samtliga av generationsmålets strecksatser 

Västmanlands Miljö‐ och klimatråd är sammansatt av företrädare för länets myndigheter, näringsliv, branschorganisationer och akademi och har som mål att vara en pådrivande kraft i länets hållbarhetsarbete. Under 2018 har rådet initierat 16 projekt som ska leda till att miljö‐ och klimattillståndet i länet förbättras, vilket för samtliga projekt har en direkt koppling till miljömålsarbetet. Av dessa drivs följande 14 aktivt under året: 

• Ungdomsråd för Västmanlands miljö- och klimat

• Utmaningen - för rådets medlemmar

• Informationsverksamhet

• Utfasning av farliga ämnen

• Grön infrastruktur

• Regionalt skogsprogram

• Cirkulär ekonomi

• Anläggningar för biologisk mångfald

• Minskat matsvinn

• Solcellsanläggningar

• Elbilsladdare

• Energieffektivisering

• Hållbart byggande

• Klimatstrategi

  

Agenda 2030 – berör flera av generationsmålets strecksatser 

Under 2017 drog Länsstyrelsen igång ett omfattande arbete med Agenda 2030då beslut togs om att arbetet med målen inom Agenda 2030 ska ske på ett samordnat sätt och kopplas både till länsledningen och Länsstyrelsens avdelningar. Under året har vi förstärkt detta arbete i många avseenden. Bl.a. hölls ett Agenda 2030‐seminarium under hösten där miljöfrågor lyftes.  

Ungdomssatsning – övergripande, att till nästa generation lämna över ett samhälle där de 

stora miljöproblemen är lösta 

Länsstyrelsen har aktivt deltagit i Gröna Draken Dagen. Det är en seminarie‐ och utbytesdag för gymnasieelever kring miljöfrågor som anordnades av förbundet Agenda 21, där Länsstyrelsen ingår. Temat i år var ungas möjlighet att påverka beslutsfattare i  

Friluftsliv ‐ Folkhälsoarbete 

Länsstyrelsen har ett uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för friluftsliv. Länsstyrelsen har under året särskilt arbetat med friluftsfrågor och dess koppling till vandrings‐ och cykelleder.  Utöver detta arbetar Länsstyrelsen även aktivt med att göra skyddade områden mer attraktiva att besöka, dels genom att utveckla telefonappen Naturkartan och dels genom att skapa och underhålla stigar och anläggningar för friluftsliv i naturreservaten. 

Cirkulär ekonomi – Naturresurshushållning och resurseffektiva kretslopp 

Den 22 oktober hölls i länet konferensen Cirkulära affärer 2017 där Länsstyrelsen deltog. På konferensen lyftes flera av länets aktörer fram som arbetar med cirkulär ekonomi kopplat till ny teknologi, design, digitalisering och samarbeten. Cirkulär ekonomi är även temat för ett specifikt projekt som pågår inom miljö‐ och klimatrådet (se ovan). 

Förnybar och effektiv energi 

Länsstyrelsen bedriver flera projekt för att hjälpa andra aktörer med energieffektivisering. Projektet Incitament för energieffektivisering syftar till att hjälpa små och medelstora företag som berörs av miljötillsyn att bli mer energieffektiva.  Tanken med projektet är att tillsynsmyndigheter ska kunna erbjuda kostnadsfri hjälp med energieffektivisering i samband med miljötillsynen. Projektet Solenergi i samhällsplaneringen syftar till att öka kompetensen, hos i första hand kommunerna för att främja solenergi i planeringsprocessen. Projektet Laddinfra Öst ger förutsättningar för utbyggnad av laddstationer för elfordon i Östra Mellansverige i syfte att ge förutsättningar för en fossil‐oberoende fordonsflotta. Inom miljö‐ och klimatrådet bedrivs tre projekt inom detta område. Rådets medlemmar samordnar arbetet med att installera solcellsanläggningar och elbilsladdare och att stötta varandra kring energieffektivisering. Utöver detta pågår arbetet med att ta fram en ny klimatstrategi. 

Ökad transparens och rättvisa 

Arbetet inom Miljösamverkan Sverige, där Länsstyrelsen har en projektledarroll, består av att ta fram kunskapsunderlag och gemensam vägledning för tillämpning av miljöbalken. Under 2018 håller Länsstyrelsen bl.a. i ett projekt som ska stärka länsstyrelsernas arbete inom grön tillsyn och prövning. Utöver de nationella insatserna arbetar Länsstyrelsen för att förbättra tillämpningen av miljöbalken, utöver den händelsestyrda tillsynen.  

Tillståndet och målbedömning för gennerationsmålet Bedömningen av möjligheterna att nå generationsmålet görs inte på regional nivå och har heller inte bedömts på nationell nivå på samma sätt som 

miljökvalitetsmålen. En förutsättning för att nå generationsmålet är sannolikt att samtliga, eller åtminstone huvuddelen, av miljökvalitetsmålen ska nås. 

Västra Götaland 

  

Generationsmålet Vi kommer att lämna över miljöproblem till kommande generationer om inte takten i åtgärdsarbetet 

ökar avsevärt. Enligt FN:s klimatpanel har vi enbart det kommande decenniet på oss att begränsa den 

globala uppvärmningen. 

Ett tecken på allvaret är att den positiva utvecklingen för ozonskiktet som forskarna tidigare 

förutspått inte längre kan styrkas. En av orsakerna är osäkerheterna kring klimatets fortsatta 

påverkan10. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs långtgående 

förändringar utan motstycke, ur alla samhällsperspektiv, menar FN:s klimatpanel IPCC11.  

För Västra Götaland betyder det att tempot och omfattningen av omställningsarbetet måste öka 

inom alla samhällssektorer för att nå såväl generationsmålet som våra 15 regionala miljökvalitetsmål. 

Kommunerna behöver i större utsträckning engagera fler aktörer för att bättre integrera miljömålen i 

sin fysiska planering. Vägtrafikens utsläpp och anspråk på utrymme påverkar flertalet 

miljökvalitetsmål negativt varför framtida investeringar behöver ha kollektivtrafik, cykel och gång i 

fokus. För att säkra vatten av god kvalité för framtida generationer behöver vattenförvaltningens 

rättsliga bestämmelser om kvalitén på vattenmiljön12 beaktas ytterligare vid tillsyn och 

tillståndsprövning. Hur plan‐ och bygglagen, miljöbalken och skogsvårdslagen samt 

landsbygdsprogrammet tillämpas har stor betydelse för möjligheterna att nå generationsmålet och 

miljökvalitetsmålen.  

Länets regionala åtgärdsprogram för miljömålen ‐ Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland utgör 

ett viktigt verktyg för att öka takten i åtgärdsarbetet och stimulera till en ökad samverkan lokalt och 

regionalt13. Under 2018 har programmet lanserats regionalt och aktörer som kommuner, högskolor, 

universitet, näringsliv och ideella organisationer har bjudits in till att göra åtaganden. Om alla 

åtgärder genomförs bedömer Länsstyrelsen att flera av miljökvalitetsmålen utvecklas i positiv 

riktning till 2020.  

Integrerat i åtgärdsprogrammet är den regionala klimatstrategin Klimat 2030 – Västra Götaland 

ställer om som ska leda till målet om en fossiloberoende region år 2030. Unikt för klimatstrategin är 

                                                            10 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6833-2.pdf?pid=22054 s. 146–147. 11 https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/en-halv-grad-gor-stor-skillnad-1.140075. Sammanfattningen av IPCCs specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning kan läsas på: http://report.ipcc.ch/sr15/pdf/sr15_spm_final.pdf 12 Miljökvalitetsnormer 13 https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/stat-och-kommun/miljo/miljomal/atgardsprogram-inom-miljomal.html

Det övergripande målet för 

miljöpolitiken är att till nästa 

generation lämna över ett samhälle 

där de stora miljöproblemen är 

lösta, utan att orsaka ökade miljö‐ 

och hälsoproblem utanför Sveriges 

gränser. 

att omställningsarbetet ska utgå från fyra arbetssätt14. Dessa speglar det breda tillvägagångssätt som 

behövs för att ställa om till ett fossiloberoende samhälle. 

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald  Arbetet med biologisk mångfald är långsamma processer som försenas av kortsiktiga styrmedel och 

åtgärder. Trenden för bibehållen skötsel i kultur‐ och naturbeteslandskapet går åt fel håll och fler 

åtgärder behövs där samverkan mellan aktörerna i landskapet gynnas.  

Länsstyrelsen färdigställer under 2018 regional handlingsplan för grön infrastruktur15. 

Handlingsplanen är ett viktigt underlag i arbetet som krävs för att öka kunskapen om landskapens 

värden utifrån ett helhetsperspektiv, både inom planering och förvaltning. Nästa steg är att förankra 

och tillämpa handlingsplanen. Samverkan är centralt i det fortsatta arbetet. 

Länsstyrelsen deltar även i två europeiska projekt kopplat till biologisk mångfald och samverkan. Det 

handlar dels om erfarenhetsutbyte kring lantbruk som kan leverera höga naturvärden16, dels att hitta 

former för samverkan mellan lokala aktörer och synergier mellan bevarande av naturvärden och 

nyttjande av naturresurser för den lokala samhällsutvecklingen17.  

Kulturmiljö Takten i det kulturhistoriska skyddsarbetet går alldeles för långsamt. Med nuvarande takt skulle det 

ta drygt 600 år att skydda den tiondel av länets byggnadsbestånd som enligt Länsstyrelsens 

bedömning bör ha formellt skydd i detaljplan. Lagändringar som medför lättnader i krav på bygglov 

kan på sikt leda till negativ påverkan på det byggda kulturarvet. Denna påverkan kan minskas genom 

ett proaktivt kulturmiljöarbete och en kontinuerlig dialog med medborgarna, som i sig skapar 

intresse och förståelse för bevarandefrågorna.  

Flera kommuner i länet18 bedriver ett aktivt åtgärdsarbete med skydd av enskilda byggnader. Alingsås 

och Vänersborgs kommuner ligger på senare år i framkant i länet med sitt åtgärdsarbete kring 

skyddsbestämmelser i detaljplaner, där en tredjedel av planerna innefattar skyddsbestämmelser 19. 

Länsstyrelsens projekt Moderna planeringsunderlag syftar till att ge en nulägesbild av kommunernas 

strategiska kulturmiljöhantering. Projektet utgör en viktig plattform för dialogen med kommuner och 

andra aktörer i syfte att öka integreringen av kulturmiljöperspektiven i den fysiska planeringen. 

Åtgärder som genomförs inom lantbruket för att hålla landskapen öppna är av stor betydelse för att 

synliggöra landskapens kulturvärden.  

Kretslopp Minimering av avfall och en övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att 

kunna åstadkomma ett mer resurssnålt samhälle. Substitution av farliga ämnen är av stor betydelse i 

arbetet för en giftfri miljö men också för att avfall ska kunna återanvändas i ny produktion20.  

                                                            14 Arbetssätten omfattar att vara föregångare, satsningar på innovationer, klimatplanering och attraktiva samhällen. http://klimat2030.se/ 15 https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/stat-och-kommun/samhallsbyggnad/infrastruktur/gron-infrastruktur.html 16 http://www.hnvlink.eu/ 17 Projektet går under namnet BIOGOV där Länsstyrelsen medverkar med ett delprojekt i Vallebygden. https://www.interregeurope.eu/biogov/ 18 Ex. Vänersborg, Göteborg, Mariestad, Alingsås och Lidköpings kommuner. 19 Utifrån senaste indikatoruppdateringen av indikatorn planskyddade byggnader för åren 2011-2017. 20 https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Cirkular-ekonomi/

Det Substitutionscentrum som håller på att etableras i Borås, på uppdrag av regeringen, är därför ett 

viktigt led i detta arbete. Centrumet ska öka kunskapen om farliga ämnen och förse företag och 

offentliga aktörer med kunskap om möjliga alternativ för en systematisk utfasning av farliga ämnen.21  

Göteborgs stad är en föregångare med sitt avfallsförebyggande arbete och har tack vare detta arbete 

fått 2018 års miljöstrategipris22. Verksamheten Skrota Skräpet coachar kontor, äldreboenden, 

förskolor och skolor23. Utbildningar för upphandlare24, avfallssnåla evenemang25 och 

Göteborgsmodellen26 för minskat matsvinn är andra exempel på avfallsförebyggande åtgärder som 

tillsammans skapar ett helhetstänk kring avfall som fått spridning även utanför den egna 

organisationen. Resultatet från arbetet med äldreboenden och andra verksamheter visar på 

synergieffekter mellan avfallsminskning och minskad klimatpåverkan, minskade kostnader och en 

bättre arbetsmiljö27.  

Göteborgs stad ingår även i det nationella forsknings‐ och innovationsprogrammet Sharing Cities för 

att utveckla affärsmodeller för delningsekonomi 28 och driver Cirkulära Göteborg för att underlätta 

och skynda på omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi29. En sådan omställning har 

potential att skapa synergieffekter med flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.   

Naturresurser För att möjliggöra en hållbar användning av vattenmiljöer idag och i framtiden med hot från 

klimatförändringar arbetar Länsstyrelsen med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Planen 

ska bland annat ge en överblick över regionalt viktiga vattenresurser samt behovet av dricksvatten 

och vatten för jordbruk och industri idag och i framtiden. För att skydda samhällsviktiga 

vattenresurser pågår också arbetet med att inrätta vattenskyddsområden.     

Konsumtionsmönster  För att generationsmålet ska kunna nås behöver energi‐ och materialkonsumtionen minska samtidigt 

som konsumtion av mat och transporter behöver ske med ett lågt klimatavtryck30. 

Konsumtionsmönstren har även stor påverkan på exempelvis biologisk mångfald, 

kemikalieanvändning samt brukandet av mark‐ och vattenresurser.  

Den regionala klimatstrategin Klimat 2030‐Västra Götaland ställer om omfattar satsningar som 

täcker upp flera aspekter av konsumtionsmönster inom sina fokusområden hållbara transporter, 

klimatsmart och hälsosam mat samt förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster. Inom 

fokusområdet klimatsmart och hälsosam mat hanteras exempelvis frågor som mer vegetariskt på 

tallriken, mindre matsvinn och hållbart lantbruk. 

                                                            21 https://www.ri.se/nyheter/rise-startar-substitutionscentrum 22 https://miljo-utveckling.se/de-vinner-miljostrategipriset-2018/ 23 https://goteborg.se/wps/wcm/connect/2a90b5ea‐9606‐4874‐a388‐

7632121f178c/Skrota+Skr%C3%A4pet+informationsblad+180110.pdf?MOD=AJPERES 24 http://services.goteborg.se/ElearningInkop/presentation_html5.html 25 https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/en-varld-utan-sopor/engangsfritt-kulturkalas 27 https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/forvaltningen-kretslopp-och-vatten/vara-verksamheter/forebygg-avfall-i-goteborgs-stad 28 http://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/det-gor-goteborgs-stad/dela-och-lana/sharing-city-goteborg 29 https://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/det-gor-goteborgs-stad/cirkulara-goteborg-/ 30 http://report.ipcc.ch/sr15/pdf/sr15_spm_final.pdf

Flera nätverk med olika funktioner har bildats inom ramen för Klimat 2030. Under året har ett 

regionalt nätverk för köpcentrumaktörer etablerats samt ett Klimatråd med västsvenska ledare. 31 

Nätverket och projektet Klimatsmarta semestrar är unikt då det samlar en bredd av aktörer och 

dessutom fångar upp regionala turismaktörer32 med möjlighet att uppmuntra till förändrat 

resebeteende.  

Forskning Västra Götaland ligger i framkant med forskning kring cirkulär ekonomi och cirkulära textilflöden. 

Borås högskola har under året fått i uppdrag att starta en nationell samverkansplattform för hållbara 

textilier33. Projektet Re:Textile som drivs inom Borås Science Park vid Borås högskola har under året 

skalats upp till att bli ett nationellt projekt genom stöd från Naturvårdsverket. Målet är bland annat 

att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan men även möjliggöra nya affärsmodeller och 

underlätta för konsumenter att göra mer hållbara val34.  

Vid Chalmers högskola bedrivs forskning och innovationsarbete inom bland annat hållbara material 

och produktion35 hållbara transport‐ och energisystem36 samt hållbar konsumtion37. Exempel är 

Chalmers forskning kring material baserade på skogsråvara inom Wallenberg Wood Science Center38, 

kunskap som kan vara viktig för en övergång till en biobaserad ekonomi.  

   

                                                            31 http://klimat2030.se 32 Mer om nätverkets resultat kan läsas under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt på https://klimatsmartsemester.se/. 33 https://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2018/April/Samverkansplattform-for-hallbar-svensk-textil-startar-i-Boras/ 34 https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbara-textilier/Hallbara-affarsmodeller/ 35 https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/globala-malen/Sidor/hallbar-konsumtion-och-produktion.aspx 36 https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/forskning/frt/Sidor/default.aspx 37 https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Forsta-rejala-forskningsprogrammet-om-hallbar-konsumtion.aspx 38 http://wwsc.se/

Örebro 

Generationsmålet

Ingress Miljöåtgärder genomförs på bred front för att minska miljöbelastningen och förbättra miljötillståndet. Åtgärderna är dock i de flesta fall blygsamma i förhållande till målsättningen för miljöpolitiken och motverkas av andra trender, som ökat resande, ökad konsumtion och intensiv markanvändning.

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad Under året har arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur varit intensivt. En rad analyser har genomförts som innebär att planeringsunderlagen för att ta hänsyn till ekosystemen har förbättrats. Arbetet behöver nu fortsätta med att kommunicera dessa och påbörja åtgärder. Nya verktyg och styrmedel som stimulerar arbetet behövs för att underlagen ska ge full nytta.

Naturvårdsarbetet har under några år getts hög prioritet av regeringen och viktiga beslut och genomföranden av områdesskydd och restaureringar av våtmarker, skog och vattendrag har skett. Det innebär att förmågan att långsiktigt generera ekosystemtjänster har säkrats och förbättrats på flera platser i länet. Under året har arbetet inom Regeringens våtmarkssatsning påbörjats. Arbetet kommer att innebära ett viktigt steg i att restaurera våtmarkernas gröna infrastrukturs funktion för att säkra grundvattenförsörjning och buffring av vatten i landskapet. Redan i år har viktiga och jämfört med tidigare år stora insatser genomförts.

Antalet sjöar som ingår i kalkningsprogrammet har minskat från ca 500 till ca 300. Minskningen beror på att nedfallet av försurande ämnen har minskat sedan slutet av 1990-talet. Detta, tillsammans med att kalkningsåtgärder genomförts under ca 40 år, har medfört att den biologiska mångfalden bevarats och främjats i många sjöar och vattendrag. Återhämtningen tar dock lång tid. Därför bedöms kalkningen av försurade sjöar och vattendrag behöva fortsätta i många år till. Dessutom behövs ett anpassat skogsbruk med askåterföring för att minska påverkan av försurningen.

Vattenvårdsåtgärder genomförs varje år i mindre vattendrag men i relativt liten skala i förhållande till åtgärdsbehovet. Förhoppningsvis kan åtgärder komma till stånd i större vattendrag genom ny lagstiftning för vattenkraft. Större åtgärder i jordbrukslandskapet är svåra att få till p.g.a. ålderdomlig lagstiftning för markavvattningsföretag.

God hushållning med naturresurser. Natur- och kulturmiljöer bevaras, främjas och nyttjas hållbart Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av skyddad natur. Under året har Länsstyrelsen beslutat om nio nya och ombildade naturreservat omfattande ca 1600 ha varav det mesta är skogsmark. Behoven av ytterligare finansiering till områdesskydd är mycket stora. Bristen på finansiering leder till försvårad dialog med skogssektorn och riskerar att undanröja möjligheterna att nå flera miljömål och generationsmålet.

Sett till behoven är resurserna till restaurering och skötsel av skyddade områden otillräckliga. Externa resurser är därför viktiga. Under de senaste åren har Länsstyrelsen arbetat med två Lifeprojekt för att kunna genomföra olika naturvårdsinsatser. Åtgärderna inom Lifeprojektet RECLAIM ger stora positiva effekter på artmångfalden och påverkar flera miljömål och andra samhällsmål positivt. Det nära samarbetet med traktens lantbrukare förbättrar deras möjligheter att bruka markerna mer hållbart och långsiktigt. Åtgärderna i sjön Tysslingen ger en längre uppehållstid för vattnet vilket motverkar

översvämningar längre nedströms och bidrar till att binda näringsämnen i sjön. Dessutom gynnar arbetet besöksnäringen i området genom ökad tillgänglighet. Inom Life TAIGA har Länsstyrelsen de senaste åren kommit igång med den viktiga skötselinsatsen naturvårdsbränning av skog.

Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i flera kommuner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja och delfinansiera kommunala kulturmiljöprogram. De program som Länsstyrelsen delfinansierar tas också fram i dialog med Länsstyrelsen, men anpassas efter respektive kommuns behov. Endast Örebro kommun har antikvarisk kompetens direkt knuten till planarbete och bygglovshantering. Länsstyrelsen har under 2018 fattat beslut om att bilda ett nytt byggnadsminne.

Arbetet med att bevara, använda och utveckla värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap försvåras av den pågående samhällsutvecklingen som innebär avfolkning av landsbygden och ökat exploateringstryck i städerna. I länet finns flera exempel på att värdefulla byggnader och miljöer på landsbygden hotas av att de inte längre har någon användning. Det finns också exempel på att bristen på relevanta kunskapsunderlag och kompetens leder till att kulturmiljö- och naturvärden hotas vid förtätning av tätorter. Kommunernas brist på antikvarisk kompetens leder också till att kulturmiljövärden förbises i planerings- och bygglovsprocesser.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas Förutsättningarna att arbeta med grön infrastruktur varierar kraftigt mellan kommunerna. Under 2018 beviljades 13 projekt i länet bidrag från det statliga stödet LONA. Projekten spänner över en stor bredd där flera handlar om att utveckla tätortsnära natur och sociala ekosystemtjänster. Kommunerna har ofta en ambition att ta vara på värdefulla grönstrukturer vid de planerade bebyggelseområdena.

Kommunerna planerar i stor utsträckning för nya bebyggelseområden i bullerutsatta lägen. Då riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt förordning 2015:216, har höjts kan det innebära att människors utsätts för högre ljudnivåer vid sina bostäder än tidigare. Detta innebär en försämring för människors hälsa då forskning visar att höga bullernivåer kan leda till hjärtkärlsjukdomar, stressymptom, sömnsvårigheter m.m. Samtidigt arbetar de flesta kommunerna i länet nu mer aktivt i det strategiska arbetet för att skapa bra bostäder och goda livsmiljöer för alla.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen Avfallshanteringen går mot mer förbränning och utsortering av biologiskt avfall. Insamling av textilavfall har kommit igång i mindre skala inom detaljhandeln.

Insamlingen av farligt avfall är något lägre i länet jämfört med riksgenomsnittet. Några kommuner har under året arbetat med informationskampanjer för att öka insamlingsgraden.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Länsstyrelsen och Region Örebro län har mot bakgrund av nya nationella mål fastställt mål till 2030 och viktiga insatsområden. Utvecklingen går åt rätt håll men vi har fortfarande en stor potential att göra mer för att ställa om länets energiförbrukning till förnybart. Under året har vi väglett aktörerna kring Klimatklivet och arbetat för att öka takten i klimatarbetet. Arbetet har varit framgångsrikt och de projekt som beviljats stöd kommer att bidra till att omställningen till förnybar energi går fortare och att restvärme i högre grad kan tas tillvara.

I länet pågår flera projekt på transportområdet, men utsläppen minskar ännu inte i den takt som behövs för att nå målen. Länsstyrelsen driver i samverkan med länets kommuner ett projekt kring transportsnål planering och har inlett dialogen kring en handlingsplan för omställning till förnybara

drivmedel. I det länsgemensamma arbetet har vi arbetat för att stärka miljö och hållbarhetsperspektiven i infrastrukturplaneringen och även lyft att det behövs medel och uppdrag för att tydligare kunna vägleda kommunerna kring arbetet med hållbar stadsutveckling.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. I det uppdaterade energi och klimatprogrammet finns mål om att den hållbara konsumtionen ska öka och att vi ska minska klimatpåverkan per konsumerad krona. Där finns även mål att minska avfallsmängderna och öka återanvändning och materialåtervinning av t.ex. textiler. Årets energi- och klimatdag hade tema beteende och handlade om hur offentlig sektorn kan arbeta med att stimulera hållbart resande och konsumtion.    

Östergötland 

Länsstyrelsen Östergötlands uppföljning av generationsmålet 2018

Länsstyrelsen arbetar med generationsmålet på en strategisk nivå. Det innebär bland annat att vi tar ställning till hur vi genomför vår samverkan och åtgärdsarbete i olika miljöfrågor på internationell, nationell och regional/lokal nivå utifrån hur väl aktiviteten i fråga bidrar till att nå generationsmålet eller miljökvalitetsmålen.

Ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster

Inom arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har länsstyrel-sen under året bland annat tagit fram kartor över värdetrakter både i tätorter och på landsbygden. Handlingsplanen som fastställdes i september 2018 beskriver vilka utmaningar och åtgärder som är mest prioriterade för länet, den kan ses som ett kunskaps- och planeringsunderlag på samma gång39.

Östergötland är ett av tre pilotlän inom uppdraget om ekosystemtjänster i ärendehanterin-gen.

Cirkulär ekonomi

Länsstyrelsen har, utifrån ny förordning och kommande vägledning från Naturvårdsverket, sett behov av att utveckla och öka stödet till kommuner kopplat till avfallsplaner, inte minst med koppling till hur de kan användas som ett styrinstrument i energi- och klimatomställ-ningen. Kommuner i Östergötland har även uttryckt intresse och behov av ökad vägledning för arbetet med avfallsplaner. Länsstyrelsen har nu påbörjat en förstudie (med finansiering från LEKS) för hur länsstyrelserna kan stödja kommunernas arbete med att få in energi- och klimataspekter i avfallsplanerna.

Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp

Insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning är avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning, i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.

Flera av länets kommuner och andra aktörer erbjuder möjlighet till återbruk på många håll och på olika sätt, till exempel i form av bytesmarknader och dylikt.

Förnybar och effektiv energi

                                                            39 https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/lantbruk-och-landsbygd/natur-och-vilda-djur/gron-infrastruktur.html

Länsstyrelsen samordnar sedan flera år tillbaka ett nätverk för energieffektivisering inom processindustrin, där merparten av de större energianvändarna i länet deltar. Där delger företag varandra sina åtgärder för att tillvarata restenergi, energieffektivisera och även producera förnybar energi. Kunskapshöjning och dialog kring aktuella energi- och klimatfrågor ingår också inom ramen för nätverkets möten. Östergötland är ett av fem supportlän inom projektet Incitament för energieffektivisering.

Kulturmiljö bevaras, främjas och nyttjas hållbart

Bristande kompetens i länet med bristfälliga kunskapsunderlag och avsaknad av formellt skydd bedöms vara de största hindren för Östergötlands kulturmiljöer. Rationaliseringen av jordbruken fortsätter vilket påverkar landskapets utseende och kulturmiljöer negativt. Fler åtgärder görs i länet för att bevara de kulturmiljöer som finns. Bland annat har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen under år 2018 fortsatt kvalitetssäkringen av forn- och kulturlämningar registrerade i projekt Skog och Historia.

Inom projektet Life Coast Benefit arbetar länsstyrelsen bland annat med att återskapa betesmarker längs kusten.

Hälsa

Inom ramen för Möta (Miljösamverkan Östergötland) har en av insatserna under året varit att kartlägga var det finns brandövningsplatser i länet. Syftet är att bedöma risker för spridning av PFAS till närliggande grundvattenmagasin och ytvatten. Dessa åtgärder främjar strecksatsen att skapa kretslopp som så långt som möjligt är fria från farliga ämnen.

Det pågår ett aktivt arbete med fokus på friluftsliv i Östergötland. I augusti samlade Länsstyrelsen aktörer i länet till en konferens för att diskutera hur vi kan locka nya grupper till fysisk aktivitet och naturupplevelser.

Länsstyrelsen bedriver även en hälsorelaterad miljöövervakning, där miljögifter i fisk, grundvatten och ytvatten analyseras. Länsstyrelsen har under år 2018 tagit prover i flera vattenverk, sjöar och vattendrag för analys av cirka 230 stycken föroreningar.

För att få mer kunskap om hur människorna i länet mår och hur de påverkas av miljön förtätar Länsstyrelsen miljö- och hälsoenkäter i samarbete med bland annat Arbets- och miljömedicin i Linköping.

Ökad transparens och rättvisa

Länsstyrelsen Östergötland har som ett av fem övergripande mål att ”Vi har en god dialog med vår omgivning”. Konkret innebär det att dialog i olika former prioriteras, i syfte att underlätta såväl främjande arbete som myndighetsarbetet, samt att skapa en större förståelse för de beslut som tas.

Inom ramen för Möta (Miljösamverkan Östergötland) arbetar Länsstyrelsen tillsammans med länets samtliga kommuner för att kontinuerligt genomföra kunskapshöjande och vägledande aktiviteter och material inom miljötillsynen. Syftet är att öka samsynen och säkerställa en likartad tillämpning av relevant lagstiftning. Under år 2018 har prioriterade insatser varit • Vägledning av köldmedietillsyn

• Tillsyn över användning av organiska lösningsmedel

• Inventering av verksamheter enligt MIFO-metodiken

• IEE, Incitament för energieffektivisering

• Hälsoskyddsprojekt om lokaler för vård och annat omhändertagande

• Gemensam provtagningsplan för livsmedelskontrollen

Utbildning, forskning och innovation

Sedan år 2017 deltar Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska Verken i Linköping i ett EU-projekt för att minska läkemedelsrester till Östersjön. Projektet Clear Waters from Pharmaceuticirkals (CWPharma) är ett samarbete mellan myndigheter, universitet och reningsverk från sju länder kring Östersjön. I projektet ingår utvärdering och optimering av avancerade reningstekniker för att minska utsläpp av läkemedel via avloppsreningsverk. Projektet kommer att mynna ut i en aktionsplan med rekommendationer och verktyg för att minska läkemedel i vattenmiljön.

Länsstyrelsen är lead partner för EU-projektet INSURE, där Länsstyrelsen med flera bland annat arbetar med att utveckla hållbara saneringsmetoder och förbättra metoderna för tillsyn av förorenade områden. Inom projektet förbättras även tekniska verktyg såsom GIS, databaser och datamodeller för att förbättra prioritering och visualisering av förorenade områden.