På en enda timme tar vår jord emot lika mycket solenergi somhela mänskligheten behöver för ett helt års konsumtionSolstrålningen skapar temperaturskillnader, vilket sätter igång luft- och vattenströmmar, som i sin tur transporterarfukt och värme. Solenergin sprider sig på så sätt runt hela jorden och erbjuder många möjligheter att ur olikakällor ta till vara energin. Man kan göra det med vattenkraftverk, vindkraftverk, solfångare, solpaneler, genomatt bränna biomassa och biogas, eller genom att utnyttja energin i havsströmmar och vågor. Outsinliga energi-resurser finns också i tidvattenrörelserna (som är en form av månenergi) och i geotermisk energi, så som i hetakällor. Också jordvärmepumpar kan räknas som teknik för förnybar energi, eftersom bruket av dem sparar elenergiför andra ändamål.

GET

TY-I

MAG

ES

Allt fler funktioner i samhälletär automatiserade och kräverelektricitet, som får en alltstörre roll i energiförsörjning-en. Men tillgång på energi äringen självklarhet – en tredje-del av mänskligheten saknarännu tillgång till el.

Principen för hållbar utveck-ling gäller tillgången på färsk-vatten, mat och ren atmosfäroch i högsta grad även råva-rorna för energi och produk-tion av elektricitet.

Kyoto-protokollet från 1997och dess uppföljningar gerramarna för en begränsningav växthusgasutsläpp som an-ses riskfyllda för klimatet.I många länder har man sti-pulerat gränsvärden för sinautsläpp, gränsvärden somstegvis sänks. Inom EU ladeEuropeiska rådet våren 2007följande målsättning: växthus-gaserna skall minskas med20%, andelen förnybar energiskall ökas till 20% och energi-effektiviteten skall förbättrasmed 20% fram till år 2020.På global nivå fortsätterarbetet inom den så kalladeKyoto-processen.

Utsläppen från bruket avfossila källor måste skäras neroch begränsade energikällorersättas med förnybara. Ener-gin – civilisationens drivkraft– riskerar bli en bristvara. Detär vår plikt att ordna det så attkommande släktled får möj-lighet att leva minst lika brasom sina föregångare.

Vi behöver energiockså i framtiden

Finlands elanskaffning år 2007 var ca 90 TWh (miljarder kWh),en fjärdedel genererades med förnybara energiformer.

Sakkunnigas utredningarvisar att man i vårt land medvindkraft kunde produceralika mycket el som man idag producerar medvattenkraft.

EU satsar på vindkraft och biomassaInom EU har man enats om ramarna förenergimålen till år 2020. För att öka gra-den av självförsörjning och minska växt-husgasutsläppen ska andelen förnybarenergi ökas från cirka 7 procent i dag till20 procent av EU-ländernas energikon-sumtion. Det gäller den totala konsum-tionen av värme, fordonsbränslen ochel.

För elektricitetens del betyder detatt den förnybara andelen måste mer änfördubblas.

Landvisa måldirektiv är under arbeteinom kommissionen. Vindkraften väntasha den största potentialen att öka fram-om biomassan och biogasen. Som ener-gikälla kan biomassan inte växa obegrän-sat: odling av energigrödor konkurrerar

Renare,förnybar energi

med odling av livsmedelsgrödor och bio-massa ur skogen får man främst som ensidoprodukt från skogsbruk för andraändamål.

Finland besitter såväl råvaror somsakkunnande och erfarenhet för att aktivtvara med i utvecklingen.

Vatten och vind plus biomassaAv Finlands elkonsumtion produceradesår 2006 omkring en fjärdedel med förny-bara energiformer; huvudsakligen medvattenkraft och biobränslen. Nya sätt attproducera el måste ändå till för att manska kunna ersätta stora delar av den pro-duktion som idag bygger på fossila bräns-len och för att man ska täcka den ökandeefterfrågan utan att öka utsläppen.

Om inte vattenkraften märkbartbyggs ut faller bördan även hos oss påbiomassan och vindkraften. Gallringshyg-gen och insamling av hyggesrester bordefyrdubblas och vindkraften ökas tjugofal-digt för att Finland ska klara målsättning-arna.

Sakkunnigas utredningar visar attman i vårt land med vindkraft kundeproducera lika mycket el som man i dagproducerar med vattenkraft, med margi-nal för ytterligare en fördubbling.

Användningen av vattenkraft, vind-kraft och biobränslen kan ökas så att destår för hälften av vårt elbehov. Det skulleuppfylla EU-kraven och energiformernaskulle utgöra det komplement av förny-bar energi som vår elproduktion behöver.

KUVA

ARIO

Vindkraften är en hållbar lösningVindkraften är förnybar, utsläppsfri i driftoch går på en inhemsk naturresurs somär gratis. Drivkraften är oberoende avprisvariationer på världsmarknaden ochtransporterar sig själv till platsen. Denenergi som krävs för tillverkningen av ettvindkraftverk återvinns under några må-naders drift och därefter över 40 gångertill under sin livscykel. Vindkraften skaparinga externa eller följdkostnader. Uttjän-ta verk kan rivas och transporteras förskrotvärdet och fundamenten slätas över.

Eftersom vindkraft är elproduktionsom varierar med de yttre förhållandenakan det medföra problem att tillföra storamängder i vårt elsystem. Ofta hör manpåstås att vindkraften behöver lika myck-et reservkraft som stöd. Det sämmer inte.

Vårt elsystem är planerat för envarierande elkonsumtion. I elnätets funk-tion beaktar man dessutom att det even-tuellt kan uppkomma plötsliga fel i kraft-verken eller på ellinjerna. Därför finnsdet reglerkraft i elsystemet. Obalans mel-lan produktion och konsumtion rättastill med kraftverk som ligger i reserv samtgenom att köpa och sälja reglerkraft. Närvindkraft tillförs i elsystemet kan mansålunda ha kontroll över variationerna iproduktionen som en del av den norma-la verksamheten.

Det är först när produktionsandelar-na blir större som variationerna i vind-kraften syns starkare än variationerna ielkonsumtionen. I Finland kan de oförut-sedda svängningarna i elkonsumtionenmed det nuvarande systemet vara av stor-leksordningen 100–200 MW och denstörsta enskilda felincidenten 850 MW.De snabba vindkraftsvariationerna utgör

högst under 20 procent av den installe-rade effekten. När Finlands installeradevindkraftskapacitet har stigit till 1000 MW– alltså omkring tiodubblats från den nu-varande nivån – ligger variationerna fort-farande under 200 MW.

Då vindkraftens andel av elförbruk-ningen är betydande, 10–20 procent,räknar man med att tilläggskostnadernaför att balansera variationerna ligger på1–4 euro/MWh. Då kostnaderna är somstörst motsvarar de 10 procent av elensmarknadspris. Med modern teknik kanman planera vidkraftverken så att pro-duktionens kvalitet motsvarar industri-nivåns krav för elproduktion. Behovenatt bygga elnät för vindkraften beror påhur långt från konsumenterna vindkraft-verket byggs och på stomnätets styrka.Undersökningar visar att vindkraftprodu-cerad el sänker marknadspriset.

Vinden – gammal trotjänaremed tillväxtmöjlighetVindkraft har använts i många forna kul-turer för att driva fartyg, pumpa vattenoch dra spannmålskvarnar. Vindkraftensanvändning för elproduktion uppfannsav den danska meteorologen Poul laCour år 1891. Som ekonomiskt försvar-bar elproduktionsform tog utbyggnadenfart efter oljekrisen på 1970-talet.

I Finland användes tusentals väder-kvarnar tills kol- och vattenkraften togöver och senare kompletterades medkärnkraft. Erfarenheterna från Danmarkoch Sverige har gjort att elproducerandevindkraftverk i ett par decennier byggtsockså i Finland.

I Ajos, Kemi byggs hösten 2007en 33MW:s vindpark med11 vindkraftverk.

PVO-

INN

OPO

WER

| V

IND

KRAF

TVER

KEN

ÄR I

NPA

SSAD

E I

BIL

DEN

VATT

ENFA

LLW

PD A

G

Den installerade effekten var i slutetav 2007 drygt 100 MW. Vindkraftverkenproducerade då drygt 0,2 procent av lan-dets elkonsumtion. Det räcker till för atttäcka hushållselförbrukningen i över35 000 egnahemshus.

I Finland har utbyggnaden av vind-kraft huvudsakligen skett längs västkustenoch på Åland. Öppna havsområden er-bjuder goda vindlägen och närheten tillvägar och kraftlinjer underlättar etable-ringarna.

I många andra länder har utveckling-en gått snabbare. Danmark får nära20 procent av sitt elbehov ur vinden ochTyskland cirka 7 procent. Inom EU pro-duceras drygt 3 procent av elbehovetmed vindkraft.

Beräkningar visar att vindkraften iEuropa till 2030 kunde byggas ut till attproducera en femtedel av kontinentenshela elbehov, även om konsumtionenökar med hälften.

Inom EU-15 beräknas den samman-lagda kapaciteten växa till 180 000 MWtill år 2020. Då producerar 15 EU-ländermed vindkraft mera el än vad hela Nor-den konsumerar.

En vindkraftsandel på 6–7 procent av landets elproduktion ersätter kolkrafti en omfattning som motsvarar utsläpp av 5–6 miljoner ton koldioxid.Det är hälften av vad Finland borde minska sina utsläpp till 2010 och

en femtedel av kvoten på 20 procent minskade utsläpp till 2020.

VATT

ENFA

LL

I Danmark producerades nästan en femtedel av elbehovet med vindkraft,i Tyskland ca 7%, i Finland 0,2 % och i hela EU nästan 3 %.

Mest ekonomiskt och praktiskt för under-hållsarbeten är det att bygga vindkraft-verk längs kusterna. Där råder bra vindaroch nätet av landsvägar och kraftlinjerär som tätast, vilket innebär drägliga kost-nadskalkyler. Hittills har man byggt mestlängs västkusten. Fastän geografin ochbosättningen begränsar etableringarnatill små grupper av vindmöllor kan mannå avsevärda mängder energi. Till exem-pel på Åland har man byggt upp en ka-pacitet som nu producerar en fjärdedelav landskapets elbehov.

För att man ska åstadkomma en el-produktion som märks på riksnivå behövsstörre sammanhängande byggplatser. Desannolikaste platserna för stora vind-kraftsprojekt är ute till havs på grundavatten i Bottenhavet och Bottenviken.Där finns de stora möjligheterna, trotsatt det ännu finns tekniska problem attlösa och trots att både byggandet ochdriften av offshoreanläggningarna är dy-rare än på land. En stor vindkraftsparkpå ett 10 x 100 km stort havsområde kun-de med möllor på 5 MW på 1 km avståndfrån varandra producera över 15 procentav landets elbehov.

En god potential för vindmöllebyg-gen finns också på områden några kilo-meter in från kustlinjen. Där är vindarnafrån havet fortfarande starka, men kraft-verken förorsakar färre konfliktsituatio-ner med mark- och sommarstugeägare.

Skärgårdsområden har vanligen till-räckliga vindar men kraftlinjernas över-föringskapacitet kan vara för liten för demoderna kraftverkstyper som ger bästaekonomin.

I Lappland blåser det bra men detglesa linjenätet och markplaneringenbegränsar utnyttjandet till någon procentav elbehovet.

Inne i landet finns många flacka gles-bygdsområden och långsträckta höjdersom kunde erbjuda ytterligare potentialatt utnyttja, men man fortsätter ännu attundersöka de teknisk-ekonomiska villko-ren.

Placeringen är viktigMiljöministeriet har gett ut direktiv omatt landskapsförbunden ska reservera till-räckliga arealer för vindkraft i sina mark-planeringsförslag. Ministeriet förordaratt man bygger koncentrerade grupperav flera möllor i stället för att sprida utenstaka anläggningar. Helst ska man pri-oritera sådana områden som redan på-verkats, som till exempel hamnpirer, väg-bankar och industriområden.

För byggande av vindkraftverk krävsbyggnadstillstånd av kommunen. Endastsmå gårdsmöllor kan resas med enklaåtgärdstillstånd. Om projektet gäller envindkraftspark med flera enheter behövsen miljökonsekvensbedömning. Den ut-

Finland hargott om vind

För att vi ska nå Finlands mål för andelen förnybar energi år2020 och ersätta 6–7 procentenheter av elproduktionen medvindenergi behöver den sammanlagda kapaciteten ökas tillcirka 2 000 MW. Med dagens tekniska utvecklingsnivå motsvarardet 500-600 vindmöllor.

GO

RIL

LA

reder hur projektet kan tänkas inverkapå landskapsbilden och på platsens even-tuellt unika flora och fauna, vilken riskenär för att ljud och skuggor inverkar påinvid liggande bosättning och annat somkan beröra närmiljön. Områdets betydel-se för genomflygning eller som rastplatsför flyttfågelsträck bör beaktas. Även Sjö-fartsverket och Luftfartsverket bör hörasvid ansökan om tillstånd.

Innan ett vindkraftverk byggs måsteman överlägga med markägarna, medgrannarna till vindkraftverket, med be-slutsfattarna inom kommunen samt medenergibolagen och miljömyndigheterna.För att resa ett vindkraftverk eller envindkraftspark behövs detaljplan ellertillståndsbeviljning eller vardera, beroen-de på placering och storlek.

Företag som planerar vindkraftverkska i tid ge ut information så att den lo-kala bosättningen kan inverka på projek-tet och på val av plats. Det förutsätts ocksåav markanvändnings- och bygglagen.

Från initiativ till vindkraftverkByggande av vindkraftverk fordrar grund-liga bakgrundsundersökningar. Det kangå från några månader till flera år fråndet initiativet tas till förverkligandet avplanerna. En projektplanering som be-aktar miljöaspekterna och övriga för om-rådet lämpliga aktiviteter gör det lättareatt få tillstånd. Initiativet följs av förun-dersökningar och information om pro-jektet. Platsen där man planerat att vind-kraftverket ska stå undersöks noggrant.Det betyder att man gör vindmätningar,en allmän värdering av förutsättningarnaoch en mångsidig bedömning av hur an-läggningen inverkar på omgivningen.Valet av anläggning och leveransen av

den tar tid, liksom också att göra uppkontrakt för försäljning och transport avelenergin. Oftast får projektet också sam-hällsbidrag.

Ansvar för framtidenFastän man anser vindkraften vara ett brasätt att producera el finns det oro för attvindkraftverken skall förändra det lokalalandskapet. Snabba förändringar i när-landskapet kan väcka motstånd.Tanken på att man genom vindkraftenbär ansvar för framtiden kan dock gekraftverken en landskapsförskönandenyans – för att inte tala om att man sam-tidigt ökar den lokala elförsörjningen.Vindkraftverkens inverkan på landskapetkan minskas genom att man placerardem långt ute till havs, på möjligast liteframträdande platser eller i formationersom tilltalar ögat i ett nytt kulturlandskap.

Vad kostarett vindkraftverk?Den tekniska utvecklingen under de se-naste 20 åren har gjort att ett moderntvindkraftverk producerar 180 gånger me-ra el till cirka halva kostnaden jämförtmed äldre kraftverksgenerationer. Denstorleksklass med vilken man når denlägsta producentkostnaden för elpro-duktionen överstiger redan 2 000 kW(2 MW) som nominell effekt. För att resaett sådant verk på ett lagom blåsigt om-råde med vägar och kraftlinjer inom räck-håll får man räkna med kostnader på2,7 miljoner euro, varav ungefär 2,4 mil-joner för själva kraftverket. Om installa-tionen skall ske ute till havs ökar kostnad-erna beroende på mera kompliceradfundamentbyggnad och behovet av att

WPD

AG

WIN

WIN

DKU

IVAN

IEM

I, V

APO

OY

NY VINDATLAS UNDER ARBETEFör att kunna beräkna ett områdes vindkraftpotential behöverman kunskap om hur luftströmmarna varierar under året.Riktningen, vindhastigheten, temperaturen och luftfuk-tigheten inverkar på den mängd el man kan få ut ur eninstallerad vindmölla.

Genom att på dator kombinera värden för luftensmakroströmmar med jordytans topografi och släthet kanman bygga upp en vindatlas, en karta som ger riktvärdenför hur mycket det i genomsnitt blåser på olika höjd övervalda områden. För att bygga moderna vindkraftverk behöverman känna luftströmmarnas egenskaper på upp till 200meters höjd. Karteringen verifieras med hjälp av årslångafysiska vindmätningar med instrument som registrerarvindhastigheter och riktningar på olika höjder.

Landskapsförbund och kommuner får ur vindatlasenen fingervisning om vilka områden som kan bli intressantaför etablering av vindkraftverk. Elbolag och lokala intresse-organisationer sparar tid och pengar genom att koncentreranärmare analyser till områden som redan på förhand ut-märkts som lämpliga ur såväl teknisk-ekonomisk sommiljösynpunkt.

lägga ut överföringskablar till land. I gen-gäld kan öppna havet ge mera än hälftentill i produktion av el, vilket balanserarupp hela projektets ekonomi.

På en blåsig plats på kusten kan manräkna med att ett 3 MW kraftverk ger enårlig produktion på 7–8 miljoner kWh.Den elenergin borde säljas för 6–7 cent/kWh under mer än 10 år för att inkoms-terna ska täcka investeringskostnaderna,det vill säga avskrivningarna och kostna-derna för de lån som behövdes för inves-teringen och driften. På en mindre blåsigplats behöver försäljningspriset varahögre för att ge dräglig ekonomi.

Kraftbolagen, som köper upp pro-duktionen för att sälja vidare till konsu-menterna, är mindre villiga att betala ettsåpass högt pris eftersom marknadsprisetpå el i Norden hållit sig på lägre nivå,kring 3–4 cent/kWh. Till det lägger dist-ributionsbolaget överföringskostnaderoch skatter så att konsumenten i slutän-dan betalar omkring 10 cent/kWh.

Om samhället önskar utsläppsfri ochförnybar elproduktion ur vind behövsalltså ett tillskott på 2–3 cent/kWh föratt investeringar i vindkraft ska bli affärs-mässigt intressanta. I Finland stödsprojektörerna med så kallat investerings-bidrag ur ett årligt moment i statsbudge-ten. Vanligen beviljas ett stöd på 30–35procent av de totala investeringskostna-derna. Det gör att vindkraftproducentenkan nöja sig med ett mindre finansie-ringslån för sin investering och få ner sinkritiska lönsamhetsgräns så att marknads-priset 3 cent/kWh hinner till för attbetala tillbaka investeringslånen. Produ-center av förnybar el kan dessutom lyftaett litet skattestöd på 0,69 cent/kWh föratt täcka en del av driftkostnaderna.

Budgetmomentet för investerings-stöd är dock så begränsat att utbyggnads-takten av vindkraft i Finland bromsats tillatt årligen stanna vid en tiondedel av denavsedda. Ett sätt att gallra bland ansök-ningarna har blivit att favorisera ny tek-nologi i planerade projekt.

Stödsystem främjarinvesteringarDet effektivaste sättet att främja utbygg-naden av vindkraft har i många andraländer varit att i lag stipulera ett minimi-pris, till exempel 7 cent/kWh, som elbo-lagen måste hålla sig till när de köperupp förnybar el. Ett sådant stöd belastarinte statsbudgeten. Eftersom alla konsu-menter är med och stöder en elproduk-tionsform som än så länge bara utgör enliten del av hela konsumtionen förblirinverkan på konsumentens räkning obe-tydlig. I Finland skulle ett sådant systembelasta ett normalt hushåll med någraeuro per år.

En allmän uppfattning är att mark-nadspriset på el kommer att stiga. Detberor dels på att produktionsanläggning-ar med stora utsläpp måste betala för sinautsläppsrättigheter och dels på att prisetpå olja och gas stiger. Samtidigt fortsätterden tekniska utvecklingen och större till-verkningsserier av vindkraftsutrustningatt inverka sänkande på investeringskost-naderna och sänker producentpriset påvindkraftsel. Gapet mellan marknadspri-set på el och det behövliga producentpri-set minskar och leder förr eller senaretill vindkraften klarar sig utan samhälletsstöd. Vinden är ju även därefter gratisoch kommer att vara det i all framtid. Enframsynt investerare satsar på vindkraft.

I mitten av 1990-talet beräknade danska regeringen attlandet genom industrins uppsving fått tillbaka 15 gånger

det som satsats på stöd till vindkraft.

Beaktansvärd sysselsättareTrots långsam utbyggnad i eget land haren anmärkningsvärt livlig finsk verkstads-industri kunnat tillgodogöra sig efter-frågan på utrustning för vindkraft. Ett30-tal företag levererar delar till utländskavindkraftverksleverantörer. Bland demkan nämnas ABB och The Switch medgeneratorer och frekvensomvandlare,Moventas (ex. Metso Drives) med växel-lådor, Rautaruukki med torndelar,Ahlstrom med glasfibermaterial tillrotorvingar osv. Komponentleverantörernas sam-manlagda årliga omsättning har 2007 sti-git till 400 miljoner euro och företagensysselsätter flera tusen personer. Tackvare den livliga exporten av komponen-ter till utländska kraftverksleverantörerberäknas importerade vindkraftverk haen inhemsk tillverkningsgrad på över 50procent.

Inom branschen verkar även de in-hemska företagen WinWinD, som tillver-kar och levererar hela verk, samt Win-darc, som utvecklar installationsteknikför offshorebaserade anläggningar. Avde finska företagen i branschen är särskiltde två sistnämnda starkt beroende av enhemmamarknad för att kunna följa uppden tekniska utvecklingen och bygga de-monstrationsanläggningar.

Efter investeringen är vinden gratis.En framsynt investerare satsar på vindkraft.

DIA

IDEA

Globalt representerar vindkrafts-branschen en årlig marknad på cirka25 miljarder euro, och marknaden väntasfortsätta att växa med 30-35 procentunder minst 10–15 år framöver. Det gerstora tillväxtmöjligheter för både etable-rade och nya företag. Med en växandehemmamarknad finns sysselsättning förtiotals tusen personer inom räckhåll. Denfinska teknologiindustrins utvecklingssce-nario uppskattar att omsättningen 2020är en halvannan miljard euro.

WinWinD levererade sin första enhet– ett vindkraftverk på 1 MW – till OulunEnergia hösten 2001. I slutet av 2007 om-fattade bolagets verksamhet också exportoch licenstillverkning på marknader somSverige, Estland, Portugal, Frankrike,Tjeckien och Kina.

Vindkraftsbranchens växandehemmamarknad kan ge

arbetsplatser åt tiotalstusen.

Maanomistajat ja kunnat hyötyvättuulivoimalasta taloudellisesti.

Undersökningar visar attnärbosättning som vant sig vidvindkraftverk förhåller sigpositivare och uppskattar attfå delta i den hållbara utveck-ling de innebär

Vid låga kuster och på fjällenär vindkraftverk synliga pålångt håll, men vilket helhet-sintryck det ger beror främstpå åskådarens egen förhands-inställning.

Markägare och kommuner drar ekonomisknytta av vindkraftens utbyggnad

DIA

IDEA

Vindkraftverk inverkar på landskapsbil-den, men i övrigt är kraftverkets miljö-konsekvenser små. Efter att vindkraftver-ket tjänat ut och rivits kvarstår vanligenbara ett underjordiskt fundament. Land-skapsbilden förändras dock oundvikligennär man bygger vindkraftverk. Den na-turliga placeringen av större grupper sto-ra vindmöllor är därför ödsliga plana are-aler som öknar och hav. Smärre grupperav mindre enheter kan däremot passasin också i bosättningsområden.

Ljudet försvinner i omgivningenEtt vindkraftverk är tystlåtet i jämförelsemed till exempel trafik eller byggverk-samhet. Vingsuset försvinner lättare i om-givningen än ljud av mänskor eller musik.

Moderna stora vindkraftverk går isvag vind med lågt varvtal, vilket avsevärtminskar ljudstyrkan. Vindkraftverk medvridbara vingar kan justeras att fungeraännu tystare med bara en liten minsk-ning av produktionskapaciteten.

Vindkraftverk ger upphov till två oli-ka typer av ljud: dels ett aerodynamisktsus, som orsakas av vingarnas rörelse ge-nom luften, dels ett mekaniskt ljud somberor av övrig rörlig utrustning. I moder-na vindkraftverk är det främst det aero-dynamiska ljudet som hörs. Det mekanis-ka ljudet har eliminerats genom att mananvänder ljuddämpande material i ma-skinhuset, bättre precision vid tillverk-ningen av komponenter och genom attman dämpar rörelserna. Mest hörs ving-suset vid en vindhastighet på 4–7 meteri sekunden, men även då hörs det knap-past på längre avstånd än 300 meter. Vidvindhastigheter på över 8 m/s maskerasljudet av bakgrundsljud som vattenplask,

trädsus och lövprassel. Tack vare att vind-kraftverk utnyttjar vinden som energikäl-la tillkommer inte heller någon form avbränsle- eller avfallstransporter.

Fåglarna väjerRisken för att vindmöllorna tar död påfåglar och stör deras häckning är mindreän många befarar. Faktum är att vind-kraftverken förorsakar klart färre än tiofåglars död per turbin och år, vilket skalljämföras med de miljoner som förolyckasvid kollisioner med byggnader, kraftlinjeroch trafik. Enligt undersökningar är an-talet på många ställen under tre per år.Man har observerat att största delen avfåglarna ändrar kurs i god tid då de när-mar sig vindkraftverken och flyger runtdem.

Flyttfågelsträcken går för det mestapå höjder mellan 400 och 1000 meter,vilket är betydligt högre än vad som kom-mer i fråga för vindkraftverk. Av nattflyt-tarna flyger bara 15 procent på höjderunder 150 meter, medan andelen av dag-flyttarna är 20–30 procent.

Störningar itelekommunikationerna är sällsyntaTV-bilderna kan försämras i utkanten avsebarhetsområdet om ett vindkraftverkbefinner sig på linjen mellan sändare ochmottagare. Störningarna kan vanligenavhjälpas med justering av antennplace-ringen eller mottagareffekten. Det lönarsig att diskutera med vindkraftbolagetom kostnadsersättning för att avhjälpasådana problem. Övriga störningar i te-lekommunikationerna kan avhjälpas medförebyggande platsval.

Vindkraftverken bliren del av landskapet

Planering avhjälperstörande skuggor och flimmerVid solskensväder åstadkommer ett vind-kraftverk en rörlig skugga. Den blir långpå morgonen och på kvällen då solenstår lågt. Skuggan kan beräknas på för-hand och dess störande inverkan avhjäl-pas vid platsbestämningen. Den rörligaskuggtid som en bostad utsätts för är be-roende av antalet soltimmar, avståndettill möllorna och väderstrecken. För defall där möllorna ger en skuggtid somligger över gällande riktvärden kan vind-kraftverken förses med skuggdetektorersom tillfälligt stänger av dem så att rikt-värdena understigs.

Närbosättningen drar fördelav vindkraftanläggningarMarkägare har ekonomisk nytta av attarrendera ut områden som är aktuellaför vindmöllor då de samtidigt kan hållakvar det ursprungliga bruket som betes-eller odlingsmark. Kommuner får fastig-hetsskatt och den lokala bosättningenkan delta som andelsägare eller aktionä-rer och bli delaktiga av avkastningen frånvindkraftverket, endera i form av rabat-terat elpris eller som dividend eller vär-deökning. Att bygga vindkraftverk kräverunder byggnadsskedet en mängd entre-prenader som kan finnas tillgängliga lo-kalt. Då kraftverket kört igång finns be-hov av underhåll, administration ochpenningrörelse. För kraftbolagen kan distribuerad elproduktion i utkanten av kraftnätet betyda minskade linjeförluster.