Resultatkonferens traﬁ ksäkerhet 2009 - Trafikverket...BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 • 5 Program Resultatkonferens Tid: den 23 april, klockan 10.00 – 16.00,

Resultatkonferens trafi ksäkerhet 2009Bilagor

2 • BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

InnehållsförteckningInnehållsförteckning

Inbjudan 3

Program Resultatkonferens 5

Deltagarlista 6

Sammanställning av synpunkter från externa deltagare 8

Bildpresentationer – Karin Clarström, Vägverket 9

Bildpresentationer – Claes Tingvall, Vägverket 14

Bildpresentationer – Lars Darin, Näringsdepartementet 19

Bildpresentationer – Ylva Berg, Vägverket, Jan Ifver, transportstyrelsen,

Anna Vadeby, VTI 22

Bildpresentationer – Tommie Vesterlund och Anna Grönlund,

Svenska Bussbranschens Riksförbund 37

Bildpresentationer – Eleonor Mörk 41

Bildpresentationer – Marcus Brunskog, Brunskogsgruppen AB 48

Bildpresentationer – Åsa Ersson, Vägverket 54

Bildpresentationer – Rune Elvik, Transportökonomisk institutt 59

BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 • 3

InbjudanInbjudan



Program Resultatkonferens Tid: den 23 april, klockan 10.00 – 16.00, registrering och fika från 09.30 Plats: Hotel Sergel Plaza, Stockholm Lokal: Fredmans salong

10.00 Inledning Karin Clarström, Vägverket Jan Sandberg, moderator

Transportpolitiska mål och förslag till nya etappmål för trafiksäkerhet Lars Darin, Näringsdepartementet Claes Tingvall, Vägverket

10.30 Redovisning av resultat från mätningar och analyser Ylva Berg, Vägverket Jan Ifver, Transportstyrelsen Anna Vadeby, VTI

11.20 Exempel på aktörers verksamheter/åtgärder för ökad trafiksäkerhet Tommie Vesterlund, Bussbranschen Eleonor Mörk, Linköpings kommun

11.50 Introduktion till gruppdiskussioner

12.00 Lunch

13.00 Exempel på aktörers verksamheter/åtgärder för ökad trafiksäkerhet Marcus Brunskog, Brunskogsgruppen AB Åsa Ersson, Vägverket

13.30 Redovisning av den internationella expertpanelens granskning Rune Elvik, Transportökonomisk institutt

14.10 Gruppdiskussioner inklusive fika

15.15 Återkoppling från gruppdiskussioner

Projektet ”Etablering av målstyrning” och fortsatt arbete Karin Clarström, Vägverket

Moderator Jan Sandberg avslutar konferensen

ProgramProgram

6 • BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Namn Organisation E postCarl Axel Sundström Arbetsmiljöverket [email protected] Lindberg Banverket [email protected] Maria Montell Banverket anna [email protected] Brunskog Brunskoggruppen AB [email protected] Malm Folksam [email protected] Kullgren Folksam [email protected] Krafft Folksam [email protected] Andersson Göteborgs stad [email protected] Falk Göteborgs stad [email protected] Brishammar Lantmännen [email protected] Mörk Linköpings kommun [email protected] Larsson Länsförsäkringar [email protected] Brodde Makri Malmö stad [email protected] Ashouri Malmö stad [email protected] Lindén MHF [email protected] Bjerver MHF [email protected] Olov Sjöström MHF lars [email protected] Forsberg MHF [email protected] Lekengård Motormännen [email protected] Stavegård Motormännen [email protected] Junghage MSB [email protected] Jonsson MSB [email protected] Gell MSB [email protected] Petter Gregersen NTF [email protected] Carlsson NTF [email protected] Carlson NTF [email protected] Gustafsson NTF [email protected] Sandberg NTF [email protected] Darin Näringsdepartementet [email protected] Tidström Näringsdepartementet [email protected] Holm QIII [email protected] Andersson RPS [email protected] Arvidsson RPS [email protected]örn Rabenius Scania AB [email protected] Appelqvist Schenker [email protected] Hugosson SIKA marcus.hugosson@sika institute.seJohan Lindberg SKL [email protected] Nordqvist SMC [email protected] Christensen SMC [email protected] Sofia Welander Stockholms stad anna [email protected] Forsell Stockholms stad [email protected] Vesterlund Svenska Bussbranschens Riksförbund [email protected] Grönlund Svenska Bussbranschens Riksförbund [email protected] R Nilsson Sveriges Åkeriföretag [email protected] Winskog Taxiförbundet [email protected] Dalström Toyota [email protected] Sjöö Transportstyrelsen [email protected] Ifver Transportstyrelsen [email protected] Elvik TÖI [email protected] Lahti Umeå kommun [email protected] Holmberg Vectura [email protected] Gjerstad Vectura [email protected] Vadeby VTI [email protected] Sporre Vägverket [email protected] Klingstedt Vägverket [email protected] Persson Vägverket [email protected] Knutsson Vägverket [email protected] Clarström Vägverket [email protected] Kullander Vägverket [email protected] Magnusson Vägverket [email protected] O Grummas Granström Vägverket per olof.grummas [email protected] Tingvall Vägverket [email protected] Cederholm Vägverket [email protected]Åsa Ersson Vägverket [email protected] Berg Vägverket [email protected] Lindholm Vägverket [email protected] Liljas [email protected]

Deltagarlista Resultatkonferens 2009



Sammanställning av synpunkter från externa deltagareSammanställning av synpunkter från externa deltagare

RResultatkonferens 23 april 2009 Sammanställning av synpunkter från externa deltagare

Bakgrund Våren 2008 avrapporterade Vägverket regeringsuppdraget att föreslå ”nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen”. Rapporten innehöll ett förslag till modell för målstyrning som bygger på åtgärdsnära mål, uppföljningar samt redovisningar vid årliga ”resultatkonferenser”. Den första resultatkonferensen genomfördes 23 april då ett antal aktörer på nationell nivå som förväntas kunna bidra till ökad trafiksäkerhet deltog. Konferensen gav en nulägesanalys där arbetet med datainsamling och analys redovisades. En viktig del av konferensen bestod av diskutera ett fortsatt arbete för att etablera den föreslagna modellen för målstyrning.

Sammanställning av synpunkter Sypunkter från externa deltagare samlades in genom en webbenkät som bestod av 16 frågor. Enkäten skickades ut till deltagarna den 24 april, dagen efter resultatkonferensens genomförande. En påminnelse skickades ut den 4 maj, en dryg vecka senare. Deltagarna hade till den 8 maj på sig att svara på enkäten. Totalt deltog 66 personer i undersökningen, av dessa var 15 stycken från Vägverket vilket innebar att 51 ”externa” deltagare kunde svara på enkät. Av de 51 tillfrågade valde 32 personer att svara vilket innebär en svarsfrekvens på 63 %.

Resultat De tillfrågade anser att de fått tillräckligt med material inför konferensen. Av de 33 svarande håller 31 med om påståendet att de fått tillräckligt med information inför konferensen, se figur nedan. Många, 25 stycken, uppger att konferensen givit dem god inblick i hur förslaget av målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet kan bidra till att etappmålen uppfylls år 2020, se figur nedan.

0 0 1

1714

0

5

10

15

20

Stämmer inte alls

Stämmer inte

Varken eller

Stämmer Stämmer helt

Anta

l

Tillräckligt med material inför konferensen

0 0

7

18

7

0

5

10

15

20

Stämmer inte alls

Stämmer inte

Varken eller


Anta

l

God inblick i hur målstyrning av TS kan bidra till etappmålen 2020


Sammanställning av synpunkter från externa deltagare

Vectura Box 242, 201 22 MALMÖ Besök: Hjälmaregatan 2 Växel: 0771-159 159 www.vectura.se

Martin Ullberg Utredare [email protected] Telefon: 010-484 62 53

Gällande uppfattningen om konferensens upplägg och innehåll visar utvärderingen att de svarande är nöjda med båda delar. Bland de svarande uppger 32 stycken att både upplägget av och konferensens innehåll var bra eller mycket bra, se figurer nedan. Många av de svarande uppger att konferensen motsvarade deras förväntningar och att återkommande resultatkonferenser av den typ som genomfördes kan ge stöd och information om vilka åtgärder som deltagarnas organisation bör vidta. Av de svarande uppger 27 stycken att konferensen motsvarade deras förväntningar och 26 stycken att återkommande konferenser kan ge stöd, se figurer nedan. I öppna svar framkommer dock önskemål om mer tid till de diskussioner som genomfördes.

0 0 1

25

6

05

1015202530

Mycket dåligt

Dåligt Varken eller

Bra Mycket bra

Anta

l

Konferenses upplägg

0 0 1

26

5

05

1015202530

Mycket dåligt

Dåligt Varken eller

Bra Mycket bra

Anta

l

Konferensens innehåll

0 14

21

6

05

10152025

Stämmer inte alls

Stämmer inte

Varken eller


Anta

l

Konferensen motsvarde mina förväntningar

0 15

21

5

05

10152025

Stämmer inte alls

Stämmer inte

Varken eller


Anta

l

Återkommande konferenser kan ge stöd/info om åtgärder min org. bör

vidta


Bildpresentationer – Karin Clarström, Vägverket

Alla kan bidra

Hur kommer det att fungera i praktiken?

Insamling av information

Analys

Dialog

Resultat-konferens

Sammanställning

Analysrapport

Planerad verksamhet

Dokumentation


Arbete via befintliga nätverk• Urval aktörer bjuds in till resultatkonferensen

– Medlem i projektets referensgrupp– Ambassadörer (ledare/initiativtagare till befintligt nätverk/gruppering)– Aktörer som är strategiskt viktiga

• Övriga aktörer nås via befintliga nätverk– Får information via sin ”vanliga” gruppering/nätverk om hur arbetet mot

nya etappmålet går till.

Ambassadörernas roll

• Vad kan förväntas av en ambassadör?• Fråga i gruppdiskussionerna


Projektet ”Etablering målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet”

Huvudprojekt• Etablering målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet – Karin Clarström

Delprojekt• Mätning, analys och aktörernas åtgärder - Ylva Berg• Aktörssamverkan nationellt och regionalt - Paulina Holmberg• Kommunikation - Camilla Kullander• Vägverket som aktör - Sofia Gjerstad

Vad händer nu i projektet• Dokumentation• Folder • Utvärdering – webbenkät i morgon• Gemensam kommunikationsplan


Vad varje aktör kan göra

• Påverka en eller flera indikatorer• Sätta mål för påverkade indikatorer eller den verksamhet

som påverkar indikatorerna• Följa upp målen årligen

Kontakter framöver

• Kontakt med Vägverket vid behov av stöd eller goda råd• Vid årets slut hörs vi igen – resultat 2009, mål 2010

samlas in


Kontaktuppgifter

Karin Clarström, 0243-754 05, [email protected]

Carola Sporre, 0243-751 28, [email protected]

Paulina Holmberg, 010-484 62 44, [email protected]

Ylva Berg, 0243-752 05, [email protected]

Camilla Kullander, 0243-759 75, [email protected]

Sofia Gjerstad, 010-484 51 06, [email protected]

Åsa Ersson, 0243-755 93, [email protected]


Bildpresentationer – Claes Tingvall, Vägverket

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020

Resultatkonferens 23 april 2009

Claes Tingvall

Trafiksäkerhetsutvecklingen, omkomna1950-2008

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

2008 preliminär data


Omkomna jan-mars, 1996-2009

0

20

40

60

80

100

120

140

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

2008-2009 preliminär data

Omkomna efter månad, 2005 - 2009

0

10

20

30

40

50

60

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

2005

2006

2007

2008

2009

2008-2009 preliminär data


Vad har vi lärt oss av tidigare etappmålsarbete?

Slutsatser från utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet motetappmålet 2007:

• Involvering och åtaganden - saknas• Koppling till den egna verksamheten – låg• Årlig uppföljning - otydlig

Nytt etappmål och målstyrningsmodell

• Tagits fram i samverkan• Mer åtgärdsnära etappmål• Årlig uppföljning


Exempel

• Analys 1Åtgärder:t.ex. ATK, ISA,nya hastighetsgr.

Påverkadindikator:hastighets-efterlevnad

Utfall (dödade/allv. skadade)

Omvärldsfaktorer

2009-04-21

Indikatorer på trafiksäkerhetsutvecklingen1. Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät2. Hastighetsefterlevnad – kommunalt vägnät3. Nyktra förare4. Bältesanvändning5. Cykelhjälmsanvändning6. Säkra personbilar7. Säkra tunga fordon8. Säkra statliga vägar9. Säkra kommunala gator – GCM-passager10. Säkra kommunala gator – korsningar11. Snabb och adekvat räddning12. Utvilade förare13. Hög värdering av trafiksäkerhet


Vad varje aktör kan göra

• Påverka en eller flera indikatorer• Sätta mål för påverkade indikatorer eller den verksamhet

som påverkar indikatorerna• Följa upp målen årligen


Bildpresentationer – Lars Darin, Näringsdepartement

InnehållIIInnehållIIInnehåll

Näringsdepartementet

Målpreciseringar utvecklas i strategidokument – förenklad struktur underlättar avvägningar och tillämpning

Två nya huvudmål: funktion och hänsynstödjer det övergripande målet (oförändrat)

Regeringens nya målstruktur


Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (övergripande mål oförändrat)FUNKTIONSMÅLtillgänglighetTransportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

HÄNSYNSMÅLsäkerhet, miljö och hälsaTransportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.



Säkerhet, miljö och hälsaFör att uppfylla hänsynsmålet föreslås preciseringar:• Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet

allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.• Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken

minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.

• Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport-området respektive luftfartsområdet minskar fortlöpande.

• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

• Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.


För att uppfylla funktionsmålet föreslås preciseringar:• Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet,

trygghet och bekvämlighet.• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker

den internationella konkurrenskraften.• Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt

mellan Sverige och andra länder.• Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av

transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.• Transportsystemet utformas så att det är användbart för

personer med funktionsnedsättning.• Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda

transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.• Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och

cykel förbättras.

Tillgänglighet



Regeringen om trafiksäkerhetsarbetet framtida inriktning

• Större beslutsamhet och systematik• Bidrag från varje trafikant• Mobilisering kring hastigheterna• Utnyttja den nya tekniken• Betydelsen av lokalt- och frivilligt arbete


Målstyrningsarbetet inspirerar

”… angeläget konkretisera mål och preciseringar ..

... går att lära från arbetet med att ta fram indikatorer och återrapportering inom vägtrafiksäkerhetsarbetet ….”


Bildpresentationer – Ylva Berg, Vägverket, Jan Ifver, Transportstyrelsen, Anna Vadeby, VTI

1

Resultat från mätningar och analysJan Ifver, Anna Vadeby och Ylva Berg

• Analysgrupp bestående av analytiker från Vägverket, Transportstyrelsen, SIKA och VTI:Jan Ifver, Hans-Yngve Berg, Peter Larsson, Marcus Hugosson, Anna Vadeby, Åsa Forsman, Ulf Brüde, Östen Johansson, Magnus Lindholm, Johan Strandroth, Anders Tennlind och Ylva Berg.

Analysens förutsättningar

Åtgärder

Omvärldsfaktorer

SkadeutfallIndikator


3

Mer åtgärdsnära etappmål -13 indikatorer

1. Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät2. Hastighetsefterlevnad – kommunalt vägnät3. Nyktra förare4. Bältesanvändning5. Cykelhjälmsanvändning6. Säkra personbilar7. Säkra tunga fordon8. Säkra statliga vägar9. Säkra kommunala gator – GCM-passager10. Säkra kommunala gator – korsningar11. Snabb och adekvat räddning12. Utvilade förare13. Hög värdering av trafiksäkerhet

4

Dödade


Analys, omkomna– Regeringens förslag är att antalet omkomna inom

vägtransportområdet bör halveras till år 2020.– Ett medelvärde för åren 2006-2008 ska vara utgångspunkten

för etappmålet vilket innebär att antalet omkomna bör minskas från ca 440 till högst 220.

– Det innebär en genomsnittlig minskning av antalet dödade med 5 % per år.

– Det förra etappmålet om högst 270 omkomna år 2007 överskreds med 74 procent.

Allvarligt skadade


Analys, allvarligt skadade

– Regeringens förslag är att antalet allvarligt skadade inom vägtransportområdet bör minskas med en fjärdedel till år 2020

– Med en allvarlig skada menas en person som erhållit en medicinsk invaliditet 1 %

– Ett medelvärde för antalet allvarligt skadade för åren 2006-2008 har beräknats till ca 7 000 vilket innebär att antalet högst bör vara 5 250 år 2020

– Det innebär en genomsnittlig minskning av antalet med 2,2 % per år

8

1-2 Hastighetsefterlevnad

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Andel inom hastighetsgräns Önskvärd utvecklnig

Andel (%)


92009-04-21


0,88

0,9

0,92

0,94

0,96

0,98

1

1,02

1,04

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Andel överhastighetsgräns

Medelhastighettotaltrafik

*Medelhastighettunga lastbilar

* majoritet lastbilar (mäter trafik utöver personbil)


Analys– 80 % av trafikarbetet inom hastighetsgräns på statliga vägar

motsvarade minskning av medelhastighet med 5 km/h vid tiden för formulering av målet

– På kommunala vägar genomförs inga hastighetsmätningar– Vägverket avser att genomföra tre riksrepresentativa mätningar

för att skatta hastighetsnivå fram till år 2020– Hastighetsindex indikerar en sänkning av hastigheterna– Utvecklingen är sämre för tunga fordon resp. motorcyklister


3. Nyktra förare

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Andel somsvaratnej

TS-enkäten: Har det hänt att du någon gång under de senaste 12 månaderna att du kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl?”.

2007 2008 Mål år 2020Andel trafikarbete med 99,76 % 99,9 %nyktra förare

3. Nyktra förare

Antalet alkoholpåverkade dödade pb-förare och andelen av totala antalet dödade pb-förare (alkohol > 0,2 ‰)

0

10

20

30

40

50

60

70

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 20070

5

10

15

20

25

30

Antal omkomna Andel omkomna

Antal Andel (%)


3. Nyktra förareAnalys

– Just nu, inga mätningar av hur stor andel av trafiken som sker med nyktra förare. Tills vidare används därför resultat från Vägverkets Trafiksäkerhetsenkät som mått på denna indikator

– Behöver hitta en metod så att de uppgifter som polisen samlar in i sin verksamhet kan användas till att bättre följa upp andelen nyktra trafikanter

– Antalet utandningsprov som polisen genomfört har ökat från 1,1 miljoner 2001 till 2,5 miljoner 2008

– Antalet dödade personer totalt i olyckor med rattfulla förare av motorfordon (över 0,2 promille) uppgår till omkring 80 per år.

– Ca 30 liv bedöms kunna sparas om målnivån 99,9 % av trafikarbetet utförs av nyktra förare

4. Bältesanvändning2007 2008 Mål år 2020

Andel bältade i 96 % 95 % 99 %framsätet i personbil

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Andel (%)

Bältesanvändning i personbilars framsäte Önskvärd utveckling mot 2020


4. Bältesanvändning

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008

Andel (%)

Andel dödade personbilsförare som inte varit bältade

4. Bältesanvändning Analys

– Antalet personer som dör i personbil har varit ca 260-280 per år de senaste åren, mellan 40 och 50 % har varit obältade.

– Om man råkar ut för en olycka minskar dödsrisken med ca 50% om man använder bilbälte

– Stor potential att rädda liv, Vägverkets bedömning: ca 40 liv om målnivån 99 % uppnås.

– En effektiv åtgärd för att öka bältesanvändningen är bältespåminnare


5. CykelhjälmsanvändningAndel observerade cyklister med hjälm:

2007 2008 2020 (om allmän hjälmlag för alla)27 % 28 % 70 %

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Cykelhjälmsanvändning Önskad utveckling om lag

Önskad utveckling om ej lag

Andel (%)

5. CykelhjälmsanvändningAnalys

– 2007 skadades nästan 3000 cyklister så svårt att de blev inskrivna påsjukhus

– 33 cyklister dog – En ökad cykelhjälmsanvändning skulle kunna minska antalet skadade

och döda cyklister – Tidigare svensk forskning har visat att:

• cykelhjälm kan reducera antal dödade cyklister med ca 40 procent– För att nå 70-procentig hjälmanvändning bedöms att det krävs en lag

om cykelhjälmsanvändning för alla cyklister.


6. Säkra personbilar

19

2007 2008 Mål år 2020Andel personbilar i nybilsförsäljningenmed högsta EuroNCAP-klass 66% 71% 100%

6. Säkra personbilarAnalys

– Ca 60 % av de omkommer i trafiken är förare eller passagerare i personbil.

– Risken att dödas eller skadas allvarligt i en ny personbil har minskat med ca 40 % från 1996 till 2007 genom förbättrad krocksäkerhet och införandet av antisladdsystem.

– Stor potential att rädda liv, Vägverkets bedömning: ca 90 liv om målnivån 100 % uppnås.

– 95 % av nya personbilar är av modeller som är testade av Euro NCAP


7. Säkra tunga fordon

21

2007 2008 Mål år 2020Andel nya tunga fordon med Automatiskt nödbromssystem 0% 0% 100%

7. Säkra tunga fordonAnalys

– Tunga lastbilar är delaktiga ca 20 % av alla dödsolyckor.– Ungefär hälften av dessa har skett som mötesolyckor. – Potentialen att rädda liv, Vägverkets bedömning: ca 25 liv om

målnivån 100 % uppnås.– Upphandlingskrav och olika former av lagstiftning kan ha god

effekt på införandet av automatiska nödbromssystem


8. Säkra statliga vägar

23

2007 2008 Mål år 2020Andel trafikarbete på vägar >80 km/hsom är fysiskt mötesseparerade 50% 52% 75%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Andel mötesseparerat Önskvärd utvecklnig

Procent

8. Säkra statliga vägarAnalys

– Ca 45 % av de omkommer i trafiken har färdats på vägar med hastighetsgräns över 80 km/tim

– Målet kan nås genom att bygga om 220 mil 90/110-väg till mötesseparerad väg samt sänka hastighetsgränsen till 80 km/tim på ytterligare 400 mil 90-väg.

– Stor potential att rädda liv, Vägverkets bedömning: ca 50 liv om målnivån 75% uppnås.

– Kostnaden för ombyggnad beräknas till 2 miljarder per (totalt 23 miljarder)


25

9- 10 Säkra kommunala gator

2007 2008 Mål år 2020Andel säkra GCM-passager på Ca 25 % - Ej definieratkommunalt huvudnät för bil

Andel säkra korsningar påKommunalt huvudnät för bil Ca 50 % - Ej definierat

11. Snabb och adekvat räddning

26

2007 2008 Mål år 2020Genomsnittlig tid från skada till adekvat räddning/vård - 12,3 min Ej def.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

<=30min

31 min- <1 t

1 t -<1,5 t

1,5 t -<2 t

2 t -<3 t

3 t -<4 t

4 t -<5 t

5 t -<8 t

8 t -<12 t

12 t -<1 d

1 d -<2 d

2 d -<3 d

3 d -<7 d

1 v -

ISS 0 ISS 1-3 ISS 4-8 ISS 9-14 ISS 16-

Andel (%)


12. Utvilade förare2007 2008 Mål år 2020

Andel förare som uppger 11,9 % 12,7 % 6 % att de somnat/nästan somnatvid bilkörning

02

468

10

121416

1820

2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Somnat/nästan somnat Önskvärd utveckling

Andel (%)

12. Utvilade förareAnalys:• Ca 20% av alla olyckor är sannolikt trötthetsrelaterade• Sker på dygnets alla timmar och årets alla dagar• Störst risk för trötthetsrel. olycka är på sennatten (kl 03-05)• De flesta har erfarenhet av att köra trötta• Insomning går inte att förutsäga• Man måste bli medveten om problemet och

vidta rätt motåtgärd• Åtgärder i form av t.ex. förarstöd baserat på predicering med

tillhörande varning


13. Hög värdering av trafiksäkerhet

29

2007 2008 Mål år 2020

Mått på indikator ej definierat - - Ej def.

30

Slutsatser• Hastighetsefterlevnad, Säkra fordon, Säkra statliga

vägar• Nyktra förare• Cykelhjälm• MC/moped• Gemensamt arbete för att uppnå de satta målen


Bildpresentationer – Tommie Vesterlund& Anna Grönlund, Bussbranschens Riksförbund

www.bussbranschen.se

Säkerhetsfördel bussen 20090423

Färd

Förbund

Förening

Företag

FörarePersonal

Fordon

Konsument

Säkerhetsnätverk

Kommunikationsnätverk

Omvärld

Anna Grönlund &Tommie Vesterlund


BRs Säkerhetsprogram

VisionPolicyAspekterNyckeltalMålAktiviteterStödprocesser*UppföljningRedovisning

6 F och 5 K

Stödprocess: Nödläge- och krishantering

Stödprocess: Omvärldsbevakning

Stödprocess: Kommunikation och support

Beakta medlemsnytta och medlemmars förutsättningar

Beakta nationella och internationella mål kring säkerhet

Stödprocess: Partnerprojekt

Säkerhetsfördel bussen - bakgrund



Indikatorer – nationell Aspekter Bussbranschen Basår2005-2007 Mål 2010 Mål 2012 Omkomna

/skadade

Värdering av trafiksäkerhet Ökad Marknadsandel Q2 Q2 Q3

HastighetsefterlevnadVägar/gator Hastighet & körsätt Q2 Q2 Q3

Nyktra förare Alkohol & droger Q2 Q2 Q2 Q3

Bältesanvändning Bältesanvändning Q2 Q2 Q3

Trötta förare Hälsa, stress och trötthet Q2 Q2 Q2 Q3

Värdering av trafiksäkerhet/räddning, vård och rehabilitering Säkert företag Q2 Q2 Q3

Värdering av trafiksäkerhet Säker förare Q2 Q2 Q3

Säkra tunga fordon Säker buss Q2 Q2 Q3

Säkra gator och vägar Säker infrastruktur Q2 Q2 Q2 Q3

Värdering av trafiksäkerhet Trygg resa Q2 Q2 Q3

Säkerhetsfördel bussen – indikator, aspekter, basår, mål och resultat


Säkerhetsfördel bussen –Gemensam arena



Säkerhetsfördel bussen –Hastighetsefterlevnad 2009

Has

tighe

tsef

terle

vnad

200

9

Bra

nsch


Säkerhetsfördel bussen –Riskanalysmetod (RAMP)



• Trafikhändelserapportering (THR)- Webbaserat- 24 kategorier- Geografi- Tid- Trafikslag

• Partners- Myndigheter- Kund- m.fl.

Säkerhetsfördel bussen –Kontroll och uppföljning


Säkerhetsfördel bussen En ljuv musik!

Kompositör

Dirigent

Musiker

Instrument

Publik

Konsertlokal

VD/transportköpare

Trafikledare

Förare

Bussar

Passagerare

Infrastruktur

Övning, underhåll och förnyelse !


Bildpresentationer – Eleonor Mörk, Linlöpings kommun

Nuläge och insatsområden för ökad trafiksäkerhet i Linköpings kommun

• Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, 2007• Förslag till Trafiksäkerhetsprogram 2009-2020• Mått och Mål för ”Säkra kommunala gator”• Hur går vi vidare…

Eleonor Mörk, Linköpings kommun

Trafiksäkerhetsrevisionen, 2007


75 % av alla olyckor sker på huvudvägnätet(utgör endast ca 25 % av totala vägnätet i km )

Efterfrågas mest där det är minst problem – 30-områden

Varför huvudvägnätet?

Underlag till trafiksäkerhetsprogrami förslag till insatsområden, 2009

•Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet VV•Nationella mått för ”Säkra kommunala gator”

Linköpingsspecifikt:•Trafiksäkerhetsrevision•Trafiknätsanalys•Cykelplan•Förslag till ÖP staden och Trafikstrategi


1. Säkra korsningar för biltrafik längs huvudvägnätet för bil2. Säkra passager för GCM-trafik tvärs huvudvägnätet för bil3. Säkra GCM-stråk längs huvudvägnätet för bil4. Drift och underhåll

• Vinterväghållning av huvudnät för cykel• Barmarksunderhåll av huvudnät för cykel

5. Rätt hastighetsgräns6. Beteendepåverkande åtgärder för:

• Hög cykelhjälmsanvändning• Hög bältesanvändning• Trafiknykterhet• Hög hastighetsefterlevnad• Barns trafiksäkerhet

7. Säkra fordon8. Sjukhusrapporterade olyckor i STRADA

Förslag till insatsområden:

• Säkra korsningar på huvudnätet för bil• Säkra GCM-passager tvärs huvudnätet för bil• Säkra GCM-stråk längs huvudnätet för bil• Vinterväghållning av huvudnätet för cykel• Barmarksunderhåll av huvudnätet för cykel

Insatsområdena 1-4-utgår från nationellt mått för ”Säkra kommunala gator”


Säkra korsningar: 85-perc 50 km/tim eller lägre i alla tillfarter

Anslutande vägar med max 40 km/tim, cirkulationsplatser, flervägsstopp/väjning, farthinder i minst två tillfarter, upphöjd korsning eller hastighetssäkring verifierad genom mätning eller bedömning

Inventering av säkra korsningar för bil

Insatsområde 1: Säkra korsningar för bil

Åtgärd:• Cirkulationsplats• Flervägsstopp• Upphöjd korsning• ATK

Beskrivning Indikator Nuläge Delmål2012

Delmål2016

Mål2020

Mätmetod

Säkrakommunala gator – andel säkra korsningar för biltrafik påhuvudnätet

Andel säkra fyrvägskorsningar(85-percentilen är max 50 km/h i alla tillfarter) längs huvudnätet för biltrafik

27 %

25 st av91 st

36 %2 st/år

49 %3 st/år

67%4 st/år

Inventering av säkrakorsningar för biltrafik


Säkra GCM-passager: 85-perc 30 km/tim eller lägre

Planskilda passager, farthinder där hastighetssäkringen är verifierad, passageparallellt med 50-gata i T-korsning, passage vid fyrvägsstopp, 30 km/h + ATK

Inventering av säkra GCM-passager

Insatsområde 2: Säkra passager för GCM-trafik

* Planskilt 77 st, upphöjd 5 st, t-kors 5 st

Åtgärd:• Planskildhet• Platågupp• Gupp eller vägkuddar vid

passagen• Kameraövervakning (ATK)• Dynamiska gupp

Beskrivning Indikator Nuläge Delmål2012

Delmål2016

Mål2020

Mätmetod

Säkra kommunala gator – andel säkra GCM-passager på huvudnätet

Andelhastighets-

säkradeGCM-

passager påhuvudnätet

26 %

88 st av 339 st

32 %5 st/år

39 %6 st/år

47 %7 st/år

Inventering av hastighets-säkrade GCM-passagerAndelen barn som går

och cyklar till skolan i en trafiksäker miljö ska öka


Insatsområde 3: Säkra GCM-stråk

Åtgärd:• Separerade cykelvägar• Cykel i blandtrafik: max 40 km/h• Gång i blandtrafik: max 30 km/h

Beskrivning Indikator Nuläge mål2012

mål2016

Mål2020 Mätmetod

Säkra kommunala gator – andel säkra GCM-stråk längs biltrafikens huvudnät

Andel säkra GCM-stråk

längsbiltrafikenshuvudnät

97,5 % 98,5% 99,5% 100% Inventeringav säkra

GCM-stråk

Andelen barn som går och cyklar till skolan i en trafiksäker miljö ska öka

Fysiska åtgärder på huvudvägnätet

60 fysiska platser listade:

•Objektets prioritet 1-3

•Skolväg

•Kollektivtrafikstråk

•Olyckor

•Förslag tillåtgärd

•Kostnad


Förslag i ÖP staden – Tempo 40

• Positivt vid jfr med olycksstatistiken• Trafiksäkerhet förenligt med andra intressen som attraktivitet, tillgänglighet

Hur går vi vidare…

• Antagande av Trafiksäkerhetsprogrammet• Rätt plats och rätt åtgärd• Hastighetsplan ”Rätt fart i staden” med

genomförande• Inventering av GCM-nätets ytskikt, linjemålning

och vägmärken • Projekt inom ITS t.e.x. ISA, ATK


Bildpresentationer – Markus Brunskog, Brunskoggruppen AB

Transportörens roll – trafiksäkra transporter


Verksamhetsområden

• Kundnära lager & logistiklösningar

• Specialtransport inrikes & utrikes

• Produktions- & leveranssäkra transporter

• Speditionsverksamhet

Brunskoggruppen AB



3 affärsområden3 Affärsområden

Ao Kund- & slingtrafikAo Lager Ao Transport & Spedition





Affärsområde Transport & Spedition


Affärsområde Sling-& Kundtrafik



Kvalité, Miljö, trafiksäkerhet & arbetsmiljö certifieringar till vilken nytta?


Våra förutsättningar

1998 Kvalitets & miljö certifiering

2004 Godkända för Tullverkets Stairsec

2005

Trafiksäkerhets

certifiering


2007 AEO Godkända av Tullverket


Hur jobbar vi med trafiksäkerhet?• Med vår personal (Yrkesstatus)

• Med våra kunder (Mervärde)


Konkreta åtgärder

• Alkolås, i alla ny investeringar (20%)

• Bältesvarnare, i alla ny investeringar(15%)

• NTF, hastighet & bälten

• Första hjälpen och alkohol/drog utbildad personal

• Krisgrupp

• Trafiksäkerhet, integrerat i kulturen



• Trafiksäkerhetsarbete ger branschunikhet och statushöjning för yrkeskåren.

• Alkolås tillsammans med utbildning ger en fysisk och mänsklig säkerhet.

• Trafiksäkerhet och stair sec/AEO är en positioneringsmöjlighet på marknaden.

Effekter


Får säkerhet kosta något?



Bildpresentationer – Åsa Ersson, Vägverket

2009-01

Exempel på aktörers verksamheter / åtgärder för ökad trafiksäkerhet:

VVäägverketgverket -- ÅÅtgtgäärder prder påå statligt vstatligt väägngnäätt

Åsa Ersson, Trafiksäkerhetsenheten23 april 2009

1

2009-01

Så styrs Vägverket2

Lagar och förordningar

Transportpolitiskamål / propositioner

Planeringsramar:Nationell plan förVägtransportsyst.

InstruktionRegleringsbrev

Uppdrag

VårbudgetHöstbudget


2009-01

Mål och återrapporteringskrav för verksamhetsåret:

”Vägverket ska genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på

det statliga vdet statliga väägngnäätettet som leder till att antalet dödade i vägtrafikolyckor

under 2009 minskar med minst 20 personer minskar med minst 20 personer jämfört med 2008.”

3

Exempel från regleringsbrevet för Vägverket 2009:

4Vägverket2009-04-

21

Färre dödade till följd av TS-åtgärder påstatligt vägnät,1999-2009

0

5

10

15

20

25

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

ATK Fysiska åtgärder Nybyggnation Hastighetsgräns


2009-01

5Vägverket2009-04-

21

Färre dödade till följd av TS-åtgärder på statligt vägnät, 2005 -2009

2005 2006 2007 2008 2009ATK 0 10 3 1 1Mötesfri landsväg (2+1) 4 5 5 5 4Räffling mittlinje 0 2 2 1 1Övriga riktade trafiksäkerhetsåtgärder 1 1 1 1 1Nybyggnad av väg 3 1 2 1 1Ändrad hastighetsgräns 0 1 1 3 12

Totalt 8 20 14 12 20

2009-01

6

Planerade åtgärder statligt vägnät 2009• Sänkt hastighetgräns på 1500 mil väg (uppskattning)

• 100 nya hastighetskameror

• Mötesseparering ca 20 mil

• Räffling mittlinje ca 100 mil

• Åtgärder sidoområde och korsningar

Planerad effekt: 20 fPlanerad effekt: 20 fäärre omkomna 2009rre omkomna 2009


2009-01

Sen följer vi upp under året…

1.1. MMåånadsuppfnadsuppfööljningljning (vissa, kritiska mål)

2.2. MMåål och Ml och Mååttdatabasttdatabas: här samlas alla mål och mått vi följer, transparent

3.3. TertialuppfTertialuppfööljningljning inklusive dialog med GD, dvs omprioriteringar sker

4.4. ÅÅrsuppfrsuppfööljningljning inkl ÅR, SR (sektorsredovisning)

7

2009-01

8Vägverket2009-04-

21

Andel av trafikarbetet som sker på möteseparerad väg med hastighetsgräns > 80 km/h

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Andel mötesseparerat Önskvärd utvecklnig


2009-01

”Andelen trafikarbete på vägar med över 80 km/h och fysisk mötesseparering”

2007 2008 Mål 2020 Effekt

50% 52% 75% 62 färre omkomna

9

GGöörs genom kombination av rs genom kombination av ååtgtgäärderrder - fysisk mötesseparering, räffling, sidoräcken, sidoområden, korsningsombyggnader, variabla hastigheter i korsningar, motorvägar mm

2009-01

10


Bildpresentationer – Rune Elvik, Transportökonomisk institutt

21.04.2009 © Transportøkonomisk institutt Side 1

Resultatkonferanse 2009 –ekspertpanelets vurderinger

Presentasjon ved Rune Elvik på vegne av ekspertpanelet

Stockholm 23. april 2009

21.04.2009 Side 2 © Transportøkonomisk institutt

Internasjonalt ekspertpanel

Forskningsleder, professor Rune Elvik, Transportøkonomisk institutt og Aalborg universitetSeniorforsker Matti Roine, Statens Tekniska Forskningscentral (VTT), FinlandLektor Harry Lahrmann, Aalborg universitetTidligere direktør i European Transport safety Council (ETSC), Jörg Beckmann

Ekspertpanelet er oppnevnt av Vägverket og leverer sin rapport til Vägverket


Ekspertpanelets oppdrag

Bidra til at målene for bedring av trafikksikkerheten kan nåsDette skal skje ved å granske alle elementer i arbeidet med å nå et nytt etappemål for trafikksikkerhetenEvaluere målstyringsprosessen i sin helhet, herunder om den virker etter hensiktenForeslå forbedringer i målstyringen når dette anses som nødvendigPresentere resultatene av arbeidet i en rapport som leveres i juni hvert år



509 507492

536

565554

532 529

480

440 445471

412

0

100

200

300

400

500

600

Antalldrepte

Antalldrepte og mål for utviklingen i Sverige

Drepte

Mål 2007

Mål 2020

Trendlinje 1996 2008


21.04.2009 © Transportøkonomisk institutt Side 1

Resultatkonferanse 2009 –ekspertpanelets vurderinger

Presentasjon ved Rune Elvik på vegne av ekspertpanelet

Stockholm 23. april 2009


Internasjonalt ekspertpanel

Forskningsleder, professor Rune Elvik, Transportøkonomisk institutt og Aalborg universitetSeniorforsker Matti Roine, Statens Tekniska Forskningscentral (VTT), FinlandLektor Harry Lahrmann, Aalborg universitetTidligere direktør i European Transport safety Council (ETSC), Jörg Beckmann

Ekspertpanelet er oppnevnt av Vägverket og leverer sin rapport til Vägverket


Ekspertpanelets oppdrag

Bidra til at målene for bedring av trafikksikkerheten kan nåsDette skal skje ved å granske alle elementer i arbeidet med å nå et nytt etappemål for trafikksikkerhetenEvaluere målstyringsprosessen i sin helhet, herunder om den virker etter hensiktenForeslå forbedringer i målstyringen når dette anses som nødvendigPresentere resultatene av arbeidet i en rapport som leveres i juni hvert år



509 507492

536

565554

532 529

480

440 445471

412

0

100

200

300

400

500

600

Antalldrepte

Antalldrepte og mål for utviklingen i Sverige

Drepte

Mål 2007

Mål 2020

Trendlinje 1996 2008


ResultatindikatorerAndel av trafikkarbeidet innenfor fartsgrenseneAndel av trafikkarbeidet med edru førereBruk av bilbelte i forsetet i personbilSyklisters bruk av hjelmAndel nye personbiler i høyeste EuroNCAP klasseAndel nye tunge biler med nødbremsesystemAndel trafikkarbeid på veger med fysisk midtskille (rekkverk)Andel sikre kryssingssteder for gående og syklendeAndel sikre kryss for bil på kommunale hovedgaterTid fra skade til redning og behandlingAndel førere som oppgir at de har sovnet eller nesten sovnetVerdsetting av trafikksikkerhet


Krav til gode resultatindikatorerIndikatoren bør være valid, det vil si ha en kjent sammenheng med antall ulykker og skaderIndikatoren bør være pålitelig, det vil si ikke ha kjente målefeilIndikatoren bør være relativt enkel å måle og ikke kreve et stort apparat for datainnsamlingIndikatoren bør være knyttet til tilstander der det institusjonelle ansvaret for utviklingen kan plasseres klartDet bør ikke være for mange resultatindikatorerIndikatorene må benyttes konsekvent over flere år, slik at den langsiktige utviklingen kan studeres



Indikatorenes utvikling i 2008INDIKATOR UTVIKLING I 2008Overholdelse av fartsgrenser Svakt gunstig (hastighetsindeks)Edru førere Trolig svakt gunstig (alkoholforbruk)Bruk av bilbelter Praktisk talt uendret (VTIs tidsrekke)Syklisters bruk av hjelm Svakt gunstigNye biler i høyeste EuroNCAP klasse GunstigNye tunge biler med nødbremsesystem Uendret; ingen økningTrafikk på veger med midtskille Svakt gunstigSikre kryssingssteder for gående UkjentSikre kryss på kommunale hovedgater UkjentTid fra skade til redning UkjentAndel førere som har sovnet Svakt ugunstigVerdsetting av trafikksikkerhet Ukjent



70

18

24

6

54

15

37

9

9

6

6

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Overholdelse av fartsgrenser

Edru førere

Bruk av bilbelte

Syklisters bruk av hjelm

Nye biler i høyeste EuroNCAP klasse

Nye tunge biler med nødbremsesystem

Veger medmidtskille

Sikre kryssingssteder for gående

Sikre kryss på hovedgater

Raskere redning

Færre førere som sovner

Verdsetting av trafikksikkerhet

Potensial for å redusere antall drepte (justert for dobbelttelling)



440

220

254

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Utgangspunkt for mål Nødvendig reduksjon av antall drepte Reduksjon hvis alle mål for alletilstandsindikatorer nås

Målene henger logisk i hop


10

1

0

0

8

0

3

0

0

0

0

0

0 2 4 6 8 10 12

Overholdelse av fartsgrenser

Edru førere

Bruk av bilbelte

Syklisters bruk av hjelm

Nye biler i høyeste EuroNCAP klasse

Nye tunge biler med nødbremsesystem

Veger medmidtskille

Sikre kryssingssteder for gående

Sikre kryss på hovedgater

Raskere redning

Færre førere som sovner

Verdsetting av trafikksikkerhet

Hva er oppnådd i 2008?



Vägverket781 87 Borlänge

www.vv.se [email protected]: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.

Documents

Resultatkonferens traﬁ ksäkerhet 2009 - Trafikverket...BILAGOR TILL RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 • 5 Program Resultatkonferens Tid: den 23 april, klockan 10.00 – 16.00,