FÖR MEDARBETARE VID SLU

Pippi på Nepal >> s. 3

RESURS1.13

Torbjörn leder förnyelsenTema FramTideNs sLU >> s. 9

Nya regler förrepresentation >> s. 4

e-beställningpå G >> s. 6

Wikipedieramera! >> s. 14

2 « RESURS 1.13

iNNehåLL

i dEtta nUmmER

Pippi på Nepal

Regler för representation

Nu införs e-beställning

Nu satsar vi på alumnerna

Tema: Framtidens SLU

Wiki för forskare

Strategisk satsning på yngre forskare

Startproblemen övervunna på Lövsta

Buss på nya idéer inom miljöanalysen

Samverkanslektorns dagbok

Guldgruvor för vetgiriga

Studentkraft i konsultform

alltid i RESURS

Notiser

SLU i media: SLU Skara i medierna

Webbspalten: Hittar besökarna din sida?

Språkspalten: Onödiga versaler

Biblioteket: Sociala medier

Korsord

In brief

Rektor: I skrivande stund

Krönika: Va´ sa du att du läste, sa du?

3

4

6

8

9

14

15

16

18

20

21

22

4

7

24

24

24

25

26

27

28

BIL

d: W

IKIP

Ed

Ia

FO

tO: JE

NN

y S

VE

NN

åS

-GIL

LN

ER

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R

RESURS NR 1.13 10 marsISSN: 1653-2058

KommunikationsavdelningenBox, 7077, 750 07 Uppsala

internt.slu.se/resurs

9

14 16sTarTProbLem övervUNNa På LövsTaNu börjar verksamheten sätta sig. Läs om nät-verkande, undervisning och forskning bland gris, fjäderfä och kor.

Tema FramTideNs sLUVad innebär Framtidens SLU? Vad är det som ska ske i förändringsprocessen? På temasidorna får du en presentation av nyckelpersonerna. Läs också om vad de nya dekanerna ser som sina viktigaste uppgifter.

Wiki För ForskareSLU:s forskare bjuds in till ett unikt Wikipedia-projekt.

redakTioN

Ansvarig utgivareTina Zethraeus

AD/grafisk formgivareMaria Widén

Redaktör UppsalaAnnika Borg

Bildredaktör/fotograf Jenny Svennås-Gillner

Redaktör alnarpAnette Neldestam

Redaktör SkaraVanja Sandgren

Redaktör UmeåOlof Bergvall

Redaktör UppsalaMikael Jansson

tipsa redaktionen resurs@slu.se

Papper: Munken Polar 130 g

tryck: Elanders aB, 2012

Omslag: SLU ska vara ett sektorsu-niversitet med stark grundforskning och fokus på våra yrkesutbildningar, säger nye prorektor torbjörn von Schantz. Foto: Jenny Svennås-Gillner

RESURS 1.13 » 3

Pippi på Nepal

I höstas reste de tre forskarna till Nepal för att erbjuda en avancerad kurs i fågelekologi och forskningsmetodik

på masternivå i samverkan med National Trust for Nature Conservation (NTNC) i Sauraha. Den zoologiska forskningen i Nepal fokuserar främst på bevarande-biologi hos däggdjur och ett fåtal hotade fågelarter. Lite eller ingen forskning drivs för att undersöka hur en ökande befolk-ningsmängd med intensifierad jord- och skogsbruk påverkar den rika fågelfaunan i det lilla landet. Nepal har över 870 kon-staterade arter på en yta motsvarande en tredjedel av Sveriges.

– Intresset hos nepalesiska studenter för

Forskarna Grzegorz Mikusiński, Sönke Eggers och Matt Low på institutionen för ekologi har under flera år intresserat sig för fågelfaunan i Nepal, och de har goda kontakter med forskare på universitetet i Kathmandu och Centret för Biologisk Mångfald, BCC.

både fåglar och hållbar utveckling är stort men begräsningar i utbildningssystemet gör det svårt för studenterna att utveckla bra och relevanta studier, säger Grzegorz Mikusiński. Vi ville hjälpa studenterna att utveckla innovativa forskningsfrågor och att skriva framgångsrika projektplaner som kan användas som ansökningar till finansiering av egen forskning.

Syftet med kursen var att stödja och stimulera akademisk fågelforskning som grundar sig bland annat i evolutionära processer och forskarna använde egna så kallade ”prestationsmedel” för att finan-siera kursen för både studenter och lärare.

Placeringen av kursen intill national-

parken Chitwan bidrog till att göra den särskilt attraktiv genom den unika och rika fågelfaunan i området. Glädjen att lära sig mer om fågelekologi kryddades ytterligare med ”Sauraha Bird Race” där studenterna försökte se och identifiera så många fåglar som möjligt under ett kor-tare morgonpass före frukost.

Kursen har entusiasmerat unga fors-kare till att satsa på fågelstudier med tyd-liga frågeställningar som är kopplade till en hållbar utveckling i regionen och både studenter och kursledare upplevde att kursen har bidragit till en vitalisering av fågelforskningen i landet.

– För oss har kursen varit mycket läro-rikt och ett oförglömligt äventyr. Den har bidragit till att vi har växt, både som män-niskor, lärare och forskare, säger Sönke Eggers.

Kontakt: docent Grzegorz Mikusiński, Ekologi, Grimsö.

tExt: GRzEGORz MIKUSINSKI, SöNKE EGGERS, Matt LOW.

Brokig närshornsfågel.

det får man reda på under Flora och fauna-konferensen den 24 april. Förslag på pristagare mailas till: johan.bodegard@slu.se senast den 21 mars.

årets tema är Gränslös naturvård. Varför sätta gränser för vad vi kan åstadkom-ma? Miljöminister Lena Ek medverkar. Och så kommer en miljöhjälte!www.slu.se/flofa

Vem får årets naturvårdspris?

FO

tO: G

Rz

EG

OR

z M

IKU

SIN

SK

I

Spännande fågelskådning vid Raptis flodstrand i morgondimman.

13 marmorkräftor påträffades i fjol i Märstaån. Nu har akvatiska resurser fått i uppdrag att se

hur man kan hindra att denna invasiva art från USa breder ut sig i svenska vatten.

4 « RESURS 1.13 NoTiser

Sedan årsskiftet har kommunikationsavdelningen övertagit ansvaret för utvecklingen av medarbetarwebben, och en huvudredaktör finns nu på plats, Sofia Ljungman, som tidigare var redaktör för Resurs. – Medarbetarwebben ska vara ett arbetsverktyg som vi

medarbetare har nytta av, och en viktig kanal för intern-kommunikation på universitetet. Jag inleder arbetet med att skapa en överblick över struktur och ansvar för de olika sidorna. Under våren kommer också startsidans utseende att förändras för att göra innehållet mer lättillgängligt.

Gott omdöme och måttfullhet. det är ledorden för hur representation i tjänsten ska hanteras. Universitetet har en ny policy och riktlinjer för representation och gåvor samt gränsdragningar.

S äpos James Bond-fest, Skattever-ket som bokför fest som konfe-rens, Tillväxtverket som har beta-

lat 9,3 miljoner till Micael Bindefeld och myndig heter som inte följer sina interna regler. Ingen av oss har väl lyckats undgå rubrikerna i media kring myndigheternas representation.

SLU:s nya policy och riktlinjer för representation och gåvor samt gränsdrag-ningar, som började gälla 1 januari i år, ligger helt rätt i tiden.

de sTörsTa FöräNdriNGarNa är:

• att ansvaret att känna till reglerna vidinköp av representation och gåvor har förtydligats.

• att rutinerhar införts föråtgärder idefall de interna reglerna bryts. Om exem-pelvis beloppsgränserna överskrids, och prefekt/motsvarande inte godkänner överskridandet, måste den som beslu-tat om inköpet stå för det överskridna beloppet privat.

• attdetinteärtillåtetattgeminnesgåvafrån SLU vid högtidsdag, som 50- eller 60-årsdag.

• attdetinteärtillåtetattfirasinfödelse-dag i SLU:s regi förutom inom begrep-pet personalvård med enklare förtäring.

• attSLUaldrigskagegåvorsominnebärskatteplikt för mottagaren, den som fat-tat beslut om sådan gåva får stå för kost-naden privat.

• attmanintebörhafleräntvåpersonal­fester per år på en institution/mot-svarande, där julbord räknas som en personalfest.

• att så kallade arbetsluncher inte börförekomma på SLU. Om det förekom-mer har konteraren/reseräkningsgran-skaren i uppgift att lämna underlag till löneenheten för förmånsbeskattning av deltagande personer.

• att institutionen rekommenderas attupprätta ett internt dokument för personalvård.

• attbeloppsramarna,somäruppdaterade,numera anges inklusive moms.

Läs mer på medarbetarwebben: Stöd och service/Ekonomi/Representation, eller SLU:s Ekonomihandbok, kap 14.Kontakt: Karolina Bergström eller Elin Kamara

Vad gäller för gåvor och representation?

Kärnan i policyn och riktlinjerna är densamma som i den tidigare versionen: ”SLU bedriver en verksamhet inom vil-ken det är både lämpligt och nödvändigt att vid olika tillfällen representera. Repre-sentation ska alltid ha ett direkt samband med SLU:s verksamhet och ske med gott omdöme och måttfullhet.”

Målet med den nya policyn och riktlin-jerna är att skapa ett tydligt regelverk som ska vara möjligt att följa.

Medarbetarwebben får huvudredaktör

Nit och redlighet till rektorLisa Sennerby Forsse har mottagit utmärkelsen för Nit och redlighet i Rikets tjänst vid en sammankomst på Rosenbad. Medaljen överlämnades av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som uttalade sin och regeringens uppskattning av Lisa Sennerby Forsses insatser, både som rektor för SLU och på andra poster.

25 %ökade antalet ansökningar till masterkursen ”Rural development and Natural Resource Management” från förra året till 2013. det totala antalet ansök-ningar till samtliga masterkurser i år var 1 236.

FO

tO: I

StO

CK

Ph

OtO

RESURS 1.13 » 5

ILLUStRatION: NatIONaLNyCKELN/hELENa SaMUELSSON.

Livsmedelssverige upphörSlU:s centrumbildning Livsmedelssverige lades ned vid årsskiftet och SLU driver inte längre webbplatsen med samma namn. På webbplatsen möts besökaren av beskedet att domänen är upp-sagd. Livsmedelssverige, som bland annat omfat-tade mötesplatsen om matfrågor på webben, drevs framgångsrikt av Ingela hallberg vid SLU i nästan tio år. Under de sista åren har projektmedlen minskat. Förhoppningen är att man ska hitta nya samarbets-former med livsmedelsindustrin och andra livsmed-elsforskare i framtiden. (Webbsidor inom SLU som länkar till Livsmedelssverige bör alltså ta bort dessa länkar).

Allt fler delar miljöcertifierasnu är flera delar av SlU miljöcertifierade en-ligt ISO 4001. SLU Skara blev som första huvudort certifierad i november i fjol. I början av året fick SLU alnarp samt Ekologicentrum och Naturicum i Upp-sala sina certifikat.

Syftet med ett miljöledningssystem är att se till att miljölagstiftning och andra krav och regler med miljökoppling följs och att verksamhetens miljö-prestanda ständigt förbättras. arbetet har bland annat resulterat i framtagna miljömål. direkta mål rör till exempel energianvändning, avfall, kemikalie-hantering och resor. Även mål med indirekt påverkan finns, till exempel inom grund- och forskarutbildning.

Näst i tur för miljöcertifiering vid SLU är Skinnskatte-berg. Sedan tidigare är följande miljöcertifierade: lantbruksdriften vid alnarp, Lanna, hallfreda och Ultuna, Skoglig resurshållning, Umeå, institutionerna Mark och miljö, Vatten och miljö samt Energi och teknik, och Lövstaanläggningen, som dessutom är ISO 9001-certifierad.

aRtPROJEKtEt:

Fortsatt oro för framtidennyligen fattade regeringen beslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet. Reaktionerna är blandade på artdatabanken vid SlU, som driver projektet.

− det är bra att målen för projektet är fastlagda och i överensstämmelse med hur vi redan arbetar, sä-ger den avgående chefen för artdatabanken Johan Bodegård.

− Men det är bekymmersamt att våra samarbets-partner museerna fortfarande inte fått klart om stöd, menar Ulf Gärdenfors, stf chef för artdatabanken.

Regeringsbeslutet slår fast att målen för Svenska artprojektet är en fortsatt kartläggning av vilka arter som finns i landet och att tillgängliggöra kunskapen för forskare och naturvårdare med fokus på digital kunskapsspridning. Projektet ska också stimulera den naturintresserade allmänheten att rapportera arter på artportalen. Vidare ska verksamheten bidra till att uppfylla miljömålen, och ta fram kunskapsun-

Nästa Nationalnyckeln kommer i september och handlar om Tagghudingar. Tagghudingar saknar huvud, har hundratals fötter och är våra nära släktingar. Vi är alltså släkt med sjöstjärnor, sjöborrar och sjögurkor.

Forskningsprogrammet Future Forests fort-sätter som planerat i ytterligare fyra år, enligt ett beslut fattat av Mistra, stiftelsen för miljöstrategiskt forskning. Syftet med Future Forests är att generera ny kunskap för att förvalta skogen på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt i en framtid som präglas av klimatförändring och ökad globalisering. I och med beslutet säkras också SLU:s satsning på att skapa ett permanent syntes- och analyscenter som kan hantera komplexa och tvärvetenskapliga frågor kring skoglig markanvändning.

Future Forests fortsätter

Ny bok av Janken myrdal

Boskapsskötseln under medeltiden är både titeln på och ämnet för en ny bok av SLU-professorn i agrarhistoria Janken Myrdal. Boken beskriver boskaps-skötselns utveckling under medeltiden med hjälp av källor som landskapslagar, ordspråk, träarkeologi och bildkonst.

Vinn en signerad bok i någon av tävlingarna på sidan 25.

derlag och verktyg för miljöövervakning och natur-vårdsåtgärder. Regeringen slår också fast att SLU ska fortsätta att leda artprojektet. I detta ansvar lig-ger sedan tidigare uppdraget att föreslå ytterligare effektiviseringar och besparingar för artprojektet innan den 15 maj.

− det är oroande att regeringen vill minska vår budget ännu mer, utöver den nedskärning med tio miljoner kronor som redan gjorts. det fortsätter att skapa osäkerhet om projektets framtid. alla de fan-tastiska människor som arbetar med artprojektet behöver arbetsro för att kunna utveckla projektet efter de mål och förutsättningar som nu lagts fast, säger Johan Bodegård.

6 « RESURS 1.13

Nu införs e-beställningSlU är en av de första myndigheter som på regeringens uppdrag inför elektronisk beställning av varor och tjänster. Under våren kommer det nya systemet att sjösättas.

R egeringen har utfärdat en för-ordning att alla statliga myn-digheter ska införa elektronisk

handel. SLU är med i första etappen, och ska senast första juni ha gått över till ett elektroniskt system för beställning av alla varor och tjänster.

På hela SLU görs det inköp för 1,3 milj-arder kronor årligen. ESV (ekonomistyr-ningsverket) har bedömt prisbesparingen vid e-beställning upp till 4 % räknat på den totala inköpsvolymen. Det finns med andra ord pengar att spara. Men det är inte bara för att spara pengar som e-beställning införs.

– Syftet med att införa e-beställning vid universitetet är också att göra avtal, leve-rantörer och priser mer lättillgängliga och göra det enklare att beställa. Vi får också bättre kontroll på de inköp som görs, säger Susanne Afzelius, inköpschef på SLU och en av deltagarna i projektet med införande av e-handel vid SLU.

Genom att alla beställningar förs in i ett elektroniskt system, får också inköpsenhe-ten möjlighet att hämta statistik över de köp som görs på ett enkelt sätt, och kan till exempel se inom vilka områden det behövs upphandlas.

besTäLLNiNG via eTT WebbaseraT sysTem

E-beställningen innebär att man använ-der ett och samma webbaserade system för alla inköp man gör. SLU kommer att

använda sig av ett system som heter Pro-ceedo. Beställningen man gör går först för godkännande och sedan vidare till leverantören.

– En stor skillnad från idag blir alltså att det inte är fakturan, utan beställningen som ska attesteras och fakturan kom-mer sedan att automatmatchas, berättar Susanne Afzelius.

Från mars har två institutioner startat med e-beställning som pilotverksamhet – växtbiologi och skogsgenetik samt växt-förädling och bioteknik. Från sommaren är det tänkt att systemet succesivt ska rullas ut till resten av SLU. Alla användare kommer

Kommande upphandlingar som berör hela universitetet presenteras på en ny sida på medarbetarwebben under länken Upphandling och inköp. Där kan man också lämna synpunkter som kan förbättra upphandlingarna.

För SLU är det viktigt att det genomförs upphandlingar av ramavtal som är till nytta, sparar pengar och fullt ut kan använ-das av verksamheten. Ett ytterligare steg i denna riktning är att det nu införs en sida

Ny sida för planerade upphandlingar

”På hela SLU görs det inköp för

1,3 miljarder

kronor årligen. ESV har bedömt prisbesparingen vid e-beställning upp till 4 % …”

att erbjudas utbildning i systemet, och man förbereder också guider och support för att övergången ska ske så smidigt som möjligt. En viktig faktor blir de som har inköpsrollen som ska finnas på varje insti-tution och avdelning, och som kommer att fungera som kontaktperson mellan personalen och inköpsenheten och samti-digt vara en första support i systemet.

– SLU har mer än 10 000 olika leveran-töreravvarorochtjänstervaravdeflestaär engångsleverantörer som inte kommer att läggas in i systemet. Av det vi köper in (bortsett från infrastruktur och lokal) så är konsulter och tjänster störst. Näst störst är resor, konferens och boende. Lab, kemikalier och utrustning kommer strax därefter, säger Susanne Afzelius. ■

tExt: aNNIKa BORG

på webbplatsen för kommande upphand-lingar som berör hela SLU. Här presenterar inköpsenheten upphandlingen närmare för att få in synpunkter vid kravställande med mera, samt inbjuder till deltagande i refe-rensgruppen för upphandlingsarbetet.

– När en ny planerad upphandling läggs ut kommer detta att synas som en nyhet på första sidan på medarbetar-webben, och mer information kommer att finnas på vår sida. Vi hoppas att många lämnar in synpunkter så att vi får ett bra fungerande ramavtal med hög avtalstrohet, säger Susanne Afzelius, inköpschef. ■

Så här ser det ut, webbgränssnittet för beställnings-systemet Proceedo. Från sommaren ska det börja användas vid beställningar av varor och tjänster.

RESURS 1.13 » 7

sLU i media

FO

tO: M

at

tIa

S P

Et

tER

SS

ON

HALLå DäR, Ove Nilsson, professor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi som i december utsågs till Wallenberg Scholar.

Vad innebär det egentligen att vara Wallenberg Scholar?– Programmet ska stödja några av de främsta forskarna vid svenska universitet genom att ge dem helt fria forskningsre­surser under fem år, för att kunna satsa på djärvare och långsiktigare projekt. Universiteten får själva nominera fors­kare som sedan väljs ut av KAW efter en extern utvärdering.

Forskare vid UPSC kammar ofta hem stora forskningsanslag. Vilka är de viktigaste faktorerna bakom den framgångsrika forskningsmiljön? – Vi har under drygt tio års tid lyckats etablera en av Europas starkaste forsk­ningsmiljöer för experimentell växtforsk­ning. Vi har systematiskt satsat på yngre forskare och nyrekryteringar istället för etablerade forskare, har uppmuntrat och stimulerat samarbeten mellan forskar­grupperna och har byggt gemensamma tekniska plattformar. Vi har också skaffat oss ett brett nätverk av kontakter och nära samarbeten med industrin.

Vad kommer du att använda pengarna till?– Jag kommer att fördjupa mitt ar­bete om hur blomning och längden på tillväxtsäsongen styrs hos asp och gran. Att arbeta med träd blir med nödvändig­het mer långsiktigt, tar längre tid och ärlite mer osäkert…

D e lokala medierna hade föga oväntat en kraftfull bevakning av SLU dels under den dag styrelse-

mötet pågick, dels dagen efter, då univer-sitetsledningen på plats informerade med-arbetare och studenter i Skara med en efterföljande pressträff på ett mer än full-satt Veterinärmuseum.

Lokalmedierna använde också rubrik-ord som ”dödsstöt” och ”dråpslag” medan bevakningen från medier i övriga landet (främst via ett TT:s telegram) var mer konstaterande.

Den lokala mediedebatten, involverande politiker med koppling till regionen, satte också fart nästan omedelbart, snabbast var antagligen riksdagsledamoten Monica Green (s) på sin blogg, där hon betraktade flyttenavutbildningarnasomettstegmottotal nedläggning och rent allmänt ett led i utarming av landsbygden.

SLU:are har också på senare tid gjort inlägg i debatten om viktiga framtids frågor. Debattartikeln i Dagens Nyheter på nyårs-afton, författad av rektor Lisa Sennerby Forsse och Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute, genererade en del reaktioner på bloggar och i kommentarsfält.

Deras debattartikel hade rubriken

SLU Skara i medierna de sista dagarna innan detta nummers pressläggning har flytten av utbildningar från Skara naturligtvis dominerat medierapporteringen om SLU i Västsverige.

Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsför-sörjning, och där stod bland annat:

”Vi föreslår … att regeringen tar ini-tiativ till att arbeta fram en svensk strategi för tryggad livsmedelsförsörjning med sikte på 2030 och 2050.”

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i januari vädjar professor Sten Stymne om stöd till den växtbiotekniska forskningen. ”Gentekniken kommer att vara avgörande för framtidens hållbara samhälle… Därför är det nuvarande dödläget för växtbiotek-niken i Sverige och EU så allvarligt.”

Av de pressmeddelande som skickats ut under början av året är de mest uppmärk-sammade nyheterna:• Förmåganattätavegetarisktavgörande

för hundens domesticering (artikel i Nature, forskarsamarbete mellan SLU, Uppsala universitet och Broad Institute).

• Köttguiden (ett inom SLU framtagetverktyg för miljöriktiga val av kött och proteinprodukter).

• SLU­forskare vidareutvecklar molekylmot fetma i nytt bolag (ett bolag är startat med SLU Holding för framtida kommersialisering). ■

Köttguiden, ett inom SLU framtaget verktyg för att kunna göra mer miljöriktiga val av köttprodukter, uppmärksammades stort i medierna under början av året.

tExt: MIKaEL JaNSSON, PRESSChEF

8 « RESURS 1.13

Varför valde du att studera till agro-nom, varför inte ”bara” till ekonom?– Jag visste redan innan jag började plugga att jag ville ut och resa mycket, och agro-nomtiteln är gångbar i världen. Man behö-ver den ekonomiska aspekten om man inte ska tappa förståelsen för jordbruk. Särskilt i u-länder, där jordbruket är en så stor och viktig del av landets ekonomi, är det vik-tigt både med både miljöaspekten och den ekonomiska aspekten.

Vad var det bästa med utbildningen?–Detärattdenärsåflexibel.PåSLUfinnsmånga kurser och utbyteprogram att välja bland. Jag har själv varit i Australien på utbyte. Det är också bra att SLU inte är så jättestort, man är inte bara en i mängden utan har bra kontakt med lärarna.

Skulle man kunna förbättra utbild-ningen på något sätt tycker du?– Om man vill jobba med utvecklings-frågor relaterat till landsbygdsutveckling, miljö och jordbruk så tycker jag att utbild-ningenbörkompletterasmedflerpraktik-tiska moment. Om man ska ut i världen är det oerhört viktigt att ha praktiska färdig-heter kring växt- och djurhantering.

Ditt bästa karriärtips till studenterna?– Ge inte upp, tro på dig själv!

Utbildningen – en väg till utlandsjobb

Var jobbar du nu? – Nu jobbar jag som miljö- och klimat-rådgivare på Kooperation Utan Gränsers regionkontor i Nairobi, Kenya. Efter sex månader i Nairobi känner jag att jag ham-nat helt rätt. Tjänsten finansieras av Sida. Innanjagfickdetjobbethadeflerpraktik-platser utomlands.

Beskriv en dag på jobbet!– Alla dagar är olika! Jag har ett regionalt ansvar och är i Nairobi ungefär en tred-jedel av min tid. Resten av tiden reser jag runt i Uganda, Tanzania och Kenya, där Kooperation Utan Gränser har verksam-het. Tjänsten är mycket självständig, och jag får själv lägga upp mitt jobb. När jag är i Nairobi jobbar jag med projekt, alltifrån planering till utvärdering.

Vad tycker du att SLU Alumn kan göra för sina alumner?– Det skulle kunna bidra med olika slags kompetensutveckling. Det vore också bra med ett öppet forum där man kunde ställa frågor, och där andra SLU-alumner skulle kunna svara. En plattform för kunskaps-utbyte helt enkelt. Jag tror också att SLU Alumn skulle kunna underlätta att hålla kontakten med tidigare SLU-studenter.

madeleine Jonsson är utbildad till ekonomagronom vid SlU. hon har vuxit upp bland djur och natur, och med en pappa som också har samma yrkestitel väcktes tanken på denna karriär tidigt. hon har målmedvetet sökt sig till internationellt utvecklingsarbete.

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R

Nu satsar vi på alumnerna:

SLU:s viktigaste ambassadörerJust nu pågår en nystart av alumn­verksamheten vid SLU. En alumn­koordinator är anställd på heltid sedan 1 november 2012.

SlU har också anslutit sig till det nationella samarbetet kring databasen alumninät som är utvecklat och drivs av Umeå universitet. Under våren 2013 lanseras alumnsystemet vilket kom-mer att ge alumnerna bättre möjligheter att hålla kontakten med SLU och med andra alumner.

Förhoppningen är att redan tidigt i studen-ternas utbildning kunna bidra till att skapa goda relationer mellan dem och SLU:s alumner, inte minst för att underlätta deras övergång mellan studier och yrkesliv. Under våren kommer ock-så ett strategiarbete för alumnverksamheten vid SLU att genomföras.

– Våra alumner ska ha ett guldläge att sam-verka med SLU – exempelvis inom forskningen, för att rekrytera studenter till praktikplatser, examensarbeten och andra tjänster, och att hitta eller initiera uppdragsutbildningar på ett enkelt sätt. Vi vill också stärka SLU-känslan och stoltheten över att ha studerat här, säger Maria Orvehed, alumnkoordinator vid avdelningen för student-och utbildningsservice.

Maria kommer närmast från Uppsala universi-tet där hon jobbat med samverkansfrågor under 10 års tid, senast som samverkanskoordinator.

– att jobba med alumnfrågor är att jobba med samverkan, och det är en inspirerande ut-maning att utveckla verksamheten kring alum-nerna, säger Maria.

Kontakt: SLUalumn@slu.se

Madeleine Jonsson tillsammans med Mwine Fred, biogasbonde i södra Uganda.

Maria Orvehed.

FO

tO: E

LIJa

h K

aJU

BI

aLUMN I KENya

RESURS 1.13 » 9

>>

vad, vem och när?i januari 2014 ska vi börja jobba i framtidens SlU. då har förändringsprocessen gått i mål, och vårt universitet in i en ny fas. det är en hård tidsplan, och frågorna är många. Vad ska hända? hinner vi? Och kanske framför allt – varför ska vi förändra SlU?

B akgrunden är behovet av att hävda sig i en tid när konkur-rensen om studenter, anslag och

forskare hårdnar. Då krävs en organisa-tion som snabbt kan fatta och genomföra beslut, ett tydligt ledarskap. Ekonomin

har understrukit behovet av en översyn av utbildningsutbudet och ett system där pengar och ansvar följs åt. Harmonisering av regler och rutiner inom universitet är kanske en självklarhet. Bränsle i proces-sen levererades av de två utredningarna

SEx Starka kortHär är förändringsgeneralerna som ska leda processen att mejsla fram ett tydligare och konkurrenskraftigare SLU, på styrelsens uppdrag. I spetsen står rektor, som utsett Torbjörn von Schantz till huvudprocess­ledare och övriga huvudansva­riga för de fyra delprocesserna. Konsulten Louise Winkler håller samman processen. Styrelsen har inom sig utsett ett utskott för att stödja arbetet under ordförande Ingrid Peterssons ledning.

2012. Arbetet drivs i fyra delprojekt under prorektors ledning. Och siktet är inställt på att det ska ske i transparens och dialog med hela organisationen. Läs mer om hur!

Harmonisering

Martin MelkerssonUniversitetsdirektör

Utbildningsutbud

Lena Andersson­EklundVicerektor

Ledningsstruktur

Louise WinklerProcessledare, konsult

FakultetsstrukturUtbildningsstyrning

Tiina SarapProfessor

Genomförandeuppdrag från styrelsen

Lisa Sennerby Forsse Rektor

Ledningsstruktur

Torbjörn von SchantzProrektor

Fakultetsstruktur

TEMA FRAMTIDEnS SLU

FOtO: JENNy SVENNåS-GILLNER

10 « RESURS 1.13

Läs mer: https://internt.slu.se/framtidens-slu

Viktiga datum:

styrelsemöte 24 aprilÅterrapportering om arbetet medledning och fakultetsindelning, samt utbildnings organisation.

styrelsemöte 19–20 juniBeslut om ledning, fakultetsindelning och utbildningsorganisation. Beslut om utbudet av yrkesprogram ht 2014.

styrelsemöte 25 septemberBeslut om principer för utbildnings­ordning fr.o.m. 2014, och inriktningsbe­slut för utbudet av yrkesprogram fr.o.m. 2015 (slutligt styrelsebeslut juni 2014).

övriga datum:Början av mars: Framtidsgruppen för Skara levererar delrapport.

3 juni: Slutrapport.

13 mars och 15 maj: Stormöten eller öppna seminarier om utbildningarna. 26 april: Workshop med alla studierektorer och kårer.

Frukostmöten: se medarbetarwebben.

Frågor & svar

Vad är det för fel på den nuvarande fakultetsindelningen? Det var ju inte så länge sedan den sjösattes, 2004. Grunden för fakultetsinledningen i dag är huvudsakligen orterna, vilket gör att ingen fakultet fullt ut har bestämmanderätten över sina ämnen. Det medför en tröghet i beslutsfattandet som vi inte längre har råd med. Det finns många exempel på ämnes-områden som delas mellan fakulteter. Det vi nu diskuterar är i stället en indelning som bygger på verksamhetsområden.

Vad är det för förslag som ska disku-teras? Ska vi begränsa oss till det som står i organisationsutredningen eller är det fritt fram för goda idéer?I huvudsak är det organisationsutredning-ens förslag om tre eller fyra fakulteter, colleges, vi ska koncentera oss på. Diskus-sionen kommer att fokusera på att belysa för-och nackdelar med alternativen, även om vi inte ska utesluta att det kan komma upp nya idéer.

Varför måste det gå så fort?Diskussionen om fakultetsindelning och institutionstillhörighet har pågått internt i över ett år. När väl alla frågorna väckts och förslag har kommit (bland annat från de två utredningarna), måste vi agera snabbt. En organisation som inte vet spel-reglerna blir handlingsförlamad, och det är inte värdigt att hålla medarbetare och studenter i ovisshet länge.

En starkare ledning efterlyses för att SLU ska kunna fatta snabba – eller obekväma? – beslut. Innebär det att det kollegiala systemet för ledning kommer att försvinna?Att skapa en organisation som är kapabel att fatta välunderbyggda och svåra beslut är avgörande i en värld där spelplanen och reglerna ändras i allt snabbare takt. Men det är en ambition att det ska gå att stärka beslutsförmågan utan att vi ska behöva överge det kollegiala systemet.

Varför måste det gå så fort? Varför ska SlU överhuvudtaget förändras? Vad är det för förslag vi ska ta ställning till? Resurs benar upp frågor och svar kring arbetet. Svaren bygger på en sammanställning från de som ansvarar för de olika delarna.

Många frågor efter Skarabeslut

M otiven för en flytt av utbild-ningarna är numera välkända. Det handlar om att på lång

sikt skapa bästa möjliga förutsättningar att utveckla utbildningarna inom djur-området i en rikare akademisk miljö med tillgång till universitetsdjursjukhuset och med möjlighet till samverkan med andra, näraliggande utbildningsprogram.

– Men SLU lämnar inte Skara, försäk-rade rektor Lisa Sennerby Forsse vid infor-

mationsmötet med personal och studenter dagen efter styrelsebeslutet. Ambitionen är att utveckla kvarvarade verksamhet. En nyligen tillsatt framtidsgrupp under led-ning av platschef Margareta Stigson ska lägga fram förslag till hur kvarvarande verksamhet (bland annat forskning och fältförsök) ska utvecklas.

Frågorna i Skara efter beslutet var många. Vilkaskaflyttamed,hurgaranterasutbild-ningskvaliteten för kvarvarande studenter,

Ett tråkigt men inte helt oväntat besked. Det var reaktionen i Skara efter styrelse beslutet att flytta utbildningarna till Uppsala. Redan dagen efter var universitetsledningen på plats för att försäkra studenter och anställda att SLU inte tänker lämna Skara.

var några av undringarna. En arbetsgrupp under prodekan Torkel Ekman, VH-fakulteten, har inlett arbetet med de prak-tiska frågorna kring utrustning, lokaler och bemanning. I styrelsebeslutet understryks att förändringen ska genomföras med bibehållen studiekvalitet och största möj-liga hänsyn till personalen. Samtidigt som detkonkretaarbetetmedflyttfrågordrarigång, pågår arbetet med att formulera en utvecklingsplan för kvarvarande verk-samhet för framtiden. Några faktorer som talar för att det kommer att lyckas är den uppfinningsrikedom som Skaraenheten tidigare visat många exempel på vad gäl-ler att utveckla verksamhet, och det nära samarbetet med samhälle och sektorn. ■

Illustration: Fredrik Saarkoppel, Kobolt Media aB

Följ förändringsarbetet på https://internt.slu.se/framtidens-slu

RESURS 1.13 » 11

Läs mer: https://internt.slu.se/framtidens-slu

Följ förändringsarbetet på https://internt.slu.se/framtidens-slu

>>

T orbjörn har haft ett gott öga till SLU ända sedan han som ung sökte till Jägmästarutbildningen

och i andra hand även till Veterinär- och Agronomutbildningarna, som han inte kom in på. Istället blev det Lunds univer-sitet där han disputerade i rödrävens eko-logi och blev professor i ekologisk zoologi år 2000.

– Jag har alltid beundrat SLU, som har bra forskning, en fantastisk idé om hållbart nyttjande av naturresurserna, unika yrkes-utbildningar och sektorsanknytningen. Ändå har SLU dåligt självförtroende och lite av en identitetskris där vi rör oss mel-lan tillämpad, sektorsanknuten forskning och grundforskning, säger Torbjörn.

Ett mål med förändringsarbetet är att komma till rätta med identitetsproblemet, att bli ett SLU med en identitet.

– SLU ska vara ett sektorsuniversitet med stark grundforskning och fokus på våra yrkesutbildningar, säger Torbjörn.

Torbjörn leder mot Framtidens sLU– SlU är ett fantastiskt universitet! Vi har unika utbildningar och en verksamhet av hög kvalitet som intresserar stora delar av samhället! Det slår Torbjörn von Schantz fast efter någon månad på stolen som ny prorektor. Han har fått till uppgift att leda SLU:s arbete med förändringsprojektet, som utgår från förra årets utredningar.

Det övergripande målet med föränd-ringsarbetet är att stärka SLU:s konkur-renskraft. Fakulteterna föreslås få tydligare verksamhetsindelning för att de bättre ska kunna fatta strategiska beslut och därmed öka universitetets konkurrensförmåga. Har-moniseringsarbetet som också ingår i för-ändringsprojektet är viktigt för att stimulera och öka samarbetet över fakultetsgränserna.

LedarskaPeT avGöraNde

Avgörande för SLU:s framtid är ledarska-pet. För att kunna fatta svåra, men nöd-vändiga, beslut behövs ett tydligare ledar-skap och en stärkt tillit mellan ledning och medarbetare. Och för en ekonomiskt håll-bar utbildningsorganisation behövs också ett tydligare ledarskap där utbildningens innehåll och det ekonomiska ansvaret har en gemensam ledning.

– Jag tror själv på ett kollegialt ledar-skap i organisationen. Och närheten och sambandet mellan forskningen och

undervisningen måste finnas kvar i en ny utbildningsorganisation, säger Torbjörn.

Torbjörn ser prefekterna som universi-tetets viktigaste ledare. De är en avgörande länk till alla andra på institutionerna.

– Jag vill att de ska bli mer delaktiga och att de ska kunna ta ett större ansvar. Det ska vara ett attraktivt och roligt jobb att vara prefekt.

Förändringsprojektet har bara börjat och mycket arbete återstår för att skapa Framtidens SLU med utgångspunkt i utredningarna. Som ledare för projektet serTorbjörnflerautmaningar.

FöräNdriNG och FramTidsTro

Förändringsarbetet ska gå snabbt och svå-righeten kan vara att hinna med förank-ringen i organisationen, men samtidigt är det viktigt att komma till skott och inte dra ut på processen. Det är viktigt att kunna förmedla helhetsperspektivet på SLU till alla i organisationen och skapa förändring som ger framtidstro. Även den geografiska spridningen är en utmaning, samtidigt som det är en styrka för univer-sitetet. Torbjörn delar sin arbetstid mellan Ultuna, Umeå och Alnarp, varje vecka.

– Det är utmanande, spännande och ett pri vilegium att få leda arbetet, säger Torbjörn. Men det är vi alla tillsammans som ska förändra SLU! ■

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R

12 « RESURS 1.13

dekanerna – nyckelpersoner i förändringsprocessen

1. Vad är på gång på din fakultet för närvarande?2. Vad anser du om dekanernas roll i förändringsprocessen?3. Vad blir de viktigaste uppgifterna för dig framöver?

Fyra nya dekaner utgör stommen i rektors ledningsråd, som blir en referensgrupp och en motor i förändringsprocessen. Resurs har ställt tre frågor till samtliga.

Fyra dekaner är kärntruppen i rektors ledningsråd, en rådgivande instans åt Lisa Sennerby Forsse. Dessutom ingår prorektor Torbjörn von Schantz, vice rektorerna Lena Andersson­Eklund (utbildningsfrågor), Johan Schnürer (forskningsfrågor och samverkan) och Göran Ståhl (FoMa) universitetsdirektör Martin Melkersson, studentrepresentant Ulrika Karlsson, kommunikationschef Tina Zethraeus samt Boel Åström/Johan Torén. Även fackliga företrädare kommer att delta i mötena.

skariN ösTeNssoN,

DEKAn VID VH­FAKULTETEn

1Det pågår en förberedelseprocess inför EU:s nya ramprogram för forskning,

Horizon 2020. Vi ligger i startgroparna för en omfattande rekryteringsprocess och översyn av ämnesområden, på grund av ovanligt många förestående pensions-avgångar på högre tjänster. Nu skruvas också förberedelserna upp inför flyttentill veterinärmedicinskt och husdjursve-tenskapligt centrum, VHC. Sen har det ju precis varit avspark för förändringsarbetet Framtidens SLU som rör såväl VH som övriga SLU.

vh

NLbarbara ekbom,

DEKAn VID nL­FAKULTETEn

1Det allra viktigaste nu är att vi inom fakulteten diskuterar förändringspro-

cessen – Framtidens SLU. Vi måste också se till att bemanna de nämnder och kom-mittéer som vi har.

2Det är att bereda möjligheten för med-arbetarna att få information och rea-

gera på den och kunna säga sin mening.

3Det är väldigt viktigt att vi får fort-sätta med vår framgångsrika verksam-

het, att forskare och lärare får det stöd de behöver, och att titta över de ändringar vi behöver göra för att vi ska kunna bli bättre.

PeTer höGberG,

DEKAn VID SKoGSFAKULTETEn

1 Vi ska först och främst få den nya fakul-tetsorganisationen på plats. Men sen

kommer mycket att handla om att ta tag i det som utredningarna kommit fram till. Vi har börjat diskussionerna om utred-ningsförslagen. Jag och prodekan Karin

Ljung ska också se till att lära känna vår fakultet mer i detalj genom att åka runt och besöka alla.

2 Det är viktigt med kommunikation på alla plan. Vi har en dialog med Tor-

björn von Schantz och med övriga uni-versitetsledningen, men måste också fånga upp vad personalen och institutionsled-ningarna har för synpunkter och tankar.

3 För att stärka fakulteten utåt behöver vi öka synergierna mellan ämnesom-

råden och institutioner (detta inbegriper fortlöpande miljöanalys, som skulle kunna bidra mer till både forskning och under-visning). Grundutbildningens ekonomi och forskningsanknytning behöver också stärkas.

2En väsentlig roll är som kommunika-tionslänk i båda riktningarna mellan

universitetsledningen och fakultetsnämn-den och prefekterna. Processen ska gå fort och då är ett välfungerande kommuni-kationsflöde extra angeläget. En annanviktig roll just för dekanerna är att belysa möjligheter och konsekvenser av olika förslag för sina respektive områden sam-tidigt som de bidrar med ett helhetsper-spektiv i processen.

3Med tanke på det kritiska ekonomiska läget för SLU:s VH-område är nu det

viktigaste att verka för rimliga ekono-miska förutsättningar, så våra medarbetare kan känna lite tillförsikt och framtidstro. Målet är att VH:s verksamhet inte bara ska överleva utan kunna bedrivas med god

Följ förändringsarbetet på https://internt.slu.se/framtidens-slu

tExt: aNNIKa BORG • FOtO: JENNy SVENNåS-GILLNER

RESURS 1.13 » 13Följ förändringsarbetet på https://internt.slu.se/framtidens-slu

SLU:s fyra nya dekaner, fr v Karin Östensson (VH-fak), Peter Högberg (S-fak), Håkan Schroeder (LTJ-fak) och Barbara Ekbom (NL-fak).

LTJhåkaN schroeder,

DEKAn VID LTJ­FAKULTETEn

1Mycket är på gång just nu i linje med fakultetens handlingsplan. Som exem-

pel kan nämnas ett tiotal ansökningar som har gått iväg till det europeiska rampro-

grammet FP7. En ny organisation sjösat-tes vid årsskiftet. Åtta områden blir fem institutioner, dvs. mer funktionella och mindre sårbara enheter. I samband med detta har också prefekttjänsterna annonse-rats ut och är under tillsättning. Verksam-heternas lokalisering ses också över för en anpassning till den nya organisationen och effektiviserad lokalanvändning.

2Dekanerna har en viktig funktion i förändringsarbetet mot ”ett SLU”. Vi

ska delta i universitetsledningens arbete med att identifiera utvecklingsmöjlighe-ter och bidra till en dialog om förslag och beslut. I ledningsrådet kan vi bidra till att skapa goda förutsättningar för att genom-föra förändringar som syftar till att göra SLU ännu mer framgångsrikt. Men redan

idag är vårt universitet framgångsrikt, och vi dekaner har som alla SLU:are en viktig roll att stärka självbilden av SLU hos oss själva, kollegorna och studenterna.

3Jag och prodekan Eva Johansson del-tar i ett ledarteam för fakulteten. Vi

ser det som en möjlighet att bredda kom-petens, färdigheter och nätverk i led-ningsfunktionen. Viktiga uppgifter är att tydliggöra fakultetens gemensamma mål-bilder och uppdrag, att stötta prefekterna i institutionernas utveckling och att invol-vera dem i utvecklingen av fakulteten och SLU som helhet. Vi vill också fortsätta och utveckla den positiva atmosfär som förra dekanen Tiina Sarap lagt grunden till genom att bland annat uppmärksamma goda prestationer. ■

kvalitet och utvecklas. Det är också viktigt att medverka till att SLU får en tydlig, strategisk profil och riktning, och har bra kommunikation med det omgivande samhället.

14 « RESURS 1.13

Fakta om projektet

Workshops: Ultuna 6 mars, kl 13–15.30Skara 7 mars, kl 13–15.30Alnarp 18 mars, kl 13–15.30

mål: Att under 2013 ska minst 100 forskare ha deltagit i Wikipedia med ett substantiellt bidrag.

Kontakt: Arild Vågen: 073­682 18 44, wikipedia@slu.se

Webbsida: http://meta.wikimedia.org/wiki/SLU

Olle terenius på institu-tionen för ekologi är den forskare som initierat detta projekt vars första skede kommer att pågå under 2013 med stöd av Formas. därefter planeras en årligen återkom-mande Wikipediadag. han har slagits av att när man

läser på Wikipedia om sitt eget forskningsområde så är informationen många gånger inte komplett eller helt korrekt. den enkla anledningen till det är naturligtvis att de som kan mest inte bidrar, menar han. det vill han ändra på med detta projekt.

Olle terenius menar att det finns en skyldighet som forskare att ge tillbaka till skattebetalare och donatorer resultaten från forskningen. – Ofta når vår forskning bara den innersta kretsen av initierade forskarkollegor, men här har vi hela världen som mottagare och potentiella diskus-sionspartners, säger han. han har själv varit aktiv i Wikipedia sedan 2006, men inte tidigare skrivit om sin forskning.

”Det är ett privilegium att direkt komma i kontakt med de människor som är intresserade av ens forskningsområde.”

Wiki för forskare

sprid kunskapen där läsarna finns! Nu inbjuds alla forskare att vara med i det världsunika projektet att tillgängliggöra SLU-forskning i Wikipedia.

I början av året startade ett projekt som är helt unikt i den akademiska världen. Det går ut på att engagera

universitetets forskare i att sprida sin kun-skap på Wikipedia, världens största on line-encyklopedi.

Arild Vågen blir den förste ”Wikipe-dian in Academy”* i världen. Det innebär att han är här för att hjälpa forskarna att förstå vad Wikipedia är, och hur man kan bidra.

– Wikipedia är det kanske mest effek-tiva sättet att sprida sin kunskap, i och med att man når så oerhört många läsare, säger Arild, som är styrelseledamot för Wiki-media i Sverige**

– Det är roligt att SLU, vill vara först på detta område fortsätter Arild. Pro-jektet kommer bli en startpunkt för ett långt partnerskap mellan universitetet och

Wikimediavärlden som kommer gynna bägge parter.

Hans roll på SLU är att vara en help-desk, dit man kan vända sig med frågor. Under våren kommer han också att leda workshops för intresserade forskare, där man konkret får hjälp att starta upp sin Wikipedia-medverkan. Under tiden letar Arild Vågen efter särskilt intresserade forskare som kan bli ambassadörer i den fortsatta verksamheten.

Vad SKa dEt VaRa bRa FöR?

Men varför ska man då som forskare lägga ut artiklar på Wikipedia? Åke Lindelöw är den första ”försökskaninen” i detta pro-jekt. Hans första artikel om en barkborre skapades i november 2012 på svenska Wikipedia.

– Det är lite knepigt men kul! Jag gillar idén att det är många därute som hjälper till att komplettera min artikel. Sen är det ju en otrolig massa människor som kan läsa den, säger Åke.

Genom att man finns på Wikipedia med sitt namn finns en större chans att till exempel journalister hittar en, men också att få direktkontakt med allmänheten via Wik iped ia- s idorna s diskussionsflik.■

Läs mer: https://internt.slu.se/wikipedia

* ”Wikipedian in Academy” är en fortsättning på det internationellt använda konceptet Wikipedian in Residence. Det innebär att en Wikipedian under en begränsad period arbetar för en institution med att hjälpa organisationen att förstå och bidra till Wikipedia och skapa ett långsiktigt samarbete.

** Wikimedia Sverige är den svenska stödfören-ingen för Wikipedia och andra Wikimediaprojekt.

1. Leta upp informationssidan på Meta­Wiki för SLU­forskare som vill skriva Wikipedia­artiklar (adress i faktaruta).

2. Här finns en enkel mall för användare och information om hur man kommer i gång.

3. Kört fast? Kontakta Arild Vågen. E­post: wikipedia@slu.se

4. Delta i någon av de workshops som ordnas på huvudorterna!

Fyra steg till att bli en Wikipedian– gör så här

Arild Vågen.

Forskarinitiativ från början

RESURS 1.13 » 15

Strategisk satsning på yngre forskare

oLLe TereNiUs,

EKOLOGI

Olle Terenius forskning är en kombination av tre I:n – insekter, infektionssjukdomar och immunitet. Bland annat använder han bin i sin forskning där han och hans kol-legor försöker ta fram en experimentell djurmodell för smittspridning. Tanken är att märka upp bin med en identifierings-kod och ta fram en mjukvara som kan ana-lysera deras interaktion och hur smittäm-nen kan spridas i en större grupp individer.

– För mig betyder bidraget jättemycket! Det är en stor fördel att få pengar som är obundna, och som kan användas till inno-vativ forskning. En stor del av dessa pengar kommer att användas till att få biprojektet att lyfta.

my hedhammar,

aNatOMI, FySIOLOGI OCh BIOKEMI

Med hjälp av bioteknikmetoder utvecklar My Hedhammars forskargrupp material med specifika biokemiska funktioner – så kallade ”intelligenta material”. Framför allt arbetar de med material för att bygga konstgjord vävnad, till exempel material för att främja insulinproducerande cell-öar. Med en bas av artificiellt framtagna spindeltrådsproteiner med inbyggda bio-kemiska signaler, kan ett sådant material tjäna som 3D-stöd för växande celler.

– De här pengarna kommer väldigt rätt i tiden för mig. Jag har fått igång forsk-ningsgruppen på en massa spännande koncept som vi nu kan genomföra.

sTePhaNie roberT,

SKOGLIG GENEtIK OCh VÄxtFySIOLOGI

Stephanie Robert och hennes kollegor försöker ta reda på mer om tillväxtproces-ser hos växter, till exempel hur växtcel-ler finner sin form. Som modellorganism använder de backtrav, Arabidopsis tha-liana. Stephanies forskning är inriktad på att förstå hur cellsträckning i växter reg-leras med hjälp av en teknik som kallas kemisk biologi.

– Bidraget innebär mycket för min forskargrupp! Det kommer att tillåta oss att gräva djupare i de biologiska fråge-ställningarnaochgöraflerresurskrävandeexperiment, som exempelvis mutations-analyser.

rikard LaNdberG,

LIVSMEdELSVEtENSKaP

Rikard Landberg arbetar med livsmedels påverkan på människors hälsa och leder en forskningsgrupp på institutionen för livs-medelsvetenskap. Ett av hans huvudområ-den handlar om att utveckla nya metoder för att kunna mäta vad människor äter, för att exempelvis användas i koststudier. Andra fokus i Rikard Landbergs forsk-ning är hälsoeffekterna av spannmålspro-dukter och mekanismerna bakom var-för man känner mättnad av till exempel rågprodukter.

– Kvalitetsbidraget kommer att gå till rekryteringen av en post-doc, som kan arbeta med att ta fram nya biomarkörer som speglar intaget av livsmedel och kost-mönster.

SlU:s satsning på att excellent forskning vänds i år mot de yngre forskarna. Med utgångs-punkt i universitetets strategi, där ett viktigt insats-område är ”att identifiera och stödja lovande yngre

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R

FO

tO: J

KL

EL

L O

LOFS

SO

N

FO

tO: E

Ka

tER

INa

ME

dV

Ed

EVa

forskare”, tas nu det första steget. de fyra forskarna får ett tvåårigt stöd som under 2013–2014 fördelas i form av ett ”kvalitetsbidrag” på en miljon kronor per år.

16 « RESURS 1.13

startproblemen övervunna på Lövstanationellt forskningscentrum för lantbrukets djur på lövsta är ett sätt att samla resurser som tidigare var utspridda inom Vh-fakul-teten. Lövsta invigdes med kunglig närvaro i maj förra året, och är efter en turbulent start på väg att finna sina verksamhetsformer. här pågår både basproduktion, forskning och undervisning.

R edan för tjugo år sedan konstatera-des att SLU:s stallar vid Kungsängen

utanför Uppsala var uttjänta. 2009 började Lövsta byggas och är idag ett toppmodernt forsknings- och utbildningscentrum för djurslagen nöt, fjäder och gris.

Stallarna på Lövsta har alla haft en del igångsättningsproblem, men nu börjar verksamheten sätta sig. I nötstallet hand-lade problemen i inledningen inte bara teknik som var dåligt intrimmad. Loka-lerna visade sig ha brister och har behövt byggas om. Fakulteten satte snabbt in för-bättringsåtgärder i form av ökad beman-ning och extra resurser för att täcka

bristerna som fanns när anläggningen togs i bruk. Såväl djuren som personalen påver-kades givetvis.

– Det var jobbigt, men nu mår korna bra. Mjölkproduktion och hull ligger nu på normala nivåer, säger Bengt-Ove Rus-tas som är forsknings- och undervisnings-samordnare för nötstallet.

Yvonne Andersson, fakultetsdirektör på VH-fakulteten, menar att processen med färdigställandet av Lövsta har läm-nat mycket övrigt att önska. Vem som har ansvar för att saker gick fel klargörs paral-lellt med att felen nu åtgärdas.

– Ombyggnationerna och merarbetet

för att allt ska fungera har inneburit för-dyringar, men djurhälsan och arbets-miljön för personal och studenter måste prioriteras. Alla har gjort ett jättejobb, och vi hoppas nu att Lövsta snart ska kunna användas fullt ut för forskning och utbild-ning, säger Yvonne.

Nu när forskningsverksamheten på Lövsta är igång är strävan att forskare ska förlägga sina försök dit. Bengt-Ove Rustas är en av tre forsknings- och utbildningssamordnare som arbetar med utvecklingen och harmonisering av ruti-ner på hela anläggningen.

– Forskare från SLU är prioriterade men vi får även en del externa förfrågningar. Sedan vi blev ISO-certifierade förra våren har vi papper på att vi kan leverera försöks-data som är kvalitetssäkrade. Vi har ned-skrivna rutiner och uppsatta mål – även för kundnöjdhet. Det betyder mycket för vår trovärdighet, berättar han.

Fågel är den enda verksamhetsgren på

Nötstallet på Lövsta. Det finns 260 kor och ungefär lika många ungdjur av rasen Svensk holstein och SRB. I lösdriftsavdelningen finns två mjölksystem, en mjölkningsrobot och en automatiserad mjölkningskarusell. Exempel på forskning är sintidens inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt om det är möjligt att minska metanproduktionen från mjölkkor.

tExt: MåRtEN GRaNERt • FOtO: JENNy SVENNåS-GILLNER

RESURS 1.13 » 17

Lövsta som inte har någon basproduktion. Här bedrivs försök men även undervis-ning av studenterna på framför allt veteri-när- och husdjursagronomutbildningarna.

– Vi har pågående försök på värphöns och slaktkyckling nästan hela tiden, säger Lotta Jönsson som är forsknings- och utbildningssamordnareförfågel.Deflestakommer från SLU men vi har även gjort uppdrag åt externa kunder.

Anna Wallenbeck är forsknings- och undervisningssamordnare för grisstallet. Där har undervisnings- och försöksverksam-heten dragit igång på allvar under hösten.

– Under förra våren fokuserade vi på att få igång basproduktionen och nu har vi riktigt bra produktionssiffror, säger hon.

– Verksamheten i stallarna är till för undervisning och forskning och då är det viktigt att lärarna och forskarna har kun-skap om våra rutiner så att de kan påverka utvecklingen av verksamheten. ■ Läs mer: www.slu.se/lovsta

Om Lövsta forskningscentrum är en viktig och kreativ plats för forskningen, är Learn (Livestock Extension and Research Network) nätverket där forskarna och näringslivet utbyter kunskap och identifierar nya forskningsområden. Syftet är att SLU med Learn som bas ska samverka om ut-formningen av framtidens hållbara lantbruk. det är också ett nätverk där SLU kan förmedla nya forskningsrön till lantbruksnäringen. Learn:s mål-grupp är företag, organisationer och myndigheter som arbetar med lantbrukets djur.

– Verksamheten i Learn drog i gång på allvar hösten 2011. Sedan dess har nätverket expande-rat och vi har nu även deltagare från de nordiska länderna, Ryssland, Polen, Baltikum, och Vitryss-land, säger projektledaren Christine Jakobsson.

Varje år bjuder fakulteten in till konferenser med olika teman. det är välbesökta tillställningar

Christine Jakobsson är projektledare.

som hålls främst på Lövsta.– Lövsta är den rätta platsen för att hålla den

här sortens möten på. Learn handlar mycket om utveckling och forskning och att utveckla nät-verk. temat på den senaste Learn-konferensen i höstas var uthållig djurproduktion i östersjö-regionen och vi verkligen fyllde Lövsta, säger Christine.

För att knyta organisationer och företag när-mare Learn finns olika former av medlemskap. Medlemskapet ger många fördelar och tjänster till medlemmarna.

Learn – nätverket med bas på Lövsta

De flesta av VH-fakultetens studenter har praktiska övningar under utbildningen på Lövsta. Här visar för-man Ulf Hermansson veterinärstudenter hur insemination på grisar går till.

Sinsuggorna går på djupströbädd med halm. Det finns omkring 130 suggor och det föds upp 3 000 slaktsvin per år. Exempel på försök som bedrivs är individuell identifiering av grisar med mikrochip.

Det pågår försök på fågel så gott som hela tiden. Dessa hönor ingår i ett beteendeförsök. Exempel på andra försök är användningen av musselmjöl som foder samt möjligheten att ersätta soja med de inhemska fodermedlen raps och åkerböna.

Forskningen som bedrivs vid Lövsta syftar till att utveckla produktionsformer som tar hänsyn till djurens behov och som är ekonomiskt bärkraftiga och därmed bidrar till att stärka svenskt lantbruk. På Lövsta bedrivs forskningsprojekt på nöt, gris och fjäderfä, till exempel utfodringsförsök eller beteendeförsök.

FO

tO: P

ER

ER

IC ö

BE

RG

, aE

RO

BIL

dE

R/S

LU, 2

012

18 « RESURS 1.13

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R, V

IKtO

R W

Ra

NG

E, N

OR

a a

dE

LS

Kö

Ld

, NIK

La

S L

öN

NE

LL

, NO

RB

ER

t z

aN

Ga

, aN

NE

Ed

EN

IUS

, aN

N-K

atR

IN h

aL

LIN

Jesper Persson

JesPer PerssoN KOORdINatOR FöR PRO-GRaM BEByGGd MILJö, INSt. FöR LaNdSKaPS-aRKItEKtUR, PLaNERING OCh FöRVaLtNING:

– Vi behöver bättre nå ut till samhället och utveckla samverkansprojekt kring miljöanalys kopplat till bebyggd miljö. En av de intressanta projektidéer som diskuterades är att få med allmänheten i kartläggningen av vårt landskap genom så kallad amatörforskning (på engelska citizen science). här skulle privatpersoner kunna hjälpa till att lägga in information om vardagslandskapet i en öppen databas.

Lars Edenius

keviN bishoP, KOORdINatOR FöR PROGRaM FöRSURNING, INSt. FöR VattEN OCh MILJö:

– SLU:s miljöanalys bör omfatta både möjligheter för hållbar produktion och miljö-riskerna. Vi bör i ännu högre grad också se miljöanalysen och vår expertis som ett koncept att bidra med till utvecklingsländer. Exempel på det är det nya Lake tumba-projektet och SLU:s Ud40-projekt.

Kevin Bishop

Mora Aronsson

Lena Bergstrom..LeNa berGsTröm, KOORdINatOR FöR PROGRaM KUSt OCh haV, INSt. FöR aKVatISKa RESURSER:

– Jag tyckte idébussen var ett intressant angreppsätt. det öppnade upp en möjlighet för fler personer att medverka och att kunna ha en bredare och djupare dialog jämfört med ett vanligt seminarium. det är viktigt att se olika delar av SLU:s verksamhet och att de olika delarna av verksamheten blir sedda i en helhet.

mora aroNssoN, KOORdINatOR FöR PROGRaM BIOLOGISK MåNGFaLd, aRtdataBaNKEN:

– SLU:s miljöanalys utgör en viktig mötesplats för miljöövervakning. Inom många delar av mil-jöövervakningen har till exempel frivilliginsatser en viktig roll att fylla, samtidigt som det ger en ökad legitimitet i samhället till verksamheten. Jag tar med mig tankvärda diskussioner som ger stort hopp för framtiden.

Uppsala

Alnarp

Lysekil

Umeao

pa vag..o

bussenLars edeNiUs, BItR. KOORdINatOR FöR PROGRaM SKOG, INSt. FöR VILt, FISK OCh MILJö:

– Vi hade en bra dialog om för- och nackdelar med att arbeta med miljöanalys storskaligt respektive mera småskaligt. här behövs alltid avvägningar beroende på frågeställning, användarnas behov och möjligheten till finan-siering. Jättebra att kunna ta tillvara idéer om detta från olika forskargrupper på SLU.

RESURS 1.13 » 19

jökonsekvenserna av den. Här gav Mag-nus Appelberg, prefekt på institutionen för akvatiska resurser, en bild av hur han och hans kollegor arbetar med miljöanalys för adaptiv förvaltning sett ur ett fisk- och fis-keriperspektiv.

– Det är vår roll att hålla reda på var våra data kommer in i samhällssamman-hangen. När ekosystemen är komplexa och världen föränderlig behöver vi dess-utom kontinuerligt se till att plocka in ny kunskap om de ekosystem som samhället förvaltar, sade Magnus Appelberg.

samsPeLeT med aNdra akTörer vikTiGT

Samarbetet med myndigheter och forskar-kollegor är en förutsättning för utveck-lingen av SLU:s miljöanalys. Här har våra 15 programkoordinatorer en viktig roll som ingångar för kontakter både internt inom SLU och utåt.

– Medierna plockar ofta upp våra resul-tat vilket pekar på att miljöanalysen ofta står mitt i samhällsdebatten. I samspelet med intresseorganisationer finns vi till för både för brukare och för bevarare, sade Göran Ståhl.

– Vi har mycket att lära av varandras styr-kor och idéer. Jag är glad att så många ville diskutera verksamhetsutveckling med kollegor inom närliggande områden, säger Göran Ståhl, vår vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys.

miLJöaNaLyseNs roLLer

En av idébussens inspiratörer var Stefan Löfgren som är forskningsledare på insti-tutionen för vatten och miljö. Han gav bakgrund till miljöanalysens roller över tiden i en historisk tillbakablick med vat-tenförvaltningen som exempel.

– Från början var myndigheternas intresse av uppföljning helt inriktad på vattnet som resurs. Hälso- och miljöper-spektivet kom in först senare. Men i dag har uppföljningen snarare fokus på beva-rande än på användning, berättade Stefan Löfgren.

En stor utmaning för miljöanalysen är att kunna ge samhället vägledning om vilken mark- och vattenanvändning som är hållbar. Därför är målet att de underlag som SLU:s miljöanalys tar fram ska kunna belysa både resursanvändningen och mil-

bUss På Nya idéerinom miljöanalysen

Hur kan SlU bidra bättre till samhällets förvaltning av miljö- och natur-resurser? den frågan engagerade över 100 medarbetare i diskussionen när den virtuella idébussen för miljöanalys färdades mellan SLU:s orter.

Ett av resultaten från idébussen kom-mer att bli en vetenskaplig idéartikel om vilka utmaningar miljöanalysen står inför.

– För oss som agerade inspiratörer innebar resan en intressant inblick i SLU:s olika miljöanalyssfärer. Vi tar bland annat med oss att vi måste jobba både med idé-utveckling och ha ett bra samspel med andra aktörer för att vi ska nå framgång, säger Göran Ståhl. ■

Vicerektor Göran Ståhl.

FO

tO: J

EN

Ny

SV

EN

Nå

S-G

ILL

NE

R, V

IKtO

R W

Ra

NG

E, N

OR

a a

dE

LS

Kö

Ld

, NIK

La

S L

öN

NE

LL

, NO

RB

ER

t z

aN

Ga

, aN

NE

Ed

EN

IUS

, aN

N-K

atR

IN h

aL

LIN

tExt: aNN-KatRIN haLLIN

i Umeå diskuterade deltagarna bland annat hur analyser som beaktar alla delar av skogslandskapet kan göras, hur vi kan utnyttja fjärranalys i arbetet, samt vilka för- respektive nackdelar som finns med statistiska urval jämfört med analyser från typområden.

busstoppen i Uppsala tog upp utveck-lingen inom sötvattenområdet och fråge-ställningar kring försurning och övergöd-ning. Ett annat intressant tema var våra utmaningar inom den så kallade amatör-forskningen (på engelska citizen science), där privatpersoner bidrar med arbete till

miljöanalys och forskning. Här har miljö-analysen genom rapporteringar till bland annat Artportalen i dag tillgång till mycket stora datamaterial som kräver särskilda metoder för analys och kvalitetskontroll.

En minibuss reste till alnarp, där fokus sattes på dialog med uppdragsgivare för att utveckla programmet Bebyggd miljö. Dessutom diskuterades samhällsvetenskap-liga aspekter på miljöanalys, bland annat behovet att förstå inte bara de ekologiska systemen, utan även de ofta komplicerade system av samhällsaktörer som utnyttjar miljöanalysinformation för sina beslut.

Nedslag i de ämnesinriktade diskussionerna på orterna:

bussen anlände till sist till lysekil och institutionen för akvatiska resurser, Havs-fiskelaboratoriet, där en stor del av verk-samheten handlar om medverkan i EU:s samordnade datainsamling om fiskpo-pulationer och analyser i samspel med det internationella havsforskningsrådet. Intressanta diskussioner fördes bland annat om miljöanalysens roll inom ramen för adaptiv fiskeförvaltning, men också om hur det nya miljöanalysprogrammet Kust och hav bör byggas upp och presenteras.

Se program och videoinspelning: www.slu.se/idebuss2012

20 « RESURS 1.13

Omtentor och otömd mejlkorg…eller planera fältarbete på en hästgård i Heby. Vardagen kan se olika ut för våra samverkanslektorer. Resurs har bett Malin hultberg i alnarp och helena aronsson i Uppsala att skildra hur en samverkanslektor löser uppgiften att samverka med sektor och samhälle under en vanlig arbetsvecka.

möte med institutionens nya Omvärldsråd, där vi är två samverkanslektorer som deltar. Vi börjar arbeta på en text som enkelt ska beskriva verksamheten. Förbreder senare ett möte med LRF trädgårds medlemsutveck-lare i höör, och bokar ett möte på Lunds Kommun för att diskutera en Vinnova-ansökan. Misslyckas med målsättningen att lämna jobbet med en tom mailkorg på fredagar trots ett intensivt svarande, ringande och sorterande. tar det dock inte så hårt – det kommer en ny vecka redan på måndag …

maLiN hULTberGSaMVERKaNSLEKtOR I

tRÄdGåRdSVEtENSKaP, INRIKtNING LIVSMEdEL

Ägnade förmiddagen åt den tunga uppgiften att jobba om ett refuserat manuskript - som belö-ning blev det simning på lunchen. På eftermiddagen var jag examinator på ett mastersarbete som gjorts av en mycket duktig student. Rollen som examinator var tacksam, seminariet var välbesökt, och det fanns inget behov att ägna tid åt språk och formalia utan vi kunde ha en god diskussion kring det forskningsarbete hon gjort.

mån Tis ons Tors Fremöte med Jordbruks­verket på alnarp som jobbar mycket med rådgivning och utveckling mot trädgårds-näringen. Vi diskuterade kring att utvecklingsbehoven inom branschen ser olika ut beroende på vem man möter, om det är en grön-saks-, bär- eller fruktodlare. En given ansats är att öka trädgårdsnäringens synlighet och vi resonerar kring SLU:s Wikipedia-projekt. Vi enas om att man kan ha många åsikter om Wikipedia som en kunskapskälla (!) men obero-ende av detta är den mycket använd – så varför inte utveckla den och beskriva våra frågor bättre.

En relativt stillsam dag framför dator. Förbereder en kurs som ska starta i period 4, rättar omtentor, får ett utkast till en ny ansökan från en kollega i Lund och märker att jag varit otydlig med informationen kring näringsläckage från växthus.

möte med Håkan Sandin som är projektledare för tillväxt trädgård - ett projekt på LtJ-fakulteten för att öka tillväxten i trädgårds-näringen, och Susanna Lundqvist på SLU Omvärld. Vi enas om att den beskriv-ning av trädgårdsbranschen som precis genomförts av tillväxt trädgård utgör ett bra utgångsmaterial för en Wikipedia-text. tillbaka vid skrivbordet börjar jag fun-dera på hur en god struktur ser ut för material som ska användas på Wikipedia och känner mig som en hopplös nybörjare. denna känsla blir inte bättre när jag ska skapa min användarsida.

heLeNa aroNssoNSaMVERKaNSLEKtOR I VÄxtNÄRINGShUShåLLNING

Var talare på ett semina-rium tillägnat pristagaren för Stockholm Water Price 2012. Berättade om hur vi genom vår forskning på SLU stödjer jordbrukares arbete med att åstadkom-

ma stora skördar, bördiga jordar och en frisk miljö.

Fick avstå mötet med styrgruppen för SLU:s långliggande försök.

Stod i SlU:s monter vid Stockholm World Water Week. till mässan kommer cirka tvåtusen människor från hela världen. Fick bland annat ett intressant lunch-möte med livsmedelsjätten PepsiCo där vi diskuterade miljöarbete.

På kvällen var det tele-fonmöte med KSLa:s vattenkommitté, där jag är sekreterare. Våra seminarier blir ofta en värdefull möte-sarena för människor från forskning, jordbruksnäringen, myndigheter och organisa-tioner med mera.

träffade för första gången alla de andra samverkans-lektorerna. Under ledning av vicerektor för samverkan, Johan Schnürer, diskuterade vi vår roll, förväntningar och arbetssätt. att dela varan-dras erfarenheter och vara aktiv i SLU:s samverkansor-ganisation är något jag ser fram emot.

Missade mötet med Fält-forsks växtnäringsgrupp i Nässjö idag. Fältforsk, SLU:s samverkansorgan för fältforskning, skapar bra forum för samverkan med jordbrukssektorn.

Planerade nästa veckas årsmöte med Nordiska jord-bruksforskares förening, där jag sitter med i den svenska styrelsen.

Förberedde en träff vid utlakningsförsöken i halland med Fältforsks vattengrupp, där jag är ordförande. Vi tänkte samlas kring ett projekt om minskat växt-näringsläckage och säker ogräsbekämpning.

Planerade fältarbete på en stor hästgård i heby tillsammans med en student. arbetet ska utföras på upp-drag av gården och genom en konsultfirma.

Tis ons Tors Fre

mån

SaMVERKaNSLEKtORNS daGBOK

RESURS 1.13 » 21

Omtentor och otömd mejlkorgFler resurser:FyToTroN och bioTroN

I Biocentrum finns Fytotronen, Sveriges mest avancerade växtodlingsanläggning. Den kan styra klimatet med mycket hög precision. Anläggningen är skräddarsydd för att möta behovet inom svensk växt-forskning. Ett växthus är också uppfört som ett komplement till fytotronen. Bio-tronen är en forskningsresurs i Alnarp bestående av 35 stycken klimatkammare med kontrollerade förhållanden, och av dessa är tolv dagsljuskammare.

LysimeTer

En Lysimeter används för att mäta utlak-ningsförluster och avdunstning från mark och vegetation eller för att ta prover på markvatten och markgaser. Lysimetern är ofta utformad som en cylinder och fylld med jord. En anläggning som den som finns utanför Ekologicentrum, kan bestå av ett antal cylindrar, med avlopp och kana-lisation för anslutning av mät- och prov-tagningsutrustning kopplade till en under-jordisk byggnad där avrinning registreras.

NemaTodLaboraTorieT i aLNarP

I anslutning till Nematodlaboratoriet i Alnarp bedrivs grundforskning och tilläm-padforskninginomfleraavnematologiskainriktningar. Nematoder, eller rundmas-kar, är jordklotets mest spridda och talrika flercelligadjurochdetytterstasyftetmedforskningen är utveckling av miljövänliga och uthålliga bekämpningsstrategier.

Nmr-iNsTrUmeNT och massPekTromeTer

NMR står för Nuclear Magnetic Reso-nance (kärnmagnetisk resonans) och används för att bland annat ta reda på strukturen och sammansättningen hos molekyler, till exempel proteiner.

intresserade av att använda röntgentomo-grafen för olika tillämpningar – som att undersöka sjösediment, ved, eller varför inte livsmedel.

Flera andra resurser finns runt om på SLU. Till exempel har forskare i de nya husen Biocentrum och Mark-vatten-miljöcentrum tillgång till utrustning i världsklass. Fytotron, NMR-instrument, masspektrometrar och lysimeter är exem-pel på utrusning som finns i och i anslut-ning till byggnaderna. Ofta kan forskare och andra intressenter utanför SLU också använda sig av utrustning och resurser i mån av plats.

Exklusiv utrustning är något som kan-ske bör marknadsföras bättre, både för interna presumtiva kunder och externa. Hans-Örjan Nohrstedt, prefekt på mark och miljö, skulle gärna se en övergripande organisation för utrustningsfrågor, kanske liknande den grupp som i dag bildats för lokalfrågorna (infrastrukturgruppen.)

– Ett labb-råd inom SLU skulle kunna sprida kunskap om vad som finns, och bedöma behov av nyanskaffningar. ■tExt: aNNIKa BORG

I nstitutionen för mark och miljö har köpt en egen röntgentomograf. Detta öppnar många nya spän-

nande och fruktbara forskningsfält för både institution och för SLU som helhet. Röntgentomografen liknar de apparater som brukar finnas på sjukhus, men den här är byggd för industriella ändamål och mycket kraftfullare. Med den kan man skapa tredimensionella bilder av olika objekt – vanligtvis är det jordprover som analyseras i den som finns på SLU.

– Vi är intresserade av markens struk-tur, berättar Nick Jarvis, professor vid institutionen, på avdelningen för biogeo-fysik och vattenvård.

Han berättar att med hjälp av röntgen-tomografen kan forskarna nu får en bättre förståelse för många viktiga processer som påverkas av markens struktur.

– Med hjälp av röntgenbilderna kan man se hur jordens porstruktur ser ut. Det ger viktig data som stödjer forskningen om till exempel hur vatten, föroreningar och gaser rör sig i marken.

Nick Jarvis tror att det är många andra runt om på SLU som skulle kunna vara

Guldgruvor för vetgirigaVårt universitet är utrustat med de mest fantastiska instrument och annan infrastruktur. I källare, växthus, frysboxar och laboratorier finns gemensamma resurser som kan vara användbara för många av våra forskare likaväl som för externa intressenter. Men känner vi till vad som finns? Kanske dags för ett labb-råd, tycker en del.

Professor Nick Jarvis vid mark och miljös nya röntgentomograf. Med den kan man skapa tredimensionella bilder av olika objekt som exempelvis ett äpple.

FOtO: JENNy SVENNåS-GILLNER

FO

tO: J

UL

IO G

ON

za

LE

zF

OtO

: JE

NN

y S

VE

NN

åS

-GIL

LN

ER

En provväxlare med plats för 120 prover gör automatisering av NMR-körningar möjlig.

Fytotronen är en avancerad växtodlingsanläggning.

22 « RESURS 1.13

Akretus kan hjälpa både privatpersoner med trädgårdsplaneringen och bostads-rättsföreningar som behöver snygga upp sina innergårdar. Ett gestaltningsförslag tas fram efter möte med kunden med skisser, råd och inspiration.

RESURS 1.13 » 23

En som anlitat akretus studenkonsulter är Magnus Engevik i Uppsala. Han och hans fru köpte ett hus med en uppvuxen tomt och behövde hjälp i sitt trädgårdstänk. Genom kontakter fick de höra talas om Akretus och fick därigenom kontakt med Lark-studenten Stina Svensson. Och Mag-nus är minst sagt nöjd med vad han fick.

– Min fru och jag hade ett möte med Stina där vi förklarade vad vi tänker om trädgården och vad vi skulle vilja ha. När vi sen fick hennes förslag presenterat för oss, hade hon fångat våra tankar exakt och uttryckt dem på ett sätt som inte ens jag

Magnus fick hjälp med sin trädgårdhade kunnat formulera själv!

Efter deras möte arbetade Stina fram ett förslag med utgångspunkt i både trädgår-dens förutsättningar och paret Engeviks egna tankar. I ett gestaltningsuppdrag hade hon beskrivit sina förslag och idéer, med bilder, skisser och förslag med bilder på växter som de skulle kunna använda i sin trädgård.

– Hon hade ett mycket professionellt bemötande och gav oss ett konkret förslag till hur vi kan göra med vår trädgård som var mycket mer än jag förväntat mig. Det var väl investerade pengar. ■

studentkraft i konsultform

Företaget akretus beskriver sig som ett jordnära konsultbolag. här får studenter möjlighet att använda det de lär sig på utbildningen genom att ta uppdrag av företag och privatpersoner – ett koncept som visat sig vara framgångsrikt. tExt: aNNIKa BORG • FOtO: JENNy SVENNåS-GILLNER • ILLUStRatION: FREdRIK SaaRKOPPEL

I Egentligen är det en självklar idé – att låta studenter använda det som de lär sig under sin utbildning i skarpt

läge. Nu finns sedan ett halvår ett företag som arbetar för att para ihop behov hos företag och privatpersoner med studenter som gärna prövar sina vingar i olika pro-jekt. Akretus heter det SLU Holding-ägda företaget som erbjuder konsulttjänster utförda av studenter till näringsliv, myn-digheter och privatpersoner.

Akretus lanse-rades i september 2012, men redan då var de första studenterna ute på jobb. En av de som var med från början är Nejra Lagumd-zija på landskapsar-kitektprogrammet. I augusti var hon

igång med den första kunden, en privat-person som ville ha hjälp med sin träd-gård. Sen dess har hon hunnit med fyra uppdrag till.

– De uppdrag jag haft har varit lite olika, men det är ett otroligt roligt jobb! Kunderna har varit väldigt intresserade och trevliga. Och det här är ett väldigt bra

sätt att kunna plugga och jobba samtidigt. Det är alltid studierna som går först, men med Akretus förbinder man sig inte till något - finns det ett jobb som jag kan ta så gör jag det. En lyxig möjlighet!

Genom jobbet i Akretus har Nejra fått en stor dos erfarenhet redan innan hon längre fram i vår tar klivet ut i arbetslivet. Inte minst vad gäller kundbemötande och kon-sten att kompromissa mellan sina egna idéer och kundens önskemål och intentioner.

PLaNerar aTT exPaNdera

Akretus erbjudande har hittat sin unika nisch. Som privatperson eller bostads-rättsförening vänder man sig troligen inte till en arkitektbyrå när man planerar att göra om i trädgården. Däremot kan det vara intressant att ta vända sig till en Lark-student för att få ett gestaltningsför-slag eller en skötselplan. Responsen från både marknaden och studenterna kan inte annat än tala sitt tydliga språk – Akretus är en succé.

– Visionen är att göra Akretus tillgäng-ligpåallaSLU:s störreorteroch förflerstudenter. Det här är inte bara ett sätt för studenterna att extraknäcka, utan vi har märkt att kunderna också verkligen upp-skattar kontakten med studenterna och att

man tycker det är roligt att kunna bidra till deras fortsatta lärande. Dessutom får studenterna ovärderlig arbetslivserfaren-het, säger Andreas Scheibenpflug, VDi Akretus och den som från början varit med och startat upp företaget.

Hittills har uppdragen handlat om områdena ekonomi och landskapsarki-tektur. Men nu kommer Akretus kompe-tensbank att utökas, genom att ytterligare utbildningar involveras. ■

Läs mer: http://akretus.se

detta är SlU Holding ab

SLU Holding AB:s uppdrag är att göra SLU:s forskning tillgänglig för samhället i form av produkter och tjänster genom att skapa nya bolag eller licensiera ut innovationer till andra företag. SLU Holding AB är helägt av SLU.

SLU Holdings verksamhetsområden är främst finansiering i tidiga skeden samt stöd och kostnadsfri affärsrådgivning till alla inom SLU med egna innovationer.

Att utveckla en affärsidé tar tid. SLU Holding bistår hela vägen från idé till färdig produkt. Bolagets seniora affärs­utvecklare hjälper till med att formulera och utveckla den kommersiella poten­tialen i idéerna.

SLU Holding har ett brett utbud av tjänster som stöd och rådgivning inom affärsjuridik, affärsutveckling, finansie­ringsfrågor och patentfrågor. Bolagets tjänster är kostnadsfria för alla som är verksamma vid SLU.

Nejra Lagumdzija.

24 « RESURS 1.13

bibliOtEKEt iSPRåKSPaltEnwWEbbSPaltEnR

hIttaR BESöKaRNa dIN SIda? En grundläggande förutsättning för att din webbsida ska bli läst är att besökarna hittar till den. 53 procent av alla besökare kommer till sidorna på www.slu.se med hjälp av sökmotorer.

Sökmotorerna, både Google och vår interna, upp-täcker och indexerar i stort sett alla sidor som det finns länkar till – det är alltså viktigt att alla sidor går att nå via länkar från andra sidor på webbplatsen, helst från en menypunkt i vänstermenyn. Men att sidan hittats och visas i träffresultatlistorna är bara halva vinsten. Sedan ska sökaren förmås att klicka på träffen också!

Oftast blir sidans rubrik också rubrik i träfflistan. I Episerver-termer är det texten du skrivit in i rutan ”Namn” eller ”Rubrik på sidan”. Varje sida måste ha en sådan rubrik. du kan också lägga in sidrubriken manuellt, genom att formatera din rubrik med Rubrik 1. den beskrivning som visas i träfflistan är ofta ingressen eller det som finns i sidans metadatabe-skrivning. I Episerver är det den text du skrivit i rutan ”Beskrivning av sidan” under fliken ”Inställningar”.

Sidor med generella rubriker och dåliga beskriv-ningar blir inte klickade på. Se till att alla dina sidor har en bra rubrik och en ingress eller beskrivning som direkt talar om för besökaren vad som finns på sidan. Kom ihåg att i en träfflista ser inte besökaren vilket sammanhang din sida finns i. Ge aldrig en sida en rubrik som ”Utbildning” utan skriv ut ”Utbild-ning vid [institutionens namn]”. Lägg alltid till någon specifikt till varje rubrik. Skriv inte ”Exkursion” utan ”Exkursion till Pajala för kursen bioenergi vt 2013”.

Kontakt: webbredaktionen@slu.se

Lodrät bergskLättring  1  topp i topptopp? (med V22)  3  dopp i doppdopp?  5  förberedande (förk.)  7  slagga i grannlandet?  9  ung. tidpunkt då baskerna    anländer?10  SECAMs vän?12  kamdelande13  kort gasreklam15  myntslag i landet och söderöver17  vandrar lodrätt19  reflekterar bokmål21  står mellan hötappar?23  finskt smör24  tuggar den som ta’t lugnt?26  tantal i ruta

Vågrät fjäLLVandring  2  väderstreck eller mejeriprodukt  4  mer än en singel, inte ett album  6  varuhus i Sthlm och Gbg  8  bindemedel för L17?11  bor i grannlandet14  eng. stavning av språket (var.)15  Rangifer tarandus16  dess ambassad ligger löst!18  polycyclic aromatic nitrogen     heterocycles kortkort (förk.)20  garage, modell större22  se L125  ___ noir27  L1 + V22 återfinns i dess kedja

Vill du vara med och tävla?Hitta det rätta svaret – en stad med djuranknyt-

ning – genom att kasta om bokstäverna i de ljusblåa rutorna. Skicka in det till Resurs,

box 7077, 750 07 Uppsala eller resurs@slu.se. En fint pris står 

på spel! Vi behöver ditt svar senast 15 april 2013.

av DL

beCaUse it’s tHere. Känner du igen citatet? Isåfall vet du kanske vilket land detta korsord handlar om. Skulle inte så 

vara fallet är nog formen lite väl iögonfallande. Vad du än gör – tappa inte löslusten ... eller greppet! 

HÖga berg, djUPa daLar

korsord_1_2013.indd 1 2013-01-25 08:36:52

En ny strategi. En stärkt position bland världens universitet. SLU är i ständig utveckling. allt detta avspeglas i en ny presentationsfolder, som efterlysts av många. Kunskap för globala

utmaningar är rubriken. Foldern utgår från den nya strategin och dess uppdelning av verksam-heten i två huvudspår som svarar mot de stora samhällsfrågorna och universitetets unika profil:

Ny PRESENtatIONSFOLdER: kUNskaP För GLobaLa UTmaNiNGar

Bioekonomi respektive Miljö, hälsa och livskvalitet. En praktisk 6-sidig folder med möjlighet att lägga in valfritt material i a4-format. Form och produk-tion är gjord av kommunikationsavdelningen och utgår förstås ifrån vår uppdaterade grafiska profil. Foldern är gratis, beställ hos Publikationstjänst, publikation@slu.se.

oNödiGa versaLer Gör TexTeN svårLäsT De flesta vet att man enligt svenska skrivregler använder stor bokstav vid egennamn och i början av meningar. Ändå är versaler, alltså stora bok-stäver, en vanlig syn på alla möjliga och omöjliga ställen i texter. Men versaler stör läsrytmen och gör texten mer svårläst. Versaler signalerar att det kommer något utöver själva löptexten, och de bör därför inte användas i onödan.

Det kan vara frestande att använda stor bokstav i början av ord som känns extra viktiga och som man vill dra uppmärksamheten till. det är dock bättre att markera viktiga ord med fetstil, som gör att orden syns lika bra men inte stör läsningen. Samma sak kan hända med nya ord och företeelser, man använder gärna stor bokstav i början av ordet. När ordet blivit etablerat ändras bruket – vem skriver till exempel tV i dag? Ett tredje fall är när versaler används som dekoration, något som är vanligt i logotyper. Logotypskrivningar gör texten svårläst och bör inte användas i brödtext.

Egennamn ska förstås ha versal i början, men ibland är det inte uppenbart vad som är ett namn. ta till exempel ”fortlöpande miljöanalys”. det kan förkortas Foma, om man ser det som egennamn på en verksamhetsgren, eller foma, om man ser det som ett mer allmänspråkligt begrepp. däremot ska det inte skrivas FOMa, FoMa eller som någon variant på detta. I våra språkliga anvisningar är rekommendationen Foma.

Det kan vara kul att veta att de flesta alfabet från början enbart innehöll versaler. Gemenerna ut-vecklades därför att det helt enkelt gick snabbare att skriva dem. På samma sätt går det snabbare att läsa dem, eftersom ögat enklare kan skapa en ordbild av gemener. I ord med versaler uppstår en ”staketeffekt” som gör det svårare att tolka bokstä-verna till ett ord.

Läs mer: https://internt.slu.se/sprak

rss, creaTive commoNs, sociaLa bokmärkeN… – hUr FUNkar deT? Nu finns materialet från SLU-bibliotekets uppskattade kurs 8 saker - sociala medier i ett pedagogiskt sammanhang fritt tillgängligt på vår webbplats för alla som är nyfikna. Kursen består av åtta moduler som var och en fokuserar en specifik webbtjänst. Välj vad som intresserar dig!

Biblioteket erbjöd kursen för undervisande personal inom SLU under läsåret 2011/2012. Målet var bl.a. att deltagarna skulle få en bild av hur nätgenerationen ”lever” på nätet, kunna beskriva olika fenomen, begrepp och applikationer inom området och använda tjänsterna inom den egna verksamheten.

Läs mer: www.slu.se/sv/bibliotek/lara/snabbkurs-i-sociala-medier

Ska du skriva en rapport? En dokumentmall kan hjälpa dig med forma-teringen av dokumentet, så att du kan lägga mer energi på själva texten! den nya dokumentmallen för rapporter och studentarbeten är just utlagd på webben, och finns både för Word 2010 och Word 2007. På samma sida hittar du också information om mallen och en del tips och trix. det är förstås frivilligt att använda sig av dokumentmallen. SLU-biblioteket har tyvärr inte möjlighet att ge support på den.

Läs mer: www.slu.se/sv/bibliotek/publicera/slu-serier

RESURS 1.13 » 25

Vad SÄGER dE Q

FOtO

: JE

NN

y S

VE

NN

åS

-GIL

LNE

R

Lodrät bergskLättring  1  topp i topptopp? (med V22)  3  dopp i doppdopp?  5  förberedande (förk.)  7  slagga i grannlandet?  9  ung. tidpunkt då baskerna    anländer?10  SECAMs vän?12  kamdelande13  kort gasreklam15  myntslag i landet och söderöver17  vandrar lodrätt19  reflekterar bokmål21  står mellan hötappar?23  finskt smör24  tuggar den som ta’t lugnt?26  tantal i ruta

Vågrät fjäLLVandring  2  väderstreck eller mejeriprodukt  4  mer än en singel, inte ett album  6  varuhus i Sthlm och Gbg  8  bindemedel för L17?11  bor i grannlandet14  eng. stavning av språket (var.)15  Rangifer tarandus16  dess ambassad ligger löst!18  polycyclic aromatic nitrogen     heterocycles kortkort (förk.)20  garage, modell större22  se L125  ___ noir27  L1 + V22 återfinns i dess kedja

Vill du vara med och tävla?Hitta det rätta svaret – en stad med djuranknyt-

ning – genom att kasta om bokstäverna i de ljusblåa rutorna. Skicka in det till Resurs,

box 7077, 750 07 Uppsala eller resurs@slu.se. En fint pris står 

på spel! Vi behöver ditt svar senast 15 april 2013.

av DL

beCaUse it’s tHere. Känner du igen citatet? Isåfall vet du kanske vilket land detta korsord handlar om. Skulle inte så 

vara fallet är nog formen lite väl iögonfallande. Vad du än gör – tappa inte löslusten ... eller greppet! 

HÖga berg, djUPa daLar

korsord_1_2013.indd 1 2013-01-25 08:36:52

väLJ diTT Pris!

signerad bok av Janken myrdalBoskapsskötseln under medeltiden är både titeln på och ämnet för en ny bok av SLU-professorn i agrarhistoria Janken Myrdal.

Glasskål centriden blå glasskålen är ca 10 cm i diameter och är gjord av returkristall. design: Jonas torstensson. Produktion: Bergdala Glasbruk.

?? ?

Rätt svar på förra numrets korsord var haVREMOPEd. Vinnare är ann-Sofie Morén, ledningskansliet.Lösningen publiceras på medarbetarwebben: https: //internt.slu.se/resurs

Vill du vara med och tävla?hitta det rätta svaret – en stad med djuranknytning– genom att kasta om bokstäverna i de ljusblåa rutorna.

Rektor Lisa Sennerby Forsse, landsbygdsminister Eskil Erlandsson och professor arvid Uggla tar första spadtaget för Lövsta 2009.

Skicka in ditt tävlingsbidrag till Resurs, Box 7077, 750 07 Uppsala eller resurs@slu.se. Vi behöver ditt svar senast 15 april 2013.

26 « RESURS 1.13

Towards the future

Ph

OtO

: JE

NN

y S

VE

NN

åS

-GIL

LN

ER

Torbjörn von Schantz, Deputy Vice-Chancellor.

“SLU is a fantastic university” says torbjörn von Schantz after just a few months as deputy Vice-Chancellor with responsibility for the project to develop SLU. Based on the 2012 assessment of SLU, a major goal is to strengthen the competitive edge which SLU has. Central to this is the need for a strong composed united leadership. the process has barely begun, but in the centre will be a new

teaching organisation that covers the whole of SLU, and maintains a links between research and teaching. It is important to bring a better focus to the link between subjects, faculties and campuses. the time plan is tough, but we must react swiftly and decisively, says the deputy Vice-Chancellor.

The Vice­Chancellor writes We live in a changing world, and SLU is no stranger to change. during our 35 year history we have been through many changes, and become a strong and competitive university, with the potential to be even better. We are working on the SLU-Vision, and the Future SLU project is starting. It will prepare us to meet the challenges of the future.. SLU is and must remain an open and democratic organization, marked by the highest scientific standard. We work in the service of the people, and are responsible for developing in an effective and trustworthy manner.

The young researchersSLU is giving 1 million SEK per year extra sup-port to four outstanding young researchers for the next 2 years. My hedhammar, Rikard Landberg, Stephanie Robert and Olle terenius were the most highly ranked SLU young researchers in the 2012 nominations to the Wallenberg academy Fellows. this is part of the SLU strategy for 2013–2016 “to identify and to support young promising researchers”.

Giving and receivingSLU has updated the policy and guidelines concerning gifts and hospitality, to produce regula-tions that are clear and easier to follow. hospitality must always have a direct link to the work of SLU. SLU regulations were due to be updated and are available in full on the economy units website, even in English.

Alumni are ambassadors“Our alumni are our best ambassadors” accor-ding to Maria Orvehed, alumni Coordinator since 1st November of 2012. She aims to keep contact between SLU and alumni, as well as helping link alumni to each other. a key part of the puzzle of linking SLU students with careers is to build a good relationship between current students and alumni.

The idea busA virtual idea bus has been rolling between the SLU campuses. We have a great deal to learn from each other, and from those outside academia. Working with those outside of academia is a key part of our role in society. an open ended communication, leading to inspiration and further improving links with society and environmental monitoring is central to understanding how a community maintains the environment and natural resources.

Electronic orderingDuring this spring SLU will be one of the first Swedish government organisations to introduce an electronic ordering system. It has been decided that all government bodies will go over to electro-nic ordering systems, and SLU will be amongst the first group. this will make it easier and clearer to compare prices and goods. SLU has a turnover of over a billion SEK, and with estimates are that around 4% can be saved, there’s money to be made in going electronic.

A Wallenberg scholarOve Nilsson, from Umeå Plant Sciences Centre was named amongst the new Wallenberg Scholars in december of 2012. this scheme gives success-ful researchers at Swedish universities research resources to allow them to address long term research questions. “I’ll use this to continue research on how flowering and growth seasons are controlled in aspen and pine” says Ove Nilsson.

National keyThe Government decision on the Swedish Species Project has led to changes. the project will now place emphasis on the electronic version of the National Key. two paper volumes that have come a long way in the production process will still come out. What happens later with the printed works is an open ended question.

ILLUStRatION: NatIONaLNyCKELN/hELENa SaMUELSSON.

PhOtO: IStOCKPhOtO

Read more: https://internt.slu.se/future-slu

Uppsala

Alnarp

Lysekil

Umeao

pa vag

bussen

..o

RESURS 1.13 » 27

V i lever i en föränderlig värld, inget förblir vid det gamla, nya möjligheter öppnas, nya problem hotar och det enda man kan vara säker på är att inget förblir som

det alltid har varit. SLU idag är något helt annat än SLU 1977 och vår 35-åriga historia är fylld av händelser som påverkat utvecklingen. Det har av och till blåst på vårt universitet och alla tidsepoker har haft sin beskärda del av förändringar på gott och ont. Just nu är vi i början av en förändringsperiod med stora strategiska satsningar för att behålla och förstärka SLU:s kon-kurrenskraft som framstående lärosäte. Det innebär att vi måste både bromsa och gasa samtidigt – något som varken är nytt eller oprövat för oss som organisation.

SlU är ett framgångsrikt universitet med en stor potential att ytterligare förstärka sin attraktivitet och konkurrenskraft. Vi startar nu under våren ett viktigt och nödvändigt internt förändringsarbete för Framtidens SLU. Syftet är att projektet ska leda till förändringar som skapar bättre förutsättningar för uni-versitetet att åstadkomma kraftsamling och prioritering, ett en-hetligt arbetssätt, ökad intern samverkan samt ökad effektivitet i resursutnyttjandet. Förändringarna ska också leda till att stärka vår konkurrenskraft och identitet, och därmed även bidra till att förstärka ”SLU-känslan” hos alla medarbetare och studenter.

Förändringsarbetet mottas naturligt nog med blandade känslor och synpunkter inom universitetet. Några upplever det som positivt och nödvändigt, andra undrar varför det behövs över huvudtaget och några ser enbart nackdelar. Det är viktigt att framhålla att det nu påbörjade förändringsarbetet utgår från re-sultaten från ett antal utredningar såväl interna som externa. De har alla sett och pekat på svagheter i organisation och struktur som behöver åtgärdas för att öka SLU:s förutsättningar och kon-kurrenskraft. Arbetet kommer att fortgå under våren i lednings-rådet, på fakulteter, på institutioner och inom administrationen. Exakt hur arbetet är organiserat framgår inne i tidningen samt på medarbetarwebben.

Också det pågående arbetet med att ta fram en värdegrund för SLU är en viktig del av Framtidens SLU. En gemensam värde-grund för samtliga medarbetare som innehåller de viktigaste budskapen om hur vi bör bete oss mot varandra, mot våra uppdragsgivare och mot våra samarbetspartners ger oss en stabil grund i arbetet för att nå våra mål och vår vision.

SlU är – och ska vara – ett öppet, inkluderande och demo-kratiskt lärosäte där verksamheten kännetecknas av ett veten-skapligt förhållningssätt och en strävan efter högsta möjliga kvalitet. Dessa grundläggande värderingar kan tyckas självklara

men det är inte på något sätt självklart vilket samhälle vi har om ett par decennier eller vilka de största utmaningarna är 2030 eller 2050! Vår roll som universitet är att problematisera, ställa frågor och finna svar, lösningar på problem eller en ökad förstå-else för komplexa sammanhang. Som statlig myndighet arbetar vi i medborgarens tjänst. Det ställer stora krav på var och en av oss som individer liksom på myndighetsledningen att organisera och utveckla verksamheten på ett effektivt och trovärdigt sätt. Med en organisation som kontinuerligt strävar efter att fokusera krafter och resurser ökar vi våra möjligheter att bidra till en hållbar utveckling.

Lisa Sennerby ForsseRektor

sLU i en föränderlig värld

rekTor: i skrivaNde sTUNd

PoSTTIDnInG B

Kommunikationsavdelningen Box 7077, 750 07 Uppsala

kröNika

JaG HaR PlUGGat till Ett yRKE SOm ingen utomstående känner till, på ett universitet som ingen vet finns. Ibland känns SLU som en hemlig klubb för de som växer upp med, eller råkar känna någon, som arbetar i SLU-anknutna branscher. Varför är det så?

Jag försöker komma ihåg SLU från karriärbibeln; VHS programkatalog. Jag har trots allt letat – och valt fel – i den bibeln några gånger sedan jag tog studenten 2001. Trots detta har jag inget minne av SLU förrän 2009 när jag blev tipsad av en före detta student. Varför har jag tidigare avfärdat alla program från SLU så effektivt att de inte ens fastnat i minnet? Jag kanske trodde att man måste komma från lantbruket för att få gå på ”Sveriges lantbruksuniversitet”. Jag förstod kanske inte programmens innehåll, eftersom grundskolan inte gett mig inblick i de branscher som SLU berör.

Borde då SLU rikta mer reklam till min målgrupp; ”icke-agrara” ungdomar? Kanske, men det kan inte vara hela sanningen. De flesta människor väljer sin utbildningefter yrken den leder till, inte vilket universitet som erbjuder utbildningen.

Så vad fick mig att ignorera en massa yrkesvägar som jag i nuläget finner jätteintressanta? Jag var en ”utomstående”. Jag visste ingenting om den gröna näringen och kunde där-för inte föreställa mig en karriär där. I en utomståendes ögon leder SLU:s utbildningar till okända yrken i okända branscher. Därför är det inte egentligen SLU, utan våra branscher som behöver bli bättre på att synas. Folk har redan en uppfattning om vad arkitekter, sjuksköterskor och lärare sysslar med om

– va´ sa du att du läste, sa du?

dagarna. Men vad gör en agronom, en lantmästare, en jäg-mästare, skogsmästare eller hortonom?

Det räcker inte att se SLU vid högskolevalet. För att vilja söka en utbildning måste ungdomar känna till ett yrkes-område långt innan universitetsåldern. Det gjorde inte jag. Våra branschorganisationer behöver synas tidigare; de behö-ver ha ett närmare samarbete med skolor och kommuner. Varför inte diskutera innehållet i undervisningen? Barn och ungdomar måste uppleva våra näringar bortom en halv dags studiebesök på en bondgård. Varför läsa ämnet ”slöjd” under hela grundskolan i stället för att variera sig? Varför inte ta en termin att känna på odling, eller lära sig om våra boskapsdjur?

De ”gröna” branschorganisationerna måste synas tydligare, tycker Jenny Nilsson, trädgårdsingenjör.

Jenny Nilsson, trädgårdsingenjör

FO

tO: P

RIVa

t