RESVANOR I SOLLENTUNA – SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015

2015-11-24

Fo

tog

raf: M

atto

n im

age

s

Trivector Traffic Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden

Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se

Dokumentinformation

Titel: Resvanor i Sollentuna – Så reste kommuninvånarna våren 2015

Serie nr: 2015:62

Projektnr: 15036

Författare: Joakim Slotte

Johan Kerttu

Lovisa Indebetou

Medver-kande: Annika Nilsson

Kvalitets-granskning: Annika Nilsson

Beställare: Sollentuna kommun

Kontaktpersoner:

Caroline Quistberg och Anja Quester

Dokumenthistorik:

Version Datum Förändring Distribution

0.9 2015-08-25 Preliminär version Beställare

1.0 2015-09-14 Slutlig version Beställare

1.1 2015-11-24 Mindre justeringar Beställare

Förord

Sollentuna kommun har saknat ett bra underlag kring hur invånarna reser. Kom-

munen har tagit fram en trafikpolicy och en cykelplan som leder till ett stort be-

hov av inriktad och tydlig planering. Detta gör att det finns ett stort behov av en

aktuell nulägesbeskrivning av invånarnas resvanor. Genom den resvaneunder-

sökning som Sollentuna kommun låtit Trivector Traffic AB genomföra under

våren 2015 kartläggs invånarnas färdmedelsfördelning och resande inom Sollen-

tuna, mellan kommunens nio stadsdelar, samt till och från kommunen. Resultaten

kommer att användas för att sätta upp mål i olika strategiska dokument som sedan

om några år ska kunna följas upp. Mer detaljerad kunskap om resvanor i kom-

munen är även viktig som underlag för beslut som kommunen behöver ta i det

dagliga arbetet. Undersökningen kan också ge input till framtida åtgärder i tra-

fiksystemet och utgör stöd i arbetet med beteendepåverkande åtgärder och mål-

gruppsanpassat informationsarbete.

Undersökningen har genomförts av Joakim Slotte, Johan Kerttu, Annika Nilsson

och Lovisa Indebetou, samtliga på Trivector Traffic AB. Lovisa har varit pro-

jektledare och Annika kvalitetsgranskare. Kontaktpersoner och beställare på Sol-

lentuna kommun har varit Anja Quester och Caroline Quistberg, båda på Trafik-

och fastighetskontoret.

Lund november 2015

i

Trivector Traffic

Sammanfattning

Inledning Denna resvaneundersökning har gjorts i syfte att studera Sollentunabornas färd-

medelsval och resmönster. Undersökningen har genomförts som en postenkät

under april och maj 2015. Sammanlagt har 4 725 invånare i åldern 16-75 år valts

ut till undersökningen. Enkäten har besvarats av 1 911 invånare, vilket motsvarar

en nettosvarsfrekvens på 41 %.

Männen har i större utsträckning körkort och tillgång till bil 65 % av invånarna i åldern 16-75 år har alltid tillgång till SL-kort och 75 % har

alltid tillgång till cykel. I åldern 18-75 år har 81 % alltid eller nästan alltid tillgång

till bil när de behöver det och 11 % saknar helt tillgång till bil. 86 % av invånarna

i åldern 18-75 år har körkort. 82 % av kvinnorna i åldern 18-75 år har körkort,

jämfört med 91 % av männen. Männen har också tillgång till bil i högre utsträck-

ning än kvinnorna, medan en något större andel av kvinnorna har tillgång till SL-

kort.

Två av tre anser att kollektivtrafik respektive gång- och cykeltra-fik bör prioriteras framför biltrafik En klar majoritet av kommuninvånarna anser att kommunen bör prioritera kol-

lektivtrafik och gång- och cykeltrafik framför biltrafik, även om detta kan leda

till nackdelar för biltrafiken. 70 % anser att kollektivtrafiken bör prioriteras fram-

för biltrafiken och 67 % att gång- och cykeltrafiken bör prioriteras framför bil-

trafiken. Endast 11 % respektive 14 % anser att biltrafiken bör prioriteras framför

kollektivtrafiken respektive gång- och cykeltrafiken. Bland männen är andelen

som anser att biltrafiken bör prioriteras högre än bland kvinnorna.

Männen reser ungefär dubbelt så långt som kvinnorna Drygt 80 % av Sollentunaborna genomför minst en resa under en genomsnittlig

veckodag under undersökningsperioden. Den genomsnittliga resan är 14 kilome-

ter lång och i genomsnitt görs 2,8 resor per person och dag, den totala reslängden

per person och dag är 39 kilometer. Under en genomsnittlig dag gör Sollentuna-

borna i åldern 16-75 år sammanlagt 192 000 resor och kommuninvånarnas totala

reslängd uppgår till 2,7 miljoner kilometer per dag. Män och kvinnor reser unge-

fär lika ofta men männen reser längre än kvinnorna. I genomsnitt reser männen

lite mer än 50 kilometer per person och veckodag vilket är ungefär dubbelt så

långt som kvinnorna. Invånarna i Edsberg reser i genomsnitt längst sträcka per

person och dag, nästan 70 kilometer, vilket är ungefär 50 kilometer längre än den

totala reslängden per person och dag bland invånarna i Tureberg.

ii

Trivector Traffic

56 % av resorna görs med bil Bil är det huvudsakliga färdmedlet för merparten av Sollentunabornas resor un-

der såväl vardag som helg.

Under en genomsnittlig dag görs 56 % av resorna med bil som färdmedel, 23 %

av resorna med kollektivtrafik, 11 % av resorna till fots och 9 % av resorna med

cykel. Vid jämförelse med riket som helhet framgår att andelen resor med bil och

med cykel är precis densamma. I riket åker man däremot mindre kollektivt och

går till fots i större utsträckning än i Sollentuna: 10 % av resorna i Sverige sker

med kollektivtrafik och 23 % till fots.1

Under vardagar är bilandelen något mindre samtidigt som kollektivtrafikandelen

är större. Under helger minskar kollektivtrafikandelen väsentligt, medan bilan-

delen ökar. Exempelvis görs mer än 70 % av resorna under en söndag med bil

som färdmedel. Andelen gång- och cykelresor är ungefär lika stora oavsett vilken

veckodag som studeras.

Männen använder bil vid 60 % av sina resor, kvinnorna använder bil vid 52 % av sina resor Färdmedelsfördelningen varierar beroende på kön. Kvinnor använder bil i

mindre utsträckning än män. Bland kvinnorna är samtidigt andelen resor till fots

och med kollektivtrafik större än bland männen. De yngre kommuninvånarna

använder bil i betydligt mindre utsträckning än de äldre, exempelvis görs mindre

än var tredje resa med bil bland invånare i åldern 16-29 år, medan invånare i

åldern 45-75 gör nästan två av tre resor med bil. Kollektivtrafik används i störst

utsträckning av invånare i åldern 16-29 år.

Gång- och cykelandelarna är störst i centrala Sollentuna Färdmedelsfördelningen varierar mellan boende i de olika stadsdelarna. I de cen-

trala delarna av kommunen, exempelvis Tureberg och Häggvik, är andelen bil-

resor bland invånarna förhållandevis liten, 45 % respektive 51 %. Det motsatta

förhållandet råder i kommunens norra delar, exempelvis i Rotebro, Viby och

1 Trivectors analyser ur databaser för den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011-2014.

Bil 56%

Kollektivtrafik 23%

Cykel 9%

Gång 11%Annat 1%

iii

Trivector Traffic

Vaxmora med bilandelar på 63-64 %. Cykelandelen är störst bland invånarna i

de centrala delarna av kommunen, exempelvis Tureberg (13 %) och Häggvik

(12 %), och minst i de norra delarna av kommunen, exempelvis i Rotebro

(fyra procent) och Vaxmora (sex procent). Resor till fots är liksom cykelresor

vanligast bland boende i de centrala delarna av kommunen.

Vid arbetsresor väljs ofta andra färdmedel än bil Vid resor till arbetsplats eller skola används kollektivtrafik och cykel i större ut-

sträckning, och bil i mindre utsträckning, än vid andra ärenden. Skillnaden märks

framförallt bland kvinnor som vid arbetsresor använder kollektivtrafik oftare än

bil. Vid inköpsresor råder det motsatta förhållandet, mer än två av tre inköpsresor

görs med bil och de återstående resorna görs framförallt till fots. Bland övriga

ärenden är bilandelen framför allt stor vid serviceresor, tjänsteresor och resor

som görs i syfte att hämta eller lämna barn.

Var femte resa är en bilresa som är kortare än fem kilometer Bil är det vanligaste färdmedlet oavsett hur lång resan är. Även vid korta resor

används bil i stor utsträckning, exempelvis är en femtedel av alla resor som görs

i kommunen bilresor som är kortare än fem kilometer. Vid resor som är fem kilo-

meter eller kortare är andelen resor med cykel eller till fots relativt stor, vid resor

som är längre än fem kilometer minskar cykel- och gångandelen betydligt sam-

tidigt som såväl bil- som kollektivtrafikandelen ökar. Vid långa resor (längre än

20 kilometer) görs ungefär en tredjedel av resorna med kollektivtrafik och reste-

rande resor oftast med bil som färdmedel.

Var tredje resa inom kommunen görs med cykel eller till fots Vid resor inom Sollentuna kommun är andelen resor till fots och med cykel be-

tydligt större än motsvarande andel om man ser på alla resor oavsett start- och

målpunkt. Mindre än var tionde resa inom Sollentuna kommun görs med kollek-

tivtrafik. Färdmedelsfördelningarna varierar betydligt beroende på resans start-

och målpunkt. Detta kan exemplifieras genom att studera de två vanligaste rese-

relationerna inom kommunen, mellan Edsberg-Tureberg och mellan Häggvik-

Tureberg. Lite mer än 30 % av resorna mellan Edsberg och Tureberg görs med

bil samtidigt som cirka 40 % görs med cykel. Mellan Häggvik och Tureberg görs

mer än 60 % av resorna med bil medan endast 16 % av resorna görs med cykel.

Skillnaden är alltså väsentlig trots att Edsberg och Häggvik ligger på ungefär

samma fågelavstånd från Tureberg.

Bil används oftast vid resor till andra kommuner, centrala Stock-holm är det enda undantaget Ungefär 50 % av Sollentunabornas resor går mellan Sollentuna och en annan

kommun. De vanligaste målpunkterna för invånarnas resor utanför kommunen

är centrala Stockholm, Västerort och Solna. Vid resor till angränsande områ-

den/kommuner är bil det vanligaste färdmedlet och kollektivtrafikandelen betyd-

lig mindre. Resor till centrala Stockholm är dock ett undantag. Vid resor mellan

Sollentuna och centrala Stockholm är kollektivtrafik det med stor marginal det

vanligaste färdmedlet, mer än 70 % av resorna har tåg, pendeltåg, tunnelbana

eller buss som huvudfärdmedel. Ungefär 20 % av resorna till centrala Stockholm

görs med bil medan en mycket liten andel görs med cykel eller till fots.

iv

Trivector Traffic

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Förklaringar och läshänvisningar 1

2. Metodbeskrivning 3

2.1 Urval och geografisk indelning 3 2.2 Enkätens innehåll, definitioner och avgränsning 4 2.3 Utskick 4 2.4 Svarsfrekvens 4 2.5 Hantering av bortfall 6 2.6 Bearbetning av indata 6 2.7 Inverkan av väderförhållanden 8

3. Befolkningen 9

3.1 Ålder och kön 9 3.2 Hushållens sammansättning 11 3.3 Sysselsättning 11 3.4 Tillgång till olika färdmedel 12

4. Attityder och förändringsbenägenhet 17

4.1 Attityder till prioritering mellan olika färdmedel 17 4.2 Förändringsbenägenhet enligt MaxSem 20

5. Resvanor för alla resor 23

5.1 Reslängd och antal resor 23 5.2 Ärenden 24 5.3 Huvudsakligt färdmedel 26 5.4 Tidpunkt för resorna 35

6. Resvanor för resor inom Sollentuna 36

6.1 Reslängd och färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun 36 6.2 De tio starkaste resrelationerna inom kommunen 37

7. Resor över kommungränsen 38

7.1 Viktigaste målpunkter utanför Sollentuna kommun 38 7.2 Färdmedel för resor till/från Sollentuna kommun 38

Bilaga 1) Följebrev, påminnelsebrev, vykort, enkät och resdagbok

Bilaga 2) Tabell för skattning av osäkerheter

1

Trivector Traffic

1. Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Syftet med denna resvaneundersökning är att öka kunskapen om färdmedelsför-

delning och resande såväl inom Sollentuna, mellan kommunens nio stadsdelar,

som till och från kommunen. Resultaten ska ligga till grund för att sätta upp mål

i olika strategiska dokument som sedan om några år ska kunna följas upp. Vidare

kan resultaten från undersökningen också ge input till framtida åtgärder i trafik-

systemet och utgöra stöd i arbetet med beteendepåverkande åtgärder. Mer detal-

jerad kunskap om resvanor i kommunen är även viktig som underlag för beslut

som behöver tas i det dagliga kommunala arbetet.

1.2 Förklaringar och läshänvisningar

Alla resultat är uppräknade för att motsvara befolkningen i Sollentuna kommun

i åldern 16-75 år (se mer om viktning i kapitel 2.6). Om inget annat anges gäller

de redovisade resultaten denna åldersgrupp och hela kommunen.

Respondent är en person i urvalet som besvarat enkät och resdagbok.

Respondenten har fyllt i en resdagbok med uppgifter om sitt faktiska resande

under en bestämd dag (denna dag kallas mätdag), som kan vara någon av veckans

alla sju dagar. Om inget annat anges i rapporten avser uppgifterna ett genomsnitt

över veckans alla dagar.

Med resa menas alla förflyttningar som görs för att uträtta ett ärende vid målet.

Även sådant som normalt inte kallas för resor, som t ex en promenad till en lunch-

restaurang eller en cykeltur till kiosken för att köpa en tidning, räknas här som

resor. Motionsrundor eller promenader för att till exempel rasta hunden ingår

däremot inte. Yrkesmässig trafik, som till exempel taxiförare eller polis gör i

tjänsten, omfattas inte heller av undersökningen.

Resornas färdmedel har grupperats till så kallat huvudfärdmedel. Hur detta har

skett redovisas i kapitel 2.6.

Bil består av resor både som bilförare och bilpassagerare i redovisningen. ”An-

nat” färdmedel är till exempel färdtjänst, moped/MC och flyg.

I diagrammen avser angivna tal procent om inget annat anges.

I denna utredning, liksom i de flesta andra undersökningar av likande art, har

statistisk säkerhet definierats som att man med 95-procentig säkerhet kan uttala

2

Trivector Traffic

sig om det finns en verklig skillnad mellan de studerade grupperna och att skill-

naden därmed inte beror på slumpen. Den statistiska säkerheten i de angivna pro-

centsatserna beror på hur många svar som erhållits och hur stor andelen är som

önskas skattas. Osäkerheten är störst när de skattade andelarna ligger i närheten

av 50 %. I bilaga 2 visas en tabell med osäkerheter vid olika antal svar och olika

procentuella fördelningar. I samband med varje figur och tabell anges ett värde

N som visar hur många oviktade svar som resultaten bygger på. Med hjälp av

denna tabell och visade procentuella andelar i figurer och tabeller kan osäker-

heten bedömas. För vissa diagram och tabeller, exempelvis vid färdmedelsför-

delning i olika åldersklasser, redovisas ett intervall för N där den låga siffran

visar antalet i åldersklassen med minst antal svarande och den höga siffran antalet

svarande i åldersklassen med flest svarande. I en del fall motsvarar inte N antal

personer som svarat på frågan, utan antal resor som resultaten baseras på. Detta

står då angivet i figurtext som Nresor.

3

Trivector Traffic

2. Metodbeskrivning

2.1 Urval och geografisk indelning

Utskicket gick ut till totalt 4 725 invånare i åldern 16-75 år i hela kommunen.

Kommunen består av totalt tio stadsdelar men Järvafältet ingår inte i urvalet då

det finns alldeles för få boende i denna stadsdel för att kunna ta med den i ut-

skicket eftersom det inte skulle ge pålitliga resultat och eventuellt även problem

med sekretess eftersom presentation av resultat bör baseras på ett visst minsta

antal individer så att inte enskilda individers resbeteende eller åsikter ska kunna

urskiljas. För var och en av de nio övriga stadsdelarna i kommunen drogs ett

slumpmässigt urval av i normalfallet 525 personer bland befolkningen i aktuell

åldersgrupp, se antal per urvalsområde/stadsdel i Tabell 2-1. Nedan visas indel-

ningen i de nio stadsdelarna som utgör urvalsområden:

Rotebro

Viby

Norrviken

Vaxmora

Häggvik

Edsberg

Tureberg

Sjöberg

Helenelund

Stadsdelarna framgår av Figur 2-1.

Figur 2-1 Stadsdelar i Sollentuna (källa: www.sollentuna.se).

4

Trivector Traffic

2.2 Enkätens innehåll, definitioner och avgränsning

Enkäten består av ett frågeformulär med bakgrunds- och attitydfrågor samt en

resdagbok där respondenten fått redogöra för sina resor under ett på förhand ut-

valt dygn. Enkäten med följebrev, påminnelsebrev, påminnelsevykort och res-

dagbok visas i bilaga 1 och innehåller frågor om:

Kön, ålder, hushållssammansättning

Huvudsaklig sysselsättning

Körkortsinnehav

Bilinnehav

Cykelinnehav

Tillgång till parkering på arbetsplatsen

Tillgång till kort för kollektivtrafiken

Attityd till prioritering mellan färdmedel

Fråga om förändringsbenägenhet när det gäller färdmedelsval

Resdagbok i vilken uppgift om reslängd, ärende, startpunkt, målpunkt,

tidpunkt och färdmedel anges för varje förflyttning.

2.3 Utskick

Undersökningen har genomförts i form av ett postutskick där svaren skickats till-

baka i förfrankerade kuvert varpå de scannats, kvalitetsgranskats och digitali-

serats. Denna del av arbetet har genomförts av Kinnmark Information.

Det första utskicket till respondenterna bestod av ett följebrev, ett frågeformulär,

en resdagbok samt ett förfrankerat svarskuvert. I resdagboken har respondenten

redogjort för sina resor under en i förväg utvald dag under en vecka, den så kal-

lade mätveckan. Mätdagarna var jämnt fördelade över samtliga veckodagar och

angavs på första sidan av enkäten. Ordinarie mätvecka var vecka 17, det vill säga

20-26 april 2015.

En till två dagar efter att respondenten fick enkäten kom ett påminnelsevykort.

De som inte svarade på det första utskicket fick ytterligare en påminnelse med

en ny enkät och resdagbok för en ny mätdag (samma veckodag men senare da-

tum). Mätvecka för påminnelsen var vecka 19, det vill säga 4-10 maj 2015.

2.4 Svarsfrekvens

Enkäten stängdes den 25 maj 2015, det vill säga 15 dagar efter sista mätdagen.

Av 4 725 utskickade enkäter inkom 2005 enkäter, varav 23 var tomma och 70

returnerades på grund av okänd adress, att respondenten var bortrest eller hade

flyttat. Ytterligare en enkät fick strykas då respondenten hade fyllt i enkäten på

ett felaktigt sätt. Antalet besvarade enkäter blev alltså 1 911 och nettourvalet, det

5

Trivector Traffic

vill säga antalet personer som fick enkäten, var 4 632 personer. Detta ger en brut-

tosvarsfrekvens på 40,4 % (1 911 / 4 725) och en nettosvarsfrekvens på 41,3 %

(1 911 / 4 632).

I Tabell 2-1 visas hur stor bruttosvarsfrekvens som erhållits för enkäterna som

gått ut till de olika stadsdelarna. I tabellen noteras en relativt stor variation mellan

områdena, med hög svarsfrekvens i Viby, Vaxmora, Norrviken och Häggvik men

betydligt lägre svarsfrekvens i Tureberg, Rotebro, Edsberg och Helenelund.

Tabell 2-1 Antal i urval samt bruttosvarsfrekvens per urvalsområde.

Antal i urval Antal svar Svarsfrekvens

Rotebro 525 183 35 %

Viby 525 246 47 %

Norrviken 426 195 46 %

Vaxmora 321 150 47 %

Häggvik 624 278 45 %

Edsberg 729 269 37 %

Tureberg 525 180 34 %

Sjöberg 525 212 40 %

Helenelund 525 198 38 %

Totalt 4725 1911 40 %

Svarsfrekvensen var betydligt högre bland kvinnor än bland män, se Tabell 2-2.

Dessutom fanns stora variationer mellan olika åldersgrupper, framförallt noteras

en låg svarsfrekvens i åldersgruppen 16–29 år och en relativt hög svarsfrekvens

i åldersgrupperna 45–64 år och 65–75 år.

Tabell 2-2 Bruttosvarsfrekvens beroende på kön och åldersgrupp.

Antal i urval Antal svar Svarsfrekvens

Kön

Kvinnor 2374 1046 44 %

Män 2351 865 34 %

Åldersgrupper

16 – 29 år 1045 249 24 %

30 – 44 år 1291 418 32 %

45 – 64 år 1712 802 47 %

65 – 75 år 677 442 65 %

Totalt 4725 1911 40 %

6

Trivector Traffic

2.5 Hantering av bortfall

Låg svarsfrekvens är i sig inte ett problem i en undersökning. Problem uppkom-

mer om:

1) Antalet inkomna svar inte räcker för att uppnå den statistiska noggrann-

het som önskas i det svar man söker.

2) Individerna i bortfallsgruppen skulle ha ett annorlunda beteende än indi-

viderna i svarsgruppen.

Höjd har tagits för punkt 1 vid urvalsdragningen genom att planera urvalet så att

det blir tillräckligt antal svar för de analyser som önskas. Som tidigare nämnts

beror den statistiska säkerheten dels av antalet svar, dels hur nära 50 % som be-

räknade andelar ligger. I bilaga 2 finns stöd för att bestämma det statistiska in-

tervallet för 95 % säkerhet för olika andelar. Intervallet är mindre, det vill säga

säkerheten är större, ju högre antal svar som ligger till underlag.

Vill man vara säker på att undvika risken som formuleras i punkt 2 genomför

man en bortfallsundersökning. Inom ramen för en sådan undersökning kartläggs

huruvida bortfallsgruppen skiljer sig från svarsgruppen. Detta innebär att man

genom exempelvis telefonintervjuer undersöker hur de som inte svarat på enkä-

ten skiljer sig från dem som svarat och huruvida denna skillnad kan påverka re-

sultatet av resvaneundersökningen. I föreliggande undersökning har vi inte ge-

nomfört en bortfallsundersökning då samtliga bortfallsundersökningar som Tri-

vector har genomfört, bland annat för Malmö resvaneundersökning 2008, Resva-

nor Syd 2007 och Stockholmsförsöket 2006, har visat att svarsgruppen och bort-

fallsgruppen inte skiljer sig åt i någon avgörande mening, som inte åtminstone

till viss del kan förklaras av skillnader i metod.

2.6 Bearbetning av indata

Inscanning och geokodning Inläsningen av frågeformulär och resdagbok gjordes genom scanning, det vill

säga optisk inläsning. Inför inläsningen korrigerades uppenbart felaktiga uppgif-

ter i resdagboken enligt beprövade kodningsinstruktioner. De adresser respon-

denterna angivit i resdagboken översattes till nykoområden på 5- och 2-siffernivå

med hjälp av en adress- och platsdatabas. Platser utanför Sollentuna har kodats i

följande kategorier:

Stockholms innerstad

Stockholm, västerort

Stockholm, söderort

Övriga kommuner undantaget Stockholm

Viktning av inkomna svar Total nådde enkäten 4 632 personer och av dessa besvarade 1 911 personer en-

käten. Som framgår i beskrivningen av svarsfrekvensen är en del grupper under-

representerade bland inkomna svar. Exempelvis skiljer sig fördelningen mellan

könen från hur det ser ut i verkligheten. Även fördelningen över åldersgrupper

7

Trivector Traffic

skiljer sig åt. Det tillkommer att urvalet är stratifierat efter urvalsområdena det

vill säga samma antal personer, i de flesta fall 525 stycken, har fått utskicket i

varje område för att säkerställa tillräckligt många svar per urvalsområde och där-

med en acceptabel statistisk säkerhet i analysresultaten. Det stratifierade urvalet

och det varierande svarsbeteende för åldersgrupperna och kön behöver tas med i

analyshanteringen.

För att kunna göra korrekta analyser som motsvarar fördelningen i populationen

har därför de inkomna svaren viktats med hjälp av viktningskoefficienter. Vikt-

ningen görs med avseende på tre variabler:

Åldersklass

Kön

Urvalsområde

När viktningskoefficienterna togs fram gjordes två antaganden, dels att det urval

som gjordes vid utskicket på ett bra sätt beskriver populationen det vill säga för-

delningen av ålder och kön i urvalet, dels att de personer som skickat in sina

resdagböcker var representativa för den grupp de tillhör.

För enkät och resdagbok beräknas ibland två olika uppsättningar viktningskoef-

ficienter som baseras på hur många som besvarat enkäten respektive resdagbo-

ken då detta kan skilja ganska mycket i en undersökning. I undersökningen i

Sollentuna är det dock endast fyra personer som har angivit att de har rest under

mätdagen men trots detta inte fyllt i resdagboken. Detta medför att viktningsko-

efficienterna för enkät och resdagbok blir i stort sett identiska och därför har här

endast en vikt behövts tas fram och denna har använts vid analyser av såväl enkät

som resdagbok. Alla siffror och analyser som redovisas i resterande del av rap-

porten bygger på viktade värden om inget annat anges. Detta gäller inte för det

angivna N för diagram och tabeller, se kapitel 1.2.

Analys Påkodning av nya variabler och statistiska analyser har gjorts med det statistiska

programmet SPSS. Som tidigare nämnts baseras samtliga analyser på viktade

värden.

För varje resa identifieras ett huvudfärdmedel bland de angivna färdmedlen.

Detta sker enligt en beprövad prioriteringslista enligt följande (fallande ordning):

Tåg/pendeltåg

Tunnelbana

Spårvagn/lokalbana

Buss

Färdtjänst

Taxi

Bil som förare

Bil som passagerare

Moped/MC

Cykel

Till fots

Annat

8

Trivector Traffic

Exempelvis blir tåg huvudfärdmedel om personen har angett att man både åkt tåg

och cyklat under en resa. Alla kombinationsresor med flyg har manuellt tilldelats

färdmedel ”Annat”.

I de fall som den svarande inte har angett kön eller ålder i enkäten har detta kodats

på från urvalet. För kön gällde detta för 19 personer och för ålder 28 personer.

2.7 Inverkan av väderförhållanden

Väderförhållanden kan påverka resbeteendet och göra resultaten från olika

undersökningar svåra att jämföra, om vädret varit påfallande olika vid mättill-

fällena. Väderförhållanden spelar stor roll för hur många som väljer att cykla.

Jämfört med vid klart väder minskar andelen som cyklar vid lätt regn med 15 %,

vid ösregn med 30 % och vid dimma med 20 %. Jämfört med vid vindstilla mins-

kar andelen cyklister med 20 % om det blåser 10 m/s.2

Under den ordinarie mätveckan (vecka 17) den 20-26 april 2015 varierade tem-

peraturen mellan fyra till åtta grader under natten och mellan 12-15 grader när

det var som varmast på dagen. Under dessa dagar var det uppehåll utöver lite

regn natten mellan lördag och söndag då totalt två millimeter regn föll.

Nattemperaturen under påminnelseveckan (v19) den 4-10 maj var densamma

som under den första mätveckan; fyra till åtta grader när det var som kallast.

Temperaturerna dagtid varierade dock mer under påminnelseveckan än under

den ordinarie mätveckan, mellan nio och 19 grader när det var som varmast på

dagarna.

Under påminnelseveckan föll en del regn. På måndagen regnade det cirka

0,4 millimeter per timme klockan 12 till klockan 02 på tisdagen, och totalt föll

cirka 3,2 millimeter regn under perioden. Natten mellan tisdag och onsdag reg-

nade det klockan 21-08, ganska svagt under kvällstimmarna och tidiga morgon-

timmarna (0,3 millimeter per timme) men lite mer under natten (en millimeter

per timme). På torsdagen kom duggregn (endast 0,05 millimeter per timme)

klockan 15-20. Natten mellan lördag och söndag kom mer regn klockan 23-09

(en millimeter per timme) och på eftermiddagen på söndagen klockan 15-20 kom

cirka 0,5 millimeter per timme.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det regn som kom i huvudsak föll natte-

tid och därmed inte påverkade de resande i någon nämnvärd omfattning. Vädret

får betraktas som relativt normalt för årstiden och resultaten från undersökningen

bör vara representativa för ett genomsnitt över året.

2 C Ljungberg et al, Byggforskningsrådet, Cykeltrafik – En kunskapsöversikt, Rapport R78:1987, Lund, 1987

9

Trivector Traffic

3. Befolkningen

I detta kapitel beskrivs hur svarsgruppen ser ut avseende kön och ålder och jäm-

förs med befolkningen som helhet. Här visas också hushållens sammansättning

och sysselsättning i svarsgruppen samt tillgång till olika färdmedel.

3.1 Ålder och kön

Åldersfördelning En jämförelse mellan de svarande och befolkningen framgår av Figur 3-1. Att

äldre svarar i något högre utsträckning än yngre så som här där en större andel

av 45-64-åringarna svarat än bland 30-44-åringarna är vanligt förekommande i

resvaneundersökningar.

Figur 3-1. Fördelning över de olika åldersklasserna bland dem som besvarat enkäten (oviktat) och den

totala befolkningen. NSvar = 1 911, NBefolkning = 49 537.

Könsfördelning Könsfördelningen per stadsdel visas i Tabell 3-1. I Figur 3-2 visas könsfördel-

ningen bland dem som besvarat enkäten. Som framgår av figuren har fler kvinnor

än män besvarat enkäten, totalt knappt 55 % av de svarande är kvinnor. I Häggvik

och Tureberg är andelen svar från kvinnor omkring 60 %. Bara i Vaxmora är

andelen svarande män och kvinnor lika stor.

22% 22%

41%

15%

22%

28%

36%

15%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

16-29 30-44 45-64 65-75

Svarande Befolkning

10

Trivector Traffic

Tabell 3-1. Könsfördelning i populationen (befolkningen i åldern 16–75 år) beroende på stadsdel.

Stadsdel Kvinna Man Antal boende

(16-75 år)

Rotebro 50 % 50 % 6 589

Viby 49 % 51 % 4 176

Norrviken 52 % 48 % 2 366

Vaxmora 48 % 52 % 1 784

Häggvik 51 % 49 % 3 465

Edsberg 50 % 50 % 7 300

Tureberg 50 % 50 % 12 375

Sjöberg 51 % 49 % 3 475

Helenelund 50 % 50 % 8 007

Totalt 50 % 50 % 49 537

Figur 3-2. Könsfördelning (oviktat) bland de svarande uppdelat per urvalsområde. I figuren anges antal svarande män och kvinnor per område.

n = 109

n = 118

n = 108

n = 143

n = 164

n = 75

n = 103

n = 129

n = 97

n = 1046

n = 89

n = 94

n = 72

n = 126

n = 114

n = 75

n = 92

n = 117

n = 86

n = 865

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Helenelund (n = 198)

Sjöberg (n = 212)

Tureberg (n = 180)

Edsberg (n = 269)

Häggvik (n = 278)

Vaxmora (n = 150)

Norrviken (n = 195)

Viby (n = 246)

Rotebro (n = 183)

Totalt (N = 1 911)

Kvinna Man

11

Trivector Traffic

3.2 Hushållens sammansättning

Figur 3-3 visar hur hushållen bland de som besvarat enkäten fördelar sig på olika

typer. Nästan hälften av hushållen består av sammanboende vuxna utan barn.

Drygt 40 % bor i hushåll med barn.

Figur 3-3. Hushållens sammansättning. N = 1 774.

3.3 Sysselsättning

Två av tre av de som har besvarat enkäten förvärvsarbetar, se Figur 3-4. De flesta

andra är antingen pensionärer eller studerar; de som är sjukskrivna, föräldrale-

diga, tjänstlediga eller arbetssökande är relativt få. Uppgifter om hur det ser ut i

hela populationen har bara gått att få fram för åldersgruppen 20-64 år där andelen

sysselsatta är 81 % i Sollentuna vilket kan jämföras med 77 % i riket som helhet.3

Om man bara ser på de i åldern 20-65 år som besvarat enkäten är andelen för-

värvsarbetande 82 % vilket stämmer mycket bra med förvärvsfrekvensen för be-

folkningen i Sollentuna.

3 Källa: Ekonomifakta, 2014. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Sollentuna/?var=17252

Ensamboende vuxen utan barn

11%

Sammanboende vuxna utan barn

47%

Ensamboende vuxen med barn

3%

Sammanboende vuxna med barn

39%

12

Trivector Traffic

Figur 3-4. De svarandes huvudsakliga sysselsättning. N = 1 889.

3.4 Tillgång till olika färdmedel

Körkort Totalt i hela kommunen har 86 % av invånarna i åldern 18-75 år körkort. 82 %

av kvinnorna har körkort, jämfört med 91 % av männen.

Det finns också vissa skillnader i körkortsinnehav mellan de olika stadsdelarna,

se Tabell 3-2. I Tureberg är det en mindre andel (82 %) som har körkort. I Vax-

mora är det istället en större andel (95 %) som har körkort.

Tabell 3-2. Körkortsinnehav för boende (18-75 år) i olika stadsdelar.

Stadsdel Andel med körkort Andel utan körkort

Rotebro (n = 179) 88 % 12 %

Viby (n = 236) 89 % 11 %

Norrviken (n = 184) 86 % 14 %

Vaxmora (n = 145) 95 % 5 %

Häggvik (n = 267) 86 % 14 %

Edsberg (n = 261) 86 % 14 %

Tureberg (n = 172) 82 % 18 %

Sjöberg (n = 206) 89 % 11 %

Helenelund (n = 190) 88 % 12 %

Totalt (N = 1 840) 86 % 14 %

Förvärvsarbetar 67%

Studerar 11%

Sjukskriven 2%

Föräldraledig/tjänstledig 2%

Arbetssökande 2%

Pensionär 16%

13

Trivector Traffic

Tillgång till bil Elva procent av kommunens befolkning i åldern 18-75 år saknar helt möjlighet

att använda sig av bil, medan 81 % alltid eller nästan alltid har möjlighet att an-

vända bil när de behöver det.

Figur 3-5. Har du möjlighet att använda dig av bil när du behöver det? Hela kommunen, 18-75 år. N = 1 846.

Det är ganska stora skillnader mellan könen när det gäller tillgång till bil vid

behov, se Figur 3-6. Männen har större möjlighet att använda bil när de behöver

det än vad kvinnorna har.

Figur 3-6. Fråga: Kan du i allmänhet använda dig av bil när du behöver? Kvinnor och män i åldern 18-75 år.

Det är också relativt stora skillnader i frågan mellan de olika stadsdelarna. Bo-

ende i Edsberg och Tureberg kan mer sällan använda bil när de behöver det än

boende i framför allt Vaxmora.

Ja, alltid 58%

Ja, nästan alltid 23%

Ja, men mer sällan

8%

Nej11%

52%

64%

24%

21%

9%

6%

14%

9%

Kvinna (n = 1 008)

Man (n = 838)

Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, men mer sällan Nej

14

Trivector Traffic

Tabell 3-3. Fråga: Kan du i allmänhet använda dig av bil när du behöver? Boende i olika stadsdelar i åldern 18-75 år.

Stadsdel Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, men mer sällan Nej

Rotebro (n = 180) 63 % 22 % 7 % 9 %

Viby (n = 236) 59 % 26 % 9 % 7 %

Norrviken (n = 184) 65 % 15 % 6 % 14 %

Vaxmora (n = 145) 70 % 24 % 3 % 3 %

Häggvik (n = 268) 59 % 18 % 11 % 13 %

Edsberg (n = 262) 53 % 23 % 9 % 15 %

Tureberg (n = 174) 54 % 23 % 7 % 15 %

Sjöberg (n = 207) 57 % 26 % 7 % 10 %

Helenelund (n = 190) 62 % 23 % 6 % 9 %

Totalt (N = 1 846) 58 % 23 % 8 % 11 %

Tillgång till parkering vid arbetsplatsen Omkring 66 % av de förvärvsarbetande kommuninvånarna har tillgång till par-

kering vid arbetsplatsen, 29 % saknar parkering vid arbetsplatsen och resterande

fem procent saknar fast arbetsplats. I Figur 3-7 visas tillgång till parkering vid

arbetsplatsen för kvinnor respektive män samt för boende i olika stadsdelar.

Figur 3-7. Fråga: Har du tillgång till parkering vid/genom din arbetsplats? Uppdelat på män respektive kvinnor, samt boende i olika stadsdelar.

67%

68%

59%

65%

68%

73%

63%

66%

73%

68%

63%

66%

28%

30%

38%

28%

30%

27%

31%

26%

19%

24%

35%

29%

5%

7%

6%

7%

8%

8%

5%

Helenelund (n = 134)

Sjöberg (n = 135)

Tureberg (n = 110)

Edsberg (n = 158)

Häggvik (n = 177)

Vaxmora (n = 95)

Norrviken (n = 115)

Viby (n = 161)

Rotebro (n = 121)

Män (n = 557)

Kvinnor (n = 649)

Totalt (N = 1 263)

Ja Nej Har ingen fast arbetsplats

15

Trivector Traffic

Tillgång till cykel Tre av fyra invånare har alltid tillgång till cykel och det är inte någon skillnad

mellan könen. Invånarna i Helenelund, Häggvik, Viby och Vaxmora är de som i

störst utsträckning – åtta av tio invånare - alltid har tillgång till cykel medan det

är betydligt mindre andel av invånarna i Sjöberg, Rotebro och Edsberg som alltid

har tillgång till cykel.

Figur 3-8. Fråga: Har du tillgång till cykel? Uppdelat på män respektive kvinnor, samt olika stadsdelar.

81%

68%

76%

69%

79%

80%

76%

80%

70%

75%

75%

75%

7%

12%

8%

9%

8%

9%

10%

11%

10%

9%

9%

9%

12%

20%

16%

22%

13%

12%

13%

9%

20%

16%

16%

16%

Helenelund (n = 195)

Sjöberg (n = 210)

Tureberg (n = 179)

Edsberg (n = 267)

Häggvik (n = 275)

Vaxmora (n = 150)

Norrviken (n = 190)

Viby (n = 244)

Rotebro (n = 183)

Män (n = 856)

Kvinnor (n = 1037)

Totalt (N = 1 893)

Ja, alltid Ja, ibland Nej, aldrig

16

Trivector Traffic

Tillgång till SL-kort Två av tre invånare har alltid tillgång till SL-kort och bara var tionde invånare

har aldrig tillgång till ett SL-kort. Kvinnorna har tillgång till SL-kort i högre ut-

sträckning än männen. I Norrviken har högst andel alltid tillgång till SL-kort och

i Vaxmora lägst andel.

Figur 3-9. Fråga: Har du tillgång till någon typ av SL-kort? Uppdelat på män respektive kvinnor samt olika stadsdelar.

61%

66%

67%

65%

65%

51%

76%

58%

67%

62%

67%

65%

29%

26%

26%

24%

28%

37%

19%

30%

20%

26%

26%

26%

10%

8%

8%

11%

7%

12%

4%

12%

14%

12%

7%

10%

Helenelund (n = 195)

Sjöberg (n = 210)

Tureberg (n = 179)

Edsberg (n = 267)

Häggvik (n = 275)

Vaxmora (n = 148)

Norrviken (n = 190)

Viby (n = 190)

Rotebro (n = 183)

Män (n = 855)

Kvinnor (n = 1036)

Totalt (N = 1 891)

Ja, alltid Ja, ibland Nej, aldrig

17

Trivector Traffic

4. Attityder och förändringsbenägenhet

4.1 Attityder till prioritering mellan olika färdmedel

En majoritet av kommuninvånarna, 70 %, anser att kommunen bör prioritera kol-

lektivtrafik framför biltrafik, även om detta kan leda till nackdelar för biltrafiken.

Figur 4-1. Svar på frågan: ”Beslut om trafikplanering kan ibland leda till konflikter. Vilket anser du att Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik?”. N = 1 861.

Mönstret ser ungefär likadant ut för prioritering mellan biltrafik och gång- och

cykeltrafik; majoriteten anser att kommunen ska prioritera gång- och cykeltrafik,

även om det innebär nackdelar för biltrafiken.

Figur 4-2. Svar på: ”Beslut om trafikplanering kan ibland leda till konflikter. Vilket anser du att Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cykel?”. N = 1 856.

Prioritera kollektivtrafik

70%

Prioritera biltrafik11%

Vet ej 19%

Prioritera gång/cykeltrafik

67%

Prioritera biltrafik14%

Vet ej 19%

18

Trivector Traffic

Skillnad mellan kvinnor och män

Kvinnorna anser att kommunen bör prioritera kollektivtrafik framför biltrafik i

betydligt högre grad än männen – 74 % mot 65 %. 17 % av männen, mot bara

sex procent av kvinnorna, anser att biltrafik ska prioriteras framför kollektivtra-

fik.

Figur 4-3. Kvinnors och mäns svar på frågan om vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik. Nkvinnor = 1 022, Nmän = 839.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i frågan

om gång- och cykeltrafiken ska prioriteras framför biltrafiken. Skillnaderna är

större om man ser på andelen som anser att biltrafiken ska prioriteras framför

gång/cykeltrafik. 17 % av männen tycker att biltrafiken ska prioriteras före gång-

och cykeltrafiken, mot 12 % av kvinnorna.

Figur 4-4. Kvinnors och mäns svar på frågan om vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cykel. Nkvinnor = 1 019, Nmän = 837.

Prioritera kollektivtrafik

65%

Prioritera biltrafik

17%

Vet ej 18%

Män

Prioritera kollektivtrafik

74%

Prioritera biltrafik

6%

Vet ej 20%

Kvinnor

Prioritera gång/cykeltrafik

65%

Prioritera biltrafik

17%

Vet ej 18%

Män

Prioritera gång/cykeltrafik

68%

Prioritera biltrafik

12%

Vet ej 20%

Kvinnor

19

Trivector Traffic

Skillnader mellan olika stadsdelar

Skillnaderna i attityd till kommunens prioritering mellan bil och kollektivtrafik

respektive gång- och cykeltrafik skiljer sig inte på något avgörande sätt mellan

de olika stadsdelarna, utan mönstret med att en betydligt större andel anger att

kommunen bör prioritera kollektivtrafik respektive gång/cykeltrafik framför bil-

trafik är mycket tydligt, se Tabell 4-1 respektive Tabell 4-2. Störst andel som

anser att kollektivtrafiken ska prioriteras finns bland boende i Häggvik och minst

andel bland boende i Rotebro. Störst andel som anser att cykeltrafiken bör prio-

riteras finns i Häggvik och minst andel i Norrviken.

Tabell 4-1 Svar på frågan vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och kollektiv-trafik, uppdelat på stadsdelar.

Stadsdel Prioritera kollektivtrafik Prioritera biltrafik Vet ej

Rotebro (n = 181) 64 % 12 % 24 %

Viby (n = 240) 68 % 13 % 19 %

Norrviken (n = 183) 67 % 10 % 23 %

Vaxmora (n = 148) 69 % 9 % 22 %

Häggvik (n = 269) 76 % 10 % 14 %

Edsberg (n = 263) 72 % 13 % 16 %

Tureberg (n = 177) 71 % 10 % 19 %

Sjöberg (n = 209) 73 % 10 % 17 %

Helenelund (n = 191) 69 % 12 % 19 %

Totalt (N = 1 861) 70 % 11 % 19 %

Tabell 4-2 Svar på frågan vad Sollentuna kommun bör prioritera vid jämförelse mellan bil och gång/cy-kel, uppdelat på stadsdelar.

Stadsdel Prioritera gång/cykel Prioritera biltrafik Vet ej

Rotebro (n = 177) 64 % 17 % 19 %

Viby (n = 239) 64 % 16 % 20 %

Norrviken (n = 183) 59 % 16 % 24 %

Vaxmora (n = 148) 65 % 18 % 18 %

Häggvik (n = 270) 74 % 11 % 15 %

Edsberg (n = 262) 64 % 16 % 21 %

Tureberg (n = 176) 70 % 15 % 15 %

Sjöberg (n = 209) 68 % 15 % 18 %

Helenelund (n = 192) 68 % 10 % 22 %

Totalt (N = 1 856) 67 % 14 % 19 %

20

Trivector Traffic

4.2 Förändringsbenägenhet enligt MaxSem

Färdmedelsval och benägenhet att förändra sitt var av färdmedel för sina resor

beror både på möjligheten att resa med olika färdmedel och olika individers vilja

att förändra sitt beteende.

I EU-projektet MAX4 utvecklades en modell, MaxSem, som syftar till att be-

skriva de stadier som en beteendeförändring består av genom att fråga ”Vilket av

följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du har

några planer på att försöka minska din bilanvändning?”. Genom analys av svaren

på en enda fråga kan personerna i en grupp klassas till ett av följande stadier:

1. Icke-begrundande stadie: Personer som kör bil och är nöjda med det

eller helt saknar andra alternativ. (svarsalternativ 5 & 6)

2. Begrundande stadie: Personer som funderar på att minska sin bilan-

vändning men är osäkra på hur och när. (svarsalternativ 4)

3. Förberedande stadie: Personer som har som mål att minska sin bilan-

vändning eller som redan provat ett annat färdmedel än bil men det har

ännu inte blivit en vana. (svarsalternativ 3)

4. Bevarandestadie: Personer som reser på ett hållbart sätt vid majoriteten

av sina resor. (svarsalternativ 1 & 2)

Tabell 4-3 Svarsalternativ på frågan ”Vilket av följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilan-vändning och om du har några planer på att försöka minska din bilanvändning?”

Alt 6 Jag använder bil för de flesta av mina resor. Jag är nöjd med detta och ser inget skäl att minska bilresandet.

Stadie 1 Alt 5 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag skulle vilja minska min bilan-

vändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig.

Alt 4 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det kan ske.

Stadie 2

Alt 3 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har en plan för hur jag ska göra det.

Stadie 3

Alt 2 Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det går. Jag kom-mer att bibehålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmsta månaderna.

Stadie 4 Alt 1 Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är inte aktuellt

för mig.

I Figur 4-5 visas vilka stadier avseende förändringsbenägenhet som de boende i

Sollentuna befinner sig i.

4 http://www.max-success.eu (2012-12-10)

21

Trivector Traffic

29 % befinner sig stadie 1, i det så kallade ”icke-begrundande”-stadiet, och är

den svåraste gruppen att påverka. Fler än hälften, 55 %, befinner sig i ”beva-

rande”-stadiet och anger att de redan i stor utsträckning använder andra färdme-

del än bil för de flesta av sina resor. Övriga, 16 %, befinner sig mellan grupperna

”icke-begrundande” och ”bevarande” och för dessa finns stor potential till ett

förändrat bilanvändande.

Att det är så stor andel som 55 % som anger att man redan i huvudsak använder

andra färdmedel än bil när nästa kapitel visar att bilen används vid 56 % av re-

sorna, skulle kunna bero på att man underskattar hur mycket man använder bilen

och kanske i huvudsak tänker på sina resor till arbete och skola där andelen bil-

resor är betydligt lägre.

Figur 4-5 Invånarnas förändringsbenägenhet enligt MaxSem utifrån hur man svarat på frågan ”Vilket av följande påståenden beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du har några planer på att försöka minska din bilanvändning? N = 1 867.

Vid jämförelse med motsvarande andelar som man fick på samma fråga i sam-

band med resvaneundersökningen på Lidingö 2013 framgår att andelarna är

mycket snarlika och andelarna i de olika stadierna skiljer bara med högst två

procentenheter mellan de båda kommunerna. Vid jämförelse med resvaneunder-

sökningen i Gävle 2012 är skillnaderna dock stora. I Gävle var det större andel

(41 %) i ”icke-begrundande stadiet” och mindre andel (45 %) i ”bevarande”-sta-

diet. Övriga 14 % befann sig mellan dessa båda grupper. Även vid jämförelse

med attitydundersökningen i Stockholms stad 2012 är skillnaderna stora men åt

andra hållet: i Stockholm angav hela 73 % att man befann sig i ”bevarandesta-

diet” och bara 20 % att man befann sig i ”icke-begrundande stadiet”. Sju procent

befann sig i stadierna däremellan.

10%190

(alt 5)

8%149

(alt 4)

8%146

(alt 3)

17%309

(alt 1)

19%359

(alt 6)

38%716

(alt 2)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande

22

Trivector Traffic

Skillnad mellan kvinnor och män

Skillnaderna i förändringsbenägenhet mellan kvinnor och män är ganska stora.

Framförallt gäller detta dock andelen personer som befinner sig i något av stadi-

erna ”icke-begrundande” och ”bevarande”, nästan två tredjedelar av kvinnorna

befinner i bevarande-stadiet vilket innebär att de väljer hållbara färdsätt i större

utsträckning. För båda könen är det ganska få som befinner sig i de stadierna

däremellan, där möjligheterna att påverka bilanvändningen anses vara särskilt

stora.

Tabell 4-4. Mäns respektive kvinnors förändringsbenägenhet enligt MaxSem. Nmän = 846, Nkvinnor = 1 020.

Kön 1. Icke-begrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande

Kvinna 24 % 7 % 6 % 62 %

Man 35 % 9 % 9 % 47 %

Skillnader mellan olika stadsdelar

Även mellan invånarna i olika stadsdelar finns stora skillnader i förändringsbe-

nägenheten, både vad gäller andelen personer som befinner sig i de ”icke-begrun-

dande” och ”bevarande” stadierna, och andelen som befinner sig i de mer på-

verkbara stadierna däremellan, se Tabell 4-5. I Häggvik är det till exempel bara

23 % som befinner sig i det ”icke-begrundande” stadiet medan motsvarande an-

del i Vaxmora är 40 %.

Tabell 4-5. Invånarnas förändringsbenägenhet enligt MaxSem, i olika stadsdelar.

Stadsdel 1. Icke-begrun-dande

2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande

Rotebro (n = 181) 34 % 8 % 8 % 50 %

Viby (n = 240) 39 % 7 % 8 % 46 %

Norrviken (n = 189) 28 % 7 % 4 % 61 %

Vaxmora (n = 145) 40 % 9 % 14 % 37 %

Häggvik (n = 272) 23 % 5 % 8 % 63 %

Edsberg (n = 261) 30 % 8 % 7 % 55 %

Tureberg (n = 176) 25 % 8 % 6 % 61 %

Sjöberg (n = 209) 35 % 8 % 6 % 51 %

Helenelund (n = 193) 25 % 9 % 12 % 54 %

Totalt (N = 1 866) 29 % 8 % 8 % 55 %

23

Trivector Traffic

5. Resvanor för alla resor

5.1 Reslängd och antal resor

Drygt 80 % av Sollentunaborna gör minst en resa under mätdagen. Den genom-

snittliga reslängden är 14 kilometer och totalt gör invånarna i genomsnitt 2,8 re-

sor per dag, inräknat de som inte rest alls under dagen. Detta innebär att varje

invånare i genomsnitt reser cirka 39 kilometer per dag. Sollentunas kommunin-

vånare gör alltså sammanlagt cirka 192 000 resor under en dag och reser sam-

manlagt cirka 2,7 miljoner kilometer. Bland de som reser görs i genomsnitt

3,3 resor per person och dag.

Antalet resor per person och dag är i samma storleksordning som i andra jämför-

bara kommuner och Sverige som helhet, se Tabell 5-1.

Tabell 5-1 Antal resor per dag i andra resvaneundersökningar som har genomförts av Trivector.

Undersökning Antal resor per person

Sollentuna (2015) 2,8

Sverige (2011-2014)* 2,7

Umeå (2014) 2,7

Jönköping (2014) 2,7

Lidingö (2013) 2,8

Gävle (2012) 2,7

Norrköping (2010) 2,7

*Uppgifterna kommer från Trivectors uttag för personer 16-75 år ur RVU Sverige 2011-2014

Skillnader mellan kvinnor och män

Männens resor är i genomsnitt längre än kvinnornas; en genomsnittlig resa är

cirka 18 kilometer bland männen och cirka nio kilometer bland kvinnorna. Män-

nen och kvinnorna gör ungefär lika många resor per dag. Sammanlagt reser män-

nen i genomsnitt cirka 52 kilometer per person och dag medan kvinnorna reser

cirka 25 kilometer per person och dag. Männen reser alltså i genomsnitt mer än

dubbelt så långt per dag. Detta mönster – att män i genomsnitt reser längre än

kvinnor – stämmer överens med resultaten från andra resvaneundersökningar.

Skillnader mellan olika stadsdelar

Det finns en viss skillnad i hur ofta och hur långt invånarna i de olika stadsdelarna

reser, se Tabell 5-2. Invånarna i Helenelund gör flest resor per dag medan invå-

narna i Tureberg gör minst antal resor per dag. Den genomsnittliga reslängden är

längst, knappt 24 kilometer, i Edsberg och kortast, knappt åtta kilometer, i Ture-

berg. Sammantaget reser invånarna i Edsberg i genomsnitt längst sträcka per dag,

24

Trivector Traffic

cirka 67 kilometer vilket är nästan 50 kilometer längre än invånarna i Tureberg

vars invånare i genomsnitt reser kortast sträcka under en vardag.

Tabell 5-2 Genomsnittlig reslängd per dag och antal resor per person i olika stadsdelar. NIndivider=150-278 NResor= 196-1185.

Stadsdel Antal resor per per-son och dag

Genomsnittlig reslängd per resa

(kilometer)

Resta kilometer per person och

dag

Rotebro 2,9 13,6 39,3

Viby 2,7 12,8 34,8

Norrviken 2,6 14,1 37,0

Vaxmora 2,8 12,3 35,1

Häggvik 2,9 14,1 40,5

Edsberg 2,8 23,5 66,8

Tureberg 2,5 7,6 18,8

Sjöberg 2,8 12,0 34,0

Helenelund 3,0 16,2 47,8

5.2 Ärenden

I Figur 5-1 illustreras ärendefördelningen för samtliga resor som invånarna i Sol-

lentuna i åldern 16-75 gör under en vecka. Ungefär 40 % av resorna är resor till

bostaden, därefter är resor till arbetsplatsen vanligast.

Figur 5-1 Fördelning av alla resor på olika ärenden. NResor = 5 251.

Eftersom resor åter till bostaden oftast är det sista steget i en resekedja och där-

med följden av föregående ärenden, kan det vara intressant att studera fördel-

ningen mellan övriga ärenden med hemresorna exkluderade, se Figur 5-2. Av

figuren framgår att det vanligaste ärendet med resan är arbete, följt av fritid/nöje

och därefter inköp av livsmedel och hämta/lämna barn. Fördelningen stämmer

till bostaden 40%

till arbetsplatsen 17%resa/ärende i tjänsten 3%

till skola/utbildning 4%

hämta/lämna barn 6%

inköp av livsmedel 7%

annat inköp 4%

serviceärende 3%

fritid/nöje 11%

släkt och vänner 4%

25

Trivector Traffic

mycket bra överens med riket som helhet när man ser på andelen resor i tjänsten,

inköp av livsmedel, andra inköp, serviceärenden och resor för att hämta och

lämna personer.5 När man ser på hela Sverige är dock andelen resor till arbete

eller skola något mindre än i Sollentuna (29 % i riket jämfört med Sollentunas

35 %) och istället är andelen resor till fritid/nöje och släkt/vänner något högre

(35 % i riket jämfört med Sollentunas 25 %). En förklaring till detta kan vara den

högre andelen förvärvsarbetande i Sollentuna än i riket som helhet.

Figur 5-2 Fördelning av alla resor på olika ärenden, exklusive resor till bostaden. NResor = 3 171.

I Figur 5-3 redovisas antal resor per genomsnittlig dag och person för olika ären-

den. I genomsnitt görs 1,1 hemresa per person och dag och 0,5 arbetsresa per

person och dag. Som tidigare nämnts gör invånarna totalt 2,8 resor per person

och dag. Antalet resor per ärende ser i stort sett likadant ut om män och kvinnors

resor studeras separat.

Figur 5-3 Antal resor per person och dag fördelat på olika ärenden. N=1 911.

5 Trivectors bearbetning av RVU Sverige 2011-2014 med urval 16-75 år.

till arbetsplatsen 29%

resa/ärende i tjänsten 5%

till skola/utbildning 6%

hämta/lämna barn 10%inköp av livsmedel 12%

annat inköp 7%

serviceärende 5%

fritid/nöje 19%

släkt och vänner 6%

1,1

0,5

0,1

0,1

0,2

0,2

0,1

0,1

0,3

0,1

0,0

Till bostaden

Arbete

Tjänsteärende

Skola/utbildning

Hämta/lämna

Livsmedelsinköp

Annat inköp

Service

Fritid/nöje

Släkt och vänner

Annat

26

Trivector Traffic

5.3 Huvudsakligt färdmedel

I Figur 5-4 visas färdmedelsfördelningen för samtliga av de resor som de boende

i Sollentuna kommun gör under en vecka. Drygt hälften av resorna görs med bil

medan ungefär var fjärde resa görs med kollektivtrafik. Resterande resor görs

nästan uteslutande till fots eller med cykel och andelen gång- respektive cykel-

resor är ungefär lika stor. Jämfört med riket som helhet är andelen bilresor och

cykelresor densamma i Sollentuna. Däremot är andelen resor med kollektivtrafi-

ken högre och andelen resor till fots lägre än genomsnittet i Sverige där tio pro-

cent av resorna sker med kollektivtrafiken och 23 procent av resorna till fots.6

Den redovisade fördelningen gäller för huvudsakligt färdmedel, det vill säga det

färdmedel som kan antas ha använts för längst sträcka, se kapitel 2.6. Har perso-

nen exempelvis gått till buss eller tunnelbana räknas hela resan som en resa med

kollektivtrafiken och har personen cyklat till mötesplats för att bli upphämtad i

bil räknas hela resan som en bilresa och så vidare. De resor som går under be-

teckningen ”Annat” utgörs i huvudsak av resor med flyg, taxi eller moped/mc.

Figur 5-4 Färdmedelsfördelning för huvudsakligt färdmedel. NResor = 5 080.

6 Trivectors analyser ur databaser för den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011-2014 med urval 16-75 år.

Bil 56%

Kollektivtrafik 23%

Cykel 9%

Gång 11%Annat 1%

27

Trivector Traffic

I Figur 5-5 visas en mer detaljerad färdmedelsfördelning. I figuren är framförallt

värt att notera att endast en liten del av bilresorna görs som passagerare och att

mer än hälften av kollektivtrafikresorna görs med tåg- eller pendeltåg.

Figur 5-5 Färdmedelsfördelning för huvudsakligt färdmedel. Observera att det på grund av avrundning blir skillnader mellan totalsumman för bil och kollektivtrafik i jämförelse med summan av de enskilda färdmedlen i de båda kategorierna. NResor= 5 080.

Färdmedel beroende på ålder Färdmedelsfördelningen varierar beroende på ålder, se Figur 5-6. Framförallt kan

noteras att yngre invånare använder bil i mindre utsträckning och kollektivtrafik

och cykel i större utsträckning än kommunens äldre invånare. Exempelvis är an-

delen bilresor mer än 20 procentenheter mindre bland invånare i åldern 16-29 år

än kommungenomsnittet. I samma åldersgrupp är kollektivtrafikandelen nästan

20 procentenheter större än kommungenomsnittet.

Figur 5-6 Färdmedelsfördelning beroende på ålder. N16-29 = 601, N30-44 = 1 362, N45-64 = 2 250, N65-75 = 867, NTotalt=5 080.

48% 7% 13% 4% 7% 9% 11%

Bil som förare Bil som passagerare Tåg/pendeltåg

Tunnelbana Spårvagn/lokalbana Buss

Cykel Till fots Moped/MC

Taxi Färdtjänst Annat

Bil - 56 % Kollektivtrafik - 23 %

31%

55%

65%

65%

56%

21%

11%

10%

9%

13%

6%

4%

4%

4%

16%

4%

4%

7%

12%

10%

7%

8%

9%

13%

15%

8%

10%

11%

16-29 år

30-44 år

45-64 år

65-75 år

Totalt

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

43%

19%

15%

24%

18%

28

Trivector Traffic

Färdmedel beroende på kön Färdmedelsvalet skiljer också mellan könen, se Figur 5-7. Kvinnorna i Sollen-

tuna åker bil i mindre utsträckning än männen. Samtidigt är andelen kollektivtra-

fikresor och resor till fots större bland kvinnorna.

Figur 5-7 Färdmedelsfördelning beroende på kön. Nkvinna = 2 774, Nman = 2 306, NTotalt=5 080.

Färdmedel beroende på stadsdel I Figur 5-8 redovisas hur färdmedelsfördelningen varierar beroende på i vilken

stadsdel man bor. Viss skillnad noteras mellan stadsdelarna. Störst skillnad no-

teras för andelen bilresor som i förhållande till kommungenomsnittet är liten i

Tureberg och relativt stor i Rotebro, Vaxmora och Viby. Vad gäller kollektivtra-

fik är skillnaderna små, och skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. Även

gång- och cykelandelarna skiljer sig relativt lite mellan stadsdelarna, jämfört med

kommungenomsnittet är cykelandelen relativt liten i Rotebro och andelen gång-

resor förhållandevis stor i Häggvik och Tureberg.

52%

60%

56%

13%

12%

13%

5%

4%

4%

8%

5%

7%

8%

9%

9%

13%

9%

11%

Kvinna

Man

Totalt

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana Buss Cykel Till fots Annat

26%

21%

24%

29

Trivector Traffic

Figur 5-8 Färdmedelsfördelning för samtliga resor som Sollentunaborna gör beroende på i vilken stadsdel bostaden är lokaliserad. NResor = 395 (Vaxmora) – 778 (Häggvik). NResor, hela kommunen= 5 080.

64%

63%

56%

64%

51%

56%

45%

58%

59%

56%

16%

14%

19%

9%

15%

11%

16%

7%

13%

4%

5%

13%

5%

4%

4%

10%

4%

8%

8%

8%

8%

7%

4%

7%

7%

6%

12%

6%

13%

6%

11%

9%

10%

7%

10%

6%

15%

11%

14%

8%

9%

11%

Rotebro

Viby

Norrviken

Vaxmora

Häggvik

Edsberg

Tureberg

Sjöberg

Helenelund

Hela kommunen

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana Buss Cykel Till fots Annat

22%

25%

22%

21%

24%

27%

24%

20%

22%

23%

30

Trivector Traffic

Färdmedel beroende på veckodag Andelen bilresor är betydligt större på helgen än under arbetsveckan, exempelvis

görs 71 % av resorna med bil på söndagar. Motsvarande andel under en vardag

är 53 %. Den ökade bilandelen på helgen görs på bekostnad av kollektivtrafiken,

vars andel minskar till 19 % på lördagar och tio procent på söndagar. Gång- och

cykelandelarna är ungefär lika stora oberoende av veckodag.

Figur 5-9 Färdmedelsfördelning beroende på vardag, lördag respektive söndag. Nvardag = 3 964, Nlördag

= 559, Nsöndag = 557, Ntotalt=5 080.

Färdmedel beroende på ärende I Figur 5-10 illustreras färdmedelsfördelning beroende på resans ärende. Värt att

notera är den höga andelen bilresor vid inköpsresor, serviceärenden, tjänsteresor

samt resor som görs i syfte att hämta eller lämna barn. Vid resor till arbetsplatsen

och till skola/utbildning är bilandelen betydligt mindre, och andelen resor med

kollektivtrafik och med cykel större, än vid resor med andra ärenden. Vid inköps-

resor och resor som görs i syfte att hämta eller lämna barn är kollektivtrafikan-

delen minst. Vid dessa ärenden är samtidigt andelen resor till fots betydligt större

än vid övriga ärenden.

53%

61%

71%

14%

11%

6%

5%

4%

8%

4%

9%

9%

7%

11%

11%

11%

Vardag

Lördag

Söndag

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

27%

19%

10%

31

Trivector Traffic

Figur 5-10 Huvudsakligt färdmedel beroende på ärende.

Skillnad mellan könen vid resor till arbets- och studieplats

I Figur 5-11 redovisas hur färdmedelsfördelningen varierar beroende på kön vid

resor till arbets- eller studieplats. Vid dessa resor använder männen bil i större

utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna använder istället kollektivtrafik, framför-

allt buss, i större utsträckning. Vissa skillnader noteras även när andelarna med

cykel och till fots studeras – männen gör en större andel av resorna till arbets-

eller studieplatsen med cykel medan kvinnorna gör en större andel av motsva-

rande resor till fots.

Figur 5-11 Huvudsakligt färdmedel vid resor till arbetsplats eller studieplats beroende på kön. NResor, kvin-

nor=565, NResor, män=433

45%

68%

22%

68%

64%

74%

71%

59%

49%

21%

13%

21%

5%

6%

11%

14%

7%

4%

8%

6%

7%

8%

25%

6%

6%

9%

11%

16%

8%

7%

6%

8%

7%

7%

7%

9%

19%

21%

14%

8%

10%

13%

5%

till arbetsplatsen (n=856)

resa/ärende i tjänsten (n=175)

till skola/utbildning (n=142)

hämta/lämna barn (n=332)

inköp av livsmedel (n=362)

annat inköp (n=253)

serviceärende (n=173)

fritid/nöje (n=624)

släkt och vänner (n=184)

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

20%

54%

5%

8%

8%

14%

23%

30%

35%

47%

22%

20%

8%

6%

15%

7%

10%

14%

9%

6%

Kvinna

Man

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

46 %

32 %

32

Trivector Traffic

Viss skillnad noteras även när färdmedelsfördelningen vid resor till arbets- eller

studieplatsen studeras uppdelat på Sollentunas stadsdelar, se Figur 5-12. Vid

dessa resor noteras en relativt stor bilandel bland de som är bosatta i Viby och

Rotebro. Kollektivtrafikandelen är stor i samtliga områden och kollektivtrafikre-

sorna vid arbets- eller studieresor görs framförallt med tåg eller pendeltåg. An-

delen cykelresor varierar kraftigt mellan stadsdelarna, störst är cykelandelen

bland de som är bosatta i Tureberg, Helenelund eller Häggvik, minst är andelen

i Rotebro. Eftersom svarsunderlaget är relativt litet när färdmedelsfördelningen

för ett enskilt ärende studeras på stadsdelsnivå ska dessa siffror tolkas med stor

försiktighet.

Figur 5-12 Huvudsakligt färdmedel vid resor till arbetsplats eller studieplats beroende på vilken stadsdel man bor i.

Inköpsresor

Vid resor som görs i syfte att handla livsmedel eller andra varor använder män-

nen bil i något större utsträckning än kvinnorna, se Figur 5-13. Kvinnorna an-

vänder istället kollektivtrafik vid en större andel av inköpsresorna.

Vilket färdmedel som väljs vid inköpsresor varierar kraftigt beroende på i vilken

stadsdel bostaden är lokaliserad. Merparten av inköpsresorna görs med bil som

färdmedel i samtliga stadsdelar men bilandelen är särskilt stor bland de som är

bosatta i Viby, Sjöberg och Vaxmora. I områden med mindre bilandel, exempel-

vis Tureberg, Edsberg och Helenelund, är andelen gångresor betydligt större än

i merparten av de övriga stadsdelarna. Eftersom svarsunderlaget är relativt litet

52%

55%

37%

47%

29%

45%

27%

45%

45%

41%

28%

23%

39%

15%

30%

20%

26%

12%

21%

5%

6%

8%

22%

9%

7%

10%

21%

8%

12%

16%

10%

11%

11%

9%

10%

9%

15%

7%

19%

10%

16%

12%

9%

4%

6%

3%

14%

7%

9%

6%

6%

7%

Rotebro (n=97)

Viby (n=93)

Norrviken (n=105)

Vaxmora (n=66)

Häggvik (n=145)

Edsberg (n=129)

Tureberg (n=85)

Sjöberg (n=121)

Helenelund (n=119)

Hela kommunen (n=998)

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

35%

35%

47%

41%

42%

40%

45%

35%

32%

39%

33

Trivector Traffic

när färdmedelsfördelningen för ett enskilt ärende studeras på stadsdelsnivå ska

dessa siffror tolkas med stor försiktighet.

Figur 5-13 Huvudsakligt färdmedel vid inköpsresor beroende på kön och beroende på i vilket område man bor.

Färdmedel beroende på resans längd Vilket färdmedel som används beror på hur lång den planerade resan är. Bland

resorna som invånarna i Sollentuna kommun gör är mer än var fjärde resa kortare

än tre kilometer och ungefär fyra av tio resor är kortare än fem kilometer. Bil är

det vanligaste färdmedlet oavsett vilken avståndsklass som studeras, men vid

mycket korta resavstånd (kortare än tre kilometer) utgör även gång och cykel en

betydande andel. Vid resor som är längre än tio kilometer är andelen gång- re-

spektive cykelresor mycket liten medan kollektivtrafik utgör en betydande andel.

Värt att notera är att mer än var femte resa som görs av kommuninvånarna är en

bilresa som är kortare än fem kilometer.

64%

72%

67%

88%

69%

83%

69%

65%

57%

84%

67%

68%

7%

7%

4%

6%

4%

5%

5%

4%

6%

4%

7%

4%

4%

8%

6%

10%

8%

6%

17%

20%

14%

4%

15%

11%

19%

23%

26%

10%

19%

18%

Kvinna (n=358)

Man (n=257)

Rotebro (n=79)

Viby (n=80)

Norrviken (n=60)

Vaxmora (n=44)

Häggvik (n=105)

Edsberg (n=77)

Tureberg (n=58)

Sjöberg (n=52)

Helenelund (n=60)

Totalt (n=615)

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

11%

4%

16%

4%

8%

6%

6%

9%

6%

3%

7%

Färdmedelsfördelning vid inköpsresor beroende på kön

Färdmedelsfördelning vid inköpsresor beroende på bostadsområde

8%

34

Trivector Traffic

Figur 5-14 Färdmedelsfördelning beroende på resans längd. NResor =3 945.

Eftersom respondenterna själva har uppskattat reslängderna finns en risk att korta

resor har avrundats upp till närmsta kilometer. Exempelvis är cirka fem procent

av resorna exakt 5,0 kilometer långa. I Tabell 5-3 redovisas en förenklad färd-

medelsfördelning inom avståndsklasser där jämna reslängder har flyttats till den

lägre avståndsklassen istället för till de högre avståndsklasserna, vilket varit fallet

i Figur 5-14. Av tabellen framgår tydligt att bil är det vanligaste färdmedlet oav-

sett resans avstånd, att resor på cykel eller till fots är vanligt endast vid resor som

är högst fem kilometer långa och att kollektivtrafikandelen blir betydande först

när reslängden överskrider fem kilometer.

Tabell 5-3 Förenklad färdmedelsfördelning inom de justerade avståndsklasserna. NResor=136 (> 50 km) - 1 263 (≤ 3 km).

Avstånd Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Annat

≤ 3 kilometer 48 % 7 % 17 % 28 % 1 %

3,1 – 5,0 kilometer 69 % 12 % 15 % 3 % 1 %

5,1 – 10,0 kilometer 71 % 23 % 5 % 0 % 0 %

10,1 – 20,0 kilometer 54 % 38 % 5 % 1 % 2 %

20,1 – 50,0 kilometer 59 % 35 % 3 % 0 % 3 %

> 50 kilometer 65 % 23 % 2 % 0 % 10 %

12%9%

14% 13%

7%

4%

5%

5%

9%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

< 3 km 3 - 4.9km

5 - 9.9km

10 -19.9km

20 -49.9km

≥ 50 km

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

1%

2%

3%8%

6%

1%

35

Trivector Traffic

5.4 Tidpunkt för resorna

I Figur 5-15 visas tidpunkt för när resorna startar under vardagar. Andelen resor

som startar före klockan 06 är mycket liten. Mellan klockan 06–07 ökar resandet

svagt, först efter klockan 07 sker en kraftig ökning. Mellan klockan 07–09 görs

ungefär en femtedel av kommuninvånarnas resor. Efter klockan 09 minskar re-

sandet markant och andelen resor som startar därefter är relativt liten fram till

eftermiddagen. Mellan klockan 14–17 ökar resandet kraftigt och är fortsatt rela-

tivt stort fram till klockan 19. Mellan klockan 19–23 minskar resandet relativt

konstant och efter klockan 23 inleds mycket få resor.

Figur 5-15 Tidpunkt då vardagsresorna startar, fördelning över dygnet. NResor = 3 705.

0%

0%

0%

0%

0%

1%

4%

13%

9%

3%

3%

4%

4%

3%

5%

7%

11%

11%

7%

6%

4%

2%

1%

0%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%

00:00 - 00:59

01:00 - 01:59

02:00 - 02:59

03:00 - 03:59

04:00 - 04:59

05:00 - 05:59

06:00 - 06:59

07:00 - 07:59

08:00 - 08:59

09:00 - 09:59

10:00 - 10:59

11:00 - 11:59

12:00 - 12:59

13:00 - 13:59

14:00 - 14:59

15:00 - 15:59

16:00 - 16:59

17:00 - 17:59

18:00 - 18:59

19:00 - 19:59

20:00 - 20:59

21:00 - 21:59

22:00 - 22:59

23:00 - 23:59

Starttid:

36

Trivector Traffic

6. Resvanor för resor inom Sollentuna

6.1 Reslängd och färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun

Lite mer än 40 % av Sollentunabornas resor är inomkommunala. Den genom-

snittliga reslängden för resor inom Sollentuna kommun är 2,9 kilometer. Med

1,157 resor per person inom kommunen en genomsnittlig dag innebär det totalt

80 000 resor inom kommunen som tillsammans totalt är 232 000 kilometer långa.

I Figur 6-1 illustreras huvudsakligt färdmedel för resor inom Sollentuna kom-

mun. Det finns tydliga skillnader vid en jämförelse med färdmedelsfördelningen

för samtliga av kommuninvånarnas resor under en dag, d v s när resor till och

från och utanför kommunen räknas med, se Figur 5-4. Andelen bilresor är något

större vid resor inom kommunen, men den stora skillnaden finns i kollektivtrafik-

, cykel- och gångandelarna. Kollektivtrafiken används vid mindre än tio procent

av de inomkommunala resorna, vilket är hälften jämfört med när samtliga resor

studeras. Minskningen kompenseras av en kraftig ökning av andelen resor till

fots eller med cykel – andelen resor till fots är sex procentenheter större och an-

delen cykelresor är sju procentenheter större vid resor inom kommunen jämfört

med om även resor till/från och utanför kommunen tas med.

Figur 6-1 Färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun, över kommungränsen och för samtliga resor som invånarna gör. Nresor inom Sollentuna = 1 835, Nresor över kommungränsen=1 770. Nsamtliga resor=5 080.

7 Sollentunaborna gör i snitt 1,15 inomkommunala resor per dag, 1,38 resor över kommungränsen per dag och 0,23 resor utanför Sollentuna per dag.

58%

52%

56%

26%

13%

7%

7%

8%

7%

16%

5%

9%

17%

11%

Resa inom Sollentuna

Resa över kommungränsen

Samtliga resor

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

40%

9%

23%

37

Trivector Traffic

6.2 De tio starkaste resrelationerna inom kommunen

I Tabell 6-1 redovisas de tio största resrelationerna inom kommunen samt färd-

medelsfördelningen för dessa resor. Som framgår av tabellens första kolumn

bygger uppgifterna i flera relationer på relativt få registrerade resor (58-138) var-

för uppgifterna om färdmedelsval är relativt osäkra. Vid 100 svar är osäkerheten

i presenterade andelar ± tio procent vid procentenheter mellan 40-50 % (det vill

säga de andelar som biltrafiken beräknats stå för i de flesta relationer) och ± fyra

procent vid procentenheter på fem eller 95 %. Med färre svar än 100 blir osäker-

heterna ännu större. Mer om osäkerheter vid olika antal svar och beräknade pro-

centenheter visas i bilaga 2.

Tabell 6-1 Färdmedelsfördelning i de tio starkaste resrelationerna inom kommunen samt antal resor i relationen en genomsnittlig dag.

Resrelation (N) Bil Buss Tåg/ pendel-

tåg

Cykel Till fots Annat Antal resor

Andel av samtliga

resor

Edsberg - Tureberg (92) 36 % 20 % 0 % 40 % 3 % 1 % 7600 4 %

Häggvik - Tureberg (138) 64 % 3 % 1 % 16 % 17 % 0 % 7300 4 %

Tureberg - Tureberg (60) 52 % 0 % 0 % 11 % 37 % 0 % 6600 3 %

Rotebro - Rotebro (90) 55 % 0 % 0 % 14 % 31 % 0 % 5800 3 %

Tureberg - Helenelund (70) 61 % 9 % 3 % 21 % 6 % 0 % 5300 3 %

Helenelund - Helenelund (58) 37 % 0 % 0 % 35 % 28 % 0 % 5000 3 %

Häggvik - Edsberg (90) 59 % 1 % 0 % 24 % 16 % 0 % 4000 2 %

Edsberg - Edsberg (78) 39 % 12 % 0 % 5 % 43 % 0 % 3900 2 %

Häggvik - Häggvik (121) 54 % 0 % 0 % 11 % 35 % 0 % 3100 2 %

Viby - Häggvik (88) 90 % 0 % 6 % 4 % 0 % 0 % 2500 1 %

38

Trivector Traffic

7. Resor över kommungränsen

7.1 Viktigaste målpunkter utanför Sollentuna kommun

Lite mer än en tredjedel av resorna mellan Sollentuna och andra kommuner har

sina målpunkter i centrala Stockholm. Övriga vanliga målpunkter är Västerort,

Solna och Upplands Väsby, se Figur 7-1. Vid resor till centrala Stockholm är

kollektivtrafikandelen mycket hög, i övriga reserelationer är bil det vanligaste

färdmedlet. Cykelandelen är relativt stor vid resor till områden som gränsar till

Sollentuna, exempelvis Stockholms Västerort och Solna, men mycket liten till

mer långväga destinationer. Andelen resor till fots är i stort sett obetydlig undan-

taget vid resor till angränsande Stockholm Västerort. Notera att antalet resor som

svaren bygger på är mycket litet i vissa relationer nedan, vilket framgår av N i

den första kolumnen, och att fördelningen på färdmedel då ska tolkas med stor

försiktighet. Framför allt gäller det resorna till/från Österåker, Stockholm Sö-

derort, Sundbyberg och Sigtuna.

Tabell 7-1 Färdmedelsfördelning och antal resor en genomsnittlig dag i de största resrelationerna ut-anför Sollentuna kommun vid resor över kommungränsen.

Start-/målområde vid resor över kommungränsen (N)

Bil Buss Tåg/ pendel-

tåg

T-bana/ lokal-bana

Cykel Till fots Annat Antal resor

Andel av samtliga

resor

Centrala Stockholm (N=711) 20 % 7 % 49 % 16 % 5 % 1 % 2 % 34 000 18 %

Stockholm Västerort (N=268) 67 % 13 % 2 % 2 % 11 % 3 % 2 % 14 000 7 %

Solna (N=210) 54 % 14 % 18 % 2 % 10 % 0 % 1 % 10 000 5 %

Upplands Väsby (N=156) 82 % 4 % 11 % 0 % 1 % 1 % 0 % 7 000 4 %

Järfälla (N=99) 94 % 0 % 3 % 0 % 2 % 0 % 0 % 4 000 2 %

Danderyd (N=106) 64 % 22 % 6 % 4 % 2 % 0 % 1 % 4 000 2 %

Sigtuna (N=76) 59 % 3 % 13 % 0 % 11 % 0 % 14 % 4 000 2 %

Stockholm Söderort (N=60) 56 % 0 % 38 % 7 % 0 % 0 % 0 % 3 000 2 %

Sundbyberg (N=70) 63 % 2 % 29 % 0 % 6 % 0 % 0 % 3 000 2 %

Österåker (N=23) 96 % 0 % 0 % 0 % 0 % 4 % 0 % 1 000 1 %

7.2 Färdmedel för resor till/från Sollentuna kommun

Den genomsnittliga reslängden för resor mellan Sollentuna och en annan kom-

mun, det vill säga resor som har start eller mål i Sollentuna kommun, är 28 kilo-

meter. Kommuninvånarna gör i genomsnitt 1,48 resor till eller från en annan

8 Sollentunaborna gör i snitt 1,15 inomkommunala resor per dag, 1,38 resor över kommungränsen per dag och 0,23 resor utanför Sollentuna per dag.

39

Trivector Traffic

kommun per person och dag. Detta innebär totalt 96 000 resor till och från kom-

munen under en dag. Dessa resor är tillsammans cirka 2,7 miljoner kilometer

långa.

Färdmedelsfördelningen för resor till eller från Sollentuna kommun skiljer sig

väsentligt från färdmedelsfördelningen för resor inom kommunen, framförallt

vad gäller kollektivtrafik- och gång- och cykelandelarna, se Figur 7-1. Vid resor

till eller från andra kommuner är bil huvudsakligt färdmedel vid drygt hälften av

resorna. Kollektivtrafik används i något mindre utsträckning än bil medan en

mycket liten andel av resorna görs till fots.

Figur 7-1 Färdmedelsfördelning för resor inom Sollentuna kommun, över kommungränsen och för samtliga resor som invånarna gör. Nresor inom Sollentuna = 1 835, Nresor över kommungränsen=1 770. Nsamtliga resor=5 080.

58%

52%

56%

26%

13%

7%

7%

8%

7%

16%

5%

9%

17%

11%

Resa inom Sollentuna

Resa över kommungränsen

Samtliga resor

Bil Tåg/pendeltåg Tunnelbana/lokalbana Buss Cykel Till fots Annat

40%

9%

23%

Sollentuna – en plats för möten,

utveckling och aktivitet

Bilaga 1:

Följebrev, påminnelsebrev, påminnelsevykort samt enkät med resdagbok

Hjälp oss att förbättra trafiken i Sollentuna!

Sollentuna kommun genomför en resvaneundersökning i syfte att få bättre kunskap om invånarnas resvanor för att på bästa sätt kunna planera kommunens framtida trafiksystem. Vi vill veta hur du reser oavsett om du går, cyklar, åker buss eller bil och oavsett om du reser mycket eller inte alls.

Namn och adress har vi fått från kommuninvånarregistret och genom ett slumpmässigt urval har just du blivit utvald. Deltagandet är helt frivilligt men för att resultaten verkligen ska spegla det tota-la resandet är det viktigt att just du medverkar. Din medverkan kan inte ersättas av någon annan.

Svaren behandlas självklart med full sekretess enligt personuppgiftslagen. Formulärnummer använder vi för att hantera rutiner med påminnelser. När resultaten redovisas kommer ingen att kunna se vad enskilda personer har svarat.

Vi ber dig att i enkäten redogöra för alla de förflyttningar som du har gjort den dag som anges högst upp i detta brev samt på första sidan av enkäten.

När du har fyllt i frågeformuläret skickar du tillbaka det till oss i svarskuvertet som följer med detta brev. Adressen står förtryckt och portot är betalt. Vi önskar ditt svar så snabbt som möjligt (dock senast tisdag 28 april 2015).

För att kunna genomföra undersökningen har vi anlitat företagen Trivector Traffic och Kinnmark Information. Det är därför du ska skicka dina svar dit. Om du har frågor om hur du fyller i enkäten ber vi dig att kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn. 010-456 56 84 under kontorstid. För övriga frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn. 08-579 210 00.

Tack för din medverkan!

Med vänlig hälsning

Moa RasmussonOrdförande Trafik- och fastighetsnämnden, Sollentuna kommun

Mer information: www.sollentuna.se/resvaneundersökning

Påminnelse resvaneundersökning

För några veckor sedan fick du ett brev från oss med information om en resvaneundersökning. Har du redan skickat in formuläret ber vi om överseende med att vi besvärar dig med denna på-minnelse.

Om du har glömt eller inte hunnit fylla i frågeformuläret får du här ett nytt. Vi ber dig att redogöra för alla de förflyttningar som du har gjort den dag som anges högst upp i detta brev samt på första sidan av enkäten.

När du har fyllt i frågeformuläret skickar du tillbaka det till oss i det svarskuvertet som följer med detta brev. Adressen står förtryckt och portot är betalt. Vi önskar ditt svar så snabbt som möjligt (dock senast fredag 15 maj 2015).

Resvaneundersökningen ger oss bättre kunskap om invånarnas resvanor för att på bästa sätt kun-na planera kommunens framtida trafiksystem. Det är viktigt att vi får ditt svar. Det är för att resulta-tet av undersökningen ska bli så rättvisande som möjligt. Oavsett om du har gått, cyklat, åkt buss eller bil, och oavsett om du har rest mycket eller kanske inget alls den aktuella dagen vill vi ha ditt svar. Vi vill också betona att samtliga svar behandlas konfidentiellt och att ingen enskild person kommer att kunna identifieras när resultaten redovisas.

För att kunna genomföra undersökningen har vi anlitat företagen Trivector Traffic och Kinnmark Information. Det är därför du ska skicka dina svar dit. Om du har några frågor om hur du fyller i enkäten ber vi dig att kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn. 010-456 56 84 under kontorstid. För övriga frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn. 08-579 210 00.

Tack för din medverkan!

Med vänlig hälsning

Moa RasmussonOrdförande Trafik- och fastighetsnämnden, Sollentuna kommun

Mer information: www.sollentuna.se/resvaneundersökning

Sollentuna kommun genomför en resvaneundersökning

För några dagar sedan fick du ett formulär och information om den resvaneundersökning som pågår i Sollentuna kom-mun. Vi behöver veta hur du och andra boende i Sollentuna reser för att på bästa sätt kunna planera kommunens fram-tida trafiksystem. För att resultatet ska bli användbart är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt.

Därför vill vi be dig fylla i formuläret och skicka in det till oss. Har du redan skickat in formuläret ber vi om ursäkt för att vi besvärat dig i onödan.

För frågor om hur du fyller i enkäten kontakta Marie Nedéus på Trivector, tfn. 010-456 56 84 under kontorstid. För andra frågor om undersökningen, kontakta Sollentuna kommuns kontaktcenter, tfn. 08-579 210 00.

Med vänlig hälsning

Moa Rasmusson Ordförande Trafik- och fastighetsnämnden Sollentuna kommun

Frågor?

Hur reser du?

Fotograf: Matton im

ages

Resvaneundersökning Sollentuna kommun

2015

Resdagbok för

Undersökningen består av två olika delar: Frågeformulär om dig och din familj (del A/B)

Resdagbok där du beskriver dina resor under en dag. Din mätdag finns angiven i följebrevet och på föregående sida i denna enkät.

A Först några frågor om dig själv

A1 Är du…?

1 kvinna 2 man

A2 Din ålder? år

A3 Hur många personer är ni i ditt hushåll? (Räkna även med dig själv) OM detta skiftar mellan

dagar och/eller veckor ange för den dag som anges i följebrevet och på första sidan i denna enkät.

st st st st st st st 0-6 år 7-10 år 11-14 år 15-17 år 18-24 år 25-64 år 65- år

A4 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning för närvarande? (Kryssa för ett alternativ)

1 förvärvsarbetar

2 studerar

3 sjukskriven

4 föräldraledig/tjänstledig

5 arbetssökande

6 pensionär

7 annat, nämligen:____________________________

A5 Har du körkort för personbil? 1 ja 2 nej

A6 Äger eller disponerar ditt hushåll personbil? Om ja, hur många?

1 nej, hushållet äger/disponerar ingen bil

2 ja, privat bil, ________st

3 ja, tjänstebil/firmabil/leasingbil, ________st

A7 Kan du i allmänhet använda dig av bil när du behöver? (Kryssa för ett alternativ)

1 ja, alltid 2 ja, nästan alltid 3 ja, men mer sällan 4 nej

A8 Har du tillgång till parkering vid/genom din arbetsplats? (Kryssa för ett alternativ)

1 ja 2 nej 3 har ingen fast arbetsplats

Dina resor räknas!

A9 Har du tillgång till cykel? (Kryssa för ett alternativ)

1 ja, alltid 2 ja, ibland 3 nej, aldrig

A10 Har du tillgång till någon typ av SL-kort? (Kryssa för ett alternativ)

1 ja, alltid 2 ja, ibland 3 nej, aldrig

A11 Vilket av följande påstående beskriver bäst din nuvarande bilanvändning och om du

har några planer på att försöka minska din bilanvändning?

Välj det påstående som passar bäst med din nuvarande situation och markera bara ett svar

1 Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är inte aktuellt för

mig.

2 Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det går. Jag kommer

att bibehålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmaste månaderna.

3 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min

bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har en plan för hur jag

ska göra det.

4 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min

bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det kan ske.

5 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag skulle vilja minska min

bilanvändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig.

6 Jag använder bil för de flesta av mina resor. Jag är nöjd med detta och ser inget skäl att

minska bilresandet.

B Attityder

B1 Beslut om trafikplanering kan ibland leda till konflikter. Vilket anser du att

Sollentuna kommun bör prioritera…

a) …vid jämförelse mellan bil och kollektivtrafik?

1 prioritera kollektivtrafik, även om det innebär nackdelar för biltrafiken

2 prioritera biltrafik, även om det innebär nackdelar för kollektivtrafiken

3 vet ej

b) …vid jämförelse mellan bil och gång/cykel?

1 prioritera gång/cykeltrafik, även om det innebär nackdelar för biltrafiken

2 prioritera biltrafik, även om det innebär nackdelar för gång/cykeltrafiken

3 vet ej

Fortsätt nu med att fylla i resdagboken, men läs först igenom

instruktionerna på nästa uppslag!

Resdagbok

På nästa sida börjar själva resdagboken. Du ska fyl-la i en kolumn för varje förflyttning du gör under mät dagen, det vill säga den dag som står angiven på första sidan i enkäten. Gör du exempelvis fem förflytt ningar fyller du alltså i fem kolumner. Med förflyttning menas att du tagit dig från en plats till en annan för att göra ett ärende vid målet. Om du till exempel tar dig till arbetet räknas detta som en förflyttning. Om du uträttar något ärende på vägen (exempelvis lämnar barn på förskolan) blir det sammanlagt två förflyttningar (en mellan bosta-den och förskolan samt en mellan förskolan och ar-betet). Dessa två förflyttningar redovisar du i var sin kolumn. Hemresan räknas som ytterligare en förflytt-ning. Även förflyttningar till fots eller med cykel räknas om du har uträttat något ärende. Motionsrundor eller promenader för att till exempel rasta hunden ska du dock inte redovisa. Du ska inte ta upp förflyttningar som du gjort som chaufför i yrke smässig trafik, till exempel om du kört buss eller taxi. Byte av färdsätt redovisas inte som olika för-flyttningar. Om du till exempel byter från cykel till buss när du tar dig till jobbet, så noterar du cykel som ”1:a färdsätt” och buss som ”2:a färdsätt” när du beskriver en sådan förflyttning.

Först några allmänna frågorHar du gjort några förflyttningar under mät dagen? (Du hittar din mätdag i följebrevet och på första sidan i enkäten.)n Ja. n Nej. Jag var hemma hela dagen.

Om du inte gjort några förflyttningar, vad var orsaken?n Jag hade inga speciella ärendenn Sjukdomn Vård av sjukt barn eller föräldraledign Funktionshindern Arbetade hemman Annan orsak, nämligen:

Har du inte gjort några förflyttningar, behöver du inte fylla i de nästkommande sidorna som handlar om detta. Då är du klar och kan skicka in enkäten nu, tack.

När du fyller i resdagboken kan du ta hjälp av de in-struktioner som finns på denna och nästa sida. Har du frågor om hur du fyller i enkäten och res-dagboken, så ring Marie Nedéus 010-456 56 84, säkrast måndag till fredag mellan klockan 9 och 12.

Från kl 04.00 på morgonen till kl 03.59 påföljande dag

Du hittar din mätdag i följebrevet och på första sidan i enkäten.

1

2

3

4

5

6

1

2

Var började dagens första förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 1

Î

Fyll i dina resor/förflytt-ningar för mätdagen

Har du gjort fler förflyttningar denna dag, så kryssar du i ja-rutan och fort-sätter i nästa kolumn.

Du hittar din mätdag i följebrevet och på första sidan i enkäten.

Ange platsen så noga du kan. Rör det sig om en annan plats än din egen bostad, så anger du gata och nummer samt stadsdel/ort. Är plat-sen allmänt känd i Sollentuna (t ex Sollentuna centrum, Stinsen, Ed-bergsparken, Järvafältet, Vallen eller Väsjöbacken) räcker det med att skriva platsens namn.

Alla färdsätt räknas, även förflytt-ningar till fots och med cykel. Ange alltså samtliga färdsätt du använt för denna förflyttning, i den ord-ning du använde dem. Exempel: Om du gick till buss-

hållplatsen för att sedan ta bus-sen, så markerar du ”till fots” som 1:a färdsätt och ”buss” som 2:a färdsätt.

1

2

1

2

1 2

(startar där förflyttning 1 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 2

Î

1

2

1 2

Ì

(startar där förflyttning 2 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 3

Î

Ì

1

2

1 2

(startar där förflyttning 3 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 4

Ì

1

2

1 2

(startar där förflyttning 4 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 5

Î

Ì

1

2

1 2

Î

(startar där förflyttning 7 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt på ett tomt blad.

Förflyttning 8

Ì

1

2

1 2

(startar där förflyttning 5 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 6

Î

Ì

1

2

1 2

(startar där förflyttning 6 slutade)

Hur dags startade du? (kl): _______: ______

Vilket var ditt ärende?

n1 Till bostaden

n2 Till arbetsplatsen

n3 Resa/ärende i tjänsten

n4 Till skola/utbildning

n5 Hämta/lämna barn

n6 Inköp av livsmedel

n7 Annat inköp

n8 Serviceärende (ex vård, bank)

n9 Till nöjes- eller fritidsaktivitet

n10 Besöka släkt och vänner

n11 Annat, nämligen:

Var avslutade du denna förflyttning?

n Egna bostaden n Annan plats, nämligen … ... gata och nummer (eller platsens namn):

... i stadsdel/ort:

Ange färdsätt i den ordning de användes

1:a 2:a 3:e 4:e 5:e Till fots l l l l lCykel l l l l lBuss l l l l lSpårvagn/lokalbana l l l l lTunnelbana l l l l lTåg/pendeltåg l l l l lBil som förare l l l l lBil som passagerare l l l l lMoped/MC l l l l lTaxi (ej färdtjänst) l l l l lFärdtjänst l l l l lAnnat, nämligen: l l l l l

Hur dags kom du fram? (kl) ______: ______

Hur lång var denna förflyttning?

_________ , _____ km

Gjorde du fler förflyttningar under dagen?

n Nej n Ja, fortsätt upptill i nästa kolumn

Förflyttning 7

Î

Ì

1

2

1 2

Tack för din medverkan!

Glöm inte att lägga det ifyllda formuläret i det förfrankerade svarskuvertet och posta det så

snart som möjligt.

Bilaga 2

Tabell för att avgöra säkerheten för beräknade andelar

I tabellen nedan visas säkerheten för olika andelar vid olika antal svar. Osäkerheten baseras på

95 %-igt konfidensintervall. Det 95 %-iga konfidensintervallet är ett intervall inom vilket

andelen med 95% sannolikhet håller sig inom. T ex vid andelar på 5 % för grupper med 100

svar är andelen 5 % +/- 4 %, d v s mellan 1-9 %.

Säkerhet för olika andelar vid olika antal svar baserat på 95 %-iga konfidensintervall.

Andel Alternativ

andel Antal svar

(N) Konfidensin

tervall +/-

5 % 95 % 100 4 %

10 % 90 % 100 6 %

20 % 80 % 100 8 %

30 % 70 % 100 9 %

40-60 % 100 10 %

5 % 95 % 200 3 %

10 % 90 % 200 4 %

15 % 85 % 200 5 %

20-30 % 70-80 % 200 6 %

40-60 % 200 7 %

5 % 95 % 300 2 %

10 % 90 % 300 3 %

20-30 % 70-80 % 300 5 %

40-60 % 300 6 %

5 % 95 % 400 2 %

10 % 90 % 400 3 %

20-30 % 70-80 % 400 4 %

40-60 % 400 5 %

5 % 95 % 500 2 %

10 % 90 % 500 3 %

20-80 % 500 4 %

5-10 % 90-95 % 600 2 %

20 % 80 % 600 3 %

30-70 % 600 4 %

5-10 % 90-95 % 700 2 %

20-30 % 70-80 % 700 3 %

40-60 % 700 4 %

5-15 % 85-95 % 800 2 %

20-80 % 80 % 800 3 %

5 % 95 % 900 1 %

10 % 90 % 900 2 %

20-80 % 900 3 %

Andel Alternativ andel

Antal svar (N)

Konfidensintervall +/-

5 % 95 % 1000 1 %

10-20 % 80-90 % 1000 2 %

25-75 % 1000 3 %

5 % 95 % 1500 1 %

10-40 % 60-90 % 1500 2 %

50 % 1500 3 %

5-30 % 70-95 % 4000 1 %

40-60 % 4000 2 %

5-95 % 5000 1 %

<25 % >75 % 28000 <1 %