Lärarseminarium november 2011

Riksbanken och finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet – en förutsättning för ett säkert och effektivt betalningsväsende

Fotograf Cate Gillion/The guardian den 12 september 2011

90-talskrisen blev startskottet Vi lärde oss först efter en kris…

…men var trots det den första centralbanken att sätta upp en separat avdelning för finansiell stabilitet och publicera en stabilitetsrapport.

Det finansiella systemet – hur hänger det ihop?

I Sverige utgörs det finansiella systemet av följande aktörer…

Det finansiella systemet är känsligt Banker är sårbara och instabila

Omvandlar kortfristig finansiering till långsiktig och illikvid utlåning -> risk för uttagsanstormning.

Finansiella marknader är sårbara Är beroende av förtroende för att fungera

Bankerna är sammankopplade Lånar pengar av varandra – kreditrisk Överför pengar mellan varandra Spridningsrisker

Bankerna är beroende av väl fungerande system Allmänheten är beroende av väl fungerande

betalningsinstrument och betalningstjänster

Varför har Riksbanken i uppdrag att främja finansiell stabilitet? Central roll i betalningssystemet

Driftar RIX-systemet Ger ut sedlar och mynt

Riksbanken har en särskild roll som lender of last resort

Finansiell stabilitet en förutsättning för penningpolitik

Ett delat ansvar Finansinspektionen, Riksgälden,

Finansdepartementet

Bedömning av finansiell stabilitet – en ständigt återkommande process

Identifiering och bedömning av risker Följa bankerna Analysera låntagarna Övervaka den finansiella infrastrukturen Följa utveckling av betalningsinstrument Följa utveckling i omvärlden

Exempel på områden som Riksbanken tittar på…

Sverige54%

Övriga Norden35%

De baltiska länderna

4%

Övriga länder7%

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

82 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 15

Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala)

Bankernas utlåning

Hushållens skulder

Företagskonkurser

Bankernas kreditförluster

De finansiella infrastrukturerna

Betalningsinstrument

Bedömning av motståndskraft Kan det finansiella systemet motverka en störning

Hantera en störning Begränsa spridningen av en störning

Bank Kapital och likviditetssituation

Finansiella marknaden Förtroende mellan marknadsaktörer Transparens Risker

Infrastrukturen Spridningsrisker

Stresstest av motståndskraft leder fram till en stabilitetsbedömning Kan systemet upprätthålla sina funktioner

I en normal situation I samband med en oväntad störning

Stresstester av banker Utvärderingar av finansiella infrastrukturer utifrån

internationellt uppsatta principer

Ett förebyggande arbete som resulterar i följande aktiviteter

Påverkar genom kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Tal, presentationer Dialog med bankerna, infrastrukturerna och

marknaderna Internationella fora Utvärderingar av de finansiella infrastrukturer

Påverka lagar, regler och andra normer Remisser, tal, konferenser, referensgrupper…

Löpande samarbete med andra myndigheter både nationellt och internationellt

Riksbankens arbete i en krissituation

Generella likviditetsstärkande åtgärder På längre löptid än normalt Acceptera fler säkerheter än tidigare Fler finansiella institut som tillåts låna av Riksbanken Erbjuda lån i annan valuta än svenska kronor För att få låna krävs…

Säkerheter med värderingsavdrag Straffränta

Likviditetsstöd till enskilda institut på särskilda villkor

För att få likviditetsstöd krävs… Systemviktiga Solventa

Riksbankens arbete i en krissituation

Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera Insättningar och lån måste kunna göras Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnaderna av en bankkris kan bli stora

Riksbankens arbete i en krissituation Kommunikation och kontakt med aktörer

Lika viktig som åtgärden i sig

Strävar efter att öppet och tydligt kommunicera informationen till

Myndigheter Marknadsaktörer Allmänhet

Riksbankens arbete i en krissituation Samarbete med myndigheter och andra

centralbanker Finansinspektionen - finansiell tillsyn och reglering Riksgälden – insättningsgaranti och stödmyndighet

enligt bankstödslagstiftning Finansdepartementet – stöd till banker som har

konsekvenser för statsbudgeten Andra centralbanker Internationella organisationer

Finanskrisen – vad hände? Bostadsbubblan i USA sprack under 2007 Förtroendekris – vilka banker hade de dåliga

lånen? Bankerna blev mindre villiga att låna ut till varandra

Lehman Brothers i konkurs i september 2008 Bankerna slutade att låna ut till varandra Vilket resulterade i att bankerna fick stora problem med

sin marknadsfinansiering Resultatet blev en global finansiell kris

Finanskrisen i Sverige De svenska bankerna hade små exponeringar

mot amerikanska huslån…

…men drabbades ändå då de är beroende av (utländsk) marknadsfinansiering

Dessutom stora exponeringar mot Baltikum

Riksbankens åtgärder under finanskrisen

Underlättade för bankerna att få likviditet Lämnade nödkrediter (Kaupting och

Carnegie) Tillät fler säkerheter för lån i Riksbanken Gav längre löptider för lån i Riksbanken

Ingick swapavtal med Fed (USA) För att svenska banker ska kunna låna

dollar Swappavtal med Lettland och Estland Samarbetsavtal med Island

Finansiell stabilitet framöver Internationell samordning

Nya Europeiska myndigheter Nya regelverk Nya standarder Kraftfullare verktyg

Våra publikationer om finansiell stabilitet