riKsFÖreningen FÖr FÖretAgssKÖtersKor oCH svensK ...· kärnkompetenser som är nödvändiga för

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of riKsFÖreningen FÖr FÖretAgssKÖtersKor oCH svensK ...· kärnkompetenser som är nödvändiga...

  • KompetensbesKrivning

    Fr LegitimerAD sJUKsKtersKA meD speCiALisering inom FretAgsHLsovrD

    riKsFreningen Fr FretAgssKtersKor

    oCH svensK sJUKsKtersKeFrening

  • 2

    3 Frord

    4 Arbetsgrupp

    4 Bakgrund

    6 Internationellt perspektiv

    7 Syfte

    8 Fretagsskterskans specifika kompetensomrden 9 Kompetensbeskrivning fr sjukskterska med specialisering inom fretagshlsovrd 9 Omvrdnad/vrdvetenskap och arbetsmedicin 11 Forskning, utveckling och utbildning 11 Ledarskap 12 Professionell utveckling 13 Referenser, adresser och litteratur

    inneHLL

    Grafisk form: Losita Design Bilder: Photodisc Tryck: tta45 2010

  • 3

    FrorD

    Riksfreningen fr fretagsskterskor bildades r 1957. Freningen r en ideell frening dr syftet r att frmja och utveckla professionenfr legitimerade sjukskterskor verksamma inom fretagshlsovrd och arbets- och miljmedicin.

    Riksfreningen fr fretagsskterskor arbetar fr sjukskterskors kompetensutveckling, utbildning och forskning inom arbetsliv och hlsa.

    Stndigt frndrade arbetsvillkor i arbetslivet stller krav p kunskap om mnniskor i arbetsmilj och arbetsliv vilket leder till ett kontinuerligt fortbildningsbehov.

    Riksfreningen fr fretagsskterskor har funnit det angelget att utarbeta ett dokument dr det klargrs vilken kompetens och utbildning den legitimerade sjukskterskan behver fr att arbeta inom fretags-hlsovrd och arbets- och miljmedicin.

    Dokumentet utgr frn Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning fr legitimerad sjukskterska (2005). Arbetet har skett i samarbete med Svensk Sjukskterskefrening.

  • i arbetsgruppen har fljande personer ingtt:Annika Claesson, miljskterska/fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor (2007 2010).

    Britt-Marie Silversund, fretagsskterska/styrelseledamot i Riksfreningen fr fretagsskterskor.

    Sofia Loodh, miljskterska/fretagsskterska/utbildningsledare rebro.

    Adjungerad till arbetsgruppen:Birgitta Wedahl, sakkunnig i utbildningsfrgor, Svensk sjukskterskefrening.

    synpunkter har inhmtats frn fljande personer:Elinor Gustavson, fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor ( 2003 2007), Miljhlsan, Munkfors.

    Eva Brolund-Johnsson, universitetsadjunkt, rebro universitet.

    Kristina Gunnarsson, miljskterska/fretagsskterskaArbets- och miljmedicin, Akademiska Sjukhuset.

    Kerstin Diab, miljskterska/fretagsskterskaArbets- och miljmedicin, Lunds Universitet.

    slutlig bearbetning genomfrd av:Kristina Andersson, fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor 2010,Alviva AB, Karlshamn.

    Malin Sthl, fretagsskterska/verksamhetschef/styrelseledamot i Riksfreningen fr fretagsskterskor, Arbetsmilj och Hlsa SSAB EMEA, Lule.

    ArbetsgrUpp bAKgrUnD

    Det industriella genombrottet under 1800-talets senare hlft medfrde nya och svrbemstrade skerhets- och hlso-problem i dtidens arbetsmiljer. Redan d fanns anstllda lkare p fretagen som utvade viss medicinsk verksamhet. Denna kr av industrilkare r fregngare till den moderna fretagshlsovrden.

    r 1959 antog International Labour Organisation (ILO) en rekommendation om fretagshlsovrd (FHV). I den angavs att den nationella lagstiftningen borde freskriva vilken myndighet som skulle ansvara fr vervakning av FHV:s organisation och verksamhet.

    Under 1950-talet var sjukskterskan knuten till industri-lkaren med huvudsaklig inriktning p sjuk- och olycksfallsvrd. Den frsta Industriskterskekursen genomfrdes r 1962 av Institutet fr folkhlsa. Ansvaret fr utbildning vertogs r 1967 av Arbetsmedicinska institutet och r 1971 ndrades yrkes-beteckningen till fretagsskterska.

    en verenskommelse mellan Svenska arbetsgivarfreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Privattjnstemanna-kartellen (PTK) r 1967 om regler fr arbetarskyddsverksam-het och riktlinjer fr fretagshlsovrd ledde till expansion av fretagshlsovrden. Industriskterskans arbete till strsta delen vara frebyggande. Hlsoinformation, undervisning, hlso-kontroller, rehabilitering och anpassning till arbetsplatsen samt sjukvrd skulle ing (SOU 1968:44).

    I nuvarande Arbetsmiljlag (SFS 1977:1160) ska arbets-givaren svara fr att den FHV som arbetsfrhllandena krver finns att tillg. FHV ska vara en multidisciplinr och en pro fessio -nellt oberoende expertresurs inom omrdena frebyggande arbetsmiljarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.

    4

  • FHV:s framtida roll, uppgifter och frutsttningar behver frtydligas. Mot denna bakgrund framtrder behovet av en reform som kan ge FHV en tydlig roll och utvecklingsvg. Utbildningen br vara kopplad till samhllets och arbetslivets utveckling.

    I sjukskterskans etiska kod (SSF 2007), framgr att sjuk-skterskor har till uppgift att frmja hlsa, frebygga sjukdom, terstlla hlsa samt lindra lidande. Detta stmmer i allra hg-sta grad in p fretagsskterskan som i sin specialitet ska verka och arbeta fr omvrdnaden i arbetslivet.

    omvrdnaden utgr frn en humanistisk grundsyn med ett filosofiskt synstt dr mnniskan ses som aktiv och skapande, samt som en del i ett sammanhang. Mnniskan ska betraktas ur ett helhetsperspektiv, vilket ytterligare strker fretags-skterskans fokus p sambandet mellan mnniska, milj ochhlsa, respektive ohlsa. Fretagsskterskan ska vara specia-list i omvrdnad med inriktning p mnniskan och arbetslivet och dr ansvara fr att identifiera omrden som behver fr- bttras, samt skerstlla en god kvalitet i omvrdnaden och arbeta fr att vrden r sker.

    Fretagsskterskor utvar hlsofrmjande omvrdnad och mste aktivt bidra till att hlsofrmjande metoder infrs, samt verka fr frebyggande insatser som leder till att mnniskors hlsa frmjas och bibehlls.

    I utbildningen till Fretagsskterska ska huvudomrdet omvrdnad ha en tydlig struktur med teoretisk frankring, karaktristika och progression som leder fram till bde en akademisk examen och en yrkesexamen. Olika professioner bidrar till patientens vrd och behandling utifrn olika perspektiv

    och kunskapsomrden. Fr att kunna mta patienters komplexa vrdbehov krvs ett samarbete ver professionsgrnser och mellan olika discipliner inom fretagshlsovrden. The Institute of Medicine of the National Academies (2003) och Quality and Saftey Education for Nurses (2007) i USA har identifierat sex krnkompetenser som r ndvndiga fr vrdens professioner; personcentrerad vrd, samverkan i team, evidensbaserad vrd, frbttringskunskap fr kvalitetsutveckling, sker vrd samt informatik.

    Fretagsskterskor r verksamma inom mnga olika verksam-hetsomrden dr arbetsuppgifterna r mycket skiftande. Detta stller stora krav bde p frmgan till sjlvstndigt arbete och p arbete i team med vriga professioner inom fretags-hlsovrden, men ocks p vetenskapligt frhllningsstt och professionellt ansvar. Fretagsskterskor mste ha frdjupade kunskaper i och god frmga att ansvara fr och systematiskt leda, prioritera och samordna det systematiska hlsofrmjande arbetsmiljarbetet i teamet, utifrn professionernas olika kom-petensomrden.

    r 2009 beslutade regeringen att inrtta en delegation fr kunskapsomrdet fretagshlsovrd med uppdrag att ver-gngsvis upphandla och samordna utbildningar, p magister- och masterniv i fretagshlsovrd.

    Delegationen ska organisera kunskaps- och erfarenhets-utbyte mellan hgskolor, arbetsmarknadens parter, myndigheter och FHV-branschen fr att utveckla en kvalitetsdiskussion som blir vgledande fr kunskapsomrdet fretagshlsovrd.

    Delegationen ska ven verka fr kad forskning inom omrdet. Delegationens arbete ska avslutas senast under december 2011.

    5

  • 6

    internAtioneLLt perspeKtivFretagsskterskan r den strsta yrkesgruppen inom fretags-hlsovrd svl i Sverige som inom Europeiska Unionen (EU). Fretagsskterskan r en given samarbetspartner p arbets-platsen och bidrar genom sin helhetssyn till bttre hlsa fr den arbetsfra befolkningen.

    Fretagsskterskans arbetsuppgifter och utbildning finns beskrivna i flera internationella dokument. Den svenska fretags-skterskeutbildningen har tillsammans med den finska utgjort basen fr ett europeiskt Core Curriculum (FOHNEU 2002), ett grundlggande utbildningsfrslag till fretagsskterska inom EU.

    Detta Core Curriculum mste anpassas nationellt till varje land och kompletteras efter frndringar i arbetslivet men ger riktlinjer fr hur utbildning och praktik skulle kunna vara inom EU, speciellt dr ingen utbildning finns.

    Som frsta yrkesgrupp inom omrdet FHV har en europeisk specialistutbildning p masterniv till fretagsskterska startat 2008 baserat p dokumentet Core Curriculum (HOHNEU, 2008).

  • 7

    sYFteSyftet med denna kompetensbeskrivning r att beskriva fretags-skterskans roll och professionella kompetens. Sjukskterske-utbildningen ligger till grund fr legitimation som sjukskterska och utgr basen fr vidare utbildning och specialisering inom omrdet fretagshlsovrd.

    Fretagsskterskan arbetar inom mnga olika verksamhets-omrden dr arbetsuppgifterna kan vara mycket varierande. Yrket stller stora krav p frmga till sjlvstndigt arbete, vetenskapligt frhllningsstt och professionellt ansvar.

    Kompetensbeskrivningen visar p fretagsskterskans profession ur ett vergripande perspektiv utan detaljerad beskrivning av arbetsuppgifter.

    Kompetensbeskrivningen kan anvndas fr att:

    bidra till att ge patienter och nrstende god och sker vrd.

    tydliggra professionen/yrkesutvningen fr blivande samt yrkesverksamma specialister.

    utgra en vgledning fr landets lrosten fr utformning, planering och genomfrande av utbildning.

    utgra ett std fr arbetsgivare som ansvarar fr att skerstlla den kompetens som behvs fr en god vrd (SOSFS 2005:12).

  • 8

    Fretagsskterskans arbete utgr frn att frmja god arbets-livsutveckling som medfr hlsa och skerhet fr den anstllde. Arbetet sker systematiskt och baseras p vetenskap, beprvad erf