RIVSTART A1+A2

KAPITEL 1 TEMA

‒ Presentation: hälsa, land, arbete, studier, familj, språk ‒ Alfabetet

JAG KAN

‒ Med enkla ord säga vad jag heter, var jag bor och varifrån jag kommer ‒ Beskriva var jag bor och hur jag lever med enkla meningar

SPRÅKFOKUS

‒ Verb: presens ‒ Ordföljd: påstående, frågeordsfråga, ja/nej-fråga ‒ Frågeord ‒ Subjektspronomen ‒ Negation ‒ Uttal: lång vokal eller konsonant, betoning, reduktioner

★ SJÄLVPRESENTATION Vad heter du? Jag heter Gastón. Varifrån kommer du? Jag kommer från Argentina. Vad talar du för språk? Jag talar svenska, spanska, engelska, och lite japanska. (s.8) 1 Du kan svenska! Gör [A] och [B]. Öva på uttal. Markera/Stryk under. (s.17) 5 Alfabetet Lyssna. Öva extra på vokalerna. ‒ lång a (t.ex.: mata [maaata] , lång a = to feed) ‒ kort a (t.ex.: matta [matttttta], kort a eller lång t = carpet/rug) ‒ lång o (t.ex.: bok [boook], lång o = book) ‒ kort o (t.ex.: lock [lockckck] kort o eller lång k = cap/seal/cover)

(s.9) 2 På kurs Vi lyssnar en gång. Förstår ni? Nya ord? Lyssna igen och gör [B]. Markera lång vokal eller lång konsonant i texten (jag, heter, kommer, talar, ligger...). Lyssna igen och gör [C]. Vad läser vi inte? Markera i texten (jag, och, vad, är, det). ★ VERBETS POSITION (s.10) Gula rutan

1 2 3 Jag heter Patricia. Hon kommer från Slovenien. De talar engelska och tagalog.

Kan du se ett system? (s.9) Gå tillbaks till texten På kurs och markera/stryk under verben. Var finns verben? Kolla verbets position! (s.10) Använd fraser från den gula rutan och gör [F]. Mingla, fråga varandra och skriv ner! Presentera dina kompisar för klassen. ★ V-FRÅGOR (s.10) Frågeord FRÅGEORD EXEMPEL Vad...? Vad heter du? Vad talar du för språk? Varifrån...? Varifrån kommer du? Var...? Var bor du? Vem...? Vem är han? Varför...? Varför studerar du svenska? När...? När slutar kursen? Hur...? Hur mår du?

Vi kallar dem ofta för ”V-frågor” (som engelskans ”WH-questions”) eftersom de flesta börjar med bokstaven ”v”. Hur säger man på ditt språk?

Svenska verb har samma form för alla subjektspronomen. Svenskan är lätt! :)

Subjektspronomen Verb ”att dricka” ...

singularis

1 Jag [jaaa] dricker kaffe. 2 Du [duuu] dricker kaffe. 3 Hon (♀) / Han (♂)

Den / Det [de] dricker kaffe.

pluralis 1 Vi [viii] dricker kaffe. 2 Ni [niii] dricker kaffe. 3 De [dom] dricker kaffe.

(s.11) Gör [K]. Lyssna en gång utan att titta i boken. Lyssna och läs. Lyssna och skriv. (s.12) 3 Arbetar du här? Gör [A]. Arbeta i par. Bilder/ord. Tänk på lång vokal och lång konsonant. Hur uttalar man det? ★ NEGATION (s.13) Blåa rutan Jag är lärare. Jag är INTE student. Jag arbetar som IT-ingenjör. Jag arbetar INTE som arkitekt. Jag heter Buyankhishig. Jag heter INTE Britt-Marie. Jag kommer från Mongoliet. Jag kommer INTE från Nordmakedonien. (s.12) Lyssna på dialogerna två gånger. Hitta ”INTE” i dialogerna. (s.13) Gula rutan. * Arbetar du?

‒ Ja, jag är fotograf. / Ja, jag arbetar som fotograf / med fotografi. ‒ Nej, jag jobbar inte nu. Jag är student.

* Vad arbetar du som/med? ‒ Jag arbetar som software-ingenjör. / Jag jobbar med software.

* Vad har du för yrke? ‒ Jag är software-ingenjör.

Vad har du och dina klasskamrater för yrke? Kom fram till tavlan! ★ JA/NEJ-FRÅGOR (s.14) 4 Gift, sambo eller singel? Lyssna en gång, läs en gång. Kolla gula rutan!

1 2 3 ...? ‒‒‒‒‒‒‒‒‒ Är du gift? ‒‒‒‒‒‒‒‒‒ Har du barn? ‒‒‒‒‒‒‒‒‒ Bor du ensam?

Är du gift? Ja, jag är gift. Nej, jag är inte gift. Har du barn? Ja, jag har barn. Nej, jag har inte barn. Bor du ensam? Ja, jag bor ensam. Nej, jag bor inte ensam. (s.15) Gör [A]. Mingla och fråga varandra ja/nej-frågor. OBS: Jag har två barn. > Jaha! /// Jag har inte barn. > Nähä! FUND. VERB SUBJ. S.A. … Affirmativ 1) subjekt 2) verb 3) …

Jag heter Karin. Du kommer från Afghanistan. Hon talar isländska och lite svenska. Han är gift. Vi har två barn. Ni arbetar på bank. De studerar programmering.

Negativ 1) subjekt 2) verb 3) ”inte” 4) …

Jag heter inte Johanna. Du kommer inte från Finland. Hon talar inte danska. Han är inte singel. De har inte barn. Vi arbetar inte på förskola. De studerar inte ekonomi.

V-fråga 1) v-frågeord 2) verb 3) subjekt 4) …

Vad heter du? Varifrån kommer han? Vad talar de för språk? Varför studerar ni svenska? När kommer han till skolan? Vad har hon för yrke? Hur säger man ”dog” på svenska? Vad arbetar du som/med?

Ja/Nej-fråga 1) verb 2) subjekt 3) (inte) 4) …

--- Heter du (inte) Soheila? --- Kommer hon (inte) från Iran? --- Talar han (inte) danska? --- Är ni (inte) sambo? --- Har de (inte) barn? --- Studerar han? (inte) --- Arbetar du (inte) som IT-ingenjör?

(s.16) Blåa rutan. Verb presens ‒ NU eller GENERELLT. Gör [D] och [E]. (s.15) Skriv en kort text om din familj. Vad heter de? Var bor de? Vad talar de för språk? Jobbar de? Studerar de? Vad jobbar de med? Är de sambo eller singlar? Har de barn?

KAPITEL 2 TEMA ‒ Presentation: hälsnings- och avskedsfraser ‒ Arbete och studier ‒ fortsättning JAG KAN ‒ Fråga hur någon mår ‒ Presentera mig själv och någon annan ‒ Använda enkla hälsnings- och avskedsfraser SPRÅKFOKUS ‒ Subjektspronomen ‒ fortsättning ‒ Substantiv: singular obestämd form ‒ Frågeord ‒ fortsättning ‒ Uttal: lång vokal eller konsonant, betoning, reduktioner ‒ fortsättning, vokalen a (s.18) 1 Hej och tjena! Lyssna två gånger utan att titta i boken. En gång hela, en gång dialog per dialog. Öppna boken. Jag läser en gång till lite långsammare. Vi pratar om positiva och negativa dialoger. Verbet MÅ! ★ HUR MÅR DU? (s.19) Gula rutan Det finns olika steg och formella/informella uttryck! 1) Hälsa

Hej! Tjena! Tja! God morgon! 2) Fråga

Hur mår du? Är allt väl? Allt bra med dig? Hur är läget? Läget? 3) Svara

Positiva svar: Ja, allt bra. Det är lugnt. Helt ok. Jag mår bra. Negativa svar: Så där. Inte så bra. Ganska dåligt; jag är lite förkyld / jag är trött / jag jobbar för mycket

4) Tacka för att den andra personen frågat och fråga igen Tack! Själv, då? Du, då? Hur är det med dig, då?

5) Svara igen Jo, det är bra, tack.

Exempeldialog: ‒ Hej! ‒ Tja Markus, hur är det med dig? ‒ Allt bra, tack. Själv, då? ‒ Nja, det är lite så där nu... Jag är lite sjuk. ‒ Oj, krya på dig (get well soon)! ‒ Tack så mycket! ‒ Jag måste gå nu. Men vi ses nästa lördag på lektion! ‒ Ja, det gör vi! Hej då! ‒ Hej hej!

Mingla med boken och intervjua dina kompisar. OBS: i frågor och påståenden går tonen ner på slutet! (s.20) [H] Lyssna flera gånger. ★ PRESENTERA NÅGON (s.20) 2 Vad gör du i Sverige? Lyssna en gång utan att titta i boken. Skriv ner de ord du förstår. Lyssna en gång till. Diskutera i par vilka ord ni förstår. Vi läser en gång till. Nya ord:

‒ Att plugga / att läsa = att studera ‒ Jag är intresserad av musik. Jag är inte intresserad av filmer.

o Vad är du intresserad av? o Vad är du inte intresserad av?

‒ Tidning ‒ Att trivas (verb med S i slutet ‒ andra verb: slåss, pussas, träffas, kramas)

o Trivs du (bra) i Sverige? Ja, jag trivs (bra) i Sverige. o Trivs du (bra) på jobbet? Nja, jag trivs inte så bra, faktiskt.

‒ Att längta efter o Jag längtar efter min familj. o Vad längtar du efter?

‒ Ganska ‒ Pensionär ‒ Deckare ‒ Ibland

(s.21) Arbeta i grupper om 3 personer (Noi, Alberto, Renate). Fråga varandra.

(s.21) 3 En fest Vad gör man på fest? Vad pratar man om? Namn, land, språk, yrke, familj, intressen! Fråga runt: Vad är du intresserad av? Vi skriver en lista på tavlan. Lyssna på dialogerna. En gång hela utan att titta, en gång varje dialog för sig och titta i boken. Sedan: arbeta i par. Läs en replik var. Nya ord:

‒ Vad trevligt! ‒ Precis ‒ Svensk mat ‒ Roligt att träffas ‒ Tack, detsamma! ‒ Vi ses! ‒ Ha det (så) bra! ‒ Du med.

Konjunktioner: OCH, MEN, ELLER! ★ UTTAL: HÅRDA VOKALER / MJUKA VOKALER (s.218-219) Vokaler Lyssna på ljudfiler: 169-174 (de finns under ”Uttal ‒ Ljudfiler”) i, e, ä, ä+r = Kina, le, läsa, där i, y = vit, tyg u, u = du, skugga e, ö = le, dö o, å, a = tom, tåg, tak a, a = matta, mata (s.221-222) Hårda och mjuka vokaler

Hård vokal: a, u, o, å Mjuk vokal: i, e, ä, ö, y G1 [g] gata, Gunnar, god, gå, [j] gift, igen, gärna, göra, gym K2 [k] kaffe, kul, komma, kål [ç] Kina, kemi, kär, kör, kyrka C [k] campus, curry, cocktail [s] cider, center, cykel

SK3 [sk] skaka, skugga, sko, skål [ʃ] skidor, sked, skägg, skön, skylt

1 Undantag: [ g ] gem 2 Undantag: [ k ] kille, kör, kex, kö, kissa 3 Undantag: [ ʃ ] människa, människor

Sju-ljudet [ ʃ ]

[ ʃ ]

SK (vanligast!) skidor, kanske, skägg, sköldpadda, skylt CH choklad, chaufför, champinjon, chans, charkuteri G garage, giraff J journalist, jour

SCH schack, schema SH shoppa SJ sju, sjuk, sjuksköterska, sjö, själv

SKJ skjorta, skjuta SS diskussion T station, information

STJ stjärna, stjäla Tjugo-ljudet [ ç ] (låter som ”sh” i ordet ”shop” på engelska)

[ ç ]

K (vanligast!) kemi, Kina, kyrka, kär, kör TJ tjugo, Tjeckien, tjej, tjock KJ kjol CH charter, chips

Rep.: Subjektspronomen singularis (jag, du, han/hon/den/det) och pluralis (vi, ni, de)

‒ Kommer NI från USA? o Ja, VI kommer från USA. / Nej, VI kommer inte från USA.

‒ Talar DE [dom] ryska? o Ja, DE [dom] talar ryska. / Nej, DE [dom] talar inte ryska.

★ SUBSTANTIV: SINGULARIS OBESTÄMD FORM (s.23) 4 Vad har du i väskan? Lyssna och läs. Kolla gula rutan. Vad ser ni? Alla substantiv har genus på svenska. Kolla på s.24, gula rutan. Vad betyder obestämd form och bestämd form? [1] Svenska substantiv har TVÅ GENUS: utrum och neutrum

‒ Utrum (också kallade en-ord) o en hund, en penna, en bok, en kopp, en kurs, en man

‒ Neutrum (också kallade ett-ord) o ett hus, ett äpple, ett paket, ett bord, ett kök, ett barn

Det finns tyvärr inga regler på HUR man kan se om ett ord är utrum eller neutrum. Man måste lära sig det utantill (by heart).

[2] Svenska substantiv har TVÅ SPECIES: obestämd form och bestämd form

‒ Obestämd form o (en) bok (a book, not a specific one) o (ett) kök (a kitchen, not a specific one)

‒ Bestämd form o boken (the book, a specific book) * o köket (the kitchen, a specific kitchen) *

* OBSERVERA: På engelska är den bestämda artikeln ett separat ord (the book, the kitchen). På svenska är den bestämda artikeln ett suffix! Det betyder att artikeln kommer direkt efter ordet (boken, köket). [3] Svenska substantiv har TVÅ NUMERUS: singular och plural

‒ Singular o en-ord: (en) bok / boken (a book, the book) o ett-ord: (ett) kök / köket (a kitchen, the kitchen)

‒ Plural o en-ord: böcker / böckerna (books, the books) o ett-ord: kök / köken (kitchens, the kitchens)

SAMMANFATTNING SUBSTANTIV 1) TVÅ GENUS: utrum (en-ord) & neutrum (ett-ord) 2) TVÅ SPECIES: obestämd form & bestämd form 3) TVÅ NUMERUS: singular & plural

UTRUM obestämd form bestämd form singular (en) hund hunden plural hundar hundarna

NEUTRUM obestämd form bestämd form

singular (ett) hus huset plural hus husen

VIKTIGT: Just nu arbetar vi bara med OBESTÄMD FORM SINGULAR (i grön i

tabellen här ovan), alltså: en bok, ett kök, en man, ett barn, en skola, ett universitet. Och basta, inget mer! Bestämd form singular, och obestämd + bestämd form plural

kommer SENARE!

(s.24) Gör [B]. Vi lyssnar en gång med pauser. Nya ord? (s.24) Gör [C]. Vad har du i din väska? Använd ordboken och skriv en egen lista. Vad tror du att jag har i min väska? (Jag tror att han har...) Vi arbetar med underlag 1:2. Pardiktamen. (s.24) Gör [F] och [G]. Skriv en lista med ord du kan (substantiv) utan artikel. Byt med din granne och skriv en ett-lista och en en-lista.

KAPITEL 3 TEMA ‒ Räkneord: grundtal ‒ Tid ‒ Presentation: adress, telefonnummer ‒ Ålder JAG KAN ‒ Förstå siffror och tider ‒ Med enkla ord prata om en vanlig dag ‒ Skriva en enkel text om en dag SPRÅKFOKUS ‒ Frågeord ‒ fortsättning ‒ Ordföljd ‒ fortsättning ‒ Substantiv: singular bestämd form ‒ Verb: imperativ ‒ Uttal: tjugo-ljudet [ ç ] och sju-ljudet [ ʃ ] ★ SIFFROR (s.26) 1 Räkna Stäng boken. Jag läser upp siffrorna (2, 8, 4, 6, 16, 60, 7, 17, 70, 8, 18, 80, 100, 200, 490, 2000, 5832). Öppna boken. Gör [A] i par. OBS: tänk på uttalet! • 9 = nio [niä] • 10 = tio [tiä] • 20 = tjugo [tjuuugi] • 21 = tjugoett [tjuettttt] • 22 = tjugotvå [tjutvååå] • 23 = tjugotre [tjutreee] • 2... = tjugo... [tju...] • 30 = trettio [trettttti] • 40 = fyrtio [fyrttttti] • 50 = femtio [femttttti] • 60 = sextio [sexttttti] • 70 = sjuttio [sjuttttti] • 80 = åttio [åttttti] • 90 = nittio [nittttti] • 100 = hundra [hunnndra]

(s.27) Repetition: 7- och 20-ljudet. Läs alla ord. Gör [D]. ★ ADRESS / TELEFONNUMMER / ÅLDER Vi jobbar med siffror! Vi minglar: adress, telefonnummer, ålder.

‒ Var bor du? / Vilken gata bor du på? o Jag bor på Möckelvägen 21, i Årsta, nära Gullmarsplan och Globen.

‒ Vad har du för telefonnummer? / Vad är ditt telefonnummer? o Mitt telefonnummer är 072-972-06-58.

‒ När är du född? o Jag är född den 13:e [trettonde] april 1986 [nitton hundra åttiosex].

‒ Hur gammal är du? o Jag är 33 år gammal.

(s.29) 2 Vilken gata bor du på? Vi lyssnar och läser. Stryk under frågor om ålder, telefonnummer, adress, födelsedatum.

FRÅGEORD EXEMPEL

Vilken...? Vilket...?

Vilken gata bor du på? Vilken våning bor du på? Vilket nummer? Vilket hus bor du i? Vilket år är du född?

Vad... för...? Vad pratar du för språk? Vad har du för telefonnummer?

Hur många...? Hur mycket...?

Hur många barn har du? Hur många dagar jobbar du i veckan? Hur mycket kaffe dricker du per dag? Hur mycket tränar du?

★ KLOCKAN (s.29) 3 Hur mycket är klockan? Vi lyssnar en gång. Gissa klockan! Olika sätt att fråga och svara ‒ FRÅGA

Ursäkta, vad är klockan? Har du en klocka? Hur mycket är klockan?

‒ SVARA Det är kl. två. Den är två. Hon är två.

14:00 två (prick) ‒ 14:05 fem över två

ÖVER 14:10 tio över två 14:15 kvart över två 14:20 tjugo över två 14:25 fem i halv tre FEM I HALV 14:30 halv tre HALV 14:35 fem över halv tre FEM ÖVER HALF 14:40 tjugo i tre

I 14:45 kvart i tre 14:50 tio i tre 14:55 fem i tre 15:00 tre (prick) ‒

ÖVA: https://blogg.folkuniversitetet.nu/priega/vad-ar-klockan-2/ (s.29) Gör [A]. Kombinera. ★ FRÅGA OM TID (s.30) När är det fika? Lyssna och läs. Skriv klockan med siffror bredvid texten. Hur dags vaknar du?

Jag vaknar kl.7. Hur dags stiger du upp på morgonen?

Varje dag stiger jag upp kl.7:15 (kvart över sju). Vilken tid äter du frukost?

Frukost äter jag kl.7:45 (kvart i åtta). Vilken tid åker du till jobbet?

Kl.8 (åtta) åker jag tunnelbanan till jobbet. Hur dags åker du hem?

Ungefär kl.7 (sju) på kvällen åker jag hem. Hur dags äter du middag?

Middag äter jag kl.7:30 (halv åtta) med min man, Alexandre. När lägger du dig?

Jag lägger mig kl.10:30 (halv elva) varje dag. När somnar du?

Vanligtvis somnar jag vid elvatiden.

★ RUTIN Jag vaknar kl.7:10 varje dag. Jag duschar ungefär kl.7:15. SEDAN äter jag frukost med min sambo. Jag åker tunnelbanan till jobbet kl.8:25. Jag träffar mina arbetskollegor och vi äter lunch kl.12:45. SEDAN åker jag pendeltåg hem. PÅ KVÄLLEN går jag på bio med kompisar. IBLAND tränar jag ute i naturen. SEDAN lagar jag mat med min sambo. Jag lägger mig ungefär kl.22:00. SEDAN tittar jag på en film. Jag somnar vid tolvtiden.

Vi jobbar med bilder (underlag 3:2)! Vad gör de? Diskutera i par. NYA VERB: att köra moped (Hon kör moped) att dansa tango (De dansar tango) att springa (Hon springer) att sjunga karaoke (Han sjunger karaoke) att rida (Hon rider) att dricka kaffe (Hon dricker kaffe) att vakna (Han vaknar) att äta frukost/lunch/middag (Han äter frukost) att skriva mejl (Han/Hon skriver mejl) att diska (Han diskar) att spela piano (Han/Hon spelar piano) att städa (De städar) att läsa en bok/roman (Han läser en bok) att ta en promenad, eller att promenera (Hon tar en promenad, eller hon promenerar) att titta på tv/en film/en tv-serie (Hon tittar på tv/en film/en tv-serie) att laga mat (Han lagar mat) (s.31) 4 Renate Lyssna utan att titta i texten nedanför. Kryssa för i listan vilka aktiviteter du hör. Jämför med din granne. Vi diskuterar i helklass.

(s.32) Kolla stjärnan Subjektspronomen & reflexiva pronomen! Jag tvättar mig... Du tvättar dig... Han/Hon tvättar sig... (s-32) Kolla gröna rutan. Vad finns i fundament? Gör [D], [E], och [I] hemma. ★ SUBSTANTIV: SINGULARIS BESTÄMD FORM (s.33) Gröna rutan. EN en klocka klockan

en frukost frukosten

ETT ett piano pianot ett liv livet

‒ slutar på VOKAL >>> +n/t ‒ slutar på KONSONANT >>> +en/et

Gör [J] i par. Obestämd form (EN pensionär) Bestämd form ( pensionären ) Obestämd form (EN klocka) Bestämd form ( klockan ) EN pensionär ‒ pensionären EN klocka ‒ klockan EN frukost ‒ frukosten EN buss ‒ bussen EN stad ‒ sta(de)n EN danskurs ‒ danskursen EN dans ‒ dansen EN väninna ‒ väninnan EN lunch ‒ lunchen EN restaurang ‒ restaurangen EN biff ‒ biffen EN pommes frites ‒ pommes fritesen (!) EN bearnaisesås ‒ bearnaisesåsen EN timme ‒ timmen

EN eftermiddag ‒ eftermiddagen ETT mejl ‒ mejlet EN vän ‒ vännen ETT liv ‒ livet EN tupplur ‒ tuppluren EN soffa ‒ soffan EN middag ‒ middagen ETT piano ‒ pianot EN present ‒ presenten EN son ‒ sonen EN teve ‒ teven / en tv ‒ tv:n ETT favoritprogram ‒ favoritprogrammet EN familj ‒ familjen EN musik ‒ musiken

(s.231) Kolla grupperna. Vad är skillnaden mellan dem?

EN/ ETT

SINGULAR PLURAL PLURAL - REGEL Obestämd

form Bestämd

form Obestämd

form Bestämd

form en penna pennan pennor pennorna [-A+ORNA] en-ord som slutar på -a.

en bil bilen bilar bilarna [+ARNA] svenska en-ord.

en telefon telefonen telefoner telefonerna [+ERNA] internationella en-ord.

ett äpple äpplet äpplen äpplena [+NA] ett-ord som slutar på vokal.

ett hus huset hus- husen [+EN] ett-ord som slutar på konsonant

(s.33) Arbeta i par. Gör [K], Berätta om Anjas dag. Använd klocka! ★ IMPERATIV (s.35) Gröna rutan Gör [B].

• Vad heter verbet i presens? • Subjekt finns inte! • Slutar imperativ på vokal eller konsonant?

PRESENS IMPERATIV Tittar Titta! Lyssnar Lyssna! Går Gå! Presens slutar på -ar > minus -r = imperativ (tittar > titta!) Imperativ slutar på -a > plus +r = presens (titta! > tittar) PRESENS IMPERATIV Sover Sov! Sätter Sätt! Skriver Skriv! Presens slutar på -er > minus -er = imperativ (sover > sov!) Imperativ slutar på -konsonant > plus +er = presens (sov! > sover) (s.34) 5 Titta! Vi lyssnar snabbt och gör [A]. GÖR FRAMSTEGSTEST 1 (KAP. 1-2-3)!

KAPITEL 4 TEMA ‒ Vardagsinköp ‒ Mat ‒ Räkneord ‒ fortsättning JAG KAN ‒ Göra enklare inköp men ibland måste jag peka och visa ‒ Beställa något på en restaurang eller ett kafé ‒ Förstå priser SPRÅKFOKUS ‒ Hjälpverb + infinitiv ‒ Demonstrativt pronomen + substantiv ‒ Substantiv: plural obestämd form ‒ Uttal: ordbetoning, sammansatta ord, vokalerna o, å och a ★ HJÄLPVERB + INFINITIV (s.36) 1 Jag måste köpa Röda rutan. kan, vill, ska, måste! Jag SKA1 GÅ2 till närbutiken.

à Första verbet, verb1, står i presens (verbet är böjt) à Det andra verbet, verb2, står i infinitiv (verbet är oböjt)

• Jag vill dricka kaffe. • Jag vill inte dricka kaffe. (rak ordföljd) • Kaffe vill jag inte dricka. (omvänd ordföljd)

(s.37) Gör [A]. Ring in hjälpverb (eller verb1 ), och stryk under verb2. Jämför! (s.37) I närbutiken. Lyssna OCH läs. Nya ord? Dramatisera i par!

IMPERATIV INFINITIV (-a) PRESENS (-r)

sätt! slå! vänta! vilja, ha, få, skriva, äta, dricka, ta

kostar, vill, tar, kan, blir, har, får, kostar

★ DEMONSTRATIVT PRONOMEN + SUBSTANTIV (s.38) Kolla på den röda rutan högst upp. Dubbel bestämdhet! Vad är det?

‒ Jag vill ha en bulle, tack. ‒ Den här bullen? ‒ Nej, inte den. Jag vill ha den där bullen! ‒ Jaha, den där bullen. Varsågod! ‒ Tack så mycket.

‒ Jag har ett hus i Spanien. ‒ Ja just det! Det där huset i Barcelona. Du berättade om det! ‒ Huset ligger vid havet. Det är ett stort hus.

‒ Jag måste köpa pennor. ‒ Vill du ha de här röda pennorna? ‒ Nej, jag vill inte ha de där. Jag vill ha de där blåa pennorna. ‒ Jaha, de här! Varsågod. ‒ Tack!

• EN-ORD ‒ Jag vill ha EN bulle. > obestämd form (A roll) ‒ Jag vill ha bulleN. > bestämd form (rollTHE) ‒ Jag vill ha DEN där bulleN. > bestämd form (THE there rollTHE)

• ETT-ORD ‒ Jag vill ha ETT äpple. > obestämd form (AN apple) ‒ Jag vill ha äppleT. > bestämd form (appleTHE) ‒ Jag vill ha DET där äppleT. > bestämd form (THE there appleTHE)

SINGULAR

Obestämd form ★ Bestämd form penna ★ +n pennan

bil ★ +en bilen äpple ★ +t äpplet hus ★ +et huset

(s.39) Kolla gula rutan. Vad säger man när man vill köpa något? (s.38) Gör [D].

‒ Jag vill ha den där apelsinen. (Varsågod. Apelsinen kostar X sek...) ‒ Vad kostar godispåsen? (Godispåsen kostar X sek...) ‒ Jag vill ha det där wienerbrödet. (Varsågod. Wienerbrödet kostar X sek...) ‒ Vad kostar äpplet? (Äpplet kostar X sek...) ‒ ... en påse påsen den där påsen ett paket paketet det där paketet en tomat tomaten den där tomaten en pizza pizzan den där pizzan ★ ORDKLASSER

SUBSTANTIV pojke, pennan, bil, Sverige,

fiskarna, kärleken, stol, köket

VERB är, heter, köra, bodde, köpt, hade, ska spela, sjunga, varit, pratade

ADJEKTIV svart, stor, röd, dumm, snabb, fin, litet, större,

varm, skön, små

ADVERB fort, inte, sakta, snabbt, aldrig, inne, alltid, ibland,

kanske

PRONOMEN jag, honom, du, deras,

dina, vem, som, sin, alla, den här

KONJUNKTIONER och, ifall, innan, utan, för, men, såvida, medan, ty

PREPOSITIONER på, till, av, över, från, vid,

bakom, framför, under, om

RÄKNEORD ett, andra, fem, sjunde, sextio, åttionde, första

INTERJEKTIONER aj, tusan, pang, pst, adjö,

ja, usch, nej, hej, oj, attans

★ SUBSTANTIV: PLURALIS OBESTÄMD FORM (s.40) 2 På torget F.A.: Vilka ord för frukter/grönsaker kan ni? Andra ord för mat? Kombinera bild och ord. (s.41) Gör [B]. Lyssna. Vad kostar det? (s.41) Kolla röda rutan. Substantiv pluralis! Det finns 5 grupper. 1-or en gurka den där gurkan två gurkor de där gurkorna 2-ar en purjolök den där purjolöken två purjolökar de där purjolökarna 3-er en tomat den där tomaten två tomater de där tomaterna 4-n ett äpple det där äpplet två äpplen de där äpplena 5-(-) ett päron det där päronet två päron de där päronen 5s-(-) en hamburgare den där hamburgaren två hamburgare de där hamburgarna

Gr

upp SINGULAR PLURAL

Obestämd form Bestämd form Obestämd form Bestämd form

1 gurka +n gurkan (-a)+or gurkor (-a)+or+na gurkorna 2 purjolök +en purjolöken +ar purjolökar +ar+na purjolökarna 3 tomat +en tomaten +er tomater +er+na tomaterna 4 äpple +t äpplet +n äpplen +n+a äpplena 5 päron +et päronet - päron +en päronen 5s hamburgare +n hamburgaren hamburgare (-e)+na hamburgarna

(s.41) Gör [C] och [D]. Man kan ofta gissa singular/genus från plural! (s.42) 3 I mataffären Vi lyssnar en gång utan att titta i texten. Vi lyssnar och läser tillsammans. Gör [E] i par. (s.43) Gör [F]. Kombinera förpackning och vara. Arbeta i par, gissa! (s.44) Gör [G]: Prata om vad ni ska äta idag. Använd hjälpverb! Jag ska äta pizza ikväll. Ikväll ska jag äta pizza. Pizza ska jag äta ikväll. Jag vill inte äta pasta ikväll. Ikväll vill jag inte äta pasta. Pasta vill jag inte äta ikväll.

Fundament Verb1 (Subjekt) (Satsadverb) (Verb2) ... Jag ska äta pizza ikväll

Ikväll ska jag äta pizza. Pizza ska jag äta ikväll. Jag vill inte äta pasta ikväll.

Ikväll vill jag inte äta pasta. Pasta vill jag inte äta pasta.

Nya ord! http://lexin.nada.kth.se/lang/bildteman/5/index.htm

KAPITEL 5 TEMA ‒ Fritid ‒ Kultur ‒ Planera och bestämma JAG KAN ‒ Prata om mina fritidsintressen på ett enkelt sätt ‒ Planera fritidsaktiviteter med andra ‒ Kortfattat och på ett enkelt sätt beskriva aktiviteter SPRÅKFOKUS ‒ Verb: presens futurum ‒ Adverb för frekvens ‒ Ordföljd: adverbets position ‒ Tycker om / gillar (att) ‒ Adjektiv: former ‒ Verb: preteritum ‒ DÅ ‒ Uttal: vokalerna y och u ★ PLANERA FRITIDSAKTIVITETER (s.46) 1 Ska vi gå på Experimentteatern? Lyssna på dialogerna utan att titta i boken. Lyssna och läs dialogerna. Nya ord:

‒ Tyvärr ‒ Vad synd! ‒ Gå på bio ‒ Vill du hänga med? Vill du följa med? ‒ En semester, ett helvete ‒ Har du lust att...? ‒ Vad skoj! ‒ Jag vet inte... ‒ Istället ‒ Varför inte... ‒ måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag

(månen, Tyr, Oden, Tor, Freja, att löga, solen) (s.47) Läs gula stjärnan. Ja & Nej... Gör [A] och [B].

(s.48) Gula rutan Nya fraser! Fråga och svara din granne om dina planer för imorgon söndag.

‒ gå på bio / titta på en film hemma ‒ äta middag ute på restaurang / laga mat hemma ‒ gå på konsert / ta en öl ‒ gå till Nordiska Museet / gå till Moderna Museet ‒ ta en promenad i skogen / bada i sjön ‒ åka färjan till Vaxholm / åka till Uppsala

(s.48) Gör [E] i par. ★ PRESENS FUTURUM (s.48) Kolla blåa rutan.

‒ Jag SKA TRÄFFA Peter på onsdag. ‒ På onsdag SKA jag TRÄFFA Peter.

(s.48) Gör [F]. På måndag ska jag... På tisdag ska jag... På onsdag ska jag... (s.49) 2 Vad gör du på fritiden Lyssna på vad de olika personerna säger. Vem säger vad? Diskutera i par i 5 minuter. Lyssna igen och markera HJÄLPVERB + VERB1. ★ ADVERB FÖR FREKVENS (s.50) Blåa rutan

0% aldrig 25% sällan / inte så ofta 50% ibland / då och då 75% ofta / ganska ofta 100% alltid / hela tiden

Jag träffar OFTA mina kompisar på söndagar. IBLAND går vi på bio. IBLAND äter vi ute på restaurang. Vi går SÄLLAN till museer. Vi går ALLTID till Hagaparken när det är fint väder. DÅ OCH DÅ går vi till Kungsträdgården. Vi går INTE SÅ OFTA till Gamla Stan. Vi umgås HELA TIDEN!

Berätta till dina grannar. Diskutera i 5 minuter. (s.50) Gör [C]. Skriv en lista med dina intressen (ta inspiration från gula rutan på s.51). Gör [D] sedan: alltid, ofta, ibland, sällan, aldrig... ★ TYCKER OM (ATT) / GILLAR (ATT) (s.51) Blåa rutan Jag tycker om fotboll. / Jag tycker om ATT spela fotboll. Jag gillar manga. / Jag gillar ATT läsa manga. (s.51) Gör [G]. Vad gör de på fritiden? Markera ”tycker om” & ”gillar”. ★ ADJEKTIV (s.52) 3 Vilken film ska vi se? Lyssna på texten och läs samtidigt. Nya ord? Kan du hitta några adjektiv i texten? (s.52) Blåa rutan EN - En rolig- film ETT +T Ett roligt program PLURALIS +A Två roliga filmer (s.52) Gör [A] och [B]. (s.53) Gör [C]. Förstår du alla adjektiv i rutan? Säg meningar med adjektiv. (s.53) Gula rutan

‒ Vad gillar du för filmer? ‒ Vad tycker du om för filmer?

o Jag tycker om romantiska filmer. o Jag gillar skräckfilmer. o Jag tycker inte om actionfilmer. o Jag gillar inte dokumentärer.

‒ Har du någon favoritfilm? o Jag älskar Titanic. o Den är jätteintressant.

★ PRETERITUM (s.54) 4 Prat om helgen Lyssna på texten. Läs texten. Läs igen och markera verben. Vilken form har verben? (s.54) Blåa rutan Anki och jag gick på bio. Jag tyckte att den var jättedålig och jag somnade i soffan. PRETERITUMS ÄNDELSER: oftast ‒DE, men också -te / -dde / special Gör [A] och [B].

G. IMPERATIV INFINITIV PRESENS PRETERITUM SUPINUM 1 prata! prata pratar pratade pratat 2a ring! ringa ringer ringde ringt 2b köp! köpa köper köpte köpt 3 bo! bo bor bodde bott 4a drick! dricka dricker drack druckit 4b gå! gå går gick gått

Tack så mycket för den här kursen! Det var roligt att plugga svenska med er. Hoppas vi ses nästa kurs,

och lycka till med svenskan i framtiden! /Gastón