Rösträtt för alla

Malmöhögskola Lärarutbildning Individ & samhälle

Examensarbete

15 hp

Rösträtt för alla

-Att Medvetandegöra den kvinnliga rösträttsfrågan framställt ur ett läroboksperspektiv

Voting rights for all -Raise the awareness of women's suffrage issue derived from a textbook

perspective

Malin Nilsson

Lärarexamen 270 hp Examinator: Jan Anders Andersson Historievetenskap och lärande Handledare: Maja Nordenankar 2010-04-06

2

Sammanfattning Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ”äntligen demokrati i Sverige”, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen. Under denna period har inte läroböckerna förändrats utan behandlar likartade aspekter och teorier. Nya tankar och synsätt som har skapats har inte bidragit till förändringar utan böckerna fortsätter basera samma ”sanna” fakta i en kronologisk ordning, de gamla texterna har inte omarbetats något nämnvärt. Nyckelord: Historia Läroboksanalys Medborgarskap Kvinnlig rösträtt Genus

3

Abstract

The aim of this dissertation is to investigate how the struggle for universal suffrage is depicted in Swedish textbooks from the early 1900s until today. The investigation seeks to discern the depiction of women’s struggle for suffrage and to discern whether there is a tendency towards possible change in how textbook authors have depicted this over time. The investigation will be conducted through scrutinizing and analyzing nine textbooks of history. The results from the analysis show that the textbooks depict women’s suffrage as a positive matter, since it results in the feeling of “finally democracy in Sweden”. However, none of the authors of the textbooks attempt to convey what happens after the gain of suffrage. The perspectives in the textbooks do not seem to have changed over time, since the authors still uphold a similar design. In addition, all textbooks seem contain certain passages where “true” facts are predominant. Despite of recent years of acknowledging gender history, women’s history and the increased visibility of women this cannot be discerned as a tendency in the investigated literature. Throughout the scope of analyzed textbooks there is no particular visible change over time, but instead all of the textbooks seem to treat similar aspects and theories. New ideas and approaches that have occurred do not seem to have contributed to any change in the textbooks. The same facts based on “truth” are conveyed in a chronological order, and the older texts are not substantially rewritten. Keywords: History Textbook Analysis Citizenship Women´s voting rights Gender

4

Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................. 6 2. Syfte och frågeställningar....................................................................................................... 7 3. Teori och kunskapsbakgrund ................................................................................................. 8

3.1. Historia, bruk och kultur ................................................................................................. 8 3.2. Historieperspektiv ........................................................................................................... 8 3.3. Historiedidaktik............................................................................................................... 9 3.4. Kvinnohistoria............................................................................................................... 10 3.5. Genusperspektivet ......................................................................................................... 11 3.5.1. Genus i historien......................................................................................................... 12

3.6. Forskningsläge .................................................................................................................. 13 4. Historisk bakgrund ............................................................................................................... 14

4.1. Vägen till kvinnlig rösträtt ............................................................................................ 14 4.1.2 Viktiga årtal i urval fram till rösträttens införande ..................................................... 15 4.1.3. Kvinnorörelsen för rösträttsfrågan; Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR.................................................................................................................................... 17 4.1.4. Rösträttsfrågan, medborgarskap och genus................................................................ 19

5. Metod och Material .............................................................................................................. 21 5.1. Val av metod ................................................................................................................. 21 5.2. Material i Urval ............................................................................................................. 22 5.3. Läroboksanalys.............................................................................................................. 23 5.3.1. Användandet av Läroboken ....................................................................................... 24 5.3.2. Läroböckerna och berättande ..................................................................................... 25

6. Resultat................................................................................................................................. 27 6.1. Carl Grimberg (1909-1910) .......................................................................................... 27

6.1.1. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 27 6.1.2. Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga medborgarskapet ................ 27

6.2. Magnus Höjer(1917). .................................................................................................... 28 6.2.1. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 28 6.2.2. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 29 6.2.3. Orsaker och verkan till reformer efter Första världskriget..................................... 29 6.2.4. Kvinnliga medborgerliga rättigheter ...................................................................... 29

6.3. Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927). ............................................................... 29 6.3.1. Behandling av första rösträttsreformen .................................................................. 29 6.3.2. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 30 6.3.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 30

6.4. Wilhelm Tham och Gunnar Ander mfl (1950).............................................................. 30 6.4.1. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 30 6.4.2. Behandling av första rösträttsreformen .................................................................. 31 6.4.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 31

6.5. Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967). ........................................................................... 32 6.5.1. Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga medborgerligheten under 1800- talet, kvinnorörelsen............................................................................................... 32 6.5.2. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 32 6.5.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 33

5

6.5.4 Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen .............................................. 33 6.6. Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984) ......................................... 33

6.6.1 Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 33 6.6.2. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 34 6.6.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 34 6.6.4. Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen ............................................. 34

6.7. Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992) ...................................... 35 6.7.1. Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 35 6.7.2. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 36 6.7.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 36

6.8. Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996). ................................................................ 37 6.8.1. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga medborgarskapet, kvinnorörelsen.................................................................................................................. 37 6.8.2. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 37 6.8.3. Orsak och Verkan vid rösträttsreformen internationellt......................................... 38 6.8.4. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 38 6.8.5. Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen ............................................. 39

6.9. Kaj och Lars Hildingson (2003).................................................................................... 39 6.9.1. Behandling av den första rösträttsreformen ........................................................... 39 6.9.2. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen ...................................................... 39

7. Analys av resultatet .............................................................................................................. 41 8. Diskussion ............................................................................................................................ 44 9. Förslag på ny forskning........................................................................................................ 46 10. Referenslista ....................................................................................................................... 47

10.1. Lärobokslitteratur ........................................................................................................ 48 10.2 Internet: ........................................................................................................................ 48

6

1. Inledning

Under min tid på Malmö högskola har genusbegreppet ansetts som ett betydande perspektiv i utbildningen och även under den verksamhetsförlagda tiden, för att bli medveten om jämställdhetsarbetet i samhället. Ändå kan jag fråga mig om genusbegreppet som anses vara rådande i skolans värld används som ett betydande begrepp i undervisningen. Efter att jag läst en artikel i Pedagogiska magasinet om vilket perspektiv som förmedlas i historieundervisningen,1 började jag fundera på vad jag lärt mig om svenskhistoria. Min historieundervisning i skolan behandlade den Europeiska historien med krig, revolutioner och förändringar. Efter funderingar och en genomgång av gamla arbeten och läxförhör, insåg jag att under min tolvåriga obligatoriska skolgång hade jag enbart tillfälligt stött på kvinnohistoria. Detta fick mig osökt att fundera på kvinnors rättigheter och när kvinnor blev ”likvärdiga” medborgare i Sverige, det vill säga fick rätten att rösta. I Lpo94 står det att skolan ska förmedla och förankra grundläggande värden som utgår ifrån vårt samhälle som jämställdheten mellan män och kvinnor.2 Vidare står det att ”skolan ska främja både flickor och pojkars lika rätt och möjligheter, de ska bedömas och bemötas på lika villkor, det bidrar även till att ge ett perspektiv kring att forma deras uppfattningar vad som anses som kvinnligt och manligt”.3 Samtidigt har Nilson skrivit att historieämnet, i detta fall inom gymnasieskolan finns det stora möjligheter att arbeta med dessa frågor. Skolverket har tilldelat ett särskilt ansvar för skolorna att arbeta med värdegrundsfrågor,4 då ett av skolans syften är att arbeta för ett jämställt samhälle och bemöta elevernas föreställningar om manligt och kvinnligt. Inom historieundervisningen finns möjlighet att ge eleverna vetskap om hur genus och jämställdhet har förankrats i ett historiskt perspektiv. Denna bakgrund har väckt min nyfikenhet på hur jämställdheten mellan män och kvinnor har uppfattats och beskrivits genom åren samt hur detta har förmedlats i skolans undervisning.

1 Kenneth Nordgren (2007), s. 16 2 Utbildningsdepartementet (2006), s. 3 3 Utbildningsdepartementet (2006), s. 4 4 Nilson; Karlsson (2004), s. 261 ff

7

2. Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker under 1900-talet. Med hjälp av läroböckerna önskar jag utläsa om det skett någon förändring till hur författarna har förmedlat genus- och jämställdhetsbegreppet under denna historiska händelse i Sverige. För att besvara detta har jag använt mig av följande frågeställningar: 1. Hur förmedlar läroboksförfattarna orsakerna till det kommande kvinnliga medborgarskapet? 2. Hur behandlas den första rösträttsreformen (1909) i läroböckerna? 3. Vad anses vara orsak och verkan vid andra rösträttsreformen (1921)? 4. Hur illustreras kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen?

8

3. Teori och kunskapsbakgrund

I denna del kommer jag att beskriva vilka teorier som jag anser vara av värde för att få bakomliggande kunskaper om hur läroboksförfattare har förmedlat den kvinnliga rösträttsfrågan. Skälet till att jag valde dessa teorier är för att ge en bakgrund till att förklara hur historia kan utläsas och förstås. Därefter finns det ett värde i att förstå hur nya perspektiv såsom kvinnohistoria har bildats för att synliggöra kvinnan i historian. Detta perspektiv blev senare kritiserat för att det anlade en tilläggshistoria till den ”redan” skrivna historien. Detta bidrog till att genushistorien blev rådande vilket förmedlar att både kvinnor och män integreras mellan varandra i samhället. Det ena kan inte utesluta det andra inom exempelvis historia. Genusbegreppet förklaras också mer omfattande om hur dessa forskare anser att människan görs till kön när denna födds.

3.1. Historia, bruk och kultur

Historia baseras på vad som hänt i det förflutna, kunskapen finner vi genom förståelse och förklaring via arkivarbete, källkritik, inlevelse och kritisk analys.5 Karlsson menar vidare att historien framställs både som kontinuitet och som en förändring, vilket innebär att historia bidrar till vår identitetsbildning, den ideologiska, moraliska och politiska orienteringen i samhället.6 Medan historiebruk är de processer där historiekulturen aktiveras genom användning av ett meningsskapande för individerna. Vilket bearbetas för att de ska kunna forma en helhet kring deras samtid idag.7 När historiekulturen aktiveras med människans hjälp för att forma handlingsorienterade helheter blir det historiebruk. Aronsson skriver att historiebruk i sig inte är konserverande utan har också del i att mobilisera för en förändring som avspeglas i samtiden.8

3.2. Historieperspektiv

Eliasson skriver att det finns ett intresse att ha kunskap om människorna i historien utifrån deras värderingar och uppfattning i det samhället där de levde och inte från våra sentida utgångspunkter och perspektiv. I undervisningssituationer är det oftast det genetiska perspektivet som används, då den historiska utvecklingen förklaras genom den stora historien och dess förändringar det vill säga den kronologiska följden från dåtid och framåtskridande till nutid.9 Det finns också möjlighet att applicera det genealogiska perspektivet inom skolundervisningen. Karlsson skriver att samtidens människor kräver en självförståelse, där 5 Karlsson, 2004, s. 22 6 Karlsson, 2004, s. 27 7 Aronsson, 2004, s. 17 ff 8 Aronsson, 2004, s. 278 9 Karlsson, 2004, s. 296

9

människan kan söka svar för sin subjektiva förståelse. Detta genom att konstruera eller att bruka historien för att få svar på viktiga frågeställningar och behov som individen vill lösa i sitt nuvarande nu.10 Eliasson nämner att det centrala är att vi inte bara är, utan också gör historia, det genealogiska perspektivet utgår ifrån individen och nuet där identitet och moral är centrerat. Detta innebär att individen orienteras i historien genom att få en förståelse av tidigare begrepp och föreställningar, vilket går att påverka hur individen tolkar det förflutna för att därefter inrikta sig mot sin framtid. Det är inte svaren på frågorna som är betydelsefulla utan användandet av historia för att argumentera för vår ståndpunkt och försvara våra handlingar.11 Vidare skriver Mellberg att ett genealogiskt perspektiv bidrar till människans förmåga att bruka historien, vilket aktiverar ett historiemedvetande genom att föra det mot handling, att ge eleverna förståelse för hur historien brukas.12 Detta kan exempelvis härledas till hur vi använder historien för att visa vilka föreställningar det finns/fanns om kvinnligt och manligt, vilket resulterar i att vi kan urskilja hur detta har påverkat våra perspektiv som vi har idag. Som till exempel kan innebära att vi utgår från elevernas livsvärld och de samtida föreställningarna, för att söka svar genom att använda det förflutna, det vill säga historien. Det tredje perspektivet skriver Eliasson innebär det strukturella perspektivet som betonar jämförelse, vilket kan innebära frågor om förståelse mellan vi och dom, samt vilka likheter och skillnader det innebär. Detta går att projicera på kvinnohistoria då det från början anlades ett vi- och dom perspektiv, både från förespråkarna och motståndarna. Fortsättningsvis kan detta perspektiv visa samband och struktur men kan även visa att tillvaron är påverkbar.13 Jag anser att dessa uppfattningar också kan anläggas på det genushistoriska perspektivet.

3.3. Historiedidaktik

Den historiedidaktiska forskningen grundades ursprungligen i Västtyskland och fick under 1980 talet efterverkningar i Norge och Sverige. I början behandlades detta ämne inom skolans värld såsom i undervisning och på lärarhögskolor. Den didaktiska huvudfrågan var från början utformad som ”Varför historia?”. Karlsson skriver att detta inbegrepp att tillskriva historien en mening och en riktning som var betydande för människans identitetsbildning. Karlsson nämner vidare att Jörn Rüsen, tysk historiedidaktiker, har ansett att detta senare skulle få betydelsen av historiemedvetande.14 Karlsson skriver att om man som didaktiker ska förhålla sig existentialfilosofen, Sören Kierkegaards ord att ”människan ska leva sitt liv framlänges men förstå det baklänges”. Det innebär att ”all didaktisk reflexion kring historia måste utgå från den mänskliga existensen såsom förstås av människor som lever, orienterar sig och handlar i en specifik tid”.15 Vilket för mig innebär att vi inte kan projicera över vårt samtida synsätt på varför de dåtida händelserna skedde, fastän det senare kommer att påverkas av vårt perspektiv, eftersom denna historiska händelse inträffade utifrån den tidens förutsättningar. I den historiedidaktiska kommunikationskedjan finns det aktörer som är sändare, förmedlare och mottagare av historien. Karlsson nämner att de individer som räknas till mottagarna redan har sina

10 Karlsson, 2004, s. 43 11 Karlsson, 2004, s. 297 12 Karlsson, 2004, s. 331 13 Karlsson, 2004, s. 298 14 Karlsson, 2004, s. 27 ff 15 Karlsson, 2004, s. 40

10

föreställningar, erfarenheter, upplevelser och kunskaper i bagaget vilket påverkar hur de tillgodogör sig historien.16 Karlsson menar att historien har förändrats och intresse för det ”egna” identitetsskapandet är betydande för grupper som tidigare har varit osynliga i historien, däribland kvinnor. Vilka har fått ny kraft att vilja synliggöra deras historia då kvinnorna inte har varit framträdande tidigare.17 Detta kan ha betydelse av att exempelvis kvinnor vill ha en tydligare bild av genushistoria i samhället för att detta ska påverka och förändra förutsättningarna för dem i framtida situationer. Karlsson nämner att olika bruk av historia visar att vi använder vår historia för att tillgodogöra oss våra behov och intressen i vår samtid. Exempelvis revideras och omarbetas läroböckerna under tiden för att få med ny relevant historia som inträffat sedan läroboken skrevs. Det handlar även om att det kan ha kommit nya uttryckssätt, kunskaper, perspektiv och målsättningar som baseras på att samhällets värderingar förändras. Liknande kan detta ses ur ett annat perspektiv då det förflutna har efterverkningar på oss i vår nutida tillvaro såsom dess möjligheter och gränser.18

3.4. Kvinnohistoria

Uppmärksammandet av kvinnohistoria började på 1960-talet när det skedde en opposition mot att enbart studera historia om krig och politik. Istället fanns det ett intresse att studera nya perspektiv såsom folkets historia.19 Tornbjer skriver att det vetenskapliga intresset för kvinnoforskning kan förknippas med ett större samhälligt engagemang för kvinnornas ökade rättighet.20 Även Aronsson skriver att ett led i demokratiseringen har inneburit ett anspråk på att synliggöra de tidigare osynliga grupperna, såsom kvinnor vilket har motiverat till fler kunskapsfält.21 Enligt Hirdman var osynligheten det som drabbade kvinnorna i historieböckerna, kvinnorna var både gömda och glömda.22 Kvinnohistorien fungerade inte bara i ett sammanhang som skulle bilda ett identitetsskapande utan också verka emancipatoriskt (frigörande). Hirdman menar också att 1970 kan anses vara den huvudsakliga startpunkten för kvinnohistoria, både kvinnor som kollektiv och den enskilda individen skulle lyftas fram.23 De tidiga kvinnohistorikerna ansåg att deras uppgift var att synliggöra kvinnors historia, från ett tidigare mansperspektiv. Historien blev därmed i huvudsak identitetsskapande, att synliggöra den tidigare bortfallande gruppen och uppvärderade kvinnligheten.24 Hirdman skriver att senare visade sig detta perspektiv bidra till svårigheter eftersom kvinnor inte hade figurerat som välkända och lika omtalade som flertalet män. Ibland saknades de helt eller hade en obetydlig roll.25 Det ansågs även att kvinnohistorien som tillägg bidrog till en liten del av den redan skrivna helheten, vilket betydde att de redan ”färdiga händelserna” skulle

16 Karlsson, 2004, s. 34 17 Karlsson, 2004, s. 31 18 Karlsson, 2004, s. 46 19 Hirdman, 2001 s. 9 20 Karlsson, s. 220 21 Aronsson, 2004, s. 74 22 Hirdman, 2001, s. 9 f 23 Hirdman, 2001, s. 15 f 24 Karlsson, s. 219 25 Hirdman, s. 11 f

11

diskuteras ur ett annat perspektiv.26 Därefter ansåg forskare inom kvinnoforskningen att det skulle framläggas en integration mellan könen, genom att uppmärksamma att det fanns två kön skulle detta bidra med ett synliggörande av kvinnan.27 Detta betydde istället ett fokuserande på historiska föreställningar och samhällskonstruktioner mellan kvinnor och män hamnade i centrum för forskningen.28 Även Hirdman har skrivit att då kvinnor inte är underordnade av naturen, uppstod denna idé om sociala skillnader mellan manligt och kvinnligt genom en kulturell process. Detta förmedlas genom att påvisa att det finns en konstruktion som formar hur kvinnor och män ska bete sig och förhålla sig till varandra, vilket har betydelse för landets ekonomi, politik och kultur. Genom att förstå denna konstruktion som har bidragit till att män och kvinnor haft olika förhållningssätt i historien behöver inte historien skrivas som ett försök till att få kvinnor att inta samma positioner som män. Det vill säga använda männen som en måttstock till kvinnors handlande.29 Även Aronsson nämner att utan kunskap om männens roll i historien är det en svårighet att kunna relatera detta till kvinnornas historiska roll och betydelse. När genusperspektivet fördjupas syns tydligare spår hur det förflutna återspeglas i exempelvis maktrelationsperspektiv. Det förflutna kommer att vara oförändrat då det redan har existerat, men mänskligheten kan kritisera det som har skett och skapa redskap till förändringar i framtiden, vilket kräver handling i samtiden för att detta ska ske.30

3.5. Genusperspektivet

Tornbjer nämner att Gayle Rubin introducerade genusbegreppet, vilket fick innebörden av det engelska ordet gender. Detta är utformat av de socialt och kulturellt konstruerade manliga och kvinnliga könet samt relationen dem emellan, medan det engelska ordet sex innebär den biologiska könstillhörigheten.31 Hirdman anser att genus är en sammansmältning av de biologiska och sociala förväntningarna på det kvinnliga och manliga. Ordet genus betecknar det faktum att människor ”görs” till sitt kön, vilket innebär att det inte är det biologiska könet som bestämmer den sociala positionen eller sätt att tänka och vara. Likaså nämner Hirdman att detta har bidragit till rättigheter, skyldigheter och möjligheter beroende på vilket kön man tillhör.32 Likaså skriver Strömbäck att det finns normativa föreställningar kring hur relationen mellan dessa både könen borde vara.33 Begreppet genus kan användas för att dra isär begrepp som ofta har en anknytning till den manliga alternativt den kvinnliga sidan, det vill säga att detta medför könens i-särhållande.34 Tidigare har denna konstruktionen av kön bidragit till att mannen ansågs stå för det aktiva, försvaret och familjeförsörjningen, medan kvinnan var den ombesörjande, passiva och fredliga. Detta var baserat på de traditionella borgerliga värderingarna.35 Enligt Strömbäck omfattar det även en

26 Hirdman, s. 13 f 27 Karlsson, 2004, s. 223 28 Karlsson, 2004, s. 223 f 29 Hirdman, 2001, s. 17 30 Aronsson, 2004, s. 65 31 Karlsson, 2004, s. 221 32 Hirdman, 2001, s. 19 ff 33 Strömbäck, 2004, s. 14 34 Hirdman, 2001 s. 18 35 Karlsson, 2004, s. 226

12

maktrelation mellan könen. Strömbäck skriver att genus kan betraktas som en analytisk kategori som måste integreras både i demokratins teori och praktik.36

3.5.1. Genus i historien

Tornbjer skriver för att kunna göra en sammanställning hur kvinnorna har formats i historieskrivningen måste dessa kunna jämföras med hur män och manlighet konstrueras i historien. Även om en undersökning om kvinnlighet står i centrum måste den relateras till synen på hur manlighet framställts och gestaltats. Tornbjer beskriver att de rådande föreställningarna om genus är konstruerade ur perspektiv från olika tider och på skilda nivåer.37 Genus i historien behandlar de olika kulturella och sociala konstruktionerna som har påverkat olika händelser och debatter i historien. Hur kvinnan och mannen bör uppföra sig och verka i samhället där båda könen ordnas utifrån genus förutsättningar.38 Genushistoria innebär ett försök till samtida förståelse för hur dåtida könsrelationer gestaltades samt vilka konsekvenser och möjligheter detta medförde till i det samhälle de levde, i skriver Yvonne Hirdman.39 Jag önskar också tillägga att genushistoria anlägger även ett perspektiv på dåtidens genuskonstruktioner och vad de får för betydelse i nutidens samhälle. Våra dåtida kunskaper kan bidra till ett försök av förändringar i samtiden vilket påverkar till nya villkor i framtiden. Hirdman skriver att det finns två grundprinciper i genussystemet som inneburit kvinnans underordnade position. Den första innebär att män och kvinnor ska hållas isär genom att inte ha liknande ”egenskaper”, inte handla eller göra saker på samma sätt. Den andra delen handlar om att mannen har uppfattats som den rådande normen för samhället. Hirdman nämner vidare att detta innebär vid forskning om genushistoria måste vi urskilja vad samhällsperspektivet var under denna tid angående genuskontraktet och kvinnans roll.40 Även Hermansson Adler anser att genushistoria beskriver, analyserar och kritiserar föreställningar om kvinnligt och manligt genom historien. Medan kvinnohistoria är traditionell historia som behandlar kvinnornas roll i historien som aktörer i olika händelser och skeenden. Genushistoria förmedlar hur det har sett ut över tid mellan de manliga och de kvinnliga sociala strukturerna. Det visar även separationen mellan det sociala könet där ofta männen ansetts som normen som utifrån denna definierar det kvinnliga. Likaså menar Hedenborg & Wikander att genom att använda genus ger detta en markering till att inte beskriva de biologiska konstruktionerna, utan istället behandla relationen mellan kvinnlig och manligt. Samt att förstå hur kvinnor och män behandlats under skilda tider och vilka följder detta har för samhällets utveckling.41 Vidare menar Hermansson Adler om den äldre historieskrivningen inte har ett objektivt synsätt angående könsrollerna kan detta medföra ett dolt budskap för läsaren, detta kan urskiljas i urvalet. Skildringen kan medverka till att förstärka skillnaderna under vår samtid.42

36 Strömbäck, 2004, s. 14 37 Karlsson, 2004, s. 225 38 Hedenborg & Wikander, 2003, s 21 39 Hirdman, 2001, s. 19 40 Hirdman, 2001, s. 19 41 Hedenborg & Wikander, 2003, s 21 42 Hermansson Adler, 2004, s. 173 f

13

3.6. Forskningsläge

Christina Florin har behandlat rösträttsfrågan genom att se detta ur aktörernas perspektiv med hjälp av dels privata samlingar. Detta för att få en inblick i hur rösträttsfrågan lyftes fram genom LKPR.43 Ljungqvist har utifrån två läroböcker analyserat hur dessa behandlat historiemedvetandet i anknytning till genusperspektivet. Hennes slutsats var att läroböckerna brister vad gäller genusperspektivet och de framhäver inte båda könen i böckerna utan mannen framstår fortfarande som subjektet och det generella, kvinnorna osynliggörs eller appliceras av en så kallad herstory.44 Även Kjell Österberg har skrivit om vad som hände efter beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.45 Josefin Strömbäck har behandlat rösträttsfrågan i boken ”Politikens genusgränser” med denna skrift vill Strömbäck skildra hur det gick till när kvinnorna fick tillträde till politiken och medborgerliga rättigheter. Detta behandlas främst med en redogörelse av den politiska organisationen LKPR. Likaså har Strömbäck nämnt i sitt arbete att fastän rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati har kvinnorättsfrågan förbisetts och osynliggjorts i den nationella historieskrivningen. Hon nämner därutöver att detta ämne knappast behandlas i historieläroböckerna från grundskola till högskola.46 Därav är mitt avseende att få kunskap angående denna fråga och att kunna redogöra vad som nämns och vad som utelämnas.

43 Florin, 2006 44 http://hdl.handle.net/2043/3469 (hämtad: 2010-03-10) 45 Östberg, Kjell (1997) 46 Strömbäck, 2004, s 19

14

4. Historisk bakgrund

I det här avsnittet tänker jag utveckla vad som låg till grund för att den kvinnliga rösträtten inträffade och vilka faktorer som var bidragande. För att lättare få en överblick till vad som skedde för kvinnornas del under 1800-talet har jag gett en överblick i kronologiskt följda årtal vad som hände i Sverige från 1800-talet fram till den kvinnliga rösträttens införande. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, arbete för denna fråga var en bidragande orsak till att detta skede därför kommer denna rörelse att behandlas.

4.1. Vägen till kvinnlig rösträtt

Före den allmänna och lika rösträttens införande debatterades denna fråga i riksdagen och det fanns både de som var för och emot.47 Några ansåg att kvinnorna hade lika stor rätt att på samma villkor som män stifta lagar då detta också rörde deras liv.48 Andra grupper menade att då kvinnorna bestod av halva befolkningen var det orättvist att dessa uteslöts samt medförde ett bevis till att demokratin blev ofullständig om inte alla medborgare hade möjlighet till makt och inflytande.49 Argumenten för kvinnlig rösträtt bestod av att dessa bidrog med resurser, kunskaper och erfarenheter inom de sociala frågor, hem och familj vilket medverkade till samhällets väl. Vidare argumenterades det för att kvinnornas politiska organisering skulle kunna bidra till ett större samhälls intresse för humanitet och kultur.50 De som var mot den kvinnliga politiska medborgarrätten ansåg att representera andra, ansvarstagande, följa lagen, självständighet och kunskapssökande borde tillhöra det manliga idealet och normen, vilket medförde att politik betraktades tillhöra den manliga arenan.51 Motståndarna hade en åsikt om att kvinnorna inte skulle få tid för sina dagliga uppgifter såsom hem och familj, vilket kunde få förödande konsekvenser för samhället om kvinnorna inte deltog i deras dagliga ansvar. Likaså förespråkade motståndarna att det inte tillhörde den kvinnliga naturen att gå in i de politiska stridigheterna.52 De ledande partierna kände oro för vad som kunde inträffa om kvinnorna fick rösträtt, högern fruktade att kvinnorna skulle rösta radikalt och vara för sociala reformer, medan socialdemokraterna visade bävan för att kvinnorna skulle rösta konservativt, det vill säga mot sociala reformer.53 Denna diskussion om en rösträttsreform hade baserats på och fått betydelse genom skilda reformer som hade bidragit till att kvinnorna hade fått fler rättigheter.

47 Wängnerud, s 7 48 Freidenvall, s 12 49 Freidenvall, s 17; Wängnerud, s 11 50 Freidenvall, s 10-12; Florin, 2006, s 289 51 Florin, 2006, s 54 52 Freidenvall, s 10 53 Florin, 2006, s 55

15

4.1.2 Viktiga årtal i urval fram till rösträttens införande

Under 1800- talet hade burskapet, skråväsendet som kontrollerade arbetsmarknaden, mist sin betydelse vilket gav kvinnorna möjlighet till yrkesutövande. Detta resulterade i att även kvinnorna hade möjlighet till fler yrken vilket medförde skattebetalning.54 1858, togs beslut att ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder däremot hade inte gifta kvinnor samma rättigheter då mannen var förmyndare till kvinnan i det rådande äktenskapet.55 1862, infördes en kommunreformen, som resulterade i att kvinnorna fick möjlighet att rösta om de var änka, frånskild alternativt ogift. Vid äktenskap var det fortfarande enbart mannen som fick rösta.56 Denna reform berörde enbart förmögna ogifta kvinnor och änkor eftersom rösträtten var beroende av en hög beskattningsbar inkomst.57 Detta innebar att fastän kvinnorna inte fick rösta i riksdagsvalet kunde de ändå få möjligheten att rösta vid de lokala valen.58 1866 års riksdagsförordning åskådliggör att riksdagen skulle representera folket.59 Denna förändring skedde eftersom det ansågs att samhället ur en ekonomisk och social synvinkel inte överensstämde med en riksdag baserad på fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder).60 Det borde inte vara gruppen utan individen som var den gällande i rösträttsfrågan.61 Beslutet innebar att riksdagen skulle bestå av två kammare. Inom båda kammarna fanns en inkomstspärr vilket resulterade i att en liten del av Sveriges befolkning hade möjlighet att rösta.62 Denna reform innebar också att kvinnor enbart hade möjlighet att rösta till första kammaren, medan kvinnorna var utestängda från andra kammaren på grund av kön.63 1870- talet öppnades svenska universitet för kvinnor.64 1873 påbörjade den första kvinnoorganisationen.65 1884 startade Fredrika Bremer förbundet, som arbetade för att ge kvinnorna utbildnings och försörjningsmöjligheter.66 Förbundet utvecklade en ideologi och ett arbetssätt som skulle påverka hela kvinnoemancipationen.67 1884 I riksdagen var Fredrik Borg den första förespråkaren som skrev en motion om kvinnors rösträtt. Motargumenten löd att kvinnorna inte på egen hand hade gett några direkta krav på denna önskan om förändring.68 54 Sjögren, s 181 55 Wängnerud, s 7 56 Sjögren, s 174 och 188 57 Ohlander, s 165 58 Sjögren, s 167 59 Sjögren, s 147 60 Wängnerud, s 6 61 Sjögren, s 127 62 Freidenvall, s 3; Wängnerud, s 6 63 Rönnbäck, 2004, s 29 64 Hedenborg & Wikander, 2003, s 145 65 Wängnerud, 9 66 Wängnerud, 9 67 Hedenborg & Wikander, 2003, s 153 68 Wängnerud, s 9

16

1889 Fanns det möjlighet att välja in kvinnor i fattigvård och skolrådsstyrelsen genom det kommunala valet.69 1893 Nya Zeeland blir det första landet att införa allmän och lika rösträtt.70 1899 lät Fredrika Bremer förbundet en av sina manliga deltagare debattera om den kvinnliga rösträttsfrågan till riksdagen. De kvinnliga deltagarna hade ännu inte möjlighet att själva proklamera för deras syn.71 1902 lämnade en av Fredrika Bremer förbundets medlemmar in en motion om kvinnlig rösträtt. I Stockholm samma år fick denna motion gehör och var en av orsakerna till bildandet av en kvinnlig organisation för lika rösträtt, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.72 1905- 1914 Tiotal debatter genomfördes i riksdagens båda kammare angående kvinnlig rösträtt, parallellt skrevs det ett flertal motioner som behandlade frågan.73 1906 kom beslut om allmän och lika rösträtt i Finland, vilket var det första landet i Europa med denna reform.74 1906 tillsätts en utredning angående den kvinnliga rösträttsrörelsen i Sverige.75 1907 började motionerna om en ny reform för kvinnlig rösträtt att behandlas av partierna. Tidigare hade denna fråga hanterats av enskilda ledamöter. Både de liberala och socialdemokratiska partierna var eniga om att kvinnlig rösträtt och politiskvalbarhet skulle införas,76 medan högern var mot detta.77 1907-1909 infördes allmän rösträtt till andra kammaren, detta innebar att män som betalt skatt de senaste tre åren och var minst 24 år fick möjlighet att rösta.78 1909 Den kommunala rösträttsåldern sänks till 21 års ålder och medförde att även gifta kvinnor fick möjlighet att rösta och kunde bli valda till kommunala uppdrag.79 1911 Den kvinnliga rösträttsfrågan blev aktuell genom att LKPR gav sitt stöd till Socialdemokraterna och Liberalerna.80 Samma år skapades en manlig förening för kvinnans politiska rösträtt.81 1913 fanns möjlighet för kvinnor att bli medlemmar i samtliga politiska partier82

69 Rönnbäck, 2004, s 31 70 Freidenvall, s 3 71 Wängnerud, s 14 72 Kyle, s 215 73 Wängnerud, s 20 74 Wängnerud, s 40 75 Rönnbäck, 2004, s 36 76 Wängnerud, s 18 77 Freidenvall, s 17 78 Wängnerud, s 6 79 Freidenvall, s 4 80 Florin, 2006, s 205 och 149 81 Florin, 2006 s 176 82 Rönnbäck, 2004, s 261

17

1914 Rösträtten får gehör i den första kammaren, nya motioner och inlägg debatterades, tidigare hade detta bara genomförts i den andra kammaren.83 Samma år utbryter första världskriget, statsmakten låter rösträttsfrågan läggas på is.84 1917 Kvinnoförbundet avlägger en önskan om att en ny riksdagsförordning skulle inträffa, så blir inte fallet. Inga riksdagsmotioner behandlades detta året, på grund av kriget och matbristen.85 Detta bidrar till demonstrationer.86 1918 Allmän och lika kommunalrösträtt för både män och kvinnor87 1919 hanteras rösträttsfrågan av regeringen Edén – Branting, den antogs och godkändes 24 Maj88 av båda kamrarna i riksdagen. Då denna reform innebar en grundlagsändring, medförde detta ett behov av majoritet i båda kamrarna.89 1921 förändrades grundlagen och beslut om allmän och lika rösträtt*90 för män och kvinnor infördes.91

4.1.3. Kvinnorörelsen för rösträttsfrågan;

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR

Under 1800 talet vidgades det offentliga utrymmet för kvinnor, deras filantropiska arbete bidrog till att nya möjligheter för kvinnorna skapades. Detta kunde anses medföra till ett alternativt medborgarskap.92 Föreningarna kunde sammanslutas för allmänna mål såsom socialt arbete, hem, nykterhet samt organisering för kvinnosaker, (såsom rörelsen för rösträtt).93 Ofta var det de välbärgade hög- och medelklassinkomsttagarna som engagerade sig.94 Den nya synen på fri och rättigheter skedde samtidigt som nya ekonomiska och sociala förändringar inträffade.95 De nya folkrörelserna ställde krav på förändringar i samhället och dess maktkonstruktion fick hård kritik. Fler grupper ansågs sig vilja ha möjlighet att påverka och förändra samhället. Rösträttsrörelsen kan ses som ett resultat av detta byggande av stat, nation och medborgarskap.96 Kvinnor som grupp utestängdes från delar av politiken eftersom de var kvinnor, kön var en struktur och påverkade till hur samhället skulle vara organiserat.97 De nytillkomna kvinnoföreningarna var ett av de första stegen in i politiken, samhällsarbetet

83 Wängnerud, s 14 84 Kyle, s 220 85 Florin, 2006, s 65 86 Florin, 2006, s 208 87 Rönnbäck, 2004, s 264 88 Florin, 2004, s 208; Wängnerud, s 14 89 Kyle, s 217 90 *Allmän innebar vilka som skulle ha rätt att rösta medan lika förutsatte om alla röster skulle varas lika mycket värd, det vill säga att alla har en röst per capita 91 Ohlander, s 167 92 Sjögren, s 169, 187 93 Kyle, s 198 94 Ohlander, s 164 95 Florin, 2006, s 15 96 Florin, 2006, s 284 97 Florin, 2006, s 14

18

och ut i offentligheten.98 1880 bildades Sveriges Allmänna Rösträttsförbund, vilket fokuserade på manlig rösträtt.99 Under 1902 hade det i de större städerna Stockholm, Göteborg och Lund bildats lokalföreningar för kvinnlig rösträtt. Tidigare hade det funnits grupper som arbetade för denna sak men i mindre omfattning.100 Varför föreningen bildades under detta år berodde dels på en regeringsproposition som löd att männen skulle få två röster i andra kammaren, en för sig och en för sin hustru. Vilket resulterade i att kvinnorna ansåg sig åsidosatta, det kunde likställas med att de inte klarades av att fatta egna beslut. Året därpå skulle dessa lokala föreningar resultera till LKPR; Organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, som blev landsomfattande.101 Rösträttsaktivisterna arbetade för att kvinnorna stod utanför det samhälliga medborgarskapet, vilket medförde till att de saknade möjlighet att påverka samhället och staten. Flera tusen kvinnor arbetade för att få denna sak uppfylld.102 Denna organisation skulle fungera som en kanal mellan statsmakten och kvinnorna.103 Medlemmarna ville inte bara få rösträtt utan också möjlighet till modernare äktenskapslagar, högre tjänster och teoretisk utbildning på lika villkor. Vilket skulle betyda att kvinnorna skulle bli delaktiga i politiken och ses som självständiga medborgare.104 Många av rösträttsaktivisterna kom från liknande samhällsskikt och hade gemensamma uppväxtvillkor med snarlika värderingar och normer.105 Deras utbildning hade gett dem ny kunskap och synsätt samt vänner med nya tankesätt och upplysnings idéer.106 I England hade de radikala suffragetterna skapat hårdare rösträtts metoder, medan det svenska Landsföreningen använde sig av fredligare metoder vilket kunde innebära namninsamling som sedan lämnades till den makthavande eliten.107 Denna organisation genomförde möten,108 skapade broschyrer, upptryckta flygblad och tidningar, vilket var betydande för att sprida sitt budskap. Likaså var det privata nätverket, släktingar och vänner runtom i Sverige betydelsefulla för nätverkets spridning.109 LKPR var från början partineutralt och önskade lägga all kraft på denna sakfråga, det vill säga rösträtt på samma villkor som männen.110 Den kvinnliga rösträtts organisation visste att ”Rösträtten kunde inte erövras utan mäns samtycke”.111 Eftersom det var männen som kontrollerade staten och tillhörde den offentliga delen i samhället. Vilket medförde ett behov till samarbete med män fastän dessa inte var medlemmar i föreningen.112 Ur politisk synpunkt ansågs likväl den manliga rösträttsfrågan viktigare vilket kan antas vid jämförelsen angående diskussioner och debatter, 276 motioner för männens rösträtt debatterades jämfört med 40 stycken för kvinnors rösträtt.113 Det ansågs att den kvinnliga rösträttsfrågan inte kunde bearbetas förrän den manliga rösträttsreformen hade behandlats.114 I annat fall ansågs det att om partierna både skulle proklamera för kvinnlig och manlig rösträtt kunde detta medföra till att båda reformerna försenades, specifikt ansågs det negativt för den manliga rösträttsfrågan.115 Vilket också kan urskiljas i ett internationellt perspektiv, ländernas 98 Kyle, s 198 99 Florin, 2006, s 44 100 Wängnerud, s 19 101 Wängnerud, s 19; Florin, 2006, s 44; Rönnbäck, 2004, s 23 102 Florin, 2006, s 119 103 Florin, 2006, s 165 104 Florin, 2006, s 288 f 105 Florin, 2006, s 83 106 Florin, 2006, s 112 107 Kyle, s 218 108 Wängnerud, s 19 109 Florin, 2006, s 123 110 Florin, 2006, s 45 f 111 Florin, 2006, s 170 112 Florin, 2006, s 301 113 Florin, 2006, s 52 114 Ohlander, s 167 115 Freidenvall, s 4

19

mönster urskiljs på liknande sätt, det vill säga att först fick alla män rösträtt och därefter utvidgades det till att även omfatta kvinnorna.116 Vad som inverkade till att denna reform genomfördes var den kvinnliga bildningen och industrialismens genombrott, som var betydande för kvinnornas roll på arbetsmarknaden. Även kvinnorörelsens arbete nationellt och internationellt och den politiska erfarenheten vid kommunal rösträtt påverkade till den nya reformen.117 LKPR upplöstes efter att den kvinnliga rösträtten införts.118 Den kvinnliga rösträtten bidrog till att alla fick ett medborgarskap med samma rättigheter, men männen fortsatte i första hand ha makten och styra landet.119 Efter valet 1921 blev fem kvinnor invalda i riksdagen. Situationen såg även ut som sådan att kvinnor hade svårare att etablera sig och fick oftare lämna sina platser jämfört med de manliga kollegorna.120 Den politiska strukturen byggde på kön såsom att det ansågs att några arbetsuppgifter var bättre lämpade för kvinnor respektive män. Vilket kunde urskiljas att inom de vårdande och sociala områdena, ansågs vara passande för kvinnor. Medan de ekonomiska och utrikespolitiska utskotten var lämpade för män. Denna tendens var framträdande ända fram till 1960.121 Den kvinnliga rösträtten bidrog till att sociala frågor behandlades mer fortgående än förr.122 De kvinnliga politikerna spelade en betydande roll för utformning av nya reformer och lagar, som bidrog till förbättringar inom de sociala områdena.123

4.1.4. Rösträttsfrågan, medborgarskap och genus

I Sjögrens bok har sociologen Marshall definierat medborgarskap såsom:

”Medborgarskapet i dess snäva bemärkelse handlar om politiska rättigheter (framförallt rösträtt) kopplade till skyldigheter. Medborgarskapet i en utvidgad bemärkelse omfattar civila och sociala rättigheter.”

Det kan innebära likhet inför lagen, möjlighet att politiskt engagera sig, och att individen har rätt till en trygghet.124 I detta fall har kvinnor och män tilldelats olika roller och uppgifter i samhället som har sammanfallit med det dåvarande ideologiska synsättet.

”I en demokratisk förståelse av medborgarskapet blir individerna centrala som ett universellt kännetecken för vilka som får rösta, men i ett historiskt perspektiv existerade andra grunder för representation”.

Vilket innebär att det finns skillnader hur rösträtten könsdefinieras beroende på vilken samhällig börd som är rådande. Kvinnor behöver inte alltid anses som en rådande kategori utan det kan avgöras på olika grunder. Sjögren har nämnt att så länge män utgör de ensamma

116 Wängnerud, s 40 117 Freidenvall, s 21 118 Kyle, s 220 119 Ohlander, s 170 120 Wängnerud, s 22 f 121 Wängnerud, s 27 f 122 Kyle, s 174 123 Ohlander, s 181 124 Sjögren, s 24

20

deltagarna inom politik på grund av yrke, utbildning och förmögenhet behövdes kvinnorna inte uteslutas direkt utan indirekt, eftersom de inte hade tillåtelse med yrkesutövande.125 Freidenvall har skrivit och menar på att det finns en likhetsideologi som framställs på en skillnad och särartsideologi. Såsom att likhet kan framställa att kvinnan som individ och människa skulle ha rätt att rösta och få hantera den politiska sfären på samma villkor som männen. Likaså anses att ”könens” olika arbetsuppgifter och hanteringar i det offentliga samt det privata livet är av väsentlig del. Skillnaden är social och historiskt markerade medan särartsideologin framhäver den biologiska olikheten. 126 Detta hade stor betydelse angående rösträttsfrågan, såsom att både de som var för och mot en rösträttsreform kunde framhäva de olika könsperspektiven ur ett för dem passande synsätt. Vilket kunde medföra att rösträttskvinnorna använde sig av könskonstruktion för att påtala behov av kvinnor inom politiken. Rösträttfrågan innebar att kvinnor önskade jämställdhet inom politiken. Enligt Kyle innebär jämställdhet en särform för det allmänna begreppet jämlikhet, och är en tillämpning av det förstnämnda kräver en definition av det sistnämnda som innefattar dem båda.127 Vilket medför att begreppet definieras utifrån den tidens föreställningar, värderingar och normer som är rådande. Under denna tid fanns det de som talade om könens jämlikhet, likaså menade några att kvinnor och män hade samma intellektuella intelligens vilket då borde resultera i att kvinnor inte blev begränsade männens sida.128 Strömbäck skriver att:

” Genom delaktighet och aktivt medborgarskap förvärvas förmågor som är extremt viktiga och användbara för den demokratiskt medborgarskap. Delaktigheten påverkar ens medborgerliga status i samhället och kan leda till en självstärkande spiral. Aktivism stärker självkänslan och utvecklar ett politiskt medvetande och en känsla av aktörskap och även detta är viktiga ingredienser i ett medborgarskap.”

Kontentan av hennes teoretiska redogörelse är att desto fler som är inblandade i en politisk beslutsprocess, medför att förutsättningarna för att besluten överensstämmer med folkviljan bidrar till ett i allmänhet mer demokratiskt samhälle.129 Även kvinnorna önskade medborgarskap vilket innebär individernas förhållande till staten, medborgaren har både skyldigheter och rättigheter gentemot staten. Detta medför en juridisk och social relation mellan individ och samhälle. Det betyder även således att individen har möjlighet att utöva en praktisk politik (såsom rösta) vilket medför att påverka lagstiftning och samhälleliga förändringar.130

125 Sjögren, s 188 f 126 Freidenvall, s 6 127 Kyle, s 137 128 Kyle, s 120 129 Strömbäck, 2004, s 16 f 130 Florin, 2006, s. 28 ff

21

5. Metod och Material

I det här avsnittet kommer jag att ta upp vilken metod jag kommer att använda mig av och varför. Jag kommer även att berätta om vilket material jag har använt och vad urvalet baseras på.

5.1. Val av metod

Syftet med mitt arbete är att undersöka de dåtida och samtida åsikterna och perspektiven om kvinnlig rösträtt i materialet för skolans undervisning. Jag har valt att utföra en läroboksanalys då Ammert skriver att läroboken är den källan som haft ett betydande inflytande på vad äldre historieundervisning har baserats på. Ammert anser att eftersom läroboken är den enda tryckta kvarvarande källa som sparats från skolans undervisnings, är denna betydande för att belysa vilka perspektiv som belagts under denna tid. Enligt forskning innehar läroboken en central roll i skolans undervisningssyfte, exempelvis vid lärarens planering och hur undervisningen senare genomförs.131 Även Långström, Selander och Adler har nämnt att i undervisningsmiljön är det ofta läroboken som är det centrala hjälpmedlet. Då jag riktar in mig på att göra en läroboksanalys som metodhänvisning valde jag att använda mig av en kvalitativundersökning istället för en kvantitativ. Den sistnämnda formen baseras av faktauppgifter, vilket utesluter diskussionsmöjligheter eftersom fakta ingår i en bestämd mall.132 Trost skriver att vid kvantitativa undersökningar använder man sig ofta av siffror eller variabler där svaret är koncist,133 exempelvis vid enkätframställningar.134 Denna form är lätt att använda vid mätningar och räkningar angående exempelvis hårdfakta som ska spegla en statistisk uträkning, det anses även mer tillförlitligt.135

Det andra alternativet är en kvalitativ metod, vilket medför till frågor för att få fram upplevelser, sammanhang och kan också leda till diskussionsmöjligheter.136 Trost skriver att svaren på dessa frågor blir ofta komplexa och innehållsrika.137 Trost gör jämförelsen att kvantitativa undersökningar analyserar relationen mellan variablerna och inte mellan människorna såsom i kvalitativa. Kvalitativa metoder analyserar och bearbetar vad individen känner och tänker samt anser.138 Jag kommer att använda mig av en kvalitativmetod i min undersökning. I detta sammanhang kommer denna metod bidra till att framställa den samtida synen (det vill säga när författarna skrivit böckerna) och den dåtida synen (det historiska material som författarna bearbetat) på den kvinnliga rösträtten. Det kommer också att gå att urskilja om läroboksförfattarna anser att

131 Karlsson, s. 274 132 Långström, 2006, s. 151 f 133 Trost, 1997, s. 15 f 134 Långström, 2006, s. 151 f 135 Trost, 1997, s. 8 f 136 Långström, 2006, s. 151 f 137 Trost, 1997, s. 7 138 Trost, 1997, s. 10 ff

22

denna händelse (den kvinnliga rösträtten) är en viktig del i deras material som har använts i undervisningssituationer för elever.

5.2. Material i Urval

För att få en överblick om den svenska rösträttsfrågan kommer jag att bearbeta nio stycken läroböcker med en tidsintervall mellan tio till femton års period för att få en bättre överblick om läroböckernas författande om denna händelse har förändrats genom åren. Läroböckerna är slumpvis utvalda utifrån vilket material som fanns att tillgå på Utbildningsbiblioteket i Lund, med en avgränsning att böckerna skulle vara riktade till elever i grundskolans senare år alternativt gymnasiet. Selander nämner genom att välja ut ett avsnitt eller händelse från läroböckerna har vi större möjligheter att urskilja vad som har förändrats över tiden. Exempelvis olika perspektiv eller vad som har upprepats med avseende på textens helhet såsom urval, förklaringar och perspektiv.139 Vilket även skett då jag begränsat mig till att granska böckerna från mitten av 1800-talet och framåt med begränsning av enbart Sverige och rösträtten här samt hur böckerna belysts kvinnorna efter rösträttens införande. Varje boks resultat är strukturerat och indelat i stycke som är sammanfattas i avsnitten:

• Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga medborgarskapet • Behandling av den första rösträttsreformen • Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen • Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen

Böckerna som har valts ut är författade (i tidsordning) av Carl Grimberg (1875-1941) Historiker till yrket, med ett konservativt politiskt synsätt, lärare och chef för P.A Nordstedt och Söners litterära avdelning under tiden 1908-1918. Vilket betyder att valet av lärobok är beskaffad under tiden som han var chef för detta förlag.140 Magnus Höjer (1840-1910) Denna upplaga är tryckt 1917 vilket medför att Höjers bok är reviderad. Höjer var lektor i historia och geografi. Politiskt engagerad som liberal politiker.141 Claes Theodor Odhner (1836-1904) var historiker och professor i ämnet vid Lunds Universitet.142 C.T Odhner var ett av de två namn som under den tiden dominerade den Svenska undervisningen i historia.143 Sven Thunberg (1882-1954) som har reviderat C.T. Odhners skrift är svensk historiker och har varit rektor för Stockholms högskola.144 Wilhelm Tham(1907-1983) Historiker.145

139 Selander, 1988, s. 66 140 http://www.ne.se/carl-grimberg , http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=728 141 http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_H%C3%B6jer samt http://runeberg.org/sbh/b0807.html 142 http://runeberg.org/nfbt/0272.html 143 http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=728 144 http://runeberg.org/vemardet/1943/0844.html 145 http://runeberg.org/authors/thamwilh.html

23

Ernst Söderlund(1903-1996) och Ivar Seth (-1977). Ernst Söderlund, var historiker och professor i ekonomisk historia vid Stockholms högskola.146 Ivar Seth var historiker och arbetade med skrifter om rättshistoria, såsom skriften ”Överheten och Svärdet” som behandlar dödsstraff i Sverige.147 Per –Erik Brolin (1925-), Leif Dannert(1911-2000) Åke Holmberg(1915-)148 Kerstin Lagström mfl med medarbetare, Christer Öhman (1941-)Utbildad historiker som har forskat samt undervisat inom historiedidaktik samt författat läroböcker.149 Göran Körner & Lars Lagheim. Läroboksförfattare på Natur & Kultur. Den sistnämnda har arbetat som lärare sedan 60- talet numera är han pensionerad. Han har även arbetat som skolledare och varit lärar- och skolledarutbildare i Stockholm. Göran Körner har också arbeta som lärare och undervisat på grundskolan och gymnasiet. Han har också arbetet som förlagsredaktör. Numera är han, precis som Lars Lagheim, pensionerad. Kaj och Lars Hildingson. Läroboksförfattare på Natur & Kultur. Lars Hildingson har varit lärare och författare. Kaj Hildingson är journalist och författare.150

5.3. Läroboksanalys

Vid analys av läroböcker är det av väsentlig mening att se de rekonstruerade kunskaperna som förmedlas och den grundläggande kunskapssynen samt perspektiven som anläggs på materialet. Att vidare kunna analysera urvalet, berättarstilen, förklaringar och textens kunskapsgivande helhet samt vilket perspektiv författaren förmedlar genom läroboken.151 Beroende av vilka frågor och åsikter det finns i samhället under perioden då materialet bearbetas medför detta till en påverkan om vad som behandlas i läroböckerna. Selander nämner genom att välja ut ett avsnitt eller händelse från läroböckerna har vi större möjligheter att urskilja vad som har förändrats över tiden. Exempelvis olika perspektiv eller vad som har upprepats med avseende på textens helhet såsom urval, förklaringar och perspektiv.152 Läroboksanalys befogar också att tillgå information vid granskning av författarens bakomliggande intentioner, samhällssystemet, vilka forskningsrön är betydande under den tid för det tryckta materialet exempelvis genusperspektiv. Sjögren skriver att språket är betydelsefullt då detta avslöjar hur vi tänker och konstruerar genus det vill säga att skrivna källor bidrar till detta utlåtande.153 Såsom alla författare nämner påverkar olika indikatorer lärobokens utformning såsom läroplaner, köparens och förlagens krav och författarens bakgrund och historiesyn. Vilket förändras övertid angående vilka strömningar och aspekter som är betydande under denna period som läroboken bearbetats. Däremot medför en läroboksanalys att det finns skriftliga 146 http://runeberg.org/vemardet/1969/0949.html 147 http://www.rattshistoriskforskning.se/publikationer/rb/30_39.html samt http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=17006&refid=17017 148 http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Brolin%20Per%20Erik%201925^%22&p=1&m=10&d=libris&f=browse 149 http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/O1/Christer-Ohman/ 150 Via mail har jag kontaktat Magnus Öljemark, Förlagsredaktör på Natur & Kultur som har bidragit till denna information (10-04-08) 151 Selander, 1988, s. 122 152 Selander, 1988, s. 66 153 Sjögren, s 16

24

kvarvarande källor. Då både Långström, Selander med flera har ansett att denna är central i undervisningsmiljön, kan boken också ge mig möjlighet att analysera denna text utifrån hur de samtida samhällsperspektiven synliggjorde beslutet och vägen mot kvinnlig rösträtt. Genom läroboksanalysen hoppas jag kunna urskilja hur rösträttsfrågan har belysts i läroböckerna, och om detta har förändrats över tid.

5.3.1. Användandet av Läroboken

Kunskapsinhämtning i skolan sker huvudsakligen genom att läsa och bearbeta lärobokens texter, att kunskap inhämtas genom texter har länge ansetts som en självklarhet.154 Lärobokens syfte är att förmedla grundkunskaper till läsekretsen samt att förmedla struktur och värdera företeelser i omvärlden.155 Då läroboken skrivs sker ett urval av vilka historiska avsnitt och händelser som ska bearbetas i texten, exempelvis vad som anses tillhöra en relevant baskunskap. När kunskap överförs till läroboken bidrar detta till att avsnitten förändras eftersom det måste bli relativt kortfattat och lättförståeligt beroende av vilken åldersgrupp som boken är skriven för. En viktig aspekt som påverkar lärobokens utformning är hur tidigare läroboksmaterial har hanterat historien, det är också betydande att författaren och förlaget påverkar lärobokens uppbyggnad såsom hur stoffet ska presenteras.156 Enligt Ammert styrs lärobokens tillkomst av både förutsättningar inom den inre och yttre sfären, den yttre består av samhällets krav såsom aktuella debatter och exempelvis lärobokstradition. Den inre sfären betyder skolvärldens förutsättningar av läroplaner, bokförlaget och köparnas krav. Dessa inre och yttre faktorer påverkar och styr hur författaren underlag formas och skildras vid skrivandet av läroboken.157 Detta påverkar lärobokens utformning om vad som blir centralt, alternativt mindre centralt eller vad som väljs att uteslutas.158 Adler skriver att läroboken nästan alltid har haft sin placering i undervisningens centrum.159 Även Långström skriver att i studier har det visat sig att många lärare tillförlitar sig på läroboken, fortfarande betraktas den som ett av det främsta undervisnings hjälpmedlet.160 Selander nämner också att lärobokstexten starkt struktureras och kopplas till undervisningen i klassrummet.161 Selander menar vidare att i flertalet studier har det visat sig att lärare i sin planering och undervisning använt sig av läroboken, det vill säga att läroboken är i centrum för undervisningssituationer i skolan.162 Jag anser att då alla författare hänvisar i sin litteratur till Selanders ”Lärobokskunskap” kan det vara av svårighet att belysa om läroboken har en lika central roll i dagens skolundervisning, då denna bok är publiceras 1988, om än läroboken fortfarande är betydande. Selanders studier angående lärobokens centrala roll i undervisningen baseras på forskning från 1980 då en rapport utarbetade ”Läromedlets funktion i undervisningen” skriven av C. Gustavsson.163 Vilket medför att denna studie nästan 154 Selander, 1988, s. 13 155 Selander, 1988, s. 38 156 Selander, 1988, s. 17 ff 157 Karlsson, 2004, s. 276 158 Långström, 2006, s. 105 159 Hermansson Adler, 2004, s. 50 f 160 Långström, 2006, s. 107 161 Selander, 1988, s. 39 162 Selander, 1988, s. 23 163 Selander, 1988, s. 26

25

är trettio år gammal och vi måste ställa oss granskande till om dessa uppgifter kan anses som tillförlitliga angående dagens skolundervisning. Ammert skriver att läroböckerna dominerar lärarnas planering och genomförande av undervisning i grundskolan. Då menar Ammert att den användbaraste redogörelsen av det förflutnas historieundervisning bör vara att granska historieläromedel. Vidare nämner Ammert att läroboken är en del i den didaktiska och samhälleliga process, vilket medför att läroböckerna kan återspegla de historiska åsikterna och perspektiven av dåtidens samhällsliv.164

5.3.2. Läroböckerna och berättande

Huvudberättelser rymmer sidoberättelser, vilket även kan antydas i läroböcker. Traditionell historisk mening baseras på fakta och skeenden, historia i sig förmedlas för att kunna upplevas.165 Berättelsen kan konstruera ett historisktperspektiv som ger betydelse för världen i nutida sammanhang. Cronqvist nämner att alla former av mänsklig, kulturell kommunikation och meningsskapande kan sägas ha en berättelseaspekt. Berättelsen syftar inte i första hand att etablera en objektiv sanning utan förmedla en trovärdighet.166 Berättelsens helhet baseras på fakta, detaljer och händelser som beskaffas och förkortas för att ge en mening och sammanfattande uttryck167 Vilket innebär att berättelsen förmedlar kända händelser men kan medföra nya betydelser och meningar genom att bearbetning av nya perspektiv. Specifikt för berättelsen är att den placerar händelserna i en kronologisk följd det vill säga med en början, mitt och ett slut, samt sammanbinder de skilda delarna till ett sammanhang.168 Jag kan anse att vi anlägger våra åsikter och attityder på vad vi förmedlar och berättar vilket kan ligga som en bakgrund till vår intressesfär och förmedling. Berättelser både skapar och speglar verkligheten då denna behandlas. Cronqvist skriver att berättelsen är en språklig konstruktion vilket innebär att berättelsen står i samband med författarens verklighet vid skrivelsen, samtidigt som den inbegriper den historiska delen och står i förhållande till att den speglas, skapas och konstrueras ur vinklingar som baseras på verklighet men som redogör för det förflutna.169 Förmedlingen har en underkastad regel att frammana berättelsen för att denna ska vara trovärdig och begriplig och skapa ett sammanhang och mening.170 Cronqvist nämner i sin bok att utifrån Carr och Ricoeurs synvinkel är det en omöjlighet att bedriva historievetenskap som behandlar meningsfulla förändringar över tiden utan berättelser. Idéhistorikern Hayden White menar att då historiker skildrar det förflutna konstrueras en intrig som kan binda samman de historiska händelserna på ett meningsfullt sätt.171 Intrigen binder berättelsen samman förklaringar begripliggör verklighet rösträttsreformen kan avspeglas som sådan, då kvinnor inte är medborgare föder detta en

164 Karlsson, 2004, s. 276 ff 165 Arvidsson, 10 ff 166 Cronqvist, s 38 ff 167 Cronqvist, s 53 168 Cronqvist, s 37 f 169 Cronqvist, s 37 f 170 Arvidsson, s 13 171 Cronqvist, s 42 f

26

intrig.172 En historisk vinkling återspeglar inte berättande rakt av en verklighet som fanns förr, utan det innebär att förenklingar har skett, ett urval har gjorts och omskrivningar behandlats, såsom även inträffar vid framställning av en lärobok. Likaså kan vi applicera detta på en läroboksanalys på det sätt att läroboksförfattarens vinklingar, perspektiv och urval är betydande för hur en historisk händelse har framställts. Förhållningen till den tidens verklighet då skriften behandlades påverkar textens utformning och vad som utgör kärnans del.173

172 Cronqvist, s 47 173 Arvidsson, s 31

27

6. Resultat

I den här delen av arbetet kommer jag att presentera det underlag jag fått fram genom min läroboksanalys som skildrar hur läroboksförfattarna (i kronologisk ordning) har behandlat tiden före, under och efter rösträtten för kvinnor.

6.1. Carl Grimberg (1909-1910)

6.1.1. Behandling av den första rösträttsreformen

Rösträttsfrågan behandlas, såsom ingenting är fullkomligt eftersom de flesta av landets män inte fick rösta. Det nämns att det fanns missnöje i Sverige då de flesta män var utan rösträtt och att det fanns ett ivrigt arbete för allmän rösträtt, att alla partier var eniga om att detta skulle införas. Däremot nämns det inte i väsentlig grad om det bakomliggande arbetet.

”1909 års riksdag infördes också allmän rösträtt i VÅRT land”. Rösträtt för varje välfrejdad, självförsörjande svensk man som fullgjort värnplikt och skatteskyldighet från 25 års ålder. Det står även att detta medförde ett minskat avstånd mellan första och andra kammaren. Inget nämns angående att kvinnorna inte får rösta och arbetet med denna fråga.174

6.1.2. Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga

medborgarskapet

Sociala och samhällsfrågor behandlas och Grimberg nämner att det finns speciellt tre sociala frågor som framträder starkast

”Många äro de sociala frågorna, men det är särskilt tre som i våra dagar starkast framträda, kvinno-, nykterhet- och arbetarrörelsen”.175

Kvinnorörelsen hänvisas främst till en person, Fredrika Bremer. Därefter nämns att storindustrin inte bara sugit till sig hantverkarnas arbete utan även kvinnornas.

”När storindustrins tid, bröt in blev det alltså icke på långt när plats i hemmen för så mycket kvinnoarbete som under den gamla goda tiden.”176

174 Carl Grimberg (1909-1910), s 288 175 Carl Grimberg (1909-1910), s 290 176 Carl Grimberg (1909-1910), s 290

28

Grimberg frågar sig var de ogifta ska ta vägen för att göra nytta och inte ligga någon till last. Det nämns också att det skulle medföra nöd för de ogifta kvinnorna under storindustrins första tid eftersom alla inte kan ingå äktenskap, eftersom det finns fler kvinnor jämfört med män. Därefter behandlas reformer som förbättrat kvinnornas rätt i samhället såsom 1845 lika arvsrätt, för broder och syster, tidigare hade kvinnan rätt att ärva hälften av vad männen ärvde. Grimberg skriver också om att riksdagsbeslut medförde till en förändring som var betydande för kvinnor då dessa blev myndig då hon var ogift vid 25 års ålder.

”Det stora målet för kvinnorörelsen är emellertid numera den politiska rösträtten. Ty får man den, så väntar man, att allt det andra skall efter hand tillfalla dess innehavare”177

Detta är den viktigaste frågan inom den så kallade kvinnorörelsen. Därefter skriver Grimberg att reformerna inte skett så hastigt om det inte hade varit för den ”nitiska aposteln” Fredrika Bremer. Grimberg skriver att Bremer önskade högre skolor för kvinnorna, att det skulle få möjlighet att uppfostras till självständiga individer och välja levnadsbana utifrån deras intresse. Det nämns också att Fredrika Bremer fick efter många strider se sina idéer gå i uppfyllelse .178

6.2. Magnus Höjer(1917).


Det nämns att rösträttsreformen blev en stor fråga för ”fäderneslandet”. Regeringen och riksdagen enades om att denna fråga måste lösas och att flertalet debatter behandlar denna. De nya förslagen behandlas såsom allmän rösträtt med vissa gränser såsom ålder, skatteplikt, värnplikt. Vidare berörs att vid Lindmans ministär framlades på nytt rösträttsförslag och önskan om proportionella val. Detta antogs därefter och blev slutgiltigt vid 1909 års riksdag. Vidare nämns att dessa reformer inträffade under Oskar II.

”Genom goda lagar avskaffa orättvisor, utjämna klasskillnader och befordra allt; som avser folkets andliga och materiella förkovran”.179

Höjer skriver att 1909 års riksdag innebar att den långa rösträttstriden vann sin lösning genom antagandet av 1907 års riksdags grundlagsändring och den kommunala omläggningen i förening med proportionella val.180 Det nämns inget om att kvinnorna är uteslutna från den allmänna rösträttsreformen, 1909. Detta kan antydas som att kvinnorna inte anses vid tidpunkten delaktiga i den medborgerliga rättigheten.

177 Carl Grimberg (1909-1910), s 291 178 Carl Grimberg (1909-1910), s 289 ff 179 Magnus Höjer(1917), s 59 180 Magnus Höjer(1917), s 72

29

6.2.2. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga

medborgarskapet, kvinnorörelsen

Den nämns att kvinnorörelsen är en viktig sammanslutning och att de sista årtiondena har denna vunnit i styrka och medfört till viktiga förändringar i samhällslivet. Kvinnorörelsens främsta organ Fredrika Bremer Förbundet, 1884, har som syfte att förbättra kvinnans rättsliga ställning och vidga yrkesmöjligheterna.181 Detta är det enda som behandlas, vidare beskrivs nykterhet och arbetarrörelsen.

6.2.3. Orsaker och verkan till reformer efter Första världskriget

Det berättas om missnöjet av den nya regeringen under 1917, då det fanns brist på förnödenheter. Därefter nämns det inte mer om den andra rösträttsreformen 1919.182 Istället övergår boken till statskunskap som ger oss bilden av kvinnor i andra situationer dels angående att ”valrätt tillkommer varje välfrejdad svensk man från 24 års ålder”.183

6.2.4. Kvinnliga medborgerliga rättigheter

Det nämns kortfattat om de kvinnliga rättigheterna, då författaren behandlar kommunen. Det nämns att efter 1862 års kommunallagar och nya reformer medför att inkomst är beroende av antal röster. Alla röstberättigade har möjlighet att delta, ”gift kvinna taxeras för sådan inkomst, som hon själv kan råda över, exempelvis arbetsförtjänst”. 184

6.3. Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927).

6.3.1. Behandling av första rösträttsreformen

Författaren nämner att under denna tid behandlades det ena efter det andra förslaget för rösträttsreform. Därefter nämns att 1907 beslutade riksdagen om rösträttsreformen vilket bidrog till männens allmänna rösträtt och att den blev definitivt rådande 1909. Vidare står det att rösträttsreformen antogs definitivt 1909 och att valrätten utgick under vissa villkor såsom att detta var för varje välfrejdad svensk man från 24 års ålder. Det nämns vilka förutsättningar som var rådande det vill säga vem som har rättighet att rösta. På samma sida nämns också förändringar inom den kommunala rösträtten, vilket medförde att rösträtten var beroende av en viss inkomst, vilket innebar att hälften av de myndiga männen uteslöts. Det står också att förändringarna för den kommunala rösträtten, medförde till att ge kvinnorna tillträde i kommunala förtroendeuppdrag.185 181 Magnus Höjer(1917), s 60 f 182 Magnus Höjer(1917), s 75 183 Magnus Höjer(1917), s 92 184 Magnus Höjer(1917), s 116 185 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), 205 ff

30



Författaren behandlar hur kvinnorörelsen startade 1845 efter beslut om lika arvsrätt.

”Kampen för ökandet av kvinnans rättighet i samfundet under senare tid alltjämt fortgått och krönts med de största framgångarna”.186

Det nämns mest i förbigående hur det under kung Oskars tid förmedlas viktiga reformer med lika arvsrätt för bröder och syster.187 Det nämns att kvinnorörelsen på sätt och viss inleds 1845 då riksdagsbeslutet medför till lika arvsrätt för män och kvinnor. Författaren behandlar kampen för ökandet av kvinnans rättighet och att detta har fortgått samt inneburit stora framgångar. Författaren nämner vidare att verksamheten inom det offentliga och privata har öppnats för kvinnlig arbetskraft och är enbart en tidsfråga ”när den fulla rättsliga likställigheten med mannen skall föreligga”.188 Senare under Karl XV tid beslutas om nya reformer till näringsfriheten, vilket resulterar att denna reform bidrar till att med få undantag får varje svensk man eller kvinna rätt att välja och utöva valfritt yrke.189

6.3.3. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen

Författaren nämner om bildandet av regering mellan Liberalerna och socialdemokraterna med Nils Edén som statsminister. Det står också om rädslan för den ryska revolutionen, handelspolitik och yrkande för demokratisering. Författaren nämner att det sker en förändring som anses påverka världshändelser, vilket kommer att utformas under åren 1918- 21. Detta medför en radikal författningsrevision, som innebär allmän kommunal och politisk rösträtt. Detta omfattar både män och kvinnor samt att åldersgränsen för rösträtt sänktes till tjugotre år. Författaren nämner att detta medför att redan här blir kvinnan medborgare på liknande villkor.190 Detta kan eftersom det är en senare upplaga vara reviderat och därmed tillagt.

6.4. Wilhelm Tham och Gunnar Ander mfl (1950)



I den senare delen beskrivs de liberala reformerna, där det nämns att enligt lag blev kvinnan aldrig myndig, förutom om hon blev/var änka. Författarna behandlar även att kvinnor inte fick förvalta sin förmögenhet samt att hon behövde förmyndarens samtycke vid giftermål. Kort 186 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), s 218 f 187 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), s 198 188 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), s 215 ff 189 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), s 204 f 190 Carl Theodor Odhner- Sven Tunberg (1927), s 222 f

31

nämns att kvinnorna likaså var utestängd från de flesta yrken förutom arbetet i hemmen. Det står även skrivet att lagen från Birger Jarls tid bidrog till att dottern fick överta hälften av vad sonen ärvde. Därefter nämns det att det fanns dem som reagerade mot detta såsom Fredrika Bremer och Carl Johan Love Almqvist, vilka båda behandlade problemen i deras verk. Tidningen Aftonbladets grundare Hierta skapade debatt om kvinnans ställning i samhälle och äktenskap. Därefter skriver författaren att när detta sammanföll, var det tidningen aftonbladets förtjänst att lika arvsrätt infördes. Under samma tid blev de ogifta kvinnorna myndiga vid 25 års ålder.191 Författarna åsyftar att det vuxit fram en mängd folkliga organisationer och sammanslutningar. Vilket även innefattar kvinnorörelsen, som har satt prägel på det svenska samhället.192

6.4.2. Behandling av första rösträttsreformen

Författaren behandlar arbetarrörelsen, vars syfte var att skapa jämlikhet mellan medborgarna. Det handlade om politisk jämlikhet det vill säga var och ens rätt att delta i de politiska valen utan hänsyn till förmögenhet eller social ställning. I boken nämns att det bara talades om männens rösträtt, ”för den kvinnliga rösträtten var tiden ännu inte mogen”.193 Det ges ingen förklaring till varför tiden inte var mogen och varför man ansåg det. Vi får ingen bild av om det är författarens åsikt eller den tidens åsikt, vilket kan vara svårt för utomstående att särskilja. Vidare nämns om liberalerna i andra kammaren och aktörer såsom Karl Staff samt Lindman. Den sistnämnda var konservativ men ansåg att det inte gick att förhindra en rösträttsreform fastän han var en motståndare till detta. Det nämns därefter att riksdagen antog en ny rösträttsförordning, allmän politisk rösträtt och att det första andra kammarvalet skedde 1911.194


Det nämns att det fanns brist på livsmedel i Sverige och i nyvalet 1917 vann socialdemokraterna och liberalerna framgångar. Därefter behandlas att kungamakten hade förlorat inflytande, vidare nämns att Nils Edén bildar regering med Branting. Det nämns att under denna tid fanns revolutionära tankar, för att lugna de revolutionära sinnena antogs en ny författningsändring. Detta medförde att kvinnorna får politisk rösträtt. Högern var motståndare till detta, men måste låta motståndet falla på grund av det oroliga läget. Förslaget antogs 1919 och bekräftades slutgiltigt 1921. Författaren skriver att därmed blir Sverige en fullständig demokrati, vilket medförde till att fler blev röstberättigade, en ökning från en miljon till tre miljoner. I boken står det att under denna tid var det dags att lugna de stormiga förhållanden som häftigt jäste inom arbetarklassen. Vilket kunde innebära revolutionära tankar, då lades det skyndsamt fram ett förslag, en författningsändring. Det nämns att alla hinder för full och lika kommunal rätt avskaffas. ”Demokratin segrar i Sverige”, vidare nämns att Branting visade verklig storhet som politisk ledare. Vilket inte ansågs vara en lätt uppgift

191 Wilhelm Tham (1950), s 133 f 192 Wilhelm Tham (1950), s 232 193 Wilhelm Tham (1950), s 205 194 Wilhelm Tham (1950), 205 f

32

då folkmassor krävde republik, men Branting kunde med hela sin styrka ge möjlighet att hålla det revolutionära stången.

”Man kan nog också säga, att det var till stor del hans förtjänst, att det demokratiska genombrottet i Sverige gick så lugnt, som det trots allt gjorde, under lagenliga former”.195

Det nämns även att han var en ojämförlig främsta gestalt i vårt politiska liv. Hjalmar Branting idealiseras, eftersom författaren skriver att han uppbjuder styrka och ”håller de revolutionära stången”. Han hade kraft till besinning och fick folket att lyda inför lagar och förordningar. I detta fall nämns enbart den nya regeringens politiska förmåga till att reformera de gamla lagarna och inget behandlas angående bakomliggande arbete.196

6.5. Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967).


medborgerligheten under 1800- talet, kvinnorörelsen

Det nämns att jämlikhetstanken inte var dominerande i den tidiga svenska liberalismen, men det satte spår i lagstiftningen då frågor angående kvinnans ställnings behandlades. Författarna nämner att under 1840-50, kom den första reformen ”för att ge henne samma ställning i samhället som mannen”.197 Detta medförde till lika arvsrätt och att ogifta kvinnor blev myndiga vid 25årsålder, samt det nämns att tidigare var alla kvinnor förutom änkor under mannens förmyndarskap. Det står att under denna tid saknade omkring ¾ av den vuxna manliga befolkningen rösträtt.198 Däremot nämns inget att kvinnorna också stod utanför rösträttslokalerna.


Därefter behandlas rösträttsreformen från 1907-1909, det nämns att det medförde till en grundlagsändring, vilket innebar att allmän och lika rösträtt för män infördes till andra kammaren. Det nämns att det förmögna fortfarande var överrepresenterade. Däremot berörs att kvinnor och män fick allmän rösträtt 1906 i Finland och att detta var det första land i norden samt ett av de första i världen där kvinnor hade samma politiska rättigheter som män. Det behandlas inte vidare baseras på några fakta beskrivningar och inget vidare står skrivet i vilken bemärkelse detta skedde och varför.199

195 Wilhelm Tham (1950), s 209 196 Wilhelm Tham (1950), s 209 197 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 116 198 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 116 ff 199 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 150 ff

33


Författarna skriver om demokratins genombrott i Sverige samt att högerns majoritet i första kammaren var impopulär på grund av att det ”hade förhindrat att förslag om mer demokratisk författning genomfördes”.200 Det står ingen förklaring till vad författarna syftar på. Däremot nämns det vidare att 1917 förlorade högern i andra kammaren, socialdemokraterna och liberalerna blev ledande, det vill säga Edén- Branting. Detta medförde till utvidgning av rösträtt, 1919 års riksdagsreform, vilket innebar en grundlagsändring. 1921 blev förslaget definitivt. Riksdagsreformen bidrog till kvinnlig rösträtt och valbarhet även i Sverige. Detta bidrog till lika rösträtt för kvinnor och män samt fattiga och rika. 201

”Därmed skapade i ett mycket väsentligt avseende förutsättningarna för de följande årtiondenas politiska, sociala och ekonomiska förändringar”.202

6.5.4 Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen

I slutet av boken behandlas ett kapitel om folkrörelserna i Sverige. Kvinnorörelsen nämns i ett litet stycke såsom att denna organisation under vissa tider haft folkrörelsedrag, särskilt i början av seklet, då denna kämpade för kvinnornas rösträtt. När målet förverkligades tunnades denna ut och försvann. Detta hade även kunnat behandlas tidigare vid tillfälle av den andra rösträttsreformen.203

6.6. Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke

(1984)

6.6.1 Förmedling av orsaker till den kommande kvinnliga


Författarna nämner att den industriella revolutionen var det som verkligen förändrade kvinnans ställning, arbetsplatsen flyttade från hemmet till fabriken. Därefter beskrivs kvinnorörelsen, såsom att denna hade en borglig förankring, vilket förärade ett krav på att yrkesverksamhet, politik, ekonomi skulle även kvinnorna ha möjlighet till delaktighet. Författarna skriver att detta började framföras under Fredrika Bremers tid likaså bidrog den industriella utvecklingen till en förändrade kvinnoroll. Författarna skriver att städerna blev växande med ett kvinnligt överskott, antal ogifta kvinnor ökade och det fanns ett tryck på arbetsmarknaden.

200 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 172 201 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 170 ff 202 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 172 203 Ernst Söderlund och Ivar Seth(1967), s 301

34

”Steg för steg tvangs manssamhället därför att öppna yrken för kvinnan.”204 Författarna berör också att kvinnorna hade möjlighet att tillgå högre utbildning från 1870-73. Det nämns också att småskolan var särskilt tingad för kvinnliga lärare. Det fanns också olika industrigrenar som dominerades av kvinnorna. Däremot nämns att det var sällsynt med kvinnor som företagare, förutom inom småhandel, bageri, kläder och sybehör.205


Författaren skriver att det kom efterhand nya önskningar om allmän rösträtt och andra sociala reformer. De konservativa var motståndare till dessa. I början av 1900 talet försökte liberalerna få igenom en rösträttsreform, men att detta inte inträffade förrän högerregeringen tog makten. Den första reformen infördes 1909, vilket innebar att män över 24 år hade rösträtt utan inkomstvillkor. ”Efter detta fick demokratiserings processen vila till Första världskrigets slutår”.206


Författarna skriver att under första världskriget bidrog varubrist och de dyra tiderna till oro i landet, den ryska revolutionen påverkade opinionen. Liberaler och socialdemokrater skapade koalition och genomförde ”den fulla demokratin 1918-1921”. Detta medförde till kvinnlig rösträtt. Det gamla systemet, det vill säga fler röster för de med större förmögenhet, inom den kommunala och första kammaren valet avskaffades.207

6.6.4. Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen

Författarna nämner vidare att många kvinnor har lämnat hemmet och yrkesarbetar istället, vilket har resulterat i att frågan om jämställdhet blivit mer aktuell. På samma sida finns en bild av en kvinna som behandlar detta området. ”Bilden visar en demonstration för ett krav som vunnit stor anslutning i Sverige”.208 Två sidor senare i boken nämns att:

”formell jämställdhet rådde mellan män och kvinnor i Norden sedan början av 1900 talet, men den reella jämställdheten har varit svårare att genomföra”.209

Vilket förmedlar en problematiserande frågeställning.

204 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 204 205 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 204 ff 206 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 232 207 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 278 f 208 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 338 209 Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984), s 340

35

6.7. Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl

(1988-1992)



Författaren behandlar kampen för kvinnans jämställdhet och att liberalerna stred för att kvinnorna skulle ha samma rättigheter som männen. Det nämns att förr var ogifta kvinnor under förmyndarskap och hade inte tillgång till sina pengar. Istället beställde fadern över tillgångarna, senare vid giftermål bestämde maken, vilket medförde att enbart änkan var myndig.

”De flesta män tyckte att det var naturligt att det var på detta viset”.210 Kvinnans plats ansågs vid denna tid vara i hemmet, hennes uppgifter var att lyda man och maken samt att vara maka och mor. Mannen ansågs vara kvinnans och hustruns huvud. Författaren nämner att fler krävde en förändring på 1800 talet, en av dessa var Fredrika Bremer som behandlade kvinnans ställning i Sverige. Vidare behandlas hur hon skrev böcker och blev en berömd författare genom boken ”Hertha”. Då hon ansåg att det var orimligt att kvinnan inte var myndig. Läroboken skildrar kortfattade drag ur boken Herthas handling, det nämns att romanen väckte debatt och att många män blev upprörda. Därefter benämns årtal, 1858, när den ogifta kvinnan blev myndig vid 25 års ålder. Vidare nämns att kvinnor fick efter skråväsendets borttagning möjlighet att driva hantverk och starta företag likväl som män. Det står även beskrivet hur kvinnorna 1870 fick möjlighet att ta studentexamen och senare möjlighet till nya yrken såsom lärarinnor och sjuksköterska. Författaren behandlar också att under slutet av 1800-talet förbättrades kvinnornas rättigheter på många vis. Därefter nämner författaren att det fortfarande fanns många män som hade fördomar mot kvinnor.211 Bok nummer tre innehåller ett eget kapitel varav fyra sidor, om kvinnorörelsen. Författaren har behandlat att under mitten av 1800 talet förändrades kvinnans situation, det nämns att avgörande steget tagits ”på vägen mot hennes frigörelse från mannens herravälde”.212 1846 fick kvinnan rätt att driva handel och starta eget företag, 1858 beslutade riksdagen om utbildningsmöjligheter och yrken öppnades för kvinnorna. På 1800- talet fanns det i Sverige ett kvinnoöverskott, detta skriver Öhman berodde på att kvinnan levde längre än mannen, samt att fler män än kvinnor utvandrade till USA. I städerna fanns ett större överskott, vilket resulterade i att allt färre kvinnor gifte sig. 1860 fanns det nästan 40 % ogifta kvinnor, vilka fick söka arbete för att klara sin försörjning. Vidare står det att fastän de kvinnliga rättigheterna hade förbättrats fanns det under slutet av 1800- talet två stora orättvisor. Kvinnor fick inte delta i valen hur stor inkomst hon än hade, eftersom gift kvinna stod under mannens försörjning och förmynderskap. Vidare nämner författaren att reformen 1855 hade gällt ogifta kvinnor och inte gifta. Gifta kvinnor fick begära anstånd av sin man för att få ett arbete utanför hemmet, vilket flera reagerade mot. Det bildades organisationer, vars syfte var att

210 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 572 211 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 572 f 212 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 888

36

kämpa för kvinnans jämställdhet, exempelvis Fredrika Bremer förbundet 1884 och LKPR 1903. Det nämns att flera gånger lades det in riksdagsmotioner för kvinnlig rösträtt, men dessa fick avslag. Boken beskriver vidare att de flesta riksdagsmän ansåg att kvinnans uppgift var att sköta hemmet och att dessa uppgifter var betydelsefulla vilket resulterade till att de inte ”borde” ha tid för annat. Om kvinnorna fick rösträtt och intresse för politik samt att detta resulterade i andra åsikter än mannen, vad skulle då hända? Detta ger ett förklaringsvärde till att männen utger sig för att vara normen som kvinnan skall jämföras med. I denna bok låter författaren Signe Bergman svara på denna fråga.

”Genom att hålla kvinnorna utanför politiskt inflytande skapar samhället av kvinnorna en oansvarig tillbakahållande kraft, vilken i sig innebar en verklig kulturfara.”213

Därefter porträtteras Kata Dahlström, hennes bakgrund och politiska åsikter. Det nämns att hon var en energisk kämpe för jämställdhet. Det nämns även att hon kritiserade kvinnorörelsen då dessa framställdes främst av de högre klasserna. Den viktigaste uppgiften för Kata Dahlström var att förbättra den kvinnliga arbetarklassens arbetsförhållanden. Då de hade det sämre betalt än männen, vilket kunde resultera i prostitution då dessa behövde tjäna pengar för att överleva.


Författarna nämner att i slutet på 1800 talet uppkom önskan om ändrade rösträtts bestämmelser. Ödman skriver att allmän och lika rösträtt för män och kvinnor krävdes av de stora folkrörelserna. Det beskrivs att den första och andra kammaren måste vara eniga för att grundlagen skall kunna förändras. Därefter nämns rösträttsreformen 1907-1909, för män men författaren nämner att fast denna reform infördes saknade fortfarande halva befolkningen rösträtt, det vill säga kvinnorna.214


Under rubriken ”Rösträtt och jämställdhet för kvinnor”, nämner författaren att efter ryska revolutionen blev det oroliga tider i Sverige. Det nämns att det fanns en önskan att första kammaren och monarkin skulle avskaffas, vilket kunde resultera i revolution och republik. Under samma tid uppstod det ett ännu starkare krav på allmän rösträtt för kvinnor. Regeringen gav förslag om rösträtt för kvinnor och lika kommunal rösträtt. Författaren nämner att detta förslag gick också genom i första kammaren eftersom det fanns en rädsla för revolution. Året före lagändringen blev även gifta kvinnor myndiga. Vilket innebar att två mål som kvinnorörelsen kämpat för genomfördes.

”Fortfarande återstod mycket innan jämställdheten var fullständig. På nästan alla ledande platser i samhället satt män.”215

Likaså nämner författaren att det är långt kvar innan ett annat av kvinnorörelsens mål är uppnått, det vill säga lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor.216 213 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 890 214 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 888 ff 215 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 898 216 Christer Öhman redaktör Kerstin Lagström mfl (1988-1992), s 898

37

6.8. Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996).



Författarna beskriver att Sverige förändras mot ett liberalare samhälle, det blir förändringar från ståndsriksdag till kammarriksdag. Därefter nämns att samhället långsamt blir mer liberalt.217 Sedan nämns folkrörelserna såsom att dessa fostrade och gemensamt arbetade för att få till stånd och förverkliga en idé. Exempelvis: ”till att få kvinnan jämställd med mannen”.218 Det nämns att dessa växte sig starkare och medförde demonstrationer, möten och tidningspublicitet. Vidare behandlar författarna att det inom dessa lokaler kunde både män och kvinnor mötas på samma villkor. Detta kan läsaren ställa frågor om angående brukar de inte mötas på lika villkor? Därefter berörs kvinnorörelsen, författarna skriver att ”kvinnorna var undantag” jämfört med män. Det nämns att dessa fick en aning bättre villkor under 1850 talet jämfört med tidigare. Då nya reformer inföll innebar det för kvinnorna möjlighet att förfoga över ett eget företag och samma arvsrätt mellan man och kvinna samt rätt att ta examineras. Vidare nämns även att vid 25 års ålder blev ogift kvinna myndig men fortfarande var den gifta kvinnan under förmyndarskap. Det nämns att Fredrika Bremer angrep manssamhället och att hon motsatte sig detta. Hon ansåg att det borde finnas möjlighet för kvinnor att yrkesutbilda sig, vilket gav potential att försörja sig själv. Om inte denna möjlighet fanns medförde detta till tvång att gifta sig för pengar, vilket innebar att kvinnan hamnade i en beroende ställning till mannen. Hennes bok ”Hertha” bidrog till en debatt angående att lönen för kvinnor var lägre än männens samt önskan om lika lön för lika arbetet. Kampen för jämställdhet nämns på en sida, vidare nämner författarna att 1884 bildades den första kvinnoföreningen, Fredrika Bremer förbundet.


Författarna benämner ”Striden om rösträtten” och att 1881 började allmän rösträtt för män diskuteras. Vid denna strid berör författarna att slagorden som användes löd ”en man, en röst, ett gevär”. Opinionen ansågs att om staten kunde kräva individernas liv borde dessa också ha en möjlighet att påverka sin livssituation. De tidigare spärrarna gjorde så att sjuttiofem procent av den manliga befolkningen och hundra procent av den kvinnorna saknande rösträtt. Författarna skriver att riksdagen inte representerade hela svenska folket utan medel och höginkomsttagarna. Det nämns vidare att män och kvinnor med höga inkomster hade rösträtt och kunde delta i de kommunalvalen. Därefter står det om den manliga rösträttens införande, att alla män som tagit värnplikten och betalade skatt fick rösträtt.219 Författarna har i detta stycke även skrivit att:

217 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 77 218 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 97 219 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 97 ff

38

”Riktig allmän blev inte rösträtten förrän 1921, då även kvinnorna fick rösta”.220

6.8.3. Orsak och Verkan vid rösträttsreformen internationellt

Vid mellankrigstiden och andra världskriget finns en beskrivning av boken på västfronten intet nytt, efter kapitlets sammanfattning och arbetsmaterial behandlas den kvinnliga rösträtten. Inklämd på en sida och med en stor bild av suffragetterna där det står ”Männens krig och kvinnornas seger”. Författaren behandlar olika påstående som läsaren i det demokratiska samhället bör reagera på, det står skrivet:

”Vad ska kvinnan med rösträtt till? Hon har ju en man… men om hon inte tycker som han? Jo men det bör hon göra. Men om hon inte är gift? Ja, då får hon skylla sig själv”.221

Det nämns att samhället var dominerat av män och deras värderingar. Därefter nämns att när kvinnor fick högre utbildning krävde de förändringar såsom rösträtt. Det nämns om suffragetternas radikala spel med demonstrationer, trakasserier såsom förstörelse av fönster. Ett syfte var att ställa till skandal enligt denna lärobok. Vidare nämns att de nya samhällsförhållandena efter första världskriget orsakade till att kvinnor kom ut på arbetsmarknaden i en annan bemärkelse. Dessa viktiga komplement medförde att ”efter denna stora insats för samhället vågade inte politikerna neka kvinnorna rösträtt längre”. Därefter finns det också en fråga om ”Hur är det med jämställdheten och kvinnokampen idag?” 222


Ibland är böckerna så kortfattade att viktiga huvudpoänger inte skrivs med. Författarna nämner att:

”Hunger skapar revolution. I Ryssland hade folket gjort revolution, skulle detta ske även i Sverige? Nej Hjalmar Branting, Socialdemokraternas ledare, ville tillsammans med liberalerna skapa ett rättvisare samhälle genom förändringar och reformer, inte med våld.”223

Vidare står att då lugnade arbetarna ner sig och lyssnade på honom. De krävde bestämt att alla fick rösträtt, även de fattiga. Då läget i Sverige var spänt gick alla partier med på en rösträttsreform även de konservativa. Författarna skriver att detta innebar allmän och lika rösträtt för alla vuxna män och kvinnor, vid riksdag och kommun. Vallagarna började gälla 1921, vilket utföll till politisk demokrati utan våld. Detta skedde ungefär samtidigt som i övriga Norden. Det nämns även att de som hade möjlighet att rösta steg från en till tre miljoner individer i Sverige. Därefter finns det fyra bildserier i boken om kvinnornas liv, det nämns att allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet och jämställdhet diskuteras i kvinnorörelsen. Vidare skriver författarna att de flesta fortfarande ansåg den gifta kvinnans plats vara i hemmet. Bilderna visar typiska kvinnoarbeten såsom sjuksköterskor, affärsbiträden och lärare. Därefter frågas det läsaren om detta fortfarande är det typiska

220 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 100-101 221 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 188-189 222 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 188 f 223 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 238-239

39

kvinnoyrken.224 Detta utgör ett tidigare synliggörande av kvinnohistoria, och åskådliggör inget angående genusförutsättningar.

6.8.5. Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen

I kapitlet ”Några samhällsfrågor då och nu” står att förr tog kvinnan enklare arbetsuppgifter då hon var ogift, vid giftermål stod hon vid spisen och hade uppgifter i hemmet tilldelat sig medan mannen var ensam familjens försörjare. Vidare behandlas att under 60- talet hade fortfarande kvinnan huvudansvar för hem och familj, medan nuförtiden lönearbetar kvinnorna. Därefter nämns att genom kvinnorörelsens arbete har detta bidragit till en debatt om rollfördelningen i samhället, vilken sakta förändrats detta kan avläsas genom jämställdhetslagen.225

6.9. Kaj och Lars Hildingson (2003).


Författarna nämner om kampen för allmän rösträtt och att kungens makt minskat kraftigt. Det nämns att tidigare uteslöts åttio procent av männen och hundra procent av kvinnorna inom riksdagen. Därefter behandlas att under 1901 innebar den allmänna värnplikten att en ny rösträttsreform fick starkare gehör eftersom befolkningen hade skyldigheter borde dessa också ha rättigheter, ”en man, en röst, ett gevär”. Det nämns att detta medförde till hetsiga debatter men det resulterade senare i ett beslut om allmän rösträtt för alla män 1909, vilket innebar att få rösta till andra kammaren.226


Författarna beskriver att många män ansåg att den kvinnliga rösträtten inte var betydande, vilket även gick att utläsa i den politiska sfären. Då inte alla partierna på allvar var intresserade av att rösträtt även skulle innefatta kvinnor. Högerns motståndarsidor menade att kvinnornas rösträtt innebar för dem en oro att de skulle motsätta sig männens väg och inte rösta som dessa. Motståndarna på Vänstersida kände oro för att kvinnorna skulle rösta konservativt och att de inte ville ha förändringar, vilket hindrade dem i deras arbete. Vidare nämner Hildingson att ”Kvinnorna fick i stort sett kämpa själva för rösträtten.”227 I början av 1900 talet började främst utbildade kvinnor från medelklassen att arbeta med denna fråga genom att resa, skriva artiklar och böcker samt att ordna möten. Dock fick kvinnorna vänta med denna fråga till efter kriget. Under Första världskriget var det ont om mat medan de med mycket pengar hade möjlighet att köpa annars ransonerade varor. Vidare nämner författarna att 1917 var de viktigaste frågorna i Sverige matbristen och kvinnornas rösträtt. Under denna 224 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 238 f 225 Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 203 226 Kaj och Lars Hildingson (2003), s 449 227 Kaj och Lars Hildingson (2003), s 229

40

tid förlorade högern valet och en ny regering bildades med liberaler och socialdemokrater. Samtidigt fanns det i Sverige en rädsla för att det kunde utbryta revolution om inga politiska förändringar skedde. Hildingson skriver att detta medförde till att även högern accepterade rösträttsreformen. Lagarna ändrades och godkändes 1921, även kommunlagarna förändrades till att alla fick en röst. Det nämns också att de gifta kvinnorna myndigförklarades under samma period. Däremot nämner inte författarna något om att tidigare hade ogifta kvinnor förklarats myndiga.228 Hildingson nämner kortfattat att ”Kvinnorna i de övriga Nordiska länderna hade redan haft rösträtt i många år”.229 Nämner rösträtten kortfattat och matbristen i Sverige under första världskriget beskrivs mer och hur de svenska förhållandena såg ut. Kvinnorörelsen nämns inte.

228 Kaj och Lars Hildingson (2003), s 450 f 229 Kaj och Lars Hildingson (2003), s 450

41

7. Analys av resultatet

I läroböckerna står det beskrivet när rösträtten för både kvinnor och män skedde, det vill säga demokrati blev rådande i landet 1921, det urskiljs mest som ett konstaterande och ofta saknas hur några av pusselbitarna till vad som fick detta att ske. Enligt läroboksförfattarna blir demokratin rådande för kvinnor och män samt att dessa blir medborgare på lika villkor efter 1921 inom politiken. Många av läroboksförfattarna skriver att tidigare angavs männen som det givna, det vill säga normen i samhället. Medan kvinnorna var uteslutna från stora delar av samhället just för att de kvar kvinnor. Det saknas dock ett problematiserande varför samhället fungerade på detta sätt, det förs ingen diskussion om hur det kom sig att inte kvinnorna fick rösträtt samtidigt som männen, 1909. Många av läroboksförfattarna nämner liknande orsaker till varför rösträttsreformen sker under denna tid. Som orsaker och förklaringar till att detta händer är till exempel: den oroliga tiden vid första världskriget, det svenska regeringsbytet, den nya regeringens betydelse påtryckningar utifrån resterande Europa samt rädslan för revolutionära idéer. Ofta nämns detta kortfattat och med konstaterande undertoner, att det är en ”sann” fakta till varför denna händelse inträffar. I några av böckerna, Tham mfl (1952) och Lagheim & Körner (1994-1996), berörs att en av orsakerna till att denna reform äger rum vid detta tillfälle är beroende av några aktörer, och i detta fall nämns manliga sådana såsom att Hjalmar Branting var betydande för denna nya förordning (1917-talets Sverige under hungerrevolutionen). Den bok som skiljer sig från de andra böckerna vid beskrivningen av rösträttsreformen i Sverige är Lagströms mfl (1988-1992) ”SAMS”. Detta historieavsnitt behandlas av medförfattaren Öhman. Han nämner att det bildades organisationer, vars syfte var att arbeta för kvinnans jämställdhet, Fredrika Bremer och LKPR behandlas. Detta är den enda av böckerna i urvalet som benämnt denna organisation. Författaren låter Signe Bergman svara på dåtidens förutfattade meningar varför kvinnor inte fick rösta. Vidare ges även perspektiv på att alla kvinnorna inte var anslutna i en grupp, det vill säga att det fanns motsättningar mellan arbetsrörelsens kvinnogrupper och det från början borgerliga LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, detta hänvisas i hänseende till en berättelse om Kata Dahlström. Om än detta sker kortfattat, finns det en tendens till att beskriva förutsättningar och genuskonstruktion samt vilken problematik detta medförde under denna tid. I denna lärobok kan även läsaren urskilja att det fanns kvinnliga aktörer som aktivt arbetade för den kvinnliga rösträttens införande. Vidare nämner Öhman att efter rösträttsförordning återstod det lång tid innan kvinnorna hamnade i en jämbördig position med männen. En annan kvinnlig aktör som nämns frekvent i samtliga läroböcker är Fredrika Bremer och hennes arbete för att öka kvinnors rättigheter. Även kvinnorörelsen som startade under 1800-talet berörs, läroboksförfattarna nämner också om nya förordningar såsom lika arvsrätt och önskan om fler liberala reformer i Sverige under denna tid. Av de utvalda författarna finns det i deras skrivna material en personlig intention om behovet till ett demokratiskt utformat samhälle. Detta framställs redan före rösträttsreformen 1921 av Grimberg (1909) som påtalar i sin lärobok att kvinnorna kräver rösträtt, han medvetandegör inte på vilket sätt och varför. Det visar sig också att böckerna särskiljer kvinnorna genom att nämna deras utanförskap, men de problematiserar inte i vidare bemärkelsen varför. Vilket går

42

att avläsa genom att det saknas en diskussion till varför kvinnorna inte blev rösträttsberättigade såsom männen på lika villkor redan 1909. I läroböckerna kan urskiljas en tendens till att det finns några skeende som anses betydande då urval gjorts som pekar på dessa. Urvalet utifrån sammansättning av den kronologiska ordningen och sammanhang under 1800 och 1900 talets Sverige före den kvinnliga rösträttens införande visar inte någon betydande skillnad från de äldre och de nyare läroböckerna. Exempelvis skriver Lagheim & Körner (1993) inget nämnvärt angående vägen fram till kvinnligrösträtt, denna bok ger bara ett konstaterande att detta skedde samt att detta är betydande, men inte någon förklaring till varför. Angående kvinnorna använder författaren i texten bildserier, som gestaltar typiska kvinnoyrken, samt det nämns kort i boken om kvinnorörelsens samhällsdebatt. Vidare går att läsa om den första kvinnliga föreningen Fredrika Bremer-förbundet och om hur Fredrika Bremer som individ angrep manssamhället rörande mannens förmyndarskap över kvinnan samt en önskan om förändrad rollfördelning i samhället, då kvinnor inte hade samma rättigheter som männen. Lagheim & Körner (1993) nämner därefter inget om kvinnorörelsen. Frågan som kan ställas är om eleverna vet vad kvinnorörelsen innebär, då bokens illustration önskar visa på en genusförutsättning, men kommer denna verkligen till uttryck? Hildingson & Hildingson (2003) skriver om slagorden, en man, en röst ett gevär, detta behandlas i flertalet av de andra läroböckerna också. Däremot nämner också författaren att kvinnorna fick i stort sätt kämpa för rösträtten själv, samtidigt berör författarna kortfattat medelklassens utbildade kvinnor. Det som saknas är att Hildingson & Hildingson (2003) inte skriver något mer om hur dessa kvinnor organiserade sig för att strida för en rösträttsreform. Författarna hade kunnat utarbeta en mer grundläggande förklaring till dessa fakta, istället för att enbart skriva att denna fråga fick vänta till efter första världskriget. Efter rösträtten nämns inget mer angående kvinnorna i samhället, de får ingen särskiljande ställning, vilket har kommit till uttryck tidigare i boken med uppdelade avsnitt som enbart handlade om kvinnornas situation. Detta kan tolkas som att dessa vid tillfället ingår i samhället och medborgarskapet på lika villkor efter 1921. Hildingson & Hildingson (2003) problematiserar inte den kvinnliga och manliga samhällsstrukturen efter den allmänna och lika rösträtten har trätt i kraft. Denna tendens återspeglas i samtliga böcker och ger ingen påtalande skillnader eller skilda synsätt mellan författarna, enbart en av böckerna (Lagergren, 1988-1992) förmedlar ett försök till mer bakomliggande förståelse och fakta till kvinnornas situation under denna period. Denna bok har också en vidare anknytning till de samhällsorienterande ämnena, möjligtvis kan det anses vara av större grundläggande vikt inom samhällskunskapen att behandla denna problematisering angående genus och rösträtten. Likväl Selander nämner genom att vi kan urskilja författarnas intentioner med läroboken utifrån vad som upprepas av textens helhet, urval, förklaringar och perspektiv. Cronqvist skriver att skapande av sammanhang och mening inte är baserad på fakta utan bakomliggande kunskapers verkan såsom äldre lärobokstradition. Detta skulle kunna urskiljas genom läroboksförfattarnas synvinkel om vilka verkningar som är betydande för den kvinnliga rösträttsreformen såsom kvinnorörelsen, den första rösträttsreformen, första världskriget, den liberala regeringen och resterande Europas reformer. Samtliga läroböcker behandlar några av dessa orsaker som betydelsefulla för denna händelse och det går att avläsa i liknande kronologisk ordning från Grimberg (1909) till Hildingson & Hildingson (2003). Att dessa är betydelsefulla för vad som sker, vilket går i ett löpande band mellan alla läroböckerna. Skillnaden är att ingen behandlar alla orsaksförhållande eller problematiserar dessa, de utgör enbart ett konstaterande. Kan historieböckernas sammanfattande utformning ses som en ansats till, såsom Selander

43

beskriver det, att författarna ställer krav på läraren att finna kunskaper på egen hand och inte enbart utgår ifrån läroböckerna. Efter rösträttens inträde 1919/1921 beskrivs ofta kortfattat och flyktigt, för läsaren förmedlas det inget påfallande om vad som sker för kvinnorna efter demokratins införande i Sverige. Detta påtalas inte, som läsare kan detta konstaterande bidra till att vi upplever att samhället blev jämlikt efter reformen. Fram till rösträtts reform är männen den ledande gruppen som är historia, i de fall då kvinnorna behandlas poängteras detta. Detta går speciellt att urskilja vid läroböckernas behandling av 1800 talet då kvinnan särskiljs och det tas för givet att mannen utgår som normen. Detta exkluderande förändras i böckerna vid tillfället för rösträttsreformen, då senare både kvinnor och män inte särskiljs från historieskrivningen. Utan dessa benämns som jämlika medborgare, från att böckerna skrivs utifrån den manliga normen som allmänt till att senare utgör båda könen tillsammans som ett allmänt begrepp. Som ett led visar det sig att genom dessa hundra år kan vi ha svårigheter att urskilja några större skillnader vid behandling av denna fråga. Om än perspektivet har fått en annorlunda klang beroende på hur de kvinnliga förändringarna är skildrade i dagens ljus. Läroböckerna är fortfarande utformade på ett liknande sätt. Det går att utläsa en tendens att författarna ofta anlägger ett dåtidsperspektiv parallellt med ett samtidsperspektiv vilket kan ge svårighet för läsaren att förhålla sig till vilket synsätt som används. Detta kan påverka till att läsaren inte alltid kan få en förståelse till att dessa åsikter fortfarande inte är rådande vid samtiden av bokens upprättande. I urvalet av dessa läroböcker nämns alltigenom den kvinnliga rösträtten, om än i olika omfattningar. Utifrån kvinnorörelsen hade det med läroböckernas hjälp kunnat fastställas en röd tråd till hur denna rörelse påverkar till kvinnlig rösträtt med 1800 talets reformer. Kvinnornas arbete med rösträttsrörelsen är inte speciellt framträdande som orsak till den kvinnliga rösträttsreformen. Istället nämns orsaker såsom männens rösträtt och dess efterverkningar i samband med regeringsskiftet samt kungens minskande makt och första världskriget är rådande förutsättningar. Ingen av författarna nämner varför denna reform blir betydande ur ett medborgarperspektiv.

44

8. Diskussion

Med denna undersökning fanns det en önskan att se om det gick att urskilja en tendens angående om och hur läroböckerna förändrats genom åren. Har då kvinnan blivit mer framträdande som medborgare och kan detta ses i relation till att detsamma har skett i läroböckerna. Med dessa jämförelser kan vi konstatera att vi inte kan göra ett större urskiljande angående förändringar av läroböckerna ur en tidsaspekt angående vad som anses vara orsak och verkan att den kvinnliga rösträttsreformen skedde. Skillnader i detta händelseförlopp bidrar Grimberg (1909) och Höjers (1917) läroböckerna då dessa är beskaffade före rösträttsreformen vilket innebär att dessa författare saknar ett perspektiv på när rösträtten infördes och vad som sker efter denna. Östberg skriver om de kvinnliga demonstrationerna 1917 som var en bidragande orsak till rösträttsreformen. I läroböckerna nämns dessa flyktigt och ger ingen vidare kunskap om vad som skedde i detta fall. Alla böcker framställer den kvinnliga rösträtten, som något positivt, att det är ”äntligen demokrati i Sverige”. Ändå finns det ingen vidare fortsättning hur detta tog sig uttryck. Många läroböcker blir en aning fragmentariska då mycket ska behandlas på ett mindre antal sidor. Rösträttsfrågan har inte förändrats i vidare mening, böckerna behandlar i princip samma teorier och orsak samt verkan, detta kan påverkas av det som Selander behandlar som läroboks tradition. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen. Kvinnlighet relateras till det manliga såsom att det ofta i läroböckerna framställs ett perspektiv att kvinnorna särskrivs fram till 1921. Strömbäck skriver om medborgarskap och hur den manliga rösträtten framställts, om det är en rättighet eller skyldighet. I nästan samtliga böcker nämns att kvinnor inte ingår när den manliga rösträttsreformen sker, men att denna är en rättighet för alla män. Författarnas förhållningssätt med ett i-särhållande mellan män och kvinnor fram till år 1921 poängteras inte utan de anlägger ofta ett dåtida perspektiv med denna, början av 1900-talets, samhälles grundläggande värderingar, vilket medför att mannen är den rådande normen. Hur ska läsaren veta detta? Om denna saknar bakomliggande kunskaper och hur denna förändring sker efter 1921. Separationföreställningen att kvinnor har de egenskaper som mannen inte har, ger inget objektivt synsätt utan ett dolt budskap, vilket ger svårigheter att urskilja urvalet, beröringspunkter, det finns inget problematiserande i skriften angående denna fråga. Genus är inget som behandlas i läroböckerna, det görs ingen ansats till en problemformulering angående detta. Medborgerlig delaktighet för individen påverkar till en självstärkande spiral som är användbar i ett demokratiskt medborgarskap. Alla böcker behandlar kvinnornas betydande roll som ökar under 1800- talet, frågan lyder, vill författarna förmedla denna påverkan eller vill de bara anlägga en tilläggshistoria? Då det inte framförs ett vidare begrepp hur den stärkta kvinnorollen kan påverka processen till ett bestämmande. Vad som behandlas i läroböckerna utgår ifrån ett urval, vad författarna anser tillhöra relevant baskunskap. Historiska dimensionens kontinuerliga tidslinje vilket vi kan se som en löpande tråd genom alla läroböckerna, kvinnans rösträtt kan sammanfattas som mindre centralt.

45

Ammert har påvisat att det användbaraste historiska skolmaterialet är läroböckerna, då dessa ofta är en betydande utgångspunkt för läraren vid undervisningen. I Selanders bok framställs huvudpunkten att läroböckerna inte kritiskt granskas. Samt att dessa ger en påverkan till att samtiden kan urskiljas ur vissa sammanhang. Det är inte enbart den bakomliggande traditionella läroboksformuleringen som är rådande utan även historiska åsikter och perspektiv. Vilket kan framhållas genom vilket urval som sker, vad anses vara betydande för en redogörelse inom en kortare historisk skildring. Selander anser vid urval av ett avsnitt i läroböckerna kan vi se hur detta skildrats över tid och hur perspektiven förändrats, vad anses vara beroende förklaringar till att denna verkning i samhället inträffade. Inga av böckerna förmedlar vad som händer efter rösträtten istället ger det ett avstamp att demokrati blir rådande i Sverige. Det går nästan att associera till att det medför till ett avslut en kort början på 1800- talet och därvid avslut efter rösträttsreformen. Helhet, fakta, detaljer och händelser förkortas för att ge mening och sammanfattning vilket läroböckerna ofta förmedlar. Berättelsen kända händelser genom förmedling ger detta nya betydelser och perspektiv, att alla läroböckerna utgår ifrån en kronologisk följd och sammanhang. Vilket intresse är det som författarna anser vara betydande att förmedla, deras berättande och den språkliga konstruktionen påverkar hur läsaren ser deras budskap. Detta både skapar och speglar verkligheten när händelsen förmedlas samtidigt som författarens verklighetsförutsättningar är rådande när denna författas, vilket medför både till en historisk del som omsluts av vinklingar från författarens samtid och händelsens dåtid, det vill säga intrigen då kvinnorna inte är fullvärdiga medborgare. Historiska vinklingar återspeglar inte verkligheter rakt av, förenklingar genom ett urval har påverkat till omskrivningar för att passa i författarnas verklighetsuppfattning, det är betydande att läroboksförfattaren s vinklingar, perspektiv och urval skildras. Det är också betydelsefullt att förhålla sig till tidens verklighet, som är betydande av utformningen av läroboken och vad som anses och bör vara kärnan i beskrivningen av händelsen. I detta fall kan vi urskilja att genusperspektivet inte är rådande. Genusperspektivet varken förklaras eller behandlas i dessa avsnitt, men det finns en tendens att synliggöra kvinnorna, det vill säga kvinnohistoria som speglar en form av tilläggs/sidohistoria. Det finns en önskan från författarna att synliggöra vägen mot den kvinnliga rösträtten. Tyvärr utelämnas mycket fakta och denna händelse i historien blir fragmentarisk. Kvinnor görs till sitt kön genom kulturella och sociala strukturer, vilket läroböckerna återspeglar genom att anlägga dåtida normativa föreställningar, såsom könens I-särhållande, och inte författarens samtida fakta och värderingar. Då läroböckerna beskriver att detta är åsikter som framhävdas av rösträttsmotståndare respektive förespråkare. Läroboksförfattarna avslutar kvinnornas väg till fullvärdiga medborgare efter rösträtten 1921, men demokratins teori och praktik följer inte detta mönster, utan det finns fortfarande en maktförskjutning vilket Östberg har problematiserat genom att skriva om makt och relation angående det kvinnliga medborgarskap, som fortfarande inte visade sig starkt i praktiken. Istället förmedlar läroböckerna ett synsätt att Sverige blir demokratiskt 1921 och detta betyder att läroboksförfattare inte problematiserar vad som skedde efter rösträtten i praktiken, det vill säga i samhället. Kan detta följas över tid eller finns det en form av obestridd sanning bakom de olika begreppen, vad anses som helheten, vilken är början och vilket är slutet vid behandling av kvinnornas väg till rösträttsreformens. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. De nya läroböckernas texter har inte faktamässigt omarbetats så mycket om man jämför med äldre läromedel. Det har inte med modernare tiders nya tankar och synsätt såsom genusperspektiv påverkat nutida författare att omstrukturera eller förändra läroböckernas innehåll under denna tidsperiod.

46

9. Förslag på ny forskning

Då läroböckerna fortfarande omfattar ett betydande inslag i undervisningen och ofta läses av eleverna såsom ett material som berör de historiska skildringarna ur ett kritiskt perspektiv, kan detta leda till att dessa anser att läroboken framställer en sanning angående olika historiska processer. Jag anser att utifrån läroboksanalysen finns det en tendens att ofta blir olika historiska tidsperioder kortfattade eller komprimerade vilket kan leda till att viktiga perspektiv och händelser utesluts. Vilket medför att det behövs fortsatt granskning angående läroböckernas förmedling av hur historiska händelser berörts samt ett problematiserande av detta.

47

10. Referenslista

Alm, Martin (2004). Historiens ström och berättelsens fåra. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Ammert, Niklas (2004). Finns då (och) nu (och) sedan? ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Aronsson, Peter (2004). Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur Eliasson, Per(2004). ”Kan ett historiemedvetande fördjupas?”. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Hermansson Adler, Magnus(2004). Historieundervisningens byggstenar. Grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla(2003), Makt och försörjning, Lund: Studentlitteratur Hirdman, Yvonne (2001), Kvinnohistoria, Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB Karlsson, Klas- Göran (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Karlsson, Klas- Göran (2004). Historiedidaktik och historievetenskap – ett förhållande i utveckling. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Långström, Sture & Viklund, Ulf(2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur Mellberg, David. Det är inte min historia! ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Nilson, Bengt (2004). Att undervisa i historia. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Nordgren, Kenneth (2007) Det förflutnas skådeplats, Pedagogiska magasinet nr 3 September 2007 Rönnbäck, Josefin (2004). Politikens genus gränser. Stockholm: Atlas Tornbjer, Charlotte (2004). Kristina och kanonen. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur Selander, Staffan(1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2007). Kursplanen för Historia

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId= (hämtad: 2007- 11-04 kl 20.15)

Stukat, Staffan (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (2006) Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpo94. Reviderad upplaga Utbildningsdepartementet (2006) Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. reviderad Upplaga

48

Östberg, Kjell (1997), Efter rösträtten Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet. Kulturhistoriskt bibliotek.

10.1. Lärobokslitteratur

Brolin, Per-Erik och Dannert, Leif, Holmberg, Åke (1984) Historiens huvudlinjer 3 grundbok första upplagan. Stockholm: Almqvist &Wiksell Grimberg, Carl (1909-1910). Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges för realskolan. Förkortad upplaga II 1718 till närvarande tid. Stockholm: Norstedt & Söners förlag

Hildingson, Kaj och Hildingson, Lars (2003). Levande historia 7-9. SOL3000.Stockholm: Natur och kultur.

Höjer, Magnus (1917). Översikt av Sveriges nyaste historia jämte grundlinjer till Sverige statskunskap. Fjärde upplagan. Stockholm: Hugo Gebers förlag Lagström, Kerstin (red) och Öhman, Christer (hi) (1988-1992), SAMS 2 Samhälle, Historia, Religion och geografi. Esselte Studium. Almqvist & Wiksell: Stockholm 1988-1992 Odhner, Carl Theodor – Tunberg, Sven (1927). Fäderneslandets historia samt grunddragen av Danmarks och Norges historia för gymnasiet. Nya tiden. Stockholm: P.A Norstedt & Söners förlag. Andra tryckning Söderlund, Ernst och Seth, Ivar (1967). Historia för gymnasiet årskurs 2-3. Humanistisk och samhällslinjen Tham, Wilhelm, Ander, Gunnar, Holmberg, Erik mfl(1952). Historien och samhället del 1-3. Stockholm: Carlsons bokförlag AB (del 2 1952) Lagheim, Lars & Körner, Göran (1994-1996). Puls historia. Stockholm: Natur & Kultur

10.2 Internet:

http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Brolin%20Per%20Erik%201925^%22&p=1&m=10&d=libris&f=browse (hämtad:2010-03-31; 18:30) http://www.ne.se/carl-grimberg (hämtad:2010-03-31; 18:00) http://www.nok.se/task-bar/forfattare/ (hämtad:2010-03-31; 18:30) http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=728 (hämtad:2010-03-31; 18:00) http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=17006&refid=17017 (hämtad:2010-03-31; 18:30) http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/O1/Christer-Ohman/ (hämtad:2010-03-31; 18:30) http://runeberg.org/sbh/b0807.html (hämtad:2010-03-31; 18:00) http://runeberg.org/nfbt/0272.html (hämtad:2010-03-31; 18:30) http://runeberg.org/vemardet/1943/0844.html (hämtad:2010-03-31; 19:00) http://runeberg.org/authors/thamwilh.html (hämtad:2010-03-31; 19:00) http://runeberg.org/vemardet/1969/0949.html (hämtad:2010-03-31; 19:00) http://www.rattshistoriskforskning.se/publikationer/rb/30_39.html (hämtad:2010-03-31; 19:00) http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_H%C3%B6jer (hämtad:2010-03-31; 18:30 )

Documents

Rösträtt för alla