RP 205/2002 rd

229374G

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning,gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning samt 11 och16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås att lagen omgrundläggande utbildning, gymnasielagenoch lagen om yrkesutbildning kompletterasså att ett förebyggande av svårigheterna un-der barns och ungdomars utveckling och etttidigt ingripande i svårigheterna framhållsklarare än förr och god inlärning samt ele-vernas psykiska och fysiska hälsa och socialavälfärd främjas. Lagarna kompletteras så attde centrala principerna i elevvården ochsamarbetet mellan hemmet och skolan fogastill grunderna för läroplanen och bestämmel-serna om elevvården fogas till lagarna.

För den grundläggande utbildningen be-stäms om elevens rätt att få den elevvård sombehövs för att han skall kunna delta i under-visningen. För gymnasie- och yrkesutbild-ningen bestäms att eleven skall få handled-ning med att söka sig till existerande hälso-och socialvårdstjänster. Vårdnadshavarens

möjligheter att övervaka att läroplikten efter-följs förbättras så att utbildningsanordnarenåläggs att meddela om eleven är frånvarandeutan lov.

Paragraferna om en trygg studiemiljö förbarn och ungdomar skall kompletteras ge-nom att en särskild plan utarbetas för skyddetav elever och studerande mot våld, mobbningoch bråk samt genom bestämmelser om obli-gatoriska ordningsregler.

Rektorns och lärarens disciplinära befo-genheter kompletteras. Det bestäms om möj-ligheten att i vissa fall verkställa ett relege-ringsstraff innan det har vunnit laga kraft.Bestämmelserna om försök och ändringssö-kande justeras.

Lagarna avses träda i kraft så snart sommöjligt efter att de har antagits och blivitstadfästa.

—————

RP 205/2002 rd2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ........................................................1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING...............................................................................................2

ALLMÄN MOTIVERING.......................................................................................................41. Nuläge ...........................................................................................................................4

1.1. 1.1. Lagstiftning ..............................................................................................41.1.1. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen...............41.1.2. Fullgörande av läroplikten och avgiftsfri undervisning..............................41.1.3. Elevvård i den grundläggande utbildningen ................................................51.1.4. Läroplan och studiesociala förmåner enligt bestämmelserna i gym-nasielagen ......................................................................................................................61.1.5. Läroplan och studiesociala förmåner enligt bestämmelserna i lagen omyrkesutbildning.............................................................................................................61.1.6. Kommunens skyldigheter i fråga om folkhälsoarbetet ...............................71.1.7. Vissa samarbetsbestämmelser .......................................................................71.1.8. En trygg studiemiljö .......................................................................................81.1.9. Skyldigheter för elever och studerande ........................................................81.1.10. Disciplin.......................................................................................................81.1.11. Försök..........................................................................................................91.1.12. Ändringssökande och besluts verkställbarhet .......................................101.2. Praxis .............................................................................................................111.2.1. Läroplanerna.................................................................................................111.2.2. Elevvård.........................................................................................................111.2.3. Trygghet i inlärningsmiljön .........................................................................111.3. Bedömning av nuläget ..................................................................................111.3.1. Problem med tryggheten i inlärningsmiljön...............................................111.3.2. Förbättrad trygghet......................................................................................121.3.3. Kännedom om ungdomars missbruk..........................................................13

2. Propositionens mål och de viktigaste förslagen.......................................................132.1. Komplettering av grunderna för läroplanen och av läroplanerna...........132.2. Elevvård och frånvarokontroll ....................................................................152.3. En trygg studiemiljö .....................................................................................162.4. Disciplin .........................................................................................................162.5. Verkställande av elevs relegering för viss tid.............................................172.6. Avlägsnande av en elev som uppträder störande eller äventyrar säker-heten ........................................................................................................................182.7. Försök ............................................................................................................182.8. Överflyttande av bestämmelser från förordningar till lagar och specifice-ring av bestämmelsen om förlust av studierätten....................................................192.9. Ändringssökande ..........................................................................................19

3. Ekonomiska verkningar samt verkningar i fråga om organisation och personal204. Beredningen av propositionen ..................................................................................20

4.1. Förslag av arbetsgruppen för trygghet i grundläggande utbildning .......20

RP 205/2002 rd 3

4.2. Förslag av arbetsgruppen för elevvård.......................................................214.3. Beredningen enligt arbetsgruppernas förslag ............................................22

DETALJMOTIVERING........................................................................................................231. Lagförslag...................................................................................................................23

1.1. Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning ..........................231.2. Lag om ändring av gymnasielagen..............................................................261.3. Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning ...........................................281.4. Lag om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbild-ning ........................................................................................................................30

2. Ikraftträdande............................................................................................................303. Lagstiftningsordning .................................................................................................31

LAGFÖRSLAGEN.................................................................................................................32om ändring av lagen om grundläggande utbildning ...............................................32om ändring av gymnasielagen ...................................................................................37om ändring av lagen om yrkesutbildning.................................................................41om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning....................45

BILAGA...................................................................................................................................47

PARALLELLTEXTER..........................................................................................................47om ändring av lagen om grundläggande utbildning ...............................................47om ändring av gymnasielagen ...................................................................................56om ändring av lagen om yrkesutbildning.................................................................64om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning....................72

RP 205/2002 rd4

ALLMÄN MOTIVERING

1. Nuläge

1.1. 1.1. Lagstiftning

1.1.1. Grunderna för läroplanen för dengrundläggande utbildningen

I lagen om grundläggande utbildning(628/1998) som trädde i kraft den 1 januari1999 bestäms om den nioåriga grundläggan-de utbildningen. I denna lag bestäms ocksåom den förskoleundervisning som föregårgrundundervisningen och om den ettårigapåbyggnadsundervisningen.

Enligt 2 § lagen om grundläggande utbild-ning är målet att stödja elevernas utvecklingtill humana människor och etiskt ansvars-kännande samhällsmedlemmar samt att gedem sådana kunskaper och färdigheter somde behöver i livet. Målet för förskoleunder-visningen är dessutom att som en del avsmåbarnsfostran förbättra barnens förutsätt-ningar för inlärning. Utbildningen skall främ-ja bildningen och jämlikheten i samhället ochelevernas förutsättningar att delta i utbildningoch i övrigt utveckla sig själva under sin livs-tid. Utbildningens mål är vidare att säkerstäl-la att undervisning ges på lika villkor i till-räcklig utsträckning i hela landet. Enligt 3 §iakttas vid utbildningen enhetliga grunder ihela landet så som det bestäms i lagen, ord-nas utbildningen så att elevernas ålder ochförutsättningar beaktas och genomförs ut-bildningen i samarbete med hemmen. Enligt10 § förordningen om grundläggande utbild-ning (852/1998) skall eleven och hans vård-nadshavare tillräckligt ofta få uppgifter omelevens framsteg i studierna samt om elevensarbete och uppförande. Om lämnande avuppgifter bestäms närmare i läroplanen.

I fråga om timfördelning och grunder förläroplanen enligt 14 § 1 mom. lagen omgrundläggande utbildning beslutar statsrådetom de allmänna riksomfattande målen för ut-bildningen samt om hur den tid som användsför grundläggande utbildning fördelas mellanundervisning i olika ämnen, ämnesgrupperoch elevhandledning (timfördelning). Enligt2 mom. beslutar utbildningsstyrelsen om må-len för och det centrala innehållet i den

grundläggande utbildningens olika läroäm-nen, ämneshelheterna, elevhandledningensamt annan undervisning som avses i dennalag (grunderna för läroplanen). I 3 mom. be-stäms om beredningen av timfördelningenoch grunderna för läroplanen delvis i samrådmed social- och hälsovårdsministeriet samtmed forsknings- och utvecklingscentralen försocial- och hälsovården.

Enligt 15 § lagen om grundläggande ut-bildning skall utbildningsanordnaren god-känna en läroplan för den utbildning som av-ses i lagen. För den utbildning som anordnaskommunalt kan en särskild läroplan godkän-nas för varje kommun eller för varje skola el-ler så kan läroplanen gälla delvis för allkommunal grundläggande utbildning ochdelvis för en skola. Utbildningsanordnarenskall för undervisningen utarbeta och god-känna en läroplan med iakttagande av detsom bestäms i utbildningsstyrelsens grunderför läroplanen. Samarbetet med hemmen ienlighet med 3 § gäller också vid läroplanensutarbetande.

1.1.2. Fullgörande av läroplikten och av-giftsfri undervisning

Om fullgörande av läroplikten bestäms i 26§ lagen om grundläggande utbildning. Enligt1 mom. skall den läropliktiga delta i under-visning som ordnas med stöd av lagen omgrundläggande utbildning eller annars för-värva kunskaper som motsvarar den grund-läggande utbildningens lärokurs. Vårdnads-havaren skall se till att den läropliktiga full-gör läroplikten. Om en läropliktig inte deltari utbildning som ordnas med stöd av lagen,skall enligt paragrafens 2 mom. den kommundär den läropliktiga är bosatt övervaka hansframsteg.

Avgiftsfriheten för den grundläggande ut-bildningen grundar sig på 16 § grundlagenenligt vilken alla har rätt till avgiftsfri grund-läggande utbildning. Med avgiftsfrihet förden grundläggande utbildningen avses enligtgrundlagen förutom avgiftsfri undervisning,rätt till avgiftsfria måltider och, på de villkorsom bestäms i lag, rätt till avgiftsfria skol-skjutsar. Enligt motiveringen för 16 § 1

RP 205/2002 rd 5

mom. grundlagen omfattar den avgiftsfriaundervisningen också rätt till avgiftsfria lä-roböcker och andra läromedel som behövsvid undervisningen.

Om den avgiftsfria undervisningen bestämsnärmare i 31 § lagen om grundläggande ut-bildning. Enligt 1 mom. är läroböcker ochandra läromedel, arbetsredskap och arbets-material som behövs vid undervisningen av-giftsfria för eleverna. I samma moment be-stäms att handikappade elever och andra ele-ver i behov av särskilt stöd har rätt att av-giftsfritt få sådana tolknings- och biträdes-tjänster, övriga undervisnings- och elev-vårdstjänster, särskilda hjälpmedel samttjänster som ordnas med stöd av 39 §, omdetta är en förutsättning för att de skall kunnadelta i undervisningen. Nämnda paragraf 39gäller stöduppgifter i anslutning till special-undervisningen. Enligt den kan ministerietbesluta att en utbildningsanordnare för demsom antagits eller överförts till specialunder-visning skall sörja för rehabilitering i anslut-ning till specialundervisningen samt för ut-vecklings-, handlednings- och stöduppgifter ianslutning till nämnda undervisning.

1.1.3. Elevvård i den grundläggande ut-bildningen

Vården vid olycksfall som har drabbat ele-ven i skolan eller på någon annan plats därundervisning ordnas, under skolresan eller påinkvarteringsstället är avgiftsfri för eleven.Om detta bestäms i 34 § 1 mom. lagen omgrundläggande utbildning. Enligt 2 mom.finns det särskilda bestämmelser om skolhäl-sovården samt tjänster som behövs för attavhjälpa sociala och psykiska svårigheter hoseleverna. Denna hänvisning avser närmastbestämmelserna i 14 § folkhälsolagen(66/1972) och 7 § barnskyddslagen(683/1983).

I folkhälsolagen 14 § 1 mom. 5 punkten,sådan den lyder i lag 647/1998, bestäms attdet åligger kommunen att svara för skolhäl-sovård, till vilken hänförs övervakningen avde sanitära förhållandena i de skolor och lä-roanstalter som meddelar grundläggande ut-bildning och gymnasieutbildning inomkommunen samt för hälsovård och vissa un-dersökningar för eleverna och studerandena

vid dessa.I barnskyddslagen 7 §, sådan den lyder i

lag 139/1990, bestäms om utvecklande avservice som stöd vid fostran. I 1 mom. åläggsen kommun se till att vårdnadshavarna stödsvid fostran av barnen och att barnens, ung-domarnas och barnfamiljernas behov av sär-skilt stöd klarläggs. Enligt 2 mom. skallkommunen ordna tillräckligt stöd och till-räcklig handledning för eleverna i skolornainom det kommunala skolväsendet samt vid-ta andra behövliga åtgärder för att övervinnasociala och psykiska svårigheter i skolgångenoch elevernas utveckling samt utveckla sam-arbetet mellan hemmet och skolan. För dennauppgift kan kommunen ha skolpsykolog- ochskolkuratorstjänster enligt vad som närmarestadgas genom förordning. Enligt 3 mom.skall även barnets behov av vård och stödbeaktas, om en vuxen har barn i sin vård ochfår social- och hälsovårdsservice, såsom vårdpå grund av rusmedelsmissbruk eller mental-vård.

Angående skolpsykologer och skolkurato-rer bestäms närmare i 2 a § barnskyddsför-ordningen, sådan den lyder i förordning546/1990. Enligt 1 mom. skall skolpsykolo-gernas och skolkuratorernas arbete i mån avmöjlighet ordnas på ett sätt som passar de lo-kala förhållandena samt i relation till elevan-talet och de tjänster som står till buds. Skol-psykologerna och skolkuratorerna skall i hu-vudsak arbeta i skolan. Enligt 2 mom. skallskolpsykologen och skolkuratorn i egenskapav sakkunniga inom sitt område delta i plane-ringen och utvecklingen av skolsamfundetsverksamhet och dess undervisning och fost-ran. Enligt 3 mom. skall skolpsykologen ochskolkuratorn samarbeta med eleven, elevensföräldrar, personerna som vårdar och fostrareleven, skolsamfundet och skolväsendet, so-cial-, hälso- och sjukvårdsmyndigheternasamt andra myndigheter.

Enligt 3 § lagen om planering av ochstatsandel för social- och hälsovården(733/1992) skall kommunen anvisa resurserför den social- och hälsovård som ligger tillgrund för statsandelen. Beloppet är inte defi-nierat i lagen. Enligt 4 § i samma lag kan enkommun ordna service genom att sköta verk-samheten själv, genom avtal tillsammansmed andra kommuner, genom att vara med-

RP 205/2002 rd6

lem i en samkommun, eller genom att köpaservice från staten, en annan kommun, ensamkommun eller en privat serviceprodu-cent.

1.1.4. Läroplan och studiesociala förmå-ner enligt bestämmelserna i gym-nasielagen

I gymnasielagen (629/1998) bestäms omden allmänbildande gymnasieutbildning sombygger på den grundläggande utbildningenslärokurs. I 2 § bestäms om gymnasieutbild-ningens mål. Enligt 2 mom. skall gymnasie-utbildningen för ungdomar genomföras isamarbete med hemmen.

I 10 § gymnasielagen bestäms om timför-delningen och grunderna för läroplanen. En-ligt 1 mom., sådant det lyder i lag 1184/1998,beslutar statsrådet om de allmänna riksomfat-tande målen för gymnasieutbildningen samtom hur den tid som används för undervis-ningen skall fördelas mellan olika ämnena,ämnesgrupper och studiehandledning (tim-fördelning). Enligt 2 mom., sådant det lyder ilag 1184/1998, beslutar utbildningsstyrelsenom målen för och det centrala innehållet i deolika läroämnena, ämnesgrupperna och äm-neshelheterna samt om studiehandledningen(grunderna för läroplanen). Enligt 11 § gym-nasielagen skall utbildningsanordnaren god-känna en läroplan.

I 28 § gymnasielagen bestäms om studie-sociala förmåner. Till dem hör avgiftsfri un-dervisning och avgiftsfritt boende i ett elev-hem som utbildningsanordnaren anvisar samten avgiftsfri måltid för heltidsstuderande. I29 § bestäms om övriga förmåner. Paragra-fens 1 mom. gäller kostnaderna för skolresoroch studiestöd. Enligt 2 mom. har handikap-pade studerande och studerande som av nå-gon annan anledning är i behov av särskiltstöd i enlighet med vad som särskilt bestämsom detta rätt till de biträdestjänster, andraundervisnings- och elevvårdstjänster samtsärskilda hjälpmedel som studierna kräver.

I 14 § 1 mom. 5 punkten om grundläggan-de utbildning i nämnda folkhälsolag bestämsatt det åligger kommunen att svara för skol-hälsovården i kommunens läroanstalter.

1.1.5. Läroplan och studiesociala förmå-ner enligt bestämmelserna i lagenom yrkesutbildning

I lagen om yrkesutbildning (630/1998) be-stäms om den grundläggande yrkesutbild-ningen och om de examina som avläggsinom den (630/1998). I 5 § bestäms om ut-bildningens mål. Enligt 3 mom. skall den ut-bildning som ordnas för ungdomar genomfö-ras i samarbete med hemmen och enligt 4mom. har den grundläggande yrkesutbildningsom ordnas för handikappade dessutom sommål att i samarbete med dem som producerarrehabiliteringstjänster främja en total rehabi-litering av de studerande.

Paragraf 13 § gäller beslut om utbildning-ens mål och grunderna för läroplanen. Enligt1 mom. beslutar statsrådet om de allmännariksomfattande målen för utbildningen samtom de gemensamma studierna och deras om-fattning. Enligt 2 mom. beslutar utbildnings-styrelsen om målen för och det centrala inne-hållet i de studier som avses i 12 § 2 mom.särskilt för varje utbildningsområde och ex-amen (grunderna för läroplanen). Grundernaför läroplanen kan ges särskilt för utbildningavsedd för unga respektive vuxna. I 12 § 2mom. vartill hänvisas i 13 § 2 mom. bestämsom de studier som en examen omfattar. En-ligt 14 § lagen om yrkesutbildning skall ut-bildningsanordnaren godkänna en läroplanför utbildningen.

I 37 § lagen om yrkesutbildning bestämsom studiesociala förmåner och vissa andraförmåner. Moment 1 gäller undervisningensavgiftsfrihet, 2 mom. rätten till en avgiftsfrimåltid, 3 mom. boendet i studiebostäder och4 mom. kostnader för resor samt studiestöd.

I 38 § bestäms om studiesociala förmåner ispecialundervisningen. Enligt 1 mom. harstuderande som får specialundervisning rättatt få sådana biträdestjänster, övriga elev-vårdstjänster samt särskilda hjälpmedel vilkaär en förutsättning för att de skall kunna deltai undervisningen. Om andra tjänster ochstödåtgärder som ordnas för handikappadebestäms särskilt.

I 14 § 6 punkten folkhälsolagen, sådan denlyder i lag 647/1998, bestäms om kommu-nens skyldighet att för studerandena vid läro-anstalter som ordnar genom förordning be-

RP 205/2002 rd 7

stämd utbildning i kommunen oberoende avstuderandenas hemort tillhandahålla hälso-vård, till vilken hänförs övervakningen av desanitära förhållandena vid läroanstalternasamt studerandenas hälso- och sjukvård samttandvård.

1.1.6. Kommunens skyldigheter i frågaom folkhälsoarbetet

I 14 § 1 mom. folkhälsolagen bestäms omkommunens åligganden inom folkhälsoarbe-tet. Kommunen skall sköta dessa uppgifterockså för de elever som får grundläggandeutbildning och annan utbildning oavsett vadsom bestäms om skolhälsovården och stu-denthälsovården. Åtminstone följande be-stämmelser gäller i praktiken också skolbarnoch skolungdomar:

Enligt 1 punkten i momentet åligger detkommunen att upprätthålla hälsovårdsråd-givning, till vilken hänförs upplysningsarbeteom folkhälsan, vari ingår rådgivning om fö-rebyggande av havandeskap och anordnandeav hälsoundersökningar för kommunens in-vånare. Enligt 2 punkten, sådan den lyder ilag 248/1997, skall kommunen ordna kom-muninvånarnas sjukvård omfattande av läka-re utförd undersökning och av läkare giveneller övervakad vård och medicinsk rehabili-tering. Enligt 2 a punkten, sådan den lyder ilag 1117/1990, åligger det kommunen attmed beaktande av mentalvårdslagen(1116/1990) tillhandahålla sådana mental-vårdstjänster för kommuninvånarna som detär ändamålsenligt att anordna i hälsovårds-centraler. Enligt 3 punkten, sådan den lyder ilag 1051/1993, skall kommunen dra försorgom anordnandet av sjuktransport samt an-ordna och upprätthålla den medicinska rädd-ningsverksamheten samt den sjuktransport-beredskap som är nödvändig med beaktandeav lokala förhållanden, med undantag av an-skaffning och underhåll av vissa speciellafortskaffningsmedel. Enligt 4 punkten, sådanden lyder i lag 1219/2000, skall kommunensvara för tandvård, till vilken hänförs upp-lysningsverksamhet och förebyggande verk-samhet samt undersökning och vård avkommuninvånarnas tänder. Enligt 10 punk-ten, sådan den lyder i lag 248/1997, skallkommunen oberoende av patientens bo-

ningsort ordna brådskande öppen sjukvård,inklusive brådskande tandvård.

1.1.7. Vissa samarbetsbestämmelser

Skyldigheterna enligt 14 § folkhälsolagenhar beskrivits ovan i samband med de olikaskolformerna och skyldigheterna enligt 7 §barnskyddslagen samt skolpsykologernas ochskolkuratorernas samarbete med andra in-stanser i samband med elevvården inom dengrundläggande utbildningen.

I fråga om ordnandet av barnskydd enligt 4§ 1 mom. barnskyddslagen skall en kommunse till att barnskyddet till sin innebörd ochomfattning ordnas så som behovet i kommu-nen förutsätter. I 2 mom. bestäms att social-nämnden godkänner de allmänna grundernaoch anvisningarna för ordnandet och utveck-landet av det under nämnden lydande barn-skyddet. I fråga om utvecklande av uppväxt-förhållandena bestäms i 6 § 1 mom. i sammalag att socialnämnden och de övriga kommu-nala myndigheterna skall ge akt på och ut-veckla barnens och ungdomarnas uppväxt-förhållanden samt avhjälpa och förebyggamissförhållanden i dem. Enligt 2 mom. i pa-ragrafen skall socialnämnden förmedla in-formation om barnens och ungdomarnasuppväxtförhållanden och sociala problemsamt ge sakkunnighjälp till andra myndighe-ter och likaså till kommunens invånare och ikommunen verksamma samfund.

I 9 § lagen om missbrukarvård (41/1986)bestäms om samarbete. Enligt den skall inommissbrukarvården verksamma myndigheteroch samfund samarbeta med varandra. Sär-skild uppmärksamhet skall ägnas det inbör-des samarbetet mellan missbrukarvården åena sidan och den övriga social- och hälso-vården, nykterhetsverksamheten, bostads-myndigheterna, arbetskraftsmyndigheterna,skolväsendet, ungdomsverksamheten och po-lisen å den andra.

I fråga om utlämnande av sekretessbelagdauppgifter bestäms i 16 och 17 § lagen omklientens ställning och rättigheter inom soci-alvården (812/2000).

Uppgifter ur en sekretessbelagd handlingfår lämnas ut med klientens samtycke eller,när klienten saknar förutsättningar att bedö-ma betydelsen av samtycket, med samtycke

RP 205/2002 rd8

av klientens lagliga företrädare. Uppgifter fåremellertid inte lämnas ut med samtycke aven minderårig klients lagliga företrädare, omföreträdaren själv inte har rätt att få informa-tionen av en anledning som bestäms i lag.Om samtycke inte kan fås eller om klienteneller dennes lagliga företrädare uttryckligenförbjuder att en uppgift utlämnas, får densom ordnar eller lämnar socialvård, trotsskyldigheten att iaktta sekretess, ur handling-en lämna ut sådana uppgifter som är nödvän-diga för att behovet av vård av, omsorg omeller utbildning för klienten skall kunna utre-das, för att vården, omsorgen eller utbild-ningen skall kunna ordnas eller genomföraseller för att förutsättningarna för försörjning-en skall kunna tryggas. Uppgifter får utansamtycke eller trots ett förbud lämnas ut föratt trygga ett barns intressen och rättigheter,till en person eller sammanslutning som påuppdrag av socialvårdsmyndigheten sköteruppgifter inom socialvården samt till andramyndigheter, således exempelvis till en an-ordnare av undervisning eller utbildning.

1.1.8. En trygg studiemiljö

Enligt 29 § lagen om grundläggande ut-bildning har den som deltar i utbildning rätttill en trygg studiemiljö. Enligt 21 § gymna-sielagen och 28 § lagen om yrkesutbildninghar en studerande rätt till en trygg studiemil-jö.

Enligt motiveringen till regeringens propo-sition (RP 86/1997) med förslag till lagstift-ning om utbildningen som ligger till grundför de givna lagarna förutsätter bestämmel-sen dels att de lokaler och redskap som är av-sedda för undervisningen är trygga, dels attutbildningsanordnaren t.ex. sörjer för att ele-verna inte råkar ut för våld eller annan pen-nalism i skolan eller i någon annan verksam-het som skolan ordnar. Tryggheten i skollo-kalerna baserar sig i huvudsak på annan lag-stiftning än lagstiftningen om utbildning,dvs. på lagstiftningen om byggnader, brand-och räddningstjänst samt hälsoväsendet.

Enligt 19 § lagen om yrkesutbildning sva-rar arbetsgivaren för studerandens skydd iarbetet vid utbildning som ordnas på en ar-betsplats i samband med praktiska arbets-uppgifter även då studeranden inte står i ar-

betsavtalsförhållande till arbetsgivaren. Ut-bildningsanordnaren är dock inte för egen delbefriad från ansvar. Utbildningsanordnarenskall för sin del handla så att rätten till entrygg studiemiljö förverkligas också underperioder av utbildning på arbetsplatsen.

1.1.9. Skyldigheter för elever och stude-rande

I 35 § lagen om grundläggande utbildningbestäms om elevens skyldigheter. En elevskall delta i den grundläggande utbildningenom han inte av särskilda skäl tillfälligt harfått befrielse. En elev skall utföra sina upp-gifter samvetsgrant och uppträda korrekt.Motsvarande bestämmelser ingår i 25 §gymnasielagen och 34 § lagen om yrkesut-bildning, med den skillnaden att en elev igymnasium eller yrkesskola inte behöverange något om tillfällighet eller särskilt skälför att få befrielse.

Trots att det i utbildningslagarna inte ut-tryckligen bestäms om en möjlighet att utfär-da ordningsstadgor eller andra bestämmelser,har det ansetts att verksamheten i skolan ochläroanstalten kan styras genom interna be-stämmelser. Bestämmelserna kan till exem-pel gälla ett korrekt uppträdande hos eleveroch studerande. Om sådana bestämmelser ut-färdas, är de nödvändiga regler för att åstad-komma ordning och reda i verksamheten. Ettolovligt och omotiverat handlingssätt i stridmed reglerna kan leda till disciplinära åtgär-der. Genom interna bestämmelser får en av-vikelse från de grundläggande fri- och rättig-heterna enligt grundlagen eller från andraomständigheter som hör till området för lag-stiftningen dock inte ske. En sådan ersätt-ningsskyldighet som anges i (412/1974) ska-deståndslagen kan inte utvidgas.

1.1.10. Disciplin

I 36 § lagen om grundläggande utbildningbestäms om disciplinen. Om en elev brytermot ordningen, gör sig skyldig till fusk ellerannars uppför sig olämpligt, kan han tillrät-tavisas genom disciplinärt straff. Disciplinärastraff är skriftlig varning och avstängning aveleven för högst tre månader. Utbildningsan-

RP 205/2002 rd 9

ordnaren skall se till att eleven under av-stängningstiden kan följa studietakten. I 15 §barnskyddslagen bestäms om bevakande avbarns fördel. Vid handläggning i skolnämn-den av ärende som gäller avstängning av lä-ropliktigt barn från skola bör enligt 1 mom. iparagrafen en representant för socialnämndenvid behov vara närvarande. Det ankommerpå nämnden enligt 3 mom. i samma paragrafatt särskilt bevaka barnets fördel samt att imån av möjlighet tillsammans med vård-nadshavarna stöda barnets utveckling till enansvarskännande individ.

En elev som stör undervisningen kan blitillsagd att lämna klassrummet för den tidsom återstår av lektionen. En elev som upp-för sig olämpligt kan ges högst två timmarskvarsittning. En elev som försummat sinahemuppgifter kan åläggas att efter skolda-gens slut under högst en timme åt gången ut-föra sina uppgifter under övervakning.

Om förfarandet vid tillrättavisning av ele-ven och vid disciplinära åtgärder bestäms i17 § förordningen om grundläggande utbild-ning. Innan en elev avstängs för viss tid, gesen skriftlig varning eller kvarsittning skallden handling eller försummelse som åtgärdengrundar sig på preciseras, eleven höras samtannan behövlig utredning skaffas. I fråga omavstängning för viss tid och skriftlig varningskall ett beslut utfärdas. Innan en elev av-stängs för viss tid eller ges en skriftlig var-ning skall också elevens vårdnadshavare gesmöjlighet att bli hörd. Elevens vårdnadshava-re skall underrättas om andra åtgärder somföreskrivs i denna paragraf, med undantag avutvisning ur klassrummet.

Enligt 26 § gymnasielagen och 35 § lagenom yrkesutbildning kan en studerande sombryter mot ordningen, gör sig skyldig till fuski studierna eller annars uppför sig olämpligttillrättavisas genom disciplinärt straff. Dessastraff är skriftlig varning och avstängning avstuderanden från läroanstalten för högst ett årsamt uppsägning av studeranden från elev-hemmet. Enligt båda paragraferna kan enstuderande, om han är föremål för rannsakanmed anledning av brott, avstängas från studi-erna för den tid som rannsakan pågår om det-ta är motiverat med hänsyn till det brott somhan misstänks ha gjort sig skyldig till ellertill omständigheter som har samband med

detta. Om andra straffåtgärder finns inga be-stämmelser. Om förfarandet i disciplinäraärenden bestäms genom förordningar medstöd av lagar.

Förordningarna som getts med stöd av la-garna om utbildning innehåller bestämmelserom verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande. Underden tid då åtal mot en elev eller en studeran-de är anhängigt vid domstol får disciplinärtförfarande av samma skäl inte inledas ellerfortsättas mot honom. Om en domstol harfrikänt en elev eller en studerande får disci-plinärt förfarande av samma skäl inte inledaseller fortsättas annat än med stöd av en sådanomständighet som inte kan betraktas som ettbrott men som kan medföra en disciplinärbestraffning. Om en domstol har dömt enelev eller en studerande till straff, får han inteav samma skäl påföras disciplinstraff. Enelev eller en studerande kan dock avstängasför viss tid och en studerande kan avstängasfrån studentbostaden om det med hänsyn tillbrottet eller omständigheterna i sambandmed det är motiverat.

I paragraferna om disciplin i lagarna omutbildning bestäms att om förfarandet i deärenden som avses i denna paragraf bestäms,utöver det som bestäms i lagen om förvalt-ningsförfarande, genom förordning.

Enligt 14 § 3 mom. kommunallagen(365/1995) kan beslutanderätten i ett ärendesom inbegriper utövning av administrativttvång delegeras endast till ett organ.

Inom undervisningsväsendet har det ansettsatt en enskild tjänsteinnehavare med beak-tande av denna bestämmelse och den beprö-vade erfarenheten inte kan besluta om av-stängning av elev eller studerande utan attbeslutsfattaren skall vara ett organ. Om be-slutanderätten bestäms i en instruktion elleren annan motsvarande handling.

1.1.11. Försök

Om försök bestäms i 20 § lagen om grund-läggande utbildning, 15 § gymnasielagen och23 § lagen om yrkesutbildning. Paragrafernaär likalydande. Enligt 1 mom. i paragrafernakan vederbörande ministerium bevilja till-stånd till ett sådant försök som behövs för ut-vecklandet av utbildning som avses i respek-

RP 205/2002 rd10

tive lag och som förutsätter avvikelse frånbestämmelserna om undervisning i sammalag och i en förordning som utfärdats medstöd av den samt från gällande lagstiftningoch andra bestämmelser om undervisningensom meddelats med stöd av dem. Utbild-ningsstyrelsen kan ge tillstånd till försök somavviker från utbildningsstyrelsens föreskrif-ter. Enligt 2 mom. i paragraferna skall försö-ket följa ett program som utbildningsstyrel-sen har godkänt.

1.1.12. Ändringssökande och besluts verk-ställbarhet

I fråga om ändringssökande i 42 § lagenom grundläggande utbildning

uppräknas de beslut vilka gäller en namn-given elev, över vilka ändring kan sökas ge-nom besvär. Enligt 5 mom. får ändring i and-ra beslut än de som bestäms i denna paragraf,vilka har fattats enligt denna lag eller en för-ordning som utfärdats med stöd av den ochvilka gäller en namngiven elev, inte sökasgenom besvär. Samtidigt förbjuds besväröver vissa beslut i länsrätten och länsstyrel-sen.

Ändring i ett beslut av utbildningsanordna-ren som gäller varning till en elev, avstäng-ning av en elev för viss tid eller vård avolycksfall i skolan söks genom besvär hoslänsstyrelsen så som bestäms i förvaltnings-processlagen (586/1996).

Med stöd av 2 mom. i paragrafen söks änd-ring i vissa beslut genom besvär hos länssty-relsen. Det gäller frågor som förutom den ju-ridiska betydelsen beräknas ha en pedagogiskbetydelse.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en elev, avstängning av elev för viss tideller ett ärende som avses i 2 mom. skall an-föras inom 14 dagar från att elevens vård-nadshavare fick del av beslutet. Besvär enligtdetta moment skall behandlas i brådskandeordning.

I paragrafen om ändringssökande nämnsockså att yrkande av rättelse i bedömningenav en elevs studieprestationer bestäms genomförordning. Samtidigt förbjuds besvär i sa-ken.

På grundval av allmänna bestämmelser omändringssökande i förvaltningsprocesslagen

och kommunallagen kan ändring sökas i and-ra beslut än de som gäller namngivna eleveroch som fattats av kommuner, samkommuneroch statliga läroanstalter med stöd av be-stämmelserna om ändringssökande i lagarnaom utbildning. På grundval av förvaltnings-processlagen kan ändring sökas i beslut avstatliga förvaltningsmyndigheter inom un-dervisning. Ändring får inte sökas till exem-pel i ett beslut som gäller en enskild elev, omdet är fråga om rätt till religionsundervisningenligt den egna trosbekännelsen.

I 42 § 5 mom. lagen om grundläggandeutbildning förbjuds besvär över beslut somlänsstyrelsen och länsrätten fattat på grund avbesvär. Detta besvärsförbud gäller inte besluti fråga om avgiftsfrihet och andra studiesoci-ala förmåner, stöd- och biträdestjänster, ellerhjälpmedel, varför ändring i förvaltnings-domstolens beslut avseende dessa ärendenkan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

I 34 § gymnasielagen och 44 § lagen omyrkesutbildning bestäms på motsvarande sättom ändringssökande med de undantag somberor på de olika skolformerna. Ändring i ettbeslut söks i gymnasium hos länsstyrelsenom beslutet gäller antagning av studerande,särskilda undervisningsarrangemang, tillgo-doräknande av studier som fullgjorts i ett an-nat sammanhang, förlängning av den tid un-der vilken gymnasiets eller yrkesutbildning-ens lärokurs får slutföras eller när en stude-rande skall anses ha avgått eller i fråga omyrkesutbildning förlust av studierätten.

Efter att lagen om förvaltningsdomstolarna(430/1999) trädde i kraft den 1 november1999 är det förvaltningsdomstolen som är be-svärsmyndighet i stället för länsrätten.

Lagarna om utbildning innehåller inga be-stämmelser om besluts verkställbarhet, varfördenna bestäms enligt 31 och 32 § förvalt-ningsprocesslagen. Ett beslut i vilket ändringfår sökas genom besvär får inte verkställasinnan det har vunnit laga kraft. Ett beslut kandock verkställas innan det har vunnit lagakraft, om så stadgas i lag eller förordning el-ler om beslutet till sin natur är sådant att detbör verkställas omedelbart eller om ett all-mänt intresse kräver att verkställigheten avbeslutet inte uppskjuts. Efter att besvär haranförts kan besvärsmyndigheten förbjuda attbeslutet verkställs eller bestämma att verk-

RP 205/2002 rd 11

ställigheten skall avbrytas eller föreskrivanågot annat som gäller verkställigheten.

1.2. Praxis

1.2.1. Läroplanerna

Grunderna för läroplanen för den grund-läggande utbildningen, årskurserna 1—2 ut-arbetades och godkändes av Utbildningssty-relsen 27.3.2002. I dessa godkända läro-plansgrunder har också elevvården beaktats.Utbildningsanordnaren skall från 1.8.2002beakta de av Utbildningsstyrelsen bestämdaläroplansgrunderna och utifrån dem utarbetamålen för och innehållet i undervisningen.Målen för och innehållet i elevvården och isamarbetet hem-skola utarbetas också i dettasammanhang.

Utbildningsstyrelsen fortsätter med att ut-arbeta grunderna för läroplanen för dengrundläggande utbildningen, årskurserna 3-9och det är meningen att de läroplaner som ärbaserade på dem tas i bruk senast från1.8.2006. Också i dessa läroplansgrunderskall målen för och innehållet i elevvårdenoch i samarbetet hem-skola beaktas. Ocksånär de nya läroplansgrunderna för gymnasie-utbildningen utarbetas tas målen för elevvår-den och samarbetet mellan hemmet och läro-anstalten till övervägande.

De branschspecifika läroplanerna inom yr-kesutbildningen har reviderats i sambandmed att examina blev treåriga. De senast re-viderade läroplanerna togs i bruk den 1 au-gusti 2001. I grunderna nämns ingenting ommålen för elevvården eller om samarbetetmellan hemmet och läroanstalten.

1.2.2. Elevvård

En arbetsgrupp som tillsattes av undervis-ningsministeriet har definierat målen förelevvården (Promemorior av undervisnings-ministeriets arbetsgrupper 13:2002).

Med elevvård inom den grundläggande ut-bildningen och elevvård för studerande inomgymnasie- och yrkesutbildningen avses detsom för eleven och den studerande främjaroch upprätthåller hans studieframgång, godapsykiska och fysiska hälsa och sociala väl-färd och sådana verksamheter som ökar för-

utsättningarna för detta. Genom elevvårdmotverkas, igenkänns och korrigeras inlär-ningssvårigheter samt psykiska, fysiska ochsociala svårigheter. För att en god elevvårdskall förverkligas fordras ett yrkesövergri-pande samarbete. I skolorna och läroanstal-terna är det rektorn, lärarna, de anställdainom skolhälsovården, skolpsykologerna,skolsocialarbetarna samt specialarbetarna förelevens inlärning, välfärd och rehabiliteringsom genomför elevvården. En välordnad un-dervisning är den centrala metoden när detgäller att främja allsidig välfärd för eleveroch studerande.

I lagen om grundläggande utbildningen an-vänds begreppet elev och i gymnasielagenoch lagen om yrkesutbildning begreppet stu-derande. I samtliga lagars bestämmelser an-vänds dock numera begreppet elevvård.

1.2.3. Trygghet i inlärningsmiljön

Lagen om grundläggande utbildning, gym-nasielagen och lagen om yrkesutbildning in-nehåller bestämmelser om trygghet i inlär-ningsmiljön. En elev har rätt till en trygg stu-diemiljö. Med stöd av dessa bestämmelserbör utbildnings- och undervisningsanordna-ren skapa sådana förutsättningar för inlär-ningen att en trygg inlärningsmiljö de factoförverkligas. Det betyder att inlärningsmiljönoch de fysiska och psykiska ramarna stöderelevens/den studerandes välfärd under helastudietiden. En trygg inlärningsmiljö är ock-så grunden för en högklassig och framgångs-rik verksamhet för skolor och läroanstalter,elever och övrig personal. En trygg inlär-ningsmiljö förutsätter ett brett samarbetemellan olika förvaltningar och aktörer och etttillräckligt informationsutbyte mellan de oli-ka aktörerna.

1.3. Bedömning av nuläget

1.3.1. Problem med tryggheten i inlär-ningsmiljön

Under de senaste tio åren har det skett be-tydande förändringar i barnens och ungdo-marnas ställning och välfärd. Trots att störstadelen av barnen mår bättre än förr, hopar sigproblemen för en del av dem och det syns i

RP 205/2002 rd12

deras sätt att ta vara på sig själva. Problemenger sig tillkänna som försämrad hälsa hosbarnen, svårigheter med inlärningen samtförsvagad social välfärd. Hemmens möjlig-heter att ge barnen och ungdomarna grund-trygghet har i vissa fall försvagats avsevärt.Ungdomarnas osociala beteende och ökaderusmedelsbruk beror av detta. Det har blivitett betydande mål för att främja jämlikhet attfrämja trygghet och välfärd för barn ochungdomar. Det har uppstått ett större behovän förut av elevvårdstjänster och andra stöd-tjänster.

Skolorna och läroanstalterna har inte be-sparats olika riskfaktorer som hotar trygghe-ten i inlärningsmiljön. Nedan anges faktorersom försvagar inlärningsmiljön i grundskolanenligt länsstyrelsernas riksomfattande be-dömning av elevvården och tryggheten i in-lärningsmiljön 2001.

Enligt bedömningen hotas tryggheten i in-lärningsmiljön i olika skolor av följande risk-faktorer: mobbning i ca 90 procent av sko-lorna, allvarligt bråk under lektionen i över60 procent av skolorna, olyckshändelser ocholycksfall i ca 60 procent av skolorna, våldmellan eleverna i ca 50 procent av skolorna,stölder, snatteri i närmare 40 procent av sko-lorna, rökning i skolan ca 30 procent, hotel-ser, våld och mobbning riktade mot lärarna inärmare 20 procent av skolorna, hot på grundav olika rusmedel i närmare 10 procent avskolorna och i ca 5 procent av skolorna haren elev hotat övriga medlemmar i skolsam-fundet med ett eggvapen eller annat vapen.Ovan beskrivna hot visar också att det underskoldagen förekommer faktorer som hindrarelevernas inlärning, hälsa och social välfärd.Utöver de ovan nämnda problemen före-kommer det allvarliga psykisk-sociala pro-blem i skolorna. Under läsåret 2000—2001hade i 36 procent av skolorna en eller fleraelever anvisats vård eller fortsatta undersök-ningar på grund av psykiska problem. Fallendär en person anvisats vård på grund av al-koholbruk förekom i sex procent av skolornaoch på grund av narkotika i sju procent avskolorna. Anmälan till barnskyddet hadegjorts i 27 procent av skolorna.

1.3.2. Förbättrad trygghet

Man har på många sätt i skolorna försöktmotverka bråk som skapar otrygghet ochkrissituationer. Nästan alla skolor har gemen-samt överenskomna pedagogiska principer,om förhållningssättet i mobbningsituationeroch förhindrande av mobbning, om hand-lingsmönstret vid olyckshändelser, omolycksfall inträffar eller om en elev plötsligtinsjuknar. För allvarliga kris- och våldssitua-tioner samt för motverkande av rusmedels-bruk finns det inte ett enhetligt handlings-mönster i alla skolor.

Läroplanen i de flesta skolor innehåller ettavsnitt om tryggheten i inlärningsmiljön. Deflesta skolor har skriftliga anvisningar omtrygghetsplanering och upprätthållande av enkrisberedskap. De flesta skolor har också enfastställd ordningsstadga, och likaså en sä-kerhetsplanering som grundar sig på lagenom räddningsväsendet. Det finns en arbetar-skyddsplan som grundar sig på arbetar-skyddslagen i omkring hälften av landetsskolor.

När det gäller handlingsmönster, planeroch krisberedskap i avsikt att främja trygghe-ten i inlärningsmiljöerna förefaller det somom behovet i skolorna leder till verksamhetsom förhindrar faror. Det är i skolorna i destadslika kommunerna, de stora skolorna ochde högsta klasserna samt de skolor som harallvarliga och ofta förekommande problemsom man oftast och mångsidigast vidtagit åt-gärder för att minimera tryggehetsriskerna.

Bedömningen ger vid handen att viljan attförbättra tryggheten och behovet att utvecklatryggheten hänför sig till skolbyggnaderna,skolgården, trafikarrangemang samt storle-ken på undervisningsgrupperna. Det finnsockså ett tydligt behov att allmänt öka densociala och psykiska tryggheten i skolorna.

Trots att elevvården och tryggheten i inlär-ningsmiljöerna inte varit föremål för en riks-omfattande bedömning i utbildningen påandra stadiet, torde en sådan slutledningkunna dras att de faktorer som hotar trygghe-ten för eleverna i den grundläggande utbild-ningen existerar också i utbildningen på and-ra stadiet. Det finns ett behov att utvecklalagstiftningen både för den grundläggandeutbildningen och för utbildningen på andra

RP 205/2002 rd 13

stadiet. Genom utveckling av lagstiftningenbör främjande av såväl elevernas/de stude-randes goda inlärning, goda hälsa som derassociala välfärd eftersträvas. Ett främjande avvälfärden genom lagstiftning bör vara grupp-baserat, så att arbetet och studieförhållandenaförbättras både ur elevernas/de studerandesoch ur lärarnas arbetssynvinkel.

Statsrådet fattade den 4 mars 1999 ett prin-cipbeslut om ett nationellt brottsförebyggan-de program. Programmets tyngdpunkt liggervid brottsförebyggandet på det lokala planet.Syftet är att brottsförebyggande program ut-arbetas i alla kommuner. Enligt programmetsrekommendationer bör alla kommuner åt-minstone ordna samarbete mellan skolorna,ungdomsväsendet, socialväsendet och poli-sen för att motarbeta ungdomsbrottslighetoch annat normstridigt beteende hos barn ochungdomar.

På det verksamhetsområde som hör till un-dervisningsministeriet utvecklas skolans rollför att förebygga brottslighet. I denna avsiktutvidgas försök med skolklubbar, tryggastillgången till specialundervisning och görssärskilda insatser för utbildning av barn ochunga som löper risk att marginaliseras ochutvecklas elevvården och elevhandledningen.I lärarutbildningen skall mer än hittills ingåkontroll av klassgemenskapen och lärarnasberedskap att känna igen om stödja barn ochungdomar i svåra livssituationer skall utveck-las. Praxis i fråga om att ingripa mot skolk-ning och mobbning skall framhävas.

I avsnittet om skol- och ungdomspolitiken iprincipbeslutet uppmärksammas bland annatskolans fostrarroll, skoldisciplinen och allasmotivering. För utbildning av barn och ungasom löper risk att marginaliseras nämns somsärskilda insatser att elevvården och elev-handledningen skall utvecklas.

1.3.3. Kännedom om ungdomars missbruk

I promemorian av social- och hälsovårds-ministeriets arbetsgrupp med uppgift att ut-reda användningen av narkotikatestning (ar-betsgruppspromemorior 2002:2) behandlasfrågor i anslutning till narkotikatestning i ar-betslivet och beträffande arbetspraktik i an-slutning till studier. Arbetsgruppspromemo-rian innehåller en redogörelse för narkotika-

problemets utbredning i Finland. I redogörel-sen berättas bland annat följande:

"Narkotikamissbruket och tillhörande häl-soproblem och sociala problem samt brotts-ligheten har ökat de senaste åren. I berus-ningssyfte används för det mesta alkohol, lä-kemedel som påverkar centrala nervsystemet,cannabis och amfetamin.

Ungdomarnas rusmedelsbruk inleds i allttidigare åldrar och har ökat. Det vanligasterusmedlet bland finländska ungdomar är fort-farande alkohol, men narkotikamissbruket,speciellt av cannabis och exthasy har ökat.Av 15—16 -åringarna i nionde klassen igrundskolan meddelade tio procent i mars1999 att de någon gång i livet prövat ett olag-ligt rusmedel. Jämfört med 1994 har andelenfördubblats.

Enligt preliminära uppgifter i en undersök-ning som beskriver ungdomsbrottsligheten1995 - 2001 utförd av Rättspolitiska forsk-ningsinstitutet konstateras att brottsbeteendetbland unga under hela perioden kännetecknasav en ökande användning av marijuana ochhasch. År 1995 berättade 4,4 procent av ung-domarna, 1996 7,8 procent, 1998 5,8, procentoch 2001 7,7 procent att de åtminstone engång använt marijuana eller hasch under en-kätåret. En enkät som beskriver andra drogergjordes för första gången 2001. Då berättade1,6 procent av ungdomarna att de åtminstoneen gång använt andra droger än cannabispro-dukter.

Största delen av narkotikamissbrukarna äryngre än 30 år. Regionalt sett är narkotika-bruket och missförhållandena på grund avnarkotika vanligare i södra Finland och i destörsta städerna."

2. Proposit ionens mål och de vikt i-gaste förslagen

2.1. Komplettering av grunderna för lä-roplanen och av läroplanerna

För elevernas sunda uppväxt och utveck-ling krävs för individen och gemenskapensådana förhållanden som förutom elevernasålder och förutsättningar också beaktar verk-ningar och förebyggande av riskfaktorer un-der uppväxten och utvecklingen i sambandmed anordnandet av undervisningen. Ut-

RP 205/2002 rd14

gångspunkten är att undervisningen skallordnas så att också elevernas sunda uppväxtoch utveckling främjas.

Grunderna för läroplanen består av målenoch det centrala innehållet för de olika läro-ämnena och ämnesområdena samt för elev-handledningen och den övriga undervisning-en, varom utbildningsstyrelsen beslutar i frå-ga om den grundläggande utbildningen,gymnasieutbildningen och yrkesutbildning-en. Grunderna för läroplanen föreslås i pro-positionen inkludera också de centrala prin-ciperna för elevvården och för den grundläg-gande utbildning målen för och det centralainnehållet i samarbetet mellan hemmet ochskolan samt för gymnasieutbildningen ochyrkesutbildningen samarbetet mellan hemmetoch läroanstalten. Syftet är att elevens ochden studerandes lärande, uppväxt, utvecklingoch allsidiga välfärd främjas. Således skallarrangemangen avseende elevvården samtsamarbetet mellan hemmet och skolan ochhemmet och läroanstalten också inkluderas iden läroplan som undervisnings- eller utbild-ningsanordnaren godkänner. Det bestäms attutbildningsstyrelsen i grunderna för läropla-nen skall fastställa sådana mål för elevvårdensom hör till elevvården inom undervisnings-väsendet, men inte till tjänsterna inom soci-alvården eller hälsovården.

Riksdagens justitieombudsman har i svaretpå en klagoskrift om mobbning meddelat atthon anser det vara särskilt viktigt att syftetmed beredningen i undervisningsministerietsarbetsgrupper är förverkliga rätten till entrygg studiemiljö enligt 29 § lagen om grund-läggande utbildning, som justitieombuds-mannen anser vara en förutsättning för för-verkligande av de grundläggande fri- och rät-tigheterna enligt 16 § grundlagen. Ocksåstatsrådets justitiekansler har i svaret på kla-gan över den långa skoldagen för grundskol-eleverna fäst uppmärksamhet vid samarbetetmed hemmen.

Hälsoproblem samt mentala och socialaproblem hos elever och studerande inverkarmenligt på skolgången och studierna. Hit hörtill exempel pubertetsproblem under barnsoch ungdomars uppväxt, läs- och skrivsvå-righeter och andra inlärningssvårigheter,mobbning samt krissituationer och mentalaproblem för barn och ungdomar och deras

familjer. Ofta uppträder problemen först somsvårigheter under skolgången och studierna.Därför är det ändamålsenligt att inkluderaelevvården i grunderna för läroplanen och ide lokala läroplanerna. Det är särskilt viktigtatt undervisningsmyndigheterna samt social-och hälsovårdsmyndigheterna verkar i sam-råd såväl nationellt som lokalt.

I propositionen föreslås att utbildningssty-relsen skall förbereda grunderna för läropla-nen avseende elevvården samt samarbetetmellan hemmet och skolan och hemmet ochläroanstalten i samråd med forsknings- ochutvecklingscentralen för social- och hälso-vården. I paragrafen om läroplanen i lagarnaföreslås att läroplanen avseende elevvårdensamt samarbetet mellan hemmet och skolaneller hemmet och läroanstalten skall utarbe-tas i samråd med de myndigheter som sköterverkställandet av social- och hälsovården iden kommun där skolan är placerad. Syftet äratt social- och hälsovården garanterat beaktasi läroplanen för undervisning eller utbildningockså på den lokala nivån. Samtidigt föreslåsen bestämmelse om att utbildningsanordna-ren också fastslår formerna för samarbetetmellan hemmet och skolan och för elevvår-den. l gymnasiet och inom yrkesutbildningenskall utbildningsanordnaren på motsvarandesätt fastslå formerna för samarbetet mellanhemmet och läroanstalten samt för elevvår-den.

Ärenden om elevvård samt samarbete mel-lan hem och skola skall inte tas med i grun-derna för läroplanen för vuxenundervisning.De 18 år fyllda studerandenas myndighetskall beaktas också i läroplanerna och infor-mationspraxis som rör de ungas utbildning.

Utbildningsstyrelsen har till grunderna förläroplanen för den grundläggande utbild-ningen, årskurserna 1–2, som godkändes27.3.2002 fogat frågorna om samarbete mel-lan hemmet och skolan samt elevvården.Punkten om samarbete mellan hem och skolahar bekräftats med följande ordalydelse:

"Vårdnadshavarna har det främsta ansvaretför barnet. Skolan skall ge vårdnadshavarnamöjlighet att med till buds stående medel,även i skolarbetet, ansvara för det egna bar-nets fostran och inlärning i enlighet meduppställda mål. Samarbetet mellan hemmetoch skolan skall organiseras så att familjerna

RP 205/2002 rd 15

vid behov får hjälp av det yrkesövergripandesamarbetsnätet i frågor som gäller elevernasskolgång.

Vårdnadshavarna skall ha möjlighet att del-ta i planeringen och utvärderingen av verk-samheten i skolan. Skolan måste ta initiativtill samarbete. I samarbetet mellan hem ochskola är utgångspunkten att alla berörda par-ter är jämlika."

Punkten om elevvården har följande inne-håll:

"Elevvården skall ha hand om elevernaspsykiska, fysiska och sociala välbefinnande.Genom elevvård främjar de vuxna elevernasharmoniska tillväxt och utveckling samt sä-kerställer möjligheten till jämlikt lärande föralla. Målet är att skapa en trygg och sundstudie- och arbetsmiljö samt att skydda ele-vernas mentala hälsa.

De som är knutna till elevvårdsverksamhe-ten strävar efter att i tillräckligt god tid upp-täcka inlärningssvårigheter och övriga pro-blem och sedan ingripa.

Elevvårdsarbetet kan samordnas i en yrke-sövergripande elevvårdsarbetsgrupp."

Dessutom uppräknas i grunderna för läro-planen det läroplanen skall innehålla när detgäller elevvård.

2.2. Elevvård och frånvarokontroll

I propositionen föreslås att en ny paragraf31 a § om elevvård fogas till lagen omgrundläggande utbildning. I paragrafen be-stäms om elevens rätt att avgiftsfritt få elev-vård som är nödvändig för att han skall kun-na delta i undervisningen och anges syftetmed elevvården. Enligt definitionen avsesmed elevvården elevens goda inlärning ochett främjande och upprätthållande av elever-nas psykiska, fysiska och sociala välbefin-nande och verksamhet som förbättrar detta.

I 2 mom. skall den verksamhet somhänför sig till elevvården anges. I elevvårdenskall enligt den ingå elevvård i enlighet medden läroplan som godkänts av utbildningsan-ordnaren samt sådana elevvårdstjänster som ifolkhälsolagen avses med skolhälsovård ochi barnskyddslagen avses med stöd vid fost-ran. Bestämmelser om dessa tjänster finns i14 § 1 mom. folkhälsolagen och 7 § barn-skyddslagen.

Enligt 3 mom. skall utbildningsanordnarenombesörja att nödvändiga elevvårdstjänsterordnas för en elev vars uppförande föranlettett sådant disciplinärt straff som avses i 36 §1 mom. De disciplinära åtgärderna avser attlotsa en störande elev att ändra sitt uppföran-de. Om elevens uppförande leder till enskriftlig varning eller avstängning för visstid, är det skäl att söka lösningar på elevensproblem också med andra medel.

I 31 § 1 mom. lagen om grundläggande ut-bildning bestäms om avgiftsfri undervisning.I momentet bestäms också om rätt för handi-kappade elever och andra elever i behov avsärskilt stöd att få vissa tjänster och hjälpme-del. Eftersom alla elever enligt 31 a § skallha rätt till elevvårdstjänster, föreslås att om-nämnandet av elevvårdstjänster stryks urmomentet.

Elevens rätt till elevvårdstjänster reglerasinte inom gymnasie- och yrkesutbildningenför att motsvara lagen om grundläggande ut-bildning.

Det föreslås att sådana bestämmelser fogastill gymnasielagen och lagen om yrkesutbild-ning att målet för elevvården för studerandeanges på motsvarande sätt som målet förelevvården anges inom den grundläggandeutbildningen. Utbildningsanordnaren åläggsnär det gäller gymnasiet att se till att handi-kappade elever och andra elever i behov avsärskilt stöd informeras om existerande häl-so- och socialvårdstjänster och får handled-ning med att uppsöka dessa tjänster. I den pa-ragraf om elevvård för studerande som skallfogas till lagen om yrkesutbildning hänvisastill tjänsterna enligt folkhälsolagen och barn-skyddslagen och bestäms om skyldighetenför utbildningsanordnaren att verka i samrådmed myndigheter och andra instanser somordnar tjänsterna och att informera studeran-de om förmånerna och tjänsterna. En stude-rande skall dessutom vid behov få handled-ning med att söka sig till förmånerna ochtjänsterna. Bestämmelserna för gymnasiet re-spektive yrkesutbildningen avviker från var-andra delvis för att det ordnas specialunder-visning inom yrkesutbildningen, men inteinom gymnasieutbildningen. Bestämmelser-na i gymnasielagen och lagen om yrkesut-bildning i vilka begreppet "elevvård" nämns isamband med bestämmelserna om rätt för

RP 205/2002 rd16

handikappade elever och andra elever i be-hov av särskilt stöd ändras så att begreppet"elevvård" stryks och om elevvård för stude-rande bestäms bara i de bestämmelser somuttryckligen gäller denna. En hänvisningsbe-stämmelse om elevvård för studerande före-slås bli fogad till 11 § lagen om yrkesinriktadvuxenutbildning (631/1998).

För närvarande finns det inga bestämmelserom kontroll av elevernas frånvaro. Eftersomen tät frånvaro i huvudsak berör samma ele-ver och drabbar deras skolresultat, är det skälatt kontrollera deras frånvaro och vid behovreda ut orsakerna. Det föreslås därför att enbestämmelse fogas till 26 § om fullgörandeav läroplikten enligt vilken utbildningsan-ordnaren skall kontrollera frånvaro när detgäller elever i grundläggande utbildning ochunderrätta vårdnadshavaren om olovlig från-varo. Det sägs ingenting i lagen om hursnabbt frånvaron bör meddelas. Det är dockmeningen att meddelandet ges så snart sommöjligt efter att frånvaro har observerats. Be-stämmelsen om att vårdnadshavaren skall setill att den läropliktiga fullgör läroplikten bi-behålls i paragrafen. En kontroll och under-rättelseskyldighet förbättrar möjligheternabåde för utbildningsanordnaren och för vård-nadshavaren att se till att skolgången är re-gelbunden. Med hänsyn till gymnasie- ochyrkesutbildningens karaktär och studerande-nas ålder skall några bestämmelser om kon-troll och underrättelse inte intas i gymnasie-och yrkesutbildnignslagarna. Då det gällerstuderande som är under 18 år kan dessa frå-gor behandlas i samråd mellan hemmet ochläroanstalten.

2.3. En trygg studiemiljö

Till paragraferna om rätt till en trygg stu-diemiljö i lagarna om utbildning fogas en be-stämmelse enligt vilken utbildningsanordna-ren i samband med läroplanen bör utarbetaen plan för att skydda eleverna mot våld,mobbning och bråk, verkställa planen ochövervaka att den efterföljs och förverkligas.Utbildningsstyrelsen ger i samband medgrunderna för läroplanen ut bestämmelser omhur denna plan skall utarbetas. Dessa be-stämmelser avser inte grunderna för läropla-nen eller läroplanerna för vuxenutbildning.

Det vore skäl att i planerna för förebyggandeav våld, mobbning och bråk i skolor och lä-roanstalter beakta de åtgärder som avses istatsrådets principbeslut av den 4 mars 1999om ett nationellt brottsförebyggande pro-gram.

Enligt propositionen skall i lagarna om ut-bildning bestämmas om ordningsstadgorna.Undervisnings- eller utbildningsanordnarenskall godkänna ordningsstadgor för skolaneller läroanstalten eller utfärda andra ord-ningsbestämmelser som tillämpas i skolan iavsikt att främja den interna ordningen i sko-lan, skolarbetet samt tryggheten och trivseln iskolsamfundet. I praktiken finns det redan nuordningsstadgor i de flesta skolor. Ordnings-stadgorna eller de andra bestämmelserna fårinte kränka de grundläggande fri- och rättig-heter som avses i grundlagen, och inte helleri övrigt strida mot lagstiftningen.

2.4. Disciplin

I lagen om grundläggande utbildning före-slås en bestämmelse enligt vilken en elevsom stör undervisningen eller i övrigt brytermot ordningen i skolan eller gör sig skyldigtill fusk kan ges högst två timmars kvarsitt-ning eller eleven kan få en skriftlig varning.Lagen innehåller också bestämmelser ommöjligheten att avstänga en elev för högst tremånader om förseelsen är allvarlig eller omen elev fortsätter att uppträda på ovan avsed-da klandervärda sätt efter att ha fått kvarsitt-ning eller en skriftlig varning. Den skriftligavarningen och avstängningen för viss tid ärdisciplinära straff. Också i den gällande be-stämmelsen föreskrivs om kvarsittning,skriftlig varning och avstängningen för högsttre månader, men en gradering av straffetframgår inte av ordalydelsen i bestämmelsen.En elev i grundläggande utbildning som för-summat sina hemuppgifter kan fortfarandeåläggas att efter skoldagens slut under högsten timme åt gången utföra sina uppgifter un-der övervakning.

En elev i gymnasium och i yrkesutbildningsom stör undervisningen eller i övrigt brytermot ordningen i skolan eller gör sig skyldigtill fusk kan ges en skriftlig varning. Om för-seelsen är allvarlig eller om en studerandefortsätter att uppträda på ovan avsedda klan-

RP 205/2002 rd 17

dervärda sätt efter att ha fått en skriftlig var-ning kan han bli relegerad från läroanstaltenför högst ett år eller uppsagd från elevhem-met för en viss tid eller för den tid som åter-står av studierna. Ovan nämnda åtgärder ärdisciplinära straff. Straffen är desamma som igällande bestämmelser. Uppsägningen frånelevhemmet preciseras så att det framgår avbestämmelsen att det är möjligt att uppsägaen elev både för en viss tid och för den tidsom återstår av studierna. För närvarande fö-reskrivs om uppsägning från elevhemmetutan angivande av varaktighet.

Enligt propositionen bestäms i varje lag omutbildning att en elev eller studerande somstör undervisningen kan bli tillsagd att lämnaklassrummet eller det rum där undervisning-en ges för den tid som återstår av lektionen.Enligt samma bestämmelse kan en elev ellerstuderande som stör undervisningen bli till-sagd att lämna en skoltillställning, till exem-pel en fest. För närvarande ingår bestämmel-sen att en elev skall lämna klassrummet barai lagen om grundläggande utbildning.

Innan lagen om grundläggande utbildningträdde i kraft fanns det i förordningen omgrundläggande utbildning (718/1984) en be-stämmelse om att en elev skall lämna klass-rummet. I 58 §, sådan den lyder i förordning,176/1991, bestäms att läraren för att tillrätta-visa en elev får utvisa eleven för den återstå-ende delen av lektionen. Enligt ordalydelseni 36 § 2 mom. lagen om grundläggande ut-bildning kan en elev som stör undervisningenbli tillsagd att lämna klassrummet. Om beslu-tanderätten för läraren bestäms i förordning-en om grundläggande utbildning.

I vissa fall har det visat sig vara berättigatatt förvägra en elev eller studerande tillträdetill undervisningen. En sådan situation ärförhanden om en elev genom våldsamt upp-förande äventyrar säkerheten för andra elevereller för personer som arbetar i skolan ellerandra undervisningsutrymmen eller om enelev uppför sig så störande att undervisning-en eller den verksamhet som hänförs till denförsvåras orimligt mycket. Det föreslås attbestämmelserna om förvägrat tillträde tillundervisningen för eleven i dessa fall fogastill lagarna om utbildning.

I lagarna om utbildning bestäms också attett beslut skall meddelas om en avstängning

på viss tid och om en skriftlig varning samtom avstängning från studier i ett gymnasiumoch inom yrkesutbildning för den tid somrannsakan pågår, och att övriga disciplinäraåtgärder, avlägsnandet av en elev ur klassenoch förvägrad undervisning samt inomgrundläggande utbildning också kvarsittningoch utförande av uppgifter efter arbetsdagensslut skall registreras. Bestämmelserna ommeddelande och registrering av beslut ingårför närvarande i förordningarna i huvudsakmed samma ordalydelse som den som nu fö-reslås i lagarna. Bestämmelserna om perso-nernas rätt att yttra sig och om annat om själ-va förfarandet överförs från förordning tilllag.

2.5. Verkställande av elevs relegering förviss tid

I propositionen föreslås att vissa omstän-digheter kring verkställandet av relegeringenför viss tid fogas till bestämmelserna i lagar-na om utbildning.

Läroplikten är i kraft också under den tidrelegeringen för viss tid varar. Därför före-slås att det i lagen om grundläggande utbild-ning noggrannare än för närvarande bestämsom den undervisning som en elev inom dengrundläggande utbildningen skall få underverkställigheten av relegeringsstraffet. Enligt36 a § 1 mom. i propositionen skall utbild-ningsanordnaren ordna undervisning så atteleven förhindras från att bli efter sin års-klass och undervisningsgrupp. I samma mo-ment bestäms också att en individuell plansom baserar sig på läroplanen utarbetas förden elev som relegerats, enligt vilken under-visningen genomförs och studierna överva-kas. I 36 § 1 mom. i lagen stryks den onödigasista meningen som mer generellt anger attdet är undervisningsanordnarens skyldighetatt se till att eleven inte sackar efter under-visningen under relegeringen.

En elev kan uppföra sig så pass våldsamt,hotfullt eller störande att det blir nödvändigtatt genast verkställa relegeringen för viss tid.Enligt propositionen kan relegeringen förviss tid verkställas trots att beslutet inte vun-nit laga kraft. Det betyder att relegeringenkan inledas även om den besvärstid somgäller för beslutet inte har löpt ut och fortsät-

RP 205/2002 rd18

ta medan den eventuella besvärsskriften be-handlas i förvaltningsdomstolen. Ett beslutsom inte vunnit laga kraft om relegering förviss tid kan verkställas i den grundläggandeutbildningen, när en elev betett sig så våld-samt eller hotfullt att det äventyrat eller all-varligt hotar säkerheten för en annan elev el-ler en person som arbetar i skolan eller i ettannat undervisningsutrymme och det finns enrisk för att det våldsamma eller hotfulla bete-endet upprepas.

I gymnasiet och yrkesutbildningen kan re-legering för viss tid och uppsägning från stu-dentbostaden för viss tid eller för den reste-rande studietiden verkställas trots att ett be-slut inte vunnit laga kraft, även om det över-klagats, om utbildningsanordnaren eller för-valtningsdomstolen inte beslutar något annat.Bestämmelserna ger möjlighet till omedel-bart ingripande i problemsituationer då dettaär nödvändigt för återställande av arbetsfre-den. Besvär i dessa ärenden skall behandlas ibrådskande ordning.

Beslut om att relegering för viss tid elleruppsägning från studentbostaden skall verk-ställas genast kan fattas på samma gång sombeslutet om relegeringen för viss tid fattas.Om beslutet överklagas kan förvaltnings-domstolen med stöd av 32 § 1 mom. förvalt-ningsprocesslagen bestämma att verkställig-heten avbryts. Också de orsaker som nämns i31 § 2 mom. förvaltningsprocesslagen till attett beslut kan verkställas innan det har vunnitlaga kraft kan fortfarande åberopas.

När ett beslut om relegering av enelev eller en studerande för viss tid eller omuppsägning av en studerande från studentbo-staden och om verkställigheten innan ut-gången av besvärsfristen och beslut angåendeeventuella besvär inväntas, skall motivering-en till relegeringsbeslutet också innehålla enmotivering om att beslutet om relegeringverkställs innan det har vunnit laga kraft.

2.6. Avlägsnande av en elev som uppträ-der störande eller äventyrar säkerhe-ten

Det åligger rektorn och läraren att på grundav sin ställning övervaka ordningen ochtryggheten i skolan. I sådana undantagsfalldå en elev som uppför sig störande eller

äventyrar tryggheten inte lyder uppmaningenatt avlägsna sig och rätten för de andra ele-verna till undervisning eller trygghet kräveromedelbara åtgärder, har rektorn och lärarenrätt att avlägsna eleven från skolan eller enskoltillställning. En motsvarande situationkan uppstå då eleven förvägrats tillträde tillundervisningen för den återstående arbetsda-gen. För att eleven skall förvägras undervis-ning förutsätts det en uppenbar risk för atttryggheten för en annan elev eller personsom arbetar i skolan eller ett annat undervis-ningsutrymme uppenbart äventyras av ele-vens våldsamma eller hotfulla uppförande el-ler att undervisningen eller därtill hörandeverksamhet försvåras oskäligt på grund avelevens störande uppförande.

Regeringens proposition till riksdagen medförslag till revidering av lagstiftningen omstraffrättens allmänna läror gavs den 5 april2002 (RP 44/2002 rd). I denna propositionföreslås bland annat att ordalydelsen somgäller maktbruk i lagen om ordningsvakter(533/1999) och lagen om upprätthållande avordning i kollektivtrafik (472/1977) justeras.Till bestämmelserna fogas ett omnämnandeom att bestämmelser om excess i sambandmed användning av maktmedel finns i 4 kap.6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1989). Enmotsvarande hänvisningsbestämmelse kantas med i paragraferna om avlägsnande av enelev, om riksdagen godkänner bestämmel-serna om excess i samband med användningav maktmedel och hänvisningsbestämmel-serna i speciallagstiftningen som ingår i re-geringens proposition till riksdagen med för-slag till revidering av lagstiftningen omstraffrättens allmänna läror.

2.7. Försök

I propositionen föreslås att bestämmelsernaom försök ändras och görs mer detaljerade.Då skolor för grundläggande utbildning till-hörande flera undervisningsanordnare ellerläroanstalter för gymnasieutbildning tillhö-rande flera utbildningsanordnare deltar i ettförsök väljs skolorna och läroanstalterna utefter ansökan av undervisnings- och utbild-ningsanordnarna så att regionerna och språk-grupperna är så jämnt representerade sommöjligt. Det skall också bestämmas i lagarna

RP 205/2002 rd 19

i vilket avseende man kan i ett försök får av-vika från bestämmelserna i varje lag och be-stämmelsen med stöd av den samt om pröv-ningsrätten hos en myndighet i fråga om valav försöksskolor och försökets maximilängd.Försöksenheterna i yrkesutbildningen väljs utmed hänsyn till regionernas och språkgrup-pernas representativitet, om det utifrån försö-kets omfattning och syften är motiverat. Vidförsök skall det försöksprogram som god-känts av utbildningsstyrelsen iakttas och li-kaså gällande bestämmelser. Försökstillståndbeviljas av undervisningsministeriet. Avvikerett försök bara från grunderna för läroplanen,beviljas försökstillståndet av utbildningssty-relsen liksom nu.

2.8. Överflyttande av bestämmelser frånförordningar till lagar och specifice-ring av bestämmelsen om förlust avstudierätten

Med beaktande av bestämmelsen i 80 § 1mom. grundlagen enligt vilken det genom lagskall utfärdas bestämmelser om grundernaför individens rättigheter och skyldighetersamt om frågor som enligt grundlagen i öv-rigt hör till området för lag, föreslås det attvissa bestämmelser överflyttas från förord-ningen om grundläggande utbildning ochgymnasieförordningen samt förordningen omyrkesutbildning till lagarna. Sådana bestäm-melser är hörande av elever, studerande ochvårdnadshavare och vissa andra förfarings-sätt, ny bedömning och rättelse av bedöm-ningen samt verkningar av anhängigt åtal ochdomstols beslut på disciplinärt förfarande.

Paragraf 32 § lagen om yrkesutbildninggäller förlust av studierätten. Bestämmelsentillämpas för närvarande på yrkesutbildning imusik. Paragrafen kompletteras så att den ibegränsade situationer kan tillämpas ocksåpå annan yrkesutbildning.

2.9. Ändringssökande

För att stärka elevens rättsskydd finns enkomplettering i 42 § lagen om grundläggandeutbildning om att rätten till ändringssökandeockså ges i beslut om undervisning i religionoch livsåskådningskunskap som fattats avundervisningsanordnaren enligt 13 § lagen

om grundläggande utbildning samt i beslutom elevvård enligt 31 a § lagen om grund-läggande utbildning.

I ärenden som huvudsakligen är av peda-gogisk karaktär söks ändring fortfarande hoslänsstyrelsen. Dessa beslut gäller sammaärenden som finns i 42 § 2 mom. lagen omgrundläggande utbildning.

I propositionens 42 § 5 mom. föreslås be-svärsförbud i fråga om bedömningen av enelev. Enligt gällande bestämmelser kan inteheller ändring i ett beslut om bedömningenav en elev sökas genom besvär. Bestämmel-serna om rättelse av bedömning i förordning-en om grundläggande utbildning överförs tilldenna bestämmelse. Elevens vårdnadshavarekan hos rektor begära att beslut eller slutbe-dömning som gäller studieframstegen ellerkvarstannande i årskurs omprövas. En vård-nadshavare som är missnöjd med den nyabedömningen kan begära rättelse i bedöm-ningen hos länsstyrelsen, det samma gälleren vårdnadshavare vars begäran om ny be-dömning har avslagits. Om förnyande ochrättelse av bedömning bestäms noggrannaregenom förordning.

I 36 § gymnasielagen och 44 § lagen omyrkesutbildning som gäller ändringssökandeföreslås en ändring för att motsvara bestäm-melserna om ändringssökande i lagen omgrundläggande utbildning. I dessa läroanstal-ter söks ändring länsstyrelsen då beslutetgäller antagning av studerande, särskilda un-dervisningsarrangemang, tillgodoräknandeav studier som fullgjorts i ett annat samman-hang, förlängning av den tid under vilkengymnasiets eller yrkesutbildningens lärokursfår slutföras och när en studerande skall an-ses ha avgått från gymnasiet eller förloratstudierätten i yrkesutbildning. I dessa beslutav länsstyrelsen har eleven rätt att besvärasig hos förvaltningsdomstolen. Om besvärs-tid, brådskande behandling och besvärsför-bud bestäms på samma sätt som i fråga ombesvär som behandlas i länsstyrelsen enligtlagen om grundläggande utbildning.

Ändring i ett beslut om bedömningen av enelev får inte sökas genom besvär. Om rättelseav bedömning bestäms på samma sätt som ilagen om grundläggande utbildning. Till la-gen om yrkesinriktad vuxenutbildning fogasen hänvisningsbestämmelse om rättelsen.

RP 205/2002 rd20

Tillstånd att ordna grundläggande utbild-ning och gymnasieutbildning kan med stödav 7 § 1 mom. lagen om grundläggande ut-bildning och 3 § 1 mom. gymnasielagen ock-så beviljas för utbildning som ges utomlands.Om den behöriga länsstyrelsen och förvalt-ningsdomstolen finns det i dessa fall inga be-stämmelser. I paragraferna om ändringssö-kande i lagen om grundläggande utbildningoch gymnasielagen finns ett nytt momentsom anger att vid undervisning och utbild-ning utomlands är den behöriga länsstyrelseni södra Finland och den behöriga förvalt-ningsdomstolen Helsingfors förvaltnings-domstol.

Dessutom används i paragraferna termenförvaltningsdomstol i stället för länsrätt i en-lighet med lagen om förvaltningsdomstolarna(430/1999).

3. Ekonomiska verkningar samtverkningar i fråga om organisa-t ion och personal

Enligt lagförslgaet skall Utbildningsstyrel-sen och Forsknings- och utvecklingscentralenför social- och hälsovården verka i samrådför att utarbeta grunderna för läroplanerna ifråga om de delar som gäller samarbetet mel-lan hem och skola eller hem och läroanstaltsamt elevvården. Anordnarna av undervis-ning och utbildning åläggs vissa nya förplik-telser. Hit hör skyldigheten att samarbetamed de verkställande social- och hälso-vårdsmyndigheterna i den kommun där sko-lan är belägen kring utarbetande av läropla-ner, att bestämma formerna för samarbetetmellan hemmet och skolan samt för elevvår-den i enlighet med grunderna för läroplanen,att kontrollera frånvaro när det gäller elever igrundläggande utbildning och underrättavårdnadshavaren om olovlig frånvaro, att ut-arbeta en plan för att skydda eleverna motvåld, mobbning och bråk, att verkställa pla-nen samt att övervaka att den iakttas och för-verkligas och att godkänna eller utfärda ord-ningsstadgor eller andra ordningsbestämmel-ser som skolan eller läroanstalten tillämpar.Dessa förpliktelser kan dock uppfyllas medde nuvarande resurserna. Finansie-ringen av elevvården grundar sig på författ-ningar som gäller finansieringen av social-

och hälsovården och undervisningsväsendet.Enligt bestämmelserna för elevvården, kom-munallagen, folkhälsolagen och barnskydds-lagen har undervisnings- och utbildningsan-ordnarna kunnat sköta elevvårdstjänsterna ef-ter eget val.

Enligt dessa bestämmelser kan elevvårdensom med stöd av folkhälsolagen hör till häl-sovården i fråga om den elevvård som hör tillbarnskyddsområdet anses vara en skyldighetför den kommun där läroanstalten är belägen.Bestämmelserna utesluter dock inte hem-kommunens förpliktelser avseende hälso-och socialvård.

Anställda inom skolhälsovården, läkareoch hälsovårdare, skolpsykologer, social-arbetare och kuratorer kan vara anställda iskolor och läroanstalter eller på andra platseri kommunen. De kan arbeta delvis med elev-vård i skolan och delvis med andra uppgifter.Vissa kommuner har ordnat elevvården medhjälp av ensamkommun. Av dessa orsaker ärdet i praktiken omöjligt att skilja kostnadernaför elevvården från andra social- och hälso-vårdskostnader och kostnadseffekten i euro-belopp för bestämmelserna om elevvården äromöjliga att bedöma.

Det är meningen att förtydliga elevvårdensställning och bestämmelser. De föreslagnaändringarna kan åsamka kommunerna jämfö-relsevis små tilläggskostnader närmast pågrund av att elevvården effektiviseras. Att ti-digt ingripa i problem hos barn och unga gerdock en inbesparing på flera års sikt, efter-som detta minskar behovet av resurskrävandeåtgärder inom socialvården.

Någon ny organisation för elevvården före-slås inte. Det är meningen att elevvårdenskall fungera inom nuvarande organisationoch att samarbetet skall öka mellan de olikaaktörerna och att den praktiska funktionenoch tillgången till tjänster skall förbättras.

De andra föreslagna ändringarnamedför inte ökade kostnader.

4. Beredningen av proposit ionen

4.1. Förslag av arbetsgruppen för trygg-het i grundläggande utbildning

Undervisningsministeriet tillsatte en ar-betsgrupp 18.2.1999 med uppgift att utreda

RP 205/2002 rd 21

situationen i skolan i fråga om grundskolele-vernas trygghet samt att lägga fram förslagtill rättsliga möjligheter och åtgärder medvilka ofog och brottslig verksamhet kundeförebyggas och minskas. Arbetsgruppenskulle särskilt uppmärksamma det ansvar ochde skyldigheter som anges i lagstiftningensom trädde i kraft den 1 januari 1999. I pro-memorian (Promemorior av undervisnings-ministeriets arbetsgrupper 20:2000) föreslogsbland annat följande:

I sådana situationer där en elev kan äventy-ra de andra elevernas säkerhet, skall det i un-dantagsfall gå att vägra eleven närvaro vidundervisningen. Ett beslut om att avstängaeleven för viss tid skall om det är grundat påett omedelbart säkerhetsbehov kunna fattasmed omedelbar verkan. Läraren skall ha rättatt avlägsna eleven ur klassen för den tid somåterstår av lektionen. Lagstiftningen inomundervisningsväsendet bör inkludera en möj-lighet för undervisningsanordnaren att utar-beta en ordningsstadga. Lagstiftningen omelevvården bör bli klarare och redigare.

Arbetsgruppen föreslog också att undervis-ningsanordnaren ges rätt att få sekretessbe-lagda uppgifter om dessa är nödvändiga föratt elevens skolgång skall kunna anordnas påett ändamålsenligt sätt och att föreskrifternaom narkotikatester genomgår en totalutred-ning. Dessa förslag kommer att klarläggasseparat i en arbetsgrupp som tillsätts av soci-al- och hälsovårdsministeriet.

Utlåtanden om arbetsgruppspromemorianbegärdes av 55 intressegrupper, bland demutbildningsstyrelsen, länsstyrelserna, Fin-lands Kommunförbund, föräldraorganisatio-ner och Lärarnas fackorganisation.

Utlåtandena om promemorian förhöll sigför det mesta positivt till den förslagna änd-ringen av lagstiftningen, men förslagen av-styrktes också. En del av de positiva utlåtan-dena förutsatte att det ordnas stödåtgärder isamband med de disciplinära åtgärderna. Detframhölls också att trots att omfattningen avoch tillgången till elevvård tryggas genombestämmelser, skall tryggheten i skolan i för-sta hand basera sig på att ett positivt samar-betsklimat etableras.

Trygghetsarbetsgruppen behandlade deärenden som ingick i uppdraget i fråga omgrundundervisningen. Det är dock uppenbart

att samma problem verkar störande också igymnasierna och yrkesskolorna.

4.2. Förslag av arbetsgruppen för elev-vård

Undervisningsministeriet tillsatte en ar-betsgrupp för elevvården 7.11.2000 meduppgift att i förskoleundervisningen, dengrundläggande utbildningen och utbildningenpå andra stadiet utreda och bedöma den rätts-liga grunden, funktion av och ändringsbeho-vet för elevvården, utreda och bedöma ar-betsfördelning och finansiella förhållandeninom förvaltningsområdena för skötseln avelevvården och göra upp förslag till nationel-la utvecklingsmål avseende elevvården. Ar-betsgruppen överlämnade sin promemoria tillundervisningsministeriet 19.4.2002 (Prome-morior av undervisningsministeriets arbets-grupper 13:2002). Arbetsgruppen föreslogändringar i lagen om grundläggande utbild-ning, gymnasielagen samt lagen om yrkesut-bildning för att förtydliga elevens rätt att vidbehov få elevvårdstjänster. Arbetsgruppenföreslog också att Utbildningsstyrelsen skallha uppgiften att i grunderna för läroplanenbeakta målet för och innehållet i elevvårdensamt målet för och innehållet i samarbetethem-skola. Arbetsgruppen föreslog blandannat följande utvecklingsmål:

Vid sidan av en välordnad undervisningskall elevvården vara en grunden för god in-lärning, god hälsa och social välfärd. Elev-vårdstjänster skall vara tillgängliga underskoldagen så nära den plats där eleven befin-ner sig som möjligt, helst i skolan. Det skallfinnas en elevvårdsarbetsgrupp i grundsko-lan, gymnasiet och yrkesskolan som antingenfungerar ensamt eller tillsammans med andraskolor eller läroanstalter. Elevvårdsarbets-gruppen skall samarbeta med elevernas för-äldrar och med myndigheterna som ansvararför fostran samt med de sakkunniga som an-svarar för vården. Arbetsgruppen för elev-vård skall i första hand fungera profylaktisktmen vid behov ingripa om eleverna har pro-blem. Ett närmande bör ske mellan olika för-valtningsområdena och hinder för samarbetetbör avlägsnas, i första hand mellan undervis-nings- och bildningsväsendet samt social-och hälsovårdsväsendet. Det är elevvårdens

RP 205/2002 rd22

uppgift att trygga elevens inlärning, hälsaoch sociala välfärd.

Utlåtande om arbetsgruppspromemorianbegärdes av 68 intressegrupper. Utlåtandenbegärdes också av samma instanser som om-bads att uttala sim om promemorian omtryggheten i den grundläggande utbildningen.Med detta eftersträvades en helhetsuppfatt-ning om trygghetsproblematiken för eleveroch studerande.

Utlåtandena framhöll vikten av samarbetemellan olika aktörer och förvaltningsområ-den och samarbetets betydelse som garant fören trygg studiemiljö för elever och studeran-de och som profylaktisk verksamhet.

Arbetsgruppen för elevvård ansåg det ange-läget att en heltäckande elevvård utsträcksbåde till den grundläggande utbildningen ochtill utbildningen på andra stadiet.

Arbetsgruppen föreslog också att en kom-mission tillsätts med uppgift att utreda even-tuella ändringar i barnskyddslagen och folk-hälsolagen samt i lagstiftningen om datasek-retess och behandlingen av personuppgifternär det gäller elever och studerande. En ut-redning inleds hösten 2002.

4.3. Beredningen enligt arbetsgruppernasförslag

Förslaget till regeringens proposition harberetts som tjänsteärende vid undervisnings-ministeriet på grundval av det arbete som denämnda arbetsgrupperna utfört och med be-aktande av de utlåtanden som lämnats ompromemorian. De Remissvaren tyder ocksåpå att åsikterna i saken är motsägelsefulla.Undervisningsministeriet har begärt utlåtan-den om utkastet till regeringsproposition frånjustitieministeriet, social- och hälsovårdsmi-nisteriet samt utbildningsstyrelsen. Ministeri-et har också begärt utlåtanden från FinlandsKommunförbund.

Saken har behandlats i den kulturpolitiskaministergruppen i statsrådet och i delegatio-nen för kommunalekonomi och -förvaltningoch överläggningar har förts med Lärarnasfackorganisation enligt lagen om förhand-lingsrätt för innehavare av kommunala tjäns-ter (389/1944).

RP 205/2002 rd 23

DETALJMOTIVERING

1. Lagförslag

1.1. Lag om ändring av lagen om grund-läggande utbildning

3 §. Grunder för att ordna utbildning. En-ligt 2 mom. skall utbildningen ordnas så attelevernas ålder och förutsättningar beaktas.En bestämmelse om att utbildningen skallordnas så att den främjar elevernas sundauppväxt och utveckling tillfogas.

14 §. Timfördelning och grunderna för lä-roplanen. I 2 mom. bestäms om utbildnings-styrelsens behörighet att besluta om målenför och det centrala innehållet i olika läroäm-nen och ämneshelheter, elevhandledningenoch annan undervisning som avses i dennalag (grunderna för läroplanen). I grundernaför läroplanen inkluderas också de centralaprinciperna för samarbetet mellan hem ochskola och elevvården och målen för denelevvård som hör till undervisningsväsendet.

Enligt 3 mom. bereds i fråga om förskole-undervisningen det beslut som gäller timför-delningen och som avses i 14 § 1 mom. avundervisningsministeriet i samråd med soci-al- och hälsovårdsministeriet och i fråga omförskoleundervisningen bereds det beslutsom gäller grunderna för läroplanen och somavses i 2 mom. i samråd med forsknings- ochutvecklingscentralen för social- och hälso-vården. Enligt propositionen faller också dedelar i läroplanen som gäller elevvården ochsamarbetet mellan hem och skola inom ra-men för ett samarbete mellan Utbildningssty-relsen och Forsknings- och utvecklingscen-tralen för social- och hälsovården.

15 §. Grunder för läroplanen. Lagrummetgäller den lokala läroplanen som utbildnings-anordnaren skall godkänna med stöd avgrunderna för läroplanen. Enligt propositio-nen skall läroplanen tilI den del som det be-stäms om grunderna i 14 § 3 mom. utarbetasi samarbete med de verkställande social- ochhälsovårdsmyndigheterna i den kommun därskolan är belägen. Dessutom bestäms det attutbildningsanordnaren skall bestämma for-merna dels för samarbetet mellan hemmetoch skolan, dels för elevvården i enlighet

med grunderna för läroplanen. Den sist-nämnda bestämmelsen gäller således inte denelevvård som det är social- och hälsovårdenssak att ordna.

17 §. Specialundervisning. Det föreskrivsom överläggningar med elevens vårdnadsha-vare innan en elev intas eller överförs tillspecialundervisning och att en psykologiskeller medicinsk undersökning eller social ut-redning skall införskaffas. Motsvarande be-stämmelse ingår numera i förordning.

18 §. Särskilda undervisningsarrange-mang. Ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen ivilket det föreskrivs att vårdnadshavarenskall höras före beslut om ett särskilt under-visningsarrangemang enligt 1 mom. i sammaparagraf fattas. I undervisning för andra änläropliktiga skall eleven på motsvarande sättges möjlighet att bli hörd. Bestämmelsernaingår numera i förordning.

20 §. Försök. Om försöksverksamhet förutveckling av utbildningen eller undervis-ningen finns det närmare bestämmelser änhittills. Med stöd av paragrafen kan avvikelsevid försök i fråga om de ärenden som nämnsi 1 mom. och föreskrivs genom lag och för-ordning göras med tillstånd av undervis-ningsministeriet och i fråga om grunderna förden läroplan som utbildningsstyrelsen beslu-tar om med tillstånd av Utbildningsstyrelsen.Med tillstånd av undervisningsministerietsker avvikelse från bestämmelserna om 1)omfattningen av den undervisning som geseleven per år och vecka samt av elevens dag-liga arbetsmängd, 2) tiden för skolstarten,och 3) uppflyttning från en årsklass till enannan samt om timfördelningen. Om tidenför skolstarten föreskrivs genom lag och omandra ärenden genom förordning.

Försökstillstånd beviljas på ansökan av ut-bildningsanordnaren. Om skolor som tillhörflera utbildningsanordnare deltar i sammaförsök, väljs skolorna ut så att regionerna ochspråkgrupperna blir så jämnt representeradesom möjligt.

Tillstånd kan beviljas för högst tre år medfortsättning högst två år. I försöksverksamhe-ten iakttas ett program som godkänts av ut-bildningsstyrelsen liksom nu.

RP 205/2002 rd24

22 §. Elevbedömning. En bestämmelse omatt vårdnadshavaren skall höras innan ett be-slut fattas om att eleven stannar på klassen pågrund av allmänna framsteg överflyttas frånförordning till ett nytt 3 mom.

26 §. Fullgörande av läroplikten. Till para-grafen fogas en bestämmelse enligt vilkenutbildningsanordnaren skall kontrollera från-varo när det gäller elever i grundläggande ut-bildning och underrätta vårdnadshavaren omolovlig frånvaro. Övriga bestämmelser i 1och 2 mom. finns i gällande 1 mom.

29 §. Rätt till en trygg studiemiljö. Till pa-ragrafen om elevernas rätt till en trygg stu-diemiljö fogas nya 2 och 3 mom. med be-stämmelser om åtgärder för en förbättradtrygghet i studiemiljön. I 2 mom. föreskrivsom att en plan skall utarbetas i samband medden lokala läroplanen för skydd av elevernamot våld, mobbning och bråk samt om pla-nens verkställighet. I grunderna för läropla-nen inkluderas bestämmelser om hur en så-dan plan utarbetas.

Vid tillämpningen av denna bestämmelsebör det beaktas att också vuxna i skolsam-fundet är förmögna till sådana handlingarsom uppfattas som störande av en elev. Detmåste gå att ingripa också i sådana situatio-ner och utveckla lämpliga handlingsmönsterför att ordna upp dem.

Enligt ett nytt 3 mom. skall utbildningsan-ordnaren godkänna ordningsstadgor eller ut-färda andra ordningsbestämmelser som sko-lan tillämpar i avsikt att främja den internaordningen i skolan, ostörda studier samttryggheten och trivseln i skolsamfundet.

För närvarande saknas motsvarande be-stämmelser.

31 §. Avgiftsfri undervisning. Ur 1 mom.stryks ordet "elevvårdstjänster", eftersom enny 31 a § om elevvård fogas till lagen.

31 a §. Elevvård. Enligt 1 mom. har en elevrätt att avgiftsfritt få den elevvård som be-hövs för att han skall kunna delta i undervis-ningen. Elevvården är definierad enligt sittsyfte i samma moment. Enligt bestämmelsenavses med elevvård främjande och upprätt-hållande av elevens studieframgång, godapsykiska och fysiska hälsa och sociala väl-färd och understödjande verksamheter. Enligt2 mom. omfattar elevvården elevvård i en-lighet med en läroplan som godkänts av ut-

bildningsanordnaren samt sådana elevvårds-tjänster som i folkhälsolagen avses medskolhälsovård och i barnskyddslagen avsesmed stöd vid fostran.

Enligt 3 mom. skall utbildningsanordnarense till att nödvändig elevvård ordnas för enelev som på grund av sitt uppförande fått ettsådant disciplinärt straff som avses i 36 § 1mom. (skriftlig varning eller avstängning förviss tid) eller förvägrats undervisning för denåterstående arbetsdagen med stöd av 36 § 2mom.

36 §. Disciplin. I lagrummet bestäms omdisciplin. Enligt 1 mom. kan en elev som störundervisningen eller i övrigt bryter mot ord-ningen i skolan eller gör sig skyldig till fuskbestraffas med högst två timmars kvarsitt-ning, en skriftlig varning, eller avstängningför viss tid, högst tre månader. Påföljderna ärdesamma som enligt gällande 36 § 1 och 2mom. Avstängningen för viss tid förutsätteratt förseelsen har varit allvarlig eller att ele-ven efter att ha fått ett lindrigare straff fort-satt med ovan definierade klandervärda upp-förande. Den skriftliga varningen och av-stängningen för viss tid är disciplinära straffliksom nu.

Enligt 2 mom. kan en elev som stör under-visningen bli tillsagd att lämna klassrummeteller det rum där undervisningen ges för dentid som återstår av lektionen, eller en skoltill-ställning. Också enligt gällande bestämmelsekan en elev som stör undervisningen bli till-sagd att lämna klassrummet för den tid somåterstår av lektionen.

Att förvägra undervisning är en ny metod.En elev kan förvägras undervisning för högstden återstående arbetsdagen, om det finns enrisk för att en annan elev eller en person somarbetar i skolan eller i ett annat undervis-ningsutrymme blir lidande av elevens våld-samma eller hotfulla uppförande eller omundervisningen eller tillhörande verksamhetförsvåras orimligt mycket på grund av ele-vens störande uppförande.

En elev som försummat sina hemuppgifterkan åläggas att efter skoldagens slut underhögst en timme åt gången utföra sina uppgif-ter under övervakning. Samma bestämmelsefinns i gällande paragraf.

Förvägrad undervisning är avsedd som enåtgärd i ytterst exceptionella situationer, om

RP 205/2002 rd 25

en elev äventyrar säkerheten för andra elevereller personer som arbetar i skolan eller and-ra undervisningsutrymmen eller om en elevuppträder så störande att undervisningen ellerden verksamhet som hänförs till den försvå-ras orimligt mycket. Det är frågan om en sä-kerhetsåtgärd och den skall inte användassom en allmän tillrättavisningsmetod.

Befogenheten att tillsäga att en elev ellerstuderande skall lämna en lektion eller ettannat evenemang i skolan tillkommer denansvariga rektorn och läraren. Befogenhetenatt förvägra undervisning tillkommer rektorn.Om befogenheten bestäms såsom nu genomförordning. I fråga om när läraren beordraren elev att lämna klassen finns inga bestäm-melser om att eleven får yttra sig och dettatorde inte behöva förutsättas på grund av si-tuationen. Däremot är det skäl att förutsättaatt eleven eller studeranden ges tillfälle attyttra sig, innan rektorn beslutar om förvägradundervisning för den tid som återstår av ar-betsdagen. Det föreslås att eleven, studeran-den och vårdnadshavaren genom en bestäm-melse i lagarna om utbildning ges möjlighetatt yttra sig före disciplinära straff. För när-varande ingår bestämmelserna om möjlighe-ten att yttra sig i förordningar.

I en situation då det anses oundvikligt attvägra eleven undervisning, krävs det snabbaåtgärder, varför det inte förutsätts att elevensvårdnadshavare måste höras.

36 a §. Förfarande vid disciplinärendenoch verkställighet vid relegering. I 1 mom.bestäms om förfarandet innan en elev beord-ras kvarsittning eller åläggs disciplinstraff.Huvuddelen av dessa bestämmelser överflyt-tas från förordning till lag. Om undervisningförvägras en elev skall hans vårdnadshavareunderrättas och vid behov också social-vårdsmyndigheterna i den kommun där sko-lan är belägen. I fråga om disciplinstraff gesinte motsvarande meddelanden, eftersom så-dana straff måste föregås av att vårdnadsha-varen och socialvårdsmyndigheten hörs.

I 2 mom. föreskrivs att utbildningsanordna-ren skall ordna undervisningen så att denelev som har avstängts för en viss tid inte blirefter i de framsteg som hans årsklass och un-dervisningsgrupp gör och att en individuellplan skall utarbetas för den avstängda elevenenligt läroplanen och att undervisningen

genomförs och studierna övervakas enligtdenna plan. I gällande 36 § 1 mom. finns enbestämmelse i samma ärende av allmän ka-raktär som inte ingår i 36 § i propositionen.

I 31 § 1 och 2 mom. och 32 § förvaltnings-processlagen föreskrivs om verkställighetenav ett förvaltningsbeslut som inte funnit lagakraft. I 36 a § 4 mom. i propositionen före-skrivs dessutom att ett beslut om avstängningför viss tid som inte vunnit laga kraft kanverkställas då en elev har uppfört sig så våld-samt eller hotfullt att säkerheten för en annanelev eller en person som arbetar i skolan elleri ett annat undervisningsutrymme blivit li-dande, och det finns en uppenbar risk för attdet våldsamma eller hotfulla uppförandetupprepas. Det bestäms att i fråga om ett be-slut om avstängning för viss tid som intevunnit laga kraft, skall beslut om verkställig-het och tidpunkt för avstängningen fattas isamband med beslutet om avstängning förviss tid. I 6 mom. föreskrivs att förfarandet idisciplinära ärenden, utöver bestämmelsernai förvaltningsprocesslagen, kan bestämmasgenom förordning av statsrådet.

36 b §. Avlägsnande av en elev som uppförsig störande och äventyrar säkerheten. I lag-rummet föreskrivs om möjligheten att av-lägsna en elev som uppför sig störande ochäventyrar säkerheten. Enligt 1 mom. har rek-torn och läraren rätt att avlägsna en elev frånklassrummet eller ett annat utrymme där detges undervisning, eller från en skoltillställ-ning om eleven inte lyder en uppmaning attavlägsna sig enligt 36 § 3 mom. Rektorn ochläraren har också rätt att avlägsna en elevfrån skolans område, om han inte avlägsnarsig efter att ha fått veta att han avstängts frånundervisningen enligt 36 § 2 mom. Försökeren elev förhindra att han avlägsnas genom attgöra motstånd enligt 2 mom. har rektorn ochläraren rätt att använda sådana maktmedel föratt få honom avlägsnad som med hänsyn tillelevens ålder och situationens hotfullhet ellerbråkets allvar och en helhetsbedömning avsituationen kan anses vara försvarbara.

Möjligheten att ingripa i en elevs personli-ga integritet är avsedd endast för de excep-tionella fall då andra åtgärder inte hjälpt ochrätten för andra elever eller studerande tillundervisning, arbetsfred eller trygghet kräveromedelbara åtgärder.

RP 205/2002 rd26

För att avlägsna en bångstyrig elev i ovannämnda fall har rektorn och läraren rätt attanvända bara sådana nödvändiga maktmedelsom kan anses försvarbara med hänsyn tillelevens ålder och hur hotfull situationen äreller hur allvarligt bråket är och till en hel-hetsbedömning av situationen. De nödvändi-ga metoderna kan till exempel vara att lugnaeleven genom att hålla fast honom och ledabort honom ur situationen. De maktmedelsom används berättigar inte till en onödig el-ler överdriven användning av maktmedel el-ler våld.

36 c §. Verkningarna av anhängigt åtal ochdomstols beslut på disciplinärt förfarande. Ilagrummet föreskrivs om verkningarna avanhängigt åtal och domstols beslut på

disciplinärt förfarande. Motsvarande be-stämmelser ingår numera i en förordning.

42 §. Ändringssökande. Bestämmelsernaom ändringssökande överensstämmer i hu-vuddrag med nuvarande bestämmelser. Ettbeslut av en utbildningsanordnare om under-visning i religion och livsåskådningskunskapenligt 13 §, samt ett beslut om förmån ellerrättighet enligt 31 a § i propositionen skalldock omfattas av ett ändringssökande som äri enlighet med förvaltningsprocesslagen. Hoslänsstyrelsen söks ändring i samma beslutsom enligt gällande bestämmelser. Ett beslutom antagning av en elev i vilket ändring sökshos länsstyrelsen omfattar numera också an-tagning av en elev till förskoleundervisning-en. Om besvärsförbud, besvärstid och skynd-samhet föreskrivs på samma sätt som i gäl-lande bestämmelser. Om ny bedömning aven elev och om rättelse av bedömningen ärbestämmelsen mera detaljerad i 7 mom. änvad den är i gällande bestämmelse. För när-varande innehåller lagen bara en knapphän-dig bestämmelse som gäller rättelse av be-dömningen och om att ett beslut med anled-ning av ett rättelseyrkande inte får överkla-gas.

Den behöriga förvaltningsdomstolen ochlänsstyrelsen då undervisningen ordnas ut-omlands bestäms. Länsstyrelsen ersätts avförvaltningsdomstolen.

1.2. Lag om ändring av gymnasielagen

10 §. Timfördelning och grunderna för lä-

roplanen. Bestämmelserna om grunderna förgymnasiets läroplan kompletteras med enmening om samarbetet mellan läroanstaltenoch hemmet samt elevvården. Om samarbetetmed forsknings- och utvecklingscentralen försocial- och hälsovården vid utarbetandet avgrunderna bestäms på samma sätt som i la-gen om grundläggande utbildning.

Grunderna för läroplanen utarbetas vid be-hov särskilt för undervisning avsedd för ung-domar och för undervisning avsedd för vux-na. Enligt propositionen tas inte frågorna omsamarbete mellan läroanstalten och hemmetsamt elevvård med i grunderna för den läro-plan som utarbetas för vuxenutbildningen.

11 §. Läroplan. Det bestäms att den lokalaläroplanen skall utarbetas i samråd med deverkställande social- och hälsovårdsmyndig-heterna i den kommun där läroanstalten ärbelägen så som i den grundläggande utbild-ningen.

Utbildningsanordnaren skall godkänna lä-roplanen. Samma utbildningsanordnare kanha läroanstalter i olika kommuner. I läro-plansarbetet skall utbildningsanordnarensamarbeta med de verkställande social- ochhälsovårdsmyndigheterna i den kommun el-ler de kommuner där respektive läroanstaltligger.

På samma sätt som i den grundläggandeutbildningen skall utbildningsanordnaren igymnasiet också bestämma formerna församarbetet mellan hem och skola samt förelevvården i enlighet med läroplanen.

13 §. Särskilda undervisningsarrange-mang. Det bestäms om att den studerandeskall höras innan ett beslut fattas som gällerett särskilt undervisningsarrangemang. Dettabestäms för närvarande genom förordning.

15 §. Försök. Bestämmelserna om försöks-verksamhet för utveckling av utbildningeneller undervisningen justeras. I försöksverk-samheten kan avvikelser från timfördelning-en och grunderna i läroplanen samt från be-stämmelserna om undervisningens omfatt-ning och innehåll göras. Om beviljande avförsökstillstånd gäller samma bestämmelsersom i den grundläggande utbildningen.

21 §. Rätt till en trygg studiemiljö. Paragra-fen kompletteras på samma sätt som motsva-rande paragraf i lagen om grundläggande ut-bildning. För gymnasierna utarbetas en plan

RP 205/2002 rd 27

för att skydda de studerande mot våld,mobbning och bråk samt ordningsstadgor el-ler andra ordningsbestämmelser som skalltillämpas i läroanstalten. Inom vuxenutbild-ningen förutsätts dessa dock inte.

26 §. Disciplin. En studerande som störundervisningen eller i övrigt bryter mot ord-ningen eller gör sig skyldig till fusk bestraf-fas genom en skriftlig varning, relegering fören viss tid, högst ett år, eller genom uppsäg-ning från elevhemmet för en viss tid eller förden tid som återstår av studierna. Påföljdernaär desamma som de som gäller enligt 26 § 1mom. I den gällande bestämmelsen specifice-ras det inte att uppsägningen från elevhem-met gäller för någon viss tid eller slutgiltigt.För en avstängning för viss tid eller uppsäg-ning från elevhemmet förutsätts det att förse-elsen har varit allvarlig eller att den stude-rande fortsatt att uppföra sig på det ovan av-sedda klandervärda sättet efter att ha fått ettlindrigare straff. En skriftlig varning, av-stängning för viss tid och uppsägning frånelevhemmet är disciplinära straff på sammasätt som för närvarande.

Enligt 2 mom. kan en studerande som störundervisningen bli tillsagd att lämna klass-rummet eller annat rum där undervisning gesför den tid som återstår av lektionen, eller enskoltillställning. Nuvarande gymnasielag in-nehåller inte denna möjlighet att en studeran-de kan beordras att avlägsna sig. För gymna-siets del bestäms om denna möjlighet att för-vägra undervisning på samma sätt som i la-gen om grundläggande utbildning.

Om en studerande är föremål för rannsakanmed anledning av brott, kan han enligt 3mom. för den tid som rannsakan pågår av-stängas från studierna om detta är motiveratmed hänsyn till det brott som han misstänksha gjort sig skyldig till eller omständighetersom har samband med detta. Samma be-stämmelse finns i den lag som nu gäller.

26 a §. Förfarande vid disciplinärendenoch verkställighet vid disciplinära straff. I 1mom. bestäms om förfarandet innan ett di-sciplinärt straff ges. Huvuddelen av bestäm-melserna härom överförs från förordning tilllag. Den studerandes vårdnadshavare skallunderrättas om vägran av undervisning ochsocialvårdsmyndigheterna i den kommun därläroanstalten är belägen skall underrättas vid

behov på samma sätt som när det gäller enelev i den grundläggande utbildningen.

I 2 mom. bestäms att ett beslut om av-stängning för en viss tid kan verkställas ävenom det överklagats, om utbildningsanordna-ren eller förvaltningsdomstolen inte beslutarnågot annat. Enligt 3 mom. skall ett beslutom verkställighet och dess begynnelsetid fat-tas samtidigt som beslutet om avstängningoch uppsägning från elevhemmet för viss tid,även om det sist nämnda beslutet inte vunnitlaga kraft.

Förfarandet kan dessutom regleras genomen förordning av statsrådet på samma sättsom det i lagen om grundläggande utbild-ningen bestäms om disciplinärenden.

26 b §. Avlägsnande av en studerande somuppför sig störande och äventyrar säkerhe-ten. I paragrafen bestäms om möjligheten attavlägsna en studerande som uppför sig stö-rande och äventyrar säkerheten på sammasätt som i 36 b § lagen om grundläggandeutbildning.

26 c §. Verkningarna av anhängigt åtal ochdomstols beslut på disciplinärt förfarande. Iparagrafen bestäms om verkningarna av an-hängigt åtal och domstols beslut på discipli-närt förfarande. Motsvarande bestämmelserfinns för närvarande i förordning.

29 §. Övriga förmåner. I gymnasielagen tasdet finska begreppet "opiskelijahuolto" ibruk. Den finska språkdräkten i 2 mom. i pa-ragrafen justeras därför. Den svenska språk-dräkten kvarstår.

29 a §. Elevvård för studerande. Elevvår-den för studerande definieras enligt syftet påsamma sätt som elevvården i den grundläg-gande utbildningen. Utbildningsanordnarenskall se till att handikappade studerande ellerstuderande som av någon annan anledning äri behov av särskilt stöd får information om deför dem existerande hälsovårds- och social-vårdstjänsterna och handledning med att sökasig till dessa tjänster.

34 §. Ändringssökande. Om ändringssö-kande är innehållet i huvudsak detsammasom i gällande bestämmelser. Besvär riktas iregel till förvaltningsdomstolen. Till de be-slut i vilka ändring söks hos förvaltnings-domstolen fogas uppsägning från elevhem-met för viss tid eller för den tid som återstårav studierna. Samma beslut som för närva-

RP 205/2002 rd28

rande överklagas hos länsstyrelsen. Ett beslutav länsstyrelsen som gäller antagning av stu-derande får enligt den gällande bestämmel-sen överklagas hos förvaltningsdomstolen.Enligt propositionen får klagan också riktastill förvaltningsdomstolen över ett beslut somgäller förlängning av den tid under vilkengymnasiets lärokurs får slutföras och när enstuderande skall anses ha avgått från gymna-siet. Om besvärsförbud, besvärstid ochskyndsamhet föreskrivs annars på samma sättsom i gällande bestämmelser. Om ny be-dömning av en elev och om rättelse av be-dömningen bestäms i 6 mom. Motsvarandebestämmelser finns för närvarande i förord-ning och frågan om en ny bedömning ellerrättelse av bedömningen finns bara omnämndi lagen.

För undervisning som ordnas utomlandsbestäms om den behöriga förvaltningsdom-stolen och den behöriga länsstyrelsen. Läns-rätten ersätts av förvaltningsdomstolen.

1.3. Lag om ändring av lagen om yrkes-utbildning

13 §. Beslut om utbildningens mål ochgrunderna för läroplanen. Bestämmelsernaom grunderna för läroplanen för yrkesutbild-ningen kompletteras med ett tillägg till grun-derna om samarbete mellan hem och läroan-stalt samt elevvård. Om samarbete medforsknings- och utvecklingscentralen för so-cial- och hälsovården för utarbetande avgrunderna bestäms på samma sätt som i 14 §lagen om grundläggande utbildning och 10 §gymnasielagen. Enligt gällande paragraf kangrunderna för läroplanen ges särskilt för ut-bildning avsedd för unga och för utbildningavsedd för vuxna. I den grundläggande yr-kesutbildningen ges inga särskilda grunderför läroplanen för utbildning avsedd för ungaoch för utbildning avsedd för vuxna. Dengrundläggande yrkesutbildningen för vuxnagenomförs huvudsakligen enligt grundernaför fristående examina. Bestämmelsen ändrasså att den motsvarar nuvarande praxis. Prin-ciperna för samarbetet mellan hem och läro-anstalt som bestäms genom grunderna för lä-roplanen gäller i praktiken yrkesutbildningför dem som är under 18 år.

14 §. Läroplan. Den lokala läroplanen skallutarbetas i samarbete med kommunens verk-ställande social- och hälsovårdsmyndigheterpå samma sätt som i den grundläggande ut-bildningen och gymnasieutbildningen.

Utbildningsanordnaren skall godkänna lä-roplanen. Samma utbildningsanordnare kanha läroanstalter i olika kommuner. Det är ut-bildningsanordnarens sak att ordna samarbe-tet i praktiken.

På samma sätt som i den grundläggandeutbildningen och gymnasieutbildningen skallutbildningsanordnaren i yrkesutbildningenbestämma formerna för samarbetet mellanhem och läroanstalt samt för elevvården i en-lighet med läroplansgrunderna.

20 §. Specialundervisning. I lagen om yr-kesutbildning tas det finska begreppet "opis-kelijahuolto" i bruk. Den finska språkdräkteni 1 mom. i paragrafen justeras därför. Densvenska språkdräkten kvarstår.

23 §. Försök. Paragrafen om försök speci-ficeras. I försöksverksamheten kan avvikelsegöras från examensstruktur, examina och ex-amensbenämningar, utbildningsprogram förexamina, gemensamma studier och studie-omfattning. Försöksenheterna väljs ut efteransökan av utbildningsanordnarna så att ettbehövligt antal försöksenheter tas med.Största delen av försöken i yrkesutbildningenär branschspecifika och antalet försöksenhe-ter är litet, ofta bara en utbildningsanordnare.Vid valet av försöksenheter skall regionernasoch språkgruppernas representativitet beak-tas, om det är motiverat med hänsyn till om-fattning och syfte med försöket. Ett försöks-tillstånd kan beviljas för en begränsad tid,dock för högst fyra år. Det kan fortsättas un-der högst fyra år. I försöket följs ett försöks-program godkänt av utbildningsstyrelsen.Försökstillstånd beviljas så som i den gällan-de lagstiftningen av undervisningsministeriet.Utbildningsstyrelsen beviljar tillstånd då av-vikelse görs från grunderna i läroplanen.

28 §. Rätt till en trygg studiemiljö. Paragra-fen om rätt till en trygg studiemiljö komplet-teras på samma sätt som motsvarande para-grafer i lagen om grundläggande utbildningoch gymnasielagen. I de läroanstalter somordnar yrkesutbildning utarbetas en plan föratt skydda de studerande mot våld, mobbningoch bråk samt ordningsstadgor eller andra

RP 205/2002 rd 29

ordningsbestämmelser som läroanstalten till-lämpar. Enligt 19 § lagen om yrkesutbildningsvarar arbetsgivaren för studerandens skydd iarbetet vid utbildning som ordnas på en ar-betsplats i samband med praktiska arbets-uppgifter även då studeranden inte står i ar-betsavtalsförhållande till arbetsgivaren.

32 §. Förlust av studierätten. I paragrafenbestäms om förlust av studierätten. Nu till-lämpas bestämmelsen på yrkesutbildning imusik. Det föreslås en specificering så attden i begränsad utsträckning kan tillämpasockså på annan yrkesutbildning. Enligt för-slaget kan en studerande förlora sin studie-rätt, om studierna kräver särskilda konstnär-liga anlag eller särskilda andra anlag somkrävs för yrkesutövningen och det är uppen-bart att studeranden inte har förutsättningaratt slutföra studierna på behörigt sätt eller attutöva det yrke som leder till en examen. Ettsådant behov finns särskilt när det gällerflygsäkerheten inom luftfarts- och flygled-ningsutbildningen trots att redan antagningenförutsätter en grundlig och flerfasig urvals-process. I det skede av flygledningsutbild-ningen där simulatorer används skall denstudeande uppvisa god utvecklingsförmåganär det gäller att varsebli flygtrafiken ochluftsituationerna och prioritera sina handling-ar så att de passar i trafiksituationen. I luft-fartsinspektionens myndighetsföreskrifter förutbildningen i flygtrafikservice gäller att ut-bildningen genast skall avbryts om det underutbildningen konstateras att en elev är olämp-lig för utbildningen. Myndighetsföreskrifter-na grundar sig på de allmänneuropeiska be-stämmelserna JAR. Det är meningen att ge-nom en statsrådsförordning bestämma omtillämpningen så att bestämmelsen utöver yr-kesutbildningen i musik skall gälla den ut-bildning som ger en grundexamen i flygled-ning.

35 §. Disciplin. I paragrafen föreskrivs omdisciplin på samma sätt som i 26 § gymnasie-lagen.

35 a §. Förfarande vid disciplinärendenoch förlust av studierätten samt verkställig-het vid disciplinära straff. I paragrafen före-skrivs om förfarandet vid disciplinärendenoch verkställighet vid disciplinära straff påsamma sätt som i 26 a § gymnasielagen.

35 b §. Avlägsnande av en studerande som

uppför sig störande och äventyrar säkerhe-ten. I paragrafen föreskrivs om möjlighetenatt avlägsna en studerande som uppför sigstörande och äventyrar säkerheten på sammasätt som i 36 b § lagen om grundläggande ut-bildning och i 26 b § gymnasielagen.

35 c §. Verkningarna av anhängigt åtal ochdomstols beslut på disciplinärt förfarande.

I paragrafen föreskrivs om verkningarna avanhängigt åtal och domstols beslut på disci-plinärt förfarande. De motsvarande bestäm-melserna i nu gällande förordning upphävs.

37 a §. Elevvård för studerande. Elevvår-den för studerande definieras på motsvarandesätt som i gymnasielagen. Utbildningsanord-naren skall samarbeta med myndigheter ochandra instanser som ger service inom hälso-vården för studerande och inom ramen förbarnskyddslagen. De studerande skall infor-meras om tjänsterna och vid behov få hand-ledning med att söka sig till dem.

38 §. Studiesociala förmåner i specialun-dervisningen. I lagen om yrkesutbildning tasdet finska begreppet "opiskelijahuolto" ibruk. Den finska språkdräkten i 1 mom. i pa-ragrafen justeras därför. Den svenska språk-dräkten kvarstår.

44 §. Ändringssökande. Paragrafen kom-pletteras så att ändring i ett beslut av en ut-bildningsanordnare som gäller uppsägning aven studerande från elevhemmet för viss tideller för den tid som återstår av studiernasöks genom besvär hos förvaltningsdomsto-len. Samma beslut som nu kan överklagashos länsstyrelsen. Ett beslut som gäller an-tagning av studerande och förlust av studie-rätten kan enligt gällande bestämmelse över-klagas hos förvaltningsdomstolen. Enligtpropositionen kan också beslut som gällerstudietiden eller när en studerande skall ansesha avgått enligt 31 § överklagas hos förvalt-ningsdomstolen. I regel får ett avgörande avförvaltningsdomstolen och länsstyrelsen somgäller besvär inte överklagas på nytt. Dettamotiveras med ärendenas skyndsamhet ochkontinuiteten i skolarbetet.

Det anses omotiverat att utvidga besvärs-rätten till att mer omfattande än för närva-rande gälla beslut om enskilda studerandesom utbildningsanordnaren fattat, eftersomutbildningsanordnarna fattar flera beslut somgäller en enskild studerande som till karaktä-

RP 205/2002 rd30

ren handlar om undervisningsarrangemang istil med stället för arbetsplatsutbildning ochde teoretiska studierna i läroavtalsutbildning-en.

44 a §. Ny bedömning och rättelse av be-dömning. En ny 44 a § om ny bedömning ochrättelse av bedömningen fogas till lagen. Be-stämmelsen motsvarar nuvarande lagstifrningom ny bedömning och rättelse av bedöm-ningen. Bestämmelsen flyttas från förordningtill lag, eftersom den handlar om grundernaför individens rättigheter och skyldigheter.

1.4. Lag om ändring av 11 och 16 § lagenom yrkesinriktad vuxenutbildning

11 §. Hänvisningsbestämmelse om stude-randens rättigheter och skyldigheter. Para-grafen ändras så att på utbildning enligt denändrade lagen om yrkesinriktad vuxenutbild-ning tillämpas följande bestämmelser somgäller utbildning enligt lagen om yrkesinrik-tad vuxenutbildning: bestämmelserna omförlust av studierätten i 32 §, bestämmelsernaom förfarande vid disciplinärenden och för-lust av studierätten samt verkställighet viddisciplinära straff i 35 a §, bestämmelsernaom avlägsnande av en studerande som uppförsig störande och äventyrar säkerheten i 35 b§, bestämmelserna om verkningar av anhäng-igt åtal och domstols beslut på disciplinärtförfarande samt bestämmelserna om elevvårdi 35 c §.

16 §. Tillämpning av vissa bestämmelser ilagen om yrkesutbildning. Till paragrafen fo-gas en hänvisning till 44 a § om ny bedöm-ning och rättelse av bedömningen.

2. Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart sommöjligt efter att de har antagits och blivitstadfästa.

Den 20 december 2001 utfärdade statsrådetförordningen om riksomfattande mål för ut-bildningen enligt lagen om grundläggandeutbildning och om timfördelning i den grund-läggande utbildningen (1435/2001). Genomförordningen upphävdes det tidigare statsrå-dets beslut om timfördelningen i grundskolan(834/1993). Enligt förordningens övergångs-

bestämmelse kan den föregående läroplaneniakttas tills utbildningsstyrelsen beslutar omläroplansgrunderna enligt denna förordningoch om ibruktagandet av de läroplaner somskall göras upp enligt dem. Utbildningssty-relsen skall godkänna läroplansgrunderna såatt de läroplaner som baserar sig på dennaförordning även för de sista årsklassernas deltas i bruk senast den 1 augusti 2006.

Det är meningen att statsrådet hösten 2002skall utfärda en förordning om de riksomfat-tande målen för gymnasieutbildningen ochtimfördelningen i gymnasier. Genom förord-ningen skall Utbildningsstyrelsen godkännaläroplansgrunderna så att de läroplaner sombaserar sig på denna förordning tas i bruk se-nast den 1 augusti 2005.

De föreslagna centrala principerna omsamarbete mellan hem och skola och omelevvård som hör till undervisningsväsendetoch som avses i 14 § 2 mom. lagen omgrundläggande utbildning samt bestämmel-serna enligt 29 § 2 mom. och de motsvarandecentrala principerna, målen och bestämmel-serna i gymnasielagen tas in i de nämndagrunderna för läroplanen. Om formerna församarbetet mellan hem och om elevvårdenoch om den plan som avses i 29 § 2 mom. la-gen om grundläggande utbildning beslutarutbildningsanordnarna, så att besluten träder ikraft samtidigt som läroplanerna som utarbe-tats enligt de nämnda grunderna för läropla-nen tas i bruk i olika årsklasser. Utbildnings-anordnarna i gymnasierna beslutar om dessaärenden så att besluten träder i kraft samti-digt som den nya läroplanen tas i bruk.

Läroplanerna som föreslagits för yrkesut-bildningen i 13 § 2 mom. och 28 § 2 mom.tas i bruk senast den 1 augusti 2005.

I fråga om ordningsstadgor eller andra ord-ningsbestämmelser som skolan eller läroan-stalten tillämpar och som avses i det före-slagna 29 § 3 mom. lagen om grundläggandeutbildning, 21 § 3 mom. gymnasielagen och28 § 3 mom. lagen om yrkesutbildning utfär-das inga bestämmelser av Utbildningsstyrel-sen. Dessa ordningsstadgor eller andra ord-ningsbestämmelser bör tas i bruk senast den1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av dessa la-gar förutsätter får vidtas innan de träder ikraft.

RP 205/2002 rd 31

3. Lagst if tningsordning

Utbildningsstyrelsen fastställer som ex-pertmyndighet grunderna för

läroplanen för alla de skolformer som avsesi denna proposition. Då utbildningsstyrelsenhar sakkunskap i fråga om samarbetet hem-skola liksom i fråga om ordnande av stödåt-gärder i skol- och läroanstaltsarbetet, skallockså målen för och det centrala innehållet idessa områden fogas till grunderna för läro-planen.

I sin behandling av regeringens propositionmed förslag till lag om ändring av 18 § gym-nasielagen (RP 212/2001 rd) yttrade grund-lagsutskottet bland annat: "Förslaget att an-passa studentexamen efter gymnasiestudiernaoch utvecklingen i samhället är i sig ett god-tagbart kriterium för att starta begränsadeförsök i olika delar av landet. Men den före-slagna bestämmelsen bygger på så omfattan-de öppen delegering av lagstiftningsmakt attden inte uppfyller kravet på att det skall ut-färdas bestämmelser i lag. För att lagförsla-get skall kunna behandlas i vanlig lagstift-ningsordning måste lagen ha bestämmelserom hur studentexamen är uppbyggd och vadsom ingår i examen, liksom om i vilken månexamen kan verkställas på något annat sätt ände generella bestämmelserna i lagen före-skriver. Dessutom bör lagen ha bestämmelserom valet av försöksskolor eller försöksplat-ser, som är vägledande för myndigheternasprövningsrätt. Dessutom måste det uppställasen tidsgräns för giltighetstiden för bestäm-melserna om försök så att de bara gäller un-der den korta tid som krävs för försöket."

Utskottets ståndpunkt har beaktas i försla-get till bestämmelser om försöket i proposi-tionen.

Det är meningen att uttryckligen bestämmaatt en elev eller en studerande som uppträderstörande och som beordrats att avlägsna sig

från en lektion eller från en annan skolsam-mankomst och att en elev eller en studerandesom fråntagits rätten till undervisning, vidbehov kan tvingas att avlägsna sig från plat-sen och att rektorn och läraren i sådana situa-tioner skall kunna bruka de kraftåtgärder sombehövs och som med beaktande av de sakersom nämns i bestämmelserna kan anses varaförsvarbara. Detta betyder att en elev eller enstuderande kan avlägsnas till exempel genomatt han föses eller bärs ut. Eftersom en elevsom uppträder störande eller hotfullt kanomöjliggöra studierna för andra elever elleruppträda orimligt störande till exempel vidskolavslutningen, måste rektorn och lärarenha rätt att avlägsna honom från platsen.

Det åligger rektorn och läraren att på grundav sin ställning övervaka ordningen ochtryggheten i skolan. Bestämmelserna i propo-sitionen klarlägger rektorns och lärarens rät-tigheter. Också en rektor och lärare i tjänsthos en registrerad sammanslutning eller stif-telse kan använda maktmedel. Att i dylika si-tuationer avlägsna en elev eller studerandeskall inte anses innebära sådan betydande ut-övning av offentlig makt som avses i 124 §grundlagen.

Propositionen innehåller inte några be-stämmelser som skulle förutsätta den

lagstiftningsordning som gäller för grund-lag. Propositionen innehåller dock vissa frå-gor av betydelse för de grundläggande fri-och rättigheterna och för befogenheten att ut-färda rättsregler. Regeringen anser det avdessa orsaker vara ändamålsenligt att riksda-gen

begär utlåtande av grundlagsutskottet ompropositionen.

Med stöd av vad som anförts ovan före-läggs Riksdagen följande lagförslag:

RP 205/2002 rd32

Lagförslagen

1.

Lag

om ändring av lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998) 3 § 2 mom.,

14 § 2 mom. och 3 mom., 20 §, 22 § 2 mom., 26 § 1 mom., 31 § 1 mom., 36 och 42 §sådant 14 § 3 mom. lyder i lagen 1288/1999, samtfogas till 15 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 17 § ett nytt 3

mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., till 18 § ett nytt 2 mom., till 22 §ett nytt 3 mom., till 26 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 29 §nya 2 och 3 mom., till lagen nya 31 a och 36 a—36 c § som följer:

3 §

Grunder för att ordna utbildning

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningen skall ordnas så att elevernas

ålder och förutsättningar beaktas och så attelevernas sunda uppväxt och utvecklingfrämjas.— — — — — — — — — — — — — —

14 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för

och det centrala innehållet i den grundläg-gande utbildningens olika läroämnen, äm-neshelheter, elevhandledningen och annanundervisning som avses i denna lag samt omde centrala principerna för samarbetet mellanhemmet och skolan och elevvården och ommålen för den elevvård som hör till under-visningsväsendet (grunderna för läroplanen).

I fråga om förskoleundervisningen beredsdet beslut som gäller timfördelningen ochsom avses i 1 mom. av undervisningsministe-riet i samråd med social- och hälsovårdsmi-nisteriet. I fråga om förskoleundervisningen,elevvården samt samarbetet mellan hemmet

och skolan bereds det beslut som gällergrunderna för läroplanen och som avses i 2mom. av utbildningsstyrelsen i samråd medforsknings- och utvecklingscentralen för so-cial- och hälsovården.

15 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — —Till den del som det bestäms om grunderna

i 14 § 3 mom. skall läroplanen utarbetas isamarbete med de verkställande social- ochhälsovårdsmyndigheterna i den kommun därskolan är belägen. Utbildningsanordnarenskall också bestämma formerna dels för sam-arbetet mellan hemmet och skolan, dels förelevvården i enlighet med grunderna för lä-roplanen.— — — — — — — — — — — — — —

17 §

Specialundervisning

— — — — — — — — — — — — — —Före ett beslut att ta eller flytta en elev till

specialundervisning enligt 2 mom. fattas,förs diskussioner med elevens vårdnadshava-re och om det är möjligt införskaffas en psy-

RP 205/2002 rd 33

kologisk eller medicinsk undersökning ellersocial utredning om eleven och hans studie-förutsättningar.— — — — — — — — — — — — — —

18 §

Särskilda undervisningsarrangemang

— — — — — — — — — — — — — —Om elevens vårdnadshavare inte har gjort

en framställning om att elevens studier skallordnas så som avses i 1 mom. eller med stödav detta moment, skall elevens vårdnadsha-vare ges möjlighet att bli hörd innan ett be-slut fattas. I undervisning för andra än läro-pliktiga skall eleven på motsvarande sätt gesmöjlighet att bli hörd.

20 §

Försök

I försöksverksamheten för utveckling avutbildningen eller undervisningen kan avvi-kelser från timfördelningen och grunderna iläroplanen enligt 14 § samt från följande be-stämmelser göras:

1) omfattningen av den undervisning somges eleven per år och vecka samt av elevensdagliga arbetsmängd,

2) tiden för skolstarten, och3) uppflyttning från en årsklass till en an-

nanFörsökstillstånd beviljas av undervis-

ningsministeriet. Om försöket varken avvikerfrån bestämmelserna i 1 mom. 1—3 punkteneller från timfördelningen, beviljas försöks-tillståndet av utbildningsstyrelsen.

Försökstillstånd beviljas på ansökan av ut-bildningsanordnaren. Om skolor som tillhörflera utbildningsanordnare deltar i sammaförsök, väljs skolorna ut så att regionerna ochspråkgrupperna blir så jämnt representeradesom möjligt.

Försökstillstånd kan beviljas för högst treår med fortsättning högst två år. I försöks-verksamheten iakttas ett program som god-känts av utbildningsstyrelsen.

22 §

Elevbedömning

— — — — — — — — — — — — — —Om elevens vårdnadshavare inte har gjort

en framställning med anledning av att elevenstannar på klassen på grund av allmännaframsteg, skall vårdnadshavaren beredas till-fälle att bli hörd innan ett beslut fattas.

26 §

Fullgörande av läroplikten

Läropliktiga skall delta i grundläggandeutbildning som ordnas med stöd av denna lageller annars förvärva kunskaper som motsva-rar den grundläggande utbildningens läro-kurs. Den som omfattas av förlängd läropliktenligt 25 § 2 mom. skall delta i förskoleun-dervisning som ordnas det år läroplikten bör-jar.

Utbildningsanordnaren skall kontrollerafrånvaro när det gäller elever i grundläggan-de utbildning och underrätta vårdnadshava-ren om olovlig frånvaro. Vårdnadshavarenskall se till att den läropliktiga fullgör läro-plikten.— — — — — — — — — — — — — —

29 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — —I samband med att läroplanen utarbetas

skall utbildningsanordnaren utarbeta en planför att skydda eleverna mot våld, mobbningoch bråk samt verkställa planen och övervakaatt den iakttas och förverkligas. Utbildnings-styrelsen skall i grunderna för läroplanen gebestämmelser om hur denna plan skall utar-betas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ordnings-bestämmelser som skolan tillämpar i avsiktatt främja den interna ordningen i skolan,ostörda studier samt tryggheten och trivseln iskolsamfundet.

RP 205/2002 rd34

31 §

Avgiftsfri undervisning

Undervisningen samt läroböcker och andraläromedel, arbetsredskap och arbetsmaterialsom behövs vid undervisningen är avgiftsfriaför eleverna. Handikappade elever och andraelever i behov av särskilt stöd har dessutomrätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- ochbiträdestjänster, övriga undervisningstjänster,särskilda hjälpmedel samt tjänster som ord-nas med stöd av 39 § vilka är en förutsättningför att de skall kunna delta i undervisningen.— — — — — — — — — — — — — —

31 a §

Elevvård

En elev har rätt att avgiftsfritt få den elev-vård som behövs för att han skall kunna deltai undervisningen. Elevvården avser att främjaoch upprätthålla elevens studieframgång,goda psykiska och fysiska hälsa och socialavälfärd och understödjande verksamheter.

Elevvården omfattar elevvård i enlighetmed en läroplan som godkänts av utbild-ningsanordnaren samt sådana elevvårdstjäns-ter som i folkhälsolagen (66/1972) avses medskolhälsovård och i barnskyddslagen(683/1983) avses med stöd vid fostran. Ut-bildningsanordnaren skall se till att nödvän-dig elevvård ordnas för en elev som på grundav sitt uppförande fått ett sådant disciplinärtstraff som avses i 36 § 1 mom. eller förväg-rats undervisning för den återstående arbets-dagen med stöd av 36 § 2 mom.

36 §

Disciplin

En elev som stör undervisningen eller i öv-rigt bryter mot ordningen i skolan eller görsig skyldig till fusk kan ges högst två tim-mars kvarsittning eller eleven kan få enskriftlig varning. Om förseelsen är allvarligeller om en elev fortsätter att uppträda påovan avsedda klandervärda sätt efter att hafått kvarsittning eller en skriftlig varning kaneleven avstängas för högst tre månader. Den

skriftliga varningen och avstängningen förviss tid är disciplinära straff.

En elev som stör undervisningen kan blitillsagd att lämna klassrummet eller det rumdär undervisningen ges för den tid som åter-står av lektionen, eller en skoltillställning. Enelev kan förvägras undervisning för högstden återstående arbetsdagen, om det förelig-ger en risk för att en annan elev eller en per-son som arbetar i skolan eller i ett annat un-dervisningsutrymme blir lidande av elevensvåldsamma eller hotfulla uppförande ellerom undervisningen eller därtillhörande verk-samhet försvåras orimligt mycket på grundav elevens störande uppförande.

En elev som försummat sina hemuppgifterkan åläggas att efter skoldagens slut underhögst en timme åt gången utföra sina uppgif-ter under övervakning.

36 a §

Förfarande vid disciplinärenden och verk-ställighet vid avstängning

Innan en elev beordras kvarsittning, ges enskriftlig varning eller avstängs för en viss tid,skall den handling eller försummelse som åt-gärden grundar sig på preciseras, eleven hö-ras samt annan behövlig utredning skaffas.Innan en elev åläggs disciplinstraff skall hansvårdnadshavare beredas tillfälle att bli hörd.Om andra åtgärder enligt 36 §, med undantagav utvisning ur klassrummet, skall elevensvårdnadshavare underrättas och om att ele-ven förvägras undervisning skall social-vårdsmyndigheterna i den kommun där sko-lan är belägen underrättas vid behov. Om av-stängningen för viss tid och den skriftligavarningen skall ett beslut utfärdas och andraåtgärder enligt 36 § registreras.

Utbildningsanordnaren skall ordna under-visningen så att den elev som har avstängtsför en viss tid inte blir efter i de framstegsom hans årsklass och undervisningsgruppgör. För den avstängda eleven utarbetas enindividuell plan utifrån läroplanen och un-dervisningen genomförs och studierna över-vakas enligt denna plan.

I fråga om verkställigheten av ett beslut omavstängning för viss tid gäller det som be-stäms i 31 § 1 och 2 mom. och 32 § förvalt-

RP 205/2002 rd 35

ningsprocesslagen och dessutom det som be-stäms i 3 mom.

Då en elev har uppfört sig så våldsamt ellerhotfullt att säkerheten för en annan elev elleren person som arbetar i skolan eller i ett an-nat undervisningsutrymme blivit lidande, ochdet finns en uppenbar risk för att det våld-samma eller hotfulla uppförandet upprepas,kan ett beslut om avstängning för viss tidsom inte vunnit laga kraft verkställas.

I fråga om ett beslut om avstängning förviss tid som inte vunnit laga kraft, skall be-slut om verkställighet och tidpunkt för av-stängningen fattas i samband med beslutetom avstängning för viss tid.

Om förfarandet i disciplinära ärenden kan,utöver det som bestäms i förvaltningspro-cesslagen (598/1982), bestämmas genomförordning av statsrådet.

36 b §

Avlägsnande av en elev som uppför sig stö-rande och äventyrar säkerheten

Lyder en elev inte en uppmaning att av-lägsna sig enligt 36 § 3 mom. har rektorn ochläraren rätt att avlägsna honom från klass-rummet eller ett annat utrymme där det gesundervisning, eller från en skoltillställning.Rektorn och läraren har också rätt att avlägs-na en elev från skolans område, om han inteavlägsnar sig efter att ha fått veta att han av-stängts från undervisningen enligt 36 § 2mom. Försöker en elev som måste avlägsnasig förhindra detta och göra motstånd, harrektorn och läraren rätt att använda sådanamaktmedel för att få honom avlägsnad sommed hänsyn till elevens ålder och situatio-nens hotfullhet eller bråkets allvar och enhelhetsbedömning av situationen kan ansesvara försvarbara.

36 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en elev är an-hängigt vid allmän domstol får inte discipli-

närt förfarande av samma skäl inledas ellerfortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en elev får intedisciplinärt förfarande av samma skäl inledaseller fortsättas annat än med stöd av en sådanomständighet som inte kan betraktas som ettbrott men som kan medföra en disciplinärbestraffning.

Om en domstol har dömt en elev till straff,får han inte av samma skäl påföras disciplin-straff. En elev kan dock avstängas för visstid, om det med hänsyn till elevens brott elleromständigheter i samband med det är moti-verat.

42 §

Ändringssökande

Ändring i ett sådant beslut av en utbild-ningsanordnare som avses i denna lag ochsom gäller undervisning i religion och livs-åskådningskunskap enligt 13 §, varning tillen elev, avstängning av en elev för viss tid,förmån eller rättighet enligt 31, 31 a, 32, 33 §och 34 § 1 mom. söks genom besvär hos för-valtningsdomstolen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom besvärhos länsstyrelsen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av elev,2) intagning eller överföring av elev till

specialundervisning enligt 17 § 2 mom. motvårdnadshavarens vilja,

3) särskilda undervisningsarrangemang en-ligt 18 §, samt

4) inledande av grundläggande utbildningvid avvikande tidpunkt enligt 27 §.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gäller ettsådant ärende som avses i 2 mom. 1 och 2punkten söks hos förvaltningsdomstolen såsom bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som avses i 2 och 3mom. och ett beslut att ge en elev en skriftligvarning, eller avstänga honom för viss tidskall anföras inom 14 dagar från att elevensvårdnadshavare fick del av beslutet. Ärendenenligt detta moment skall behandlas i bråds-kande ordning.

RP 205/2002 rd36

Ändring i andra beslut än de som bestäms idenna paragraf, vilka har fattats enligt dennalag eller en förordning som utfärdats medstöd av den och vilka gäller en namngivenelev, får inte sökas genom besvär. Ändringgenom besvär får inte heller sökas i förvalt-ningsdomstolens och länsstyrelsens beslutsom avgjort ett sådant ärende som avses i 3och 4 mom.

Ändring genom besvär får inte sökas i ettbeslut som gäller elevbedömning enligt ovannämnda 22 §. Elevens vårdnadshavare kanhos rektor begära att beslut eller slutbedöm-ning som gäller studieframstegen eller kvar-stannande i årskurs omprövas. En vårdnads-havare som är missnöjd med den nya be-dömningen som gjorts på hans begäran ellermed avgörandet att hans begäran har avsla-gits kan begära rättelse i bedömningen hoslänsstyrelsen. Om förnyande och rättelse avbedömning bestäms noggrannare genom för-ordning.

För undervisning som ordnas utomlands ärden behöriga förvaltningsdomstolen Helsing-fors förvaltningsdomstol och den behöriga

länsstyrelsen länsstyrelsen i södra Finland.———

Denna lag träder i kraft den 200De centrala principerna för samarbetet mel-

lan hem och skola samt elevvården och må-len för elevvården som hör till undervis-ningsväsendet enligt 14 § 2 mom. i lagensamt bestämmelserna enligt 29 § 2 mom. tasmed i grunderna för läroplanen, enligt vilkade utarbetade läroplanerna tas i bruk på re-spektive årsklass vid de tidpunkter som be-stäms av utbildningsstyrelsen, och senast1.8.2006 på de sista årsklasserna. Om for-merna för samarbetet mellan hem och skolasamt elevvården och om planen enligt 29 § 2mom. besluts så att besluten träder i kraftsamtidigt som den läroplan som utarbetatsenligt de nämnda grunderna för läroplanentas i bruk i respektive årsklass.

Ordningsregler och andra ordningsbe-stämmelser i lagen enligt 29 § 3 mom. skalltas i bruk senast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

—————

RP 205/2002 rd 37

2.Lag

om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslutändras i gymnasielagen av den 21 augusti 1998 (629/1998) 10 § 2 och 3 mom., 2 mom., 15

och 26 §, den finska språkdräkten i 29 § 2 mom. och 34 §,sådant 10 § 2 mom. lyder i lagen 1184/1998, samtfogas till 10 § ett nytt 3 mom. varvid nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till 11 § ett nytt 4

mom., till 13 § ett nytt 2 mom., till 21 § nya 2—4 mom. och till lagen nya 26 a—26 c och29 a § som följer:

10 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för

och det centrala innehållet i olika läroämnen,ämnesgrupper och ämnesområden och annanundervisning som avses i denna lag samt omde centrala principerna för samarbetet mellanläroanstalten och hemmet samt elevvårdenoch om målen för den elevvård som hör tillundervisningsväsendet (grunderna för läro-planen).

I fråga om samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården bereds det be-slut som gäller grunderna för läroplanen ochsom avses i 2 mom. av utbildningsstyrelsen isamråd med forsknings- och utvecklingscen-tralen för social- och hälsovården.

De beslut som avses i denna paragraf fattasvid behov särskilt för undervisning avseddför ungdomar och för undervisning avseddför vuxna. Frågorna om samarbete mellan lä-roanstalten och hemmet samt elevvård tasinte med i grunderna för läroplanen som ut-arbetas för vuxenutbildning.

11 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — —TilI den del som det bestäms om grunderna

i 10 § 3 mom. skall läroplanen utarbetas i

samarbete med de verkställande social- ochhälsovårdsmyndigheterna i den kommun därläroanstalten är belägen. Utbildningsanordna-ren skall också bestämma formerna dels församarbetet mellan hemmet och läroanstalten,dels för elevvården i enlighet med grundernaför läroplanen.

13 §

Särskilda undervisningsarrangemang

— — — — — — — — — — — — — —Om den studerande inte har gjort en fram-

ställning om att hans studier skall ordnas såsom avses i 1 mom. eller med stöd av dettamoment, skall han ges möjlighet att bli hördinnan ett beslut fattas.

15 §

Försök

I försöksverksamheten för utveckling avutbildningen eller undervisningen kan avvi-kelser från timfördelningen och grunderna iläroplanen enligt 10 § samt från bestäm-melserna om undervisningens omfattning ochinnehåll göras.

Försökstillstånd beviljas av undervis-ningsministeriet. Om försöket varken avvikerfrån det som bestäms om undervisningensomfattning och innehåll eller timfördelning,beviljas försökstillstånd av utbildningsstyrel-sen.

RP 205/2002 rd38

Försökstillstånd beviljas på ansökan av ut-bildningsanordnaren. Om läroanstalter somtillhör flera utbildningsanordnare deltar isamma försök, väljs läroanstalterna ut så attregionerna och språkgrupperna blir så jämntrepresenterade som möjligt.

Försökstillstånd kan beviljas för högst treår med fortsättning högst två år. I försöks-verksamheten följs ett försöksprogram somär godkänt av utbildningsstyrelsen.

21 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — —I samband med att läroplanen utarbetas

skall utbildningsanordnaren utarbeta en planför att skydda de studerande mot våld,mobbning och bråk samt verkställa planenoch övervaka att den iakttas och förverkligas.Utbildningsstyrelsen skall i grunderna för lä-roplanen ge bestämmelser om hur denna planskall utarbetas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ordnings-bestämmelser som läroanstalten tillämpar föratt främja den interna ordningen i skolan,ostörda studier samt trygghet och trivsel iskolsamfundet.

Det som bestäms ovan i 2 mom. gäller var-ken för läroplansgrunderna eller för läropla-nerna i vuxenutbildningen. Några ordnings-stadgor eller andra ordningsbestämmelserbehöver inte heller godkännas för vuxenut-bildningen.

26 §

Disciplin

En studerande som stör undervisningen el-ler i övrigt bryter mot ordningen eller gör sigskyldig till fusk kan få en skriftlig varning.Om förseelsen är allvarlig eller om den stu-derande fortsätter att uppföra sig på ovan av-sedda klandervärda sätt efter en skriftlig var-ning kan han avstängas från läroanstalten fören viss tid, högst ett år samt uppsägas frånelevhemmet för en viss tid eller för den tidsom återstår av studierna. Ovan nämnda åt-

gärder är disciplinära straff.En studerande som stör undervisningen kan

bli tillsagd att lämna klassrummet eller annatrum där undervisningen ges för den tid somåterstår av lektionen, eller en tillställningsom arrangeras av läroanstalten. En stude-rande kan förvägras undervisning för högstden återstående arbetsdagen, om det förelig-ger en risk för att säkerheten för en annanstuderande eller person som arbetar i läroan-stalten eller i ett annat undervisningsutrym-me äventyras av elevens våldsamma ellerhotfulla uppförande eller om undervisningeneller därtill hörande verksamhet försvårasorimligt mycket på grund av den studerandesstörande uppförande.

Om en studerande är föremål för rannsakanmed anledning av brott, kan han för den tidsom rannsakan pågår avstängas från studier-na om detta är motiverat med hänsyn till detbrott som han misstänks ha gjort sig skyldigtill eller omständigheter som har sambandmed detta.

26 a §

Förfarande vid disciplinärenden och verk-ställighet vid disciplinära straff

Innan beslutet enligt 26 § 1 eller 3 mom.fattas skall den handling eller försummelse,eller det misstänkta brott eller den omstän-dighet som hänförs till detta och som åtgär-den grundar sig på preciseras, den studerandehöras samt annan behövlig utredning skaffas.Innan en studerande åläggs disciplinstraffskall hans vårdnadshavare beredas tillfälle attbli hörd. Om andra åtgärder enligt 26 §, medundantag av utvisning ur klassrummet, skallstuderandens vårdnadshavare underrättas ochom att han förvägras undervisning skall soci-alvårdsmyndigheterna i den kommun där lä-roanstalten är belägen underrättas vid behov.Om ovan nämnda åtgärder enligt 26 § 1 och3 mom. skall ett beslut utfärdas och de andraåtgärderna enligt 26 § 2 mom. registreras.

Beslutet om avstängning av en studerandeför en viss tid eller om uppsägning från elev-hemmet för en viss tid kan verkställas ävenom det överklagats, om utbildningsanordna-ren eller förvaltningsdomstolen inte beslutarnågot annat.

RP 205/2002 rd 39

Beslutet om verkställigheten och dess be-gynnelsetid skall fattas samtidigt som beslu-tet om avstängning och uppsägning frånelevhemmet för viss tid, även om det sistnämnda beslutet inte vunnit laga kraft.

Om förfarandet i disciplinära ärenden kan,utöver det som bestäms i förvaltningspro-cesslagen (598/1982), bestämmas genomförordning av statsrådet.

26 b §

Avlägsnande av en studerande som uppförsig störande och äventyrar säkerheten

Lyder en studerande inte en uppmaning attavlägsna sig enligt 26 § 2 mom. har rektornoch läraren rätt att avlägsna honom frånklassrummet eller ett annat undervisningsut-rymme, eller från en skoltillställning. Rek-torn och läraren har också rätt att avlägsna enstuderande från anstaltens område, om haninte avlägsnar sig efter att ha fått veta att hanavstängts från undervisningen enligt 26 § 2mom. Försöker en studerande som måste av-lägsna sig förhindra detta och göra motstånd,har rektorn och läraren rätt att använda såda-na maktmedel för att få honom avlägsnadsom med hänsyn till den studerandes ålderoch situationens hotfullhet eller bråkets all-var och en helhetsbedömning av situationenkan anses vara försvarbara.

26 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en studerande äranhängigt vid allmän domstol får inte disci-plinärt förfarande av samma skäl inledas ellerfortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerandefår inte disciplinärt förfarande av samma skälinledas eller fortsättas annat än med stöd aven sådan omständighet som inte kan betrak-tas som ett brott men som kan medföra en di-sciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande tillstraff, får han inte av samma skäl påföras di-sciplinstraff. En studerande kan dock av-

stängas för viss tid eller uppsägas från elev-hemmet, om det med hänsyn till den stude-randes brott eller omständigheter i sambandmed det är motiverat.

29 a §

Elevvård

Elevvården avser att främja och upprätthål-la de studerandes studieframgång, goda psy-kiska och fysiska hälsa och sociala välfärdoch understödjande verksamheter.

Utbildningsanordnaren skall se till att destuderande som avses i 29 § 2 mom. får in-formation om de för dem existerande hälso-vårds- och socialvårdstjänsterna och handle-da dem att söka sig till dessa tjänster.

34 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut av en utbildningsan-ordnare enligt denna lag som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, uppsägning av en stude-rande från elevhemmet för viss tid eller förden tid som återstår av studierna, avhållandefrån studier för den tid som brottsrannsakanpågår eller förmån och rättighet enligt 28 §söks genom besvär hos länsrätten så som be-stäms i förvaltningsprocesslagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom besvärhos länsstyrelsen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av studerande2) särskilda undervisningsarrangemang en-

ligt 13 §,3) tillgodoräknande av studier som full-

gjorts i ett annat sammanhang, samt4) förlängning av den tid under vilken

gymnasiets lärokurs får slutföras och när enstuderande skall anses ha avgått från gymna-siet.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gäller an-tagning av studerande, förlängning av den tidunder vilken gymnasiets lärokurs får slutfö-ras eller när en studerande skall anses ha av-gått från gymnasiet söks genom besvär hos

RP 205/2002 rd40

förvaltningsdomstolen så som bestäms i för-valtningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning för viss tid,uppsägning från elevhemmet för viss tid ellerför den tid som återstår av studierna, avhål-lande från studier för den tid som brottsrann-sakan pågår eller ett ärende som avses i 2 el-ler 3 mom. skall anföras inom 14 dagar frånatt studeranden fick del av beslutet. Besvärenligt detta moment skall behandlas i bråds-kande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestäms idenna paragraf, vilka har fattats enligt dennalag eller en förordning som utfärdats medstöd av den och vilka gäller en namngivenstuderande får inte sökas genom besvär. Iförvaltningsdomstolens och länsstyrelsensavgörande i ett ärende enligt 3 och 4 mom.får ändring inte sökas genom besvär.

Ändring genom besvär får inte sökas i ettbeslut som gäller bedömning av den stude-rande enligt ovan nämnda 17 §. En studeran-de kan hos rektor begära att beslut eller slut-bedömning som gäller studieframstegen om-prövas. En studerande som är missnöjd medden nya bedömningen eller med avgörandetatt hans begäran har avslagits kan begära rät-telse i bedömningen hos länsstyrelsen. Omförnyande och rättelse bestäms närmare ge-nom förordning.

För undervisning som ordnas utomlands ärden behöriga förvaltningsdomstolen Helsing-fors förvaltningsdomstol och den behörigalänsstyrelsen länsstyrelsen i södra Finland.

———

Denna lag träder i kraft den 200De centrala principerna för samarbetet mel-

lan hemmet och läroanstalten samt elevvår-den och målen för elevvården som hör tillundervisningsväsendet enligt 10 § 2 mom. idenna lag samt bestämmelserna i 21 § 2mom. tas med i grunderna för läroplanen, en-ligt vilka de utarbetade läroplanerna tas ibruk vid en tidpunkt som bestäms av utbild-ningsstyrelsen och vars senaste möjliga da-tum bestäms genom statsrådets förordningom de allmänna riksomfattande målen ochtimfördelningen i gymnasieutbildningen. Omformerna för samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården samt om pla-nen enligt 21 § 2 mom. besluts så att beslutetträder i kraft samtidigt som den läroplan somutarbetats enligt de nämnda grunderna för lä-roplanen tas i bruk.

De ordningsregler och andra ordningsbe-stämmelser i lagen enligt 21 § 3 mom. skalltas i bruk senast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

—————

RP 205/2002 rd 41

3.Lag

om ändring av lagen om yrkesutbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om yrkesutbildning (630/1998) 13 § 2 mom., den finska

språkdräkten i 20 § 1 mom., 23 §, 32 och 35 §, den finska språkdräkten i 38 § 1 mom. och 44§ samt

fogas till 13 § ett nytt 3 mom., till 14 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 3mom., till 28 § nya 2 och 3 mom. och till lagen nya 35 a—35 c, 37 a och 44 a § som följer:

13 §

Beslut om utbildningens mål och grundernaför läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för

och det centrala innehållet i de studier somavses i 12 § 2 mom. särskilt för varje utbild-ningsområde och examen samt om de centra-la principerna för samarbetet mellan hemmetoch läroanstalten samt elevvården och ommålen för den elevvård som hör till under-visningsväsendet (grunderna för läroplanen).

I fråga om samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården bereds det be-slut som gäller grunderna för läroplanen ochsom avses i 2 mom. av utbildningsstyrelsen isamråd med forsknings- och utvecklingscen-tralen för social- och hälsovården.

14 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — —Till den del som det bestäms om grunderna

i 13 § 3 mom. skall läroplanen utarbetas isamarbete med de verkställande social- ochhälsovårdsmyndigheterna i den kommun därläroanstalten är belägen. Utbildningsanordna-ren skall också bestämma formerna dels församarbetet mellan hemmet och läroanstalten,dels för elevvården i enlighet med grundernaför läroplanen.

23 §

Försök

Undervisningsministeriet kan bevilja till-stånd till försöksverksamhet för utvecklingav utbildningen enligt denna lag. I försöks-verksamheten kan avvikelse göras från exa-mensstruktur, examina och examensbenäm-ningar, utbildningsprogram för examina, ge-mensamma studier och studieomfattning. Ut-bildningsstyrelsen kan bevilja tillstånd tillsådan försöksverksamhet som avviker frångrunderna i läroplanen.

De utbildningsanordnare som deltar i ettförsök väljs efter ansökan. Av de valda enhe-terna tas ett behövligt antal utbildningsan-ordnare med så att målsättningen uppnås.Försöksenheterna väljs ut med beaktande avatt regionerna och språkgrupperna skall varaär så jämnt representerade som möjligt omdet är motiverat med hänsyn till omfattning-en av och syftet med försöket.

Ett försökstillstånd kan beviljas för en be-gränsad tid, dock för högst fyra år, så att syf-tet med försöket uppnås. Ett försök kan fort-sättas under högst fyra år. I försöket följs ettförsöksprogram godkänt av utbildningssty-relsen.

28 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — —

RP 205/2002 rd42

I samband med att läroplanen utarbetasskall utbildningsanordnaren utarbeta en planför att skydda de studerande mot våld,mobbning och bråk samt verkställa planenoch övervaka att den iakttas och förverkligas.Utbildningsstyrelsen skall i grunderna för lä-roplanen ge bestämmelser om hur denna planskall utarbetas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ordnings-bestämmelser som läroanstalten tillämpar föratt främja den interna ordningen i läroanstal-ten, ostörda studier samt trygghet och trivseli läroanstaltssamfundet.

32 §

Förlust av studierätten

En studerande kan förlora sin studierätt omstudierna eller yrkesutövningen kräver sär-skilda konstnärliga anlag eller särskilda and-ra anlag som krävs för yrkesutövningen ochdet är uppenbart att studeranden inte har för-utsättningar att slutföra studierna på behörigtsätt eller att utöva det yrke som leder till enexamen. Genom förordning av statsrådet be-stäms särskilt på vilka studier denna paragraftilllämpas.

35 §

Disciplin

En studerande som stör undervisningen el-ler i övrigt bryter mot ordningen eller gör sigskyldig till fusk kan få en skriftlig varning.Om förseelsen är allvarlig eller om den stu-derande fortsätter att uppföra sig på ovan av-sedda klandervärda sätt efter en skriftlig var-ning kan han avstängas från läroanstalten fören viss tid, högst ett år samt uppsägas frånelevhemmet för en viss tid eller för den tidsom återstår av studierna. Ovan nämnda åt-gärder är disciplinära straff.

En studerande som stör undervisningen kanbli tillsagd att lämna klassrummet eller annatrum där undervisningen ges för den tid somåterstår av lektionen, eller en sammankomstsom arrangeras av läroanstalten. En stude-rande kan förvägras undervisning för högstden återstående arbetsdagen, om det förelig-

ger en risk för att säkerheten för en annanstuderande eller person som arbetar i läroan-stalten eller i ett annat undervisningsutrym-me äventyras av elevens våldsamma ellerhotfulla uppförande eller om undervisningeneller därtill hörande verksamhet försvårasorimligt mycket på grund av den studerandesstörande uppförande.

En studerande som är föremål för rannsa-kan med anledning av brott, kan för den tidsom rannsakan pågår avstängas från studier-na om detta är motiverat med hänsyn till detbrott som han misstänks ha gjort sig skyldigtill eller omständigheter som har sambandmed detta.

35 a §

Förfarande vid disciplinärenden och förlustav studierätten samt verkställighet vid disci-

plinära straff

Innan en studerande för en viss tid avstängsfrån läroanstalten, uppsägs från elevhemmetoch får en skriftlig varning skall den hand-ling eller försummelse som är orsaken till di-sciplinstraffet preciseras, den studerande hö-ras samt annan behövlig utredning skaffas.Innan en studerande avstängs från läroanstal-ten eller uppsägs från elevhemmet skall ock-så hans vårdnadshavare höras. Om andra åt-gärder enligt 35 § 2 mom., med undantag avutvisning ur klassrum eller annat undervis-ningsutrymme, skall studerandens vårdnads-havare underrättas.

Innan beslutet fattas om att en studerandeförlorar studierätten sådan denna avses i 32 §skall studeranden och hans vårdnadshavarehöras samt annan behövlig utredning skaffas.

Om disciplinstraff och förlust av studierät-ten skall ett skriftligt beslut utfärdas och åt-gärderna enligt 35 § 2 mom. registreras.

Beslutet om avstängning av en studerandeför en viss tid eller om uppsägning från elev-hemmet, kan verkställas även om det över-klagats, om utbildningsanordnaren eller för-valtningsdomstolen inte beslutar något annat.

Beslutet om verkställigheten och dess be-gynnelsetid skall fattas samtidigt som beslu-tet om avstängning och uppsägning frånelevhemmet, även om det sist nämnda beslu-tet inte vunnit laga kraft.

RP 205/2002 rd 43

Om förfarandet i de ärenden som avses idenna paragraf gäller dessutom det som be-stäms i lagen om förvaltningsförfarande(598/1982).

35 b §

Avlägsnande av en studerande som uppförsig störande och äventyrar säkerheten

Lyder en studerande inte en uppmaning attavlägsna sig enligt 35 § 2 mom. har rektornoch läraren rätt att avlägsna honom frånklassrummet eller ett annat undervisningsut-rymme, eller från en skolsammankomst.Rektorn och läraren har också rätt att avlägs-na en studerande från skolans område, omhan inte avlägsnar sig efter att ha fått veta atthan avstängts från undervisningen enligt 35 §2 mom. Försöker en studerande som måsteavlägsna sig förhindra detta och göra mot-stånd, har rektorn och läraren rätt att användasådana maktmedel för att få honom avlägs-nad som med hänsyn till den studerandes ål-der och situationens hotfullhet eller bråketsallvar och en helhetsbedömning av situatio-nen kan anses vara försvarbara.

35 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en studerande äranhängigt vid allmän domstol får inte disci-plinärt förfarande av samma skäl inledas ellerfortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerandefår inte disciplinärt förfarande av samma skälinledas eller fortsättas annat än med stöd aven sådan omständighet som inte kan betrak-tas som ett brott men som kan medföra en di-sciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande tillstraff, får han inte av samma skäl påföras di-sciplinstraff. En studerande kan dock av-stängas för viss tid eller uppsägas från elev-hemmet för en viss tid eller för den tid somåterstår av studierna, om det med hänsyn tillden studerandes brott eller omständigheter isamband med det är motiverat.

37 a §

Elevvård

Elevvården avser att främja och upprätthål-la de studerandes studieframgång, goda psy-kiska och fysiska hälsa och sociala välfärdoch understödjande verksamheter.

Om hälsovården för studerande bestäms ifolkhälsolagen (66/1972) och om de nödvän-diga tjänster som behövs för att övervinnasociala och psykiska svårigheter hos stude-rande i barnskyddslagen (683/1983).

Utbildningsanordnaren skall samarbetamed de myndigheter och andra instanser somger och ordnar sådana tjänster som avses i 2mom. och informera de studerande om för-månerna och tjänsterna. Vid behov skall enstuderande handledas att söka sig till dessaförmåner och tjänster.

44 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut av en utbildningsan-ordnare enligt denna lag som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, uppsägning av en stude-rande från elevhemmet för viss tid eller dentid som återstår av studierna, avhållande frånstudier för den tid som brottsrannsakan pågåreller förmån och rättighet enligt 37, 38 och39 § söks genom besvär hos förvaltnings-domstolen så som bestäms i förvaltningspro-cesslagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom besvärhos länsstyrelsen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av studerande2) särskilda undervisningsarrangemang en-

ligt 21 §,3) tillgodoräknande av studier enligt 30 §,4) den studietid som bestäms i 31 § eller

när en studerande skall anses ha avgått, samt5) förlust av studierätten enligt 32 §.Ändring i ett beslut som länsstyrelsen har

fattat med anledning av besvär som gäller an-tagning av studerande, studietiden eller nären studerande skall anses ha avgått och förlo-rat studierätten söks genom besvär hos för-

RP 205/2002 rd44

valtningsdomstolen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning för viss tid,uppsägning från elevhemmet för viss tid ellerför den tid som återstår av studierna, avhål-lande från studier för den tid som brottsrann-sakan pågår eller ett ärende som avses i 2 el-ler 3 mom. skall anföras inom 14 dagar frånatt studeranden fick del av beslutet. Besvärenligt detta moment skall behandlas i bråds-kande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestäms idenna paragraf, vilka har fattats enligt dennalag eller en förordning som utfärdats medstöd av den och vilka gäller en namngivenstuderande får inte sökas genom besvär. Iförvaltningsdomstolens och länsstyrelsensavgörande i ett ärende enligt 3 och 4 mom.får ändring inte sökas genom besvär.

44 a §

Ny bedömning och rättelse av bedömning

En studerande kan inom två månader efteratt han delgivits bedömningen be att en be-dömning som gäller studieframstegen elleravläggande av examen omprövas. Begärangörs skriftligt och riktas till rektor. Om nybedömning beslutar rektor och den studeran-des lärare gemensamt.

Inom läroavtalsutbildningen riktas begärantill arbetsgivaren i fråga om utbildning somsker på arbetsplatsen. I fråga om den teore-tiska undervisningen iakttas vad som bestämsi 1 mom.

Om en studerande är missnöjd med dennya bedömning som gjorts med anledning aven begäran som avses i 1 och 2 mom. ellermed ett beslut genom vilket begäran har av-slagits, kan den studerande begära rättelse ibedömningen hos länsstyrelsen. I läroavtals-utbildning yrkas rättelse i ny bedömning hosutbildningsanordnaren. Länsstyrelsen och ut-bildningsanordnaren kan, om beslutet uppen-bart är felaktigt, bestämma att ny bedömningskall företas. Om ny bedömning och rättelseav bedömning bestäms vid behov närmaregenom förordning.

I ett beslut som gäller ett rättelseyrkandefår ändring inte sökas genom besvär.

———

Denna lag träder i kraft den 200 .De centrala principerna för samarbetet mel-

lan hemmet och läroanstalten samt elevvår-den inom undervisningsväsendet som avses i13 § 2 mom. samt de bestämmelser som av-ses i 28 § 2 mom. intas i grunderna för läro-planen, enligt vilka de utarbetade läroplaner-na tas i bruk senast den 1 augusti 2005. Omformerna för samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården samt om denplan som avses i 28 § 2 mom. besluts på så-dant sätt att besluten träder i kraft samtidigtsenast den 1 augusti 2005.

Ordningsstadgor eller andra ordningsbe-stämmelser enligt 28 § 3 mom. som skalltillämpas i läroanstalten skall tas i bruk se-nast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

—————

RP 205/2002 rd 45

4.

Lag

om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) 11 § samtfogas till 16 § en ny 6 a punkt som följer:

11 §

Hänvisningsbestämmelse om studerandensrättigheter och skyldigheter

På utbildning enligt denna lag tillämpasdessutom följande bestämmelser om stude-randens rättigheter och skyldigheter i lagenom yrkesutbildning:

1) bestämmelserna i 26 § 1 mom. om rättenatt fritt söka sig till yrkesutbildning, med un-dantag för personalutbildning,

2) bestämmelserna i 27 § 3 och 5 mom. omgrunderna för antagning av studerande,

3) bestämmelserna i 28 § om rätt till entrygg studiemiljö,

4) bestämmelserna i 29 § om rätt till un-dervisning,

5) bestämmelserna i 30 § om tillgodoräk-nande av studier, i tillämpliga delar,

6) bestämmelserna i 32 § om förlust avstudierätten

7) bestämmelserna i 33 § om tystnadspliktför studerande,

8) bestämmelserna i 34 § om studerandensskyldigheter,

9) bestämmelserna i 35 § om disciplin,

10) bestämmelserna i 35 a § om förfarandevid disciplinärenden och förlust av studierät-ten samt verkställighet vid disciplinära straffi tillämpliga delar,

11) bestämmelserna i 35 b § om avlägs-nande av en studerande som uppför sig stö-rande och äventyrar säkerheten,

12) bestämmelserna i 35 c § om verkningarav anhängigt åtal och domstols beslut på di-sciplinärt förfarande,

13) bestämmelserna i 36 § om hörande avstuderandena,

14) bestämmelserna i 37 a § om elevvård,samt

15) bestämmelserna i 39 § om studiesocialaförmåner i läroavtalsutbildningen.

16 §

Tillämpning av vissa bestämmelser i lagenom yrkesutbildning

På utbildning och examina enligt dennalag tillämpas dessutom följande bestämmel-ser i lagen om yrkesutbildning:— — — — — — — — — — — — — —

RP 205/2002 rd46

6 a) bestämmelserna i 44 a § om ny be-dömning och rättelse av bedömningen— — — — — — — — — — — — — —

———Denna lag träder i kraft denOrdningsstadgor eller andra ordningsbe-

stämmelser som skall tillämpas i läroanstal-

ten enligt 11 § 3 mom. i denna lag och i en-lighet med 28 § 3 mom. lagen om yrkesut-bildning skall tas i bruk senast den 1 augusti2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

—————

Helsingfors den 18 oktober 2002

Republikens President

TARJA HALONEN

Undervisningsminister Maija Rask

RP 205/2002 rd 47

BilagaParallelltexter

1.Lag

om ändring av lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998) 3 § 2 mom.,

14 § 2 mom. och 3 mom., 20 §, 22 § 2 mom., 26 § 1 mom., 31 § 1 mom., 36 och 42 §sådant 14 § 3 mom. lyder i lagen 1288/1999, samtfogas till 15 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 17 § ett nytt 3

mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., till 18 § ett nytt 2 mom., till 22 §ett nytt 3 mom., till 26 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 29 §nya 2 och 3 mom., till lagen nya 31 a och 36 a—36 c § som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Grunder för att ordna utbildning

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningen skall ordnas så att elevernas

ålder och förutsättningar beaktas.

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningen skall ordnas så att elevernas

ålder och förutsättningar beaktas och så attelevernas sunda uppväxt och utvecklingfrämjas.— — — — — — — — — — — — — —

14 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i den grund-läggande utbildningens olika läroämnen,ämneshelheter, elevhandledningen samt an-nan undervisning som avses i denna lag(grunderna för läroplanen).

I fråga om förskoleundervisningen beredsdet beslut som gäller timfördelningen ochsom avses i 1 mom. av undervisningsmini-steriet i samråd med social- och hälso-vårdsministeriet och det beslut som gällergrunderna för läroplanen och som avses i 2

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i den grund-läggande utbildningens olika läroämnen,ämneshelheter, elevhandledningen och an-nan undervisning som avses i denna lagsamt om de centrala principerna för samar-betet mellan hemmet och skolan och elev-vården och om målen för den elevvård somhör till undervisningsväsendet (grundernaför läroplanen).

I fråga om förskoleundervisningen beredsdet beslut som gäller timfördelningen ochsom avses i 1 mom. av undervisningsmini-steriet i samråd med social- och hälso-vårdsministeriet. I fråga om förskoleunder-visningen, elevvården samt samarbetet mel-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse48

mom. till den del det gäller förskoleunder-visningen av utbildningsstyrelsen i samrådmed forsknings- och utvecklingscentralenför social- och hälsovården.

lan hemmet och skolan bereds det beslutsom gäller grunderna för läroplanen ochsom avses i 2 mom. av utbildningsstyrelseni samråd med forsknings- och utvecklings-centralen för social- och hälsovården.

15 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — —Till den del som det bestäms om grunder-

na i 14 § 3 mom. skall läroplanen utarbetasi samarbete med de verkställande social-och hälsovårdsmyndigheterna i den kom-mun där skolan är belägen. Utbildningsan-ordnaren skall också bestämma formernadels för samarbetet mellan hemmet och sko-lan, dels för elevvården i enlighet medgrunderna för läroplanen.— — — — — — — — — — — — — —

17 §

Specialundervisning

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — —Före ett beslut att ta eller flytta en elev till

specialundervisning enligt 2 mom. fattas,förs diskussioner med elevens vårdnadsha-vare och om det är möjligt införskaffas enpsykologisk eller medicinsk undersökningeller social utredning om eleven och hansstudieförutsättningar.— — — — — — — — — — — — — —

18 §

Särskilda undervisningsarrangemang

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —Om elevens vårdnadshavare inte har

gjort en framställning om att elevens studi-er skall ordnas så som avses i 1 mom. ellermed stöd av detta moment, skall elevensvårdnadshavare ges möjlighet att bli hördinnan ett beslut fattas. I undervisning förandra än läropliktiga skall eleven på mot-svarande sätt ges möjlighet att bli hörd.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

49

20 §

Försök

Vederbörande ministerium kan beviljatillstånd till ett sådant försök som behövsför utvecklandet av utbildning enligt dennalag och som förutsätter avvikelse från be-stämmelserna om undervisning i denna lagoch i en förordning som utfärdats med stödav lagen samt från de bestämmelser och fö-reskrifter om undervisningen som med-delats med stöd av dem. Utbildnings-styrelsen kan ge tillstånd till försök som av-viker från utbildningsstyrelsens föreskrifter.

Försöket skall följa ett försöksprogramsom utbildningsstyrelsen har godkänt.

20 §

Försök

I försöksverksamheten för utveckling avutbildningen eller undervisningen kan avvi-kelser från timfördelningen och grunderna iläroplanen enligt 14 § samt från följandebestämmelser göras:

1) omfattningen av den undervisning somges eleven per år och vecka samt av elevensdagliga arbetsmängd,

2) tiden för skolstarten, och3) uppflyttning från en årsklass till en an-

nanFörsökstillstånd beviljas av undervis-

ningsministeriet. Om försöket varken avvi-ker från bestämmelserna i 1 mom. 1—3punkten eller från timfördelningen, beviljasförsökstillståndet av utbildningsstyrelsen.

Försökstillstånd beviljas på ansökan avutbildningsanordnaren. Om skolor som till-hör flera utbildningsanordnare deltar isamma försök, väljs skolorna ut så att regi-onerna och språkgrupperna blir så jämntrepresenterade som möjligt.

Försökstillstånd kan beviljas för högst treår med fortsättning högst två år. I försöks-verksamheten iakttas ett program som god-känts av utbildningsstyrelsen.

22 §

Elevbedömning

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —Om elevens vårdnadshavare inte har

gjort en framställning med anledning av atteleven stannar på klassen på grund av all-männa framsteg, skall vårdnadshavaren be-redas tillfälle att bli hörd innan ett beslutfattas.

26 §

Fullgörande av läroplikten

Läropliktiga skall delta i grundläggandeutbildning som ordnas med stöd av dennalag eller annars förvärva kunskaper som

26 §

Fullgörande av läroplikten

Läropliktiga skall delta i grundläggandeutbildning som ordnas med stöd av dennalag eller annars förvärva kunskaper som

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse50

motsvarar den grundläggande utbildningenslärokurs. Den som omfattas av förlängd lä-roplikt enligt 25 § 2 mom. skall delta i för-skoleundervisning som ordnas det år läro-plikten börjar. Vårdnadshavaren skall se tillatt den läropliktiga fullgör läroplikten.

— — — — — — — — — — — — — —

motsvarar den grundläggande utbildning-ens lärokurs. Den som omfattas av förlängdläroplikt enligt 25 § 2 mom. skall delta iförskoleundervisning som ordnas det år lä-roplikten börjar.

Utbildningsanordnaren skall kontrollerafrånvaro när det gäller elever i grundläg-gande utbildning och underrätta vårdnads-havaren om olovlig frånvaro. Vårdnadsha-varen skall se till att den läropliktiga full-gör läroplikten.— — — — — — — — — — — — — —

29 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —I samband med att läroplanen utarbetas

skall utbildningsanordnaren utarbeta enplan för att skydda eleverna mot våld,mobbning och bråk samt verkställa planenoch övervaka att den iakttas och förverkli-gas. Utbildningsstyrelsen skall i grundernaför läroplanen ge bestämmelser om hurdenna plan skall utarbetas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ord-ningsbestämmelser som skolan tillämpar iavsikt att främja den interna ordningen iskolan, ostörda studier samt tryggheten ochtrivseln i skolsamfundet.

31 §

Avgiftsfri undervisning

Undervisningen samt läroböcker och and-ra läromedel och arbetsredskap och arbets-material som behövs vid undervisningen äravgiftsfria för eleverna. Handikappade ele-ver och andra elever i behov av särskilt stödhar dessutom rätt att avgiftsfritt få sådanatolknings- och biträdestjänster, övriga un-dervisnings- och elevvårdstjänster, särskildahjälpmedel samt tjänster som ordnas medstöd av 39 § vilka är en förutsättning för attde skall kunna delta i undervisningen.— — — — — — — — — — — — — —

31 §

Avgiftsfri undervisning

Undervisningen samt läroböcker och and-ra läromedel, arbetsredskap och arbetsmate-rial som behövs vid undervisningen är av-giftsfria för eleverna. Handikappade eleveroch andra elever i behov av särskilt stöd hardessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolk-nings- och biträdestjänster, övriga under-visningstjänster, särskilda hjälpmedel samttjänster som ordnas med stöd av 39 § vilkaär en förutsättning för att de skall kunnadelta i undervisningen.— — — — — — — — — — — — — —

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

51

31 a §

Elevvård

En elev har rätt att avgiftsfritt få denelevvård som behövs för att han skall kunnadelta i undervisningen. Elevvården avser attfrämja och upprätthålla elevens studie-framgång, goda psykiska och fysiska hälsaoch sociala välfärd och understödjandeverksamheter.

Elevvården omfattar elevvård i enlighetmed en läroplan som godkänts av utbild-ningsanordnaren samt sådana elevvårds-tjänster som i folkhälsolagen (66/1972) av-ses med skolhälsovård och i barnskyddsla-gen (683/1983) avses med stöd vid fostran.Utbildningsanordnaren skall se till att nöd-vändig elevvård ordnas för en elev som pågrund av sitt uppförande fått ett sådant di-sciplinärt straff som avses i 36 § 1 mom. el-ler förvägrats undervisning för den återstå-ende arbetsdagen med stöd av 36 § 2 mom.

36 §

Disciplin

Om en elev bryter mot ordningen, gör sigskyldig till fusk eller annars uppför sigolämpligt, kan han tillrättavisas genom di-sciplinärt straff. Disciplinära straff är skrift-lig varning och avstängning av eleven förhögst tre månader. Utbildningsanordnarenskall se till att eleven under avstängningsti-den kan följa studietakten.

En elev som stör undervisningen kan blitillsagd att lämna klassrummet för den tidsom återstår av lektionen. En elev som upp-för sig olämpligt kan ges högst två timmarskvarsittning.

36 §

Disciplin

En elev som stör undervisningen eller iövrigt bryter mot ordningen i skolan ellergör sig skyldig till fusk kan ges högst tvåtimmars kvarsittning eller eleven kan få enskriftlig varning. Om förseelsen är allvarligeller om en elev fortsätter att uppträda påovan avsedda klandervärda sätt efter att hafått kvarsittning eller en skriftlig varningkan eleven avstängas för högst tre månader.Den skriftliga varningen och avstängningenför viss tid är disciplinära straff.

En elev som stör undervisningen kan blitillsagd att lämna klassrummet eller det rumdär undervisningen ges för den tid somåterstår av lektionen, eller en skoltillställ-ning. En elev kan förvägras undervisningför högst den återstående arbetsdagen, omdet föreligger en risk för att en annan eleveller en person som arbetar i skolan eller iett annat undervisningsutrymme blir lidan-de av elevens våldsamma eller hotfulla upp-förande eller om undervisningen eller där-tillhörande verksamhet försvåras orimligt

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse52

En elev som försummat sina hemuppgif-ter kan åläggas att efter skoldagens slut un-der högst en timme åt gången utföra sinauppgifter under övervakning.

Om förfarandet i frågor som avses i dennaparagraf föreskrivs, utöver vad som bestämsi lagen om förvaltningsförfarande(598/1982), genom förordning.

mycket på grund av elevens störande upp-förande.

En elev som försummat sina hemuppgif-ter kan åläggas att efter skoldagens slut un-der högst en timme åt gången utföra sinauppgifter under övervakning.

36 a §

Förfarande vid disciplinärenden och verk-ställighet vid avstängning

Innan en elev beordras kvarsittning, gesen skriftlig varning eller avstängs för enviss tid, skall den handling eller försummel-se som åtgärden grundar sig på preciseras,eleven höras samt annan behövlig utred-ning skaffas. Innan en elev åläggs disciplin-straff skall hans vårdnadshavare beredastillfälle att bli hörd. Om andra åtgärder en-ligt 36 §, med undantag av utvisning urklassrummet, skall elevens vårdnadshavareunderrättas och om att eleven förvägrasundervisning skall socialvårdsmyndigheter-na i den kommun där skolan är belägen un-derrättas vid behov. Om avstängningen förviss tid och den skriftliga varningen skallett beslut utfärdas och andra åtgärder en-ligt 36 § registreras.

Utbildningsanordnaren skall ordna un-dervisningen så att den elev som har av-stängts för en viss tid inte blir efter i deframsteg som hans årsklass och undervis-ningsgrupp gör. För den avstängda elevenutarbetas en individuell plan utifrån läro-planen och undervisningen genomförs ochstudierna övervakas enligt denna plan.

I fråga om verkställigheten av ett beslutom avstängning för viss tid gäller det sombestäms i 31 § 1 och 2 mom. och 32 § för-valtningsprocesslagen och dessutom detsom bestäms i 3 mom.

Då en elev har uppfört sig så våldsamt el-ler hotfullt att säkerheten för en annan eleveller en person som arbetar i skolan eller iett annat undervisningsutrymme blivit li-dande, och det finns en uppenbar risk föratt det våldsamma eller hotfulla uppföran-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

53

det upprepas, kan ett beslut om avstängningför viss tid som inte vunnit laga kraft verk-ställas.

I fråga om ett beslut om avstängning förviss tid som inte vunnit laga kraft, skall be-slut om verkställighet och tidpunkt för av-stängningen fattas i samband med beslutetom avstängning för viss tid.

Om förfarandet i disciplinära ärendenkan, utöver det som bestäms i förvaltnings-processlagen (598/1982), bestämmas ge-nom förordning av statsrådet.

36 b §

Avlägsnande av en elev som uppför sig stö-rande och äventyrar säkerheten

Lyder en elev inte en uppmaning att av-lägsna sig enligt 36 § 3 mom. har rektornoch läraren rätt att avlägsna honom frånklassrummet eller ett annat utrymme därdet ges undervisning, eller från en skoltill-ställning. Rektorn och läraren har ocksårätt att avlägsna en elev från skolans områ-de, om han inte avlägsnar sig efter att hafått veta att han avstängts från undervis-ningen enligt 36 § 2 mom. Försöker en elevsom måste avlägsna sig förhindra detta ochgöra motstånd, har rektorn och läraren rättatt använda sådana maktmedel för att fåhonom avlägsnad som med hänsyn till ele-vens ålder och situationens hotfullhet ellerbråkets allvar och en helhetsbedömning avsituationen kan anses vara försvarbara.

36 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en elev är an-hängigt vid allmän domstol får inte disci-plinärt förfarande av samma skäl inledaseller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en elev får intedisciplinärt förfarande av samma skäl inle-das eller fortsättas annat än med stöd av ensådan omständighet som inte kan betraktassom ett brott men som kan medföra en di-sciplinär bestraffning.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse54

Om en domstol har dömt en elev tillstraff, får han inte av samma skäl påförasdisciplinstraff. En elev kan dock avstängasför viss tid, om det med hänsyn till elevensbrott eller omständigheter i samband meddet är motiverat.

42 §

Ändringssökande

Ändring i ett sådant beslut av en utbild-ningsanordnare som avses i denna lag ochsom gäller varning till en elev, avstängningav en elev för viss tid eller förmån eller rät-tighet enligt 31—33 § och 34 § 1 mom.söks genom besvär hos länsrätten så sombestäms i förvaltningsprocesslagen(586/1996).

Ändring i ett beslut söks genom besvärhos länsstyrelsen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av elev,2) intagning eller överföring av elev till

specialundervisning enligt 17 § 2 mom. motvårdnadshavarens vilja,

3) särskilda undervisningsarrangemangenligt 18 §, samt

4) inledande av grundläggande utbildningvid avvikande tidpunkt enligt 27 §.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gällerett sådant ärende som avses i 2 mom. 1 och2 punkten söks hos länsrätten så som be-stäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en elev, avstängning av elev för viss tideller ett ärende som avses i 2 och 3 mom.skall anföras inom 14 dagar från att elevensvårdnadshavare fick del av beslutet. Besvärenligt detta moment skall behandlas i bråds-kande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given elev, får inte sökas genom besvär.Ändring genom besvär får inte heller sökasi länsrättens och länsstyrelsens beslut med

42 §

Ändringssökande

Ändring i ett sådant beslut av en utbild-ningsanordnare som avses i denna lag ochsom gäller undervisning i religion och livs-åskådningskunskap enligt 13 §, varning tillen elev, avstängning av en elev för viss tid,förmån eller rättighet enligt 31, 31 a, 32,33 § och 34 § 1 mom. söks genom besvärhos förvaltningsdomstolen så som bestäms iförvaltningsprocesslagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom be-svär hos länsstyrelsen så som bestäms i för-valtningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av elev,2) intagning eller överföring av elev till

specialundervisning enligt 17 § 2 mom. motvårdnadshavarens vilja,

3) särskilda undervisningsarrangemangenligt 18 §, samt

4) inledande av grundläggande utbildningvid avvikande tidpunkt enligt 27 §.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gällerett sådant ärende som avses i 2 mom. 1 och2 punkten söks hos förvaltningsdomstolenså som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som avses i 2 och 3mom. och ett beslut att ge en elev en skrift-lig varning, eller avstänga honom för visstid skall anföras inom 14 dagar från att ele-vens vårdnadshavare fick del av beslutet.Ärenden enligt detta moment skall behand-las i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given elev, får inte sökas genom besvär.Ändring genom besvär får inte heller sökasi förvaltningsdomstolens och länsstyrelsens

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

55

anledning av besvär som avses i 3 och 4mom.

Om yrkande av rättelse i bedömningen aven elevs studieprestationer bestäms genomförordning. Ändring i ett beslut med anled-ning av rättelseyrkande får inte sökas ge-nom besvär.

beslut som avgjort ett sådant ärende somavses i 3 och 4 mom.

Ändring genom besvär får inte sökas i ettbeslut som gäller elevbedömning enligtovan nämnda 22 §. Elevens vårdnadshavarekan hos rektor begära att beslut eller slutbe-dömning som gäller studieframstegen ellerkvarstannande i årskurs omprövas. En vård-nadshavare som är missnöjd med den nyabedömningen som gjorts på hans begäraneller med avgörandet att hans begäran haravslagits kan begära rättelse i bedömningenhos länsstyrelsen. Om förnyande och rättel-se av bedömning bestäms noggrannare ge-nom förordning.

För undervisning som ordnas utomlandsär den behöriga förvaltningsdomstolen Hel-singfors förvaltningsdomstol och den behö-riga länsstyrelsen länsstyrelsen i södra Fin-land.

———Denna lag träder i kraft den 200De centrala principerna för samarbetet

mellan hem och skola samt elevvården ochmålen för elevvården som hör till undervis-ningsväsendet enligt 14 § 2 mom. i lagensamt bestämmelserna enligt 29 § 2 mom.tas med i grunderna för läroplanen, enligtvilka de utarbetade läroplanerna tas i brukpå respektive årsklass vid de tidpunkter sombestäms av utbildningsstyrelsen, och senast1.8.2006 på de sista årsklasserna. Om for-merna för samarbetet mellan hem och skolasamt elevvården och om planen enligt 29 §2 mom. besluts så att besluten träder i kraftsamtidigt som den läroplan som utarbetatsenligt de nämnda grunderna för läroplanentas i bruk i respektive årsklass.

Ordningsregler och andra ordningsbe-stämmelser i lagen enligt 29 § 3 mom. skalltas i bruk senast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

———

RP 205/2002 rd56

2.

Lag

om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslutändras i gymnasielagen av den 21 augusti 1998 (629/1998) 10 § 2 och 3 mom., 2 mom., 15

och 26 §, den finska språkdräkten i 29 § 2 mom. och 34 §,sådant 10 § 2 mom. lyder i lagen 1184/1998, samtfogas till 10 § ett nytt 3 mom. varvid nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till 11 § ett nytt 4

mom., till 13 § ett nytt 2 mom., till 21 § nya 2—4 mom. och till lagen nya 26 a—26 c och29 a § som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i de olika lä-roämnena, ämnesgrupperna och ämneshel-heterna samt studiehandledningen (grun-derna för läroplanen).

De beslut som avses i denna paragraf fat-tas vid behov särskilt för undervisning av-sedd för ungdomar och för undervisning av-sedd för vuxna.

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i olika läro-ämnen, ämnesgrupper och ämnesområdenoch annan undervisning som avses i dennalag samt om de centrala principerna församarbetet mellan läroanstalten och hem-met samt elevvården och om målen för denelevvård som hör till undervisningsväsendet(grunderna för läroplanen).

I fråga om samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården bereds detbeslut som gäller grunderna för läroplanenoch som avses i 2 mom. av utbildningssty-relsen i samråd med forsknings- och utveck-lingscentralen för social- och hälsovården.

De beslut som avses i denna paragraf fat-tas vid behov särskilt för undervisning av-sedd för ungdomar och för undervisning av-sedd för vuxna. Frågorna om samarbetemellan läroanstalten och hemmet samtelevvård tas inte med i grunderna för läro-planen som utarbetas för vuxenutbildning.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

57

11 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —TilI den del som det bestäms om grunder-

na i 10 § 3 mom. skall läroplanen utarbetasi samarbete med de verkställande social-och hälsovårdsmyndigheterna i den kom-mun där läroanstalten är belägen. Utbild-ningsanordnaren skall också bestämmaformerna dels för samarbetet mellan hem-met och läroanstalten, dels för elevvården ienlighet med grunderna för läroplanen.

13 §

Särskilda undervisningsarrangemang

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —Om den studerande inte har gjort en

framställning om att hans studier skall ord-nas så som avses i 1 mom. eller med stöd avdetta moment, skall han ges möjlighet attbli hörd innan ett beslut fattas.

15 §

Försök

Vederbörande ministerium kan beviljatillstånd till ett sådant försök som behövsför utvecklandet av gymnasieutbildningenoch som förutsätter avvikelse från bestäm-melserna om undervisning i denna lag och ien förordning som utfärdats med stöd avden samt från de bestämmelser och före-skrifter om undervisningen som meddelatsmed stöd av dem. Utbildningsstyrelsen kange tillstånd till försök som avviker från ut-bildningsstyrelsens föreskrifter. Modersmå-let och litteraturen samt det andra inhemska

15 §

Försök

I försöksverksamheten för utveckling avutbildningen eller undervisningen kan avvi-kelser från timfördelningen och grunderna iläroplanen enligt 10 § samt från bestäm-melserna om undervisningens omfattningoch innehåll göras.

Försökstillstånd beviljas av undervis-ningsministeriet. Om försöket varken avvi-ker från det som bestäms om undervisning-ens omfattning och innehåll eller timfördel-ning, beviljas försökstillstånd av utbild-ningsstyrelsen.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse58

språket är dock alltid obligatoriska även iförsök enligt detta moment.

Försöket skall följa ett försöksprogramsom utbildningsstyrelsen har godkänt.

Försökstillstånd beviljas på ansökan avutbildningsanordnaren. Om läroanstaltersom tillhör flera utbildningsanordnare del-tar i samma försök, väljs läroanstalterna utså att regionerna och språkgrupperna blirså jämnt representerade som möjligt.

Försökstillstånd kan beviljas för högst treår med fortsättning högst två år. I försöks-verksamheten följs ett försöksprogram somär godkänt av utbildningsstyrelsen.

21 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —I samband med att läroplanen utarbetas

skall utbildningsanordnaren utarbeta enplan för att skydda de studerande mot våld,mobbning och bråk samt verkställa planenoch övervaka att den iakttas och förverkli-gas. Utbildningsstyrelsen skall i grundernaför läroplanen ge bestämmelser om hurdenna plan skall utarbetas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ord-ningsbestämmelser som läroanstalten till-lämpar för att främja den interna ordningeni skolan, ostörda studier samt trygghet ochtrivsel i skolsamfundet.

Det som bestäms ovan i 2 mom. gällervarken för läroplansgrunderna eller för lä-roplanerna i vuxenutbildningen. Någraordningsstadgor eller andra ordningsbe-stämmelser behöver inte heller godkännasför vuxenutbildningen.

26 §

Disciplin

En studerande som bryter mot ordningen,gör sig skyldig till fusk i studierna eller an-nars uppför sig olämpligt kan tillrättavisasgenom disciplinärt straff. Disciplinära straffär skriftlig varning och avstängning av stu-

26 §

Disciplin

En studerande som stör undervisningeneller i övrigt bryter mot ordningen eller görsig skyldig till fusk kan få en skriftlig var-ning. Om förseelsen är allvarlig eller omden studerande fortsätter att uppföra sig på

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

59

deranden från läroanstalten för högst ett årsamt uppsägning av studeranden från elev-hemmet.

Om en studerande är föremål för rannsa-kan med anledning av brott, kan han för dentid som rannsakan pågår avstängas från stu-dierna om detta är motiverat med hänsyntill det brott som han misstänks ha gjort sigskyldig till eller omständigheter som harsamband med detta.

Om förfarandet i de ärenden som avses i1 och 2 mom. föreskrivs, utöver vad sombestäms i lagen om förvaltningsförfarande(598/1982) genom förordning.

ovan avsedda klandervärda sätt efter enskriftlig varning kan han avstängas från lä-roanstalten för en viss tid, högst ett år samtuppsägas från elevhemmet för en viss tid el-ler för den tid som återstår av studierna.Ovan nämnda åtgärder är disciplinära straff.

En studerande som stör undervisningenkan bli tillsagd att lämna klassrummet ellerannat rum där undervisningen ges för dentid som återstår av lektionen, eller en till-ställning som arrangeras av läroanstalten.En studerande kan förvägras undervisningför högst den återstående arbetsdagen, omdet föreligger en risk för att säkerheten fören annan studerande eller person som arbe-tar i läroanstalten eller i ett annat under-visningsutrymme äventyras av elevens våld-samma eller hotfulla uppförande eller omundervisningen eller därtill hörande verk-samhet försvåras orimligt mycket på grundav den studerandes störande uppförande.

Om en studerande är föremål för rannsa-kan med anledning av brott, kan han för dentid som rannsakan pågår avstängas från stu-dierna om detta är motiverat med hänsyntill det brott som han misstänks ha gjort sigskyldig till eller omständigheter som harsamband med detta.

26 a §

Förfarande vid disciplinärenden och verk-ställighet vid disciplinära straff

Innan beslutet enligt 26 § 1 eller 3 mom.fattas skall den handling eller försummelse,eller det misstänkta brott eller den omstän-dighet som hänförs till detta och som åt-gärden grundar sig på preciseras, den stu-derande höras samt annan behövlig utred-ning skaffas. Innan en studerande åläggsdisciplinstraff skall hans vårdnadshavareberedas tillfälle att bli hörd. Om andra åt-gärder enligt 26 §, med undantag av utvis-ning ur klassrummet, skall studerandensvårdnadshavare underrättas och om att hanförvägras undervisning skall socialvårds-myndigheterna i den kommun där läroan-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse60

stalten är belägen underrättas vid behov.Om ovan nämnda åtgärder enligt 26 § 1och 3 mom. skall ett beslut utfärdas och deandra åtgärderna enligt 26 § 2 mom. regi-streras.

Beslutet om avstängning av en studerandeför en viss tid eller om uppsägning frånelevhemmet för en viss tid kan verkställasäven om det överklagats, om utbildningsan-ordnaren eller förvaltningsdomstolen intebeslutar något annat.

Beslutet om verkställigheten och dess be-gynnelsetid skall fattas samtidigt som beslu-tet om avstängning och uppsägning frånelevhemmet för viss tid, även om det sistnämnda beslutet inte vunnit laga kraft.

Om förfarandet i disciplinära ärendenkan, utöver det som bestäms i förvaltnings-processlagen (598/1982), bestämmas ge-nom förordning av statsrådet.

26 b §

Avlägsnande av en studerande som uppförsig störande och äventyrar säkerheten

Lyder en studerande inte en uppmaningatt avlägsna sig enligt 26 § 2 mom. har rek-torn och läraren rätt att avlägsna honomfrån klassrummet eller ett annat undervis-ningsutrymme, eller från en skoltillställ-ning. Rektorn och läraren har också rätt attavlägsna en studerande från anstaltens om-råde, om han inte avlägsnar sig efter att hafått veta att han avstängts från undervis-ningen enligt 26 § 2 mom. Försöker en stu-derande som måste avlägsna sig förhindradetta och göra motstånd, har rektorn ochläraren rätt att använda sådana maktmedelför att få honom avlägsnad som med hänsyntill den studerandes ålder och situationenshotfullhet eller bråkets allvar och en hel-hetsbedömning av situationen kan ansesvara försvarbara.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

61

26 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en studerandeär anhängigt vid allmän domstol får inte di-sciplinärt förfarande av samma skäl inledaseller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerandefår inte disciplinärt förfarande av sammaskäl inledas eller fortsättas annat än medstöd av en sådan omständighet som inte kanbetraktas som ett brott men som kan medfö-ra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerandetill straff, får han inte av samma skäl påfö-ras disciplinstraff. En studerande kan dockavstängas för viss tid eller uppsägas frånelevhemmet, om det med hänsyn till denstuderandes brott eller omständigheter isamband med det är motiverat.

29 a §

Elevvård

Elevvården avser att främja och upprätt-hålla de studerandes studieframgång, godapsykiska och fysiska hälsa och sociala väl-färd och understödjande verksamheter.

Utbildningsanordnaren skall se till att destuderande som avses i 29 § 2 mom. får in-formation om de för dem existerande hälso-vårds- och socialvårdstjänsterna och hand-leda dem att söka sig till dessa tjänster.

34 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut som gäller varning tillen studerande, avstängning av en studeran-de för viss tid, avhållande från studier förden tid som brottsrannsakan pågår ellerförmån och rättighet enligt 28 § söks genombesvär hos länsrätten så som bestäms i för-valtningsprocesslagen (586/1996).

34 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut av en utbildningsan-ordnare enligt denna lag som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, uppsägning av en stude-rande från elevhemmet för viss tid eller förden tid som återstår av studierna,, avhål-lande från studier för den tid som brotts-rannsakan pågår eller förmån och rättighetenligt 28 § söks genom besvär hos länsrät-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse62

Ändring i ett beslut söks genom besvärhos länsstyrelsen såsom bestäms i förvalt-ningsprocesslagen om beslutet gäller

1) antagning av studerande,2) särskilda undervisningsarrangemang

enligt 13 §,3) tillgodoräknande av studier som full-

gjorts i ett annat sammanhang, samt4) förlängning av den tid under vilken

gymnasiets lärokurs får slutföras och när enstuderande skall anses ha avgått från gym-nasiet.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gällerantagning av studerande söks hos länsrättenså som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, avhållande från studierför den tid som brottsrannsakan pågår ellerett ärende som avses i 2 och 3 mom. skallanföras inom 14 dagar från att studerandeneller hans vårdnadshavare fick del av beslu-tet. Besvär enligt detta moment skall be-handlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given studerande får inte sökas genom be-svär. Ändring genom besvär får inte hellersökas i länsrättens och länsstyrelsens beslutmed anledning av besvär som avses i 3 och4 mom.

Om yrkande av rättelse i bedömningen aven studerandes studieprestationer bestämsgenom förordning. Ändring i ett beslut medanledning av rättelseyrkande får inte sökasgenom besvär.

ten så som bestäms i förvaltningsprocessla-gen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom be-svär hos länsstyrelsen så som bestäms i för-valtningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av studerande2) särskilda undervisningsarrangemang

enligt 13 §,3) tillgodoräknande av studier som full-

gjorts i ett annat sammanhang, samt4) förlängning av den tid under vilken

gymnasiets lärokurs får slutföras och när enstuderande skall anses ha avgått från gym-nasiet.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen harfattat med anledning av besvär som gällerantagning av studerande, förlängning avden tid under vilken gymnasiets lärokurs fårslutföras eller när en studerande skall ansesha avgått från gymnasiet söks genom besvärhos förvaltningsdomstolen så som bestäms iförvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning för viss tid,uppsägning från elevhemmet för viss tid el-ler för den tid som återstår av studierna,avhållande från studier för den tid sombrottsrannsakan pågår eller ett ärende somavses i 2 eller 3 mom. skall anföras inom 14dagar från att studeranden fick del av beslu-tet. Besvär enligt detta moment skall be-handlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given studerande får inte sökas genom be-svär. I förvaltningsdomstolens och länssty-relsens avgörande i ett ärende enligt 3 och 4mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Ändring genom besvär får inte sökas i ettbeslut som gäller bedömning av den stude-rande enligt ovan nämnda 17 §. En stude-rande kan hos rektor begära att beslut ellerslutbedömning som gäller studieframstegenomprövas. En studerande som är missnöjdmed den nya bedömningen eller med avgö-randet att hans begäran har avslagits kanbegära rättelse i bedömningen hos länssty-relsen. Om förnyande och rättelse bestäms

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

63

närmare genom förordning.För undervisning som ordnas utomlands

är den behöriga förvaltningsdomstolen Hel-singfors förvaltningsdomstol och den behö-riga länsstyrelsen länsstyrelsen i södra Fin-land.

———Denna lag träder i kraft den 200De centrala principerna för samarbetet

mellan hemmet och läroanstalten samtelevvården och målen för elevvården somhör till undervisningsväsendet enligt 10 § 2mom. i denna lag samt bestämmelserna i 21§ 2 mom. tas med i grunderna för läropla-nen, enligt vilka de utarbetade läroplanernatas i bruk vid en tidpunkt som bestäms avutbildningsstyrelsen och vars senaste möjli-ga datum bestäms genom statsrådets för-ordning om de allmänna riksomfattandemålen och timfördelningen i gymnasieut-bildningen. Om formerna för samarbetetmellan hemmet och läroanstalten samtelevvården samt om planen enligt 21 § 2mom. besluts så att beslutet träder i kraftsamtidigt som den läroplan som utarbetatsenligt de nämnda grunderna för läroplanentas i bruk.

De ordningsregler och andra ordningsbe-stämmelser i lagen enligt 21 § 3 mom. skalltas i bruk senast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

———

RP 205/2002 rd64

3.Lag

om ändring av lagen om yrkesutbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om yrkesutbildning (630/1998) 13 § 2 mom., den finska

språkdräkten i 20 § 1 mom., 23 §, 32 och 35 §, den finska språkdräkten i 38 § 1 mom. och44 § samt

fogas till 13 § ett nytt 3 mom., till 14 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 3mom., till 28 § nya 2 och 3 mom. och till lagen nya 35 a—35 c, 37 a och 44 a § som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Beslut om utbildningens mål och grunderna för läroplanen

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i de studiersom avses i 12 § 2 mom. särskilt för varjeutbildningsområde och examen (grundernaför läroplanen). Grunderna för läroplanenkan ges särskilt för utbildning avsedd förunga och för utbildning avsedd för vuxna.

— — — — — — — — — — — — — —Utbildningsstyrelsen beslutar om målen

för och det centrala innehållet i de studiersom avses i 12 § 2 mom. särskilt för varjeutbildningsområde och examen samt om decentrala principerna för samarbetet mellanhemmet och läroanstalten samt elevvårdenoch om målen för den elevvård som hör tillundervisningsväsendet (grunderna för läro-planen).

I fråga om samarbetet mellan hemmet ochläroanstalten samt elevvården bereds detbeslut som gäller grunderna för läroplanenoch som avses i 2 mom. av utbildningssty-relsen i samråd med forsknings- och utveck-lingscentralen för social- och hälsovården.

14 §

Läroplan

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —Till den del som det bestäms om grunder-

na i 13 § 3 mom. skall läroplanen utarbetasi samarbete med de verkställande social-och hälsovårdsmyndigheterna i den kom-mun där läroanstalten är belägen. Utbild-ningsanordnaren skall också bestämmaformerna dels för samarbetet mellan hem-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

65

met och läroanstalten, dels för elevvården ienlighet med grunderna för läroplanen.

23 §

Försök

Vederbörande ministerium kan beviljatillstånd till ett sådant försök som behövsför utvecklandet av utbildningen och somförutsätter avvikelse från bestämmelsernaom undervisning i denna lag och en förord-ning som utfärdats med stöd av den samtbestämmelser och föreskrifter som medde-lats med stöd av dem. Utbildningsstyrelsenkan ge tillstånd till försök som avviker frånutbildningsstyrelsens föreskrifter.

Försöket skall följa ett försöksprogramsom utbildningsstyrelsen har godkänt.

23 §

Försök

Undervisningsministeriet kan bevilja till-stånd till försöksverksamhet för utvecklingav utbildningen enligt denna lag. I försöks-verksamheten kan avvikelse göras från ex-amensstruktur, examina och examensbe-nämningar, utbildningsprogram för exami-na, gemensamma studier och studieomfatt-ning. Utbildningsstyrelsen kan bevilja till-stånd till sådan försöksverksamhet som av-viker från grunderna i läroplanen.

De utbildningsanordnare som deltar i ettförsök väljs efter ansökan. Av de valda en-heterna tas ett behövligt antal utbildnings-anordnare med så att målsättningen upp-nås. Försöksenheterna väljs ut med beak-tande av att regionerna och språkgrupper-na skall vara är så jämnt representeradesom möjligt om det är motiverat med hän-syn till omfattningen av och syftet med för-söket.

Ett försökstillstånd kan beviljas för en be-gränsad tid, dock för högst fyra år, så attsyftet med försöket uppnås. Ett försök kanfortsättas under högst fyra år. I försöketföljs ett försöksprogram godkänt av utbild-ningsstyrelsen.

28 §

Rätt till en trygg studiemiljö

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —I samband med att läroplanen utarbetas

skall utbildningsanordnaren utarbeta enplan för att skydda de studerande mot våld,mobbning och bråk samt verkställa planenoch övervaka att den iakttas och förverkli-gas. Utbildningsstyrelsen skall i grundernaför läroplanen ge bestämmelser om hurdenna plan skall utarbetas.

Utbildningsanordnaren skall godkännaordningsstadgor eller utfärda andra ord-

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse66

ningsbestämmelser som läroanstalten till-lämpar för att främja den interna ordningeni läroanstalten, ostörda studier samt trygg-het och trivsel i läroanstaltssamfundet.

32 §

Förlust av studierätten

En studerande kan förlora sin studierättom studierna kräver särskilda konstnärligaanlag och det är uppenbart att studerandeninte har förutsättningar att slutföra studiernapå behörigt sätt. Genom förordning bestämssärskilt på vilka studier denna paragraf till-lämpas.

Om det förfarande som skall iakttas vidbeslut om förlust av studierätten bestäms,utöver vad som bestäms i lagen om förvalt-ningsförfarande (598/1982), genom förord-ning.

32 §

Förlust av studierätten

En studerande kan förlora sin studierättom studierna eller yrkesutövningen kräverkonstnärliga anlag eller särskilda andra an-lag som krävs för yrkesutövningen och detär uppenbart att studeranden inte har förut-sättningar att slutföra studierna på behörigtsätt eller att utöva det yrke som leder till enexamen. Genom förordning av statsrådetbestäms särskilt på vilka studier denna pa-ragraf tilllämpas.

35 §

Disciplin

En studerande som bryter mot ordningen,gör sig skyldig till fusk i studierna eller an-nars uppför sig olämpligt kan tillrättavisasgenom disciplinärt straff. Disciplinära straffär skriftlig varning och avstängning av stu-deranden från läroanstalten för högst ett årsamt uppsägning av studeranden från stu-denthemmet.

35 §

Disciplin

En studerande som stör undervisningeneller i övrigt bryter mot ordningen eller görsig skyldig till fusk kan få en skriftlig var-ning. Om förseelsen är allvarlig eller omden studerande fortsätter att uppföra sig påovan avsedda klandervärda sätt efter enskriftlig varning kan han avstängas från lä-roanstalten för en viss tid, högst ett år samtuppsägas från elevhemmet för en viss tid el-ler för den tid som återstår av studierna.Ovan nämnda åtgärder är disciplinärastraff.

En studerande som stör undervisningenkan bli tillsagd att lämna klassrummet ellerannat rum där undervisningen ges för dentid som återstår av lektionen, eller en sam-mankomst som arrangeras av läroanstalten.En studerande kan förvägras undervisningför högst den återstående arbetsdagen, omdet föreligger en risk för att säkerheten fören annan studerande eller person som arbe-tar i läroanstalten eller i ett annat under-visningsutrymme äventyras av elevens våld-samma eller hotfulla uppförande eller om

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

67

Om en studerande är föremål för rannsa-kan med anledning av brott, kan han för dentid som rannsakan pågår avstängas från stu-dierna om detta är motiverat med hänsyntill det brott som han misstänks ha gjort sigskyldig till eller omständigheter som harsamband med detta.

Om förfarandet i de ärenden som avses i1 och 2 mom. bestäms, utöver vad som be-stäms i lagen om förvaltningsförfarande,genom förordning.

undervisningen eller därtill hörande verk-samhet försvåras orimligt mycket på grundav den studerandes störande uppförande.

En studerande som är föremål för rannsa-kan med anledning av brott, kan för den tidsom rannsakan pågår avstängas från studi-erna om detta är motiverat med hänsyn tilldet brott som han misstänks ha gjort sigskyldig till eller omständigheter som harsamband med detta.

35 a §

Förfarande vid disciplinärenden och förlustav studierätten samt verkställighet vid di-

sciplinära straff

Innan en studerande för en viss tid av-stängs från läroanstalten, uppsägs frånelevhemmet och får en skriftlig varningskall den handling eller försummelse somär orsaken till disciplinstraffet preciseras,den studerande höras samt annan behövligutredning skaffas. Innan en studerande av-stängs från läroanstalten eller uppsägs frånelevhemmet skall också hans vårdnadsha-vare höras. Om andra åtgärder enligt 35 §2 mom., med undantag av utvisning urklassrum eller annat undervisningsutrym-me, skall studerandens vårdnadshavare un-derrättas.

Innan beslutet fattas om att en studerandeförlorar studierätten sådan denna avses i32 § skall studeranden och hans vårdnads-havare höras samt annan behövlig utred-ning skaffas.

Om disciplinstraff och förlust av studie-rätten skall ett skriftligt beslut utfärdas ochåtgärderna enligt 35 § 2 mom. registreras.

Beslutet om avstängning av en studerandeför en viss tid eller om uppsägning frånelevhemmet kan verkställas även om detöverklagats, om utbildningsanordnaren el-ler förvaltningsdomstolen inte beslutar nå-got annat.

Beslutet om verkställigheten och dess be-gynnelsetid skall fattas samtidigt som beslu-tet om avstängning och uppsägning från

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse68

elevhemmet, även om det sist nämnda be-slutet inte vunnit laga kraft.

Om förfarandet i de ärenden som avses idenna paragraf gäller dessutom det sombestäms i lagen om förvaltningsförfarande(598/1982).

35 b §

Avlägsnande av en studerande som uppförsig störande och äventyrar säkerheten

Lyder en studerande inte en uppmaningatt avlägsna sig enligt 35 § 2 mom. har rek-torn och läraren rätt att avlägsna honomfrån klassrummet eller ett annat undervis-ningsutrymme, eller från en skolsamman-komst. Rektorn och läraren har också rättatt avlägsna en studerande från skolansområde, om han inte avlägsnar sig efter attha fått veta att han avstängts från undervis-ningen enligt 35 § 2 mom. Försöker en stu-derande som måste avlägsna sig förhindradetta och göra motstånd, har rektorn ochläraren rätt att använda sådana maktmedelför att få honom avlägsnad som med hänsyntill den studerandes ålder och situationenshotfullhet eller bråkets allvar och en hel-hetsbedömning av situationen kan ansesvara försvarbara.

35 c §

Verkningarna av anhängigt åtal och dom-stols beslut på disciplinärt förfarande.

Under den tid då åtal mot en studerandeär anhängigt vid allmän domstol får inte di-sciplinärt förfarande av samma skäl inledaseller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerandefår inte disciplinärt förfarande av sammaskäl inledas eller fortsättas annat än medstöd av en sådan omständighet som inte kanbetraktas som ett brott men som kan medfö-ra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerandetill straff, får han inte av samma skäl påfö-ras disciplinstraff. En studerande kan dockavstängas för viss tid eller uppsägas från

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

69

elevhemmet för en viss tid eller för den tidsom återstår av studierna, om det med hän-syn till den studerandes brott eller omstän-digheter i samband med det är motiverat.

37 a §

Elevvård

Elevvården avser att främja och upprätt-hålla de studerandes studieframgång, godapsykiska och fysiska hälsa och sociala väl-färd och understödjande verksamheter.

Om hälsovården för studerande bestäms ifolkhälsolagen (66/1972) och om de nöd-vändiga tjänster som behövs för att över-vinna sociala och psykiska svårigheter hosstuderande i barnskyddslagen (683/1983).

Utbildningsanordnaren skall samarbetamed de myndigheter och andra instansersom ger och ordnar sådana tjänster somavses i 2 mom. och informera de studerandeom förmånerna och tjänsterna. Vid behovskall en studerande handledas att söka sigtill dessa förmåner och tjänster.

44 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut av en utbildningsan-ordnare enligt denna lag som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, avhållande från studierför den tid som brottsrannsakan pågår ellerförmån och rättighet enligt 37–39 § söksgenom besvär hos länsrätten så som be-stäms i förvaltningsprocesslagen(586/1996).

Ändring i ett beslut söks genom besvärhos länsstyrelsen såsom bestäms i förvalt-ningsprocesslagen om beslutet gäller

1) antagning av studerande,2) särskilda undervisningsarrangemang

enligt 21 §,3) tillgodoräknande av studier enligt 30 §,

44 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut av en utbildningsan-ordnare enligt denna lag som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, uppsägning av en stude-rande från elevhemmet för viss tid eller dentid som återstår av studierna, avhållandefrån studier för den tid som brottsrannsakanpågår eller förmån och rättighet enligt 37,38 och 39 § söks genom besvär hos förvalt-ningsdomstolen så som bestäms i förvalt-ningsprocesslagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1mom. söks ändring i ett beslut genom be-svär hos länsstyrelsen så som bestäms i för-valtningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av studerande2) särskilda undervisningsarrangemang

enligt 21 §,3) tillgodoräknande av studier enligt 30 §,

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse70

4) den studietid som bestäms i 31 § ellernär en studerande skall anses ha avgått,samt

5) förlust av studierätten enligt 32 §.Ändring i ett beslut som länsstyrelsen har

fattat med anledning av besvär som gällerantagning av studerande söks hos länsrättenså som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning av en stude-rande för viss tid, avhållande från studierför den tid som brottsrannsakan pågår ellerett ärende som avses i 2 och 3 mom. skallanföras inom 14 dagar från att studerandeneller hans vårdnadshavare fick del av beslu-tet. Besvär enligt detta moment skall be-handlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given studerande får inte sökas genom be-svär. Ändring genom besvär får inte hellersökas i länsrättens och länsstyrelsens beslutmed anledning av besvär som avses i 3 och4 mom.

Om yrkande av rättelse i bedömningen aven studerandes studieprestationer bestämsgenom förordning. Ändring i ett beslut medanledning av rättelseyrkande får inte sökasgenom besvär.

4) den studietid som bestäms i 31 § ellernär en studerande skall anses ha avgått,samt

5) förlust av studierätten enligt 32 §.Ändring i ett beslut som länsstyrelsen har

fattat med anledning av besvär som gällerantagning av studerande, studietiden ellernär en studerande skall anses ha avgått ochförlorat studierätten söks genom besvär hosförvaltningsdomstolen så som bestäms iförvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varningtill en studerande, avstängning för viss tid,uppsägning från elevhemmet för viss tid el-ler för den tid som återstår av studierna,avhållande från studier för den tid sombrottsrannsakan pågår eller ett ärende somavses i 2 eller 3 mom. skall anföras inom 14dagar från att studeranden fick del av beslu-tet. Besvär enligt detta moment skall be-handlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestämsi denna paragraf, vilka har fattats enligtdenna lag eller en förordning som utfärdatsmed stöd av den och vilka gäller en namn-given studerande får inte sökas genom be-svär. I förvaltningsdomstolens och länssty-relsens avgörande i ett ärende enligt 3 och 4mom. får ändring inte sökas genom besvär.

44 a §

Ny bedömning och rättelse av bedömning

En studerande kan inom två månader ef-ter att han delgivits bedömningen be att enbedömning som gäller studieframstegen el-ler avläggande av examen omprövas. Begä-ran görs skriftligt och riktas till rektor. Omny bedömning beslutar rektor och den stu-derandes lärare gemensamt.

Inom läroavtalsutbildningen riktas begä-ran till arbetsgivaren i fråga om utbildningsom sker på arbetsplatsen. I fråga om denteoretiska undervisningen iakttas vad sombestäms i 1 mom.

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

71

Om en studerande är missnöjd med dennya bedömning som gjorts med anledningav en begäran som avses i 1 och 2 mom. el-ler med ett beslut genom vilket begäran haravslagits, kan den studerande begära rät-telse i bedömningen hos länsstyrelsen. I lä-roavtalsutbildning yrkas rättelse i ny be-dömning hos utbildningsanordnaren. Läns-styrelsen och utbildningsanordnaren kan,om beslutet uppenbart är felaktigt, bestäm-ma att ny bedömning skall företas. Om nybedömning och rättelse av bedömning be-stäms vid behov närmare genom förord-ning.

I ett beslut som gäller ett rättelseyrkandefår ändring inte sökas genom besvär.

———Denna lag träder i kraft den 200 .De centrala principerna för samarbetet

mellan hemmet och läroanstalten samtelevvården inom undervisningsväsendetsom avses i 13 § 2 mom. samt de bestäm-melser som avses i 28 § 2 mom. intas igrunderna för läroplanen, enligt vilka deutarbetade läroplanerna tas i bruk senastden 1 augusti 2005. Om formerna för sam-arbetet mellan hemmet och läroanstaltensamt elevvården samt om den plan som av-ses i 28 § 2 mom. besluts på sådant sätt attbesluten träder i kraft samtidigt senast den1 augusti 2005.

Ordningsstadgor eller andra ordningsbe-stämmelser enligt 28 § 3 mom. som skalltillämpas i läroanstalten skall tas i bruk se-nast den 1 augusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

———

RP 205/2002 rd72

4.

Lag

om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

I enlighet med riksdagens beslutändras i lagen den 21 augusti 1998 om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) 11 § samtfogas till 16 § en ny 6 a punkt som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Hänvisningsbestämmelse om studerandensrättigheter och skyldigheter

På utbildning enligt denna lag tillämpasdessutom följande bestämmelser om stude-randens rättigheter och skyldigheter i lagenom yrkesutbildning:

1) bestämmelserna i 26 § 1 mom. om rät-ten att fritt söka sig till yrkesutbildning,med undantag för personalutbildning,

2) bestämmelserna i 27 § 3 och 5 mom.om grunderna för antagning av studerande,

3) bestämmelserna i 28 § om rätt till entrygg studiemiljö,

4) bestämmelserna i 29 § om rätt till un-dervisning,

5) bestämmelserna i 30 § om tillgodoräk-nande av studier, i tillämpliga delar,

6) bestämmelserna i 33 § om tystnadspliktför studerande,

7) bestämmelserna i 34 § om studeran-dens skyldigheter,

8) bestämmelserna i 35 § om disciplin,9) bestämmelserna i 36 § om hörande av

studerandena, samt10) bestämmelserna i 39 § om studiesoci-

ala förmåner i läroavtalsutbildningen.

11 §

Hänvisningsbestämmelse om studerandensrättigheter och skyldigheter

På utbildning enligt denna lag tillämpasdessutom följande bestämmelser om stude-randens rättigheter och skyldigheter i lagenom yrkesutbildning:

1) bestämmelserna i 26 § 1 mom. om rät-ten att fritt söka sig till yrkesutbildning,med undantag för personalutbildning,

2) bestämmelserna i 27 § 3 och 5 mom.om grunderna för antagning av studerande,

3) bestämmelserna i 28 § om rätt till entrygg studiemiljö,

4) bestämmelserna i 29 § om rätt till un-dervisning,

5) bestämmelserna i 30 § om tillgodoräk-nande av studier, i tillämpliga delar,

6) bestämmelserna i 32 § om förlust avstudierätten

7) bestämmelserna i 33 § om tystnadspliktför studerande,

8) bestämmelserna i 34 § om studeran-dens skyldigheter,

9) bestämmelserna i 35 § om disciplin,10) bestämmelserna i 35 a § om förfaran-

de vid disciplinärenden och förlust av stu-dierätten samt verkställighet vid disciplinä-ra straff i tillämpliga delar,

11) bestämmelserna i 35 b § om avlägs-nande av en studerande som uppför sig stö-rande och äventyrar säkerheten,

RP 205/2002 rdGällande lydelse Föreslagen lydelse

73

12) bestämmelserna i 35 c § om verk-ningar av anhängigt åtal och domstols be-slut på disciplinärt förfarande,

13) bestämmelserna i 36 § om hörande avstuderandena,

14) bestämmelserna i 37 a § om elevvård,samt

15) bestämmelserna i 39 § om studiesoci-ala förmåner i läroavtalsutbildningen.

16 §

Tillämpning av vissa bestämmelser i lagenom yrkesutbildning

På utbildning och examina enligt dennalag tillämpas dessutom följande bestämmel-ser i lagen om yrkesutbildning:— — — — — — — — — — — — — —

6 a) bestämmelserna i 44 a § om ny be-dömning och rättelse av bedömningen— — — — — — — — — — — — — —

———Denna lag träder i kraft denOrdningsstadgor eller andra ordningsbe-

stämmelser som skall tillämpas i läroan-stalten enligt 11 § 3 mom. i denna lag och ienlighet med 28 § 3 mom. lagen om yrkes-utbildning skall tas i bruk senast den 1 au-gusti 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagenförutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

———