ÅRSREDOVISNING 2012 - Textalkweblisher.textalk.se/sigtuna/20130625/paper.pdf2013/06/25 · Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sigtuna kommun redovisar

ÅRSREDOVISNING

2012

INNEHÅLLKommunstyrelsens ordförande 4Viktiga händelser 6Sigtuna – ett hållbart samhälle 10Förvaltningsberättelse 14Personalekonomisk redovisning 38Hållbarhetsredovisning 45Kommunen och de kommunala bolagen 54Ekonomiskt utfall och ställning 58Redovisningsprinciper och notförteckning 61

NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSERI SAMMANDRAG

Kommunstyrelsen 66 Individ- och familjeomsorgsnämnden 70 Kultur- och fritidsnämnden 72 Barn- och ungdomsnämnden 74 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 76 Äldre- och omsorgsnämnden 78 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 80 Bygg- och trafiknämnden 82

Nyckeltal för kommunen 84Vart gick skattepengarna 85Revisionberättelse 86Kommunstyrelsen 90Så styrs Sigtuna kommun 91

Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 5

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Sigtuna kommun redovisar även 2012 ett starkt positivt ekono-miskt resultat. Resultatet uppgår till drygt 175 miljoner kronor, att jämföra med lagd budget på 166 miljoner kronor. Det är ett av de högsta resultaten någonsin i kommunens historia. Lagkravet på ekonomi i balans har därmed uppnåtts för tolfte året i rad.

Huvudförklaringen till det höga resultatet ligger i den strategiska fastighetsaffär som kommunen gjorde under 2012, då fastigheter såldes för knappt 400 miljoner kronor. Försäljningen genererade en realisationsvinst till kommunen på ca 160 miljoner kronor. Den andra viktiga orsaken till överskottet är att nämnderna fortsätter visa god budgetdisciplin. Det är en av de absolut viktigaste faktorerna för att kommunen framöver ska fortsätta att uppvisa en ekonomi med överskott. Det blir speciellt viktigt för en kommun som Sigtuna där vi har stora utmaningar åren framöver med en fortsatt kraftig tillväxt.

En tredje viktig orsak till överskottet är att utvecklingen av skatte- och statsbidragsintäkter har varit mer positiv under året än vad som hade förväntats. Den svenska samhällsekonomin står stark med europeiska mått mätt, men återhämtningen i Europa går långsammare än önskat och även under 2013 kom-mer vi att se effekter av den ekonomiska krisen. Sverige och Sigtuna står inte utanför den europeiska ekonomin, vilket också gör det än viktigare att kommunen har stabila finanser att stå på inför framtiden.

Fastighetsförsäljningen har även gjort att kommunens låneskuld har minskat jämfört med föregående år, och har också möjlig-gjort fortsatta satsningar och investeringar.

Sigtuna kommun växte snabbast av alla kommuner 2011, och tillväxten fortsatte under 2012. Vid årsskiftet bodde 42 272 personer i Sigtuna kommun, vilket innebär en ökning på knappt 1 000 personer. God tillgång till bostäder i natursköna

miljöer nära Mälaren, närhet till Stockholm och Uppsala, Arlandas positiva utveckling, goda kommunikationer, bra före-tagsklimat, ett rikt föreningsliv med bra utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, satsningar på upprustning och nybyggnation av förskole- och skollokaler är en del av förklaringen bakom att så många, främst unga barnfamiljer, väljer att flytta till kom-munen.

Sigtuna kommun fortsätter att växa och utvecklas. Med fler invånare och fler i arbete ökar kommunens intäkter från skatter och statsbidrag, samtidigt som vi blir fler som delar på kostnaderna. Samtidigt får vårt lokala näringsliv en allt större marknad, vilket bidrar till högre tillväxt och fler jobb. Allt i linje med kommunledningens offensiva politik för en växande kommun med god ekonomi.

Kommunen fortsätter att bedriva ett framgångsrikt näringslivs-arbete, något som två utmärkelser vittnar om. Under 2012 blev kommunen utnämnd såväl till Årets Nyföretagarkommun som till Stockholmsregionens bästa Ung Företagsamhetskommun.

Våra invånare har allt höge krav och förväntningar på kom-munen: individanpassning, kontaktvägar, hög kvalitet och god service på de tjänster vi levererar. Som ett led i utvecklings-arbetet togs en ny värdegrund fram för kommunen under 2012. Invånaren först, allas lika värde och kvalitet i fokus är de värderingar som vi har bestämt ska prägla kommunens arbete.

Under 2013 ska utvecklingen fortsätta. Kommunledningen lade därför i slutet av 2012 en offensiv budget, med omfattande framtidsinvesteringar. Det handlar om investeringar i förskolor, skolor och kultur- och fritidsverksamheter. Ett nytt medborgar-kontor och ett kvalitetskontor är andra satsningar som åren framöver kommer att vara en viktig del av att fortsätta leverera en verksamhet som kommunens invånare känner sig trygga med.

Lars Bryntesson (S),

Kommunstyrelsens ordförande

Anders Johansson (S),

Kommunstyrelsens ordförande 2002-2012

6 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

VIKTIGA HÄNDELSEROCH AKTIVITETER 2012

SIGTUNA UTSÅGS TILL BÄSTA UF-KOMMUN I STOCKHOLMSREGIONEN

UF står för Ung företagsamhet. Kommunens

systematiska arbete med kvaliteten på entreprenör-

skapsutbildningen har gett utdelning. Ett stort

antal elever arbetar varje år, inom ramen för sin

utbildning, med att starta, driva och avveckla

ett företag. Flera av dessa ungdomar har sedan

fortsatt med egen företagsverksamhet.

HÖG DELAKTIGHET VID PLANERINGSPROCESSEN OM NORRA SIGTUNA STAD

I projektet Norra Sigtuna stad tillämpade Sigtuna

kommun, så kallad visionsstyrd stadsplanering för

första gången. Den visionsstyrda processen tillåter

invånare att vara med och utforma stadsplane-

ringen. Invånarna deltog i ett medborgarforum, en

öppen dag och i tre visionsworkshops anordnade

av NCC som utvecklar bostadsområdet. Idéer och

förslag som framkom i dessa fora har tagits tillvara

i visionsarbetet.

FÖRST I SVERIGE MEDRESURSJOBBEN

I en unik arbetsmarknadspolitisk satsning anställde

kommunen samtliga försörjningsstödstagare,

som enbart hade arbetslöshet som grund till sitt

försörjningsstöd. Inledningsvis fick 160 personer en

anställning på ett år, ett sk resursjobb, och därmed

egen försörjning istället för bidrag. Deltagarna

fick därmed arbetslivserfarenhet, kontakter och

referenser. Många av dem fick fortsatt anställning

efter tiden som resursjobbare.

FÖRSTA SPADTAG FÖR NYTT BIBLIO-TEK OCH NY KONSTHALL OCH KULTURSKOLA I MÄRSTA CENTRUM

Bygget av ett nytt bibliotek, ny konsthall och ny

kulturskola sattes igång under året. När dessa är

klara kommer många fler barn och ungdomar än

idag kunna ta del av kulturskolans eftertraktade

kurser och övrig kulturverksamhet. Biblioteket

blir större och får ett helt våningsplan enbart för

barn- och ungdomslitteratur och konsthallen blir

kommunens första offentliga utställningsyta för

konst. Även en konstverkstad för barn kommer att

inrättas.

KOMMUNALT VATTEN OCHAVLOPPSNÄT BYGGDES UT TILL SKOBY OCH ÅSHUSBY

Kommunalt avlopps- och dricksvattensystem bygg-

des ut i Skoby och Åshusby. Flertalet av de enskilda

avloppsanläggningarna var undermåliga och flera

dricksvattenbrunnar hade dålig vattenkvalitet. Att

byta avloppssystem och förbättra dricksvatten för

boende på landsbygden är angeläget ur folkhälso-

synpunkt och ett bidrag till skydd för vår miljö.

LÄRARE PÅ NORRBACKASKOLAN FICK SVENSKLÄRARPRISET

Anna Kaya, lärare på Norrbackaskolan i Märsta

fick Svensklärarpriset som delas ut av Svenska

Akademin. Anna Kaya arbetar efter övertygelsen

om att språk är människans främsta tankeverktyg.

Hon anser att undervisning till nyanlända elever

handlar om att lotsa eleven in i ett nytt språk och

ett nytt land samtidigt som man ger dem verktyg

för att kunna utveckla olika kunskaper på ett nytt

språk medan de lär sig det nya språket.


BULLERMÄTARE INSTALLERADES OCH BULLEROMBUDSMAN UTSÅGS

Sigtuna kommun inrättade en tjänst som buller-

ombudsman som blir allmänhetens kontakt i bul-

lerfrågor. Bullerombudsmannen ansvarar för att ge

information om buller, informera om hälsoeffekter

av buller och hur man som invånare går tillväga

om man blir störd av buller. En bullermätarstation

installerades i Rosersberg. Den avläses regelbundet

och resultatet blir underlag för återkommande

bullerrapporter.

BÄTTRE SERVICE FÖR ATT SAMLA FARLIGT AVFALL OCH KAMPANJ FÖR MINSKAD MÄNGD AVFALL

Som ett led i arbetet mot ett mer kretslopps-

anpassat samhälle delade kommunen ut sk

”farligt avfall-boxar” så att villaägare kan samla in

och göra sig av med farligt avfall på ett miljösmart

och enkelt sätt . Boxarna är gratis och hushållen

kan beställa hämtning från kommunen eller själva

lämna boxen på Brista Återvinningscentral.

FÖRENKLA HELT ENKELT

Sigtuna kommun har under året deltagit i ut-

bildningen ”Förenkla helt enkelt” som arrange-

ras av Sveriges kommuner och landsting samt

Tillväxtverket. Syftet med utbildningen har varit att

förenkla kontakterna mellan företagare och kom-

munen så att det blir lättare att starta, driva och

utveckla företag i kommunen. 120 personer deltog

i utbildningen och en handlingsplan med konkreta

förbättringsåtgärder är framtagen.

SIGTUNA KOMMUN BLEV ÅRETS NYFÖRETAGARKOMMUN

Sigtuna kommun har arbetat intensivt med att

skapa en miljö där det är enkelt och attraktivt att

driva företag i kommunen. Sigtuna har under flera

år fått gott betyg i olika mätningar där företagare

har fått utvärdera hur kommunen sköter sig. 2012

utsågs Sigtuna kommun till årets nyföretagarkom-

mun av Stiftelsen Nyföretagar-Centrum Sverige

och Visma SPCS.

THE WEEK, PROVA PÅ VECKAHOS FRITIDSGÅRDARNA

Sista veckan på sommarlovet hade fritidsgårdarna

sin verksamhet utlagt på Midgårdsområdet. Där

fick ett myller av intresserade ungdomar prova på

olika idrotts- och kulturaktiviteter. Alla aktiviteter

var kostnadsfria. The week blev möjlig tack vare ett

samarbete mellan Sigtuna kommun, AB Sigtuna-

hem och föreningar.

LITTERATURFESTIVAL LOCKADE MÅNGA BESÖKARE

I augusti 2012 var det premiär för Sigtuna Littera-

turfestival. Över 1000 personer besökte festivalen

som hyllade läslust och berättarglädje. Festivalen

var en succé med författarmöten, bokbindning

och inspirerande samtal. Arrangörerna har bestämt

sig för att arrangera festivalen även 2013 och då

utvidga den till två hela dagar.


ÖKAD MEDBORGARDIALOGMED INRÄTTANDE AV MEDBORGARKONTOR

Sigtuna kommun beslutade att inrätta ett med-

borgarkontor på ett av kommunens bibliotek

och ett mobilt medborgarkontor. Syftet är att

underlätta för invånarna att ställa frågor, söka

information och få hjälp med olika ärenden.

Det är ett led i att ge invånare och företag ökad

service och tillgänglighet till samhällsinformation

och tjänster. Det mobila medborgarkontoret ska

finnas i en buss och det fasta medborgarkontoret

kommer att öppnas i samband med att nya Valsta

Centrum står klart under 2014.

BESLUT OM NYTT BADHUS VID MIDGÅRDSVÄGEN I MÄRSTA

I september 2012 togs det första spadtaget till

ett nytt badhus i anslutning till utomhusbadet,

Midgårdsbadet, i Märsta. Det nya badhuset skall

rymma fyra bassänger, varav en huvudbassäng

med åtta banor. Badhuset ska kunna ta emot

120 000 besökare per år. Placeringen vid Mid-

gårdsbadet, optimerar användandet av personal

och lokaler samt möjliggör samutnyttjande av

infrastrukturen.

NY CHEF TILL SIGTUNA MUSEUM

Ted Hesselbom, tidigare chef för Röhsska museet

i Göteborg, rekryterades som ny chef på Sigtuna

museum. Ted Hesselbom är utbildad i grafisk

design på Konstfack. Han har lång erfarenhet som

ledare och kreatör och som styrelseledamot i bland

annat Statens Museer för Världskultur, Föreningen

Konsthantverkets Vänner och Föreningen Svensk

Form. Ted Hesselbom har bland annat skrivit boken

U-design som handlar om design som ett verktyg

för att bekämpa fattigdom och främja demokrati.

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM OCH MENTORER FÖR NYA LÄRARE

Ett skolutvecklingsprogram sjösattes under året.

Utifrån det tog barn- och ungdomsförvaltningen

fram en insatsplan med namnet Sigtunaboxen som

omfattar tre delar: IT i undervisningen, bedöm-

ning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt.

Förvaltningen har dessutom infört ett mentor-

program för nyanställda lärare.

VIKTIGA HÄNDELSEROCH AKTIVITETER 2012

NYRENOVERAT ÄLDREBOENDE ARHEM ÅTERINVIGDES

Över 250 personer kom till invigningen av det

nyrenoverade vård- och omsorgsboendet Arhem i

Märsta. Det var feststämning och alla njöt av musik

och ett fantastiskt kafferep med sju sorters kakor

och tårta. Kommunalrådet Anders Johansson

klippte bandet och berättade lite om huset och

personalen visade runt i lokalerna. Det nya Arhem

erbjuder permanentboende, korttidsboende och

dagverksamhet.

ANDERS JOHANSSON SLUTADE,NY KSO UTSÅGS

Efter 10 år på posten som kommunstyrelseord-

förande lämnade Anders Johansson (S), Sigtuna

kommun för en tjänst som VD på A-lotterierna.

Anders har med cirka ett års uppehåll varit

kommunstyrelsens ordförande och kommunal-

råd sedan november 2002. Partikamraten Lars

Bryntesson utsågs till ny kommunstyrelseordfö-

rande. Lars kommer närmast från ett uppdrag som

oppositionsråd i Värmdö kommun.


EN MODERN FLYGPLATSSTAD SKAPAS

Under 2012 skapades bolaget Airport City Stock-

holm AB, vars delägare förutom Sigtuna kommun

är Swedavia AB och Arlandastad Holding AB.

Bolagets verksamhet ska bestå i att marknadsföra

Arlandaområdet i syfte att skapa förutsättningar

för att utveckla området till en modern, väl-

designad och serviceorienterad arbetsplats med

stark affärsmässig image. Styrelsen har tagit fram

en vision och tydlig stadsbyggnadsstrategi där bl a

hållbar utveckling står i fokus.

NY VÄRDEGRUND OCH EN LEANSTRATEGI

I juni 2012 antog kommunstyrelsen en värdegrund

för Sigtuna kommun.

Värdegrunden symboliseras av ett träd där rot-

systemet utgörs av tre grundsatser: Invånarna

först, Allas lika värde och Kvalitet i fokus.

Arbetet med att införa Lean startade under året.

Lean är en organisationsfilosofi som syftar till att

effektivisera arbetsprocesser och åstadkomma

ständiga förbättringar bland annat genom att

involvera samtliga medarbetare i utvecklings-

arbeteten.

NYTT RIDHUS I RÄVSTA INVIGDES

I december 2012 invigdes ett Nytt ridhus i Rävsta,

mellan Sigtuna stad och Märsta. Byggprojektet

har skett i nära samarbete med Märsta Ridklubb.

Kommunen investerade 11 Mnkr i det nya

Ridhuset.

KVALITET INOM HEMTJÄNSTEN UNDERSÖKTES

För att utveckla kvalitén inom hemtjänsten ge-

nomförde Sigtuna kommun en undersökning hos

personer som har hemtjänst och deras anhöriga.

De intervjuades om sin hemtjänst och kunde

framföra sina tankar om förbättringar. Intervjuerna

genomförs av ett fristående utredningsföretag

för att garantera opartiskhet och anonymitet. De

anhörigas perspektiv efterfrågades genom en

särskild enkät

NY TJÄNST SOM ELEVOMBUDSMAN INRÄTTADES

I Sigtuna kommun råder nolltolerans mot mobb-

ning, trakasserier och kränkande behandling. För

att stärka skolornas arbete med dessa frågor och

ge elever som upplever otrygghet en vuxen att

vända sig till har kommunen inrättat en tjänst som

elevombudsman. Elevombudsmannen, Banafsheh

Singh ska samverka med skolorna för att utveckla

elevernas delaktighet och stärka elevdemokratin.

KOMMUNEN VANN EKOMATLIGAN, OCH LAGAR ALLT MER MAT PÅ PLATS I VERKSAMHETERNA

Sigtuna kommun överträffade det nationella målet

på minst 25 procent ekologisk mat i offentlig

verksamhet och vann sk ekomatligan. Priset

delades ut av EkoMatCentrum och LRF. MatEnhet

ansvarar för cirka 95 procent av måltiderna inom

kommunens skolor och förskolor. Enheten arbetar

också med att ta över produktionen av måltider för

särskilda boenden.

Strandpromenaden i Sigtuna stad är uppskat-tad av både flanörer och motionärer som kan njuta av en 5 km lång promenad eller löprunda med garanterad sjöutsikt.


Redan idag pendlar fler till, än från, Sigtuna kommun som har en ung och stigande befolkning. Sigtuna kommun har fortsatt att satsa hårt på fler arbeten och nya attraktiva bostäder vilket ger Sigtuna kommun utmärkta förutsättningar för att fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt. Sigtuna kommun har flera år i rad tilldelats utmärkelser som årets företagskommun och Fairtrade City och arbetar som ekokommun hårt för att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassad samhälle.

HÖG INFLYTTNINGSTAKTSigtuna kommuns befolkning fortsätter att öka. Under hela 2000-talet har kommunen haft en konstant tillväxt. Den 31 december 2012 uppgick invånarantalet till 42 272 invånare. Folkökningen under året var 943 personer, vilket motsvarar 2,2 procent. Med en fortsatt satsning på bostadsbyggande och nya arbetsplatser ser framtiden ljus ut.

Ingen annan enskild sak är en så viktig framgångsfaktor som en växande befolkning. Med fler invånare ökar intäkterna, och det blir fler som delar på våra kostnader och resurser för att fortsätta utveckla kommunen skapas. Den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad, vilket är bra för tillväxten och det kommer att ge fler jobb i kommunen. Sigtuna kommun har genom hårt arbete blivit en attraktiv kommun för både människor och företag.

Den största bakomliggande faktorn till befolkningstillväxten är en fortsatt hög inflyttning. Inflyttningsöverskottet under år 2012 uppgick till 673 personer. Sigtuna kommuns befolknings-struktur med en hög andel unga bidrar också till befolknings-ökningen genom att det föds många barn i kommunen, vilket har gett ett födelseöverskott på 265 personer.

Av kommunens befolkning har drygt en fjärdedel sina rötter i andra länder. De flesta kommer från andra länder i Europa. Från resten av världen är de vanligaste ursprungsländerna Libanon, Irak och Chile.

VÅR VÄRDEGRUNDAllt högre krav ställs på kommunen när det gäller individan-passning, externa kontakter, hög kvalitet och god service på de tjänster som Sigtuna kommun levererar. Denna utveckling kommer med all säkerhet att öka i takt med att nya genera-tioner växer upp. I detta sammanhang är det viktigt att Sigtuna

Kommun utvecklar hela sin organisations förmåga att möta de växande behoven och de ökande förväntningarna. För möta detta har Sigtuna kommun beslutat att grunden för detta arbete ska vara de värden och de principer som beslutades i kommu-nens värdegrund:

• Invånaren först• Allas lika värde• Kvalitet i fokus

Principerna:

• Uppdragsgivarens förtroende• Olikheter berikar

Bilden av Sigtuna kommun skapas av de upplevelser som människor får av kommunen tjänster och service, men framför allt av hur de bemöts av kommunens medarbetare.

DEMOKRATIUTVECKLINGSigtuna kommun har en uttalad och tydlig ambition att växa och vara en attraktiv kommun för människor att bo och verka i. En viktig framgångsfaktor i det är att förbättra kommunens service och tillgänglighet för invånare och företag.

Mot denna bakgrund har under år 2012 fattats beslut om att inrätta dels ett medborgarkontor på ett av kommunens bibliotek, dels ett mobilt medborgarkontor. Utgångspunkten har varit att inrättandet ska ske i samråd mellan kommunens förvaltningar och AB SigtunaHem samt andra aktörer. Målet med medborgarkontor i Sigtuna kommun är att bidra till att invånarna får en ökad service och tillgänglighet till kommunens tjänster och att utveckla dialogen med invånarna och därmed stärka den lokala demokratin.

SIGTUNA ÄR EN ATTRAKTIV NÄRINGSLIVSKOMMUNI oktober 2012 utsågs Sigtuna kommun till ”Årets nyföretagar-kommun”. Priset delades ut för att Sigtuna kommun skapat ett gynnsamt företagsklimat och har en väl genomtänkt strategi som ger förutsättningar för ökat företagande.

Sigtuna kommun utsågs till Stockholmsregionens bästa UF-kommun 2012 tack vare att kommunen på ett systematiskt vis arbetat med kvaliteten på entreprenörskapsutbildningen.

SIGTUNA– ETT HÅLLBART SAMHÄLLESigtuna kommun är en av Sveriges snabbaste växande kommuner. Natur, kultur och historia lockar människor från hela världen att bosätta sig i kommunens tätorter, Sigtuna, Märsta och Rosersberg. Med sitt läge mitt emellan Stockholm och Uppsala och med Arlanda som en av kommunens största arbetsgivare erbjuder kommunen utmärkta möjligheter för boende,arbete, rekreation och utbildning.


Under året som gått har ett stort antal nya företag startats och många etableringar har genomförts i kommunen. I Rosersbergs industriområde har bl.a. två av kommunens största byggprojekt startat. I Arlandastad har bygget av ytterligare en stor logistik-anläggning påbörjats. Intresset för att etablera verksamheter i kommunen är fortfarande mycket stort och efterfrågan på mark är fortsatt hög.

BREDBANDSUTBYGGNADTillgång till bredband av god kvalitet blir allt viktigare för en kommuns attraktivitet och tillväxtförmåga. En strategi för utbyggnad av bredband i Sigtuna kommun fastställdes under 2013. Målen som beslutades är att alla i Sigtuna kommun senast år 2020 ska ha möjlighet till bredband av hög kapacitet och för kommunkoncernens fastigheter ska detta gälla senast år 2018. Näten ska vara öppna och operatörsneutrala. Arbetet med att tillse utbyggnad av optisk fiber för att realisera målen inleds 2014 i enlighet med den övergripande handlingsplan som också beslutades.

SIGTUNA KOMMUN– EN FRISTAD FÖR FÖRFÖLJDA FÖRFATTARESigtuna kommun blev under hösten en fristad för förföljda författare. Ett avtal mellan International Cities of Refuge Network (ICORN) och Sigtuna kommun undertecknades på Bok- och Biblioteksmässan. Fristad Sigtuna är ett samarbete med Sigtunastiftelsen och syftar till att slå vakt om det fria ordet och att människor fritt ska få bryta åsikter mot varandra. Detta gynnar en positiv samhällsförändring och berikar Sigtunas starka kulturtradition.

SKAPANDET AV EN MODERN FLYGPLATSSTADUnder 2012 skapades bolaget Airport City Stockholm AB, vars delägare förutom Sigtuna kommun är Swedavia AB och Arlandastad Holding AB. Bolagets verksamhet ska bestå i

att marknadsföra Arlandaområdet i syfte att skapa förutsätt-ningar för att utveckla området till en modern, väldesignad och serviceorienterad arbetsplats med stark affärsmässig image. Styrelsen i bolaget har tagit beslut om en ny stadsbyggnadsstra-tegi. Dokumentet är en vision och en tydlig strategi för stadens utveckling. Den innefattar principer för hållbart stadsbyggande, dynamisk utbyggnad och strategiska beslut för genomförande.

FOKUS PÅ KVALITETUnder 2012 har arbetet med att skapa bättre kvalitet till våra invånare ytterligare förstärkts genom att ett kvalitetskontor inrättades. Kontorets uppdrag är att öka fokus på kvalitet i kommunens verksamheter och integrera kvalitetsfrågor i lednings- och styrsystemet. Vidare har en process att ta fram en kvalitetsstrategi för Sigtuna kommun påbörjats.

BÄTTRE PÅ SERVICE OCH BEMÖTANDESigtuna kommun strävar efter att vara en attraktiv kommun och vill förbättra sina ansträngningar när det gäller service till invånare och företag. I linje med det invånarperspektiv som ska prägla kommunens verksamheter inrättades vid halvårsskiftet 2012 en enhet för service och bemötande.

Enhetens uppdrag är att, utifrån mål om ökad tillgänglighet och attraktivitet, utveckla kommunens kontakter med invånare och företag – Sigtunas framtida servicemöte.

FLER RESENÄRER TILL ARLANDAStockholm-Arlanda flygplats är Sigtuna kommuns största och viktigaste arbetsplats med över 15 000 arbetstillfällen och är som kommunikationsnav för flyget av mycket stor betydelse för hela Stockholmsregionens tillgänglighet. Under år 2012 noterade Arlanda en ökning av antalet flygpassagerare med över 3 % till drygt 19 641 000 passagerare.


INGEN SOVSTADAtt vara värdkommun för Arlanda flygplats påverkar Sigtuna kommun på många olika sätt. Arlanda sätter sin prägel både på samhällets struktur och näringslivets inriktning – det finns en specialisering mot kommunikationer och besöksnäring och en hög grad av internationell orientering.

Två tredjedelar av de över 26 000 arbetstillfällen som finns i kommunen, är belägna på och kring Arlanda flygplats. Var fjärde anställd på Arlanda bor i Sigtuna kommun. Om man jämför med andra kommuner i Stockholmsregionen har Sigtuna en mycket högre grad av inpendling och en lägre grad av utpendling. Sigtuna kommun är därför en tydlig så kallad arbetsnod i regionen.

EN REGION UNDER STÄNDIG UTVECKLING Stockholmsregionen är i ett europeiskt perspektiv en i många avseenden framgångsrik, progressiv, kreativ och miljöinrik-tad region. Samtidigt som Stockholmsregionens befolkning fortsatt kraftigt ökar så har också den funktionella regionen vidgats till att omfatta en allt större gemensam bostads- och arbetsmarknad.

Sigtuna kommun är belägen i Stockholmsregionens starkaste tillväxtområde och i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utpekas Arlanda-Märsta som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Hög tillgänglighet både till och inom den regionala stadskär-nan genom god infrastruktur och bra kollektivtrafik är en förutsättning för kärnutveckling. Arlanda flygplats behöver ur miljö- och tillgänglighetssynpunkt också bättre integreras i regionens transportsystem. Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala samt närheten till Stockholm-Arlanda flygplats har kommunen goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. Sigtuna kommun har under år 2012 fortsatt att

vara en av landets snabbast växande kommuner och kommunen ökade sin befolkning med 943 personer. Vid årsskiftet bodde 42 272 invånare i Sigtuna kommun.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) anger som vision att Stockholmsregionen år 2030 ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion.

Sigtuna kommun har inom ramen för regionens samverkan kring RUFS 2010 under år 2012 fortsatt varit delaktig i föl-jande samarbeten:

• Samverkan med Arlandakommunerna (Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta) om gemensamma frågor kring infrastruktur, delregional planering och näringslivs- utveckling.• ABC-samarbetet i stråket Stockholm-Uppsala kring regionens långsiktiga samhällsutveckling och som omfattar kommunerna i stråket Stockholm-Sigtuna/Arlanda-Uppsala samt de regionala organen i Stockholms län och Uppsala län. Referensgrupp för arbete med utveckling av regionala stads- kärnor i Stockholmsregionen.

Arlanda flygplats med omnejd är kommunens största och viktigaste arbetsplatsområde med över 15 000 arbetstillfällen. Under 2012 ökade antalet flygpassage-rare med över 3 %.

Den syrisk ortodoxa Mor Johannes Kyrka i hjärtat av Val-sta är en självklarhet för kommunens Syrianska invånare men även en mötesplats för andra invånare och organisa-tioner som kan mötas eller ha sina festligheter där.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅLPolitiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommun-fullmäktige fastställer genom verksamhetsplanen fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samtEkonomi. Till dessa perspektiv sätts mål, mätetal och målvär-den som ska stå i särskild fokus det kommande året. Nämnd-erna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektiven. Nämndmålen ska bidra till att de övergripande perspektivmålen uppfylls.

Vid varje uppföljningstillfälle görs utifrån de resultat som åstad-kommits en bedömning om målvärdena för mätetalen är helt, delvis eller ej uppfyllda. På samma sätt görs även en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av insatser och resultat under respektive mål. Bedömningen av kommunfull-mäktiges perspektivmål görs genom en sammanvägning av utfallet från mätetal och tillhörande nämndmål.


SYMBOLFÖRKLARING:

Helt uppfyllt. Utfallet stämmer överens med det uppsatta målvärdet.

Delvis uppfyllt. Utfallet är positivt men inte helt tillfredställande.

Ej uppfyllt. Inga eller begränsade framsteg är påvisade.

Mätning/bedömning är ej genomförd.

Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt.


FRAMTID OCH UTVECKLING

PERSPEKTIVMÅL: Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag, vilket gör Sigtuna till enframtidsinriktad tillväxtkommun.

Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011

Folkmängd i kommunen 1,5 % 42 272 st 41 329 st

Antal färdigställda bostäder 300 300

Antal kommersiella Öka eller minst samma som 2011 - 617 943besök/övernattningar

Antal nya företag per 1000 invånare Öka eller minst samma som 2011 7,9 8,5

Företagens uppfattning om Öka eller minst samma som - 71kommunens service 2011 (mäts 2013)

Andel av befolkningen med Öka eller minst samma 33 32 eftergymnasial utbildning som tidigare mätning

PERSPEKTIVMÅL: Kommunen bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommunsamt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan.


Andel ekologiska livsmedel 30 % 27,7% 24,7%

Andel matavfall som återvunnits 35 % 40% 36%genom biologisk behandling

El- och energiförbrukning El- och energiförbrukning 0% 6,75%i kommunens lokaler ska minska med 2 %

Andel miljöbilar i 90 % 63% 65%kommunens organisation

Utsläpp av koldioxid från Utsläpp per anställd och Delvis genomfört Genomförtresor och transporter inom totala utsläpp från transporterkommunens verksamhet

Invånarnas resande med Öka jämfört med 2011 - 26 000kollektivtrafik målvärde 2012 är 26001

Vattenkvalitet och ekologisk Koncentration av totalfosfor. Delvis genomfört Delvis genomförtstatus i Märstaån och Verkaån samt grumlighet vid Märstaåns utlopp ska minska.

Medvetenhet om klimat- och Öka eller minst samma som 2011 Delvis genomfört Delvis genomförtenergifrågor inom kommunen som organisation, dess invånare, företag och organisationer

Andel kommuninvånare som Genomförs och redovisas Genomfört Genomförtkänner sig besvärade avtrafikbuller (från väg-, tåg-och/eller flygtrafik) i närhetenav sin bostad

PERSPEKTIVMÅL: Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien,närheten till naturen och i den internationella prägeln.


Invånare som rekommenderar Öka eller minst samma som 2011 63 62vänner och bekanta att flytta till kommunen

Närhet till attraktiva natur- Öka jämfört med 2011 Delvis genomförtoch rekreationsområden

Boendesegregation gällande Minskat jämfört med - 31,6inrikes och utrikes födda tidigare mätning

Andel av befolkningen födda Öka jämfört med - utanför EU/EES med eftergymnasial tidigare mätningutbildning som har ett arbetemotsvarande sin kompetensnivå


INVÅNARE OCH BRUKARE

PERSPEKTIVMÅL:Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet.

PERSPEKTIVMÅL: Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samttill dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda.


Invånarna om hur nöjda de är Öka eller minst samma som 2011 57 56med kommunens verksamheter

Kvalitetsmätning av Sammanfattande Delvis genomfört Delvis genomförtkommunens verksamheter helhetsbedömning

Insatser enligt Öka jämfört med Ej genomfört Genomförtbarnkonventionen tidigare mätning


Invånarna om inflytande Öka eller minst samma 2011 39 40i Sigtuna kommun

Kommunens information Öka eller minst samma som 2011 86 89på webben

ORGANISATION OCH MEDARBETARE

PERSPEKTIVMÅL: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling,delaktighet och inflytande för medarbetarna.


Arbetsvillkorindex (AVI) Öka eller minst samma som 2011 119 113

Ledarindex Öka eller minst samma som 2011 71 73

Medarbetarindex Öka eller minst samma som 2011 73 74

Medarbetarna om delaktighet Öka eller minst samma som 2011 68 69och inflytande

PERSPEKTIVMÅL: Alla ska känna sig trygga i vardagen.


Invånarna om trygghet Öka eller minst samma som 2011 53 51

Kostnad för skadegörelse på Minska jämfört med 2011 2 260 000 2 053 000kommunens egendom

Antal hushåll med bristande Minska jämfört med 2011 431 510försörjningsförmåga

Personer inom kommunens Minska jämfört med 2011 12,6 9,9verksamheter som upplevermobbing, trakasserier och kränkning


PERSPEKTIVMÅL:Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv.


Invånarna om bemötande Öka eller minst samma som 2011 55 52och tillgänglighet

Bemötande och tillgänlighet via telefon Öka eller minst samma som 2011 57 65

PERSPEKTIVMÅL: Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfaldvilket är en resurs för utveckling.


Jämställdhetsindex (JÄMIX) Öka eller minst samma som 2011 120 108

Medarbetarna om organisationens Öka eller minst samma som 2011a 77 75arbete för jämställdhet och mångfald

Andel anställda som upplever Öka eller minst samma som 2011 84 att kvinnor och män ges lika möjligheter

EKONOMI

PERSPEKTIVMÅL:Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara.


Nettokostnad per invånare, Max snittutfall i 2,85procentuell förändring jämförbara kommuner

Låneskuld som andel Max 25 % 13% 23,6%av anläggningstillgångar

Resultat exklusive extraordinära 2 % i snitt de senaste fem åren 3,8% 2,2%poster som andel av summan skatter och bidragsintäkter

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNINGKommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning.

Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksam-heternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och med-arbetare. Uppfyllelse av målen framgår av redovisningen ovan.

Märsta är kommunens huvudort med en stark befolknings-ökning. Märsta-Arlanda är ett av åtta regionala centra i Stockholms län och har ett strategiskt läge för transporter med regional tåg, länstrafik samt bussar till Arlanda och övriga Mälardalen.


FINANSIELL ANALYSInledning

I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information läm-nas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvalt-ningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och upp-drag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen, dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse.

Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en ”god ekonomisk hushållning”. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investe-ringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen.

I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finan-siella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll.

RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKAÅrets resultat

Årets resultat visar ett överskott på 175,1 mnkr(år 2011: 30,0 mnkr).

I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommun-fullmäktige i november 2011 budgeterades ett positivt resultat på 166,0 mnkr. Det redovisade resultatet är således 9,1 mnkr bättre än vad som budgeterats.

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings-/reavinster (-26,1 mnkr), inköp av inventarier av mindre värde (-18,4 mnkr), pensionskostnader (-9,0 mnkr) och återbetalda arbetsmarknads-avgifter (30,2 mnkr). Avvikelser mot antagen budget visar även kommunledningskontoret (0,9 mnkr), VA-verksamheten (0,4 mnkr) samt renhållningsverksamheten (3,9 mnkr). Negativa avvikelser finns på stadsbyggnadskontoret (-11,2 mnkr) samt fastighetsförvaltningsenheten komfast (-4,0 mnkr). Vidare har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnytt-jats i sin helhet (20,6 mnkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Individ- och familjeomsorgsnämnden (13,4 mnkr), Utbildnings- och arbets-marknadsnämnden (5,4 mnkr) och för Miljö- och hälsoskydds-nämnden (0,4 mnkr). Äldre- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall mot budget med 10,2 mnkr och Barn- och ungdomsnämnden med 0,7 mnkr.

Årets redovisade resultat exklusive realisationsvinst motsva-rar 2,0 procent av det egna kapitalet vid årets slut (inklusive realisationsvinst 22,4 procent) vilket kan jämföras med KPI:s förändring mellan december 2011 och december 2012, vilken har varit oförändrad.

Balanskrav

Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har uppnåtts för verksamhetsåret (15,6 mnkr). Redovisning av balanskravet sker i not till posten årets resultat i resultaträk-ningen. I beräkningen ingår vinster från försäljning av omsätt-ningstillgångar (exploateringsmark) vilket betraktas som en del av kommunens ordinarie verksamhet.

Årets resultat 2008-2012, mkr

200

2008

5,9

54,7 54,730,0

2009 2010 2011 2012

0

175,1


Intäkter och kostnader

Verksamhetens intäkter, inklusive resultat från exploaterings-verksamheten och realisationsvinster, uppgår till 722,6 mnkr (569,4 mnkr) vilket är en ökning med 153,2 mnkr jämfört med föregående år. Exklusive realisations- och exploaterings-vinster har en intäktsökning skett med 36,7 mnkr vilket motsvarar 7,4 procent. Ökningen består till övervägande del av statsbidrag från migrationsverket och länsarbetsnämnden vilket avser bidrag för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn respektive lönerelaterade bidrag främst beroende på den satsning på anställning av individer som saknade egen sysselsättning.Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 uppgår till 177,9 mnkr vilket motsvarar 8,1 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 119,7 mnkr. Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökade pensionskostnaderna. Den del av framtida pensions-kostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 7,7 mnkr.Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjäns-ter uppgår till 31,7 mnkr (kostnadsökning på knappt 5 %). Kostnadsminskningar finns inom vissa områden bland annat avseende lämnade bidrag som minskat med 16,8 mnkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 285,1 mnkr (inkl pensions-kostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 699,4 mnkr vilket utgör 54 procent (51 procent) respektive 30 procent (29 procent) av kommunens totala kostnader.

Avskrivningar

Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 97,2 mnkr och har genomförts enligt antagna regler, vilka baseras på en in-dividuell bedömd ekonomisk/teknisk livslängd för varje enskild anläggningstillgång. Under året har även nedskrivning skett med 3,6 mnkr för tillgångar som saknar värde eller haft för högt bokfört värde i förhållande till tillgångens nytta.

Skatteintäkter och statsbidrag

I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor.

Sigtuna kommun hade 2008-2010 en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Under 2011 var den något svagare än rikets. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2012 blir känt först i december 2013, siffran nedan avser prognos i februari 2013. I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under 2008-2012.

År Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning

2008 1 360,0 178,0 77,6

2009 1 388,9 198,7 49,6

2010 1 414,3 265,9 92,6

2011 1 465,4 315,1 100,3

2012 1 526,4 397,6 143,5

År Sigtuna Riket

2008 6,44 % 5,45 %

2009 1,36 % 1,31 %

2010 2,55 % 2,16 %

2011 2,81 % 2,99 %

2012 ingen uppgift 4,10 % *

Kommunalskatteintäkterna ökade med 61,0 mnkr (51,1 mnkr) till 1 526,4 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2012 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2011, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent.

Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräknings-modell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovisning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år 2013. Modellen avviker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. Skulle rekommendationen ha följts fullt ut hade kommunens skatte-intäkter varit 1,5 mnkr lägre.

Externa intäkter, %

Övrigt11 %Bidrag

10 %

Avgifter6 %

Generellastatsbidrag

och utjämning15 %

Kommunalskatt58 %

Externa kostnader, %

Material ochtjänster

13 %

Entreprenader,köp av verksamhet

och konsulter30 %

Bidrag3 %

Personal inklpensioner

54 %

*prognos


Erhållna statsbidrag uppgår till netto 397,6 mnkr (315,1 mnkr), vilket är en ökning med 82,5 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 230,9 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 87,0 mnkr, regleringsbidrag 20,3 mnkr samt LSS-utjämningsavgift 16,5 mnkr. Under 2010 erhöll kommunerna ett särskilt konjunkturstöd, vilket för Sigtuna kommun uppgick till 49,9 mnkr. I samband med 2010 års bokslut beslutades att detta bidrag ska periodiseras under 2010-2012 varför 16,7 mnkr redovisas som intäkt 2012. Slutligen erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2012 uppgår till 59,2 mnkr.

Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 143,5 mnkr i förhållande till föregå-ende år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 11,4 mnkr högre än fastställd budget.

Finansiella intäkter och kostnader

inansiella intäkter uppgår till 10,4 mnkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 7,6 mnkr. Främst orsakas avvikelsen av den ränteintäkt, 4,0 mnkr, som erhölls med anledning av den utlåning av likvida medel som skedde i anslutning till den fastighetsförsäljning som genomförts under året. Förutom detta har avkastning på likvida medel och borgensavgifter från företag, främst AB Sigtunahem, för vilka kommunen lämnat kommunal borgen som säkerhet för företagens upptagna lån överstigit budgeterade belopp.

Finansiella kostnader har minskat med 11,0 mnkr jämfört med 2010 och uppgår till 17,3 mnkr. Minskningen förklaras av att föregående år belastades resultatet av att en försäkringsteknisk ränta som ligger till grund för beräkning av framtida pensions-åtaganden förändrades. Räntekostnaden fördelar sig i huvudsak på värdesäkring av pensionsavsättningar 7,7 mnkr och ränta på upptagna lån och checkkredit till 9,6 mnkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsätt-ningar och skulder.

Finansnettot 2008-2012, mkr

5,0

0,0

-5,0

-10,0

-15,0

-20,0

-25,0

2008

-7,4-7,8

0,4

-22,1

2009 2010 2011 2012

-6,9

Verksamhetens nettokostnader, skatteintäkteroch statsbidrag 2008-2012, mkr

1900

1800

1700

1600

1500

1400

1300

1200

1100

1000

900

800

1524,7

1625,9

2008 2009 2010 2011

Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag

1538,0 1525,11587,6

1680,2 1728,41780,5

1741,91924,0

2000

2012


Budgetförutsättningar

Budgeten/verksamhetsplanen är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kom-munens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget.

Anvisningar för Verksamhetsplan 2012-2014 antogs av kom-munfullmäktige i juni 2011. Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2011, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna.

Kommunfullmäktige antog i november 2011 Verksamhetsplan 2012-2014 med ett budgeterat resultat på 1,0 mkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans.

Budgeten för 2012 inrymde en ökning av kommunens netto-driftkostnader och finansiella kostnader exklusive effekter av realisationsvinster med sammantaget 181,5 mkr eller 10,6 pro-cent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med med samma summa. Det budgeterade resultatet var därför oförändrat jämfört med år 2011 och uppgick till 1,0 mkr 2012. I driftbudgeten för 2012 budgeterades i verksamhetspla-nen exploateringsvinster med 48,1 mkr vilket var en minskning med 14,5 mkr i förhållande till budget 2011. Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2012 till 19,98 procent.

Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 181,5 mkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 42,3 mkr. För demografiska förändringar avsattes 34.3 mkr. Vidare avsattes 9 mkr för att möta ökade kostnader inom indi-vid- och familjeomsorgen, främst avseende placeringar av barn och unga. En satsning på s.k. resursjobb genomfördes under 2012 för vilket 31,2 mkr anslogs, samtidigt kunde en minskad ram på 10 mkr beslutas avseende försörjningsstödskostnader. För en satsning på skolutveckling anslogs 16,8 miljoner kronor. Slutligen anslogs 13,8 mkr för ökade avskrivningar och räntor.

Antaget investeringsprogram i verksamhetsplanen innebar en ökning jämfört med 2011. I verksamhetsplanen för 2012-2014 uppgick investeringsnivån till 195,8 mkr (2011: 167,6 mkr) för den skattefinansierade verksamheten samt 26,6 mkr (2011: 43,0 mkr) för VA-verksamheten. Till detta lades under

året ombudgeteringar på 79,7 mkr från 2011 samt tilläggsbud-geteringar under 2012 på 68,7 mkr. Tilläggsbudgeteringarna avsåg framför allt anskaffning av ett vindkraftverk samt inköp av mark. Det omfattande investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finan-siella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden.

Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2012 till 269,5 mkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2012 uppgå till 219 mkr. I denna bedömning ingick 48,1 mkr i form av vinster från kom-munens exploateringsverksamhet.

Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, in-dexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensions-kostnader och oförutsett. Den oförutsedda potten uppgick till 10 mkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapital-tjänstkostnader m.m. (beslutats av kommunstyrelsen) har den oförutsedda potten annat använts till att lämna ett antal tilläggsanslag, främst i form av en fortsatt satsning på närings-livsutveckling och miljö-, klimat- och naturutveckling och fortsatt skolutveckling.

Kommunledningskontoret – näringslivsutveckling 2,0 mkr

Stadsbyggnadskontoret, miljö-, klimat- och naturvårdsarbete 0,8 mkr

Barn- och ungdomsnämnden, förstärkta utbildningsinsatser 2,6 mkr

Äldre- och omsorgsnämnden, önskad sysselsättningsgrad 1,2 mkr

Nämnd/kontor Belopp


Nämndernas resultat

Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till bud-geten ett överskott på 14,1 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild och affärsdrivande verksamhet (2011: 26,9 mnkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell:

Överskott

Individ- och familjeomsorgsnämnden 13,4 mkr

Utbildnings- och arbetsmarknadssnämnden 5,4 mkr

Anslag oförutsett 20,6 mkr

Underskott

Stadsbyggnadskontoret -11,2 mkr

Äldre- och omsorgsnämnden -10,2 mkr

Komfast -4,0 mkr

Det finns 49 förskolor i Sigtuna kommun. De flesta drivs i kommunal regi men ett antal är enskilt drivna. 2 585 barn mellan 1-5 års ålder.


DRIFTREDOVISNING (tkr)

Utfall Netto- Utfall Kostnader Intäkter Netto budget Avvikelse % budget

Kommunstyrelse

Kommunfullmäktige/styrelsen 15 673 0 15 673 15 142 -531 103,5%

Kommunledningskontoret 99 384 12 353 87 031 87 977 946 98,9%

MatEnheten 46 605 46 604 1 0 -1

Särskild verksamhet 361 210 544 181 -182 971 -209 504 -26 533 87,3%

därav: realisations- och exploateringsvinster -26 053 av- och nedskrivningar, pensioner, 17 916 interna poster med mera underhållsåtgärder, inventarier av -18 396 mindre värde

Stadsbyggnadskontoret 133 914 32 327 101 587 90 401 -11 186 112,4%

VA-verket 52 948 53 382 -434 0 434

Renhållningen 35 882 39 808 -3 926 0 3 926

Räddningstjänsten 35 146 0 35 146 35 100 -46 100,1%

Komfast 250 040 246 042 3 998 0 -3 998

Anslag oförutsett 0 0 0 20 573 20 573

Summa kommunstyrelsen 1 030 803 974 698 56 105 39 689 -16 416 141,4%

Nämnder och styrelser

Kultur- och fritidsnämnd 100 409 15 900 84 509 84 319 -190 100,2%

Barn- och ungdomsnämnd 847 848 57 649 790 199 789 534 -665 100,1%

Individ- och familjeomsorgsnämnd 205 261 114 061 91 200 104 617 13 417 87,2%

Äldre- och omsorgsnämnd 490 139 97 871 392 268 382 095 -10 173 102,7%

Utb. och arbetsmarknadsnämnd 380 134 64 792 315 342 320 727 5 385 98,3%

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 12 174 5 715 6 459 6 864 406 94,1%

Bygg- och trafiknämnd 516 0 516 475 -41 108,6%

Familjerätt 2 551 0 2 551 2 570 19 99,3%

Överförmyndare 2 795 0 2 795 2 931 136 95,4%

Summa nämnder och styrelser 2 041 827 355 988 1 685 839 1 694 132 8 294 99,5%

Verksamhetens nettokostnader 3 072 631 1 330 686 1 741 944 1 733 821 -8 122 100,5%

Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd.

Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltning-arna såväl positiva som negativa avvikelser.

Större överskott i förhållande till budget redovisas inom Individ- och familjeomsorgsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Överskott inom Individ- och famil-jeomsorgsnämnden finns främst avseende bidrag för ensam-kommande barn. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnd-ens överskott beror bl a på att den särskilda satsningen på arbets-lösa, de sk resursjobben, som genomförts under generat mer bidrag än vad som förutsågs. Överskott finns även inom gymnasieverksamheten. Underskott i förhållande till budget redovisas bl a inom stadsbyggnadskontoret vilket främst beror på tre faktorer, höga kostnader för snöröjning och halkbekämp-ning, bostadsanpassningsbidrag och kostnaderna för offentlig belysning. Komfast redovisar främst ett överskridande avseende felavhjälpande och planerat underhåll.

Nämndernas andel avverksamhetens nettokostnader, %

Miljö- ochhälsonämnd

0,4 %Utbildnings- ocharbetsmarknadsnämnd

18,2 %

Barn- ochungdomsnämnd

44,5 %

Äldre- ochomsorgsnämnd

22,6 %

Kommunstyrelse3,2 %

Kultur- ochfritidsnämnd

4,9 %

Individ- och familje-omsorgsnämnd

5,3 %


Äldre- och omsorgsnämnden redovisar ett överskridande avse-ende kostnader för hemtjänst och externa boenden. Exploate-ringsintäkterna kom inte att uppgå till budgeterad nivå utan visar ett underskott på 27,5 mkr. Vidare har avsatta medel för anslag oförutsett inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på drygt 20 mnkr.

Vidare har kostnader för inventarier av mindre värde och rein-vesteringar av underhållskaraktär på 18,4 mnkr belastat särskild verksamhet.

Investeringar

Under året har investeringar i materiella anläggningstillgångar genomförts för 237,1 mnkr (173,6 mnkr). Investeringsbidrag har erhållits med 3,9 mnkr (4,0 mnkr). Planenliga avskriv-ningar har belastat resultatet med 97,2 mnkr (107,0 mnkr) och nedskrivning av anläggningsvärden har skett med 3,6 mnkr (5,3 mnkr).

Vid fastställandet av verksamhetsplanen för 2012 uppgick budgeterade investeringar till 195,8 mnkr för den skattefinan-sierade verksamheten och 27,3 mnkr sammantaget för VA- och renhållningsverksamheterna. Under verksamhetsåret har om- och tilläggsbudgeteringar genomförts varför investerings-budgeten totalt omslutit 370,7 mnkr (netto), att jämföra med de genomförda investeringarna på 237,1 mnkr. Förseningar, uppskjutningar och förändrade förutsättningar etc i investe-ringsverksamheten har inneburit att investeringar planerade till totalt en kostnad av 126,4 mnkr inte genomförts under året. Av de uppskjutna projekten har 91,0 mnkr ombudgeterats till 2013. Av resterande budgeterade medel har en betydande del klassificerats som underhållsåtgärder och kostnadsbokförts (18,4 mnkr).

Bland projekt som uppskjutits ingår bland annat ny-, om- och tillbyggnation av skolor, förskolor, anläggningar, gator och vägar samt va-anläggningar. Det enskilt största objektet som uppskjutits är uppförande av två nya förskolor vid Til, Munk-holmen 9,7 mnkr och Vallmons förskola 15,6 mnkr.. Även ett flertal VA-projekt har försenats, totalt uppgående till drygt 32 mnkr. För de projekt som fullföljts under året finns såväl avvikelser som överensstämmelse mellan de slutliga investe-ringskostnaderna och fastställd budget. Nedan redovisas hur genomförda investeringar fördelas mellan olika anläggnings-typer (belopp i mnkr, netto).

Investeringar Årsbudget Årsutfall Avvikelse

Byggnader och lokaler 122,6 82,5 40,1

Idrotts- och fritidsanläggningar 23,2 34,8 -11,6

Gator, vägar och infrastruktur 52,6 25,3 27,3

Parker, natur- och miljövård 11,1 12,1 -1,0

VA-anläggningar 47,3 8,3 39,0

Mark 30,3 2,1 28,2

Vindkraftverk 41,0 38,3 2,7

Övrigt 42,6 29,8 12,8

Summa investeringar 370,7 233,2 137,5

Sigtuna museum fick under året nya ändamålsenliga lokaler för att förvara sina värdefulla föremål. Lokalerna kommer att tas i anspråk från 2013.


I nedanstående tabell redovisas under året större enskilda genomförda/pågående investeringsprojekt (belopp i mkr).

Objekt Årets investering (brutto) Årets aktiveringar Bedömd/slutlig projketkostnad Förklaring

Badhus 16.6 - 85,0 Nybyggnad

Ridhus Rävsta 9,4 - 11,0 Nybyggnad

Förskola Odensala 5,6 - 32,5 Om- och tillbyggnad

Förskola Granby 9,2 - 20,0 Nybyggnad

Förskola Vallmon 4,4 - 36,2 Nybyggnad

Förskola Munkholmen 16,7 - 53,6 Om- och tillbyggnad

Skola S:ta Gertrud 9,3 - 10,0 Ombyggnad

Skola Steningehöjden 5,7 - 94,0 Nybyggnad

Sporthall Steningehöjden 5,4 - 56,0 Nybyggnad

Gata Uppsalavägen 4,5 - 4,8 Upprustning

VA-utbyggnad Skoby/Åshusby 7,4 7,4 Nybyggnad

Vindkraftverk 38,3 - 41,0 Förvärv

2012 2011 2010

Löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 22,3 % 98,3 % 58,3 %

Förändring av rörelsekapital 2,6 % -86,6 % 5,2 %

Investeringsbidrag 1,7 % 2,3 % 1,6 %

Avyttring av anläggningstillgångar 73,4 % 2,1 % 0,4 %

Lån - 83,9 % 34,5 %

Summa 100 % 100 % 100 %

Genomförda investeringar har finansierats med medel enligt tabellen nedan.

Vid årets slut uppgår de samlade materiella anläggningstill-gångarnas bokförda värde till 1 456,3 mnkr (1 558,3 mnkr). Tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt med anledning av att tillgångar som vägar, vatten- och avloppsledningar etc saknar egentligt marknadsvärde. Dessa tillgångars värde ligger i nyttan för den kommunala verksamheten. Innehavet av aktierna i AB Sigtunahem, som är bokfört till 38,0 mkr, har däremot ett betydligt högre marknadsvärde liksom delar av kommunens markreserv.

Tabellen ovan visar hur investeringarna finansierats vilket främst under 2012 skett genom förändring av rörelsekapital och försäljning av anläggningstillgångar. Egenfinansierade medel består av årets resultat och kostnader som inte medfört några likvidtransaktioner, som av- och nedskrivningar samt avsätt-ningar. Det är viktigt för kommunen att en övervägande del av investeringarna finansieras från den löpande verksamheten. Om så sker bidrar det till att skapa långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling.

Nettoinvesteringar och avskrivningar2008-2012, mkr

300

250

200

150

100

50

0

2008

136,2

244,3269,5

169,6

233,2

2009 2010 2011 2012

Nettoinvesteringar Avskrivningar


Mkr 2012 2011 2010

Pensionskostnad:

Pensionskostnader inkllagsstadgade avgifter (årlig) 102,5 127,2 95,5

Pensionsskuld:

Avsatt till pensioner(vid bokslutstillfälle) 203,1 202,8 171,4

Ansvarsförbindelse pensions-kostnader (vid bokslutstillfälle) 938,8 929,5 853,5

Summa pensionsskulder(återlånad, se ovan) 1 141,9 1 132,3 1 024,9

Exploateringsverksamhet

Exploateringsverksamheten inom kommunen har varit fortsatt omfattande. Ett betydande arbete med detaljplanering av tilltänkta bostadsområden har pågått och ett flertal försäljningar av markområden för affärsändamål har genomförts.

I det redovisade resultatet ingår exploateringsvinster med 27,5 mnkr (67,2 mnkr) vilket avser försäljning av mark för affärs-verksamhet.

Affärsdrivande verksamhet

Affärsdrivande verksamhet ska vara självfinansierad vilket inne-bär att beslutade taxor och avgifter ska täcka de kostnader som är förknippande med verksamheten. Inom kommunen finns vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet. De båda verksamheterna bedrivs inom stadsbyggnadskontoret.

Av tabellen kan bland annat utläsas att vatten- och avloppsverk-samhetens respektive renhållningsverksamhetens egna kapital uppgår till 78,6 mnkr respektive 16,2 mnkr.

Verksamheternas egna kapital ingår som en del av kommunens egna kapital. Vidare har renhållningsverksamheten en fordran på kommunen som uppgår till 13,3 mnkr samtidigt som vat-ten- och avloppsverksamheten har en skuld på 1,5 mnkr.

Eget kapital

Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av årets resultat vilket uppgår till 175,1 mnkr. Av uppkommet resultat öron-märks 150 mnkr för framtida omstruktureringsåtgärder, varav 15 miljoner kronor till en social investeringsfond samt 25 miljoner kronor till en kompetens- och omställningsfond. Det totala egna kapitalet uppgår vid utgången av verksamhetsåret till 958,1 mnkr.

Avsättningar och skulder

Avsättningar för pensionsåtaganden, dvs. intjänade och avtalade åtaganden för framtida pensionskostnader inklusive särskild löneskatt, kostnadsförs i anslutning till intjänandet (från och med 1998) eller efter särskilt beslut (exempelvis visstidspensio-ner). Den del av kostnadsförda pensioner som betalas ut som individuell del (47,3 mnkr inklusive lagstadgade avgifter 2012) redovisas som kortfristig skuld och regleras i mars månad kom-mande år. Övrig del (enligt KAP-KL) redovisas som avsättning. Avsättningen avser intjänad förmånsbestämd ålderspension, vär-desäkring av tidigare intjänade pensionsrättigheter och avtalade garanti- och visstidspensioner inklusive lagstadgade avgifter och har under året ökat med 9,7 mnkr. Samtidigt har vissa anställda erbjudits särskilda pensionslösningar under året vilket inneburit att 9,3 mnkr av det avsatta beloppet utbetalats till individuella pensionsförsäkringar. Netto har således det avsatta beloppet för framtida pensionsutbetalningar ökat med 0,3 mnkr.

Pensioner som intjänats före 1998 (inkl värdesäkring) redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbin-delse och uppgår per den 31 december 201 till 938,8 mkr inklusive löneskatt.

Avsatta medel för pensioner (skuldbokförda) tillsammans med de pensionsutfästelser som redovisas som ansvarsförbindelse har efter beslut i kommunfullmäktige återlånats och använts till finansiering av kommunens tillgångar.

I nedanstående tabell redovisas kommunens årliga pensions-kostnader inklusive lagstadgade sociala avgifter för åren 2010-2012. Vidare framgår, per den 31/12 respektive år, kostnadsförd avsättning för framtida pensionsåtaganden samt pensions-åtaganden vilka redovisas som ansvarsförbindelse och kostnads-förs i anslutning till att utbetalning sker.

Vatten- och avlopps- Renhållnings- verksamhet verksamhet

Resultaträkning

Verksamhetens intäkter 53 382 40 055

Verksamhetens kostnader -49 533 -35 858

Årets resultat 3 849 4 197

Balansräkning

Anläggningstillgångar 89 737 584

Omsättningstillgångar 18 887 19 299

Summa tillgångar 108 624 19 883

Eget kapital 78 614 16 192

Skulder 30 010 3 691

Summa eget kapital och skulder 108 624 19 883

I nedanstående tabell redovisas respektive verksamhets resultat för 2012 och ställning per 20112-12-31.


Pensionsrättigheterna, som redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalning (utbetalningen uppgick 2012 till 42,9 mnkr inklusive särskild löneskatt), kom-mer under de kommande 10-12 åren successivt att öka upp mot ca 50 mnkr/år för att sedan åter minska. Rättigheterna är därför viktiga att beakta vid en total ekonomisk bedömning och i anslutning till begreppet ”god ekonomisk hushållning”.

Kommunens upptagna lån inklusive checkräkningskredit uppgår per den 31 december 2012 till 197,8 mnkr vilket är en minskning med 188,7 mnkr sedan föregående årsskifte.

Den långfristiga låneskulden tillsammans med avsättningar motsvarar en skuldsättningsgrad på 50,2 procent vilket är ökning från föregående år med 8,3 procentenheter.

Under året har låga in- och utlåningsräntor funnits. Kommu-nens låneskuld har sjunkit med anledning av fastighetsförsälj-ningen som genomfördes under året.

Genomsnittlig upplåning och räntenivåer under 2012har varit följande:

Upplåning Ränta

Checkkredit - -

Bundna lån 289,0 mkr 3,36 %

Låneskuld per 31/12 2008-2012, mkr

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2008

126,4146,5

240,9

386,5

197,8

2009 2010 2011 2012

450

Skånelaholms slott är ett attraktivt besöksmål i sydöstra delen av kommunen. Sigtuna kommun har ytterligare två välbevarade slott, Rosersbergs slott och Steninge-slott med det populära Steninge slottsgalleri.


Soliditet

Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Under 2012 har kommunens soliditet ökat från 41,5 procent till 49,8 procent. Kommunernas genomsnittliga solidi-tet uppgår preliminärt till ca 50 procent. För en kommun är det svårt att ange en önskad nivå för en acceptabel soliditet. Det är framförallt utvecklingen av soliditeten som är intressant att följa när man bedömer den ekonomiska situationen.

Kommunen och bolagen

Kommunens resultatutveckling utgör en väsentlig del av den sammanställda redovisningen.

Resultatet för kommunen och bolagen uppgår till 585,1 mnkr (112,4 mnkr).

AB Sigtunahems utveckling är fortsatt god med hög efterfrågan på lägenheter: Under har betydande realisationsvinster redo-visats med anledning av försäljning av fastigheter till Rikshem AB. Räddningstjänsten Attunda som är organiserade som ett kommunalförbund med uppdrag i ett flertal norrortskommuner bedriver verksamhet i norra delen av Stockholm. Tagun AB som förvärvades 2011 äger fastigheten Södertil 1:6 på vilken en byggnad håller på att byggas om till arkiv för museiföremål. Energioperatörerna AB är för närvarande ett vilande bolag där ingen verksamhet bedrivs.

För verksamhetsåret visar AB Sigtunahem ett resultat efter skatt på 404,8 mnkr och Räddningstjänsten Attunda på – 3,9 mnkr. Övriga bolag i koncernen visar ett nollresultat.

RISK OCH KONTROLL

Budgetuppföljning och prognossäkerhet

Kommunens ekonomiska utveckling kan följas bl.a. genom att analysera budgetuppföljningar och bokslut. Förutom upprätt-ande av årsbokslut upprättas årligen två delårsbokslut per den 30 april och den 31 augusti samt månatliga budgetuppfölj-ningar för samtliga månader förutom januari och juni.

Soliditet 2008-2012, %

60

50

40

30

20

10

0

2008

48 45 44 42

50

2009 2010 2011 2012

Nedan redovisas budgeterat och verkligt årsutfall perioden 2008-2012.

Utfall jämfört med budget, mkr

120

100

80

60

40

20

0

2008

1,0

54,7

1,0

175,1

2009 2010 2011 2012

Budget Utfall

5,9 1,0

54,7

33,5 30,0

166,0

140

160

180

200


Avvikelser mellan utfall och budget har funnits hela den redovisade perioden. För de fem senaste åren har den löpande verksamheten mycket väl bedrivits inom tilldelade ramar och avvikelserna förklaras framförallt av exploateringsvinster, utveckling av skatteintäkter, tillfälligt förändrade statsbidrag och nedskrivningar. Under 2012 har avvikelsen mellan utfall och budget många orsaker. En viktig orsak är att kommunens löpande verksamhet visar ett överskott på 14,1 miljoner kronor i förhållande till budgeten, inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild och affärsdrivande verksamhet. Av nämnderna bidrar individ- och familjeomsorgsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknads-nämnden till överskott, medan underskott noteras på äldre- och omsorgsnämnden. På intäktssidan finns överskott jämfört med budget avseende skatter och statsbidrag (+11,4 miljoner kronor) samt finansiella intäkter (7,6 miljoner kronor). Vidare har kommunerna och landstingen erhållit återbetalning av försäkringspremier från AFA under 2012, vilket för Sigtuna kommun uppgår till 30,2 miljoner kronor. Negativ avvikelse finns avseende intäkter från exploateringsverksamheten (-20,6 miljoner kronor).

Redovisade delårsresultat under verksamhetsåret har varit 32,2 mnkr (april) respektive 60,5 mnkr (augusti), att jämföra med årsresultatet 30,1 mkr.

Budgetavvikelser, prognoser och utfall, mkr

15,0

10,0

5,0

0

-5,0

-10,0

-15,0

20,0

ÄON

0,0

BUN UAN IFON Övriga

Prognos april Prognos augusti Utfall 2011

-3,0

0,0 0,1

-0,7

5,4

2,5

8,1

3,0

-16,0

13,4

-7,9

0,0

-8,0-10,2

I anslutning till månadsuppföljningar och delårsbokslut lämnas prognoser för helårsresultatet. Vid respektive delårsbokslut har helårsresultaten 180,1 mnkr (april) respektive 176,9 mnkr (augusti) prognostiserats.

Nedan redovisas ett diagram som visar gjorda helårsprognoser vid respektive tidpunkt samt faktiskt årsutfall.Äldre- och omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt äldre- och omsorgsnämnden avviker endast i minde om-fattning från de prognoser som har lämnats under hösten 2012.

Äldre- och omsorgsnämnden årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med drygt 2 mnkr. Underskottet och förändringen har sin huvudsakliga orsak i köpta externa platser.

Barn- och ungdomsnämndens årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med ca 2,5 mnkr. Förändringar jämfört med delårsrapport per augusti består i att den kommunala driften har åtgärdat ett befarat underskott.

Utfallet på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har för-bättrats med ca 3 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti. Förändringen har flera orsaker, men främst kan nämnas att arbetet med resursjobben har inneburit mer statliga bidrag än vad som tidigare prognostiserats.Individ- och familjeomsorgsnämndens avvikelse i förhållande till den lämnade prognosen i delårsbokslut per augusti är en effekt av den kraftigt ökade omfattningen på verksamheten ensamkommande flyktingbarn under slutet av året, vilket har fått en positiv effekt på intäkterna.

Elever på Risk- och räddningsprogrammet vid Arlandagymnasiet firar terminstarten.


Händelse Förändring, kr

Ränteförändring, +/- 1 % 2 920 000

Löneförändring, +/- 1 % 12 210 000

Heltidstjänster, +/- 10 st 4 525 000

Generella statsbidrag för riket, +/- 500 mkr 2 210 000

Förändring utdebitering, +/- 1 kr 79 600 000

Förändrat skatteunderlag, +/- 1 % 16 200 000

Förändrad befolkning, +/- 100 st * 8 750 000

Bruttokostnadsförändring, +/- 1 % 23 650 000

Generell prisökning, +/- 1 % 11 050 000

Försörjningsstödsförändring, +/- 10 % 4 010 000

En familjehemsplacering, ett år 297 000

En HVB-placering unga, ett år (genomsnitt) 1 286 000

Ett barn i förskola per år 105 000

En elev i grundskolan per år 81 000

En elev i gymnasieskolan per år 83 000

* Siffran avser endast förändrade intäkter, och tar inte i beaktande kostnads-effekter av befolkningsförändringen.

Borgensåtaganden

Borgensåtagandet gentemot AB Sigtunahem uppgår vid års-skiftet till 1 225,3 mnkr. Total beviljad borgensram för bostads-bolaget är 2 247,3 mnkr. Skillnaden består dels av beviljade, men ännu ej upptagna borgenslån, men till största del beror det på den försäljning av fastigheter som AB Sigtunahem gjorde under 2012, varvid flera av de tidigare borgenslånen slutamor-terades. Av bostadsbolagets borgenslån är 44 procent upptagna hos Kommuninvest. Borgenslånen utgör 94 procent av bolagets totala lån, vilka per årsskiftet uppgår till 1 297 mnkr. Bostads-bolagets finansiella ställning och utveckling är mycket god. Det totala bokförda värdet på byggnader och mark uppgår till 2 235 mnkr (2 304 mnkr) vilket väl understiger marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Den senast genomförda marknads-värderingen indikerar ett marknadsvärde på 4 197 mnkr. Det finns alltså en god täckning för kommunens åtaganden gent-emot AB Sigtunahem.

Efter ett antal ekonomiska rekonstruktioner (senast 2004 och 2006/07) uppgår nu kommunens borgensåtagande för Brf Södergatan (225 lgh) till 54,5 mnkr (2011: 54,5 mnkr) mot ursprungligen 273 mnkr. AB Sigtunahem har sålt 128 lägen-heter av sitt ursprungliga innehav på 160 lägenheter, varav 3 under 2012. Av de sålda lägenheterna har 115 st sålts med realisationsvinst. Risken för att behöva infria ett kommunalt borgensåtagande bedöms som mycket låg. Samma bedömning gäller för HSB-föreningarna Rönnen och Syrenen (226 lgh) för vilka kommunen har borgensåtaganden på 68,1 mnkr (2011: 77 mnkr).

Efterfrågan på småhus, och den därav följande höga prisnivån, har inneburit att risken för att behöva infria ett förlustansvar för förvärvslån i det närmaste upphört. Kommunens åtaganden uppgår till 0,7 mnkr (0,8 mnkr 2011). Förlustansvaret tillkom under en period då kommunal borgen krävdes för att kunna få statliga lån. Detta statliga regelverk har upphört varför inga nya borgensåtaganden sker till privat byggnation.

Medlemskapet i Kommuninvest i Sverige AB medför även att varje medlem har ett solidariskt borgensåtagande för bolagets tillgångar och skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens andel av Kommuninvests totala nettoskulder till ca 12,2 mnkr.

Borgensåtagandena specificeras i not till balansräkningen.

Ansvarsförbindelser

Upptagna ansvarsförbindelser på 968,8 mnkr avser intjänade pensionsrättigheter före 1998, avtalade ej utlösta visstidsförord-nanden och särskild löneskatt på pensionsutfästelserna, samt framtida kostnader för leasingåtaganden.

Känslighetsanalys

Kommunen är mycket känslig för förändringar i de ekono-miska förutsättningarna. Oplanerade händelser och beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det kan avse sådant kommunen själv inte råder över fullt ut såsom skatte-underlagets tillväxt, förändringar av statsbidrag, utjämnings-system, räntor, centrala löneavtal m.m. Det kan även vara andra faktorer, som har att göra med kommunens kärnverksamheter.

För dessa faktorer ges i tabellen en bild av hur Sigtuna kom-muns ekonomi påverkas av ändrade betingelser.Generellt kan sägas att kommunen är konjunkturkänslig, dvs. mycket beroende av hur tillväxten och sysselsättningen utveck-las på lokal och nationell nivå och den därav följande föränd-ringen av skatteunderlaget. Känsligheten omfattar även beslut om statliga bidrag och förändringar i de utjämningssystem som råder mellan kommunerna samt åtaganden kommunen tvingas göra utifrån s.k. rättighets- och skyddslagar. Det finns också en stor känslighet gentemot utfallen i de centrala löneavtalen och dess följdeffekter på kommunens pensionsåtaganden.

Situationen är inte unik för Sigtuna kommun utan gäller även för övriga kommuner i landet.


År 2010 Sigtuna Länet Riket Jmf m strukturkostnad

Nettokostnad, kr/inv 40 657 40 767 45 399

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv 42 016 42 220 46 639

Avskrivningar, kr/inv 2 399 1 714 2 022

Soliditet, procent 44 51 51

Förskola, kr/inskrivet barn 118 215 115 500 114 546 -6,6

Grundskola, kr/elev 85 639 85 250 91 179 -4,0

Gymnasieskola, kr/elev 92 078 92 257 102 916 -9,8

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre 38 352 47 729 55 454 -13,4

Särskilt boende, kr/vårdtagare 581 074 604 151 549 121

Handikappomsorg, kr/inv 0-64 år 6 416 6 840 7 683

Individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 752 3 206 3 000 -11,3

Barn- och ungdomsvård, kr/inv 1 715 1 461 1 366

Ekonomiskt bistånd, kr/inv 1 423 1046 1012

År 2011 Sigtuna Länet Riket Jmf m strukturkostnad

Nettokostnad, kr/inv 41 822 41 603 46 778

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv 43 081 43 154 47 649

Avskrivningar, kr/inv 2 710 1 700 1 963

Soliditet, procent 40 48 49

Förskola, kr/inskrivet barn 126 641 120 083 120 382 -3,6

Grundskola, kr/elev 94 790 85 535 93 914 2,2

Gymnasieskola, kr/elev 90 635 94 410 107 464 -10,0

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre 42 110 47 967 55 520 -4,7

Särskilt boende, kr/vårdtagare 642 177 616 306 565 904

Handikappomsorg, kr/inv 0-64 år 6 350 7 057 8 062

Individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 191 3 314 3 129 -4,4

Barn- och ungdomsvård, kr/inv 2 252 1 483 1 430

Ekonomiskt bistånd, kr/inv 1 571 1 066 1 045

Är verksamheten i Sigtuna kommun dyrare än i andra

kommuner?

Sveriges Kommuner och Landsting tar tillsammans med Statistiska Centralbyrån årligen fram jämförelseuppgifter för kommunsektorn. Dessa jämförelser publiceras i skriften ”Vad kostar verksamheten i din kommun?”. Baserat på uppgifter från 2010-2011 års bokslut noteras följande i jämförelse med länet och riket:


AVSLUTANDE KOMMENTAR - ANALYS

Ekonomisk analys

Årets resultat på 175,1 mnkr är 9,1 mnkr bättre än budget och bidrar till att uppfylla antagen finansiell målsättning som inne-bär att resultatnivån ska överstiga 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag över en konjunkturcykel vilket har definierats som rullande femårsperioder. Under den senaste femårsperio-den är det genomsnittliga resultatet 64,1 mnkr eller 3,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har sedan år 2000 haft positiva resultat vilket innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans som infördes samma år har uppfyllts.

Det finansiella målet att låneskuldens andel av anläggningstill-gångarna ska vara max 25 procent har också uppnåtts, andelen var 2012 13 procent.

Det finns flera faktorer som gjort att överskott uppstått under året

• Den viktigaste faktorn för att kommunen uppvisar ett över-skott är att verksamheterna har bedrivits inom tilldelade ramar. Verksamheternas överskott exklusive affärsdrivande och särskild verksamhet uppgår till 14,1 miljoner kronor. På kommunled-ningskontoret redovisas ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Gymnasieverksamheten uppvisar ett överskott på 5,4 miljo-ner kronor. En viktig förklaring till detta är att satsningen på resursjobben har genererat större bidrag från statliga myndig-heter än beräknat, men även att överskott har uppstått inom gymnasieverksamheten. Inom individ- och familjeomsorgen har ett överskott på 13,4 miljoner kronor uppstått. Dels uppstår ett överskott inom placeringar av barn och unga, dels har nya avtal med Migrationsverket inneburit att verksamheten med ensamkommande flyktingbarn genererat ett överskott.

• Intäkter från skatter och statsbidrag, överstiger budget med sammantaget 11,4 miljoner kronor. Konjunkturen i Sverige efter finanskrisen 2008-2009 vände snabbare än vad de flesta bedömare trodde. När kommunernas skatteintäkter beräknades inför 2012 beslutade regeringen om en uppräkningsfaktor för skatteunderlaget under 2012 på 3,3 procent. Under 2012 och har det dock stått allt klarare att svensk ekonomi har varit star-kare än befarat. De prognoser som har kommit under året har istället visat på att en trolig uppräkning för 2012 kommer att sluta på runt 3,9 procent. Inför 2013 visar de senaste progno-serna på ett något bättre utfall än vad som budgeterats.

• Avsatta medel under anslag oförutsett har inte till fullo använts under året och lämnar ett överskott på 20,6 miljoner kronor. Detta överskott har tagits i beaktande i samband med upprättande av budget för 2013.

• Budget för avskrivningar visar ett överskott på ca 3 miljoner kronor. Huvudorsaken till överskottet står att finna i förskjut-ningar i investeringsprojekt, men även att inventarier av mindre värde direktavskrevs i 2011 års bokslut. På samma sätt har även i detta bokslut direktavskrivningar gjorts i enlighet med kom-munfullmäktiges riktlinjer, vilket kommer att medföra lägre avskrivningskostnader än budgeterat.• Återbetalningen av de s.k. AFA-pengarna har haft en stor påverkan på kommunernas resultat under 2012, så även för Sig-tuna kommun. Återbetalningen motsvarar en engångsintäkt på 30,2 miljoner kronor.

• De finansiella intäkterna har överstigit budget med 7,6 mil-joner kronor. 4,0 miljoner kronor av överskottet orsakas av en engångsintäkt som erhölls anledning av den utlåning av likvida medel som skedde i anslutning till den fastighetsförsäljning som genomförts under året.Följande större underskott redovisas i detta bokslut:Inom äldreomsorgen har ett underskott på drygt 10 miljoner kronor uppstått, vilket främst avser externa placeringar. Detta har beaktats i budgetarbetet inför 2013, och strategiska åtgärder har planerats. Det är viktigt att dessa faller väl ut för att under-skottet ska kunna åtgärdas under 2013.

Den totala nettokostnaden per invånare för Sigtuna kommun ligger i paritet med genomsnittet för länet. Under 2010 var den något lägre än genomsnittet för länet och under 2011 var den något högre än genomsnittet för länet. Nettokostnaden jämfört med riket är fortsatt betydligt lägre. Skatteintäkter och stats-bidrag per invånare innefattar även effekterna av utjämnings-systemen. En förklaring till den lägre intäktsnivån i kommunen jämfört med riket är att kommunen har en lägre utdebitering (2012: 19,98 procent) jämfört med snittet i riket (2012: 20,59 procent).

Inom grundskolan har kommunen kostnader som är något över riksgenomsnittet 2011, vilket är betydligt högre än genom-snittet i länet. Inom gymnasieskolan har kostnaderna per elev sjunkit under 2011 och nu ligger kommunens kostnader lägre än såväl länet som riket. Inom förskolan ligger kommunens kostnader högre än såväl genomsnittet för länet som för riket, vilket till del kan förklaras av merkostnader för att möta en ökad efterfrågan på förskoleplatser. För äldreomsorgen är netto-kostnaden per person (65 år och äldre) klart lägre än länets och rikets snitt. En förklaring är att andelen äldre pensionärer (80-w år) är en tredjedel större i länet och dubbelt så stor i riket. Denna grupp har ett klart högre servicebehov än åldrarna 65-79 år varför jämförelsetalet blir något skevt.

Vid en jämförelse mellan kommunens strukturkostnad, som den beräknas i kostnadsutjämningssystemet utifrån kommuner-nas strukturella faktorer och verkliga kostnader, kan noteras att kommunen 2011 i samtliga verksamheter utom grundskolan, har lägre kostnader än vad strukturen motiverar.

Jämförelsetalen för år 2012 är inte klara vid framtagandet av denna årsredovisning.


• Försörjningsstödskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren, och kostnaderna för försörjningsstödsutbetalningar jämfört med budget har även 2012 medfört ett underskott, vilket uppgår till ca 8 miljoner kronor. Med anledning av den satsning som genomförts på resursjobb har dock den totala summan utbetalt bistånd kraftigt minskat under 2012, från 49 miljoner kronor till 40 miljoner kronor.

• Inom stadsbyggnadskontoret har kostnader för snöröjning och halkbekämpning överstigit budget med ca 6 miljoner kronor.

• I verksamhetsplanen budgeterades exploateringsvinster om 48,1 miljoner kronor. Utfallet på exploateringsvinster blev 27,5 miljoner kronor, dvs ett underskott på ca 20 miljoner kronor. Orsaken till detta står att finna i att några affärer inte till fullo hunnit avslutas under 2012, och istället kommer dessa intäkter att redovisas under 2013. Man kan därmed redan i februari 2013 se att den budget på exploateringsvinster som lagts för 2013 som slutar på 48 miljoner kronor, kommer att överträffas.

Utöver vad som beskrivits ovan har ett antal åtgärder vidtagits vilka påverkar årets resultat.

• Under året och i samband med årsbokslut har kostnader för inventarier av mindre värde och reinvesteringar av under-hållskaraktär på 18,4 miljoner kronor belastat särskild verksam-het. Motsvarande åtgärder har genomförts tidigare år enligt samma principer. Åtgärden medför att kostnadsfört värde inte blir föremål för avskrivning kommande år.


Utblick

Under 2012 har de samhällsekonomiska utsikterna präglats av oro och osäkerhet. Utvecklingen har påverkats av det instabila läget i flera europeiska länder med Grekland, Spanien och Italien i spetsen. Även i USA har oron varit stor. Detta har även påverkat tillväxten i Kina, som tidigare har drivit på den sam-mantagna utvecklingen i världen. I början av 2013 har dock signaler kommit om att en ljusning är på väg, och risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har mins-kat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finan-siella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikato-rer att vi rör oss mot ljusare tider. Återhämtningen sker dock efter en längre period av lågkonjunktur och det kommer att ta lång tid innan svensk ekonomi är fullt på fötter igen. Sveriges ekonomi är i förhållande till många andra länders ekonomiska situation stark, men vi befinner oss i en internationell miljö och påverkas i hög grad av utvecklingen internationellt. Den valuta-kris som har rasat i Europa ser nu ut att på längre sikt istället bli en arbetsmarknadskris, med höga arbetslöshetssiffror i södra Europa. Det innebär en risk att den svenska ekonomin påverkas av en svagare exportmarknad, och det innebär i sin tur att det finns risk för att skatteutvecklingen i Sverige påverkas negativt.

Under 2013 förväntas tillväxten bli fortsatt svag med en BNP-utveckling på 1,4 procent. Även arbetsmarknaden förväntas försvagas något, arbetslösheten väntas stiga med 0,5 procent ytterligare, och vända på 8,2 procent. Skatteunderlaget ut-vecklas hyggligt, bland annat tack vare ökade intäkter från pensioner. Tack vare låga löneökningar och låg inflation väntas det reala skatteunderlaget växa med 1,3 procent, vilket är rela-tivt högt historiskt. Under början av 00-talet när den nominella tillväxten av skatteunderlaget låg mellan 6 och 9 procent var den reella tillväxten lägre än en procent.

I Sigtuna kommuns långtidsplan för 2013-2018 räknar kommunledningen med att begränsad tillväxt av skatter och statsbidrag i viss mån kan kompenseras med exploateringsvin-ster under perioden, vilket ska minimera risken för försämrad servicenivå mot kommuninvånarna. I ett längre perspektiv ska inte de löpande driftskostnaderna i den kommunala verksam-heten finansieras av engångsintäkter. Den kostnadsmassa som finns ska finansieras av avgifter, skatteintäkter och statsbidrag. Något som fordras ske när konjunkturen har normaliserats.

Sigtuna kommun är den kommun som växer snabbast i Sverige, med en befolkningstillväxt som under 2011 stannade på 3,35 procent och under 2012 på 2,2 procent. En kommun som växer får förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter också utmaningar i form av behov av kraftigt utökad kommunal service. För att möta detta planeras kraftiga investeringar de kommande åren, framför allt i skolor och förskolor.

Befolkningen i Sigtuna kommun ökar stadigt. Främst barnfamiljer söker sig till det breda utbud av hyres-lägenheter, bostadsrätter och villor i attraktiva lägen som finns i kommunen.

För att skapa större utrymme för investeringar beslutade kom-munen om projekt Framtidskraft i början av 2012 såldes fastig-heter för drygt 400 miljoner kronor. Tack vare detta minskade låneskulden med motsvarande belopp, och vid årsskiftet uppgår nettolåneskulden till 166 miljoner kronor. De kommande åren väntas låneskulden öka kraftigt med anledning av det offensiva investeringsprogrammet. Försäljning av exploateringsmark kommer att ske under perioden, vilket kommer att bidra till att begränsa låneskuldens ökning. Avskrivningskostnaderna kom-mer också att fortsätta öka med anledning av den kommande investeringsvolymen. En ökad upplåning kan naturligtvis ske under en begränsad tidsperiod men för framtiden är det nöd-vändigt att kommunen fortsätter att se över möjligheterna att begränsa låneskulden.

Den viktigaste förutsättningen för fortsatt god ekonomisk hushållning är god budgethållning och måluppfyllelse. Detta kräver att ekonomistyrningen är fokuserad på prognossäkerhet och följsamhet till budget samt ett sunt ekonomiskt tänkande. Det ställer också stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga.

Det finns fyra kommunala bibliotek i Sigtuna kommun som gör drygt 220 000 lån per år. Huvudbiblioteket i Märsta kommer inom kort att ersättas av ett helt nybyggt bibliotek i det nya Märsta Centrum.


PERSONALEKONOMISK REDOVISNING

Den personalekonomiska redovisningen utgår från styrkort och strategiska mål som beskriver kommunen som arbetsgivare, och redogör för viktiga händelser under året, utvalda statistiska tabeller och analys av dessa.

Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, som känne-tecknas av en arbetsgivarpolitik med ett öppet klimat och med inriktning på god arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, ledarskap och mångfald.

Sigtuna kommuns gemensamma värdegrund ”Invånaren först – Allas lika värde – Kvalitet i fokus” utgör grunden i det dagliga arbetet och ska genomsyra arbetet i alla verksamheter. Det innebär att våra värderingar inte bara ska vara vackra ord, utan verkligen genomsyra vårt sätt att vara, tänka och arbeta.

I Sigtuna kommun arbetar vi efter principerna ”Uppdrags-givarens förtroende” där invånarna är våra uppdragsgivare och ”Olikheter berikar”. Vi är övertygade om att olikheter skapar en roligare och mer dynamisk arbetsmiljö som vi drar nytta av i vårt samarbete. Våra principer beskriver hur vi tänker när vi arbetar, utvecklar våra arbetssätt, hanterar utmaningar, organi-serar vårt arbete och vägleder oss när vi fattar beslut.

Utvecklat medarbetarskap och framtidsinriktat arbete med ledarutveckling, är viktiga delar i arbetsgivarpolitiken. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medska-pande. De arbetsgivarpolitiska frågorna har en stark koppling till verksamhetens strategiska mål och är ett medel för att uppfylla de krav och förväntningar som invånarna har på kom-munen.

Delaktighet och påverkansmöjligeter

Sigtuna kommun som arbetsgivare och de fackliga organi-sationerna träffas kontinuerligt enligt vårt samverkansavtal LAMAMBA. Samverkansavtalet beskriver parternas gemen-samma synsätt på hur samverkan främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv och betonar dialogens betydelse på arbetsplatsträffar och i vardagen. Samverkansgrupper finns på kommun-, förvalt-nings- och enhetsnivå.

Arbetsklimatet är gott med de fackliga företrädarna. I dialogen på samverkansmötena har flera bra synpunkter framkommit. En viktig del av samverkansavtalet är utvecklingen av arbets-platsträffarna för ökad delaktighet och påverkansmöjlighet.


• Förmåga att genomföra mål och leverera resultat.• Förmåga att skapa delaktighet, mening och tillit hos medarbetarna.• Förmåga att vara en tydlig ledare.

Ledarförmågorna har följts upp i medarbetarenkäten från ett urval frågor hur medarbetarna ser på sin närmaste chef. Detta ledarindex är 71( 2011 index 73). Kommunen har 105 chefer, 69 kvinnor och 36 män, som har verksamhets-, budget- och personalansvar.

Under 2012 har Sigtuna kommun, i samarbete med fem andra kommuner i Stockholms län, deltagit i ett mentorprogram för ledarutveckling genom mentorskap för nya chefer. Mentorpro-grammet har pågått under ett år och är ett program som sedan starten 2010 återkommer årligen. Syftet med programmet är att utveckla det personliga ledarskapet och det vänder sig till chefer med personalansvar som vill utvecklas i sin ledarroll, antingen som mentor eller som adept. Mentorskapsprogrammet är en individanpassad utbildningsinsats.

Medarbetarskap

Som ett led i arbetet med införandet av kommunens värde-grund har ett Talangforum skapats. Talangforum utgörs av ca 40 medarbetare från olika verksamheter. Talangerna kommer att leda värdegrundsspelet om Sigtuna kommun. Värdegrunds-spelet ska spelas av samtliga 2 500 medarbetare med målet att värdegrunden präglar och genomsyrar vårt arbete.Nyckeltalsinstitutets arbetsvillkorindex (AVI) har ökat från 113 till 119 vilket är positivt. Värdet är dock fortfarande under median för jämförbara kommuner.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsarbetet inom kommunen ska syfta till att främja såväl kvinnors som mäns utveckling. Ingen medarbetare ska

Medarbetarenkät

Medarbetarenkäten genomfördes i månadsskiftet november- december 2012 i syfte att ta reda på hur attraktiv Sigtuna kom-mun är som arbetsgivare och hur nöjda medarbetarna är med sin arbetssituation. Dessutom har vi följt upp perspektivmål enligt verksamhetsplanen.

84 procent av medarbetarna har svarat på enkäten.Uppföljningsmodellen som har använts utgår från fyra nivåer; Kommun, Ledning, Grupp och Situation.

De frågor som återfinns under respektive nivå riktar sig mot:

Kommun - hur medarbetaren ser på Sigtuna kommunLedning - hur medarbetaren ser på ledning och närmsta chefGrupp - hur medarbetaren ser på gruppdynamik och sina medarbetareSituation - medarbetarens syn på sin egen situation på arbetsplatsen

NMI -Nöjd medarbetarindex för Sigtuna kommun är 73 (2011 index 74). Svar med index över 70 är ett bra värde. Fortfarande visar resultatet att medarbetarna i Sigtuna kommun är motiverade och engagerade, de är positiva till ledarskapet och de flesta chefer får genomgående bra betyg för sina ledar-egenskaper. Ett mycket högt värde är att medarbetarna anser att ledningen ger möjlighet till utveckling oavsett kön.Index för hur medarbetarna ser på sin egen arbetsgrupp har ett högt värde, index 83. De anser också att de är kunniga och be-möter varandra väl och invånare/brukare/elever professionellt.

Medarbetarna anser att de har meningsfulla arbetsuppgifter, vill och får ta ansvar och vågar uttrycka åsikter.

Resultatet visar att medarbetare som utsatts för kränkande särbehandling har ökat. 13,6 procent har svarat att de utsatts för kränkande särbehandling av invåndare/brukare/elev och 12,6 procent av chef/medarbetare. De höga siffrorna innebär att verksamheterna under nästkommande verksamhetsår särskilt kommer att arbeta med denna fråga.

83,2 procent (87,2 - 2011) har haft medarbetarsamtal och 65,7 procent (75,8 - 2011) har haft lönesamtal under de senaste 12 månaderna. 72,1 procent (75,1 - 2011) har en individuell utvecklingsplan.

Ledarskap

Chefer är företrädare för kommunen som arbetsgivare och alla chefer ska uppleva att deras uppdrag och ansvar är tydligt i förhållande till medarbetare och uppdragsgivare.

Sigtuna kommun har tagit fram ett kompetensträd som tydlig-gör kommunens syn på ledarskap. Kompetensträdet innehåller åtta kompetensområden som en ledare ska ha kunskaper i. De åtta kompetensområdena sträcker sig från en basnivå till att skapa sammanhang mellan kommunens verksamhetsstyrning och de tre ledarförmågor som varje enskild ledare ska besitta,

Arbetsmiljö

Kommunens ledningssystem för arbetsmiljöarbetet syftar till att arbetsmiljöarbetet kvalitetssäkras. Ledningssystemet innehål-ler arbetsmiljöpolicy, riktlinje för fördelning av arbetsmiljö-arbetsuppgifter samt riktlinje för hur det systematiska arbets-miljöarbetet ska genomföras. Uppföljning har skett av samtliga förvaltningars aktivitetsplaner i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under året har 48 chefer och skyddsombud deltagit i en tvådagars arbetsmiljöutbildning.

Hälsa

Sigtuna kommun erbjuder sina anställda bidrag till frisk-vårdaktiviteter. Bidraget är på 900 kr/år för heltidsanställda. Under 2012 har 1 821 medarbetare beställt checkar, vilket är 69 procent av medarbetarna i kommunen. Vid årsskiftet hade 59 procent av checkarna använts men de är giltiga även under 2013 och de flesta förväntas användas. Friskvårdscheckarna används bland annat till gym och gruppträning, massage och på sim och sporthallar.

Som ett led i att Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbets-givare som bland annat ska kännetecknas av ett öppet klimat med inriktning på en god arbetsmiljö och hälsa har beslut tagits om en hälsostrategi för Sigtuna kommun. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att stärka individen, gruppen och organisatio-nen så att medarbetarna ska trivas och må bra.

För att ge förutsättningar för ett aktivt och fortlöpande arbete med hälsa har det hälsofrämjande arbetet för att få friskare arbetsplatser startat. Chefer erbjuds utbildning i hälsofrämjande ledarskap och medarbetare erbjuds utbildning till hälsoinspira-törer. Tillsammans ska de stimulera till hälsosamma vanor på sina arbetsplatser.

Kommunen har en aktiv personalklubb som erbjuder alla medarbetare olika aktiviteter. Personalklubben arrangerar både fysiska aktiviteter som hockey bockey och bowling och kultu-rella aktiviteter som teater, museibesök och konstlotteri.

utsättas för sexuella eller andra trakasserier på grund av kön eller sexuell läggning. Jämställdhetsarbetet ska också främja alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet.

Övergripande mål för Sigtuna kommun är att alla anställda, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, vilket innebär att ingen medarbetare ska utsätts för diskriminering. Mångfald är att respektera och bejaka olikheter och ska ses som en tillgång.

Under våren revideras mångfalds- och jämställdhetsplanen. Den nya mångfalds- och jämställdhetsplanen gäller för 2012 – 2015 och är baserad på nulägesbeskrivning och uppföljning av jämställdhetsplanen 2008-2011.

Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex (JÄMIX) har för Sigtuna kommun ökat till 120 (111 föregående år). I jämförelse med andra kommuner är 120 strax över median.


Lönekriterier för lärare har tagits fram och utformas för att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse och förbättra resultatet i kommunens skolor.

Önskad sysselsättningsgrad (ÖSG)

Sigtuna kommun som arbetsgivare ska kunna erbjuda alla som vill heltid. Heltid ska ses som en rättighet - deltid som en möjlighet. Under året har arbetet med att erbjuda medarbetare önskad sysellsättningsgrad fortsatt. Intresseanmälan har gått ut till medarbetare inom barn- och ungdomsförvaltningen.

Skolutveckling och lärare

Lärarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma goda skolresultat. Som ett led i att nå goda resultat har ett mentorprogram för nyexaminerade lärare tagits fram. Syftet är att Sigtuna kommun ska vara en av de bästa skolkom-munerna i Sverige och mentorprogrammet är en del av detta. Ett strukturerat introduktionsprogram innebär att de lärare som är mentorer utbildas på ett genomtänkt sätt om sin kommande roll och att ett utbildningsvetenskapligt förhållningssätt vävs in i mentorsrollen. Genom forskning har framkommit att ett strukturerat introduktionsprogram och utbildade mentorer gör att avhoppen bland nya lärare är få.

I en satsning att bredda kompetensen, för redan behöriga lärare, erbjuder Sigtuna kommun generösa villkor i samband med stu-dier via Lärarlyftet II. Målsättningen med satsningen är att alla lärare ska ha behörighet i de ämnen de undervisar i och att ris-ken ska minska för att alla elever inte får samma förutsättningar för att lyckas med sina studier och nå de nationella målen.

För att förbättra servicen och öka tillgäng-ligheten satsar kommunen på fler och bättre e-tjänster samt på utbyggt bredband till hela kommunen.


Antal årsarbetare uppdelat på kategorier

2012 2011

Vård/omsorgspersonal 624 629,6

Lärare 537,1 517,4

Barn- och fritidspersonal 559,5 534,5

Administrativ personal 334,4 308,9

Chefer/arbetsledare 146,5 152,0

Skolmåltidspersonal 59,9 60,7

Skolpersonal ej lärare 55,4 51,3

Anläggnings/yrkesarbetare 57 55,6

Tekniker 43,3 33,1

Kulturarbetare 20,3 21,2

Övriga 27,1 32,9

Totalt 2464,5 2 397,2

Antal anställda, årsarbetare och kön

31/12 Kön Antal personer Årsarbetare %

2012 Kvinnor 2 127 1 981,2 80,7

Män 510 487,2 19,3

Summa 2 637 2 468,4 100

2011 Kvinnor 2 054 1 915,8 80,4

Män 502 481,4 19,6

Summa 2 556 2 397,2 100

2010 Kvinnor 2 004 1 863,7 80,1

Män 498 475,0 19,9

Summa 2 502 2 338,7 100

Anställda i procent per förvaltning

% av alla % av allaFörvaltning anställda 2012 anställda 2011

Barn- och ungdomsförvaltningen 45,1 44,9

Äldre- och omsorgsnämnden 27,3 26,9

Individ- och familjeomsorgsnämnden 3,9 4

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 8,6 9,7

Stadsbyggnadskontoret 4,6 4,3

MatEnheten 3 2,5

Kultur- och fritidsförvaltningen 2,6 2,7

Kommunledningskontoret 3,6 3,6

Miljö- och hälsoskyddskontoret 0,8 0,9

Komfast 0,5 0,5

Totalt 100 % 100 %

Medellön

2012 2011

Kvinnor 26 737 25 736

Män 29 293 27 843

Totalt 27 232 26 167

Kvinnors medellön i förhållande till männens i % 91,27 92,43 %

Ålder

Kön 2012 2011

Kvinnor 46,1 46,4

Män 46,7 46,5

Alla 46,2 46,4

Anställda i kommunen

Sigtuna kommun hade vid årsskiftet 2468,4 tillsvidare- och visstidsanställda årsarbetare. Det är en ökning med 71,2 års-arbetare jämfört med 2011. De anställda inom kommunen finns i stort inom tre stora grupper: lärare och förskolepersonal, kvinnor inom äldre- och handikappomsorgen samt hand-läggare och administratörer. Inom gruppen lärare och förskole-personal är ett stort antal kvinnor och finns till största delen inom förskolan. De flesta inom skolan har högskoleutbildning. Inom gruppen kvinnor inom äldre- och handikappomsorg har de flesta lång erfarenhet men kortare utbildning.Gruppen handläggare och administratörer har en genomsnittligt hög utbildningsnivå. Förutom dessa grupper finns många anställda med specialistbefattningar med en kompetens som följer kom-munens skiftande uppdrag.

Anställningstidens längd visar att kommunen har trogna med-arbetare. Av de 2310 medarbetarna har 162 personer högst 1 års anställningstid, 500 personer har varit anställda 1-5 år, 606 personer har 6-10 års anställningstid och övriga 1042 med-arbetare har en anställningstid på över 10 år.

Sjukfrånvaron är kvar på en hög nivå. Analysen visar att kort-tidsfrånvaron har ökat hos kvinnor. Sedan 2010 har den ökat från 2,47 till 2,95 procent. Männen har en konstant korttids-frånvaro på runt 2 procent. För gruppen medarbetare under 30 år har sjukfrånvaron ökat. Sedan 2010 har den ökat från 6,0 till 7,4 procent. Sjukfrånvaron över 60 dagar fortsätter att minska över tid.


Sjukfrånvaro

> 29 år 30-49 år 50 < år Summa

2012 Kvinnor 7,6 % 7,0 % 8,3 % 7,6 %

Män 5,5 % 3,5 % 4,9 % 4,3 %

Summa 7,4 % 6,2% 7,6 % 6,9 %

2011 Kvinnor 6,8 % 6,6 % 8,4 % 7,4 %

Män 7,0 % 3,6 % 4,1 % 4,1 %

Summa 6,9 % 6,0 % 7,5 % 6,7 %

Sjukfrånvaro under 14 dagar

Kön 2012 2011

Kvinnor 49,44 % 52,00 %

Män 37,56 % 35,50 %

Summa 47,93 % 49,80 %

Sjukfrånvaro över 60 dagar

Kön 2012 2011

Kvinnor 2,95 % 2,73 %

Män 2,04 % 2,05 %

Summa 2,76 % 2,58 %

Arbetsskador

Arbetsskador 2012 2011 2010

Anmälda arbetsskador 43 29 44

Anmälda tillbud 231 279 163

Summa 274 308 207

Utblick

Sigtuna kommun har under hösten 2012 antagit en gemensam värdegrund som ska utgöra grunden för hur vi vill uppfattas såväl av våra invånare, externa aktörer som av varandra inom organisationen.

Invånaren först - Allas lika värde - Kvalitet i fokus.Från idag och framåt ska värdegrunden alltid genomsyra allt vårt arbete och ska finnas med i alla dokument och riktlinjer.

Kommunen har sedan 2011 en kommunövergripande personal-försörjningsplan som gäller för 2011- 2015. Kartläggningen och analysen beaktar personalomsättning, pensionsavgångar tillsammans med kommunens demografiska förändringar och framtidens förväntade arbetsmarknad och den yngre generatio-nens yrkesval. Av kartläggningen framgår att det sammanlagda rekryteringsbehovet för Sigtuna kommun fram till och med 2015 förväntas vara drygt 1000 personer.

Sigtuna kommun ska fortsätta arbetet med personal- och ledar-utveckling för att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare och ge de anställda goda förutsättningar att göra ett bra jobb.Kommunen måste som arbetsgivare fortsätta utveckla ledar- och medarbetarskapet. Mångfald- och jämställdhetsfrågor bör genomsyra verksamheten liksom arbetet med en god arbetsmiljö och hälsa.


HÅLLBARHETSREDOVISNING

Hållbar utveckling handlar om att ekonomiska, ekologiska och sociala insatser samverkar och understödjer varandra.


HÅLLBAR UTVECKLING AV SIGTUNASom ett led i Sigtunas satsning på långsiktig hållbar utveckling inrättades under året en hållbarhetsenhet. Enheten arbetar med att integrera hållbarhetsperspektiven i styrsystemet och un-derlätta för verksamheterna att utveckla sin hållbarhet. Arbete bedrivs tillsammans med andra aktörer för att främja en lång-siktigt hållbar utveckling i hela stockholmsregionen. Frågor som enheten har ett strategiskt ansvar för är till exempel folkhälsa, barnkonventionen, energieffektivisering, trygghet och säkerhet, transportinfrastruktur, internationellt arbete, omvärldsanalys och strategiskt miljöarbete. Översiktsplanen

Arbetet med översyn av kommunens översiktsplan har fortsatt med att integrera hela hållbarhetsperspektivet i planen. De eko-nomiska, sociala och miljömässiga aspekterna i Sigtuna ligger till grund för den inriktning som tydliggörs i översiktsplanen. I beskrivningen av Sigtunas utveckling balanseras de olika håll-barhetsperspektiven för en optimalt hållbar framtid. Barnperspektivet

Ett helhetsgrepp har tagits för att integrera barnkonventionen i kommunens service, tjänster och beslut. Barnkonventionen syftar till att ge alla barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Att ha ett barnperspektiv är viktigt både inom de traditionella barn- och ungdomsverksamheterna och inom de tekniska förvaltningarnas verksamheter. Barn och unga berörs i högsta grad av beslut gällande till exempel stadsplane-ring, trafik, grönstruktur, kommunikationer och miljö.

Genom att fatta långsiktigt hållbara beslut i samhällsplane-ringen skapas förutsättningar för goda uppväxtvillkor.

En barnchecklista att använda inför politiska beslut är fram-tagen. En vägledning har utarbetats för att utgöra stöd att med ett barnperspektiv bereda ärenden och utredningar. En tjänst som barnombudsman har utformats. Denna funktion kommer bland annat att skapa forum för barns och ungas delaktighet, vara en kanal in till kommunen samt informera om barnens rätt och organisera utbildningsinsatser. Trygghetsvandring

Under slutet av 2011 genomfördes trygghetsvandringar avseende platser som kändes otrygga och svårtillgängliga för funktionshindrade. Barn, vuxna och representanter från kom-munala handikapprådet deltog vid vandringarna. Under 2012 har ett omfattande arbete med att åtgärda de synpunkter och fel som upptäcktes 2011 genomförts av berörda fastighetsbolag och Sigtuna kommun. Flera vandringar har genomförts under 2012 för att följa upp arbetet. Några platser återstår att göra mer trygga och lätt tillgängliga.

Sigtuna – fristad för förföljda författare

Kommunstyrelsen fattade under hösten beslut om att bli fristad för förföljda författare. Ett avtal mellan International Cities of Refuge Network (ICORN) och Sigtuna kommun under-tecknades på Bok- och Biblioteksmässan. Fristad Sigtuna är ett samarbete med Sigtunastiftelsen och syftar till att slå vakt om det fria ordet och att människor fritt ska få bryta åsikter mot varandra. Detta gynnar en positiv samhällsförändring och berikar Sigtunas starka kulturtradition. Trygghetsarbete

Utöver det vanliga brottsförebyggande arbetet har kommunen under 2012 tillsammans med företrädare för polis, fastig-hetsbolag och förvaltningar inlett arbetet inför ett tecknande av samverkansavtal mellan polisen och kommunen. Brotts-förebyggande rådet har därefter utifrån föreliggande underlag fattat beslut om samverkansavtalets inriktning. Ett förslag till samverkansavtal med ett antal identifierade och prioriterade åtgärder är nu utarbetat och kommer att undertecknas under början av 2013.

Inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet har kom-munen under 2012 tagit fram särskilda riktlinjer. Ett flertal utbildningar för utrymningsledare och brandskyddskontrollan-ter har genomförts.

Sigtuna kommun har ökat sin förmåga att hantera kriser genom att samtliga förvaltningar har utarbetat krisplaner. Krishan-teringsförmågan har även förbättrats genom att kommunen i februari införde tjänsteman i beredskap (TiB), vilket innebär att kommunen nu har beredskap dygnet runt. Brottsförebyggande

Utöver det vanliga brottsförebyggande arbetet med bl a trygghetsväktare och att följa upp skadegörelse och trender har kommunen under 2012 tillsammans med företrädare för polis, fastighetsbolag och förvaltningar tagit fram underlag via enkä-ter, brottsstatistik och utredningar, som ett led i arbetet inför ett tecknande av samverkansavtal mellan polisen och kommunen. BRÅ har därefter utifrån föreliggande underlag fattat beslut om att samverkansavtalet ska rikta in sig på Valsta centrum och närliggande områden. Ett förslag till samverkansavtal med ett antal identifierade och prioriterade åtgärder är nu utarbetat och kommer att undertecknas under början av 2013.

I Sigtuna kommun är hållbarhets-perspektivet ständigt närvarande. Miljöarbete, trygghetsfrågor, folkhälsa och ansvarsfulla eko-nomiska prioriteringar är delar i den hållbara utveckling som kommunen eftersträvar.


INFORMATIONSSATSNINGSatsningar för att öka medvetenheten kring olika miljöfrågor har fortsatt under 2012. En temabilaga i Sigtunabygden har handlat om hållbart resande. Enligt en utvärdering av bilagorna som gjordes i januari 2012 visade det sig att ca 40 procent av de som läst miljöbilagorna säger att information i bilagorna har påverkar deras beteende när det gäller att agera miljövänligt. För att vägleda besökarna i naturreservaten har det under året satsats på bättre skyltning och märkning inom reservaten. NATURVÅRDI kommunen möter tätorterna det gamla kultur- och jordbruks-landskapet som omges av skogar och Mälaren. Naturmiljöer innehåller ekologiska system och ekosystemtjänster som ett rikt växt- och djurliv, kulturella och rekreativa värden och är en stor tillgång för boende och besökare i kommunen. Att värna och utveckla värdefulla naturmiljöer är en viktig uppgift för kom-munen.

Kommunens naturvårdsarbete ska främja både biologisk och upplevelsemässig mångfald genom att skydda, förvalta och utveckla naturområden och naturvärden. Särskilt viktigt är att utveckla tätortsnära natur- och rekreationsområden och natur-reservat och göra dem tillgängliga för besökare. Naturreservat

Inom kommunen finns elva naturreservat med olika livsmiljöer och naturvärden. Syftet med naturreservat är att bevara bio-logisk mångfald, naturmiljöer och tillgodose behov av områden för friluftsliv. Skötsel och utveckling av naturreservaten är ett kontinuerligt arbete med utgångspunkt från skötselplaner, men även efter allmänhetens önskemål och besöksfrekvenser. Under året har inriktningen varit tillgänglighet, trygghet och informa-tion. En skyltplan har tagits fram för att öka tillgängligheten inom och till reservaten. Nya reservatsskyltar har tagits fram och satts upp i flera reservat. Skyltningen ska av reservaten slut-föras under 2013. Nedan presenteras några åtgärder i naturre-servaten under 2012. I Rävstareservatet har vägar, motionsspår och ridstigar gallrats för ökad trygghet. Grillplatsen vid Embarsboda har byggts om med nya vindskydd och bänkar.

Ytterligare två grillplatser håller på att byggas på välbesökta platser i reservatet. I delar av reservatet ökas andelen död ved genom att ringbarka ett 20-tal träd på utvalda platser. På Näsudden har brynzoner restaurerats och fårhagarna har byggts ut. Vid Lunda ridstall pågår stängselreparation för hästbetet i björkhagarna.

I Steningedalens naturreservat har stigar inventerats med syftet att göra dem mer tillgängliga genom skyltning och genom att skapa flera platser för allmänheten. Områden med särskilda naturvärden kommer att skyltas upp med information om växter och djur. Under hösten påbörjades arbetet med plante-ring av träd som ska skugga längs med de nya anlagda dam-marna och Märstaån. 20 knäckepilar och 350 alar planterades med syfte att skugga vatten, dels för att motverka igenväxning och algbildning och dels för att skapa värdefulla framtida strandbiotoper.

I Askarehage naturreservat har den gamla askallén restaurerats genom hamling och plantering av 22 nya alléträd. I reservatets torrbackar har tre hektar slån avverkats. Därefter har får och kor släppts ut på bete inom området. Målet är att ta bort ytterligare två hektar slån innan restaureringen är färdig.

I Munkholmens naturreservat har restaureringen av hassel-skogen slutförts. Plattformen har fått nya sittplatser och en grillanordning har anlagts. Området har inventerats under som-maren och det konstaterades att kungsängsliljan har ökat med uppemot 70 procent samt varit värd för häckande näktergal och den ovanliga mindre hackspetten. Naturbetesmarker

De flesta hotade eller sällsynta växt- och djurarter som förekom-mer i kommunen är knutna till odlingslandskapet och främst till hagmarker med betande djur. Arealen ängs- och hagmarker minskar drastiskt på grund av ändrade brukningsmetoder och avsaknad av betesdjur.Kommunens mest värdefulla hagmarker och sjöängar betas av kor. Kommunen har en egen ligghallsanläggning och genom ett samarbete med djurhållare har stora arealer värdefull betesmark


hävdats i reservat och tätortsnära miljöer. Kommunen har även samarbete med lantbrukare om fortsatt bete på de mest värde-fulla hagmarkerna vid Lejden och Ockelsta. Skogsbruk

Skogen är mycket viktig för friluftslivet men också livsmiljön för många växt- och djurarter, av vilka flera är hotade och knutna till gamla skogar. Skogsmarken i kommunen upptar en total areal av 14 400 hektar. Skogarna i Sigtuna kommun är präglade av ett intensivt och rationellt skogsbruk. Det finns inte längre några större sammanhängande områden med gammal skog. Kommunen äger 900 hektar skogsmark huvudsakligen i anslutning till tätorterna. Målet i Sigtuna kommuns egna skogar är att på sikt förändra det relativt artfattiga och talldo-minerade skogsbruket till ett skogsbruk som gynnar biologisk mångfald.

Den kommunalt ägda marken sköts med stor hänsyn till bio-logisk mångfald, kulturminnesvård men framförallt friluftslivet. Sigtuna kommun beslöt 2012 att lämna miljöcertifieringssyste-met FSC då kommunen i egna riktlinjer och policy har högre satta mål för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Kommunens skogsbruk följer den nya naturvårds-inriktade skogsbruksplanen som kring årsskiftet är ute på remiss till föreningar. I tätortsnära skogar har gallringar utförts i Östra Steninge och i Sköndalsskogen. I flera reservat utförs åtgärder för att öka andelen död ved som är en bristvara för vedlevande djur och insekter.

VATTENVÅRDTillgång till vatten är ingen självklarhet. Vatten är det viktigaste livsmedlet och en förutsättning för allt liv. Vatten bidrar med en rad ekosystemtjänster som fiske, fisk, mat, fågelskådning, bad, båtliv och andra upplevelser. Naturlig vattenrening och klimatanpassning är andra tjänster vi har stor nytta av.För att långsiktig säkra kommunens vattenmiljöer krävs att hänsyn tas till vattnets värden i den fysiska planeringen, vid byggande och i verksamheter. Kommunen bedriver en strate-gisk och mångsidig vattenplanering som baseras på helhetssyn över vattnets väg. Kommunens vattenplan, naturinventering,

dagvattenplan, VA-plan samt jordbruksfrågor är exempel på planeringsverktyg för en framgångsrik vattenvård.

I Sigtuna kommun har många sjöar sänkts och vattendrag uträ-tats för att öka jordbruksmarken. Landskapet är fattigt på sjöar, vattendrag och våtmarker. Förutom Mälaren finns tio sjöar och åtta vattendrag, en mängd våtmarker och några grundvatten-magasin. Flera av kommunens värdefulla natur- och rekrea-tionsmiljöer finns i och vid dessa vatten.

Vattenvårdsarbetet har genom Vattendirektivet tagit en allt större position dels genom konkreta reningsåtgärder och dels genom strategisk vattenplanering. Kommunens vatten har i vattenplanen inventerats och värderats för att användas som planeringsunderlag till stadsplaneringen och till att uppfylla arbetet med att uppnå Vattenmyndighetens miljökvalitetsnor-mer. I inventeringsarbetet har flera nya arter för kommunen konstaterats, bland annat blodigel i Horssjön och större vatten-salamander i vatten kring Arlanda. Vattenplanen har under året i stort färdigställts och ska i början på 2013 ut på remiss.

Vattendirektivet och Vattenmyndighetens miljökvalitetetsnor-mer ställer helt nya krav på kommunen att kunna visa att mark-användning inte innebär att miljökvalitetsnormer överskrids eller att vattnets status försämras. En omfattande utredning har utförts av Verkaåns avrinningsområde med anledning av utökade områden för verksamheter. Syftet har varit att utreda vilken belastning som Verkaån klarar i samband med att verk-samheter och bostäder byggs ut i Rosersberg.

Som uppföljning av den vattenplan som finns för Garnsviken utfördes ett provfiske under sommaren. Där konstaterades att gösen fortsätter att minska och att aspen ökar. Statusen för fisk i Garnsviken är mycket bra med ett stort antal arter. En minsk-ning av abborre och gös bör utredas och ett samarbete finns med fiskeföreningar om åtgärder - bland annat fiskeförbud vid Färjestadsbron under lektid.

Rosersbergsbäcken har under året restaurerats och vandrings-hinder för fisk har tagits bort. Under våren och försommaren


inplanterades 3 000 havsöringssmolt. Ett provfiske under som-maren i bäcken visar att havsöringen verkar trivas och att andra fiskarter vandrat upp genom det nya åriket. I bäcken hittades bland annat abborre, mört och den rödlistade laken.

Kommunens stadsbyggnadskontor har tillsammans med Naturskolan genomfört projekt kring fisken asp. Lekande aspar fångades och märktes under året med sändare. Genom att se-nare pejla de märkta fiskarna konstaterades vilka vandringsvägar fiskarna haft under året. Det visade sig att aspen inte vandrade ut i Mälaren efter avslutad lek utan vandrade uppströms i åarna. Samarbetet fortsätter med märkning och uppföljning i Verkaån och Oxundaån. Dagvatten

Regn- och smältvatten från bebyggelseområden, vägar och andra trafikytor påverkas av föroreningar från både luft och mark och står för en stor andel av de näringsämnen, metaller och andra föroreningar som påverkar våra sjöar och vattendrag. Kommunen har det övergripande ansvaret för att dagvatten-hanteringen fungerar inom tätorter och större bebyggelsegrup-per. Kraven på dagvattnets kvalitet när det når yt- och grund-vatten har skärpts genom införandet av miljökvalitetsnormer för vatten.

I flera av de pågående planerna som avser utveckling av verk-samhetsområden i Märsta, Arlanda, Arlandastad och Rosers-berg har länsstyrelsen ställt krav på kommunen att visa på hur miljökvalitetsnormerna för vatten klaras för aktuell recipient inom ett avsevärt mycket större område än enbart det aktuella planområdet. Därför krävs en samlad bild av hur dagvatten-frågorna kan lösas inom hela avrinningsområden för Verkaån och Märstaån. Detta är en helt ny planeringsproblematik och förmodligen är Sigtuna kommun först ut i landet med behovet av en sådan övergripande analys. Arbetet har startats och resul-tatet för Verkaån beräknas finnas framme i början av 2013.

Samverkan inom vattenvårdsfrågor

Sigtuna kommun är med i Mälarens vattenvårdsförbund. Förbundet samordnar kontrollen av Mälarens vattenkvalitet och gör informations- och åtgärdsinsatser kring frågor om vattenkvaliteten. Kommunen samarbetar också med grannkom-munerna kring de övriga vattendragen, bland annat Oxundaån, Lövstaån och Åkerströmmen. Det finns idag väl utvecklade samarbeten kring åtgärder runt sjön Fysingen och kring Garnsviken med bland annat länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, grannkommuner, markägare med flera.

TRANSPORTERTransportsektorn är den största källan till utsläpp av växthus-gaser i kommunen. Transportsektorn står för drygt 90 procent av koldioxidutsläppen. Räknar man in utsläpp av alla växt-husgaser står transportsektorn för ca 80 procent av utsläppen av växthusgaser i Sigtuna kommun. Ett prioriterat område för kommunen är att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och att reducera trafikens och transporternas negativa påverkan på miljön.

Under 2012 har en cykelplan tagits fram. Cykelplanen som beräknas vara klar under 2013 fokuserar på arbetscykelpendling och därmed framkomlighet och trafiksäkerhet. Arbetet inom de kommunala verksamheterna med att minska kommunens kli-matpåverkan fortsatte under 2012. Riktlinjer för resor i tjänsten antogs av kommunstyrelsen under hösten 2012 med fokus på minskade utsläpp från resandet. Under 2013 kommer kom-munen arbeta vidare med åtgärdsförslag för minskade utsläpp från resandet i tjänsten samt till och från arbetet. Åtgärderna bygger på en medarbetarenkät om resvanor samt uppgifter om bilar och resande i tjänsten hämtade ur ekonomisystem och olika register. Vid slutet av året var 65 procent av kommunens personbilar miljöklassade bilar. Resterande bilar kommer suc-cessivt att bytas ut till miljöbilar.


Samverkan

Kommunen samarbetar med Swedavia på Arlanda. Det gemen-samma målet är att minska utsläppen av klimatgaser, bland annat genom att öka möjligheten att tillhandahålla förnybara bränslen och förbättra kollektivtrafiken till och från flygplatsen. Efter en åtgärdsvalstudie för Arlanda har tagits fram en avsikts-förklaring, ett så kallat ”letter of intent”, mellan Sigtuna kom-mun, Swedavia, Trafikverket, Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, SL och andra regionala aktörer. Avsiktsförkla-ringen innebär att alla parter gemensamt arbetar för förbättrade kommunikationer till och från flygplatsen.

I syfte att åstadkomma bra förutsättningar för ett hållbart resan-de till och från Arlanda flygplats har Sigtuna kommun under Swedavias ledning tillsammans med berörda trafikföretag och regionala aktörer fortsatt deltagit i det särskilda kollektivtrafik-råd som inrättats på Arlanda.

Inom ramen för SATSA/Samverkan för effektivt transportsys-tem i Stockholmsregionen deltar Sigtuna kommun tillsammans med flera regionala och lokala företrädare i Stockholms- och Uppsala län i ett projekt i syfte att stärka samverkan om förbättrade transportsystemen och bättre tillgänglighet i regio-nen. Sigtuna kommun har varit huvudansvarig för ett av del-projekten som handlar om kartläggning av näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen och arbetet har resulterat i en åtgärdslista för behov och fortsatt dialog om bättre tillgänglig-het i Arlandaregionen via utbyggd kollektivtrafik.

Sigtuna kommun har i samverkan med andra aktörer i regionen dels fortsatt deltagit i arbete med en förstudie under Trafikför-valtningen Stockholms läns landstings ledning om en spår-bunden tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda, dels i arbete under Trafikförvaltningens ledning med framtagande av förslag på nytt stomnät för busstrafiken 2030 i Stockholmsre-gionen utanför den centrala regionkärnan.

Sigtuna kommun deltar i det kommunala nätverket KOMPASS - kommuner som prövar att satsa på spårbilar. Nätverkets vision är att med hjälp av spårbilar skapa ett hållbart, klimatanpas-sat och säkert transportsystem som kan attrahera bilister och skapa tillgänglighet för alla. Inom ramen för KOMPASS har medverkan skett i den internationella konferensen för spårbilar ”Podcar City Berlin 2012”.

Kommunen deltar i miljögruppen i Arlanda Logistic Network som genom samverkan och information och särskilda projekt försöker minska logistikbranschens miljöpåverkan. Arlanda Logistic Network delar årligen ut ett miljöpris, Ecologistic Award, till en eller fler parter som åstadkommit ett betydande miljöarbete kring Arlandaområdet.

ENERGIANVÄNDNING OCH ENERGIFÖRSÖRJNINGSigtuna kommun köper endast förnybar el och den övervägan-de delen av vår energiförbrukning för uppvärmning är förnybar. Dessutom äger kommunen ett vindkraftverk som producerar energi motsvarande ungefär en fjärdedel av elbehovet i de kom-munala verksamheterna. Under 2012 genomförs en upphand-ling av ytterligare ett vindkraftverk som ska tas i bruk 2013.

I Sigtuna kommun pågår sedan flera år ett medvetet energi-effektiviseringsarbete, bland annat genom tekniska investe-ringar och incitamentsavtal med driftspersonal. Under året inrättades en ny tjänst som energi- och hållbarhetsansvarig på kommunens fastighetskontor Komfast. Tjänsten inriktas mot energi- och hållbarhetsfrågor inom fastigheter och byggnation och är ett värdefullt tillskott i kommunens interna arbete med energieffektivisering och energiomställning.

Under 2012 har arbetet med en energieffektiviseringsstrategi som samlar målsättningar och åtgärder inom området fortsatt. Detta arbete möjliggörs genom ett statligt stöd med 315 000 kronor per år som Energimyndigheten fördelar åren 2010–2014 till kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering inom den egna verksamheten. Energi- och klimatrådgivning

Målet med kommunens energi- och klimatrådgivning är att öka användningen av förnybara energikällor och minska energi-användningen. Energi- och klimatrådgivningen bedrivs i ett samarbete mellan 25 kommuner i Stockholmsregionen. Den baserar sig huvudsakligen på telefonrådgivning, en gemensam hemsida, framtagande av informationsmaterial, lokala aktivi-teter i respektive kommun samt gemensamma projekt. Under året har särskilda satsningar gjorts för att uppmärksamma hållbart resande inom kommunen. Energitillsyn

Numera är energifrågorna integrerade i den ordinarie miljö-tillsynen. Miljö- och hälsoskyddskontoret har tagit fram en checklista med frågor som underlag för diskussion för verksam-hetsutövarna. Energifrågorna har under året tagits upp i 157 verksamheter.


AVFALLSHANTERING OCH ÅTERVINNINGArbetet med kommunens avfallsplan har fortsatt under året. Avfallsplanen berör alla invånare, företag och organisationer i kommunen och beskriver hur de förväntas göra för att minska avfallsmängderna. Det avfall som uppstår ska sorteras och återvinnas på ett så bra sätt som möjligt med utgångspunkt från miljö och ekonomi. Matavfall

Ett mål i avfallsplanen är att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att biogas kan produceras och växtnäringen utnyttjas. Den insamlade mängden matavfall har ökat till 40 procent av allt matavfall och mängden brännbart avfall minskar för fjärde året i följd. Matavfallet rötas för att bli till biogas på Uppsala Vatten och Avfalls rötningsanläggning.

Farligt avfall

Under oktober månad infördes fastighetsnära hämtning av farligt avfall. Målet är att minska mängden farligt avfall som slängs i det vanliga hushållsavfallet och att öka insamlingen av farligt avfall. Genom insamling av det farliga avfallet vid fastig-heterna och ökade informationsinsatser ska mer farligt avfall tas omhand. Alla småhusägare fick en röd box där de kan förvara sitt farliga avfall. I samband med utdelning av den röda boxen gjordes flera informationsinsatser för att visa vad farligt avfall är och hur invånarna kan göra sig av med detta på ett miljösäkert sätt.

Under 2013 planeras en liknande kampanj till de som bor i flerfamiljshus. Då kommer en röd kasse delas ut som har samma funktion som den röda boxen.

Detta skapar förutsättningar för ett tillgängligt och enkelt insamlingssystem för farligt avfall för invånarna.

Minskning av avfall

Under året ställdes mobila återvinningsstationer upp under tre helger i oktober. Detta kommer även att fortsätta under 2013 både under våren och hösten. På återvinningsstationen kan in-vånarna lämna trädgårdsavfall och farligt avfall samt husgeråd, möbler, inredningssaker, kläder, skor och accessoarer. Utvalda delar lämnas sedan in för återbruk i de kommunala butikerna Återbruket och Skängt och återhängt.

Under kampanjveckan ”EU minskar avfallet - veckan”, 17 – 25 november, gjordes en utställning med återvunnet material: tre rum i vardagen, där all inredning, accessoarer och kläder tillhandahölls från kommunens verksamheter Återbruket och butiken Skänkt och återhängt.

En annan informationsinsats för att minska vårt avfall har varit kampanjen för att göra ”Sigtuna kokbok”. I den erbjuds kom-muninvånarna at skicka in egna recept på matrester. Arbetet med kokboken kommer att fortsätta 2013 med fokus på matsvinnet. Återvinna fosfor

Ett system för spridning av slam från enskilda avlopp på åker-mark i närområdet ska utredas om det är möjligt att utföra. Det är ett av målen i avfallsplanen. Detta inleddes under 2012 och arbetet fortsätter 2013.

Typ av avfall Enhet Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010

Brännbart avfall ton 12 600 13 400 13 500

Matavfall ton 2 100 1 900 1 400

Insamlat avfall % 40 % 39% 28%

Farligt avfall ton 95 123

Nyckeltal

Farligt avfall kg/inv 2,3 3,1

Brännbart avfall kg/inv 300 326 338


Bananer, choklad, kaffe och fotbollar är bara några av de fair trade märkta produkter som erbjuds i Sigtuna kommuns affärer.

I kommunens verksamheter sorterar alla skolor, förskolor och äldreboenden som har lämpliga utrymmen ut sitt matavfall. Insamlingen påbörjades den 1 januari 2012. Av 62 kommunala verksamheterna är det 94 procent som har eller inom en snar framtid kommer att starta källsortering. I vissa fall kan det vara praktiska lösningar som ännu inte var lösta vid årsskiftet. Det är inte heller säkert att de återstående verksamheterna om 6 pro-cent har något sådant avfall. 100 procent av verksamheterna har möjlighet att källsortera. Ekologisk och etiskt märkt mat

Sigtuna kommuns mål är att andelen ekologiska livsmedel ska vara 30 procent. Målet för etiskt märkta produkter är att öka deras andel. Värdet inom kommunens MatEnhets verksamheter var 2,5 procent av totala inköpen under perioden. Under 2011 var värdet 2,4 procent. En marginell ökning har alltså skett. Analysen är att verksamheterna handlat de etiskt märkta pro-dukter som finns på marknaden enligt rutin och behov. Således blir det svårt att öka denna andel. Målet är reviderat till 2013.De ekologiska inköpen under 2012 var 29,6 procent. Under 2011 var andelen 26,6 procent. En ökning med ca 11 procent har skett under året. MatEnheten fortsätter sitt arbete med att nå upp till målet på 30 procent 2013.MatEnheten mäter svinn kontinuerligt med målet att minimera matavfallet samt att ha en daglig kontroll på en eventuell över-produktion med målet att det ska vara så liten klimatpåverkan av livsmedel som möjligt.

Delaktighet

Ett av de planeringsprojekt där kommunen haft ambitionen att planprocessen ska inledas med ett omfattande deltagande av berörda och intresserade är vid Norra Sigtuna stad. För att nå denna breda och tidiga delaktighet så har en ny arbetsmetod använts tillsammans med NCC, som är markägare tillsammans med Sigtuna kommun inom planområdet. Kommunen arbetar med en så kallad visionsstyrd planeringsprocess där utgångs-punkten är att tillsammans med invånarna arbeta fram en vi-sion för hur stadsdelen skulle kunna formas. Delaktigheten har skett bland annat genom så kallade medborgarforum. Vid två tillfällen under 2012 har ett 60-tal engagerade invånare deltagit i workshop och bidragit till visionen i en öppen dialog. För att få med den yngre generationen hölls en tävling i Minecraft, ett dataspel, där man kunde bygga sin egen vision av Norra Sigtuna stad. I samband med Sigtuna Möte hölls aktiviteter vid det planerade planområdet norr om Pilsborondellen. På platsen fanns utställningar, aktiviteter och gott om tillfällen till dialog. Det finns också en särskild webbsida för projektet. Under våren 2013 planeras också ett Rådslag som ska hållas inom ramen för planarbetet.

Under året har också dialogen med invånare i samband med övriga planprocesser utvecklats genom att vid allt fler planer erbjuda tillfälle till samrådsmöte. Då ges möjlighet till att få information, ställa frågor och träffa planerarna på kommunen.

Sigtuna kommun är en Fairtrade City

I februari 2010 diplomerades Sigtuna som Fairtrade City. Un-der 2012 var omkring 55 aktörer, arbetsplatser, butiker, kaféer, hotell, restauranger och föreningar, med i ett nätverk för att främja en mer etisk konsumtion. Arbetet med Fairtrade City leds av en styrgrupp med företrädare från näringslivet, ideella organisationer och kommunen. Styrgruppens främsta uppgift är att sprida information om rättvis handel och samordna olika aktörers agerande. Under 2012 gjordes flera stora informa-tionssatsningar och kampanjer för att uppmärksamma rättvis handel och vilka rättvisa produkter som finns på marknaden. Bland annat delades det ut rättvisa bananer på Vikingarännet, rättvist kaffe har delats ut vid pendeltågstationen i Märsta och under Sigtuna julmarknad bjöds på rättvis choklad och glögg. En särskild fairtrade gudstjänst hölls under hembygdens dagar under sommaren.


KOMMUNEN OCH DE KOMMUNALA BOLAGEN

Det kommunala bostadsbolaget AB SigtunaHem har under 2011 och 2012genomfört stora fastighetsaffärer. Under 2011 såldes vård-och omsorgsfastigheter. Nästa fastighetsaffär slutfördes den 1 februari 2012, då totalt 100 675 kvm varav84 224 kvm utgjordes av 1 102 bostadslägenheter som såldes till Rikshem.


Objekt Mkr Förklaring

Vindkraftverk 38,3 Förvärv

Badhus 16,6 Nybyggnation

Förskola Munkholmen 16,7 Ny- och tillbyggnation

Ombyggnation lgh Tingvalla och Sätuna 56,7 Ombyggnation

Kommunalt bolag Ägarandel

AB SigtunaHem 100 %

Energioperatörerna AB 100 %

Tagun AB 100 %

Räddningstjänsten Attunda 20,9 %

Kommunalt bolag Ägarandel

Destination Sigtuna AB 23 %

Sigtuna Återvinning AB 9,7 %

AB Vårljus 0,71 %

Stoseb < 1 %

Norrvatten ca 5 %

Käppalaförbundet ca 9 %

BOLAGEN I SIGTUNA KOMMUNSigtuna kommuns bolagsstruktur vilken omfattar verksamhets-området för bostadsförsörjning (AB Sigtunahem), räddnings-tjänst (kommunalförbundet Räddningstjänsten Attunda) samt ett mindre bolag som äger och förvaltar en fastighet, Tagun AB. I den kommunala koncernredovisningen ingår dessutom ett vilande bolag, Energioperatörerna AB, som fram till 031201 ägde merparten av kommunens gatubelysningsarmatur.

Av tabellen framgår aktuella bolag samt kommunens ägarandel. Den angivna procentsatsen anger hur stor kommunens andel är av bolagets totala aktieinnehav.

Förutom ovanstående bolag har såväl kommunen som respek-tive bolag andelar i intressebolag, det vill säga andelar som för kommunens del understiger gränsen för att kunna utöva ett väsentligt inflytande.

Kommunen har intressen i följande bolag/företag/kommunal-förbund:

Det intresse som finns i de delägda företagen är verksamhets-relaterade. För Norrvatten och Käppalaförbundet utgår kom-munens intresse från att dessa bedriver verksamhet för vatten och avlopp och vår andel baseras på den mängd vatten vi köper respektive levererar till aktuellt företag/förbund. AB Vårljus representerar ett gemensamt kommunalt ägande av hem för vård och boende inom socialförvaltningens verksamhetsområde och Sigtuna Återvinning AB ansvarar för deponihantering vid soptippar inom kommunen. Destination Sigtuna AB (namn-ändrat under året från Sigtuna Turism AB) är ett bolag vars syfte är att utveckla besöksnäringen i kommunen samt bedriva turistbyråverksamhet.

Utvecklad praxis inom området anger för kommunal verk-samhet en tumregel om ett aktieinnehav om 20 procent för att bolaget ska ingå i en sammanställd redovisning. En vidare definition gör gällande att kommunen ska kunna utöva ett väsentligt inflytande i de bolag som ingår i redovisningen. I den sammanställda redovisningen har Destination Sigtuna AB utelämnats med hänsyn till bolagets ringa påverkan på den sammanställda redovisningen.

Ekonomiskt resultat

Resultatet för 2012 uppgår till 585,1 mnkr (112,4 mnkr).

Investeringar

Investeringarna uppgår till totalt 472,8 mnkr (631,7 mnkr). Bland större gjorda investeringar ingår bland annat:


2012 2011 2010

Antal årsarbetare 2 586 2 532 2 464

- varav kvinnor 2 010 1 947 1 885

- varav män 576 585 575

Ekonomisk ställning

Den totala balansomslutningen uppgår till 4 231,4 mnkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 781,4 mnkr.

Soliditeten har ökat markant sedan föregående år från 26,2 procent till 42,1 procent.

För AB Sigtunahem finns krav på soliditetsutveckling i ägardirektiven (15 procent kortsiktligt och 20 procent lång-siktligt). Denna målsättning är för närvarande uppfylld då soliditeten per 31/12 2012 uppgår till 38,1 procent.

Personal

Antalet årsarbetare i kommunen och bolagen/förbundet har ökat med 54 under året och uppgår till 2 586. Förändringen avser i huvudsak Sigtuna kommunen.

Utblick

Sigtunahem har under 2011 och 2012 genomfört stora fastighetsaffärer. Under 2011 försåldes vård-och omsorgsfas-tigheter. Nästa fastighetsaffär slutfördes den 1 februari 2012 då totalt 100 675 kvm varav 84 224 kvm utgjordes av 1 102 bostadslägenheter som såldes till Rikshem. Detta möts med en organisationsförändring som har slutförts under 2012. I samband med detta görs en genomgripande översyn av processer och rutiner som förstärks av upphandling av ett enhetligt affärssystem.

För att hantera Sigtunahems fortsatta underhållsbehov och minska akuta vattenskador på sikt kommer ombyggnation av mellan 200-300 lägenheter per år att genomföras. Under 2013 planeras totalt 350 lägenheter att byggas om. Nypro-duktionen fortsätter och under 2013 kommer ett flertal bostadsprojekt att slutföras.

Tagun AB har under året påbörjat om- och tillbyggnad av den ägda fastigheten Södertil 1:6 till ett arkiv för museiföre-mål. Om- och tillbyggnaden förväntas slutföras under 2013.

Energioperatörerna AB bedriver ingen verksamhet utan är ett vilande bolag.

Nyckeltal för kommunen och bolag

Specifikation 2012 2011 2010 2009 2008 2007

Antal invånare 42 272 41 329 39 990 39 217 38 372 37 793

Tillgångar (kr/invånare) 100 099 110 104 98 897 90 614 81 586 78 178

Skulder och avsättningar (kr/invånare) 57 949 81 084 71 950 64 571 56 669 53 248

Eget kapital (kr/invånare) 42 151 28 779 26 947 26 032 24 917 24 931

Balanslikviditet 0,65 0,75 0,56 0,38 0,30 0,34

Soliditet (%) 42,1 26,2 27,2 28,7 30,5 31,9

Uppgifter ur kommunens respektive bolagens årsredovisningar för 2011 (mkr)

1) Avseende Sigtuna kommun ingår skatteintäkter och statsbidrag2) Avser förbundets redovisade ekonomiska data varav Sigtuna kommuns andel är 20,9%

Sigtuna kommun SigtunaHem Tagun AB Energioperatörerna Attunda2

Omsättning1 2 646,6 832,3 0,8 0 39,8

Årets resultat 175,1 404,8 0 0 -0,8

Eget kapital 958,0 878,4 0,3 0,1 3,0

Balansomslutning 1 924,4 2 324,8 8,9 0,3 41,4

Balanslikviditet 0,72 0,32 0,10 1,50 1,36

Soliditet (%) 49,8 37,8 3,4 33,3 7,3


EKONOMISKT UTFALL OCH STÄLLNING

RESULTATRÄKNING, mkr

Koncernen Kommunen

Not 2012 2011 2012 2011

Verksamhetens intäkter 1 1 529,4 1 067,1 722,6 569,4

Verksamhetens kostnader 2 -2 649,6 - 2 447,8 -2 363,8 -2 185,7

Avskrivningar 3 -155,1 -177,0 -100,8 -112,0

Verksamhetens nettokostnader -1 275,3 - 1 557,7 -1 742,0 -1 728,4

Skatteintäkter 4 1 526,4 1 465,4 1 526,4 1 465,4

Statsbidrag 5 397,6 315,1 397,6 315,1

Finansiella intäkter 6 10,1 3,4 10,4 6,2

Finansiella kostnader 7 -77,3 -113,8 -17,3 -28,3

Resultat före extraordinära poster 581,5 112,4 175,1 30,0

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 8 581,5 112,4 175,1 30,0

Finansiella nyckeltal

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 90,5 % 97,1%och statsbidrag

Finansnettots andel av skatteintäkter och 0,4 % 1,2%statsbidrag

Nettokostnaderna och finansnettots andel 90,9 % 98,3%av skatteintäkter och statsbidrag


BALANSRÄKNING, mkr

Koncernen Kommunen

Not 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31

Tillgångar

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 9 6,7 7,4 – –

Materiella anläggningstillgångar

– mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 3 657,7 3 924,6 1 397,0 1 510,1

– maskiner och inventarier 11 95,0 85,1 59,3 48,2

Finansiella anläggningstillgångar 12 21,4 39,4 63,5 77,2

Summa anläggningstillgångar 3 780,8 4 056,5 1 519,8 1 635,5

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Exploateringsfastigheter och förråd 13 51,9 32,1 50,8 31,0

Fordringar 14 338,5 204,4 320,9 179,8

Kortfristiga placeringar 15 0,1 0,1 0,1 0,1

Kassa och bank 16 60,1 247,4 32,8 40,9

Summa omsättningstillgångar 450,6 484,0 404,6 251,8

Summa tillgångar 4 231,4 4 540,5 1 924,4 1 887,3

Eget kapital, avsättningar och skulder

EGET KAPITAL 17 1 781,8 1 189,4 958,0 783,0

– därav årets resultat 581,5 112,4 175,1 30,0

AVSÄTTNINGAR 18

Avsättningar för pensioner, med mera 225,5 222,3 203,1 202,8

Andra avsättningar 5,2 2,1 1,2 1,2

Summa avsättningar 230,7 224,4 204,3 204,0

SKULDER

Långfristiga skulder 19 1 523,5 2 477,3 197,8 386,5

Kortfristiga skulder 20 695,4 649,4 564,3 513,8

Summa skulder 2 218,9 3 126,7 762,1 900,3

Summa eget kapital, avsättningar

och skulder 4 231,4 4 540,5 1924,4 1 887,3

Panter och ansvarsförbindelser

– Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden 21 384,9 381,5 1 363,2 1 948,8

– Ansvarsförbindelser, pensioner m m 22 969,1 966,8 968,8 966,6

– Övriga förpliktelser 0,7 0,6 – –

Summa panter och ansvarsförbindelser 1 354,7 1 348,9 2 332,0 2 915,4

Finansiella nyckeltal

Balanslikviditet 0,65 0,75 0,72 0,49

Soliditet 42,1 % 26,2% 49,8 % 41,5%

Skuldsättningsgrad (inklusive avsättningar) 57,9 % 73,8% 50,2 % 58,5%

Långfristiga lån i förhållande till anläggningstillgångar 40,3 % 61,1% 13,0 % 23,6%


Koncernen Kommunen

2012 2011 2012 2011

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster 648,7 222,8 182,0 52,1

Avskrivningar 151,5 172,0 97,2 107,1

Nedskrivningar 3,6 5,0 3,6 5,0

Realisationsvinster -621,8 -115,6 -159,5 -2,9

Förändring av avsättningar 6,3 35,5 0,3 31,4

Värdesäkring av pensionsskuld -7,9 -19,6 -7,6 -18,9

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 39,4 90,3 – –

219,8 390,4 116,0 173,8

Erhållen ränta 10,0 3,4 6,2 0,8

Erhållna utdelningar – – – –

Erhållna borgensavgifter 0,1 0,3 4,2 5,4

Erlagd ränta -69,4 -94,5 -9,7 -9,3

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringen av rörelsekapital 160,5 299,6 116,7 170,7

Ökning(-)/Minskning(+) av förråd och exploateringsfastigheter -19,8 -6,4 -19,8 -6,2

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar -3,3 10,2 19,6 11,4

Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar -130,8 -64,2 -160,7 -68,9

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder 11,5 -14,0 77,7 -29,8

Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga rörelseskulder 34,5 -4,4 -27,2 -21,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 52,6 220,8 6,3 56,2

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -483,9 -631,7 -248,2 -173,6

Erhållna investeringsbidrag 3,8 4,0 3,8 4,0

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -5,2 -7,5 -4,1 -7,5

Amorteringar av finansiella anläggningstillgångar 1,6 2,7 1,6 0,2

Sålda av finansiella anläggningstillgångar 27,5 – 27,5 –

Sålda immateriella anläggningstillgångar 1,3 2,4 – –

Sålda materiella anläggningstillgångar 1 168,8 – 393,7 3,7

Kassaflöde från investeringsverksamheten 713,9 -630,1 174,3 -173,2

Finansieringsverksamheten

Nyupplåning – 456,8 – 145,6

Amortering av skuld -953,8 – -188,7 –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -953,8 456,8 -188,7 145,6

Årets kassaflöde -187,3 47,5 -8,1 28,6

Likvida medel vid årets början 247,4 199,9 40,9 12,3

Likvida medel vid årets slut 60,1 247,4 32,8 40,9

KASSAFLÖDESANALYS, mkr(Indirekt metod)


Tillämpade värderings- och redovisningsprinciper för kommunens årsredovis-ning följer Lagen om kommunal redovisning som trädde i kraft den 1 januari 1998. Vidare följs rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Avvikelser mot gällande rekommendationer finns vad gäller följande:Periodisering av skatteintäkter (rekommendation nr 4.2): Slutavräkning för 2012 års skatteintäkter har grundats på, men följer inte fullt ut Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteavräkningen som publiceras i december 2012.

Redovisning av leasingavtal (rekommendation nr 13): Alla leasingavtal som tecknats före den 1/1 2003 redovisas som operationella leasingavtal.

Kommunens princip för periodisering av anslutningsavgifter, efter en över-gångsperiod på fem år (2006-2010), är att 10 % av erhållna anslutningsavgif-ter årligen under en 10-årsperiod kommer att intäktsföras. Under övergångs-perioden tillgodofördes första året 50 % och följande fem år 10 % vardera av erhållna anslutningsavgifter.

Det under 2010 tillfälligt erhållna konjunkturstödet bedömdes, i strid mot uttalande från det kommunala redovisningsrådet, utgivits för att mildra effek-terna av den ekonomiska kris som förutsågs. Syftet med bidraget var således att mildra en negativ effekt av skattetillväxten. Vår bedömning baserad på tidigare och nu gällande skatteprognoser är att en fördelning av stödet på tre år, på ett korrektare sätt utjämnar den nedgång i skattetillväxten som prog-nostiseras under perioden. Stödet intäktsförs således med en tredjedel årligen åren 2010, 2011 och 2012.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTFÖRTECKNINGVärdering av anläggningstillgångarFör immateriella och materiella anläggningstillgångar sker avskrivning från den tidpunkt tillgången tas i bruk. För varje tillgång sker planenlig avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde utifrån planerad livslängd. Nedskrivning sker efter det att en individuell prövning visat att tillgångens värde väsentligt och varaktigt gått ned.

Värdering av omsättningstillgångarOmsättningstillgångar värderas i allt väsentligt till det lägsta av anskaffnings-värde och verkligt värde på balansdagen (31 december), den så kallade lägsta värdets princip

ExploateringsredovisningExploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgång från den tidpunkt nödvändiga beslut fattats och ett exploateringsprojekt påbörjats.

Not Specifikation 2012 2011

1 Verksamhetens intäkter

Jämförelsestörande poster som påverkat verksamhetens intäkter

Exploateringsvinster

– Industriexploatering 27,5 59,9

– Bostadsexploatering – 7,3

Realisationsvinster

– Aktier 10,6 –

– Inventarier – 0,1

– Fastigheter, bebyggda 148,9 2,8

Återbetalda försäkringsavgifter 30,2 –

Summa 217,2 70,1

Driftbudgetens bruttointäkter 1 330,7 1 135,7

– Avgår interna poster -608,1 -566,3

Summa 722,6 569,4

Specifikation av årets intäkter

Taxor och avgifter 152,5 151,8

Bidrag 273,7 234,9

Övriga intäkter 296,4 182,7

Summa 722,6 569,4

Koncernen

Verksamhetens intäkter 1 595,5 1 154,4


Summa 1 529,4 1 067,1


2 Verksamhetens kostnader

Driftbudgetens bruttokostnader 3 072,7 2 864,0

– varav av- och nedskrivningar -100,8 -112,0


Summa 2 363,8 2 185,8

Specifikation av årets kostnader

Personalkostander inklusive pensioner 1 285,1 1 165,4

Bidrag 78,5 95,3

Entreprenader, köp av verksamhet m m 699,4 667,7

Material och tjänster 300,8 257,4

Summa 2 363,8 2 185,8

Fördelning personalkostnader

Arvoden och ersättn. förtroendevalda 6,4 6,0

Löner (anställda och uppdragstagare) 872,1 786,7

Sociala kostnader exkl. pensioner 287,3 240,1

Pensionskostnader, inkl. sociala kostn. 92,5 108,1

Övriga personalkostnader (utbildning, rekrytering, personalsociala, m m) 26,8 24,5

Summa 1 285,1 1 165,4

Varav leasingkostnader 11,2 10,4

Koncernen

Verksamhetens kostnader 2 715,7 2 535,1


Summa 2 649,6 2 447,8



3 Avskrivningar

Fastigheter och anläggningar 80,5 93,9

Fordon, maskiner och inventarier 16,7 13,1

Nedskrivning 3,6 5,0

Summa 100,8 112,0

4 Skatteintäkter

Kommunalskatt 1 506,1 1 431,7

Definitiv slutavräkning 2010 resp 2009 0,2 4,7

Prognos slutavräkning 2011 resp 2010 20,1 29,0

Summa 1 526,4 1 465,4

5 Statsbidrag

Inkomstutjämningsbidrag 230,9 180,1

Kostnadsutjämningsbidrag 87,0 32,9

Utjämningsavgift LSS -16,5 -11,3

Regleringsbidrag 20,3 40,6

Fastighetsavgift 59,2 56,2

Konjunkturstöd 16,7 16,6

Summa 397,6 315,1

6 Finansiella intäkter

Räntor likvida medel 1,9 0,7

Räntor på utlämnade lån m m 4,3 0,1

Aktieutdelning – –

Borgensavgifter 4,2 5,4

Summa 10,4 6,2

Koncernen

Finansiella intäkter 14,2 8,5

Avgår interna poster -4,1 -5,1

Summa 10,1 3,4

7 Finansiella kostnader

Räntor på upptagna lån 9,5 8,5

Räntor på kredit 0,1 0,6

Ränta på pensionsrättigheter 7,7 18,9

Övriga finansiella kostnader – 0,3

Summa 17,3 28,3

Koncernen

Finansiella kostnader 80,6 118,1

Inkomstskatt 0,8 0,8

Avgår interna poster -4,1 -5,1

Summa 77,3 113,8

8 Balanskrav

Redovisning av uppfyllt balanskrav

enligt kommunallagen 8 kap.

Årets resultat enligt resultaträkningen 175,1 30,0

- Avgår realisationsvinster -159,5 -2,9

- Tillkommer jämförelstörande effekt av förändrad diskonteringsränta – 13,9

Summa 15,6 41,0

Not Specifikation 2012-12-31 2011-12-31

9 Immateriella anläggningstillgångar

Finansiell leasing

– Ingående anskaffningsvärde 1,2 1,2

– Årets investeringar – –

– Utgående anskaffningsvärde 1,2 1,2

– Ingående avskrivningar enligt plan 1,2 1,2

– Årets avskrivningar – –

– Utgående avskrivningar enligt plan 1,2 1,2

Bokfört värde Summa – –

10 Mark, byggnader och anläggningar

Mark, byggnader och anläggningar

– Ingående anskaffningsvärde 2 187,2 1 998,6

– Årets investeringar 64,5 132,5

– Omklassificering från påg. anl.tillg. 7,1 68,7

– Investeringsbidrag -9,4 –

– Omklassificering till inventarier -0,9

– Ingående värde på utrangerade tillgångar -10,0

– Årets försäljningar -371,5 -1,7

Utgående anskaffningsvärde 1 877,9 2 187,2

– Ingående avskrivningar enligt plan -696,2 -608,1

– Ingående värde på utrangerade tillgångar 5,1

– Ingående värde på sålda tillgångar 145,7 0,7

– Årets avskrivningar -82,2 -93,9

Utgående avskrivningar enligt plan -632,7 -696,2

Bokfört värde Summa 1 245,2 1 491,0

Pågående anläggningar



– Investeringsbidrag -0,5 -4,0

– Omklassificering till inventarier – –

– Omklassificering till kostnad – –

– Omklassificering till anläggningar -13,1 -68,7

Bokfört värde Summa 151,8 19,1

Bokfört värde mark, byggnader och anläggningar Summa 1 397,0 1 510,1

Taxeringsvärden

För fastigheter med åsatta taxeringsvärden fördelas värdet enligt nedan (flertalet fastigheter saknar taxeringsvärden då de är taxerade som specialbyggnad).

Byggnad 23,6 22,0

Mark 57,2 59,1

Summa 80,8 81,1

Koncernen

Anskaffningsvärde 4 884,4 5 264,5

Ackumulerade avskrivningar -1 226,7 -1 339,9

Bokfört värde Summa 3 657,7 3 924,6



11 Maskiner och inventarier



– Omklassificering från påg. anl. tillg. – 0,9

– Årets utrangeringar/försäljningar -0,3 –

– Utgående anskaffningsvärde 286,9 260,9

– Ingående avskrivningar enligt plan -212,7 -199,6

– Årets avskrivningar -14,9 -13,1

– Årets utrangeringar/försäljningar – –

– Utgående avskrivningar enligt plan -227,6 -212,7


Koncernen

Anskaffningsvärde 362,5 339,0

Ackumulerade avskrivningar -267,1 -253,9


12 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 52,3 67,5

Obligationer 7,2 7,2

Bostadsrätter 0,5 0,5

Långfristiga fordringar 3,5 2,0

Summa 63,5 77,2

13 Exploateringsfastigheter och förråd

Förråd 0,1 0,1

Exploateringsfastigheter 50,7 30,9

Summa 50,8 31,0

14 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 47,7 67,3

Diverse kortfristiga fordringar 170,4 86,7

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 102,8 25,8

Summa 320,9 179,8

15 Kortfristiga placeringar

Andelar i Europafond 0,1 0,1

Posten avser en anonym gåva till utgrävning av Mariakyrkan i Sigtuna. Aktuella fondmedel kommer att realiseras för att användas enligt givarens önskemål.

16 Kassa och bank

Kassa 0,1 –

Bank 32,7 40,9

Summa 32,8 40,9


17 Eget kapital

Ingående eget kapital 782,9 752,9

Årets resultat 175,1 30,1

Summa 958,0 782,9

varav för omstruktureringsåtgärder 146,0 36,0

varav för social investeringsfond 15,0 –

varav för kompetens / omställningsfond 25,0 –

varav VA-verksamhet 78,6 74,5

varav renhållningsverksamhet 16,2 12,1

Koncernen

Ingående eget kapital 1 189,4 1 077,6

Interna justeringar 10,9 -0,6

Årets resultat 581,5 112,4

Summa 1 781,8 1 189,4

18 Avsättningar

Avsatt till pensioner 165,9 164,5

Visstidspensioner 0,7 1,9

Särskild löneskatt 36,5 36,4

Garantiförpliktelser 1,2 1,2

Summa 204,3 204,0

Specifikation av avsatt till pensioner

– Ingående värde 164,5 137,3

– Årets värdesäkring 7,5 18,8

– Årets utbetalningar -6,0 -5,0

– Årets intjänande 9,8 13,7

– Försäkring -9,3 –

– Övriga förändringar -0,6 -0,3

– Utgående värde 165,9 164,5

Avsatt till pensioner avser intjänade kompletterings-, efterlevande- och KAP-KL-pensioner där ansvar för framtida fullgörande kvarligger hos kommunen. Per den 31/12 2012 är 84% av skuldfört belopp aktualiserat.

Lämnade visstidspensioner kostnadsförs i anslutning till att beslut fattas.

Avsättning för visstidspensioner omfattar totalt två personer. Samtliga visstidspensionsavtal innefattar regler för samordning mot framtida förvärvsinkomster.



19 Långfristiga skulder

Långfristiga lån 197,8 386,5

Checkkredit (limit 106,0 mkr) – –

Summa 197,8 386,5

20 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 197,4 119,7

Diverse kortfristiga skulder 50,5 112,4

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 316,4 281,7

Summa 564,3 513,8

21 Ansvarsförbindelser, borgensåtganden

Borgen kommunala bolag 1 226,3 1 806,4

Borgen bostadsföretag 122,6 131,5

Kommunal borgen egna hem och småhus 0,7 0,8

Käppalaförbundet 1,0 1,0

Kommunalförbundet Norrvatten 0,4 0,3

Kommuninvest i Sverige AB 12,2 8,8

Summa 1 363,2 1 948,8

Kommunen har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Bolagets totala förpliktelser uppgår per 2012-12-31 till 268 miljarder kr och totala tillgångar till 272,8 miljarder kr. Kommunens andel uppgår till cirka 12,2 mkr.

22 Ansvarsförbindelser, pensioner m m

Leasingavgifter 2012/2011 13,7 18,4

Leasingavgifter 2013-2017/2012-2016 13,3 15,8

Leasingavgifter 2018-2022/2017-2021 – –

Intjänade pensionsrättigheter före -98 755,5 748,0

Visstidspensioner 2,4 2,4

Löneskatt på pensionskostnader 183,9 182,0

Summa 968,8 966,6

Redovisade förbindelser för visstidspensioner avser två personer. Avtalen avseende visstidspension innefattar regler för samordning mot framtida förvärvsinkomster.

AvskrivningAvskrivning genomförs efter individuell prövning enligt bedömd ekonomisk/teknisk livslängd dock lägst tre år. Avskrivning börjar i anslutning till att tillgången tas i bruk.

BalanslikviditetBalanslikviditet utgörs av förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

BalansräkningenBalansräkningen ger information om ekonomisk ställning per den 31 decem-ber samt hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det anskaffats (eget kapital, avsättningar och skulder).

DriftredovisningenDriftredovisningen visar utfall av kostnader och intäkter i förhållande till budget för de olika nämndernas verksamheter. Redovisningen innehåller såväl externa som interna poster. Interna poster är transaktioner mellan kommu-nens förvaltningar/enheter.

InvesteringsredovisningenInvesteringsredovisningen visar utgifter och inkomster för anskaffning/försälj-ning av varaktiga tillgångar. Med varaktiga tillgångar avses sådana som har en ekonomisk livslängd som överstiger tre år.

KapitalkostnaderKapitalkostnader är kostnader för internränta och avskrivningar som beräknas på kommunens anläggningstillgångar. Internräntan är en kostnad som för-valtningarna belastas med för det kapital som är bundet i tillgångarna medan avskrivningar motsvarar den värdeminskning som sker av anläggningstillgång-arna.

KassaflödesanalysenKassaflödesanalysen redovisar förändringen av likvida medel. Kassaflödet redovisas i tre steg, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Nedskrivning av anläggningstillgångNedskrivning av anläggningstillgång sker när värdet varaktigt har gått ned och efter individuell prövning.

Pensionsrättigheter,visstidspensionerPensionsrättigheter för visstidspensioner kostnadsförs löpande varefter de uppstår inklusive särskild löneskatt och redovisas enligt gällande rekommenda-tion som avsättning i balansräkningen.

Pensionsrättigheter,nyintjänadeNyintjänade pensionsrättigheter inklusive särskild löneskatt ingår i verksamhe-tens kostnader.

PeriodiseringPeriodisering av intäkter och kostnader sker enligt god redovisningssed. Det innebär att intäkter och kostnader för avsända kundfakturor och erhållna leverantörsfakturor tillgodoförts/belastat det verksamhetsår intäkten respek-tive kostnaden avser.

Exploaterings-och realisationsvinster/-förlusterExploaterings-och realisationsvinster/-förluster vid försäljning av tillgångar har tillförts eller belastat verksamhetsresultatet och ingår i verksamhetens intäkter eller kostnader. Undantag sker om vinsten eller förlusten inte tillhör den nor-mala verksamheten och uppgår till ett väsentligt belopp. I dessa fall redovisas resultatet som extraordinär intäkt eller kostnad.

ResultaträkningenResultaträkningen ger information om årets ekonomiska resultat för den kom-munala verksamheten. Den visar intäkter och kostnader samt förändring av det egna kapitalet, dvs. årets resultat.

SkatteintäkterSkatteintäkter för år 2012 har periodiserats, liksom tidigare år, utifrån en egen prognos som baseras på Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

SkulderSkulder där syftet med krediten är längre än ett år redovisas som långfristig skuld.Kommande års amorteringar redovisas således som kortfristig skuld.

SkuldsättningsgradTotala skulder inkl avsättningars andel av summa tillgångar, uttryckt i %.

SoliditetDet egna kapitalets andel av summa tillgångar, uttryckt i %.

ORD OCH UTTRYCK

NÄMNDERNASVERKSAMHETSBERÄTTELSER

I SAMMANDRAG

Husbyskolan, Sveriges första folkskola från 1697.


Kommunstyrelsen ansvarar dessutom för den fysiska planeringen och bostadsförsörjningen i kommunen, förvaltningen av de egna fastigheterna, gator, parker, renhållning, vatten- och avlopps-frågor, liksom kommunikations- och näringslivsfrågor, IT och klimat- och näringslivsfrågor.

Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning och bereder politiska ärenden för beslut, ansvarar för omvärlds- och intressebevakning, samt styr, stödjer och följer upp övriga förvaltningars arbete.

VIKTIGA HÄNDELSERSigtuna kommun fortsätter att växa. Befolkningen ökar, företag utvecklas och nya företag etableras. Ny, pågående och genom-förd stadsplanering har därför alltid stort utrymme i kommun-styrelsens och stadsbyggnadskontorets arbete.

Kommunstyrelsen har under året fattat beslut om 22 nya plan-uppdrag. Av årets tio antagna detaljplaner har fem direkt hand-lat om nya bostäder: i Arhem, Valsta Backe, Märsta Port, Valsta Centrum och Skyttegatan. I planen för Märsta Centrum ingår såväl kulturskola som vinterträdgård och bostäder. I fem planer beskrivs hur skolor och förskolor ska byggas, byggas om och byggas till, i takt med att antalet skolbarn i kommunen växer. En kraftfull utveckling av både Märsta centrum och Valsta Centrum har inletts och pågår i flera etapper. I Rosersbergs industriområde pågår några av kommunens största byggprojekt, bland annat Postens nya terminal.

En visionsstyrd planeringsprocess, med stor delaktighet från invånare, har inletts i området Norra Sigtuna stad. Under 2013 fortsätter processen med bland annat utställning och rådslag.

Utanför tätorterna har Sigtuna kommun fortfarande en stor och levande landsbygd. Landsbygdsrådet, remissorgan i frågor som rör kommunens landsbygdsutveckling, har under året haft tre ”road shows” i olika landsbygdsdelar. Diskussioner har förts om bland annat bredband, Arlanda flygplats och framtida mark-användning. Den nya bredbandsstrategin, vars mål är att alla i kommunen ska ha tillgång till bredband av hög kapacitet senast 2020, kommer att få särskilt stor betydelse för landsbygden.

Skoby och Åshusby har under året fått kommunalt vatten och avlopp. Sigtuna kommun ligger i framkant när det gäller hante-ring av vattenfrågorna och allt större fokus läggs på dagvatten-hantering, inte minst i samband med byggande av bostäder och verksamhetslokaler.

Under hösten utökades sophämtningen till att även omfatta farligt avfall. Alla småhusägare fick en röd box en sorterings-guide, och under 2013 kommer satsningen att fortsätta med flerfamiljshus. Återvinningshelger, EU minskar avfallet-veckan och en kokbok med recept på matrester är andra kampanjer med hållbarhetsprofil som genomförts eller startats under året.

KOMMUNSTYRELSEN

Kommunstyrelsen styr, leder, samordnar och följer upp kommunens ekonomi och verksamhet, inklusive de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen bevakar också kommunens och invånarnas intressen gentemot andra samhällsorgan.


Utmärkelserna Årets nyföretagarkommun, liksom Stockholmsre-gionens bästa UF-kommun (Ungt Företagande), blev bekräftel-ser på att kommunen redan idag har ett gynnsamt företagskli-mat och att skolans entreprenörskapsutbildning burit frukt. Ett stort antal nya företag har startats och många etableringar har genomförts, bland annat i Rosersberg och vid Arlanda.

Utbildningssatsningen Förenkla – helt enkelt genomfördes under året med deltagare från både kommunorganisationen och lokala företag. Syftet är att göra det ännu enklare och smidigare att starta, driva och utveckla företag i Sigtuna kommun.

Kommunens elva naturreservat sköts och utvecklas kontinuer-ligt, med bland annat gallring av vägar och stigar och förbättrad skyltning.

Samarbetet med Naturskolan om fisken asp ledde under året till ett vetenskapligt genombrott. De lekande asparna märktes med sändare och deras vandringsvägar kunde sedan följas med hjälp av pejling.

Kommunens budget- och skuldrådgivare har lyckats möta det starkt växande behovet av råd och stöd, arbeta bort en lång kö och inleda ett systematiskt förebyggande arbete med bland annat öppna mottagningar och besök i skolor och på företagsträffar.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENEtt långsiktigt hållbart perspektiv ska genomsyra all utveckling i Sigtuna kommun. Under 2012 skapades en hållbarhetsenhet med ansvar för bland annat folkhälsa, energieffektivisering, mil-jöarbete, transportinfrastruktur, internationellt arbete, trygghet och säkerhet, samt strategiskt arbete med barnkonventionen. Barn och unga berörs i hög grad av exempelvis stadsplanering, trafik och miljö. Därför integreras barnperspektivet i såväl tjäns-ter som beslut.

För ökad trygghet kommer ett samverkansavtal om ett tryggare Valsta Centrum att tecknas mellan Polisen och kommunen. Några av de planerade insatserna är nattvandringar och ökad polispatrullering.

Hållbarhetsperspektivet ska också prägla den översyn av över-siktsplanen från 2002 som inleddes under 2011 och som ska vara klar under 2013.

Bibehållen och ökad måltidskvalitet är en stark och långsiktig prioritering. Efter en lång rättsprocess fick kommunen till slut rätt att ställa de höga krav man önskar på djuretik i samband med livsmedelsupphandling. I daglig dialog med barnen fångas deras synpunkter på maten upp, och med hjälp av en matsedels-app kan barn och föräldrar ha koll på menyn i skolor och förskolor.


Ekonomiskt utfall 2012, kr

Intäkter 974 698 000

Kostnader 1 030 803 000

Nettokostnad 56 105 000

Anslag (skattemedel) 39 689 000

Årets resultat -16 416 000

Måltidsproduktion 2012 2011

Andel ekologiska livsmedel 29,6 % 26,6 %

Gator, VA, renhållning, fastigheter

Antagna detaljplaner, antal 10 10

Diarieförda bygglov, antal 405 626

Bostadsanpassningsbidrag, antal 248 245

Debiterad vattenmängd, m3 x 1000 3 389 3 445

Antal VA-abonnenter 4 440 4 300

Antal vattenläckor 8 7

Ledningslängd, km 567 556

Brännbart avfall ton 12 600 13 400

Matavfall 2 100 1 900

Deponi, ton 2 100 2 000

Nyckeltal i kommunstyrelsen

Sigtuna kommun vill fortsätta växa och vara ett attraktivt alternativ för invånare och företag att bo och verka i. Under året fattades därför beslut om medborgarkontor, dels som en mötesplats på ett av biblioteken, dels som en mobil verksamhet. Förutom att öka service och tillgänglighet är målet att stärka den lokala demokratin, genom att utveckla dialogen med invånarna. Medborgarkontoren ska drivas i samarbete med bland annat SigtunaHem.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGInom Airport City Stockholm AB samarbetar Sigtuna kommun med Swedavia AB och Arlandastad Holding AB för att utveckla Arlandaområdet till en modern och attraktiv stadsdel för både företag och besökare. Under året togs en ny stadsbyggnads-strategi fram för området.

Arlanda flygplats noterade en ökning av trafiken under året till nära 20 miljoner passagerare. Flygbolaget SAS, däremot, den enskilt största arbetsgivaren i Sigtuna kommun, varslade under hösten om stora besparingar. Sigtuna kommun följer noga utvecklingen på och kring Arlanda i dialog med berörda parter.

De stora utmaningarna för offentlig sektor är fortfarande främst en åldrande befolkning, högre förväntningar och krav på service och kvalitet, samt ett stort rekryteringsbehov av kommunal personal. Sigtuna kommun kommer att behöva rekrytera cirka 1 000 nya medarbetare under de närmaste fem åren. För att möta utmaningarna har Sigtuna kommun valt Leanstrategin, ett långsiktigt utvecklingsarbete där samtliga medarbetares potential ska tas tillvara. Lean vilar på Sigtuna kommuns värdegrund och bygger på övertygelsen att de som möter invånare och brukare har både insikter och idéer om hur man bäst utvecklar verksam-heten genom ständiga förbättringar. De första pilotprojekten startade i januari 2013.

DET EKONOMISKA UTFALLETKommunfullmäktige och kommunstyrelsen hade tillsammans en nettobudget på 15,1 miljoner kronor. Utfallet blev 15, 7 miljoner kronor, vilket innebär ett mindre underskott.

Kommunledningskontorets nettobudget uppgick till nära 88 miljoner kronor. Utfallet blev 87 miljoner kronor, alltså ett överskott på ca en miljon kronor. Kostnaderna för företagshäl-sovård låg klart under budget. Vidare har en del extra medel för näringslivsarbete inte förbrukats, främst beroende på personal-vakanser. Däremot ökade kostnaderna för skadegörelse.

Stadsbyggnadskontorets budget överskreds med drygt 11 miljoner kronor. Det blev framför allt ökade kostnader för vinterväghållning både i början och slutet av året, men även för bostadsanpassning och offentlig belysning.

Även Komfasts underskott på 4 miljoner kronor härrör sig främst från ökade kostnader i samband med stora mängder snö i slutet av året, samt ökade underhållskostnader.

Va-verket lämnade ett litet överskott (434 000 kronor). Renhåll-ningens överskott blev knappt 4 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade intäkter.

Matenheten hade ett utfall enligt budget.

Det sammantagna underskottet beror på i bokslutet genomförda av- och nedskrivningar.

Över 25 procent av skolmaten är ekologisk. Vattenvård är en viktig del av miljöarbetet i kommunen.Som en vattenvårdande insats har 2 500 havsöringar planterats ut i vattendragen i Steningedalen.


Verksamheten kan delas in i tre delar: - Förebyggande och frivilliga insatser inom ramen för Ungdomsmottagningen, Familjecentralen och Öppenvård för missbrukare

- Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och lagen om vård av missbrukare

- Biståndsbedömda insatser i form av olika slags stöd och behandling.

Andra lagstyrda insatser som nämnden ansvarar för är stöd till brottsoffer, medling i brottmål mellan ungdomar, ungdoms-tjänst och familjerådgivning. Nämnden handlägger också serveringstillstånd och har tillsyn över försäljningen av folköl och tobak.

VIKTIGA HÄNDELSERAntalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sig-tuna kommun ökar varje år och under 2012 var de 582. En väl utbyggd verksamhet gör att dessa barn och unga kan få ett gott mottagande, men utmaningarna har nu ökat i och med att Sig-tuna kommun också är en anvisnings- och så kallad put-kom-mun (put=permanent uppehållstillstånd). Att stödja integra-tionen av det 90-tal unga som nu blivit kommunmedborgare kräver breda insatser i samverkan mellan flera förvaltningar.

Barnkonventionen och kommunens Sociala plan är de vikti-gaste fundamenten för alla insatser inom individ- och famil-jeomsorgen som rör barn. Barnperspektivet betonas också inom missbruksvården för vuxna och inom socialpsykiatrin, så att barnen som finns där synliggörs och prioriteras. I samarbete med barn- och ungdomsnämnden har en modell utvecklats för att tidigt upptäcka barn som far illa.

Avgörande för att lyckas är ett brett samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknads-förvaltningen, liksom med landstinget, främst mödravårds- och barnavårdscentralerna.

Öppen och förebyggande verksamhet för barn och unga når allt fler invånare. Öppna dörren, med stöd och råd till föräldrar, har ökat, och en webbaserad Föräldrafrågelåda samt en ungdoms-chatt har startats.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENMed utgångspunkt från Sigtuna kommuns värdegrund: Invå-naren först – Allas lika värde – Kvalitet i fokus startades under hösten ett projekt med syftet att utveckla metoder för att bättre fånga upp synpunkter, och därefter systematiskt förbättra verk-samhetens kvalitet och resultat utifrån brukares och invånares behov.

Socialstyrelsens granskning av nämndens myndighetsutöv-ning rörande barn och unga ledde till högre krav på riktlinjer för dokumentation och handläggning. Nya riktlinjer har nu utarbetats och antagits av nämnden.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGDe ändringar i socialtjänstlagen som trädde ikraft 2013 innebär bland annat att barns och ungas egna uppfattningar får en star-kare ställning. Det stärkta barnperspektivet innebär att barnets bästa ska vara avgörande i vård- och behandlingsinsatser, och barnet ska få framföra sina åsikter i frågor som rör henne eller honom.

Placerade barn löper högre risk än andra barn att drabbas av ohälsa. Därför ska nämnden verka för att dessa barn får den hälso- och sjukvård de behöver. Nämnden ska också fortsätta

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGSNÄMNDEN

Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för social service, stöd, behandling och ibland även skydd utifrån individens behov.




Kostnader 205 261 000



Årets resultat 13 417 000

Individ- och familjeomsorgsnämnden 2012 2011

Antal vårddygn, familjehem/jourhem 31 295 30 840

Kostnad/vårddygn, familjehem/jourhem 958 1 024

Antal vårddygn, HVB-unga 7 628 7 531

Kostnad/vårddygn, HVB-unga 3 168 3 166

Antal vårddygn, HVB-vuxna 2 701 2 712

Kostnad/vårddygn, HVB-vuxna 1 350 1 690

Nyckeltal individ- och familjeomsorgsnämnden

att stödja deras utbildning, eftersom framgång i skolan är mycket viktig för placerade barn, när det gäller att må bra och lyckas i sina fortsatta liv.

Nätmobbning, självskadebeteende samt barn som hamnar i kläm vid skilsmässa är exempel på ämnen som blir vanligare hos bland annat Stödcentrum för unga brottsoffer, Ungdomsmot-tagningen och Familjeteamet. Det ställer krav på flexibilitet och ibland förändrade prioriteringar inom nämndens verksamheter, liksom på förmågan att kombinera specialisering med helhetssyn.

DET EKONOMISKA UTFALLETIndivid- och familjeomsorgsnämnden underskred budgetramen med 13,4 miljoner kronor varav kärnverksamheterna redovisar ett överskott på 4,5 miljoner kronor. Avvikelserna hör främst ihop med de verksamheter som är beroende av externa aktörer. Även kostnaderna för placering av barn och unga har legat relativt lågt.


VIKTIGA HÄNDELSERI augusti togs det första spadtaget för byggandet av ny kultur-skola, ny konsthall och nytt huvudbibliotek i Märsta Centrum. Invigningen är planerad till vintern 2013/2014. Projektering pågår av ny sporthall i Steningehöjden och badhus vid Mid-gårdsbadet, och beslut har fattats om en event-arena.

Under sista sommarlovsveckan deltog 1 600 barn och ung-domar i The Week på Midgårdsvallen. Mängder av prova på-aktiviteter erbjöds under veckan, som avslutades med rock- och discokväll. Sommarverksamheten på fritidsgårdarna ökade sin besöksfrekvens, med bland annat film- och serietecknarkurs samt ungdomsoperan Youth Opera – Mash up.

I samarbete med SigtunaHem genomförde biblioteken ett skrivarprojekt för barn. Det resulterade bland annat i boken ”God natt sov så sött och akta dig för löss”, skriven av skolbarn i Valsta och presenterad vid Sigtuna litteraturfestival. Inom biblioteksverksamheten har arbetet också fortsatt med Kultur-portalen, en ”kulturell mötesplats” på nätet som vilar på fyra ben: arkiv, bibliotek, museum och hembygdsföreningar. Vidare har en ny biblioteksplan antagits.

Sigtuna kommun blev Sveriges sjätte fristad för förföljda för-fattare genom sitt medlemskap i ICORN – International Cities of Refuge Networks.

Handbollsklubben Skånela IF:s herrlag tog steget upp i elit-serien, vilket medförde att resurser satsades på anpassning av Vikingahallen till de krav som ställs för elitseriespel.

Ett nytt ridhus i Rävsta invigdes i december, och graffitiväggen i Märsta fick permanent bygglov. Biografentreprenören Eurostar AB övertog verksamheten på Biokällan.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENEn genomgripande utveckling av Sigtuna museum inleddes under året, i och med att en strategisk utvecklingsplan antogs och en ny chef, Ted Hesselbom, rekryterades. Arbetet med det nya föremålsarkivet är klart och inflyttning sker under 2013. Museet anordnade åtta utställningar, samt arrangerade Ingegerddagen och Sigtuna litteraturfestival i samarbete med Destination Sigtuna.

Ungdomars åsikter om såväl öppettider som tillgänglighet och aktiviteter genomsyrade omorganisationen av fritidsgårdsverk-samheten. Barn och ungdomar var också delaktiga i uppfö-randet av en skateboardanläggning vid Ansgarsvallen, liksom i fokusgrupper kring byggandet av det nya huvudbiblioteket.

I dialog med föreningslivet antogs nya normer för förenings-bidrag.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGAnvändningen av smartphones, surfplattor och läsplattor innebär att biblioteksverksamheten ställs inför krav på genom-gripande förändringar och teknisk utveckling. En genomtänkt användning av sociala medier kan öka kommuninvånarnas inflytande över och nytta av biblioteksresurserna.

Tydligt fokus läggs nu på idrottsanläggningarnas olika standard och funktioner. Kraven ökar när föreningarna utvecklar såväl sin bredd som i vissa fall även elitverksamhet mer än tidigare.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Kultur- och fritidsnämnden ska främja kommunens kultur- och fritidsverksamhet, bland annat genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet omfattar biblioteken, Sigtuna museum, idrotts- och fritidsanläggningar, sim- och sporthallar, ungdomsverksamhet bland annat på fritidsgårdarna, samt allmän fritids- och kulturverksamhet.







Årets resultat -249 000

Kultur- och fritidsnämnden 2012 2011

Museiverksamheten

Antal besökare museer 40 551 40 673

Nettokostnad/invånare, kr 83 78

Biblioteksverksamheten

Antal lån på kommunens bibliotek 223 394 221 631

Antal lån/invånare 5,3 5,4

Nettokostnad/invånare 270 275

Antal öppettimmar 6 755 7 938

Fritidsanläggningar

Antal besök simhallar 235 980 188 023

Antal besök Midgårdsbadet 17 000 33 000

Antal besök fritidsgårdar 20 671 17 104

Öppettimmar fritidsgårdar 3 605 3 581

Övrigt

Föreningsbidrag fritid, tkr 1 159 1 269

Föreningsbidrag kultur, tkr 362 289

Nyckeltal kultur- och fritidsnämnden

DET EKONOMISKA UTFALLETKultur- och fritidsnämnden har genomfört sin verksamhet inom givna budgetramar. Ett underskott i resultatet för sim- och sporthallar balanseras av överskott för ungdomsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt allmän kulturverksamhet. Bland annat fortsätter uthyrningen av lokaler i Forum att öka, vilket ger ökade intäkter.


I kommunen finns 45 förskolor och 20 grundskolor med olika inriktningar och profiler. Flera av dem är enskilt drivna verksamheter.

VIKTIGA HÄNDELSER Nämnden antog under året ett skolutvecklingsprogram med syftet att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen i kommunens skolor och förskolor. Målet är att Sigtuna ska vara en av landets bästa skolkommuner 2015. Såväl lärare som elever och föräldrar deltar i genomförandet.

All förskolepersonal deltog i vårens konferens om förskolans lä-randeuppdrag, bland annat med inspiration från Reggio Emilia i Italien. Ett studiebesök gjordes i Reggio Emilia i maj. Elevhälsans organisation och uppdrag sågs över och förändrades för att bättre stödja elevernas möjligheter att nå målen. Moders-målsenheten kartlades, anpassades till aktuella behov och fick sin egen rektor.

En ny förberedelseklass startades under året i S:t Pers skola, eftersom kommunen under året tagit emot ett stort antal nyan-lända barn. Inflyttningen från andra länder ställer krav på sko-lor och förskolor att möta varje barn utifrån hennes eller hans förutsättningar, men berikar dem samtidigt med nya möten och olika erfarenheter.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENSkolutvecklingsprogrammet som fick stöd av samtliga partier i barn- och ungdomsnämnden omsattes av förvaltningen och skolorna till en insatsplan: Sigtunaboxen. Sigtunaboxens tre delar är IT i undervisningen, bedömning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt. Även för förskolan och fritidshem-men har utvecklingsprogram påbörjats.

Nya lönekriterier, ett mentorsprogram för nyanställda lärare och en satsning på lärarlyft ska genomföras som ett led i arbetet för ökad måluppfyllelse. En treårig satsning på utbildning av så kallade pedagogistas ska förstärka de pedagogiska miljöerna inom förvaltningens olika verksamheter.

Barn- och ungdomsnämnden har genomfört barnkonsekvens-analys av alla ärenden och beslut. Barnens bästa ska stå i fokus, oavsett om det handlar om trygghet, måluppfyllelse eller infly-tande. I verksamheterna finns flera former för barns och elevers medverkan, exempelvis klassråd, elevråd, skolråd, miljöråd och kulturråd.

Barnen med behov av särskilt stöd blir fler. I samarbete med individ- och familjeomsorgen arbetar barn- och ungdomsnämn-den med tidiga insatser för utsatta barn.

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, sär-skola, fritidshem, naturskola och kulturskola. Verksamheterna arbetar med barns och elevers lärande och trygghet i fokus.


FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGSigtuna kommun är fortfarande en av de snabbast växande kommunerna i landet. Nya förskolor och skolor ska byggas, och två tillfälliga förskolor har under året startats för att möta det växande behovet.

Digitala elevarbetsplatser behöver införas snabbt och brett i sko-lorna. Detta kommer att prioriteras under de närmaste tre åren i Sigtuna kommuns skolor, parallellt med en liknande satsning i förskolan.

DET EKONOMISKA UTFALLETBarn- och ungdomsförvaltningen redovisar ett ekonomiskt utfall enligt budget. Det är främst resurser till barn i behov av särskilt stöd, skolskjutsar samt utvecklingen av nytt IT-stöd för förskolan som kostat mer än beräknat.






Årets resultat - 640 000

Barn- och ungdomsnämnden 2012 2011

Förskolan

Antal barn 2 560 2 500

Kostnad/barn, kr 104 668 102 360

Förskoleklass

Antal barn 521 495

Kostnad/barn, kr 49 679 47 273

Grundskolan

Antal elever 4 461 4 314

Kostnad/elev, kr 84 832 76 584

Fritidshem

Antal barn 1 319 1 437

Nettokostnad/barn, kr 42 182 40 604

Nyckeltal barn- och ungdomsnämnden


Nämnden ansvarar också för försörjningsstöd, Jobbcenter, eta-blering av nyanlända med Svenska för invandrare, sommarjobb för ungdomar, projektet Ungdomssatsningen och projektet Resursjobb.

VIKTIGA HÄNDELSERInom arbetsmarknadsprojektet Resursjobb erbjöds 164 perso-ner, varav 51 ungdomar, en tolv månaders anställning inom kommunen istället för försörjningsstöd. Syftet var att erbjuda lön istället för bidrag och samtidigt ge ny kompetens och en plattform för att ta sig vidare till annat jobb eller utbildning. Av de som hittills avslutat resursjobben har en tredjedel fortsatt arbete.

Ett skolutvecklingsprogram, Framtidens skola i Sigtuna, har under året införts på Arlandagymnasiet. Den positiva resul-tatutvecklingen där har fortsatt och skolan fylldes även läsåret 2012/13. Skolans rykte har förbättrats, vilket visar sig genom att fler elever än tidigare rekommenderar skolan till andra. För att öka måluppfyllelsen, inte bara på Arlandagymnasiet, har bland annat sommarskolan öppnats för alla gymnasieelever i kommunen, liksom det webbaserade Mattecoach på nätet med start i början av 2013.

En del av gymnasiesärskolan har flyttat in i Kunskapens hus. Tanken är att gymnasiesärskolan kan inkluderas bättre i framför allt yrkesprogrammen, samt att kvaliteten kan höjas i och med att lärare då kan undervisa i båda skolformerna.

En särskild satsning ökade antalet sommarjobb från 265 till 408, inklusive entreprenörsskolan som hade 30 deltagare.

Ett nära samarbete mellan försörjningsstödsenheten och Jobb-center gör att tiden mellan biståndsansökan och inskrivning på Jobbcenter, med individuell plan och jobbsökarutbildning, fortfarande bara är två timmar. 60 personer kom under året från arbetsförmedlingen via jobb- och utvecklingsgarantin till Jobbcenter.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENMed målet att halvera ungdomsarbetslösheten fram till 2014 har Sigtuna kommun och arbetsförmedlingen startat Ung Satsning. 209 deltagare har hittills genomgått projektet och 100 av dem har fått jobb. Ung Satsning är numera en del av Jobbcenter.

Restaurangskolan har organiserats om och har påbörjat ett nära samarbete med tre ledande företag i branschen. Den tillhör nu Centrum för vuxenutveckling och drivs som en egen enhet. Restaurangskolan erbjuder utbildningar både för gymnasieelever och vuxenelever.

Antalet studerande inom SFI har ökat kraftigt de senaste åren och under 2012 sattes rekord med 1 062 elever.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGVerksamheten påverkas starkt av omvärlden, inte minst av hur många ungdomar som söker våra utbildningar och om de väljer praktiska eller högskoleförberedande utbildningar. Den försäm-rade situationen på arbetsmarknaden skapar hög efterfrågan på både utbildning och arbetsmarknadsåtgärder.

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ansvar för gymnasieutbildningen inklusive särgymnasieskolan, samt vuxenutbildningen, med exempelvis komvux, särvux och kvalificerad yrkesutbildning.


Eftersom ungdomskullarna fortfarande minskar är gymnasie-skolan en mycket konkurrensutsatt bransch. Antal sökande till Arlandagymnasiet ökar trots detta, och framför allt på friskolor-nas bekostnad.

En ny reglering styr sedan 1 juli vuxenutbildningen: ny skollag, vuxenutbildningsförordning, ökade krav på studie- och yrkes-vägledning samt nya gymnasieexamina är några av nyheterna. Vuxenutbildningen har organiserats om och en översyn av integrationsarbetet har inletts.

DET EKONOMISKA UTFALLETNämndens resultat för året uppvisar ett överskott på 5 379 000 kronor. Projektet Resursjobb står för 4 859 000 kronor av överskottet.






Årets resultat 5 379 000

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012 2011

Gymnasieverksamhet

Antal elever, Arlandagymnasiet 962 1 008

Kostnad/elev, Arlandagymnasiet 81 500 79 360

Antal elever med behöriga tillhögskolan, Arlandagymnasiet 91 % 84 %

Antal elever i andra skolor 1 072 1 072

Kostnad per elev i andra skolor 96 600 94 306

Antal elever från andra kommuner 206 220

Intäkt per elev från andra kommuner 97 000 81 200

Antal elever i egen gymnasiesärskola,helårsplatser 26 23

Antal elever i andra gymnasiesärskolor,helårsplatser 13 18

Kostnad per elev, egen gymnasiesärskola 264 310 242 369

Kostnad per elev, andra gymnasiesärskolor 297 900 325 700

Övriga verksamheter 2012 2011

Utbetalt försörjningsstöd, tkr 41 286 48 681

Antal hushåll som får försörjningsstöd 431 510

Nyckeltal utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden


Insatserna ges som bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS).

VIKTIGA HÄNDELSERPå det ombyggda boendet Arhem är verksamheten i full drift. Tallskogen och Klockargården har lagts ner. På Ärlinghem har moderna larm installerats och badrummen byggts om.

Arbetet med att utveckla insatserna för demenssjuka har fortsatt under året och ett projekt har startats för bättre samordning av hemtjänst och hemsjukvård för den enskilde brukaren.

Inom socialpsykiatrin och handikappomsorgen har brukare under året flyttat från gruppboende till eget boende. Ett projekt pågår också för att ge brukare ökad sysselsättning och arbete på externa marknaden.

Större delen av förvaltningens personal har engagerats i arbetet med värdegrunder och värdighetsgarantier för verksamheten.

Utbildning i och diskussioner om Lex Sarah, vad som är allvarliga missförhållanden och vilka skyldigheter man har som personal har genomförts på arbetsplatsträffar under året.

Arhem ska bli ett utbildningsäldreboende. Det är en strategisk satsning på samarbete med studenter, utbildning och forskning, och ska integreras i det dagliga arbetet på boendet.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENOmvårdnadslyftet, där vårdbiträden vidareutbildar sig till undersköterskor, har fortsatt under året. 31 nya undersköter-skor kommer att finnas i verksamheten, när satsningen avslutas 2014. I Omvårdnadslyftet ingår också en satsning på förbätt-rade kunskaper i svenska språket.

För att säkra kompetensutvecklingen inom området funktions-hinder har kommunen under året anslutit sig till Carpe, ett samarbete mellan 24 kommuner.

För åtgärder som kan förbättra situationen för de mest sjuka äldre erbjuder regeringen ett stimulansbidrag. Sigtuna kommun arbetar därför, inom ramen för ett samverkansprojekt med FoU och landstinget, med bland annat frågor kring palliativ vård samt förebyggande av fallskador och undernäring.

Allt högre krav ställs på chefer och ledare inom nämndens verksamhetsområden. Därför deltar socialförvaltningen i utbildningen Leda för resultat, en del av det Program för en god äldreomsorg som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting enats om.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGEn tydlig trend bland dagens äldre är att de allra flesta föredrar att bo kvar hemma, hellre än att flytta till senior- eller trygg-hetsboenden. Detta medför i sin tur att omsorgs- och vårdbe-hoven växer inom hemtjänsten, något som ökar kraven på all hemtjänstverksamhet.

Lagen om valfrihet (LOV) kommer att införas inom hemtjäns-ten under 2013, och omfattar då serviceinsatser som städning, tvätt och inköp. Detta påverkar förstås kommunens hemtjänst-enheter, framför allt när det gäller personalplanering.

ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDEN

Äldre- och omsorgsnämnden ansvarar för service, omsorg, omvårdnad och stöd riktat till äldre och personer med funktionshinder, samt myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning.


DET EKONOMISKA UTFALLETBudgetåret slutade för äldre- och omsorgsnämnden med ett underskott på 10,2 miljoner kronor. Detta berodde främst på att man behövt köpa fler externa platser för såväl äldreomsorg som handikappomsorg och socialpsykiatri än vad som fanns i budgetramen.





Årets resultat -10 183 000

Nyckeltal äldre- och omsorgsnämnden

Äldre- och omsorgsnämnden 2012 2011

Äldreomsorg

Antal vårddygn på kommunala äldreboenden 83 950 83 950

Kostnad/dygn, äldreboenden 1 745 1 500

Antal vårddygn, externa platser 5 271 5 096

Kostnad/dygn, externa platser 2 138 2 490

Handikappomsorg 2012 2011

Antal vårddygn, köpta platser 9 092 6 900

Kostnad/vårddygn, köpta platser 3 404 2 786

Kostnad/vårddygn, gruppbostäder 1 855 1 705

Antal vårddygn, gruppbostäder i annan regi 14 235 14 235

Kostnad/vårddygn, gruppbostäder i annan regi -1 630 1 661

Antal platser daglig verksamhet 110 109

Kostnad/plats daglig verksamhet 176 700 168 147

Socialpsykiatri 2012 2011

Antal vårddygn, externa placeringar 4 319 2 255

Kostnad/vårddygn, externa placeringar 1 891 2 722

Antal vårddygn, gruppbostäder/servicebostad 10 585 10 585

Kostnad/vårddygn, gruppbostäder/servicebostad 828 803


Nämnden medverkar också i kommunens fysiska planering och ger information och råd till företag och andra verksamheter. Dessutom medverkar nämnden i ekokommunarbetet samt står för viss miljöövervakning och intressebevakning inom miljöom-rådet, speciellt kopplat till flygplatsfrågor.

VIKTIGA HÄNDELSERTotalt 212 fastigheter med enskilda avlopp har inventerats un-der året i Bärmö, Charlottenberg/Svalängen, Torsborg, Hälgesta och Karby. Det stämmer väl överens med det långsiktiga målet att alla bristfälliga avlopp ska vara åtgärdade 2019.

Fokus för livsmedelskontroll har legat på restauranger, och livsmedelsinspektörerna har här samarbetat med alkoholhand-läggare, polis och räddningstjänst. Ett fortsatt starkt tryck på registrering av livsmedelsanläggningar har lett till att 82 anmälningar lämnats in, vilket är 60 procent mer än planerat. Miljö- och hälsoskyddskontoret är här remissinstans för serve-ringstillstånd.

Tillsyn med fokus på tobak och rökning genomfördes på gymnasier och högstadier tillsammans med kommunens preventionssamordnare. En del av tillsynen inom hälsoskydd fick skjutas till efter årsskiftet på grund av den stora mängden ärenden.

Hästhållare och lantbrukare i kommunen inbjöds i början av året till seminarium om gödselhantering och miljöersättningar.

Remisser, ansökningar och anmälan gällande Swedavia och Fortum Värme har tagit mycket tid i anspråk, liksom arbetet med Arlandas tillståndsansökan. Andra remisser har rört bland annat IL Recycling, avfallsverksamhet i Rosersberg och utökad metallåtervinning.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENI början av året sattes en bullermätstation upp i Rosersberg. Den ger direkt indikation på de bullernivåer som orsakas av in- och utflygningen på Arlanda.

Miljö- och hälsoskyddskontoret deltog under året i Jordbruks-verkets projekt Effektiv näring. Syftet var att stärka och effekti-visera tillsynen i lantbruket och att minska näringsförlusterna.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGVattenfrågor fortsätter att vara ett viktigt arbetsområde och EU:s vattendirektiv har nu införts i Sverige. De kommande åren ska Sigtuna kommun fokusera på bland annat dagvattenhante-ring i samband med stora etableringar, lantbrukets miljöpåver-kan på känsliga vattendrag samt skydd av vattentäkter.

Kemikalietillsynen kommer att intensifieras och förorenad mark blir ett prioriterat område. Marktillsyn på bilskrotar, nya krav på båtbottenfärger samt minskad kadmiumhalt i spillvatten från Arlanda hör till det som blir aktuellt under 2013.

EU:s kommande förordning om förändrad märkningskontroll av livsmedel är något som såväl företagare som kommunens personal måste förbereda sig inför.

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för prövning och tillsyn enligt flera lagar, till exempel miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, smittskyddslagen, to-bakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. I miljöbalken ingår bland annat miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, förorenad mark och avfall.


DET EKONOMISKA UTFALLETÅrets budgetutfall visar ett överskott på 406 000 kronor. Över-skottet orsakades främst av lägre personalkostnader, samt högre intäkter från tillsynsavgifter än budgeterat.


Intäkter 5 715 000




Årets resultat 406 000

Nyckeltal miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 2011

Antal nyregistrerade ärenden 1 819 2 159

Antal inspektioner och kontroller 1 177 1 004

Antal anmälningar om miljöfarlig verksamhet 7 13

Antal inspekterade enskilda avloppsanläggningar 225 200

Förelägganden/förbud för enskilda avloppsanläggningar 143 59

Antal utfärdade tillstånd för enskilda avloppsanläggningar 47 63

Antal utfärdade tillstånd för värmepump 61 69

Registrering av livsmedelsanläggning 82 61


Bygg- och trafiknämnden ansvarar också för upprättande av detaljplaner, adressärenden, trafikärenden, trafiksäkerhetsarbete samt trafikövervakning. Det sistnämnda blir särskilt omfattande eftersom Arlanda flygplats ligger i kommunen.

Det praktiska arbetet bedrivs på stadsbyggnadskontoret, som ligger under kommunstyrelsen.

VIKTIGA HÄNDELSER2012 var ett mycket aktivt år inom kommunens planläggning. Målet att anta tio detaljplaner uppnåddes och dessutom fattade kommunstyrelsen beslut om 22 nya planuppdrag av varierande slag i olika delar av kommunen.

En av de planer som antogs under året är den för ny kultur-skola, nytt stadsbibliotek och ny konsthall i Märsta centrum. Där är byggarbetet nu i full gång. Planen för centrumförnyelse i Valsta är en av de planer som under året har vunnit laga kraft. Detaljplanen för Märsta Port, med ca 500 lägenheter och verk-samhetslokaler, har delats upp i tre delar, varav två beslutades under året medan den tredje ska utredas vidare.

Fem planprojekt rör förskolor och skolor i Märsta: Norrbacka, Centralskolan, Eddaskolan samt Steningeskolorna Galaxen och Orion. Tre projekt pågår i Arlandastad: fastigheterna Märsta 15:5 och Norslunda 1:5, samt den så kallade femte stadsdelen. I Sigtuna stad planeras ett nytt hamntorg med flera funktioner på den så kallade Varvstomten. Sigtuna museum får sitt nya

föremålsarkiv på den så kallade Tufvassonstomten, och S:ta Gertruds skolgård utökas samtidigt. Den nya förskolan i Til började byggas under sommaren.

I Rosersberg fortsätter etableringen av industri, lager, logistik och kontor. Till de planerade kombi- och postterminalerna i södra Rosersberg behövs ett stickspår från Ostkustbanan, vilket blir möjligt efter ändringar i befintliga detaljplaner.

De flesta bygglov som beviljats under året gäller enbostadshus, garage, förråd och uterum, men även större anläggningar har varit aktuella. Här kan nämnas Postens nya terminal i Ro-sersberg, ny sporthall i Steningehöjden, samt graffitiväggen i Märsta, som nu fått permanent bygglov.

UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING I VERKSAMHETENEtt tiotal busshållplatser har byggts om, främst i Skepptunaom-rådet, för att förbättra säkerheten för skolbarn. Sigtuna kom-mun har tidigare förskotterat medel till Trafikverket med avsikt att delfinansiera denna satsning tillsammans med Trafikverket. Med statlig delfinansiering har kommunen anpassat ytterligare ett tjugotal hållplatser avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet.

Flera gång- och cykelvägar har anlagts under året, bland annat längs Märstavägen, Midgårdsvägen och Prästängsvägen. Under året startade också arbetet med att ta fram en cykelplan för Sigtuna kommun.

Under året har tre dialogprojekt genomförts: med Steninge-skolorna och verksamheten vid Galaxen och Orion; med

BYGG- OCH TRAFIKNÄMNDEN

Bygg- och trafiknämnden ansvarar bland annat för bygglovsfrågor,strandskyddsdispenser och rådgivning till byggherrar och till allmänheten.


Eddaskolan, där även Edda och Ragna förskolor ingick; samt med Råbergsskolan i Rosersberg. Barnen är delaktiga genom att pedagogerna arbetar med frågorna i undervisningen, och deras synpunkter är mycket viktiga.

FRAMTID OCH OMVÄRLDSUTVECKLINGFrån och med 2013 hanteras förfrågningar om planläggning i enlighet med den nya plan- och bygglagen. Den viktigaste nyheten är att kommunen ska lämna ett icke bindande besked senast fyra månader efter det att ansökan har inkommit. En informationssatsning planeras om den nya processen.

En ny taxa för bland annat bygglov gäller också från årsskiftet. Trots allmän konjunkturnedgång byggs det fortfarande mycket i kommunen. Utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda/Märsta, där också Airport City Stockholm är en viktig del, kommer sannolikt att bibehålla eller öka efterfrågan på attraktiva bostäder.

I den pågående översynen av Översiktsplan 2002 lägger Sigtuna kommun särskild vikt vid hållbart byggande och, som en del av detta, en god kollektivtrafikförsörjning.


Intäkter 0

Kostnader 516 000

Nettokostnad 516 000

Anslag (skattemedel) 475 000

Årets resultat -41 000

Nyckeltal bygg- och trafiknämnden

Bygg- och trafiknämnden 2012 2011

Antal bygglov/anmälan 538 883

Antal bygglov/beslut 575 621

Antal antagna detaljplaner 10 10

Antal beslut trafikärenden 370 393

DET EKONOMISKA UTFALLETBygg- och trafiknämnden har ingen egen personal och kost-naderna gäller enbart nämndadministrationen. Kostnaderna för året uppgick till 516 000 kronor, vilket var något över lagd budget.


NYCKELTAL FÖR KOMMUNEN

Fem år i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

Allmänt

Folkmängd, antal 42 272 41 329 39 990 39 219 38 372

Skattesats, kr 19,98 % 19,98 % 19,98 % 20,10 % 20,10 %

Personal

Personalkostnader, mkr 1 285 1 165 1 103 1 053 1 104

Anställda, antal årsarbetare 2 468 2 397 2 339 2 260 2 392

Ekonomi

Externa intäkter, mkr 2 647 2 350 2 261 2 070 1 959

Externa kostnader, mkr 2 363 2 186 2 111 1 923 1 867

Avskrivningar, mkr 101 112 96 84 79

Årets resultat, mkr 175 30 55 55 6

Tillgångar, mkr 1 924 1 887 1 731 1 544 1 335

Tillgångar per invånare, kr 45 515 45 658 43 286 39 369 34 791

Långfristig låneskuld, mkr 198 387 241 146 126

Långfristiga skulder per invånare, kr 4 684 9 364 6 027 3 723 3 284

Soliditet, % (exkl pensionsåtagande) 50 42 44 45 48

Långfristiga skulderi förhållande till anläggningstillgångar 13 24 15 11 10

Omsättningstillgångari förhållande till kortfristiga skulder 72 49 28 31 28

Ansvarsförbindelser

Borgensåtaganden, mkr 1 350 1 947 1 638 1 442 1 225

Pensionsåtaganden, mkr 942 967 857 868 844

23,57 kr till grundskola år f-9

13,68 kr till förskola

11,82 kr till vård och omsorg om äldre

9,37 kr till gymnasieskola

7,15 kr till verksamhet för funktionshindrade

6,41 kr till fritidsverksamhet främst för barn och ungdomar

5,28 kr till infrastruktur, fysisk planering och naturvård

4,71 kr till arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkl försörjningsstöd

4,66 kr till individ- och familjeomsorg

4,15 kr till kommunövergripande administration

2,27 kr till vuxenutbildning

1,83 kr till räddningstjänst

1,41 kr till psykiatriverksamhet

1,14 kr till bibliotek och kulturverksamhet

1,08 kr till kommunfullmäktige och nämndverksamhet

0,54 kr till kulturskola

0,37 kr till risk- och säkerhetsåtgärder

0,30 kr till miljö- och hälsoskyddsverksamhet

0,15 kr till överförmynderiarbete

0,13 kr till familjerättsarbete

Kommunens intäkter 2 647 miljoner kronor

Det här betalade kommuninvånarna

Kommunalskatt 1 526 mkr

Kommunala taxor och avgifter 153 mkr

Andra intäkter

Statsbidrag, försäljning mm 792 mkr

Försäljning av exploafastigheter och anläggningstillgångar 176 mkr

VART GICK SKATTEPENGARNA?

100 kr i skatt till kommunen användes under året på följande sätt


Utbildning på alla nivåer är en prioriterad fråga i kommunen. Såväl förskolor och grund-skolor som gymnasieskolan och komvux följer ett ambitiöst skolutvecklingsprogram.


REVISIONSBERÄTTELSE




KOMMUNSTYRELSEN

Lars Bryntesson (S) OrdförandeMärsta

Bosse Andersson (C) 1:e vice ordförandeMärsta

Pierre Cengiz Edstrand (MP) 2:e vice ordförandeMärsta

Anna Johansson (S) LedamotMärsta

Ibrahim Khalifa (S) LedamotMärsta

Lola Svensson (S) LedamotSteningehöjden

Cesar Vargas Iglesias (S) LedamotMärsta

Evalena Lindqvist (S) LedamotMärsta

Olov Holst (M) LedamotSigtuna

Mats Weibull (M) LedamotSigtuna

Sven-Ingvar Holmgren (M) LedamotSigtuna

Veronica Barkman (M) LedamotMärsta

Dan Rosenholm (FP) LedamotMärsta

Lars Björling (SfS) LedamotSigtuna

Karsten Bjärbo (KD) LedamotSigtuna

Steffen Oxenvad (S) ErsättareSigtuna

Abir Karademir (S) ErsättareMärsta

Ronnie Lundin (S) ErsättareMärsta

Berit Starkenberg (S) ErsättareMärsta

Bernt Johansson (S) ErsättareMärsta

Gunilla Johansson (S) ErsättareSigtuna

Anders Fällmar (S) ErsättareMärsta

Ingegerd Lindberg-Minocher (S) ErsättareMärsta

Gunnar Balfe (M) ErsättareSigtuna

Lars Lagerdahl (M) ErsättareMärsta

Hanne Luukkonen Konradsson (M) ErsättareSigtuna

Lars-Göran Sörqvist (M) ErsättareSigtuna

Johan Henrikson (M) Ersättare Märsta

Pernilla Bergqvist (FP) ErsättareMärsta

Bengt Stapelfeldt (SfS) ErsättareSigtuna


SÅ S

TYR

S SI

GTU

NA

KO

MM

UN

Ko

mm

un

fullm

äkti

ge

Ko

mm

un

led

nin

gsk

on

tore

t

Eko

no

mie

nh

eten

HR

-en

het

en

Hål

lbar

het

sen

het

en

IT-e

nh

eten

Kan

slie

nh

eten

Ko

mm

un

ikat

ion

sen

het

en

Kva

litet

sko

nto

ret

När

ing

sliv

sen

het

en

Serv

ice

och

bem

öta

nd

e

Up

ph

and

ling

sen

het

enA

rbet

sgiv

ar-

del

egat

ion

en

Ko

mm

un

styr

else

ns

arb

etsu

tsko

tt

Kri

snäm

nd

en

Öve

rfö

rmyn

dar

-n

ämn

den

Val

näm

nd

en

Ko

mm

un

styr

else

n

Val

ber

edn

ing

en

Rev

iso

rer

Bo

lag

Ko

mm

un

alfö

rbu

nd

Ko

mfa

stM

aten

het

enSB

K

BTN

BU

N

BU

F

MH

N

MH

K

KFN

IFO

NÄ

ON

Soci

alfö

rval

tnin

gen

Ko

mm

un

öve

rgri

pan

de

UA

N

UA

FK

uFr

BTN

=

Byg

g-

och

tra

fikn

ämn

den

SBK

=

Sta

dsb

ygg

nad

sko

nto

ret

BU

N =

Bar

n-

och

un

gd

om

snäm

nd

en

BU

F =

Bar

n-

och

un

gd

om

sfö

rval

tnin

gen

MH

N =

Milj

ö-

och

häl

sosk

ydd

snäm

nd

en

MH

K =

Milj

ö-

och

häl

sosk

ydd

sko

nto

ret

KFN

=

Ku

ltu

r- o

ch f

riti

dsn

ämn

den

Ku

Fr =

Ku

ltu

r- o

ch f

riti

dsf

örv

altn

ing

en

IFO

N =

In

div

id-

och

fam

iljeo

mso

rgsn

ämn

den

ÄO

N =

Äld

re-

och

om

sorg

snäm

nd

en

UA

N =

Utb

ildn

ing

s- o

ch a

rbet

smar

knad

snäm

nd

en

UA

F =

Utb

ildn

ing

s- o

ch a

rbet

smar

knad

sfö

rval

tnin

gen

Fam

iljer

ätts

-n

ämn

den

Södergatan 20, 195 85 Märstawww.sigtuna.se ARLANDA • MÄRSTA • ROSERSBERG • SIGTUNA

Gra

fisk

fo

rm: W

indh

& C

o A

B •

Try

ck: E

land

ers

AB

• F

oto

: Sig

tuna

kom

mun

, Jea

nett

e Su

ndin

, Sha

y Fo

to, D

enny

Lor

entz

en, K

ari K

ohva

kka,

Sig

tuna

Hem

, Gab

riel H

ildeb

rand

, Mat

ton,

Tob

y M

auds

ley

Documents

ÅRSREDOVISNING 2012 - Textalkweblisher.textalk.se/sigtuna/20130625/paper.pdf2013/06/25 · Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sigtuna kommun redovisar