Årsredovisning · IKEA avseende uppförande av nytt handelscentrum ... 2010 blev ett år i väntan på valet i september. Av naturliga ... Pågatågen är ett komplement till Öresundstå-gen

Idrottsskola

Babysim

Simskola

Ny konstgräsplan i Haganäs

Tillgänglighetsanpassad lekplats i Paradiset

Babysagostund

Musikalen Grease

Älmhults kommun

Årsredovisning2010

Krampanäs Hembygdspark i Härlunda

Älmhults skatepark

Bokslut2009

Bokslut2010

Budget2011

Årets resultat, tkr 9 372 9 738 863

Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60

Verksamhetens nettokostnad, tkr 620 866 661 495 663 379

Nettokostnaden i procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag, % 98,1 98,4 99,6

Nettoinvesteringar, tkr 50 545 53 472 91 250

Låneskuld, tkr 105 000 80 000 160 000

Antal kommuninvånare 15 570 15 603 15 578

Antal kommunanställda 1 380 1 371 -

Sjukfrånvaro, % 5,0 4,5 -

Antal barn i förskoleverksamhet 772 795 781

Antal barn i förskoleklass och grundskola 1 770 1 749 1 752

Antal elever i kommunens gymnasieskola 580 582 553

Antal elever i kulturskola 350 330 350

ÄLMHULTS KOMMUN april 2011Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: H-Tryck, Markaryd Ekonomichef Inga-Lill Fritsch Carina Glanshagen Foto: Älmhults kommuns bildarkiv

3 - Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

Innehåll

1 Förvaltningsberättelse 1.1 Kommunalrådet har ordet 4 1.2 Organisation 5 1.3 Allmänna förutsättningar 6 Omvärldsfaktorer 6 Näringsliv och arbetsmarknad 6 Bostäder och lokaler 6 Kommunikationer 6 Befolkning 7 1.4 Personalförhållanden 8 1.5 Ekonomisk redogörelse 10 Sammanställning över externa poster 10 Driftredovisning 12 Måluppfyllelse 14 Kvalitet i korthet 16 Investeringsredovisning 18 Exploateringsverksamhet 20 1.6 Vatten- och avloppsredovisning 21 1.7 Ekonomisk analys 25 1.8 Kommunala bolag 30 1.9 Ekonomiska redovisningar 32 Resultaträkning 32 Kassaflödesanalys 32 Balansräkning 33 Noter 34 1.10 Ekonomiska nyckeltal 39 1.11 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar 40

2 Nämndsredovisningar

2.1 Politisk organisation 43 2.2 Kommunledningsförvaltningen 45 2.3 Tekniska förvaltningen 49 2.4 Miljö- och byggnämnden 52 2.5 Kultur- och fritidsnämnden 54 2.6 Utbildningsnämnden 57 2.7 Socialnämnden 60 2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt 63

3 Övriga redovisningar 3.1 Personalredovisning med hälsobokslut 65 3.2 Jämställdhet 68 3.3 Folkhälsa 70 3.4 Miljöredovisning 72

4 Ordförklaringar 74

Viktiga händelser 2010• AvsiktsförklaringtecknadesmellanÄlmhultskommunoch IKEAavseendeuppförandeavnytthandelscentrum • KreativasektornhadekonferensiÄlmhult • KulturskolansatteuppmusikalenGrease • Bemötandeutbildninggenomfördes • Allmännavalgenomfördes • Nytjänstsomnäringslivsutvecklareinrättadesochtillsattes • El-bilsseminariumarrangeradesisamverkanmedIKEA • MotionsslingaiHaganäsparkenmedökadtillgänglighet ochinformationiordningställdes • BudlämnadespåstiftelsenOrangeriochKunskapscentrum Carl von Linné • Statistiskacentralbyrångenomfördeenmedborgarunder- sökning.Enkätskickadestill1000invånare • Kommunensverksamheter,tillexempelva-verksamheten, utsattesförväderpåverkangenomdenhårdastevinternpå fleraårochflerahäftigaskyfall • Räddningstjänstenövertogtillståndsgivningochkontroll avbrandfarligaochexplosivavaror • ArbetetmeddetaljplanerförHaganäsvägenochHandels- områdetfortsatte • Tjänstsomstadsarkitekttillsattes • Vindkraftsplanen(tilläggtillöversiktsplanen)varpåsamråd • Förskoleverksamhetenutökademedtreavdelningar • ByggstartHaganässkolan-ombyggnadinklusiveanpass- ningförInternationellaskolansinflyttning • Nyskolorganisationbeslutades • Projektetföretagsinkubator(ABI)startademedsyfteatt skapaenframtidsinriktadetableringsplatsförnyaentre- prenörermedflera • NicklagårdenmottogArlafoodsguldkoförbästasenior- servering • Kost-ochmåltidsservicenåddedetnationellamåletpå 25procentekologiskainköp • Avtalskrevsmedlokalproducentavnötkött • Grafiskprofilförkommunenintroduceradesochinfördes • WebbforumetDebattÄlmhultlanserades • JanSvensson,ElitmiljöutsågstillÅretsföretagare2010 • ”Lånadigrik”!”-biblioteketdeltogienstorregional marknadsföringskampanj • DetnyaSilverdalenområdetmedskateparktogsibruk • BidraggavstillkonstgräsplanvidHaganässkolan • PehrHörbergsgårdenanpassadessåattallaharegnalä- genheter • Lagenomvalfrihet(LOV)infördes • Förenkladhandläggningförpersoneröver80årgällande serviceinsatserinfördes • LänetskommunerstartademedlandstingetFamiljefrid Kronobergförarbetekringvåldinärarelationer • Utdelningavtillgänglighetspris2009tillÄlmhultsbostäderAB

Beslutat av kommunfullmäktige 2010

• Konkurrensutsättningspolicyföralternativadriftsformer • Avsiktsförklaringavseendebyggnationavräddningscentral • PolicyförarbetetmedsäkerhetinomÄlmhultskommun • PolicyförinformationssäkerhetiÄlmhultskommun

4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.1 Kommunalrådet har ordet

2010 var året då den ekonomiska krisen sakta började avta och de ekonomiska prognoserna istället visade på att en vänd- ning snart kan vara på gång. Visserligen tar det lite tid för den kommunala ekonomin att återhämta sig – eftersläpningen brukar vara åtminstone ett par år – men det ger ändå hopp inför framtiden. Dock kommer de närmaste åren att kräva åter-hållsamhet med varje skattekrona.

Det är därför viktigt att planera för framtiden med en fram-tidstro, men ändå ha bägge fötterna på jorden.

Planering för framtiden Planeringsarbetet har under 2010 varit omfattande. Sällan har så många planer hanterats och gett så många positiva bilder av hur Älmhults kommun kan se ut i framtiden. Någ-ra exempel på planer: Centrum, Haganäsområdet, Diö och strandnära bebyggelse.

Älmhult har stor potential att kunna växa, med fler invånare och med företag som skapar fler arbetstillfällen!

Ett stort och viktigt arbete är planeringen av det fiberstam-nät som ska ge kommunen förutsättningar för bredband till många fler.

Val 2010 blev ett år i väntan på valet i september. Av naturliga skäl blev det mycket fokus inför valet och vi kan med glädje konstatera att valdeltagandet i kommunvalet ökade med 2,06 procentenheter till 81,59 procent.

Utfallet av valet gjorde att nuvarande majoritet av Mode-raterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet fortsätter regera i kommunen även 2011-2014.

Ökad befolkning Många familjer har gått i väntans tider under 2010! 180 nya barn såg dagens ljus och får börja sina dagar i vår fina kom-mun. Tillsammans med fler inflyttare till vår kommun ökade befolkningstalet med 33 personer under året!

Framtiden ser ljus ut, trots några svåra ekonomiska år som vi förhoppningsvis lämnat bakom oss. Kommunen har en stor potential att locka fler att bosätta sig i kommunen, vare sig man vill bygga villan i Paradiset, hitta sin lägenhet i nya om-rådet vid kvarteret Olivia, bygga drömhuset på landet eller hitta sitt smultronställe i sjönära läge!

Ett år i väntans tider

Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande

Nu väntar vi på att få sätta spaden i

jorden och skapa de synliga resultaten

av all planering!

5



Älmhults kommuns nämndsstruktur och förvaltningsstruktur har inte haft några förändringar under 2010. Kommunled-ningsförvaltningen servar både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden. Socialförvaltningen har huvudansvar för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älm-hult, Ljungby och Markaryd.

Älmhults kommuns bolagsstruktur har inte heller haft några förändringar under 2010. Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbolag för Älmhultsbo-städer AB och AB Älmhults kommunala industrifastigheter och ägs till 100 procent. Älmhults Terminal AB ägs till 33 procent av Elmen AB. Övriga ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB och CargoNet AB.

1.2 OrganisationK

OM

MU

NFU

LLM

ÄK

TIG

E

Revision

Överförmyndare

Valnämnd

Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott

Valberedningen

Allmänna beredningen

Tekniskförvaltning

Kommunägda bolag Älmhults kommun

ElmenAB

ÄlmhultsbostäderABABÄlmhultskommunalaIndustrifastigheter

ÄlmhultsTerminalAB

100%

33%100%100%

Kultur- och fritidsnämnd

Miljö- och byggnämnd

Utbildningsnämnd

Socialnämnd

Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd

Miljö-ochbyggförvaltning

Utbildningsförvaltning

Socialförvaltning

Kommunledningsförvaltning

6



Omvärldsfaktorer 2010 började och slutade med kraftiga snöoväder. I början av februari drabbades södra Sverige av ett snöoväder och redan i oktober kom snön tillbaka. I slutet av november var det full vinter igen.

2010 fick vi känna av hur mycket ett vulkanutbrott på Island påverkar oss. Den 21 mars fick vulkanen vid Eyjafjallajökull på södra Island ett utbrott som kom att påverka hela Europa. Både privatpersoner och företag fick tänka om och anpassa sig till det askmoln som täckte större delen av Europa.

Den 19 september genomfördes val till riksdag, landsting och kommun i Sverige. Den sittande borgerliga regeringskoalitio-nen Alliansen blir det största blocket men får inte egen majo-ritet. Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen.

50-öringen avskaffas, därmed försvinner ett mynt som har funnits sedan 1857.

För oss i Sverige var kanske den största händelsen under året när Kronprinsessan Victoria gifte sig med sin Daniel den 19 juni.

I Europa är en stabilisering på gång efter krisåret 2009. Ett kvarvarande orosmoln är PIIGS-länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien) som brottas med budgetun-derskott och ökade stadsskulder.

Sverige har en av de starkaste ekonomierna i Europa. Svenska kronan har utvecklats oväntat starkt under 2010. Samtidigt har hushållen och företagen blivit allt mer optimistiska om framtiden. Både den inhemska efterfrågan och exporten har varit viktiga drivkrafter för den snabba återhämtningen. Den starka och breda återhämtningen i kombination med allt mer optimistiska framtidsförväntningar från hushåll och företag och en förbättrad konjunktur i omvärlden har gjort att BNP ökat och förväntas fortsätta öka nästa år.

Näringsliv och arbetsmarknad Nu har näringslivet i Älmhult börjat anställa igen. Företagen är försiktigt positiva i sina kommentarer om framtiden. Nya order är på väg in, men samtidigt bedömer företagen att det kommer att ta tid att komma tillbaka till den nivå man hade före krisen.

I takt med att näringslivet återhämtar sig minskar arbetslös-heten. Öppet arbetslösa var vid årets slut i Älmhult 249 per-soner. Detta är en minskning med 24,3 procent mot samma tid 2009 då 329 personer var öppet arbetslösa. Antalet nyan-mälda platser på ett år har ökat med 124 procent. Den här ut-vecklingen gör att den kompetensbrist som fanns före krisen snart riskerar att vara tillbaka. Tyvärr är inte situationen för ungdomar lika bra. För den gruppen har inte arbetslösheten minskat lika mycket som i övriga Sverige. Det är viktigt med fortsatt uppmärksamhet och stöd till ungdomsgruppen.

Kommunen har anställt en näringslivsutvecklare som har till uppgift att utveckla kontakterna med näringslivet och hitta nya möjligheter för hela sektorns utveckling. I uppdraget in-

går också att ta tillvara på den kreativa sektorns utvecklings-möjligheter. Av alla sysselsatta i Älmhult arbetar 26 procent i den kreativa sektorn. Det är en mycket hög andel när man jämför med andra kommuner.

Näringslivet står inför nya utmaningar där det gäller att tänka nytt för att klara av konkurrensen in i nästa högkonjunktur. Detsamma gäller de som i dag är utan arbete och ska söka sig in på arbetsmarknaden. De nya utmaningarna kräver nya kompetenser. Många kommer att behöva fortbilda sig för att fortsätta vara anställningsbara.

Bostäder och lokaler Under 2010 har vi inte lika stort tillskott av bostäder som vi hade 2009. Tomter har sålts och egna hem har uppförts men inga nya hyresrätter har färdigställts. Större delen av de nya hyresrätterna som blev inflyttningsklara 2009 har nu hyrts ut. Vid årsskiftet fanns det 16 lediga lägenheter. Det är ett mycket begräsat utbud som kan erbjudas de som vill flytta till kommunen. Nya områden för bostäder är utpekade och planarbete pågår.

Ett handelsområde vid väg 23 är under uppförande. Där kommer IKEA bygga ett nytt varuhus och IKANO kommer att etablera handel i anslutning till det nya varuhuset. När det nya varuhuset invigs kommer en omflyttning ske gällande IKEA:s verksamheter. Omflyttningen kommer att leda till att lokalytor frigörs som kan användas till nya verksamheter. Den brist på industri- och kontorslokaler som länge varit ett problem i Älmhult kan då få sin lösning. Detta medför nya möjligheter till nytänkande och utveckling. Ett akut lokalpro-blem som blev aktuellt i slutet av 2010 är att hitta lämpliga skollokaler till Karl Oskarskolan som vill etablera sig i Älm-hult. Vid årets slut var den frågan fortfarande olöst.

Kommunikationer En ny infart till Älmhult från väg 23 är under uppförande. Den ska binda samman väg 120 med väg 23 samtidigt som det nya handelsområdet ska anslutas. Trafikverket arbetar med planering och miljökonsekvensbeskrivning. Den nya vägen möjliggör utveckling av centrum då den kommer att avlasta Esplanaden från tung trafik och genomfartstrafik.

Älmhult klarar inte av att förse hela det aktiva näringslivet med kompetenta medarbetare. Detta gör att vi är beroende av inpendling. För att förbättra villkoren för pendlarna är infrastrukturfrågorna viktiga. Arbetet med att få Pågatåg till Älmhult och Diö fortsätter. Trafikstarten är beräknad till de-cember 2012. Pågatågen är ett komplement till Öresundstå-gen. När tågen börjar gå blir det en efterlängtad förbättring för alla pendlare och en ny möjlighet till utveckling i Diö.

Arbetet med att få förståelse för Sydostlänkens betydelse för näringslivet fortsätter. Banan ska binda samman Älmhult med Blekinge kustbana. Älmhult ska kunna nå Olofström och Karlshamn både snabbare och lättare. En viktig bana framför allt för godstrafiken.

Arbetet med att öka möjligheten att ansluta sig till bred-band har startats under 2010. Kommunen har planer på

1.3 Allmänna förutsättningar

7



att bygga ett stamnät som sedan byar och föreningar kan ansluta sig till. Det är ett investeringsprojekt som beräk- nas pågå i fyra år. Målet är ”bredband till alla.

Befolkning Under 2010 ökade befolkningen med 33 personer. Antalet döda var 189 personer. Med 180 födda blir det en minskning med nio personer. Av 772 personer som flyttade till kommu-nen kom 260 personer från utlandet. Samtidigt flyttade 113 personer till utlandet. Totalt flyttade 723 personer från kom-munen.

Folkmängd2010-12-31 15603 Män 7 820 Kvinnor 7 783

Kommunensfolkmängdsutveckling1975-2010 1975 15 250 2003 15 437 1980 15 562 2004 15 421 1985 15 720 2005 15 346 1990 15 945 2006 15 368 1995 15 971 2007 15 378 2000 15 403 2008 15 411 2001 15 442 2009 15 570 2002 15 444 2010 15 603

Folkmängdsutveckling

Befolkningsförändringar2010 Födda 180 Döda 189 Inflyttade 772 Utflyttade 723 Justering -7

Antalpersonerefteråldersgrupper2010-12-31 0-6 år 1 277 7-15 år 1 574 16-20 år 1 042 21-64 år 8 515 65-74 år 1 565 75-w år 1 630

Folkmängditätorter31decemberrespektiveår 1980199020002010 Älmhult 7 698 8 191 8 313 8 988 Diö 945 957 918 896 Liatorp 595 572 521 549 Eneryda 508 453 373 323 Delary 212 205 211 221 Häradsbäck* 239 218 Glesbygds- folkmängd 5 365 5 349 5 067 4 626

* Häradsbäck räknas statistiskt inte som tätort vid mättillfällena 2000 och 2010 eftersom invånarantalet understiger 200 personer. Ortens invånarantal ingår istället i glesbygdsfolkmängd.

Folkmängdiförsamlingar2010-12-31 Älmhult 8 529 Stenbrohult 2 642 Hallaryd 507 Göteryd 1 038 Pjätteryd 676 Härlunda 482 Virestad 1 729

Kommunens landareal 894 km² Utdebitering 2010 Kronor Kommunskatt 20,60 Landstingsskatt 10,65 Kyrko- och begravningsavgift 1,29-1,66 Begravningsavgift 0,30-0,43

14800

15000

15200

15400

15600

15800

16000

16200

An

tal i

nvå

nar

e

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

8



1.4 Personalförhållanden

Antal medarbetare Den 31 december 2010 hade Älmhults kommun 1 371 an-ställda medarbetare. Detta innebär en minskning med nio personer jämfört med samma dag 2009. Av anställda med-arbetare var 1 288 anställda tills vidare eller på kontrakt. Antalet snittanställda räknat på hela året var 1 383 vilket skall jämföras med motsvarande siffra för 2009 vilken är 1 438. Av samtliga medarbetare var 85 procent kvinnor. Mot-svarande siffra 2009 är 86.

Genomsnittlig ålder Den genomsnittliga åldern bland medarbetarna var drygt 47 år. Kvinnornas genomsnittsålder var 47 år och männens 49 år. Sedan årsskiftet 2009/2010 har genomsnittsåldern för kvin-nor ökat något (0,2) och för männen har den minskat (0,3).

Anställda män och kvinnor efter ålder

Pension 2010 gick 18 medarbetare i pension. Totalt har 395 personer uppburit ålderspension under 2010. Sammantagen pensions-kostnad uppgår till 10,6 mkr där kostnaden för ålderspensio-ner utgör 4,7 mkr. Förväntade pensionsavgångar vid 65 (67) års ålder för åren 2011-2021 (2023) framgår av nedanstående tabell.

Pensionsavgångar 2011-2021

I kommunens pensionspolicy ges möjlighet till minskad ar-betstid för äldre medarbetare, den så kallade 80-90-100 mo-dellen. Under 2010 har 32 medarbetare använt sig av denna möjlighet och har minskat sin arbetstid till 80 procent. Kost-naden som här innebär skillnaden mellan arbetstiden på 80 procent och lönen på 90 procent uppgick till 990 tkr, inklu-sive personalomkostnader.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid uppgick till 4,5 procent. Detta är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2009. För kvinnorna minskade sjukfrånvaron från 5,5 procent till 5,1 och för männen från 2,5 procent till 1,6. Orsaken till minskningen är främst att den långa sjuk-frånvaron sjunkit. Antalet korta sjukfall har ökat något. Ge-nomsnittligt antal sjukfrånvarodagar (sjukfrånvaro del av dag bokförs i detta fall som en sjukdag) per anställd uppgår till 19,2 dagar, vilket är 5,2 dagar mindre än under föregåen-de år. Antalet sjukskrivna mer än 28 dagar den 31 december 2010 var 47. Motsvarande siffra samma datum 2009 var 41. I gruppen långtidssjukskrivna fanns 44 kvinnor och 3 män. Minskningen av den långa sjukfrånvaron kan härledas till att det systematiska rehabiliteringsarbetet som bedrivs inom projektet Hållbar Rehab gör att den sjukskrivne tidigare kommer tillbaka i arbete.

Den totala sjuklönekostnaden 2010 uppgick till 5 204 tkr. Jämfört med 2009 ökade kostnaden med 136 tkr trots att an-talet sjukfrånvarotimmar minskade med 16 230. Kostnads-ökningen beror dels på lönekostnadsökning och dels på ök-ning av sjukfrånvaron under arbetsgivarens sjuklöneperiod 1-14 dagar.

Sjukfrånvaro 2004-2010SJUKFRÅNVARO 2004 - 2010

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

% A

V O

RD

INA

RIE

AR

BET

STID

Kvinnor

Totalt

Män

Redovisning av sjukfrånvaron enligt lag om kommunal redovisning (SFS 2002:1065)

Sjukfrånvaro i förhållande (%) till ordinarie arbetstid

Långtidssjukfrånvaron 60 dagar eller mer, (procent av totalt)

Åldersintervall Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män

Alla 4,51 5,08 1,62 43,59 44,80 23,32

- 29 år 2,45 2,79 0,13 23,97 24,73 0,0

30-49 år 4,45 4,99 1,29 42,23 44,05 0,0

50 år - 5,11 5,82 2,13 47,17 48,07 35,58

PENSIONSAVGÅNGAR 2011-2021

0

10

20

30

40

50

60

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

AN

TAL

Kvinnor Män Totalt

ANSTÄLLDA MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER

0

50

100

150

200

250

300

350

400

20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-67 år

AN

TAL

AN

STÄ

LLD

A

Kvinnor Män Totalt

9



Lönespridning 2010-12-31

Områden 10 perc Medel Median/ 50 perc

90 perc Medellön kvinnor

Medellön män

Ledningsarbete 30 150 36 934 34 600 46 630 35 945 39 757

Handläggning och administration 21 000 26 407 24 200 35 300 22 244 33 192

Vård- och omsorg med mera 20 357 21 971 21 546 23 637 21 982 21 642

Rehab och förebyggande arbete 20 326 23 649 24 043 26 709 23 649 -

Socialt och kurativt arbete 23 560 25 527 25 700 27 594 25 527 -

Skol- och barnomsorgsarbete 21 179 24 679 23 907 29 810 24 164 27 312

Kultur-, turism- och fritidsarbete 20 857 23 936 23 000 25 949 24 213 23 071

Teknikarbete 22 900 26 288 24 560 29 954 24 527 22 766

Hantverkararbete med mera 20 855 22 609 22 197 25 750 22 136 -

Köks- och måltidsarbete 19 525 21 009 22 621 22 621 21 017 -

Städ, tvätt och renhållningsarbete 19 133 20 742 20 210 22 897 20 071 24 019

Medellön och lönespridning Medellönen för månadsavlönade var 24 028 kr. Kvinnornas genomsnittliga medellön var 23 445 kr och för männen var den genomsnittliga medellönen 27 411 kr vilket gör en skillnad på 3 966 kr till männens fördel.

Skateparken

Årsarbetstid Antal faktiska timmar under 2010 omräknade till årsarbe-tare.

Omräkningstal: 1980 timmar per årsarbetare

Faktiskt arbetad tid (årsarbetstid, faktisk arbetstid) beräknar det faktiska antalet arbetade timmar för timanställda och månadsanställda inklusive mertid.

Faktiskt arbetad tid samt semester och ferier (årsarbetstid, netto) beräknar det faktiska antalet arbetade timmar för tim-anställda och månadsanställda samt deras semester- och fe-riefrånvaro.

Annan frånvaro redovisar all frånvaro på grund av sjukdom, barn och föräldraledigheter, facklig verksamhet, studieledig-heter samt övrig frånvaro.

Årsarbetare 2010 Faktiskt arbetad tid

Faktiskt arbetad tid samt

semester och ferier

Annan frånvaro

Kommunledningsförvaltningen 92 104 19

Tekniska förvaltningen 61 68 3

Miljö- och byggnämnden 12 14 2

Kultur- och fritidsnämnden 19 22 3

Utbildningsnämnden 468 535 88

Socialnämnden 404 452 122

Totalt 1 056 1 195 237

Socialnämndens höga siffra på annan frånvaro beror på att all personal inom Kommunals avtalsområde har heltidstjänster och sen får tjänstledigt efter önskemål.

10



1.5 Ekonomisk redogörelse

Inkomster/intäkter 2009 2010

Utjämningsbidrag 75,3 111,0 Skatteintäkter 557,6 561,3 Räntor 1,9 2,3 Avgifter och ersättningar 68,0 68,6 Hyror och arrenden 17,3 18,1 Statsbidrag 33,7 33,3 Övriga, inklusive extra- ordära intäkter 57,0 45,5

Summa 810,8 840,1

Utgifter/kostnader 2009 2010Personal 489,7 497,7 Räntor, försäkringar 9,2 6,9 Fastighter och inventarier 21,7 22,2 Bidrag 27,9 37,3 Tjänster 115,5 141,9 Material 31,0 29,1 Entreprenader och köp av verksamhet 118,8 112,7 Avskrivningar 38,1 35,9 Summa 851,9 883,7

Netto -41,1 -43,6 Varav: Årets resultat 9,4 9,7 Investeringar -50,5 -53,3 Netto -41,1 -43,6

Sammanställning över externa poster (Mkr)

I diagrammen visas 2009 års siffror inom parentes. Inkomster/intäkter 2010

Utjämningsbidrag13% (10%)

Skatteintäkter67% (68%)

Räntor0% (0%)

Avgifter o ersättningar8% (9%)

Hyror och arrenden2% (2%)

Statsbidrag4% (4%)

Övriga, inkl extraordära intäkter6% (7%)

Utgifter/Kostnader 2010

Personal56% (58%)

Räntor, försäkringar1% (1%)

Fastigheter och inventarier 3 % (2 %)

Bidrag4% (3%)

Tjänster16% (13 %)

Material3%( 4%)

Entreprenader och köp av verksamhet13% (15%)

Avskrivningar4% (4%)

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -11

Förklaring och analys Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att inves-teringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen.

Inkomster/intäkter har totalt ökat med 29,3 mkr mellan 2009 och 2010. Skatteintäkterna har mellan 2009 och 2010 ökat med 3,7 mkr (0,7 procent). Slutavräkningarna på skattein-täkterna har 2008 och 2009 varit negativa och beror på att skatteunderlagsutvecklingen har blivit lägre än beräknat. För 2010 är avräkningen positiv med 7,1 mkr.

Pengarna i utjämningssystemet har ökat med 35,7 mkr (47,4 procent) mellan åren. Den största orsaken till det är ett kon-junkturstöd på 15 mkr 2010. Under 2010 har kommunen inte betalat någon regleringsavgift utan istället fått ett regle-ringsbidrag på 3,9 mkr. Kostnaden för LSS-utjämningen har minskat med 0,5 mkr. Övrigt är justeringar i inkomst- och kostnadsutjämningen. Totalt har skatteintäkter och utjäm-ningssystem ökat med 6,2 procent mellan åren (39,4 mkr). Det är på invånarantalet 1 november 2009 som skatteintäk-terna för 2010 baseras. Då var antalet invånare 15 578. Varje ny invånare i kommun ger cirka 40 000 kr i ökade skatte-intäkter/utjämningsbidrag. En befolkningsökning på 100 ger cirka 4 mkr i ökade skatteintäkter.

Avgifter och ersättningar har ökat med 0,6 mkr.

Övriga intäkter har minskat med 11,5 mkr. De största avvi-kelserna finns på skogsförsäljning, externa intäkter för gator och vägar, tomtförsäljning och försäljning av verksamhet till annan kommun.

Utgifter/kostnader har ökat med 31,8 mkr mellan 2009 och 2010.

Kostnader för tjänster har ökat med 26,4 mkr. Det beror bland annat på att konsulter har anlitats i större utsträckning samt att kommunen har löst in en del av pensionsförpliktel-sen med totalt 17,6 mkr.

Kostnader för bidrag har ökat med 9,4 mkr. Det beror bland annat på bidrag till konstgräsplan på 4,2 mkr, ökat ekono-miskt bistånd med 0,7 mkr samt bidrag till Folkets Hus med 0,5 mkr.

Personalkostnaderna har som andel av de totala utgifterna/kostnader sjunkit med två procentenheter och jämfört med 2009 har personalkostnaderna endast ökat med 1,6 procent (8,0 mkr).

Konstgräsplanen i Haganäs

12



Netto 2009 Netto- budget

Intäkter Kostnader Netto Budget-avvikelse

Politiskorganisation 7129 8509 -197 7851 7654 855

varav: Oförutsett 0 163 0 0 0 163

Kommunfullmäktige (KF) 541 586 0 691 691 -105

Oförutsett KF* 0 200 0 0 0 200

Revision 840 700 0 954 954 -254

Valnämnd 250 500 -197 580 383 117

Överförmyndare 673 620 0 671 671 -51

Kommunalt partistöd 682 682 0 682 682 0

Kursverksamhet förtroendevalda 94 492 0 171 171 321

Kommunstyrelsen (KS) 4 049 4 466 0 4 102 4 102 364

Oförutsett KS* 0 100 0 0 0 100

Kommunledningsförvaltningen 60559 67887 -29543 91901 62358 5529

Tekniskaförvaltningen 32007 34 547 -158259 193202 34943 -396

Miljö-ochbyggnämnden 6490 6922 -3291 10064 6773 149

Kultur-ochfritidsnämnden 25 113 26882 -2673 29012 26339 543

Utbildningsnämnden 280064 278438 -48598 325637 277039 1399

Socialnämnden 225 433 242876 -76100 308220 232120 10756

Avdragoförutsett 0 -3849 0 0 0 -3849

Underkommunstyrelsen

Pensionsåtaganden 42 983 35 500 0 59 082 59 082 -23 582

KS strategiska satsningar 0 480 0 0 0 480

Ofördelad kompensation löneökningar 0 0 0 0 0 0

Flyktingverksamhet* 367 2 907 2 417 0 2 417 490

Konstfonden 66 100 0 29 29 71

Förändring semesterlöneskuld -760 0 0 84 84 -84

Reavinster vid försäljning -313 0 -333 0 -333 333

Reaförlust vid försäljning 53 0 0 0 0 0

Försäkringsersättning Silverdalen 45 955 0 955 955 0

Konstgräsplan 0 3 000 0 4 200 4 200 -1 200

Summa 679 236 705 154 -316 577 1 030 237 713 660 -8 506

Avgår interna poster -58 370 -51 148 132 -52 297 -52 165 1 017

Verksamhetens nettokostnad 620 866 654 006 -316 445 977 940 661 495 -7 489

* På flyktingverksamhet under kommunstyrelsen bokförs alla statsbidrag först. Sedan sker fördelning till utbildnings- och socialnämnden enligt riktlinjer. Under 2010 har det delats ut 2 417 tkr mer till nämnderna än vad kommunen fått. Därför är det intäktsunderskott.

Driftredovisning (tkr) 2010

13 - Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -


I 2010 års budget beslutade kommunfullmäktige att nämn-derna/förvaltningarna ska avsätta minst två procent till oför-utsett. På grund av det ekonomiska läget har endast utbild-ningsnämnden fått disponera hela sin budget till oförutsett och övriga nämnder till hälften.

Nämndernas avvikelse mot budget är totalt + 18 835 tkr och efter oförutsett + 7 937 tkr. Det är politisk organisation, kom-munledningsförvaltningen, miljö- och byggnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden som har ett positivt resultat efter oförutsett. Tekniska förvaltningen och utbild-ningsnämnden har underskott. Nämndernas nettokostnader har totalt ökat med 40,6 mkr (6,5 procent) mellan 2009 och 2010.

Pensionskostnaderna i bokslut 2010 ger ett underskott gen-temot budgeten med 23 582 tkr. Kommunen har löst in del av pensionsförpliktelsen med totalt 17 642 tkr. Andra av-vikelser finns på pensionsutbetalningar som har underskott med 3 500 tkr och särskilda avtalspensioner har beslutats på 2 500 tkr.

Kommunstyrelsens strategiska satsningar har ett överskott på 480 tkr jämfört med budgeten. De stora satsningarna har varit medel till projekt för arbetslösa ungdomar, aktualisering av översiktsplanen, delfinansiering av utredningskostnaden för spårbilar och folkhälsoarbete.

Flyktingverksamheten visar ett överskott jämfört med budget på 490 tkr. Det beror bland annat på att 872 tkr i budgeten är överskott från 2009 som tilläggsbudgeterats 2010.

Semesterlöneskulden har ökat med 84 tkr. Av detta är det -26 tkr på kompledighet och + 110 tkr på semesterdagar. To-talt har kommunen en semesterlöneskuld på 37 967 tkr varav sparade semesterdagar är 35 199 tkr och sparad kompensa-tionsledighet 2 768 tkr.

Kommunen har haft realisationsvinster på 333 tkr. Det hän-förs till försäljning av mark i kvarteret Maskrosen.

Under 2010 har skateparken på Silverdalsområdet färdig-ställts med hjälp av försäkringsersättning för Silverdalen. Ett bidrag på 3 000 tkr har betalats ut till en konstgräsplan vid Haganässkolan samt 1 200 tkr för markarbeten i samband med konstgräsplanen.

Utfallet av interna poster var 1 017 tkr högre jämfört med budget. Detta minskar nettokostnaden och beror bland annat på att den sänkta sjukförsäkringsavgiften inte registrerats på nämnderna.

Bruttokostnad och nettokostnad 2005-2010*

* Exklusive interna poster mellan förvaltningarna.

Budgetavvikelse, tkr Avvikelse gentemot

budget

Budget för oförut-

sett

Avvikelse efter oförutsett

Politisk organisation 855 163 692 8,3 %

Kommunlednings- förvaltningen

5 529 1 228 4 301 6,5 %

Tekniska förvaltningen -396 652 -1 048 -3,1 %

Miljö- och byggnämnden 149 137 12 0,2 %

Kultur- och fritidsnämnden 543 540 3 0,0 %

Utbildningsnämnden 1 399 3 348 -1 949 -0,7 %

Socialnämnden inklusive familjerätt

10 756 4 830 5 926 2,5 %

Totalt 18 835 10 898 7 937 1,2 %

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2006 2007 2008 2009 2010

mkr

bruttokostnad nettokostnad

Tennisbanorna i Haganäsparken

14



Strategist område Målupp-fyllelse

Kommunövergripande mål Kommentarer

LEVA OCH BO J Ökad befolkning. Under 2010 har antalet invånare blivit 33 fler. Under senaste fem-årsperioden har antalet invånare ökat med 1,6 procent.

INFRASTRUKTUR J Förbättrad kollektivtrafik. Under 2010 fick Älmhult ytterligare 6 tåganslutningar. Två gånger på morgo-nen, två gånger på eftermiddagen och en på kvällen i vardera riktningen.

ENTREPRENÖRSKAP

K Ökat antal alternativa drifts-former.

Antalet intraprenader var oförändrat. Från och med 2011 finns dock två intraprenader. Lagen om valfrihet (LOV) infördes inom hemtjänsten. Totalt har 4 företag anmält sig.

K Ökat entreprenöriellt förhåll-ningssätt i den kommunala verksamheten.

Under året har det varit stort fokus på bemötande. Flera mätningar har skett, till exempel medborgarundersökning, Socialstyrelsens enkät till äldre och mätningen inom Kvalitet i korthet. Vissa mätningar har inte skett tidigare så det finns inget jämförelsematerial. Mätningen inom Kvalitet i korthet visar dock att det goda bemötandet ökat med 35 procentenheter till 81 procent. Inom utbildningsförvaltningen finns fokus på entreprenörskap inom både grundskolan och gymnasieskolan. Det är ett av gymnasieskolans tre profiler och projektet entreprenörskap i grundskolan har startat.

HÅLLBAR UTVECKLING

J Förbättrad folkhälsa bland kommunens invånare.

Antalet ohälsodagar/invånare 16-64 år som mäts av försäkringskassan har sjunkit från 28 dagar 2009 till 25 dagar 2010. Landstinget Kronobergs enkät till ungdomar visar att andelen som druckit sig fulla fyra gånger eller fler har minskat.

J Ökat valdeltagande i kom-munalval.

Jämfört med valet 2006 ökade valdeltagandet med 2,06 procentenheter till 81, 59 procent.

J= Uppfyllt K= Delvis uppfyllt L= Ej uppfyllt Måluppfyllelse

Tillgänglighetsanpassad lekplats i Paradiset. Foto: Jennie Andersson

15



Nämndernas/förvaltningarnas mål Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kom-munfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god eko-nomisk hushållning. En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget 2010 uppnåtts. För att få tydlig och överskådlig redovisning av måluppfyllelse i nämndsredovis-ningarna redovisas de övergripande målen tillsammans med tillhörande verksamhetsmål och för respektive mål anges om det är uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt.

I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet.

Av nämndernas övergripande mål är 30 procent uppfyllda och 70 procent är delvis uppfyllda. De övergripande målen har ofta karaktären av långsiktiga åtaganden så naturligt är att många av målen är delvis istället för helt uppfyllda. Uti-från de övergripande målen finns verksamhetsmålen som är konkretare och lättare att mäta, och andelen helt uppfyllda är högre. Av verksamhetsmålen är 54 procent helt uppfyllda och 36 procent är delvis uppfyllda. För två av målen är det inte möjligt att avgöra måluppfyllelse eftersom mätning inte skett och två mål är inte uppfyllda.

Av jämställdhets- och folkhälsomålen är samtliga mål helt el-ler delvis uppföljda.

För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning samt jämställd-hets- och folkhälsoredovisningen. Nedan redovisas endast ett urval av nämndernas övergripande mål och verksamhetsmål.

Måluppfyllelsen inom kommunledningsförvaltningen är väl-digt god. Samtliga övergripande mål och verksamhetsmål är uppfyllda utom målet att IT-verksamheten ska lösa alla supportärenden inom rimlig tid. Det målet är delvis uppfyllt, men arbete pågår med en klientinriktad IT-plattform.

Inom tekniska förvaltningen är flertalet mål delvis uppfyll-da. Förvaltningen arbetar med att fastställa en ny sanerings-plan för att reducera förekomsten av ovidkommande vatten i avloppsvattnet. Ökad information och reklam ska minska mängden osorterat avfall per invånare. Alla kvicksilverlam-por i gatubelysningen är utbytta.

Även inom miljö- och byggnämnden är merparten av må-len delvis uppfyllda. Eftersom det inte finns verksamhetsmål kopplade till alla övergripande mål är det svårare att bedöma måluppfyllelsen. Verksamhetsmålen som finns är kopplade till det övergripande målet om bra bemötande av kunder och rättvis och rättssäker handläggning av ärenden. Inom ären-den enligt plan- och bygglagen samt lagen om bostadsanpass-ning var målet att 95 procent av ärendena skulle hålla vid prövning. Två av fem överklagade ärenden återförvisades för ny handläggning, vilket innebär att 60 procent av ärendena höll vid prövning. Inom ärenden enligt miljöbalken och livs-medelslagen höll 100 procent av ärendena vid prövning. Tre ärenden överklagades och miljö- och byggnämnden fick rätt i samtliga fall.

Samtliga av kultur- och fritidsnämndens övergripande mål är delvis uppfyllda. Två av verksamhetsmålen är inte möjliga att bedöma då planerade enkätundersökningar inte genomförts.

Utbildningsnämndens mål att varje skola ska öka sin andel av godkända elever i svenska, matematik och engelska har inte uppnåtts. Andelen godkända elever i årskurs nio har sjunkit från 89,9 procent 2009 till 87,9 procent 2010. Handlings-planer har tagits fram för elevernas övergångar mellan skol-former, och därmed är målet om att rutiner ska utvecklas för övergångar uppfyllt. Övriga mål inom utbildningsnämnden är delvis uppfyllda.

Socialnämnden har under året tagit beslut om förenklad handläggning för vissa hemtjänstinsatser. Den tid som frigörs från handläggarna ska användas för uppsökande verksam-het. Det tillsammans med införande av Fixar-Elme bidrar till uppfyllelse av målet att förebyggande arbete ska bedri-vas i högre utsträckning än idag. Även målet att individens kontakter med socialförvaltningen ska kännetecknas av gott bemötande och tydlig information är uppnått. Resultat från öppna jämförelser visar att brukarna inom äldreomsorgen är mer nöjda än riket i snitt. Inom socialnämnden är huvudde-len av målen delvis uppfyllda.

J= Uppfyllt

K= Delvis uppfyllt

L= Ej uppfyllt

Kanotpaddling på Helge å

16



Kvalitet i korthet Sedan 2007 deltar Älmhults kommun i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Kvalitet i korthet. Projektet har till syfte att ge en bild av kommunens verksamhet utifrån medborgarperspektivet.

Antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till 130 stycken 2010.

I Kronobergs län deltar förutom Älmhult också Alvesta, Mar-karyd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Kommunerna har i samarbete gjort ett gemensamt presentationsmaterial.

De olika måtten är indelade i fem grupper:• Tillgänglighet• Delaktighetochinformation• Trygghet• Effektivitet • Samhällsutveckling

Nedan presenteras ett urval av måtten. Den totala redovis-ningen finns på kommunens webbplats www.almhult.se. Vissa mått finns för alla kommuner i landet och där anges genomsnittet i riket (rikssnitt). För övriga mått anges genom-snittet bland deltagande kommuner i Kvalitet i korthet.

Hur bra är informationen på kommunens webbplats?

Ett externt företag har under hösten ringt kom-munen i ett antal enkla frågor. Företaget grade-rade bemötandet från handläggarna i gott, med-elgott och dåligt. Andelen gott var 81 procent, vilket är mycket bättre än 2009 då det var 46 procent. I undersökningen noterades inget dåligt bemötande. Under 2010 har en bemötandeutbild-ning genomförts för vissa grupper i personalen.

Av samtalen som ringdes i undersökningen kom 75 procent kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga. Det gav en tredje-placering för Älmhult bland alla kommunerna i mätningen. I undersökningen skickades också e-post till kommunerna. I den mätningen hamnade Älmhult på andra plats med en svarsfrekvens på 95 procent inom två dygn.

Sveriges kommuner och landsting har låtit göra en undersökning av alla kommuners webbplat-ser. Undersökningen omfattar cirka 200 frågor. Svaret på varje fråga ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Älmhult har förbättrat sitt resultat från 70 procent 2009 till 74 procent 2010.

Hur många av medborgarna får ett gott bemötande när de ringer till kommunen i en enkel fråga?

Tillgänglighet

MindrebraBra

Delaktighet och information

MindrebraBra

17



Året då medborgarundersökningen gjordes: Uppvidinge 2007, Alvesta 2008, Markaryd 2009 och Växjö, Tingsryd samt Älmhult 2010.

MindrebraBra

KommunVilket omsorgs-

och serviceutbud har hemtjänsten?

Vad är kostnaden per vårdtagare

inom hemtjänsten?

Hur nöjda är vårdtagarna med

sin hemtjänst?

Andel (%) av maxpoäng

Kronor/vård-tagare/2009

NKI-index (1-100)*

Alvesta 79 117 583 80

Markaryd 67 89 330 83

Tingsryd 76 88 853 84

Uppvidinge 58 109 070 78

Växjö 79 105 020 76

Älmhult 73 107 656 78

MindrebraBra

Är kommunen en attraktiv plats att leva och bo i?

Samhällsutveckling

Under våren genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en enkätundersökning, kallad medborgarun-dersökning, bland ett urval av Älmhults kommuns invånare. I den del som mäter hur det är att bo och leva i kommunen är trygghet en av åtta faktorer. I undersökningen fick trygghet betygsindexet 57 av 100 möjliga.

Under året har även Polisen genomfört en trygg-hetsmätning. Mer information finns under Folk-hälsa på sidan 70.

I tabellen redovisas vilken service kommuninvå-narna kan få av kommunens hemtjänst, kostnaden samt hur nöjda brukarna är. Nöjdheten har Social-styrelsen mätt genom en enkätundersökning. Sta-tistiska centralbyrån (SCB) har bearbetat resultaten utifrån Nöjd-Kund-Index. Utifrån svaren har SCB gjort bedömningen att gränsen för ”nöjd” går vid 55 och indexvärden på 75 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”.

Servicenivån anges utifrån hur många poäng kom-munen fått av maximalt möjliga poäng på några olika frågor, som till exempel hur många rum som städas och om den äldre har möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp.

Under våren genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en enkätundersökning, kallad medborgarun-dersökning, bland ett urval av Älmhults kommuns invånare. Det sammanfattande betygsindexet för hur invånarna bedömer kommunen som en plats att bo och leva i blev 60 av 100 möjliga. Utifrån undersökningen är det främst förbättringar inom bostäder, kommersiellt utbud och arbetsmöjlighe-ter som kan höja betyget.

Trygghet

Hur bra är kommunens hemtjänst?

Effektivitet

* NKI=Nöjd-Kund-Index, Maxpoäng är 100

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?

Året då medborgarundersökningen gjordes: Uppvidinge 2007, Alvesta 2008, Markaryd 2009 och Växjö, Tingsryd samt Älmhult 2010.

18



Nettoinvesteringarna 2010 uppgår totalt till 53 472 tkr vilket är 72 937 lägre än budget. Huvuddelen av gjorda investering-ar finns på tekniska förvaltningen cirka 44 mkr och mindre på kommunledningsförvaltningen (KLF), utbildningsförvalt-ningen, socialförvaltningen och de övriga förvaltningar.

Inom kommunledningsförvaltnignen har investeringar gjorts på utbyggnad av bredbandsnätet. Det utgår ifrån stamnäts-projektet och kompletteringar i tätorten, både med att lägga ned slang och fiber och att lägga ner enbart slang för framtida bruk.

Kost- och måltidsservice har genomfört investeringar i mat-salar på Gemöskolan, Klöxhultsskolan och Linneskolan upp-gående till 297 tkr.

IT-verksamheten har under året påbörjat byte av så kallad IT-klientplattform för alla användare inom kommunens för-valtningar. Samtidigt pågick en satsning på bättre säkerhet i kommunens IT-miljöer. Projekten fortsätter under 2011-2012 och beräknas totalt uppgå till cirka 5 mkr.

Tekniska förvaltningens investeringsvolym för 2010 uppgick till 44 mkr. Flera stora projekt som var planerade för 2010 blev försenade som till exempel multibassängen i Haganäs, ny vatten- och avloppsledning Delary-Hallaryd-Älmhult, ny pumpstation på Bäckgatan men också lakvattenreningsan-läggning i Äskya, terminalområde och nytt industriområde i Froafälle.

Multibassäng i Haganäs var på upphandling i slutet av året och byggstart beräknas för mars 2011. Investeringsutgift till detta beräknas till cirka 45 mkr. Pumpstation på Bäckgatan är nu upphandlad och omläggning av tryckledningen på Gott-hardsgatan pågår, investeringen beräknas uppgå till 7-8 mkr.

Anläggning av lakvattendammar skulle ha börjat i höstas men blev försenad på grund av det tidiga snöfallet, beräknad utgift 17 mkr.

Utredningen om alternativa lösningar för reservvattentäkt för Älmhult är klar och den mest fördelaktiga lösningen enligt utredningen är att hämta vatten från Helgeå i Delary som

ett första steg. I samma projekt ingår avloppsledning för att hämta spillvatten från Hallaryd och Delary. Därmed skulle redan föråldrade reningsverk i Delary och Hallaryd kunna slopas. Projektet planeras starta till våren 2011 genom att samla data för att få en systemhandling och underlag för en vattendom. Projektet beräknas kosta mellan 74-104 mkr. För övrigt pågår en utredning om förekomsten av ovidkommande vatten i spillvattenledningar, en utredning om bevakning av skyddsområden för vattentäkter, upprustning av vatten- och avloppsverk samt uppdatering av pumpstationer. Va-sanering pågår inte i den önskade takten trots ett stort anslag, då andra projekt bedömts vara mer viktiga.

Under hösten har ombyggnad av Oxtorget påbörjats för att få bättre tillgänglighet för busstrafiken i centrala Älmhult. Den tidiga vintern var orsak till att slutförandet försenades. Under våren 2011 beräknas ombyggnationen vara klar och Oxtorget får ett helt nytt utseende och funktion. Investerings-utgiften kommer att uppgå till 2 mkr.

För gator och vägar pågår också förlängning av Källargatan till Haganässkolan och förlängning av gång- och cykelväg på Gotthardsgatan.

Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning har under 2010 börjat ombyggnation/anpassning av Haganässkolans hus C och D. I projektet ingår ombyggnation av fordonsprogram-met, flyttning och bygg av nya klassrum för kemiundervis-ning och ombyggnation av hus A och B till Internationella skolan. Den andra delen beräknas starta efter nyår och vara klar till skolstarten hösten 2011. Total investeringsutgift be-räknas till cirka 31 mkr.

Projektering för om- och tillbyggnad av Liatorps skola/för-skola har skett med en planerad byggstart till februari 2011. Detta projekt är beräknat till cirka 10 mkr.

Projektering av Blåljushuset pågår, och byggstart planeras till hösten 2011. En kalkylerad investering på 65 mkr som ska rymma räddningstjänsten, polisen och ambulansen med gemensam telefonväxel och reception. Den gamla stationen kommer därefter att fräschas upp och göras om till en mer funktionell kontorsmiljö.

Investeringsredovisning (tkr) 2010

Netto

redovisat 2009

Netto-

budget 2010

Inkomster Utgifter Netto

redovisat 2010

Budget-

avvikelse 2010

Kommunledningsförvaltningen 672 3 490 0 3 490 3 490 0

Tekniska förvaltningen 45 542 111 995 -21 43 758 43 737 68 258

- därav infrastruktur, skydd med mera 23 832 16 500 -21 12 413 12 392 4 108

- därav affärsverksamhet 6 878 64 500 0 6 143 6 143 58 357

- därav fastighetsförvaltning 14 831 30 995 0 25 202 25 202 5 793

Miljö- och byggnämnden 0 126 0 75 75 51

Kultur- och fritidsnämnden 1 316 2 203 0 1 384 1 384 819

Utbildningsnämnden 2 311 2 755 0 2 755 2 755 0

Socialnämnden 649 2 867 0 2 032 2 032 835

Konstfond 55 95 0 0 0 95

Internbank 0 2 878 0 0 0 2 878

SUMMA 50 545 126 409 -21 53 493 53 472 72 937

19



Tillgänglighetsanpassning pågick under året på både gator och vägar och fastigheter. Åtgärder har skett för cirka 1 mkr. Projektet kommer att fortsätta 2011 med en budget på 1 mkr för att genomföra åtgärder på gator och i fastigheter. Anpass-ning av lekplatser ingår i projektet.

Miljö- och byggnämnden har under 2010 köpt en personbil för 75 tkr. Bilen används i huvudsak av miljö- och byggin-spektörer i deras dagliga arbete.

Under 2010 har kultur- och fritidsnämnden investerat för 1 384 tkr. I Diö ishall gjordes ytterligare investeringar i ener-gibesparande åtgärder. Biblioteket har investerat i förbätt-ringar i biblioteksmiljön. På Älmekulla idrottsplats har re-noveringen av omklädningsbyggnaden påbörjats med bland annat ny ventilation. Därutöver har nya badbryggor till Välje badplats i Virestad och nya gräsklippare till idrottsplatserna införskaffats.

Utbildningsnämnden investerade under 2010 för sammanlagt 2 755 tkr, varav 1 407 tkr på inventarier, 1 148 tkr på dator-utrustning och 200 tkr till skolornas utemiljö. Inventariein-köpen fördelade sig enligt följande: förskola och fritidshem 128 tkr, grundskola 244 tkr och gymnasieskola 1 035 tkr. Av investeringarna i datorutrustning avsåg 179 tkr förskola och fritidshem, 623 tkr grundskola och 346 tkr gymnasieskola. Utemiljöinvesteringarna på 200 tkr avsåg förskola.

Socialnämnden har 2010 investerat för 2 032 tkr, varav 263 tkr utgör inköp av sängar och madrasser och 1 604 tkr avser bilar. Utöver detta har 165 tkr investerats i ett bårhus på Alm-gården.

investeringsbudget2007-2010 Kommunfullmäktige fastställde 2006-11-29 den totala in-vesteringsbudgeten för åren 2007-2010 till 170 000 tkr. Ett tillägg till beslutet skedde inför budget 2009 då kommun-fullmäktige beslutade utöka tekniska förvaltningens budget med 128 244 tkr. Inför budget 2010 utökades tekniska för-valtningens budget med ytterligare 14 500 tkr. Den totala in-vesteringsbudgeten för kommunen (samtliga nämnder) åren 2007-2010 är därmed 312 744 tkr. Det tillkommer en til-

läggsbudget från 2006 på 1 755 tkr. Totalt blir investerings-budgeten 314 499 tkr.

Redovisat överskott på total budget 2007-2010 på 72 937 tkr kommer inte att tilläggsbudgeteras eftersom en ny investe-ringsbudget för mandatperioden 2011-2014 är beslutad.

Till internbanken som nämnder/förvaltningar kan ansöka ur anslogs totalt 12 000 tkr under perioden 2007-2010. Totalt har 9 122 tkr fördelats ut enligt nedan:

IT-projekt (MIR/IMIR) 2 182 tkr Bockatorp 700 tkr Energisnål gatubelysning 3 000 tkr Inventarier kost- och måltidsservice 550 tkr Ombyggnation Haganässkolan 469 tkr IT-plattform 327 tkr Bredband 1 894 tkr

INVESTERINGAR 2007-2010

Avstämning av investeringsbudget 2007-2010 Belopp, tkr

Ursprunlig investeringsbudget för mandatperioden 170 000

Utökning tekniska förvaltningens budget 2009 128 244

Utökning tekniska förvaltningens budget 2010 14 500

Investeringsbudet mandatperioden 312 744

Tilläggsbudget från 2006 1 755

Total budget 2007-2010 314 499

Redovisat 2007 75 960




Summa redovisat förbrukning 2007-2010 241 562

Älmhults Musikkår

20



Exploateringsverksamhet Småhustomter och industritomter som kommunen produ-cerar för försäljning klassificeras som omsättningstillgångar i balansräkningen. Vid försäljning sker redovisning löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Eftersom samt-liga poster hänförliga till ett exploateringsprojekt inte ingår i exploateringsnetto sker en slutredovisning i årsredovisningen av aktuellt exploateringsområde enligt av kommunen til-lämpad redovisningsprincip. I årsredovisningen för 2010 har inget exploateringsområde slutredovisats.

Etapp 2 i kvarteret Paradiset var klar i hösten 2009 med 26 småhustomter och reserverat område för gruppbebyggelse. Försäljningen av tomter började i december samma år. För-

säljningen av tomter under 2010 var inte så intensiv trots gynnsam byggmarknad. Det finns lediga tomter kvar i ex-ploaterade etapper i Paradiset.

Upphandling av del 2 i etapp 2 pågår och beräknas starta till våren 2011. Ett helt nytt bostadsområde Vena planeras norr om Paradiset och marken har redan förvärvats. Exploatering av Haganäsområde och handelsområdet håller på att detalj-planeras i samråd med Trafikverket och IKEA.

För övrigt planeras flera nya bostadsområden - i Diö vid Kattsjön, i Hökhult vid Sydvästra Möckeln och i Stenbrohult. Nya industriområden planeras i Froafälle söder om Södra Ringvägen på båda sidor av järnvägen.

Projektbenämning Beskrivning av projekt Projekt startade Projekt färdigställdes

Investerings-utgift tkr perioden

2007-2010

Exploatering

Paradiset etapp I* Nytt bostadsområde 2006 2008 20 856

Maskrosen Nytt bostadsområde 2007 2009 4 600

Paradiset etapp II nytt bostadsområde 2008 2009 18 998

Gator och gång och cykelvägar

Stortorget Omyggnad av stenbeläggning, lyset med mera 2007 2008 2 958

Cirkulationsplats Danska vägen** Ny cirkulationsplats på Danska vägen 2008 2009 1 068

Byte av gatljusarmaturer Kvicksilverlampor till högtrycksnatrium 2008 2010 6 244

Oxtorget Ombyggnad av Oxtorget 2010 2011 1 752

Vatten och avlopp

Stallgatan Omläggning av va-ledningar 2007 2007 2 960

Bäckgatan Ny vattenledning 2007 2008 1 302

Övervakningssytem vattentäkter Elektronisk övervakning av vattenskyddsområden 2007 2012 2 855

Avloppspumpstation Bäckgatan Inklusive ny tryckledning på Gotthardsgatan 2009 2011 2 163

Avfallshantering

Kranbil Kran för lyft av containrar 2007 2007 1 869

Utvidgning av avfallsanläggning Ny deponi med geologisk bariär 2008 2009 4 850

Sopbil med flerfack Med extra fack för organiskt avfall 2009 2009 1 600

Lakvattenrening Dammar för rening av lakvatten 2010 2011 427

Verksamhetslokaler

Ekebo äldreboende* Om- och tillbyggnad 2006 2008 35 482

Särskola Klöxhult Nybyggnation 2007 2008 6 490

Norregårds förskola Om- och tillbyggnad 2008 2009 9 089

Virestad Pelletspanna 2008 2008 2 851

Linnéskolan Spill- och dagvatten 2009 2009 2 356

Haganässkolan Ombyggnad program 2010 2011 14 514

Silverdalen Skatepark, ungdomsverksamhet 2010 2010 1 507

Räddningstjänsten

RAKEL*** Kommunikationsmasten med mera 2007 2008 918

Hävare Utryckningsfordon 2009 2009 4 111

* Total investeringsutgift för Paradiset är 26 128 tkr och för Ekebo 36 282 tkr. ** Efter bidrag från Vägverket om 1 500 tkr. *** Radiokommunikation för effektiv ledning.

21



Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområden: • Produktionochleveransavdricksvattentillabonnen- terna • Avledningochreningavabonnenternasavloppsvatten • Avledningocheventuellreningavdagvatten

Personal Avdelningen har 8 driftstekniker som driver verken och 3 rör-nätstekniker för ledningsunderhåll. Ledningen består av en va-chef, en va-ingenjör och en trainee.

Verksamhetens resultat VA-verksamheten visar ett nollresultat efter att 62 tkr reserve-rats i balansräkningen som en upplupen intäkt. I årets resultat ingår en intern debitering till gator och vägar för avvattning av allmänna ytor och skötsel av brandposter.

Planering Planering för framtida klimatpåverkan finns idag i alla pro-jekt. Det kan gälla reningsverk, vattenverk och ledningar. Ökad och häftigare nederbörd, varmare klimat och högre grundvattennivåer är starka parametrar som påverkar va-systemet.

Det som ständigt står på planeringsagendan är: • Minskaförekomstenavovidkommandevatten • Vattensäkerhet • Dagvattenfördröjning • Energieffektivisering • Ledningskondition Dricksvatten Arbetet med att utreda reservvattentäkt till Älmhult har slut-förts och ett beslut om ny vattentäkt togs efter nyår. Beslutet innebär att en ny vattentäkt till Älmhults vattenverk byggs i Delary och att en råvattenledning läggs mellan Delary och Älmhult. Åtgärder görs i befintligt vattenverk för att säkra framtida drift.

Utredning av skyddsområden för de sista vattentäkterna på-går, sedan skall revidering av de gamla skyddsområdena på-börjas.

• Måluppfyllelse vattenförsörjning Säker leverans av rent dricksvatten till abonnenterna. - Vissa incidenter har skett under året med leveransavbrott.

• Framtiden Älmhults tätorts framtida vattenförsörjning kommer att krä-va stora investeringar.

Avlopp Älmhults reningsverk fungerar bra med en god kväveavskilj-ning. När det gäller Hallaryds och Delarys avloppsrenings-verk så körs dessa på övertid. Dessa kommer framöver att ersättas med överföringsledningar till Älmhult när den nya råvattenledningen byggs.

I arbetet med ovidkommande vatten finns även med att kunna parera för framtida klimatförändringar. Målet är att mesta möjliga vatten rinner på ytan till grönområdena och ej direkt till dagvattenledningarna. Om vatten kommer ner i ledningar- na ska det kunna föras ut i fördröjningsmagasin.

För att få en bild av Älmhults tätorts påverkan på Drivån har en konsult och Jordbruksverket involverats.

• Måluppfyllelse avloppshantering Reducera förekomsten av ovidkommande vatten. - Kommunen har för mycket ovidkommande vatten. Arbetet för att kartlägga områden som bidrar med ovidkommande vatten pågår.

Exploateringsområden Under året har etapp 2:2 av exploateringsområdet kvarteret Paradiset färdigställts. Byggnationen av en ny pumpstation på Bäckgatan har påbörjats tillsammans med omläggning av en tryckledning i Gotthards gata.

• Framtiden En utredning av va-ledningar utmed sydvästra Möckeln har genomförts. Motivet är primärt att minska närsaltbelastning-en på sjön, men som en sekundär effekt möjliggörs framtida exploateringsmöjligheter i området.

Ledningsnäten Översvämningarna som vissa av kommunens abonnenter drabbades av i somras har inneburit extra kostnader. Utred-ningarna efter skyfallen drar med sig både utredningskostna-der som kostnader för åtgärder. En dagvattenutredning pågår för att vidta åtgärder i Eneryda i syfte att minska översväm-ningar i fastigheter.

• Framtiden Investeringar på ledningsnäten kommer att behövas framöver. Tid för utredning, beslut och behov styr investeringstakten.

1.6 Vatten- och avloppsredovisning

22



Resultaträkning, vatten- och avloppsredovisning 2010, (tkr) Not Bokslut 2009

Bokslut 2010

Verksamhetens intäkter Not 1 28 509 29 928

Verksamhetens kostnader Not 2 -19 126 -18 717

Avskrivningar Not 3 -6 918 -6 676

Verksamhetens nettokostnader 2 465 4 535

Finansiella intäkter Not 4 0,0 0

Finansiella kostnader Not 5 -4 715 -4 535

Resultat före extraordinera poster -2 250 0

Extraordinära poster Not 1 1 250 0

Redovisat resultat -1 000 0

Balansräkning, vatten- och avloppsredovisning 2010, (tkr) Not Bokslut 2009

Bokslut 2010

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiellaanläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 6 118 391 115 469

Maskiner och inventarier Not 7 3 088 3 562

Pågående arbeten Not 8 2 748 5 393

Summamateriellaanläggningstillgångar 124 227 124 424

Kortftristiga fordringar Not 12 0 62

Summaanläggningstillgångar 124 227 124486

SUMMA TILLGÅNGAR 124 227 124 486

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Eget kapital Not 9 -6 941 -6 941

Summaegetkapital -6941 -6941

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar pensioner Not 10 43 65

SKULDER

Långfristiga skulder Not 11 131 000 131 362

Kortfristiga skulder Not 12 125 0

Summaskulder 131 125 131362

SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 124 227 124 486

Pensionsförpliktelser Not 13 1 744 1 742

23


Noter till resultaträkning vatten- och avloppsredovisning (tkr)

År20092010 Not1 Verksamhetensintäkter Konsumtionsavgifter 25 805 26 083 Anläggningsavgifter 2 334 3 222 Övriga intäkter 370 623 Summa 28509 29928 Extraordinära intäkter 1 250 0 Summa 29759 29928

Not2 Verksamhetenskostnader Kostnader för arbetskraft 3 967 4 250 Anläggnings och underhållsmaterial 1 518 1 052 Entreprenader och köp av verksamhet och tjänster 3 771 5 607 Övriga verksamhetskostnader (energi, data, reperationer och underhåll maskiner, med mera) 9 870 7 808 Summa 19126 18717

Not3 Avskrivningar Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade fysiska livslägden. Amortering görs med lika stora belopp över perioden, enligt metoden för så kallad rak (linjär) avskrivning.

År VA-ledningar 60 Vattenverk, avloppsreningsverk och pumpstationer 35 Fordon och arbetsmaskiner 10 Vattenmätare, maskinutrustning 5-10 Inventarier 3-5

Åretsavskrivningarfördelaspå: Bygnader och mark, tekniska anläggningar 6 595 6 347 Maskiner och inventarier 323 329 Summa 6918 6676

År20092010Not 4 Finansiella intäkter Summa 0 0

Not 5 Finansiella kostnader Intern ränta till kommunen 4 709 4 533 Externa räntor 6 2 Summa 4715 4535 Noter till balansräkning, (tkr) Not6 Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar Ingående behållning 104 799 118 391 Anskaffning 15 289 2 470 Avskrivningar -6 595 -6 347 Överfört från pågående arbeten 4 898 956 Summa 118391 115469

Ackumulerat anskaffningsvärde 228 612 232 037 Ackumulerade avskrivningar med mera -110 221 -116 568 Netto 118391 115469

Bokförtrestvärde Fastigheter för affärsverksamhet 118 391 115 469 Not7 Maskinerochinventarier Ingående behållning 2 849 3 088 Anskaffning 562 803 Avskrivningar -323 -329 Summa 3088 3562


Bokförtrestvärde Maskiner 1 385 1 806 Inventarier 964 897 Bilar och andra transportmedel 689 813 Övriga maskiner och inventarier 50 46 Summa 3088 3562

Pink ladies från Kulturskolan

24



År20092010Not8 Pågåendearbeten 2005 ARV Häradsbäck 50 0 2007-2008 ARV Delary och Hallaryd 273 273 2008-2009 Avloppspumpstation Bäckgatan 592 592 2009 Reservvattentäkt/råvattenfilter 356 356 2007-2009 Skyddsområde vattentäkter 242 0 2009 Vattenverk Häradsbäck 129 129 2009 VA-sanering 870 706 2009 Avrinningsplan Haganäs 78 78 2009 VA Bagåsvägen, Teknikgatan 158 158 2010 Va sanering 21 2010 Maskrosen utlöp dagvatten 93 2010 Utredning Handelsområde Haganäs 396 2010 Vattenverk Delary 87 2010 Vattenverk Häradsbäck 9 2010 Avloppspumpstation Bäckgatan 1 683 2010 Reservvattentäkt 519 2010 Skyddsområde vattentäkt 127 2010 Utbyggnad övervakningssystem 81 2010 Kväveutredning RV Älmhult 61 2010 Utredning SV Möckeln 23 Summapågående 2748 5393

Not9 Egetkapital Eget kapital vid årets början -5 941 -6 941 Årets resultat -1 000 0,0 Utgående balans -6 941 -6 941

Not10 Avsättningarpensioner Schablon tillämpas för beräkning av pensionsavsättning.Under antagande att medelåldern för vatten- och avlopps-verksamheten är samma som för kommunen, beräknas avsättningen som en andel av totala avsättningen baserat på antalet anställda. Pensionsavsättning, inklusive löneskatt utgående saldo 7 717 11 357 VA-verksamhetens andel, 8 av 1 388 0,56 % 0,58 % VA-verksamhetens del av totala avsättningen 43 65

År20092010 Not11 Långfristigaskulder Lån Swedbank, utgående värde 20 000 20 000 Lån från kommunen att täcka kapital- underskott 111 000 111 362 Summautgåendevärde 131000 131362

Inga amorteringar görs på Swedbankens lån. Kommunens genomsnittupplåningsränta låg 2010 på 3,30 procent. Vid beräkning av räntekostnaden som debiteras vatten- och avloppsverksamheten tillämpas intern ränta som 2010 låg på 4,0 procent.

Not12 Kortfristigaskulder Förutbetalda intäkter 125 0 Upplupna intäkter 0 62

Not13 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser 1 404 1 402 Löneskatt (24,26 %) 341 340 Summa 1744 1742

Schablon tillämpas för beräkning av pensionsavsättning. Under antagande att medelåldern för vatten- och avloppsverksamheten är samma som för kommunen, beräknas avsättningen som en andel av totala avsättningen baserat på antalet anställda.

Pensionsförpliktelsetotalt, utgåendesaldo 251093 243274 VA-verksamhetens andel, 8 av 1 388 0,56 % 0,58 % VA-verksamhetensdelavtotala avsättningen 1404 1402

Löneskatttotalt,utgåendesaldo 60915 59018 VA-verksamhetens andel, 8 av 1 388 0,56 % 0,58 % VA-verksamhetensdelavtotala avsättningen 341 340

24Folkdansuppvisning vid nationaldagsfirande i Virestads Hembygdspark Kajelund

25



Målsättningen med den ekonomiska analysen är att analyse-ra fyra viktiga perspektiv, resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Detta för att kunna identifiera ekonomiska problem i Älmhults kommun och därigenom klargöra huruvida kom-munen har en god ekonomisk hushållning eller ej.

Resultat och kapacitet Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämningsbi-drag (nettokostnadsandel).

% 2008 2009 2010

Verksamhetens nettokostnader 93,7 92,1 93,1

Avskrivningar 5,9 6,0 5,3

Nettokostnadsandel 99,6 98,1 98,4

Finansnetto 0,0 0,4 0,2

Nettokostnadsandelinklusivefinansnetto 99,6 98,5 98,6

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll-ning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag.

Av ovanstående tabell framgår att verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog i anspråk 93,1 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag under 2010. Vidare fram- går att kommunens avskrivningar har minskat med 0,7 pro-centenheter mellan 2009 och 2010. Det beror bland annat på att inom området maskiner och inventarier gjordes stora slutavskrivningar 2009 samt att en ändrad avskrivningsme-tod har börjat gälla 2010 som innebär att avskrivning inte görs på helår första året utan från den månad investeringen tas i bruk.

Finansnettot tar i anspråk 0,2 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är en förbättring med 0,2 pro-centenheter jämfört med 2009. Under 2010 har amortering på lån gjorts med 25 mkr som har minskat kostnadsräntor-na. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto tar i anspråk 98,6 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Det är en försämring med 0,1 procentenheter jämfört med 2009 och beror på att verksamhetens nettokostnader har ökat. Detta innebär att utrymmet för investeringar och amorteringar av lån utgörs av 5,3 procent (avskrivningarna) samt 1,4 procent som är utrymmet kvar till 100 procent, totalt 6,7 procent.

Kommunens nettokostnadsandel har under senare år legat kring – och oftast något under 100 procent - vilket speglar det faktum att kommunens resultat i allmänhet har balan-serat på gränsen för vad balanskravet medger. 2010 års net-tokostnad har ökat och skapar inte ett utrymme för ett bättre resultat. Mellan 2009 och 2010 har nettokostnaderna ökat med 6,5 procent och beror bland annat på att inlösen del av pensionsförpliktelse har beslutats och påverkar med 17,6 mkr. Avskrivningarna har minskat med 5,8 procent och beror på mindre investeringar än beräknat.

Skatteintäkter och utjämningsbidrag har under 2010 ökat med 6,2 procent jämfört med 2009 då ökningen var 1,1 procent. Den förbättrade ökningen jämfört med 2009 beror på ökad skatteunderlagstillväxt, ökat invånarantal samt att kommu-nerna fick ett konjunkturstöd för 2010. Skatteintäkterna gen-temot budget ökade med 17,2 mkr, varav 9,1 mkr berodde på ökat invånarantal Bokslutet bygger på SKL:s prognos från december 2010. I prognos från februari 2011 har slutavräk-ningen förbättrats med 561 tkr.

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad

% 2008 2009 2010

Investeringsvolym/nettokostnader 10 8 8

Avskrivningar/nettoinvesteringar 60 75 67

Kommunens nettoinvesteringar under år 2010 var 53,5 mkr. Det är en något högre investeringsnivå än 2009 då nettoinves-teringarna var 50,5 mkr. Kommunens olika investeringsprojekt finns redovisade på sidan 18.

Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av

investeringarna

(mkr) 2008 2009 2010

Kvar av skatteintäkter efter drift 36,7 47,4 45,6

Årets nettoinvesteringar 61,6 50,5 53,5

Självfinansieringsgrad(%) 60 94 85

Ej självfinansierat: 24,9 3,1 7,9

Varav:

Finansieringviarörelsekapitalet 24,9 3,1 7,9

Självfinansiering av investeringar 2006-2010

För år 2010 hade kommunen 45,6 mkr kvar av skatteintäkter och utjämningsbidrag när den löpande verksamheten och de fi-nansiella nettokostnaderna var finansierade, samtidigt uppgick nettoinvesteringarna till 53,5 mkr.

Relateras dessa två variabler till varandra erhålls kommunens själv- eller egenfinansieringsgrad av nettoinvesteringarna. Den uppgick till 85 procent under 2010. Detta innebar att 15 pro-cent (7,9 mkr) inte kunde självfinansieras och fick tas från rö-relsekapitalet.

1.7 Ekonomisk analys

47,4 45,6

36,736,7

43,2 50,5

53,5

75,9

44,9

61,6

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2006 2007 2008 2009 2010

Mkr

Återstående skatteintäkter Nettoinvesteringar

26



Årets resultat 2008 2009 2010

Årets resultat (mkr) 0,0 9,4 9,7

Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,0 1,5 1,4

Årets resultat/eget kapital (%) 0,0 2,0 2,0

Årets resultat på 9,7 mkr innebär att det egna kapitalet under året ökar. Inflationstakten räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna var 2,3 procent i december 2010. Det innebär att kommunen i stort sett klarar att inflationsskydda det egna kapitalet. Inflationsökningen är 9 741 tkr och årets resultat är 9 738 tkr. Det egna kapitalet kunde inte inflations-skyddas 2007 och 2008 men under 2009 fanns det ett över skott på 5,1 mkr mellan inflationsökning och årets resultat.

Årets resultat 2006-2010

Balanskravet Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall anges när och på vilket sätt det negativa resultatet skall regleras. Extraordinära poster, jäm-förelsestörande poster samt realisationsvinster ska inte räk-nas med.

Balanskravsresultatet för 2010 är 9,4 mkr enligt nedanstå-ende redovisning:

Årets resultat 9,7 mkr Realisationsvinster -0,3 mkr Summa 9,4mkr

Det innebär att 2010 års balanskravsresultat ökar den po-sitiva utveckling på balanskravet. En avstämning av balans-kravet från år 2000 redovisas nedan.

Avstämning mot balanskravet, mkr Bokslut 2010

Bokslut 2000-2009

Resultat +9,4 +15,4

Kvar att reglera 0,0 0,0

Balanskravsresultat för perioden 2000-2010 innebär att kommunen inte har något att återställa.

Soliditet

% 2008 2009 2010

Soliditet 63,0 60,0 61,2

Tillgångsförändring 8,7 7,1 0,0

Förändring av eget kapital 0,0 2,0 2,0

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick 2010 till 61,2 procent vilket var en ökning från föregående år med 1,2 procentenheter. Soliditeten har ökat eftersom skuldsättnings-gradens andel av de totala tillgångarna har minskat.

De pensionsförpliktelser som kommunen har och som redo-visas inom linjen och inte ingår i balansräkningen, uppgår till totalt 302 mkr. Läggs denna pensionsförpliktelsen in i ba-lansräkningen sjunker soliditeten från 61,2 procent till 23,2 procent. 2009 var siffran 20,8 procent.

Soliditet 2006-2010

Skuldsättningsgrad

% 2008 2009 2010

Total skuldsättningsgrad 37 40 39

varav avsättningsgrad 3 3 4

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 19 24 25

- varav långfristig skuldsättningsgrad 15 13 10

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens to-tala skuldsättningsgrad 2010 var 39 procent. Det är en sänk- ning gentemot 2009 med 1 procentenhet.

Om skuldsättningsgraden delas upp i kort- och långfristig skuldsättningsgrad har den långfristiga skuldsättningsgraden minskat och det beror på att låneskulden under året har minskats med 25 mkr. Den kortfristiga skuldsättningsgraden har ökat jämfört med 2009 och beror på att inlösen del av pensionsförpliktelse har beslutats att göras med 17,6 mkr.

Kommunalskatt

% Älmhults kommun

Krono-bergs län

Riket

Kommunalskatt (kr) 20,60 21,07 20,74

Total kommunalskatt exklusive kyrkoavgift (kr)

31,25

31,72

31,56

Den kommunala skattesatsen har varit oförändrad under 2010. Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick för år 2010 till 31,25 kr, vilket var 0,31 kr lägre än genomsnit-tet i riket och 0,47 kr lägre än genomsnittet i Kronobergs län.

Jämförs Älmhults kommuns skattesats med genomsnittet i ri-ket ligger kommunen 0,14 kr lägre.

10,4

0,0

2,7

9,4 9,7

0

2

4

6

8

10

12

2006 2007 2008 2009 2010

Mkr

60,0

63,0

69,6

61,2

68,5

50

55

60

65

70

75

2006 2007 2008 2009 2010

Pro

cen

t

27



Risk – kontroll Likviditeturettriskperspektiv 2008 2009 2010

Kassalikviditet (%) 61 68 54

Balanslikviditet (%) 61 68 54

Rörelsekapital (mkr) -55 -60 -90

Kassalikviditet 2006-2010

Kassalikvidetet är ett mått som mäter likviditet eller kortsik-tig betalningsberedskap. Den uppgick 2010 till 54 procent, vilket är 14 procentenheter sämre än året innan. Likvida medel har minskat med 30 mkr mellan åren och beror bland annat på att investeringarna ökade något samt att amortering av lån gjordes. Kortfristiga skulder har ökat med 11 mkr mellan 2009 och 2010. Ökningen beror på inlö-sen del av pensionsförpliktelsen. Av de kortfristiga skulder- na utgör semesterlöneskulden inklusive kompensationsledighet 19 procent. Tas denna skuld bort är kassalikviditeten 73 procent, vilket är en god betalningsberedskap.

Finansiellanettotillgångar(mkr) 2008 2009 2010

Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar

110,9

153,2

135,8

Kort- och långfristiga skulder 251,6 291,6 277,3

Netto -140,7 -138,4 -141,5

Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2010 försäm-rats från -138,4 till -141,5 mkr, en försämring med 3,1 mkr.

Finansiella nettotillgångar 2006-2010

Finansiella risker 2008 2009 2010

Summa långfristiga lån, (mkr) 110 105 80

Genomsnittlig ränta (%) 4,73 3,09 3,30

Snitträntebindningstid (år) 2,49 1,62 1,80

Lån med: (%)

- rörlig ränta 14 43 13

- bindningstid på 1-5 år 86 57 87

Lånen förfaller till betalning: (%)

Andel som förfaller inom 0-2 år 64 90 87

Andel som förfaller inom 2-5 år 36 10 13

Låneskuld 2006-2010

Under 2010 har de långfristiga lånen minskat med 25 mkr. Kommunen har totalt en låneskuld på 80 mkr som är förde-lad på fem olika lån. Alla lån har en bindningstid på max fem år. Riskerna sprids genom att lånen har slutförfallodatum spridda på en femårsperiod samt att ett lån har rörlig ränta.

Borgensåtagande(mkr) 2008 2009 2010

Kommunägda företag: 194,5 270,3 267,8

- varav Älmhultsbostäder AB 188,8 262,7 260,5

- varav AB Älmhults kommunala industrifastigheter

4,5

6,5

6,5

- varav Älmhults Terminal AB 1,2 1,1 0,8

Stiftelsen Orangeri och Kunskaps-centrum Carl von Linné

3,5

3,5

3,5

Älmhults idrottsförening 2,1

Egna hem och småhus 0,7 0,6 0,5

Summaborgensåtagande 198,7 274,4 273,9

Kommunens borgensåtagande uppgick 2010 till 273,9 mkr. Av kommunens totala borgensåtagande är 260,5 mkr bevilja-de till kommunens helägda bostadsbolag, Älmhultsbostäder AB. Från och med 2008 har kommunen också borgensåta-gande till Älmhults Terminal AB samt Stiftelsen Orangeri- och Kunskapscentrum Carl von Linné. Nytt borgensåtagande 2010 till Älmhults idrottsförening på 1,2 mkr .

Borgensåtagande 2006-2010

8070 70

110 105

0

20

40

60

80

100

120

2006 2007 2008 2009 2010M

kr

274,4

154,3

172,5 198,7

273,9

0

50

100

150

200

250

300

2006 2007 2008 2009 2010

Mkr

-140,7 -138,4

-116,1

-141,5

-84,2

-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

2006 2007 2008 2009 2010

Mkr

6461

68

54

42

40

45

50

55

60

65

70

2006 2007 2008 2009 2010

Pro

cen

t

28


Pensionsåtagande (mkr) 2008 2009 2010

Pensioner som kortfristig skuld 20,3 22,2 25,7

Avsättning till pensioner 3,3 6,4 9,2

Pensioner äldre än 1998 244,2 251,1 243,3

Summa pensionsskuld 267,8 279,7 278,2

Särskild löneskatt 59,2 60,9 59,0

Total pensionsskuld 327,0 340,6 337,2

Kommunens pensionsskuld 2010 uppgick till 278,2 mkr va-rav 243,3 mkr ligger inom linjen. Det innebär att 87 procent av kommunens pensionsskuld inte finns upptagen i balansräk-ningen. Det är en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2009. Pensioner äldre än 1998 har minskat med 7,8 mkr mellan 2009 och 2010 och beror på att basbeloppsuppräk-ningen är negativ.

Finansiellmålsättning,budgetföljsamhetochprognossäkerhet

(mkr) 2008 2009 2010

Budgetavvikelse Årets resultat - 1,8 9,0 11,7

Prognosavvikelse oktober - 0,6 8,4 - 16,9

Finansiellmålsättning

Årets resultat skall vara minst 1 pro-cent av bruttokostnaden (%)

0,0

1,2

-

Årets resultat ska vara minst 1 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag

-

-

1,4

En viktig del för att nå och bibehålla ”god ekonomisk hus-hållning” är att det finns en god budgetföljsamhet i kommu-nen. Följsamheten har varit god de senaste åren. Den stora differensen 2010 mellan prognos och årets reslutat är att in- lösen del av pensionsförpliktelse har beslutats med 17,6 mkr som påverkat resultatet. Räknas detta bort är skillnaden + 0,7 mkr.

Nämndernas resultat var 18,8 mkr i avvikelse mot budget och det var en förbättring med 2,4 mkr jämfört med prognos oktober. Efter avdrag för oförutsett var resultatet 7,9 mkr. I nämndsredovisningarna redovisas nämndernas avvikelse mot budget och oförutsett.

Ett nytt finansiellt mål beslutades för 2010 och innebär att årets resultat kopplas till skatteintäkter och utjämningsbidrag i stället för bruttokostnader. Målet förändras då på samma sätt som skatteutvecklingen.

Det finansiella målet är att resultatet skall vara minst 1 pro-cent av skatteintäkter och utjämningsbidrag Resultatmålet blev 1,4 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag vil-ket innebar att kommunen har uppnått sin finansiella mål-sättning och god ekonomisk hushållning.

Kommuninvest,ekonomiskförening Älmhults kommun har i mars 2009 ingått en solidarisk bor-gen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga dessa medlemmar i Kommuninvest ekono-misk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördel-ningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett even-tuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Älmhults kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 mkr och totala tillgångar till 178 833 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktel-serna uppgick till 20 mkr och andelen av de totala tillgång-arna uppgick till 0,8 mkr.

Älmhults kommun har under 2010 tecknat ett förlagslån på 2,9 mkr som redovisas som en långfristig fordran i balans-räkningen. Förlagslånet är på 30 år och ränta erhålls varje kvartal.

Kommunalförbund Älmhults kommun är med i Södra Smålands Regionförbund. Här ingår bland annat Länstrafiken Kronoberg.

Möckelns badplats

29



Ekonomichefens avslutande kommentar Budgetåret 2010 började dämpat som en följd av den finan-siella kris som var under 2009. Regeringen gav kommunerna ett engångsbidrag i form av ett konjunkturstöd för att klara verksamheterna utan större neddragningar. Älmhult fick en positiv befolkningsökning på 227 invånare jämfört med bud-get. Detta gav ett tillskott på 9,1 mkr. Del av detta tillskott har använts till att inrätta en tjänst som näringslivsutveck-lare samt bidrag till en konstgräsplan. Skatteprognosen blev bättre i februari 2010 och har sedan legat på en stabil nivå. I skatteprognosen för december 2010 var slutavräkningen för 2010 betydligt bättre än budget och berodde på en återhämt-ning i ekonomin.

Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekordartad 2010. Efterfrågan har aldrig ökat så mycket, i moderna tid. Natur-ligtvis beror det delvis på att nedgången var stor 2009.

En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar på framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt. Arbetsmarknaden förbättras och an-tal arbetade timmar är nu uppe i den nivån som var andra kvartalet 2008.

Årets resultat för 2010 är ett plus på 9,7 mkr. I resultatet finns en inlösen del av pensionsförpliktelse på 17,6 mkr. Denna inlösen kan göras eftersom resultatet var 26 mkr efter oktoberprognosen.

Balanskravsresultatet är ett plus på 9,4 mkr. Det finns inga underskott att återställa och det är positivt inför framtida budgetar.

Det finansiella målet, att årets resultat ska vara minst 1 pro-cent av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppfylls i bok-slut 2010.

Under 2010 har medel från oförutsett kunnat användas uti-från beslutade riktlinjer. Det är endast utbildningsnämnden som har använt oförutsedda medel och då endast en del av vad som var möjligt. Det visar att nämnderna tar ett stort ansvar för sin budget och att den effektivisering av verksam-heten som gjordes 2009 finns kvar ute i organisationen.

Investeringarna 2010 är sista året för den investeringsplan som beslutades för 2007-2010. Det innebär att inget tilläggs-budgeteras till 2011. En ny investeringsplan för 2011-2014 beslutades av kommunfullmäktige i november 2010.

Stora investeringar finns i investeringsplanen, vilket ställer krav på långsiktig finansiering samt att årets resultat måste stärkas framöver för att vara en del i finansieringen.

Den 1 november 2010 hade befolkningen ökat med 31 in-vånare jämfört med 1 november 2009 och det ger ökade skatteintäkter 2011 på drygt en miljon kronor. Fler invånare är också en förutsättning för att kunna klara ökade investe-ringsbehov.

Hösten 2010 beslutade kommunfullmäktige om ”Över- och underskottshantering i Älmhults kommun” Dokumentet ska börja gälla från och med bokslut 2011. En ny del är att en bokslutsdialog ska ske mellan kommunstyrelsen och respek-tive nämnd där frågor gällande resultatet ska diskuteras och därmed hur över- eller underskott faller ut.

Under 2011 ska respektive nämnd bestämma hur över- res-pektive underskott ska hanteras inom nämndens område. Ut-gångspunkten är kommunfullmäktiges beslut.

Det finns yttre faktorer som påverkar kommunens ekonomi. 2008 tillsattes en utjämningskommitté som skulle titta på olika delar inom utjämningssystemet. Kommittén ska lämna ett förslag den 30 april 2011. Hur och i vilken utsträckning detta påverkar Älmhults kommun får framtiden utvisa, men att det påverkar är helt klart.

Budgetåret 2011 börjar med ett resultat som understiger det finansiella målet. Större eller mindre förändringar samt beslut om att friskolor ska etablera sig i Älmhult, gör att det ställs ännu högre krav på effektivitet och kostnadsmedvetenhet ute i verksamheterna.

Samtidigt som ekonomin är ansträngd är det ändå viktigt att ha framtidsperspektiv för att utveckla Älmhults kommun, där det ska vara bra att leva och bo i samt en internationellt och nära synsätt.

Inga-Lill Fritsch Ekonomichef

30



Bolagets verksamhet Syftet med bolaget är att stödja en utveckling av näringslivet i Älmhult. Detta sker med hjälp av olika verksamheter. Hu-vudfastigheten är ett industrihotell bestående av fyra byggna-der i kvarteret Plåtslagaren. Detta har en inriktning på indu-stri/service/handel. Lokalerna är relativt billiga och fungerar som en växtgrund för nya företag. Det verkar också för att ge ett ökat utbud av handel och service i Älmhult.

Bolaget äger även Älmhults station och ett glasfibernät.

Årets resultat Det är första helåret med stationen i bolaget. Det har inne-burit vissa grundkostnader och förändringar. Taxis flytt till ett annex har genomförts, vilket innebär att den totala ytan nu är större. Tanken att låta pizzerian ta över gamla taxi har utretts. Den innebär att hyresgästen tar på sig investeringarna kopplade till rörelsen. Bolaget förbättrar avlopp, brandlarm och fastighetsknutna delar. Resultatet för stationen stannar på ett litet minus beroende på de utredningar kring pizzeria och brandsskydd som helt skrivits av 2010. Den hårda vin-tern ökar driftskostnaderna.

Lokalerna i Plåtslagarn har i stort sett varit helt uthyrt under hela året. Inga hyresförluster har uppstått och inga större re-noveringar har genomförts. Resultatet försämras av en myck-et svår vinter. Både januari, februari och december var myck-et snörika och kalla. Detta orsakar högre energikostnader än normalt och stora kostnader för snöskottning, sandning med mera. Intäkterna är högre än beräknat och betydligt större än kostnaderna. Intäkterna har ändå minskat med den satsning på en företagskuvös som gjorts och där industribolaget sva-rar för lokalkostnaden.

Under året har kostnaderna för glasfibernätet varit låga och för första gången redovisar denna verksamhet ett rejält över-skott. Bolagets gemensamma kostnader orsakar det negativa resultatet på 102 627 kronor. Omkostnaderna följer budget. Under året gjorde industribolaget en insats för att rädda Stif-telsen Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné. En skuld till kommunen på 500 000 kronor betaldes med ett lån från industribolaget. Trots detta gick stiftelsen i konkurs. In-dustribolaget beräknas förlora cirka 400 000 kr av lånet och den förlusten har belastat 2010.

Framtiden 2011 började dåligt. Vintern orsakade en skada i Plåtslagaren som inte täcks av försäkringen. Kostnaden beräknas till cirka 200 000 kronor. Ett par uppsägningar har aviserats, effekten är något oklar. Det finns efterfrågan på denna typ av lokaler, varför förhoppningen är att hyresintäkterna ändå skall hållas uppe. Under året bör taken ses över och viss renovering ske för att undvika framtida skador. Den allmänna situationen är att det blir allt fler lediga lokaler i centralorten och det kan påverka efterfrågan i framtiden.

I stationen kommer den nya större pizzerian att bli klar. Det innebär ökade intäkter och ökad attraktivitet för stationshu-set. Förändringar innebär också investeringar i fastigheten från fastighetsägaren med cirka 500 000 kr. Ett nytt brand-larmssystem behöver upphandlas och installeras och kommer att kosta cirka 300 000 kronor.

För stadsnätet finns inga kända förändringar. Likviditeten är god och lånen skall minskas med en miljon kr.

Genom förändringar i den politiska organisationen kommer även styrelsen för industribolaget att ändras. Antalet ledamö- ter kommer att öka från tre till fem. Bolagets inriktning kom-mer att ses över genom nya ägardirektiv. En ny vd skall utses.

ÄLMHULTS TERMINAL AB

AB ÄLMHULTS KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER

RESULTATRÄKNING 2009 2010

Intäkter 3 356 3 655

Fastighetskostnader -1 633 -1 892

Bruttoresultat 1 723 1763

Övriga kostnader -552 -424

Avskrivningar -1 026 -1 003

Rörelseresultat 145 336

Finansiella intäkter 4 6

Finansiella kostnader -187 -69

Nedskrivning kortfristig fordran 0 -400

Resultatefterfinansiellaposter -38 -127

Bokslutsdispositioner 46 24

Skatt på årets resultat -2 0

Årets resultat 6 -103

1.8 Kommunala bolag


Intäkter 821 867

Fastighetskostnader 0 0

Bruttoresultat 821 867

Övriga kostnader -289 -448

Avskrivningar -352 -371

Rörelseresultat 179 48

Finansiella intäkter 0 0

Finansiella kostnader -50 -40

Resultatefterfinansiellaposter 128 8

Bokslutsdispositioner 90 118

Skatt på årets resultat 0 0

Årets resultat 218 126

31



Bolagets verksamhet Älmhults Terminal AB startade sin verksamhet i början av 1990-talet. Bolaget ägs till en tredjedel av Älmhults kommun, IKEA AB och CargoNet AS. Syftet är att genom en terminal i Älmhult svara för combitransporter. Med combitransporter menas transporter med växelflak, kombiflak och containrar som förs mellan väg och järnväg. Kombiterminalen är öppen för alla företag. Anläggningen är i dagsläget utarrenderad till CargoNet AS.

Årets resultat Terminalbolaget har haft ett kämpigt år under 2010. I och med finanskrisen för två år sedan sjönk transporterna dras-tiskt. De hårdare tiderna gjorde även att företag sökte olika möjligheter att effektivisera sina transporter. Det sker bland annat genom direkttransporter där den externa lagerdelen hoppas över. Älmhultsterminalen har drabbats av båda dessa förändringar som minskar behovet av terminaltjänster.

År 2010 blev också ett mycket svårt år ur vädersynpunkt. Både början av året och slutet innebar mycket kallt väder och snö som skapade stora järnvägsproblem. Denna väderproble-matik har också påverkat siffrorna negativt.

Innan marknaden för terminaltjänster föll låg Älmhultstermi-nalen nära sitt driftstak. Arbetet med en säkrare och bättre terminal har fortsatt. En utredning om framtida utbyggnad har fullföljts. Utbyggnaden kommer att bli aktuell igen när terminalen börjar närma sig sitt produktionstak.

Framtiden Av siffrorna att döma tycks marknaden ha bottnat i mitten av året. Därefter har en försiktig ökning skett. Den viktigaste kunden har en expansiv marknad och förhoppningen är att terminalbolaget under 2011 skall börja återfå den marknad som tidigare varit sjunkande.

ÄLMHULTS BOSTÄDER AB


Intäkter 74 012 95 965

Fastighetskostnader -75 046 -63 174

Bruttoresultat -1034 32791

Övriga kostnader -4 633 -5 096

Avskrivningar -125 -78

Rörelseresultat -5792 27617

Finansiell intäkter 299 980

Finansiella kostnader -10 360 -15 503

Resultatefterfinansiellaposter -15853 13094

Bokslutsdispositioner 2 150 -3 206

Skatt på årets resultat 3 069 -1 315

Årets resultat -10 364 8 573

Bolagets verksamhet Bolaget startades 1989 och skall inom Älmhults kommun för- värva, avyttra äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, lokaler och därtill hörande kollektiva anordningar. Bolagets syfte är att med tillämpning av kommu-nal självkostnads - och likställighetsprincip främja bostads- försörjningen i Älmhults kommun.

Årets resultat Året visar på ett positivt resultat, anledning är att det under året sålts en del fastigheter i det gamla beståndet.

Fortfarande en relativt god situation för vakanser. De vakan-ser som tynger är i nyproduktionen. Ytterligare nedskriv-ningsbehov aktualiserades av den senaste nyproduktionen.

Renovering och ombyggnad av kvarteret Jakob etapp 1 avslutas med att 12 lägenheter färdigställts under detta räken-skapsår. Alla lägenheter är uthyrda och marknaden har mot-tagit förändringen till det positiva.

Framtiden Med tanke på den ekonomiska återhämtning som sakta men säkert skett under året kan bolaget arbeta vidare på den in-slagna vägen. Bolaget har under året arbetat vidare med att färdigställa kvarteret Stormen, ett tillskott av centralt belägna hyresrätter samt lokaler för handel. En förstudie och enkel förprojektering har utförts avseende kvarteret Olivia 11, ett omfattande centralt beläget projekt med lägenheter och lo-kaler för handel och service. Parkeringsgarage i samma kvarter möjliggör att parkeringsfrågan i centrum delvis klaras ut. Ytterligare renovering och ombyggnad av 50-60-talshus kommer att genomföras i den takt som ekonomi och marknad medger. Bolaget står också inför en ny situation där helt nya spelregler gäller för de kommunala bostadsbolagen, genom en lagändring. Bolaget är numera en affärsnyttig allmännytta med andra utmaningar och förutsättningar.

Fårklippning i Virestads Hembygdspark

32



Resultaträkning, tkr Kommun Sammanställd redovisning

2009 2010 2009 2010Verksamhetens intäkter Not 1 173 844 165 558 241 708 255 059 varav exploateringsnetto Not 2 977 573 977 573 varav realisationsvinst Not 3 313 333 313 333Verksamhetens kostnader Not 4 -756 642 -791 196 -808 335 -837 562 varav realisationsförlust Not 3 -53 0 -53 0Avskrivningar Not 5 -38 068 -35 857 -59 906 -51 052Verksamhetensnettokostnader -620866 -661495 -626533 -633555Skatteintäkter Not 6 557 581 561 326 557 581 561 326Utjämningsbidrag Not 7 75 347 111 025 75 347 111 025Finansiella intäkter Not 8 1 929 2 167 1 343 2 350

Finansiella kostnader Not 9 -4 619 -3 285 -14 276 -18 454Årets resultat/resultat före skatt 9 372 9 738 -6 538 22 692Uppskjuten skatt Not 10 0 0 3 644 -2 152Inkomstskatt Not 11 0 0 -3 0

Åretsresultat 9372 9738 -2897 20540

1.9 Ekonomiska redovisningar

Kassaflödesanalys, tkr Kommun Sammanställd redovisning2009 2010 2009 2010

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 9 372 9 738 -2 897 20 540Justering för av- och nedskrivningar 38 068 35 857 59 906 51 052Realisationsförlust/vinst 53 0 53 -17 408Justering för gjorda avsättningar Not 12 4 207 7 895 4 207 8 730Justering för ianspråktagna avsättningar -1 060 -3 158 -1 060 -3 158Justering ej resultatpåverkan (IB) 0 0 -800 0Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 13 -977 -1 546 - -Medelfrånverksamhetenföreförändringav rörelsekapital

49663

48786

59409

59756

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Not 14 -18 547 -11 078 -8 505 -8 840Ökning/minskning förråd och varulager 1 21 -1 981 2 013Ökning/minskning kortfristiga skulder 44 937 10 743 31 383 15 563Ökning/minskning omsättningstillgång 1 929 1 546 -10 000 -1 150KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 77 983 50 018 70 306 67 342

INVESTERINGSVERKSAMHETENInvestering i materiella anläggningstillgångar Not 15 -52 697 -53 494 -90 538 -75 308Investering i omsättningstillgångar -3 721 972 -2 769 972Investering i finansiella anläggningstillgångar -785 -1 -755 -1Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 094 21 3 351 32 021Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 1 258 0 1 258 -1KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -52 851 -52 502 -89 453 -42 316

FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 0 0 48 450 0Amortering av skuld -5 000 -25 000 -5 000 -47 260Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Not 16 -1 095 -2 795 -4 136 -3 913KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -6 095 -27 795 39 314 -51 173

ÅRETS KASSAFLÖDE 19 037 -30 279 20 167 -26 147Likvida medel vid årets början 50 086 69 123 25 253 45 420Likvida medel vid årets slut 69 123 38 844 45 420 19 273

33



Balansräkning, (tkr) Kommun Sammanställd redovisning2009 2010 2009 2010

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar Not 17 600 619 581 572 971 223 938 803Maskiner och inventarier Not 18 25 542 30 197 27 159 31 589Pågående arbeten Not 19 15 681 47 616 27 937 65 502Summamateriellaanläggningstillgångar 641842 659385 1026319 1035894

FinansiellaanläggningstillgångarAktier, andelar och bostadsrätter Not 20 4 525 4 526 4 685 4 686Långfristiga fordringar Not 21 22 102 24 897 12 063 15 976Summafinansiellaanläggningstillgångar 26627 29423 16748 20662

Summaanläggningstillgångar 668469 688808 1043067 1056556

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd Not 22 70 48 2 069 56Exploateringsfastigheter Not 23 5 151 4 255 5 151 4 255Fordringar Not 24 40 093 50 020 42 285 51 125Kortfristiga placeringar Not 25 12 100 13 250 12 100 13 250Kassa och bank Not 26 69 123 38 844 45 420 19 273Summaomsättningstillgångar 126537 106417 107025 87959

SUMMA TILLGÅNGAR 795 006 795 225 1 150 092 1 144 515

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITALEget kapital Not 27 477 314 487 052 547 526 568 066 - därav årets resultat 9 372 9 738 -2 897 20 540Summaegetkapital 477 314 487052 547526 568066

AVSÄTTNINGARAvsättningar pensioner Not 28 7 717 11 357 7 717 11 357Avsättningar sluttäckning deponi 16 870 16 978 16 870 16 978Övriga avsättningar Not 29 1 517 2 506 2 697 2 506Avser uppskjuten skatt 0 0 0 2 023Summaavsättningar 26104 30841 27284 32864

SKULDERLångfristiga skulder Not 30 105 000 80 000 394 240 346 980Kortfristiga skulder Not 31 186 588 197 332 181 042 196 605Summaskulder 291588 277 332 575282 543585

SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 795 006 795 225 1 150 092 1 144 515

Pensionsförpliktelser Not 32 312 008 302 292 312 008 302 292Borgensförbindelser Not 33 274 435 273 900 274 435 273 900Övriga ansvarsförbindelser Not 34 2 935 3 013 2 935 3 013

34



Noter till resultaträkning (tkr) År20092010 Not1Verksamhetensintäkter Kommun Avgifter 67 934 68 630 Bidrag 49 532 48 899 Skogsdrift 5 864 1 998 Hyror och arrenden 17 315 18 089 Interkommunal ersättning 14 176 13 279 Övriga intäkter 19 023 14 663 Summa 173844 165558 Sammanställd redovisning Avgifter 67 934 68 630 Bidrag 49 532 48 899 Skogsdrift 5 864 1 998 Hyror och arrenden 92 801 98 389 Interkommunal ersättning 14 176 13 279 Övriga intäkter 20 905 33 983 Elimineringar -9 504 -10 119 Summa 241708 255059

Not2Exploateringsnetto Kommun Intäkter sålda tomter 1 929 1 546 Kostnader sålda tomter -952 -973 Summa 977 573

Not3Realisationsvinst/realisationsförlust Kommun Försäljning fastigheter, realisationsvinst 313 333 därav Maskrosen 124 276 därav del av Älmhult 20:1 61 0 därav Froafälle 2:1, 12.1 128 57 Försäljning fastigheter, realisationsförlust -53 0 därav Orangeriet -53 Summa 260 333

Not4Verksamhetenskostnader Kommun Personalkostnader inklusive personalomkostnadspålägg -489 767 -497 697 Utbetalade pensioner -8 762 -10 621 Pensionsförsäkring -5 692 -17 693 Entreprenadverksamhet -82 285 -84 360 Livsmedel -12 860 -11 129 Böcker, tidningar och facklitteratur -3 935 -4 502 Bidrag -27 932 -37 290 Övriga verksamhetskostnader -125 409 -127 904 Summa -756642 -791196

Sammanställd redovisning Personalkostnader inklusive personalomkostnadspålägg -489 767 -497 697 Utbetalade pensioner -8 762 -10 621 Pensionsförsäkring -5 692 -17 693 Entreprenadverksamhet -82 285 -84 360 Livsmedel -12 860 -11 129 Böcker, tidningar och facklitteratur -3 935 -4 502 Bidrag -27 932 -37 290 Driftskostnader* -33 609 -35 095 Underhållskostnader* -20 781 -14 061 Fastighetsskatt -1 601 -1 812 Kundförlust -192 0

År20092010Övriga verksamhetskostnader* -130 423 -133 421 Elimineringar 9 504 10 119 Summa -808335 -837562 *=inkluderar personalkostnader på Älmhultsbostäder AB.

Not5Avskrivningar Kommun Markreserv -12 -12 Verksamhetsfastigheter -19 723 -19 934 Fastigheter för affärsverksamhet -7 470 -7 285 Publika fastigheter -1 753 -1 795 Fastigheter för annan verksamhet -277 -277 Maskiner -743 -578 Inventarier -3 347 -2 436 Byggnadsinventarier -122 -122 Bilar och andra transportmedel -1 463 -1 409 Övriga maskiner och inventarier -3 158 -2 009 Summa -38068 -35857

Sammanställd redovisning Markreserv -12 -12 Verksamhetsfastigheter -19 723 -19 934 Fastigheter för affärsverksamhet -27 319 -20 386 Publika fastigheter -1 753 -1 795 Fastigheter för annan verksamhet -277 -277 Maskiner -743 -578 Inventarier -3 986 -3 067 Byggnadsinventarier -230 -230 Bilar och andra transportmedel -1 463 -1 409 Övrig maskiner och inventarier -3 158 -2 009 Mark och markanläggningar -1 242 -1 355 Summa -59906 -51052

Not6Skatteintäkter Kommun Kommunalskatt varav preliminär skatteinbetalning 575 628 553 830 varav preliminär slutavräkning innevarande år -18 605 7 104 varav slutavräkningsdifferens tidigare år 558 392 Summa 557581 561326

Not7Utjämningsbidrag Kommun Inkomstutjämning 80 946 88 436 Regleringsavgift -7 516 0 Regleringsbidrag 0 3 997 Tillfälligt konjunkturstöd 0 15 192 Kostnadsutjämning -6 094 -5 219 Utjämningsavgift LSS -16 996 -16 460 Fastighetsavgift 25 007 25 079 Summa 75347 111025

Not8Finansiellaintäkter Kommun Ränta utlåning 76 283 Ränta värdepapper, bankkonto med mera 329 984 Borgensavgift 450 548 Räntebidrag 101 63 Övrigt 973 289 Summa 1929 2167

35



År20092010Sammanställd redovisning Ränta utlåning 153 451 Ränta värdepapper, bankkonto med mera 329 984 Borgensavgift 450 548 Räntebidrag 326 880 Övrigt 974 289 Elimineringar -889 -802 Summa 1343 2350

Not9Finansiellakostnader Kommun Räntor på lån -4 311 -2 763 Övriga räntor och finansiella kostnader -237 -514 Ränta pensionsskuld -71 -8 Summa -4619 -3285

Sammanställd redovisning Räntor på lån -14 858 -18 334 Övriga räntor och finansiella kostnader -237 -514 Ränta pensionsskuld -71 -8 Nedskrivning av kortfristig fordran 0 -400 Elimineringar 889 802 Summa -14276 -18454 Not10Uppskjutenskatt Sammanställd redovisning Älmhultsbostäder AB 3 069 -1 315 Älmhults Kommunala Industrifastigheter 0 Elimineringar 575 -837 Summa 3644 -2152

Not 11 inkomstskatt Sammanställd redovisning Älmhults Kommunala Industrifastigheter -3 0 Summa -3 0

Noter till kassaflödesanalys (tkr) Not 12 Justering för gjorda avsättningar Kommun Pensionsavsättningar 4 113 6 456 Avsättning till försäkringsfond 94 100 Avättning till fond, återställning avfalls- anläggning 0 384 Övriga avsättningar 0 955 Summa 4207 7895

Not13Justeringförövrigaejlikviditetspåverkandeposter Kommun Vinst överförd från exploateringsfastigheter -977 -1 546 Summa -977 -1546

Not 14 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Kommun Värdepapper -10 000 -1 150 Övriga kortfristiga fordringar -8 547 -9 928 Summa -18547 -11078 Not15Investeringimateriellaanläggningstillgångar Kommun Fastigheter och anläggningar -45 207 -47 454 Inventarier -7 490 -6 040 Summa -52697 -53494

År20092010 Not16Minskning/ökningavlångfristigafordringar Kommun Utlåning (ökning) -1 100 -2 900 Utlåning bygdegårdsförening (minskning) 5 5 Utlåning Orangeri- och kunskapscentrum 0 100 Summa -1095 -2795

Noter till balansräkning (tkr) Not17Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar Kommun Ingående behållning 581 605 600 619 Anskaffning 33 451 6 010 Försäljning (bokfört värde) -894 -21 Försäljning orangeriet (ej investeringsredovisning) -2 253 Bidrag till anskaffning -1 258 Avskrivningar -29 235 -29 303 Överfört till 1 471 Exploaterings- fastigheter -72 Överfört från pågående arbeten 19 203 4 339 Summa 600619 581572

Ackumulerat anskaffningsvärde 1 057 343 1 067 602 Ackumulerade avskrivningar med mera -456 724 -486 030 Netto 600619 581572

Bokfört restvärde Markreserv 7 482 8 103 Verksamhetsfastigheter 360 453 345 779 Fastigheter för affärsverksamhet 133 936 128 108 Publika fastigheter 50 946 52 105 Fastigheter för annan verksamhet 43 577 43 252 Exploateringsmark 225 4 225 Summa 600619 581572

Sammanställd redovisning Älmhults kommun 600 619 581 572 Elmen AB* 59 59 Älmhultsbostäder AB* 360 815 347 696 Älmhults Kommunala Industri- fastigheter* 9 730 9 476 Summa 971223 938803 * Ytterligare information finns i respektive bolags årsredovisning.

Not18Maskinerochinventarier Kommun Ingående behållning 26 524 25 542 Anskaffning av inventarier 7 490 6 040 Bidrag till anskaffning Avskrivningar -8 832 -6 554 Överfört från pågående arbeten 360 5 169 Summa 25542 30197


Bokfört restvärde Maskiner 2 582 2 556 Inventarier 10 008 8 777 Byggnadsinventarier 1 075 1 055

36



År20092010Bilar och andra transportmedel 6 853 11 512 Konst 307 307 Övriga maskiner och inventarier 4 717 5 990 Summa 25542 30197

Sammanställd redovisning Älmhults kommun 25 542 30 197 Älmhultsbostäder AB* 1 038 1 262 Älmhults Kommunala Industri- fastigheter* 579 130 Summa 27159 31589 *Ytterligare information finns i respektive bolags årsredovisning. Not19Pågåendearbeten Kommun Ingående behållning 23 488 15 681 Överfört till fastigheter, anläggningar och inventarier -19 563 -4 339 Överfört till maskiner och inventarier -5 169 Anskaffningar 11 756 41 443 Summa 15681 47616

Sammanställd redovisning Ingående behållning 91 031 27 937 Omklassificeringar -97 159 -27 551 Anskaffningar 34 064 65 116 Summa 27936 65502

Not20Aktier,andelarochbostadsrätter Kommun Aktier Elmen AB 100 100 Kommentusgruppen 2 2 Insats Älmhults Fjärrvärme KB Aktieindexobligation 1 256 1 256 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 736 736 Kommuninvest i Sverige AB 780 780 Andelar Södra Skogsägarna 64 65 Bostadsrätter 87 87 Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult 1 500 1 500 Summa 4525 4526

Sammanställd redovisning Elmen AB 100 100 Kommentusgruppen 2 2 Aktieindexobligation 1 256 1 256 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 736 736 Kommuninvest i Sverige AB 780 780 Södra skogsägarna 64 65 Bostadsrätter 87 87 Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult 1 500 1 500 HBV Husgyggnadsvaror 40 40 Handelsplats Älmhult AB 20 20 Älmhults Terminal AB 200 200 Elimineringar -100 -100 Summa 4685 4686

År20092010 Not21Långfristigafordringar Kommun Utlåningtillkommunalabolag Älmhultsbostäder AB 17 695 17 695 Orangeri- och Kunskapscenter Carl von Linné 1 100 1 000 Elmen AB 600 600

Övrigutlåning Byggnadsföreningen Folkets Hus 2 000 2 000 Bygdegårdsföreningen Viljan 675 675 Hallaryds bygdegårdsförening 5 0 Kommuninvest 0 2 900 Övrigt 27 27 Summa 22102 24897

Not22Förråd Kommun Tekniska förvaltningen 70 48 Summa 70 48

Sammanställd redovisning Älmhults kommun, tekniska förvaltningen 70 48 Älmhultsbostäder AB 1 999 8 Summa 2069 56

Not23Exploateringsfastigheter Kommun Ingående behållning 2 382 5 151 Överfört från investeringar 0 77 Explaoteringsutgifter 3 721 -973 Exploateringsinkomster -1 785 -1 546 Vinst/förlust överförd till drift 833 1 546 Summa 5151 4255

Not 24 Fordringar Kommun Fakturafordringar 8 728 7 793 Statsbidragsfordringar 4 357 4 202 Interimsfordringar 14 686 9 148 Avräkning skatter 0 7 104 Momsfordran 6 422 8 482 Fordran hos koncernföretag 65 459 Övriga kortfristiga fordringar 5 835 12 832 Summa 40093 50020

Sammanställd redovisning Fakturafordringar 8 728 7 793 Statsbidragsfordringar 4 357 4 202 Interimsfordringar 15 559 11 128 Avräkning skatter 0 7 104 Momsfordran 6 422 8 482 Fordran hos koncernföretag 65 459 Övriga kortfristiga fordringar 8 888 13 515 Hyresfordringar 955 277 Elimineringar -2 689 -1 835 Summa 42285 51125

Not25Kortfristigaplaceringar Kommun Swedbank 10 000 5 000 Swedbank 2 100 8 250 Summa 12100 13250

37



År20092010 Not26Kassaochbank Kommun Kontantkassor 2 8 Banker 41 857 13 895 Koncernkonto exklusive kommunen 27 264 24 941 Summa 69123 38844

Sammanställd redovisning Kontantkassor 2 8 Banker Älmhults kommun 41 857 13 895 Koncernkonto exklusive kommunen 27 264 24 941 Banker Älmhultsbostäder AB 584 628 Banker Älmhults kommunala Industrifastigheter 1 505 2 371 Elimineringar -25 792 -22 570 Summa 45420 19273

Not27Egetkapital Kommun Eget kapital vid årets början 467 942 477 314 Årets resultat 9 372 9 738 Summa 477314 487052

Sammanställd redovisning Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 545 719 547 626 Justeringspost 4 804 0 Årets resultat -2 897 20 540 Elimineringar -100 -100 Summa 547526 568066 Not28Avsättningarpensioner Kommun Avsättning för pensioner 2 599 4 696 Avsättning löneskatt pensioner 632 1 153 Avsättning lokala avtal 3 787 4 528 Avsättning löneskatt lokala avtal 699 980 Summa 7717 11357 Not29Övrigaavsättningar Kommun Avsättning intern skadereglering 922 1 021 Avsättning Bockatorp 595 560 Avsättning Silverdalen 0 925 Summa 1517 2506 Not30Långfristigaskulder Kommun Lån Swedbank AB 25 000 20 000 Lån Nordea 20 000 20 000 Lån Handelsbanken 10 000 0 Lån SEB 20 000 20 000 Lån Kommuninvest 30 000 20 000 Summa 105000 80000

Sammanställd redovisning Lån Swedbank AB 25 000 20 000 Lån Nordea 20 000 20 000 Lån Handelsbanken 10 000 0 Lån SEB 20 000 20 000

År20092010 Lån Kommuninvest 36 500 26 500 Lån från aktieägare 600 600 Långfristig skuld Älmhultsbostäder AB 300 435 278 175 Elimineringar -18 295 -18 295 Summa 394240 346980

Not31Kortfristigaskulder Kommun Leverantörsskulder (fakturor som avser 2009, men betalas 2010) 29 524 34 777 Korfristig skuld hos koncernföretag 27 264 24 941 Anställdas skatter 7 385 8 057 Arbetsgivaravgift 8 985 9 721 Momsskuld 2 187 1 932 Avfallsskatt och naturgrusskatt 202 169 Semesterskuld och okompenserad övertid 37 883 37 967 Interimsskulder 10 828 17 102 Räntor på lån 1 482 1 106 Upplupna pensionskostnader, inklusive löneskatt 22 168 25 732 Förutbetald skatteintäkt 21 770 18 206 Övriga kortfristiga skulder 1 595 3 428 Konjunkturstöd för 2010 15 191 0 Förutbetalda intäkter va-verksamhet 124 0 Inlösen pensionsförpliktelser 0 14 194 Summa 186588 197332

Sammanställd redovisning Älmhults kommun 186 588 197 332 Älmhultsbostäder AB* 21 386 22 215 Älmhults kommunala Industri- fastigheter* 1 549 1 463 Elimineringar -28 481 -24 405 Summa 181042 196605 *Ytterligare information finns i respektive bolags årsredovisning.

Not32Pensionsförpliktelser Kommun Pensionsförpliktelser 251 093 243 274 Löneskatt 60 915 59 018 Summa 312008 302292

Not33Borgensförbindelser Kommun Älmhultsbostäder AB 262 741 260 480 AB Älmhults kommunala industrifastigheter 6 500 6 500 Älmhults Terminal AB 1 108 849 Stiftelsen Orangeri & Kunskaps- centrum Carl von Linné 3 500 3 500 Älmhults Idrottsförening 0 2 100 Statliga lån till egnahem 586 471 Summa 274435 273900

Not 34 Övriga ansvarsförbindelser Kommun Leasingavgifter för operationell leasing 2 935 3 013 Summa 2935 3013

38




Specifikation av eget kapital Älmhults kommun (tkr) År20092010Anläggningskapital Anläggningstillgångar 668 469 688 808 Långfristiga skulder -105 000 -80 000 Summa 563469 608808

Rörelsekapital Omsättningstillgångar 126 537 106 417 Kortfristiga skulder -186 588 -197 332 Summa -60051 -90915

Avsättning Avsättning för pensioner -6 386 -9224

År20092010Avsättning löneskatt pensioner -1 331 -2 133 Återställning avfallsanläggning -16 870 -16 978 Intern skadereglering -922 -1 021 Avsättning Bockatorp -595 -560 Avsättning Silverdalen 0 -925 Summa -26104 -30841

Summaegetkapital 477314 487052

Egetkapital Eget kapital 467 942 477 314 Förändring av eget kapital 9 372 9 738 Summaegetkapital 477314 487052

Beachvolleyboll i Bökhult

39 -


2006 2007 2008 2009 2010

KOMMUNEN

Folkmängd 31/12 15 368 15 377 15 411 15 570 15 603

Utdebitering, kronor 20,60 20,60 20,60 20,60 20,60

Skatteintäkter, inklusive utjämningsbidrag, mkr 577 599 626 633 672

Nettokostnader i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag

98

100

100

98

98

Finansnetto 1), mkr -0,2 -0,2 -2,5 -2,7 -1,1

Nettoinvesteringar, mkr 45 76 62 51 53

Totala tillgångar, mkr 668 683 743 795 795

Kassalikviditet 2) 64 43 61 66 54

Eget kapital, mkr 465 468 468 477 487

Soliditet 3), procent 70 69 63 60 61

Låneskuld, mkr 70 70 110 105 80

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Totala tillgångar, mkr 952 950 1 088 1 150 1 145

Kassalikviditet 2), procent 60 40 42 58 45

Eget kapital, mkr 541 549 558 547 568

Soliditet 3), procent 57 58 51 48 50

Långfristig skuld kronor/invånare 17 383 15 832 22 762 25 320 22 238

Långfristig låneskuld i procent av anlägg-ningstillgångar

30

27

34

38

33

1) Ränteintäkter minus räntekostnader. 2) Omsättningstillgångar minus förråd i procent av kortfristiga skulder. 3) Eget kapital i procent av totala tillgångar.

1.10 Ekonomiska nyckeltal

Babysagostund på Älmhults bibliotek

40



Älmhults kommun följer den kommunala redovisningsla-gen och principen om rättvisande bild, med något undantag. Kommunen följer Rådets för kommunal redovisnings rekom-mendationer med något undantag.

Byteavredovisningsprincip Redovisningen har anpassats till Rådets för kommunal re-dovisning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar RKR:18, utkommen september 2009.

Periodiseringavskatteintäkter Följande kommunalskatteintäkter resultatredovisas för år 2010: • Depreliminäramånatligaskatteintäkterna. • Enprognosöverslutavräkningenförår2010 • Slutavräkningförår2009enligtdetslutligataxeringsut- fallet för år 2009.

Prognosen över slutavräkningen för år 2010 har bokats upp enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting från december 2009. Prognosen innebär att slutavräkningen blir positiv, plus 456 kronor per invånare. Detta innebär en höj-ning av skatteintäkterna med 7 104 tkr.

I bokslutet för 2009 bokfördes en prognos för slutavräk-ningen för år 2009 som uppgick till minus 1 212 kronor per invånare. Slutavräkningen, enligt den slutliga taxeringsutfal-let för år 2009, uppgår till minus 1 186 kronor per invå-nare. Mellanskillnaden mellan prognos och utfall, + 399 tkr (+ 26 kronor per invånare) resultatredovisas i bokslut 2010. Skatteintäkterna för 2009-2010 baseras på ett invånarantal på 15 351 personer respektive 15 578 personer.

Semesterlöneskuldmedmera De anställdas fordran i form av ferielön, uppehållslön samt sparade semesterdagar och kompensationsledighet har bok-förts som kortfristig skuld. Tillägg och avdrag på månadslön samt timlöner för december månad 2010, redovisas på ja-nuari månad 2011. Tolv månader redovisas varje år men med en månads eftersläpning.

Pensioner Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kom-munen har till arbetstagare. Skulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Den samlade pensionsskulden finns dels under avsättningar för pensioner och dels som en pensionsförpliktelse i balansräkningen. Pensionsåtagande in-klusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som pensionsförpliktelse.

Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finan-siell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning 2010-12-14 har används för att ta fram pensionsskuldens storlek.

Löneskatt ingår i pensionsskulden. Löneskatten på 24,26 procent på pensionskostnaderna har periodiserats och påver-kat resultaträkningen.

Pensioner intjänade under 2010, den avgiftsbestämda ålders-

pensionen, redovisas som kostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Utbetalning av pensioner intjänade under 2010 görs i mars månad 2011.

Särskilda avtalspensioner finns och redovisas i balansräk-ningen. Någon visstidspension finns ej.

En pensionsförsäkring finns för förmånsbestämd ålderspen-sion och efterlevandepension. Vid 2010 års utgång fanns en positiv avvikelse på 2 269 139 kronor i överskottsfonden. Överskottet kan användas till premier för försäkringsavtal med KPA pensionsförsäkring.

Inlösen del av pensionsförpliktelsen avviker från den kom-munala redovisningslagens kapitel 5. Utbetalning av medel för inlösen har inte kunnat göras före årsskiftet och därför har en uppbokning gjorts i bokslutet. Det har påverkat årets resultat med 17,6 mkr inklusive löneskatt och ger därför ej en korrekt bild av externredovisningen utifrån den kommunala redovisningslagen.

AFA-försäkring Innehållen premieåterbetalning för 2009 redovisas som en kortfristig skuld. Premiesäkningen för 2010 redovisas också som en kortfristig skuld.

Leasing Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR: 13.1 om redovisning av hyres/leasingavtal har tillämpats i bokslutet 2010. Leasing och förhyrning av bilar, inventarier och fastigheter med löptid över tre år har klassificerats som operationella leasingavtal. Inga lesingavtal klassificerades som finansiella.

Redovisningavintäkter Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 18 om intäkter från avgifter bidrag och försäljning förutom vad det gäller anslutningsavgifter inom vatten- och avloppsverksamheten. (Läs under anslut-ningsavgifter) Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäkter för kommunal fastighetsavgift periodise-ras på 12-delar till det år intäkten hänför sig, att uttag av ren-hållnings- och va-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investeringsbidrag periodiseras över den beräknade nytt-jandeperiod för projektet. Förskole-, -äldreomsorgsavgifter, matabonnemang intäktsförs i samband med faktureringen.

Personalutskottet har under 2010 beslutat om fördelning av personalbefrämjande medel som avser både 2010 och 2011. Uppbokning av interna intäkter har gjorts för att fullfölja be-sluten. Avvikelse har därför skett från den kommunala redo-visningslagen.

Redovisningavvatten-ochavloppsverksamheten En ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller från och med 2007 och skall till fullo följas senast i bokslut 2009. Lagen ställer bland annat krav på att vatten- och avlopps-verksamheten skall särredovisas från andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resultat- och balansräkning skall upprättas för vatten- och avloppsverksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en tre-årsperiod. Älmhults kommun följer lagens krav i bokslut för

1.11 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

41



2010. I årsredovisningen finns särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten i form av en kort verksamhetsbeskriv-ning, balansräkning, resultaträkning och noter. I resultaträk-ningen finns overheadkostnader för tekniska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp. I bokslutet för 2010 har ett underuttag på 62 tkr reserverats som upplupen intäkt i balansräkningen.

Anslutningsavgifter Älmhults kommun följer inte Rådets för kommunal redovis-ning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR:18 avseende kommunala anslutningsavgif-ter. Detta innebär att anslutningsavgifter inte betraktas som en skuld för tjänster som skall utföras över ett antal år i fram-tiden och inte heller som täckning för investeringsutgifter. Anslutningsavgifter betraktas som intäkter och redovisas di-rekt över resultaträkningen. Enligt kommunens praxis anses anslutningsavgiften vara en engångskostnad för abonnenten för rätten att få ansluta sin fastighet till det allmänna va-nätet och ersättning för upprättande av förbindelsepunkt.

Exploateringsverksamhet Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR:11 Materiella tillgångar. De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverk-samheten redovisas som omsättningstillgångar. Omklassifice-ring av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av anskaffnings-värde och värdering görs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager. Redovisning av kom-munens markexploatering följer Rådets för kommunal redo-visning idéskrift om redovisning av kommunalexploatering samt Rådets rekommendation om redovisning av intäkter RKR: 18. Vid försäljning sker redovisning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträkning-en. Slutredovisning av ett exploateringsområde sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploate-ringen påbörjats.

Medfinansieringavstatliginfrastruktur I bokslut 2010 finns endast den första förskotteringen på 50 tkr med avseende medfinansiering av Pågatågsprojektet. Därmed finns en avvikelse från den kommunala redovisningslagen samt Rådets för kommunal redovisning rekommendation ”Redovisning av medfinasiering av statlig infrastruktur”.

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nytt-jandeperiod. Som underlag har Rådets för kommunal redo-visning idéskrift ”Avskrivningar – avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anlägg-ningstillgångar” använts. Linjär avskrivning har tillämpats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas inneva-rande år. Utöver avskrivningar har inga upp- eller nedskriv-ningar skett av anläggningstillgångarna.

Finansiellatillgångar I enlighet med Rådets för kommunal redovisning rekom-

mendation RKR 9 Klassificering av finansiella tillgångar har tillgångarna värderats till det lägsta värdet av anskaffnings-värdet och det verkliga värdet på balansdagen. Värderingen har skett portföljvis.

Investering-avgränsning Till investering räknas utgift för om- och tillbyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventarier där summan överstiger ett halvt basbelopp och livslängden be-döms vara minst tre år. I annat fall betraktas utgiften som driftkostnad. Undantag är all datautrustning som betraktas som driftkostnad om värdet understiger ett basbelopp

Avsättningsluttäckningavdeponi Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall som började gälla 1 januari 2002, skulle en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggningen lämnas till tillsynsmyndigheten senast 1/7 2002. Godkännande av den lämnade anpassnings-planen erhölls från länsstyrelsen våren 2008. Samtidigt bevil-jade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbegränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta skall gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av farligt och annat industriavfall. Utgifter för sluttäckning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 41,2 mkr. Till och med 2010 har en avsättning för återställning av tippen gjorts på sammanlagt 17 707 tkr för ändamålet. Sluttäckning av en yta på 1,1 ha påbörjats 2009 då har 452 tkr tagits från avsatta medel och under 2010 cirka 277 tkr. Enligt plan kommer sluttäckningen av gamla deponiytor att pågå till och med 2019.

Avsättninginternskadereglering Under 2010 har 100 tkr avsatts för interna skadereglerings-kostnader. Avsättningen får inte överstiga 1 mkr. Från denna avsättning kan ersättning sökas för skadekostnader som inte når upp till självriskkostnaden. Avsättningen följer inte Rå-dets för kommunal redovisning rekommendation RKR: 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Avsättningen visas i ba-lansräkningen trots att den inte uppfyller villkor i rekommen-dationen för en avsättning som får visas i balansräkningen. Avsättningen fungerar mer som en buffert för framtida kost-nader för skadegörelse på och stöld av kommunens egendom. Rutin för intern skadereglering och förebyggande åtgärder finns.

Koncernkonto Tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig ford-ran i respektive bolag.

Transparantdirektivet Den 1 augusti 2005 trädde lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera i kraft, transparanslagen. Lagen ställer krav på viss redovisning i offentliga företag, ge-nom krav på öppenhet och sparad redovisning. Förklaringen är att motverka konkurrensproblem. Lagen gäller från och med räkenskapsåret 2006. Älmhults kommun har gått ige-nom redovisningen och den visar att det inte finns några kost-nader som överstiger de krav som ställs i transparanslagen.

42- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

Sammanställdredovisning I enlighet med den kommunala redovisningslagen upprättas en sammanställd redovisning. Denna omfattar kommunens verksamhet samt övriga juridiska personer vilka kommunen har ett betydande inflytande över. Detta innebär att Elmen AB, Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala indu-strifastigheter inkluderas i kommunens sammanställda redovisning. Elmen AB är moderbolag åt efterkommande aktiebo-lag. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt för-värvsmetoden med proportionell konsolidering. Interna mel-lanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats mellan de ingående enheterna.

Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (tkr)

Enhet Försäljning Borgen

Köpare Säljare Givare Mottagare

Älmhultskommun 2 824 8 097 266 979

ElmenAB

Älmhultsbostäder AB 7 588 2 617 260 479

AB Älmhults kommu-nala Industrifastigheter

509

207

6 500

StiftelsenOrangeriochKunskapscentrumCarlvonLinné Älmhults kommun har under senhösten 2010 lagt ett bud på att köpa fastigheterna som tillhör Stiftelsen Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné. Köpesumman är på 8 mkr. Ärendet är överklagat och något besked har ännu inte läm-nats. Älmhults kommun har ett borgensåtagande på 3,5 mkr samt en fordran på skuldebrev med 1,2 mkr. Inga ekonomis-ka hänsyn har tagits i bokslut 2010 vad gäller eventuellt köp eftersom det fortfarande råder en stor osäkerhet om utfallet.

Fiske i Ulvberga

43

POLITISK ORGANISATION

EKONOMISK SAMMANFATTNING (tkr)

Netto, tkr Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 6 990 7 129 8 509 7 654 855

varav intäkter 0 189 190 197 7

varav kostnader 6990 7318 8699 7851 848

Oförutsett - 0 163 0 163

Kommunfullmäktige (KF) 564 541 586 691 -105

Oförutsett KF 0 0 200 0 200

Revision 780 840 700 954 -254

Valnämnd 7 250 500 383 117

Överförmyndare 588 673 620 671 -51

Kommunalt partistöd 682 682 682 682 0

Kursverksamhet förtroendevalda 77 94 492 171 321

Kommunstyrelsen (KS) 4 292 4 049 4 466 4 102 364

Oförutsett KS 0 0 100 0 100

Specifikationavdrift

Personalkostnad 4 760 4 874 5 378 5 042 336

Antal årsarbetare 0 0 0 0 0

Kapitaltjänstkostnad - - - - -

INVESTERINGAR 0 0 0 0 0

2.1 Politisk organisation

Kommunfullmäktiges ordförande Bo Mazetti Nissen (M) Kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Peltola (C)

2. NÄMNDSREDOVISNINGAR

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige är direkt valt i allmänna val och är kom-munens högsta beslutande organ.

Kommunstyrelsen är vald av kommunfullmäktige. Arbetet leds av en ordförande som i dagligt tal kallas kommunalråd. Kommunstyrelsens viktigaste arbetsuppgift är att verkställa de beslut som kommunfullmäktige har fattat samt förbereda de ärenden som fullmäktige skall behandla.

Kommunstyrelsen har två utskott. Personalutskottet hante-rar personalfrågor och arbetsutskottet hanterar alla övriga frågor. Kommunstyrelsens presidie är styrelse i AB Älmhults kommunala industrifastigheter.

Under kommunstyrelsen finns även vänortsverksamhet, par-tistöd samt utbildning för förtroendevalda.

Revisionen består av förtroendevalda revisorer som prövar, i enlighet med kommunallagen, fullmäktiges uppdrag och den verksamheten som bedrivs av styrelser och nämnder. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers jobbar på uppdrag av de förtroen-devalda revisorerna.

Valnämnden organiserar allmänna val till kommunfullmäk-tige, landsting, riksdag, EU-parlamentet och andra allmänna omröstningar.

Överförmyndaren väljs av fullmäktige. Funktionen arbetar bland annat med att de som är i behov av god man får det.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Kommunfullmäktige har genomfört sina möten i Linnésalen i kommunhuset. Utöver sedvanliga förhandlingar har fullmäk-tige även fått information från flera studier om pendling och inflyttning till kommunen. Regionförbundet Södra Småland har också deltagit och informerat om arbetet med de kreativa näringarna i projektet KRUT.

Den 19 september genomfördes de allmänna valen till riks-dag, landsting och kommun. Valdeltagandet i kommunalvalet ökade med 2,06 procentenheter till 81,59 procent.

De 41 mandaten i fullmäktige fördelades på följande sätt (inom parentes anges antal mandat 2007-2010): Socialdemo-kraterna 15 mandat (15) Centerpartiet 9 mandat (9), Mode-raterna 9 mandat (8), Kristdemokraterna 2 mandat (3), Mil-jöpartiet 2 mandat (1), Sverigedemokraterna 2 mandat (1), Folkpartiet 1 mandat (3) och Vänsterpartiet 1 mandat (1). Resultatet efter valet innebar en fortsatt majoritetsregering bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokrater-na, Folkpartiet och Miljöpartiet för mandatperioden 2011-2014.

En parlamentarisk kommitté har arbetat under året för att ta fram förslag till ny politisk organisation. Förändringar som beslutades var bland annat införandet av en överförmyndar-nämnd, bestående av 5 ledamöter. Under kommunstyrelsen inrättas ett nytt tekniskt utskott med 5 ledamöter. Kultur-och fritidsnämnden ökar från 5 ledamöter till 7 och den allmänna beredningen blir parlamentariskt och ökas därmed från 7 till 8 ledamöter.


44

POLITISK ORGANISATION

Även 2010 har präglats av ekonomiska diskussioner i svall-vågorna efter lågkonjunkturen. 2010 har varit ett, ekono-miskt sett, relativt bra år men ekonomin har ändå varit i fo-kus. Inte minst med tanke på att kommande år ser kärva ut samtidigt som kommunen är i stark utveckling vilket ställer krav på den kommunala verksamheten.

Året fick dock en positiv avslutning med besked om fortsatt befolkningsökning med 33 personer. Det innebär att vi nu är 15 603 invånare i kommunen.

Arbetet med att förbättra kontaktvägarna mellan politiker och medborgare har fortsatt.

Ett debattforum har startats, via kommunens webbsida, för att underlätta för kommuninvånare och intresserade att de-battera och diskutera med sina förtroendevalda. Dock krävs ytterligare engagemang från fler debattörer och förtroende-valda för att forumet ska utvecklas ytterligare.

3. VERKSAMHETENS RESULTAT

Den politiska organisationen har ett totalt överskott på 692 tkr exklusive oförutsett 163 tkr. Överskott redovisas på kom-munstyrelsen 364 tkr, kursverksamhet förtroendevalda 321 tkr och allmänna val 117 tkr. Kommunstyrelsens överskott beror främst på lägre personalkostnader.

Underskott redovisas på revisionen 254 tkr, kommunfullmäk-tige 105 tkr och överförmyndarverksamheten 51 tkr.

Oförutsett kommunfullmäktige 200 tkr och kommunstyrel-sen 100 tkr har inte använts under året.

4. FRAMTIDEN Ett antal strategiska satsningar pågår i kommunen. Dessa satsningar är nödvändiga för att uppnå kommunens ambi-tion att öka befolkningstalet och kunna tillhandahålla en god kommunal service. En ny stadsdel planeras i Haganäsområ-det, med ett handelsområde och på sikt även bostadsområ-den. Parallellt med detta arbete pågår också planering för ett attraktivt centrum där området runt torget och utmed Espla-naden ska utvecklas.

Planering av tågstopp i Diö fortgår och trafiken beräknas vara igång 2012. Samtidigt planeras även för bostadsbyg-gande i Diö vid Kattesjön.

Planering av boende i hela kommunen fortsätter, bland annat genom fördjupningar i översiktsplanen där möjliga strand-nära boenden ska pekas ut. Infrastrukturen för bredband i hela kommunen är också ett prioriterat område.

Arbetet fortgår med att få Carl von Linnés livsverk utsett till Världsarv.

VERKSAMHETENS RESULTAT, TKR

Bokslut 2010

Avvikelse gentemot budget 855

Återstående budget till oförutsett 163

Avvikelse efter oförutsett +692

Midsommardans i Linnés Råshult

45

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

2.2 Kommunstyrelsen - kommunledningsförvaltningen



Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 61 398 60 559 67 887 62 358 5 529

varav intäkter 37 233 30967 27784 29543 1759

varav kostnader 98631 91526 95672 91901 3 771

Oförutsett - 0 1 228 0 1 228

Totalt kanslienheten - 12 189 15 290 14 378 912

-därav näringslivsbefrämjande åtgärder 1 349 1 776 1 592 1 834 -242

-därav kollektivtrafik 3 586 3 858 5 598 5 100 498

-därav administration, kanslienheten 8 241 6 362 7 118 6 604 514

-därav bredband och säkerhet - 193 982 840 142

Totalt informationsenheten - 4 315 4 428 4 321 107

-därav marknadsföring - 153 410 377 33

-därav turism - 462 538 526 12

-därav administration informationsenheten - 3 700 3 480 3 418 62

Totalt ekonomienheten 6 193 6 008 5 422 5 055 367

-därav administration ekonomi 4 845 4 849 5 172 5 045 127

-därav kommunförsäkring 1 348 1 159 250 10 240

Totalt personalenheten 12 274 12 208 16 566 14 557 2 009

-därav arbetsmarknadsåtgärder 1 975 1 789 1 617 1 555 62

-därav fackligt arbete 1 129 1 239 1 206 1 137 69

-därav administrativ personal 6 779 7 219 6 338 6 530 -192

-därav utbildning, hälsa och information 2 391 781 1 030 1 135 -105

-därav personalbefrämjande åtgärder - 1 180 6 375 4 200 2 175

Totalt serviceenheten 25 375 25 839 24 953 24 047 906

-därav kost- och måltidsservice - 20 211 19 575 19 342 233

-därav intraprenad Haganässkolans kök - 2 441 3 366 2 752 614

-därav IT-enheten - 3 187 2 012 1 953 59


Personalkostnad 41 982 42 284 43 222 43 405 -183

Antal årsarbetare 100 98 104 0

Kapitaltjänstkostnad 3 834 2 672 1 914 1 756 158

INVESTERINGAR 1 651 672 3 490 3 490 0

Ordförande Elizabeth Peltola (C) 1:e vice ordförande Bodil Hansen (M) 2:e vice ordförande Monica Haider (S)

Diö ishall

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 - 46


1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunledningsförvaltningen är kommunens lednings- och samordningsfunktion. Verksamheten organiseras i fem en-heter, kanslienheten, informationsenheten, ekonomienheten, personalenheten och serviceenheten.

Förvaltningens arbetsuppgifter är bland annat övergripande planering, säkerhets- och beredskapsfrågor, beredning, diarie- och protokollföring för kommunstyrelsen och kommunfull-mäktige, marknadsföring, turist och information.

Inom funktionerna ekonomi, personal och service ingår över-gripande budget- och redovisningsansvar, arbetsgivaransvar för kommunens anställda samt IT-teknik och kost- och mål-tidsservice.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Älmhult har genomfört Statistiska centralbyråns medborgar-undersökning. Mätningen visar att Älmhults invånare tycker att kommunens verksamheter håller en jämn kvalitet på snitt-nivå i förhållande till andra kommuner. Arbetet med ett nytt handelsområde, centrumplanen och ny infart till Älmhult från väg 23 har nu kommit till ett skede där planprogram utarbetas och miljökonsekvensbeskrivningar tas fram. Nya planer tas fram för att möjliggöra bostadsbebyggelse. För att öka fokus på näringslivsarbetet har en ny tjänst som närings-livsutvecklare inrättats. Ett stamnät för bredband har beslu-tats och medel har avsatts till projektet. Bredbands projektet är nu i början av genomförandefasen.

Informationsenheten har under året introducerat och infört kommunens grafiska profil. Konkurrensutsättning av samtals-tjänster inom telefonin har genomförts. Webbforumet Debatt Älmhult har öppnats. Aktiviteter kring klimat- och energi-frågor, landsbygdsutveckling och inflyttning har genomförts. Näringslivsträffar har arrangerats. Utvecklingsarbete kring turism har gjorts i samverkan med Destination Småland AB med flera. Enheten har bemannat och skött kommunhusets förtidsröstningslokal. Under året har motionsslinga i Haga-

näsparken iordningsställts med ökad tillgänglighet och infor-mation. Av andra genomförda projekt kan nämnas utbildning av kommunpersonal i sparsam körning samt Riksomfattande el-bilsseminarium i samverkan med IKEA.

Personalenheten har fortsatt arbetet kring folkhälsa, friskvård och arbetsmiljö. Projekt Folkhälsa har slutförts och folkhäl-soarbetet är från och med 2011 en ordinarie verksamhet med en folkhälsohandläggare placerad vid personalenheten. Pro-jekt Hållbar Rehab är inne i en aktiv genomförandefas. Le-darskapssatsningen har fortsatt och har särskilt varit inriktad på livsstilsfrågor och chefernas hälsa. Särskild bemötandeut-bildning har genomförts för handläggare och administrativ personal. Utveckling och implementering av nyheter i det personaladministrativa systemet har fortsatt. 163 skolungdo-mar har under sommarlovet varit anställda som feriearbetare. 64 praktikplatser har funnits för ungdomar inom jobb- och utvecklingsgarantin och därutöver 40 Lyftplatser för arbets-lösa.

Ekonomienheten har under 2010 arbetat mycket med intern kontroll i enlighet med internkontrollplanen samt med att följa upp och hjälpa förvaltningarna med elektronisk faktu-rahantering. Ett projekt om införande av beslutstödssystem har påbörjats och test har utförts. Inköpssamordningen fort-sätter med att förnya våra ramavtal och göra de tillgängliga på intranätet. En finansupphandling är genomförd.

Matsalsmiljön på Gemöskolan och Klöxhultsskolan har ge-nomgått en uppfräschning med nya möbler och textilier. Bul-lerdämpande åtgärder har genomförts i Linnéskolans matsal.

Intraprenad Haganäs har investerat i nya stolar i matsalen, en altan med bänkar och markiser.

IT-avdelningen har påbörjat byte av så kallad IT-klientplatt-form för alla användare inom kommunens förvaltningar, samt en satsning på bättre säkerhet i kommunens IT-miljöer.

Pusselläggning på Älmhults bibliotek

47


Målupp-fyllelse

Övergripande mål Målupp-fyllelse

Verksamhetsmål Kommentarer

JLeder det långsiktiga arbetet med fokus på strategiska frågor för hela koncernen, för att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare.

J Möjliggöra för fortsatt bostadsbyg-gande.

En ny etapp i kvarteret Paradiset klar för upphandling. Vena område under planering.

J Aktivt arbete för att utveckla infra-strukturen.

Fortsatt arbete med att få Pågatåg till Älmhult och Diö. Utvecklingsarbete med Sydostlänken.

JUtvecklar och stödjer kontakter med medborgare, politiker och besökare i kommunen.

J Utvecklig av webb-kommunikation. 280 nyheter publicerade, 194 990 besök på webbplatsen under perioden.

J Kontroll av kommunens telefoni. Cirka 195 vidarekopplingar, 75 upplysning-ar, 8 meddelanden och 40 återanrop per dag, enligt intern mätning.

J Gott bemötande och god service i reception och turistbyrå.

Av tillfrågade besökare fick 95 procent den ser-vice de väntat sig och samtliga kände sig välkomna.

J IT-utvecklad kommun med god beredskap och säkerhet.

K IT-avdelningen ska lösa alla support-ärenden inom rimlig tid.

Målet delvis uppfyllt, arbete pågår med en klientinriktad IT-plattform.

J Påbörja arbete med Swefaktura. Avtal har skrivits med operatör som skall

överföra swefakturor till kommunen.

JFörvaltar kommunens kapital på ett betryggande sätt som sprider kun-skap och förståelse för kommunens ekonomi och upphandlingsprocess.

J Öka avtalsmedvetenhet. Förenkling har gjorts så att anställda lättare kan söka i avtalsdatabasen. Information har givits till samtliga chefer samt att interna kontroller har genomförts.

JEn väl fungerande arbetsgivarpolitik där förvaltningar och enheter erhåller efterfrågat stöd och andra insatser.

J Utveckla förebyggande personal-/folkhälsoarbete.

Projekt Folkhälsa har permanentats. Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete är etablerat.

J Utveckla teambaserade rehabilite-ringen.

Projekt Hållbar Rehab är i genomförandefas och rehabteamet arbetar med samtliga an-ställda som är sjukskrivna mer än 14 dagar.

J Fokus på personal- och kompetens-försörjning.

Avtal med AF om praktik och Lyftplatser. Deltagande i kompetens- och rekryteringsak-tiviteter. Anskaffning av rekryteringsmodul.

JKost- och måltidsservice ska erbjuda prisvärd, god och varierad måltid i trivsam och ombonad miljö.

J Samordna inköp och fakturahante-ring inom kost- och måltidsservice.

Antalet fakturor 2010 har i stort sett halv-erats jämfört med 2009.

J Öka volymen ekologiska och krav-märkta livsmedel.

Målet på 25 procent kravmärkta och ekolo-giska livsmedel är uppfyllt.

J Tillsammans med näringslivet verka för att Älmhult utvecklar näringslivs-klimatet samt ger befintliga företag möjlighet att expandera och nya företag att etablera sig.

En tjänst som näringslivsutvecklare har inrättats och tillsatts.

JIntraprenad Haganäs ska erbjuda prisvärd, god och varierad måltid i trivsam och ombonad miljö.

J Uppnå hög kundnöjdhet. Genomförd enkät visar en högre kundnöjd-

het än vid tidigare mätningar.

J Ett plusresultat på 3 procent av nettobudget per år.

Målet har uppfyllts!

J= Uppfyllt K= Delvis uppfyllt L= Ej uppfyllt





Kanslienheten redovisar ett överskott på 912 tkr. Överskot-ten finns på kollektivtrafik 498 tkr och kanslienheten 514 tkr. Kollektivtrafiken har budgeterats enligt regionförbundets fler- årsbudget. De faktiska kostnaderna har blivit mindre än budget. Kanslienheten har utökad budget med en tjänst som närings-livsutvecklare. Tjänsten tillsattes senare än beräknat. Närings- livsbefrämjande åtgärder går med ett underskott på 242 tkr.

Informationsenheten lämnar ett överskott på drygt 100 tkr i enlighet med lämnade prognoser.

Nytt marknadsföringsmaterial har köpts in under året och kontot visar ett mindre underskott. Extern information visar ett överskott. Underskottet inom turistverksamheten, bero-ende på extra tillfällig personal, balanseras upp av ett över-skott inom turismutveckling. Kontot telefoni visar ett över-skott och balanserar mot underskottet på telefoni, försäljning som beror på utköp av tidigare hyrda telefoner. Överskottet på kontot informationsenheten beror på återhållna personal- och utbildningskostnader.

Personalenheten redovisar sammantaget ett överskott med 2 009 tkr. Genom de medel som AFA Försäkring återbetalat på grund av minskad sjukförsäkringskostand har kontot för personalbefrämjande medel tillförts 4 800 tkr. Av dessa medel återstår 2 175 tkr. Kontot för rehabilitering har belastats med kostnaden för projekt Hållbar Rehabilitering. Personalenhe-tens administrationskostnader visar ett underskott. Kontot för folkhälsa har ett överskott.

Ekonomienheten har ett överskott på 367 tkr. 127 tkr är på ekonomiadministrationen och beror främst på högre intäkter än budgeterat men också på att kostnader för konsulter blivit lägre än budget. Skanning av fakturor är nu helt genomfört och ekonomienheten hade 2010 en kostnad på cirka 200 tkr som ingår i resultatet. Försäkringarna ger ett överskott på 240 tkr och beror bland annat på en intäkt från brandförsäk-ringsverket som avser återbetalning av premie.

Kost- och måltidsservice har i år lyckats vända ett befarat un-derskott till ett överskott på 233 tkr. En neddragning av antal vikarier samt kostnadsmedvetenhet inom varje enhet gav ett önskat resultat. Intraprenad Haganäs har inte helt oväntat fått ett resultat på plus 614 tkr. Överskottet kan hänvisas till låga kostnader för ledning och administration samt bespa-ringar på löner och livsmedel.

IT-avdelningen har också lyckats med att hålla sin budget mycket tack vare en översyn av licens- och supportavtal.

5. NYCKELTAL

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Personalkostnadernas andel av brut-tokostnaderna %

46

48

47

Antal besökare i turistinformationen 3 982 4 000 2 400

Antal utbetalade löner i kommunen 22 659 23 200 22 240

Antal centrala servrar 16 13 13

Kostnad för kollektivtrafik/invånare, kr 247,80 364,67 332

6. FRAMTIDEN Det strategiska arbetet med att ta fram planer för satsningar inom kommunen kommer att kräva både engagemang och re-surser i framtiden. Älmhults deltagande i regionala satsningar och utredningar kräver också fortsatt engagemang och resur-ser. Kommunen har ett uppdrag att stödja och möjliggöra näringslivets och upplevelsenäringens framtida utveckling. Det blir ökat fokus på dessa frågor genom den nyanställde näringslivsutvecklaren. Pendlarnas behov av förbättring av kollektivtrafiken är en fortsatt utmaning. Ett stamnät som möjliggör utbyggnad av bredband i hela kommunen kommer att förverkligas de närmaste åren.

Informationsenheten kommer under 2011 att genomföra en upphandling av samtalstjänster inom telefoni tillsammans med fem övriga kommuner i länet. Nytt marknadsförings- och informationsmaterial i tryckt och digital form kommer att presenteras. Nya webbtjänster kommer att införas och kommunens närvaro på sociala medier utvecklas. Ett leader-projekt inom besöksnäringen kommer att genomföras i sam-arbete med Osby och Markaryds kommun och en projektle-dare kommer att anställas.

Personalenheten kommer under 2011 att intensifiera arbetet med system för personal- och kompetensförsörjning. I sam-verkan med ekonomienheten förbereds anskaffning av ett be-slutssystem. Nytt företagshälsovårdsavtal upphandlas under våren och projekt Hållbar Rehab fortsätter för att avslutas 2011-11-30. Ett långsiktigt chefsutvecklingsprogram kom-mer att slutligt utarbetas och inledas. En större medarbetar-satsning kommer att genomföras med utbildnings- och inspi-rationsföreläsningar för all personal. Det tidigare påbörjade arbetet med lönepolitiskt program kommer att fortsätta.

Ekonomienheten kommer att fortsätta den elektroniska ut-vecklingen av fakturor genom att börja med swefaktura, avtal blev klart efter nyåret. Ett nytt finansavtal ger bättre möj-ligheter att erbjuda kundfakturor till privatpersoner. Projek-tet beslutstödssystem fortsätter.

Kost- och måltidsservice har hösten 2010 lämnat en ansökan om intraprenad. Ansökan och ett förslag till överenskom-melse kommer att behandlas i början av 2011. Om intrapre-naden blir verklighet måste övriga delar av serviceenheten, IT och Intraprenad Haganäs också ses över i frågan om ledning och administration.

IT-avdelningen kommer i början av 2011 att inleda installa- tion av den nya IT-plattformen. Den nya IT-plattformen kom-mer att bestå av bland annat ett nytt operativsystem, nya ver-sioner av Office och GroupeWise, förbättrad hantering av ut- skrifter samt ett självhjälpssystem för effektiv hantering av supportärenden.


Bokslut 2010

Avvikelse gentemot budget 5 529

Återstående budget till oförutsett 1 228

Avvikelse efter oförutsett 4 301

49

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN



Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 30 983 32 007 34 547 34 943 -396

varav intäkter 163959 170225 158233 158259 26

varav kostnader 194942 202231 192780 193202 -422


Egentligverksamhet 31 190 31 564 35 191 34 666 525

- därav teknisk administration 3 860 4 035 5 050 5 916 -866

- därav teknisk och fysisk planering 1 992 2 027 2 268 1 932 336

- därav näringslivsbefrämjande åtgärder 325 161 526 183 343

- därav gator och vägar 8 815 11 432 10 476 11 756 -1 280

- därav enskilda vägar 1 883 705 2680 1 380 1 300

- därav parker och lekplatser 2 899 2 081 2 386 2 168 218

- därav räddningstjänsten 11 349 11 004 11 685 11 281 404

- därav civilförsvar 67 119 120 50 70

Affärsverksamhet -826 -1103 -332 -927 595

-därav näringsliv och bostäder -171 133 318 96 222

-därav vatten och avlopp 1 368 1 000 0 0 0

-därav avfallshantering 356 499 0 0 0

-därav skog- och täktsverksamhet -2 379 -2 735 -650 -1 023 373

0

Internservice 619 1 545 -964 1204 -2168

-därav kommunfastigheter 492 1 837 -964 1 081 -2 045

-därav teknisk service 127 -292 0 123 -123




Kapitaltjänstkostnader - 56 056 54 700 53 561 1 139

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska förvaltningen ansvarar för investering, drift och underhåll av kommunens fastigheter, gator, vägar och parker. Förvaltningen tillhandahåller också interna tjänster såsom mat- och posttransporter, fastighetsförvaltning, lokalvård och fastighetsskötsel.

Förvaltningen ansvarar för investering och drift av taxefi- nansierade verksamheter vatten och avlopp (va) och ren- hållningen. I ansvarsområdet ingår styrning och kontroll av kommunens skogsförvaltare, anskaffning av strategisk mark samt skötsel av enskilda vägar för vägsamfälligheternas räkning.

Under tekniska förvaltningen finns räddningstjänsten som inom ramen för den nya lagen om skydd mot olyckor ansvarar för den förebyggande och skadeavhjälpande verksamheten i samverkan med andra blåljusaktörer i länet och regionen.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Tekniska förvaltningen har under andra halvåret 2010 för- nyat ledningen med en ny teknisk chef och nya chefer inom vatten- och avloppsverksamheten och teknisk service. Pla-

nerna på att bilda en samhällsbyggnadsnämnd tillsammans med miljö- och byggnämnden har lagts på is och därmed fortsatte förvaltningen som teknisk förvaltning under kom-munstyrelsen. Därmed behöll tekniska förvaltningen sin nuvarande organisation med fyra avdelningar och en stab samt räddningstjänsten direkt under tekniske chefen.

Det blev ett kostsamt år för gator och vägar på grund av de ovanligt långa och snörika vintrarna 2009 och 2010. Väsentliga kostnader på vintervägsunderhåll har gjort att det inte lagts någonting på att förnya toppbeläggningar på redan slitna gator och vägar. Positiv effekt av de nya högtryckslamporna i gatubelysningsnätet beräknas i år till cirka 800 tkr, en del som engångseffekt.

För fastighetssidan har det senaste halvåret varit väldigt intensivt med många investeringsprojekt på gång samt en vinter som inneburit stora uppvärmningskostnader samt kostnader för snöskottning av tak.

Vatten- och avloppsverksamheten har haft ett år med mycket störningar i va-nätet, häftiga skyfall som orsakat över-svämningar i ett antal hus i Möckeln och Diö. Vattenläckorna

2.3 Kommunstyrelsen - tekniska förvaltningen

Ordförande Elizabeth Peltola (C) 1:e vice ordförande Bodil Hansen (M) 2:e vice ordförande Monica Haider (S)




4. VERKSAMHETENS RESULTAT VERKSAMHETENS RESULTAT, TKR

Bokslut 2010

Avvikelse gentemot budget -396


Avvikelse efter oförutsett -1 048

Tekniska förvaltningens resultat är som väntat ett underskott på 1 048 tkr. Målet för tekniska förvaltningen var ett 0 re-sultat men har inte kunnat uppfyllas på grund av att förvalt-ningen inte kan styra över vissa händelser som till exempel snö och regnmängder eller olyckfrekvensen.

Bland de verksamheter som uppvisar ett underskott är tek-

nisk administration. En del rekryteringar har krävt både re-kryteringshjälp som omfattande annonsering. Detta, inklu-sive ersättning till avgående förvaltningschefen innebär ett underskott på 866 tkr.

Det näst största underskottet finns på gator och vägar. Den långa och snörika vintern har bland annat medfört cirka 2 mkr dyrare gatu- och vägunderhåll. I kombination med lägre intäkter för externa arbeten för till exempel asfalt-lagning uppgår underskottet till 1 289 tkr. Det största un-derskottet finns dock på fastighetsförvaltningen som trots stora besparingar på planerat underhåll inte lyckats hålla sin budget. Energikostnader, fördyrat fastighetsunderhåll på grund av skyfall och snön samt intensivt arbete med en-

Målupp-fyllelse



K Samordna kommunens hela fastig-hetsverksamhet för positiv utveckling av personal och fastighetsbestånd.

K Energiförbrukningen i våra lokaler skall minska med minst 10 procent 2013 jämfört med 2008.

Förbrukningen har minskat något, slutresul-tat efter mätning 2013.

J Skapa infrastrukturella förutsättning-ar för kommunens utveckling och expansion i enlighet med politiska beslut och kommunens vision.

J Genomföra nybyggnad av i kommu-nen beslutade planer samt utveckla befintlig infrastruktur.

Utbyggnad av bostadsområden samt gator och GC-vägar skall möjliggöra visionen.

K Säker och trygg trafikmiljö för både skyddade och oskyddade trafikanter.

J Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar.

Genomförs enligt GC-utredning.

J Ytterligare 500 kvicksilverlampor i gatubelysningen skall vara utbytta till högtrycksnatrium år 2010.

Alla kvicksilverlampor i gatubelysningen är utbytta.

KSäker leverans av dricksvatten och omhändertagande av spill- och dagvatten.

K Säker leverans av rent dricksvatten till abonnenterna.

Vissa incidenter har skett under året med leveransavbrott.

K Reducera förekomsten av ovidkom-mande vatten i avloppsvattnet.

Förvaltningen arbetar med att fastställa en ny saneringsplan.

K Tillhandahålla god service för avfalls-hantering, samt genom källsortering och återvinning minska miljöbelast-ningen.

K Genom aktiva insatser och infor-mation till allmänheten minska mängden osorterat hushållsavfall per invånare

Ökad information och reklam skall minska mängden osorterat avfall per invånare.

K Räddningstjänst och övriga verk-samheter skall genom förebyggande verksamhet och samverkan med andra kommuner och aktörer ge god trygghet till kommuninvånare och företag, rädda liv och egendom.

K Genom förebyggande insatser och utbildning minska antal olyckor och automatlarm.

Utbildningsinsatserna skall öka. Bör under-lättas med den.

J= Uppfyllt K= Delvis uppfyllt L= Ej uppfyllt 3. MÅLUPPFYLLELSE

som uppstått under sista månader på året har också visat sig vara svårt att hantera på grund av stora mängder snö och frusen mark, samt inte minst att en stor del av läckorna har drabbat tomma villor.

Under hösten fick STENA ALUMINIUM AB ett positivt besked på sin ansökan om utökning av produktion men däremot fick kommunen avslag på sin dispansansökan för mottagning och deponering av STENA-s saltslagg på Äskya avfallsanläggningen. Intäktsbortfall beräknas vara mellan 4 och 5 mkr.

Under hösten har bygget av anläggningen för lakvattenbe-handling påbörjat söder om Äskya avfallsanläggning. An- läggningen kommer att bestå av ett system av våtmarks-dammar för rening och sedimentering av lakvatten från av-fallsanläggningen.

Räddningstjänsten har tagit i fullt bruk ny hävare som leve- rerats redan 2009. Det krävdes några kompletteringar för att fordonet skulle uppfylla krav på utryckningsfordon i tjänst. Räddningstjänsten fick under hösten uppdraget att bevilja och följa upp tillstånd enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor.

51


kelt avhjälpta hinder ger ett totalt underskott på 2 045 tkr. När man ställer allt underskott i förhållande till redovisat resultat så har förvaltningen ändå lyckats spara inom egna verksamheter hela 3,3 mkr. Enskilda vägar täcker med sitt överskott hela underskottet på gator och vägar. Övriga verk-samheter som lyckats göra besparingar eller ge ett överskott är markreserv, skogsförvaltning, parker och lekplatser, rädd-ningstjänsten och förvaltningsfastigheter.

Avgiftsfinansierade affärsverksamheter vatten- och avloppsverksamheten samt renhållningen visar på grund av ändrad lag-stiftning ett nollresultat. Överskott/underskott på vatten- och avloppsverksamheten reserveras som förutbetald intäkt på ett resultatregleringskonto för att återföras till verksamheten inom tre år. Överskott/underskott på renhållningen regleras via avsättning för återställning av avfallsanläggningen Äskya.

5. NYCKELTAL

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Gatorochvägar

Nettokostnad, (tkr) 8 172 6 776 8 065

Gator och vägar, torg (km) 110 110 111

Gång och cykelvägar, (km) 36 36 37

Offentligbelysning

Nettokostnad, (tkr) 2 810 3 400 1 680

Antal ljuspunkter, (st) 4 520 4 580 4 580

Enskilda vägar

Nettokostnad, (tkr) 704 1 453 1 380

Väglängd, (km) 530 530 531

Vattenförsörjning

Producerad vattenmängd, (m3) 980 000 980 000 735 637

Avfallshantering

Hushållsavfall, (kg/inv) 259 261 251

Grovavfall till förbränning, (kg/inv) 71 72 64

Organiskt avfall till rötning, (ton) 0 100 56

Räddningstjänsten

Automatiskt brandlarm, antal 91 100 95

Brand i byggnad, antal 26 10 21

Brand ej i byggnad, antal 39 15 29

Trafikolyckor, antal 44 18 44

Övriga, antal 54 120 65

6. FRAMTIDEN Tekniska förvaltningen har under 2010 förnyat ledningen inom flera verksamhetsområden och fått bland annat en ny förvaltningschef. Förvaltningens framtid beror på ledningens förmåga att kunna planera långsiktigt för att kunna ta rätt beslut i linjen med kommunens uttalade vision om Älmhult som en växande och nära kommun. För att uppnå detta krävs att hela förvaltningen delar samma helhetssyn och känner delaktighet i hela processen. Detta kan uppnås genom att led-ning och styrning ges en tydligare målfokusering. Här kom-mer en mer utvecklad planering, uppföljning och analys att bli än viktigare i framtiden.

Sedan kommunen anlagt nya bostadsområden i kvarteret Pa-radiset 2008 och tagit över ansvaret för Kärnhems bostads-kvarter i Maskrosen har anslagen till gatuunderhåll och park varit lägre. Detta har inneburit att standarden på underhållet har sänkts. Detta får konsekvenser på längre sikt. Det pla-nerade underhållet av gatubeläggningar har förskjutits. För att inte helt hamna i bakvatten med beläggningsunderhållet måste asfalteringsprogrammet uppdateras och tillföras ökade resurser så att tidigare underhållsvolymer nås. De långa och snörika vintrarna gör inte saken bättre, slitaget på toppbe-läggningar, kantsten, refuger, skyltar, farthinder med mera är redan stort. Helt klart är att det blir fler smålagningar istället för nya slitlager på hela gatuavsnitt.

De senaste två-tre åren har också visat hur sårbart kommu-nens va-nät är. Skyfall på våren och sommaren och nu de senast årens hårda vintrar, orsakar störningar på va-nätet. Översvämningar och rörbrott som följd kan härledas till det hårda vädret. Planering och hänsyn för framtida klimatför-ändringar ingår som en grund i infrastrukturutvecklingen. Att uppdatera saneringsplanen ses än mer viktigare i ljuset från klimatförändringarna.

Renhållningens långsiktiga planering avseende Äskya är del-vis osäker på grund av STENA-s ovissa framtid med tanke på saltslaggsdeponeringen. Äskya avfallsanläggning är byggd som en modern avfallsanläggning för mottagning av miljöfar-ligt avfall och förorenad jord. Man har räknat med att kunna ta emot saltslagg från STENA och anpassat anläggningen till det. Hantering av det organiska hushållsavfallet söker fort-farande en lösning. Utredning avseende komplettering av kommunens egen anläggning har genomförts samtidigt som diskussioner pågår med närliggande planerade eller befintliga anläggningar för mottagning av organiskt avfall. Sluttäck-ning av gamla deponier pågår enligt plan och en anläggning för lakvattenrening kommer att anläggas 2011-2012.

Sanering av glasbrukstomten i Eneryda samt övergång till gas som drivmedel för renhållningens sopbilar ligger i nära framtid.

Underhållet av kommunens verksamhetslokaler har släpat ef-ter de sista åren på grund av att hyrorna inte var anpassade till energipriserna samt nya lagkrav på lokaler. Så gäller även arbetet med att höja lokalernas standard så att de blir helt ändamålsenliga för verksamheterna. I budgeten för 2011 har hyrorna justerats så att nivån på den årliga planenliga under-hållet delvis återställes. När det gäller höjning av lokalernas standard har arbete på flera skolor och förskolor inletts. Un-der 2011-2012 kommer enligt planerna flera verksamheter att få nya eller förnyade fräscha lokaler, till exempel gymna-siet, räddningstjänsten och internationella skolan.

Kostnadseffektiviteten kommer att förbättras genom ett kon-tinuerligt arbete med minskad energi- och bränsleförbrukning för att bland annat kunna öka underhållet. Förvaltningens medarbetare skall stärkas för ökad delaktighet och enga-gemang, vilket också skall bidra till att öka effektiviteten. Tekniska förvaltningen skall arbeta för att uppnå maximalt teknisk och kostnadseffektiv verksamhet. Kommunens verk-samhet skall alltid uppfattas att ligga i framkant. Tekniska förvaltningen skall klara uppsatta miljömål för ökad trovär-dighet och fortsätta verka för minskad miljöpåverkan.



MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN


Netto, tkr

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 6 887 6 490 6 922 6 773 149

varav intäkter 3562 3 342 2993 3291 298

varav kostnader 10449 9832 9915 10064 -149


Nämnden 150 105 135 158 -23

Miljö- och byggförvaltning 7 769 7 854 7 527 7 818 -291

Bygg- och kartavdelningen -1 729 -1 284 -1 283 -1 306 23

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen -955 -1 023 -894 -998 104

Bostadsanpassningsbidrag 1 652 838 1 300 1 101 199



Antal årsarbetare 14,20 14,39 13,40 13,70 0,50

Kapitaltjänstkostnad - 151 82 83 -1

INVESTERINGAR 279 0 126 75 51

2.4 Miljö- och byggnämnden

Ordförande Per Garnegård (M) Vice ordförande Tommy Lövquist (S)

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Miljö- och byggförvaltningens uppdrag är att tillse att lag-stiftningen följs inom miljö-, hälso-, livsmedels och bygg- och planområdena. Förvaltningen svarar också för den fy-siska planeringen på detaljnivå enligt plan- och bygglagen samt beslutar om bostadsanpassningsbidrag. Övergripande naturvårdsfrågor, beslut i strandskyddsärenden, arbetet med att upprätta och underhålla kommunens grundkartor samt byggnads- och adressregister och förberedelser inför fas-tighetsbildning ingår också i förvaltningens uppdrag.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Under det gångna året har anmälan om fyra miljöfarliga verksamheter handlagts, en anläggning för rökgaskondensering vid det nya fjärrvärmeverket, timmerlagring, upplag och sortering av massor samt användning av avfall för an- läggningsändamål. Vidare har arbetet fortsatt med den för- orenade sågverkstomten i Bråthult och den förorenade bensinstationen i Liatorp. Förutom detta har inspektioner på företag gjorts i ungefär samma omfattning som tidigare år.

Intresset för att borra för bergvärme och lägga jordvärme har varit fortsatt stort under 2010 och totalt meddelades 77 beslut. Under året har också 46 tillstånd för att göra enskilda avloppsanläggningar beviljats.

Under flera år har livsmedelskontrollen inriktats mot att livsmedelslokalerna i kommunen ska hålla en god standard. Detta har gett ett gott resultat och alla registrerade lokaler bedöms nu uppfylla livsmedelslagen. Vid slutet av året genomförde Länsstyrelsen i Kronobergs län en revision av livsmedelskontrollen och konstaterade att den är tillfred-ställande.

Bygg-, plan- och kartverksamheten Detaljplanearbetet har varit intensivt under året och framförallt har arbetet koncentrerats på att ta fram detaljplaner för det nya handelsområdet i Haganäs.

Fem detaljplaner har vunnit laga kraft under året, del av Maskrosen, Oxtorget, Arnanäs 3:2, Olivia 11 och Hallaryds-Brännhult. Detaljplanen för Oxtorget möjliggör bostadsbygg-nation och ombyggnad av torget vilket medför att Södra Torggatan avlastas från busstrafik. Detaljplanen för Arnanäs ger byggrätt för permanentbostäder eller fritidshus. Planen för Oliva ger byggrätt för både bostäder och handel.

Liksom under 2009 har ROT-avdraget inneburit att många har valt att göra mindre byggnadsåtgärder varav en del krävt bygglov/bygganmälan. Mängden byggärenden har därför varit relativt stor under året, dock ger dessa typer av ärenden inte så stora intäkter till kommunen.

53

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN

Målupp-fyllelse



K Detaljplaner i tillräcklig omfattning ska finnas för bostäder, industrier och samhällsservice i kommunens alla orter. Planerna ska ha en ekologisk och miljömässig helhetssyn.

Verksamhetsmål saknas. Målet mäts inte då verksamhetsmål saknas. Mycket arbete har dock under lagts ner på detaljplaner under året och 5 planer har antagits av fullmäktige. En stadsarkitet anställdes under året.

K Bidra till att utveckla god arkitektur och bevara arkitektoniskt värdefulla byggnader och miljöer.

Verksamhetsmål saknas. Målet mäts inte då verksamhetsmål saknas. Det övergripande målet beaktas dock alltid och för att verka i målets rikning har nämn-den bland annat delat ut ett byggnadspris.

K En långsiktigt hållbar miljö och ett bra hälsoskydd.

Verksamhetsmål saknas. Målet mäts inte då verksamhetsmål saknas. Det övergripande målet beaktas dock alltid i förvaltningens arbete.

K Säker mat till konsumenterna. Verksamhetsmål saknas. Målet mäts inte då verksamhetsmål saknas. Det övergripande målet beaktas dock alltid i förvaltningens arbete.

KBra bemötande av kunder och en rättvis och rättssäker handläggning av förekommande ärenden.

K Rättsäker handläggning av ärenden enligt plan- och bygglagen samt lagen om bostadsanpassning.

2 av 5 överklagade ärenden har vi prövning återförvisats för ny handläggning. 60 pro-cent av ärendena höll således vid prövning. Målet är 95 procent.

J Rättsäker handläggning av ärenden enligt miljöbalken och livsmedelsla-gen.

3 ärenden har överklagats. I samtliga fall har miljö- och byggnämnden fått rätt. Målet har således uppfyllts.

K Gott bemötande. Enkätundersökning har gjorts. 100 procent anser att de fått ett gott bemötande vid an-sökan om tillstånd för avlopp. 93 procent ansåg att de fått ett gott bemötande vid an-sökan om bygglov. Målet för båda områdena var minst 95 procent.




Bokslut 2010



Avvikelse efter oförutsett +12

För 2010 gör miljö- och byggnämnden ett positivt resultat, efter oförutsett, på 12 tkr. Resultatet beror till största de-len på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen blev lägre än budgeterat. Resultatet beror också på att intäkterna ökat i förhållande till budgeten inom flera områden. Intäk-terna har ökat mest inom verksamheterna hälsoskydd samt mätning och kartor.

5. VERKSAMHETSMÅTT

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Antalbeslutenligtmiljöbalkenochlivsmedelslagen

384 315 417

Antal överklagade beslut 14 5 3

Antal överklagade beslut där den klagande fått rätt

0

1

0

Antalbygglovsbeslutochbeslutenligtlagenombostadsanpassning

336

300

308

Antal överklagade beslut 6 2 5

Antal överklagade beslut där den klagande fått rätt

1

0

2

Hur många procent av våra kunder upplever att de fått ett bra bemö-tande vid ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning

Nytt

nyckeltal för 2010

95

100

Hur många procent av våra kunder upplever att de fått ett bra bemötan-de vid ansökan om bygglov

Nytt nyck-eltal för

2010

95

93

6. FRAMTIDEN Den 2 maj 2011 träder en ny plan- och bygglag i kraft. Den bedöms kräva mer personalresurser då den medför mer ad-ministration och ställer krav på kontrollbesök på alla större byggen. Förvaltningen har en pensionsväxling att hantera då huvuddelen av personalen inom byggområdet går i pension inom kort. Övergången underlättas av att personalutskottet anslagit medel till en 50 procent traineetjänst 2011. Ytterligare traineetjänster bedöms behövas från och med år 2012.

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -Boklunch på Älmhults bibliotek


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN


Netto, tkr

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 24 652 25 113 26 882 26 339 543

varav intäkter 3007 2681 2487 2673 186

varav kostnader 27659 27794 29369 29012 357


Nämnden 100 120 110 90 20

Allmän fritidsverksamhet 2 786 3 172 3 447 3 504 -57

Allmän kulturverksamhet 2 437 1 942 2 286 2 399 -113

Bibliotek 5 926 5 977 6 077 6 421 -344

Idrotts- och fritidsanläggningar 10 441 10 688 11 071 10 688 383

Fritidsgårdar 1 079 1 106 1 268 1 118 150

Kulturskola 1 883 2 108 2 083 2 119 -36

Specifikationavdrift 0


Antal årsarbetare 23,14 21,07 22,72 21,88 1,00

Kapitaltjänstkostnad - 1 791 1 601 1 726 -125

INVESTERINGAR 53 1 316 2 203 1 384 819

2.5 Kultur- och fritidsnämnden

Ordförande Elisabet Gunnarsson (C) Vice ordförande Ingemar Almkvist (S)

1.VERKSAMHETSBESKRIVNINGBibliotek med huvudbibliotek i centralorten och filial-•bibliotek runtom i kommunen. Kulturskola som har inriktningar mot musik, teater/•drama och dans. Kulturverksamhet som innefattar offentlig kultur, kultur •i skolorna, bidrag till föreningar och studieförbund, konstverksamhet samt kulturmiljöarbete. Fritidsverksamhet som har kontakt med föreningar, er-•bjuder dem olika former av bidrag och tillsammans med dem genomför Idrottsskola för 7- och 8-åringar. Omkring 140 fritidsanläggningar, varav de flesta har •föreningsskötsel. Här ingår Haganäsbadet med verk-samhet som allmänt bad, simskola och babysim. Ungdomsverksamhet med bland annat öppen fritids-•gårdsverksamhet, skoldanser och lovverksamhet.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Två projekt startades upp, vilka båda innefattar folkbib-lioteken och universitetsbiblioteken i samtliga 25 kommu-ner i Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Projekten, som

löper över två respektive tre år, finansieras till största de-len av bidrag från Kulturrådet och Europeiska socialfon- den, och innefattar en kommunikations- och marknads- föringsdel respektive en kompetensutvecklingsdel.

En gemensam servermiljö för biblioteksdatasystemet Book-IT inom Regionförbundet södra Småland, infördes. Det nya Silverdalenområdet färdigställdes och den nya skateparken togs i bruk. Projekteringen av simhallen fortgick. Renovering av Älmekullas omklädningsrum påbörjades och byggnaden med nya omklädningsrum på Bokliden färdigställdes. Konst-gräsplanen i anslutning till Haganässkolan färdigställdes. Den välbesökta Må Bra-mässan förlades till Haganässkolan, där 60-talet utställare deltog. Tekniska kontoret tog över huvudansvaret för Diö ishall och Bockatorps ridanläggning. Musikalen Grease sattes upp av Kulturskolan. Omkring 55 ungdomar var engagerade och 1 200 personer såg föreställ-ningen.

55


Målupp-fyllelse



K Mötesplatser och offentliga rum som stimulerar till social gemenskap, upp-levelser, lärande och kreativitet.

? Öka antalet nöjda besökare på hu-vudbiblioteket.

Ej genomförd (enligt politiskt förankrat beslut).

K Modern och tillgänglig marknads-föring av kultur- och fritidsutbudet, som skapar mervärde.

J

Kulturverksamheten ska vara ett övergripande organ som bidrar till en attraktiv boendekommun.

Under året har 2 160 (2 850) elever besökt de 26 (35) genomförda teaterföreställ-ningarna/konserterna. Samtliga skolor och årskurser har vid två tillfällen deltagit i "skolornas filmvecka". 867 (1 200) per-soner har besökt de offentliga familjeföre-ställningarna (teater och konserter). 66 (53) kultur-i-vården-program har genomförts på kommunens äldreboenden. Inom parentes anges 2009 års värden.

K Främjande av och deltagande i sam-abete med föreningar, organisationer, näringsliv och andra kommunala nämnder/förvaltningar, grannkomu- ner, regionala strukturer samt med de nationella och internationella nätverk som är relevanta för nämndens verk-samhetsområde.

K Tydligt identifierade målgrupper, en kontinuerlig dialog med dessa och analys av förändringar i målgrupper-nas behov och önskemål.

? Minst 90 procent av Kulturskolans elever ska tycka att det varit positivt att delta i verksamheten.

Ej genomförd.

K Ändamåls- och tidsenliga anlägg-ningar och lokaler.

K Särskilda tjänster erbjuds dem som av någon anledning har svårt att utnyttja kultur- och fritidsutbudet.

K Ideelt arbete i föreningar och andra former uppmuntras och ses som ett viktigt medel för att bryta barriärer mellan könen, generationer och kulturer.

K Omvärldsbevakning som ett viktigt redskap i det utvecklingsarbete, som präglar all verksamhet


4. VERKSAMHETENS RESULTAT VERKSAMHETENS RESULTAT, TKR

Bokslut 2010



Avvikelse efter oförutsett 3

Underskottet inom den allmänna kulturverksamheten beror på det under hösten beviljade bidraget till digital anläggning i Fol-kets Hus. Underskottet inom biblioteksverksamheten beror på de satsningar på förändringar i biblioteksmiljön som påbörjats under hösten. Överskottet inom idrotts- och fritidsanläggningar beror på överskott inom simhallens verksamhet, vilket i sin tur beror på att simhallen ej stängt för renovering som beräknat under året. Överskottet inom fritidsgårdsverksamheten beror på generellt lägre kostnader än budgeterat.

5. NYCKELTAL

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Antal föreningar med bidrag 78 90 83

Antal lån 139 175 135 000 128 196

Öppethållande antal timmar/vecka på huvudbiblioteket

52

52

52

Antal elever i Kulturskolan 350 400 330

Antal besök i den öppna fritids-gårdsverksamheten

4 485

4 300

4 575

Antal besök under allmänhetens badtider

11 600

3 000

10 644

Den stora avvikelsen för simhallens nyckeltal, beror på att stängningen av simhallen senarelagts, varför allmänheten har tillgång till badtider under hela 2010.




6. FRAMTIDEN Arbetet med att låta kommunvisionen prägla verksamheter och budget stärks, vilket också tydligare ska avspeglas i ar-betet med nyckeltal och måluppfyllelse. Som en följd av detta diskuteras bland annat bibliotekets förändrade roll i samhäl-let. Biblioteket som mötesplats och modernt informations- och kunskapscentrum, förväntas få en allt större betydelse, vilket ställer helt nya krav på lokaler, personal och verksamhet. En viktig del i detta utvecklingsarbete är att koppla biblioteks-verksamheten till den framtida verksamheten i Kulturhuset Blohmé och Kulturstråket mellan kulturhus och Silverdalen. Möjligheterna att hitta en hållbar och funktionell lösning för Kulturskolan ingår också i detta utvecklingsarbete. Den bred-dade verksamheten inom Kulturskolan med inriktningar mot pop/rock, drama och dans, har medfört att elevantalet ökat kraftigt och lokalbehoven förändrats.

Det regionala utvecklingsarbetet på bibliotekssidan fortsät-ter, med en gemensam webbplats som nästa steg.

Fritidsgårdsverksamheten förväntas få breddad verksamhet i och med skateparkens öppnande, och vara en viktig del av kommunens ungdomsverksamhet. Betydelsen av samarbete med kommunens övriga förvaltningar för att tydliggöra be-hovet av riktade insatser, markeras.

Betydelsen av en helhetssyn på kommunens anläggningar, befintliga såväl som nya, måste också fortsättningsvis lyftas fram. Prioriteringar kopplade till tydliga motiveringar såväl vad gäller investeringsbeslut som renoveringsplaner är ett viktigt inslag i detta arbete.

Haganäsområdets betydelse som rekreationsområde förvän-tas öka, bland annat genom upprättandet av en konstgräs-plan, och då simhallen och fritidsanläggningen på Haganäs-skolan renoveras.

Hästhopping i Bockatorp

57

UTBILDNINGSNÄMNDEN

2.6 Utbildningsnämnden

Ordförande Bodil Hansen (M) 1:e vice ordförande Claes Lindahl (C) 2:e vice ordförande Mayken Nilsson (S)

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Utbildningsnämndens ansvarsområde är förskola med 19 enheter, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola med 10 enheter, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning inklusive arbetsmarknadsåtgärder. Öppen förskola driver utbildningsnämnden inom Familjecentralen i Älmhult, där nämnden också har samordningsansvaret. Nämn- den har också ansvar för vårdnadsbidrag. Verksamheterna styrs till stora delar av skollag, grundskoleförordning och lä-roplaner, Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94 vilka är beslutade av riks-dag och regering. Som ansvarig huvudman tog kommunen fram en ny skolplan 2008 där de prioriterade målen är Kun-skap, Elevdemokrati, Lärmiljöer och Alternativa och flexibla vägar till utveckling. Skolplanen gäller till och med 2011. 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Förskolan har ett ökande barnantal. Detta gäller framförallt de yngre barnen i åldern 1-2 år och i tätorten. Under hösten 2010 påbörjades arbetet med att iordningställa moduler som extra avdelningar vid Bokhultets, Vitsippans och Skogens för- skolor. Vid halvårsskiftet tog Virestads friskola över även för-skolan och har numera hand om all barnomsorg och skol-verksamhet i Virestad.

I den nya skollagen benämns förskolan som en egen skol-form. Det innebär att förskolan nu ännu tydligare är en del av utbildningsväsendet i Sverige. Läroplanen för förskolan är förtydligad och utvecklad med ökad betoning på barns lä-rande. Alla förändringar i skollagen och läroplanen ska ses som en ambition till att höja kvaliteten i förskolan.

Beslut har tagits om nya riktlinjer för ökad servicegrad inom förskolan.

Ny grundskoleorganisation beslutades under 2010 och kom-mer att införas med start under 2011. Grundskolan står inför en utmaning att klara den ekonomiska ram som finns till för-fogande. Karl-Oskarskolan AB har fått beslut om att få starta grundskola i Älmhults centralort. Inom grundskolan har elev-talen sjunkit under ett antal år. Denna utveckling verkar nu dock plana ut. Måluppfyllelsen på grundskolan har sjunkit.

Älmhults kommun har fått 440 tkr i bidrag av Skolverket till utvecklingsarbete för att främja och integrera jämställd-het i undervisningen. Projektet har skapat tid till diskussioner kring genusvetenskap. Projektet har förlängts och pågår även under vårterminen 2011.

Det pågår ett samarbete mellan högskolorna i Kristianstad och Malmö samt Nationellt centrum för fysik i Lund. Skol-verket beviljade Älmhults kommun 1,7 mkr i projektpengar. Syftet är att lärare ska lära sig nya arbetssätt som utvecklar alla elever matematiskt. Projektet pågår till och med vårter-minen 2012.

Under 2010 har en stor ombyggnation startat på Haganäs-skolan. Ombyggnationen kommer att pågå fram till och med sommaren 2011. Ombyggnationen föranleds av anpassning till nya gymnasieskolan, GY 11, samt att internationella sko-lan flyttar till nya lokaler på Haganässkolan.


Netto, tkr

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 273 497 280 064 278 438 277 039 1 399

varav intäkter 46568 47678 42220 48598 6378

varav kostnader 320065 327 742 320658 325637 -4979

Oförutsett 0 0 3 348 0 3 348

Nämnden 295 369 399 289 110

Central administration 5 600 6 809 6 784 6 852 -68

Förskola/fritidshem 71 451 73 819 72 494 73 602 -1 108

Pedagogisk omsorg 2 278 2 672 2 915 2 665 250

Grundskola 125 569 126 537 123 784 125 741 -1 957

LSS 1 538 2 175 0 0 0

Gymnasieskola 62 416 63 367 62 579 63 441 -862

- därav Haganässkolan och centralt 53 760 52 758 52 813 51 738 1 074

- därav interkommunal ersättning och inackordringsbidrag

7 241

7 829

6 640

9 396

-2 756

- därav gymnasiesärskola 1 415 2 780 3 126 2 307 819

Komvux inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY 4 350 4 316 6 135 4 449 1 686



Antal årsarbetare 550 553 530 535 -2


INVESTERINGAR 2 522 2 311 2 755 2 755 0



UTBILDNINGSNÄMNDEN

Målupp-fyllelse



K

KUNSKAP Alla ska, från förskola till vuxenut-bildning, ges möjlighet att få tillgo-dogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga.

L Varje skola ökar varje år sin andel av godkända elever i svenska, matema-tik och engelska.

Målet är inte uppfyllt. Procentuell andel godkända i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk (åk 9, grundskolan):

2010 87,9 procent 2009 89, 9 procent 2008 92,3 procent 2007 89,9 procent

J Varje skola utvecklar former och ruti-ner för elevernas övergångar mellan skolformer.

Handlingsplaner har tagits fram för res-pektive övergång. Uppföljning har gjorts i rektorsgruppen

KELEVDEMOKRATI Alla ska lära sig vad demokrati, ansvar, rättigheter och skyldigheter innebär för dem själva och eras omgivning.

K Eleverna har möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll. I sin planering och i sitt genomförande utgår pedagogen från elevens och gruppens behov.

Varje enhet beskriver i sin kvalitetsredovis-ning hur de arbetar med barns och elevers inflytande.

K Utveckla likabehandlingsarbetet. Varje enhet gör i sin kvalitetsredovisning en uppföljning av likabehandlingsarbetet.

K LÄRMILJÖER Skolornas miljö ska präglas av läro- planernas grundläggande etiska och moraliska värderingar i syfte att skapa en trygg miljö.

K Varje skola har en acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna läromedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande.

Det ser olika ut mellan olika enheter. Skol-bibliotekssamordnaren bedömer att de fyra skolor som bedriver undervisning från förskoleklass till årskurs 9 och gymnasiet alla har välutvecklade skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier. Skolinspek-tionen har lyft frågan om läromedel i en kvalitetsgranskning av läromedel i kemi där Bråthults skola ingick. Skolinspektio-nens bedömning var att eleverna inte hade tillgång till tidsenliga läromedel.

K ALTERNATIVA OCH FLEXIBLA VÄGAR TILL UTVECKLING OCH LÄRANDE Kommunens skolor ska vara likvär-diga i sin kvalitet med det innebär inte att alla skolor ska vara lika. Mångfald skapar en styrka för kom-munen.

K Varje skola uppmuntras att, inom ra-men för de nationella målen,utveckla egna specifika områden som pedago-ger, elever och föräldrar har ett stort engagemang och intresse för.

Enheterna beskriver i sina kvalitetsutred-ningar hur de arbetar med målet. Under 2010 har beslut tagits om att två skolor till att börja med ingår i projektet entreprenör-skap i grundskolan.


En administrationsöversyn har gjorts under 2010 på utbild-ningsförvaltningen. Två ekonomihandläggare, med 1,6 tjänst, har lokaliserats till utbildningskontoret och kommer fram-

över arbeta mot vardera förskola och grundskola/fritidshem tillsammans respektive verksamhetschef.



Bokslut 2010


Anslag till oförutsett 3 348

Avvikelse efter oförutsett - 1 949

Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 1 399 tkr i jämförelse med budget 2010. Efter avdrag för oförutsett blir dock resultatet ett underskott på 1 949 tkr.

Nämndens konto har ett överskott på 110 tkr främst bero-ende på lägre kostnader än budget för sammanträden.

Central administration redovisar ett underskott på 68 tkr.

Verksamheterna förskola och fritidshem har ett nettounder-skott på 1 108 tkr. Förskolans del är 500 tkr och finns inom både personal och övriga kostnader, medan 600 tkr finns inom fritidshem och består till största delen av personalkost-nader.

Resultatet för pedagogisk omsorg är ett nettoöverskott på 250 tkr. Detta beror främst på föräldraledighet delar av året som inte besatts med vikarie.

Grundskolan redovisar ett underskott på 1 957 tkr. Under-skottet beror på att personalkostnaderna beräknas bli högre än budget samt att kostnaderna för interkommunal ersätt-ning ökat. Grundsärskolans ökade elevantal har gjort att det varit tvunget att anställa mer personal, vilket medfört under-skott mot budget.

59

UTBILDNINGSNÄMNDEN

LSS-verksamheten har under året flyttats över till social-nämnden. All budget och redovisning finns numera under den nämnden.

Resultatet på gymnasieskolan är ett nettounderskott på 862 tkr. Den stora anledningen till underskottet är de interkommu-nala posterna där nettounderskottet är 2 756 tkr. Gymnasie-särskolan redovisar ett överskott med 819 tkr medan Haga-nässkolan och de centrala kostnaderna för gymnasiet lämnar ett överskott med 1 074 tkr.

Komvux inklusive SFI och KY beräknas få ett nettoöverskott på 1 686 tkr. Det är främst intäkterna som ger ett stort över-skott.

Delar av anslaget för oförutsett har använts under 2010. Det är 2 327 tkr som har fördelats ut i verksamheternas budgetar under året enligt följande:

Lokaler förskola i Diö (barnomsorg) 220 tkr Virestads friskola omställningsbidrag (skolbarnomsorg) 100 tkr Datorer till gymnasiet (gymnasiet) 507 tkr Internationalisering (övergripande) 500 tkr Ökning bemanning förskola (barnomsorg) 550 tkr Utveckling uppdragsutbildning (komvux) 220 tkr Medel för svenska som andraspråk (grundskola) 230 tkr Totalt 2327tkr

5. NYCKELTAL

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Antal elever och kostnader

Antal barn 1 - 5 år 772 783 795

Bruttokostnad/barn kr/år 88 243 86 007 85 853

Antal grundskoleelever inklusive förskoleklass

1 770

1 740

1 749

Bruttokostnad/elev kr/år 72 730 73 424 73 229

Antal elever i kommunens gymnasieskola

580

600

582

- varav från andra kommuner 110 125 102

Bruttokostnad/elev kr/år 131 602 129 263 131 425

Antal deltagare (omräknat till heltidsstudier) i gymnasial vuxenutbildning

50

75

50

Bruttokostnad/deltagare kr/år 56 312 45 800 57 057

Elevers kunskaper

Andel elever som slutar grundsko-lan med godkända betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik, %

89

92

88

Andel elever som når målen i de nationella proven för åk 5, %

- svenska/svenska som andra språk 88 94 Skolverkets statistik för både skol- och kom-munresultat är försenad

- engelska 88 88

- matematik 88 88

Genomsnittligt betygspoäng i gymnasieskolan*

13,7

14,2

13,6

* Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15

och MVG=20) dividerat med summa poäng för eleven totalt.

6. FRAMTIDEN Ett stort och brett nationellt reformarbete genomförs nu i Sverige och det krävs ett omfattande implementeringsarbete för förskola, grundskola och gymnasium. Arbetet med pla-nering genomförande i Älmhults kommun är påbörjat. Från och med 1:a juli 2011 gäller den nya Skollagen som påver-kar verksamheterna. Betyg, kompetenskrav och behörigheter struktureras om och detta innebär omfattande förändringar.

Glädjande har Älmhult många små barn, vilket innebär att förskolan framförallt i tätorten, är i behov av utökning av avdelningar och en helt ny förskola.

Ny grundskoleorganisation beslutades 2010 med genomför-ande från år 2011.

En del anpassning av lokaler är under arbete med bland an-nat utbyggnad av förskolor och ombyggnad av grundskolor samt gymnasieskola. The International School flyttar till nya lokaler på Haganässkolan och utökar samtidigt förskolan med en avdelning för barn 1-3 år.

Vidare förväntas Älmhults kommunala grundskola få ett fri-stående komplement i centralorten vilket kommer att påverka organisationen framöver.

Reformeringen av gymnasieskolan kommer att innebära ett omfattande planerings- och förberedelsearbete under våren 2011. Under hösten skall detta implementeras vilket även det kommer att kräva mycket engagemang. Programutbuden och strukturen inom programmen kommer att förändras.

Fortsatt satsning kommer att ske på gymnasiets profilfrågor. Dessa är internationalisering, hälsa och livsstil samt entrepre-nörskap.

Nämndens viktigaste utmaning inför framtiden är en ökad måluppfyllelse, kunskapsmässigt, organisatoriskt och ekono-miskt. Allt för att barn och unga ska lämna skolan med en positiv självbild och framtidstro!



SOCIALNÄMNDEN

2.7 Socialnämnden

Ordförande Vidar Lundbäck (C) 1:e vice ordföranade Berith Krook (M) 2:e vice ordförande Jan-Bertil Nilsson (S)

1. VERKSAMHETSBESKRIVNING Socialnämnden svarar för kommunens arbete inom Äldreom-sorg, Hälso- och sjukvård, Omsorg om personer med funk-tionsnedsättningar, samt Individ- och familjeomsorg.

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Det stora behovet av särskilt boende för äldre som funnits under de senaste två åren, har under 2009 och första halv-året 2010 minskat. Detta har lett fram till att en förändring av antalet platser på Pehr Hörbergsgården varit möjlig. Tidi-gare har två brukare delat en lägenhet och haft gemensamma hygienutrymmen men ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att alla som har ett beslut om särskilt boende får egna lägenhe-ter med egna hygienutrymmen. Denna förändring innebar att antalet platser på Pehr Hörbergsgården minskade från 22 till 18. Ytterligare åtta platser (utöver de 8 som stängdes 2009) har tillfälligtvis stängts på Nicklagården. Detta skedde i juni och efter det har antalet lediga platser i snitt varit två.

I februari 2010 tog Älmhults kommun beslut om att införa LOV (lagen om valfrihet) inom hemtjänstens serviceinsatser. Detta innebär att den som har beviljats städning, tvätt/kläd-vård eller inköp/ärenden kan välja vem som ska utföra de insatserna. Brukaren kan välja mellan kommunens egen hem-tjänst och ett antal företag som godkänts och som har valt att arbeta i det område där brukaren bor.

En person som är 80 år eller äldre, folkbokförd i Älmhults kommun och som känner att han eller hon är i behov av hjälp har möjlighet att ansöka om vissa hemtjänstinsatser med för-enklad handläggning. Dessa insatser är trygghetslarm, städ-

ning, tvätt, matdistribution och inköp/ärenden. Detta innebär att personens självbestämmande stärks och att den som bara har ett mindre behov av insatser slipper genomgå en utred-ning.

Då konjunkturen i landet varit en utmaning för verksamheten som hanterar ekonomiskt bistånd kan det dock konstateras att ökningen som inträffade under slutet av 2009 inte stigit utan ligger på en konstant högre nivå.

Hökens boende har omstrukturerats för att bättre möta den problematik som ofta uppstår i samband med dubbeldiagno-ser. Istället för att arbeta med denna problematik i ett boende så inriktas verksamheten på att den sökande kan bo i hela kommunen och hjälpen kommer till det egna boendet. På så vis ställs fokus om från ett särskilt boende till ordinärt bo-ende och problematiken blir inte lika koncentrerad som i ett boende. För att möta dessa behov har ytterligare ett mobilt team tillskapats. Denna inriktningsförändring gör det möjligt att ge ett stöd i vardagen med tillgänglig personal som erbju-der struktur och möjlighet till eget boende och en meningsfull vardag.

I Kronobergs län har en satsning gjorts vad gäller problema-tiken med våld i nära relationer. Samtliga åtta kommuner har tillsammans med landstinget startat en ny verksamhet, familjefrid Kronoberg.

Socialnämnden har tagit över verkställigheten för barn inom LSS, vilket innebär att socialnämnden nu ansvarar för alla delar inom LSS i Älmhults kommun.


Netto, tkr* Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 239 016 225 433 242 876 232 120 10 756

varav intäkter 45196 43077 75917 76100 183

varav kostnader 284212 268510 318793 308220 10573

Oförutsett - 0 4 830 0 4 830

Nämnden 208 217 226 195 31

Gemensamma kostnader 13 691 11 040 12 105 11 400 705

IFO/OF, exklusive LSS 26 883 28 067 27 409 33 408 -5 999

Äldreomsorg 162 191 155 171 159 990 152 295 7 695

LSS – totalt 36 043 30 938 38 316 34 822 3 494


Personalkostnad 209 141 198 256 206 395 197 175 9 220



INVESTERINGAR 967 649 2 867 2 032 835

* Gemensamma nämndens intäkter och kostnader ingår i socialnämndens redovisning.

61

SOCIALNÄMNDEN


Bokslutet summerar till en positiv avvikelse med 10 756 tkr. Efter avräkning mot anslaget till oförutsett återstår en positiv avvikelse med 5 926 tkr.

Politisk verksamhet redovisar ett överskott med 31 tkr och gemensamma kostnader redovisar ett överskott med 705 tkr. Det finns underskott på IT-kostnaderna – bland annat gäl-

ler det den interna IT-avgiften samt för färdtjänst. Överskott finns på personalkostnader, lönerevision, samt avsatta medel för kapitaltjänst för årets investeringar.

IFO/OF exklusive LSS redovisar en negativ avvikelse mot budgeten med 5 999 tkr. Försörjningsstöd (-1 144 tkr) och externa placeringar (-4 769 tkr) redovisar relativt stora av-vikelser mot budgeten medan övriga rubriker totalt ger en negativ budgetavvikelse med 86 tkr. I första hand är det in-stitutionsplaceringar för barn och ungdom som har högre kostnader, men även externa placeringar för vuxna är högre jämfört med tidigare år. Försörjningsstöd ligger kvar på den nivå som det steg till under sista tertialet 2009, vilket gav en negativ budgetavvikelse med 1 144 tkr.

Målupp-fyllelse



KSocialnämndens insatser skall vara av god kvalitet och erbjudas under trygga och säkra former. (Leva och bo).

K Även kommuninvånare som saknar förmåga och resurser har möjlighet att bo kvar i sitt eget boende.

Målet är att 91 procent vuxna och äldre och 90 procent barn ska kunna bo kvar i egna hem-met. Resultat kvarboende Äldre 92 procent, Vuxna 75 procent, Barn 85 procent.

K Brukare/närstående upplever att de insatser och det stöd de får från socialförvaltningen är av god kvalitet.

NKI*: Budget 75 Mätning 2010 SäBo 69, Ordinärt boende 78, IFO 75.

KDet skall vara enkelt att ta kontakt med socialförvaltningens olika en-heter och den sökande ska få snabb bedömning av sitt behov. (Entrepre-nörskap).

J Den sökande får snabb handläggning av sitt ärende.

Genomsnittlig handläggningstid SoL äldre: Aktualisering till beslut 2 dagar, Beslut till verkställighet 4 dagar.

L Det är enkelt att ta kontakt med socialförvaltningen.

Grad av enkelhet: Budget 90 procent, mät-ningen 2010 visade 80 procent **.

?J

Individens kontakter med socialför-valtningen skall kännetecknas av gott bemötande, tydlig information och av att individens behov är i fokus. (Entreprenörskap).

Resultatet från öppna jämförelser visar att brukarna på äldreboenden i Älmhult är lite mer nöjda med bemötandet och informatio-nen än riket i snitt (information 64/63 be-mötande 79/78). Resultatet inom hemtjäns-ten visar att brukarna är mer nöjda med bemötandet och informationen än riket i snitt (information 70/65 bemötande 86/83).

J Förebyggande arbeta skall bedrivas i större utsträckning än idag. (Hållbar utveckling).

Nämnden har under året tagit beslut om förenklad handläggning för vissa hem-tjänstinsatser. Den tid som frigörs från handläggarna ska användas till uppsökande verksamhet. Nämnden har också beslutat om att införa Fixar-Elme.

K Verksamheten skall vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, den skall ständigt utvecklas och utvärderas. (Entreprenörskap).

Förvaltningen har aktivt deltagit i länets FoU-arbete i syfte höja kunskapen om och användningen av evidensbaserade metoder och insatser. Där det finns metoder som har stöd i forskning, används dessa.

K Socialnämndens lokaler och an-läggningar skall vara anpassade till verksamhetens krav. (Infrastruktur).

En förändring av antalet platser på Pehr Hörbergsgården har genomförts så att alla som har ett beslut om särskilt boende får egna lägenheter med egna hygienutrymmen. Under året har en inventering av utemiljön på de särskilda boendena genomförts med sikte på att skapa läkande trädgårdar.

* NKI= Nöjd Kund Index enligt SCB metod för mätning av nöjdhet, index 0-40 är underkänt betyg, 41-69 är godkänt betyg, över 70 är högt betyg.** Grad av enkelhet mäts i en årlig enkätundersökning och redovisar hur stor andel som anger att det upplever att det varit enkelt att ta kontakt med socialförvaltningen



Bokslut 2010


Återstående budget till oförutsett 4 830

Avvikelse efter oförutsett 5 926



SOCIALNÄMNDEN

Äldreomsorgen redovisar en positiv avvikelse med 7 695 tkr. Det är främst Särskilt boende (2 832 tkr) som redovisar över-skott till följd av låg beläggning. Den låga beläggningen på de särskilda boendena innebär även att det finns positiva budget-avvikelser på centrala konton för förstärkningsresurs och kost-nader för utskrivningsklara. Taxor och avgifter ger ett budget-överskott med 220 tkr. Det samma gäller hemtjänst (950 tkr), dagverksamhet (63 tkr), hemsjukvård (118 tkr) och rehabili-tering (223 tkr) som ger budgetöverskott. Även resursenheten gav i bokslutet ett överskott med 284 tkr.

LSS har ett överskott på 3 494 tkr, varav kommunens egna bo-enden (Höken, Vråken, Druvan, Pärlan, Östergatan och Kro-nan) ger överskott (2 002 tkr) medan korttidsboendet Oxen ger en negativ budgetavvikelse (451 tkr). Även Personlig assis-tans (406 tkr), Daglig verksamhet (253 tkr, LSS-barn (617 tkr) samt administration och bilar (416 tkr) ger överskott.

5. NYCKELTAL

6. FRAMTIDEN Under 2011 kommer ett nytt boende för personer med LSS-tillhörighet att starta upp. Arbetet med det nya boendet kom-mer att ske i nära samarbete med anhöriga och brukare.

I mars 2010 beslutade riksdagen om reformering av motta-gandet av vissa nyanlända invandrare. En ny lag om etable-ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller från den 1 december 2010. I denna lag finns regler om ansvar och in-satser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyan-lända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.

Älmhults kommun och Markaryds kommun planerar att starta upp ett gemensamt boende för mottagande av ensam-kommande flyktingbarn under 2011.

Socialnämnden kommer att fortsätta med att utveckla styr-ningen och uppföljningen av verksamheten i syfte att säker-ställa att rätt insatser görs till rätt kostnad och rätt kvalitet. Ett resursfördelningssystem för hemtjänsten har införts och förvaltningen kommer att fortsätta arbetet genom att titta på möjliga fördelningsmått även för verksamheter inom omsor-gen om personer med funktionsnedsättning.

Socialnämnden kommer att fortsätta att följa frågan om till-skapande av nya seniorboenden och trygghetsboenden. Frå-gan är viktig på grund av att det kan vara av stor betydelse för den äldre delen av befolkningen att det finns bostäder som är tillgängliga och som upplevs som trygga. Denna form av bostäder kan då innebära att behovet av att flytta till ett sär-skilt boende senareläggs.

En satsning på Lean har påbörjats. Denna satsning fortsätter under 2011 då samtliga enhetschefer ska vara igång med sina grupper enligt leanmodellen. Denna satsning ska leda till ett nytt sätt att se på uppdraget mot kommuninvånarna och inte uppfattas som ett tillfälligt projekt utan snarare som ett nytt sätt att arbeta.

Befolkningsprognosen visar att Älmhults kommuns äldre be-folkning (över 80 år) kommer att ligga på ungefär samma antal som idag fram till 2014 för att sedan minska något, från cirka 1 030 personer till cirka 1 000 personer år 2020. Däref-ter sker en successiv ökning fram till 2030 då prognosen visar att antalet äldre har stigit till cirka 1 220 personer.

Nyckeltal

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Målrelaterade nyckeltal

"Kvarboendekvot", %

vuxna 80 91 75

äldreomsorg 90 91 92

barn 97 90 85

Andel brukare som upplever att stödet är av god kvalitet, %

NKI* 75

Särskilt Boende - Nöjd-Kund Index (NKI)

83 69

Ordinärt Boende - Nöjd-Kund Index (NKI)

86 78

Individ- och familjeomsorg (IFO) (NKI)

73 75

Omsorgen av funktionshindrade (OF) (NKI)

80 77

Grad av enkelhet, %** 80 90 80

Genomsnittlig handläggningstid Barn och familj, månader

Inom 14 veckor

14 veckor

Genomsnittlig handläggningstid äldreomsorg, dagar

1,7 Inom 12 dagar

2 dagar

Genomsnittlig väntetid mellan beslut och verkställighet, dagar, äldreomsorg

3,5 14 dagar (1

månad säbo)

4 dagar

Nyttjandegrad på särskilt boende, % 95,6 98,5 92,5

Nyttjandegrad i hemtjänst Centrala 68

Centrala 74

Övriga 65

Övriga 70

* NKI=Nöjd-Kund-Index enligt SCBs metod för mätning av nöjdhet. Index 0-40 är underkänt, betyg 41-69 är godkänt betyg och över 70 är högt betyg. ** Grad av enkelhet mäts i en årlig enkätundersökning och redovisar hur stor andel som anger att de upplever att det har varit enkelt att ta kontakt med socialför- valtningen.

63

GEMENSAMMA NÄMNDEN

2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt

Ordförande Vidar Lundbäck (C) , Älmhult 1:e vice ordförande Gun Lindell (S), Ljungby

2:e vice ordförande Kurt Persson (KD), Markaryd


Netto, tkr*

Bokslut 2008

Bokslut 2009

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse 2010

TOTALT, DRIFT 0 0 0 0 0

varav intäkter 1686 1667 1687 1687 0

varav kostnader 1686 1667 1687 1687 0

Familjerätt 0 0 0 0 0




Kapitaltjänstkostnad 30 30 32 28 4

INVESTERINGAR 0 0 0 0 0 * Gemensamma nämndens intäkter och kostnader ingår i socialnämndens redovisning.

1.VERKSAMHETSBESKRIVNING Gemensamma nämnden svarar för det familjerättsliga arbetet i Ljungby, Markaryds och Älmhults kommuner.

Arbetet kan delas i tre ansvarsområden: • Frivilligaochförebyggandeåtgärder • Uppdragfråntingsrätt • Adoption

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Under våren 2010 genomförde gemensamma nämnden änd-ringar utifrån den kritik som KPMG gav i sin revisionsrapport senhösten 2009. Deras kritik gällde brister i:

• Nämndensstyrningochuppföljningavverksamhetens ekonomi och kvalitet. • Attdetintefannsantagnamålellerplanförverksam- heten. • Kommunenharintebeslutatomattesträtt. • Nämndensdelegationavbeslutanderättinteärända- målsenlig. • Avsaknadavinternkontrollplan. • Nämndenbrastistyrningenavhurallmännahandlingar skall hanteras. • Nämndensprotokollhadeinteanslagitspåallakommu- ners anslagstavlor vilket innebär att ingen av nämndens beslut som går att överklaga har vunnit laga kraft. • Desägerävenattfamiljerättssekreterarnatagitframett gediget material för rutiner för de olika arbetsuppgifterna men enhetschefen bör på ett aktivare sätt vara delaktig i framtagandet av rutiner.

Bristerna har under året åtgärdats, och arbete med revidering av gemensamma nämndens mål och måluppfyllelse har påbör-jats. Under året har det varit viss personalomsättning, detta med anledning av föräldraledigheter i den ordinarie perso-nalgruppen. Arbetsbelastningen i gruppen har i perioder varit hög, men hanterbar, och under slutet av året upplevdes av både personal och arbetsledare en stabilisering i arbetsbelastningen.

I oktober hade arbetsledare och personal en planeringsdag för verksamheten, då en revidering av gemensamma nämndens ru-tiner genomfördes.

Under hösten har det även varit ett gemensamt möte med ar-betsledare och assistenter, i alla tre kommunerna, samt per-sonalgruppen. Syftet med mötet var att gemensamt utveckla gemensamma nämndens arbete.

3. MÅLUPPFYLLELSE Under året har det som minst varit en familjerättssekreterare i tjänst alla vardagar, även under semesterperioden. Detta ger en större tillgänglighet för medborgarna i de tre kommunerna.

Familjerättsekreterarna har kompetensutvecklats genom ut-bildning i bemötande samt ny offentlighet och sekretesslag-stiftning. Familjerättssekreterarna utvecklas även genom den handledning de får varje månad, dock inte under semester-månaderna.

4. VERKSAMHETENS RESULTAT Bokslutet för gemensamma nämnden innehåller totalt ingen budgetavvikelse för kostnadssidan, vilket innebär oföränd-rat bidrag för de tre samverkande kommunerna jämfört med budgeten.

Det finns mindre negativa budgetavvikelser när det gäller kontorsmaterial, kontaktpersoner, tolkarvode samt bilkost-nader. Dessa uppvägs främst av positiva avvikelser när det gäller personalkostnader, hyror och adoptionsutbildning.

5. NYCKELTAL Det finns inga fastställda nyckeltal för gemensamma nämn-den. Under 2010 har 138 barn varit aktuella i utredningar avseende vårdnad/boende och/eller umgänge. 362 faderskap faställdes varav 1 genom dom i Tingsrätten. 66 yttranden har lämnats till Tingsrätt och 106 barn har berörts av att vård-nadshavarna varit positiva till och deltagit i samarbetssamtal.


64

GEMENSAMMA NÄMNDEN

6. FRAMTIDEN Under kommande år skall personalen i familjerätten fortsätta kompetensutvecklas. Planeringen främst är att personalen ut-bildas i att hålla i samarbetssamtal. Personalens ökade kun-skap inom samarbetssamtal kan göra att det blir ett positivt, preventivt arbete.

Rutinerna för det familjerättsliga arbetet hålls ständigt aktu-ella och revideras vid behov. Genom arbetsplatsträffar hålls en kontinuerlig diskussion om hur verksamheten fungerar och kan utvecklas.

När arbetet inom nämnden med gemensamma nämndens mål är klart, kommer målen att genomarbetas i personalgruppen.

Haganäsbadet

65

PERSONALREDOVISNING


Kommunens arbetsgivarpolitik syftar till att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetarna en god arbetsmiljö med marknadsmässiga villkor och goda möj-ligheter till utveckling. Ledarskapet skall vara tydligt och föra verksamheten framåt. Verksamheten bärs av medvetna och delaktiga medarbetare.

Personalpolitisk vision Kommunstyrelsens personalutskott har antagit en personal-politisk vision som ligger till grund för personalarbetet: ”Vi-sionen är att skapa goda arbetsplatser där varje medarbetare känner arbetslust och stolthet, har inflytande, lust att lära och möjlighet att utvecklas både i sitt arbete och som individ.”

Ledarskapsutveckling Ordinarie chefsinformation har genomförts vid fyra tillfäl-len under året. Vid en särskild inspirationsdag har cheferna arbetat kring temat ”att arbeta i en politikerstyrd organisa-tion” under ledning av B-Å Gustavsson från Linnéuniversi-tetet. Inom ramen för ”Det Goda Ledarskapet” har särskild uppmärksamhet riktats mot chefernas personliga hälsa. Fö-retagshälsovården har genomfört individuell hälso- och livs-stilsanalys med samtliga chefer. Företagsläkaren har deltagit som föreläsare vid ordinarie chefsinformation.

Bemötandeutbildning Särskild utbildning i bemötande har genomförts för all ad-ministrativ personal som har regelbunden medborgarkontakt per telefon eller genom besök.

Personaladministrativt system Utveckling och implementering av förändrade funktioner och nyheter i det personaladministrativa systemet har fortsatt. En rekryteringsmodul som skall underlätta och systematisera re-kryteringsarbetet har anskaffats.

Friskvård Friskvård genomförs vid kommunens olika arbetsplatser med stöd av kommunens friskvårdspolicy. Personalenheten har genomfört tre utbildnings- och aktiveringsdagar med kom-munens hälsoinspiratörer i samarbete med Korpen och Små-landsidrotten.

Feriearbeten och praktikplatser 163 skolungdomar har under sommarlovet varit anställda som feriearbetare.

Älmhults kommun har sedan hösten 2009 64 praktikplatser för ungdomar inom jobb- och utvecklingsgarantin. Därutö-ver har avtal för andra halvåret 2010 tecknats med arbets-förmedlingen om ytterligare 40 Lyftplatser. Lyft riktar sig till arbetslösa eller de som riskerar arbetslöshet och har fyllt 25 år, till funktionshindrade ungdomar och även till ungdomar inom jobb- och utvecklingsgarantin. Sammanlagt har 28 ung-domar genomfört praktik inom ramen för jobb- och utveck-lingsgarantin under 2010. Lyftplatserna har utnyttjats av to-talt 27 personer under avtalsperioden.

Traineéplatser Älmhults kommun deltar med 5 medarbetare i projekt Trai-neé Kronoberg som är ett samarbetsprojekt mellan kommu-nerna i Kronobergs län och Linnéuniversitetet i Växjö. Pro-jektet startade under 2009 och avslutas under våren 2011. De projektarbeten som traineérna har arbetat med kommer att på olika sätt implementeras i den ordinarie verksamheten. Inom tekniska förvaltningen har under året anställts två trai-neér med ingenjörsutbildning för att underlätta generations-växlingen.

Lönerevision 2010 Revisionsförhandlingar slutfördes med Kommunal innan se-mestern. Med övriga personalorganisationer slutfördes för-handlingarna under hösten. Revisionen gäller från 2010-04-01.

3 ÖVRIGA REDOVISNINGAR3.1 Personalredovisning och hälsobokslut

Discgolf i Haganäsparken

66

PERSONALREDOVISNING


Den totala sjukfrånvaron har minskat ytterligare och uppgår sammantaget per den 31 december 2010 till 4,5 procent av ordinarie arbetstid. För kvinnorna minskade sjukfrånvaron från 5,5 till 5,1 och för männen från 2,5 till 1,6. Orsaken till minskningen är främst tidigare återgång i arbete för anställda med sjukskrivningstider på mer än 90 dagar. Antalet sjuk-skrivna mer än 28 dagar den 31 december 2010 var 47. Mot-svarande siffra samma datum 2009 var 41. I gruppen långtids-sjukskrivna fanns 44 kvinnor och 3 män. Antalet sjukfall har ökat. Detta beror dels på en ökning av korttidssjukfrånvaron under arbetsgivarens sjuklöneperiod 1-14 dagar och dels på en ökning av antalet sjukperioder med frånvaro 29-90 da-gar. Antalet sjuktillfälle med fler än 90 sjukdagar har minskat med cirka 30 procent jämfört med 2009. .Personalomsätt-ningen har ökat något. Under 2010 har 68 tillsvidaretjänster återbesatts. Den förvaltningsövergripande personal- och re-kryteringsgruppen har prövat 229 önskemål om rekrytering till tillsvidaretjänster, vikariat och allmän visstidsanställning. I flera fall har behovet av rekrytering kunnat tillgodoses ge-nom omplacering på grund av övertalighet och rehabilitering. Önskemål om utökning av tjänstgöringsgrad har i några fall kunnat tillgodoses.

Antalet medarbetare som inte har någon sjukfrånvaro har minskat något och uppgår till 511 anställda vilket utgör 37 procent av antalet snittanställda.

Arbetsmiljö Arbetsmiljöuppgifter är tilldelade i enlighet med delegerings-ordningen och anvisningarna i kommunens personalhandbok. En större personalundersökning genomfördes vid årsskiftet 2009/2010. Arbetsplatserna har i samband med återföringen av resultatet utarbetat handlingsplaner som en del i det syste-matiska arbetsmiljöarbetet. Dessa handlingsplaner har följts upp inom förvaltningarna och rapport har lämnats i perso-nalutskottet. Utbildning för nya chefer och nya skyddsombud i ”Bättre arbetsmiljö” genomförs årligen under fyra heldagar. Under 2010 deltog 20 chefer och skyddsombud i arbetsmil-jöutbildningen.

13 arbetsskador och 12 tillbud avser halk- och fallolyckor. 2 arbetsskador och 11 tillbud avser färdolycksfall. 9 av anmäl-da arbetsskador har uppstått vid överbelastning i samband med plötsliga rörelser för att förhindra fall inom äldre och handikappomsorgen. 1 anmäld arbetsskada avser psykisk överbelastning, och 17 anmälda arbetsskador liksom huvud-delen av anmälda tillbud avser sparkar, slag och andra ska-dor som orsakats av utåtagerande boenden inom omsorgs-verksamheterna. 9 anmälda arbetsskador och 4 tillbud avser andra typer av olycksfall.

Arbetsskada Tillbud

Män Kvinnor Män Kvinnor

2010 3 48 2 88

2009 3 35 1 119

2008 5 31 8 38

2007 5 29 1 32

2006 4 20 2 23

Älmhults kommun Samtliga anställda

Antal Nyckeltal

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010

Arbetade timmar 2 705 226 2 716 049 2 647 039 2 587 950

Sjukfrånvarotimmar 169 757 151 545 132 542 116 802

Sjuktal 6,3 5,6 5,0 4,5

Sjukfall 2 321 2 590 2 702 2 823 8,6 9,5 10,2 10,9

Nya rehabiliteringsfall 53 57 53 46 0,20 0,21 0,20 0,18

Återgångar 60 59 60 47 1,13 1,04 1,13 1,02

Personalomsättning 113 134 51 68 0,42 0,49 0,19 0,26

Frisktal 0 sjukdagar - 596 531 511 - 2,19 2,01 1,97

Frisktal 0-3 sjukdagar - 852 777 786 - 3,14 2,94 3,04

Frisktal 0-5 sjukdagar - 990 934 917 - 3,65 3,53 3,54

Hälsobokslut

Cheerleaders från Kulturskolan

67

PERSONALREDOVISNING


PERSONALREDOVISNING

SamverkanmedFörsäkringskassanochprojektetHållbar Rehabilitering Älmhults kommun och försäkringskassan har sedan 2008 ett avtal om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Effektiva samarbetsformer och tidiga insatser skall bidra till att antalet sjukfrånvarodagar minskar och till att förutsättningarna ökar för i första hand återgång till ordinarie arbete och i andra hand annat arbete hos Älmhults kommun.

Vid avtalsperiodens slut 2010-09-30 skulle sjukfrånvaron ha minskat till 5 procent och andelen anställda som återgått i arbe-te hos kommunen inom 6 månader från första sjukskrivnings-dagen skulle uppgå till 80 procent. Dessa mål uppnåddes redan vid årsskiftet 2009/2010. Avtalet har förlängts till 2012-11-30 och nya mål är att sjuktalet skall bibehållas på nivån 3-4 pro-cent och att korttidssjukfrånvaron skall minska i förhållande till dagens nivå.

Från hösten 2009 ingår Älmhults kommun in i ett projekt, Hållbar Rehabilitering, som leds av AFA försäkring i samar-bete med Karolinska Institutet och Uppsala Universitet. Pro-jektet skall utvärdera betydelsen av teambaserat rehabilite-ringsarbete. Arbetet sker i team som består av representanter för arbetsgivaren, försäkringskassan, företagshälsovården, primärvården och arbetsförmedlingen. Projektet är nu i sin genomförandefas. Alla anställda som är sjuka mer än en må-nad får träffa rehabiliteringsteamet för samtal om lämpliga rehabiliteringsinsatser. Projektet skall i sin aktiva fas pågå under två år.

ProjektHälsaÄlmhult Hösten 2007 gick Älmhults kommun tillsammans med AFA försäkring in i ett arbetsmiljö- och hälsoprojekt enligt den så kallade AHA-metoden. Metoden består av två delar, en som inriktar sig på hälsa och en som fokuserar på den psy-kosociala arbetsmiljön. Projektet syftar till identifiering av hälsorisker och analys av den psykosociala arbetsmiljön för att kunna förebygga ohälsa på individuell och organisatorisk nivå. Projektet inleddes med en kartläggningsfas. Denna ge-nomfördes i form av en personalenkät som omfattade samtlig anställd personal.

Hösten 2009 gjordes en ny personalundersökning som sedan genom de handlingsplaner som utarbetas av medarbetarna på varje arbetsplats inom kommunen utgör grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Detta arbete har pågått under hela 2010 och är också en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fö-retagshälsovården deltar aktivt i uppföljningen av undersök-ningens individuella hälsoanalys.

Framtiden Personalförsörjning och chefsutveckling är fortsatt betydel-sefulla områden inte minst mot bakgrund av kommande pensionsavgångar och demografiska förändringar. Älmhults kommun lägger stor vikt vid att framstå som en attraktiv arbetsgivare och de personalpolitiska frågorna kommer att öka i tyngd. Det är viktigt att ytterligare utveckla formerna för rekrytering och kompetensutveckling så att rätt personer med rätt kompetens anställs och verkar inom kommunen. Att delta i externa rekryteringsaktiviteter blir allt viktigare i kon-kurrensen om bristyrkespersonal.

Ledarskapsprogrammet ”Det Goda Ledarskapet” fortsätter under 2011 och ett systematiskt chefsutvecklingsprogram-införs. Traineéutbildning fortsätter i samarbete med övriga kommuner i Kronobergs län och Linnéuniversitet i Växjö. Under 2011 påbörjar fyra nya tranieér från kommunen sin traineéutbildning. För att möta generationsskiftet på miljö- och byggförvaltningen anställs under 2011 en byggnadsin-genjör som tranieé.

Breda utbildningsprogram kring medarbetarskap kommer att genomföras under 2011 för alla anställda.

Det påbörjade arbetet med utveckling av lönebildningspro-cessen, de lönepolitiska värderingarna och arbetet med kom-munens lönepolitiska program fortsätter.

Arbetet kring folkhälsa, friskvård, rehabilitering och arbets-miljö kommer också under 2011 och de närmast följande åren att ligga högt upp på dagordningen. En ny personalundersök-ning inom ramen för projekt Hälsa Älmhult kommer tillsam-mans med AFA Försäkring att genomföras hösten 2011.

Golf i Äskya

68

JÄMSTÄLLDHET


3.2 JämställdhetJämställdhetsarbetet i Älmhults kommun ses ur tre samver-kande perspektiv: samhällsperspektivet, verksamhetsperspek-tivet och arbetsgivarperspektivet. Älmhults kommun vill vara en jämställd kommun i alla avseende där samhälle och kom-munal verksamhet präglas av övertygelsen om alla männis-kors lika värde. Detta synliggörs i viljan att på alla nivåer göra det möjligt för alla individer att leva och arbeta på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk-tionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Jämställdhetsplan Kommunfullmäktige har antagit övergripande jämställd-hetsmål. Med utgångspunkt från dessa och kommunens personalpolitiska riktlinjer utarbetas förvaltningsspecifika jämställdhetsmål och handlingsplaner. Förvaltningarnas jäm-ställdhetsmål är en del av kommunens verksamhetsplan.

Förvaltningarnas jämställdhetsarbete Förvaltningarnas jämställdhetsmål omsätts i handlingsplaner som följs upp i samband med årsredovisningen. Vid utbild-ningsförvaltningen finns en genuspedagog anställd.

Lönekartläggning Kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män i ar-bete som är att betrakta som lika eller likvärdigt genomförs med hjälp av analysinstrumentet Lönevågen. Samtliga löne-skillnader skall kunna förklaras med könsneutrala faktorer, det vill säga personlig duglighet, ålder, anställningstid och marknadsfaktorn. Medellöner redovisas i förvaltningsberät-telsen.

Personal Övervägande delen (85 procent) av kommunens anställda är kvinnor. Inom vård, omsorg och socialt arbete utgör kvinnor-na 97 procent. Inom området skola, förskola, fritid och kul-tur utgör kvinnorna 83 procent. Inom området teknik uppgår kvinnorna till 29 procent, inom service 91 procent och inom området handläggning och administration till 76 procent. Av chefer och övrig ledningspersonal är 74 procent kvinnor.

Föräldraledighet, vård av barn och föräldrapenning Antal snittanställda kvinnor är 1 188 och män är 199. Par-tiell nedsättning på grund av vård av barn = antal dagar med 25 procents nedsättning av arbetstiden. Antal dagar med rub-ricerad ledighet per snittanställd har ökat med 4,8 dagar för männen och minskat med 0,2 dagar för kvinnorna.

Föräldraledighet Partiell nedsättning för vård av barn Tillfällig föräldrapenning

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Antal dagar per snittanställd Antal dagar per snittanställd Antal dagar per snittanställd

2010 8,2 17,3 4,7 16,9 1,5 1,9

2009 4,3 19,0 1,8 11,8 1,3 1,6

2008 4,8 16,3 4,1 10,9 0,9 1,3

2007 3,7 13,7 6,2 10,4 1,2 1,5

2006 5.5 11,9 3,6 11,4 0,9 1,4

Total rubricerad ledighet 2010

Män Kvinnor

Antal dagar 2 149* 27 780*

Antal dagar/snittanställd 10,8 23,4

* Dagar för partiell nedsättning på grund av vård av barn omräknade till heltidsdagar.

Övrigt Under året har ett nätverk bestående av representanter för förvaltningarnas jämställdhetsgrupper träffats för samverkan kring jämställdhetsfrågor.

Framtiden Utvecklingen av jämställdhetsarbetet skall fortsätta tillsam-mans med förvaltningarnas jämställdhetsgrupper. Under 2011 kommer det övergripande arbetet mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet (jämställdhet) att prioriteras. 2011 kommer också en ny jämställdhetsplan och en handlingsplan för jämställda löner att upprättas.

Änglar från Kulturskolan

69

JÄMSTÄLLDHET


Målupp-fyllelse

Mål Kommentarer

Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

L Fördelningen av anställda kvinnor och män ska ligga inom spannet 40-60 procent.

Fördelningen mellan män och kvinnor inom förvaltningen är inte som man önskat sig enligt målet. Inom kost- och måltidsservice är nästan 100 procent av de anställda kvinnor.

J Sexuella trakasserier skall inte i någon form före-komma.

Inga tecken på sexuella trakasserier har uppmärksammats.

Kommunstyrelsen, tekniska förvaltningen

J Kartlägga sjukstatistik med hjälp av personalkontoret och intervjuer med lång- och korttidssjukskrivna.

Ingen av de intervjuade har sjukskrivit sig eller sökt omplacering på grund av mobbning eller trakasserier på arbetsplatsen.

K Dokumentera utbildnings- och fortbildningsåtgärder som ett underlag för individuella utbildningsplaner.

Respektive anställd ges stora möjligheter att delta i sökta utbildningar inom sitt teknikområde.

L Synliggöra föräldralediga i arbetsgemenskapen och underlätta återkomsten till arbete.

Samtal med föräldralediga visar att de inte får tillräckligt med information om vad som händer på avdelningen och förvaltningen.

K Förankring av jämställdhetsplanen hos ledning och anställda.

Alla medarbetare vet att det finns en plan men flertal har aldrig läst den eller på annat sätt kommit i kontakt med den.

Miljö- och byggnämnden

K Jämn könsfördelning. Förvaltningen har inte en jämn könsfördelning ännu men de två senaste anställ-ningarna har bidragit till upfyllelse av målet.

Kultur- och fritidsnämnden

J Ökad kunskap om attityd- och värderingsfrågor fram-för allt inom de verksamheter som vänder sig direkt till ungdomar.

Frågan behandlas kontinuerligt vid fritidsgårdens arbetsplatsträffar och i sam-band med utbildning.

J Jämnare fördelning mellan antalet kvinnor och män inom biblioteksverksamheten.

Målet har aktualiserats vid samtliga rekryteringsprocesser, vilket gett resultat i de fall då det varit möjligt.

Utbildningsnämnden

J Män och kvinnor har samma möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap.

Inom utbildningsförvaltningen bemöts all personal likvärdigt oavsett kön och samma möjligheter erbjuds både kvinnor och män.

K Vid nyanställningar framhålls det underrepresenterade könet.

Det underreresenterade könet framhålls vid nyanställningar när kompetensen är likvärdig. Det viktigaste är rätt utbildning och ett professionellt bemötande. En jämställd arbetsplats med både kvinnor och män eftersträvas.

J Professionella pedagoger har i sin yrkesroll god insikt och förståelse kring genuspedagogiska frågor, sitt egna förhållningssätt och hur detta påverkar barnens/elev-ernas utveckling.

Arbetet med jämställdhetsfrågor pågår hela tiden - det ingår i uppdraget. Under 2009-2010 har skolverket beviljat medel till utökat arbete med att integrera jäm-ställdheten i undervisningen. En genuspedagog arbetar på 20 procent.

Socialnämnden

K Verksamheten ska bedrivas så att den vård, omsorg och service som erbjuds medborgarna svarar lika väl mot kvinnors som mot mäns utgångspunkter och behov.

Flertalet av alla mätningar och statistik som görs inom förvaltningen redovisas och analyseras ur ett könsperspektiv.

J Uppmärksamma våld i nära relationer. En länsövergripande satsning i frågan är genomförd. Länets samtliga kommuner och landstinget är delaktiga och har gemensamt startat Familjefrid Kronoberg.


70

FOLKHÄLSA


Folkhälsofrågorna är prioriterade i kommunens vision. Till-sammans med god miljö, god ekonomi och engagerade med-borgare bildar de området ”Hållbar utveckling”.

Rådet för brottsförebyggande arbete och folkhälsa (RBF) har haft två rådsmöten under 2010. I rådet finns ledamöter från alla Älmhult kommuns nämnder och förvaltningar och flera samhällsaktörer är också representerade till exempel Företa-garna, Svensk handel, Älmhultsbostäder och Polisen.

RBF är ett rådgivande organ samt en remissinstans i övergri-pande frågor som berör trygghet, folkhälsa och brottsföre-byggande arbete. Rådet har som uppgift att sprida kunskap och inspirera till ett förebyggande arbete inom ovan nämnda områden. Det ska ske genom att medverka i samhällsplane-ringen och samarbeta med andra intressenter. Det förebyg-gande och främjande arbetet är av största vikt för att nå ett samhälle med goda livsvillkor och trygghet för invånarna.

I början av 2010 undertecknades ett nytt samarbetsavtal mel-lan Älmhults kommun och Polismyndigheten i Kronobergs län. Målet med avtalet är att kommunen, polisen och övriga samhällsaktörer ska samordna sina insatser för att nå största möjliga effekt i det brottsförebyggande arbetet och därige-nom öka folkhälsan.

I avtalet finns fem gemensamma prioriteringar för Krono-bergs västra länsdel.

• Utökadtrygghetgenomattstartauppochstödjagrann- samverkan i kommunerna. • Fortsattarbetemed”Kronobergsmodellen”förattbe- kämpa alkoholdrickande och våld bland ungdomar, samt skapa trygga offentliga miljöer. • Motverkabuskörandeochtrafiköverträdelsermedmope- der, bland annat genom information i skolorna, trafik- övervakning samt mobiliseringsarbete. • Ökatryggheticentralorternagenomsamarbetemedres- tauranger och åtgärder för ansvarsfull alkoholservering. • Under2010utredaompolisenochkommunernaska införa så kallade ”orossamtal” och hur dessa ska organiseras och utföras. Orossamtal innebär att polisen och/ eller kommunen kontaktar föräldrar till barn som på- träffats i sammanhang som inger oro.

Våren 2010 genomfördes ”Moppeprojektet” i den västra länsdelen. Projektet startade 2009 och var en direkt följd av Trygghetsmätningen som gjordes hösten 2008. Moppepro-jektet riktar sig till alla åttondeklassare i kommunen och är en gemensam satsning från Älmhults kommun, polisen och Länsförsäkringar. Projektet innebär att eleverna får informa-tion om bland annat trafikregler, alkohol och droger i trafi-ken och vad som händer om olyckan är framme.

I september och oktober 2010 genomförde Polisen, i samar-bete med kommunerna, en trygghetsmätning i länet. I Älm-hults kommun visade mätningen framförallt två saker. Oron för att utsättas för brott, framför allt inbrott i bostaden, är relativt hög och konstant. Den faktiska utsattheten för brott är dock låg i kommunen. Lägst risk för att utsättas för brott

i länet är det på landsbygden i Älmhults kommun. Trafiken är ett område som också skapar otrygghet, framförallt i cen-tralorten. Det är främst bilar som kör för fort och buskörning med mopeder och motorcyklar som ses som ett problem.

De problemområden som lyftes fram i mätningen kommer att uppmärksammas i det fortsatta folkhälsoarbetet.

MåBraveckan och -mässan genomfördes för sjätte året i rad under 2010. Syftet med arrangemangen är att de som besö-ker aktiviteterna som erbjuds ska hitta vägar att må bättre och därigenom ska folkhälsan öka i kommunen. Det är också en chans för småföretagare att visa upp sina produkter och tjänster. MåBra mässan hölls under 2010 för första gången i Haganässkolans lokaler. Många besökare lockades att be-söka mässan och responsen var övervägande positiv.

Projektet ”Det goda föräldraskapet” är ett tvåårigt projekt som bedrivs i Kronobergs län och finansieras av Statens folk-hälsoinstitut. Det övergripande målet är att erbjuda föräldra-stöd till alla föräldrar i länet under barnets uppväxttid (0-17 år). Ett utökat föräldrastöd syftar till att utveckla samspelet mellan barn och föräldrar och därigenom främja ungas hälsa.Familjecentralen och skolorna är viktiga arenor i implemen-teringen av föräldrastödsprogrammen. Älmhults kommun har valt att arbeta med metoderna ”Ömsesidig respekt” och Örebro preventionsprogram (ÖPP).

Under 2010 presenterade Landstinget Kronoberg två enkät-undersökningar ”Hälsa på lika villkor” som är en folkhälso-enkät i Kronobergs län och ”Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor” där samtliga elever i årskurs 5, 8 och gymna-siets årskurs 2 har fått möjlighet att svara. Länsstyrelsen i Kronobergslän, Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland gav under 2010 landstingets folkhälsoavdel-ning i uppdrag att kartlägga folkhälsoarbetet i Kronobergs-län. Detta gjordes bland annat för att skapa ett underlag för en diskussion kring en gemensam folkhälsopolicy i länet. Re-sultaten från dessa undersökningar utgör ett viktigt underlag för Älmhults kommuns fortsatta folkhälsoarbete.

Älmhult har en av de mest positiva folkhälsoprofilerna i lä-net. Ohälsotalet är det näst lägsta i länet. Flickor/kvinnor mår generellt något sämre än pojkar/män. Färre flickor än tidigare röker på gymnasiet medan snusning bland pojkar i samma ål-der har ökat. Andelen unga som anger att de druckit sig fulla fyra gånger eller mer har minskat och är nu lägst i länet.

Älmhults kommun är representerad i ett flertal länsövergri-pande nätverk och organisationer inom folkhälsoområdet. FoU Kronobergs verksamhetsråd för folkhälsa, samrådsgrup-pen inom ”Livsstil Kronoberg”, Länsstyrelsens nätverk för alkohol- och drogsamordnare, Polismyndigheten och folk-hälsosamordnarna i den västra länsdelen med flera. Genom deltagande i dessa sammanhang kan kommunens intressen i folkhälsofrågorna tillvaratas och ett erfarenhetsutbyte kan ske.

En viktig del i vårt interna hälsoarbete utgår från kommunens friskvårdspolicy. Under 2010 har fyra hälsoinspiratörsträffar genomförts. Målet med träffarna är att utveckla samarbetet

3.3 Folkhälsa

71

FOLKHÄLSA


mellan inspiratörerna och ge dem möjlighet till utbyte av er-farenheter och idéer samt ökad kompetens i friskvårdsfrågor.Hälsoinspiratören är en medarbetare som kan biträda chefen med att planlägga friskvården, ta initiativ och förmedla frisk-vårdsinformation. Det finns i dagsläget cirka 55 inspiratörer inom kommunens olika verksamheter.

Alla nämnder, tekniska förvaltningen och kommunlednings-förvaltningen har både interna och externa folkhälsomål att arbeta med i sin ordinarie verksamhet. Dessa redovisas nedan.

Målupp-fyllelse

Mål Kommentarer

Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

J Delaktighet och inflytande vid planering och genom-förande av förvaltningens uppgifter.

Folkhälsoaspekten finns med i planeringen, och beaktas vid möten med näringsli-vet och intresseorganisationer.

J Ökat stöd och feedback från arbetsledare och arbets-kamrater.

Analysen och arbetet inom enheterna efter genomförd AHA enkät 2009/2010 har lett till en mer öppen dialog mellan chef och medarbetare och mellan medarbe-tarna i de olika arbetsgrupperna.

J Samordna folkhälsoarbetet mellan nämnder, förvalt-ningar och olika samhällsfunktioner som till exempel polisen, landstinget, arbetsförmedlingen, Svensk handel och företagarna.

Projekt folkhälsa har blivit en permanent verksamhet i Älmhults kommun. Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete är etablerat.

Kommunstyrelsen, tekniska förvaltningen

K Anpassning av gautmiljön efter rörelsehindrades särskilda behov.

Pågår enligt plan och medeltilldelning.

K Sänka farten i bostads- och villaområden för att uppnå trygg miljö för lekande barn.

Pågår enligt plan och medeltilldelning.

J Erbjuda olika former av indivduella och gemensamma fysiska aktiviteter för att få personalen att må bättre.

Följer kommunens regler om bidrag för deltagande i fysiska aktiviteter. Ger även möjlighet för motion på arbetstid.

Miljö- och byggnämnden

J God trivsel på arbetsplatsen. Trivseln på arbetsplatsen bedöms som god.

J Friska medarbetare. Målet bedöms vara uppfyllt då förvaltningen inte har några långtidssjukskriv-ningar.

Kultur- och fritidsnämnden

J Öka medarbetarnas kunskap om betydelsen av frisk-vård.

Gemensamma friskvårdsaktiviteter har genomförts. Frågan behandlas kontinuer-ligt på arbetsplatsträffarna.

J Stimulera barn till ökad fysisk aktivitet. Idrottsskolan för år 1 och 2. Procentuell andel 7-åringar 60 procent (67 procent) och 8-åringar 70 procent (65 procent).

Utbildningsnämnden

K Personalen upplever att de har god hälsa och balans mellan arbetsliv och privatliv.

Arbete pågår med att främja personalens hälsa och arbetsmiljö.

J Barn och ungdomar får kunskap om hur kroppen fungerar och utvecklas och hur de själva kan påverka kroppens fysiska välbefinnande.

Hälsa och livsstil ingår som en del i varje enhets kvalitetsarbete och redovisas i enheternas och kommunens kvalitetsredovisningar.

J Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen erbjuder tillsammans en föräldrautbildning.

Föräldrautbildning erbjuds inom ramen för projektet Det goda föräldraskapet.

Socialnämden

K God fysisk hälsa. AFA-enkät följs upp av samtliga ansvariga. Frisknärvaron under året var 54 procent. 86 personer har utnyttjat sin friskvårdpeng under 2010.

K Minskad användning av alkohol, tobak och narkotika. I stora delar har socialnämnden arbetat efter ÄKTA-programmet.



MILJÖREDOVISNING

3.4 Miljöredovisning

Vatten- och avloppsverksamhet

Ansvarsområde Kommunens VA avdelning ansvarar för att konsumenterna får rent dricksvatten och att spillvattnet från avloppet tas omhand och renas i avloppsreningsverk. VA-verkens anlägg-ningar består av vattenverk, råvattentäkter, ytvattentäkter, avloppsreningsverk, dag- och spillvattenpumpstationer samt ledningsnät. I kommunen finns sju avloppsreningsverk och tio vattenverk.

Viktigahändelser2010 År 2010 var ett normalår för verksamheten. Vattenproduk-tionen har varit normal men inkommande flöden till renings-verken är höga på grund av inläckage av regnvatten. Inom VA verksamheten har ny personal rekryterats, delvis beroende på en generationsväxling.

På Älmhults reningsverk har ett nytt pumpförråd uppförts och rötkammarens omrörare har reparerats. VA sanering i Gotthards gata samt nybyggnad av en pumpstation på Bäck-gatan har påbörjats före nyår.

Eftersom flera dricksvattenprov från Delary vattenverk har visat på förhöjda bakteriehalter i vattnet så har kommunen borrat efter en ny råvattentäkt i Delary. Dessvärre höll inte vattnet från den nya borran tillfredställande kvalitet. Vatten-verket har försetts med UV-filter och utbyte av filter planeras. Vid Eneryda och Pjätteryds vattenverk har radonavdrivning installerats.

Under 2009/2010 har översvämningar skett i källare hos flera fastighetsägare i Eneryda och Älmhult. VA-avdelningen har kommit igång med en utredning som ska utmynna i ett åt-gärdsprogram.

Framtidahändelser Projektering av ny dricksvattenförsörjning till Älmhults tät-ort samt VA försörjning av Delary och Hallaryd planeras. Planen är att dricksvatten till Älmhult i framtiden ska tas från Helge å med intag i Delary. Utbyggnad av vatten och avlopp för IKEA handelsplats och Paradiset etapp 2 kommer att ske under 2011/2012. I samband med detta kommer även en renovering av vattentornet att ske. Fastställande av nya vattenskyddsområden för Älmekulla, Göteryd och Virestad planeras.

Verksamhetsmål och indikatorer

2009 2010

Producerad mängd Älmhults vattenverk, m3

793 894

735 637

Mängd vatten till Älmhults avloppsreningsverk, m3

1 629 228

2 226 297

Antal vattenläckor 24 36

Elenergi per m3 dricksvatten, kWh 1,13 1,16

Elenergi per m3 avloppsvatten, kWh 0,93 0,66

Renhållning Vid Äskya pågår sluttäckningen av den gamla tippen och pro-jektering av lakvattendammar är klar.

Slambrunnarna för enskilt avlopp börjar detta år tömmas med slamavvattningsbil som ger minskade transporter och belastning på reningsverket.

Kalkning För att erhålla ett bättre Ph-värde i våra vattendrag har det spridits kalk i Älmhults kommun på följande sätt: doserare 761 ton, båt 480 ton och helikopter 136 ton till vattendrag och 223 ton till våtmarker. Totalt 1 600 ton jämfört med 1 320 ton, år 2009, 1 973 ton år 2008.

Hörda gamla glasbruk i Eneryda En fördjupad undersökning har genomförts för att konsta-tera vilka åtgärder som bör ske med rivningsrester och glas-föroreningar i omgivande mark.

Energirådgivning Energirådgivning till allmänheten och företag har pågått lö-pande under året.

En kurs i klimat och energi har genomförts av energirådgi-varen för personal i hemtjänsten samt personliga assistenter. Två kurser i sparsam körning har genomförts under året för 120 anställda inom kommunen. Earth Hour, en global mani-festation, har genomförts i kommunen.

Klimatutbildning av anställda på ett företag i Älmhult samt genomförd analys av företagets energianvändning är gjord. Seminarium för företagen om energi och upphandling har genomförts. Utbildning och information till andra nationali-teter om energibesparing har genomförts på Haganässkolans SFI-undervisning för 57 elever. En större mässa och semina-rium om elbilar för intresserade från hela Europa har genom-förts tillsammans med Miljöfordon Syd och IKEA. Bidrag för att ta fram en energi effektiviseringsstrategi så kallad EES har sökts och beviljats av Energimyndigheten. EES ska löpa över fem år. Borgmästaravtalet är en avsiktsförklaring som är un-derskriven och ska åtgärdas under år 2011.

KLIMP- ansökan lll (Nationella klimatprogrammet) Vedpannebidraget: 2010-12-31 utbetalades sju bidrag á 18 000 kronor och ett bidrag á 16 414 kronor till nya miljögodkända vedpannor un-der året. Sammanlagt 127 641 kronor till åtta småhusägare i kommunen. Vid olika tillfällen under året har det förekommit ett antal marknadsföringsinsatser för att öka andelen ansök-ningar. Kommunens vedpannebidrag utgår med 25 procent på totalbeloppet eller max 18 000 kronor per anläggning.

Ett så kallat ROT-avdrag (ansökningar till skatteverket) har delvis medverkat till att det har stannat av lite i utbytestak-ten av vedpannor. Men ROT kommer på sikt ändå att på-verka utsläppen positivt i kommunen, i de fall det handlar om fönsterbyte och isolering. ROT-avdraget har även ökat takten på renovering och underhåll av hus generellt. Bidraget skall slutredovisas till Regionförbundet år 2012-05-13 och


MILJÖREDOVISNING

utbetalning av bidrag kan ske till och med 2011-12-31 eller till dess pengarna är slut hos projektägaren, fast innan pro-jektet slutredovisa.

Kommunens lokaler Uppvärmningen av kommunens lokaler 2010-01-01 – 2010-12-31 är fördelad på en lokalyta av 112 000 m2. Anges här i kWh (kilowattimmar).

2009 2010

Olja, kWh 824 702 1 056 930

Pellets, kWh 2 715 285 2 730 220

Fjärrvärme, kWh 7 946 139 7 948 954

El pannor, kWh 532 940 558 623

Direktverkande el och belysning, kWh

7 514 685

7 158 880

Uppvärmning av kommunens lokaler

Fjärrvärme E. On 27 villor och 13 företag har anslutits till fjärrvärme under 2010. Volymen är 2 815 MWh för dessa. Den 4 december 2010 invigdes det nya fjärrvärmeverket ”Elmeverket”. Verket driftsattes under oktober. Under 2010 producerades 92 GWh och levererades 74 GWh till brukare i Älmhult.

Uppvärmning av kommunens lokaler

Pellets

GasolEl pannor

Olja

Fjärrvärme

Direktverkande el och belysning

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

7 000 000

8 000 000

9 000 000

2007 2008 2009 2010

kWh

/år

Olja Pellets Fjärrvärme Gasol El pannor Direktverkande el och belysning

Thirds, Kulturskolan

74

ORDFÖRKLARINGAR


Anskaffningsvärde Värdet av en anläggningstillgång vid inköpstillfället.

Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav såsom fastigheter och inventarier.

Avskrivning Planmässig värdeminskning av en anläggningstillgång för att fördela anskaffningsutgiften över tillgångens livslängd.

Driftbudget Redovisar de kostnader och intäkter som är förenade med den löpande verksamheten.

Egetkapital Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det egna kapitalet har två be-ståndsdelar; rörelsekapital och anlägg-ningskapital.

Exploateringsverksamhet Avser åtgärder för att iordningsställa mark för bostads- eller industriända-mål.

Förvärvsmetoden Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncer-nens eget kapital.

internränta Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde.

Investeringsbudget Redovisar kommunens investeringar i anläggningar till exempel fastigheter, maskiner och inventarier.

Kapitaltjänstkostnader Är periodiserade investeringsutgifter. Består av avskrivning och av intern-ränta.

Koncernredovisning/sammanställd redovisning Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka kommunen har ett be-tydande inflytande. Ger en helhetsbild av de ekonomiska åtaganden oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.

Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan om-sättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar samt värdepapper.

Likviditet Visar betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Likviditeten kan mätas som relation mellan omsättningstillgångar och kort-fristiga skulder.

LSS Förkortning för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Långfristigafordringarochskulder Fordringar och skulder som förfal-ler till betalning senare än ett år efter balansdagen.

Nettoinvesteringar Investeringar efter avdrag för investe-ringsbidrag.

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbi-drag, avgifter och ersättningar. Finan-sieras med skattemedel.

Nominell avskrivningsmetod Innebär linjär avskrivning på ursprung-lig investeringsutgift det vill säga att tillgången skrivs av med lika stora belopp varje år.

Omsättningstillgång Tillgångar som på kort tid kan omsät-tas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk såsom kundfordringar och exploateringsfas-tigheter.

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de tillhör.

Proportionellkonsolidering Betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernre-dovisningen.

Rörelsekapital Den del av eget kapital som står till förfogande för finansiering av utgifter, det vill säga skillnaden mellan omsätt-ningstillgångar och kortfristiga skulder.

Skattesats/utdebitering Anger hur stor del per intjänad hund-ralapp som betalas i kommunalskatt.

SKL(Sverigeskommunerochlands-ting)En intresse- och arbetsgivarorga-nisation för landets 290 kommuner, 18 landsting och två regioner.

Skuldsättningsgrad Ett finansiellt nyckeltal som betecknar hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med lån.

Soliditet Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar på balansdagen. Ett nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel.

Tillgångar Består dels av omsättningstillgångar, till exempel pengar på banken, fordringar och lager, dels anläggningstillgångar, till exempel fastigheter, inventarier, aktier och långfristiga fordringar.

Utjämningsbidrag Förutsättningarna för att bedriva verk-samhet varierar mellan kommunerna på grund av till exempel skillnader i skatteunderlag, åldersstruktur, geogra-fiskt läge och glesbygdsgrad. För att jämna ut dessa skillnader finns gene-rella system för inkomst- och kostnads-utjämning mellan kommunerna.

Årsarbetare Antal årsarbetare redovisas utifrån tre olika nivåer. Grunden är faktiskt antal arbetade timmar. Genom att sen lägga till all semester och lärarnas ferietid fås antal årsarbetare netto. De är det som nämnderna redovisar. På den tredje ni-vån tillkommer all ytterligare frånvaro, till exempel sjukfrånvaro och föräldra-ledighet. Vid omvandling från timmar till årsarbetare används en schablon på 1 980 timmar.

4 ORDFÖRKLARINGAR

Box 500, 343 23 ÄLMHULT Telefon växel: 0476-550 00

E-post: [email protected] www.almhult.se

Överraskande Älmhult - internationellt & nära

Tillgänglighetsanpassad slinga i Haganäsområdet

Documents

Årsredovisning · IKEA avseende uppförande av nytt handelscentrum ... 2010 blev ett år i väntan på valet i september. Av naturliga ... Pågatågen är ett komplement till Öresundstå-gen