JÖK HT- 08

1

JURIDISK ÖVERSIKTSKURS Vad är en rättsregel?

• Rättsfaktum beskriver ett visst beteende • Rättsföljd (rättsverkan), konsekvens, påföljd

ex Den som tar vad en annan tillhör ska dömas för stöld till fängelse. Grundlagarna Grundlagar är det viktigaste en stat har. I Sverige är de;

• Regeringsformen • Successionsordningen • Tryckfrihetsförordningen • Yttrandefrihetsgrundlagen

Rättskällor

• Lagen - ska följas • Förarbeten - bör följas • Rättspraxis, prejudikat - bör följas • Sedvänja - enbart i civilrätten. - väletablerade ska följas, även får • Doktrin - får följas

När lag saknas

• Analogislut – låna från annat område, annan lag • Motsatsslut; e contrario – ex allt som inte är fast egendom är lös egendom

Rättsystem Civilrätt – privaträtt mellan fysiska samt juridiska personer. Dispositiv Offentlig rätt – enskilt <-> allmänt Processrätt – hur det går till i domstol Internationell rätt – privat & internationell rätt, folkrätt (mellan stater) och EG-rätt Europarätt

• Primär europarätt � Grundläggande fördrag � Protokoll � Förklaringar � Anslutningsfördrag

• Sekundär europarätt

� Förordningar � Direktiv � Beslut � Yttranden, rekommendationer

JÖK HT- 08

2

1. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS 1.1. Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är utgångspunkt i Sverige och innebär att alla medborgare ska kunna ta del av offentliga handlingar. Undantag från offentlighetsprincipen finns dock i sekretesslagen och rättegångsbalken. Syfte med offentlighet: � Främja rättsäkerheten � Främja effektiviteten i folkstyret � Främja effektiviteten i den statliga och kommunala förvaltningen 1.1.2 Offentlighetsprincipens former � 11§ 2 kap RF Förhandlingsoffentlighet - Förhandling vid domstol skall vara offentlig � 1§ 2 kap RF Yttrandefrihet - Frihet att i tal och skrift uttrycka sina åsikter � 1§ 1 kap YGL Yttrandefrihet i media - Alla har rätt att uttrycka sig i media � 1§ 1 kap TF Tryckfrihet - Alla utan hinder från myndigheter, fritt får yttra sig i tryckta skrifter.

Myndighet får inte förhandsgranska tryckt skrift eller förbjuda tryckningen.

� 1§ 3st 1 kap TF Meddelarfrihet - Syftet är att varje medborgare har rätt att lämna uppgift, om vad som helst till den som ska offentliggöra uppg. i media, ex författare, tidningar, nyhetsbyråer eller radioredaktioner.

� 1§ 2 kap TF Handlinsoffentlighet - Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt till att ta del av allmänna handlingar

1.2. Offentlighet inom EU 1.2.1 Huvudprincipen EU:s handlingar ska vara tillgängliga för allmänheten under

förutsättning att allmänna och enskilda intressen inte skadas. Detta innebär att det inte finns någon offentlighetsprincip inom EU.

1.2.2 Att få ta del av en handling Begäran att få ta del av handling ska ställas direkt till

kommissionens kontor. Begäran måste vara skriftlig och tillräckligt preciserad för att handlingen ska kunna identifieras. Man har rätt att få svar inom en månad och rätt att begära omprövning av beslutet inom en månad efter det att beslutet nått sökande personen. Överklagan görs hos EU:s ombudsman.

JÖK HT- 08

3

1.3. Allmänna och offentliga handlingar En offentlig handling ska aldrig vara sekretessbelagd, medan en allmän handling kan innehålla information som är sekretessbelagd. Det är innehållet i en handling som avgöra om den är offentlig eller ej. 1.3.1 Allmän handling Begreppet allmän handling finns definierat i 3§ 1st 2 kap TF. En handling betraktas som allmän när den är;

• Inkommen till en myndighet 6§ 2 kap TF eller • Upprättad hos en myndighet

• En handling anses upprättad när den expedierats 7§ 2 kap TF • Handlingar som inte expedierats, anses upprättade när ärendet har

slutbehandlats hos myndigheten 7§ 2 kap TF

• Handlingen arkiverats 9§ 2 kap TF � Minnesanteckningar som gjorts endast för ärendets behandling, blir

allmänna handlingar endast om de arkiverats. Anses som hjälpmedel ”på vägen”

….samt…

• Förvarad hos en myndighet • För att en handling ska anses som allmän krävs i regel att den förvaras i

myndighetens lokaler. Om handling tillfälligt lämnar byggnaden blir den dock • inte privat!

1.3.2 Utlämnande av allmän handling Allmän handling som får lämnas ut ska på begäran, genast eller så snart som möjligt, på stället utan avgift, tillhandahållas den som begär den. Anonymitetsskydd, 14§ 2 kapp TF Man behöver inte tala om vem man är eller varför man begär ut handling, men måste tjänsteman dock ha uppgifterna för att ta ett beslut måste man uppge dem. 1.4 Sekretess Sekretess innebär enligt 2§ 2st SekrL:

• Förbud mot att lämna ut handlingar • Tystandsplikt

OBS! Det är endast den offentliga sektorn som behöver hantera och följa sekretesslagen. 1.4.1. Sekretessreglernas uppbyggnad Sekretess utan skaderekvesit (absolut sekretess) – om det inte finns risk att skada/men uppkommer föreligger absolut sekretess (psykologen, patienten planerar att mörda sambo) Sekretess med omvänt skaderekvesit sekretess gäller såvida det inte är uppenbart att

uppgifterna kan lämnas utan men/skada.

JÖK HT- 08

4

(läkaren – privatperson utgångspunkt sekretess, vårdcentral – skada kan ej föreligga)

Sekretess med rakt skaderekvesit om det kan antas att viss skada/men uppkommer om

uppgiften röjs föreligger sekretess. Utgångspunkten är offentlighetsprincipen, men en bedömning måste ändå göras. (nazist begär uppgift om invandrare)

1.4.1.1 Skada/Men Den berörda personens egna upplevelse är avgörande. Skada avser uteslutande ekonomisk skada Men gäller personliga förhållanden eller integritetskränkningar 1.4.2 Sekretessmarkering 3§ 15 kap SekrL En allmän handling som innehåller sekretessbelagda uppgifter får hemligstämplas. Om någon begär att få ut en hemligstämplad handling ska frågan om utelämnande prövas på vanligt sätt, dvs. en hemligstämpel innebär inte myndighet frigörs från sin skyldighet att göra en prövning. Sekretessmarkering:

• Hemligt (enda begreppet som gäller) • Varningssignal tjänsteman måste göra en bedömning om ett utelämnande har

skaderekvisit eller ej 2 AVTAL OCH KONTRAKTSRÄTT

JÖK HT- 08

5

Avtalslagen är dispositiv, dvs. lagen går att kringgå med annat avtal till exempelvis konsumentens fördel. 2.1 Avtalstyper och dess funktioner 2.1.1 Avtalstyper 1. Konsensualavtal överenskommelse mellan parter (konsensus). Räcker med muntlig

form 2. Formalavtal krävs en viss form (skriftlig), även om parterna är överens, för att

det ska godkännas som avtal. Kollektivavtal måste vara formal. 3 Realavtal räcker inte skriftligen, saken måste överlämnas för att avtalet ska

vara träffat. 2.1.2 Avtalets funktioner Partbindiningsfuktion – har som funktion att binda ihop de parter som sluter avtalet. Regleringsfunktion – reglerar viktiga frågor/det inbördes förhållandet (ex vem gör vad?) Garantifunktionen – garanterar att avtal kommer till i frihet och samförstånd. 2.2 Avtalets tillkomst 2.2.1 Huvudprinciper i avtalsrätt

• Avtalsfrihet • Avtalsbunndehet Pacta Sunt Servanda

- Viljan att binda sig till avtalet - Viljeförklaringen - på vilket sätt talar man om sin vilja för omvärlden? - Motpartens tillit - hur uppfattar motparten min viljeförklaring?

2.2.2 Vem kan avtala?

• Myndig person (en omyndig saknar rättslig handlingsförmåga) 9:1 FB • Ratihabitation hör till självständig fullmakt. huvudmannen kan, trots att han inte

är bunden, sluta avtal, dvs. godkänna i efterhand. Alltså ex godkänna priset trots att det är lägre än vad som gjordes upp mellan huvudmannen och fullmäktige. 25§ 2 st AvtL, 9:6 FB

2.2.3 När inträder bundenhet?

• Löftesprincipen – anbudsgivaren är bunden av sitt löfte (SWE) • Kontraktsteorin – anbud bindande först vid accept (ex GB, USA)

Avtalslagen (1915:218) 1 kap – Om slutande av avtal

JÖK HT- 08

6

2 kap – Om fullmakt 3 kap – Om rättshandlingars ogiltighet 4 kap – Allmänna bestämmelser Några paragrafer 1:1 2st AvtL Lagen är dispositiv 1:2 2st AvtL Anbudsgivare ska få svar inom angiven tidsram (kommentionell

acceptfrist) 1:3 2st AvtL Legal acceptfrist – innebär att det finns vissa bestämmelser som

avgör hur lång svarstiden är. Detta står i relation till hur lång tid som det tog för anbudet att nå mottagaren.

1:4 1 st AvtL Huvudregel ang svar, dock undantag i 2 st. 1:5 AvtL Tackar B nej innan tidsfristen gått ut kan han inte ångra sig.

Anbudet har gått ut. 1:6 AvtL Oren accept 1:6 2st AvtL Undantag; B måste tro att hans accept är korrekt och A måste inse

att B tror detta. A måste reklamera, annars gäller ”nya” anbudet. 1:7 AvtL Återkallelse av anbud. Via mejl gäller återkallelse/anbud samma

kväll. 1:8 AvtL Realanbud. Om A kräver svar (accept eller ej) har B skyldighet att

svara, annars kan B bli tvingad att ingå avtal. 1:9 AvtL Uppfordran. Om B skickar anbud till A måste denna höra av sig

om denne ej accepterar (se om IKEA-katalogen nedan) 40§ AvtL Reklamationsbrev går på mottagarens risk. Övriga dokument går

på avsändarens risk. Om fel i anbud 2:32 1st AvtL Om man skriver fel beror det på motparten om det blir ogiltigt eller

ej. Handlar om ond och god tro, tillitsprincipen 2:32 2 st AvtL A har ej gjort misstaget, ett fel föreligger pga. 3:dje person eller

telegram. Principen som gäller är viljeprincipen. Finns reklamationsmöjligheter.

Anbud – riktar sig till bestämd adressat Utbud – riktar sig till obestämd adressat, ex IKEA-katalogen. 3 FULLMAKT En rättshandling för annans räkning i denne/deras namn.

JÖK HT- 08

7

Viljeförklaring → Förklaring att ombudet får sluta avtal osv. med förpliktande verkan för huvudmannen. 3.1 Fullmaktens gränser Behörighet Avser förhållandet utåt, mot tredje man. Vad fullmäktige kan avtala med förpliktande verkan för huvudmannen. Behörighet för vad fullmäktige kan göra. Befogenhet Avser det interna förhållandet mellan huvudman och fullmäktig. Vad fullmäktige med hänsyn till huvudmannens instruktioner får avtala om. Kan ex. vara vilken årsmodell eller pris som huvudmannen vill att fullmäktige ska köpa för huvudmannens räkning. Innebär ytterligare instruktioner för behörigheten. 3.2 Vad krävs för att Huvudmannen ska bli bunden? Huvudmannen blir bunden om fullmäktige handlat inom fullmaktens gränser. Huvudregeln är att fullmäktige har skyldighet att ersätta tredje man för den ekonomiska skada som han lider genom att avtalet inte blir gällande gentemot huvudmannen (25 § AvtL). Men huvudmannen kan ratihabiera avtalet, viket betyder att huvudmannen godkänner fullmäktigens handling i efterhand. Kan ske pga. av att tredje man inte ska dra sig ur. 3.3 Olika typer av fullmakter 3.3.1 Självstädig fullmakt 11 §1st AvtL Fullmäktige har en viss självständighet. Behörigheten (kan göra) skiljer sig från befogenheten (får göra). Denna fullmakt ska finnas skriftlig, här går det att bevisa att det finns en fullmakt. Överskridande av fullmakt → Om tredje man är i god tro blir avtalet giltigt men huvudmannen kan yrka skadestånd gentemot fullmäktige på en rådande mellanskillnaden. Detta gäller om huvudmannen överskridit sin befogenhet. Men är tredje man i ond tro går köpet tillbaka. Exempel: 1. Skriftlig fullmakt 16 § AvtL 2. Särskilt meddelande från HM till TM 13 § AvtL 3. Kungörelsefullmakt (14 § AvtL) → Riktar sig till en obestämd krets, ex. tidning 4. Ställningsfullmakt (10 § 2st AvtL) → Fullmäktige har rätt att binda huvudman då

fullmäktige utfört rättshandling inom sin behörighet. Behörigheten ska grundas på lag eller sedvänja.

3.3.2 Osjälvständig fullmakt 11 § 2st AvtL Fullmäktige har ingen självständighet. Behörigheten är det samma som befogenheten. Denna kan kallas uppdragsfullmakt. Oftast muntlig men kan vara skriftlig genom ett meddelande som inte fullmäktige visar upp för tredje man.

JÖK HT- 08

8

Överskridande av fullmakt → Här spelar det ingen roll om tredje man är i ond eller god to, köpet går alltid tillbaka oavsett. Om det finns skriftligt på det kan fullmäktige bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man om denne varit i god tro och lider skada av det. Exempel: 1. Uppdragsfullmakt 18 § AvtL→ Muntlig 3.3.3 Skadeståndsskyldighet för fullmäktig 25 § AvtL → Osjälvständig fullmakt → gentemot tredje man 18 kap. 3 § HB → Självständig fullmakt → gentemot huvudmannen 3.3.4 Återkallelse av fullmakt Fullmakt återkallas på samma sätt som den ges. 3.4 Fullmakt och omyndiga Det finns inga hinder att låta en omyndig person vara mellanman (dvs. fullmäktige). Personen har ej rättslig handlingsförmåga men med fullmakt handlar den omyndige ej i sitt eget namn. Omyndiga personer kan dock ej vara huvudmän, dvs. ge sin fullmakt till annan person. Några paragrafer Ogillande av avtal 28§ Rån (mot viljeprincipen) 29§ Utpressning 30§ Svek – ex anstavtal gäller ej om man fått det pga falska uppgifter om utbildning etc 31§ Ocker (sakocker = ex köper ngt av person som inte förstår bättre) 32§ Misstag - misstag som A själv begår = handlar om tillitsprincipen från B:s sida - misstag som 3:dje part begår = handlar om viljeprincipen Generalklausuler 33§ Lilla generalklausulen. Syftet är att kunna ogiltigförklara rättshandling/avtal i

sin helhet. Något vid avtalets tillkomst måste ha varit fel, ex när parterna skrev på kontraktet

36§ Stora generalklausulen. Syftet är att det ska finnas möjligheter att jämka

(justera) i rättshandlingar pga. omständigheter vid rättshandlingens tillkomst eller senare. Ogiltigförklara delar (eller hela) rättshandlingar.

4 KÖPRÄTT De flesta lagar i KöpL är dispositiva. Lagen gäller mellan 2 fysiska personer eller mellan 2 näringsidkare.

JÖK HT- 08

9

4.1 Skyldigheter 4.1.1 Säljarens skyldighet i köpeavtal

• Leverera varan • Leverera i rätt tid • Leverera vara av viss kvalitet

4.1.2 Köparens skyldighet i köpeavtalet

• Betala • Ta emot varan • Vid beställning, medverka till köpet

4.2 Viktiga begrepp Dröjsmål Säljare hamnar i detta om han inte levererar varan i tid eller inte

levererar alls. köparen kan hamna i dröjsmål om han dröjer med betalningen

OBS! Dröjsmål kan ej bero på motpartens eventuella handlingar

Risk för varan Handlar om vem som bär ansvaret/risken för varan. Bär köparen 12§ KöpL risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har

förstörs, kommit bort, försämrats el. minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.

Varans avlämnande När avlämnade sker går ansvaret för varan över på köparen. 4.3 Varans avlämnande Hämtningsköp 6§ KöpL 1. Vid säljarens hemvist 2. Hos 3:dje man för avhämtning 3. Vid säljarens affärsställe Transportköp 7§ KöpL

När platsköp? 7§ 1 st KöpL

• Säljaren och köparen befinner sig inom samma ort • Varan ska transporteras inom ett område där säljaren brukar leverera • Avlämnandet sker när varan överlämnas till köparen

När distansköp? 7§ 2 st KöpL

• Om säljaren anlitar transportfirma är varan avlämnad när den avlämnas till firman, dvs köparen har ansvar för varan under transporten

• Om säljaren själv utför transporten avlämnas varan när den överlämnas till köparen.

4.3 Dröjsmål 4.3.1 Säljaren i dröjsmål Köparen kan…

JÖK HT- 08

10

• Kräva att köpet fullgörs, dvs. ge säljare ny chans att leverera och köpare kan då ej häva avtalet innan nya tiden gått ut. 23§ KöpL

• Häva köpet. Det måste vara av stor vikt för köparen att leveransen ej kom i rätt tid, samt att säljaren ska ha insett detta. 25§ KöpL

• Hålla inne betalningen • Kräva skadestånd 27§ KöpL.

4.3.2 Säljarens befriande från skadestånd 4 krav måste vara uppfyllda för att säljare ska slippa skadestånd:

1. Föreligga hinder för fullgörelse 2. Hinder ska ligga utanför säljares kontroll 3. Hinder ska inte vara förutse bart av säljaren vid avtalsslutandet 4. Följder av hinder ska inte skäligen kunna ha undvikits/övervunnits av säljare

27§ 2 st KöpL Beror dröjsmål på 3:dje man är säljaren fri från skadestånd om

också 3:dje man var fri från 1st. Ex på hinder är brand. Anlagd = utanför kontrollsfären, Kortslutning = innanför kontrollsfären Om säljare åberopar 23§ KöpL innebär det att han slipper leveransen men bli skadeståndsskyldig 4.3.3 Skadeståndet omfattning

• Direkta förluster ersätts, dvs. det negativa kontraktsintresset • Indirekta förluster ersättes ej, dvs. det positiva kontraktsintresset

Undantag i 4§ KöpL

4.3.4 Köparen i dröjsmål, 51§ KöpL Om köparen ej medverkar till sina köpeavtalsskyldigheter hamnar han i dröjsmål. Säljaren kan då…

• Kräva betalning • Kräva att köparen fullgör sin medverkandeskyldighet • Häva köpet 54§ - ingen insikt hos köparen krävs • Kräva skadestånd 57-58§§ • Hålla inne varan – detentionsrätt (3:dje mans vara)/ retentionsrätt (egen vara) • Kräva ränta 71§

4.4. Fel i vara 4.4.1 Fel i vara 17§ KöpL • Rådighetsfel ej vanligt i lös egendom. Köparen kan ej förfoga över egendom

Pga. ex förbud från myndighet. 4:18 JB

• Rättsliga fel köpare kan ej förfoga över egendom pga. att säljare ej kan lämna äganderätt på varan. Varan tillhör någon annan.

• Konkreta fel individualisering på avtalet. Ex beställt en röd bil, men får svart. 21§ KöpL

• Abstrakta fel alla skulle uppleva felet på samma sätt, ex fel på bromsarna.

JÖK HT- 08

11

18§KöpL 4.4.2 Påföljder vid fel i vara Köparen kan… • Kräva avhjälpande 34§ • Kräva omleverans 34§ 2st leverans av ny, felfri vara • Kräva prisavdrag 37§ säljaren ska dock få möjlighet att reparera • Häva köpet 39§ • Kräva skadestånd 40§ enbart direkta förluster ska ersättas, om säljaren ej

försummat (då ersätts både direkta och indirekta) • Hålla inne betalningen 42§ Köparen kan inte kräva alla påföljder samtidigt, men kan kombinera alla med skadestånd 4.5 Undersökningsplikt 20 § Säljarens ansvar då det före köpet finns möjlighet för köparen att hitta felet

genom en undersökning. Borde fel ha upptäckts kan dessa ej åberopas senare 31 § 2st När varan har avlämnats inträder en allmän skyldighet för köparen att så snart som möjligt undersöka varan enligt god affärssed. 32 § 2 st Undersökningsplikten kompletteras av en reklamationsskyldighet för köparen.

Denne får nämligen inte åberopa att varan är felaktig ” om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt felet. Normalt max 2 år!

49§ 2st Köparens rätt att undersöka varan innan betalning sker.

JÖK HT- 08

12

5 KONSUMENTKÖPLAGEN Konsumentköplagen kan tillämpas på lösa saker och enbart fysiska föremål såsom böcker, kläder och mat. Konsumentköplagen kan inte tillämpas på exempelvis aktier (lös egendom) KKL är dispositiv, men måste avtals till konsumentens fördel. KKL gäller i relationen näringsidkare �� konsument. 5.1 Dröjsmål 5.1.1 Köparen i dröjsmål Säljaren får då enligt 39§…

• Hålla inne varan • Kräva betalning • Häva köpet • Kräva skadestånd

5.1.2 Säljaren i dröjsmål Säljaren hamnar i dröjsmål om denne ej levererar alls eller i fel tid, något som dock inte får beror på köparen. Köparen kan, enligt 10§ KKL, då…

• Hålla inne betalningen • Kräva att köpet fullgörs • Häva köpet (reklamation krävs då enligt 15§ KKL).

- Om felet är av väsentlig betydelse får köparen häva 29§ KKL • Kräva skadestånd (reklamation krävs då)

5.2 Fel i vara 5.2.1 Fel i vara

• Felet måste föreligga när varan avlämnas • Sexmånadersgarantin 20a§ KKL - fel som visar sig inom 6mån anses ha funnits vid

avlämnade om ej annat visas

• Säljaren har bevisbördan, dvs. visa på att fel ej fanns från början, i 6 månader.

• Köparen har bevisbördan efter 6 månader • Tvister tas upp i allmänna reklamationsrätten. Dom från denna är man dock ej skyldig

att följa (endast rekommendation) 5.2.2 Påföljder vid fel i vara

• Kräva avhjälpande 26§ • Kräva omleverans 26§

JÖK HT- 08

13

• Kräva prisavdrag • Kräva ersättning för att avhjälpa felet • Häva köpet 29§ • Kräva skadestånd 30§ • Hålla inne betalningen

5.2.3 Reklamation vid fel i vara Köpare har 3 års rätt att reklamera, men meddelande om fel ska ske inom skälig tid efter det att man märkt eller borde ha märkt felet, 23§

Skälig tid räknas som ca 2 månader. 5.2.3.1 Reklamtionstid

• För varor som konsumenten köpt före 1 april 05 gäller 2 års reklamationstid • För varor som konsumenten köpt efter gäller 3 års reklamationstid • Undantag 24§ KKL - Utan hinder för 23§ KKL får köparen åberopa att varan är

felaktig om säljaren har handlat i grov vårdslöshet. 5.3 Undersökningsskyldighet Säljaren har undersökningsskyldigheten enligt 31§. Säljarens skadeståndsansvar omfattar även vissa produktskador. Köpta saker som pga. fel orsakar skada på annan egendom tillhörande köparen eller annan person i hushållet ansvarar alltså säljaren för. Några paragrafer 3§ kan bara förhandla bort lagar om de är till konsumentens fördel. Indispositiv lag 17§ friskrivning från skadeståndsansvar. Säljaren ansvarar dock fortfarande för

varans standard.

22§ Gäller abstrakta fel i vara 32§ Säljaren ersätter både direkta och indirekta förluster 37§ Köparen kan avbeställa vara innan den avlämnats. Säljare har då endast rätt till ersättning enligt 41§

JÖK HT- 08

14

6 KONSUMENTTJÄNSTLAGEN Gäller tjänster som näringsidkare utför åt konsument, men gäller ej tjänster som utförs på människa (skadeståndslagen istället). Konsumenttjänstlagen är en tvingande lag (3§), men är dispositiv om förändringen sker till konsumentens fördel. 6.1 Näringsidkarens skyldighet att avråda

• Innan tjänsten påbörjats 6§ 1st • Sedan tjänste påbörjats 6§ 2st • Om näringsidkaren inte avråder och hans rätt till ersättning 7§

6.2 Fel hos tjänst och påföljder Vad som avses med fel tas upp i 9-11 §§ Påföljder 16§

• Hålla innebetalningen 19§ • Kräva avhjälpande 20§ 1st • Kräva prisavdrag 21§ • Häva avtalet 21§

6.3 Dröjsmål 6.3.1 Näringsidkares dröjsmål och påföljder Vad som avses med dröjsmål 24§ Påföljder 25§:

• Hålla inne betalningen 27§ • Kräva att näringsidkaren utför tjänsten 28§ • Häva avtalet 29§ (reklamations krävs) • Kräva skadestånd 31§ (reklamation krävs)

Reklamationsskyldigheten 26§ Om uppdraget har avslutats får konsumenten häva avtalet/kräva skadestånd på grund av dröjsmål endast om konsumenten inom skälig tid efter uppdragets avslutande har underrättat näringsidkaren om att han vill åberopa dröjsmålet. 6.3.2 Konsumentens dröjsmål Näringsidkaren har rätt att…

• Inställa arbetet 45§ • Hävning 46§ Näringsidkaren har dock fortfarande rätt till ersättning för den del

av arbetet som blivit utfört

JÖK HT- 08

15

• Hålla kvar föremålet för tjänsten 49§ 6.4 Pris på tjänst

• Om pris ej följer av avtalet, ska konsument betala vad som är skäligt 36§ 1st • Om näringsidkare lämnat ungefärlig prisuppgift får uppgivna priset ej överskriva 15%

36§ 2st

• Näringsidkarens rätt till pristillägg om tilläggsarbete utförts i enlighet med 8§ eller om tjänsten fördyrats pga. omständigheter som är att hänföra till konsumenten och vilka näringsidkaren ej kunnat förutse. 38§

JÖK HT- 08

16

7 DISTANS- OCH HEMFÖRSÄLJNINGSLAGEN Denna lagen är ett undantag till principen till avtalsrätten att avtal ska hållas. Här kan man frångå avtalet. 7.1 Distansavtal 7.1.1 Distansavtal och hemförsäljning ang varor och icke-finansiella tjänster

• Information ska ges från näringsidkare innan avtal ingås. Informationen ska vara klar och begriplig. 2:6 DHL

• Konsument har 14 dagars ångerrätt. Ångerfristen börjar löpa… � Vid vara – när varan tas emot 2:10 DHL � Vid tjänst – den dagen då avtal ingås 2:10 DHL � OBS! Ångefristen börjar ej löpa innan konsument fått info om avtalet

2:10 2st DHL 7.1.2 Distansavtal om finansiella tjänster och finansiella instrument

• Näringsidkaren ska inom rimlig tid innan distansavtal ingås ge info om ett antal saker 3:3 DHL

• Speciella infokrav vid teleförsäljning; försäljarens identitet och dennes relation till näringsidkaren. 3:4 DHL

7.1.3 Ångerrätt

• 30 dagar vi livförsäkring 3:7 DHL • I regel 14 dagar 3:7 DHL • Ångestfrist börjar löpa dagen då distansavtalet ingås. Vid livförsäkring gäller den dag

då konsument får kännedom om att avtalet kommit till stånd. 3:8 DHL o Ångestfrist börjar ej löpa innan den dag då infon och avtalsvillkor kommit

konsument till handa. 7.2 Hemförsäljningsavtal

• Info ska ges när ett avtal ingås 4:3 DHL • Konsumentens ångerrätt:

o 14 dagar o 30 dagar vid livförsäkring o Ångestfrist börjar den dag då konsument tar emot vara alt vid tjänst dag då

avtalet ingås. För livförsäkring se ovan. 4:6 DHL

JÖK HT- 08

17

8 SKULDEBREV, KREDIT, SÄKERHET & OBESTÅND Behandlas främst i handelsbalken 8.1 Penninglån Detsamma som kreditgivning. Här kommer konsumentkreditlagen in. Också marknadsrätten (god kreditgivingssed) och civilrätten (som är tvingade till konsumentens förmån) spelar in här. 8.2 Ränta Överenskommen ränta Endast när parterna har avtalat om det. Man är

berättigad att ta ut ränta från dag 1 om man avtalat om det.

Dröjsmålsränta 2§ Räntelagen får endast tas ut efter dröjsmål. Detta är ett

påtryckningsmedel. Regleras i räntelagen 3,6 - 8§§. Detta är en dispositiv lag!

8.2.1 Invändningar mot oskäligt hög ränta 36§ AvtL Kan man utgå från om det handlar om oskäligt hög ränta. 4§ KKL God kreditgivarsed 6§ RänteL Utifrån denna kan effektiva räntan räknas ut. 8.3 Fodringsrätt Borgenär Den som lånar ut pengar (kreditgivare) Gäldenär Den som lånar pengar (kredittagare) Borgensman Går i borgen (löftesman) 8.4 Skuldebrev Ett skuldebrev är en ensidig, skriftlig förbindelse av utställaren (den som lånar ut pengar, ex banken) att betala någon annan en summa pengar. Den som lånar ut pengar skriver alltså skuldebrevet, och innehar det när alla de lånade pengarna har utlånats som bevis på att detta har skett. Dessförinnan har gäldenären brevet. Skuldbrev….

• Kan inte avse en prestation eller tjänst • Ska vara fristående • Ska vara ensidig

Det finns 2 typer av skuldebrev; enkla och löpande. (se nästa sida) 8.4.1 Löpande skuldebrev Det finns 2 sorter av löpande skuldebrev som regleras i 2:11 SkbrL:

JÖK HT- 08

18

• Innehavarskuldebrev (till innehavaren (istället för namn) av detta skuldebrev betalas x kronor)

• Orderskuldebrev (skuldebrev där innehavaren kan ”ge order” att pengar som ska lånas

ska betalas ut till någon annan). Karaktäristiskt för löpande skuldebrev:

• En godtrogen förvärvare är skyddad mot vissa invändningar � Extingibla, 15§ SkbrL – om man som 3:dje person tagit emot skuldebrev i god

tro, och kan bevisa att han inte visste att det var några felaktigheter, blir skuldebrevet giltigt.

� Bestående, 17§ SkbrL – kan borgenär bevisa att skuldebrev kommit till under

tvång/förfalskning etc, kan ej gäldenär eller 3:dje person påstå att han har handlat i god tro.

• Formell legitimation, 13§ SkbrL – det räcker med att en person har skuldebrevet

(formell legitimation) för att denna ska kunna kräva betalning (aktiv legitimation). Står ej namn, ges pengar till innehavaren eller till order.

De löpande skuldebreven måste ”presenteras” när utbetalning/återbetalning sker. 21§ SkbrL. Gäldenären måste alltså bevisa att han har skuldebrevet för att få ut de pengar han ska låna. 8.4.2 Enkla skuldebrev

• Ställt till viss man (namngiven gäldenär) Karaktäristiskt för enkla skuldebrev:

• En ny borgenär erhåller inte bättre rätt än den gamla. Om skuldebrevet övergår till 3:dje person så sker alltså ingen förändring av innehållet.

27§ Inga invändningar extingibla eller bestående. • Denuntiation (meddelande) är viktigt. Meddela den nya gäldenären att det är en ny

borgenär. • Inget krav på att skuldebrev skall vara bevittnat.

8.5 Borgen

• Borgensman åtar sig ansvar • Borgen är accessorisk till huvudförpliktelsen, om man betalar av minskar borgens

roll. • Inga formkrav för ingående.

8.5.1 Olika former av borgen

• Enkel borgen 10:8 HB- ”Jag går i borgen”. ”Jag går i borgen”. Först görs utmätning av gäldenär, kan denne ej betala går det vidare till borgensmannen att göra det. Ex: Borgenär lånar ut 100 000:- till Gäldenär. Borgensmän går i borgen för G. Borgenären måste först försöka få betalt av G (utmätning), och sekundärt kan han sedan kräva borgensmännen på hela summan.

o Regressfordran kan då uppstå, 10:11 HB & 1:2 SkbrL Om flera gäldenärer finns kan borgenär alltså kräva pengar av alla dessa.

JÖK HT- 08

19

• Proprieborgen 10:9 HB - ”Jag går i borgen såsom för egen skull”. Borgenären kan kräva borgensman/män direkt på betalning. Annars kan regressfordran uppstå

8.5.2 Flera gäldenärer i fodringsförhållandet Enligt 1:2 1st SkbrL ”svarar en för alla och alla för en”. Detta är dock ett dispositivt område men inbördes avtal mellan gäldenärer gäller ej. 8.6 Preskription Preskriptionstiden regleras i 2§ PreskL. En fordran preskriberas 10 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Undantag: Konsumentfordringar:

• 2§ 2st PreskL - Preskriptionstiden är tre år för fordran mot konsument • Om fodran tillhandahålls i NRV och är avsedd för enskilt bruk • Detsamma gäller fordran mot den som gått i borgen för betalning av sådan fordran

8.6.1 Preskriptionsavbrott Innebörden av ett sådant avbrott anges i 6§. Om preskription avbrutits genom erkännande, krav eller erinran (påminnelse/uppmaning) löper ny preskriptionstid enligt 2§ från dagen före avbrottet. Preskription avbryts enligt 5§ då…

• Gäldenär utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt mot borgenären

• Gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fodringen • Borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot

gäldenären vid domstol. 8.7 Utmätning och konkurs 8.7.1 Utmätning Hjälper den enskilde. Betalar en specifik fordran. Utsökningsbalken reglerar. Beneficium – existensminimum, man får inte (utmätas) ta allt, kronofogden får inte ta allt. Kronofogdemyndigheten utmäter pengar eller tillhörigheter, egendomen säljs på exekutiv auktion. Egendom som får utmätas, UB 4:2:

• Gäldenärens egendom 4:17 • Överlåtbar egendom • Egendom som har ett förmögenhetsvärde och ger ett överskott som gör utmätningen

försvarlig. • Endast det som inte utgör gäldenärens beneficium. • Egendom som tillhör samma enhet får inte splittras 4:6

För att verkställa en utmätning krävs en exekutionstitel. � enskilda mål, allmänna mål. Utsökningsbalk 3:1 8.7.2 Konkurs Syftet är att ta till vara gäldenärens samlade tillgångar och realisera dessa för att ge borgenärerna största möjliga utdelning.

JÖK HT- 08

20

Insolvens (dålig ekonomi) – krav för konkurs. 1:2 & 2:7 KonkL (konkurslagen) Återvinning – man får inte gynna vissa borgenärer och betala ut till bara vissa. 4:3-13§§ KonkL 9 SKADESTÅNDSRÄTT Konsumenter har full skadeståndsrätt, dvs bli ersatta både indirekta och direkta förluster. För ”alla andra” gäller i regel endast direkta förluster.

Konsument kan kräva skadestånd vid fel på vara och vid produktskada. Skadeståndslagen tillämpas både inom och utom kontraktsrättsliga avtal 1§ SkL. 5 kap i SkL reglerar hur stort skadeståndet ska vara. 9.1 Skada En person kan vålla annan skada eller förlust på många olika sätt. 1. Ekonomisk skada = skada som är möjlig att uppskatta i pengar, det finns tre typer:

• Personskada = Fysisk eller psykisk skada • Sakskada = Skada mot fast eller lös egendom • Förmögenhetsskada, det finns två typer:

� Allmän förmögenhetsskada: konsekvens av en person- eller sakskada ex. en trafikolycka, bilen måste repareras. � Ren förmögenhetsskada: skada genom brott = måste uppstå genom brott.

2. Ideell skada = skadan kan inte med vanlig ekonomisk måttstock uppskattas i pengar. Sådan skada ersätts ibland enligt särskilda regler, ex. genom ersättning för sveda och värk pga. kroppsskada. 9.1.1 Culparegeln 2:1 SkL Regeln tar sikte på person- el. sakskada och innebär att skadestånd ska utgå endast om skadegöraren handlat med dolus (avsikt) el. culpa (vårdslöshet) och därmed haft skuld till det inträffade. 9.1.1.1 Undantag till culparegeln! Strikt skadeståndsansvar - Principal ansvar – Arb.giv. blir skadeståndskyldig för arb.tags skada i arbetet. - Skada som orsakas av hundar blir ägaren skadeståndsskyldig för. - Rent strikt ansvar (rent objektivt ansvar) – oavsett om oaktsamhet eller uppsåt föreligger blir skadegöraren skadeståndsskyldig. 9.2 Skadeståndets funktioner 1. Reparativ: Kompensation för skada = Innebär att den skadelidande om möjligt ska få sin

skada ersatt och därmed bli kompenserad för sin ekonomiska förlust. 2. Preventiv: Förhindra människor att var oaktsamma i framtiden p.g.a. skadeståndsansvaret

för oaktsamma handlingar. I många försäkringar idag ingår det en ansvarsförsäkring som är formellt konstruerad för att skydda försäkringstagaren mot följderna av ett

JÖK HT- 08

21

skadeståndsansvar, som kan uppgå till stora belopp. Ansvarsförsäkring innebär att försäkringstagarens skadeståndsansvar täcks av försäkringsgivaren.

3. Ytterligare undantag! Om man handlar genom detta blir man inte skadeståndsskyldig. Objektiva ansvarfrihetsgrunder: � Tjänsteplikt - ex polisen gör sönder en tröja i tjänsten då en brottsling gör motstånd. � Nödvärn – Beteende som anses vara brott mot lagen men som man gör för att skydda sitt liv � Nödsituation – om någon i en nödsituation skadar annans egendom, ex. att man gjort skador i grannens trädgård under arbete men brandsläckning i ett hus. � Samtycke – till skada el. risk för skada kan verka ansvarsbefriande , t.ex. när patienten samtycker till en kanske farlig operation. Samtycket kan vara nödvändigt för att läkarens åtgärder skall bli objektivt försvarliga. 9.3 Skadestånd pga eget vållande 2 kap SkL

• Fysisk skada • Culpöst beteende – som närmare ansvarsförutsättning gäller att det in bara ska ha

uppstått en fysisk skada utan också att denna har orsakats av ett sådant beteende hos den skadeståndsansvarige som kan betecknas som oaktsamt eller vårdslöst.

• Man har ej skadeståndsansvar vid olyckshändelse 9.4 Skadeståndskyldighet

• Positiv handling och underlåtenhet, 2:6 SkL - finns inte ngn allmän plikt för medborgare att ingripa för att förebygga person- och sakskador för andra. Dock kan man bli skadeståndsskyldig vid medveten underlåtenhet.

• Orsakssamband – underlåtenhet att handla kan stå i orsakssamband med senare inträffad skada i den speciella meningen att den passive skulle kunna ha förhindrat skadan om han handlat.

• Adekvat kausalitet – måste kunna förutse skadan för att de ska bli skadeståndsansvar. o Ex: B skadas på byggplats pga A, sedan bärs B in i ett hus där eldsvåda uppstår

och B får brännskador. A blir då bara skyldig till första olyckan. o Adekvat = ska vara lätt att se orsakssambandet och ej för långsökt o Kausalitet = finns en orsak till skadan, ex glaset går sönder när jag kastar den

på en sten. 9.5 Barns och föräldrarnas skadeståndsskyldigheter 2:4 SkL Jämkning av skadestånd för barn Jämkning nedåt anses ibland vara riktigt för att skadeståndsansvaret inte ska ekonomiskt ruinera den unga människans framtid. 15 – 18 år bär fullt skadeståndsansvar Barn som ej fyllt 18 är ersättningsskyldig för skada han vållat ”i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utvecklig…” I laglig mening ska 15åringar dömas på samma sätt som vuxen, men förmildras oftast. Ansvarsförsäkring Försäkringar som finns skyddar försäkringstagare när denne blir

JÖK HT- 08

22

skadeståndsskyldig. Barns handlingar bör kunna bedömas efter vuxnas normer anses det. 9.5.1 Barn och föräldrars skadeståndsskyldigheter Föräldrarnas (vårdares) skadeståndsansvar:

1. Vid försummelse av tillsynsplikt, uppsåtligen lr av vårdslöshet a. Ex: Barn leker med farligt föremål o skadar kamrat. Skadan orsakades då i

brist på föräldrarnas tillsyn. 2. Solidariskt ansvar – Barn och förälder ansvarar här tillsammans. 9.6 Skadestånd för AG och det allmänna

• Vad AG ska ersätta regleras i 3:1 SkL • Principalansvar – AG ansvarar för AT:s skada • Anställds culpa – AG har ansvar • Ansvaret gäller både för juridiska och fysiska personer – dvs både företag och

privatpersoner som har ex. hemhjälp. • AT:s skadeståndsansvar 4:1 SkL – begränsas till synnerliga skäl då AT lir personligt

ersättningsskyldig. • I tjänsten

9.7 Produktansvarslag Regleras i Produktansvarslagen (PaL) Person- lr sakskada på konsumentegendom som orsakas av säkerhetsbrist i en produktion. Med säkerhetsbrist innebär det att produkten inte är så säker som det skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användning, lämnade instruktioner etc, 3§ PaL. Särskilt ansvar gäller alltså, ej culpa! Krav för att ovanstående ska gälla:

• Egendomen ska vara avsedd för enskilt ändamål • Skadelidande ska vid tiden för skadan använt egendomen för ett sådant ändamål

Några paragrafer 2:3 SkL Skadestånd för kränkning. Allvarligt! 3 kap SkL Principalansvar och skadestånd. Uppdragstagare går under 1§. Undantag i 4:1 SkL 3§ PaL Självrisk utgår vid ersättning för sak-/produktskada

JÖK HT- 08

23

10 EKONOMISK FAMILJERÄTT 10.1 Olika sätt att bo ihop � Gifta (ÄktB) - Makarna är förpliktade att bidra till varandras och familjens underhåll. � Sambor (SamboL) - Reglerar rätten till sambors gemensamma bostad och bohag, 1:3, äktenskapsliknande förhållande. Gäller även homosexuella par. � Registrerade partners – har samma rättsverkan som för gifta, ÄktB reglerar alltså. Krav på att båda partners ska vara bosatta i Sverige. 10.2 Makars egendom 7kap ÄktB Giftorättsgods 7:1 Alla egendom som en make äger är hans giftorättsgods, om den

inte enligt särskilda undantagsregler är enskild egendom Giftorättsgods ingår i bodelning.

Enskild egendom 7:2 Ingår ej i bodelning. Var och en svarar för sina egna skulder och

över enskild egendom, dvs det som part hade enskild innan äktenskap.

Äktenskapsförord Skrivs mellan blivande makar. Avtalet måste registreras i TR. Det går ej att lägga till villkor om att det ex ska gälla endast vis

skilsmässa. 10.2.1 Rådighetsinskränkningar 7:5 ÄktB Menas undantag till makes frihet att förfoga över sin enskilda egendom, dvs det krävs andra makes samtycke. Gäller beträffande: • Fastighet (giftorättsgods) – kräver samtycke vid uthyrning etc, men ej om det är gåva,

arvegods etc • Gemensam bostad – ej hyra ut, inteckna etc • Gemensamt bohag – ej pantsätta eller avhända sig 10.3 Äktenskapsskillnad Vid skilsmässa är det lag på bodelning, till skillnad från sambodelning.

• Giftorättsgods delas 50/50 – Vid beräkning av ska värdet av varje makes giftorättsgods minskas med hans skulder, (11:2 ÄktB). Vad som återstår av makarnas

JÖK HT- 08

24

giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna ska därefter läggas samman, och det framkomna värdet ska delas lika mellan makarna (11:3 ÄktB).

• Enskild egendom delas ej • Jämkning 12:1 ÄktB – Bodelning kan vara oskälig med hänsyn t äktenskapets längd

eller makarnas ekonomiska förhållanden � ”förstnämnda” make kan få behålla mer av sitt giftorättsgods. Går ej att åberopa vid dödsfall.

10.4 Dödsfall

• Äktenskapet upphör och bodelning ska göras, 12:2 ÄktB. • Arv går till arvingar eller testamentstagare. • Finns möjlighet att jämka, dvs den efterlevande maken kan åberopa 12:2 ÄktB så att

det inte blir någon bodelning. Syftet med detta är att om den efterlevande maken har mer giftorättsgods eller om det finns barn från tidigare förhållande.

10.4.1 Arvsrätt Gemensamma barn – måste vänta till efterlevande makes död innan de fritt får förfoga över sitt arv efter den först avlidna föräldern. Efterlevande make – har fri förfoganderätt över den avlidnes tillgångar Särkullbarn – ärver omedelbart Fördelning av arv sker först enligt testamente. Om något återstår därefter beaktas arvsreglerna. 10.4.2 3:1 2st ÄB ”Den efterlevande maken har alltid rätt till att få ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendomen som den efterlevande erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet.” Nuvarande basbelopp ligger på 40 300:- 10.4.3 Arvsklasser

• 1:a arvsklassen – bröstarvingar, dvs barn till den döde. Är barnen redan döda tar barnbarn ”över”. Om bröstarvinge finns går allt till denna.

• Make • 2:a arvsklassen – föräldrar och syskon • 3:dje arvsklassen – mor- och farföräldrar och deras barn. Kusiner ärver ej varandra! • Allmänna arvsfonden

Fri förfoganderätt = man kan göra vad man vill med tillgångarna, men ej testamentera bort

dem.

JÖK HT- 08

25

10.4.3.1 Om hustru/make finns…

• Finns ej barn ärver hustru/make före föräldrarna • Finns någon i arvsklass 2 ärver hustru/make med fri förfoganderätt • Finns ej någon i arvsklass 2 ärver hustru/make med full äganderätt (kan göra precis

vad man vill med tillgångarna) 10.4.3.2 Om barn finns…

• Gemensamma barn – hustru/make ärver före med fri förfoganderätt • Särkullbarn – ärver före hustru/make • OBS 12:2 ÄktB! Om giftorättsgods

10.4.3.3 Kontrollera arvskiftet mot följande regler

• Basbeloppregeln – efterlevande make har alltid rätt till 4xbasbeloppet. Inräknas egen, enskild egendom, giftorätten och arvslotten (dvs allt).

• Laglotten 7:1 ÄB – hälften av den arvslott som en bröstarvinge har rätt till enl arvsreglerna.

Obs! Basbeloppsregeln går först! Barn (och barnbarn) har rätt till laglott. Det går ej att göra barn arvlösa. 10.5 Sambos 10.5 Egendom Gemensam bostad och gemensamt bohag ingår i bodelning. Förutsättningen är dock att bohag/bostad anskaffats för gemensam användning. Det spelar ingen roll vem det är som har betalat 1:3 SamboL. Bilar, aktier, sommarstugor etc. ingår ej i bodelning! Bodelning 1:8 När ett samboförhållande upphör, ska på begäran av någon av

samborna deras gemensamma bostad och bohag fördelas mellan dem genom bodelning om egendomen förvärvats för gemensam användning. På varje sambos egendom ska hans skulder avräknas, huvudregeln är dock att det är endast skulder som kan hänföras till bostaden eller bohaget som ska avräknas, 13§. Därefter skall likadelning ske av värdet av sambornas sammanlagda överskott, 14§.

10.5.1 Sambodelning Bodelning är inte tvingande 8§ SamboL. Bodelning ska ske på begäran av någon av samborna, och inom ett år efter det att förhållandet upphörde. Sambos kan skriva avtal om bodelning, 9§ SamboL. Det räcker med att båda har en kopia. 10.5.1.2 Skillnad 16§ vs 22§ SamboL Lagarna är inte dispositiva. 16§ Åberopas när det handlar om vilken bostad som helst, ex villa, bostadsrätt.

Dessa räknas som samboegendom och ska ingå i bodelningen.

JÖK HT- 08

26

22§ gäller endast hyres- och bostadsrätter. Gäller ”enskilda” boenderätter och vid

synnerliga skäl såsom graviditet, handikappsanpassad bostad. Om ena sambon har lagfarten på en bostad finns det möjlighet att anmäla till TR att det ska bli gemensam bostad och ingå i bodelningen, 5§ SamboL 10.6 Vid dödsfall

• Efterlevande sambon bestämmer om bodelning ska göras 18§ SamboL • Sambos ärver ej varandra

18:2 Sambolagen ”Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambo rätt till att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag från skulder, i den mån det räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring”.

JÖK HT- 08

27

11 SKATTERÄTT Direkt skatt - privatperson bär bördan Indirekt skatt – ex arbgivarskatt. Någon annan bär bördan Stämpelskatt – erläggs för att få ut lagfart på köpt fastighet Punktskatt – ex alkoholskatt, biltullar Skattesystemets övergripande målsättning är att finansiera det offentliga. 11.1 Skatterättsliga källor

1. Lagar och förordningar – ex inkomstskattelagen (IL) och taxeringslagen (TL) 2. Lagförarbeten 3. Skatteverkets normgivning 4. Rättspraxis (Överklagan: Skatteverk � Länsrätt � Kammarrätt � Regeringsrätt) 5. Doktrin och förhandsbesked (begärs hos skatterättsnämnd, tolkningen är bindande)

11.2 Allmänt om inkomstbeskattningen 11.2.1 Skattskyldigheten, 3 kap IL

• Personer som är bosatta i Sverige eller stadigvarande vistas här eller som tidigare varit bosatta här och fortfarande har väsentlig anknytning hit är skatteskyldiga för all inkomst 3:3 IL

• Obegränsat skattskyldig = skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet 3:8 IL

11.2.1.1 Begränsat skattskyldig 3:17 IL Betyder att person ej är skattskyldig i Sverige för sina globala inkomster Undantag i 3:18 IL 11.2.2 Skattefria inkomster/Ej avdragsgilla utgifter 8 & 9 kap IL

• Inkomster som är skattefria 2-5§§, 8-10§§ 8 kap IL • Ej avdragsgilla utgifter 9kap IL – ex. medlemsavgift, gåvor, arbetskläder, CSN-lån

11.2.3 Deklarationsskyldigheten Allmän självdeklaration eller särskild självdeklaration.

JÖK HT- 08

28

En person är deklarationsskyldig om han har en årsinkomst över 17 000:- (2007) = grundavdraget. Alla har rätt att dra av grundavdraget. 11.2.4 Skattecykeln Kontrolluppg t skatteverket* 2007 2008 Deklaration ut Beskattas 08 Skattesedel ut Taxeringsbeslut måste vara fattat Inkomstår/beskattningsår Dec 31/1 15/4 31/8 30/11

Taxeringsår (de inkomster man haft under 07) * Kontrolluppgift från AG; lön, förmåner, prel. skatt Man har 5 år på sig från det att taxeringsåret är slut att begära omprövning hos skatteverket för beslut. Skatteverket har 1 år på sig fr.o.m. taxeringsårets slut att ompröva sitt eget beslut till skattskyldigs nackdel. Är det till skattskyldigs fördel gäller 5 år. 4 kap TL 4:16 TL Eftertaxering får ske om skattskyldig lämnat oriktig uppgift, lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller underlåtit att lämna självdeklaration. 11.2.5 Progressiva skattskalor Fysiska personers förvärvsinkomster (tjänst och NRV). Inkomstskatt på kapital: 30% statlig inkomstskatt 11.3 Olika typer av skatter 11.1 Skatt på inkomst Alla inkomster som kan hänföras hit ska beskattas enl 1:8 IL. Finns 3 olika slag:

• Tjänst Avd 4 (IV) i IL – Den beskattningsbara förvärvsinkomsten (1:5 IL) utgör i huvudsak skillnaden skattepliktiga intäkterna �� avdragsgilla kostnaderna inom resp inkomstlag. Lön beskattas det år som löneutbet skett till den skatteskyldige. Till tjänst räknas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet som är av varaktig eller tillfällig natur.

o Skattefria inkomster

� Ersättning för svamp- o kottplockning om ersättning ej överstiger 5000/år 8:28 IL

� Ersättning för att ge blod, plasma, organ 8:29 IL � Barnbidrag 8:9 IL � Arv, testamente

• Kapital Avd 6 (VI) & 7 (VII) i IL, kap 41-55, omfattar 2 huvudkategorier då kapital

ska beskattas:

JÖK HT- 08

29

o Löpande verksamhet – ränta på banktillgodohavanden, utdelning på aktier, ersättning vid viss uthyrning av privatbostad om intäkterna överstiger 4000:-, samt lotterivinster som ej är befriade från inkomstbeskattning.

o Kapitalvinster/förluster – ex vid försäljning av aktier och fastigheter

• Näringsverksamhet Avd 5 (V) i IL 3 kriterier för att det är en näringsverksamhet:

1. Förvärvssyfte – ska bedrivas i syfte att ge vinst. Avgörande är syfte och ej Huruvida verksamheten faktiskt genererar vinst. Hobby och annan ideell verksamhet beskattas i inkomstlaget tjänst. 2. Yrkesmässigt – ska bedrivas varaktigt. Ska vändas mot allmänheten och ej endast beskrivas för egen räkning. 3. Självständigt – ska ej finnas bakomliggande anstförhållande.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs enligt 15 kap IL ”ersättning för varor, tjänster och inventarier, avkastning på tillgångar, kapitalvinster samt alla inkomster i näringsverksamheten som ska tas upp som intäkt” I första hand menas att till skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten hänförs intäkter vid försäljning av varor och tjänster samt hyresinkomster. Inkomst av näringsverksamhet beskattas i hemortskommunen.

11.3.2 Skatt på egendom

• Fastighetsskatt – för småhus uppgår den till 1% av taxeringsvärdet • Förmögenhetsskatt – skatt på den del av förmögenheten för ensamstående överstiger

1,5 MSEK, och för sambeskattade överstiger 3 MSEK. 11.3.3 Skatt på varor och tjänster

• Moms (mervärdesskatt) – tas ut på privat och off konsumtion av varor och tjänster. • Punkskatt – ex energi, alkohol, bensin

11.3.4 Sociala avgifter Ska finansiera det sociala försäkringssystemet

• Arbgivaravgifter – innefattar bla ålderpension, sjukförsäkring. • Egenavgifter – betalas av de som har inkomst av NRV • Särskild löneskatt • Allmänna pensionsavdrag

11.4 Enkel uträkning av slutlig skatt 1:5 → 65:3 IL Tjänst (förvärvsinkomst) Kapital (bankmedel och värdepapper) + ev Näringsverksamhet = Sammanräknad förvärvsinkomst - Allmänna avdrag (62kap, pensionspar, del av summan avdragsgill) = Taxerad förvärvsinkomst (det man tar upp till beskattning) - Grundavdrag

JÖK HT- 08

30

= Beskattningsbara inkomsten x Kommunal skattesats = Framräknad, kommunal skatt + ev Skatt på kapitalinkomst (ex plusräntor o vinst vid försälj av värdepapper) + ev Statlig fastighetsskatt - Skattereduktion (ex låneräntor, förlust vid försälj av värdepapper) + ev Förmögenhetsskatt - ev Pensionssparande = SUMMA SLUTLIG SKATT 11.4.1 Skillnaden mellan avdrag och reduktion Reduktion skiljer sig från ett kostnadsavdrag genom att skattereduktionen dras av från den framräknade skatten och inte från inkomsten som sådan. Ex. reseavdrag får dras direkt mot förvärvsinkomst (lön), medan reduktion dras när kommunal skattesats är framräknad. 11.4.2 Avdrag för kostnader i tjänst

• Huvudregel 12:1 IL o Avdrag medges för utgifter för att förvärva/bibehålla inkomster

• Utgifter med inskränkt avdragsrätt. Se kompendiet! 11.4.3 Vissa övriga avdrag

• Resor t o f arbetet (18kr/mil) Kostnad > 8000:- • Övriga kostnader

o Facklitteratur o Arbetsredskap

12 ASSOCIATIONSRÄTT Att läsa om i Bolag, stiftelser och föreningar.

Associationer Bolag Föreningar - slutna, mer bestämt - öppna, dvs ej bestämt antal medlemmar - bestämt antal aktier som ges ut 12.1 Definition En association grundas på ett avtal om samarbete, och det är viktigt att avtalet är frivilligt. Associationen ska skapas för ett gemensamt ändamål, dvs gemensam vinst, och vara mellan individer (medlemmar, delägare).

JÖK HT- 08

31

12.2 Begrepp att känna till Juridisk person – egna tillgångar och skulder. Kan kära och svara inför domstol. ”Pappersperson”, måste företrädas av fysisk person 12.3 Associationer 12.3.1 Enkelt bolag (EB)

• Ej juridisk person, delägarnas tillgångar och skulder • Ex tipsbolag • Brukar normalt ej registeras

12.3.2 Handelsbolag (HB)

• Juridisk person • Starkt personligt ansvar

12.3.3 Kommanditbolag (KB)

• Kommanditdelägare – ansvarar för sin insats i bolaget. Fordringsägaren kan kräva insats

• Komplementär – obegränsat ansvar • Juridisk person

12.3.4 Aktiebolag (AB)

• Aktiebolagslagen (ABL) • Har aktiekapital, dvs delägarnas kapitalinsatser • Aktiekapital är skydd för fordringsägarna – de har ej personligt ansvar • Ska drivas med vinstsyfte för aktieägarna

12.3.5 Föreningar Finns ekonomiska (juridisk person) och ideella (juridisk person först när styrelse är utsedd och stadgar finns). Medlemmars syfte Ekonomisk Ideellt Ek för. ex. Idrottsför. Medlemmar är m Ideellt syfte= Ekonomisk i vinstsyfte ideell förening Verksamhetens ex. ATO, Rent ideella art Hyresgästför. föreningar Ideellt Ideella för., ej av ekonomisk art

JÖK HT- 08

32

12.3.6 Enskild firma

• 1 person som driver närningsverksamhet • Ej juridisk person

12.3.7 Stiftelser

• Förmögenhetsöverförelse. Penningsumma, ärvd lr given, till ett visst ändamål. • Ej juridisk person • Inga medlemmar, endast förvaltare

12.4 Handelsbolag 12.4.1 Lagen om handelsbolag och enkla bolag (HB)

1. Inledande bestämmelser 2. Handelsbolag � Viktigaste kapitlet! 3. Kommanditbolag 4. Enkla bolag

12.4.2 Rekvisit för Handelsbolag, 1:1 HB • Två eller flera parter

o Juridisk person (HB, KB, AB, Stat, Kommun) o Fysisk person (18 år, lr 16 år om man har förmyndares tillstånd)

• Avtalat! • Gemensam näringsverksamhet

o Ekonomisk verksamhet o Viss varaktighet o (Självständighet)

• Registrering 2:1-16§§ HB

Person A (delägare) Person B (delägare) Person C

HANDELSBOLAG Bank Leverantör Kund Stat osv…. Intressenter / 3:dje man 2:1-16§§ HB reglerar det inbördes förhållandet mellan delägarna. Dessa lagar är dispositiva, med undantag för 2:5§ HB om kontrollrätt. - orsaken till kontrollrätten är att bolagsman har så pass starkt personligt ansvar

• Handelsbolag har ingen styrelse, om man inte avtalat om annat. Person C: Har rätt till årsvinst, kapitalbehållning och att säga upp bolagsavtal. Dvs ekonomiska rättigheter. 12.4.2.1 Delägarskapet ger…

JÖK HT- 08

33

• Förvaltningsrätt • Ekonomiska rättigheter

Om B vill överlåta sina delar till C krävs A:s samtycke enligt 2:2 HB. Om B överlåter sina andelar till C utan A:s samtycke gäller 2:21 HB, C får ekonomiska rättigheter men ej förvaltningsrätt 12.5 Aktiebolag Kännetecknande:

• Aktiekapital, 1:4 ABL o Privata 100 000:- o Publika 500 000:-

• Ej personlig ansvar, 1:3 ABL • Drivs i vinstsyfte, 3:3 ABL

12.5.1 Privata Aktiebolag 1:7 ABL

• Annonseringsförbud • Allmänt spridningsförbud (ej mer än 200 pers) • Förbud mot börshandel

12.5.2 Bolagsbildning, 2 kap Såhär går det till:

1. Stiftare, 2:1 ABL – juridisk person som ska vara registrerad hos bolagsverket 2. Stiftelseurkund, 2:3 ABL 3. Bolagsordning, 3:1 ABL

1p – Bolagets firma måste innehålla AB 2p – Om publikt – måste innehålla detta ord 3p – Verksamhet – måste noggrant anges 10p – Den period räkenskapsåret ska omfatta

4. Aktieteckning 5. Betalning Får ta högst 6 månader 6. Registrering av AB

12.5.3 4 kap ABL 1§ Likhetsprincipen, alla aktier har lika rätt av:

• Ekonomiska rättigheter • Förvaltnings och rösträtt • Undantag:

o Olikheter i vinstdelning � Preferensaktier – alltid rätt till viss utdelning � Stamaktier – utdelning beroende på resultat

o Olikheter i röstvärde – A- & B-aktier 7§ Fri omsättning

• Aktie får fritt överlåtas • Vem som helst får köpa aktier • Undantag:

o 27§ Hembud Vill sälja A B C

JÖK HT- 08

34

AB Hembudsklausul Om C förvärvat hembudsaktier har denne skyldighet att erbjuda A att köpa dem. Dvs A har lösningsrätt

• 4:18 Förköpsförbehåll – B måste först fråga A om han vill köpa B:s aktier • 8§ Samtyckesförbehåll - B måste kolla med bolag (ledning) om det är ok att sälja till C

12.5.4 5 kap ABL Aktiebok

• Förteckning över aktieägare • VPC sköter stora bolags aktieböcker • Styrelesen sköter mindre och medelstora bolags böcker • Aktieboken är offentlig, 10§

Viktigaste organet i ett AB är bolagsstämman • Legitimerade aktieägare är inskrivna i aktieboken samt innehavare av aktier vid

aktuell tidpunkt (stämman) 12.5.5 Ökning av aktiekapital Nyemission – Nytillskottet från ägarna, då höjs tillgångarna och aktiekapitalet höjs. Fondemission - Företaget för över kapital till aktiekapital som innan varit andra typer av tillgångar. Detta blir till fördel för fordringsägarna då detta är bundet kapital. Man kan stärka bolagets kreditvärdighet. Det är en omfördelning av Eget Kapital. 12.6 Skuldebrev Konvertibelt skuldebrev, 15 kap & 11:4 Bolaget lånar pengar från ex utomstående � pengar in i företaget. Långivaren ges dock rätt att helt eller delvis byta sin fordran mot aktier i bolaget. Under tiden som KS gäller får aktieinnehavaren ej vara med på bolagsstämman (ej legitimerad) Skuldebrev med optionsrätt, 14 kap Skillnaden är att skuldebrevet kan betalas tillbaka till ett visst pris. Man behöver inte nyttja optionsrätten, kan kräva pengar tillbaka. 12.7 Bolagets organisation Bolagsstämman – består av leg. aktieägare. Utser revisorer och styrelse Styrelse – utser VD. Svarar för organisationen och förvaltningen VD – har hand om löpande förvaltningen Revisorer – granskar styrelsen och VD:n, rapporterar till bolagsstämman. Biträden och ombud får också närvara på bolagsstämman. Ombud måste ha fullmakt med sig, 7:3 – de går istället för aktieägaren. Fullmakten får vara i

högst 1 år Biträde/-n, 7:5 – tar aktieägaren med sig (max 2)

JÖK HT- 08

35

13 MARKNADS- OCH KONKURRENSRÄTT 13.1 Marknadsrätt Marknadsförningsrätt – fel i annons och reklam Till för att skapa fungerande marknad och är en nödvändighet för konsumenter Marknadsföringslagen – bör följas Marknadsförning – för att främja avsättningen av produkter Produkter – varor och tjänster Marknadsrättsliga regler reglerar förhållandet företag ��konsumentmassan. Den enskilde kan ej få skadestånd Marknadsdomstolen

o En-instansförfarande o Går ej att överklaga dom o Allmän, fristående domstol

Konkurrensrätt Till för att skapa en effektiv konkurrens och fungerande marknadsbalans. Dessa två är ett starkt skydd för konsumenter och konkurrenter. De används i syfte att skapa en effektiv konkurrens på marknaden. 13.2 Begrepp att känna till God sed - rättsliga och utomrättsliga regler som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter Omvänd bevisbörda = marknadsföraren måste bevisa det som påstås

JÖK HT- 08

36

Lagstridighetsprincipen – om marknadsföringsåtgärden strider mot annan lag, kan detta fall

ändå hänvisas till MFL Renommésnyltning – företag försöker skaffa sig ekonomiska fördelar mha annat företags

(märke etc) bättre renommé Soft Law - etiska regler och god sed. Kan frångås, men bör följas 13.3 Reklam eller ej?

• Kommersiell info o Platsannons o Reklam Marknadsföringsrätten reglerar

• Icke-kommersiell info

o Redaktionellt o Samhällsinfo Tryckfrihetsförordningen reglerar o Böcker o Debatt

13.3.1 Bedömning – Steg för Steg 1. Tryckfrihet eller marknadsföring? Man tittar på om det finns…

• Kommersiell verksamhet • Kommersiellt syfte MFL är tillämlig • Kommersiellt förhållande till föremål

2. Korrekt marknadsföring? Om det strider mot 4§ FML � Marknadsdomstolen (MD), (vite) Om det strider mot regelkatalogen � Sthlm TR � MD, vite eller marknadsstörningsavgift Brott mot regelkatalogen samt uppsåt och oaktsamhet � Sthlm TR, annars MD 13.4 Paragrafer 13.4.1 Generalklausulen 4§ MFL Om man bryter mot denna kan man bli ålagd vite (hot om böter). Om företaget fortsätter med marknadsförningen tilldöms de böter. Dvs ”1:a resan gratis”. ”Marknadsförningen ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare…” 13.4.2 Regelkatalogen Specifika bestämmelser om vad man får och ej får göra. Marknadsförningsavgift om man med uppsåt och oaktsamhet överträder denna. 5§ Reklamidentifiering – reklam ska vara utformad så att man ser att det är reklam samt vem som ansvarar för den. Det får ej föreligga förväxlingsrisk mellan kommersiell- och redaktionell info. 6§ Vilseledande reklam

JÖK HT- 08

37

• Muntliga och skriftliga utfästelser, båda kan bedömas som vilseledande • Ingen uttömmande lista i 6§, dvs kan finns vilseledande saker som ej står med på

listan • Tänk på bevisbördan! (Får ej påstå ngt man ej kan bevisa)

7§ Vilseledande förpackningar – får ej använda förp som kan vilseleda konsument.

• Gäller inte endast förp i sig, utan även dekor m.m. • Viktigt! Finns undantag och även viss tillåtelse (se ex

livsmedel). 15% i förp får vara tom. 8§ Vilseledande efterbildningar

• Näringsidkare får ej efterbilda andra om det ej behövs för att göra produkten funktionell.

• Endast aktuell § om produkterna som efterbildas är… o Särpräglade – ngt som skiljer produkten från andra i etiskt hänseende o Kända – skall förknippas med en viss näringsidkares produkter

8a§ Jämförande reklam – får jämföra men ska vara saklig och objektiv

• En näringsidkare får i vissa fall inte direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter, ex:

o om marknadsföringen är vilseledande o irrelevant jämförelse o snyltar på annans renommé

• Uppsåt/oaktsam kan leda till marknadsföringsavgift lr

skadestånd 10-11§§ Utförsäljningar och realisationer

• Dessa begrepp får endast användas under vissa bestämda förutsättningar • Utförsäljningar och realisation får endast ske under begränsad tid och priserna

priserna måste vara väsentligt lägre. 13.5 Obeställda produkter och Obeställd reklam 13.5.1 Obeställda produkter 12§ MFL

• Negativ säljmetod är förbjuden • Kan vara godkänt om det redan finns ett avtalsförhållande (lr ett tidigare). Dock högra

krav på info 13.5.2 Obeställd reklam 13b§ MFL OPT IN vs OPT OUT - E-post & fax - Teleförsäljning - SMS/MMS - Direktadresserade utskick - Automatiska maskiner Om konsument säger nej måste näringsidkare sluta. 13.6 ERK – Näringslivets Etiska Råd mot könsdiskriminerande reklam Uppgift: göra bedömningar och uttalanden avseende reklamåtgärder som från etiska rådets utgångspunkter kan anses könsdiskriminerande

JÖK HT- 08

38

Regelverk: ICC:s grundregler för reklam Sanktioner: inga ekonomiska sanktionsmedel. Beslut/uttalanden offentliggörs dock i olika Medium OBS! Könsdiskriminerande reklam hamnar alltså utanför MFL. Reklamen har inget sammanhang med produkten… 3 olika bedömningsgrunder:

• Sexistisk reklam • Schabloniserande reklam • Nervärderande reklam

13.7 MER – MarknadsEtiska Rådet Uppgift: uttala sig om vad som ska anses vara god sed i samband med att företag marknadsför sina produkter. Regelverk: ICC:s grundregler för reklam Sanktioner: inga ekonomiska sanktionsmedel. Beslut/uttalanden offentliggörs dock i olika medium Bedömer stötande reklam, reklam som strider mot god sed. Kan frias pga ex humoristisk underton Går ej under 4§ pga att reklamen anses stötande 13.8 Lag om namn och bild i reklam Man får ej använda namn eller bild i reklam utan samtycke, 1§ Brott mot 1§ � den skadelidande ska ha ersättning. Vid uppsåt/grov oaktsamhet kan böter och annan ersättning komma i fråga. En civilrättslig lag, dvs enskilda kan få ersättning.

JÖK HT- 08

39

14 KONKURENSRÄTT Stort sett identisk med Romfördraget. Syfte är att man vill uppnå en effektiv konkurrens på den svenska marknaden. 6§ KonkurrensL Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete (karteller). Grundläggande kriterier för förbudet:

1. Avtalskriteriet – direkta avtal (vidsträckt betydelse) eller samordnat förfarande (inget direkt avtal, dock viss kontakt) mellan minst 2 företag eller företagssammanslutningar

2. Konkurrensbegränsningskriteriet – ska ha konkurrensbegränsande (faktiska resultatet avgör) syfte eller verkning (objektiv bedömning) 3. Märkbarhet – konkurrensbegränsningen måste vara märkbar 4. Samhandelskriteriet – enligt EGF ska handeln mellan medlemsstater begränsas eller snedvridas 19§ KonkurrensL Missbruk av marknadsdominans Grundläggande kriterier: 1.) Dominerande ställning - relevant marknad (produktmässigt eller geografiskt). Om man har över 50% av marknaden anses man vara dominant. 2.) Missbruk - inga undantag

JÖK HT- 08

40

- ex överpris, underpris, diskriminering 15 FASTIGHETSRÄTT I Sverige kan man äga allt förutom stora sjöar, allt annat i Sverige är fastigheter. 15.1 Allmän och speciell fastighetsrätt Fastighetsrätt delas in i…

• Allmän fastighetsrätt o Jordabalken (JB) o Civilrättsliga förhållanden – lös egendom, äktenskap etc

• Speciell fastighetsrätt

o Övriga lagar som behandlar fastighetsrätten � Markrätt

Reglerar markens användning och kontrollen över användningen � Fastighetsbildningslagen (FBL) � Plan- och byggnadslagen

� Miljörätt Handlar om kontroll av marknadsanvädningen

� Miljöbalken, har en övergripande betydelse för den spec Fastighetsrätten

o Offentligrättsliga förhållanden Ex på frågor inom den speciella fastighetsrätten:

• Vattenreglering • Naturskyddsområden

JÖK HT- 08

41

• Miljökonsekvensbeskrivningar • Strandskydd • Förköp

15.2 Allmän fastighetsrätt Regleras huvudsakligen i Jordabalken (JB). En del kompletteringar till denna finns i rättspraxis. Allmän fastighetsrätt rör i huvudsak civilrättsliga frågeställningar. 15.2.1 Huvudfrågor

• Hur bestäms objektet? • Fastighetsköpet 4 kap JB • Fastighetspant 6 & 22 kap KB • Upplåtelse av nyttjanderätt och servitut (form av nyttjanderätt, ex arrende) • Sakrätt • Grannlagsrätt 3 kap JB – vad man får och inte får göra

15.2.2 Hur bestäms objektet?

• Definiera vad äganderätten till fast egendom omfattar • Vem äger fastigheten? • Fast egendom 1:1 JB

o Mark innefattar ej bara jord, även sjöar, floder etc. Indelas i fastigheter • Fastigheter • Tillbehör till fastigheten 2:1-3 JB

o Allmänna fastighetstillbehör, ex hus o Byggnadstillbehör o Industritillbehör

• Fast egendom 1:1 JB - jord, dvs mark och vatten o Jorden är i sin tur indelad i fastigheter

15.3, 2:a kap – Tillbehör Allmänna tillbehör 2:1 JB Ex byggnad, murar, stängsel, broar. Ska finnas i eller ovan jord och vara för stadigvarande bruk. Byggnadstillbehör 2:2 JB Ledstänger, vattenledningar, brandmaterial. Något som allmänna tillbehör blivit försedda med och som är ägnat för stadigvarande bruk. Industritillbehör 2:3 JB Maskiner och annan utrustning. Ska ha tillförts verksamheten för att användas i denna. ”Inrättad för industriell verksamhet” behöver inte betyda att verksamheten har kommit igång ännu. 15.4 Avgränsning av fastighet

• Vertikalt • Horisontellt

JÖK HT- 08

42

• 3D 1:1a JB – avgränsad både horisontellt och vertikalt 15.5 Fastighetsköpet Regleras främst i 4 kap JB. Här finns formkrav och villkor för köpet Köp av fastighet – formavtal Skriftlighet och vissa minimiuppgifter krävs för bindande köp. Minimikrav återfås i 4:1 JB Avtalet ska innehålla:

• Vilken fastighet det gäller • Uppgift om köpeskillingen • Överlåtelseförklaringen • Parternas underskrifter

Om dessa krav ej uppfyllda är köpet ogiltigt! Ett muntligt fastighetsköp är inte giltigt. Om det skulle stå fel köpeskilling (dvs annat än överenskommet), kan man ej åberopa efteråt att fel köpeskilling står på avtalet. Ett avtal (muntligt eller skriftligt) om ett löfte att i framtiden få köpa fastighet är ogiltigt. 15.5.1 Två typer av köpehandlingar Köpekontrakt Innehåller fullständiga villkor kring köpet. Här finns formulering med om att köpebrev senare ska utfärdas, vilket godtas som ett villkor från säljarens sida om rätt till hävning av köp ifall betalningsdröjsmål uppkommer från köparens sida. Köpebrev Innehåller ett minimum av uppgifter, för att undvika onödig publicitet men också för att det blir lättare för inskrivningsmyndigheten att hantera när man söker lagfart. Ömsesidighetsprincipen – gäller vid fastighetsöverlåtelser när köpebrevet har skrivits under av båda parter. Parterna binds då till köpehandlingen. 15.5.2 Tre typer av villkor 4:3 JB Följande villkor ska finnas med i köpehandling och vara skriftliga för att vara giltiga:

• Återgångsvillkor • Friskrivning från hemulsansvar, dvs vem som äger. 4:21 JB • Villkor som begränsar köparens förfoganderätt

15.5.3 Rättigheter och skyldigheter Köparens:

• I rätt tid fullgöra sin betalning Säljarens:

• Att avträda fastigheten i tid 4:13 JB • Avlämna fastigheten i avtalat skick • Medverka till att köparen får lagfarten

15.5.4 Tillträdesdagens betydelse Att jämför med ”varans avlämnande” enligt Köprätten. Ansvaret för fastigheten övergår till köparen på tillträdesdagen, 4:10 JB

JÖK HT- 08

43

Skador som uppkommer i samband med avträdande/tillträdande ska fördelas mellan parterna om det är oklart om vem som innehar besittningen av fastigheten 15.6 Fel i fastighet Regleras i 4 kap. Finns 3 olika typer: 15.6.1 Faktiska fel 4:19 JB

o Konkreta fel – fysiska fel som ej stämmer överens med avtalet. o Abstrakta fel – som köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet o Påföljder på dessa fel kan bli hävning och prisavdrag, (skadestånd)

� OBS! Skadestånd vid abstrakta fel endast om felet eller förlusten beror på försummelse från säljarens sida 4:19 JB.

Dolda fel – fel som inte går att upptäcka. Dessa står under säljarens ansvar Faktiska fel – är upp till köparen att upptäcka. Ex fuktskador och mögel. Dessa fel kan i efterhand inte göras gällande mot säljaren. 15.6.1.1 Faktiska fel - Säljarens upplysningsplikt Det finns ingen generell upplysningsplikt för att men för säljarens fel är det till fördel att upplysa om fastighetens skick då säljaren ansvarar för fel som köparen inte kunnat upptäcka, oavsett om säljaren visste om felet el. ej. = Dolt fel 15.6.1.2 Faktiska fel – Köparens upplysningsplikt Köparen har en omfattande undersökningsplikt beträffande faktiska fel. Köparen bär ansvaret för de fel han borde ha upptäckt. 4:19 2st JB 15.6.2 Rättsliga fel 4:16-17 JB En köpare ska kunna utgå från att fastigheten inte är behäftad med olika rätter samt att full lagfart kan sökas. Säljaren har här strikt ansvar! Påföljder: prisavdrag, hävning och skadestånd 15.6.3 Rådighetsfel 4:18 JB Innebär att köparen kan ej förfoga över egendom pga ex förbud från myndighet Säljaren har här strikt ansvar och köparen har ingen undersökningsplikt. Påföljder: prisavdrag, hävning och skadestånd 16.7 Panträtt Regleras i 6 kap JB Fastigheter är många gånger de enskilt mest betydelsefulla objekten som kan användas som kreditsäkerheter. Fastighetspanträtten är ett system som gör det möjligt att pantsätta fastighet samtidigt som man bor i den. Pant = säkerhet för fordran/betalning av lån. Ger borgenär rätt till förtur att ur viss egendom Få ut en fordran (sina utlånade pengar) framför andra borgenärer. Panträtt - rätt som uppkommer när fast egendom lämnas som säkerhet för fodran/lån. Pantbrev - bevis på att fastigheten är intecknad (delvis/helt). Kan finnas flera pantbrev

JÖK HT- 08

44

samtidigt. Om lån ej kan betalas eller om ägaren går i konkurs innebär panträtten att långivaren (borgenären) har rätt att få sina pengar, motsvarande panträtten, ur de pengar som kommer in när fastigheten säljes till tvångspris. Inför tentan, håll koll på:

• Fel i fastighet • Påföljder av dessa • Paragrafhänvisningar • Vad som är fast egendom • Fastighetsköpet • Vad panträtt är

16 STRAFF- OCH PROCESSRÄTT Alla paragrafer i BrB är indispositiva! Står det ingenting i lagen är det inget brott man begått 1:1 BrB Står det inget annat krävs uppstås för att gärningen ska gälla som brott 1:1 BrB 16.1 Påföljder 1:3 BrB

• Böter • Fängelse • Villkorlig dom • Skyddstillsyn • Överlämnande till särskild vård

16.2 Uppsåt

• Direkt uppsåt – med vett och vilja gör ngt • Indirekt uppsåt – det som inträffar är ej vad gärningsmannen eftersträvar, men inser att

det kommer bli konsekvenser av dennes handlande • Eventuellt uppsåt – föreligger när gärningsmannen kan anta att det föreligger en risk

för att en händelse kan inträffa, men ändå genomför handlingen. • Likgiltighetsuppsåt – har ej för avsikt att ex döda, men är likgiltig om det händer

16.3 BrB:s kapitel och § 1 kap – om brott och påföljder

JÖK HT- 08

45

1:6§ Innan 15 år är man ej straffmyndig. Ist kan man ex bli överlämnad till socialtjänsten för vård. 1:8§ Förverkande av egendom - staten tar ex smuggelsprit 3 kap – om brotten 3:1 – mord och påföljder. Krävs uppsåt 3:7 – vållande till annans död och påföljder 3:5 – misshandel. Artbrott, dvs huvudregeln är att man dömer till fängelse 4 kap – om brott mot frihet och frid 4:4 – olaga tvång 4:4a – fridskränkning, ex kvinnomisshandel 6 kap – om sexualbrott 6:1 – våldtäkt 23 kap – om försök, förberedelse etc till brott 23:1 - Om någon har påbörjat ett brott utan att fullgjort det ska han dömas till försök till brott. 23:3 – Om inte brottet fullbordats genom försöket ska gärningsmannen inte kunna bli dömd om han frivilligt avbryter gärningen. Förberedelsestadiet Försökspunkten Fullbordat X x x Har köpt vapen till rån Ansvar När man har kommit till försökspunkten har man enligt 23 kap tagit ansvar för att bli straffad, då bär man ansvar enligt 23 kap. 24 kap – om ansvarsfrihet 24:1 - Nödvärn, kan endast dömas till brott om omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvariga. 24:9 - Straffvillfarelse = Om man inte har möjlighet att veta att man begår en förbjuden handling ska man inte kunna dömas. 25 kap – om påföljder

• Böter o Penningböter – ex fortkörning, utan bälte o Dagsböter

� lägst 30 st � högst 150 st. Ska avspegla ”svårighetsgraden” � lägsta botbelopp 50 � högsta 1000. Beror på åtalades ek. förhållande

26 kap – om fängelsestraff 26:1 - fängelsestraff

• Visstid – max 10 år, lägst 14 dagar • Livstid

26:6 Villkorlig frigivning för visstidsstraff 27 kap – om villkorlig dom 27:1 – döms ut när brottet är för grovt för att dömas till böter 27:2 – 27:2a – kan kombineras med antingen böter eller samhällstjänst

JÖK HT- 08

46

28 kap – om skyddstillsyn 28:1 - Får utdömas när påföljden av ett brott inte bedöms kunna stanna vid böter. 28:4 - Innebär att den dömde har en övervakare 28:5 - Prövotid på 3 år. 29 kap – om straffmätning 29:7 – om brott innan 21 år. Ungdomen ska särskilt beaktas. 30 kap – om val av påföljd 30:1 – fängelse svårare påföljd än skyddstillsyn och villkorlig dom 30:4 – rätten ska fästa avseende vid omständigheter som talar för lindrigare påföljd än fängelse 30:5 – om brott innan 18 år. Främst sluten ungdomsvård, fängelse endast vid synnerliga skäl 30:6 – brott under allvarlig psykisk störning � får ej dömas till fängelse 16.4 Rättegångsbalken (RB) Åklagaren anhåller misstänkt, TR häktar. 16.4.1 RB:s kapitel och § 10 kap – om laga domstol 10:1 RB – person ska stämma från sin hemvisit 17 kap – om dom och beslut 17:2 RB – omedelbarhetsprincipen. Det domstolen får grunda dom på är det som förekommit och gåtts igenom vid huvudförhandling. 24 kap – om häktning och anhållande 24:1 RB – får häktas om man på sannolika skäl är misstänkt för brott om det finns risk för avvikelse, undanröjelse av bevis/försvårande av utredning eller fortsätter brottslig verksamhet. 24:12 RB – om häktningsframställning. Man får hålla ngn i häkte i 3 dagar efter anhållningsbeslutet. Person får hållas häktad i 2 veckor. Häktningsförhandlingar ska ske inom en vecka efter häktningsbeslut, 24:19 RB. 43 kap – om huvudförhandling 43:11 RB – koncentrationsprincipen. Båda parters bevisning ska gås igenom i en följd, utan avbrott. Detta för att det anses underlätta för domstol att göra bedömning 16.4.2 Begrepp att känna till Muntlighetsprincipen – förhandling ska vara muntlig, dvs personer måste tala inför rätten Undantag! Sakkunnigutlåtande, 45 kap Kärande – den som vill ha en ”prestation” utförd av svarande. Framställer ett yrkande som säger vad kärande vill ha, ex 100 000. Grund till yrkande krävs, ex svarande har inte betalat det lån han skulle.

JÖK HT- 08

47

Svarande – kan bestrida yrkandet, ex ”han köpte min bil, jag har inget lån”. Muntlig förberedelse – parter + domaren träffas och går igenom handlingen. Det åligger domaren att försöka få parterna till förlikning (överens). Om förlikning ej nås blir det huvudförhandling. Offentlighetsprincipen – allt som förekommer i rättegångar är offentligt Skiljedom – kan man ha i kommersiella tvister. Detta är ett snabbt förfarande och går inte att överklaga. Det är ett dyrt förfarande eftersom parter själv betalar domares arvoden. Bevisbörda – om käranden påstår något måste denne också kunna bevisa detta. 16.4.3 Brottmålsdomar Rekvisitet för att en domstol ska kunna fälla åtalad är att det är ”ställt utom allt tvivel att personen begått brottet”. 16.4.4 Summarisk process En process hos kronofogdemyndigheten. Om man vill ha ngt inbetalt skickar men in ett betalningsföreläggande till kronofogden. Om person som får föreläggandet bestrider detta blir det ist mål i TR. 16.5 Domstolar Allmänna domstolar Tingsrätt (TR) – 1:a instans Hovrätt – 2 instans Högsta domstolen (HD) – högsta instans. Måste ha prövningstillstånd för att ta upp mål här,

dvs mål av vikt för domstolen, alltså mål som aldrig blivit dömda tidigare.

Förvaltningsdomstol Behandlar mål i beslut fattade av myndigheter Länsrätt – 1:a instans Kammarrätt – 2:a instans Regeringsrätt (RR) – högsta instans

JÖK HT- 08

48

17 ARBETSRÄTT 17.1 Arbetstagarbegreppet

1. Förhållandet mellan parterna är grundat på ett avtal (frivilligt åtagande) 2. Avtalet avser en arbetsprestation 3. Arbetet ska utföras för någon annans räkning 4. De faktiska omständigheterna vid arbetets utförande (ex avtalsrelationen är varaktig,

arbetet utförs under bestämd kontroll/ledning) Arbetstagarbegreppet är av tvingande, dvs parter kan ej sinsemellan komma överens om att avtalet ska betraktas som tvingande eller ej. 17.1.1 När ska man betraktas som arbetstagare?

• Vederbörande utför personligen arbetet • Arbetet utförs under en bestämd kontroll eller ledning • Förhållandet parterna emellan är av mer varaktig karaktär • Ersättning för arbetsprestationen utgår åtminstone delvis i form av garanterad lön • Vederbörande är i ekonomiskt och socialt hänseende jämställd med en arbetstagare

17.2 Anställningsavtal

• Det kan finnas både enskilda avtal (AT �� AG) och kollektivavtal (AG��ATO). • Det behövs inget skriftligt avtal, kan vara ett konsensualavtal. • Person har befogad anledning att anse att denne fick jobbet – konkludent handlande

JÖK HT- 08

49

Dvs arbetsgivaren behöver inte uttryckligen säga att personen har fått jobbet, (om) det framgår av andra omständigheter.

• Senast en månad efter det att arbetstagaren börjat arbeta ska arbetsgivaren skriftligen informera om villkor som är väsentliga för anställningsavtalet. 6c§ 1st LAS

17.3 Anställningsformer

• Tillsvidareanställning 4§ LAS • Tidsbegränsad anställning 5-6§§ LAS • Fullmaktsanställning

17.3.1 Vikariat, 5§ LAS Huvudregeln för ett vikariat är att arbetstagaren ersätter en ordinarie innehavare (som är fysiskt frånvarande) under vikariatsperioden. Ett vikariat övergår i tillsvidareanställning då en arbetstagare varit anställd som vikarie under mer än 3 år inom en femårsperiod. För att ett vikariat ska övergå i tillsvidareanställning krävs endast att personen vart anställd hos samma arbetsgivare, inte att personen haft samma anställning/tjänst hela tiden. 17.4 Uppsägning 17.4.1 Uppsägning från AG:s sida

• Uppsägning från arbetsgivarens sida kräver saklig grund. 7§ 1 st LAS o Personliga skäl o Arbetsbrist

• Innan en arbetsgivare säger upp personal har denne, som huvudregel, omplaceringsskyldighet vilket innebär att arbetsgivaren försöker hitta ett annat arbete åt arbetstagaren. Är det skäligt att kräva omplacering föreligger ej saklig grund. 7§ 2st.

17.4.2 Uppsägning pga arbetsbrist

• Turordningsreglerna ska iakttas 22§ LAS • AT med längre ansttid har företräde till fortsatt anst 22§ 4st • Om ansttid sammanfaller ges företräde till äldsta AT:n • Rätten att undanta arbetstagare 22§ 2st

Företrädesrätt vid återanställning

• Gäller endast om person är uppsagd pga arbetsbrist o Gäller för den som vid upphörandepunkten har haft en anställning som är

längre än totalt 12 mån/3 år. 15§ LAS • Gäller för den som haft tidsbegränsad anställning som ej blivit förlängd • AT måste ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen • AT måste anmäla anspråk på företrädesrätten hos AG för att den ska bli gällande

27§ 1st LAS 17.5 Föreningsrätten 7§ MBL Lagstadgar rätten för AT och AG att

• tillhöra fack och arbetsgivarorganisationer • utnyttja medlemskapet i dem • vara verksamma i den eller verka för att sådana organisationer bildas.

JÖK HT- 08

50

17.6 Förhandlingsrätt Hör till den kollektiva arbetsrätten. Behandlar ATO:s rätt till förhandling med AG i frågor rörande förhållandet med AT. En förhandling ska bedrivas skyndsamt. 16§ 3st MBL 17.6.1 Förhandlingstyper 17.6.1.1 Intressetvist/Avtalsförhandlingar Intressetvister löses genom avtalsförhandlingar. Dessa syftar i första hand till att träffa kollektivavtal i en intressetvist som uppkommit. 17.6.1.1.1 Kollektivavtal Kollektivavtalet regleras i 23-31§§ MBL. Ett kollektivavtal ska vara skriftlig, slutas mellan ATO och AG/AGO samt reglera förhållandet parterna emellan. Kollektivavtal är bindande och det kan inte träffas överenskommelser som strider mot avtalet. I 41-45§§ regleras begränsningar av fredsplikten. Medbestämmandeavtal, 32§ 1st MBL Är ej ett tvång, men bör träffas om AT begär det. AT kan annars tillämpa den kvarlevande stridsrätten enligt 44§ MBL. 17.6.2 Rättstvist/Tvisteförhandlingar 63§ MBL Rättstvist innebär att man tvistar om vad som är rätt i ex ett avtal. Löses genom tvisteförhandlingar som syftar till att parterna ska kunna enas om en tolkning.

• Rättegången i arbetstvister regleras i LRA. • Tvisteförhandlingar kan förekomma på både lokal och central nivå för att i slutändan

ev nå AD. • Tolkningsföreträde, 33-37§§ MBL. Huvudregeln är att AG har tolkningsföreträdet i

tvister o ATO har tolkningsföreträde vid tvist om:

� innehållet i ev medbestämmandeavtal. 33§ � AT:S kollektivavtalsreglerade påföljd 33§ � arbetsskyldighetens omfattning 34§

17.6.3 Samverkansförhandlingar

• 11§ Primär förhandlingsskyldighet • 12§ Förhandlingsskyldighet på facket initiativ • 13§ Förhandlingsrätt för icke-kollektivavtalsbunden org • 14§ Förhandling på lokal resp central nivå • 19§ Infoskyldighet • 38-40§§ Facklig vetorätt

JÖK HT- 08

51

18 FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT Handlar om förhållandet civilpersoner��myndigheter. Den offentliga verksamheten – makten – utövas genom stat och kommun, som tar in olika typer av skatter och avgifter för att bekosta de olika utgifterna. Offentlig förvaltningsrätt omfattar statens och kommunernas aktiviteter. 18.1 Kap 1 RF

• Legalitetsprincipen 1:1 3st RF – krav på författningsstöd i beslutsfattande ”utövas under lagarna”

• Objektivitetsprincipen 1:9 RF – handläggning ska vara objektiv och saklig, dvs Myndigheter ska ej styras av ex samhällspositioner

”allas likhet inför lagen” 18.2 Förvaltningsrättens staplar Inom svensk förvaltningsrätt finns två ”staplar”

• Politiska stapeln (Riksdagen) • Förvaltningsstapeln (administrationer, ex tullen, socialstyrelsen)

JÖK HT- 08

52

Sverige är unikt pga våra två staplar, i andra länder görs ingen skillnad på dessa. Inom varje kommun utövas en viss territoriell avgränsad makt, som är underordnad statens övergripande makt. Riksdagen beslutar om hur mycket pengar som ska gå till förvaltningen, vilket också blir kopplingen mellan dessa två 18.3 Kommun och landsting 18.3.1 Hur fungerar processen?

1. Beslutsbox (riksdagen) 2. Uppdrag – förvaltning ut (utflöde från förvaltning) ex. polisen gör ett uppdrag 3. Resultat – uppdraget resulterar i ett resultat 4. Effekt – resultatet kan få effekt på

� Medborgaren, som ger sitt krav eller stöd � Media – härigenom visar medborgarna sina särintressen � Allmänt intresse (politik in)

18.3.2 Landsting Täcker ett helt län som det har ansvar för. 18.4 Kommun Regleras i kommunallagen (KL). Vad en kommun är och hur den ser idag ut som följer enligt de formella regelverken:

• Grundlagar – ex RF, TF och YGL • Övriga lagar – ex KL, FL • Övriga regelverk – KO

18.4.1 Kommunallagen 1:1 – Indelning i kommuner. Kommunalt självstyre är grunden. 1:4 – Kommunalt medlemskap. Den som är folkbokförd är medlem. 2:1 – Kommuner & Landsting får själva ta hand om angelägenheter som…

• Är av allmänt intresse med anknytning till kommunens områden • Inte enbart ska handhas av staten, annan kommun lr ngn annan.

2:2 – Likgiltighetsprincipen – kommunen ska behandla alla medlemmar lika. Undantag i 2:3-6§§ 2:7 – Kommuner & Landsting får driva näringsverksamhet om det görs utan vinstsyfte 2:8 – Kommuner & Landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet. 2:9 – Partistöd får delas ut till politiska partierna i kommunfullmäktige 2:10 – Fullmäktige fattar beslut om stödes omfattning och formerna för det. Stöder får ej utformas så att det otillbörligt gynnar/missgynnar ett parti 18.4.2 Kommunens organisation och rollfördelning Kommunfullmäktige

JÖK HT- 08

53

• Högsta organ • Fastställer reglementen - flyttar över ansvar till nämnder, ex socialnämnden • Tar beslut i viktiga frågor

Facknämnden

• Uppträder kollektivt och beslutar kollektiv vid sammanträden. Ingen beslutskraft för enskilda medlemmar

• Nämndens ordförande företräder nämnden, svarar för kallelse till möten, mötets genomförande och upprättande samt upprättandet av protokoll.

Tjänstemännen

• Förvaltningschefen är föredragande inför nämnden • Övriga anst på förvaltningen • Övriga

Kolla upp det följande….

Vad gör nämnden? • Ger resurser – talar om att tjänstemännen får x kr för att bygga ett åldersdomhem. • Anger inriktning • Fattar beslut • Delegerar • Kontrollerar och följer upp Vad gör förvaltningen? Chefen leder verksamheten • Ger underlag • Beslutar på delegationen • Verkställer

- - - - - - - - - - - - 18.4.3 Kommunalt överklagande Överklagande av förvaltningsbeslut sker med stöd av FL & KL.

• Klagomål ska lämnas till Länsrätten senast 3v efter kungörelse på kommunens anslagstavla

• Alla kommunmedborgare kan överklaga • Endast formell prövning, dvs om kommuner har gjort ngt formellt fel • Om överklagandet bifalls upphävs beslutet och kommunen får göra om. Något nytt

beslut kommer inte i det dissades fall. Det är dock generellt mycket svårt för en enskild att få rätt vid ett överklagande. 18.5 Staten Förvaltningslagen (FL) reglerar myndigheters och domstolars handläggning av ärenden, 1§. 4§ Myndighet ska lämna upplysningar, råd etc i enskilda frågor som rör dess verksamhetsområde. Hjälp ska tillhandahållas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art. Frågor från enskilda ska besvaras så fort som möjligt.

JÖK HT- 08

54

5§ Myndighet ska ta emot telesamtal o besök från enskilda. Den måste ha öppet minst 2h/dag 6§ Myndighet ska lämna annan myndighet hjälp inom ramen för egna verksamheten 7§ Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt 8§ Myndighet bör anlita folk när den har att göra med personer som inte behärskar svenska, är allvarligt hörsel – eller talskadad. 9§ Den som för talan i ett ärende får anlita ombud eller biträde 10§ Finns regler om sista dag handling ska ha inkommit till myndighet. Handlar alltid om kalenderdagar och tiden går ut 24.00 sista dagen. Sker alltid på avsändarens risk 11§ Handlar om jäv. Tjänsteman måste bestämma men han ska företräda. Tjänsteman får ej iblanda sig fall där det föreligger risk för partiskhet, ex om det gäller familjemedlemmar.

• Delikatessjäv 5p – om jag är osams med ngn och aktuella ärendet handlar om den jag är osams med ska jag ej som tjänsteman ge mig in i det. Jag har skyldighet att säga till att jag är jävig men ej varför.

14§ Muntlig handläggning. Vill en sökande, klagande lr annan part lämna muntliga uppgifter i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, ska denne få tillfälle till detta. Myndighet får alltså ej slänga ut ngn som kommer till kontoret. 15§ Vid muntlig haneting av ärende måste minnesanteckningar föras. 16-17§§ Har info samlats genom handläggning av ett ärende har myndighet att ge part chans att förklara sig och ta del av uppgifterna. 20§ När myndighet fattar beslut kan det antingen bli JA lr NEJ. Vid NEJ måste myndighet förklara varför, ex varför restaurangen inte fick sprittillstånd 21§ Om beslut går part emot och kan överklagas ska denne underrättas om hur han går tillväga. 22§ Beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det gått honom emot och det går att överklaga 22a§ Beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol 26§ Beslut som innehåller uppenbar oriktighet till följd av myndighets lr ngn annans skrivfel, får rättas till av myndighet som meddelat beslutet 29§ Inhibition = nödbroms! Beslutet får ej genomföras förrän det är bestämt. Ex beslut om rivning av ett hus, där lägsta instansen säger att huset ska rivas men detta överklagas. Då kan huset inte rivas förrän beslutet är fastställt. 18.5.1 Sammanfattning Myndigheter ska handlägga ärenden med:

JÖK HT- 08

55

Ordning och reda, vänlighet och god service, samt öppenhet (inom vissa ramar, sekretess kan råda!) och snabbhet. Dessutom att tänka på är att det inte är fult att ha olika uppfattning, omprövningar och överklagande är ett naturligt led i processen.