Samrådsredogörelse för detaljplan för Kagghamra 2:1 och Snäckstavik 3… · 2020. 4. 22. · Samrådsredogörelse för detaljplan för Kagghamra 2:1 och Snäckstavik 3:2 mfl

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

2019-12-01

1 [43]

2014:59

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Medborgarcenter 08-530 610 00 Telefon 08-530 610 45 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Webb www.botkyrka.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten

Referens

Mottagare

Zillah Bood

Samhällsbyggnadsnämnden

Samrådsredogörelse för detaljplan för Kagghamra 2:1 och Snäckstavik 3:2 mfl i Grödinge, Botkyrka kommun Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen är en omvandlingsplan som syftar till att möjliggöra permanent boende i Kagghamra tomtområde. Det genom att utöka byggrätten samt bygga ut kommunalt vatten och avlopp i området. En viss förtätning medges. Stor vikt har lagts vid att anpassa bebyggelsen till landskapsbilden, den kuperade naturmarken. Hur samrådet bedrivits Planförslaget sändes ut på samråd under 10 december 2018 - 7 januari 2019. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset plan 2 samt på kommunens hemsida, www.botkyrka.se/detaljplaner. Annons om samråd publicerades i lokaltidningarna Botkyrkadirekt den 7 december 2018 och i Mitt i Botkyrka den 11 december 2018. Samrådsmöte hölls 17 december 2018 i Malmsjöskolans matsal i Vårsta. Cirka 80 personer närvarade vid mötet. Total har 62 yttranden inkommit under samrådet. Samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Ämnesvisa synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som kommit in under samrådet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om samrådet

• Boende anser att informationen har varit dålig, informationsmötet otyd-ligt samt att skolans lokal inte är anpassad för denna typ av föredrag.

• Boende framför att informationen varit bra.

http://www.botkyrka.se/detaljplaner

http://www.botkyrka.se/detaljplaner

BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2019-12-01

2 [43] 2014:59

Kommentar • Dialogen med boende har genomförts med informationsbrev till sakä-

gare, anslag på kommunens anslagstavla, utställning och öppet hus på Malmsjöskolan samt information på kommunens hemsida. Utöver det har annons om samråd förts in i två lokaltidningar. Samhällsbyggnads-förvaltningens bedömning är att samrådsprocessen uppfyller de krav som ställs i Plan- och bygglagen.

• Önskas information angående förslag på förtätning på Kagghamra tomtägarförenings mark, ansvarar tomtägarförening för denna till medlemmarna. För information angående framtida underhåll och ut-byggnad av vägarna inom Kaggharma tomtområde ansvarar Kagg-hamra vägförening/samfällighetsförening för denna till medlemmarna.

Allmänt om planförslaget

• Trafikförvaltningen anser att planen inte är i enlighet med Regional ut-vecklingsplan 2050. Området ligger inom en utpekad grön värdekärna inom de gröna kilarna. I dessa områden bör lokalisering av ny bebyg-gelse som bryter av eller försämrar de gröna kilarnas funktioner och värden undvikas.

• Boende anser att den nya detaljplanen frångår den långsiktiga plane-ringen som kommunen tagit fram 2014. Ser med oro att detta bara är början av exploatering av Grödinge landsbygd. Boende anser att det inte ska vara enskilda intressenters inkomster som ska styra över och ändra kommunens långsiktiga planering.

• Flera boende ser positivt på bebyggelseförslaget samt att omvandlingen ska ske med hänsyn till landskapets karaktär, den kuperade naturmar-ken.

• Några boende är helt emot bebyggelseförslaget och vill inte att det ska genomföras alls. Boende föreslår andra platser som kan bebyggas eller andra användningar av kvartersmarken.

• Boende anser inte att det ska pratas förtätning när inget beslut tagits av Kagghamra tomtägarförening.

Kommentar

• I regional utvecklingsplan, RUFS pekas området ut som befintlig be-byggelse och landsbygd inom en grön kil. Ny bebyggelse ska ske med anknytning till redan bebyggda områden där hållbara tekniska försörj-ningssystem kan uppnås. Utsprid bebyggelse ska undvikas och ny



3 [43] 2014:59

bebyggelse som bryter av, försämrar gröna kilarnas funktion undvikas. Kommunens översiktsplan, ÖP bygger på planeringsprinciperna i RUFS. Kommunen ingår i Stockholmsregionen och efterfrågan på bo-städer på landsbygden ökar. Kommunen har därför i ÖP tydligt pekat ut vart det finns utrymme för nya bostäder inom Grödinge landsbygd. Det för att låta landsbygden utvecklas samtidigt som utspridningen av ny bebyggelse minskas. I ÖP anges Kagghamra tomtområde som ett ”specifikt förändringsområde”. Vilket innebär att området bedömts som lämpligt för förtätning och omvandling. I samband med att kom-munalt vatten och avlopp byggs ut till området ska nya detaljplaner prövas. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att detaljpla-nen följer både den regionala utvecklingsplanen och översiktsplanens intentioner. Planhandlingarna kompletteras med information om inrikt-ning i RUFS.

• Detaljplaneförslaget kommer att påverka närmiljön för de boende, men inte i sådan grad att det gör det olämpligt att omvandla och förtäta om-rådet.

• Angående förslag till förtätning se svar under rubriken ”Allmänt om samrådet”.

Bebyggelseförslag

• Många boende är oroade över att föreslagen total byggnadsarea är för stor och nockhöjden för hög. Anser att de stora byggnaderna, i allt för stor grad kommer att påverka landskapet karaktär, den kuperade natur-marken negativt.

• Några boende anser att föreslagen total byggnadsarea är för liten och nockhöjden för låg. Anser att det måste finnas möjlighet till större kom-plementbyggnad/dubbelgarage.

• Boende anser att det är fel att bruttoarean är begränsad till byggnadsyta på marken. Anser att det är svårt att få tag på seniorboende samt att äldre ska ha möjlighet att bo stort om de vill bo kvar. Frågar om kom-munen kommer att bistå med trapphissar till de som behöver?

• Boende anser att föreslagen fastighetsstorlek säkerställer att området bibehåller sin karaktär.

• Boende anser att fastigheterna är för stora och föreslår mindre. • Flera boende är positiva till att detaljplanen reglerar hur omvandlingen

ska ske med hänsyn till landskapets karaktär, den kuperade naturmar-ken.



4 [43] 2014:59

• Boende anser att det är fel att begränsa byggnadernas placering, att av-ståndet mellan byggnad och fastighetsgräns ska minskas.

• Många boende vill inte att den centralt belägna åkern ska bebyggas. De är oroade över att det ska bli en för stor förändring samt negativt på-verka landskapets karaktär.

• Några boende vill inte att den förslagna fastigheten vid Nybodavägen i norr ska bebyggas samt de två fastigheterna vid Jakobsbergsvägen/Tjä-dervägen/Järpvägen/Lärkvägen ska bebyggas.

Kommentar

• I bearbetningen av förslaget har samhällsbyggnadsförvaltningen för avsikt att justera byggnadsarean för huvudbyggnaden samt justera byggnadshöjden så att högst två våningar kan uppföras. Hänsyn till landskapsbilden samt den kuperade naturmarken prioriteras framför möjlighet till stora enplanshus samt dubbelgarage.

• Förslaget kommer att ändras så att åkermarken i största möjliga mån kan bibehållas.

• Föreslagen lokalisering av nya fastigheter på Kagghamra tomtägarför-enings mark utgår från det förslag på förtätning som lämnats in till kommunen av tomtägarföreningen. Under planarbetet har de olika platsernas lämplighet för bebyggelse prövats.

• Bostadsanpassningsbidrag för de med funktionsnedsättning finns att söka hos kommunen. För mer information kontakta kommunens med-borgarcenter.

Landskapsbild, mark och natur

• Länsstyrelsen framför att det kan finnas biotopskydd inom planområ-det, öppet dike genom jordbruksmark, åkerholmar, alléer och artskydd.

• Boende framför att åkerholmarna och utsikten över dem bör bevaras orörda, omfattas av generellt biotopskydd. På den större finns tre forn-lämningar utmärkta.

• Boende anser att naturen vid Jakobsbergsvägen/Lärkvägen/Järpvägen/ Tjädervägen bör skyddas. Naturen är tillgänglig och det finns en väl an-vänd stig genom området.

• Boende anser att förtätningen kommer att medföra att det blir trångt i skogen. Att den nya bebyggelsen på åkern kommer att försämra upple-velsen i skog och strövområden avsevärt. Att förtätningen kommer att medföra ökat slitage på naturmarken. Anser att de nu kommer att be-höva ta bil/båt för att resa till andra platser för att njuta av naturen.



5 [43] 2014:59

• Boende anser att varje sädeskorn som kan odlas fram ska tas tillvara. Att klassa ner odlingsvärdet på den centralt belägna åkern är att mani-pulera argumentet att ta åkern i anspråk.

• Boende undrar över hur ekosystemtjänster integreras i detaljplanen och hur den uppfyller agenda 2030.

Kommentar

• Vid bearbetningen av förslaget kommer samhällsbyggnadsförvalt-ningen att beakta framförda synpunkter. Förslaget ändras så att åker-marken i största möjliga mån kan bibehållas. Diket som leder genom åkermarken är ett täckdike. Åkerholmarna omfattas av biotopskydd. Vid platsbesök har kommunen gjort bedömningen att träden längs med väg 570 inte omfattas av biotopskydd. Träden består av en relativt nyplanterad allé med 12 stycken björkar. Övervägande delen av träden är unga. De fyra äldsta mäter < 20 cm i brösthöjd och är enligt uppgift ca 20–25 år. Det finns i dagsläget inga uppgifter som talar för att be-fintliga träd ersatt tidigare vuxna träd.

• Inom den ena åkerholmen finns en husgrund, historisk tid. Denna är klassad som övrig kulturhistorisk lämning och har inte samma lag-skydd som en fornlämning.

• Detaljplaneförslaget kommer att påverka närmiljön för de boende, men inte i sådan grad att det gör det olämpligt att omvandla och förtäta om-rådet.

• Klassningen av Sveriges åkermarker är framtaget av Lantbruksstyrel-sen och klassas utifrån avkastning och skördestatestik.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med ekosystemtjänster i plane-ringen. Men större kartläggningar görs främst i mer komplexa projekt i stadsmiljö där konsekvenserna är större. I denna detaljplan har förut-sättningarna och bedömningen gjorts som en del av helheten under processen. Främst har biologisk mångfald och ekologiska samband studerats då det är en grundförutsättning för olika sorters ekosystem-tjänster. Planområdet består till största del av redan befintlig bebyg-gelse samt av skogsmark. Förutom skog finns åkermark och mindre del av Kaggfjärden. Enligt den naturvärdesinventering som tagits fram be-döms området ha ett lågt naturvärde som kan tas i anspråk utan större konsekvenser på biologisk mångfald och ekologiska samband. Rekom-mendationen är att spara en grön struktur av naturlig vegetation inom de områden där ny bebyggelse planeras. Planförslaget har beaktat detta, bland annat sparas en grön struktur (naturmark) inom



6 [43] 2014:59

planområdet, skogskärret bevaras, gröna ytor tillgängliggörs (park-mark) samt plats lämnas för naturlig dagvattenhantering. De relativt stora fastigheterna i kombination med planbestämmelserna för utnytt-jandegrad, placering och utformning bidrar även de till att kvarters-marken kan bibehållas grön.

Kulturmiljö

• Boende anser att Kagghamra har ett värdefullt kulturmiljölanskap som bör bevaras enligt de nationella målen för kulturmiljö. Förslaget strider mot de nationella kulturmiljömålen, framförallt då föreslaget innebär bebyggelse på åkermark samt viss förtätning som kommer att påverka nuvarande landskapsbild och naturmiljö negativt.

Kommentar

• Planområdet är inte utpekat som riksintresse eller kommunalt intresse för kulturmiljö med naturvärden eller kulturmiljövård. Däremot grän-sar planområdet i väster till Snäckstavik som är av riksintresse för kul-turmiljövården. Planförslaget har beaktat detta och reglerar hur nära bebyggelsen får placeras mot fastighetsgräns i väster.

• Ingen ny bebyggelse planeras med närhet till fornlämningar. Gator och trafik

• Trafikverket framför att för att de ska acceptera att väg 570 planläggs, bör hela vägområdet omfattas av planbestämmelsen väg. Vägområde omfattar vägbana, dike, slänter, dagvattenmagasin mm, 17 meter. Krav på avstånd mellan vägens beläggningskant och byggnad är 11 meter. Bostäder inom 11 meter kompletteras med egenskapsbestämmelsen byggnadsförbud. Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande (SFS 2015:216) ska klaras. Positivt att kommunen planerar att ta fram buller-utredning och trafikutredning. Utredning måste utgå från prognostise-rad trafik för år 2040.

• Flera boende anser att väg 570 behöver förbättras. Några boende fram-för att det är livsfarligt att promenera från området till busshållplatserna vid väg 225 och 569. Önskar att gångbana byggs läggs vägen samt be-lysning och att hastigheten sänks från 70 km till 50 km. Vintertid prio-riteras inte alltid plogning av väg 570, vilket försvårar för bilar och gå-ende.



7 [43] 2014:59

• Boende önskar bredare vägar och belysning inom Kagghamra tomtom-råde.

• Boende är emot en breddning av vägar, gångväg och belysning inom Kagghamra tomtområde.

• Flera boende är emot en ny väganslutning till Kaggvägen. Anser att fö-reslagen bebyggelse på den centralt belägna åkern ska ansluta till kom-munal väg/väg 570. Boende anser att olycksrisken kommer att öka med alla ökade transporter. Anser att boende i området ska ha möjlighet att bestämma vart och hur anslutningarna ska vara. Anser att vägbom ska sättas upp som kan öppnas om området behöver utrymmas eller lik-nande.

• Kagghamra tomtägarförening och vägförening anser att det är olämp-ligt att lägga en utfart mot Kaggvägen, nära fotbollsplanen. Utfarten an-vänds av hela södra tomtområdet och bör inte belastas ytterligare.

• Boende framför att det ska finnas en allmän parkering intill fotbollspla-nen.

• Trafikförvaltningen framför att väg 570 inte har den standard som krävs för trafikering av buss. Breddning av vägen möjliggörs till viss del inom detaljplanen. Framför att bebyggelsen ligger inom de två km faktiskt gångavstånd för gruppvillabebyggelse på landsbygd som re-kommenderas som absolut längsta gångavstånd i Riktlinjerna för plane-ring av kollektivtrafik i Stockholms län. Framför att en förändring av linjeföringen påverkar resterande områden i Grödinge landsbygd. När boendetätheten är mycket låg är det av samhällsekonomiska skäl ofta inte lönsamt med kollektivtrafik. I stället bör det finnas möjlighet att in-fartsparkera där det finn bra utbud av kollektivtrafik, ex Vårsta. Även förbättring av cykelstråk till/från cykelparkering vid befintliga stopp-ställen på väg 225 och 569 är önskvärda för att förbättra möjligheterna för hållbart resande till och från planområdet.

• Kagghamra tomtägarförening och vägförening framför att det är önsk-värt att kollektivtrafik trafikerar väg 570.

• Boende framför att busshållplatser vid väg 225 och 569 inte är trafik-säkra. Framför att det vägen lutar och finns ingenstans att stå. Busshåll-platser bara lite grus längs vägkanten, ingen belysning, 70 km/h och tungt trafikerade.

• Flera boende önskar att skolbussen ska upp till Kagghamra tomtom-råde. Framför att barnen behöver gå till väg 225 för att bli hämtade. Anser att det är farligt för barnen att gå längs med väg 570 till hållplats



8 [43] 2014:59

vid väg 225. Väg 570 har tidigare inte bedömts som trafiksäker för bus-sen och chaufför att köra.

• Boende undrar var stationen för skolbussen ska vara? Vid planering av en station (oavsett om det är linjebuss eller skolbuss) måste SL/kommunen ta hänsyn till boendekvaliteten för boende längs 570. Hur avser man att gå tillväga kring planeringen av detta?

Kommentar

• Förslaget ändras så att hela vägområdet omfattas av planbestämmel-sen väg. I fortsatta arbete kommer en trafikutredning tas fram. Sam-hällsbyggnadsförvaltningen kommer därefter vid behov att studera tra-fikbuller. Bedömning idag är att bullernivån förvisso kommer att öka, men att nivåerna fortfarande kommer att hålla sig inom riktlinjerna för buller. Generellt krävs en fördubbling av antalet trafikrörelser för att ljudnivån ska öka med 3 dBA ekv, vilket är en hörbar skillnad. Idag lig-ger värdet ca 10 dBA ekv under gränsen för ekvivalent buller.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen delar de boendes synpunkter. I och med att väg 570 saknar gång- och cykelbana är trafiksäkerheten låg för oskyddade trafikanter. Frågan vidarebefordras till trafikverket som är ansvariga att anordna gång- och cykelbanor för gående till och från busshållplatser inom området samt snöröjning.

• Förslaget möjliggör en utbyggnad av gångvägar och belysning inom planområdet. För framtida utbyggnad av vägarna inom Kagghamra fritidshusområde ansvarar Kagghamra vägförening.

• Nya väganslutningar studeras under fortsatt arbete. Trafiksäkerhet pri-oriteras. Det är möjligt att ha en ny väganslutning samt förbättrad framkomlighet utan att riskera trafiksäkerheten. Lokalvägarna inom området planeras som allmän väg med enskilt huvudmannaskap.

• Marken vid bollplanen är planlagd som PARK. Vilket innebär att ett mindre antal parkeringsplatser för besökare till parken kan ingå om platsen medger det. Behovet av en allmän parkering studeras under kommande planarbete.

• Planbeskrivningen uppdateras med information om rekommenderat längsta gångavstånd till kollektivtrafik på landsbygd.

• Samhällsbyggnadsförvaltningens anser att den långsiktig lösning är att anlägga en ny busshållplats vid Kagghamra. Ansvariga för frågan är Trafikverket och Trafikförvaltningen (SL).

• Frågan om skolbuss vidarebefordras till utbildningsförvaltningen.



9 [43] 2014:59

Vattenområde • Länsstyrelsen framför att kommunen får upphäva strandskyddet om det

finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses i planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Kommunen föreslår upphäva strandskyddet för privata bostadsfastig-heter, allmän platsmark, och delar av vattenområdet samt byggnader avsedda för föreningsverksamhet. Inom natur- och parkmark föreslås strandskyddet ligga kvar. Anger 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken som särskilt skäl för samtliga områden där strandskyddet avses att upphä-vas. Kvartersmark: Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Tyd-liggör den administrativa bestämmelsen på plankartan och förtydliga vad linjen på plankartan redovisar. Vattenområde och föreningsbryg-gor: Länsstyrelsen ställer sig frågande till vattenområdets omfattning som är markerat med W1 på plankartan, länsstyrelsen anser att strand-skyddet upphävs för en större del av vattenområdet än vad som är nöd-vändigt. Kommunen behöver redovisa om de befintliga bryggorna är lagligt uppförda samt när de uppfördes, vilket inte framgår i planhand-lingarna. Länsstyrelsen anser att särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken inte är tillämpbart inom hela vattenområdet som är markerat med W1, utan endast för de befintliga bryggorna förutsatt att dessa är lagligt uppförda. Anser att nuvarande underlag inte finns några särskilda skäl för upphävande av öppet vattenområde, och därför behö-ver kommunen minska omfattningen. Om bryggorna avses för gemen-samt nyttjande och behovet inte kan tillgodoses utanför området kan särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c § punkt 3 miljöbalken vara tillämpligt Kommunen behöver beskriva bottenförhållanden i vatten, djup, samt växtlighet till granskningsskedet. Byggnad för föreningsverksamhet: Framgår inte på vilket sätt området på plankartan som är avsedd för byggnader för föreningsverksamhet (N1) redan är i anspråkstaget och om dessa är lagligt uppförda. Länsstyrelsen delar inte kommunens be-dömning, på nuvarande underlag, att särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken är tillämpbart för detta område. Kommunen kan utreda vidare vilka andra skäl enligt miljöbalkens 7 kap. 18 c § än punkt 1 som kan vara tillämpbart för detta område.

• Boende anser inte att strandskyddet upphävs för bostäder och vägar. • Boende vill inte att det ska bli någon allmän park vid badplatsen. • Boende framför att föreningen satsat mycket pengar på badplatsen som

nu ska utnyttjas av andra.



10 [43] 2014:59

• Kagghamra tomägarförening samt vägförening framför att det är viktigt att föreningens mark rymmer planerad förrådsbyggnad samt att den all-männa vägen slutar vid den idag befintlig grind. Anser att en karta ska tas fram som tydligt visar var allmän väg slutar och kvartersmark slu-tar. Ingen allmän parkering ska finnas vid det enskilda småbåtshamn-området.

Kommentar

• Strandskyddet avses upphävas för de delar som redan är ianspråktagna samt för planerad förrådsbyggnad tillhörande föreningsverksamheten. I det fortsatta arbetet med detaljplaneförslaget kommer frågan om strandskydd att studeras vidare och planbestämmelsen förtydligas. Upphävande av strandskydd för vattenområde med föreningsbryggor: Vattenområdet upphävs för den del som bryggorna nyttjar. Området för befintliga bryggor är ianspråktagna och uppförda med lov enligt gällande detaljplan. Området för den befintliga piren med vågbrytare är uppförd med lov samt fått dispens från strandskyddet med moti-veringen att det finns ett allmänt behov av att skydda de befintliga bryggorna som ligger innanför mot stormar som drar in i Kaggfjärden. Byggnad för föreningsverksamhet: Den befintliga klubbstugan är upp-förd med lov, av vilken en mindre del av byggnaden är uppförd som en mindre avvikelse från gällande detaljplan, då denna del ligger inom område planlagt för parkmark. Strandskyddet avses även upphävas för att rymma en mindre förrådsbyggnad som behövs för skötsel av gemen-samma ytor.

• Förslaget föreslår ingen parkmark eller allmän parkering vid badplat-sen. Badplatsen är allemansrättslig och får nyttjas av alla. Förenings-byggnad och föreningsbryggor får nyttjas av medlemmarna. Före-ningsbyggnad och grind är inmätta i grundkartan och gräns mellan allmän väg och föreningens fastighet är vid den idag befintliga grin-den.

Teknisk försörjning

• Länsstyrelsen framför att kommunen behöver redogöra för hur anslut-ning till kommunalt VA och rening av dagvatten kan komma att på-verka recipienter och påverkan på MKN vatten samt hur dagvattensitu-ationen påverkas av ny utformning av vägar och diken.

• Boende oroas över att den planerad bebyggelse på åkern kommer att medföra ökade föroreningar och ökad påverkan på



11 [43] 2014:59

våtmarken/gäddfabriken/Kaggfjärden. Djurlivet kommer att påverkas av att naturen och häckningsplatser begränsas och förstörs. Boende frå-gar vem som kommer att ansvara för sanering av förorenat vatten från bebyggelsen på åkern? Anser att förslaget stämmer dåligt med detalj-planeneprogrammets syfte att ge förutsättningar för en förbättrad miljö och hälsa i området.

• Skanova framför att de har luft och markförlagda ledningar i område. Önskar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuva-rande läge. Denna ståndpunkt ska noteras i handlingarna. Part som ini-tierar åtgärd bekostar den.

• Vattenfall framför att de har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Nätet är dimensionerat för nuvarande bebyggelse och ett genomförande av planen medför att eldistributionsnätet behöver byggas ut. Kommer att omfatta nätstationer, nya ledningar i mark. För nya nät-stationer kommer nya E-områden på plankartan. Detta kommer att gö-ras i samråd med planavdelningens handläggare. Vattenfalls 20 kV-led-ning är inte inritad på plankartan. Denna behöver skyddas med l-om-råde inom kvartersmark, eller flyttas. Ett avstånd om 10 m bör gälla mellan yttersta ledande fas och ny brännbar byggnadsdel. Vattenfalls 70 kV passerar strax norr om planområdet. Marken närmast ledningen prickad. Ledningen skyddas med ledningsrätt (akt 0181-95/31.1) och erhålls med linjekoncession. Fastighetsägaren får inte i ledningens när-het ändra markanvändningen genom att ex uppföra byggnad, annan an-läggning, anordna upplag, så att ledningens bibehållande enligt gäl-lande säkerhetsföreskrifter äventyras. Vattenfall önskar därför att ett l-område ritas in inom kvartersmark. Med en bredd om minst 20m från yttersta ledande fas. Där inom får ingen byggnad uppföras. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören.

• SRV framför att det är möjligt med hämtning av avfall vid fastighets-gräns mot gata. Samtidigt viktigt att gatunätet är anpassat för trafiken.

• Boende framför att de med större fastigheter får betala högre anslut-ningsavgift för vatten och avlopp. Boende vill att denna merkostnad ska avskaffas. Om inte det är möjligt önskar boende kompensation , ex i form av generösare byggrätt eller liknande.

Kommentar

• I fortsatta arbete kommer en dagvattenutredning tas fram. I den stude-ras framtida påverkan på klimat, recipienter och miljökvalitetsnormer



12 [43] 2014:59

för vattenförekomsterna. Detaljplanen utformas så att det finns förut-sättningar för en god dagvattenhantering inom området. Varje enskild fastighetsägare ansvarar för omhändertagandet av dagvatten inom sin fastighet samt att det egna dagvattnet inte påverkar andra fastigheter negativt. Vägföreningen är huvudman för dagvattenhanteringen och re-ning inom vägområdet samt tomtägarförening för den gemensamt ägda marken. Trafikverket ansvarar för hanteringen längs med väg 570.

• Bebyggelsen är belägen utanför aktuella avstånd till luft- och markför-lagda ledningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samförstånd med Vattenfall planlagt marken där nuvarande 70 kV-ledning är belä-gen som kvartersmark för bostäder. Detta då Vattenfall har för avsikt att ändra 70 kV-ledningens läge. Vattenfalls ledningar är belägna inom allmän platsmark och regleras därför inte på plankartan. Mark reserv-eras för placering av nya nätstationer inom planområdet.

• Information om SRVs behov av eventuell anpassning av vägnätet vida-rebefordras till vägföreningen i Kagghamra samt exploatörer.

• Under planarbetet görs en bedömning om området är lämplig för bo-stadsbebyggelse utifrån platsens egenskaper, läge och behov. Bedöm-ningen utgår från det allmänna intresset och inte enskildas behov.

Miljö, hälsa och säkerhet

• Länsstyrelsen framför att de delar kommunens bedömning att detaljpla-nens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåver-kan.

• Boende undrar vad ingen betydande miljöpåverkan innebär. • Länsstyrelsen framför att det enligt översiktlig geoteknisk utredning

framgår att ett delområde behöver undersökas vidare, område 10. Kom-munen planerar för ny bostadsbebyggelse inom detta område. Länssty-relsen kan inte på nuvarande underlag bedöma om det förekommer risk för ras och skred i planområdet då det saknas vidare utredningar. Kom-munen behöver tydligt motivera om de bedömer att marken är lämplig för planerad bebyggelse. Kommunen behöver komplettera och säker-ställa att ras och skred inte kan förekomma i planområdet. Även besk-riva förutsättningarna för ras och skred inom befintligt bostadsbestånd då det framgår i planhandlingarna att byggrätter avses att öka vilket kan påverka de geotekniska förhållandena avseende ras och skred.

• Länsstyrelsen framför att det i dagvattenutredningen framgår det att det inte förekommer någon risk för översvämning med hänvisning till plan-områdets kuperade karaktär. Kommunen behöver studera



13 [43] 2014:59

marköversvämningar vid kraftig nederbörd och förtydliga omhänderta-gandet av 100 års regn med klimatfaktor. Till nästa skede behöver kommunen utreda eventuella översvämningsrisker även i detta område. Kommunen behöver redogöra för eventuella översvämningsrisker i planbeskrivningen, vilket saknas i nuvarande underlag. Länsstyrelsen kan inte på nuvarande underlag utgöra om det förekommer risk för översvämning inom planområdet.

• Länsstyrelsen framför att kommunen skriver att planområdet klarar riktvärdena för trafikbuller enligt kommunens egna bullerberäkningar, år 2015. Eftersom planområdets karaktär och användning kommer att förändras anser Länsstyrelsen att kommunen behöver ta fram en buller-utredning till nästa skede för att säkerställa att trafikbullerriktvärden klaras för planerade bostäder längs väg 570.

• Boende anser att en förtätning kommer att leda till ökad bullernivå, ökad trafik, ytterligare kostnader för de boende. Vill att detaljplanen ju-steras så att dagens nivå av trafik och buller bevaras. Ökad reguljär tra-fik är inte önskvärt. Betalar kommunen en bullervägg/plank längs 570 för berörda hushåll vid genomförande av planerad förtätning? Hur kommer man att uppdatera detaljplanen givet en bullerutredning och när delges vi resultatet?

• Boende anser att 20 kV högspänningsledningen längs med Lärkvägen ska grävas ned. Den påverkar de boende lika mycket som 70 kV-led-ningen längs Sjöbacken. Går att göra flera nya tomter där om den är nedgrävd.

• Södertörns brandförsvarsförbund ser idag inga risker i omgivningen som behöver beaktas. Framför att brandvattenförsörjningen bör beaktas i planprocessen.

Kommentar

• Kommunen ska undersöka om genomförandet av en detaljplan kan an-tas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen utgår från ett antal kriterier som finns i miljöbedömningsförordningen (2017:966) 5§. Det som bedöms är vilka effekter på miljön som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningen samrå-der sedan undersökningen med länsstyrelsen. För denna detaljplan de-lar länsstyrelsen kommunens bedömning.

• I planbeskrivningen kommer resonemang och samhällsbyggnadsför-valtningens bedömning om ras och skred att utvidgas.



14 [43] 2014:59

• I ett första skede kommer en trafikutredning som beräknar antalet tra-fikrörelser att tas fram. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer däref-ter vid behov att studera frågan ytterligare. Samhällsbyggnadsförvalt-ningens bedömning idag är att bullernivån förvisso kommer att öka, men att nivåerna fortfarande kommer att hålla sig inom riktlinjerna för buller. Generellt så krävs det en fördubbling av antalet trafikrörelser för att skillnaden ska vara hörbar (3 dBA). Idag ligger värdet ca 10 dBA under gränsen för ekvivalent buller.

• Reguljär trafik inom planområdet är inte aktuellt. • Samhällsbyggnadsförvaltningen vidarebefordrar frågan om nedgräv-

ning av 20 kV-ledning till Kagghamra tomtägarförening. Byggnaderna längs med Lärkvägen är belägna på behörigt avstånd från ledningen. Ledningsägaren har idag inte framfört några planer på en flytt av led-ningen. Den part som initierar åtgärden står för kostnaden.

• Räddningsfordonens möjlighet att nå samtliga byggnader har tagits i beaktande under planarbetet. Brandvattenförsörjningen planeras ske med alternativsystem. Två brandposter placeras i anslutning till väg 570, en vid Kaggvägen samt en vid Tjädervägen. Inom området ska vägar och vändplatser klara räddningstjänstens krav på åtkomlighet för räddningsfordon.

Genomförande

• Lantmäteriet framför att kommunen måste ange vilka särskilda skäl som föreligger för enskilt huvudmannaskap. Utveckla vilka konsekven-serna av att planen genomförs är. Bla är en stor fråga som inte om-nämns de ekonomiska konsekvenserna av att den befintliga gemensam-hetsanläggningen Kagghamra ga:1 måste omprövas, alternativt gemen-samhetsanläggning inrättas, till följs av att tidigare oplanerad mark läggs ut som allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Plankartans avgränsning i vattnet längst söderut skiljer sig från fastighetsindel-ningen och tidigare gällande detaljplan. Följd blir att tidigare detaljplan fortsätter att gälla för denna del.

• Länsstyrelsen framför att det i planbeskrivningen nämns att stödmurar inte får överstiga 0,8 meter och ska utföras i natursten för att passa in i naturmiljön. Det finns dock ingen planbestämmelse på plankartan som reglerar detta, och om möjligt bör kommunen därför skriva in detta som en planbestämmelse för att kunna reglera utformning av murar. Anser att kommunen behöver se över bestämmelserna p3 och f1 då de i



15 [43] 2014:59

dagsläget är tolkningsbara och inte uppfyller tydlighetskravet enligt 4 kap. 32 § PBL.

• Några boende anser att genomförandetiden är för kort, borde vara minst tio år.

• Boende undrar om marken för föreningsverksamhet blir en egen fastig-het.

• Boende anser det som anmärkningsvärt att del av Kagghamra tomtägar-förenings mark inte ingår i planförslaget. Boende framför att denna mark bör ingå som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap, na-tur.

• Boende anser att Kagghamra tomtägarförening har haft i uppdrag att in-ventera egna tilltänkta förtätningsförslag. Anser att kommunen inte har tagit hänsyn eller kommenterat detaljplanegruppens arbete. Förslaget innehöll från början fler tomter. Vem har godkänt föreslagna, presum-tiva tomter? Gruppen fick även inventera behov av p-platser, vilket ut-fördes, vart tog dessa vägen?

• Boende framför att planbeskrivningen inte säger något om kostnader för hushållen. Undrar över vem som bekostar utvidgningen av vägnätet, hushållen eller kommunen? Boende undrar vad planavgiften för detalj-planen kommer att ligga på samt hur den beräknas och vad planavgif-ten baseras på?

• Boende anser att kommunen föregripit planprocessen genom att tillåta grävning av anslutningspunkter för VA innan detaljplanen är beslutad. Även för nya föreslagna fastigheter. Hur har kommunen kunnat tillåta det?

• Boende anser det obegripligt att detaljplanen kommer efter det att VA-projektet i stort sett är klart. Anser att det försvårar planeringen för de boende när det gäller anslutningspunkter, fiber mm. Det kommer att medföra extrakostnader för de boende om de behöver göra om installat-ionen igen.

• Boende anser att särtaxan för anslutning till VA-nätet är fel. Boende anser att det är orimligt att de med större fastigheter får betala högre VA-avgift men får samma storlek på byggrätten. Boende undrar om särtaxan även gäller nya fastigheter.

Kommentar

• Genomförandebeskrivningen kommer att uppdateras med vilka sär-skilda skäl som föreligger för enskilt huvudmannaskap samt konsekven-serna av detaljplanens genomförande. Den nya plankartan följer



16 [43] 2014:59

fastighetsindelningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt är att upphäva tidigare detaljplan där planområdesgränser inte överensstäm-mer.

• Planbestämmelserna tolkningsbarhet studeras under fortsatt planar-bete.

• Genomförandetiden är den tid som en detaljplan är tänkt att genomfö-ras. Huvuddelen av området består av befintliga byggnader och vägar. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser därför idag inget behov av att för-länga genomförandetiden.

• Marken som är planlagd som föreningsverksamheten bildar en egen fastighet.

• Den del av Kagghamra tomtägarförenings mark som inte ingår i de-taljplanen har inte tidigare varit planlagd. Tomtägarföreningen har framfört att denna del även fortsatt ska vara utanför detaljplanelagt område. Samhällsbyggandsförvaltningen ser i dagsläget inget behov av att planlägga marken.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen har utgått från det förtätningsförslag som Kaggharma tomtägarförening lämnat in för tomtområdet. En be-dömning har sedan gjorts utifrån platsens egenskaper, läge och behov. Kagghamra tomtägarföreningen ansvar för information till medlem-marna gällande förtätningsförslag inom tomtföreningens mark. Beho-vet av parkeringsplatser inventerades i samband med att vägområdet planerades minskas från ca 25 meter till 10 meter. Kagghamra tomt-ägarförening har efter samrådet beslutat att vägområdet inte ska mins-kas, vilket innebär att ytor för parkering även fortsatt kommer att fin-nas längs med lokalgatorna i området.

• Genomförandebeskrivningen uppdateras med uppgifter om konsekven-ser för de boende. Gatunätet inom området planläggs som allmän väg med enskilt huvudmannaskap vilket innebär att det är vägföreningen i området som ansvarar för underhåll och eventuell utbyggnad av gatu-nätet. För denna detaljplan finns ingen motpart att skriva planavtal med i stället tas en planavgift ut i samband med bygglov. Avgiftens storlek beror på ökningen av bruttoarean. Taxtabell för planavgift åter-finns i Botkyrka kommuns styrdokument ”Taxa för Plan, Bygglov och Geografisk information”, beslutat av kommunfullmäktige den 25 okto-ber 2018.

• Detaljplanen tas fram i enlighet med kommunens långsiktiga planering (ÖP) som anger att det i samband med att kommunalt VA byggs ut i området ska nya detaljplaner prövas. Utbyggnaden av kommunalt



17 [43] 2014:59

vatten och avlopp görs för att komma tillrätta med de miljö- och hälso-problem som uppstått i området och är inte beroende av detaljplanens färdigställande.

• Anslutningspunkt till kommunalt VA är är densamma med eller utan ny detaljplan.

• Särtaxan är inte en planfråga. Beslut om särtaxa beslutades av kom-munfullmäktige juni 2019.

Övriga synpunkter

• Några boende anser att kommunen och samhällsbyggnadsförvaltningen ska hjälpa till med att komma tillrätta med otillåtet uppförda byggnader i området. Anser att kommunen inte har utövat tillräcklig tillsyn och kontroll.

• Boende anser att det ska föras in i planbeskrivningen att fastighetsägare är skyldiga att hålla snyggt på sin fastighet. Framför att det idag finns flera fastighetsägare som använder sin fastighet som upplag för för-fallna fordon och diverse skräp.

• Boende anser att de båda utsiktsplatserna, vid Jakobsbersvägen och Bergfalksvägen ska markeras på plankartan. Boende anser att det av skogsstyrelsen avgränsade naturvärdesområdet öster om väg 570 ska finnas med på karta.

• Flera boende önskar en karta där de nya föreslagna fastigheterna är ut-märkta.

Kommentar

• Tillsyn och kontroll är inte en detaljplanefråga. Synpunkten vidarebe-fordras till bygglovsenheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med olovligt byggande samt ärenden rörande ovårdade tomter. Vid kännedom kan anmälan göras på kommunens hemsida.

• Fastighetsägares skötsel och renhållning av sina tomter är inte en de-taljplanefråga och planhandlingarna kommer inte att uppdateras med informationen.

• Plankartan reglerar användningen av mark- och vattenområden. In-formation om de båda utsiktsplatserna finns i planbeskrivningen.

• Planbeskrivningen kompletteras med en karta som visar vart nya före-slagna fastigheter är belägna.



18 [43] 2014:59

Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. Samtliga yttranden finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Södertörns brandförsvarsförbund Sbff ser idag inga risker i omgivningen som behöver beaktas. Brandvattenför-sörjningen bör beaktas i planprocessen. Detta då detaljplanen innebär ändrade förutsättningar. Krav på brandvattenförsörjning kan tillgodoses genom kon-ventionella systemet, vilket innebär brandposter med minst 600 l/min och minsta avstånd mellan uppställningsplats för räddningstjänsten och brandpost på 75 meter. Krav på brandvattenförsörjning kan även tillgodoses genom alter-nativsystem. Vilket innebär att tankfordon tar vatten från brandposter på längre avstånd och för fram till plats. Systemet kräver att räddningstjänstens fordon har möjlighet till rundkörning. För dimensionering enligt traditionella systemet se PM 608. Sakägare 1 Boende tar helt avstånd från förslaget när det gäller byggnationen på åkermar-ken. Att i huvud taget föreslå ny bebyggelse av denna dignitet, utformning och placering finner boende 1 inga ord till. Framför att befintlig kultur- och land-skapsbild totalt kommer att förändras och förstöras, från lantlig idyll till ett vil-laområde liknande Tullinge trädgårdsstad. Lyfter fram åkermarken med hol-marna som ett vackert inslag i landskapsbilden för de boende. De nya bostä-derna kommer att ligga fullt synliga och kommer att förändra landskapet nega-tivt. Det finns allt för många skräckexemplar på liknande malplacerade bebyg-gelser som förstör och Kagghamra ska inte vara ett sådant exempel. Anser att det kommer att bli betydligt sämre boende- och rekreationsmiljö. Vinteraktivi-teter på åkern kommer att begränsas. De som bor i Kagghamra har valt att bo där med de förutsättningar som råder och området har bevarats och förvaltats under många årtionden. Det kommer att bli trångt i skogen och att de blir tvungna att ta bilen till andra områden för att njuta av naturen. Är det ett bra hälso- och miljötänk? Förslaget måste ta hänsyn till miljöpåverkan på de på-gående naturprojekt i närområdet, Snäckstavik gäddfabrik med våtmark. Flytt-fåglar samlas och häckar på åkermarken i anslutning till Kaggfjärden och Kyrksjön. Djurlivet kommer att påverkas av att naturen och häckningsplatser begränsas och förstörs. Det är ett stort tryck på dagvatten med avrinning från åkern ner till trumman vid Kaggvägen, vidare ner i bäcken längs Skördevägen, för att mynna ut i våtmarken/Kaggfjärden. Hur kan kommunen säkerställa att förorenat vatten från planerade fastigheter på åkern inte kommer att rinna ner



19 [43] 2014:59

till våtmarken/gäddfabriken/Kaggfjärden/badplatsen etc etc. genom att de bo-ende kommer att tvätta husfasader, tak, altaner bilar/motorfordon? Vem kom-mer ansvara för sanering av oförorenat vatten? Det är inte lämpligt att bebygga åkermarken! De nya fastigheterna kommer öka buller och slitage på de gröna områdena i Kagghamra. Ökade transporter till/från området ett faktum. Plan-förslaget anger 600 transporter/fordon per dygn idag. Med de nya fastigheterna på åkern kan man räkna med minst 2 transporter/hushåll plus detaljplanen för Grindstugan. Strider mot kommunens målsättning om minskade transporter. Transporter, buller, olycksrisker kommer påverka alla boende. Att tro att SL kommer att utöka sina turer och linjesträckning förbi Kagghamra är vagt och dåligt argument till förtätning på bla åkern. För det är väl inte troligt att hela området kommer att grävas upp eller att en tunnel sprängs igenom landskapet? Anser att varje sädeskorn som kan odlas fram ska tas tillvara. Att klassa ner odlingsvärdet på denna åker är att manipulera argumentet att ta åkern i anspråk. VA projektet är snart klart, miljö- och hälsa förbättrad. Låt stanna därvid och behåll befintlig detaljplan men utöka byggrätterna! Förslaget tar inte fasta på förbättrad miljö- och hälsa i Kagghamra, vart tog värdegrunden vägen? Föreslår att de nya byggnaderna på åkern placeras vid Kagghamra Säteri, längs med väg 225 i riktning mot Nynäshamn. Där finns färre som störs, kan koppla VA-nätet vid Dalsta eller Tegelvreten och promenadavstånd till busshållplatser. Slopa exploateringen på åkermarken eller slopa planförslaget helt. Boende citerar avslutningsvis texten i Evert Taube-visan Änglamark. Komplettering inlämnad av sakägare 1 Obegripligt att den nya detaljplanen kommer efter det att VA-projektet i stort sett är klart. Detta har försvårat planeringen för oss när det gäller anslutnings-punkter, fiber m.m, kommer medföra extrakostnader om vi behöver göra om installationen igen. Boende i Kagghamra har drabbats av särtaxa och nu även ett antal extrakostnader som kommunen kan ta ut i form av bygglov som jag förstår ska inkludera planavgiften. Jag vill veta vad planavgiften kommer inne-bära i kronor och ören, hur den kommer beräknas och vad planavgiften baserar sig på. Utöver detta är det obegripligt att den nya detaljplanen i så många delar frångår den långsiktiga planering som Botkyrka tagit fram 2014 (med hjälp av mina skattemedel)! Att bevara Grödinge landsbygd och ta hänsyn till befintlig kultur- och landskapsbild med de boendes hälsa och välbefinnande samt bibe-hålla den biologiska mångfalden i fokus, finns inte ett spår av i den nya detalj-planen med tanke på förslaget att bebygga åkermarken i anslutning till vårt Kagghamra Tomtområde. Bebyggelse som kommer förstöra hela områdets



20 [43] 2014:59

karaktär och bondemiljö. Även om detta planförslag som nämns ovan inte om-fattar det andra pågående närliggande förslaget "Grindstugan" med 40 nya bo-städer, kvarstår faktum att dessa totalt ca 60 st nya bostäder (Grindstugan och åkermarken) kommer påverka oss boende i Kagghamra negativt. Det kommer även påverka den biologiska mångfalden med färre ostörda boplatser för fåglar och vilt, färre strövområden, ökat buller och ökade transporter etc. I förläng-ningen ser jag med stor oro att detta bara är början på Botkyrkas exploatering av Grödinge landsbygd. Marken har, tack vara att den ägdes av Stockholms stad, bevarats till oss som vill bo på landet men är nu hotad av att nya sam-hällen liknande Tullinge Trädgårdsstad ska växa upp här. Det måste finnas en mångfald även för oss människor, vissa vill bo på landet (glesbygd) och vissa vill bo i villasammahällen eller i lägenheter! Det börjar bli dags att titta på möjligheten att bilda en egen Grödinge kommun nu! Sakägare 2 Områdets nuvarande karaktär ska bevaras. Oacceptabelt att bygga villor och väg på åkern. Är emot breddning av vägar och utformning av gångvägar, be-lysning i hela tomtområdet. Önskvärt med belysning längs med väg 570 samt att hastigheten sänks till 50 km/t. Kommunen och Samhällsbyggnadsförvalt-ningen bör hjälpa till med att komma tillrätta med otillåtet uppförda byggnader i området. Säker busshållplats för buss 727 vid Bergavägens hpl mot Tumba är nödvändig. Omöjligt att komma på med barnvagn pga vägen lutar och ingen plats finns att stå på. Markera de föreslagna nya tomterna med avvikande färg. På sid 11 i planbeskrivning, finns ett fel under rubriken Gatunät och trafik, Det ska stå väg 569 till Vårsta/Skanssundet. Sakägare 3 Anmärkningsvärt att del av Kagghamra tomtägarförenings mark inte ingår i nya detaljplanen. Genomförandetid kort, borde vara 10 år. Nya tomter borde markeras med annan färg än befintliga. Grön yta som markerar föreningsverk-samhet vid hamnen går inte att se/mäta om den utgör hela ytan som nu används som båtuppställning vintertid samt förrådsbyggnader för skötsel. Föreslagen boyta i största laget, borde räcka med 120 kvm i två plan, för att inte ändra om-rådets utseende för mycket. Syftet anges vara förbättrad miljö- och hälsa samt förslaget anger att landsbygdskaraktären ska tas tillvara. Förslaget att bebygga åkern motsvarar inte detta. Anser att tomterna kan förläggas i skogskanten så att den karaktär som vårt område har bevaras. Absolut ingen anslutning av väg från åkern till Kaggvägen. Åkern inte klassad som högsta jordbruksmark men kan komma att behövas för försörjning i framtiden. Dagvatten från åkern leds



21 [43] 2014:59

via bäcken i ravinen till Snäckviken, gädd-dammen och badvatten. Vid bebyg-gelse nära Kaggvägen kommer marken inte hinna infiltrera dagvatten och be-byggelse och tillhörande biltrafik kommer att ge en helt annan påverkan. Hela förtätningen av området, ger stora begränsningar av upplevelser i skog och strövområden. Vill inte bo i ett villaområde. Satsat mycket pengar på badplat-sen som nu ska utnyttjas av andra. Ska vi ta bil eller båt och resa till andra plat-ser för att njuta av naturen? Sakägare 4 Skolbussen trafikerar inte väg 570. Skolbarnen behöver gå till väg 225 för att bli hämtade med skolbuss. Med ny detaljplan kommer trafiken att öka. Farligt att låta barnen gå längs väg 570. Väg 570 har tidigare inte bedömts som trafik-säker för bussen och chaufför att köra. Bifogar minnesanteckningar från tra-fikrådet. Trafikverket Detaljplanen omfattar del av väg 570. I planbeskrivningen redogörs för att ett område på 17 meter säkras i detaljplanen. Detta stämmer inte med plankartan. För att trafikverket ska acceptera att väg 570 planläggs, bör hela vägområdet omfattas av bestämmelsen väg. Detta för att säkra långsiktigt behov. Vägområ-det innefattar vägbanan samt diken, slänter, dagvattenmagasin med mera, med direkt koppling till vägen. För väg 570 sträcker sig vägområdet till bakslänt dike på vardera sida körbanan. Krav på avstånd mellan vägens beläggnings-kant och byggnad är 11 meter. Bostäder inom 11 meter kompletteras med egenskapsbestämmelsen byggnadsförbud. Boverkets och Länsstyrelsens rikt-linjer ska klaras i enlighet med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyg-gande (SFS 2015:216). Trafikverket ser det som positivt att kommunen plane-rar att ta fram bullerutredning, trafikutredning. Utredning måste utgå från pro-gnostiserad trafik för år 2040. Sakägare 5 Byggnaders utformning och placering ska så långt som möjligt anpassas till den kuperade terrängen och vegetationen samt sprängning, schaktning och ut-fyllnad undvikas. Anser texten bra och väl reglerar förutsättningarna i området. Anser att kravet om minst 6 meter från tomtgräns försvårar uppförande av ny byggnad i enlighet med reglering av utformning och placering. Föreslår att av-stånd från byggnation vid tomtgräns mot väg bör vara 6 meter. Avstånd för byggnation mot övriga tomtgränser för vara 4 meter. Detta för att optimal pla-cering av nya byggnader samt harmonisera regelverket mot praxis om 4 meter.



22 [43] 2014:59

Föreslagna ändringar tar bättre hänsyn till varje tomts unika förutsättningar. Föreslagen tomtstorlek om 1800 kvm säkerställer att området behåller mycket av sin karaktär och stöder hänsyn till landskapsbild och riksintressen. Skanova Har luft och markförlagda ledningar i och i anslutning till området. Önskar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Denna ståndpunkt ska noteras i handlingarna. Part som initierar åtgärd bekos-tar den. Sakägare 6 Planbeskrivning ger en bra bild av projektet. Förtätning av nya tomter framgår inte i kartbilagor, markeras tydligt med färg. Godkänner inte planen, dels för att skrivning saknas om hur kommunen ska utöva ordentlig kontroll och tillsyn i området, dels för att vi helt motsätter oss omvandling av jordbruksmark till villaområde. I ena vågskålen, kraftig utökning av åretruntboende och förtät-ning, ny dragning längs väg 570. I andra vågskålen, ingen betydande (vad är det?) miljöpåverkan, hänsyn till landskapets karaktär, schaktning sprängning och fyllnad ska undvikas (hur då?), befintlig karaktär behållas trots förvandling av jordbruksmark till villaområde med ny vägdragning. Kloka och vackert ut-talade ambitioner går inte att förena. Sammantagen bedömning att det all-männa intresset av nya bostäder väger tyngre än ett bevarande av jordbruks-mark. Kommunen har de senaste decennierna haft svårigheter att förhindra att tomtområdets karaktär successivt ändrats i strid med gällande regelverk på grund utav otillräcklig tillsyn och kontroll. Alla kloka ord måste gå att lita på. Också att budgetära resurser anslås för att dessa intentioner säkerställs. Därför bör detaljplanen kompletteras med skrivningar om hur kommunen ska utöva ordentlig kontroll och tillsyn över befintligt och tillkommande tomtområde och bebyggelse. Eftersom omvandling av jordbruksmark till villaområde med ny vägdragning på ett övergripande sätt skulle förändra områdets karaktär motsät-ter vi oss denna del av planen. Sakägare 7 Det står fel i planbeskrivningen skolbuss trafikerar inte väg 570. Anser att om-rådet inte kan förtätas innan väg 570 byggts om. Livsfarligt att promenera från område till buss vid väg 225, 569. Tillåten hastighet 70 km, ingen vägren att gå på, krokig och dålig sikt. Under förtätning kommer trafiken öka och då med tunga fordon, ska ungdomar, barn ta sig till skolan på egen hand måste de gå



23 [43] 2014:59

väg 570 till bussen. Efter förtätning blir det fler personbilar, varje hushåll två bilar pga bussen går för sällan, får bygga större hus, familjer som bor här blir större med ungdomar som tar körkort därmed fler bilar per hushåll. Oförsvar-ligt av kommunen att låta området växa utan att det finns säkra vägar att ta sig fram, särskilt för barn och unga men också för bilburna vuxna som kommer att bli utsatta för risk att orsaka en alvarlig olycka. Sakägare 8 Komplementbyggnad 75 kvm, nockhöjd 5 m. Anledning, nyckelfärdigt dub-belgarage men mindre förråd är 50–60 kvm. Två bilar ett måste, förråd nöd-vändigt för snöröjningsredskap, trädgårdsredskap som ska förvaras torrt och plats för småfix. Vedbod och lusthus är av intresse och tar byggyta. 4 meter till fastighetsgräns. Eftersom landskapet ser ut som det gör och för att undvika sprängning/schaktning är det bra om komplementbyggnad kan placeras så fritt som möjligt. Bättre underhåll av väg 570. Sakägare 9, 10 Förslag till kommunens planbeskrivning; att kommunen godkänner förslag om att upphäva strandskyddet. Viktigt att föreningsmarken rymmer planerad för-rådsbyggnad. Ska föreningsaktivitetsmarken bli en egen fastighet? Viktigt att med en tydlig karta visa vart allmän väg slutar och småbåtsområdet tar vid. En-ligt uppgift ska det vara samma som idag, vid den befintliga grinden. Tomt-ägargruppen har haft i uppdrag att inventera egna tilltänkta förtätningsförslag, vilket utfördes. Vart tog gruppens arbete vägen? Kommunen har inte tagit hän-syn eller kommenterat detaljplanegruppens arbete. Förslaget innehöll från bör-jan fler tomter än vad som presenterat idag. Gruppen fick även inventera behov av p-platser, vilket utfördes, vart tog dessa vägen? Vem har godkänt före-slagna, presumtiva tomter? Men tanke på rättvisefrågan kommer man att an-vända sig av särtaxan vid de kommande nybyggnationerna? Att nya fastigheter på åkern har utfarter direkt på Kaggvägen är helt uteslutet beroende på: Alla som bor i södra tomtområdet har endast en väg in/ut till väg 570. Att räkna med en ökad olycksrisk genom ökade antalet transporter, 72/dag från 36 nya fastigheter, därtill de som bor i området. Under dagarna många personer vid brevlådorna, promenader, att vara gångtrafikant på den smala vägen 570 till bussarna, att olycksrisken ökar förstår man och därmed ökar risken för våra-skolbarn som dagligen utsätts för den utökade trafiktätheten. Närheten och till-gången till en fotbollsplan för barn. Befintliga p-platser för gäster. Ökat slitage på våra vägar, ökad bullernivå, ökad olycksrisk. Idag totalt 36 nya fastigheter i Kagghamra, projektet Grindstugan, 500 m från Kagghamras norra kant, om ca



24 [43] 2014:59

40–60 nya bostäder. Den ökade trafikbelastningen enligt planförslaget anger 600 fordon/dygn på väg 570, dvs en ökning på nästan 40 %. Förslag: Inga hus byggs på åkern. De föreslagna fastigheterna ska förflyttas till utkanten av skogsområdet med utfart mot Enrotsvägen. Eller att bygget placeras på mark vid Kagghamra Säteri vid väg 225, riktning Nynäshamn, färre boende störs, man kan koppla på VA-nätet vid Byrsta eller Tegelvreten, närheten till kom-munala kommunikationer, kan använda Kagghamra Säteris befintliga utfarts-väg. Det kan inte vara en enskild intressents inkomster som ska styra över och ändra kommunens långsiktiga planering. Kan man tänka sig att särtaxan ute-blir? Sakägare 11 I planbeskrivningen framhålls bla: En förutsättning är att den befintliga karak-tären i området ska behållas. Avstyckning av tomter bör göras så att inte fri-luftslivet hindras att röra sig inom området mellan tomterna. Bebyggelsetyp och placering ska ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Den ku-perade naturmarken ska behållas så långt som möjligt och sprängning, schakt-ning och utfyllnader undvikas. Mot bakgrund av detta vill vi framföra: Motsät-ter oss bebyggelse i norra delen som begränsas av Jakobsbergsvägen, Lärkvä-gen, Järpvägen, Tjädervägen. Området är den typ av natur som är karakterist-iskt och som bör skyddas. Det är tillgängligt, till skillnad från andra områden som till stor del är våta, branta eller oländiga. Östra delen av föreslagna tomter i nord-sydlig riktning en väl hävdad stig, med förgrening som leder till kors-ning mellan Tjädervägen/Järpvägen. Här finns även en av relativt få allmänna pumpar med tjänligt vatten. Går en luftledning tvärs genom området. Anser att de föreslagna maximåtten på byggnader är för stora, framförallt när befintliga områden ska förtätas. Skulle ge mycket stora huskroppar som dominerar om-givningen. Befarar att så stora hus leder till flerhushållsboende, kommersiella aktiviteter, vilket inte är förenligt med vägnätet och områdets karaktär. Anser nockhöjd som olämplig, eftersom den möjliggör inredd vind ovan tvåvånings-hus. Motsätter oss inte att stora hus byggs på åkermark, men olämpligt i de ku-perade delarna. Stora hus inbjuder till sprängning, schaktningsarbeten, och det finns redan flera skräckexempel på sådant i området. Sakägare 12 I norra Kagghamra finns två tomter planerade i skogsområdet mittemot infar-ten till Blåmesvägen. Den östra tomten borde strykas då den är av allmänt in-tresse för de boende i Kagghamra med: bästa pump, promenadstig genom skogsområdet, lekområde för barnen och bra bärplockningsställe. Många på



25 [43] 2014:59

vägarna och stigarna som sammanbinder de olika områdena. Stigen som går från Lärkvägen/västra Nybodavägen/östra Nybodavägen bör därför inte kapas av nya tomter. Många barn och vuxna går till/från bussen vid Dalsta och Ber-gavägen på den smala trafikerade väg 570. En stor trafikfara! En promenadväg frånskild från bilarna för dessa gående är ett starkt önskemål. Mot Dalsta finns redan en jordvall efter VA-utbyggnaden som skulle kunna vara lämplig som promenadväg. Sakägare 13 Synpunkter; att det inte blir någon allmän park vid badplatsen. Att det inte blir någon utfart till Kaggvägen från åkermarken. Att byggytan hus minskas till 120 + 40 kvm. Kartan på mötet ej korrekt. Bla väster om Skördevägen saknas delar av vår mark. Att antalet nya tomter som vår grupp föreslagit är 4 st i norr, 4 st i söder. Mötet var allmänt otydligt, dåligt förberett och utför. Jag önskar nytt informationsmöte inför beslut. Lokalerna i skolan är ej anpassad för denna typ av föredrag, ljudanläggning, ljus och bild. Sakägare 14 Då byggnation ska anpassas till tomt och rådande markförhållanden önskar jag att man tillåts bygga 4 m från tomtgräns. Många tomter är extremt svårbyggda, branta och med stup. Om vi nu inte får justera tomterna nämnvärt, är ovanstå-ende önskan högst rimlig. De med större tomter (3000kvm) kommer få betala högre anslutningsavgift för VA. Detta hör normalt sett ihop med någon fördel för tomtägaren, dock inte i Kagghamras fall. Jag önskar om möjligt avskaf-fande av denna merkostnad vilket jag antar ligger utanför era "befogenheter". Annars önskar jag kompensation, ex. i form av generösare byggrätt eller lik-nande. Kagghamra ligger avskilt, nästan samtliga flerpersonshushåll har minst två bilar, många är intresserade av båt, friluftsliv, har utrustning i form av båt, kajaker, 4-hjulingar, motorcyklar mm. Med bakgrund av detta önskar jag en generösare byggrätt för komplementbyggnad/garage. Tomterna är generellt sett stora och minst 60 kvm skulle knappast orsaka vare sig estetiska eller praktiska bryderier. Sakägare 15 I stort känns planförslaget som rimligt och vettigt men det kan förbättras. Byg-garens, 140 kvm är för liten om ett enplanshus ska byggas. För enplanshus bör byggytan ökas med 40 kvm. För att undvika för stora hus kan skrivelse införas om att enplanshus överstigande x kvm får vind ej inredas. Byggytan för kom-plementbyggnad bör ökas från 40 till 60 kvm så att ett ordentligt garage kan



26 [43] 2014:59

byggas. Som fastighetsmäklare verksam inom kommunen vill jag framföra föl-jande: Vad gäller enplanshus är min ståndpunkt densamma som min privata. Vad gäller komplementbyggnader önskar jag att ni nu tar chansen att tillfreds-ställa behov och önskemål om att bygga större garage inom kommunen. Såvitt jag känner till så finns det inte en detaljplan inom kommunen som tillåter större garage än 40 kvm vilket innebär att den enda möjligheten att bygga större är att köpa eller komma över något utanför detaljplan vilket är mycket svårt. Dessutom har kommunen i översiktsplanen uttryckt sig vara mycket re-striktiva till byggnation utanför detaljplanerat område. Med det som bakgrund vore det inte orimligt att öka storleken på komplementbyggnad. Är det någon-stans i kommunen som det finns intresse för bilar, övrigt inom motorer så är det inom Grödinge vilket gör det rimligt att den första moderna detaljplanen tillåter större garage. Jag har under mina år som fastighetsmäklare inom kom-munen ständigt stött på detta önskemål. För att undvika byggande av maskin-hallar och lastbilsgarage kan komplementbyggnaden begränsas i höjd. Enligt min åsikt är det dags för Botkyrka kommun att se till de intressen som finns för Grödinges invånare och tillåta större komplementbyggnader. Sakägare 16 Det luktar lite gentrifiering över planerna för Kagghamra. 280 kvm (med en nock på 8,5 så kan man få tre plan om man har platt tak (oinredd vind)) + 40+friggebod+atterfall+atterfalltillbyggnad. Det är alldeles för stort och mycket. Framförallt så rimmar det illa med karaktären för området. Stora schabrak ute på åkern och vid Blåmesvägen. Alltså: Vem bor på 280 kvm? Nej sänk nockhöjden och minska kvadraten så att det passar in i området. Sakägare 17 Bygget på åkern förstör naturen. Bättre att lägga husen längs skogskanten. Blir bättre utsikt och förstör inte intrycket och miljön vid åkern. En utfart vid fot-bollsplanen där många barn rör sig är inte lämpligt. Sakägare 18 Vi har inga synpunkter på detaljplanen, men anser att det måste finnas gångvä-gar till busshållplatser åt båda håll. Det är 70 km/h på dessa vägar och ofta tungt trafikerade, ingen belysning. Vi kan inte utsätta barn, vuxna att gå på dessa vägar.



27 [43] 2014:59

Sakägare 19 Med tanke på andra villaområden med tomter på ca 600–800 kvm bör vi ha möjlighet att stycka våra på ca 1800-2500 kvm. Önskar få bygga större garage, gärna 60 kvm +. Sakägare 20 Anser att man inte ska prata förtätning. När sådant beslut ej tagits av samfällig-hetsföreningen. Vissa inritade platser direkt olämpliga! Nybodavägen, sump-hålet! Jakobsbergsvägen som avvattnar stora delar av Lärkvägen, Tjädervägen och är djurens vattenhål! Önskar även använda denna stig till skogen fortsatt! Har dessutom Telias öppna bredband nedgrävt tvärs över marken godkänt av föreningen! Vi tycker kommunen ska hålla sina bygglovsbestämmelser och inte rita in nya byggnader, hipp som happ! Sakägare 21 Någon utfartsväg på föreningens väg från det projekterade nya området önskas ej. Utfartsväg bör ligga mot kommunal väg. Lantmäteriet Delar som måste förbättras: plankarta och planbestämmelser: u-område av-gränsas av gräns som inte finns med bland planbestämmelserna. Planbeskriv-ning, kommunen måste ange vilka särskilda skäl som föreligger för enskilt hu-vudmannaskap ska råda inom planförslaget. Utveckla vilka konsekvenserna av att planen genomförs är. Bla är en stor fråga som inte omnämns de ekonomiska konsekvenserna av att den befintliga gemensamhetsanläggningen Kagghamra ga:1 måste omprövas, alternativt gemensamhetsanläggning inrättas, till följs av att tidigare oplanerad mark läggs ut som allmän plats med enskilt huvudman-naskap. Delar som bör förbättras: plankarta och planbestämmelser, syftet med u-området framgår inte tydligt. Delar som skulle kunna förbättras: plankarta och planbestämmelser, Plankartans avgränsning i vattnet längst söderut skiljer sig från fastighetsindelningen och tidigare gällande detaljplan. Följd blir att ti-digare detaljplan fortsätter att gälla för denna del. Trafikförvaltningen Planen är inte i enlighet med Regionala utvecklingsplanen RUFS 2050. Områ-det ligger inom en av RUFS 2050 utpekad grön värdekärna inom de gröna ki-larna. I dessa områden bör lokalisering av ny bebyggelse som bryter av eller försämrar de gröna kilarnas funktioner och värden undvikas. Framgår av pla-nen att det är önskvärt omen av de två busslinjerna som trafikerar Grödinge



28 [43] 2014:59

glesbygd ska passera planområdet på väg 570. Väg 570 innehar inte den stan-dard som krävs för trafikering av buss. Breddning av vägen möjliggörs till viss del inom detaljplanen. Vill dock påpeka att bebyggelsen ligger inom de två km faktiskt gångavstånd för gruppvillabebyggelse på landsbygd som rekommen-deras som absolut längsta gångavstånd i Riktlinjerna för planering av kollek-tivtrafik i Stockholms län. Vill också påpeka att en förändring av linjeföringen påverkar resterande områden i Grödinge landsbygd. Föreslår att kommunen tar upp frågan om framtida kollektivtrafikförsörjning på ett planeringsmöte med trafikförvaltningen, alternativt ett separat möte i samband med att gransknings-handlingar tas fram. När boendetätheten är mycket låg är det av samhällseko-nomiska skäl ofta inte lönsamt med kollektivtrafik. I stället bör det finnas möj-lighet att infartsparkera där det finn bra utbud av kollektivtrafik, ex Vårsta. Även förbättring av cykelstråk till/från cykelparkering vid befintliga stoppstäl-len på väg 225 och 569 är önskvärda för att förbättra möjligheterna för hållbart resande till och från planområdet. Sakägare 22 Föreslagna tomter på åkern kommer att skymma utsikten från väg 570 över öppna marken, åkerholmarna, därmed täppa till det öppna kulturlandskapet i hjärtat av området. Bor i området eftersom jag vill bo på landet inte i villaom-råde. Inte långsiktigt hållbart att bygga bostäder på åkermark. Lämpligare pla-nera kvartersmark österut i skogen, kanske till och med bortåt Hamravägen. Ett ännu bättre läge skulle vara närmare Kagghamra säteri, Tegelvretens tomtom-råde och väg 225. På så vis skulle väg 570 inte belastas av ytterligare trafik och buller i samma grad. Åkerholmarna och utsikten över dem bör bevaras orörda, omfattas av generellt biotopskydd. På den större finns tre fornlämningar ut-märkta. Det av skogsstyrelsen avgränsade naturvärdesområdet öster om väg 570 bör finnas angivet på en karta i planbeskrivningen. Anser att det lilla om-rådet mellan Jakobsbergsvägen, Tjädervägen, Järpvägen och Lärkvägen bör planeras som natur. Det är ett fint lättillgängligt och strövvänligt naturområde. Området genomkorsas av en stig som delar sig som ett utdraget liggande Y. Många passerar längs med stigen. Det är viktigt att det finns lättillgängliga strövområden, särskilt när området förtätas och får större bebyggelse vilket också medför att färre stora träd kommer att finnas kvar på tomtmark. Natur-områden i väster, öster är branta, fuktiga med undantag för den stig som går längs med elledningen från Lärkvägen till den östra delen av Nybodavägen. Ny tomt vid Nybodavägen bör också lämnas som naturmark. Detta är ett område med mer sluten skog, fuktig. De båda utsiktspunkterna, den ena vid Jakobs-bergsvägen och den andra vid Bergfalkvägen, bör markeras på plankartan.



29 [43] 2014:59

Anser att byggarean är för stor. Boytan bör begränsas till 140 kvm där man kan välja mellan att bygga i ett plan eller dela på två, beroende på tomtens topo-grafi. Det passar bättre i vårt kuperade område, ger en bättre möjlighet att be-vara dess karaktär. Minsta tomtareal bör vara 1800 kvm, planen blir tydligare med bara en minsta tomtareal. Sakägare 23 Vår tomt ligger längs väg 570 och av uppenbara skäl vill vi inte ha försäm-ringar längs vägen. Vi är generellt emot en förtätning som leder till ökad bul-lernivå, ökad trafik, ytterligare kostnader som detta medför bland berörda hus-håll för att hantera en förändrad trafikmiljö. Vi vill att man tar hänsyn till bul-ler, trafiktäthet, linjetäthet (vid införsel av bussar och skolbuss), samt miljö och boendemiljö i den planerade trafikutredningen vid 570 och att man justerar de-taljplanen för att bevara dagens nivå av trafik och buller. Ökad reguljär trafik är inte önskvärt. Betalar kommunen en bullervägg/plank längs 570 för berörda hushåll vid genomförande av planerad förtätning? Hur kommer man att uppda-tera detaljplanen givet en bullerutredning och när delges vi resultatet? I planbe-skrivningen sägs: ”Gatorna inom planområdet föreslås utformas med körbana, gångväg, plats för dike, snöupplag, gatubelysning. Totalt möjliggörs ett om-råde om 11 meter. Planförslaget innebär en minskning av vägområdets idag planlagda bredd som varierar mellan cirka 11 – 20 meter. Vilket innebär att de-lar av tomtägarföreningens fastighet som är avsedd som vägområde planläggs som kvartersmark för bostäder.” Vem bekostar denna utvidgning av vägnätet - hushållen eller kommunen? Avses utvidgning inom hela planområdet eller inom området för planerad förtätning? Generellt säger planbeskrivningen ingenting om eventuella kostnader för hushållen (eller så är det vagt beskrivet som en avgift i olika kontext). Det är i högsta grad önskvärt att kommunen tyd-ligt och transparent redovisar kostnaderna och vilka delar av dessa som man avser att låta hushållen stå för, eller likväl, tydligt kungör att hushållen inte be-kostar någon del av planen om så är fallet. Vidare: ”Bedömningen sammanta-get är att det allmänna intresset av nya bostäder inom utpekade områden på landsbygden väger tyngre än ett bevarande av jordbruksmarken.” Finns det nå-got underlag som styrker påståendet om ”allmänt intresse” och var kan man i så fall ta del av den? Har man genomfört en undersökning/enkät bland boende i Kagghamra eller har man gått tillväga på annat sätt för att inhämta detta un-derlag och i så fall hur? Ytterligare säger man följande: ”Inom planområdet fö-reslås ingen ny kommunal eller kommersiell service. Det servicebehov plan-förslaget förväntas få tillgodoses utanför planområdet. Skolbussen trafikerar väg 570.” Har man redan bestämt att 570 ska trafikeras av skolbuss? Var ska



30 [43] 2014:59

stationen vara? Vid planering av en station (oavsett om det är linjebuss eller skolbuss) måste SL/kommunen ta hänsyn till boendekvaliteten för boende längs 570. Hur avser man att gå tillväga kring planeringen av detta? Därtill sä-ger man: ”Framtida bullerökning till och från planområdet förväntas inte på-verka bostäderna till den grad att riktlinjen för buller överskrids.” Detta låter som en gissning, det verkar orimligt att bullernivåerna och den allmänna mil-jön kring 570 inte skulle påverkas nämnvärt av fler bilar och tungtrafik genom dragna busslinjer samt skolbussar. Hur avser man att följa upp och hantera ökad olägenhet och buller för boende längs 570? Kommer kommunen bidra med bullerplank? Till sist: ”Man har ej skrivit något plankostnadsavtal för detta projekt men en planavgift kommer tas ut i samband med bygglov.” Vad kommer planavgiften att ligga på? Finns det andra kostnader som hushållen kommer att stå för som inte redovisats i planbeskrivningen? Sakägare 24 Nybyggnad av bostäder eller radhus i området, enligt planeringen, kommer att förändra och förstöra landskapet. Personligen välkomnar jag inte en sådan ide. Sakägare 25 Anser inte att avstyckning av åkermark till förmånför ny bebyggelse ska tillå-tas. Anseratt hus i två våningar inte ska tillåtas. Sakägare 26 I program för Kagghamra, Sibble och Eldtomta (2013) står det att VA-utbyggnad sker efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Kommunen har själv fö-regripit planprocessen genom att tillåta grävning av anslutningspunkt för VA på de åkermarker som finns medtagna i detaljplanen, innan själva detaljplanen är beslutad. Hur har kommunen kunnat tillåta detta? Landsbygdskaraktären och värdefulla natur- och kulturmiljövärden ska tas tillvara, men avstyckningar på befintlig åkermark och större byggrätter kommer att innebära att lands-bygdskaraktären försvinner. Planerat område, placerat centralt mitt i området på åkermark är för stort och kommer att bli som ett vanligt villaområde vilket inte överensstämmer med landsbygd och den kringliggande bebyggelse. I dagsläget kan man se hur det kan komma att bli om man ser på de villor som är till höger när man åker in mot Grödinge bygdegård och Grödingevallen, dessa villor är malplacerade och förskönar inte landsbygden. Idag när man kommer på väg 570 och kör förbi Enrotsvägen öppnar sig landskapet mycket vackert över åkermarken och blicken möter höjden mittemot, denna sköna vy kommer, om denna detaljplan godkänns och fastigheterna avstyckas och bebyggs, att



31 [43] 2014:59

ersättas av en mängd hus som blicken fastnar på. Vi människor behöver ut-blickar i landskapet och inte enbart på två utsiktsplatser i området. Har haft ett mångårigt fritidsboende och anser att förutsättningar för ett sådant boende måste behållas överallt i området. Idag en tomtägareförening som sköter om bryggor, midsommarfester m.m., att det då inom vårt geografiska område ska tillkomma ett nytt bostadsområde kommer att försvåra gemenskapen och sam-hörigheten inom tomtägareföreningen. I detaljplanen vore det även bra om det stod att fastighetsägare är skyldiga att hålla snygg på sin fastighet, i dag har vi flera problem med fastighetsägare som använder sin fastighet som ren upplags-plats med förfallna fordon (som kanske läcker olika vätskor ner i marken) och diverse annat skräp. Sakägare 26 Bra och lagom när det gäller byggrätten BYA 140 kvm med nockhöjd 8,5m. Hoppats på att kommunen skulle stå fast vid 30st nya fastigheter inom fritids-husområdet. Nu blev det bara 11st ? Jag är för förtätning av området med många andra. Tycker även att minsta tomtstorlek 1300 kvm borde få gälla inom hela området där tomter som är 2600 kvm och större och är lämpliga för avstyckning borde få gälla. Tycker även att man kan hålla dörren öppen för grupphus med 3–4 lägenheter för ungdomar och äldre som vill bo lantligt. Det finns ytor för detta i området som skulle passa fint. Sakägare 27 140 kvm i två plan förstör karaktären i området då husen blir väldigt stora. Kan tycka att det räcker med enplanshus på140 kvm. Tycker att garage kan ökas från 40 kvm till 60 kvm. Sakägare 28 Att skolbussen ska upp till Kagghamra. Att man ser över trafiksäkerheten och gång- och cykelbanor. Att man ska få bygga dubbelgarage med förråd, 60 kvm och högre bygghöjd. Önskar bredare vägar och belysning även i området. Sakägare 29 Godkänner ej förslaget. Ingen förtätning vid ängen, ta ingen ängsmark vid En-vägen. Får tas vid Hamravägen, nya hus! OBS ingen byggyta på 140 kvm, end-ast total boyta. Kagghamras småhus ska bevaras. Inga jättehus på 8,5 m i höjd i vårt område. VA, ja, men bevaraområdets karaktär med skog och öppen ängs-mark. Väg 225 har busshållplatser, ta ny väg dit, nya hus.



32 [43] 2014:59

Sakägare 31 Nya området på åkern bör inte ha utfart mot Kaggvägen. Vattenfall Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta. Vattenfalls lokalnät (distributionsnät 0,4 – 20 kV): Eldistri-butionsnätet består av sju st transformatorstationer samt hög- och lågspän-ningsledningar, delvis som jordkabel men i stor utsträckning som luftledning. Nätet är dimensionerat för nuvarande bebyggelse och genomförande av planen medför att eldistributionsnätet behöver byggas ut. Utbyggnad kommer att om-fatta nya tillkommande nätstationer samt nya ledningar som förläggs i mark, både inom och utanför planområdet. För nya tillkommande nätstationerna kommer nya E-områden att behövas. Vattenfall ser därför ett behov av nya nät-stationer och således behöver ett antal E-områden ritas in. Detta kommer att göras i samråd med planavdelningens handläggare. Vattenfalls 20 kV luftled-ningar ser inte ut att vara inritade i plankartan. Dessa behöver skyddas med l-område inom kvartersmark, eller flyttas. Ett avstånd om 10m bör gälla mellan yttersta ledande fas och ny brännbar byggnadsdel. Vattenfalls regionnät (trans-missionsnät 70 – 130 kV): Vattenfalls 70 kV passerar strax norr om planområ-det, illustreras inte i plankartan. Marken närmast ledningen prickad. Ledningen skyddas med ledningsrätt (akt 0181-95/31.1) och erhålls med linjekoncession. Fastighetsägaren får inte i ledningens närhet ändra markanvändningen genom att ex uppföra byggnad, annan anläggning, anordna upplag, så att ledningens bibehållande enligt gällande säkerhetsföreskrifter äventyras. Vattenfall önskar därför att ett l-område ritas in inom kvartersmark. Med en bredd om minst 20m från yttersta ledande fas. Där inom får ingen byggnad uppföras. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men be-kostas av exploatören. Sakägare 32, 33 Känns tråkigt att kommunen vill exploatera området. Vi som bor här är vana vid en vacker och orörd natur. Våra tomter är generösa till storlek vilket ger handlingsfrihet och integritet. Att kunna nyttja gemensamma ytor för rekreat-ion är en ynnest vi månar om. En exploatering enligt detaljplanen skulle nega-tivt påverka oss som bor här då nämnda områden får en kraftigt påverkad ka-raktär. Från ovanstående beskrivning till ett sedvanligt radhusområde med in-sprängda villor samt ett flertal bilparkeringar. Bil är i stort sett ett måste när man bor på landsbygden. Kommunen borde kunna bättre! En exploatering bör väl börja utifrån områden som Vårsta och växa åt rätt håll, inte tvärtom. Här



33 [43] 2014:59

finns inga matbutiker, inga skolor, andra faciliteter. Det är förhållandevis långt att gå längs väg 570 till väg 225 eller 569 för att komma till buss. En buss som går en gång i timmen med flera hållplatser som bara är lite grus längs vägkan-ten. Belysning saknas helt och man väntar på bussen faktiskt ibland med livet som insats. Denna väg gäller också för ett flertal skolbarn i olika åldrar. Vin-tertid prioriteras inte alltid väg 570 när det gäller plogning vilket försvårar för bilar och gående. Det heter i förslaget att kommunen ger fastighetsägarna ser-vice i form av vatten och avlopp samt utökade byggrätter. Stämmer inte ef-tersom får betala dyrt för både vatten och avlopp då kommunen ålagt särtaxa. Ytterligare kostnader tillkommer som avgifter för serviceanmälan, nybygg-nadskarta, attiraljer för vattenmätare. Även ålagt oss att anlägga ledningar från förbindelsepunkt till fastighet vilket innebär stora kostnader att anlita lämplig entreprenör samt behövligt material. Vad vi egentligen får är ett negativt in-trång i vår boendemiljö genom ökad hit-flyttning samt ökad biltrafik. Säger be-stämt nej till i detaljplanen alla planerade delar! Sakägare 34, 35 Anser att exploateringsgraden, 36 fastigheter på området, är för omfattande samt exploateringstakten är för hög. Därför är jag emot föreslagen detaljplan för området. Föreslår en halvering av antalet fastigheter till max 15. Anser att Kagghamra området har ett värdefullt kulturmiljölanskap som bör bevaras en-ligt de nationella målen för kulturmiljö. Den föreslagna detaljplanen för strider mot de nationella kulturmiljömålen, framförallt då föreslaget innebär bebyg-gelse på åkermark samt viss förtätning som kommer att påverka nuvarande landskapsbild och naturmiljö negativt. Tycker att föreslaget borde förespråka fastigheter med fritidsbostadskaraktär men med åretruntstandard. Vill att före-slagen detaljplan ska omprövas för att behålla den värdefulla kulturmiljön i området. Motsäger mig därmed även ÖPs inriktning för omvandlingsområde. Klimatförändring ett faktum som kommer att medföra att behovet av närprodu-cerad mat och grödor ökar. Då även maten av produktiv mark. Många börjar ifrågasätta exploatering på produktiv mark, framförallt i Mälardalsområdet där jorden är mycket bördig. Förslaget föreslår exploatering på produktiv jord-bruksmark vilket jag ifrågasätter och tycker är olämpligt med tanke på ovan-nämnda faktum. Mitt förslag är att man använder samma område i detaljplanen och omvandlar till kolonilottsområde med odlingslotter. Då bevaras den värde-fulla odlingsmarken samtidigt som en god social mötespunkt skapas, utvecklar närproducerad mat etc. det skulle i så fall ligga helt i linje för uppfyllelse av hållbar utveckling, med de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och soci-alt. Vill därför att Snäckstavik 3:2 omprövas. Undrar också hur



34 [43] 2014:59

ekosystemtjänster integreras i detaljplanen? Hur uppfyller detaljplanen agenda 2030? Motsäger förslag på upphävning av strandskyddet för bostäder och vägar. Kagghamra vägförening/samfällighetsförening, Kagghamra tomtägarförening Anser att det är positivt att detaljplanens syfte är att ge förutsättningar för för-bättrad miljö och hälsa, bevara områdets karaktär genom att omvandlingen ska ske med hänsyn till landskapets karaktär, den kuperade naturmarken. Detalj-planen täcker inte den nordvästligaste delen av Kagghamra 2:1. Vad är anled-ningen? Anser att denna del ska ingå som allmän platsmark med enskilt huvud-mannaskap, natur. Anser att föreslagen genomförandetid på 5 år för kort, ge-nomförandetid bör vara 10 år. Uppfattat att kommunens avsikt är att allmän väg ner till småbåtshamnsområdet slutar på samma ställe som idag, vid nuva-rande grinden, och att föreningsverksamheten tar vid söder därom. Det framgår dock inte tydligt av kartan eller planbeskrivningen. Anser att en karta ska tas fram som tydligt visar var allmän väg slutar och kvartersmark slutar. Ingen all-män parkering ska finnas vid det enskilda småbåtshamnområdet. En allmän parkering ska finnas uppe vid parkmarken invid fotbollsplanen. I planbeskriv-ningens avsnitt om naturvärden nämns det naturvärdesobjekt som skogsstyrel-sen har avgränsat öster om väg 570 i planområdets västra del, men området syns inte på någon karta i planbeskrivningen. Anser att det ska framgå av en karta var objektet är beläget. Finns ingen karta som tydligt visar var i kvarters-marken de nya tomtförslagen ligger. Önskar en karta som visar var kvarters-marken utökas. I samband med förtätning ber vi kommunen att fortsätta begära att allmänna kommunikationer dras till tomtområdet. Olämpligt att anlägga en utfart mot Kaggvägen, nära fotbollsplan. De utfarten används redan av hela södra tomtområdet, dvs ca 100 tomter och bör inte belastas ytterligare. Före-slagna tomter på åkern kommer att skymma utsikten från väg 570 ner över den öppna marken och åkerholmarna, och därmed helt förändra det man först ser av områdets karaktär när man anländer till området. Det skulle innebära att det öppna landskapet försvinner, plötsligt upplevs som ett villaområde. Många av de boende har flyttat hit för att man önskar bo på landsbygden inte i ett villa-område. Nuvarande tomter ligger inbäddade i skogsmarken. När man passerar ser inte att ett stort småhusområde med ca 200 tomter ligger här. Anser därför att nya tomter placeras i samma typ av mark, det vill säga i skogsmarken längre österut, närmare "Hamra vägen", alternativt ett nytt tomtområde längre söderut, närmare Kagghamra säteri/Tegelvreten/väg 225. Anser att det inte är långsiktigt hållbart att bygga bostäder på åkermark. Åkerholmarna generellt bi-otopskyddet. På detaljplaneförslagets kartblad 2 är de inte utmärkta som



35 [43] 2014:59

naturmark utan kvartersmark. De ingår inte i naturinventeringen. Anser att det är viktigt att åkerholmarna bevaras och att utsikten ner över dem från väg 570 bevaras. De har både naturvärden, högt upplevelsevärde, de bidrar till kultur-landskapets estetiska landskapsbild. De flesta boende i området och passerande kommer via väg 570. Att medge nybyggnad i anslutning till nuvarande tomt-område skulle innebära att närliggande skogsmark minskar och skulle slitas mer, det skulle medföra större behov att ta bil för att hitta "orörd" natur och tystnad. Trafik och buller kommer att öka med runt 50-60 nya bostäder i områ-det (inkl detaljplan Grindstugan), dvs en ökning av boende med minst ca 30 %. Bostäder på åkermarken kan medföra ökad risk för vattenförorening av Snäck-viken och Kaggfjärden via bäcken som går längs med Skördevägen. Ovanstå-ende punkter stämmer dåligt med detaljplaneprogrammets syfte att ge förut-sättningar för en förbättrad miljö och hälsa i områdena Kagghamra, Sibble och Eldtomta. Slutligen anhåller vi om förlängd tid för yttrande till 28/1, så att vi kan gå ut med en förfrågan om vad medlemmarna tycker, därför att många an-ser det svårt att skriva själva även om de har synpunkter på detaljplanen. Under tiden för jul och nyårshelgerna har det inte funnits möjlighet till detta. Sakägare 36 Detaljplanekarta otydlig ser inte vart nya tomter är föreslagna. Tiden för ge-nomförandet är för kort. Byggytan är för stor. Max 100 kvm är bättre. Att för-störa och bygga på jordbruksmark förstör vår karaktär i området. Viktigt att bi-behålla området med den lantliga miljö vi har. Absolut ingen utfart till Kagg-vägen. Sakägare 37 Genomförandetiden för kort, bör vara minst 10 år. Otydlig karta, ser inte vilka tomter som är nya. Byggyta för stor, max 110 kvm. Allmänna intresset större att inte förstöra och förändra öppna landskapet. Gäller åkermarken. Absolut ingen utfart till Kaggvägen. Viktigt att behålla områdets karaktär. Sakägare 38 Området borde kunna rymma fler hushåll med plats för effektiv bebyggelse. Tex parhus samt mindre tomter. Sakägare 39 Busslinje önskvärd utefter väg 570. Det är inte logiskt att vi som har stora tom-ter och får betala en betydligt högre VA-avgift har samma storlek på



36 [43] 2014:59

byggrätten. Borde rimligtvis ha större byggrätter än de med mindre tomter och en avsevärt lägre VA-avgift. Sakägare 40 Nya området på ängen: vägen ska ansluta till väg 570 vid korsning mot Nybo-davägen. Alt nära väg 570 på Enrotsvägen. Vändplan finns på många vägar i området. Inget hindrar att det finns en vändplan på det nya området. Det före-slås att kraftlinan efter sjöboden ska grävas ner. Samma sak borde gälla den andra kraftlinan efter Lärkvägen. Den påverkar boende lika mycket. Dessutom går det att göra flera tomter där om linan är nedgrävd. Boende 43 Vi har önskemål om att stycka tomt i delar då den befintliga är 2800 kvm. Om möjligt önskar vi även få tillhörande byggnadslov. Sakägare 44 Önskar ingen förtätning i området. Trafikverket bör förbättra väg 570. Sakägare 45 Byggrätten bör vara större. Samma som Sibble. Garagebyggnad bör kunna vara 80–100 kvm. Förtätning av åkermarken mellan Enrotsvägen och Kaggvä-genär olämplig. SRV återvinning Detaljplanen föreslår fortsatt hämtning av avfall vid fastighetsgräns mot väg vilket SRV kan hantera. Med ökad frekvens är et samtidigt viktigt att gatunätet anpassas för denna trafik. SRV ser positivt på möjligheten att få delta i den fortsatta planeringsprocessen. Sakägare 46 Min åsikt är att jag helst av allt inte skulle vilja att åkern bebyggs. Om det ändå sker så ser jag helst att bebyggelsen görs i den bakre delen av åkern för att så lite som möjligt ändra utseendet på Kagghamra som område. Gällande förtät-ning av tomtområdet ser jag som positivt till detta då inkomsterna från dessa skulle kunna användas till ex asfaltera samtliga vägar eller något annat som är till gagn för hela området. Självklart ska dessa tomtstorlekar vara inom samma spann som områdets tomter i övrigt. Däremot så är jag inte av åsikten att detta skall genomföras inom närtid eftersom det kommer att bli ett naturligt generat-ionsskifte inom området då det är ganska mycket "gamlingar" idag som varken



37 [43] 2014:59

har lust eller möjlighet att ansluta sig till det kommunala VA. Anser även att vi i Kagghamra tomtområde som ägare av vägarna skall ha möjlighet att be-stämma vart och hur vi vill att anslutning till dessa skall vara, ett alternativ skulle kunna vara att det finns en vägbom för att kunna öppnas om området be-höver utrymmas eller liknande. Jag förespråkar en utfart mot Enrotsvägen ef-tersom alternativet att de har en alldeles egen utfart i mitten inte finns. Vidare tycker jag att det är felaktigt med byggstorleken. I och med det nya förslaget så får man nästan bygga tre gånger så stort hus som tidigare, vilket man kan tycka är anmärkningsvärt stor skillnad. Men att man är begränsad på hur mycket som får bebyggas på marken är helt fel! Befolkningen lever som regel längre nu än tidigare och samtidigt är det svårt att flytta in till seniorboenden som är anpas-sade till eventuellt kommande behov. Ska inte dessa människor ha möjlighet att kunna bo kvar i sina hus eftersom de måste vara i flera våningar om man vill bo stort? Eller är det så att kommunen gärna bistår med att handikappan-passa bostäderna med trapphissar? Visst tycker jag att man ska försöka bevara områdets karaktär men det gör man inte genom jättekåkar varken på höjden el-ler bredden i så fall. Ett av problemen inom området är att man är bilberoende p.g.a. bristen kommunala kommunikationer. Visserligen finns bussförbindelser på båda sidorna av länsvägen 570 men att gå/cykla utmed denna är en obehag-lig upplevelse. Dels är vägen relativt smal och slingrig samt att fordonen håller en hastighet på minst 70 km/tim. Väg 570 skulle således även behöva rustas upp, eller i alla fall breddas. Önskemål finns även att någon slags bussförbin-delse ordnas, inte minst i form av skolbuss. Södertörns fjärrvärme Har ingen erinran. Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till ett framtida fjärrvärmenät. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Läns-styrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planpro-cessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas. Miljökvalitetsnormer: Länsstyrelsen kan inte göra bedömning av hur planför-slaget kommer att påverka möjligheten att följa MKN på nuvarande underlag. Till nästa skede behöver kommunen redogöra för hur anslutning till kommu-nalt VA och rening av dagvatten kan komma att påverka recipienter och



38 [43] 2014:59

påverkan på MKN vatten samt hur dagvattensituationen påverkas av ny ut-formning av vägar och diken. Strandskydd: I en detaljplan får kommunen upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses i planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Kommunen fö-reslår att strandskyddet upphävs inom privata bostadsfastigheter, allmän plats-mark, och delar av vattenområdet samt byggnader avsedda för föreningsverk-samhet, vilket regleras med den administrativa bestämmelsen a1 på plankartan. Inom natur- och parkmark föreslås strandskyddet ligga kvar. Kommunen anger 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken som särskilt skäl för samtliga områden där strandskyddet avses att upphävas. Kvartersmark: Länsstyrelsen delar kommu-nens bedömning att särskilda skäl för upphävande av strandskydd inom kvar-tersmark för befintliga bostadsfastigheter föreligger och att upphävandet är för-enligt med strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser dock att kommunen be-höver tydliggöra på plankartan vart strandskyddet upphävs. Den administrativa bestämmelsen a1 kan tolkas som att strandskyddet avses att upphävas inom bo-stadsfastigheter väster om Bergfalksvägen samt Trappvägen, vilket inte stäm-mer då strandskyddet endast berör en del av fastigheterna. Kommunen behöver därför tydliggöra den administrativa bestämmelsen på plankartan och förtyd-liga vad linjen på plankartan redovisar. Vattenområde och föreningsbryggor: Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom vattenområdet markerat med W1 (Bryggor för föreningsverksamhet) på plankartan. Länsstyrelsen ställer sig frågande till vattenområdets omfattning som är markerat med W1 på plankartan, då Länsstyrelsen anser att strandskyddet upphävs för en större del av vattenområdet än vad som är nödvändigt för de redovisade bryggorna. Kommunen behöver även redovisa om de befintliga bryggorna är lagligt upp-förda samt när de uppfördes, vilket inte framgår i planhandlingarna. Länssty-relsen anser att särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken inte är tillämpbart inom hela vattenområdet som är markerat med W1, utan endast för de befintliga bryggorna förutsatt att dessa är lagligt uppförda. Länsstyrelsen vill informera kommunen om att det på nuvarande underlag inte finns några särskilda skäl för upphävande av öppet vattenområde, och därför behöver kom-munen minska omfattningen av bestämmelsen W1 så att denna bestämmelse endast omfattar de befintliga bryggorna. Om bryggorna avses för gemensamt nyttjande och behovet inte kan tillgodoses utanför området kan särskilt skäl en-ligt 7 kap. 18 c § punkt 3 miljöbalken vara tillämpligt. Kommunen behöver även beskriva bottenförhållanden i vatten, djup, samt växtlighet till gransk-ningsskedet. Viken är grund vilket innebär att den värms tidigt på våren, och dess botten består av fint sediment vilket brukar vara en bra förutsättning för



39 [43] 2014:59

växtlighet som utgör bra fiskyngelområden, och det förekommer därför höga naturvärden. Kommunen behöver därför även ta detta i beaktandet i utbred-ningen av upphävandet av strandskyddet, för att undvika allt för stor påverkan på viken. Byggnad för föreningsverksamhet: I planhandlingarna framgår det inte på vilket sätt området på plankartan som är avsedd för byggnader för före-ningsverksamhet (N1) redan är i anspråkstaget. Det framgår inte i planhand-lingarna om det finns befintliga byggnader i området idag och om de i så fall är lagligt uppförda. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning, på nuva-rande underlag, att särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c § punkt 1 miljöbalken är till-lämpbart för detta område. Kommunen kan utreda vidare vilka andra skäl en-ligt miljöbalkens 7 kap. 18 c § än punkt 1 som kan vara tillämpbart för detta område. Hälsa och säkerhet: Geoteknik: en översiktlig geoteknisk utredning har utförts. Enligt utredningen förekommer det risk för markstabilitet söder om Skördevä-gen. I utredningen framgår också att ett delområde behöver undersökas vidare, vilket avser område öster om Kaggvägen (område 10 enligt den geotekniska utredningen). Kommunen planerar för ny bostadsbebyggelse inom detta om-råde, men det saknas utförlig geoteknisk utredning i samrådsförslaget. Länssty-relsen kan inte på nuvarande underlag bedöma om det förekommer risk för ras och skred i planområdet då det saknas vidare utredningar. I detaljplanen ska det vara klarlagt om markanvändningen är lämplig utifrån geotekniska aspekter och eventuella restriktioner ska skrivas in som planbestämmelse. Kommunen behöver tydligt motivera om de bedömer att marken är lämplig för planerad bebyggelse. Länsstyrelsen anser att kommunen inte i tillräcklig stor utsträckning säkerställt att ras och skred inte kan förekomma i planområdet, och kommunen behöver därför komplettera och säkerställa detta till nästa skede. Kommunen behöver även beskriva förutsättningarna för ras och skred inom befintligt bostadsbestånd då det framgår i planhandlingarna att byggrätter avses att öka vilket kan påverka de geotekniska förhållandena avseende ras och skred. Översvämningsrisk I dagvattenutredningen framgår det att det inte förekommer någon risk för översvämning med hänvisning till planområdets kuperade ka-raktär. Länsstyrelsen bedömer att kommunen behöver studera marköversväm-ningar vid kraftig nederbörd och förtydliga omhändertagandet av 100 års regn med klimatfaktor, redovisa vart vattnet tar vägen och ansamlas vid 100 års regn och om nödvändigt ge förslag på riskreducerande åtgärder så som höjd-sättning i plankartan. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det i dagvattenutredningen saknas ett område öster om Kaggevägen som avses att



40 [43] 2014:59

bebyggas med ny bebyggelse enligt plankartan. Till nästa skede behöver kom-munen utreda eventuella översvämningsrisker även i detta område. Kommunen behöver redogöra för eventuella översvämningsrisker i planbeskrivningen, vil-ket saknas i nuvarande underlag. Länsstyrelsen kan inte på nuvarande underlag utgöra om det förekommer risk för översvämning inom planområdet. Buller Enligt behovsbedömningen framgår det att en bullerutredning bör utfö-ras för att säkerställa att bullerriktvärdena klaras för planerade bostäder längs väg 570. Kommunen skriver i planhandlingarna att planområdet klarar riktvär-dena för trafikbuller enligt kommunens egna bullerberäkningar från år 2015. Eftersom planområdets karaktär och användning kommer att förändras anser Länsstyrelsen att kommunen behöver ta fram en bullerutredning till nästa skede för att säkerställa att trafikbullerriktvärden klaras för planerade bostäder längs väg 570. Utredningen ska utgå utifrån prognostiserad trafik för år 2040, enlig Trafikverkets synpunkter. Rådgivande synpunkter Utöver synpunkter på de statliga ingripandegrunderna ska länsstyrelsen särskilt ge råd om tillämpningen kring 2 kap. PBL. Biotop-skydd I Stockholms län finns generellt sett förhållandevis få öppna diken som omfattas av det generella biotopskyddet. Eftersom omgivande jordbruksmark avses att bebyggas kommer biotopskyddet för diket att upphöra. Kommunen behöver därför söka dispens från biotopskyddsbestämmelserna för ändrad mar-kanvändning. Samma sak gäller om markanvändningen närmast norr om den mindre åkerholmen på Kagghamra S:1 ändras från jordbruksmark till kvarters-mark. Detaljplanen berör alléer som kan omfattas av de generella biotop-skyddsbestämmelserna. Artskydd Enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att störa vilda fåglar under häckningstid, samt att skada eller förstöra fåglarnas häck-ningsplatser. Avverkning av träd där fåglar häckar får därför inte ske under pe-rioden 1 mars - 31 juli. Skydd av träd Under genomförandetiden bör träd som avses att sparas skyddas i enlighet med ”Standard för skyddande av träd vid byggnation” av Östberg och Stål. Övriga frågor av betydelse för planens genomförbarhet Planbestämmelser: plankartor saknar förklaring för planbestämmelserna på plankartorna. I planbe-skrivningen under rubriken Bebyggelseförslag nämns att stödmurar inte får överstiga 0,8 meter och ska utföras i natursten för att passa in i naturmiljön. Det finns dock ingen planbestämmelse på plankartan som reglerar detta, och



41 [43] 2014:59

om möjligt bör kommunen därför skriva in detta som en planbestämmelse för att kunna reglera utformning av murar. Anser att kommunen behöver se över bestämmelserna p3 och f1 då de i dagsläget är tolkningsbara och inte uppfyller tydlighetskravet enligt 4 kap. 32 § PBL. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljpla-nens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan.



42 [43] 2014:59

Nummer Avsändare Datum Ingen erinran

S1 Södertörns brandförsvarsförbund 2018-12-13 S2 Svenska kraftnät 2018-12-18 x S3 Sakägare 1 2018-12-19

S4 Sakägare 2 2019-01-01 S5 Sakägare 3 2019-02-02 S6 Sakägare 4 2019-01-02

S7 Trafikverket 2019-01-02 S8 Sakägare 5 2018-12-27 S9 Skanova 2019-01-03 S10 Sakägare 6 2019-01-03 S11 Socialförvaltningen, Botkyrka kommun 2019-01-04 x S12 Sakägare 7 2019-01-04 S13 Sakägare 8 2019-01-04 S14 Sakägare 9 2019-01-04 S15 Sakägare 10 2019-01-04 S16 Sakägare 11 2019-01-06 S17 Sakägare 12 2019-01-06 S18 Sakägare 13 2019-01-06 S19 Sakägare 14 2019-01-06 S20 Sakägare 15 2019-01-07 S21 Sakägare 16 2019-01-07 S22 Sakägare 17 2019-01-03 S23 Sakägare 18 2019-01-07 S24 Sakägare 19 2019-01-07 S25 Sakägare 20 2019-01-07 S26 Sakägare 21 2019-01-07 S27 Lantmäteriet 2019-01-07 S28 Trafikförvaltningen 2019-01-07 S29 Sakägare 22 2019-01-07 S30 Sakägare 23 2019-01-08 S31 Sakägare 24 2019-01-08 S32 Sakägare 25 2019-01-08



43 [43] 2014:59

Nummer Avsändare Datum Ingen erinran

S33 Sakägare 26 2019-01-08 S34 Sakägare 27 2019-01-04 S35 Sakägare 28 2019-01-07 S36 Sakägare 29 2019-01-08 S37 Sakägare 30 2019-01-08 x S38 Sakägare 31 2019-01-08 S39 Vattenfall 2019-01-09 S40 Sakägare 32 2019-01-03 S41 Sakägare 33 2019-01-03 S42 Sakägare 34 2019-01-03 S43 Sakägare 35 2019-01-03 S44 Kagghamra vägförening/samfällighetsförening 2019-01-07 S45 Sakägare 36 2019-01-04 S46 Kagghamra tomtägarförening 2019-01-04 S47 Sakägare 37 2019-01-04 S48 Sakägare 38 2018-12-21 S49 Sakägare 39 2018-12-21 S50 Sakägare 40 2018-12-27 S51 Sakägare 41 2018-12-28 x S52 Sakägare 42 2018-12-27 x S53 Sakägare 43 2018-12-19 S54 Sakägare 44 2019-01-07 S55 Sakägare 45 2019-01-07 S56 SRV återvinning 2019-01-07 S57 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019-01-15 x S58 Sakägare 46 2019-01-14 S59 Södertörns fjärrvärme 2019-01-09 S60 Näringslivscenter 2018-12-20 x S61 Sakägare 47 2019-01-06 S62 Länsstyrelsen 2019-01-30

Documents

Samrådsredogörelse för detaljplan för Kagghamra 2:1 och Snäckstavik 3… · 2020. 4. 22. · Samrådsredogörelse för detaljplan för Kagghamra 2:1 och Snäckstavik 3:2 mfl