samt jämförelser 2006-2010 ARBETSMATERIAL...D:o i % -8,0% -4,6% -2,9% -0,3% -0,4% Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN 2010-2011

samt jämförelser 2006-2010

RAPPORT FRÅN NÄTVERKET 3KVHKalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad

ARBETSMATERIAL

Program och deras förkortningar

BF Barn- och fritidsprogrammet LP Livsmedelsprogrammet

BP Byggprogrammet MP Medieprogrammet

EC Elprogrammet SMMP Specialutformat program inom MP

SMEC Specialutformat program inom EC NP Naturbruksprogrammet

EN Energiprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet

ES Estetiska programmet SMNV-I Specialutformat program inom NV inriktning Idrott

FP Fordonsprogrammet OP Omvårdnadsprogrammet

HP Handels- och administrationsprogrammet SMOP Specialutformat program inom OP

SM Specialutformat program

HR Hotell- och restaurangprogrammet SMIL Specialutformat program, Idrottsledare

HV Hantverksprogrammet SMTM Specialutformat program, TIME

HVDM HV inriktning Design och Möbler SMSP-I Specialutformat program inom SP inriktning Idrott

HVFL HV inriktning Florist SMSP-L Specialutformat program inom SP inriktning Lagi-drott

HVFR HV inriktning Frisör SMSP-M Specialutformat program inom SP inriktning Media

HVK HV inriktning Konditori SP Samhällsvetenskapsprogrammet

IB International Baccalaureate TE Teknikprogrammet

IP Industriprogrammet SMTE Specialutformat program inom TE

KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE GYMNASIESKOLAN 2010-2011

3

Innehållsförteckning

Inledning 4 Demografi 5 Gymnasieskolans organisation 5

Gymnasieskolans innehåll och omfattning 8 Bakgrundsvariabler 8 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning 9

Den egna gymnasieskolans kostnader 2005-2009 12

Kvalitetsmått 22 Objektiva kvalitetsmått 22 Subjektiva kvalitetsmått 32 Analys och slutsatser 40


4

3KVH är ett jämförande nätverk som består av kommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Samtliga kommuner räknas in i kommungruppen större städer. Kom-mungruppsindelningen är gjord efter vissa strukturelle egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier inom flera olika verksamhetsområden.

Jämförelseprojektet på gymnasieskolans område startade 2004 på initiativ från kommunled-ningarna i de ingående kommunerna. Projektet har hitintills resulterat i fem rapporter, den se-naste kom 2010 och avsåg åren 2009/2010. Föreliggande rapport är alltså den sjätte i ordningen som behandlar gymnasieskolan ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Totalt finns dock upp-gifter för sju år.

Enligt beslut av förvaltningscheferna i de ingående kommunerna samt förbundschefen vidKalmarsunds Gymnasieförbund ska en gemensam rapport tas fram vartannat år. Dock är det också bestämt att de ekonomiska nyckeltalen skall tas fram varje år och attitydundersökningen skall genomföras varje år. Halmstads kommun ansvarar för att skriva rapporten 2011.

Rapporten omfattar kostnads-, volym- och objektiva kvalitetsnyckeltal för åren 2006-2010 samt subjektiva kvalitetsnyckeltal, vilket innebär en undersökning av åk 2-elevernas syn på verksamhetens kvalitet, för åren 2007-2011.

Kalmarsunds Gymnasieförbund samt alla kommunerna har beretts möjlighet att förklara för-ändringar samt analysera resultaten.

Inledning


5

Alla jämförelser görs ur ett kommunperspektiv. Analyser och förbättringsåtgärder sker på de enskilda skolorna och programmen utifrån mer fördjupade nyckeltal. Resultatet av förbättrings-arbetet redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar.

Första året togs följande syfte med arbetet fram

3KVH-jämförelsens syfte är att:Ge kommunstyrelsen och de berörda nämnderna ett underlag för diskussion om verksam-• hetens kostnader, volym och resultat.Använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra.• Ta fram ett underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet.• Säkerställa siffror på ett annat sätt än i Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Vad • kostar verksamheten i din kommun”.Skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och • bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader och resultat.På nämnds- och verksamhetsnivån ska det vara möjligt att söka förklaringar till bakom-• liggande faktorer till skillnaderna - såväl framgångsfaktorer som eventuella hinder för en positiv utveckling

DemografiAv nedanstående tabell framgår de i 3KVH ingående huvudmännens demografi.

Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad

Antal invånare 94 475 64 032 79 543 83 005 91 800

Förändring sedan 2006 +1,6 % +3,5 % +3,9 % +5,8 % +3,2 %

Andel gymnasieelever 4,1 % 3,9 % 4,2 % 4,0 % 4,1 %

De demografiska uppgifterna gäller den 31/12 2010.

Gymnasieskolans organisationKalmarsunds Gymnasieförbund

Kalmarsunds Gymnasieförbund bildades 1995 och är ett kommunalförbund mellan fyra kom-muner i sydöstra Småland och Öland. Kommunerna som ingår i förbundet är Kalmar, Mörby-långa, Borgholm och Torsås.

Förbundets politiska ledning består av elva förtroendevalda med ersättare från de fyra ägarkom-munerna. Inom politikergruppen utses en ordförande och vice ordförande för de fyra mandat-åren. Förbundsstyrelsen och arbetsutskottet sammanträder en gång i månaden. Därutöver arbe-tar presidiet. Hur förbundet skall arbeta finns reglerat i förbundsordningen. Verkställande chef är förbundschefen.

Förbundets uppgift är att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenut-bildning åt medlemskommunerna.


6

KarlskronaUtbildningsnämnden i Karlskrona har det samlade ansvaret för gymnasieskolan, gymnaiesär-skolan, kommunal vuxenutbildning, särvux, Sfi samt Uppdragsutbildingen.

AV-centralen vars verksamhet omfattar hela Blekinge tillhör också Utbildningsnämndens an-svar.

Kristianstad

Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun tillhör Barn- och utbildningsnämnden med en cen-tral förvaltning för barnomsorg, grundskole- och gymnasieverksamhet samt vuxenutbildning, uppdragsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning.

Växjö

Utbildningsfrågorna i Växjö delas mellan skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för Arbete och välfärd (A&V) och gymnasienämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymna-siesärskolan, Komvux Växjö, uppdragsutbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen samt, sedan halvårsskiftet 2009, även de nya yrkeshögskoleutbildningarna. Allt ansvar för dimensio-nering och budget för kommunal vuxenutbildning ligger sedan 2004 på A&V. Gymnasienämn-den är utförare av de utbildningsuppdrag som A&V beställer från Komvux Växjö.

Halmstad

Utbildningsfrågorna i Halmstads kommun är delade mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för för-skola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildnings- och ar-betsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, uppdragsutbildningen, kvalificerad yrkesutbildning och SFI. Utbildnings- och arbetsmarknads-nämnden är ny sedan 2011 och innefattar utöver utbildning de verksamheter som tidigare låg under arbetslivsnämndens verksamhetsområde, försörjningsstöd, dagligverksamhet för funk-tionshindrade och arbetsmarknadsinsatser.


7

Antal gymnasieskolor i respektive kommun

Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad

Kommunal 7 4 5 3 4

Fristående 6 5 6 8 5

Antal fristående gymnasieskolor

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


2006 2007 2008 2009 2010

I jämförelse med 2009 så har Kristianstad en kommunala gymnasieskola färre, då man minskat från sex till fem skolor. Sett till antalet fristående gymnasieskolor har Växjö minskat med två skolor och Kristianstad har fått två nya skola. I Växjö så beror minskningen på att en fristå-ende skola inte startat på grund av för få sökande och en annan blev uppköpt av Växjö Fria gymnasium och utbildningarna fördes över till denna skola. I Växjö har antalet ansökningar att få starta ny skola varit högt inför läsåren 2011/12 samt 2012/13, inför läsåret 2011/12 fick inga nya skolor tillstånd av Skolinspektionen att etablera sig. Växjö är den kommun som, trots minskningen 2010, har flest fristående gymnasiskolor, 8 stycken, andelen elever som läser vid fristående gymnasieskola i kommunen har till 2010 ökat till 33,5 %. Samtliga huvudmän har en ökande andel elever i fristående gymnasieskolor.


8

Gymnasieskolans innehåll och omfattningBakgrundsvariablerAntalet elever folkbokförda i kommunen

Samtliga kommuner har haft en elevökning sett över en femårsperiod, ökningarna ligger på upp till 10 %. Skillnaderna mellan 2009 och 2010 är tydliga och antalet elever folkbokförda i kom-munen minskar hos samtliga huvudmän. Under kommande år kommer årskullarna som utgör elevunderlaget för gymnasieskolan att minska för att nå sitt minimum omkring år 2014-2015.


HT 2010 3 859 2 481 3 354 3 279 3 794

HT 2009 4 169 2 596 3 451 3 289 3 808

Förändring -310 -115 -97 -10 -14

D:o i % -8,0% -4,6% -2,9% -0,3% -0,4%

Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän


2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010

Egna kommunen

79,4% 72,9% 85,4% 76,3% 86,7% 74,0% 75,3% 62,7% 82,2% 73,9%

Annan kommun

7,0% 6,6% 5,1% 5,8% 3,9% 9,2% 4,3% 3,7% 3,4% 3,3%

Fristående 13,6% 20,5% 9,5% 17,9% 9,4% 16,8% 20,4% 33,5% 14,3% 22,9%

Under den senaste femårsperioden har andelen elever i kommunens egna gymnasieskolor mins-


9

kat. Ökningen av andelen elever i gymnasieskolor som drivs av en fristående huvudman hänger också ihop med den ökning av antalet fristående skolor i kommunerna under samma period. På riksnivå ligger andelen elever i fristående skolor på 23,8 % och för kommungruppen större städer är andelen 22,7 %. Halmstad och Växjö har en andel som är högre än genomsnittet för kommungruppen. I jämförelse med 2009 så är det Kristianstad som ökar mest sett till andel elever hos fristående huvudman, en ökning som beror till stor del på att två nya fristående gym-nasieskolor påbörjat verksamhet under året.

Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattningAndel elever på de kommunala skolorna fördelade på olika typer av program


2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010 2006 2010

NV, SP, TE och IB

32,4% 32,6% 28,1% 25,9% 32,6% 30,0% 27,0% 30,1% 35,9% 40,4%

Specialutfor-mat program

7,6% 9,3% 15,3% 23,1% 6,8% 10,3% 22,1% 16,2% 12,0% 10,2%

Övr nationel-la program

56,5% 53,0% 50,8% 43,8% 53,7% 52,4% 45,7% 48,3% 46,1% 43,3%

Individuella program

3,6% 5,1% 5,8% 7,2% 6,8% 7,3% 5,2% 5,4% 5,9% 6,1%

I förhållande till år 2006 har Växjö och Halmstad ökat sina andelar elever på de teoretiska programmen IB, NV, SP och TE. Halmstad är också den kommun som har den högsta andelen elever på dessa program.

Högst andel elever på det individuella programmet har Kristianstad kommun, den största ök-ningen sedan 2006 har Kalmarsund. Viss del av skillnader när det gäller andelen elever på det individuella programmet kan förklaras av hur elever som läser PRIV räknas, i vissa fall kan eleverna räknas till det nationella programmet och i andra fall till det individuella program-met.


10

Andel elever på de kommunala skolorna fördelade efter hemkommun 2010


Från egna kommunen 82,3 86,0 77,0 67,0 83,0

Från annan kommun 17,7 14,0 23,0 33,0 17,0

Dessa siffror har varit ganska oförändrade sedan undersökningen startade. De kommuner som tar emot högsta andel elever från annan kommun i sina kommunala gymnasieskolor är fortfa-rande Växjö och Kristianstad.

Antal elever i den kommunala gymnasieskolanPrecis som andelen folkbokförda elever minskar hos samtliga huvudmän så minskar även an-talet elever i den kommunala gymnasieskolan. För Kristianstad saknas uppgifter för 2010, hos övriga huvudmän minskar antalet elever. Minskningen i Kalmarsund bör till viss del kunna för-klaras av att naturbruksprogrammet inte längre ingår i organisationen, 2009 fanns 168 elever på naturbruksprogrammet. Minskningen i övrigt beror på minskande elevkullar och friskolornas ökade andel.

2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2009-2010

Kalmarsund 3 696,5 3 843,0 3 917,0 3 836,5 3 492,0 -344,5

Karlskrona 2 358,0 2 418,5 2 438,0 2 395,0 2 249,0 -146,0

Kristianstad 3 758,0 3 868,0 3 866,5 3 769,5 i.u.

Växjö 3 307,5 3 278,0 3 267,5 3 298,0 3 232,5 -65,5

Halmstad 3 450,5 3 448,5 3 448,5 3 371,5 3 349,0 -22,5


11

Fördelning av eleverna mellan olika program 2010 i den kommunala gymnasie-

skolan (snitt vår- och hösttermin)

Program Kalmarsund Karlskrona Växjö Halmstad

Antal % Antal % Antal % Antal %

BF 137,5 3,9 161,5 7,2 23,5 0,7 97,5 2,9

BP 278,5 8,0 207,5 9,2 186,5 5,8 203,0 6,1

EC 154,0 4,4 77,0 3,4 170,5 5,3 160,5 4,8

EN 29,5 0,8 85,0 3,8 77,5 2,4 74,0 2,2

ES 278,0 8,0 136,0 6,0 279,0 8,6 200,0 6,0

FP 94,5 2,7 87,0 3,9 121,5 3,8 172,5 5,2

HP 92,0 2,6 49,5 2,2 109,0 3,4 69,5 2,1

HR 249,5 7,1 73,0 3,2 139,0 4,3 141,5 4,2

HV 183,0 5,2 168,5 7,5 126,5 3,9 0,0 0,0

IB 0,0 0,0 49,0 2,2 102,5 3,2 53,0 1,6

IP 9,0 0,3 0,0 0,0 34,5 1,1 64,0 1,9

IV 193,0 5,5 153,5 6,8 219,0 6,8 183,5 5,5

LP 62,5 1,8 0,0 0,0 48,0 1,5 0,0 0,0

MP 181,5 5,2 116,5 5,2 163,5 5,1 221,5 6,6

NP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

NV 369,5 10,6 235,5 10,5 406,5 12,6 412,0 12,3

OP 108,5 3,1 65,0 2,9 183,0 5,7 173,0 5,2

SM 53,0 1,5 137,5 6,1 37,5 1,2 0,0 0,0

SP 793,0 22,7 372,0 16,5 656,5 20,3 945,5 28,2

TE 225,5 6,5 75,0 3,3 148,5 4,6 178,0 5,3

Summa 3 492,0 2 249,0 3 232,5 3 349,0

Summa 2009 3 836,5 2 395,0 3 298,0 3 371,5

Förändring -344,5 -9,0% 146,0 -6,1% 65,5 -2,0% 22,5 -0,7%

Det största programmet hos samtliga huvudmännen är samhällsvetenskapsprogrammet, där Halmstad har den högsta andelen med 28,2 %. En av skillnaderna som finns i jämförelse med 2009 är att naturbruksprogrammet, med 168 studerande 2009, inte längre finns i organisationen utan har gått över till fristående huvudman.


12

Den egna gymnasieskolans kostnader 2006-2010

I denna rapport redovisas kostnader för gymnasieskolan för de fem huvudmännen uppdelat på ett antal olika kostnadsområden. Det ger en intressant helhetsbild, vilken bör kompletteras med studier av de enskilda programmens kostnader i respektive kommun. I samtliga fall är det kostnader från respektive års bokslut som redovisas. För att möjliggöra en jämförelse över tiden redovisas kostnaderna för åren 2006-2010.

När man jämför totalkostnaden per elev mellan de olika kommunerna bör man ha i åtanke att denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Programutbudet i respektive kommun och elevernas fördelning mellan olika typer av program har en mycket stor betydelse för kommunens snittkostnad. När man jämför måste man också ha i åtanke att programutbudet förändras över tiden. Jämförelsen baseras på de program som respektive kommun anordnar. De olika kommunernas programutbud framgår under avsnittet ”Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning”.

Elevantalet på ett program har stor betydelse för snittkostnaden per elev. Ett högre elevantal ger vanligtvis en lägre snittkostnad. Kopplingen mellan elevantal och snittkostnad är även beroende av fyllnadsgraden på respektive program och klass. I takt med utbyggnaden av fristående gymnasieskolor krävs anpassning av de kommunala skolornas programutbud. Program under avveckling eller uppbyggnad är vanligtvis dyrare än sådana som har funnits en tid.

Elevernas rörelser mellan programmen och mellan olika skolor påverkar också. Eleverna kan röra sig fritt mellan den egna verksamheten och extern verksamhet (fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor).


13

För samtliga huvudmän gäller att antalet elever i gymnasieskolan hittills har ökat, mer eller mindre, under hela undersökningsperioden. Under 2009 mattas ökningen av och antalet elever i den egna gymnasieskolan har endast ökat i Växjö. För samtliga kommuner gäller att antalet elever som studerar hos annan huvudman än hemkommunen har ökat kraftigt under perioden 2006-2009. 2010 uppvisar huvudmännen en minskning i elevunderlaget i olika utsträckning.

Trots olikheterna i kommunernas programutbud ger jämförelsen en intressant bild, då den visar kostnaden per elev för den egna verksamheten. I samtliga fall har de definitioner som gäller vid SCB:s insamling av kommunernas kostnader för respektive verksamhet använts. I början av projektet lades stor vikt vid att få fram en gemensam tolkning av dessa definitioner, för att få jämförbara kostnader.

Kostnad / elev i kronor

70 000

75 000

80 000

85 000

90 000

95 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 81 087 84 435 87 370 89 084 90 044 8 957

Karlskrona 73 501 75 606 77 786 80 875 83 785 10 284

Kristianstad 80 669 77 592 80 233 81 055 84 893 4 224

Växjö 77 609 80 064 80 990 83 225 85 324 7 715

Halmstad 76 130 84 962 86 076 90 880 91 496 15 366

Diagrammet visar totalkostnaden per elev för den egna kommunala gymnasieverksamheten.


14

Spridningen mellan de olika kommunernas totalkostnader ökade från cirka 7 586 kr/elev år 2006 till cirka 7 711 kr/elev år 2010. Samtliga kommuner har haft en kostnadsökning under perioden. Kostnadsökningen varit störst i Halmstad och lägst i Kristianstad. Lägst kostnad för år 2010 har Karlskrona kommun och högst har Halmstads kommun.

När man jämför kostnadsbilden måste man, som tidigare nämnts, ha programstrukturen i åtan-ke.

Huvudmän med hög andel yrkesförberedande program borde logiskt sett ha högre snittkostna-der än andra kommuner, eftersom dessa program i många fall har högre lärartäthet och högre materialkostnader. Högst andel sådana program har Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kris-tianstads kommun.

Kostnad / elev egen produktion - köpt utbildning 2010

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000


Egen verksamhet Köpt utbildning

Ovanstående diagram visar kostnaden per elev för egen produktion i jämförelse med vad motsvarande kostnad är för köpt utbildning, från annan kommun eller fristående gymnasieskola. Generellt gäller att kostnaden är lägre för egen produktion än köpt utbildning. Det beror främst på att den köpta utbildningen oftast är sådan som den egna kommunen inte erbjuder och som är mera specialiserad än de vanligast förekommande utbildningarna.


15

Kostnad / elev exkl lokaler i kronor

50 000

55 000

60 000

65 000

70 000

75 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 61 612 64 506 67 550 68 349 69 479 7 867

Karlskrona 56 231 58 003 59 674 61 760 64 066 7 835

Kristianstad 66 207 62 302 63 133 63 530 67 406 1 199

Växjö 64 249 66 055 66 175 67 491 69 057 4 808

Halmstad 62 110 69 787 68 340 71 089 71 750 9 640

Kostnad per elev exklusive lokalkostnader upplevs många gånger som ett mer intressant jämförelsemått, då det visar ”påverkbara kostnader” i det korta perspektivet.

Jämför man kostnaderna per elev exklusive lokalkostnaderna är förändringen i spridningen mellan kommunerna betydligt mindre än om man räknar in lokalkostnaderna också.

Karlskrona kommun har 2010, liksom alla tidigare år, klart lägst kostnad per elev. Sett över hela femårsperioden har alla kommuner haft kostnadsökningar, största ökningen har Halmstad.

Kristianstad har klarat volymökningen i gymnasieskolan genom en högre nyttjandegrad i befintlig organisation, vilket innebär låg marginalkostnad per elev.


16

Kostnad / elev i kronor för undervisning

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 37 644 37 816 40 048 40 706 41 988 4 344

Karlskrona 32 851 33 594 34 410 36 152 38 028 5 177

Kristianstad 40 389 38 416 41 011 41 286 40 907 518

Växjö 39 408 39 604 38 470 41 540 41 021 1 613

Halmstad 49 772 49 957 37 139 37 949 39 945 -9 827

Med undervisningskostnad avses i denna undersökning i huvudsak lärarnas löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. I kostnaden ingår även kostnader för arbetsplatsförlagd utbildning och köpt undervisning från extern part.

Högst undervisningskostnad 2010 hade Kalmarsund. Lägst undervisningskostnad hade Karlskrona kommun. Ett samband är att Karlskrona har den lägsta lärartätheten, vilken aldrig har nått upp till den genomsnittliga nivån i gruppen större städer. För Halmstad gäller att åren 2007 och 2008 inte är jämförbara. Orsaken är den att det år 2007 och tidigare även ingick löner för administrationen i den redovisade undervisningskostnaden, medan det från år 2008 enbart ingår lärarlöner.

När man jämför undervisningskostnaderna är det viktigt att ta i beaktande skillnaderna i programutbud. Flera av de yrkesförberedande programmen kräver, av bland annat arbetsmiljöskäl, mindre undervisningsgrupper och har därför högre undervisningskostnad än mera teoretiska program.


17

Kostnad / elev i kronor för lokaler och inventarier

10 000

15 000

20 000

25 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 19 475 19 929 19 820 20 735 20 565 1 090

Karlskrona 17 270 17 603 18 112 19 115 19 719 2 449

Kristianstad 14 462 15 290 17 100 17 525 17 487 3 025

Växjö 13 360 14 009 14 815 15 734 16 267 2 907

Halmstad 14 020 15 175 17 736 19 791 19 747 5 727

Högst lokalkostnad per elev år 2010 har Kalmarsunds Gymnasieförbund. Näst högst lokalkost-nad har Halmstads kommun. Ökningen av lokalkostnaden i Halmstad har avstannat som en effekt av arbetet för att anpassa lokalerna efter organisationen.

Lägst lokalkostnad har Växjö kommun och så har det varit sedan första jämförelsen gjordes. Sett över en femårsperiod har alla kommuner haft lokalkostnadsökningar på mellan 1 000 och 5 000 kr.

Lokalkostnaden per elev påverkas i hög grad av programutbud och fyllnadsgraden på de olika programmen. Nya eller nyligen ombyggda lokaler påverkar även lokalkostnaderna. Olikheterna i internhyressystem mellan kommunerna har troligen blivit mindre än de var när undersök-ningen påbörjades, men de kvarstår fortfarande.


18

Kostnad / elev i kronor för läromedel, utrustning och skolbibliotek

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 8 822 10 932 9 721 8 972 7 521 -1 301

Karlskrona 7 008 7 371 7 733 8 221 6 637 -371

Kristianstad 7 526 5 892 6 584 7 120 7 235 -291

Växjö 7 149 7 063 6 186 6 471 6 689 -460

Halmstad 4 200 4 470 7 581 8 435 7 856 3 656

När det gäller läromedelskostnad ligger Halmstad kommun högst trots en minskning i förhållande till 2009, lägst kostnad för läromedel har Karlskrona. Karlskrona kommuns läromedelskostnader har minskat kraftigt 2010 i förhållande till 2009. Ungefär hälften av denna minskning beror på en realisationsvinst vid försäljning av undervisningsfartyget Wartena, som bokförts på läromedelskontot. Bortser man från denna engångsintäkt så blir Karlskrona kommuns läromedelskostnad 7 509 kr/elev.

Läromedelskostnaderna för Halmstad är inte jämförbara mellan åren 2007 och 2008. Från och med år 2008 ingår IT-kostnader under läromedel och utrustning.

Växjö kommun har under de senaste åren inte gjort någon uppräkning i budgeten för kostnadsökningar utöver lönerevisioner, vilket har bidragit till besparingar när det gäller läromedel och investeringar i utrustning då nämnden har prioriterat att bibehålla en god lärartäthet.

I läromedelskostnaderna ingår, förutom de direkta kostnaderna för läromedel för respektive program, även kostnaderna för IT och gymnasieskolornas bibliotek. Skillnader i hur dessa verksamheter är organiserade och finansieras kan påverka läromedelskostnaderna per elev i ganska stor omfattning.


19

Kostnad / elev i kronor för administration och skolledning

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 7 603 7 847 7 525 8 163 7 503 -100

Karlskrona 7 098 7 539 7 919 7 660 8 014 916

Kristianstad 6 092 6 525 6 784 6 365 6 397 305

Växjö 6 214 6 134 6 259 7 390 5 752 -462

Halmstad 6 650 7 394 7 497 4 831 4 507 -2 143

I kostnaden för administration och skolledning ingår tre typer av kostnader, nämligen lokal skolledning på respektive gymnasieskola, förvaltningsadministration och gymnasieskolans andel av den kommungemensamma administrationen. Vad som ingår i de olika begreppen varierar mellan kommunerna eftersom de är olika organiserade vilket kan göra det svårt att få fram jämförbara siffror.

För Växjös del kan nämnas att en extern utredning av den administrativa organisationen gjordes under våren 2009. Ett par slutsatser är att organisationen snarare skulle behöva utökas än minskas för att minska sårbarheten inom viktiga gemensamma områden.

Halmstad redovisar för 2009 kraftiga minskningar i kostnaderna för skolledning och administration. Minskningen beror till största del på kostnader av engångskaraktär så som rehabiliteringskostnader och skadestånd i samband med ombyggnation på en av skolorna. En annan stor skillnad mellan åren är att kapitaltjänstkostnader fördelats på respektive enhet 2009 till skillnad från 2008 då kostnaden togs centralt. Under 2009 genomfördes i Halmstad en organisationsförändring som medförde minskade kostnader för skolledning under 2010.

Naturbruksprogrammet i Kalmarsund har övergått till fristående huvudman vilket lett till lägre kapitalkostnader.


20

Kostnad / elev i kronor för elevhälsa

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2006 2007 2008 2009 2010


2006 2007 2008 2009 2010Förändring 2006-2010

Kalmarsund 1 400 1 888 2 114 2 087 1 992 592

Karlskrona 1 582 1 625 1 666 1 594 1 686 104

Kristianstad 1 301 1 318 1 422 1 625 1 788 487

Växjö 1 731 1 572 1 148 1 064 1 000 -731

Halmstad 964 993 1 903 1 891 1 673 709

I begreppet elevhälsa ingår i denna undersökning kostnader för skolhälsovård, kuratorer och skolpsykologer.

Högst kostnad har Kalmarsunds Gymnasieförbund, medan Växjö kommun har lägst kostnad. Växjö kommun har minskat sina kostnader kraftigt. Detta beror på att en vakant tjänst som skolpsykolog i Växjö kommun inte återbesattes inför 2008.

Under femårsperioden 2006 till 2010 har samtliga kommuners, förutom Växjös, elevvårdskost-nader ökat, störst har ökningen varit i Halmstad och lägst i Karlskrona. I Halmstad medför en vakant skolpsykologtjänst och delvis vakans på skolläkartjänst att kostnaderna sjönk mellan 2009 och 2010.

Totalkostnader per programDe olika programmens kostnader varierar mycket. Av tabellen på nästa sida framgår medel-kostnaden per elev för de olika programmen som anordnas av de i 3KVH-samarbetet ingående huvudmännen. Där framgår också högsta och lägsta kostnad per program samt vilken kommun som avses. Likt föregående år har naturbruksprogrammet den högsta kostnaden, nästan 2,5 gång dyrare än det program som har lägst kostnad, samhällsvetenskapsprogrammet.


21

Hur eleverna är fördelade mellan de olika programmen har stor betydelse för hur totalkostnaden per elev blir för respektive kommun.

Program MedelkostnadLägsta

kostnadAvser

huvudmanHögsta kostnad

Avser huvudman

BF 78 877 63 952 Karlskrona 95 285 Halmstad

BP 100 717 90 971 Halmstad 112 904 Karlskrona

EC 92 488 81 912 Kristianstad 99 924 Karlskrona

EN 97 795 76 640 Karlskrona 109 421 Kristianstad

ES 96 800 89 332 Växjö 103 393 Halmstad

FP 110 431 104 823 Kristianstad 114 150 Halmstad

HP 79 083 70 387 Kristianstad 100 594 Halmstad

HR 101 080 95 667 Kristianstad 110 870 Karlskrona

HV 94 481 84 903 Karlskrona 103 523 Kristianstad

IB 109 427 98 753 Kristianstad 120 899 Karlskrona

IP 116 617 114 135 Kalmarsund 118 008 Växjö

IV 105 117 87 067 Växjö 130 988 Halmstad

LP 98 199 92 194 Kristianstad 101 508 Kalmarsund

MP 86 273 71 268 Karlskrona 96 575 Halmstad

NP 162 080 152 804 Kalmarsund 171 355 Kristianstad

NV 72 143 65 742 Karlskrona 77 833 Kalmarsund

OP 85 931 80 839 Kristianstad 93 635 Halmstad

SM 78 510 66 178 Karlskrona 88 184 Växjö

SP 70 945 66 549 Karlskrona 78 259 Halmstad

TE 82 539 76 793 Karlskrona 90 000 Halmstad

Av tabellen framgår att kostnadsskillnaderna för samma program mellan kommunerna i många fall är stora. Några av orsakerna till dessa skillnader kan vara:

• Hur undervisningen är utformad och organiserad• Antalet inriktningar och vilka inriktningar på programmet som finns i kommunen• Antalet elever på program och klass• Om programmet är under uppbyggnad eller avveckling

Programmens kostnader fördelat på de olika posterna; undervisning, läromedel, lokaler och övrigt framgår av bilaga 1.


22

KvalitetsmåttObjektiva kvalitetsmåttFör de flesta av de objektiva nyckeltalen gäller att de är hämtade från Skolverkets statistik. I de fall nyckeltalen inte är hämtade från Skolverket anges detta i texten.

Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

2006 2007 2008 2009 2010



23

2006 2007 2008 2009 2010

Kalmarsund 8,2 8,3 8,5 8,2 8,2

Karlskrona 7,6 7,7 7,9 8,1 8,1

Kristianstad 8,3 8,5 8,9 8,5 8,6

Växjö 8,4 8,3 8,3 8,4 8,4

Halmstad 8,7 8,3 8,2 8,4 8,3

I jämförelse med 2009 så finns inga större skillnader sett till antalet lärare per 100 elever. Ge-nomsnittet för riket och för kommungruppen större städer var 2010 8,1 lärare per 100 elever, en liten ökning från föregående år. Samtliga huvudmän har samma eller högre andel än jämfö-relsegrupperna. En reflektion som görs kring resultatet är att man trots minskade elevkullar har samma lärartäthet, ett tecken på att man lyckats ställa om organisationen till de nya förutsätt-ningarna.

2006 2007 2008 2009 2010

Kalmarsund 72,5 73,7 75,1 76,1 77,1

Karlskrona 75,2 76,9 73,9 80,1 80,2

Kristianstad 83,6 84,3 83,4 85,6 84,1

Växjö 80,7 81,2 80,5 80,6 82,0

Halmstad 77,8 78,8 76,2 78,4 80,6

I jämförelse med 2009 ökar andelen lärare med pedagogisk utbildning i samtliga kommuner utom Kristianstad. Störst är ökningen i Halmstad som ökade med 2,2 procentenheter mellan

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

65

70

75

80

85

90

2006 2007 2008 2009 2010



24

2006 2007 2008 2009 2010

Kalmarsund 90 95 94 92 92

Karlskrona 78 79 83 82 84

Kristianstad 87 81 82 82 82

Växjö 92 93 92 93 93

Halmstad 91 92 90 93 93

Andelen elever med slutbetyg är en siffra som tas fram av varje förvaltning. Slutbetyg får den elev som har erhållit betyg, inräknat icke godkänt, på alla kurser samt projektarbetet.

Andel elever med slutbetyg

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010


2009 och 2010. Ökningen i Halmstad består till viss del av att personal med visstidsanställning-ar som saknat pedagogisk högskoleexamen minskat och att man aktivt arbetat med att planera in utbildning för nyanställda yrkeslärare som saknat pedagogisk högskoleexamen. Både Växjö och Karlskrona lyfter samarbetet med högskolan och den så kallade SÄL-utbildningen som en viktig bidragande faktor till ökningen av andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, även om ingen blivit klar med utbildningen i Karlskrona under just 2010. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har det varit en uttalad ambition att öka andelen lärare med pedagogisk hög-skoleexamen, vilket tydligt syns i statistiken för de senaste fem åren.

Det är oftast lärare på yrkesförberedande program som inte har den pedagogiska högskoleut-bildningen även om de har yrkeskompetensen.


25

I jämförelse med 2009 så är resultaten samma hos alla huvudmännen utom Karlskrona som ökar från 82 % till 84 %. Bygg- och omvårdnadsprogrammet har ökat sina andelar med 14 %. Byggprogrammet hade många sökande vilket i sin tur ledde till att endast sökande med höga be-tyg antogs och omvårdnadsprogrammet hade en del elever som valde att hoppa av sina studier vilket ledde till en ökad andel hos de som avslutat sina studier. På el- och energiprogrammet har man sett den motsatta utvecklingen.

På nästa sida redovisas andelen elever med slutbetyg fördelat per program.

När man studerar andelen elever med slutbetyg per program kan man notera att vissa program varierar mycket från år till år. Ett exempel på detta är omvårdnadsprogrammet i Kalmarsund där andelen ökar från 70 % till 90 % mellan 2009 och 2010. En av anledningar till stora sväng-ningar mellan enskilda program kan vara att det handlar om få elever. Ser man till de två största programmen, NV och SP, så är skillnaderna som störst omkring +/- 5 %-enheter. Bland de na-tionella program som finns representerade hos samtliga huvudmän så är skillnaden mer än 20 % hos sex program; EC, EN, ES, HP, HR och TE.


26

Andel elever med slutbetyg fördelade per programProgram Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad

BF 80 82 89 68

BP 89 93 98 100 99

EC 92 71 90 93 98

SMEC 100

EN 100 63 90 96 90

ES 96 73 79 90 93

FP 80 88 71 88 81

HP 89 68 77 86 94

HR 93 73 71 96 92

HV 100 96 93

HVDM 100

HVFR 97

IB 70 100 100

IP 40 78

LP 100 91 100

MP 97 78 80 97 86

SMMP 90

NP 96 90

NV 94 95 89 98 98

OP 90 84 81 78 90

SMOP 84

SMIL 92

SMTM 74

Sjöfart 94

SMSP-I 98

SMSP-L 100

SMSP-M 92

SP 95 85 88 96 96

SP, EI 93

TE 93 92 75 96 96

Lärling 83

TOTALT 92 84 82 93 93


27

Andel elever med slutbetyg fördelade per program samt kostnad per programTotalkostnad Kostnad för undervisning Störst andel

elevermed slutbetyg

Program Högst Lägst Högst Lägst

BF Halmstad Karlskrona Kristianstad Karlskrona Kristianstad

BP Karlskrona Halmstad Kristianstad Halmstad Växjö

EC Karlskrona Kristianstad Kalmarsund Halmstad Halmstad

EN Kristianstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Kalmarsund

ES Halmstad Växjö Kristianstad Kalmarsund Kalmarsund

FP Halmstad Kristianstad Kalmarsund Karlskrona Karlskrona/Växjö

HP Halmstad Kristianstad Halmstad Karlskrona Halmstad

HR Karlskrona Kristianstad Karlskrona Halmstad Växjö

HV Kristianstad Karlskrona Kristianstad Karlskrona Kalmarsund

IB Karlskrona Kristianstad Karlskrona Växjö Kristianstad/Halmstad

IP Växjö Kalmarsund Växjö Kalmarsund Halmstad

LP Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund/Växjö

MP Halmstad Karlskrona Växjö Karlskrona Kalmarsund/Växjö

NP Kristianstad Kalmarsund Kalmarsund Kristianstad Kalmarsund

NV Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Karlskrona Halmstad/Växjö

OP Halmstad Kristianstad Halmstad Kalmarsund Kalmarsund/Halmstad

SP Halmstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Halmstad/Växjö

TE Halmstad Karlskrona Halmstad Karlskrona Halmstad/Växjö

Tabellen har inte varit med tidigare år. I tabellen saknas elever som läst specialutformat program för de kommuner som särredovisat dessa i tabellen på föregående sida; så tabellen ger ingen heltäckande bild över avgångselevernas resultat. Kostnaderna är bara kostnader för senaste året. Tabellen är med i sammanställningen för att på ett sätt knyta samman avsnitten kring gymnasieskolans kostnader och de objektiva nyckeltalen.


28

2006 2007 2008 2009 2010

Kalmarsund 14,0 14,1 13,8 13,8 14,0

Karlskrona 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3

Kristianstad 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4

Växjö 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9

Halmstad 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2

Den genomsnittliga betygspoängen har mellan 2009 och 2010 minskat från 14,1 till 14,0 i riket totalt och i jämförelsegruppen större städer. Halmstad och Karlskrona hamnar över detta värde med en genomsnittlig betygspoäng på 14,3 respektive 14,4 och Kalmarsund ökar till 14,0. En viktig faktor att ha i åtanke när man tittar på den genomsnittliga betygspoängen och jämför mel-lan kommuner är vilka program som ingår i organisationen. På riksnivå skiljer 4,6 poäng mellan programmet med lägst poäng, FP, och NV som har det högsta medelvärdet.

Det är små skillnader mellan åren och svårt att se vilka specifika åtgärder som påverkat resulta-tet men ett exempel som Kalmarsund nämner är att möjligheten till sommarskola skulle kunna vara en del av det som lett till ökningen 2010. För Karlskronas del finns en liten sänkning och det antas att i och med att fler fått ett slutbetyg så har betygspoängen sjunkit något.

Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor

12,6

12,8

13,0

13,2

13,4

13,6

13,8

14,0

14,2

14,4

14,6

2006 2007 2008 2009 2010



29

2006 2007 2008 2009 2010




Växjö 83 86 87 85 86

Halmstad 84 85 86 86 87

Jämförelsetalen för riket och gruppen större städer var år 2010 83 % respektive 85 %. Karls-krona (81 %) är den enda kommunen som ej når genomsnittet för riket och även Kristianstad ligger under genomsnittet för gruppen större städer. Växjö, som förbättrar sitt resultat i jämfö-relse med 2009, gör reflektionen att man har många skolor (13 st) och att det sker många byten från kommunala till fristående och tvärtom. Senaste åren har ca 15 % bytt utbildning under det första läsåret.

Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år

65

70

75

80

85

90

2006 2007 2008 2009 2010



30

2006 2007 2008 2009 2010




Växjö 93 91 90 88 86

Halmstad 90 90 91 90 86

Statistik är inte jämförbar med 2009 då behörighetsreglerna till universitet och högskola föränd-rades läsåret 2009/10. Tidigare krävdes för grundläggande behörighet att eleven i sitt slutbetyg hade lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga 2 250 poäng. Från och med 2010 krävs också att eleven har betyget Godkänt i kurserna Matematik A, Engelska A och Svenska A och B, alterna-tivt Svenska som andraspråk A och B. Dessutom måste eleven ha läst ett fullständigt program, det vill säga minst 2 500 poäng.

På nationell nivå minskar andelen med 3 procentenheter jämfört med året innan.

En reflektion som både Karlskrona och Halmstad gör kring kunskapsresultaten är att en del av förklaringen till minskande andel elever med högskolebehörighet och sjunkande genomsnittlig betygspoäng kan vara att arbetet med att alla elever skall nå slutbetyg påverkar då fler elever de senaste åren når detta mål.

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010



31

2006 2007 2008 2009 2010




Växjö 97 96 95 88 90

Halmstad 90 90 86 85 88

Andelen elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasiskolor är en siffra som tas fram av varje förvaltning.

Kalmarsunds Gymnasieförbund: Tidpunkten för mätning är efter avslutad slutantagning 1 juli. Efter vårens reservantagning strävar förbundet efter att ha en flexibilitet i organisationen för att möta elevernas val i största möjliga mån. Vissa program är mycket populära och där är det svårt att tillgodose elevernas förstandsval. Det gäller bland annat elprogrammet, energipro-grammet, hantverksprogrammet frisör och hantverksprogrammet styling.Karlskrona: Det är uppmätt i slutet av augusti. Många sökanden till byggprogrammet som inte fick sitt förstahandsval bidrar till den lägre siffran.Kristianstad: Urval inför slutlig intagning 2010-06-28. Andelen skolor i Kristianstad ökar, vil-ket också ökar möjligheten att få förstahandsvalet tillgodosett. Fritt sök av skola och program i Skåne inverkar också positivt.Växjö: Mätningen är gjord vid slutintaget 20 augusti. Ökningen beror på att elevtalet minskat något och därmed också köerna till program som bygg och frisör.Halmstad: För Halmstads del gäller att 88% är uppmätt 20 augusti i samband med slutgiltig intagning. En av anledningarna till ökningen är att den nya elevresursmodellen har föranlett organisationen att snabbare anpassa sig till elevernas önskemål.

Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor

70

75

80

85

90

95

100

2006 2007 2008 2009 2010



32

Subjektiva kvalitetsmåttDe subjektiva kvalitetsmåtten hämtas från den attitydundersökning som genomfördes under våren 2011. Samtliga elever i årskurs 2 erbjöds att svara på enkäten. Enkäten som genomfördes för sjätte gången består av 22 påståenden. En sexgradig skala används där 1 betyder instämmer inte alls och 6 instämmer helt. Totalt 3 397 elever besvarade enkäten, vilket ledde till en total svarsfrekvens på 69 %. Halmstad har för fjärde året i rad en ökad svarsfrekvens, där mycket arbete har lagts på att motivera till en ökad svarsfrekvens. I Karlskrona har man jobbat hårt och nått resultat under året för att få en högre svarsfrekvens än tidigare år

När man drar slutsatser av materialet måste man betänka att det endast är en årskurs som sva-rat.

Svarsfrekvens

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kalmarsund 77 79 75 73 77 62

Karlskrona 74 59 Deltog ej 59 Deltog ej 73

Kristianstad 95 65 73 53 78 69

Växjö 80 82 75 79 77 82

Halmstad 69 42 56 63 67 73

Totalt 79 65 70 66 75 72

Redovisning av resultatI årets analys av resultaten från attitydundersökningen läggs fokus på de enskilda påståenden och teman som visar på största förändringarna i jämförelse med 2010 års resultat. Fullständiga resultat för enskilda påståenden och teman redovisas i bilagorna till rapporten.

Om man ser på varje huvudmans medelvärde för vart och ett av undersökningens 22 påståenden kan man konstatera att Kalmarsunds Gymnasieförbund, precis som tidigare år, redovisar resul-tat som för de flesta påståenden är högre än övriga huvudmäns.


33

Medelbetyg per påstående

Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad Karlskrona

1 Lokalerna jag vistas i på skolan är bra

4,3 4,1 4,1 4,0 3,8

2 Utrustningen på min utbildning är bra

4,5 4,2 4,3 4,2 3,9

3 På min skola respekterar vi alltid varandra

4,5 4,2 4,5 4,5 4,0

4 Min individuella studieplan fung-erar bra

4,7 4,5 4,6 4,6 4,3

5 Kontakten mellan mig och min ”mentor/handledare” fungerar bra

4,9 4,6 4,8 4,9 4,7

6 Jag upplever att utvecklingssam-talen känns meningsfulla

3,8 3,6 3,6 3,8 3,5

7 Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3

4,0 4,2 3,8 4,2 3,8

8 Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet

4,3 4,1 4,2 4,3 4,0

9 Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever

3,9 3,7 3,6 3,8 3,8

10 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna

4,1 4,0 4,1 3,7 3,7

11 Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet

3,9 3,8 3,8 3,9 3,6

12 Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt

3,9 3,8 3,8 3,9 3,6

13 Mina lärare använder varierade arbetssätt

4,1 4,0 4,0 4,0 3,9

14 Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet

4,0 3,8 3,8 3,9 3,7

15 Jag tycker att jag får de kun-skaper som behövs för kommande studier/arbete

4,4 4,3 4,4 4,4 4,0

16 Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna

4,7 4,4 4,6 4,7 4,5

17 Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning

4,2 4,1 4,0 4,0 3,9

18 Betygsättningen av mina kurser är rättvis

4,3 4,2 4,2 4,2 4,0

19 Undervisningen på programmet håller hög kvalitet

4,6 4,2 4,4 4,4 4,1

20 Jag tycker att det känns me-ningsfullt att gå till skolan

4,6 4,4 4,5 4,5 4,1


34

21 Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever

5,0 4,6 4,8 4,9 4,6

22 Som helhet fungerar vår skola bra

5,0 4,6 4,9 4,8 4,4

I tabellen nedan redovisas skillnaden mellan resultatet 2011 och 2010, en bild som förtydligar var förbättringar och försämringar i resultaten finns. Då Karlskrona inte genomförde enkäten med en acceptabel svarsfrekvens görs jämförelser med resultatet från 2009. Växjö har, sett till samtliga påståenden, haft den mest positiva utvecklingen följt av Kristianstad. Det påstående som har haft den sämsta utvecklingen under året är påstående 10, Mina lärare låter oss utvär-dera kurserna, resultatet minskar något hos tre av huvudmännen. Det påstående som minskar mest hos någon av huvudmännen är, Lokalerna jag vistas i på skolan är bra, som minskar med 0,3 i Halmstad. Av tabellen framgår också att det påstående som har utvecklats mest positivt i någon av kommunerna är påstående 3, På min skola respekterar vi alltid varandra, i Karlskrona (ökning i jämförelse med 2009) ökade medelvärdet med 0,4. Påstående 6, Jag upplever att ut-vecklingssamtalen känns meningsfulla, ökar hos samtliga huvudmän.

Förändring i medelbetyg per påstående mellan 2010 och 2011

Kalmarsund Kristianstad Växjö Halmstad Karlskrona

1 -0,1 0,1 0,2 -0,3 0,1

2 -0,2 0,0 0,2 -0,2 0,1

3 -0,2 0,1 0,2 0,2 0,4

4 0,1 0,2 0,2 0,1 0,0

5 0,2 -0,1 0,2 0,0 0,1

6 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2

7 0,0 0,3 0,1 -0,1 0,1

8 -0,1 0,1 0,3 0,1 0,2

9 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1

10 0,1 0,2 -0,1 -0,1 -0,1

11 0,0 0,1 0,2 0,1 -0,2

12 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1

13 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

14 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0

15 -0,1 0,1 0,2 0,0 -0,1

16 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1

17 0,0 0,0 0,2 -0,1 -0,1

18 0,1 0,1 0,2 0,0 0,1

19 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1

20 -0,2 0,1 0,2 0,1 -0,1

21 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0

22 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,2


35

1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra

3,2

3,4

3,6

3,8

4

4,2

4,4

4,6


Med

elbe

tyg

2009 2010 2011

Medelbetyget i Halmstad minskar med 0,3 i jämförelse med resultatet från 2010. Tittar man på de enskilda skolorna i Halmstad så är det Kattegattgymnasiet som utmärker sig negativt när det gäller påståendet. Andelen elever på Kattegattgymnasiet som svarat alternativet 1 eller 2 i betyg har ökat från 13 % till 23 % på ett år. Skolan har ett omfattande behov av renovering och arbetet är påbörjat.


36

3. På min skola respekterar vi alltid varandra

3,0

3,2

3,4

3,6

3,8

4,0

4,2

4,4

4,6

4,8


Med

elbe

tyg

2009 2010 2011

Hos fyra av fem huvudmän ökade medelbetyget på påståendet, störst är ökningen i Karlskrona där medelbetyget ökat med 0,4 mellan 2009 och 2011. Skolorna i Karlskrona har de senaste åren arbetat mycket med värdegrundsfrågorna, vilket visar sig i en ökning av antalet elever som anser att man alltid respekterar varandra. Det finns dock en liten skillnad mellan könen. Generellt anger pojkarna en högre nöjdhetsgrad än flickorna.

Ett tydligt mönster finns mellan åren vilka påståenden som får höga respektive låga medelvärden. Förändringarna mellan olika år är små.

De tre påståenden som får högst medelvärden är:

5. Kontakten mellan mig och min ”mentor/handledare” fungerar bra21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever22. Som helhet fungerar vår skola bra

De tre påståenden som får lägst medelvärde är:

6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet


37

Dessa sex påståenden har under samtliga år varit bland de med högst respektive lägst betyg.Flera av de påstående som hör till de med låga resultat visar 2011 på positiva förändringar. När det gäller påstående 6 så har resultatet förbättrats hos samtlga huvudmän.

Resultaten av attitydundersökningen har under åren även presenterats i form av åtta teman där undersökningens påståenden grupperats efter områden. Svarsvärdena 1-2 har markerats i rött och uttrycker att man inte är nöjd, 3-4 i gult tolkas som relativt neutrala och värdena 5-6 i grönt uttrycker nöjdhet. Samtliga teman redovisas i bilagorna, här redovisas de som på något sätt utmärker sig extra i svaren.

Det tema som visar på den största spridningen mellan huvudmännen om man ser till andelen som har svarat alternativ 5-6 är materiella resurser. I temat ingår följande påståenden:

1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra2. Utrustningen på min utbildning är bra

Materiella resurser

6,3%

9,9%

14,3%

4,4%

10,4%

50,5%

47,4%

53,2%

45,6%

48,9%

43,2%

42,7%

32,5%

50,0%

40,7%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

I både Halmstad och Kalmarsund minskar andelen som svarat alternativ 5 eller 6 markant, i Halmstad är minskningen 9 %-enhet och i Kalmarsund är minskningen 8 %-enheter. När det gäller Halmstad beror en stor del av minskningen på den kraftigt ökade andelen som svarat


38

alternativ 1 eller 2 på Kattegattgymnasiet och i Kalmarsund så ligger skillnaden i en större grupp som svarat alternativ 4 eller 5. Växjö har istället en kraftigt ökad andel elever som svarat de mest positiva alternativen.

Temat inflytande är det tema som visar på lägst andel nöjda elever och visar samtidigt på en hög andel elever som inte är nöjda. De påståenden som ingår i temat är:

9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt

Inflytande

15,0%

16,3%

19,9%

12,4%

15,0%

53,5%

51,5%

50,9%

51,7%

56,0%

31,5%

32,1%

29,2%

35,9%

29,0%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6


39

För temat är förändringarna små. Andelen som svarat alternativ 1 eller 2 har i Halmstad, Växjö och Kristianstad minskat något.

Det tema som visar på högst andel nöjda elever är nöjd som helhet. I temat ingår följande påståenden:

21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever22. Som helhet fungerar vår skola bra

Resultaten är över lag något mer positivt än föregående år, andelen som svarat de 2 mest positiva alternativen har ökat hos fyra av fem huvudmän. Störst är ökningen i Växjö som ökar från 63,3 % till 68,9 %. I Kalmarsund minskar resultatet från 78,1 % till 75,5 %. Generellt gäller för temat att tjejerna är mer positiva än killarna i sina svar.

Nöjd som helhet

6,5%

11,2%

10,9%

4,7%

5,7%

24,6%

26,5%

29,5%

19,8%

26,6%

68,9%

62,3%

59,6%

75,5%

67,7%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6


40

Analys och slutsatserI jämförelse med föregående års rapport finns inga stora skillnader. Minskningen av elevkul-larna syns nu hos samtliga huvudmän, detta i kombination med ökande elevtal hos fristående huvudman leder till färre elever i den egna skolan.

Tidigare har konstaterats att arbete inneburit att respektive huvudman har fått en anledning att se över sin organisation och den interna uppföljningen. Resultatet har blivit att den egna förvaltningen har blivit bättre på att följa upp verksamheten, vilket i sig har lett till en kvali-tetssäkring. En intressant fråga att diskutera i nätverket är hur man konkret använder resultatet i den egna verksamheten, för att ytterligare stärka kunskapsutbytet. Ett strukturerat kunskaps-utbyte på förvaltnings- och skolnivå kan vara en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och på så sätt bidra till en verksamhet där ännu fler elever når målen. Sett till det syfte som definierades det första året bör ett förstärkt fokus 2012 ligga på att använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra och att ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet.

Sett till attitydundersökningen kan de skillnader mellan kommunerna, som diskuteras i rap-porten, ibland ses som ganska små. Samtidigt måste beaktas att bakom enskilda procentsiffror ligger ett stort antal elever. Om 10 % redovisar missnöje låter det inte så mycket. Det mot-svarar i en årskurs dock cirka 100 personer i var och en av kommunerna och sett till alla tre årskurser så blir siffran cirka 300.


41

BilagorBilaga 1. Kostnader per program enligt bokslut 2010

1. TOTALKOSTNADERKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 77 339 63 952 76 629 81 181 95 285 78 877 Halmstad KarlskronaBP 100 620 112 904 96 335 102 756 90 971 100 717 Karlskrona HalmstadEC 95 786 99 924 81 912 92 559 92 258 92 488 Karlskrona KristianstadEN 101 804 76 640 109 421 96 154 104 956 97 795 Kristianstad KarlskronaES 96 201 102 876 92 199 89 332 103 393 96 800 Halmstad VäxjöFP 113 049 109 965 104 823 110 168 114 150 110 431 Halmstad KristianstadHP 76 846 70 659 70 387 76 929 100 594 79 083 Halmstad KristianstadHR 100 719 110 870 95 667 96 467 101 680 101 080 Karlskrona KristianstadHV 96 871 84 903 103 523 92 627 94 481 Kristianstad KarlskronaIB 120 899 98 753 99 070 118 984 109 427 Karlskrona KristianstadIP 114 135 118 008 117 707 116 617 Växjö KalmarsundIV 98 647 105 853 103 030 87 067 130 988 105 117 Halmstad VäxjöLP 101 508 92 194 100 896 98 199 Kalmarsund KristianstadMP 89 571 71 268 78 986 94 963 96 575 86 273 Halmstad KarlskronaNP 152 804 171 355 162 080 Kristianstad KalmarsundNV 77 833 65 742 69 680 71 488 75 973 72 143 Kalmarsund KarlskronaOP 83 357 83 689 80 839 88 137 93 635 85 931 Halmstad KristianstadSM 81 167 66 178 88 184 78 510 Växjö KarlskronaSP 72 999 66 549 67 305 69 612 78 259 70 945 Halmstad KarlskronaTE 85 922 76 793 80 343 79 637 90 000 82 539 Halmstad KarlskronaMedeltal 90 044 83 785 84 893 85 324 91 496

2. TOTALKOSTNADER EXKL LOKALERKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 59 676 52 515 60 064 67 807 70 695 62 151 Halmstad KarlskronaBP 77 640 79 815 80 006 78 885 70 990 77 467 Kristianstad HalmstadEC 73 910 72 339 63 014 74 427 72 455 71 229 Växjö KristianstadEN 78 553 54 608 78 351 76 700 84 725 74 588 Halmstad KarlskronaES 74 230 77 603 74 495 74 284 81 579 76 438 Halmstad KalmarsundFP 87 230 76 876 84 558 85 498 90 410 84 914 Halmstad KarlskronaHP 59 295 52 484 55 342 63 030 77 676 61 566 Halmstad KarlskronaHR 77 716 82 298 76 956 76 726 79 766 78 692 Karlskrona VäxjöHV 74 747 61 920 75 166 70 082 70 479 Kristianstad KarlskronaIB 103 197 84 706 85 326 99 061 93 072 Karlskrona KristianstadIP 88 068 94 637 95 694 92 799 Halmstad KalmarsundIV 76 117 92 563 83 419 73 569 96 170 84 368 Halmstad VäxjöLP 78 325 71 742 76 508 75 525 Kalmarsund KristianstadMP 69 115 58 930 60 504 77 591 73 014 67 831 Växjö KarlskronaNP 117 906 117 408 117 657 Kalmarsund KristianstadNV 60 057 50 643 57 546 58 389 58 107 56 948 Kalmarsund KarlskronaOP 64 319 64 920 69 483 71 138 76 747 69 321 Halmstad KalmarsundSM 62 629 51 113 72 296 62 013 Växjö KarlskronaSP 56 327 50 453 54 535 57 093 62 510 56 184 Halmstad KarlskronaTE 66 298 59 675 55 238 62 940 70 145 62 859 Halmstad KristianstadMedeltal 69 479 64 066 67 406 69 057 71 750


42

3. LOKALER OCH INVENTARIERKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 17 663 11 437 16 565 13 374 24 590 16 726 Halmstad KarlskronaBP 22 980 33 089 16 329 23 870 19 980 23 250 Karlskrona KristianstadEC 21 876 27 585 18 898 18 132 19 803 21 259 Karlskrona VäxjöEN 23 251 22 032 31 070 19 454 20 231 23 207 Kristianstad VäxjöES 21 971 25 273 17 704 15 048 21 815 20 362 Karlskrona VäxjöFP 25 819 33 089 20 265 24 670 23 741 25 517 Karlskrona KristianstadHP 17 551 18 175 15 045 13 899 22 918 17 517 Halmstad VäxjöHR 23 003 28 572 18 711 19 741 21 914 22 388 Karlskrona KristianstadHV 22 124 22 983 28 357 22 545 24 002 Kristianstad KalmarsundIB 17 702 14 047 13 744 19 923 16 354 Halmstad VäxjöIP 26 067 23 371 22 013 23 817 Kalmarsund HalmstadIV 22 530 13 290 19 611 13 498 34 818 20 749 Halmstad KarlskronaLP 23 183 20 452 24 388 22 674 Växjö KristianstadMP 20 457 12 338 18 482 17 373 23 561 18 442 Halmstad KarlskronaNP 34 898 53 947 44 423 Kristianstad KalmarsundNV 17 776 15 099 12 134 13 100 17 865 15 195 Halmstad KristianstadOP 19 038 18 769 11 357 16 999 16 888 16 610 Kalmarsund KristianstadSM 18 537 15 065 15 888 16 497 Kalmarsund KarlskronaSP 16 672 16 096 12 771 12 519 15 749 14 761 Kalmarsund VäxjöTE 19 623 17 118 25 105 16 697 19 854 19 680 Kristianstad VäxjöMedeltal 20 565 19 719 17 487 16 267 19 747

4. UNDERVISNINGKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 36 064 26 831 39 576 38 960 38 752 36 037 Kristianstad KarlskronaBP 46 920 47 372 50 915 46 025 39 715 46 189 Kristianstad HalmstadEC 44 666 43 938 43 850 44 209 41 319 43 596 Kalmarsund HalmstadEN 47 472 44 613 47 912 44 844 52 325 47 433 Halmstad KarlskronaES 44 859 49 735 50 765 47 787 47 320 48 093 Kristianstad KalmarsundFP 52 716 42 076 51 912 51 917 47 579 49 240 Kalmarsund KarlskronaHP 35 834 30 126 30 451 38 842 39 306 34 912 Halmstad KarlskronaHR 46 966 53 891 45 963 46 595 44 782 47 639 Karlskrona HalmstadHV 45 172 35 278 48 485 40 941 42 469 Kristianstad KarlskronaIB 78 990 63 012 53 855 53 926 62 446 Karlskrona VäxjöIP 53 222 57 344 55 113 55 226 Växjö KalmarsundIV 46 000 57 501 43 411 43 215 52 693 48 564 Karlskrona VäxjöLP 47 334 41 316 45 614 44 755 Kalmarsund KristianstadMP 41 768 31 927 35 637 46 408 41 763 39 501 Växjö KarlskronaNP 71 254 56 882 64 068 Kalmarsund KristianstadNV 36 294 28 029 37 328 33 649 30 462 33 153 Kristianstad KarlskronaOP 38 870 42 659 40 944 40 394 43 989 41 371 Halmstad KalmarsundSM 37 849 28 935 46 895 37 893 Växjö KarlskronaSP 34 040 27 101 32 053 33 080 34 503 32 156 Halmstad KarlskronaTE 40 066 33 904 41 359 35 492 41 522 38 469 Halmstad KarlskronaMedeltal 41 988 38 028 40 907 41 021 39 945


43

5. LÄROMEDEL, UTRUSTNING OCH SKOLBIBLIOTEKKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 6 459 5 597 6 261 5 372 5 383 5 814 Kalmarsund VäxjöBP 8 404 12 356 12 037 10 440 10 230 10 693 Karlskrona KalmarsundEC 8 000 8 314 8 197 7 109 8 801 8 084 Halmstad VäxjöEN 8 503 -10 092 10 982 9 218 10 345 5 791 Kristianstad KarlskronaES 8 035 7 781 7 327 4 791 5 517 6 690 Kalmarsund VäxjöFP 9 442 14 713 13 779 12 234 17 829 13 599 Halmstad KalmarsundHP 6 418 5 959 5 172 3 758 7 344 5 730 Halmstad VäxjöHR 8 412 10 121 12 319 7 345 8 266 9 293 Kristianstad VäxjöHV 8 091 5 957 9 200 8 584 7 958 Kristianstad KarlskronaIB 7 808 8 047 8 172 8 663 8 173 Halmstad KarlskronaIP 9 533 15 945 16 877 14 118 Halmstad KalmarsundIV 8 239 6 060 6 180 6 723 6 530 6 746 Kalmarsund KarlskronaLP 8 478 12 865 7 463 9 602 Kristianstad VäxjöMP 7 481 6 916 8 141 9 529 6 083 7 630 Växjö HalmstadNP 12 762 7 079 9 921 Kalmarsund KristianstadNV 6 501 6 215 4 603 4 868 5 809 5 599 Kalmarsund KristianstadOP 6 962 5 862 5 245 9 123 7 576 6 954 Växjö KristianstadSM 6 779 5 457 5 387 5 874 Kalmarsund VäxjöSP 6 097 5 066 5 067 4 189 6 935 5 471 Halmstad VäxjöTE 7 176 9 372 10 022 6 101 6 988 7 932 Kristianstad VäxjöMedeltal 7 521 6 637 7 235 6 689 7 856

6. ÖVRIGA KOSTNADERKalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Medel Högst Lägst

BF 17 153 20 087 14 226 23 475 26 561 20 300 Halmstad KristianstadBP 22 316 20 087 17 055 22 420 21 045 20 585 Växjö KristianstadEC 21 244 20 087 10 966 23 108 22 335 19 548 Växjö KristianstadEN 22 579 20 087 19 456 22 638 22 055 21 363 Växjö KristianstadES 21 336 20 087 16 403 21 706 28 742 21 655 Halmstad KristianstadFP 25 073 20 087 18 867 21 348 25 002 22 075 Kalmarsund KristianstadHP 17 043 16 399 19 719 20 430 31 026 20 923 Halmstad KarlskronaHR 22 338 18 286 18 674 22 786 26 718 21 761 Halmstad KarlskronaHV 21 485 20 685 17 481 20 557 20 052 Kalmarsund KristianstadIB 16 399 13 647 23 299 36 472 22 454 Halmstad KristianstadIP 25 313 21 348 23 704 23 455 Kalmarsund VäxjöIV 21 878 29 002 33 829 23 631 36 947 29 057 Halmstad KalmarsundLP 22 513 17 561 23 431 21 168 Växjö KristianstadMP 19 866 20 087 16 726 21 653 25 167 20 700 Halmstad KristianstadNP 33 890 53 447 43 669 Kristianstad KalmarsundNV 17 262 16 399 15 614 19 872 21 836 18 197 Halmstad KristianstadOP 18 487 16 399 23 294 21 621 25 182 20 997 Halmstad KarlskronaSM 18 002 16 721 20 014 18 246 Växjö KarlskronaSP 16 190 18 286 17 415 19 824 21 071 18 557 Halmstad KalmarsundTE 19 056 16 399 3 856 21 348 21 636 16 459 Halmstad KristianstadMedeltal 19 970 19 401 19 263 21 348 23 949


44

Bilaga 2. Objektiva kvalitetsmått

Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 8,1 8,4 8,2 8,3 8,5 8,2 8,2 Karlskrona 7,8 7,9 7,6 7,7 7,9 8,1 8,1 Kristianstad 8,7 8,7 8,3 8,5 8,9 8,5 8,6 Växjö 9,0 8,4 8,4 8,3 8,3 8,4 8,4 Halmstad 8,4 8,2 8,7 8,3 8,2 8,4 8,3 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 72,5 73,7 75,1 76,1 77,1 Karlskrona 75,2 76,9 73,9 80,1 80,2 Kristianstad 83,6 84,3 83,4 85,6 84,1 Växjö 80,7 81,2 80,5 80,6 82,0 Halmstad 77,8 78,8 76,2 78,4 80,6 Källa: Skolverket, SIRIS

Andel elever med slutbetyg

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 90 86 90 95 94 92 92 Karlskrona 80 78 78 79 83 82 84 Kristianstad 87 72 87 81 82 82 82 Växjö 85 91 92 93 92 93 93 Halmstad 90 89 91 92 90 93 93 Källa: Egen statistik

Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 14,4 14,2 14,0 14,1 13,8 13,8 14,0 Karlskrona 14,0 14,3 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 Kristianstad 13,4 13,5 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 Växjö 14,6 14,2 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9 Halmstad 14,2 14,1 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän


45

Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 81 81 83 88 88 88 86 Karlskrona 76 78 76 79 81 82 81 Kristianstad 76 81 77 77 76 84 84 Växjö 82 82 83 86 87 85 86 Halmstad 82 85 84 85 86 86 87 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 93 92 91 91 90 90 88 Karlskrona 93 93 94 95 97 97 94 Kristianstad 90 87 88 86 86 84 81 Växjö 93 89 93 91 90 88 86 Halmstad 89 88 90 90 91 90 86 Källa: Skolverket, Jämförelsetal för skolhuvudmän

Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kalmarsund 85 100 80 80 90 85 87 Karlskrona 86 85 81 86 86 89 87 Kristianstad 89 87 87 87 83 86 90 Växjö 99 96 97 96 95 88 90 Halmstad 96 95 90 90 86 85 88 Källa: Egen statistik


46

Bilaga 3. Attitydundersökning, kommunvisa svarsandelar

1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 0,8% 6,5% 17,5% 35,9% 33,7% 5,7%

Kristianstad 2,6% 7,5% 19,0% 31,0% 31,2% 8,6%

Karlskrona 3,7% 10,2% 22,3% 33,8% 23,0% 7,0%

Kalmarsund 1,2% 3,9% 14,3% 35,6% 35,6% 9,5%

Halmstad 2,8% 9,3% 20,9% 29,3% 28,2% 9,4%

1 2 3 4 5 6

2. Utrustningen på min utbildning är bra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 1,3% 4,1% 14,6% 32,9% 36,8% 10,2%

Kristianstad 3,6% 6,0% 16,7% 28,1% 31,1% 14,5%

Karlskrona 5,7% 9,0% 23,2% 27,0% 25,2% 9,8%

Kalmarsund 0,9% 2,9% 13,4% 27,9% 36,5% 18,5%

Halmstad 1,6% 7,0% 16,6% 31,0% 29,8% 13,9%

1 2 3 4 5 6


47

3. På min skola respekterar vi alltid varandra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

Växjö 0,6% 4,3% 12,3% 25,9% 37,4% 19,4%

Kristianstad 4,8% 5,6% 16,3% 24,0% 32,7% 16,6%

Karlskrona 6,6% 5,9% 18,4% 26,8% 31,6% 10,7%

Kalmarsund 1,5% 3,5% 12,0% 24,6% 39,8% 18,6%

Halmstad 0,9% 4,5% 14,3% 24,0% 39,4% 16,9%

1 2 3 4 5 6

4. Min individuella studieplan fungerar bra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

Växjö 1,2% 3,2% 10,8% 22,9% 41,8% 20,1%

Kristianstad 1,8% 4,5% 12,1% 25,1% 35,6% 21,0%

Karlskrona 3,9% 4,7% 13,9% 26,4% 36,7% 14,3%

Kalmarsund 1,1% 3,0% 6,6% 25,4% 37,7% 26,3%

Halmstad 1,1% 2,6% 10,4% 27,5% 38,3% 20,1%

1 2 3 4 5 6


48

5. Kontakten mellan mig och min ”mentor” fungerar bra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

50,0%

Växjö 2,8% 6,0% 7,6% 16,6% 29,1% 37,8%

Kristianstad 5,5% 6,4% 10,1% 15,6% 25,2% 37,1%

Karlskrona 4,1% 4,7% 9,8% 15,8% 30,1% 35,5%

Kalmarsund 1,7% 4,7% 8,3% 14,4% 27,8% 43,2%

Halmstad 2,6% 4,6% 7,6% 14,2% 30,8% 40,4%

1 2 3 4 5 6

6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

Växjö 12,4% 13,3% 19,0% 23,3% 21,1% 10,8%

Kristianstad 13,4% 15,1% 19,5% 19,0% 18,4% 14,7%

Karlskrona 17,0% 13,5% 17,6% 19,9% 19,9% 12,1%

Kalmarsund 9,3% 12,0% 17,6% 23,0% 22,8% 15,3%

Halmstad 11,5% 10,9% 17,5% 24,2% 19,0% 16,9%

1 2 3 4 5 6


49

7. Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

Växjö 6,3% 10,8% 21,1% 28,2% 22,3% 11,3%

Kristianstad 4,0% 7,8% 16,3% 25,1% 27,3% 19,6%

Karlskrona 9,0% 9,4% 19,7% 25,0% 24,4% 12,5%

Kalmarsund 5,9% 9,2% 17,0% 26,9% 25,7% 15,5%

Halmstad 5,8% 7,3% 15,1% 27,3% 25,0% 19,6%

1 2 3 4 5 6

8. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

Växjö 2,8% 9,1% 15,7% 29,0% 29,1% 14,2%

Kristianstad 4,4% 9,3% 15,9% 26,3% 27,1% 17,0%

Karlskrona 5,1% 10,0% 17,8% 21,9% 33,2% 11,9%

Kalmarsund 3,2% 6,3% 13,5% 27,9% 32,7% 16,4%

Halmstad 2,0% 5,5% 14,7% 29,7% 31,3% 16,7%

1 2 3 4 5 6


50

9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 6,0% 12,7% 24,2% 33,8% 18,8% 4,5%

Kristianstad 7,1% 13,3% 20,5% 29,9% 20,4% 8,8%

Karlskrona 7,8% 11,1% 22,5% 24,0% 26,2% 8,4%

Kalmarsund 2,9% 10,7% 21,5% 32,3% 24,3% 8,4%

Halmstad 4,6% 11,1% 23,3% 32,7% 19,6% 8,8%

1 2 3 4 5 6

10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

Växjö 3,6% 9,3% 20,2% 23,8% 24,7% 18,3%

Kristianstad 4,9% 8,2% 20,4% 26,8% 24,8% 14,8%

Karlskrona 7,0% 13,1% 23,0% 27,9% 20,1% 9,0%

Kalmarsund 3,6% 8,4% 19,4% 26,6% 27,3% 14,7%

Halmstad 6,5% 11,2% 23,2% 30,6% 17,5% 10,9%

1 2 3 4 5 6


51

11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 6,1% 10,8% 18,9% 36,9% 20,9% 6,5%

Kristianstad 5,1% 10,4% 24,8% 30,5% 21,6% 7,5%

Karlskrona 9,2% 11,9% 22,3% 25,8% 24,2% 6,6%

Kalmarsund 5,0% 9,8% 20,0% 32,6% 24,6% 8,1%

Halmstad 4,2% 11,7% 20,9% 30,5% 22,4% 10,3%

1 2 3 4 5 6

12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 4,3% 9,2% 24,2% 34,2% 23,7% 4,4%

Kristianstad 6,0% 9,5% 22,2% 34,7% 20,3% 7,4%

Karlskrona 6,6% 14,3% 24,6% 30,7% 18,0% 5,7%

Kalmarsund 4,5% 7,2% 21,6% 33,6% 26,3% 6,8%

Halmstad 2,4% 9,3% 23,8% 34,3% 22,1% 8,1%

1 2 3 4 5 6


52

13. Mina lärare använder varierade arbetssätt.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

Växjö 2,6% 9,6% 20,6% 32,6% 25,8% 8,8%

Kristianstad 3,2% 8,2% 19,2% 31,5% 27,5% 10,4%

Karlskrona 5,9% 9,8% 19,7% 27,3% 27,9% 9,4%

Kalmarsund 3,8% 5,9% 16,8% 31,8% 31,1% 10,7%

Halmstad 2,6% 6,9% 22,0% 32,1% 25,6% 10,8%

1 2 3 4 5 6

14. Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 4,0% 10,4% 19,9% 35,6% 23,4% 6,6%

Kristianstad 6,0% 10,5% 20,1% 32,7% 23,2% 7,4%

Karlskrona 8,4% 10,2% 23,8% 29,9% 20,5% 7,2%

Kalmarsund 3,6% 7,7% 19,7% 33,2% 27,8% 8,1%

Halmstad 3,4% 8,6% 21,3% 36,8% 19,8% 10,0%

1 2 3 4 5 6


53

15. Jag tycker att jag får de kunskaper som behövs för kommande studier/arbete.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

Växjö 1,6% 3,9% 12,3% 30,6% 37,6% 14,1%

Kristianstad 2,6% 5,9% 14,8% 30,7% 31,5% 14,5%

Karlskrona 4,3% 8,4% 18,9% 26,6% 30,3% 11,5%

Kalmarsund 1,4% 3,2% 15,6% 27,0% 39,2% 13,7%

Halmstad 1,2% 4,6% 13,1% 33,7% 32,5% 14,8%

1 2 3 4 5 6

16. Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 0,6% 4,8% 11,9% 24,1% 32,9% 25,6%

Kristianstad 2,2% 5,5% 12,7% 28,4% 28,4% 22,9%

Karlskrona 2,3% 4,5% 14,3% 25,2% 30,1% 23,6%

Kalmarsund 1,1% 3,8% 8,4% 23,6% 33,8% 29,4%

Halmstad 0,7% 3,6% 10,0% 26,2% 32,9% 26,6%

1 2 3 4 5 6


54

17. Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

Växjö 5,3% 9,7% 18,3% 26,9% 27,6% 12,2%

Kristianstad 4,8% 8,1% 16,6% 31,1% 26,3% 13,2%

Karlskrona 6,8% 12,1% 19,5% 23,8% 26,0% 11,9%

Kalmarsund 5,4% 7,2% 14,6% 27,9% 29,4% 15,5%

Halmstad 4,3% 9,7% 19,0% 27,3% 28,5% 11,2%

1 2 3 4 5 6

18. Betygsättningen av mina kurser är rättvis.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

Växjö 3,9% 5,6% 14,9% 27,1% 36,3% 12,3%

Kristianstad 4,5% 6,4% 16,4% 29,5% 28,2% 14,9%

Karlskrona 5,1% 7,4% 20,5% 25,4% 27,7% 13,9%

Kalmarsund 3,5% 5,4% 13,2% 28,1% 35,3% 14,6%

Halmstad 2,7% 7,0% 15,5% 28,2% 31,3% 15,2%

1 2 3 4 5 6


55

19. Undervisningen på programmet håller hög kvalitet.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

Växjö 1,6% 3,8% 13,7% 30,7% 35,6% 14,6%

Kristianstad 3,8% 6,7% 14,4% 29,9% 29,6% 15,6%

Karlskrona 4,7% 7,8% 15,8% 26,8% 30,1% 14,8%

Kalmarsund 1,8% 3,2% 9,5% 27,3% 39,3% 18,9%

Halmstad 0,9% 4,5% 14,0% 31,7% 35,1% 13,8%

1 2 3 4 5 6

20. Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

Växjö 4,4% 6,3% 11,8% 18,7% 30,2% 28,6%

Kristianstad 6,3% 5,6% 13,7% 20,1% 26,4% 27,8%

Karlskrona 9,2% 8,8% 15,0% 18,4% 27,0% 21,5%

Kalmarsund 5,7% 3,3% 10,2% 19,4% 30,9% 30,5%

Halmstad 4,0% 5,7% 13,2% 20,8% 27,4% 28,9%

1 2 3 4 5 6


56

21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever.

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

Växjö 4,9% 4,7% 7,4% 14,0% 28,0% 41,1%

Kristianstad 7,1% 6,3% 9,0% 15,8% 23,3% 38,5%

Karlskrona 7,2% 5,7% 10,2% 14,1% 23,8% 38,9%

Kalmarsund 3,0% 2,7% 5,6% 12,9% 26,9% 48,9%

Halmstad 3,9% 4,2% 7,6% 14,8% 25,6% 43,9%

1 2 3 4 5 6

22. Som helhet fungerar vår skola bra.

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

Växjö 0,6% 2,7% 7,5% 20,3% 37,0% 31,7%

Kristianstad 3,3% 5,6% 9,9% 18,4% 34,1% 28,8%

Karlskrona 5,1% 3,7% 12,3% 22,3% 34,6% 21,9%

Kalmarsund 1,4% 2,4% 6,6% 14,6% 35,6% 39,5%

Halmstad 0,7% 2,7% 9,9% 20,9% 34,8% 31,0%

1 2 3 4 5 6


57

Bilaga 4. Attitydundersökning, teman

1. Lokalerna jag vistas i på skolan är bra2. Utrustningen på min utbildning är bra

4. Min individuella studieplan fungerar bra5. Kontakten mellan mig och min ”mentor/handledare” fungerar bra6. Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla7. Jag har fått bra information om valmöjligheter till årskurs 3

Materiella resurser

6,3%

9,9%

14,3%

4,4%

10,4%

50,5%

47,4%

53,2%

45,6%

48,9%

43,2%

42,7%

32,5%

50,0%

40,7%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

Planering av studier

14,0%

14,6%

16,6%

11,7%

11,6%

37,4%

35,7%

37,0%

34,8%

35,9%

48,6%

49,7%

46,4%

53,6%

52,5%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6


58

9. Mina lärare planerar kurserna tillsammans med oss elever10. Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna12. Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt

8. Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet15. Jag tycker att jag får de kunskaper som behövs för kommande studier/arbete

Inflytande

15,0%

16,3%

19,9%

12,4%

15,0%

53,5%

51,5%

50,9%

51,7%

56,0%

31,5%

32,1%

29,2%

35,9%

29,0%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

Krav och resultat

8,7%

11,1%

13,9%

7,0%

6,7%

43,8%

43,8%

42,6%

42,0%

45,6%

47,5%

45,1%

43,4%

51,0%

47,7%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6


59

16. Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna17. Mina lärare tar hänsyn till annat är provresultat vid betygsättning18. Betygsättningen av mina kurser är rättvis

11. Mina lärare samverkar mellan ämnena för att utbildningen skall bilda en helhet13. Mina lärare använder varierade arbetssätt14. Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet19. Undervisningen på programmet håller hög kvalitet

Betygsättning

10,0%

10,5%

12,7%

8,8%

9,4%

41,1%

44,9%

42,9%

38,6%

42,1%

49,0%

44,6%

44,4%

52,7%

48,6%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

Pedagogik

12,2%

13,5%

17,0%

10,1%

10,7%

52,3%

50,8%

47,8%

47,7%

52,4%

35,6%

35,7%

35,1%

42,2%

36,9%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6


60

3. På min skola respekterar vi alltid varandra20. Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan

21. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever22. Som helhet fungerar vår skola bra

Arbetsmiljö

7,8%

11,2%

15,3%

7,0%

7,6%

34,3%

37,1%

39,3%

33,1%

36,2%

57,8%

51,8%

45,4%

59,9%

56,3%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

Nöjd som helhet

6,5%

11,2%

10,9%

4,7%

5,7%

24,6%

26,5%

29,5%

19,8%

26,6%

68,9%

62,3%

59,6%

75,5%

67,7%

0% 50% 100%

Växjö

Kristianstad

Karlskrona

Kalmarsund

Halmstad

1-2 3-4 5-6

Documents

samt jämförelser 2006-2010 ARBETSMATERIAL...D:o i % -8,0% -4,6% -2,9% -0,3% -0,4% Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad