SEB-rapport: Östeuropa klarar nedgången bättre än Västeuropa

8/4/2019 SEB-rapport: steuropa klarar nedgngen bttre n Vsteuropa

1/24

Tillvxten dmpas meninte lika hrt som i Vst

Eastern European

OutlookEkonomisk Analys Oktober 2011


2/24

3 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Eastern European Outlookutkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 5 oktober 2011.

Rapporten skrevs av Mikael Johansson (cheredaktr), Daniel Bergvall, Dainis Gaspuitis, Hardo Pajula och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Hkan FrisnCheekonom Che r Ekonomisk Analys+ 46 8 506 230 16 + 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall Mattias BrurEkonom Ekonom+46 8 763 85 94 + 46 8 763 85 06

Ann Enshagen Lavebrink Mikael JohanssonRedaktionsassistent Ekonom, che steuropa-analys+ 46 8 763 80 77 + 46 8 763 80 93

Andreas Johnson Tomas LindstrmEkonom Ekonom+46 8 763 80 32 + 46 8 763 80 28

Gunilla Nystrm Ingela HemmingPrivatekonom Fretagarekonom+ 46 8 763 65 81 + 46 8 763 82 97

Susanne Eliasson Johanna WahlstenAnalytiker privatekonomi Analytiker, retagarekonom+ 46 8 763 65 88 + 46 8 763 80 72

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Hardo Pajula Dainis GaspuitisEkonom, SEB i Tallinn Ekonom, SEB i Riga+372 6655173 +371 67779994

Gitanas Nauseda Vilija TauraiteCheekonom, SEB i Vilnius Ekonom, SEB i Vilnius+370 5 2682517 +370 5 2682521

Ekonomisk Analys


3/24

Sammanattning


steuropa har uppvisat en god terhmtning eter nanskrisen och den djupa recessionen 2008-2009. Nu rtillvxten p vg att dmpas 2012 i spren av rsvagad global eterrgan. Inbromsningen blir dock inte likahtig som i Vsteuropa. Relativt lga eller mttliga oentliga skulder ger hygglig motstndskrat i inhemsketerrgan.

P grund av mer rdelaktiga oentliga skuldpositioner behver stora budgetunderskott i steuropa ejkorrigeras lika hrt och snabbt som i delar av Vsteuropa. Polen, Lettland och Ukraina ortstter nsta r attbedriva mttliga nanspolitiska tstramningsprogram, medan nanspolitiken slr om och blir ltt expansivi Ryssland, Estland och Litauen. Detta gr att konsumtion och investeringar hlls uppe relativt vl nrexporttillvxten nu sjunker ptagligt. Frbttringen av arbetsmarknaderna kommer rvisso av sig nsta rmen samtidigt strks kpkraten nr det senaste rets energi- och matprisdrivna inationsuppgng klingar av.

Flera steuropeiska valutor, dribland rubel och zloty, har pressats hrt under rdande globala nanskris.Huvudsklet r en allmn riskaversion som srskilt drabbat steuropa; rtroendet r lndernasbetalningsrmga har varit ortsatt relativt stabilt undantaget Ukraina. Valutorna deprecierar ytterligarengot de nrmaste mnaderna, dreter sker en stabilisering och gradvis appreciering. Totalt sett blirdeprecieringarna inte s stora som vid nanskrisen 2008-2009.

Ambitionerna bland EU:s stlnder att ansluta sig till euron har svalnat p g a Euro-zonens skuldkris. Lettlandsplanerade intrde 2014 kan dock ortarande bli aktuellt.

I samtliga sex lnder som Eastern European Outlooktcker sjunker BNP-tillvxten till ngot under trend ren2012-2013; 2013 sker en utplaning eller viss uppstuds. Riskerna r p nedsidan.

Rysslands BNP kar med 4,3 procent 2011 och 4,2 procent 2012. Ekonomin r ortsatt std av hgtoljepris och konsumtionen repar sig eter en svacka. Lngsiktiga rgetecken om rysk tillvxt kvarstr dockgenom att reormtakten gr lngsamt. En viss ppning r mer reormer kan ske eter de kommande valen.

Polens ekonomi blir alltmer investeringsdriven. Tillvxten dmpas dock rn 4,0 procent i r till 3,4procent 2012, rmst p g a sviktande tysk eterrgan. Penningpolitiken lggs om och styrrntan snkstv gnger rsta halvret 2012. Politiken allmnt sett rblir stabil d regeringen vntas bli omvald istundande val.

Ukraina hankar sig ram med BNP-kningar p ca 4 procent per r. Hga priser p stl och jordbruksvarorger std, men tstramningskrav stllda av kreditgivaren IMF hller tillbaka tillvxten. Relationerna medIMF krvar och utbetalningarna blir ortsatt rysta i hst innan en verenskommelse ns.

Estland r tvra kast i tillvxten rn 2,3 procent i ol till 6,5 procent 2011 och ned till 3,0 procent 2012.

Likt vriga Baltikum har terhmtningen hittills rmst varit exportledd, medan uppgngen i inhemsketerrgan nnu r i sin linda, delvis till ljd av att privata sektorns skuldavveckling eter tidigare brustnabubblor ortstter. Hg exportandel drabbar nu Estland relativt sett hrdare n Lettland och Litauen.

Litauens BNP kar med 6,5 procent i r och med 4,0 procent 2012. Konsumtion och investeringar har i rvisat tecken till snabbare terhmtning n i vriga Baltikum men r ej tillrckligt starka r att kompenserar svagare export.

Lettland slirar nnu eter Estland och Litauen i uppgngen. Tillvxten sjunker rn 4,4 procent i r till 3,5procent 2012. terhmtningen r p hyggligt ast mark, men bromsas ven 2012 av budgettstramningsom ska bana vg r euro-intrde 2014.


4/24

Internationellt

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 5

Kratig inbromsning i Vst men ingen recession Fortsatt ultraltt penningpolitik

EM-ekonomier hller emot hysat

Stor exportandel i Estland, liten i Ryssland

OECD-ekonomierna har gtt in i en rejl avmattning som ljdav de rdjupade skuldkriserna p bda sidor om Atlanten.Inbromsningen startade i USA i vras och ljs av Europa nu ihst.

Frhjda recessionsrisker i USA och Euro-zonen, stora brsallsamt kratigt kad stressniv i det europeiska banksystemeti spren av kad oklarhet om Grekland kan undvika en be-talningsinstllelse kommer att pverka konsumtions- ochinvesteringsviljan negativt ver en lngre tid. Vi rknar med engrekisk skuldrekonstruktion, vilket ocks r vad marknaden ipraktiken ullt ut prisar in; och den kan komma redan i nrtid.Oskerheten om dess konsekvenser p andra krislnder samtbanksystemet kommer dock att hnga kvar. Nsta r nr USAtvingas brja strama t nanspolitiken rknar vi ocks med attnanspolitiken i OECD totalt slr om i tstramande riktning.

Sammantaget dmpas OECD-tillvxten rn knappt 3 pro-cent 2010 till 1,7 respektive 1,8 procent i r och 2012 . SvlUSA som Euro-zonen vntas p kort sikt balanserna nra reces-sion. Frst 2013 nr tillvxten i OECD nstan ter upp till trend2-2,5 procent. Riskerna r p nedsidan.

Globala nyckeltalBNP, rlig procentuell rndring

2010 2011 2012 2013USA 3,0 1,5 1,8 2,7Euro-zonen 1,7 1,7 1,0 1,5Vrlden 5,1 4,0 3,5 3,9Oljepris USD/at 79,8 110,0 110,0 115,0EUR/USD, dec 1,34 1,38 1,45 1,40Klla: SEB

nd r vr bedmning ortarande att OECD och vrldseko-nomin kan undg en ny recession. Sklen r era: Kina ochstora delar av de s k tillvxtlnderna ortstter att utvecklasmot en mjuklandning och har vid behov resurser att stta inkratull stimulans; cykliska delar av OECD-ekonomierna sominvesteringar och bostadsmarknader r redan starkt nedpres-

sade; retagens balansrkningar r starka; USA klarar sig utanbankkris denna gng. Drtill ska lggas att penningpolitiken blirortsatt stimulerande.

Med vr tro om utplanande rvarupriser, lgre tillvxt och ort-satt hg arbetslshet kommer inationen i USA och Vsteuropaatt tydligt alla tillbaka 2012, i brjan av ret drivet av base-ekter. Det ppnar r ortsatta penningpolitiska lttnader vialikviditetsinjektioner och andra okonventionella tgrder rnrmst de stora centralbankernas sida.

Dollarn rvntas rbli relativt svag och ligga vid 1,40 mot EURp sikt, delvis beroende p att Fed klargjort att styrrntan skaligga kvar nra noll till minst i mitten av 2013. Utbudsaktorer,

dribland Saudiarabiens ml att hlla oljepriset ver 100 USD/at, talar r att oljepriset (Brent) astnar p relativt hga niver110-115 USD.

Omvrldsutsikterna r Central- och steuropa har avsevrtrmrkats sedan vr rra EEO-rapport i mars i r, rmst p g astora nedrevideringar r USA. Exporten kommer drr attdrabbas negativt. Samtidigt r oentliga skulder p de estahll i klart bttre skick n i Vstvrlden. Detta ger hygglig mot-stndskrat i de inhemska delarna av stekonomierna.

Nr det gller exporten kan konstateras att samtliga sex EEO-lnders direkta handelsutbyte med USA r litet (mindre n

5 procent av exporten) men att Vsteuropa som marknadvger desto tyngre. Fr centraleuropeiska lnder r Tysklanden srskilt viktig delmarknad, r Polen t ex runt en rdedelav landets totala export. Vr prognos r Tyskland r att BNP-tillvxten gr rn 3,0 procent 2010 till 1,3 procent respektive1,9 procent de kommande ren.

Graden av ppenhet skiljer sig t en hel del mellan ekono-mierna. Estland och Litauen r klart mest utsatta r en smreextern eterrgan. Dr r exportens andel av BNP runt 70respektive 60 procent av BNP, vilket r relativt normalt i EM-ekonomier, som i Asien. Som motpoler med mindre ppna eko-nomier utmrker sig Polen med runt 40 procents exportandeloch Ryssland med bara 30 procent. Dessa ekonomier r dockrelativt stora, vilket delvis rklarar den lgre exportandelen.

Export och strsta marknad

Export, % av BNP Strsta exportmarknadsnitt 2006-2010 % av total export 2010

Estland 71 Finland 18Lettland 46 Ryssland 15Litauen 59 Ryssland 16Polen 41 Tyskland 27Ryssland 31 Tyskland 8Ukraina 47 Ryssland 24Klla: Reuters EcoWin, SEB


5/24


Internationellt

Stora oentliga underskott men intestora skulderSkuldkrisproblematiken pressar med rdjupad krat lndernai Vsteuropa och Grekland rycker nrmare en skuldrekonstruk-tion. De eskalerande problemen r Grekland, hgre riskpre-mier r ven strre euro-lnder som Italien och Frankrike samt

kad stress i banksystemen visar att det r ett systemproblemsom mste lsas och att likviditetsstd till enskilda lnder intercker.

steuropa str i den nuvarande globala nanskrisen bttrerustat n jmrt med 2007-2008 som drabbade regionenextra hrt. D ll BNP kratigt i era lnder eter att en till stordel i utlndsk valuta lnenansierad konsumtions- och inves-teringsboom byggt upp stora privata skulder och bytesbalans-underskott. Problemens dimensioner varierade i regionen, vrstdrabbades Baltikum och Ukraina. Sedan dess har era lnder iregionen; till stor del tt bukt med de externa obalanserna.

Oentligt budgetsaldo och skuldProcent av BNP Underskott Skuld

2011 2012 2011 2012Estland 0,2 -2,0 6,0 6,0Lettland -4,5 -2,6 45,3 44,2Litauen -4,5 -3,0 38,0 38,0Ryssland -1,0 -1,5 12,0 13,0Polen -5,5 -3,9 55,0 54,0Ukraina -3,5 -2,5 40,5 40,0Euro-zonen -4,4 -3,5 87,5 89,0Klla: EU-kommissionen, SEB

En relativ rdel r steuropa nu r att regionen har en lgeller mttlig oentlig skuldsttning samtidigt som Vst-europa tyngs av ndvndig skuldanpassning. Den oentligaskuldsituationen r en aktor som har bidragit till stabilitet ochrtroende, ven om t ex Polen och ramr allt Ungern (ca 80procent av BNP 2010) sticker ut med mttliga eller hga skul-der. Underskotts- och skuldutvecklingen r ven mer positivramver, bl a etersom lnderna kommer att vxa snabbaren i Vst, vilket innebr att tillvxten i sig snabbare minskarskuldkvoterna.

Baltikum genomrde stora besparingsprogram 2009-2010;

Lettland ortstter ven i r. De oentliga skulderna r trotskrisen lga; 2007 var skulden under 10 procent av BNP i Est-land och under 20 procent av BNP i Lettland och Litauen. Trer senare och eter kratiga BNP-all har skulden stigit men rortarande under 10 procent i Estland och runt 40 procent iLettland och Litauen.

Fr Ryssland och Ukraina har hga olje- och rvarupriserunderlttat terhmtningen och stttat statens inkomster, menven lg skuldsttning i utlndsk valuta i Ryssland har minskattrycket p hushll och retag. Polen r det land som i termerav BNP drabbats minst de senaste ren; landet var det enda i

EU med positiv BNP-utveckling 2009. Samtidigt har dock denoentliga skulden kat rn 45 till 55 procent av BNP mellan2007 och 2010 men tgrder har satts in r att hlla nivnunder 55-procentsnivn dr skuldbromsen slr in och utlserhrdare tstramning.

Mtt som priset p att rskra sig mot betalningsinstllelser det tydligt att marknaden sg en kad risk r Baltikum ochUkraina under 2008 och brjan av 2009 men att situationendreter stabiliserades samtidigt som problemen i Sydeuropablev allt mer allvarliga. Trots den kade turbulensen och std-paketen till Grekland, Irland och Portugal 2010-2011 ortsatte

CDS-priser att ligga lgt i st undantaget Ukraina. Som vi tidi-gare bedmt har en bearad smittoeekt till dessa lnder ute-blivit. Sammantaget r exponeringen mot det vrst drabbadeeuro-landet, Grekland, ocks litet svl mot banksystemet somi utrikeshandeln. Det r i rsta hand Bulgarien och i viss mnRumnien och Serbien som riskerar att pverkas av Greklandskris.

CDS, 10 r, rntepunkterIngen eller liten smitta av oron i Euro-zonen

LettlandPolen

RysslandUkraina

Grekland

Klla: Reuters EcoW in

jan10

mar maj jul sep nov jan11

mar maj jul sep0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Framver gr genomrda saneringsprogram i Baltikum attnanspolitiken i Estland och Litauen nu kan vndas till svagtexpansiv. De esta vriga lnder i regionen har sedan ngotr inlett erriga sparprogram, men inte av den magnitud somkrvs r era lnder i Euro-zonen. vergripande r att ln-derna med lga skulder inte har samma press p sig att spara inrtid; mjligheterna r strre att genomra reormer succes-sivt vilket gr att eekten p eterrgan blir mindre. Ytterligareen positiv aktor r att den lgre skuldsttningen och i era allmttliga underskott gr att rtroendet r politiken r strre.Hushll och retag behver i en sdan milj inte rsiktighets-spara i samma utstrckning vilket hller uppe konsumtion ochinvesteringar.

ven om lnderna har en rhllandevis gynnsam oentligskuldsituation innebr det inte att lnderna p kort sikt kan

undvika att drabbas av utvecklingen i Euro-zonen och denglobala nanskrisen. Flera av stlndernas valutor har al-lit kratigt sedan i somras och vntas alla ytterligare ngotnrmaste mnaderna. I tider av riskaversion lmnas vad somanses som mer riskyllda tillgngar och marknader ssom EM.Samtidigt blir inte deprecieringarna lika kratiga som under2008-2009.

Sammantaget r vr bedmning att tillvxtutsikterna r denrmaste ren ser mindre mrka ut r steuropa relativt Vst-europa trots den globala avmattningen, och stds av relativtbra undamenta och hga rvarupriser.


6/24


Internationellt

Euro-krisen pverkar euro-tidtabellen i stDen rvrrade skuldkrisen i Euro-zonen bidrar till att EU-lnder rn steuropa sannolikt avvaktar med euro-konverte-ring. Och detta av era skl: Problemen i Euro-zonen r storaoch det r oklart i vilken riktning Euro-zonen r p vg i ter-mer av bl a verstatlighet inom nanspolitik, transererings-

mekanismer r att stdja svaga lnder samt eurons stabiliteti allmnhet. Dessutom rsmrar krisen konjunkturutsikternaramver vilket gr det svrare att uppn konvergens-kriterierna, ramr allt p budgetsidan. Dessa aktorer kangra det mindre attraktivt att ortstta att driva en politikr en anslutning inom de nrmaste ren. Euro-krisen kandrmed leda till att vissa lnder tummar ngot p sina kon-vergensprocesser och passar p att ra en mindre stramekonomisk politik.

Men det r inte bara krisen i Euro-zonen som r lnderna isteuropa att skjuta p sina egna mldatum eller ambitioner.Frmst alltr stora budgetunderskott och/eller alltr hgination riskerar att blockera tidiga intrden, som i allenLitauen och Polen. Enligt Maastrichtkriterierna r budgetun-derskottet vara hgst 3 procent av BNP ret innan EU och ECBgenomr sina utvrderingar av kandidatlandet. Den genom-snittliga rsinationen inr utvrderingarna r ligga hgst1,5 procentenheter ver de tre EU-lnder med lgst ination.

Enligt vr analys r Lettland den enda nrliggande potentiellaeuro-kandidaten rn steuropa. Lettlands planerade intrde2014 kan ortarande bli aktuellt. Frst ngot eller ngra rdreter ljer Litauen och Polen. Fr Tjeckien och Ungern kaneuro-medlemskapen ga rum senare n s.

Vad gller de tre potentiella euro-kandidater som ingr iEEO-rapporten r vr bedmning att euro-spret nnu r hetti Lettland, men det har under det senaste halvret svalnat aven del i Litauen och Polen.

Lettlands ml r 2014. Det politiska tagandet r starkt. Attgra Lettlands ekonomi hig r euron var ett vergripandeml i det stora internationella stdlnpaket som med EU ochIMF i spetsen syddes ihop r Lettland under krisen 2008 och

som lper ut i r. Under resans gng har 2014 utvecklats sommldatum, uppbackat av svl EU som IMF. Vr bedmningr att Lettland har en god chans att n detta ml. Budgeten rknckrgan men vr bedmning r att tstramningspolitikenortstter nnu ett r s att underskottet dmpas till under

3 procent av BNP 2012. Den nya regeringen eter valet i sep-tember kommer sannolikt att inkludera det tidigare strstaregeringspartiet Unity som envetet drivit konsolideringspoli-tiken. Dock kan det bli en del tvister och bantade sparrslageter verlggningar med de (sannolikt) tv nya koalitionspar-tierna. Unitys maktposition har rsvagats av valutgngen.

Litauens ambitioner i euro-rgan har lnge varit att g medi Euro-zonen snarast mjligt nr kriterierna uppyllts. Premi-rminister Kubilius har uttryckt 2014 som ml. Centralbanks-cheen Vasiliauskas ansg i kommentarer i juni i r att 2014troligen var ett orealistiskt datum p g a r hgt pristryck.Litauen missade med en hrsmn r hg ination mj-

ligheten att ansluta sig till euron redan 2007. Vr bedmningr ocks att inationen kan visa sig bli r hg ven dennagng. Sklet r ramr allt stigande energipriser via gaspris-hjningar ramver. Det blir ven tut r regeringen att nunder 3-procentgrnsen i budgetunderskott 2012 med tankep att det d r valr och att ekonomin gr ner i varv. Vi sprnu litauiskt euro-intrde 2016.

Polen har hat men har inte lngre ngot uttryckt ml reuro-medlemskap, ven om regeringens strvan r att ort-stta att konvergera ekonomiskt s att Maastrichtvillkorensmningom uppns. Alltr stort budgetunderskott hindrar

enligt vr bedmning polsk euro-anslutning re 2015. Euro-krisen har ocks uppenbarligen satt avtryck p regeringenseuro-ambitioner. S hr t ex svarade Polens nansminsterRostowski i mitten av september p en rga i Spiegel Online.Spiegel: Nr kommer Polen att g med i euron? Rostowski:Nr det r skert att gra det. Fr tillllet r det inte skert.Fr tillllet r euron inte konstruerad p ett stt som r skertr Europa som helhet vare sig r verskotts- eller under-skottslnder.


7/24

Estland


Skarp inbromsning till tillvxt under trend Exportboomen vntas ta slut

Skuldavveckling hller tillbaka inhemsketerrgan

Fortsatt hg infation

Pgende skuldavveckling, sjunkande sentiment samt enbetydande rsmring av utsikterna r den nra omvrldenr att tillvxtprognosen r 2012 skrivs ned. Vi rknar nu medatt den vgda genomsnittliga tillvxten i Estlands nio strstahandelspartners uppgr till 2,5 procent 2012. Detta innebr enmarkant nedgng inte bara jmrt med de 3,6 procent som virutser r 2011 utan ven mot de 3,4 procent r 2012 som viantog i vras.

Fr tillllet r dock de baktblickande BNP-sirorna helt i-gonallande. Under det andra kvartalet uppgick tillvxttaktentill 8,4 procent och rsta kvartalets tillvxt blev upprevideradtill 9,5 procent, bda talen ortsatt drivna av tillverkningsindu-stri och export. Men det bredbaserade sentimentindexet harallit em mnader i rad och nedgngen tycks accelerera. Det

har nra skuggat Sveriges motsvarighet vars rutsgelser rden lokala utvecklingen kanske r n strre med tanke pkopplingar i utrikeshandel och nansmarknad.

Tillvxten p vg ned

BNP, rlig procentuell frndring (v axel)Sentimentindex fr Estland (h axel)Sentimentindex fr Sverige (h axel)


02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Vi bedmer slunda att ekonomin nu har passerat vndpunk-ten i konjunkturcykeln och att det blir en betydande in-bromsning ramver nr mrkare sentiment gradvis letar sigin i hrddata. Mot bakgrund av det mycket starka rsta halv-ret rknar vi med att detta rs tillvxt landar p 6,5 pro-cent. Nr exporteterrgan ramver rsvagas och inhemskakonsumtionen hlls tillbaka av behovet av att strka balans-rkningar kommer tillvxten att alla till 3 procent 2012. Fr

2013 rknar vi med en BNP-tillvxt p 4 procent. Med tankep den hastighet som den europeiska skuldkrisen rvrras rdetta lngt drirn ett verdrivet missmodigt tillvxtscenario.Riskerna r sannolikt rmst p nedsidan.

Det gngse hoppet verkar stllas till att nr externa eterrganbromsar in ska nedgngen tas upp av starkare inhemsk eter-rgan. I viss utstrckning har det redan intrat. En genom-gng av de stora eterrgeposterna visar att ekonomin nu rp mycket mer ast mark. D krisen kulminerade under detandra kvartalet 2009 bidrog nettoexporten med 13 procenten-heter till BNP-tillvxten, medan inhemsk eterrgan pverka-des negativt med 30 procentenheter. Tv r senare var tillvx-ten i stort sett jmnt rdelad p de yra storaeterrgeposterna. Privat konsumtion adderade 1,9 procenten-

heter till den samlade tillvxten, och asta investeringar med2,7 procentenheter. Bidraget rn nettoexporten hade som enljd av teruppvaknande import minskat till 2,3 procentenhe-ter.

Exportboomen toppar

Tillverkningsindustrin, exportorder, nettotal (v axel)Export, lpande priser, rlig procentuell frndring (h axel)

Klla: DG ECFIN, Statistics Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-40

-30-20

-100

10

2030

4050

60

7080

-70

-60-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

ven om detaljhandelns tillvxttakt varit positiv sedan januari2011 och konsumentrtroendet varit ngot bttre n det bredasentimentindexet, r det ett hgst osannolikt scenario att in-hemsk eterrgan kommer att bli en stor drivkrat r tillvx-ten. Ekonomin r liten och ppen. De senaste rens erarenhe-ter visar att externa chocker snabbt ortplantar sig i privatkonsumtion och investeringar. Fljaktligen rknar vi inte medatt inhemsk eterrgan ska ge ngot betydande bidrag underde nrmaste tv ren. Drmed mste troligen importen teri-gen anpassas r att uppn tillvxt rn exportsektorn.

Likvl rknar vi med att svagare utlndsk eterrgan ska utvaen press p bytesbalansen, som har legat p plus under desenaste tv ren. Vi spr att bytesbalansen gr tillbaka till nolli r och dreter visar sm underskott 2012-2013 (1 respek-tive 2 procent av BNP). Haken r dock att den vergripandebytesbalanssiran dljer lika mycket som den visar. Sedan2009 har nettoexporten av varor och tjnster, som r de tvrsta kategorierna i bytesbalansen, inte ens varit i nrheten

tillrcklig r att tcka underskotten i den nansiella balansenoch inkomstbalansen. Om det inte vore r den kombinerandeeekten av lpande transereringar och kapitaltransereringarskulle gapet mellan de tv p ver 2 miljarder EUR lett eko-


8/24


Estland

nomin in i ett enormt deationstryck. Framr allt uppgick detkumulativa vrdet p kapitaltransereringar rmst pengarrn EU:s strukturonder till totalt 1,3 miljarder EUR undernmnda period.

Ngra analytiska slutsatser kan dras av detta. Fr det rsta harekonomin i en stor utstrckning hllits uppe av nansiellt stdrn Bryssel. Fr det andra, medan dessa budgettransereringarknappast rsvinner ver en natt kan inte deras plitlighetp medelristig eller lng sikt tas r givna. Fr det tredje harEstlands privata sektor pressats hrt att betala tillbaka sinaskulder ven under rhllanden av livlig utlndsk eterrganoch den mter en tuare ramtid nr exportboomen har klingatav. Den skuldavveckling som nu sakta lper p i en relativtgynnsam ekonomisk milj kan ter bli ngot mer smrtull denrmaste ren.

Frbttrad arbetsmarknad

Sysselsttning, rlig procentuell frndring (v axel)Arbetslshet, procent (h axel)

Klla: Statistics Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

-12,5

-10,0

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

terstudsen p arbetsmarknaden har varit en av de po-

sitiva verraskningarna under de senaste pressande ren.Inte bara har det breda arbetslshetsmttet allit tydligt rntoppen vid 19,8 procent under det rsta kvartalet 2010 till13,3 procent, utan den totala sysselsttningskningen p 7,8procent under det andra kvartalet i r var rekordstor. Blekaretillvxtutsikter kommer att stta avtryck p eterrgan parbetskrat under de kommande kvartalen, ven om veckodataver registrerad arbetslshet visar mindre nedgngar och attrvntningar om arbetslshet hittills knappt rrt sig ur cken.Vi rknar drr med att arbetslsheten rblir relativt upp-driven under vr prognosperiod. Fr 2011 rknar vi nu med engenomsnittlig niv p 13,3 procent, som vntas sjunka till 13

procent 2012 och 12 procent 2013.Infationen r den stora oskra variabeln under de nrmasteren. Detta gller srskilt etersom den r s beroende p anta-ganden om hur allmnheten reagerar p den utvecklade vrl-dens skuldelnde. I princip kommer samspelet mellan lokalaoch globala aktorer att bestmma inationsmnstret i Estland,men p sikt tynar de lokala rgorna bort till obetydlighet.

Det senaste uppsvinget i HIKP-ination har rmst varit ett r-vntansdrivet enomen. Sedan euron introducerades i januari2011 har den breda penningmngden vuxit i lngsammare taktn priserna. Vissa tecken tyder p att konverteringen till den

gemensamma valutan kan ha naglat ast prisrvntningarnalgre de senaste kvartalen. Men sett till oskerheten som kring-grdar Euro-zonen s kan inte eurons rmga att spela en rollsom ett plitligt nominellt ankare inte lngre tas r givet. Sam-

mantaget, medan lokala aktorer som skuldavveckling och sta-biliserade inationsrvntningar pekar mot svagare pristryckramver, s rblir de lngsiktiga utsikterna mycket instabila.P kort sikt rknar vi med att HIKP-infationen i genomsnittblir 5,3 procent i r, att den lttar till 5 procent 2012 och grupp till 6 procent 2013.

Inflation delvis frvntansdriven

HIKP, rlig procentuell frndring (v axel)

Inflationsfrvntningar, nettotal (h axel) Klla: S tatistics Estonia

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-40

-20

0

20

40

60

80

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

Den hittills ovntat starka terhmtningen mjliggr r Est-land att sluta ret med ett litet oentligt verskott (0,2 procentav BNP). Myndigheterna rknar dreter med ett budgetun-derskott, som kar till 2,1 procent av BNP 2012. Denna relativtskarpa omsvngning beror p investeringstaganden som rkopplade till rsljning av utslppsrtter 2010 och 2011. Nrdenna eekt klingar av 2013 rknar regeringen med att under-skottet minskar till 0,1 procent av BNP. Vr underskottsprognos,vilken baseras p antaganden om ngot hgre nominellatillvxt, r i samma hrad och skillnaderna beror egentligen pavrundning.


9/24

Lettland


Inhemsk eterrgan tinar bara lngsamt upp En sista runda av tstramning 2012

Strukturella faskhalsar

Politisk oskerhet men ingen kursndring

Lettland uppvisade tecken p relativt god terhmtning underrsta halvret 2011, ven om grannlnderna terhmtar sigsnabbare. Industriproduktionen tervnde till nivn re krisengenom att exporten kompenserat r nedgngen i inhemsk e-terrgan som pressat ekonomin. Export och exportrelateradesektorer ortstter att driva tillvxten, medan privat konsum-tion rblir dmpad p grund av nanspolitisk tstramning ochskuldavveckling. Utsikterna rblir allts beroende av export,och svagare global tillvxt vntas hmma ytterligare terhmt-ning. Vi rknar med att BNP vxer med 4,4 procent i r, med3,5 procent 2012 och 4 procent 2013.

Mdr LVL, fasta priserInhemsk efterfrgan nnu nedpressad

ExportPrivat konsumtion

Fasta investeringar

Klla: Central Statistical Bureau, Latvia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 110,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

Eter rsta kvartalets ga vertygande tillvxt p 3,5 procent,studsade takten upp till 5,6 procent under andra kvartalet.Tillverkningsindustrins tillvxt var ortsatt solid. Tack vare e-

ektiva PR-kampanjer utomlands blev det ett uppsving i turismoch drtill knutna tjnster. Transport- och logistiksektoreruppvisade tillvxt. Byggsektorn sjunker nnu i rstakt, venom det sker en gradvis stabilisering. Aktiviteten hlls rmstuppe av EU-medel, medan lokal eterrgan r ganska mager.Byggsektorn kommer att terg till tillvxt under andra halvret2011. Brist p byggarbetare kan dock bli en reell utmaning psikt, d utbildad personal under krisrens stopp skolades omoch gick till andra sektorer eller emigrerade. Vi rknar med attekonomin upprtthller en god takt under det tredje kvartaletmen att det sker en viss inbromsning mot slutet av ret. Expor-ten kyls av och inhemsk eterrgan kan inte kompensera r

det p kort sikt.Eter en trg detaljhandelsutveckling under rets em rstamnader 2011 blev det en stark studs uppt under juni och

juli. Den senaste trenden visar dock p ortsatta rndringari konsumenternas kpbeteende och ojmn rdelning mellandelar av detaljhandelssektorn. Under rets sju rsta mnaderregistrerades en volymkning p icke-livsmedelsprodukter,medan livsmedel och drivmedel rblev svaga.

Ett annat tecken p mer stabila ekonomiska utsikter r attindet av utlndska direktinvesteringar r mindre volatila.Framtblickande satsningar erstter successivt krisrelateradeinvesteringar. terinvesterade vinster har nyo blivit en be-

tydelseull klla r investeringar. Fr att uppmuntra till merinvesteringar har regeringen lagt ram en strategi r 2011-2017som sytar till att styra investeringar till strategiska sektorerr att rndra Lettlands nuvarande ekonomiska struktur ochbygga en innovativ och exportorienterad ekonomi.

Eter en spektakulr anpassning nedt under recessionen r nukade investeringar och inhemsk eterrgan aktorer bakomnedttrenden i bytesbalansverskottet. Under det andra kvar-talet uppgick verskottet till 0,9 procent av BNP, jmrt med1,1 procent under det rsta. verskottet kommer att minskaytterligare och sl om till ett underskott mot rets slut, men virutser ingen uppbyggnad av stora externobalanser.

Arbetsmarknaden rbttras. Arbetslsheten ll rn top-pen p 20,7 procent under det rsta kvartalet 2010 till 16,2procent under andra kvartalet 2011. Sysselsttningen kadesamtidigt under kvartalet, vilket understryker rbttrings-trenden p arbetsmarknaden. I mitten av september lg denregistrerade arbetslsheten p 11,7 procent av den ekonomisktaktiva beolkningen. Samtidigt kan strukturella arbetslshets-problem komma att bromsa dessa positiva trender. Arbets-marknaden ortstter att rbttras men processen kan blilngsam p grund av rsvagad internationell eterrgan ochstrukturella brister, bl a emigration. Lngtids- och ungdomsar-

betslshet r akuta utmaningar r regeringen.Den ekonomiska terhmtningen speglas ocks i lneniver.Under det andra kvartalet 2011 steg den genomsnittliga brut-tolnen med 5,5 procent, vilket stimulerade konsumtion. O-entliga sektorns lner kade med 7 procent i rstakt, medande privata lnerna klttrade 5 procent. Den snabbaste lne-tillvxten noterades inom tjnstenringar och drevs av snabbterhmtning och exibla ersttningsstrukturer. Krympandearbetslshet och ortsatt ekonomisk uppgng vntas pressaupp lnetillvxten ytterligare. De oskra utsikterna kan dockkomma att stta stopp r nuvarande trend. Slutet p tstram-ningspolitiken och en mer gynnsam inkomsttrend r staten

kan utlsa snabbare lnehjningar i vissa delar av oentlig sek-tor s tidigt som nsta r. Det nns en risk att i slutet av ret,d EU och IMF:s stdlneprogram lper ut, kan lnekningarnai den oentliga sektorn terigen vertra lnetillvxten i den


10/24


Lettland

privata sektorn. Den totala lnetillvxten blir 5,5 procent i roch 4,5 procent 2012.

I slutet av 2008 brjade Lettland att terta rlorad konkur-renskrat. Balansen mellan lner och produktivitet har blivitterstlld. Sedan 2010 har kvoten mellan dessa indikatorervarit stabil, vilket terspeglar vxande ekonomisk aktivitet ochkad sysselsttning. Trots uppgng i lner har kningen i dengenomsnittliga reala bruttolnen varit mindre n rbttringeni produktivitet. Det nns ingen anledning att anta att lnernaverskrider produktiviteten, s som var allet under den ekono-miska boomen ren innan krisen.

Eter en snabb uppgng rsta mnaderna av 2011 har konsu-mentprisinationen bromsat in beroende p globala pristren-der. Hga rvarupriser kommer dock att hlla inationen vidliv. Infationen blir i snitt 4,4 procent 2011 och 2,8 procent2012. Krninationen r lg och vntas stiga ngot under detandra halvret 2011 r att sedan stabiliseras. Givet ortsatta

lnekningar och lgre ination spr vi en snabbare rbttringav kpkraten, dock rn mycket lga niver.

Procent av BNPOffentliga obalanser minskar

Offentligt budgetsaldo (v axel) Skuld (h axel)Klla: Statistics Latvi a

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 135

10

15

20

25

30

35

40

45

50-10

-9

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

Prognos SEB

Till ljd av bttre n rvntad tillvxt lg skatteinkomsternaunder rets tta rsta mnader p 3,6 procent ver mlet. Detresulterade i ett litet oentligt budgetunderskott. I slutet avret rknar vi dock med en snabbare uppbyggnad av under-skottet nr samnansierade EU-projekt avslutas. Budgetunder-skottet hamnar nra 4,5 procent av BNP i r. Nsta rs under-skott r mer oskert. Den avgende regeringen har planeratr ett underskott p 2,5 procent av BNP. Detta r att skapahandlingsutrymme om situationen lper utom kontroll. Det kanbli viss retrtt rn detta ml, men det blir avhngigt den nyakoalitionsregeringen ambitioner samt inkomsttrenden.

Den avgende regeringen r noga med att undvika skattehj-ningar och vill uppn tillrcklig budgetkonsolidering 2012 ratt klara Maastrichtkriteriet och bana vg r ett euromedlem-skap. Vi kan dock inte utesluta omrdelningar inom skattesys-temet, r att undvika en kning av den totala skattebrdan.Konkreta rslag vntas komma kort eter att nya regeringenblivit godknd av parlamentet. Sannolikt blir det snkta sub-ventioner samt ytterligare reormer inom oentlig sektor. Vispr ett underskott p 2,6 procent av BNP 2012, och en

minskning till 2,2 procent 2013.I juni 2011 tervnde Lettland ramgngsrikt p nansmarkna-den och gav ut 10-riga euro-obligationer r 500 miljoner USD,

till ast rnta p 5,25 procent. Placeringen blev ett erknnander Lettlands ramgngsrika anstrngningar att stabilisera detekonomiska och nansiella lget. Hittills har Lettland mot-tagit 4,4 miljarder EUR av totalt 7,5 miljarder i sitt inter-nationella stdlnprogram. Av detta har 650 miljoner EURanvnts r att stabilisera nanssektorn. Till ljd av en bttre

n rvntad utveckling enades Lettlands lngivare om attallokera 300 miljoner EUR r att nansiera budgetunderskott.Hittills har 1,8 miljarder EUR kanaliserats till att tcka budget-underskottet och lnebehoven; 1,4 miljarder r terbetalningarp statsskulden och till rddningen av Parex bank. Ytterligare3,1 miljarder EUR nns tillgngligt enligt programmet, menLettland planerar att lna bara 100 miljoner rn Vrldsbanken.Landet startar terbetalningar 2012 med totalt 322 miljonerEUR. r 2013 blir terbetalningarna 483 miljoner, ret dreter1,224 miljarder samt toppar p 1,322 miljarder EUR 2015. Justnu har staten inget brdskande likviditetsbehov. Med tanke pnansturbulensen kommer Lettland att undvika att rusa in pnansmarknaderna.

Bara tio mnader eter ordinarie parlamentsval hll Lettlandden 17 september sitt hittills rsta nyval. Detta var en ljd avatt rre presidenten Valdis Zatlers i maj (han blev ej omvaldvid presidentvalet i juni) reslog en upplsning av parlamentetoch att olket gav sitt std r det i en olkomrstning i juli.Nyvalet vanns av Harmony Centre (HC), som ck 31 av 100platser. HC r ett vnsterparti, dominerat av etniska ryssar samtr skeptiskt till euron. Zatlers nya Reorm Party (ZRP) ck 22.Unity, det strsta partiet i avgende tvpartikoaltionen, ck 20platser. Dreter ljde VL-TB/LNNK med 14 och avgende lillakoalitionspartnern Union o Green and Farmers med 13 platser.

Valresultatet tyder p att ZRP r en central position. ZRPoch Unity bildar sannolikt krna i nya regeringskoalitionen.nnu r det en ppen rga vilket av partierna HC eller natio-nalistiska VL-TB/LNNK som blir det tredje. ena sidan r detsvrt att tnka sig att HC vill g med i en sdan regering d detskulle behva enas i rgor som det nns betydande motstt-ningar i inom partiet. Vljarna skulle tolka det som rrderi.Det rr sig om svl sprkanvndning som budget, ekonomioch sociala rgor. andra sidan r HC s nra att komma medi en regering att det kan komma att tumma p sina krav. Ensdan utgng skulle dock troligen leda till politiska rluster rZRP och Unity, kanske ven att parlamentsledamter hoppar

av. Samtidigt vore det politiskt oklokt att pressa undan en sstort inytelserik politiskt krat som HC. Ett annat alternativ rVL-TB/LNNK, med det skulle kunna resultera i kade socialakonikter och politisk turbulens. Partierna tar sledes god tidp sig att sondera varandra och tnka ut samarbetsstrategier.Det kan bli s att presidenten till slut utnmner nsta premir-minister. Vr bedmning r att trots vidden av motstridiga upp-attningar kommer den viktigaste uppgiten verlggningarnaatt bli att hlla tillbaka nationalistiska ramsttar. Vi rutspringa betydande avsteg rn Lettlands nuvarande ekonomiskaoch politiska kurs. Det kan dock bli viss rskjutning av detman lgger huvudvikten vid beroende p strukturen i den nya

koalitionen.


11/24

Litauen


Robust tillvxt p vg att mattas av Stark men avtagande export

Lngsam terhmtning p husmarknad ochi krediter

Minimal nanspolitisk lttnad

Den ekonomiska terhmtningen har hittills under 2011 varitbalanserad och robust. Drivkraterna har ramgngsrikt skitatrn export till inhemsk eterrgan. Under rsta halvretvxte ekonomin med 6,6 procent mtt i rstakt. Jmrt medlget re krisen 2008 har Litauen nu en starkare ekonomiskposition. Det r inte lngre obalanser i vare sig i den inhemskamarknaden eller i externbalanserna. Det r inga astighets-bubblor och hushllens skuldsttning som andel av disponibe-linkomsten har minskat ngot rn 63 till 61 procent. Cyklisktknsliga sektorer (investeringar, byggande och astighetsmark-nad) har redan bottnat ur och kan drr inte orsaka en ny re-cession. nd kommer mrkare utsikter p exportmarknadernaoch ortsatt emigration att resultera i en mer begrnsad eko-nomisk expansion under 2012-2013. Vi spr att BNP kar med6,5 procent 2011, med 4 procent 2012 och med 4,5 procent

2013. Riskerna i vra prognoser vger ver p nedsidan och rrmst relaterade till globala tillvxtrisker.

Under krisen var exporten den enda drivkraten i Litauens lillaoch ppna ekonomi. Med start under det tredje kvartalet 2010brjade dock handelsunderskottet att vidgas och bidra negativttill BNP-utvecklingen. Samtidigt brjade inhemsk eterrganatt vxa d bde lner och sysselsttning kade.

rlig procentuell frndringInhemsk efterfrgan r den frmsta drivkraften

BNP Export Inhemsk efterfrganKlla: Statistics Lithuania, SEB

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Under rsta halvret 2011 kad exporten med 22 procent iasta priser och rstakt; exporten av rafnerade oljeprodukter,kemi och livsmedelsprodukter steg mest. Exporttillvxten hardrmed redan passerat toppen och det r upplagt r en in-bromsning under det andra halvret 2011, rmst p g a svagareextern eterrgan och statistiska baseekter. Euro-zonen, som

r drabbad av skuldkris, kper 32 procent av Litauens export,ven om andelen r de em mest stressade euro-ekonomierna(PIIGS) r mindre n 4 procent. Ryssland r ortarande Li-tauens strsta exportmarknad med en andel om 16 procent.Men bara en emtedel av exporten till Ryssland r varor somr tillverkade i Litauen; resterande yra emtedelar r vidare-export. Om man bara rknar in varor med l itauiskt ursprung rTyskland exportmarknad nummer ett, medan Ryssland baraintar nionde platsen mellan USA och Sverige.

Under det rsta halvret 2011 vxte inhemsk eterrganrhllandevis livligt, med 9,1 procent. Konsumtionen kademed 6,2 procent och investeringarna med 30,0 procent. Inves-teringsvolymen var dock nnu lg; knappt hlten av vad sominvesterades under 2007-2008. Investeringar i bostadsbyggan-de kade med 12 procent. Fr det tredje kvartalet 2011 hade vitidigare rknat med en positiv eekt p inhemsk eterrgan viabasket-EM, men den blev klart lgre n vntat p grund av utlndska turister. Inhemsk eterrgan vntas vxa i mode-rat takt under det kommande ret.

Svag husmarknad

Lgenhetspriser (OHBI), index 100 = jan 2004Nya husln, netto, mn EUR

Klla: Ober-Haus, Bank of Lithuania, SEB

04 05 06 07 08 09 10 11

-50

0

50

100

150

200

250

300

350

-50

0

50

100

150

200

250

300

350

Fastighetsmarknaden r ortsatt trg. Frsljningen av huskade med 14 procent under det rsta halvret 2011. Lgen-hetspriserna i de em strsta stderna lg stilla, ven under dentraditionellt aktiva sommarssongen. kningen av nya huslnhar ocks rblivit liten. Dels r hushll i spren av krisen merrsiktiga med att kpa astigheter och lna, dels ortstterbanker att lgga stramare lnevillkor n under den tidigarekreditboomen. Dessutom har centralbanken inrt regleringarsom rvntas hjlpa till att rhindra ramtida astighetsbubb-lor. Dessa omattar maximala ln i rhllande till vrdet ochmaximala betalningar som andel av inkomsten. Vidare krvsatt sljarna rser kparna med kvalitativ inormation. P kortsikt rvntas dessa nya regleringar en ytterligare avkylande

eekt p kreditterhmtningen.

Bytesbalansunderskottet uppgick bara till 2,1 procent av BNPunder det rsta halvret. I linje med det hgre handelsunder-


12/24


Litauen

skottet och omsvngning av tidigare rluster i utlandsgdaretag rknar vi med ett bytesbalansunderskott p 3 procentav BNP i r, 5 procent av BNP 2012 och 6 procent av BNP 2013.Med tanke p ppenheten i den litauiska ekonomin och desslilla storlek s bedmer vi att den rutspdda kningen i un-derskottet r hllbar och inte orsakar problem.

Det rmsta tecknet p terhmtningen p arbetsmarknadenr stigande sysselsttningssiror. Samtidigt r inte lnetill-vxten allmnt utbredd. Under det rsta halvret 2011 varrliga lnekningstakten 2,5 procent som genomsnitt, menlg i ett intervall rn minus 1,2 procent till plus 12,4 procent iskilda sektorer. Lneniverna minskade eller stagnerade inomkultursektorn och hotell- och restaurangbranschen, medan dekade mest i sektorer som uppvisar den mest akuta bristen parbetskrat; IT och kommunikationer, transport och logistik,tillverkningsindustri, detalj- och grossisthandel. P retagsnivgenomrs lnehjningar p ett selektivt stt till bara de mestvrderade medarbetarna.

Den oentliga sektorns lner kade med 3 procent, trots att devar rysta 2011 enligt lag och sannolikt rblir s under 2012.Oentliga tjnstemn kan i stllet nyttja olika bonusar ochandra pslag som ett stt att hja sina inkomster. Reallnernai ekonomin som helhet krympte med i genomsnitt 2,3 procentunder det andra kvartalet 2011, d inationen var hgre nlnetillvxten. Inom regeringen pgr nu diskussioner om atthja minimilnen, som r EUR 232, en av de lgsta i EU och denminsta i de baltiska lnderna. Regeringen har intagit en ganskarsiktig hllning vad gller hjningen och hnvisar till behovetav budgetdisciplin. Men minimilnen kommer troligen att juste-ras upp under 2012 till EUR 261.

rlig procentuell frndringReallnerna sjunker fortfarande

Lner KPIKlla: Statistics Lithuania

Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1

06 07 08 09 10 11

-10

-5

0

5

10

15

20

25

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Emigrationsproblemet ortstter. Under rsta halvret lmna-de 4 000-5 000 personer landet och bara under juli och augustiytterligare 6 000-7 000. Arbetslsheten sjnk till 15,6 procentunder det andra kvartalet 2011, jmrt med 18,3 procent ett rtidigare. Men under samma period steg lngtidsarbetslsheten(ett r eller mer) rn 7,4 procent till 8 procent. Detta r en indi-kation om en rvrrad strukturell arbetslshet. Vi rknar meden ortsatt gradvis nedgng i den totala arbetslsheten.

Den rliga inationstakten kulminerade p 5,0 procent i maj

och minskade till 4,4 procent i augusti. Detta var en ljd avsvl nedgngar i livsmedels- och kldpriser som en stabilise-ring i globala energipriser. Infationen rblir driven av kost-nadsaktorer och det nns inga tecken p eterrgetryck.

Under den kommande vintern rvntas dock priset r centraluppvrmning g upp med 20 procent som en konsekvens avdyrare naturgas. kningen kommer att bidra med 0,7 pro-centenheter till inationen och ta upp hela den rvntadekningen av lner. Fr de kommande ren rknar vi med enmttlig ination i l inje med lngsammare ekonomisk tillvxt.

Under bde 2012 och 2013 vntas den genomsnittliga HIKP-infationen hamna p 3,5 procent, ned rn 4,0 procent 2011.

Trots ortsatta konsolideringstgrder uppgick den oentligasektorns underskott till 6,3 procent under det rsta halvret2011. Implementeringen av ambitisa budgetplaner var vack-lande och icke-skatteinkomster blev lgre n berknat. Totalaskatteinkomster kade med 13 procent jmrt med motsva-rande tid i ol. Inkomster rn indirekta skatter som momsligger p en rekordhg niv. Nsta r kommer dock bramed sig nya budgetutmaningar etersom parlamentsvaletr schemalagt till oktober 2012. Regeringen vntas med start2012 terstlla lderspensioner till nivn som gllde re krisen.

Detta skulle kosta 0,5 procent av BNP. Att backa rn dettalte skulle vara politiskt knsligt och drr kommer tgrdensannolikt att genomras. Samtidigt har nansminister IngridaSimonyte deklarerat att inga nya astighets- eller bilskatterska inras 2012. Lgre tillvxt och ination stter press pinkomstutvecklingen, men vi rknar nd med att budgetun-derskottet minskar rn 4,5 procent av BNP 2011 till 3,0 procent2012 och till 2,8 procent 2013.

Statsskulden i rhllande till BNP minskade rn 38,0 procenti slutet av 2010 till 36,4 procent i slutet av rsta halvret 2011,detta som en ljd av liten upplning och hgre BNP. Vi rknarmed att vxande BNP leder till att denna kvot stabiliseras prunt 38 procent de kommande ren. Under 2012 mste statenbetala runt tv miljarder euro p skulden.


13/24

Polen


Mild tillvxtsvacka men obalanser oroar p kort sikt Inhemsk eterrgan stttar tillvxten

Infationstrycket lttar, styrrntan snks

Stort bytesbalansunderskott en utmaning

Polen, som var enda EU-land som undgick recessionen 2009,ortstter att utmrka sig med en god tillvxt som ligger hgren i vriga Centraleuropa. Tv viktiga skl r att exporten inte

vger s tungt i ekonomin samt att rets uppsving i investe-ringscykeln vntas best bttre i Polen. Men ven Polen kom-mer att knna av snlblsten. Tillvxten kyls av via rsvagadextern eterrgan, ortsatt nanspolitisk tstramning samt pkort sikt ven av nedgngar i sentiment i spren av global orooch inhemskt brsall. Barometrar har sviktat de senaste mna-derna, om n ej dramatiskt.

BNP kar med 4,0 procent i r, 3,4 procent 2012 samt termed 4,0 procent 2013; det senare r knappt trendtillvxt.Prognoserna r 2011-2012 r tydligt nedskruvade rn 4,5-4,6procent i vras. Med dvarande utsikter var Polen p vg motett anstrngt resursutnyttjade. Nu minskar denna risk. Lnerna

ortstter att vxa i mttlig takt. Det gr att den hga inatio-nen klingar av ramt vintern d eekter rn tidigare energi-och matprisuppgngar samt momshjningen i januari 2011(rn 22 till 23 procent) aller ur 12-mnaderstakten. Drmedppnas drren r en omlggning av penningpolitiken till tvrntesnkningar rsta halvret 2012. Detta sker eter att cen-tralbanken genomrt en ramtung tstramning med totalt enprocentenhet rsta halvan av 2011 och dreter gtt i vilolgermst p g a vxande vrldsekonomiska nedtrisker.

rlig procentuell frndringInvesteringar ter viktig vxtkraft

BNP (v axel) Fasta investeringar (h axel)Klla: Central Statistical Office, Poland

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-20

-10

0

10

20

30

40

-10

-5

0

5

10

15

20

Eter olrets helrsutall p 3,8 procent kade BNP med 4,4

procent under rsta halvret 2011 jmrt med motsvarandehalvr 2010. Andra kvartalets tillvxt drevs n tydligare avinhemsk eterrgan, rmst av en ortsatt uppgng i investe-ringar inklusive lageruppbyggnad, medan nettoexporten d gav

neutralt bidrag. Notabelt r att i andra centraleuropeiska lndersom Slovakien, Tjeckien och Ungern var exporten i stllet denklart dominerande drivkraten. Dessa lnder torde kortsiktigtvara mer utsatta r en vikande vrldskonjunktur. I Polen utgrexporten ca 40 procent av BNP, att jmra med 70-80 procenti tidigare nmnda lnder. Men visst r ven polsk tillvxt pvg att mattas av. Industriproduktionens rliga kningstakthar t ex vxlat ned rn stadiga 7 procent i vras till knappt 2procent i juni och juli. Detta r rmst knutet till exportindu-strin.

Nrmaste ret kommer ocks att prglas av klart lngsam-mare exporttillvxt d klart strsta marknaden Tyskland (ca enrdedel av all export) vntas g ned i varv. Samtidigt nns visslindring. Zlotyn har allit med ca 10 procent mot euron sedan isomras. Det strker konkurrenskraten, ven om impulsen inteblir lika stor som under den senaste globala nanskrisen. Settur ett lngsiktigt perspektiv var den reala eektiva vxelkur-sen bara ltt vervrderad nr nuvarande turbulens utbrt. Vrvalutaprognos r att zlotyn bottnar vid 4,55 mot euron i hstoch att det dreter sker en lngsam terhmtning till 4,00 islutet av 2012.

EUR/PLNNy kraftig depreciering av zlotyn

Klla: Reuters EcoWi n

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

3,00

3,25

3,50

3,75

4,00

4,25

4,50

4,75

5,00

3,00

3,25

3,50

3,75

4,00

4,25

4,50

4,75

5,00

Investeringarna har eter olrets nedgng tagit art i r, intebara som ljd av kad byggaktivitet. Detta r brjan p en ihl-lande trend, ven om kningstakten dmpas ngot ramverp g a senarelagda satsningar eter oron samt i r kulmine-rande statliga inrastrukturinvesteringar. Drivkraterna rinvesteringar r fera: behov av inrastruktursatsningar, ar-rangemanget (med Ukraina) av otbolls-EM 2012, ortsatt storainden av EU-ondmedel samt de senaste rens vxandekapacitetsutntyttjande i industrin. Drtill har investeringskvo-ten i mnga r legat p relativt lga 20 procent.

Hushllens konsumtion, som hlls i gng ven under krisen2008-2009 bl a via inkomstskattereormen 2009, har tergtttill mer normal tillvxt de senaste tolv mnaderna. Detaljhan-delns kningstakt har varje mnad legat p 5-10 procent, med


14/24


Polen

tendens till viss svacka p sistone. Nybilsrsljningen hardock rblivit dmpad eter en tillllig topp i slutet av 2010.Framgent bromsas konsumtionstillvxten ngot av dmpadramtidstro i kombination med ortsatt mttliga tstramnings-tgrder riktade mot hushll. En hmmande aktor p kort siktr ocks sommarens kratiga appreciering av schweizerranc

som rdyrat utlandslnen. Ca 15 procent av Polens totala lnr i CHF (utlandslnen uppgr totalt till en tredjedel) och rmsti hushllens bostadsln. CHF-problemet r dock strre i Ung-ern som har 30 procent av lnen i CHF. Att konsumtionsdmp-ningen totalt sett blir beskedlig beror p att sysselsttningengradvis ortstter att vxa och att realinkomsterna strks nrinationen aller tillbaka ramver och kortrntor snks.

Tillvxtmssigt ser det allts ortsatt hyggligt ut r Polen. Mentre obalanser kastar vissa skuggor ver ekonomin och harskert bidragit till extra kurspress mot zlotyn och andrapolska tillgngar. Samtidigt br ramhllas att zlotyn brukardrabbas just av global nansoro p g a att det r en relativt likvid

emerging markets-valuta. Vad gller obalanserna anser vi attmarknaden i hg grad verdriver riskbilden ven om bytesba-lansunderskottet ramstr som en strukturell utmaning:

KPI-Infationen r hg men minskar. Inationen har detsenaste ret stegvis klttrat rn 2 procent till 4,2 procenti augusti, eter en topp p 5 i maj. Men det beror rmst pglobalt energi- och livsmedelstryck samt momshjning.Krninationen har stigit rn 1,2 till 2,5 procent. Med anta-ganden om utplanande rvarupriser och lgre BNP-tillvxtvntas KPI-inationen som rssnitt sjunka rn 4,0 procenti r till 2,8 procent nsta r. D r den ter inom central-bankens ml p 2,5 procent +/-1 procentenhet.

Budgetunderskottet r stort men minskar. I spren avlgre tillvxt och tidigare ackommoderande politik sktunderskottet r 2010 i vg till 7,9 procent av BNP. Fr attkorrigera detta sjsatte regeringen ett errigt mttligtsparprogram. Det omattar rutom hjd moms, rystaoentliga lner, tak r statliga utgiter samt omyttningav en del pensionstransereringar s att statens nanserstrks. ven privatiseringar ingr. tgrderna tycks vara e-ektiva. Mlet p minus 5,6 procent av BNP i r r vl inomrckhll. Budgeten ortstter sedan att g t rtt hll, venom vi inte tror att underskottet gr under 3 procent redan

2012. Ett viktigt vergripande ml r att bromsa skuldup-pgngen s att oentliga skulden som andel av BNP ej grver den nationellt satta grnsen 55 procent, d det skulleutlsa hrdare tstramning. Vi tror att regeringen lyckasprecis, kanske dock via extra spartgrder 2012.

Bytesbalansunderskottet r stort och minskar mar-ginellt. Fjolrets underskott som andel av BNP var 4,5procent. Eter oklarheter i bl a utrikeshandeln med Tysklandoch stora el-poster gjorde centralbanken en statis-tikversyn i somras. Den gav en uppjustering med 1,1 pro-centenhet r 2010 och nnu ngot strre upprevideringarr 2004-2009. Import (bl a begagnade bilar) hjdes och

transereringar snktes. rets bytesbalansunderskott serut att bli lika stort som i ol och en viss kning vntas 2012d importkrvande inhemsk eterrgan str emot bra. Vids pass stora minus i externbalansen som ca 4,5 procent

kan nansieringen bli knslig, dvs risken r kat behov avln. Tendenserna oroar. Utlndska direktinvesteringar hartckt allt smre de senaste ren. I stllet har potentiellt mersvngande portljinvesteringar samt EU-transereringarmst tcka upp alltmer. Detta r inte hllbart ver tiden.Strukturella reormer r att rstrka bytesbalansen och

skerstlla ekonomisk stabilitet ramver kan komma attkrvas. Dock r vr bedmning att utlndska direktinves-teringar liksom portljinvesteringar repar sig nsta r dden globala recessionsoron lagt sig.

Mdr PLN

Direktinvesteringarnas roll som finansiering avbytesbalansunderskottet minskar

Utlndska direktinvesteringar, netto (3 mn snitt)Bytesbalansunderskott (3 mn snitt)

Klla: National Bank of Poland

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 110,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

Politisk stabilitet regeringen vljs omRegeringen vntas sitta kvar eter parlamentsvalet den 9oktober. Premirminister Donald Tusks marknadsliberalamitten-hgerparti Medborgarplattormen vann stort i valet2007 och regerar sedan dess med det lilla Polska bondepar-

tiet. Enligt opinionsmtningar publicerade den 4 oktoberr Medborgarplattormen 31-46 procent av rsterna, op-positionspartierna det konservativa Lag och rttvisa samtDemokratiska vnsteralliansen 21-31 respektive 6-9 procent.Om regeringen blir omvald r det rsta gngen det hnder iPolen sedan kommunisttiden upphrde 1989. Regeringen harkunnat rida p en positiv ekonomisk utveckling under mngar; Medborgarplattormen har starkt std i medelklassen.Drtill har de politiska skandalerna varit ovanligt ; driblandtv tunga politiker som tvingades sluta eter kontakter meden kasinoche. ven ygkraschen i april 2010, d delar av detpolitiska och militra etablissemanget omkom, kan ha bidra-git till lugnare politiska relationer.


15/24

Ryssland


God tillvxt s lnge oljepriset r hgt Inhemsk eterrgan driver tillvxten

Konsumtionen repar sig med std av nynanspolitisk stimulans och lgre infation

Styrrntan orndrad under lng tid

Ryssland drabbades hrt av krisen 2008-2009. Ekonomin vxersedan rsta kvartalet 2010 med mellan 3,5 och 5 procent irstakt, drivet av konsumtion och investeringar samtidigt somkad import gjort att nettoexporten givit negativa bidrag. Till-vxten r inte tillrckligt snabb r att i nrtid terta kristappetoch inte lika snabb som i brjan av 2000-talet, men bttre nera tillvxtlnder och grannar i steuropa. BNP-utvecklingenandra kvartalet 2011 var ngot svagare n vi vntat oss; 3,4procent p rsbasis jmrt med 4,1 procent kvartalet innan,sannolikt p g a svag konsumtion. P kort och medellngsikt r vr syn p Ryssland relativt positiv , ven om landetkommer att drabbas av internationell avmattning och nansielloro. Stigande oljepris och lgt kapacitetsutnyttjande har mj-liggjort en positiv utveckling men eekten av dessa kommeratt alla tillbaka ramver. S lnge oljepriset hlls uppe har

ekonomin en motstndskrat men p lngre sikt tornar erautmaningar upp sig.

Vi rknar med ortsatt hga rvarupriser vilket gynnar Ryssland.Oljepriset har varit volatilt de senaste ren och ligger i dagsl-get p ca 110 USD per at (Ural) vilket r 70 procent hgre nr em r sedan. Det kommer enligt vr prognos att stabilise-ras p unger den nivn 2012 och 2013 (Brentolja USD 110 res-pektive 115 per at 2012 och 2013; ryska Ural-oljepriset liggerca USD 5 lgre n Brent). Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet iindustrin generellt stigit och r att rbttra utsikterna r eko-nomin ramver krvs investeringar i stora delar av ekonomin,rn produktionskapacitet och inrastruktur till utbildning. Parbetsmarknaden nns nu lediga resurser samtidigt som ar-betslsheten ortstter att alla. P hushllssidan r rtroendethysat och nr inationen aller ramver och nanspolitikenblir expansiv inr valen kommer realinkomsterna att rbtt-ras. Internationella jmrelser visar att retagsklimatet beh-ver rbttras. Sammantaget bedmer vi att BNP vxer med4,3 procent i r och 4,2 procent 2012 och 2013 . Riskerna iprognosen r ramr allt kopplade till rvaruprisutvecklingenoch hur hrt den internationella avmattningen kommer att slmot exporten.

Indikatorer ger blandade signaler

Indikatorbilden ger ngot blandade signaler men tyder sam-manlagt p en dmpad terhmtning. Indikatorer r industrinhar mattats av under 2011, bl a har inkpschesindex rtillverkningsindustrin (PMI) allit. Ett liknande all intrade

ovntat hsten 2010 men det visade sig vara tilllligt. PMI rtillverkningsindustrin har eter uppgngen hsten 2009-vren2011 sjunkit tillbaka till 50-nivn. Indikatorer r bygg-, nans-och handel ser bttre ut ven om en viss tillbakagng skettsenaste tiden. PMI r tjnstesektorn ligger kvar p en relativtbra niv, 53,2, trots ett visst all de senaste mnaderna.

Industriproduktionen har utvecklats stabilt hittills i r och rupp med i genomsnitt nra 8 procent jmrt med sammamnad rra ret. Lite orovckande r dock att kningstakten

mattats av ngot ju lngre in p ret vi kommit, vilket stmmerverens med indikatorbilden. Den globala konjunkturavmatt-ningen pverkar ven Ryssland och ett svagare andra halvrgr att industriproduktionen p helrsbasis kar med 7procent 2011.

NettotalInkpschefsindex mattas av

TillverkningsindustrinTjnstesektorn

BNP-indikator

Klla: Markit Economics

06 07 08 09 10 11

30

35

40

45

50

55

60

30

35

40

45

50

55

60

Exporten har kat kratigt under 2010 och 2011, drivet av hgaenergipriser; den rliga kningstakten mtt i lpande priserligger p i genomsnitt drygt 25 procent de rsta sex mna-derna 2011 och var i juni nra 40 procent. Det rder ortsattoskerhet om exportrbudet r spannml kommer att tasbort senare i r; det mest sannolika r att regeringen vntar tilleter skrdessongen i hst innan ett beslut tas. verskottet ihandelsbalansen uppgick andra kvartalet i r till ver USD 50miljarder, samtidigt som kapitalutdena r stora. Hga energi-och metallpriser ortstter att driva exporten och bytesbalans-verskottet vntas alla rn 5,5 procent 2011 till 2,3 procent2013. ven om exporten ramver vntas ka i asta priser sstiger importen snabbare, vilket gr att BNP-tillvxtbidraget blirneutralt eller negativt ramver.

Kapacitetsutnyttjandet har stigit eter krisen men investering-arna har utvecklats i lngsammare takt. Som andel av BNPligger asta investeringar p strax ver 20 procent. Stora inves-

teringsbehov nns och behvs r att ka tillvxtpotentialen.Jmrt med t ex Tjecken har investeringskvoten legat lgt iRyssland och kapitalstocken r mer etersatt. Samtidigt harbankernas utlning till retagen kat p sistone vilket talar r


16/24


Ryssland

att ven investeringarna kommer att ka. Mtt i rstakt stigerinvesteringarna med mellan 7,5 och 9 procent per r underprognosperioden.

Procent av BNPInvesteringar

RysslandPolen

TjeckienUngern

Slovakien

Klla: Nationella statistikbyrer

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

27,5

30,0

32,535,0

37,5

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

27,5

30,0

32,535,0

37,5

Arbetslsheten har allit tillbaka sedan brjan av 2010 och l ig-

ger nu inte lngt rn nivn 2007. En tillllig kning i brjan av2011 reverserades snabbt och arbetslsheten lg i augusti p6,1 procent, nra 2 procentenheter lgre n vid brjan av ret.Sysselsttningsutvecklingen ligger p plus sedan 2010 venom nivn har en bit kvar till tidigare toppar. Arbetslshetenvntas ortstta alla ngot men ligger redan under skatt-ningar av jmviktsnivn. Utan reormer som kar arbetsut-budet och hjer produktiviteten kommer arbetsmarknaden inteatt kunna bidra r att hlla uppe tillvxten utan att inationenriskerar att ka. Arbetslsheten hamnar p 6,5 procent 2011och 6,2 respektive 6,0 procent 2012 och 2013.

Procent

Arbetslsheten p vg mot nivn innan krisen

Arbetslshet, procent av arbetskraftenSysselsttning, rlig procentuell u tvecklingNAIRU

Klla: Federal State Statistics Service, Russia

96 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

Hushllens konsumtion kommer igngHushllens konsumtionstillvxt ll tillbaka ngot i brjan avret. Hg ination dmpade reallneutvecklingen rsta halvanav 2011 vilket satte spr i konsumtionen och detaljhandelnsrsljning. Flera aktorer talar r att konsumtionen br kom-ma igng igen ramver. ven om inationen r ortsatt hg shar den brjat alla vilket strker hushllens reala inkomstersom eter rra rets drygt 7-procentiga kning inte r enbttre n nollutveckling i r. ven kade oentliga utgiter inrvalen i r och nsta r bidrar; oentliga lner har och kommeratt hjas, pensioner ka och hjningar av el- och gas-tarier

skjuts upp. Samtidigt har konsumentrtroendet vnt upp ocharbetslsheten ortstter att alla om n i lngsammare takt nsenaste halvret. Det kommande valen till rst parlamentetoch nsta r presidentposten vntas innebra expansiv nans-

politik p kort sikt vilket strker hushllens inkomster. Hushl-lens konsumtion rbttras i slutet av 2011 och kar ytterligareramver. P rsbasis vxer konsumtionen med 4,5 procent ir och 5,5 procent per r 2012 och 2013. Inhemsk eterrgankommer att ge strre bidrag till tillvxten n netto-exportenunder hela prognosperioden.

rlig procentuell frndringReallner och detaljhandel pekar ter uppt

Konsumentfrtroende (v axel)

Detaljhandel (h axel)

Realln (h axel)

Klla: Federal State Statistics Committee, Ministry for Economic Development of the Russian Federation

06 07 08 09 10 11

-40

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

-10

-5

0

5

10

15

20

Infationen sjunker och centralbanken hllerrntan orndradStigande mat- och energipriser har pressat upp inationen rn5,5 procent i mitten av 2010 till runt 9,5 procent rsta halvret2011. Inationen vntas alla ramver och var i augusti 8,2procent; lgre men ortarande ver centralbankens ml p 7procent. ven producentpriser och krnination har pressatsupp det senaste ret, men ven dessa har senaste mnadernaallit tillbaka. I takt med att eekten av rra rets mat- ochenergiprisuppgngar aller ur inationsmtten kommer ina-tionen ortstta att alla tillbaka. Inationen mtt som rsge-nomsnitt hamnar p 8,6 procent 2011, 7,3 procent 2012 och 6,8procent 2013. ven krninationen, som i Ryssland varierar meri linje med inationen n i Vsteuropa, aller tillbaka ramver.

rlig procentuell frndringInflationen dmpas

KPI (h axel)Krninflation (h axel)

PPI (v axel)

Klla: The Central Bank of the Russian Federation, Federal State Statistics Committee

jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj07 08 09 10 11

-10

-6

-2

2

6

10

14

-20-15-10-5

05

101520

253035

Centralbanken har under ret hjt styrrntan tv gnger till8,25 procent. Samtidigt har inlningsrntan (1 vecka), som rviktigare n styrrntan r valutaden, hjts sammanlagt 100punkter till 3,75 procent sedan botten 2010. Samtidigt som1-veckasrntan justerades upp i september ndrades ventv andra viktiga rntor; dagslnerntorna r in- och utlning

hjdes respektive snktes med 25 punkter var dvs korridorenmellan dessa rntor minskade. Dagslnerntan p interbank-marknaden r ortarande lgre n centralbankens rnta menjusteringarna kan vara ett rsk av centralbanken att terta


17/24


Ryssland

kontrollen ver denna kortsiktiga utlning. Den hga inatio-nen har varit en oro r centralbanken som varit mer okuseradp inationsbekmpning n vxelkursen. Med en allandeination, ett tillvxtmssigt svagt andra kvartal och givet denoskra globala ekonomiska utvecklingen vntar vi oss att cen-tralbanken hller styrrntan orndrad under hela prognospe-

rioden, ven om inationsbekmpningen skulle underlttas avytterligare rntehjningar.

Procent

Styrrntan hlls ofrndrad

StyrrntaCentralbankens inlningsrnta (1 vecka)


05 06 07 08 09 10 11

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

Rubeln har strkts trendmssigt sedan det 35-procentiga alletmot EUR/USD-korgen (som bestr av 55 procent USD och 45procent EUR) runt rsskitet 2008/2009, ven om resan varitskakig. I slutet av juli 2011 hade en stor del av rsvagningentertagits; mot EUR/USD korgen var rubeln knappt 10 procentsvagare jmrt med innan krisen. kad nansiell- och makro-ekonomisk oro har nyo satt press p rubeln som sedan brjanav augusti allit ca 10 procent till 37 mot korgen. Ett antal ak-torer talar r en strkt valuta p sikt. Exporten ortstter att gstarkt och oljepriset ligger kvar p en hg niv vilket kommeratt hlla uppe bytesbalansverskottet. Samtidigt ortstter ka-pitalutdena som pverkas av den politiska oskerheten inrvalet. I nrtid dominerar dock negativa risker. En kad nansiellturbulens kopplad till problemen i Euro-zonen kan bidra till attrubeln rsvagas innan den ter strks. Bedmningen r attrubeln strks mot korgen till 37,1 vid slutet av 2011 och till 34,5respektive 33,5 vid slutet av 2012 och 2013.

Rubelfallet snart ver

Real effektiv vxelkurs (h axel)USD/EUR-korg (v axel)


06 07 08 09 10 11

100

105

110

115

120

125

130

135

1402930

3132

333435

3637

38

3940

41

Banksektorn har ortsatt att terhmta sig men bde in- ochutlning kar klart lngsammare n innan krisen. Fr utlning

syns en klarare accelererande kningstrend n r inlningen.Vrt att notera r kade rntor p interbankmarknaden venom niverna ortarande r mer i niv med vad vi sg innan2008 n krisniverna 2008/2009. Det nns vissa arhgor r

dliga ln i banksystemet vilket kan skapa problem ramver,ramr allt om omvrldsutvecklingen blir smre n vntat ochom den nansiella oron i Euro-zonen kar ytterligare.

Moskvabrsen styrs till stor del av oljeprisutvecklingen ocholjeprisuppgngen sedan rsskitet 2008/2009 har bidragit tillatt Moskva-brsen har tertagit stora delar av krisallet menden ligger ortarande ca 30 procent under toppnivn 2008.Senaste tiden har brsen tappat medan oljepriset rrt sig mersidledes, vilket skulle kunna rklaras av oro r att den svagareinternationella konjunkturen ska leda till lgre oljepris.

Oljepriset styr brsen

RTS, index (v axel)Oljepris (Ural), USD (h axel)


04 05 06 07 08 09 10 11

20304050

60

708090

100

110120

130140

250

500750

1000

1250

1500

1750

2000

2250

2500

Hgt oljepris mjliggr nya oentligastimulanser p kort siktRyssland genomrde stora stimulanser under krisen vilketmildrade allet i BNP och konsumtion. ven om vr allmnnatillvxtsyn r Ryssland r relativt positiv p kort och meddel-

lng sikt s terstr stora utmaningar ramver. En stark centralpolitisk kontroll ver viktiga delar av ekonomin kan ge enstabilitet p kort sikt. S lnge oljepriset ligger p dagens nivmjliggrs en expansiv nanspolitik som samtidigt minskartrycket p strukturella rndringar som rbttrar ekonominsunktionsstt p sikt. I dagens lge ungerar den strategin, mensamtidigt cementerar man ekonomins srbarhet vid ett ovntatoljeprisall. Budgeten gr ett antagande om USD 100 i oljepris,upp rn tidigare USD 93, vilket ger ett underskott p mellan 1och 2 procent av BNP. Fr att n balans i budgeten om politikenblir expansiv inr valen krvs sledes ett oljepris klart verUSD 100-nivn.

Bytesbalansverskottet drivs av ett verskott i handelsbalan-sen samtidigt som nansiella balansen uppvisar ett underskott.Trots att ekonomin gr bra och oljepriset r hgt saknar kapi-talgare tro att det r bttre att investera pengar i ryska eko-nomin jmrt med omvrlden. En del av kapitalutdet brkunna hrledas till ett ovntat hgt oljepris, viss oskerhet omreormer i ekonomin eter valet och svrigheter att p kort siktinvestera pengarna i Ryssland.

Fr att rigra medel r investeringar och r att ka denprivata sektorns investeringar i retag och inrastruktur kom-mer privatiseringsprogram att ortstta. I brjan av september

presenterade nansdepartementet planer p att slja statligegendom r ca 40 miljarder USD de kommande tre ren meden baktung prol. Ett stort antal retag nns p sljlistan.


18/24


Ryssland

Bland de mer knda som ska delprivatiseras enligt planen nnspipeline-operatren Transnet, oljebolaget Rosnet och bankenVTB.

I den ederala budgeten r 2012-2014 som presenterades i julikar utgiterna ramver i klart lngsammare takt n de se-naste ren. Noterbart r att de ederala utgiterna stigit kratigtde senaste ren rn 16 procent av BNP i genomsnitt 2000-2007 till 22,3 procent av BNP 2010. Marginalbeskattningenp olja r hg och de kommande valen gr att vi bedmer attnanspolitiken kommer att bli mer expansiv n budgeten tyderp det kommande ret. Trots det kommer inte underskottenatt skena ivg givet dagens oljepris, ven om underskottetexklusive oljeinkomster ligger strax ver 10 procent av BNPvilket kan jmras med myndigheternas ml p 4,7 procent avBNP. Det oentliga saldot ser hanterbart ut, oentliga skuldenr lg men exklusive oljeinkomster ser situationen mer och merohllbar ut etersom ett hgt underliggande oentligt saldoexklusive oljeinkomster gr budgeten vldigt knslig r olje-

prisrndringar. Om oljepriset skulle alla nns lite ammunitionatt vidta stimulanstgrder. En lg statsskuld ger visserligenviss handlingsrihet, men bara p kort sikt. Utgitskningarinr valet omattar bl a oentliga lnekningar, pensioner ochuppskjutna hjningar av el- och gaspriser. Eter valen i hstoch i vr vntar vi oss att de ederala utgitskningarna mattasav och vi ser en svag utgitskning andra halvan av 2012 och2013.

Lediga resurser som snabbt krympt, ramr allt p arbets-marknadsomrdet, investeringsbehov och ett oljepris som inteortstter att stiga kommer att stta press p landets politiskaledning. Ryssland behver ramver strukturella rndringarsom rbttrar ekonomins unktionsstt och hjer tillvxtpo-tentialen. De senaste ren har rst oljeprisuppgng och dre-ter nanskrisen bidragit till att behlla status quo i stllet r attgenomra reormer.

Ryssland har rskt g med i WTO sedan 1994 och medlem-skapsrhandlingarna har gng eter annan dragit ut p tidenav olika skl. Kvarstende rgor med USA och EU lstes rrahsten. Ett antal rgor som rr bland annat jordbrukssub-ventioner, bilmonteringsabriker och tullrgor med Georgienterstr att lsa. Det mesta talar r att ett medlemskap kan bliklart nsta r och att Ryssland i och med det kan bli medlem i

WTO 2012. Eekterna av ett WTO-medlemskap r oskra mendet kan strka reormarbetet och bidra till rbttringar inomera omrden s som liberalisering och avreglering, rbttradetullprocedurer och rbttrad inhemsk konkurrens inom olikasektorer. Ett WTO-medlemskap skulle sannolikt medra kadeutlndska investeringar men leder samtidigt inte per automa-tik till dessa rbttringar; det kan verka som en katalysator.Vrldsbanken har uppskattat kortsiktiga eekter till mellan 7och 8 procent av inhemsk konsumtion och mer n dubbelt smycket p lng sikt. Fr att dessa eekter ska komma p platskrvs dock att reormer genomrs.

Valen kan ge viss ppning r reormerTv viktiga val nrmar sig i Ryssland; till parlamentet i decem-ber och presidentval i mars 2012. Premirminister Putin ochpresident Medvedev tillknnagav i september att de kandide-rar till varandras poster; beskedet som alla vntat p r dr-med ett aktum. Sannolikheten r att Putin och Medvedevs

parti Enade Ryssland inte skulle en majoritet i kommandeval bedms som liten men politiken kommer nd att tas tillhjlp r att ka stdet, bland annat har Putin tillknnagettatt inhemska energitarier som normalt justeras 1 januari istllet senarelggs. En viktig rga ramver r hur lnge envxande medelklass kommer att acceptera att det politiskatoppskiktet styr ver bde kandidater och att de i stort sett rpolitiskt ohotade.

Eekten av den reslagna nygamla uppsttningen av pre-sident och premirminister r svr att bedma. ena sidanhar Medvedev rskt prolera sig som mer reormvillig nPutin, andra sidan har mindre reormer n vad mnga hop-pats p genomrts de senaste ren. ven om reormarbetet iRyssland gr lngsamt s har Medvedev gjort vissa ramstegoch i alla all i tal lyt ram att ekonomin har ett reormbehov.Tidigare i r presenterades ett 10-punktsprogram r attrbttra investeringsklimatet och trots arhgor om att dekommande valen skulle lgga sordin p reormarbetet har endel ramsteg gjorts.

Putins terkomst till presidentposten r det som mnga vn-tat sig, vilket kan ha begrnsat Medvedevs mjligheter attaktiskt genomra strre rndringar. Nr rollerna nu bytskan det om reormviljan nns lsa upp vissa spnningar och

Medvedev kan mjlighet att okusera p nationella reor-mer. Att spnningar inom det politiska toppskiktet dock nnsblev tydligt eter det att Putin och Medvedev tillknnagivitsina kandidaturer. Finansminister Kudrin annonserade att haninte tnkte arbeta under Medvedev som premirminister ochck dreter sparken. Kudrin har varit respekterad av investe-rare. Han ses som nanspolitiskt konservativ och har ogillaten del kade utgiter som rsvagat budgeten. Hans avgngkan minska rtroendet r rysk ekonomi i alla all p kort siktoch rvrra problemen med kapitalykt innan valen.


19/24

Ukraina


Hga rvarupriser stttar i krvare tider Goda realinkomstkningar

Fortsatt paus i IMF:s utbetalningar

Hryvnian ortsatt stabil mot dollarn

Den ekonomiska utvecklingen i Ukraina ser skakig ut ramver.BNP-tillvxten saktade in andra kvartalet 2011 till 3,8 procentrn 5,3 procent rsta kvartalet. Sedan allet 2008-2009 har

tillvxten sedan rsta kvartalet 2010 i genomsnitt varit 4,4procent, helret 2010 landade p 4,2 procent. Beroendet avexport och rvarupriser samt politisk oskerhet gr att riskenramver r p nedsidan. ven om banksystemet ortarandehar problem med dliga ln s ser den nansiella riskbildenbttre ut n 2009 ven om vissa signaler r oroande; t ex harpriset r att rskra sig mot statlig betalningsinstllelse saktakrupit uppt och r nu snppet ver Irland.

Det ekonomiska lget ser dock relativt bra ut s lnge rva-rupriserna r hga. Totala investeringar ortstter att ka, bl adrivet av rberedelser inr otbolls-EM 2012. Fallande ina-tion hller uppe reallner och konsumtionen utvecklas vl ven

om budgettstramningar 2012 och 2013 kommer att bidranegativt. Ukraina kommer dock som en ppen exportberoendeekonomi (47 procent av BNP i exportandel) att pverkas avden internationella avmattningen ven om hga rvarupriserdmpar eekten. Sammantaget vxer BNP med 4,3 procent2011, 4,0 procent 2012 och 4,5 procent 2013. Tillvxten rsvagare n innan krisen och tappet tas inte tillbaka i nrtid.

rlig procentuell frndringBNP och industriproduktion

BNP IndustriproduktionKlla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

06 07 08 09 10 11

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Indikatorer pekar p en utveckling ramver i linje med senastekvartalen. Barometrar r industrin ligger p bra niv men bygghar allit tillbaka under nollstrecket. Indikatorn r industrin

talar r en ortsatt god, men allande, produktionsutvecklingramver. Industriproduktionen steg med 8,6 procent p rsba-sis i augusti och vntas ortstta uppvisa kningstal i linje medaugusti resten av ret r att dreter alla tillbaka ngot.

Stlproduktionen, som en kort period 2008 halverades, lig-ger nu strax ver snittet r de tv senaste decennierna ochortstter att ka. En god skrd drar upp tillvxten tredje kvar-talet 2011; jordbruksproduktionen steg i augusti med ver 10procent jmrt med motsvarande tid i ol. Priset p metalleroch jordbruksprodukter vntas ligga kvar p ortsatt hg nivresten av ret vilket gynnar exporten ven om metallprisernadreter aller ngot. Exportskatter p spannml ersatte kvoter1 juli i r och kan hlla tillbaka exporten i nrtid. Importen harutvecklats starkare n exporten det senaste ret och bytes-

balansen som ll till -2,1 procent av BNP 2010 ortstter attrsmras de kommande ren. Fr Ukraina r prisutvecklingenr metaller och jordbruksprodukter som str r mer n 50procent av exporten mycket viktig.

NettotalNringslivsbarometrar planar ut

Totalt Bygg Finans IndustriKlla: sterreichische Ko ntrollbank AG

Q1 Q3 Q2 Q4 Q2 Q4 Q2 Q4 Q207 08 09 10 11

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

Hryvnian ligger i dagslget p 8 mot USD och vi vntar oss enorndrad kurs hela prognosperioden. Centralbanken vidgadei augusti intervallet som valutan tillts uktuera inom rn 2till 2,5 procent vilket kan vara som svar p att IMF vill se enmer exibel vxelkurs. ven om ett visst deprecieringstryckkan komma har centralbanken USD 38 miljarder i reserver. En

rklaring till den stabila valutan senaste tiden kan vara attrre investerare tidigare tagit positioner i Ukraina, bland annatp g a dlig likviditet och behovet av att avveckla dessa i en merriskavert milj drmed minskar.

Centralbankens styrrnta har legat still p 7,75 procent i verett r och en lgre ination i kombination med en svagareinternationell utveckling gr att vi vntar oss att rntan liggerorndrad under prognosperioden. Kredittillvxten pekaruppt sedan mitten av rra ret, 20 procent i rstakt i augusti,ven om nivn r klart lgre n innan krisen. Utlningen karendast i lokal valuta; i utlndsk valuta ll utlningen 2010 ochutvecklingstakten ligger nu runt nollstrecket. Banksystemet har

ortsatta problem med dliga ln, vilket kan pverka stabilite-ten och utlningen ramver, ramr allt om oron i Euro-zonensmittar av sig till steuropa.


20/24


Ukraina

Hryvnian stabilt kring 8 mot USD

USD/UAH EUR/UAHKlla: Reuters EcoWi n

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Inationen har sedan 2010 allit tillbaka markant. De senastetv mnaderna har priserna allit; i augusti med 0,4 procentvilket har pressat ner rstakten till 8,9 procent. De senaste m-nadernas ination har ramr allt pverkats av allande matpri-

ser (mat vger ca 50 procent i KPI-korgen) och baseekter nrtarihjningar (gas) rn augusti 2010 ll ur rstalen. Infatio-nen vntas stiga ngot under slutet av ret men stannar pdrygt 9 procent. En oskerhet r ortsatta prishjningar p gasvilket mste ske om IMF ska teruppta sina utbetalningar ochr att minska trycket p statskassan.

Reallnerna steg rra ret med runt 10 procent eter ett svagt2009. Nominella lner har hittills i r ( januari-augusti) stigitmed 18 procent jmrt med samma period 2010 samtidigtsom inationen legat under 10 procent de esta mnaderna.Arbetslsheten var i slutet av rra ret strax ver 8 procentoch vntas ortstta alla i r och ren ramver.

rlig procentuell frndringGod utveckling fr reallnerna

Inflation Nominella lnerKlla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

06 07 08 09 10 110

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

En god realinkomstkning bddar r att ven hushllenskonsumtion ortstter att ka relativt snabbt. Frsta kvar-talet 2011 steg konsumtionen enligt nationalrkenskapernamed nra 13 procent i asta priser och detaljhandelns rslj-ning har de senaste mnaderna legat p kring 15 procent irstakt (mtt i lpande priser). En viss avmattning vntas ram-ver; konsumtionen kommer trots det att vxa kratigt i r.

Det inrikespolitiska lget r ortsatt komplicerat och positione-ring sker inr parlamentsvalet i oktober 2012. Konrontationenmellan regeringen och oppositionen ortstter, reglerna rvalet r inte klara och gasprisdiskussionen mellan Ukraina ochRyssland har terigen skapat ett spnt lge. talet mot rra

Fortsatt paus i IMF:s utbetalningarUkraina slt i juli 2010 ett lneavtal med IMF som totalt om-attar USD 15,9 miljarder och strcker sig t o m 2012. Eteratt initialt lpt planenligt har Ukraina inte tt de senaste tvutbetalningarna. Programmet omattar minskat oentligtunderskott (till 3,5 respektive 2,5 procent av BNP 2012 och

2013), pensionsreorm, modernisering av gassektorn, gaspris-hjningar och rekapitalisering av banker. Nsta IMF-missionr planerad till slutet av oktober och sannolikheten r storatt pausen i utbetalningar kommer att ortstta ram tillsrsskitet.

Ett antal tgrder har vidtagits r att ner underskottet, bl algre pensionskningar, rysta oentliga lner och personal-neddragningar. Parlamentet har beslutat om en pensions-reorm, en av stttestenarna i IMF-avtalet, som brjar glla1 oktober 2011 och bl a innebr hgre pensionslder. Denterstende strre reormen r att leva upp till IMF:s krav rytterligare hjningar av gas- och vrmetarier. Priserna hj-des 50 procent i augusti 2010 och skulle ha hjts ytterligare50 procent i april 2011. Den sistnmnda hjningen uteblevoch IMF har mildrat kraven ngot, men ytterligare hjningarhar uteblivit. En anledning till de uppskjutna prishjningrnakan vara rhoppningar om att lyckas rhandla ner gasprisetmed Ryssland och drmed skapa utrymme att hja priserna.

ena sidan verkar inte hgre gaspriser sannolikt i nrtid;ination r redan hg och industrin, som r en viktig politiskbas r president Yanukovich, mter en svagare omvrlds-konjunktur och kan svrt att kompensera r priskningar.Dessutom r regeringens std enligt opinionsunderskningar

svagt. andra sidan kan Ukraina komma att behva utbetal-ningarna om rvarupriserna skulle vika och omvrldskonjunk-turen rsmras mer n vntat. Lget nu r relativt bra r attgenomra IMF:s krav givet de risker som nns r en smren vntad utveckling. Vi bedmer att en verenskommelsekommer att ns ramt slutet av ret och att underskottet i rminskar till drygt 3 procent av BNP. Besparingar kommer attkrvas de kommande ren och underskottet ortstter nermot 2 procent av BNP 2013.

premirministern Tymosjenko r pstdd vertrdelse avbeogenheter nr hon skrev p ett gasavtal med Ryssland harskadat Ukrainas anseende med omvrlden. Enligt henne r

talet politiskt motiverat och eter en paus har nu rttegngenterupptagits. President Janukovitjs rn styrande RegionernasParti har rskt distansera sig rn anklagelserna och uttalatatt en reormering av lagstitningen skulle kunna lsa situatio-nen, vilket kan vara ett rsk att hitta en utvg utan att rloraanseende. Rttegngen och gas-problematiken med Rysslandminskar Ukrainas chanser r att komma verens om associa-tions- och rihandelsavtal med EU.


21/24

Nyckeltal


ESTLAND 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p) 2013(p)BNP, % 10,1 7,5 -3,7 -14,3 2,3 6,5 3,0 4,0Ination, rsgenomsnitt, % 4,4 6,7 10,6 0,2 2,7 5,3 5,0 6,0Arbetslshet, % 5,9 4,7 5,5 13,8 16,9 13,3 13,0 12,0Bytesbalans, % av BNP -15,3 -15,9 -9,7 3,7 3,6 0,0 -1,0 -2,0Fin sparande, o sektor, % av BNP 2,4 2,5 -2,8 -1,7 0,1 0,2 -2,0 0,0Skuld, oentlig sektor, % av BNP 4,4 3,7 4,6 7,2 6,6 6,0 6,0 6,03-mnaders rnta, rets slut 3,8 7,2 7,8 3,3 1,1 1,6 1,6 2,1

LETTLAND2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p) 2013(p)

BNP, % 12,2 10,0 -4,2 -18,0 -0,3 4,4 3,5 4,5Ination, rsgenomsnitt, % 6,6 10,1 15,3 3,3 -1,2 4,4 2,8 2,5Arbetslshet, % 6,8 6,0 7,5 16,9 18,7 16,1 14,2 12,1Bytesbalans, % av BNP -22,6 -22,4 -13,1 8,6 3,0 -0,8 -2,2 -3,0Fin sparande, o sektor % av BNP -0,5 -0,3 -4,2 -9,6 -7,6 -4,5 -2,6 -2,2

Skuld, oentlig sektor, % av BNP 10,7 9,0 19,7 36,7 44,7 45,3 44,2 42,3EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7Styrrnta, rets slut 5,0 6,5 6,0 4,0 3,5 3,5 3,5 4,0

LITAUEN 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p) 2013(p)

BNP, % 7,8 9,8 2,9 -14,8 1,4 6,5 4,0 4,5Ination, rsgenomsnitt, % 3,8 5,8 11,1 4,2 1,2 4,0 3,5 3,5Arbetslshet, % 5,6 4,3 5,8 13,7 17,8 15,0 13,0 10,0Bytesbalans, % av BNP -10,6 -14,5 -13,0 4,3 1,5 -3,0 -5,0 -6,0Fin sparande, o sektor, % av BNP -0,4 -1,0 -3,3 -9,2 -7,1 -4,5 -3,0 -2,8Skuld, oentlig sektor, % av BNP 17,9 16,8 15,5 29,4 38,0 38,0 38,0 38,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,453-mnaders rnta, rets slut 3,79 6,65 9,89 3,90 1,50 1,90 1,90 2,505-rs rnta, rets slut 3,90 4,80 13,10 6,60 4,60 4,20 4,60 5,00

(p) = prognos


22/24


Internatio

Documents

SEB-rapport: Östeuropa klarar nedgången bättre än Västeuropa