Embed Size (px)
Citation preview
Sedimentundersökning i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen i
Kalmar kommun, december 2011
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Jonas NilssonFebruari 2013ISSN 1402-6198Rapport 2013:5
Sedimentundersökning i Lindöfjärden, Malm-fjärden och Fredrikskanskanalen i Kalmar kom-mun, december 2011
Analys och rapportJonas Nilsson
FältarbeteJonas NilssonStefan Tobiasson
På uppdrag avKalmar kommun
Granskad avSusanna Andersson
FotoRoland Engkvist
Kalmar, februari 2012
SammanfattningInför en eventuell muddring av Malmfjärden i centrala Kalmar genomfördes en kartläggning av sedimentets innehåll av tungmetaller inklusive kvicksilver samt ett antal organiska föreningar. Undersökningen utfördes på totalt 15 platser i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanska-nalen. En analys av sedimentets föroreningsnivå gjordes sedan på sex av dessa stationer.Undersökningen visar att det lösa sedimentets mäktighet varierar mellan 45 och 90 cm, och att det utgörs av en lergyttja med en organisk halt på ungefär 14 %. Halterna av flera tungmetaller som t ex bly, kadmium, koppar och zink samt av vissa organiska ämnen som t ex PAH var höga eller mycket höga. Högst föroreningsnivå hade sedi-mentet i området mellan Lindö och Fredrikskans och i Fredrikskanskanalen.
InledningDe styrande politikerna i Kalmar kommun har en framtidsvision till 2020 om ett badbart Malmfjär-den i centrala Kalmar. För att kunna förverkliga denna vision måste det lösa sedimentet eventuellt muddras bort. På uppdrag av Kalmar kommun genomförde kustvattengruppen vid Linnéuniver-sitet en kartläggning av sedimentets beskaffenhet och föroreningsnivå.
MetodikSedimentprov togs på 12 stationer i Malmfjär-den, två stationer i Lindöfjärden och en station i Fredrikskanskanalen (figur 1). Provtagningen genomfördes den 5 och 6 december 2011 av Jo-nas Nilsson och Stefan Tobiasson. Alla stationer positionsbestämdes med DGPS (Garmin GPS-map 276c) i WGS84-format med ca 2 meters noggrannhet. Djupet bestämdes med handlod. Ostörda sedimentproppar samlades in med ett plexiglasrör (Plexiglas ® Xt; längd 2 meter, diame-
1
Figur 1 Stationer för sedimentundersökningar i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen. Provtag-ningen utfördes 5-6 december 2011.
MF3
sed4
sed1 2645
2648
26492647
2646
26422650
2652
MF1V
sed2
sed3
Extra
Axel
gata
gatan
gata
n
gatan
gatan
Bjelke-
Malmbrog
Fabriks-
Baggens-
Jutegatan
Ängöleden
Sjög
ånge
n
Tolvmannag
Fogdegatan
Varvsga
Rapp
egat
anLindövägen
Domaregatan
Stra
ndga
tan
Norra vägen
Lind
ölun
ds-
Spar
rega
tan
Skyttegatan
Råd
ma
Öhn
ellsg
atanKämnärsgatan
Wernskjölds-
gatan
Gröndalsvägen
Trädgårdsgatan
Mag
istra
tsga
tan
Södra Malmg
Borgmästaregatan
Södra Kanalgatan
Hantverkaregatan
Norra Kanalgatan
S:ta
Ger
truds
gat
a
Lindöfjärden
Malmfjärden
Fredrikskanskanalen
Lindö
Fredrikskans
2
Figur 2 Halten av zink, bly, kadmium, koppar och kvicksilver i sediment från Malmfjärden, december 2011. Medelvärde (± SD) för samtliga undersökta stationer och nivåer. Avvikelseklassning är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999).
Bly
Område och år M2011 M1996 M2011 M1993 F2011 F1993nivå 0-90 cm 0-90 cm 0-2 cm 0-2 cm 0-2 cm 0-2 cmBly 56 22 70 72 60 240
Kadmium 1,5 0,86 1,9 2 1,1 1,9Koppar 53 31 64 55 73 200Krom 36 19 41 32 38 33Nickel 28 21 31 26 27 22Zink 190 96 260 220 210 380Gf % 14 13,3 16 16,2 17 14,6
0
25
50
75
100
125
150
0-2 cm 0-30 cm 30-60 cm 60-90 cm
mg/kg TS
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
0-2 cm 0-30 cm 30-60 cm 60-90 cm
mg/kg TS
0
20
40
60
80
100
0-2 cm 0-30 cm 30-60 cm 60-90 cm
mg/kg TS
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0-2 cm 0-30 cm 30-60 cm 60-90 cm
mg/kg TS
Bly
Kadmium
Koppar
Kvicksilver
Tabell 1 Medelhalten av bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink i sediment från Malmfjärden och Fredrikskans-kanalen; 1993, 1996 och 2011. Avvikelseklassning är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Natur-vårdsverket 1999). M=Malmfjärden; F=Fredrikskanskanalen. Alla halter i mg/kg TS.
0
100
200
300
400
500
0-2 cm 0-30 cm 30-60 cm 60-90 cm
mg/kg TS ZinkIngen avvikelseLiten avvikelse
Tydlig avvikelseStor avvikelse
Mycket stor avvikelse
50-90 cm djupt och bestod av en relativt väloxide-rad lergyttja. Halten organiskt material varierade mellan 14-18 % i ytan (0-2 cm), 6-16 % (30-60 cm) och 6-18 % i den understa nivån (60-90 cm). På grund av en högre inblandning av sand i den understa nivån på stationerna 2648 och MF1 låg mängden organiskt material omkring 6 %. I Fredrikskanskanalen var sedimentet 45 cm djupt. Halten organiskt material var 17 % i ytan och 19 % i den understa nivån. Sedimentet bestod av en mörk, dåligt oxiderad lergyttja med en tydlig lukt av svavelväte (bilaga 1).
Tungmetaller inkl. kvicksilverHalten av många tungmetaller avvek stort eller mycket stort från sina respektive jämförvärden (Naturvårdsverket 1999). Det gäller främst bly, kadmium, koppar och zink (figur 2; bilaga 2). Halten av dessa metaller var tydligast förhöjd i ytsedimentet, med undantag från station Extra där halterna var som högst i sedimentets djupaste delar (30-90 cm). Andra tungmetaller som t ex arsenik, kobolt, krom och nickel, förekom med ingen eller endast liten avvikelse från sina jämför-värden. Kvicksilver förekom i de flesta fall med ingen eller endast liten avvikelse från jämförvärdet. Ett undantag var station Extra där avvikelsen var mycket stor i den understa nivån. Sammantaget visar resultatet att området är måttligt till kraftigt förorenat av tungmetaller i de översta delarna av sedimentet (0-30 cm). Djupare ner är sedimentet
3
Figur 3 Fördelningen mellan olika PCB-kongener i sediment från Malmfjärden (MF3, 2647, Sed1) och Fredrikskans-kanalen (Sed4), december 2011.
ter 85 mm) som trycktes ner i sedimentet med handkraft från en stillaliggande båt. Efter att röret tryckts ner i sedimentet sattes ett lock i övre delen av röret, vilket bildar ett undertryck som gör att sedimentet stannar kvar när röret dras upp igen. Precis innan provtagaren bröt vattenytan sattes en pistong (längd 2 m) i rörets nedre del för att förhindra sediment från att glida ut. Uppe i båten trycktes sedan pistongen in i röret tills sedimentet befann sig i ovankant på provtagaren. Därefter togs sedimentprover på önskade nivåer (0-2 cm, 0-30 cm, 30-60 cm och 60-90 cm) genom att trycka ut sedimentet med pistongen. På varje station togs sammanlagt fem proppar. På samtliga stationer och nivåer analyserades sedimentets vattenhalt och mängd organiskt material. Detta gjordes på Lin-néuniversitetet i Kalmar. Prover från sex av de sam-manlagt 15 undersökta stationerna skickades till Eurofins för analys av tungmetaller och organiska miljögifter. Vid utvärderingen av analysresultaten gjordes jämförelser med angivna förindustriella jämförvärden (Naturvårdsverket 1999) samt med resultat från tidigare provtagningar i området (Nilsson & Persson 1994; Tobiasson 1997).
ResultatI Lindöfjärden var sedimentet ungefär 65 cm djupt och bestod av en väloxiderad lergyttja. Halten organiskt material varierade mellan 14-15 % i yt-sedimentet (0-2 cm) och 13-14 % i den understa nivån (30-60 cm). I Malmfjärden var sedimentet
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
MF3 2647 Sed1 Sed1 Sed1 Sed4 Sed4
0-30 0-30 0-30 30-60 60-90 0-30 30-60
PCB 180PCB 153PCB 138PCB 118PCB 101PCB 52PCB 28
ng/kg TS
0
1000
2000
3000
4000
5000
MF3 MF3 MF3 2648 2648 Sed1 Sed1 Sed1 Sed4 Sed4
0-30 30-60 60-90 0-30 30-60 0-30 30-60 60-90 0-30 30-60
μg/kg TSPAH 11
svagt till måttligt förorenat med undantag av station Extra där sedimentet är mycket kraftigt förorenat. En sammanställning av alla analyser från provtagningen finns i bilaga 2.Vid en jämförelse med en tidigare sedimentun-dersökning från 1996 (Tobiasson 1997) verkar föroreningsnivån av bly, kadmium och koppar ökat något i Malmfjärden (0-90 cm), medan halterna av krom, nickel och zink är oförändrad (tabell 1). Jämför man bara det översta ytsedimentet (0-2 cm) verkar däremot föroreningsnivån vara oförändrad eller svagt förbättrad i Malmfjärden och avsevärt förbättrad i Fredrikskanskanalen jämfört med undersökningen 1993 (tabell 1).
Alifater och aromaterDet saknas bedömningsgrunder för alifatiska och aromatiska kolväten; ämnen som återfinns i t ex mineralolja. Halterna av både alifater och aroma-ter låg i de flesta fall under detektionsgränsen och verkar inte utgöra något föroreningsproblem.
Polyklorerade bifenyler (PCB)Summahalten för sju PCB-kongener var i de flesta fall låg, dvs under 1300 ng/kg TS (figur 3). Medelhöga halter förekom dock i ytsedimentet på station Sed1 och Sed4. Dominerande kongener var de högklorerade PCB 138, 153 och 180. Andelen lågklorerade kongener minskar i allmänhet snab-bare när belastningen minskar (Bignert 1999) och förhållandet mellan olika kongener i området visar därför att det PCB som uppmätts i sedimentet sannolikt härstammar från gamla utsläpp. Nya
bedömningsgrunder för PCB i sediment gör att halterna i Malmfjärden och Fredrikskanskanalen bedöms vara låga eller medelhöga.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)Summahalten av de vanligast förekommande 11 PAH-erna var hög eller mycket hög i ytse-dimentet (0-30 cm) på samtliga stationer (figur 4). I Fredrikskanskanalen fanns den högsta sum-mahalten. På station Sed1 var även det djupare sedimentet kraftigt förorenat, vilket skulle kunna indikera att sedimentet är omlagrat. Motsvarande mönster finns dock inte när man jämför halterna av tungmetaller och PCB.
Tennorganiska föreningarTennorganiska föreningar förekom på samtliga tre analyserade stationer (figur 5). Det saknas svenska bedömningsgrunder för tennorganiska föreningar i sediment och det är därför svårt att bedöma föroreningsnivån. Halterna på station MF3 och Sed4 är i nivå med de som finns i utsjösediment i Östersjön. Halterna på station Sed1, den station som ligger närmast båtbryggorna på Lindö, var däremot tydligt förhöjda i ytsedimentet (0-30 cm). Här var halterna sju till nio gånger högre än de som finns i utsjösediment. När tributyltenn lång-samt bryts ner bildas först dibutyltenn och sedan monobutyltenn som båda är något mindre giftiga för vattenlevande organismer. Kvoten mellan TBT och DBT/MBT visar att nytillförseln är liten och att en stor del av de tennorganiska föreningarna i sedimentet härstammar från gamla utsläpp.
Figur 4 Summahalten av de vanligast förekommande 11 PAH-erna i sediment från Malmfjärden (MF3, 2647, Sed1) och Fredrikskanskanalen (Sed4), december 2011.
Ingen haltLåg halt
Medelhög haltHög halt
Mycket hög halt
4
ReferenserBignert A. 1999. Comments concerning the
national Swedish contaminant monitoring pro-gramme in marine biota. Rapport från miljögifts-gruppen vid Naturhistoriska Riksmuseét.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och Hav. Rapport 4914.
Nilsson J. & L-E Persson. 1994. Sedimentunder-sökning i Kalmars inre vatten med bedömning av muddringseffekter. Högskolan i Kalmar. Rapport 1994:1.
Tobiasson S. 1997. Sedimentundersökning i Kalmars inre vatten och i Västra sjön. Högskolan i Kalmar. Rapport 97:1.
5
0
50
100
150
200
MF3 Sed1 Sed1 Sed4
0-30 0-30 30-60 0-30
TributyltennDibutyltennMonobutyltenn
μg/kg TS
Figur 5 Fördelningen mellan olika organiska tennför-eningar i sediment från Malmfjärden (MF3, 2647, Sed1) och Fredrikskanskanalen (Sed4), december 2011.
BilagorBilaga 1. Fältobservationer på sedimentstationer i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen, samt analysdata på vattenhalt och glödförlust.
Bilaga 2. Halter av tungmetaller och kvicksilver i sediment från Malmfjärden och Fredrikskanskana-len. Avvikelseklassning för metaller med jämförvärden är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999).
Bilaga 3. Halter av olika organiska föroreningar i sediment från Malmfjärden och Fredrikskanskanalen. Avvikelseklassning för ämnen med jämförvärden är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Natur-vårdsverket 1999; uppdaterad version NFS 2008:1).
datu
mst
atio
nan
tal n
ivåe
rse
d.dj
upbe
skriv
ning
kom
men
tar
Lind
öfjä
rden
1112
05se
d33
65vä
loxi
dera
d le
rgyt
tjam
ax d
jup
Lind
öfjä
rden
1112
05se
d23
65vä
loxi
dera
d le
rgyt
tjafö
rmod
ligen
ngn
dm
dju
pare
Mal
mfjä
rden
1112
05M
F1V
475
lerg
yttja
, sis
ta 1
0 cm
med
san
dm
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
05M
F34
90le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0526
524
80le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0526
504
90le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0526
423
70le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0526
463
85le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0526
473
90le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0626
493
60le
rgyt
tjafö
rmod
ligen
ngn
dm
dju
pare
Mal
mfjä
rden
1112
0626
483
60le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
0626
453
50le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
06se
d14
80le
rgyt
tjam
ax d
jup
Mal
mfjä
rden
1112
06Ex
tra
490
lerg
yttja
förm
odlig
en fl
era
dm d
jupa
reFr
edrik
skan
skan
alen
1112
06se
d43
45le
rgyt
tja, m
örk
och
dålig
t oxi
dera
dm
ax d
jup
stat
ion
vatte
nhal
t %gl
ödfö
rlust
%va
ttenh
alt %
glöd
förlu
st %
vatte
nhal
t %gl
ödfö
rlust
%va
ttenh
alt %
glöd
förlu
st %
Sed
381
,814
,174
,113
,273
,514
,2S
ed2
84,7
15,4
79,9
14,0
74,2
13,4
MF1
V84
,116
,880
,916
,970
,411
,146
,55,
7M
F381
,414
,072
,712
,775
,317
,473
,318
,426
5283
,714
,876
,913
,371
,814
,365
,610
,926
5084
,415
,273
,912
,573
,215
,873
,216
,426
4274
,417
,578
,114
,085
,716
,226
4683
,915
,976
,613
,574
,116
,426
4782
,814
,872
,615
,471
,713
,269
,19,
726
4983
,415
,175
,613
,170
,816
,426
4886
,316
,775
,111
,453
,65,
826
4585
,816
,279
,314
,074
,813
,4S
ed1
84,7
16,2
70,8
10,5
59,3
7,8
61,7
9,4
Ext
ra86
,117
,683
,317
,178
,515
,675
,914
,9S
ed 4
82,4
16,7
77,6
16,5
73,5
18,8
Med
el83
,315
,876
,513
,972
,014
,066
,512
,2
0-2
cm0-
30 c
m30
-60
cm60
-90
cm
Bilaga 1. Fältobservationer på sedimentstationer i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen, samt analysdata på vattenhalt och glödförlust. Sedimentet på stationer markerade med fet stil är inlämnade till Eu-rofi ns för analys av tungmetaller, kvicksilver, alifater och aromater, PCB, PAH och tennorganiska föreningar.
Station MF3 MF3 MF3 MF3 2646 2646 2646 2648 2648 2648Provpunkt (cm) 0-2 0-30 30-60 60-90 0-2 0-30 30-60 0-2 0-30 30-60
Tungmetaller inkl. kvicksilverArsenik As (mg/kg Ts) 12 6 9 10 12 14 7 10 11 3Barium Ba (mg/kg Ts) 65 48 55 58 69 68 52 55 60 28Bly Pb (mg/kg Ts) 80 43 12 12 69 82 24 64 63 17Kadmium Cd (mg/kg Ts) 2,2 1,0 0,6 0,5 1,8 2,2 0,6 1,9 1,8 0,6Kobolt Co (mg/kg Ts) 9,6 5,7 6,0 6,0 10,0 11,0 7,5 9,3 9,2 3,8Koppar Cu (mg/kg Ts) 69 45 37 38 62 69 32 57 53 20Krom Cr (mg/kg Ts) 41 31 33 33 42 46 38 38 38 20Kvicksilver Hg (mg/kg Ts) 0,1 0,1 < 0,047 < 0,047 0,2 0,3 < 0,047 0,1 0,3 < 0,046Nickel Ni (mg/kg Ts) 29 22 30 30 32 32 30 30 27 14Vanadin V (mg/kg Ts) 39 30 37 36 44 44 41 40 36 22Zink Zn (mg/kg Ts) 300 140 69 71 250 290 87 240 230 58Glödförlust % av TS 14,0 12,7 17,4 18,4 15,9 13,5 16,4 16,7 11,4 5,8
Station Sed1 Sed1 Sed1 Sed1 Extra Extra Extra Extra Sed4 Sed4 Sed4Provpunkt (cm) 0-2 0-30 30-60 60-90 0-2 0-30 30-60 60-90 0-2 0-30 30-60
Tungmetaller inkl. kvicksilverArsenik As (mg/kg Ts) 12 8 4 5 12 12 15 15 9 10 9Barium Ba (mg/kg Ts) 67 53 39 49 68 67 71 94 77 84 53Bly Pb (mg/kg Ts) 80 62 24 18 67 75 130 140 60 57 13Kadmium Cd (mg/kg Ts) 1,8 1,2 0,7 0,7 1,6 2,1 2,4 3,6 1,1 1,0 0,7Kobolt Co (mg/kg Ts) 9,5 7,4 4,5 5,2 11,0 10,0 11,0 12,0 7,2 6,8 6,6Koppar Cu (mg/kg Ts) 71 48 22 25 68 74 95 100 73 72 41Krom Cr (mg/kg Ts) 44 34 20 26 41 43 43 43 38 38 36Kvicksilver Hg (mg/kg Ts) 0,1 0,1 0,1 < 0,047 0,1 0,1 0,2 0,4 0,1 0,1 < 0,048Nickel Ni (mg/kg Ts) 32 24 14 19 32 35 34 34 27 27 34Vanadin V (mg/kg Ts) 44 34 22 28 45 48 49 47 37 36 39Zink Zn (mg/kg Ts) 250 180 110 90 250 280 300 470 210 210 78Glödförlust % av TS 16,2 10,5 7,8 9,4 17,6 17,1 15,6 14,9 16,7 16,5 18,8
Ingen avvikelseLiten avvikelse
Tydlig avvikelseStor avvikelse
Mycket stor avvikelse
Bilaga 2. Halter av tungmetaller och kvicksilver i sediment från Malmfjärden och Fredrikskanskanalen. Prov-tagningen utfördes den 5-6 december 2011. Avvikelseklassning för metaller med jämförvärden är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999).
Station MF3 MF3 MF3 2646 2648 2648 Sed1 Sed1 Sed1 Sed4 Sed4Provpunkt (cm) 0-30 30-60 60-90 0-30 0-30 30-60 0-30 30-60 60-90 0-30 30-60glödförlust % av TS 12,7 17,4 18,4 13,5 11,4 5,8 10,5 7,8 9,4 16,5 18,8
Alifater och aromaterAlifater >C8-C10 (mg/kg Ts) < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0Alifater >C10-C12 (mg/kg Ts) < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0Alifater >C12-C16 (mg/kg Ts) < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0Alifater >C16-C35 (mg/kg Ts) < 10 < 10 < 10 22 < 10Aromater >C8-C10 (mg/kg Ts) < 10 < 10 < 10 < 10 < 10Aromater >C10-C16 (mg/kg Ts) < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0Metylkrysener/benzo(a)antracener (mg/kg Ts) < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50Metylpyren/fluorantener (mg/kg Ts) < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50Aromater >C16-C35 (mg/kg Ts) < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0Oljetyp () Oljetyp () * * * Ospec *
Polyklorerade bifenyler PCB (7)PCB 28 (ng/kg Ts) <30 <40 330 <30 50 220 <30PCB 52 (ng/kg Ts) <30 <30 240 <30 50 220 <30PCB 101 (ng/kg Ts) <40 <50 890 70 50 690 <30PCB 118 (ng/kg Ts) 40 <10 1210 70 70 820 <30PCB 138 (ng/kg Ts) 120 <40 4280 200 70 2810 <30PCB 153 (ng/kg Ts) 150 <60 5050 250 120 3050 <30PCB 180 (ng/kg Ts) 70 <20 2670 130 70 1980 <30Total 7 Indicator PCB exkl LOQ (ng/kg Ts) 391 ND 14700 723 491 9780 NDTotal 7 Indicator PCB inkl. LOQ (ng/kg Ts) 489 250 14700 786 491 9780 223
Polycykliska aromatiska kolväten PAH16Naftalen (μg/kg Ts) 2030 8 8 56 11 44 23 19 63 15Acenaftylen (μg/kg Ts) 109 <2,29 <2,55 21 <2,47 17 12 9 37 <5,23Acenaften (μg/kg Ts) 13 <3 <2,55 4 <2,47 <5,89 5 6 12 <5,23Fluoren (μg/kg Ts) 63 <2,3 <4,45 17 <2,47 16 <4,09 <4,43 <5,24 <5,23Fenantren (μg/kg Ts) 647 15 15 141 16 138 144 87 268 29Antracen (μg/kg Ts) 117 8 6 40 6 30 23 19 76 7Fluoranten (μg/kg Ts) 227 11 12 441 32 347 522 309 925 23Pyren (μg/kg Ts) 194 7 9 305 18 254 336 194 624 13Benz(a)antracen (μg/kg Ts) 80 <3,21 4 152 8 135 152 83 310 11Krysen (μg/kg Ts) 95 <3,01 3 157 6 148 149 85 279 7Benzo(b,j)fluoranten (μg/kg Ts) 58 9 8 365 21 323 357 196 597 14Benzo(k)fluoranten (μg/kg Ts) 16 <2,29 3 127 7 113 116 66 180 <5,23Benzo(a)pyren (μg/kg Ts) 34 2 5 190 7 182 195 99 345 6Dibenz(a,h)antracen (μg/kg Ts) <6,4 <2,29 <2,99 56 <2,83 56 45 24 83 <5,23Indeno(1,2,3-cd)pyren (μg/kg Ts) 15 7 8 311 19 279 235 126 444 12Benzo(g,h,i)perylen (μg/kg Ts) 17 5 6 243 15 207 180 91 339 7Total 16 EPA-PAH exkl LOQ (μg/kg Ts) 3710 72 88 2630 166 2290 2490 1410 4580 145Total 16 EPA-PAH inkl LOQ (μg/kg Ts) 3720 90 100 2630 176 2290 2500 1420 4590 171Total 11 EPA-PAH 1500 64 79 2472 156 2156 2409 1354 4387 129
Tennorganiska föreningar Monobutyltenn (MBT) (μg/kg Ts) 5,3 95 1,7 19Dibutyltenn (DBT) (μg/kg Ts) 3,7 48 <1,0 11Tributyltenn (TBT) (μg/kg Ts) 3 53 <1,0 4,1Tetrabutyltenn (TTBT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0Monooktyltenn (MOT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0Dioktyltenn (DOT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0Tricyklohexyltenn (TCHT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0Monofenyltenn (MPhT) (μg/kg Ts) <1,0 1,6 <1,0 <1,0Difenyltenn (DPhT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0Trifenyltenn (TPhT) (μg/kg Ts) <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
* = ej påvisadIngen halt
Låg haltMedelhög halt
Hög haltMycket hög halt
Bilaga 3. Halter av olika organiska föroreningar i sediment från Malmfjärden och Fredrikskanskanalen. Prov-tagningen utfördes den 5-6 december 2011. Avvikelseklassning för ämnen med jämförvärden är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999; uppdaterad version NFS 2008:1).
