Nu är avtalen klara med husbyggarnaMALMFÄLTEN. Före sommaren teck nade LKAB avtal med sju husleverantörer och fler kan det bli. Dessa företag kommer att bygga villor och hyreshus

till dem som väljer ett nytt hus is tället för pengar i samband med flytt från påverkade om råden. NYHETER SID 3

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

GRUVANS DAG FÖR 59 ÅR SEDAN SID 12

Nya möten på hästryggen Förberedelser på Luossavaara

Kulturhusen flyttasSAMHÄLLSOMVANDLING

ANN-HELÉN LAESTADIUS: Jag var i himmelriket. Jag var tjugo år och skulle bli journalist. GÄSTKRÖNIKÖR SID 13

Nr 4SEPTEMBER

2016

84barn planeras få plats i den nya

förskolan som byggs som ersättning.

NYHETER SID 4

Varje lördag är det full aktiviteti stallet när Kiruna Ridklubb bjuderin till öppna ridlektioner där allaär välkomna. Tack vare sponsringfrån LKAB och integrationsbidragfrån kommunen är satsningen möj-lig. Idag finns cirka 26 hästar i stal-let och sex personer anställda som driver verksamheten.

NYHETER SID 13

FOTO:

Under första veckan i oktober plane-ras det första gigantiska flyttlasset att rulla med det första huset. NYHETER SID 6

Ett stort område vid Luossavaarasfot förbereds för sina nya hyresgäs-ter. Redan under nästa år kommer den första av totalt sju byggnader att flytta till sin nya adress.Flyttarbetet har inletts och första etappen markarbete är klart i ok-tober. Under 2019 ska byggnaderna vara inflyttningsklara.

NYHETER SID 9

"Allt går enligt planerna inför att lyfta upp det första huset på trailern" säger Mikael Ritola, projektchef NYAB Sverige AB . FOTO: MARITHA MOSSBERG

2 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016 3LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

LEDARE

Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

Marknadskommentarer LKAB : Hur går det för LKAB?

Johan Heyden, avdelningschef, norra Europa: – Priserna på stål i Europa har varit förhållandevis stabila under som-maren och hålls fortfarande uppe med anledning av god efterfrågan. Produktionen av stål hos våra kun-der är stabil och förbrukningen av järnmalm hög, vilket även gör att priserna på järnmalm hålls uppe. Förväntningarna är dock att mark-naden kommer att lugna ned sig nå-got under hösten. Den tillfälliga bris-ten på masugnspellets gör sig allt mer tydlig efter den tragiska olyckan hos gruvbolaget Samarco i fjol. Oba-lansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden innebär att premien på pellets tillfälligt ökar.

Roger Hahne, försäljningschef, Mellanöstern och Nordafrika:— Efterfrågan på våra kunders pro-dukter är god samtidigt som bristen på högkvalitativ pellets för direktre-duktion är påtaglig och har blivit allt större under året. Som det ser ut nu kommer det här läget att hålla i sig resten av året och en bra bit in på nästa år. Trots att vi på LKAB leve-rerar allt vi kan, tvingas våra kunder i Mellanöstern och Nordafrika att söka både alternativa leverantörer och pelletskvaliteter för att fylla upp sina behov och undvika att dra ned på produktionstakten.

Göran Ottosson, försäljnings-chef, Kontinentaleuropa och Nordamerika:— Tyskland har fortfarande stark tillväxt, låg arbetslöshet och positiv budgetbalans. Det avspeglas i att industrin går starkt och att efterfrå-gan på stålprodukter är god. Även inom övriga EU är stålproduktionen på en hög nivå, trots en markant överkapacitet. Den amerikanska in-dustrin går också bra. LKAB:s kund i USA drabbades tyvärr av den stora översvämningen i somras och har tillfälligt tvingats dra ner på sin pro-duktion. Den globala bristen på pel-lets är för närvarande mycket stor och samtliga EU-kunder ber att få köpa mer pellets än vad LKAB klarar att leverera.

ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT

3LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

KVALITET K-värde för leveranser. Ack t.o.m aug 2016: 96,9%. Ack 2015: 90,6%.

96,9%

LEVERANSERAck t.o.m aug. Miljoner ton

Ack 2015

15,8

Totalt2015

Ack2016

18,0

24,2

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2015 ■ 2016

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

Vi har en stabil efterfrågan, det är det viktigaste och vi har gått upp i produktions- och leveransvolymer.LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström till NSD i anslutning till LKAB:s kvartalsrapport för andra kvartalet som presenterades den 12 augusti.

Mejla oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

miljoner ton järnmalm levererades från LKAB under andra kvartalet 2016

dagar i oktober pågår East West Arena i Narvik som anordnas av Progressum i Kiruna, Expandum i Gällivare, Futurum i Narvik och som sponsras av LKAB6,7 2

Hösten är här, många har fyllt sina förråd med bär, svamp och kanske lite älg-kött. Hösten är en tid när

vi förbereder oss för vintern. Det på-minner en del om vad vi har att göra och gör i LKAB.

Världens stålproduktion ökar inte på samma sätt som under de gyl-lene åren 2009-2013 samtidigt som världens produktion av järnmalm fortsätter att öka. Då händer det som brukar hända när utbudet ökar och efterfrågan minskar, priserna sjun-ker. Idag får vi mindre än en tredje-del för malmen jämfört med för fem år sedan. Många bedömare tror att priserna kommer att sjunka ytterli-gare innan marknaden vänder om några år. Det är klart att detta påver-kar vår verksamhet.

Det goda är att våra kunder fortfa-rande vill ha vår pellets, till och med mer än vad vi klarar av att producera idag.

Det är därför vi nu jobbar med att göra vår verksamhet mer effektiv, mer konkurrenskraftig. Det jobb vi gör idag för att arbeta smartare, spara kostnader och utveckla vår verksamhet kommer vi att ha mång-

dubbelt igen när det vänder. Att det kommer att vända vet vi, vi vet bara inte när.

Under de goda åren satsade LKAB på stark tillväxt i den marknad som råd-de då. Idag är uppgiften att försvara företaget, säkerställa vår överlevnad genom att satsa på det som kan ska-pa lönsamhet. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar gruvdrift.

I begreppet hållbarhet ligger att företaget ska vara hållbart ekono-miskt, socialt och miljömässigt.

Ekonomisk hållbarhet startar i att vi lär oss att jobba smartare i var-dagen, att vi höjer produktionen genom att utnyttja de stora investe-ringar vi gjort på våra verksamhets-orter och att vi redan nu planerar för nästa tekniksprång som måste tas när investeringar ska göras i fram-tida huvudnivåer. Utan ekonomisk hållbarhet finns ingen långsiktig verksamhet.

Social hållbarhet startar i att vi vi-sar omsorg om varandra såväl inom LKAB som med vår omvärld. Vi mås-te minska antalet arbetsolyckor, vi ska i dessa kärva tider jobba smar-tare, inte slarvigare. Arbetet med att

öka andelen kvinnor och andelen kvinnliga chefer fortsätter. Vi stäl-ler också i vår uppförandekod ökade krav på leverantörer och på hur vi samverkar med samhället och med-borgarna runt omkring oss. En an-svarsfull och kostnadseffektiv sam-hällsomvandling är viktig både för oss, för kommunerna och för med-borgarna.

Miljömässigt ska LKAB vara världs-ledande. Vi ska minska våra utsläpp och vi ska vara bäst när det gäller att utveckla nya metoder för att göra klimatsmarta pellets. Samarbetet med SSAB och Vattenfall för att ska-pa en koldioxidfri ståltillverknings-process är mycket hoppingivande och kan innebära ett stort steg mot att nå de utsläppsmål som världens länder fastställde i Paris i vintras.

Hösten är här. Vi samlar i ladorna och förbereder oss för en kommande vinter och en kommande vår. LKAB är ett fint företag och vi ska nu lyfta oss från att vara bra till att bli bäst.

Det finns en stor

vilja och ett starkt engage-

mang inom LKAB

Vi lämnar ett skräd-

darsytt er-bjudande

Jan Moströmvd, LKAB

Framtidens gruvdrift ska vara hållbar

De ska bygga husen i Malmfälten MARKUS PETÄJÄNIEMI, FÖRSÄLJNINGS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR:Den globala råstålsproduktionen fortsätter att minska och prisutveck-lingen för stål är instabil. Marknadsläget för järnmalm är i grunden oför-

ändrat med bibehållen överkapacitet på sinterfines. Kinas järnmalmsimport är fortsatt stabil och under första halvåret 2016 ökade importen jämfört med samma period 2015. Eftersom Kinas järnmalmslager har ökat finns risk för en prisrekyl. Under augusti och september har järnmalmspriset legat relativt stabilt runt 60 USD/ton. Till följd av större efterfrågan än utbud har pelletspremien i Kina stigit kraftigt från ca 11 USD/ton i inled-ningen av 2016 till cirka 34 USD/ton.

Skiss över kvarteren på Repisvaara. Nu är visionen snart verklighet och husleverantörerna kan börja bygga nya hus till dem som ska flytta från Malmberget. WHITE

Dubbelspår en svensk och en norsk vinning

MALMFÄLTEN. LKAB har tecknat avtal med sju husleverantörer och fler kan det bli. Dessa före-tag ska bygga villor och hyreshus till de som väljer ett nytt hus is-tället för pengar i samband med flytt från påverkade områden.

LKAB kommer att erbjuda ersätt-ningshus från Jake Rakennus Bygg AB, Kero Hirsirakennus OY, Lind-bäcks Bygg, SA Englund AB, TN Bygg, Trivselhus och Älvsbyhus.

– Valen är baserade på hög le-

veranskapacitet och att de kan leverera inom önskade tidsra-mar samt hålla god eftermark-nadsservice. Vi har även ställt krav på kvalitet, miljö och ener-giförbrukning, säger Ulf Hans-son, projektledare affärsutveck-ling, LKAB.

Sammantaget finns nu en port-följ med 40–60 olika husmodel-ler som LKAB med utgångspunkt från husvärderingen kan erbjuda fastighetsägarna. Det nuvarande

huset matchas mot ett eller flera hus som är så likvärdigt det be-fintliga huset som möjligt. Fastig-hetsägarna får förslag på allt från en till tre husmodeller beroende på värdering och storlek på be-fintligt hus samt hur huset är dis-ponerat i boyta, biyta och garage.

– Vi lämnar ett skräddarsytt erbjudande till var och en som väljer ersättningshus. Det sker etappvis allt eftersom tomterna färdigställs och i turordning efter de områden som påverkas först,

säger Alexander Kult, ansvarig för fastighetsköp på LKAB i Malm-berget.

I Gällivare erbjuder LKAB vil-latomter på Repisvaara och i Koskullskulle. I Kiruna har ar-betet inte kommit lika långt då antalet villaägare som berörs är betydligt färre och dessa kommer att beröras senare.

ERIKA LINDBLAD

KIRUNA. Dubbelspår och ökad axel-last på Malmbanan/Ofotbanen är en förutsättning för LKAB:s fram-tida expansion. Lika mycket betyder frågan för norsk frakt.

För LKAB betyder dubbelspår ökad kapacitet och transportsäkerhet, men också näringslivsutveckling i nordområdena. Dubbelspår är lika mycket en norsk som en svensk an-gelägenhet. I dag skickas 200 000 av 500 000 producerade ton sjömat så som lax, torsk och skaldjur på banan. Under de kommande tio åren räknas det med att produktionen tredubb-las. Samtidigt ökar besöksnäringen i

området och Narvik Hamn har också expansionsplaner.

– Med ett spår skulle inga andra få plats på spåret i framtiden, det ligger ett minst lika starkt norskt intresse i att bygga ut banan, säger Bo Krogvig, kommunikationsdirektör på LKAB.

I Sverige har Trafikverket fått utred-ningspengar för de första 86 kilome-trarna väster om Kiruna. I Norge har Jernbaneverket föreslagit att man i den nationella transportplanen ska vika två miljarder kronor för den för-sta etappen på norsk sida. De två mil-jarder kronorna är ungefär hälften av vad en tunnel mellan Katterat och

Katterjokk kostar, och de får använ-das först när de första 86 kilometrar-na är klara på svensk sida. I Norge samverkar LKAB med övrigt närings-liv, kommuner och regioner i Ofotba-nealliansen för att driva opinion för dubbelspår. Vidare driver LKAB också frågan om att kunna öka axellasterna på Malmbanan/Ofotbanen från 30 till 32,5 ton.

– Med ökad axellast kan vi klara vår nuvarande planerade expansion, men först måste den gamla banan rustas och det skulle i praktiken bli samma standard som det nya spåret, säger Bo Krogvig.

JOHANNA FOGMAN

Malmbanan kommer att trafikeras hårt framöver, inte bara av LKAB:s malmtåg.

FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON

4 5LKAB FRAMTID NR 4 • 2016 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

Nina Sjöstrand och Eva Söder-berg, Kiruna– Vi tror på Ki-runa! Viljan, drivet och mentaliteten hos människorna här i stan kommer att se till att Kiruna överlever.

Anette Johans-son, Kiruna– Jag hoppas på att bo kvar, men jag skulle gärna vilja bo utanför stan under själva flyttstöket.

Lotta Fjäll-borg, Kiruna– Framtiden ser bra ut! Det planerade året har nu blivit sju och jag har inga planer på att flytta. Kiruna är världens coolaste ställe.

Den nya förskolan kommer att byggas i anslutning till Tallbackaskolan. "Vi ser att verksamheterna kommer att kunna samarbeta och vi får synergieffekter av det.", säger Anders Ömalm.

FOTO: KAJSA LINDMARK

"I programskedet utreder vi vilka behov verksamheten har och de första skisserna tas fram.", säger Anders Ömalm, projekt-ledare. FOTO: KAJSA LINDMARKKarin Eriksson och Anders Ömalm, projektledare, ser fram emot nästa steg i förskoleprojektet. FOTO: KAJSA LINDMARK

”Jag har alltid trivts här men jag ser också framemot att flytta, säger Bengt ”Benke” Rindmalm. FOTO: MARITHA MOSSBERG

FRÅGAN

Kirunaborsvarar

Hur ser din framtid ut i Malmfälten?

NARVIK. LKAB har genomfört en in-vestering på över en miljard kronor i den nya Kaj 7 i Narvik.

I Kaj 7 ingår siktesstation, vägstation, transportband, förtöjningssystem och skeppslastare. En investering som gör utskeppningen i hamnen mer leve-ranssäker, med två skeppslastare istäl-let för en, och utökad kapacitet. Jan Moström, vd för LKAB, talade i sam-band med invigningen.

– Satsningen i Kaj 7 är så viktig. Ju mer vi producerar och ju mer vi leve-rerar desto stabilare blir grunden för framtidens LKAB.

Jan Moström talade också om FN:s globala utvecklingsmål.

– I dessa mål ingår att fler än två miljarder människor ska gå från abso-lut fattigdom till ett rikare liv. Det är mer än två miljarder människor med samma drömmar som våra mormöd-rar och förfäder hade när de började förvandlingen av några av Europas fat-tigaste länder, Norge och Sverige, till några av världens rikaste.

Sten Jakobsson, LKAB:s styrelseord-förande, förrättade invigningen och kommenterade samtidigt det lägre järnmalmspriset.

– Priserna går upp och ned över tid. Så är det med olja, basmetaller och även järnmalm. Vi satsar på att öka produktivitet och produktion av pel-lets. Nu är vi rustade med världens modernaste malmhamn, säger Sten Jakobsson.

Kaj 7 invigdes den första september.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Kaj 7 är invigdSten Jakobsson förklarade Kaj 7 invigd.

FOTO: FREDRIC ALM

NARVIK. En gammal goding firar 90 år! Bolagets egna musikkår lever vidare. Vid större arrangemang hos LKAB bjuds ofta musikkåren in för att delta.

Men kåren spelar också vid många arrangemang i samhället i Narvik

med sina mycket talangfulla mu-siker. Så har man gjort ända sedan den 16 april 1926 då kåren grunda-des. LKAB:s musikkår var de enda som höll konserter under andra världskriget till Narviksbornas stora glädje. På senare år har mu-sikkåren bland annat traditionsen-

liga spelningar vid julbord i staden varje år. Senaste större spelningen ägde rum under invigningen av Kaj 7 i Narvik den 1 september i år då kåren förgyllde den högtidliga hän-delsen.

FREDRIK BJÖRKENWALL

6,1 miljoner ton var LKAB:s produktionsvolym under andra kvartalet 2016

var året då LKAB i Kiruna av-slutade dagbrottsbrytning till förmån för underjordsbrytning6,1 1962

LKAB:s musikkår 90 år

Musikkåren i Narvik fyller 90 år. FOTO: FREDRIC ALM

besökare har LKAB:s nya samhällsomvandlingswebb haft de två första måna-derna efter lanseringen 6 424

MALMBERGET. Samtidigt som Malm-berget avvecklas skapar samhälls-omvandlingen möjligheter för ut-veckling. Ett bevis på det är den nya förskolan som planeras i anslutning till Tallbackaskolan.

– Det känns jättespännande att vara med och påverka slutresultatet som vi i referensgruppen får göra, säger Karin Eriksson, förskolechef.

Under programarbetet har projekt-gruppen i samarbete med arkitek-ter och referensgrupp, bestående av bland annat förskolepersonal och barn, kartlagt vilka behov verksamhe-ten har.

– Vi har skannat av vartenda rum i byggnaden för att se att vi har möjlig-het att skapa lärmiljöer. Läroplanen är vår utgångspunkt, säger Karin Er-iksson.

Genom åren har pedagogiken inom förskolan förändrats och med det även behoven vad gäller utformning av lokaler och utemiljöer. En helt ny byggnad skapar stora möjligheter att möta upp de nya behoven.

– Det finns en röd tråd som hand-lar om att träna barnens förmågor utifrån deras förutsättningar, deras intresse och erfarenhet. Vi vill skapa gemensamma ytor som gynnar sam-arbete och lärande, samtidigt som barnen ska kunna jobba ostört med utforskande och medforskande. Bland annat handlar det om att planera för utrymmen i lokalerna där barnen får lämna framme sina projekt för att se-nare smidigt kunna fortsätta, säger Karin Eriksson.

En inbjudande detalj i skisserna av byggnaden är trappan, en så kallad

gradäng, som sammanbinder de två våningsplanen.

– I trappan kan många samlas, upp-trädanden, föreläsningar och möten är några användningsområden. Vi hoppas att den ska skapa en vi-känsla, säger , säger Karin Eriksson.

Ett nytt tänk kring lämning och hämtning kommer att införlivas i den nya förskolan. Fysiskt handlar det om en gemensam entré med två kapprum.

– Tanken är att föräldern ska följa barnet till sitt viste där personal finns på plats och tar över ansvaret. Det här gör att personalen inte behöver avbryta sitt arbete i barngruppen för att till exempel ta emot det senast anlända barnet. Ansvarsfördelningen mellan föräldrar och personal blir tydligare. Dessutom uppmuntras bar-

net att visa och berätta vad han eller hon har lekt och lärt sig under dagen när föräldern kommer in till vistet, sä-ger Karin Eriksson.

Programarbetet har nu slutförts och kommunstyrelsen väntas under september fatta beslut om att gå vi-dare till genomförandefas i förskole-projektet.

Byggnaden, som ersätter Bäckens förskola har fem visten med totalt 84 barn och 15 personer i personalstyrkan planeras att stå färdig hösten 2018.

– Vi kommer att börja jobba mer med detaljerna och slutligen skapa ett förfrågningsunderlag. Vår eller som-mar nästa år hoppas vi att entrepre-nadarbetena kan inledas, säger Anders Ömalm, projektledare, Gällivare kom-mun.

KAJSA LINDMARK

Nya förskolan ska få vi-känslaMALMBERGET. Repisvaara är plane-rat att bli det bostadsområde som ersätter de flesta av bostäderna som påverkas av gruvbrytningen i Malmberget.

Bengt ”Benke” Rindmalm bor på Linnévägen i Malmberget och är en av de första som har fått erbjudan-de om ett ersättningshus. Snart ska kontraktet skrivas.

På Repisvaara vid foten av lågfjället Dundret pågår arbetet med att ställa iordning 120 villatomter i ett första skede.

– Jag ser fram emot att flyttlasset går till Repisvaara. Där kommer jag att bo i ett parhus. Det känns väldigt bra att få ett nytt boende och att LKAB tar sitt ansvar, säger Benke Rindmalm.

Han flyttade till Linnévägen för mer än 30 år sedan. När grannens hus var

till salu 2003 köpte han huset åt sin mamma och hennes sambo. Bengts mamma avled för en tid sedan men hennes sambo Paavo Kramsu ska flyt-ta med till Repisvaara.

– Jag får mitt 60 år gamla hus ut-bytt, det ser jag fram emot, säger han.

Bengt sprudlar av energi och opti-mism. Han har redan planer för hur verandan ska byggas på det nya hu-set. Under alla år har han fixat och do-nat med sitt hus. Den här sommaren är inget undantag och det har blivit en färgsprakande grind och saloon-dörrar. Benke lagar middag varje dag till sin brorson och Paavo.

– Varför ska tre ensamma män äta middag var för sig undrar jag, därför äter vi tillsammans så gott som varje dag, säger han.

– Jag har aldrig störts av mullret från gruvan. Tvärtom, som en klok

man sade – slutar gruvan att mullra så förstår förhoppningsvis alla att det blir bekymmersamt för den fortsatta samhällsutvecklingen. Jag är positiv om gruvans framtid och utveckling, inte avveckling, säger Benke Rind-malm.

Linnévägen är ett område som påver-kats mer än andra områden av gru-van. Där finns en naturlig krosszon, som bildades för flera miljarder år sedan. Och gruvan påverkar starkare just här och husen som är byggda på krosszonen skadas.

– Jag har aldrig varit särskilt bekym-rad över att husen blir förstörda. Nu får jag flytta till ett alldeles utmärkt fint område. Och Paavo som fyller 90 år ska flytta med, säger Benke Rind-malm.

MARITHA MOSSBERG

Snart går flytten tillnya hus på Repisvaara

FAMILJER

SOM FLYTTAR

DEL8:

Benke Rindmalm

i Malmberget

Den är fyrkantig i toppen och går ned som en upp och nervänd pyramid i byggnaden, och den kommer inne-hålla konstmuseum, kommunfullmäktigesal, kommun-styrelsesal och bröllopsrumMattias Ejnestrand, byggledare för Kirunas nya stadshus till NSD vid en pressträff på stadshusbygget den 15 september

7LKAB FRAMTID NR 4 • 20166 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

NYHETER Tipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

Flytten av kulturhus blir snart verklighet

Husen på Långa Raden är förberedda för flytten. FOTO: MARITHA MOSSBERG

Husen flyttas från Malmberget till Koskullskulle. Flyttvägen sker via Malmbergsleden och Mellanvägen som kommer att vara etappvis avstängda under transporten. GRAFIK: TT NYHETSBYRÅ

Peter Hansson, finansdirektör på LKAB. FOTO: FREDRIC ALM

Johan Mäkitaavola. FOTO: FREDRIC ALMEn tredjedel av Kirunas nya stadshus är byggt. Här ses utsikten upp över Kiruna både inifrån kontorsringen och uppifrån taket. FOTO: ERIKA LINDBLAD

100platser har Ragnhild Olstadsalen i Narviks-senteret

Planen har varit att ishallen ska köpas under 2016. Därför är vi glada att vi hittat en överenskommelse som båda parter är nöjda med.Dan Johansson, chef för samhällsomvandlingen i Malmberget, LKAB, i ett pressmeddelan-de den 15 augusti angående att LKAB köpt ishallen i Malmberget av Malmberget allmänna idrottsförening MAIF.

Kirunas nya stadshus tar form

MALMBERGET. Förberedelserna fortgår inför flytten av ett 30-tal kulturhus från Malmberget till Koskullskulle. Byggnaderna som ska flyttas står färdiga att lyftas upp.

Under första veckan i oktober pla-neras det första gigantiska flyttlas-set att rulla med det första huset.

Alla beslut och tillstånd är klara och marken förberedd på Solback-en i Koskullskulle. Orten kommer att växa när området med kul-turhusen och det nya villaområ-det med 27 tomter är klart. Hos Koskullskulle intresseförening ses tillskotten som värdefulla för sam-hället.

– Vi är väldigt positiva till att kul-turhusen flyttas hit. Det är bra för Koskullskulle som samhälle och ökar bland annat elevunderlaget för skolan, säger Tomas Junkka, ordförande i Koskullskulle intres-seförening.

Kulturbyggnaderna som ska flyt-tas har totalt 86 lägenheter. En del av dessa är uthyrda i dag och då kan hyresgästerna välja om de vill flytta med sitt hus eller inte. An-dra är kallställda och outhyrda och dessa innebär ett extra tillskott av bostäder. Flytten av husen görs huvudsakligen av två anledningar. Det ena är att LKAB:s kulturbygg-nader ska bevaras. Det andra är att kunna erbjuda äldre lägenheter med lägre hyra till dem som måste flytta på grund av gruvbrytningen i Malmberget. Att bevara husen och återskapa miljön i möjligaste mån är ett krav från länsstyrelsen i Norrbotten. Även i samarbetsavta-let mellan Gällivare kommun och LKAB finns överenskommet att LKAB ska bevara ett antal av kul-turhusen. Omkring 30 lägenheter planeras att vara inflyttningsklara under hösten 2017 och resterande blir klara hösten 2018.

Området Solbacken i övre delen av Koskullskulle är beläget i en syd-sluttning där vegetationen främst är hedmark och tallskog. Bostads-

området kommer att genomkor-sas av en huvudgata tillsammans med ett par mindre vägslingor. Vatten- och avloppsledningar samt elledningar och värme till husen ska planeras och dras fram. Förbe-redelser längs flyttvägen där hu-sen ska transporteras har utförts.

– Elledningar ska lyftas och en andra rad praktiska åtgärder behö-ver utföras för att flytten ska ske på ett helt säkert sätt, säger Mag-nus Lindmark, projektledare på företaget Sweco.

LKAB har genomfört undersök-ningar av marken där det finns en mindre deponi för hushållsavfall som avslutades under 1950-talet.

– Vid markundersökningen hit-tades bland annat träavfall och tegel men även förorenad jord. Deponin har grävts bort och den förorenade jorden är körd till Gäl-livare kommuns deponi. Vi kan konstatera att människorna un-der 1950-talet inte gjorde sig av med saker i samma mängd och utsträckning som det görs idag, sä-ger Lars-Gunnar Uusitalo, projekt-ledare på LKAB Fastigheter.

Det nya området Solbacken ska ha liknande karaktär som Bolagsom-rådet med utrymme mellan bygg-naderna och så mycket som möj-ligt kvar av växtligheten. Flytten av kulturbyggnaderna kommer att ske i två omgångar. Ungefär hälf-ten av byggnaderna flyttas den här hösten och resterande hösten 2017 och takten planeras att vara ett hus per dag. Det här innebär att Malmbergsleden och Mellanvägen tidvis kommer att vara avstängda för att bereda plats för den upp till 20 meter breda transporten.

Den 23 maj gav politikerna i kommunfullmäktige i Gällivare sitt positiva besked och 13 juni gav LKAB: styrelse klartecken. Hösten 2007 flyttades åtta enfamiljshus ägda av LKAB från Norrbottensvä-gen i Malmberget till Bäckåsen i Gällivare.

MARITHA MOSSBERG

KIRUNA. Alla kontorsringar är på plats och nya stadshuset bjuder nu-mer på en utsikt ner till Jukkasjärvi och upp över slalombacken.

– Det har hänt mycket under somma-ren, och just nu kläs huset med isole-ring, säger Johan Mäkitaavola, projekt-ledare LKAB.

Arbetet med nya stadshuset har under sommarmånaderna gått enligt

plan. Invändigt går det att urskilja trapporna, scenen, entrén och kon-torsplanen tydligt. Även stommen till kommunfullmäktigerummet och kommunsstyrelserummet är på plats.

– Kontorsringarna är på plats och vå-ningarna i kristallen monteras. Arbe-tet med att få tätt hus pågår för fullt. Våren och sommarens arbeten har gått planenligt, säger Anders Similä, projektchef på Peab.

Till årsskiftet ska huset vara tätt, det vill säga att tak, isolering och väggar är täta så att det inte regnar och snö-ar in och arbetet med interiören kan starta. På sidan av stadshuset ut mot Malmvägen är fundamentet för klock-tornet på plats. Tanken är att tornet flyttas under 2017.

– Vi har nu gjort ungefär en tredje-del av arbetet med byggnationen och än så länge flyter det på bra. Jag tror

att Kirunaborna kommer bli nöjda med sitt nya stadshus, säger Johan Mä-kitaavola.

Under hösten körs inga nattskift och i dagsläget jobbar cirka 60-80 personer dagligen på bygget. Varje vecka ge-nomförs miljö- och skyddsronder.

ERIKA LINDBLAD

LKAB. En marknadssituation med vikan-de efterfrågan på stål och ett ökat utbud av järnmalmsprodukter i världen ställer höga krav på LKAB.

Delårsrapporten för andra kvartalet som presenterades den 12 augusti var tydlig; bo-laget ska fortsätta fokusera på kostnadskon-troll, volym- och produktivitetsökningar.

– Vi måste förbättra vår lönsamhet. Sta-bilare processer, ökad produktion och en minskad kostnadsbas är förutsättningar för att stärka vår konkurrenskraft på den globala marknaden, säger Peter Hansson, finansdirektör på LKAB.

Redan i juni meddelade LKAB att bespa-ringsåtgärderna bland annat innebär att

koncernen ska dra ner på behovet av externa tjänster och att personalstyrkan minskas med cirka 200 tjänster. I septem-ber inledde LKAB fortsatta förhandlingar med de fackliga representanterna gällan-de personalneddragningarna.

TINA BENSON

För ett fortsatt konkurrenskraftigt LKAB

9LKAB FRAMTID NR 4 • 20168 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

Malmbergets historia berördeUnder tre år har konstnären Tord Pettersson jobbat med modellen av Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERG

Torbjörn Romark och Jan-Erik Olovsson på PEAB Anläggning, Tomas Huru på NYAB och Tjabba Nordanfjäll på LKAB arbe-tar med flytten av kulturbyggnader. FOTO: FREDIC ALM

Lars Israelsson, kultursekreterare på Gällivare kommun och Leif Pääjärvi på kommunens bildarkiv är två eldsjälar i projektet. FOTO: MARITHA MOSSBERG

– Det är fantastiskt vilket gensvar vi har fått och att så många ville komma och se utställningarna, säger Lars Isra-elsson, kultursekreterare på Gällivare kommun och projektledare.

Sporthallen var nästan tapetserad med fotografier på byggnader och människ-or. En rad föreläsningar genomfördes. Malmbergets historia gick som en röd tråd genom hela sommaren. Många se-mestrande hemvändare såväl som orts-bor besökte utställningarna inte bara en gång utan flera gånger.

Titeln ”Tidernas Malmbergare” rösta-des fram av besökarna bland flera kan-didater. Det blev Viktor ”Vicke” Johans-son som avled 1992 vid 89 års ålder.

Vicke var en välkänd profil på samhäl-lets gator för sina dagliga promenader mellan Gällivare och Malmberget. Han var känd som en fridsam person som ofta hittade saker på promenaderna som folk tappat. Många kunde också få tillbaka sina borttappade värdesaker tack vare honom.

I centrum av utställningarna stod den modell av Malmberget som konstnä-rerna Tord Pettersson och Jan Åkerlund byggt upp under tre år. Modellen är byggd i skala 1:200 och varje byggnad är handgjord utifrån bilder och män-niskors berättelse. Bygget har gjorts så detaljrikt som möjligt.

Den absoluta avslutningen var en hej-

dundrande fest under två kvällar i mit-ten av augusti. Modellen av Malmberget är nu flyttad till före detta Gunillasko-lan och kan där ses under hela kul-turveckan i månadsskiftet september/oktober, se separata öppettider under kulturveckan. LKAB:s informationskon-tor som finns i lokalen är öppet varje helgfri fredag klockan 13-15 och även då kan projektets modell av Malmber-get betraktas.

Projektet ”Dokumentera Malmberget” har finansierats av LKAB, Gällivare kommun, Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet.

MARITHA MOSSBERG

MALMBERGET. Efter tre års arbete var det slutligen dags för finalen av projektet ”Dokumentera Malmberget”. Många fler besökare än väntat såg utställningarna på sporthallen i Malmberget under sommaren. Arrangörer-na har talat om en publiksuccé.

KIRUNA. Ett stort område vid Lu-ossavaaras fot förbereds för sina nya hyresgäster. Redan under nästa år kommer den första av totalt sju byggnader att flytta till sin nya adress.

– Vi har startat projekterings-arbetet och jobbar intensivt med förberedelserna. Det är många pa-rametrar att ta hänsyn till och vi synar varje byggnad i sömmarna för att kunna genomföra en så framgångsrik flytt som möjligt, sä-ger Jan-Erik Olovsson, platschef på PEAB Anläggning AB.

Flyttarbetet har inletts och redan under 2019 ska byggnaderna stå in-flyttningsklara på sin nya plats. Det aktuella området, ett omkring två hektar stort område, har stängslats in och marken förbereds för sina nya hyresgäster.

– Markarbetena har flutit på bra sedan de inleddes i maj. I oktober är den första etappen färdigställd,

säger Tomas Huru, distriktschef vid NYAB.

År 2017 kommer emellertid att kännetecknas av förberedelser inför den stundande flytten. När verksamheten i Bolagshotellet och Hjalmar Lundbohmsgården upp-hör vid årsskiftet kommer byggna-derna att undersökas – in i minsta detalj.

– När vi får tillgång till byggna-derna undersöker vi bland annat byggnadskonstruktionen, bärings-punkter, husgrunderna, väggar och tak. Hjalmar Lundbomsgården och Bolagshotellet måste dessutom delas och flyttas i sektioner, säger Torbjörn Romark, arbetschef vid PEAB Anläggning AB.

Flytten sker på särskilt anpassade fordon och tempot upp till Luossa-vaaraområdet går i promenadfart. När grunderna är frilagda pallas byggnaderna upp på stora balkar. Därefter lyfts byggnaderna upp på

en trailer med hydrauliska dom-krafter.

– Alla byggnader som ska flyttas är givetvis värdefulla men det är något alldeles speciellt med Hjal-mar Lundbohmsgården och Bolags-hotellet. De har ett högt kulturvär-de, säger Jan-Erik Olovsson.

Förutom de sju kulturbyggnader-na som flyttas till Luossavaara kom-mer PEAB även att flytta Länsmans-bostaden till den nya stadskärnan, öster om nuvarande centrum.

– Det är glädjande att vi tecknat avtal med PEAB, som har en stor kompetens och kunnande. Vi kän-ner oss trygga med att PEAB har kunskapen och erfarenheten för att hantera flytten på bästa sätt, säger Tjabba Nordanfjäll, projekt-ledare vid LKAB och ansvarig för flytten av kulturbyggnader.

JOSEFINE EJEMALM

Marken förbereds för historiska hus

11LKAB FRAMTID NR 4 • 201610 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

Pågående rivning. FOTO: MIKAEL GUSTAFSSON

MERTAINEN. Genom att flytta avver-kade trädstammar, så kallad död ved, kompenseras värden som har gått förlorade. För drygt ett år sedan påbörjades arbetet. Nu går flytten vidare.

Kompensationsområdet heter Kuosa-jänkkä och ligger norr om Mertainen. Hit har LKAB flyttat trädstammar från bland annat Mertainen, en del upp emot ett ton tunga, med hjälp av sex-hjulingar och en miniskotare. Träd-stammarna har spritts ut på områden där de gör störst miljönytta. Arbetet är en del i LKAB:s plan för kompen-sation av naturvärden som går förlo-rade i samband med gruvbrytningen i Mertainen.

— Det är en markyta på 60 hektar som berörs. Vi har i dagsläget färdig-ställt cirka 40 hektar. Nu under hös-ten fortsätter arbetet när det fortfa-rande är relativt bar mark men ändå köld i backen så att det inte blir kör-skador, säger Stina Eriksson, projekt-ledare för hållbarhet på LKAB.

Många arter, insekter, mossor och la-var gynnas av död ved som i dagens skogsbruk har blivit en bristvara på många håll. Genom att lägga ut och palla upp död ved skapas nya platser för bland annat skuggkrävande arter att växa på. I september påbörjas en noll-inventering där Enetjärn Natur AB till en början kommer att titta på vilka arter och insekter som finns på stockarna. Inventeringen kommer sedan att genomföras vart femte år. Tanken är att fler arter kommer till-komma i skogarna när nya levnads-miljöer finns att tillgå.

LKAB har ännu inte tagit några framtida beslut om gruvverksamhe-ten i Mertainen. Skötselplanen för området kommer dock att fortgå.

– Vi ska bedriva hållbar gruvverk-samhet. I vårt miljötillstånd, men även i våra markriktlinjer, är det tyd-ligt fastställt hur vi ska kompensera påverkan på naturmark i och med

Flytten av döda träd går vidare

Här, i skogarna kring Mertainen, ska den mark som påverkas av gruvbrytningen kompenseras. FOTO: ERIKA LINDBLAD

I fyra år har Guldvagnen rullat på Malmbanan. FOTO: FREDRIC ALM

Ett fast handslag. LKAB och MAIF är båda nöjda med affären. FOTO: ERIKA LINDBLAD

MALMFÄLTEN. Sedan 2012 rullar Guldvagnen längs Malmbanan. Nu har den fått en ny, "guldigare" kulör.

Först blev den bronsfärgad. Sedan lite för gul. Nu har den fått ännu en om-lackering på grund av slitaget. Lite guldigare, lite snyggare.

– Kiruna Wagon utförde arbetet. Det är en del jobb med att plocka loss korgen, boggien, lucksystem, broms-utrustning och maskera innan lacken ska på, säger Robert Pallari, under-hållsingenjör.

En riktig guldfärg bedömdes ge ett mindre smickrande intryck på grund av hårt slitage. Därför säger Robert Pallari att färgvalet blev lite av ett gis-sel.

– Ända sedan den rullade ut har man debatterat färgen. Första gången blev den bronsfärgad och det var ju inte tanken. Andra omlackeringen blev den lite mer åt det gula hållet. Nu är den äntligen en mer "guldig" kulör. Särskilt snyggt i vissa ljusförhållan-den!

FREDRIK BJÖRKENWAL

Tusende vagnen med ny guldlackering

MALMBERGET. LKAB har köpt is-hallen i Malmberget som tidigare ägts och drivits av Malmbergets Allmänna Idrottsförening, MAIF. Ishallen ligger i det område som på-verkas av gruvbrytningen och ska var tömt under 2019.

I samband med att mark- och miljö-domstolen i maj 2015 meddelat vill-koren för miljötillstånd för gruvbryt-ning i Malmberget, detaljerade LKAB tidplanen för när kompensation till fastighetsägare och flytt måste ske.

– Planen har varit att ishallen ska köpas under 2016. Därför är vi glada att vi hittat en överenskommelse som båda parter är nöjd med, säger Dan Johansson, chef för samhällsom-vandlingen i på LKAB i Malmberget.

Om det finns intresse av att driva verksamheten vidare kommer LKAB att arrendera ut ishallen till "själv-kostnadspris". Ishallen i Malmber-get invigdes den 3 december 1965 med bland annat bidrag från LKAB. Malmbergets ishall har varit en av få föreningsägda ishallar i Sverige och nu kommer Gällivare kommun att bygga en ny ishall som beräknas vara klar 2018.

ERIKA LINDBLAD

LKAB har köpt is-hallen i Malmberget

öppnandet av ett nytt dagbrott. Ett av våra mål är att eftersträva noll förlus-ter av de totala naturvärdena. Vi tar ansvar för vår påverkan på omvärl-den. Detta gör vi oavsett om vi måste avvakta med gruvbrytning i Mertai-nen till dess att världspriserna är mer gynnsamma än nu, säger Stina Eriks-son.

I slutet av september genomför även Vasikkavuoma Utveckling Ekonomis-ka Förening slåtter på utvalda våtmar-ker i området. Metoden används för att gynna slåtterarter som håller på att försvinna och skapa förutsättning-

ar för större artrikedom på myrarna. – Vi kommer också att restaurera

våtmarker genom att fylla igen diken och körspår med torv och mossa nu under hösten när tjälen har gått i mar-ken, i oktober/november. Under nästa år, när väderförhållandena förhopp-ningsvis är bättre än i år, är planen att naturvårdsbränna delar av området. Även bränder, precis som död ved, är en bristvara i dagens skogsbruk och genom naturvårdsbränning hjälper vi brandgynnade växter och insekter att hitta livsutrymmen, säger Stina Eriks-son.

JOHANNA FOGMAN

Fantasifulla påhitt i barnbokKIRUNA. I en saga om ett stadshus som snart inte finns kvar lever sudd-gummin och trummor, bläckfiskar och pingviner i ett myller av fantasi-fulla påhitt. Detta mixas med realis-tiska fakta från det som varit och det som komma skall.

Barnboken ”En Stadshussaga” är ett resultat av de dokumentationskrav länsstyrelsen ställer på LKAB – att bevara minnena för framtida genera-tioner innan gruvbrytningen orsakar förändringar i samhället.

Nuvarande stadshus ”Igloo” ritat av Arthur von Schmalensee ska ersättas med ett nytt, ”Kristallen” ritat av Hen-ning Larsen. En milstolpe på vägen är att byggnadsminnet har upphävts av

länsstyrelsen efter omfattande doku-mentationsarbete från LKAB och Ki-runa kommun.

– Förändringar måste alltid göras med en stor dos av eftertanke. Det är först efter ett fullgott dokumenta-tionsarbete som ett rivningslov kan utfärdas. Det här tycker vi är ett bra sätt att bevara minnena för framtida generationer, säger Joakim Norman projektledare för dokumentationsar-betet på LKAB.

Boken kommer att delas ut till alla barn i Malmfälten som är födda 2011 och till alla förskolor. Länsstyrelsens krav var att dokumentera byggnaden både genom en traditionell arkitek-tur- och kulturhistorisk dokumenta-tion samt genom en populärveten-

skaplig dokumentation. Valet föll därför på en barnbok som riktar sig till barn i åldrarna 4-6 år.

– Vi kände att det fanns en lucka att fylla för målgruppen, därför tycker jag att det öppna kravet på en popu-lärvetenskaplig dokumentation var en god tanke. Det är viktigt att min-nen bevaras på olika sätt, säger Maria Ragnerstam, antikvarie Kiruna Kom-mun.

Arbetet med boken har pågått sedan maj 2015 och uppdraget är det första i sitt slag att utfärdas av länsstyrelsen i Norrbotten.

– Utmaningen var att hitta en röd tråd och att hinna klart i tid. För mig var det viktigt att ha med barnen i ska-pandet. Vi höll två workshops där de

fick ta del av olika formspråk och be-söka stadshuset. På så sätt fick vi en idé kring vad de attraherades av, säger Lars Isestig, författare och illustratör.

LKAB finansierar och driver omfat-tande dokumentationsprojekt i samar-bete med kommunerna, som ett led i kompensationen till samhället.

– Jag är glad över att ett gruvbolag som LKAB vågar ta hjälp från oss som har kulturminnesdokumentation som profession. Det visar på medvetenhe-ten i ett hållbart förändringsarbete eftersom att minnena inte bevarar sig själva, säger Maria Ragnestam.

Måndag den 5 september hölls bok-släpp och vernissage i Kiruna stads-hus.

ERIKA LINDBLAD

MALMBERGET. Samhällsomvandling-en i Malmberget ökar takten och det syns på flera håll. Just nu rivs de 78 lägenheterna som ägts av LKAB och hyresgästerna har flyttat till nytt bo-ende.

Den 16 augusti startade avvecklingen av de två hyreshusen på Bergsmans-gatan 18-20, Vasagatan 11 och Her-tiggatan 12 som tidigare i år tömdes på hyresgäster. De är de första bygg-naderna av flera som kommer att rivas i Malmberget innan årsskiftet.

– Arbetet går som planerat, trots att vi har kort om tid. LKAB strävar efter att driva avvecklingsarbetet så varsamt och hållbart som möjligt. LKAB Fastigheter har bland annat ta-git vara på vitvaror och dörrar som går att återbruka, säger Tina Helin Rytiniemi, projektledare på LKAB. Ytterligare interiörer som tagits till-vara är toalettstolar, tvättställ och blandare som varit relativt nya.

Entreprenören för rivningen är GE Maskintjänst i Gällivare och företaget Corvara sköter saneringen. Arbetet beräknas vara klart i slutet av okto-ber.

– När rivningsarbetet är avslutat så återställer vi marken med matjord och sår in gräsmattan, därför hoppas vi att snön kommer sent i år, säger Pierre Eriksson, byggledare LKAB.

Men det är inte bara det här rivnings-projektet som är på gång i Malmber-get. Fler rivningar som startar inom kort och utförs under 2016 är före detta Televerket på Bergsmansgatan 49, villor på Bergsmansgatan 51 – 53 och Norra Kungsallén 55, en förråds-byggnad på Vasagatan 14 och före detta Förvaltningskontoret på LKAB:s industriområde. Marken för dessa fastigheter färdigställs på grund av vintersäsongen först under våren/för-sommaren 2017.

ERIKA LINDBLAD

Rivningar i Malmberget under 2016

Dokumentation av Kiruna stadshus i form av en barnbok. FOTO: ERIKA LINDBLAD Bokrelease med författaren Lars Isestig i Kirunas stadshus. FOTO:JOAKIM NORMAN

13LKAB FRAMTID NR 4 • 201612 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

Fram till och med hös-ten 1957 hade Gräng-esbergsbolaget aktie-majoriteten i LKAB.

Ägandeförhållandena ändrades den 1 oktober då svenska sta-ten tog över 96 procent av ak-tierna i LKAB. Ägarbytet prägla-de i allra högsta grad firandena av Gruvans dag 1957 i Kiruna, Malmberget och veterandagen i Luleå och Narvik.

Enligt LKAB-tidningen 1957 anordnades det i Kiruna och Malmberget ”förnämliga re-trospektiva utställningar” som belyste utvecklingen under

de 54 år som Grängesbergsbo-laget haft huvudansvaret för LKAB:s verksamhet. I Kiruna bjöds även stadens invånare på krönikespel, underhållning med gruvorkester och festtåg. I Malmberget anordnades det bland annat festtåg, men det största intresset drog utställ-ningen som enligt pressen gav ett bestående intryck av rele-vant kulturhistoria. På veteran-dagen i Luleå inviterades alla anställda på operettföreställ-ning och middag på Stadshotel-let.

EVA SELIN

forntid Gruvans dag

Gruvorkestern underhåller med musik på Gruvans dag 1957 i Kiruna. FOTO: LKABI Kirunas ishockeyhall på Matojärvi avnjuter en storpublik festlig-heterna på Gruvans dag. FOTO: LKAB

LKAB sponsrar Kiruna Ridklubb. Emma Heikki är ridinstruktör, här med hästen Harry Potter. FOTO: ERIKA LINDBLAD

©Bulls 485.

Integration och nya möten på hästryggen KIRUNA. Varje lördag är det full aktivi-tet i stallet när Kiruna Ridklubb bju-der in till öppna ridlektioner där alla är välkomna. Tack vare sponsring från LKAB och integrationsbidrag från kommunen är satsningen möj-lig.

Kiruna Ridklubb vill integrera fler barn och ungdomar i stallverksam-heten, framförallt funktionshindrade och nyanlända. De satsar också på att bli mer öppna och utåtriktade för att berätta för allmänheten att verksam-heten finns och att dörrarna står öpp-na för dem som vill prova på livet på hästryggen.

– Vi har konstaterat att det inte finns många aktiviteter för nyanlända ungdomar som är kostnadsfria. Inte-grationsbidraget från kommunen och LKAB:s sponsring gör det möjligt att erbjuda ridlektioner på lördagar som är öppna för alla, säger Emma Heikki, ridinstruktör och administratör på Ki-runa Ridklubb.

Idag finns cirka 26 hästar i stallet och sex personer anställda som driver verksamheten tack vare det stöd som klubben får av sina sponsorer. Lörda-garnas ridlektioner är populära och allt mellan 20 – 30 barn deltar, något som innebär många nya möten och en naturlig integration.

– Hästar, eller djur överlag, är själa-

Gillar: Att få delta i Bokfestivalen i Kiruna.

Gillar inte: Oseriösa hantverkare i Stockholm.

Ann-Helén LaestadiusJobbade på NSD i Kiruna 1992-1999. Flyttade sedan till Stockholm och jobbar fortfarande som journalist. Lyckades 2007 uppnå sin andra yrkesdröm – att bli författare. Har skrivit fem ungdomsböcker och en reportagebok. Hämtar inspiration hemma i Kiruna och Soppero. FOTO: FREDRIC ALM

Lokalredaktionen i Kiruna var den bästa skolanGÄSTKRÖNIKÖR

För tjugofem år sedan satt jag i bilen på Cen-tralskolans parkering och stirrade på den stora röda NSD-skylten. På sätet låg ett ku-vert med mina urklippta artiklar från året på tidningen Fagersta-Posten. Jag tänkte söka jobb som frilansare för NSD. Men. Jag vågade

inte gå in. Jag åkte därifrån och blev elevassistent på Raketskolan istället. Ett år senare var jag tillbaka. NSD hade då lovat att ta emot mig som ungdomspraktikant.

Journalisterna Peter, Hasse och Folke och Ann-Mari i kundtjänsten var kärnan på lokalredaktionen. Och Kirunaborna kom. För att lämna in en annons på sko-tern, för att ge tips, för att bli fotade till Lucia eller per-sonligen räcka över en pressrelease istället för att faxa den.

Jag var i himmelriket. Jag var tjugo år och skulle bli journalist.

Jag lärde mig att intervjua och skriva. Jag fotade och framkallade negativ. Bildrutan på negativsändaren var mindre än en snusdosa och jag skuggade kvälls-solen från sportredaktionens fönster för att kunna se om kontrasterna var rätt. Jag lärde mig skillnaden på att gripa, anhålla och häkta. Och blev så småningom kriminalreporter i Stockholm. För lokalredaktionen i Kiruna var den bästa skolan.

Och inget fick oss att vara på tårna lika mycket som konkurrenten Kuriren. Minns särskilt första somma-ren som vikarie, ensam på redaktionen, när jag varje morgon bläddrade nervöst i Kuriren för att se vad Hå-kan och Anneli hade skrivit om. Och så samtalet, redan innan nio, från huvudredaktionen i Luleå.

– Vad gör du i dag? röt den ökände redaktören. Det var inte konstigt att jag vaknade med näsblod om

nätterna. För då hade jag under dagen kört fram och

tillbaka till Karesuando och gjort intervjuer, framkallat negativ och sänt bilder, skrivit tre artiklar, sprungit till stadshuset och kollat kommunens diarie för det hade säkert Håkan redan gjort och varför skulle alltid sjuk-huset ha sina presskonferenser klockan 15.45?

Till slut satt jag äntligen hemma på Kyrkogatan ef-ter en lång arbetsdag. Och då hade förstås Nordnytt en kriminalnyhet som jag missat. Eller snarare som vakt-havande hos Kirunapolisen ”glömt” att berätta om. Adrenalinpåslag igen. Men bara att bita ihop och göra det ännu bättre. För vi jobbade på Norrbottens största tidning och vi skulle ge läsarna bästa bevakningen av Kiruna.

Men nu, 2016, slår man ihop NSD:s och Norrbottens-Kurirens nyhetsredaktioner. Ingen konkurrens, ingen tävlingsinstinkt eller vilja att vara först, tänker jag. Fast vad vet jag som jobbade på NSD under en tid då tid-ningens bärbara mobiltelefon vägde flera kilo och hade en antenn som skulle sitta på biltaket.

Men det är naturligtvis så att de lokala nyheterna är precis lika viktiga nu som då. Om inte viktigare. Nu när de Stockholmsfixerade nyhetsredaktionerna och ny-hetsbyråerna gett upp hela det så kallade ”Norrland”.

Jag hoppas att det aldrig slutar dyka upp nervösa tju-goåringar på lokalredaktionerna. De där som vill bli bäst på att bevaka metropoler som Kiruna, Pajala och Soppero. Jag hoppas att det alltid ska finnas en Peter eller Anneli som tar emot och lovar att lära dem allt de kan. Även när det inte längre finns en annan tidning att konkurrera med.

vårdande, och det gläder mig att se att många nyanlända familjer uppskattar ridningen och tiden i stallet tillsam-mans med Kirunafamiljer. Vi är väldigt tacksamma att LKAB och kommunen

hjälper oss att bidra till ett mer öppet samhälle med aktiviteter för alla, säger Emma Heikki.

Det behövs inget gemensamt språk för

att förstå hästarna och ridlektionerna sker under säkra förhållanden med ut-bildad personal. Barnridningen kommer att fortsätta under hösten och vintern.

ERIKA LINDBLAD

15LKAB FRAMTID NR 4 • 201614 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

Tävla & vinn ett badlakan

Vinnare i tävlingen från förra numret, nr 3 2016 LKAB Framtid.Emil Svanberg, Gällivare vinner en kikare.

Rätt rad: X, 2, X, 1, X

Svarar gör du på www.lkab.com

/tavling

I detta nummer av LKAB Framtid kan du läsa om flytten av 30 kulturbyggnader i Malmberget, en stadshussaga, nya möten på hästryggen, Gruvans dag i Kiruna för 59 år sedan, en ny förskola planeras, vilka som ska bygga husen i Malmfälten, förberedelser för husflytt i Kiruna, döda träd som flyttas och mycket mer. Du kan också lösa korsordet och tävla. I tävlingen har du chansen att vinna ett LKAB-badlakan.

1 Vad grävdes ned i Broms- gårdens trädgård under andra världskriget?

1 Matsilver X Värdefulla silvermynt 2 Tulpanlökar

2 För hur många barn planeras den nya förskolan i Gällivare?

1 74 barn X 84 barn 2 54 barn

3 Vilket år flyttades åtta hus från Malmberget till Bäckåsen?

1 2001 X 2008 2 2007

4 Vem är författaren till boken ”En stadshussaga”?

1 Lars Isestig X Maria Ragnestam 2 Joakim Norman

5 Vem fick titeln ”Årets Malmbergare”?

1 Lars Israelsson X Viktor Johansson 2 Karin Eriksson

Ingela Olsson, varumärkeschef, och Sofia Jonsson, hamnchef, fanns självklart på plats med humören på topp. Ingela Olsson är LKAB-veteran och har arbetat i olika befattningar inom bolaget sedan 1980-talet. "LKAB är så mycket mer än bara gruvor. Se bara på forskningen och inte minst logistiken. Vi står idag för 35 procent av Sveriges järnvägsfrakter räknat i ton" säger Ingela Olsson. FOTO: FREDRICBJÖRKENWALL

Bernt och Ingrid Andersson var nyfikna på LKAB:s verksam-het och deltog i tävlingen ”gissa vikten på malmbiten från Gruvberget”. "Jättetrevlig dag. Det är en bra blandning av företag och myndigheter och en chans för alla att få veta mer om Luleå hamn", Ingrid Andersson.

23 september-9 oktober: Kulturfestivalen 2016 i Gäl-livare med tema magisk mångfald.24 september: Vernissage ”Marknadsvantar”, Gällivare museum

4 oktober: Teater ”Jompa och jag”, Folkets Hus Blå Forell Gällivare5 oktober: Teater ”Tjärda-len”, Folkets Hus, Kiruna7 oktober: ”Kent – Avskeds-turné”, Arena Arctica Kiruna

14 oktober: Teater ”Oförhap-pandes” med Ronny Eriksson, Folkets Hus Kiruna15 oktober: Teater ”Oförhap-pandes”, Folkets Hus Blå Forell Gällivare16 oktober: Storseans med

Pehr Trollsveden, Folkets Hus Gällivare18 - 20 oktober: ”Kiruna Bok-festival”, Kiruna22 oktober: Livesänd opera, ”Don Giovanni”, Folkets hus Kiruna

27 oktober: Teater ”Beaivváš – Hämnd/Kosto/Mávssaheap-mi”, Folkets Hus Kiruna7 november-18 november: Barnboksveckor på biblio-teken i Gällivare med spök-tema.

framtid Det händer i Malmfälten sept-nov

Dette er nå en av verdens mest moderne malmhavner, og akkurat dét er en viktig brikke i vårt arbeid for å drive mest mulig effektivt.Jan Moström, vd och koncernchef för LKAB till Fremover vid invigningen av Kaj 7 i Narvik den 1 september. 0

olycksfall med frånvaro hade LKAB-koncernen i juli månad 2016JUST NU

Det finns jättemycket att tänka på när man bygger en ekodukt och det är väldigt bra att vi haft same-byn med på samråd när vi tänkt igenom det här.Emil Olsson, LKAB:s projektledare för Mertainen, till Sveriges Radio & SVT Sápmi om ekodukten över väg E10 i Mertainen.

Hamnen bjöd till festLULEÅ. Från Luleå fraktas allt ifrån fisk till järnmalm. Därför anordnades Stora Hamndagen i augusti för att visa upp den mångfald som Luleå med dess hamn har.

Den 20 augusti stod hamnen och dess ”in-vånare” i rampljuset. Som en av de stora aktörerna fanns LKAB givetvis på plats.Sjöräddningen och kustbevakningen gästade eventet med att visa upp sin verksamhet, så gjorde även Shorelink och LKAB.

LKAB kör idag fem fullastade tåg till Lu-leå varje dag. SSAB är en av LKAB:s vik-tigaste kunder och dess största stålverk finns i Luleå. Men Luleå malmhamn förser alla kunderna i Östersjöområdet med järnmalmsprodukter. Bolaget bjöd därför in besökarna till en monter för samtal om verksamheten i hamnen och de övriga orterna, men inte minst säker-heten som var temat för dagen.

FREDRIK BRJÖRKENWALL

Tomas Engström, 46 år, Gällivare– Jättebra, det blir ett fint område med en blandning av olika typer av byggnader, så det kommer att blir jättefint.

Kanit Wisedjoompol, 42 år, Malmberget– Roligt att det blir mer folk och att Koskullskulle blir större. Husen som byggs på Solbacken gör ju att det blir ännu fler bostäder.

Elin Olsson, 25 år, Koskullskulle– Kul, det blir lite mer liv här. Det är fint här, bra om fler flyttar hit.

FRÅGAN

Malmfältsborsvarar

Vad tycker du om att kulturhusen i Malmberget flyttas till Koskullskulle?

Lo Dagertun med kusin firade Los födelsedag med att besöka hamndagen. De passade också på att fråga om LKAB:s verksamhet och provsatt gruvbilen från bolagets utställning. Självklart med riktig säkerhetsutrustning. Grattis Lo 8 år!

Sten Jakobsson och Edel Storelvmo avtäcker plaketten i Ranghild Olstadsalen FOTO: FREDRIC ALM

NARVIK. Föreståndarinnan Ragn-hild Olstad räddade matsilvret och konsten som fanns i Broms-gården, LKAB:s bolagshotell i Narvik, från att bli krigsbyte. Detta skedde under andra världs-kriget när de tyska trupperna in-vaderade. Nu har Ragnhild Olstad hedrats med att få en samlingssal uppkallad efter sig i det nybyggda krigsmuseet i Narvik.

Namngivningsceremonin ägde

rum den 1 september i samband med att LKAB:s nya Kaj 7 invig-des i Narviks hamn. Sten Jakobs-son, LKAB:s styrelseordförande avtäckte plaketten tillsammans med Edel Storelvmo, styrelseord-förande för Krigsmuseet i Narvik.

Ragnhild Olstad räddade Broms-gårdens konst och matsilver un-dan tyskarnas trupper när hon anade att dessa skulle komma till Narvik 1940. Konsten skicka-

de hon med tåg till Kiruna. Mat-silvret lade hon ner i en säck som grävdes ned i Bromsgårdens trädgård. Byggnaden bombades sönder och samman under kri-get men byggdes upp efter krigs-slutet. Ragnhild Olstad återvände som föreståndare och grävde upp bordssilvret i trädgården. Bestick-en används än i dag vid represen-tationsmiddagar.

MARITHA MOSSBERG

Namngivningsceremoni i Narviks krigsmuseum

16 LKAB FRAMTID NR 4 • 2016

SISTA ORDET

Vem är Therese? – Jag är född och uppvuxen i Kiruna och hemvändare för andra gången. Flyt-tade för att studera till civilingenjör i industriell ekonomi vid Linköpings uni-versitet för att sedan återvända hem till

Kiruna och börja jobba på LKAB. Det här var 2012 och jag arbetade då som con-troller. Därefter gick flyttlasset igen och jag styrde skutan mot Luleå där jag arbe-tat ett år på LKAB:s marknadsavdelning. Nu är jag tillbaka i Kiruna som projektle-dare på LKAB:s samhällsomvandling. Det är ett jobb som känns väldigt spännande och föll rätt i tiden för mig.

Vad innebär ditt nya jobb på sam-hällsomvandlingen? – Jag ska vara kontakt gentemot alla nä-ringsidkare, organisationer och myndig-heter som måste flytta i Kiruna. Det vill säga planera, ha en dialog och se till att

Therese Lindrothprojektledare för

kompensation och omlokalisering av

näringsidkare i Kiruna.

Namn: Therese Lindroth

Bor: I Kiruna.

Aktuell: På nytt jobb som projektledare för kompensation och omlokalise-ring av näringsid-kare i Kiruna.

Laddar bat-terierna: Träning. En runda på Luossa eller ett crossfitpass i boxen på Malmia.

Senast lästa bok: Simma med hajar – Joris Luyendijk.

”Jag tror att de största utmaningarna är kommunikation och samverkan”

alla som omfattas av flytten blir kom-penserade och omlokaliserade till nya lokaler.

Vad blir din första arbetsuppgift att ta tag i? – Inleda en dialog med alla berörda och lyssna på vilka önskemål som finns.

Vilka utmaningar ser du? – Jag tror att de största utmaningarna är kommunikation och samverkan. Att alla följer samma plan i samband med flytten, utan att åsidosätta sina behov och önskemål.

Vad ser du mest fram emot i det här jobbet? – Jag ser fram emot att träffa många nya ansikten och att få sätta mig in i de oli-ka verksamheternas behov, utmaningar och möjligheter. Jag tror det kommer bli många intressanta diskussioner. Samhällsomvandlingen är en ”once-in-a-lifetime” grej. Häftigt att få vara med om och framförallt få jobba med.

ERIKA LINDBLAD

Therese Lindroth. FOTO: FREDRIC ALM

PERFORMANCE IN IRONMAKING

MÅSTE DU FLYTTA?

PERFORMANCE IN IRONMAKING

Ta reda på svaret genom att testa ”Dags att flytta”-funktionen på LKAB:s nya samhällsomvandlingswebb:

samhallsomvandling.lkab.com/sv /dags-att-flytta/