Embed Size (px)
Citation preview
Transporter i framtida hållbara städer - reflektioner utifrån
Delegationsuppdraget
Katarina Schylberg, Utredningssekreterare
Transportforum - Session 15 Den goda staden - nästa stegLinköping 13 januari 2010
I uppdraget ingår att:
• Främja integrerad, sektorsövergripande planering• Främja samverkan mellan näringsliv, kommuner,
allmänhet m fl• Stödja export av stadsrelaterad miljöteknik och
kunnande• Främja internationellt samarbete• Bidra till kunskapsutveckling och -spridning• Samla in och sprida information om intressanta
exempel
Seminarier och hearings2009• Presentationsseminarium 2 april • Samverkan med näringslivet 22 april• Tällberg forum (workshop) 28 juni • EU Högnivåmöte 14 – 15 september • Export av miljöteknik 16 september• Samverkans- och dialogmetoder 19 november
2010 • Seminarium om det ekonomiska stödet 18 januari • Forum för miljöforskning 9-10 februari• Regionala seminarier 6 städer i landet
Kunskapsutveckling Tillsammans med andra aktörer arbetar Delegationen
för att utforma strategier för att åstadkomma förbättringar inom fyra utpekade områden:
• stärka forskningsfältet och samverkan mellan forskningsfinansiärer
• påverkan på EU:s åttonde ramprogram – städer bör betonas
• effektivare spridning av forskningsresultat • integrerade synsätt i utbildningar på olika nivåer
”Kartläggning av forskning om städer och hållbar stadsutveckling – interdisciplinär, systeminriktad
och praktiknära”Bra forskningskapacitet och en potential för integrerad
forskning om kunskap om stadsutveckling, men att finansieringssystemet har svagheter:
• många finansiärer med relativt små budgeter för stadsutvecklingsforskning
• systematisk samfinansiering och samarbete mellan finansiärer är ovanligt
• oklara ansvarsområden på den nationella nivå för stadsforskning
Bredda perspektiven och hämta inspiration på Forum för miljöforskning – STADEN!
TID: 9-10 februari 2010PLATS: Uppsala Konsert & Kongress
Anmäl dig på www.forumformiljoforskning.se
Det ekonomiska stödet – ”Att skapa nya skyltfönster mot
omvärlden”
Resources.07/ Kungl. Konsthögskolan Arkitektur White Arkitekter
Sweco Architects
Delegationen beslutar om det ekonomiska stödet
Förordning om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2008:1407)
Totalt 340 Mkr till ”åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser”
År 2009: 140 MkrÅr 2010: 200 Mkr
Inkomna ansökningar 2009
Beviljade ansökningar 2009InvesteringsprojektMalmö stad – Hållbar stadsutveckling Malmö – från Öst till Väst (HS Malmö)Stockholms stad – Stockholm JärvaÅlidhem – den hållbara kulturstadsdelen (Energisystem i kallt klimat)
PlaneringsprojektGällivare kommun - Nya hållbara Gällivare. AB Gavlegårdarna i Gävle - Stadsdelsförnyelse Östra Sätra. Haninge kommun - Hållbar stadsutveckling Albyberg. Kalmar kommun- Södra Vimpeltorpet. SLU Alnarp - Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling. Lomma kommun - Miljöuppföljning i Lomma hamn. Lunds kommun - Den Hållbara Kunskapsstaden Brunnshög. KB Kreativiteten i Mölndal - Kv Kängurun 21. Sveriges Arkitekter - Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling. Stockholms stad - Norra Djurgårdsstaden - en miljöprofilerad stadsdel i världsklass. Upplands Väsby - Väsby sjöstad - en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren. AB Uppsala Kommuns Industrihus - Exploatering Librobäck. Västerås stad - Program för omvandling av Västerås stationsområde med närområde. Östersunds kommun - Storsjöstrand - den kreativa stadsdelen.
Stadsplanering och transporter i framtida hållbara städer - 2009 års ansökningar
• Inkomna ansökningar ett unikt material• Pga skala dominans av projekt inriktade mot energieffektivisering av
byggnader• Investeringsprojekt som fått stöd: innehåller åtgärder inom flera
åtgärdsområden, men tyngdpunkt på energieffektivisering av byggnader –nyproduktion och upprustning av befintlig bebyggelse
• Dominerande stadsbyggnadsmodell – den täta, mångfunktionella och attraktiva staden
• Vanliga exempel på projekt: förtätning i fd industriområden, upprustning av miljonprogramsområden, nya stadsdelar inom eller strax utanför cykelavstånd, några stadsdelar i vattennära läge
forts.Hållbara transporter genom:• Val av lägen: centrala lägen med god tillgänglighet till lokala
och regionala transporter• Åtgärder i projekten i stadsdelen: förutsättningar för stadsliv,
blandade funktioner, ökad täthet, attraktivt boende nära kollektivtrafik, överbrygga barriärer, förbättrade gång- och cykelbanor, laddstolpar och elbilspooler, bilpooler med biogasdrivna bilar, förstärkt (spårbunden) kollektivtrafik,
• Åtgärder för att underlätta hållbara beteenden i relativt många ansökningar – informations- och utbildningsinsatser vanligast
forts.• Skiljelinje mellan projekt som är isolerade öar och projekt inkl
idéer om hur projektet kopplas till andra stadsdelar och bidrar till att överbrygga barriärer.
• Ett fåtal projekt innehåller visioner om förbättrade regionala förbindelser
• 3 projekt av karaktär stationsnära, resecentrumnära förtätning
• Ett fåtal projekt helt inriktade på urbana transporter: testbana för spårtaxi, hållbara varuleveranser, integrering av elbilspooler i stadsplanering
• Integrerade tekniska system: sopsug, produktion av biogas från avfall och avloppsvatten
• Klimateffekter: Svårt att beräkna koldioxideffekter av förändrad mobilitet – saknas användbara beräkningsmodeller?
Slutsatser: Integrerad sektorsövergripande planering
Delegationen anser att: • Sociala frågor, kulturhistoriska värden samt person- och godstransporter ärexempel på områden som behöver integreras betydligt bättre istadsplaneringen.• I stadsplaneringsprojekt bör förutsättningar för att skapa effektiva kollektivafärdmedel och koldioxidneutrala transporter vara vägledande i inledningen
avplaneringen.• Comodalitet behöver få ett genomslag i planeringen av transporter.
Kunskapsutveckling
Delegationen anser att• För att understödja utvecklingen mot ett nationellt
kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling krävs det en högre grad av samverkan.
• Det krävs en sammanhållande aktör som kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper.
• Det behövs ett sektorsövergripande synsätt i utbildningar på universitetsnivå.
Ledamöter i delegationenKommunalrådet Acko Ankarberg, Jönköping
Konsult Kerstin BlixProfessor Eivor Bucht, Sveriges lantbruksuniversitetDirektör Kurt Eliasson, SABOKonsult Stina FranssonDirektör Anders Hallersjö, ExportrådetKonsult Anders Larsson, Thetis ABEnhetschef Stellan Lundberg, ÅF InfraplanDirektör Katarina Pelin, Malmö stadProfessor/arkitekt Ulf Ranhagen, KTH/SWECODivisionschef Lars Reuterswärd, UN-HABITATDirektör Jan-Eric Sundgren, AB VolvoArkitekt Erland Ullstad, Växjö kommunGeneraldirektör Janna Valik, BoverketUtvecklingschef Bengt Wånggren,Fastighetsägarna
Ordförande Peter ÖrnKansli och experter
Processer• Etablerade möteskulturer och väl utarbetade organisationer för samverkan över sektorsgränser och med lokalt näringsliv• ”Det goda samtalet” har fått visst genomslag • Endast en ansökan lyfter behov av att bryta upp traditionella samarbetsformer och att prova nya processer
• Ansökningar beskriver att dialog, delaktighet och inflytande är viktigt men förklarar inte hur processerna ska utformas• Beskrivning av hur samverkan mellan kommun och näringsliv ska ske i ca 50 % av ansökningarna• Gränsöverskridande samverkan i några fall och då i första hand runt ekologisk- och ekonomisk hållbarhet
