Session 39 Suzanne de Laval

Transportforum 13 januari 2011

Hur upplever trafikanterna säkerheten i vägtunnnlar?

Suzanne de Laval, Tekn.Dr. Arkitekt SAR/MSA

Arkitekturanalys sthlm AB www.arkitekturanalys.se

länk till tunnelfilm

2Transport Research Arena Europe 2010, Brussels

Tre tunnlar studerades Södra Länken i Stockholm

6 km city-motorvägtunnel byggd 1998-2004 Komplicerat trafiksystem med många anslutande

tunnlar Specialdesign med tak av vita betongelement Konstnärliga inslag i några förgreningspunkter

Törnskogstunneln i Stockholm 2 km tunnel norr om Stockholm City, byggd 2004-2008 Rak enkel tunnel, traditionell bergvägg

Götatunneln i Göteborg 1,6 km tunnel i Göteborg city, byggd 2000-2006 Tunnelväggar täckta med vita klinkerplattor, svart tak


Fakta om tunnlarna

Södra Länken Törnskogstunneln Götatunneln

Vägbeteckning Riksväg 75 Länsväg 265 E 45

Längd 6 km varav 4,6 i tunnel 2071 meter 1600 meter

Total tunnelängd 17 km 4,1 km 3,2 km

Antal körfält 2-4 körfält (3,5m) 2 körfält (3,7m) 3 körfält (3,5m)

Bredd 10,6 - 11,6 m 11,5 m 13,75m

Vägrensbredder 1m resp. 2 m 1m resp. 2 m 1m resp. 2 m

Årsdygnstrafik 90 000 fordon/dygn 20 000 fordon/dygn 55 000 fordon/dygn

Lastbilsandel 10% 9% 10%

Övervakning TV bemannad TLC TV bemannad TLC TV bemannad TLC

Antal utrymningsvägar 70 st 20 st 15 st

Hastighetsbegränsning 70 km/tim 90 km/tim 70 km/tim

Antal påfarter 9 st 4 st 4 st

Antal avfarter 8 st 4 st 4 st


Södra Länken


Törnskogstunneln är en del av Norrortsleden


Götatunneln


Metoder i projektet

Kvalitativ forskningsmetodik: Post Occupancy Evaluation, Environmental Psychology, miljöpsykologi, en explorativ studie

Berättande körning, med 28 personer

Intervju med bilföraren efter körningen

Fokusgruppintervjuer, fyra fokusgrupper med ca 10 personer vardera

Intervju med två tunnelfobiker som fick se tunnelvideo

Dokumentation med videofilm


Fokusgrupper: Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm


Intervju efter körning


Intervju med tunnelfobiker, filmvisning i stället för bilkörning


Intervju med en annan tunnelfobiker


Södra Länken i Stockholm


Törnskogstunneln i Stockholm


Götatunneln i Göteborg


Faktorer som studerades i projektet

Säkerhet generelltKösituationFelaktiga förväntningarInfarter och utfarterFilbyten vid tunnelkörningMonotoniTrafiksituationenElektronisk övervakningElektronisk skyltningTyngre trafikSkyltning i tunnelnSkyltning före tunnelnSkyltning av utrymningsvägarKunskap om nödutrymning

Vägbana, tunnelväggar, takUtformningLutningarBelysningLjusskillnader vid tunnelmynningarnaVädrets påverkanLuften i tunnelnKonstnärlig utformningEstetisk upplevelse

Attityd till mycket långa tunnlarAttityd till tunnlar under vattendragAttityd till tunnlar djupt ned


Våra slutsatser kan sammanfattas i en rad punkter. Skyltning före tunnlar behöver göras tydlig, så att man

hinner välja en annan väg respektive hittar den tunnel man letar efter.

Skyltningen i tunnlar, som visar hur långt man har kommit alternativt hur långt det är kvar, skulle skänka både trygghet och kontroll för tunneltrafikanterna, vid kösituationer och olyckstillbud.


Skyltning mot Klaratunneln på Sveavägen i Stockholm


Södra Länken, händelserapportering och STRADA ger inte tillräcklig information för att kunna analysera säkerheten i en komplicerad tunnel.

Kartbild ur STRADA, 131 rapporterade olyckor 2003-2009


Platser som pekas ut som problematiska av försökspersonerna


Händelserapportering, driftsuppföljning för Södra Länken


Törnskogstunneln, olyckor respektive utpekade farliga ställen


Götatunneln, utdrag ur STRADA och försökspersonernas utpekade farliga ställen


Utbildning av yrkesförare om säkerhet i tunnlar och om tunnelutrymning behövs.

Utbildning om säkerhet i tunnlar och tunnelutrymning i körkortsutbildningen behövs.

Ytterligare forskning behövs kring tunnelsäkerhet - en större enkät för att verifiera vårt resultat, vilka fysiska åtgärder som man ska rekommendera i tunnelmiljön- analys av tunnelolyckor respektive incidenter och vad som påverkar upplevelsen av säkerhet- utforskning av vad tunnelfobi egentligen innebär


Analys av vägmiljön och tunnelmiljön med hjälp av filmmediet har fungerat mycket bra. Att studera fler tunnelmiljöer med filmkameran vore intressant, det ger möjlighet till jämförelser och att uppleva trafikmiljön i rörelse och i rätt hastighet.

Documents

Session 39 Suzanne de Laval