Scenarier fScenarier föör den svenska jr den svenska jäärnvrnväägens gens utveckling fram till 2035utveckling fram till 2035

En rapport frEn rapport fråån IVAn IVA--projektet projektet ””LLåångsiktiga spngsiktiga spååretret””

Gunnar Alexandersson & Staffan HultGunnar Alexandersson & Staffan HultéénnHandelshHandelshöögskolan i Stockholmgskolan i Stockholm

Transportforum, LinkTransportforum, Linkööping, 14 januari 2010ping, 14 januari 2010

SyfteSyfte

Syftet med rapporten Syftet med rapporten äär att se vad vi kan fr att se vad vi kan fåå ut ut av att studera alternativa och kompletterande av att studera alternativa och kompletterande scenarier nscenarier näär vi fr vi föörsrsööker fker föörstrståå jjäärnvrnväägens gens mmööjligheter i framtidenjligheter i framtidenTidigare har oftast bara Tidigare har oftast bara ettett scenario (eller en scenario (eller en vision) analyserats i framvision) analyserats i framååtblickande tblickande utredningarutredningar

Att arbeta med scenarierAtt arbeta med scenarierEtt sEtt säätt att hantera flera olika framtida mtt att hantera flera olika framtida mööjliga jliga utvecklingsfutvecklingsföörlopprloppSyftar inte till att fSyftar inte till att föörutsprutspåå framtiden, utan att systematiskt framtiden, utan att systematiskt analysera fanalysera föörgreningspunkter i en trgreningspunkter i en täänkt framtidnkt framtidKan visa vilka handlingsalternativ som erbjuds och nKan visa vilka handlingsalternativ som erbjuds och näär r kritiska beslutstidpunkter kan uppkommakritiska beslutstidpunkter kan uppkommaTrendframskrivning av historiska utvecklingsfTrendframskrivning av historiska utvecklingsföörlopp (med rlopp (med kvantitativa data) kan vara till hjkvantitativa data) kan vara till hjäälp i scenarioskrivandetlp i scenarioskrivandetScenarioskrivande behScenarioskrivande behööver ocksver ocksåå vvääga in kvalitativa ga in kvalitativa bedbedöömningarmningarScenarioskrivande har ocksScenarioskrivande har ocksåå likheter med likheter med storystory--tellingtelling, med , med syfte att skapa handling fsyfte att skapa handling föör att uppnr att uppnåå en visionen vision

UtgUtgåångspunkter fngspunkter föör vr våårt scenarioskrivandert scenarioskrivande

JJäärnvrnväägen gen äär ett komplext icker ett komplext icke--homogent system som inte homogent system som inte enbart kan beskrivas genom extrapolering av trenderenbart kan beskrivas genom extrapolering av trenderAtt studera tidigare framtidsanalyser (och jAtt studera tidigare framtidsanalyser (och jäämfmfööra med ra med utfallet) kan ge en futfallet) kan ge en föörbrbäättrad fttrad föörstrstååelse felse föör hur trender r hur trender kommer att utvecklas i framtiden (kommer att utvecklas i framtiden (backback--castingcasting))Framtida utvecklingsfFramtida utvecklingsföörlopp prlopp pååverkas av hverkas av häändelser och ndelser och kedjor av interrelaterade hkedjor av interrelaterade häändelserndelserTeoretiska modeller och begrepp kan ge en bTeoretiska modeller och begrepp kan ge en bäättre ttre fföörstrstååelse felse föör br bååde trender och hde trender och häändelser som pndelser som pååverkar verkar jjäärnvrnväägens utvecklinggens utveckling

UtvecklingsvUtvecklingsväägen fgen föör franska hr franska hööghastighetstghastighetståågg

TGV Sud-est

TGV Atlantique-TGV Est

AGV

Hastighet & kapacitet

Tid

Morfologiskt trMorfologiskt trääd d ööver utvecklingsvver utvecklingsväägargar Elmotor >300 km/h

Elmotor <210 km/h

Fordon för nya rälsdragningar

Fordon för ny typ av räls

Fordon för gammal typ av räls

Fordon för nya och gamla rälsdragningar

Elmotor <250 km/h

Elmotor

Elmotor

Magnetskena

Ej magnetskena

Jetdrift eller liknande

HHööghastighetsprojekt 1970ghastighetsprojekt 1970--9090

Typ av tåglösning Exempel

Gasturbiner TGV001*, RTG, Turbotrain*

Gasturbiner med lutning TGV002 (aldrig byggt), ATP-P*

Elmotor med tyristorer Electra, TGV-Sud-est

Elmotor med tyristorer med lutning ATP-E*, Pendolino, ETR450

Asynkron elmotor med lutning X2

Synkron elmotor TGV-Atlantique, AVE

Asynkron elmotor ICE

Diesel HST

* prototyper

Svenska visioner om hSvenska visioner om hööghastighetstghastighetstååggÅr Snabbtågsvisionen (X2 på befintliga banor) Höghastighetsvisionen (företrädesvis nya banor) 1 1968: Arbete med snabbtågsutredning 1989: SJ-beställd utredning föreslår höjd banstandard till 200-250 km/h för

stambanorna i södra Sverige SJ ordnar konferens om höghastighetståg

2 1969: Snabbtågsutredning klar Experiment med 3015 startar

1990:

5 1972: 1992: UIC inkluderar nordiska banor som höghastighetslinjer i sin rapport 6 1973: Kommersiell uttredning färdig

Resultat från provkörningar med 3015 Beslut om samarbete SJ-Asea

1993: Rail Forumföreslår att flera banor för 270 km/h skall byggas. På längre sikt önskar man ett nät för 350 km/h med höghastighetståg. Europakorridorsgruppen bildas

7 1974: Bygge av X15 1994: 8 1975: Nytt hastighetsrekord för X15

Experimenten i stort sett klara 1995: Rail Forum avvecklas Grödingebanan invigs

10 1977: Nya experiment och vissa förändringar av tåget 1997: 12 1979: 1999: Byggstart Botniabanan 13 1980: Snabbtågsutredning 2 färdig 2000: 14 1981: Enhälligt riksdagsbeslut 2001: Ostlänksgruppen bildas 15 1982: Första anbudsupphandling 2002: Järnvägsforum bildas 17 1984: Andra anbudsupphandling 2004: 18 1985: Revidering av underlaget till andra anbudsupphandlingen 2005: Banverket initierar projektet Gröna Tåget 19 1986: Asea vinner anbudsupphandlingen 2006: Bo Holmgrens rapport om Ostlänken presenteras 20 1987: GTO-tyristorer blir tillgängliga 2007: Stora delar av järnvägsbranschen stöder bygge av höghastighetsbanor 21 2008: Nelldahl m.fl. presenterar en utredning som kraftigt förordar byggande av

höghastighetsbanor i södra Sverige Rapport från Banverket förordar höghastighetsbanor Nya hastighetsrekord slås med ombyggda Reginor i Gröna Tåget-projektet Regeringen uttalar sig positivt om höghastighetsbanor och tillsätter särskild utredning

22 1989: Provkörningar med första X2 2009: Järnvägsforum avvecklas Gunnar Malms utredning om höghastighetsbanor presenteras Future Rail Sweden bildas

23 1990: Trafik med X2 startar 2010: Botniabanan byggd för 250 km/h är färdig att tas i trafik

UIC:s planer och faktiskt utfallUIC:s planer och faktiskt utfall

UIC:s vision (årtal) Tidshorisont Nya banor (vision) Nya banor (utfall)

1973 1988 6.000 km 733 km

1989 1995 2005 2025

5.200 km 7.100 km 9.100 km

1.997 km 2.908 km 17.573 km (plan 2008)

1992 1996 2000 Längre sikt

2.591 km 7.400 km 12.000 km

2.447 km 2.908 km 17.573 km (plan 2008)

Visioner och utfall i SverigeVisioner och utfall i Sverige

Vision Tidshorisont Kostnad för banbyggnad

Effekt Miljarder personkm

Snabbtågs-utredningen 1980

1991-95 (bana) 2000 (marknad)

0,5 miljarder kronor

Resandeökning med drygt 50 procent

10,6 år 2000

SJ Nya och bättre spår in i 2000-talet

2000 40,4 miljarder kronor

Resandeökning med nära 100 procent

12,2 år 2000

Rail Forum Sweden: Strategi för utbyggnad av järnvägsnätet

2004 (bana) 2010 (marknad)

58 miljarder kronor

Resandeökning med 360 procent för resor längre än 60 km

Drygt 20 år 2010

Utfall 1994-2007 2007 (bana) 2007 (marknad)

81 miljarder kronor (löpande priser)*

Resandeökning med 60 procent

10,4 år 2007

Slutsatser frSlutsatser fråån backcastingn backcasting--analysenanalysen

Framtiden blir sFramtiden blir säällan som man tllan som man täänkt signkt sigI de flesta europeiska lI de flesta europeiska läänder har utvecklandet nder har utvecklandet av hav hööghastighetslinjer gghastighetslinjer gåått ltt låångsammare ngsammare ään n fföörvrvääntatntatRegionaltRegionaltåågens utveckling och betydelse gens utveckling och betydelse underskattadesunderskattadesI enrolleringsprocessen har allt fler aktI enrolleringsprocessen har allt fler aktöörer rer (b(bååde i Sverige och utomlands) de i Sverige och utomlands) öövertygats om vertygats om fföördelarna med allt snabbare trdelarna med allt snabbare tåågg

JJäärnvrnväägens problem idaggens problem idag

JJäärnvrnväägen gen äär inte tillrr inte tillrääckligt attraktiv jckligt attraktiv jäämfmföört rt med konkurrerande transportslagmed konkurrerande transportslagStora kapacitetsproblem pStora kapacitetsproblem påå vissa strvissa strääckor vid ckor vid hhöögtrafik; risk fgtrafik; risk föör mer allmr mer allmään kapacitetsbrist i n kapacitetsbrist i framtidenframtidenProblem med punktlighetenProblem med punktligheten

Samtidigt uppfattas jSamtidigt uppfattas jäärnvrnväägen allmgen allmäänt som det nt som det mest mest ””klimatsmartaklimatsmarta”” och energieffektiva och energieffektiva transportslagettransportslaget

VVååra scenarierra scenarier

Tre olika scenarier för att lösa järnvägens problem, som fokuserar på investeringar i nya banor och snabbare tåg:

1.1. TrTrööghetsscenariotghetsscenariot2.2. UtvecklingssvUtvecklingssväägscenariotgscenariot3.3. HHööghastighetsscenariotghastighetsscenariot

VVååra scenarierra scenarier

1. Tr1. TrööghetsscenariotghetsscenariotBanor byggs pBanor byggs påå samma ssamma säätt som ftt som föörut; en del nya rut; en del nya dubbelspdubbelspåår byggs och en del flaskhalsar runt r byggs och en del flaskhalsar runt storststorstääderna byggs bort fderna byggs bort föör att r att ööka kapacitetenka kapacitetenInga satsningar gInga satsningar göörs prs påå att hatt hööja hastigheten, d.v.s. ja hastigheten, d.v.s. ttåågsystemet bygger pgsystemet bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 200200--220 km/h220 km/h

VVååra scenarierra scenarier

2. Utvecklingsv2. UtvecklingsväägsscenariotgsscenariotDen tekniska utvecklingen fDen tekniska utvecklingen fööljer tidigare ljer tidigare utvecklingsvutvecklingsvääggBanor uppgraderas fBanor uppgraderas föör att str att stöödja hdja höögre hastighet; gre hastighet; fföörstrstäärkt fokus prkt fokus påå dubbelspdubbelspåårsutbyggnad och rsutbyggnad och bortbyggande av flaskhalsar fbortbyggande av flaskhalsar föör att hr att hööja kapacitetenja kapacitetenTTåågsystem som bygger pgsystem som bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 250 250 km/hkm/h

VVååra scenarierra scenarier

3. H3. HööghastighetsscenariotghastighetsscenariotBryter med tidigare utvecklingsvBryter med tidigare utvecklingsvääg och fg och föör in ny r in ny teknikteknikHelt nya banor byggs (med nya strHelt nya banor byggs (med nya strääckningar) som ckningar) som enbart enbart äär avsedda fr avsedda föör hr hööghastighetstghastighetstååggTTåågsystem som bygger pgsystem som bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 300300--350 km/h350 km/h

Studerade trenderStuderade trender

Transportarbete och BNPTransportarbete och BNPJJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandelUtveckling av hastighet och restidUtveckling av hastighet och restidKapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetUtveckling av hUtveckling av hööghastighetsnghastighetsnäät i Europat i EuropaNyinvesteringar i bananNyinvesteringar i bananFortsatt avregleringFortsatt avreglering

JJäärnvrnväägens transportarbetegens transportarbeteTransportarbetet på järnväg 1970‐2008

0

50

100

150

200

250

30019

7019

7119

7219

7319

7419

7519

7619

7719

7819

7919

8019

8119

8219

8319

8419

8519

8619

8719

8819

8919

9019

9119

9219

9319

9419

9519

9619

9719

9819

9920

0020

0120

0220

0320

0420

0520

0620

0720

08

Inde

x (197

0=10

0)

Persontrafik

Godstrafik

JJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandel

Järnvägens marknadsandel persontrafik 1970-2007

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

År

And

el a

v pe

rson

trans

port

arbe

tet

JJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandel

Totala transportarbetet (alla transportslag) Totala transportarbetet (alla transportslag) 19701970--2007 2007 öökade 72%kade 72%JJäärnvrnväägens persontransportarbete gens persontransportarbete öökade kade 124% (men med nedg124% (men med nedgåångsfas 1982ngsfas 1982--1992)1992)ÖÖkad marknadsandel frkad marknadsandel fråån 6,2% till 8,1% n 6,2% till 8,1% (busstrafiken har g(busstrafiken har gåått frtt fråån 11,5% till 7,0%)n 11,5% till 7,0%)Det regionala resandet har Det regionala resandet har öökat mest pkat mest pååsenare senare åårrViktigt att notera: fViktigt att notera: föörutsrutsäättningarna fttningarna föör r konkurrerande transportslag som t.ex. bilen konkurrerande transportslag som t.ex. bilen fföörbrbäättras ocksttras ocksåå

MotorvMotorväägsutbyggnad 1978gsutbyggnad 1978--20082008Utveckling av motorvägens andel av vägsträckan mellan viktiga

knutpunkter

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1978 1998 2008

And

el m

otor

väg

(%)

Stockholm-Göteborg (via E20)

Stockholm-Göteborg (via E4+Rv40)

Stockholm-Malmö (E4+E6)

JJäärnvrnväägens marknadsandel med olika gens marknadsandel med olika utvecklingsvutvecklingsväägargar

Järnvägens marknadsandel persontrafik 1970-2035 (prognos)

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

And

el a

v pe

rson

trans

porta

rbet

et

Utveckling 1970-2006TröghetsscenarioUtvecklingsvägsscenarioHöghastighetsscenario

Hastighetsutveckling med olika scenarierHastighetsutveckling med olika scenarier

200-220 km/h

320-350 km/h

2010 2030

Hastighet

250 km/h

Årtal

Restidsutveckling (SthlmRestidsutveckling (Sthlm--Gbg) med olika scenarierGbg) med olika scenarier

1 timme

2 timmar

3 timmar

4 timmar

1978 1988 1998 2008 2018 2028 2035

320-350 km/h

200-220 km/h

Restid

Restidsutveckling med olika utbyggnadsalternativRestidsutveckling med olika utbyggnadsalternativ

Restid år 2025-2030 Destination från Stockholm

Restid år 2001 Restid år 2008

Med enbart Ostlänken

Med Götalands- och Europabanan

Göteborg 2.59 2.46 2.29 2.00

Malmö 4.11 4.25 3.37 2.41

Linköping 1.38 1.47 1.15 1.03

Norrköping 1.13 1.22 1.00 0.51

Nyköping 0.59 1.00 0.40 0.36

Jönköping 3.02 3.21 2.40 1.21

Värnamo 4.10 3.53 3.09 1.54

Restid med hRestid med hööghastighetsbanaghastighetsbana

Relativt liten tidsvinst StockholmRelativt liten tidsvinst Stockholm--GGööteborg (redan teborg (redan konkurrenskraftig)konkurrenskraftig)De stora tidsvinsterna uppnDe stora tidsvinsterna uppnåås ps påå andra strandra strääckor (t.ex. ckor (t.ex. StockholmStockholm--JJöönknkööping och Stockholmping och Stockholm--MalmMalmöö))

Kostnader, befolkningsunderlag och restidsvinsterKostnader, befolkningsunderlag och restidsvinsterHöghastighetslinje Byggkostnad Invånare längs

linjen (huvudorter) Restid före

År Restid efter

År

Götalandsbanan (Sthlm-Jkg-Gbg)

85-100 mrd SEK ≈ 8,8-10,4 mrd € (2008)

3 388 174a 2.46 2008 2.00 2030

Europabanan (Jkg-Hbg-Kph)

45 mrd SEK ≈ 4,7 mrd € (2008)

4 351 796 b 4.25* 2008 2.41* 2030

Paris-Lyon 2,1 mrd USD (1992) ≈ 2,2 mrd € (2008)

13 800 000 c 4 1979 2 1981-83

Paris-Strasbourg 4,2 mrd € (2007) 13 800 000 d 4 2006 2.17 2007

Madrid-Barcelona 7 mrd € (2008) 9 910 000 e 7.00 2002 2.38 2008

Madrid-Sevilla 3,5 mrd USD (1992) ≈ 3,6 mrd € (2008)

7 550 000 f 6.30 1992 2.20 1992

Madrid-Malaga (avser Cordoba-Malaga)

2,54 mrd € (2008) 6 410 000 g 3.48 2002 2.30 2007

* Avser restiden Stockholm-Malmö a Avser invånarna i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg samt kommunerna Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås b Avser invånarna i Stor-Stockholm, Stor-Malmö, Stor-Köpenhamn samt kommunerna Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping och Helsingborg. Antal invånare utöver de som redan räknas för Götalandsbanan är 1 960 764. c Avser Paris med förorter och Lyon med förorter d Avser Paris med förorter, Reims, Metz, Nancy och Strasbourg e Avser invånarna i Madrid, Barcelona, Zaragoza och Lleida f Avser Madrid, Cordoba och Sevilla g Avser Madrid, Malaga och Antequera

Kapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetKapacitetsutnyttjande - hela dygnet

6% 7% 8% 6% 6% 7% 6% 7%

17%18% 19%

19%25% 24%

19% 20%

76% 74% 73% 75%69% 69%

74% 73%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

And

el (%

)

Linjedelar med kapacitet i balans

Linjedelar med kapacitetsproblem

Linjedelar med kapacitetsbrist

Kapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetKapacitetsutnyttjande - 2 mest trafikerade timmarna

37% 38% 39% 39% 38% 38%43% 41%

30% 28% 29% 30% 32% 29%15% 17%

33% 34% 32% 31% 30% 32%

42% 42%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

And

el (%

)

Linjedelar med kapacitet i balans

Linjedelar med kapacitetsproblem

Linjedelar med kapacitetsbrist

HHööghastighetsbanor i Europaghastighetsbanor i EuropaHöghastighetsbanor i Europa (ackumulerad banlängd)

0

5000

10000

15000

20000

25000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035

Ack

umul

erad

ban

läng

d fö

r hög

hast

ighe

tstå

g (>

250

km/h

)

Ackumulerad banlängd 1980-2010

Plan & prognos 2010-2035

Investeringar i bananInvesteringar i banan

Banverkets banhållningskostnader 1989-2008

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

År

Kos

tnad

er (m

ilj k

r) i 2

008

års

pris

er

Drift och underhåll samt administration

ReinvesteringarNyinvesteringar

Länsinvesteringar

Investeringsbehov fInvesteringsbehov föör olika scenarierr olika scenarier

TrTrööghetsscenariot: ca 10 ghetsscenariot: ca 10 mrdmrd//åårrUtvecklingsvUtvecklingsväägscenariot: ca 15 gscenariot: ca 15 mrdmrd//åårrHHööghastighetsscenariotghastighetsscenariot: ca 15 alt. 25 : ca 15 alt. 25 mrdmrd//åårr

””Nya tNya tååg i Sverigeg i Sverige””: ca 93 : ca 93 mrdmrdGunnar Malms utredning: ca 125 Gunnar Malms utredning: ca 125 mrdmrdBanverkets kalkyl: ca 150 Banverkets kalkyl: ca 150 mrdmrd totalt (inkl infarter)totalt (inkl infarter)Nya tNya tåågsgsäätt tt àà 200 mkr tillkommer200 mkr tillkommer

Investeringsbehov och effekter med olika scenarierInvesteringsbehov och effekter med olika scenarier

Scenario 1: Tröghet

Scenario 2: Utvecklingsväg

Scenario 3: Höghastighet

Investeringsvolymer 2015-35

10 miljarder/år 15 miljarder/år 15 alt. 25 miljarder/år

Beslutstidpunkter Återkommande, projektvisa

Beslut inom 3-4 år, därefter projektvisa

Nyckelbeslut inom 3-4 år

Marknadsandel på kort sikt (2020)

Svagt ökande (0,1% per år)

Starkt ökande (0,2% per år)

Stagnerande alt svagt ökande

Marknadsandel på medellång sikt (2030)

Stagnerande Svagt ökande (0,1% per år)

Mycket starkt ökande (>0,2% per år)

Teknologisk inlåsning Liten Liten Stor

Miljöeffekter 2010-2035

Minskade CO2-utsläpp på grund av ökat tågresande och begränsat banbygge

Minskade CO2-utsläpp på grund av ökat tågresande och begränsat banbygge

Ökade CO2-utsläpp under nybyggnad, därefter minskade utsläpp beroende på starkt ökad järnvägstrafik

Kompletterande eller konkurrerande visioner?Kompletterande eller konkurrerande visioner?

Grundantagandet Grundantagandet äär att scenarierna konkurrerar om r att scenarierna konkurrerar om samma resurser (budgetrestriktion styrande)samma resurser (budgetrestriktion styrande)Om budgetrestriktionen upphOm budgetrestriktionen upphäävs (mer vs (mer ään 25 n 25 mrdmrd kan kan satsas per satsas per åår):r):

Scenarierna blir nScenarierna blir näärmast kompletterandermast kompletterandeSkapar ett Skapar ett ””fjfjäärde scenariorde scenario””: allt : allt äär mr mööjligt jligt -- samtidigtsamtidigt

Parallella satsningar pParallella satsningar påå nya hnya hööghastighetsbanor och ghastighetsbanor och traditionella satsningar i befintligt ntraditionella satsningar i befintligt näättÖÖkade marknadsandelar kan nkade marknadsandelar kan nåås bs bååde pde påå kort, medellkort, medellåång ng och loch låång siktng sikt

Vad som saknas i Sverige:Vad som saknas i Sverige:en engagerande historiaen engagerande historia

Analysis might excite the mind, but it hardly Analysis might excite the mind, but it hardly offers a route to the heart. And that's where we offers a route to the heart. And that's where we must go if we are to motivate people not only must go if we are to motivate people not only to take action but to do so with energy and to take action but to do so with energy and enthusiasm enthusiasm

(Denning)(Denning)

Olika typer av argument fOlika typer av argument föör hr hööghastighetsbanorghastighetsbanor

SverigeSverigeEn ny jEn ny jäärnvrnvääg / Den framtida g / Den framtida stambananstambananHistoriskt vHistoriskt väägskgskäällSamhSamhäällsekonomisk lllsekonomisk löönsamhetnsamhetTidsvinsterTidsvinsterFrigFrigööra kapacitetra kapacitetRegionfRegionföörstoringrstoringTransportslagen kompletterar Transportslagen kompletterar varandravarandraKoppla samman Sverige med Koppla samman Sverige med kontinentenkontinentenAnslagsfinansiering rAnslagsfinansiering rääcker inte; cker inte; projektfinansiering mprojektfinansiering mööjligjligUtvecklingskraft (DahmUtvecklingskraft (Dahméén)

SpanienSpanienSkapa Europas bästa transportsystem (både vägar och järnvägar) – nationell stolthet/identitetJJäärnvrnväägen gen äär den stora r den stora infrastruktursatsningen pinfrastruktursatsningen påågrund av sin effektivitet, grund av sin effektivitet, ssääkerhet och ringa pkerhet och ringa pååverkan pverkan pååmiljmiljöön. Dn. Däärtill har den en stor rtill har den en stor potential att skapa social potential att skapa social utjutjäämningmning

n)

HHööghastighetslinjerghastighetslinjer: En j: En jäämfmföörelse mellan srelse mellan söödra Sverige dra Sverige och Andalusienoch Andalusien

SSöödradra SverigeSverige + + KKööpenhamnpenhamn

BefolkningBefolkning: 8,3 : 8,3 miljmiljYtaYta: 98.000 km: 98.000 km22

BNP (BNP (exklexkl KKööpenhamnpenhamn): 35.300 ): 35.300 €€/inv

AndalusienAndalusien

BefolkningBefolkning: 8,3 : 8,3 miljmiljYtaYta: 87.000 km: 87.000 km22

BNP: 17.300 BNP: 17.300 €€/inv/inv/inv

Mer informationMer information

Publicerad rapport Publicerad rapport ––tillgtillgäänglig fnglig föör nedladdning r nedladdning via via IVAsIVAs hemsidahemsidaEE--post:post:Staffan.Hulten@hhs.seStaffan.Hulten@hhs.seGunnar.Alexandersson@hhs.seGunnar.Alexandersson@hhs.se