Embed Size (px)
Citation preview
MOBILITY MANAMGEMENT I GLESBYGD - samordning av gods- och persontransporter i Pajala kommun
2010-01-14 Charlotte Reinholdt
Banverket
Glesbygd
Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd
0
20
40
60
80
100
1800 1850 1900 1950 2000 År
Procent, %
Glesbygd
Tätort
Samdistribution/Samordning
3
1 2 3 4 5
4 521
Samlastnings -central
6
Mottagare/Butik/Företag/Kund
Leverantör/ Transportör
3
1 2 3 4 5
4 521
6
Antaltransporter
Övergripande syfte
Att identifiera, realisera och utvärdera samordnings-möjligheter för gods- och persontransporter i glesbygd i syfte att bibehålla, eller förbättra, servicenivån för företag och boende.
Är det möjligt att……
…..minska antalet gods-transporter till och från glesbygden genom ytterligare samordning samtidigt som andelen gods till och från glesbygden är densamma, eller ökande, utan ökade kostnader?
….. i glesbygden minska antalet persontransporter och bibehålla eller öka antalet resande genom ytterligare samordning av samhällsbetalda persontransporter utan ökade kostnader?
Mobility Management
Hållbart samhälle
Transportation Demand Management
Green Commuter Plans
Travel PlansTravel Feedback
Program
Individualised Marketing
Travel Blending
Voluntary Travel behaviourChange
Hållbart resande
Hållbart transportsystem
Mobility Management… …innebär uppfyllelse av ett
transportändamål, det vill säga bättre utnyttjande av befintliga resurser, vilket leder till effektivisering av en transport-lösning, till följd av attityd- och beteendeförändring hos individen.
MOBILITY MA NA GEMENT
BÄTTRE EFFEKTIVITET
Attityd och Beteende
Theory of Planned Behavior (TPB) (Ajzen, 2005)
Bakgrundsfaktorer Subjektiv normUppfattning om norm
Attityd till beteende
Upplevd kontrollUppfattning om
kontroll
Uppfattning om beteende
Intention Beteende
Mobility Management
Godstransporter PersontransporterGods- och
persontransporter
Implementering
TRANSPORTPOLITISKA MÅL
BÄTTRE EFFEKTIVITET
Attityd- och beteende-förändring hos individen
Pendlarbuss 2009 i drift
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
E nkätstud ie
Godstransporter
Företag, 2001
K apitel 6.1 .2
KA
RT
LÄ
GG
AF
ÖR
UT
SÄT
TN
ING
AR
UN
DE
RSÖ
KA
MÖ
JLIG
HE
TE
RG
EN
OM
FÖ
RA
IMP
LEM
EN
TE
RIN
G
Intervjustud ie
Godstransporter
Företag, 2000
Kapi tel 6.1 .1
In tervjustud ie Godstransporter
Leverantörer/
T ransp ortörer, 2000
Kapi tel 6.2.1
Enkätstud i e Godstransporter
Leverantörer/T ransportörer, 2001
Kapi tel 6.2.2
T idningstjänst AB och
Posten AB 2004-2005
Kapi tel 6.3.2.1
Bu ssgods AB, IC A M eny och
IC A Sveri ge AB, 2004
Kapi tel 6.3.2.2
U tvärd ering
Godstransporter, 2005
K apitel 6.4
UT
VÄ
RD
ER
ING
Intervjustud i e Sam hällsbetalda
transporter, 2003
K ap itel 7.1
E nkätstud ie R esvaneundersök ning
persontransporter, 2004
K apitel 7.2
Aktivitetsbu ss 2004-2005
K apitel 7.3.3.2
Fritidsbuss, 2004-2005
K ap itel 7.3.2
U tvärdering Sam hällsbetalda
transporter, 2006
K apitel 7.4
Attityd- och beteendestu d ie, 2005-2006
Kapi tel 7.3.3.3
Pendlarbuss, 2004-2005
K ap itel 7.3.1
Akti vi tetsbuss i
drift tom 2006
T idn ingstjänst AB och Posten AB 2009 i d rift
ANALYS
Resultat
GodstransporterFöretag
Intervju• Krav på godstransporter
• Intresse för samdistribution– Centrala avtal– Antal anställda/ storlek
på företag– Geografisk placering
Enkät• Cirka hälften var nöjda med antal
gånger de skickar gods.
• Godstransporter i tätort 3 ggr/vecka och utanför 1 gång/vecka.
• Utanför tätort egen bil
• Företagen intresserade av samdistribution
• Centrala avtal
• Intressant 25 % skickade gods inom kommunen
Godstransporter Leverantörer/Transportörer
Intervju• Intresse för samdistribution
finns, olika definitioner
• Företagen efterfrågade mer frekventa transporter
• Lönsamhet innebar fullastade fordon
• Dagligvaruleverantör mest intresserad och menade på olönsamma transporter
• Möjlighet till samordning till tätort men från tätort till övriga orter inom kommunen är möjligheten okänd
Enkät•Centrala avtal
•Mer frekventa transporter
•Samordning möjligt?
•Godsvolymer varierar
Implementering 2005
• Tidningstjänst AB och Posten AB• Bussgods AB, ICA Meny och ICA Sverige AB
Persontransporter 2003-2006
PersontransporterIntervju/Enkät• Det är möjligt att samordna
transporter, finns flera alternativ
• Hemtjänsten och Norrbottens läns landstings transporter är mest intressant för samordning gällande hela befolkningen
• Skolskjuts mest intressant för arbetspendlarna
Implementering Pendlarbuss Svenska KolariPajala tätort
Fritidsbuss Tärendö-Pajala tätort
Aktivitetsbuss KorpilomboloPajala tätort
Pendlarbuss, hösten 2005• Marknadsföring• 9 enkelresor per dag, medelresa 45 km• Andelen män 65% och kvinnor är 35%
• En minskning av personbilsmil med 112 mil/v, minskat CO2, ökad säkerhet. Minskat slitage på vägar. Bättre nyttjande av befintliga resurser
Fritidsbuss, våren 2005• Marknadsföring• 8 personer reste (5 barn och 3 vuxna; 1 man och 7 kvinnor)
• En ökning av antalet km, 10 mil/v (bussen), ökat CO2, minskad säkerhet
Aktivitetsbuss, våren 2005• Marknadsföring• 125 elever, 29 vuxna (88 män och 66 kvinnor) enkel resa 50 km• En minskning av personbilsmil med
minst 750 mil under försöksperioden (75 barn), minskat CO2, färre fordon, bättre nyttjande av befintliga resurser, minskat vägslitage, ökad säkerhet
Faktorer som påverkadeAktivitetsbuss
Våren 2005FritidsbussVåren 2005
PendlarbussHösten 2005
Marknadsföring före X X XMarknadsföring under X XMarknadsföring efter X XLokalt engagemang före X X XLokalt engagemang under X XLokalt engagemang efter X XProjektledarens engagemang före X X XProjektledarens engagemang under X X
Projektledarens engagemang efter XAnpassad efter aktiviteter X X XKontinuerlig uppföljning av resande-statistik
X
Erbjudande, fria bussresor X
Sammanställning Implementering
Summering
Bakgrunds-faktorer Subjektiv normUppfattning om
norm
Attityd till beteende
Upplevd kontrollUppfattning om kontroll
Uppfattning om beteende
Intention Beteende
Syfte: Söka möjligheter att effektivisera gods- och persontransporter.
Implementering År MM Beteende-förändring
Tidningstjänst AB 2005-2010 X X
Bussgods AB - X
Fritidsbuss 2005 X
Aktivitetsbuss 2005-2006 X X
Pendlarbuss 2005-2009 X X
Transportpolitiska målen
TPB
MM
• Möjligt att samordna i glesbygd.
• Olika aktörer har olika förväntningar varför lösningar som ”drar alla över en kam” inte fungerar.
• Sociala normer som kan motverka syftet bör identifieras och neutraliseras.
• Avtal har en stor inverkan på om, och i så fall hur, en samordningslösning kan utformas.
• Regelbundna transportbehov är enklare att samordna och implementera med långsiktig effekt.
• Individanpassad marknadsföring är betydelsefullt för att ändra beteende genom attityder, normer och upplevd kontroll.
• Ekonomiska incitament är ett viktigt verktyg men inte tillräckligt för att få tillstånd en varaktig förändring. Börja i liten skala.
• Håll alla berörd informerade. Projektledarens förmåga att strukturera, mäkla kontakter och engagera liksom hans/hennes tidigare erfarenhet och kunskap inom området är av stor vikt.
Slutligen
Fortsättning
Finna arbetssätt för implementering och förändring av attityd/beteende – ”permanent”.
-Förändra beteende tar tid, tålamod ochdelaktighet! -Delaktighet från enskild individ till beslutstagare.
Finna möjlighet att: -Koppla samman gods- och person-transporter i glesbygd.-Samordna gods från tätorten och vidare till de perifert belägna butikerna och företagen.
Samordning av gods- och persontransporter är komplext.
TACK!
