pridningsmodelleringar från korta mätserier och annan

information

•usanna Gustafsson

•amböll, tidigare miljöförvaltningen Malmö.

•akgrund: Meteorolog, jobbar mest med luftkvalitetsutredningar i stort och smått.

•resentationen i två delar

• Statistik

• Info om dubbdäck och partiklar

2

Frågan är hur påverkar urban bakgrundshalten beräkningar som görs i en gatumiljö?

•rban bakgrundshalten känd, delvis känd eller okänd

•rban bakgrundshalten kan omfatta olika långa mätperioder

•atan kan vara gammal

•m man har bra modeller, så kan beräknad urban bakgrundshalt ersätta uppmätt halt

•roblemen föreligger för dygns- eller timpercentiler främst för NO2.

3

Jag har tittat på lite data från Malmö.

Amiralsgatan

•n av de gator som är mest påverkad av luftföroreningar i Malmö.

•alterna för kvävedioxid ligger över normen.

•ätningar har gjorts i två omgångar: 2004/2005 och 2009/2010 i ca ett års tid per gång

5

Rådhuset

Amiralsgatan

•rafikmängderna har minskat till 23400 f/mvd, 86 % pb, 4 % lastbilar och resten lokalbussar och regionalbussar. Skyltat hastighet 40 km/h, genom arbete i åtgärdsprogram.

•nnan trafikomläggning ca 26 500 f/mvd och mindre mängd bussar (11 % tung trafik). 6

Amiralsgatan

•nder 2009 och 2010 lades eco-nox-plattor på delar av trottoaren på norra sedan av Amiralsgatan. Mycket tyder på att detta medförde 5 % lägre NOX-halter.

7

Metod

•alt i gatumiljön beräknad med OSPM

•alt i bakgrund tagen från mätstationen Rådhuset, som vi betraktar som en urban bakgrundsstation.

• Mästation ”Rådhuset” ligger ca 500 m från gatustationen ”Amiralsgatan”.

• Vid utredningen 2004/2005 konstaterades att Rådhusets data stämde väl överens med mät bakgrundshalt vid Amiralsgatan.

8

Bakgrundshalt ”Rådhuset”

•m man tittar på bakgrundshaltens (NOx) och tittar på 98-percentilen på timdata och hur den varierar med tidsupplösningen.

•an ser att 4v-värde ger ca 30 µg/m3 jmf med timme som ger ca 80 µg/m3 .

•rshalt 26 µg/m3

9

Årshalt =26

Beräknad halt i gatumiljön med urban bakhrundshalt

•dderas beräknad lokal halt med OSPM-modellen på timbasis till bakgrundshaltens (NOx) minskar betydelsen av längre tidsupplösning.

•ör årsvärde-> ca 10 % minskad 98-percentil tim för total NOX-halt i gatumiljön.

•ör NO2 innebär det dock endast att 98-percentil tim minskar med 5 %.

10

NOx

Månadsvärden –slumpmässigt valt

•ftast har man antingen ett års eller halvårsvärde som bakgrundshalt. I de fall man gör egen mätning av bakgrundshalten har man sällan mer tid än en månad och dessutom görs med enklare och billigare mätutrustning, typ passiva provtagare.

•an får fram att 98-percentilen för NO2 varierar med ca +/- 2 mikrogram för ett slumpmässigt valt månadsvärde. (112-108), jmf med 116 när man tillgång till timdata. Detta beror av viket månadsvärde som väljs!

•an kan därmed inte säga att man alltid underskattar 98-percentilen med 5 %, utan varierar mellan 3-7 %. STD =1 %

11

Slutsats av att inte ha tillgång till kontinuerliga data i urban bakgrundshalt

•rsvärde eller månadsvärde innebär en underskattat 98-percentil för timdata NO2 med 3 till 7 %

•ygnsdata har inte studerats, men bedömningen är en halvering av osäkerheten, d.v.s. 2-4 % underskattning av beräknad halt

•å problemen med att klara normen är som störst för 98-percentilen, så innebär detta att man ökar osäkerheten i de beräkningar som görs.

Jmf med mätning

•alten över normen för NO2.

•yvärr tycks det som att emissioner saknas från gatan (25 %) för NOX (medelhalter), medan percentiler stämmer väl.

• Är detta en konsekvens av att man har ett stort momentant utsläpp av NO2?

• Fel emissionsfaktorer!

Noterat

•miralsgatan kodad som en 24005-väg (ARTEMIS), d.v.s. en urban lokal väg. NOx ->FF=0,24 till S&G=0,46 g/fkm 2010 för ett lättfordon.

• I den tidigare kodning var detta antingen en huvudgata eller en citycentrumgata.

• Tittar man i emissionstabellerna så ser man många utsläppsfaktorer är de samma och överensstämmer inte alltid med den intuitiva bild av vad man förväntar sig.

•an har prioriterat busstrafik och minskat trafikflödet med ca 2500 f/d, men ändå har halterna ökat. Dock inte helt utrett än!!! Den tunga trafiken har endast ökat med ca 100 f/d.

• Är orsaken ett sämre körmönster?

14

Frågor och funderingar för oss som modellerar

•arför göra en så pass komplicerad emissionsstruktur (ARTEMIS), när man inte riktigt förstår vilken faktor respektive väg skall tilldelas!

• I många fall har man tveksamma flödesdata och få trafikklasser.

•n bra beskrivning av vägarna med foton på typiska svenska vägar hade varit önskvärt.

•ördelning av tunga fordon! (LB-LBS?)

•elkodning av vägar??

•ven en del emissioner saknas i tabellerna.

•artikelemissioner (avgas + resuspension)!

15

Partiklar – lite från Skåne

•M10 halterna i sydvästra Skåne är som mest ca 25 µg/m3 i gatumiljö och antal överskridanden är uppåt 10 stycken per år som max.

• Något år har det funnits undantag (två orter)

• urban bakgrund ligger halterna kring 15 µg/m3 som årsmedelvärde och endast några få överskridande per år (0-3).

•edömer att problemet i Skåne är obetydligt!

•rsaken är följande:

• Låg dubbdäcksanvändande

• Milda vintrar!!!

• Möjligen mindre användning av salt och sand?

16

Dubbdäck i Malmö

•ör några år sedan konstaterade jag att kunskapen om dubbdäcksanvändandet var dålig.

•et fanns en generell information om att dubbdäcksandelen var ca 44 % i Skåne (däcksbranchen).

•005/2006 hur såg ut i Malmö.

•000 fordon på tre p-platser räknades vid varje tillfälle

17

Dubbdäck i Skåne 2009

18

Utifrån denna mätning ger ett befolkningsviktat medelvärde på 31 % jmf 44 % från däcksbranchen

Ett försök att kvantifiera extrabidraget från dubbdäcken

TACK!