9
Potatisbacken Vår rikskända potatisodling, belägen på den branta sydsluttningen av en moränkulle från istiden är ett av Sveriges mest originella potatisland. Potatisbacken uppodlades första gången i mitten av 1800-talet av Ammarnäs första nybyggare Nils Johansson som upptäckte att potatisen inte frös lika lätt på denna plats. Detta beror på det extrema söderläget, på att kall nattfrost inte kan ”klättra” upp för backen, men också på att moränkullen ”lagrar” värmen i jorden långt in på hösten. Ammarnäsborna hjälps åt att hålla backen i hävd och de som odlar sin potatis här idag, väljer oftast ortens mandelpotatis, en delikatess. Vid plöjning av backen på våren används ett traktordrivet spel som placeras på toppen av kullen. Under resten av odlingssäsongen arbetar man för hand. Promenera gärna vägen upp till toppen som går längs kullens baksida. Därifrån har du en otroligt fin utsikt över nästan hela byn.

Sevärdheter nytt 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Sevärdheter nytt 2012

Citation preview

Page 1: Sevärdheter nytt 2012

PotatisbackenVår rikskända potatisodling, belägen på den branta sydsluttningen av en moränkulle från istiden är ett av Sveriges mest originella potatisland. Potatisbacken uppodlades första gången i mitten av 1800-talet av Ammarnäs första nybyggare Nils Johansson som upptäckte att potatisen inte frös lika lätt på denna plats.Detta beror på det extrema söderläget, på att kall nattfrost

inte kan ”klättra” upp för backen, men också på att moränkullen ”lagrar” värmen i jorden långt in på hösten. Ammarnäsborna hjälps åt att hålla backen i hävd och de som odlar sin potatis här idag, väljer oftast ortens mandelpotatis, en delikatess. Vid plöjning av backen på våren används ett traktordrivet spel som placeras på toppen av kullen. Under resten av odlingssäsongen arbetar man för hand.

Promenera gärna vägen upp till toppen som går längs kullens baksida. Därifrån har du en otroligt fin utsikt över nästan hela byn.

Page 2: Sevärdheter nytt 2012

KyrkanÅr 1858 invigdes det första lappkapellet i Ammarnäs som sedan ersattes av den nuvarande kyrkan. Den började byggas 1910 och stod färdig 1912. Kyrkan invigdes den 7 juli av biskop Olof Bergqvist. Den ligger vackert belägen mitt i byn och med skogskyrkogården med de säregna naturstenarna, alldeles bredvid.

Byggnaden är timrad och klädd med tjärade spån, med synliga strävor och takryttare samt en vacker spira. Kyrkan är ritad av arkitekten Torben Grut som också har ritat Stockholms Stadion.

Hemsida

Page 3: Sevärdheter nytt 2012

Lappstan/kyrkbynFör att klara övernattningarna vid kyrkhelgerna avsattes ett område intill kyrkan för kyrkstaden. Denna är en av Västerbottens bäst bevarade. ”Kyrkstugorna” är framför allt fönsterlösa stolpbodar men där finns också en kåta bevarad. Samerna var ålagda att besöka Ammarnäs kyrka under tre kyrkhelger varje år.

Platsen sköts idag om av Ammarnäs Sameförening som i Samegården har en utställning av samiska bruksföremål och fotografier. Föreningen har viss försäljning av lokal slöjd och du kan få berättelsen om det samiska livet idag och i går. Sommarkafé och berättar-kvällar arrangeras. Sameföreningen arrangerar också årligen Lapphelgen i början av juni.

Page 4: Sevärdheter nytt 2012

SamegårdenHär har Ammarnäs Sameförening en utställning av samiska bruksföremål och fotografier. Föreningen har viss försäljning av lokal slöjd och du kan få berättelsen om det samiska livet idag och igår. Sommarkafé och berättarkvällar arrangeras. Sameföreningen arrangerar också årligen Lapphelgen i början av juni.

Page 5: Sevärdheter nytt 2012

HembygdsgårdenUppfördes 1901 och har fungerat som boningshus, postkontor, skola, frisering, polisstation, telestation, läkarmottagning och möteslokal i olika sammanhang. Den ligger vackert belägen på det s k Hemnäset där Vindelälven och Tjulån möts.Hembygdsgården sköts av Ammarnäs Hembygdsförening och är bygdens museum och en uppskattad mötesplats för byns lokalbefolkning.

Under sommaren kan man köpa kaffe och nygräddade våfflor och Hembygds-föreningens medlemmar guidar och berättar i utställningen av gamla bruksföremål och fotografier. Varje år i juli firar man här Ammarnäs hembygdsdagar med auktion, femkamp samt musikunderhållning. En festlig tillställning dit alla är välkomna. Hembygdsföreningen arrangerar också Pärfestivalen och Hembygdsgårdens dag.

Page 6: Sevärdheter nytt 2012

SameslöjdI Ammarnäs finns en mycket skicklig sameslöjdare, Margareta Grahn. Hon räknas till de absolut skickligaste sameslöjdarna och är känd över hela världen. Hon slöjdar i björkrot, tenntråd, glaspärlor, textil och skinn. Alstren finns på många utställningar i världen bl.a. i Europa, Ryssland, Japan, USA och Indien.

I FN-skrapan och EU-parlamentet i Strasbourg finns det permanenta utställningar. Hon är också representerad på flera museer i Sverige, däribland Ájtte, svenskt Fjäll och Samemuseum i Jokkmokk. Om ni gör ett besök i hennes verkstad visar hon gärna sina alster och berättar samtidigt hur de är gjorda och om varje mönsters betydelse och historia. Följ Nolsivägen som går upp strax nedanför Ammarnäsgården, tredje korsningen till vänster.

Om den röda skylten ”Sameslöjd” är uppe, då är det öppet. Verkstaden är i ett litet rött hus till vänster när ni kommer upp för backen.Det blir ett minnesvärt besök.

Page 7: Sevärdheter nytt 2012

FångstgropsystemEn 600 meter lång sträcka med fångstgropar finns vid sjön Tjulträskets utlopp. Längre ner längs ån finns ytterligare sex stycken gropar.

Page 8: Sevärdheter nytt 2012

GillesnuoleGillesnuole kapell, som är den äldsta helgedomen i Sorsele pastorat, ligger vid Storvindelns nordvästra ände intill Ammarnäsvägen, 6 mil från Sorsele.

Det nuvarande kapellet uppfördes år 1740 eller 1750 och har varit med om skiftande öden. När nybyggarna slog sig ner allt längre upp i Vindelådalen sökte sig samerna om somrarna till fjällområdena vid norska gränsen. Gillesnuole miste därför allt mer sin betydelse som samisk kyrkplats.

Page 9: Sevärdheter nytt 2012

TjulträskSom vidgar sig och bildar sjöarna Lill- och Stortjulträsken belägna ca 540 m över havet. Klimatet är hårt, men den frodiga fjällsluttningen mot söder och de naturliga ängsmarkerna vid stränder och på myrar gav förutsättningar för jordbruk baserat på boskapsskötsel. Nybygge 1890-taletDet första nybygget i dalen togs upp på 1890-talet. År 1938 fanns här de nuvarande åtta gårdarna: Nils-Jonases, Rödingbäck, Rödingvik, Nygård, Matsokudden, Dårraudden och Nuolpen 1 och 2. De har alla haft status som fjällägenheter. År 1989 brukas endast Nuolpen 2.Flera av nybyggena togs upp på tidigare samevisten. Jordbruket drevs i kombination med renskötsel, jakt och fiske.Särpräglad bebyggelsePå Dårraudden fanns under 1930-1940-talen en nomadskola – en av kåtorna från denna står kvar. Bebyggelsen har särpräglade drag. Här finns ännu manbyggnader, ladugårdar, sjöbodar och lador av timmer med torvtak. I några fall har björktimmer använts. Längre in i fjället återfinns övernattningskåtor och slåtterlador. Minnen från forntida fångstkulturer finns i närheten i form av stenåldersboplatser, fångstgropsystem och stalotomter.

På Dårraudden fanns under 1930-1940-talen en nomadskola – en av kåtorna från denna står kvar. Bebyggelsen har särpräglade drag. Här finns ännu manbyggnader, ladugårdar, sjöbodar och lador av timmer med torvtak. I några fall har björktimmer använts. Längre in i fjället återfinns övernattningskåtor och slåtterlador. Minnen från forntida fångstkulturer finns i närheten i form av stenåldersboplatser, fångstgropsystem och stalotomter.