Säg det på ditt språk!

En systematisk litteraturstudie om translanguaging

som en pedagogisk resurs i det flerspråkiga

klassrummets matematikundervisning

Examensarbete

Författare: Isabella Kozma

Mihaela Popa

Handledare: Andreas Ebbelind

Examinator: Maria Lindgren

Termin: HT 18

Ämne: Matematik

Nivå: Avancerad

Kurskod: 4GN02E

i

Abstrakt

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och

matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om

translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets

matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit

fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i

grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet

bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema

där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i

andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt

perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på

att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för

translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk

strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen

framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att

förståelse och lärande ska ske.

Nyckelord

Translanguaging, flerspråkiga elever, matematikundervisning, sociokulturellt perspektiv,

meningsskapande

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 3

2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 5

3 Metod ______________________________________________________________ 6

3.1 Insamlingsmetod ___________________________________________________ 6

3.2 Sökningen i databasen ERIC _________________________________________ 6

3.3 Kompleterande sökning _____________________________________________ 7

3.4 Urval ___________________________________________________________ 7

3.5 Metodologi ______________________________________________________ 8

4 Resultat och Analys _________________________________________________ 10

4.1 Bakgrund till translanguaging _______________________________________ 10

4.1.1 Språkets roll i matematiken _____________________________________ 10

4.1.2 Flerspråkiga elevers användning av språket i matematiken ____________ 11

4.1 3 Pedagogik för translanguaging __________________________________ 12

4.2 Strategier vid translanguaging i matematikundervisningen ________________ 14

4.3 Vetenskapliga teorier som används i texten ____________________________ 15

4.4 Resultatsammanfattning ____________________________________________ 18

5 Avslutning ________________________________________________________ 20

5.1 Slutsatser ________________________________________________________ 20

5.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 23

5.3 Vidare forskning __________________________________________________ 24

Referenser __________________________________________________________ 27

Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A Sökschema ____________________________________________________ I

Bilaga B Kategoriseringsschema ________________________________________ VII

3

1 Inledning

Att människor flyttar på sig har blivit en verklighet runtom i världen idag. I Sverige har

det också blivit allt vanligare med flerspråkiga elever som kan skapa tydliga utmaningar

för skolor att erbjuda en undervisning som möjliggör för alla elever att nå framgång i

skolan. Eleverna kan antingen vara simultant eller additivt flerspråkiga, det vill säga att

de kan vara flerspråkiga redan från början eller har lärt sig ett språk senare (Svensson,

2018). I takt med den ökande kulturella och språkliga mångfalden i skolor runtom i

landet, har skolan en avgörande roll i att erbjuda pedagogiska lärmiljöer där

undervisnings- och inlärningsprocessen utnyttjar de språkliga och kulturella resurserna

som eleverna besitter.

Språkliga faktorer är avgörande inom matematikundervisningen eftersom elevers

matematikprestation är bunden av kunskaper inom ett språk (Trumbull & Solano-Flores,

2011). Matematiken innehåller specifika termer och diskurser, vilket innebär att språkliga

faktorer har en betydande roll inom matematiken. Det är matematikens ordförråd som

skapar svårigheter, eftersom matematikens syntax, vilket innebär språkets

sammansättning, ofta uttrycks på ett sätt som eleverna inte tidigare har mött eller är vana

vid (Frederickson & Cline, 2002).

Begrepp inom matematiken är bundna till individens kulturella erfarenheter och

upplevelser där språket är en grund till att skapa matematisk förståelse (Norén, 2007). En

lyckad undervisning börjar med att ta vara på elevernas styrkor som är grundade i den

egna språkliga och kulturella repertoaren (García, Ibarra Johnson, & Seltzer 2017). Dessa

lärmiljöer erbjuder nya möjligheter för matematikinlärning där användningen av

specifika undervisningsstrategier kan leda till en utvecklad matematikinlärning

(Gutierrez, Baquedano-Lopez, & Tejeda, 1999). Användandet av alla elevers språk i

undervisningen för att skapa mening är en specifik undervisningsstrategi som kan kopplas

till translanguaging. Det syftar på användningen av elevernas multikulturella repertoar

som ett integrerat kommunikationssystem (García & Wei, 2014).

Med flerspråkighet som bakgrund har följande citat väckt nyfikenhet för att placera och

ta tillvara på de språkliga och kulturella faktorer som har påverkat och format vår

identitet: ”Even though Spanish runs through my heart, English rules my veins” (García

& Seltzer, 2015, s. 23 ). Uttryckt i Garcías ord “If bilingual students’ language practices

flow through their veins and heart, how can we teach them without stopping the

4

circulatory flow?” (García & Seltzer, 2015, s. 23). Sambandet mellan matematik- och

språkförståelse har skapat ett intresse för användningen av alla elevers språk inom

matematiken eftersom undervisningens norm anses vara enspråkig (Hedman, 2018). Den

systematiska litteraturstudien vill därför beskriva olika strategier inom translanguaging

som vill ta tillvara på elevens flerspråkighet och använda det som resurs för lärande.

5

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med den systematiska litteraturstudien är att beskriva forskningsresultat om hur

translanguaging kan användas som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga

klassrummets matematikundervisning i grundskolan. Beskrivningen kommer även

inkludera vad tidigare forskning har kommit fram till när det gäller användningen av

translanguaging i undervisningen och vilka teorier forskningen utgår ifrån. Följande

frågeställningar besvaras i studien:

1. Vilken eller vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging i

matematikundervisningen?

2. Vilka vetenskapliga teorier baseras forskningen på?

6

3 Metod

I följande kapitel redogör vi för metoden som används i den systematiska

litteraturstudien. Det innebär att ”systematiskt söka, kritiskt granska och därefter

sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde.” (Barajas Eriksson,

Forsberg & Wengström, 2013, s. 31). Vetenskapliga artiklar, en avhandling och två

böcker har lästs och analyserats i förhållande till frågeställningarna för att därefter

redogöras för i ett kategoriseringsschema.

3.1 Insamlingsmetod

En systematisk litteraturstudie söker att hitta allt vetenskapligt material som är relevant

för det valda syftet och frågeställningen. Följande komponenter behövs bland annat inför

metoddelen: ” […] vilka databaser, sökord och frågeställningar som har använts. ”

(Barajas Eriksson et al., 2013, s. 82). Eftersom Barajas Eriksson et al. (2013) nämner

databaser i plural för att hitta relevanta publikationer, har sökningar gjorts i flera

databaser. De valda vetenskapliga publikationerna är hämtade ifrån databaserna ERIC,

LIBRIS och PsycINFO. Den tidigare forskningen inom ämnet är underlag för urvalet av

litteraturen. Valet gjordes för att öka möjligheterna att finna relevant och trovärdig

forskning på ämnet. Däremot fanns inte begreppet translanguaging som ämnesord i

thesaurus i varken ERIC eller PsycINFO och därför innefattade sökningen en variation

av sökord för att hitta relevanta publikationer på ämnet. Sökprocessen i de olika

databaserna kommer att redogöras i nedanstående underrubriker.

3.2 Sökningen i databasen ERIC

Databasen ERIC valdes eftersom den innehåller utbildningsvetenskapliga artiklar.

Sökningen gjordes i de flesta fallen genom val av ämnesord i thesaurus. Flera sökord har

kombinerats med AND och OR eller med trunkering på följande sätt: (”Multilingualism”)

AND (”Code Switching”) OR translanguag*; (”Teaching Methods”) AND

(”Mathematics”) AND linguistic*; (”Bilingual Education”) AND (”Multilingualism”)

AND (“Teaching Methods”); ( “Code Switching”) AND (“Bilingual Education

Programs”) AND (“Teaching Methods”); (“Bilingual Education”) AND (“Mathematics

Education”) AND (“Sociocultural Patterns”). Därefter gjordes en manuell sökning i basic

search med följande ord: Translanguaging and bilingual classroom (Se bilaga A).

7

Databasen PsycINFO kompletterade sökningarna i ERIC. Sökmotorn med sökord och

ämnesord liknar databasen ERIC, vilket gör att sökningen kan göras på liknande sätt.

Sökningen gjordes genom val av ämnesord i thesaurus där följande sökord har

kombinerats: (”Mathematics Education”) AND (”Bilingualism”). En manuell sökning i

basic search gjordes också med sökorden Language as a resource AND multilingualism

AND mathematics.

3.3 Kompletterande sökning

En annan databas som användes vara Eric.ed.gov, eftersom en vald artikeln - från oktober

2018 – är den ännu inte publicerad i databasen ERIC. Sökorden som användes var

Bilingual AND mathematical och avgränsningarna peer-reviewed och publiceringsår

2018 valdes för att begränsa urvalet. Det resulterade i sex träffar (se bilaga A).

Två artiklar återfanns i sökmotorn OneSearch där nästan alla databaser är samlade. Vid

första sökningen valdes en artikel efter att följande sökord hade skrivits in: bilingual

mathematics classroom AND translanguaging. Därefter gjordes ännu en sökning med

avgränsningen publiceringsår 2016 – där Translanguaging AND sociocultural theory

användes som sökord. En artikel valdes efter att abstraktet hade lästs (se bilaga A).

En sökning gjordes även på LIBRIS för att hitta relevant forskning om tvåspråkighet och

translanguaging. En artikel som är samlad i boken Discourse Analytic Perspectives on

STEM Education Exploring Interaction and Learning in the Multilingual Classroom

valdes ut. En sökning med Bilingual Education AND a global perspective resulterade i

Ofelia Garcías bok: Bilingual education in the 21st century: a global perspective (Se

bilaga A).

3.4 Urval

Denscombe (2009) anser att det insamlade materialets trovärdighet styrks av innehållets

rimlighet. Det medför att den systematiska litteraturstudien har utgått från ett noggrant

och reflekterande texturval. För att försäkra en vetenskaplig granskning har därför

publikationerna som valts varit peer-reviewed. Ett annat urvalskriterie som valdes var år

som forskningen publicerades.

8

Kriterierna för de valda publikationerna ska beröra följande ämnen: translanguaging,

undervisning i matematik och flerspråkiga elever. För att välja ut artiklar har rubrikerna

och abstractet lästs och bedömts för att avgöra lämpligheten. Vidare har publikationerna

sammanställts i en tabell där databas, sökord, sökträffar och utvalda referenser har

angivits (se bilaga A). Nästa steg i metoden var att sortera all forsknig i ett

kategoriseringsschema utifrån tre frågeställningar som bryter ner forskningsfrågorna

ytterligare.

3.5 Metodologi

Den forskning som har valts ut ger ett internationellt perspektiv på hur translanguaging

används i matematiken inom det flerspråkiga klassrummet, eftersom det inte finns

tillräckligt med svenska studier inom ämnet translanguaging och matematik. Efter att

forskning har lästs och analyserats har tre frågor tagits fram för att lättare sortera

materialet. Ett kategoriseringsschema har också skapats, som grundas på de tre frågorna,

för att presentera tidigare forskningsresultat av fenomenet translanguaging.

Vilken/vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging?

Vilken/vilka pedagogiska strategier används vid translanguaging i

matematikundervisningen?

Framkommer det en vetenskaplig teori i texten och hur används den?

Syftet med arbetet är att beskriva hur translanguaging används som en pedagogisk strategi

i det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna söker efter

tidigare forskning angående användningen av begreppet translanguaging i

matematikundervisningen. Därför har två frågor som söker svar på pedagogiska strategier

tagits fram.

Den första frågan vill ge en generell bild av hur translanguaging kan användas och är inte

specificerat till något ämne. Eftersom det inte finns mycket forskning om användningen

av translanguaging inom matematiken, så vill frågeställningarna ändå ta fram strategier

som finns inom andra ämnen, som senare kan appliceras på till exempel matematik.

9

Den andra frågan fokuserar på vad forskningen har tagit fram gällande specifika

pedagogiska strategier för translanguaging och som kan appliceras på

matematikundervisningen i ett flerspråkigt klassrum.

Den tredje frågan fokuserar på den bakomliggande teorin i studierna. Vilken infallsvinkel

belyser forskningen? Kan flera vetenskapliga teorier stödja translanguaging eller kan

fenomenet beskrivas utifrån flera vetenskapliga synvinklar?

10

4 Resultat och analys

I följande kapitel kommer studiens resultat att redovisas i följande rubriker: bakgrund till

translanguaging, pedagogik för translanguaging, pedagogiska strategier inom

translanguaging i och utanför matematikundervisningen och vetenskapliga teorier som

används i texten.

4.1 Bakgrund till translanguaging

För att kunna svara på syftet och frågeställningarna behöver vi först redogöra för språkets

roll i matematiken och språkets användning av flerspråkiga elever för att skapa en

matematisk förståelse. Därefter kommer den flerspråkiga pedagogiken som vilar på

translanguaging att förklaras och forskningen presenteras i ett kategoriseringsschema där

resultat framställs från de valda publikationerna (se bilaga B).

4.1.1 Språkets roll i matematiken

För att utveckla elevernas kompetens i matematik behövs en språkförståelse. Enligt

Moschkovich (2009) ligger inte längre fokus på att räkna och lösa textuppgifter utan

eleven ska även förklara bakomliggande tankesätt, samtala om problemlösningar, dra

slutsatser och presentera resonemanget muntligt och skriftligt. Språk påverkas av andra

eftersom alla ord som används är upprepningar. I matematikundervisningen blir det

synligt eftersom eleven använder ord som antingen läromedlet eller läraren introducerar.

(Barwell, 2018).

Moschkovich (2009) menar att det finns tre huvudfaktorer som förklarar relationen

mellan språket och matematikinlärningen: bygga upp ett ordförråd, utveckla ordförståelse

och delta i olika diskursiva praktiker. Grunden för eleven är att ha ett utvecklat ordförråd

som inte endast bygger på räkneuppgifter och vanliga textuppgifter, utan utvecklar

ordförrådet genom samtal, resonemang och möjlighet till matematiska diskussioner.

Eleven vidareutvecklar sitt ordförråd genom att arbeta med ordförståelse. Det innebär att

eleven bygger upp ett matematiskt register. Halliday (1978) menar att register är en

uppsättning av betydelser som har en specifik innebörd i ett språk.

We can refer to the “mathematics register,” in the sense of the meanings that

belong to the language of mathematics (the mathematical use of natural language,

11

that is: not mathematics itself), and that a language must express if it is being used

for mathematical purposes. (Halliday, 1978, s. 195).

Det matematiska registret består av ord som används i andra kontexter, men dessa ord

betyder något specifikt i det matematiska språket. Till exempel orden ”axel” och ”volym”.

Genom att förstå skillnaden på ordens innebörd beroende på den kontext de används i, lär

sig eleven att använda orden i olika sammanhang. Om eleven inte utvecklar ett

matematiskt register kommer eleven att möta problem i mötet med exempelvis ordet axel

i geometri.

I det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning behöver pedagogen finna

metoder som gör att ett matematiskt register kan utvecklas på målspråket. Eleven har inte

alltid ett utvecklat matematiskt register på sitt modersmål, vilket enligt Schleppergrell

(2007) innebär att modersmålet inte kommer fungera som stöd eftersom det förekommer

undantag då det finns språk som är begränsade i ordförråd och inte räcker till för att få

fram ett välutvecklat matematiskt register. Däremot anser Moschkovich (2009) att

eleverna kan använda sig av sitt vardagliga register för att kommunicera i matematik och

behöver därför inte ha ett välutvecklat matematiskt register.

4.1.2 Flerspråkiga elevers användning av språket i matematiken

Hur växlingar sker mellan de språkresurser tvåspråkiga elever besitter kan förekomma på

olika sätt. Eleven kan använda sig av code-switching som innebär en växling i språk, där

hela meningar plötsligt kan bytas ut från målspråket till modersmålet (Mejía Colindres,

2015). I matematiken skulle det kunna se ut på följande sätt: en mening skulle kunna börja

på engelska men övergå till spanska: ”This problem is hard. No sé que hacer” (Mejía

Colindres, 2015, s. 30). Eleven kan också använda sig av code-mixing som beskrivs som

att byta ut ord istället för att helt övergå till ett annat språk (Mejía Colindres, 2015). Till

exempel använda ett engelskt ord i en spansk mening: “Median es lo mismo que el

número det medio” (Mejía Colindres, 2015 s. 30). Båda formerna av språkväxling är

förekommande i matematikklassrummet, däremot är skillnaden emellan dem svåra att

urskilja. Code-switching är vanligare bland äldre elever enligt de observationer som har

gjorts, men innebär inte att eleverna saknar ett välutvecklat språk, utan de har istället en

förmåga att ta fram uttryck och meningar på olika språk från sitt matematiska register för

att lättare kunna delta i matematiska resonemang (Mejía Colindres, 2015).

12

Språkväxlingarna code-switching och code-mixing beskriver hur eleven övergår till olika

språk inom samma mening, eller genom att byta ut ord, men Torpsten (2018) förklarar att

olika språk har olika roller i elevens vardag. Eleven kan till exempel använda ett språk

för att tala och tänka och ett annat för att skriva eller läsa och det är där konceptet

translanguaging får en betydande roll.

Creese och Blackledge (2010) förespråkar translanguaging som en effektiv metod för att

instruera, där inkludering och översättning är delar av metoden. García (2009) anser att

translanguaging inkluderar både code-switching och översättning. Från skillnad till

García (2009) så skiljer inte Creese och Blackledge (2010) på translanguaging och code-

switching.

4.1.3 Pedagogik för translanguaging

Med utgångspunkt i dagens globaliserade värld har synen på tvåspråkighet utvecklats och

inkluderar nu en dynamisk modell eftersom språken används i olika kontexter med olika

personer och har olika funktioner, makt och status (García, 2009). För flerspråkiga elever

är alla språk kopplade till varandra i en enda språklig repertoar menar García (2009).

Vidare skriver författaren att eleverna kommunicerar utan att kategorisera språken och

använder all kunskap i alla språk de behärskar på ett pragmatiskt sätt – både inuti och

utanför klassrummet – för att skapa mening (ibidem).

1984 använde Cen Williams begreppet trawsiethu för att förklara elevernas språkväxling

i det flerspråkiga walesiska klassrummet (Mejía Colindres, 2015). Det innebär att

eleverna växlar mellan olika språk vid undervisningens input (läsa/lyssna) och output

(tala/skriva) (ibidem).

Enligt Williams (1994 refererad i García & Wei, 2014) kan translanguaging antingen vara

naturlig eller officiell. Naturlig translanguaging innefattar instinktiva och omedvetna

handlingar som eleven gör för att lära. Den kan också inbegripa lärarens spontana

translanguagings praktiker för att skapa en förståelse för eleven. Däremot planeras och

utförs den officiella translanguaging av läraren och målet är att eleven ska få en djupare

förståelse av ämnet samt föra noggrannare diskussioner (García & Wei, 2014).

Translanguaging beskrivs som “multiple discursive practices in which bilinguals engage

in order to make sense of their bilingual worlds” (García, 2009, s. 45). Translanguaging

förespråkar två viktiga komponenter: social justice och social practice. Social justice ser

13

till elevens rättigheter och lika värde i förhållande till att de behärskar ett annat språk. Det

betonar den relation som finns mellan en lärares och samhällets förhållningsätt sätt till

elevens språk. Det handlar om att värdesätta elevens språkresurser (García & Sylvan,

2011) och är ett sätt att göra sig fri från skolans monolingvistiska norm (Torpsten, 2018).

Social practice beskrivs av García och Sylvan (2011) som språkets nätverk eftersom det

är en pågående aktivitet bestående av sociala relationer. Garza (2017) förklarar vidare att

social practice är ett interagerande verktyg som används för lärande.

Translanguaging används också för att behärska skolans standardiserade akademiska

språk (García & Sylvan, 2011). Torpsten (2018) skriver också att translanguaging är ett

verktyg för att lära flerspråkiga elever målspråket i skolan, där begreppet målspråk syftar

på undervisningsspråket i skolan. Translanguaging skapar en positiv attityd som gör att

eleven lättare kan lära sig ett språk eftersom modersmålet ses som en tillgång.

Rowe (2018) har identifierat sex grundregler som utgår från translanguaging i

undervisningen:

· Respektera och ta tillvara på elevernas modersmål och kultur som innebär

att elevens språk används och ses som en tillgång i klassrummet och där samhället

och familjen också blir involverade.

· Arbeta strategiskt med att strukturera translanguaging, vilket framkommer

när läraren skapar möjligheter för eleven att växla från målspråket till

modersmålet och tvärtom. Samt att uppmärksamma när andra i samhället också

är delaktiga i den processen.

· Skapa möjligheter till flerspråkig kommunikation, genom att engagera

eleverna i meningsfyllda aktiviteter, där eleverna interagerar med det verkliga

samhället.

· Involvera en flerspråkig publik, ger eleverna möjlighet att möta människor

som språkligt möter liknande utmaningar, vilket ger eleverna ett tillfälle att dela

med sig av det arbete de gör i skolan.

· Översätta från modersmålet till målspråket och omvänt gör att eleven får

använda sina språkliga tillgångar för sin egen och andras del.

· Arbeta två- eller flerspråkigt med texter ger eleven möjlighet att visa sina

färdigheter genom att använda sina språktillgångar under samma lektionstillfälle

och samma arbetsuppgift.

14

För att lärande ska ske spelar också pedagogens inställning en viktig roll i elevens lärande,

eftersom en välkomnande miljö där elevens språktillgångar ses som resurser istället för

ett hinder är avgörande för elevernas kunskapsutveckling (Torpsten, 2018). Flerspråkiga

elever måste simultant lära sig att skriva, tänka, tala och lyssna både på modersmålet och

målspråket och behöver därför verka i en miljö där de får använda alla lingvistiska

repertoarer som de besitter (Rowe, 2018).

Vidare anser Rowe (2018) att translanguaging ger eleverna möjlighet att utnyttja alla sina

språkliga resurser för att kommunicera och skapa mening eftersom språken anses vara

delar av samma språkförmåga. Att arbeta med translanguaging för att bibehålla och

utveckla elevernas flerspråkighet och ämneskunskaper kan leda till en ökad tilltro till den

egna förmågan och kunskapsutveckling (Rowe, 2018).

Translanguaging är en beprövad pedagogisk praxis som kan användas i varierande

sammanhang när målspråket eller skolspråket skiljer sig från modersmålet (Wei, 2017).

Vidare förklarar Wei (2017) att denna process kan bidra till att övervinna de ideologiska

skillnaderna mellan infödda och personer med utländsk bakgrund, majoritet och minoritet

samt målspråket och modersmålet. Detta kan ledda till att translanguaging kan ha en

positiv inverkan över både lärare och elever och ombilda maktrelationerna samt använda

in och utlärning för att skapa mening och utveckla identiteten (ibidem).

Människor lär sig nya språk för att bli två- eller flerspråkiga och inte för att ersätta

modersmålet och bli enspråkiga igen. Ett flerspråkigt synsätt som tar tillvara på elevernas

flerspråkiga resurser bör därför användas i undervisningen (Wei, 2017)).

4.2 Strategier vid translanguaging i matematikundervisningen

Samarbete genom grupparbeten omnämns som strategi för att öka elevernas

språkkunskaper och förståelse. Eleven växlar mellan målspråket och modersmålet för att

skapa mening och göra sig förstådd. Eleven får även chansen att utveckla alla språk

genom de diskussioner och växlingar i språk som sker inom grupparbetet (García &

Sylvan, 2011, Mejía Colindres, 2015, Torpsten, 2018, Araujo, Esquinca & De La Piedra,

2014). I matematiken kan det se ut på följande sätt: eleven får i sin grupp använda alla

sina språkkunskaper för att lösa en uppgift om geometri tillsammans. När eleverna pratar

med varandra använder de språkrepertoarer som de redan besitter (Duarte, 2016).

15

Ord som tillhör skilda språk men är släkt med varandra och har en liknande betydelse

används som strategi för att få eleven att koppla samman sitt modersmål med målspråket.

Exempelvis cien och cent används till exempel för att förstå begreppet procent (Mejía

Colindres, 2015). Ett annat exempel på hur besläktade ord skapar förståelse är:

översättningen av ordet vitamins efterfrågas och svaret blir vitaminas eftersom orden är

besläktade (Araujo et al., 2014).

Översättning är en annan strategi som används av elever och lärare för att skapa förståelse

och mening i det aktuella ämnet. Olika typer av texter och medier används för

översättning (Mejía Colindres, 2015). Eleven får också tänka på sitt modersmål för att

stimulera inre språk. Syftet med strategin är att ta fram de förkunskaper som eleven

besitter (Mejía Colindres, 2015).

Upprepning som strategi används av eleven för att visa att eleven redan befäst kunskapen.

Läraren använder även upprepning för att markera det eleven har sagt. Upprepning kan

ske genom att läraren upprepar det korrekta uttalet för att få fram den korrekta innebörden

av ordet. Både modersmålet och målspråket kan användas vid upprepning (Mejía

Colindres, 2015, Barwell, 2018).

4.3 Vetenskapliga teorier som används i texten

Det sociokulturella perspektivet är en återkommande teori i forskningen, som också

framkommer i arbetssättet (Se bilaga B), med återkommande begrepp som: den proximala

utvecklingszonen, scaffolding och språkmediering. Lärande och kunskap uppnås med

hjälp av andra genom att interagera med klasskamrater i klassrummet (Duarte, 2016).

Språket används inte bara för att kommunicera utan är också ett sätt att tänka och lära

tillsammans med andra (Tyler, 2016). Förutsättningarna för ett sociokulturellt perspektiv

är att inlärningen är socialt och kulturellt bunden. Även om eleven har olika register och

språk kan skillnaden och användningen av matematiska ord avgöras i samtal med andra

(Moschkovich, 2009).

Den proximala utvecklingszonen framkommer i relation till eleven och läraren eller andra

elever som har en högre kunskapsnivå. Förkunskaper tillsammans med ny kunskap

används för att kunna prestera optimalt (Mejía Colindres, 2015).

16

Scaffolding handlar om att stötta eleverna i deras pågående inlärning och bidrar till

självständiga problemlösare, vilket leder till självreglering där eleven är aktiv och

medveten om egna strategier och mål som ingår i lärandeprocessen (Araujo et al., 2014).

Ett annat exempel är hur läraren använder sig av translanguaging som ett verktyg för

scaffolding. Läraren söker efter det besläktade ordet på spanska men säger ordet på

engelska. Eleverna får möjlighet att göra kopplingen mellan det engelska och det spanska

ordet. Genom att läraren påpekar likheten mellan de besläktade orden stödjer det

elevernas förkunskaper i modersmålet samt användningen av benämningen på målspråket

(ibidem).

Elevernas interaktion med varandra i skolan bidrar till lärande genom deras

språkmediering, vilket innebär att eleverna använder sig av varierade språkliga och

paralingvistiska strategier, till exempel översättning, scaffolding och tonläge samt att

anpassa beteendet efter sammanhanget (Araujo et al., 2014).

En annan teori som genomsyrar studierna är Bakhtins dialogiska syn på språk. Ett

essentiellt begrepp hos Bakhtin är heteroglossia (mångstämmighet) som innebär att

språket inte är neutralt utan syftar på språkets mångfald som är bundet till sammanhanget

som det används i (Bakhtin, 1981). Bakhtin (1981) förklarar att:

...all the languages of heteroglossia (discourse types)... are specific points of view

on the world, forms of conceptualizing the world in words, specific worldviews,

each characterized by its own objects, meanings, and values. As such they may

all be juxtaposed to one another, mutually supplement one another, contradict one

another, and be interrelated dialogically (Bakthin, 1981, s. 291–292).

Språkets mångfald kan observeras i till exempel olika aktiviteter, professioner och sociala

grupper, där en variation av språkliga egenskaper förekommer. Till exempel ordförråd,

syntax och betoning (Barwell, 2018). Ord är laddade med specifika värderingar och

åsikter och bär samhällets röst (Morales & DiNapoli, 2018). Detta innebär att varje

yttrande består av flera olika röster – som innehåller andras intentioner, betoningar och

perspektiv om samma yttrande – för att uttrycka egna idéer och skapa mening (ibidem).

Morales & DiNapoli (2018) understryker också det sociokulturella perspektivets påverkan

på flerspråkiga elevers aktiva roll i språkanvändandet, för att samtidigt kunna

kommunicera, interagera med andra och lösa utmanande matematiska uppgifter.

I det matematiska klassrummet bör eleverna lära sig att använda det matematiska språket

17

som introduceras av både läraren och läromedlen. Barwell (2018) ger exempel på hur en

lärare upprepar och samtidigt rättar en elevs ordval. Elevens förklaring av placeringen av

formen polygon gör att ordet är laddat med både elevens och lärarens yttranden. Eleven

förklarar att linjen inte är rak och läraren tillägger att en linje som inte är rak kallas böjd.

Barwell (2018) tar sin utgångspunkt i vad Moschkovich (2009) skriver om ordens olika

innebörd beroende på kontexten och förklarar att dessa kan uppfattas i relationerna mellan

och inom dessa uttalanden. Detta innebär att språket (bestående av ord, ljud och symboler)

innehåller olika tolkningar av innebörden. Av den här anledning betonar Barwell (2018)

betydelsen av elevernas användning och förståelse av den korrekta matematiska

innebörden av ordet polygon.

Araujo et al. (2014) ger ett exempel på appropriering. Eleven tillägnar sig lärarens ord

och använder dem för att stödja en klasskamrat. Det här visar att eleven både har förstått

lärarens strategi och också att yttrandet är mångstämmigt, vilket innebär att det är laddat

med lärarens åsikter och intentioner. Morales och DiNapoli (2018) menar att processen

av att appropriera andras idéer och blanda dem med egna åsikter och tankar används för

att skapa mening, vilket också är grunden för translanguaging.

Processen av att appropriera matematiska innehåll med stöd av translanguaging kan också

observeras i Garzas studie (2017) där fokus ligger på translanguagings syfte. Att

appropriera nya kunskaper för att skapa mening är en process där både lärare och elever

är engagerade i aktiviteterna och delar gemensamma mål (Garza, 2017). Att eleverna

deltar i olika klassrumsinteraktioner innebär:

a creative process in which the effort to communicate propels the [children]

together to develop new solutions through social means, with [each member of

the classroom community] bringing their own understanding of the values and

tools of [their] culture[s] to the interaction[s]” (Rogoff, 1990, s. 196–197).

I en flerspråkig undervisning betyder det att translanguaging kan användas av både

läraren och eleven som ett verktyg för att appropriera ämneskunskaper och förståelse

genom anpassade kulturella aktiviteter (Garza, 2017).

I studierna observeras också hur olika lärare bygger upp en community of practice. Teorin

menar att lärandet är ett socialt fenomen som inträffar genom att delta i olika communities

(Lave & Wenger, 1991). Hur elever med olika kunskapsnivåer stödjer varandras lärande

genom olika meningsskapande strategier är ett exempel på hur community of practice kan

18

se ut i klassrummet (Araujo et al., 2014). Läraren använder sig av translanguaging som

stöd för att uppmuntra eleverna att observera, ifrågasätta, förklara och aktivt delta i samtal

med varandra. På så sätt lyckas läraren att bygga upp en känsla av tillhörighet och

använda alla elevers kunskap och deltagande för att skapa en community of practice

(ibidem). Garzas studie (2017) baseras också på en community of practice perspektiv där

läraren bygger upp en social gemenskap i ett flerspråkigt klassrum för att främja

matematisk förståelse. Vidare skriver Garza (2017) om hur läraren, på ett medvetet sätt,

stödjer elevernas lärande genom flerspråkiga interaktioner för att främja engagemanget

och kunskapen. Elevernas användning av translanguaging ger dem möjlighet att aktivt

delta i matematiska samtal för att förstå och lösa matematiska problem (Garza, 2017).

4.4 Resultatsammanfattning

Matematik har sitt eget register som inkluderar specifika diskursiva former och är inte ett

universellt språk (Halliday, 1978). Moschkovich (2009) menar att matematiken handlar

om att resonera, vilket kräver ett språk samt en språkförståelse. För att kunna uppnå en

utvecklad matematisk förståelse behövs en utveckling av följande aspekter: ordförråd,

ordförståelse och deltagande i diskursiva praktiker. Vidare skriver Moschkovich (2009)

att flerspråkiga elever som inte har ett utvecklat matematiskt register kan använda sig av

sitt vardagliga register för att uttrycka sig i matematiken. I praktiken sker det genom

elevernas olika språkväxlingar som till exempel code-switching, code-mixing och

translanguaging eftersom olika språk har olika funktioner för eleverna.

Forskningen beskriver translanguaging som en pedagogisk strategi som används för att

flerspråkiga elever ska lära sig målspråket i skolan med stöd av sitt modersmål. I

undervisningen finns det olika strategier som är framtagna för att involvera elevernas

språkliga resurser i syfte att skapa mening och erövra ny kunskap. Flera olika grundregler

har uppmärksammats i arbetet som till exempel: respektera och ta tillvara på elevernas

modersmål och kultur, arbeta strategiskt med att strukturera translanguaging, skapa

möjligheter till flerspråkig kommunikation och arbeta två-eller flerspråkigt i

undervisningen (Rowe, 2018, Meiía Colindres, 2015, Araujo et al, 2014, Barwell, 2018).

Den generella teorin som translanguaging utgår från ett sociokulturell perspektiv där

språkliga, kulturella och sociala aspekter ses som bidragande faktorer till elevernas

lärande. Den proximala utvecklingszonen, scaffolding, språkmediering och appropriering

är de verktyg som används för lärande. Två andra teorier som används i studierna är

19

Bakhtins dialogiska syn på språk, vilket innebär att språket inte är neutralt utan är en

reflektion av samhället och community of practice, där lärande sker i social gemenskap

20

5 Avslutning

Kapitlet inleds med slutsatser om studiens resultat i förhållande till arbetets syfte och

frågeställningar. Därefter diskuterar vi den systematiska litteraturstudiens metod och

avslutar med att diskutera vidare forskning om translanguaging i

matematikundervisningen.

5.1 Slutsatser

Med utgångspunkt i vad forskningen lägger fram visar det sig att alla språk som eleverna

besitter är kopplade till varandra. Det innebär att eleverna inte gör skillnad på språken

utan kan ta fram all den kunskap de besitter i olika sammanhang. Däremot är

förutsättningarna olika beroende på vad för miljö pedagogen skapar. Torpsten (2018) och

Rowe (2018) är noga med att förklara att en accepterande miljö där elevernas språkliga

resurser ses som en tillgång är betydelsefull för elevernas lärande. Det innebär att en miljö

som inte främjar elevernas språkliga förkunskaper hämmar deras utveckling. Pedagogen

har därför en viktig roll i att translanguaging kan användas som en fungerande pedagogisk

strategi i undervisningen.

Idén av en accepterande miljö stödjs av forskningen där translanguaging bygger på två

viktiga komponenter: social justice och social practice. Elevernas rättigheter och lika

värde oavsett vilket språk de behärskar samt en positiv relation mellan lärarens och

samhällets syn på elevernas språk kan kopplas till social justice. Lärarens betydelsefulla

roll i planeringen och genomförandet av en undervisning som gynnar flerspråkighet

stödjer Garcías idé om social practice (García & Sylvan, 2011). Genom att involvera alla

de språkliga repertoarer som eleven besitter kan det leda till att eleven inser sitt eget värde.

En sådan undervisning kan på så sätt öka elevens tilltro till sin egen förmåga, eftersom

elevens språkliga förkunskaper tas tillvara på och ses som något användbart i

undervisningen.

När eleverna får använda alla lingvistiska repertoarer de besitter kan användningen av

translanguaging också resultera i meningsskapande samt kunskaps- och

identitetsutveckling (Wei, 2017). Användningen av modersmålet i inlärningen och

utlärningen av ett nytt språk betonas av en translanguagingpedagogik som också kan

21

inverka positivt på klassrumsdynamiken, vilket leder till en förbättrad relation mellan

lärare och elev.

Genom att förstå hur språket och elevernas flerspråkiga identitet är kopplade till varandra

kan translanguaging ge möjlighet att omforma elevernas matematiska praxis med hjälp

av olika strategier.

Strategier som omnämns i studierna har som grund att låta eleverna växla mellan

målspråket och modersmålet för att kommunicera och skapa förståelse. Genom

grupparbete får eleverna möjlighet att interagera och kommunicera med andra elever i

samma situation. Språkväxlingen kan ske på ett naturligt sätt där alla förstår varandra

(Mejía Colindres, 2015). Det är en generell strategi oavsett ämne men kan också

appliceras i matematiken till exempel i en gruppuppgift där elevernas

resonemangsförmågor uttrycks på de olika språk de besitter.

Här framkommer också hur besläktade ord stimulerar eleven till att upptäcka kopplingar

mellan sitt modersmål och målspråket. Igenkänning av ett ord kan skapa förståelse

däremot kan det finnas undantag där ord liknar varandra men har olika betydelse eller att

språken inte alls liknar varandra. Då kan strategin vara mindre användbar.

För att eleven ska få möjligheten att stimulera sitt inre språk och använda sina

förkunskaper ska möjligheten ges att tänka på sitt modersmål och öva på att översätta för

att få en förståelse för innehållet. Översättning kan också användas av läraren som en

strategi för att tydliggöra ämnets innehåll. Däremot bekräftar användningen av

upprepning om eleven har förstått ämnets innehåll eller inte. Läraren kan också framhäva

eller korrigera det eleven har sagt genom att använda sig av upprepning.

Ovanstående strategier är sammankopplade till varandra i och utanför

matematikundervisningen. Det visar att translanguaging strategier kan appliceras på alla

ämnen när språket är det främsta verktyget att skapa förståelse och göra sig förstådd.

De tidigare nämnda strategierna återkommer i alla publikationer, vilket tyder på att det

finns en uppsättning av strategier som forskningen har kommit fram till är användbara

och hållbara för att gynna den språkliga mångfalden som finns i det flerspråkiga

klassrummet genom att använda alla lingvistiska repertoarer som eleverna besitter.

Majoriteten av de vetenskapliga publikationerna som används i arbetet presenterar ett

22

sociokulturellt perspektiv på fenomenet translanguaging. I den sociokulturella teorin sker

lärandet i samspel, genom appropriering av kunskaper, scaffolding och mediering. Det är

i interaktion med andra som lärande sker och eleven lär sig av andra som är mer kunniga

och som vägleder och stöter elevens lärandeprocess. Det sociokulturella perspektivet har

en påverkan på elevens språkanvändande, där interagerandet blir synligt i sättet eleven

kommunicerar och samspelar med andra i till exempel lösandet av matematiska uppgifter.

Translanguaging stödjs även av community of practice teorin som förespråkar att lärandet

sker i samspel med varandra. Det som framhävs tydligare i det här perspektivet är målet

att få eleverna att känna grupptillhörighet och med hjälp av det skapa förståelse för det

matematiska innehållet. Liknande principer finns i det sociokulturella perspektivet, till

exempel att förklara och aktivt delta i diskussioner.

Bakhtins teori om dialog är ytterligare en teori som används i studierna. Bakhtin (1981)

ser dialogen som ett medierande redskap som är kopplad till både sociokulturella faktorer

och individens tänkande. Det innebär att ord påverkas av sammanhanget de används i och

är laddade med andras åsikter och värderingar samt att i dialog med andra utvecklas nya

perspektiv och kunskaper. Olika röster kommer till uttryck i det flerspråkiga

klassrummet, vilket medför att olika lingvistiska resurser används simultant för att skapa

mening. Elevernas bakgrund, kunskaper och åsikter påverkar lärandet och förståelsen och

kan breda elevernas möjligheter till att skapa mening och förståelse. Lärarens uppgift i

det här sammahanghet kan därför vara att korrigera eller utveckla elevens ordval för att

skapa mening och förståelse.

Gemensamt för alla teorier är synen på lärande, förståelse och mening som skapas i

interaktion med andra. Genom dialog får eleverna möjlighet att bygga upp ny kunskap.

Det framkommer tydligt i arbetssättet som förespråkar ett socialt lärande med språket som

det främsta redskap i kunskapsutvecklingen. Språket används inte bara för att

kommunicera utan också för att tänka och lära sig. Det innebär att eleverna lär sig av

varandra vilket translanguaging också förespråkar då eleven ofta uttrycker sig i en social

miljö.

23

5.2 Metoddiskussion

Genom att välja en systematiskt litteraturstudie har forskning kunnat analyseras och

beskrivas ingående för att ge underlag för den kommande empiriska studien.

Användningen av translanguaging i matematikundervisningen i det flerspråkiga

klassrummet valdes i bakgrund till den utbredda flerspråkighet som finns i det svenska

klassrummet idag, vilket väcker frågan om hur elevernas språkresurser ska tas tillvara på

i undervisningen.

Vi valde att begränsa sökningarna till forskning från de senaste tio åren, eftersom

translanguaging är ett relativt nytt begrepp inom språkvetenskap. Sökningarna valde att

fokusera på begrepp som är relaterade till translanguaging, där sökorden kombinerades

på olika sätt för att få fram en variation av forskning på ämnet, där trunkeringar var

nödvändiga för att ge en bredare sökning. Den systematiska litteraturstudien resulterade

i tolv vetenskapliga artiklar, en avhandling och två böcker, där de valda publikationerna

berör tvåspråkighet, flerspråkighet samt beskriver olika metoder som används inom

translanguaging. Trovärdigheten i de publikationer som har hittats har stärkts av de olika

infallsvinklarna som har framkommit i materialet, vilket adderar trovärdighet till

resultatet, eftersom synen på flerspråkighet är olika och på så sätt kan jämföras med

varandra. Olika databaser adderar också trovärdighet eftersom flera relevanta

publikationer kan hittas på ämnet (Barajas Eriksson et al., 2013). Urvalet av

publikationerna har även följt kriteriet peer-reviewed vilket också bidrar till forskningens

och resultatets trovärdighet.

Barajas Eriksson et al. (2013) skriver att metodens begränsningar och svagheter också är

en aspekt som ska diskuteras. Infallsvinkeln på studien har varit att se hur translanguaging

används i matematikundervisningen. Flera publikationer omnämner inte begreppet

translanguaging, men fokuserar på två-eller flerspråkighet som utgångspunkt, och

använder liknande metoder som translanguaging utgår ifrån. Antal publikationer som har

berört både translanguaging och matematik har varit sex stycken utav femton. Det har

inneburit att vi har fått analysera alla publikationer och hitta gemensamma kopplingar

som kan användas vid translanguaging i matematikundervisningen. Eftersom syftet har

utgått ifrån att undersöka fenomenet translanguaging har begrepp som code-switching

också tagits med i beräkningarna eftersom García (2009) nämner att code-switching

inkluderas i translanguaging.

24

Ett kategoriseringsschema valdes som hjälpmedel för analysen för att få en överblick av

det innehåll som presenteras i de vetenskapliga publikationerna. Frågorna som finns i

kategoriseringsschemat valdes för att systematiskt kunna läsa och beskriva

publikationerna från samma utgångspunkt och för att bryta ner forskningen ytterligare

(Se bilaga B). Frågorna svarar på hur translanguaging generellt ser ut i

undervisningsämnet, därefter mer specifikt i matematiken och avslutningsvis om det finns

en vetenskaplig teori som genomsyrar fenomenet. Genom att beskriva vad forskningen

säger generellt kan vi därefter se om strategier och metoder är överförbara på

matematiken.

Av de publikationer som valdes i kategoriseringsschemat finns det endast en artikel som

berör svensk forskning i translanguaging, däremot är den inte kopplad till matematik. Det

har medfört att vår litteraturstudie inte haft tillräckligt med underlag för att beskriva hur

translanguaging kan implementeras i matematiken i den svenska skolan. Studien

beskriver istället ett internationellt perspektiv på translanguaging i

matematikundervisningen. Det påverkar däremot inte litteraturstudiens syfte och

frågeställningar som eftersöker efter strategier som inte är bundna till specifika länder

och språk.

5.3 Vidare forskning

Majoriteten av den forskning som har hittats fokuserar på flerspråkiga eller tvåspråkiga

elever i USA eftersom en stor andel av befolkningen har latinamerikansk bakgrund där

fokusspråken är spanska och engelska.

Eftersom translanguaging är ett nyare begrepp, finns det inte tillräckligt mycket forskning

på fenomenet inom matematikundervisningen i Sverige. Det skulle därför behövas mer

forskning, eftersom Sverige också ingår i den globaliserade världen med elever som har

en annan kulturell och språklig bakgrund.

Genom att beskriva den forskning som finns inom translanguaging har det väckt intresse

för att se om metoden är aktuell och genomförbar i Sverige genom en kommande empirisk

studie – specifikt om translanguaging i matematikundervisningen. En sådan studie skulle

25

innefatta att i praktiken använda de strategier som tidigare forskning har framställt inom

translanguaging för att få ett sammanhang och ett vidare empiriskt underlag.

26

Referenser

Araujo, B., Esquinca, A., & de la Piedra, M. T. (2014). Meaning making and

translanguaging in a two-way dual-language program on the U.S.-Mexico

border. Bilingual Research Journal, 37(2), 164–181.

doi:10.1080/15235882.2014.934970.

Bakhtin, M. M. (1981). The dialogic imagination: Four essays by M. M. Bakhtin.

Austin, TX: University of Texas Press.

Barajas Eriksson, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och

vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Barwell, R. (2018). From language as a resource to sources of meaning in multilingual

mathematics classrooms. Journal of Mathematical Behavior, 50, 155-168. Hämtad

från https://doi.org/10.1016/j.jmathb.2018.02.007.

Creese, A. & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A

pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1), 103–115.

doi:10.1111/j.1540-4781.2009.00986.x.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: for småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna.( 2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Duarte, J. (2016). Translanguaging in mainstream education: a sociocultural approach.

International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. DOI: 10.1080/

13670050.2016.1231774.

Frederickson, N., & Cline, T. (2002). Special educational needs, inclusion and

diversity: A textbook. Buckingham, UK: Open University Press.

García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective.

Malden/Oxford: Wiley-Blackwell Pub.

27

García, O., Ibarra Johnson, S. & Seltzer, K. (2017). The translanguaging classroom:

leveraging student bilingualism for learning. Philadelphia, PA: Caslon Publishing.

García, O., & Seltzer, K. (2015). The Translanguaging Current in Language Education.

I: Kindenberg, B. (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. (1. uppl).

Stockholm: Liber.

García, O., Sylvan, C., & Witt, D. (2011). Pedagogies and Practices in Multilingual

Classrooms: Singularities in Pluralities. The Modern Language Journal, 95(3), 385-400.

Hämtad 30 november, 2018, från http://www.jstor.org/stable/41262374.

García, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education.

New York: Palgrave MacMillan.

Garza, A. (2017). ”Negativo por negativo me va dar un... POSITIvo”: Translanguaging

as a Vehicle for Appropriation of Mathematical Meanings. I: J. Langman & H. Hansen-

Thomas. (2017). Discourse Analytic Perspectives on STEM Education Exploring

Interaction and Learning in the Multilingual Classroom. Cham: Springer International

Publishing.

Gutierrez, K. D., Baquedano-Lopez, P., & Tejeda, C. (1999). Rethinking diversity:

Hybridity and hybrid language practices in the third space. Mind, Culture, and Activity,

6(4), 286-303. http://dx.doi.org/10.1080/10749039909524733.

Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic: the social interpretation of

language and meaning. London: University Park.

Hedman, C. (2018). Epilog – Transspråkande som pedagogisk strategi. I: Yoxsimer

Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2018). Transsprakande i

svenska utbildningssammanhang. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation.

New York: Cambridge University Press.

Mejía Colindres, C. A. (2015). The role of translanguaging in latino mathematics

classrooms (Doktorsavhandling, Texas State University). Hämtad 21 november, 2018,

från PsycINFO (1798731773; 2016-21249-010)

28

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-

com.proxy.lnu.se/docview/1798731773?accountid=14827.

Morales Jr, H., & DiNapoli, J. (2018). Latinx bilingual students’ perseverance on

a mathematical task: A rehumanizing perspective. REDIMAT – Journal of Research in

Mathematics Education, 7(3), 226-250. doi: 10.4471/redimat.2018.3274.

Moschkovich, J. (2009). A Situated and Sociocultural Perspective on Bilingual

Mathematics Learners. Mathematical Thinking and Learning, 4:2-3,189-

212. DOI: 10.1207/S15327833MTL04023_5.

Norén, E. (2007). Tvåspråkig matematikundervisning. Hämtad 6 december, 2018, från

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1821_07_4.pdf.

Rogoff, B. (1990). Apprenticeship in thinking: Cognitive development in social context.

New York: Oxford University Press.

Rosen, J., & Wedin, A. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt

perspektiv. Liber.

Rowe, L. W. (2018). Say it in your language: Supporting translanguaging in

multilingual classes. Reading Teacher, 72(1), 31-38.

Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/trtr.1673.

Schleppegrell, M. J. (2007). The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and

Learning: A Research Review. Reading & Writing Quarterly 23:2, pages 139-159. DOI:

10.1080/10573560601158461.

Svensson, G. (2018). Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel.

Hämtad 22 november, 2018, från

https://www.skolverket.se/download/18.189c87ae1623366ff3718a8/1524039168800/tra

nslanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf.

Torpsten, A. (2018). Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom

[Elektronisk resurs]. Multicultural Perspectives. (20:2, 104-

110). https://doi.org/10.1080/15210960.2018.1447100.

29

Trumbull, E. & Solano-Flores, G. (2011). Addressing the language demands of

mathematics assessments: Using a language framework and field research findings. I:

M. R. Basterra, E. Trumbull, & G. Solano-Flores (Eds.). Cultural validity in

assessment: Addressing linguistic and cultural diversity (pp. 218-253). New York, NY:

Routledge.

Tyler, R. (2016). Discourse-shifting practices of a teacher and learning facilitator in a

bilingual mathematics classroom. Per Linguam : A Journal of Language Learning, 32(3),

13-27. https://doi.org/10.5785/32-3-685.

Wei, L. (2017). Translanguaging as a practical theory of language. Applied

Linguistics, 39(1), 9-30. Doi:http://dx.doi.org/10.1093/applin/amx039.

I

Bilagor

Bilaga A

Sökschema

databas &

datum

sökord/sökfråga avgränsningar sökträffar utvalda referenser publikationstyp

2018-13-12

ERIC

MAINSUBJECT.E

XACT(“Multilingu

alism”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Code

Switching

(Language)”)noft(tr

anslanguag*)

Scholarly

Journals/

Peer-reviewed

51 Ann-Christin Torpsten. (2018). Translanguaging in a Swedish

Multilingual Classroom

Multicultural Perspectives, Volume 20, 2018 – Issue 2

Wei, L. (2018). Translanguaging as a practical theory of

language. Applied Linguistics, 39(1), 9-30.

Doi:http://dx.doi.org/10.1093/applin/amx039

Rowe, L. W. (2018). Say it in your language: Supporting

translanguaging in multilingual classes. Reading Teacher, 72(1), 31-

38. Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/trtr.1673

Vetenskaplig artikel

II

2018-12-12

ERIC

MAINSUBJECT.E

XACT(“Teaching

Methods”) AND

(MAINSUBJECT.E

XACT(“Mathemati

cs”) AND

linguistic*)

Scholarly

Journals/

Peer-reviewed

7 Mary J Schleppegrell (2007) The Linguistic Challenges of

Mathematics Teaching and Learning: A Research Review, Reading

& Writing Quarterly, 23:2, 139-159, DOI:

10.1080/10573560601158461

Vetenskaplig artikel

2018-12-12

ERIC

MAINSUBJECT.E

XACT(“Bilingual

Education”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Multilingu

alism”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Teaching

Methods”)

Scholarly

Journals/

Publicerings år

2011-2018

Peer-reviewed

36

Garcia, O., & Sylvan, C. E. (2011). Pedagogies and practices in

multilingual classrooms: Singularities in pluralities. Modern

Language Journal, 95(3), 385-400.

Doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1540-

4781.2011.01208.x

Vetenskaplig artikel

III

2018-13-12

ERIC

MAINSUBJECT.E

XACT(“Code

Switching

(Language)”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Bilingual

Education

Programs”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Teaching

Methods”)

Scholarly Journals

Peer-reviewed

10

Alberto Esquinca, Blanca Araujo & María Teresa de la

Piedra (2014) Meaning Making and Translanguaging in a Two-Way

Dual-Language Program on the U.S.-Mexico Border, Bilingual

Research Journal, 37:2, 164-

181,DOI: 10.1080/15235882.2014.934970

Vetenskaplig artikel

2018-12-12

ERIC

MAINSUBJECT.E

XACT(“Bilingual

Education”) AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Mathemati

cs Education”)

AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Sociocultur

al Patterns”)

Scholarly

Journals/

Peer-reviewed

2

Moschkovich, Judit. (2009). A Situated and Sociocultural

Perspective on Bilingual Mathematics Learners. Mathematical

Thinking and Learning, 4, 189-3), p.189-212.

Vetenskaplig artikel

IV

2018-13-12

ERIC

noft(Translanguagin

g) and noft(bilingual

classroom)

Scholarly Journals

Publiceringsår

2010-2018

Peer reviewed

50 Creese, A., & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the

bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching . Modern

Language Journal, 94(1), 103-115.

http://dx.doi.org/10.1111/j.1540-4781.2009.00986.x

Vetenskaplig artikel

2018-13-12

PsycINFO

MAINSUBJECT.E

XACT(“Mathemati

cs Education”)

AND

MAINSUBJECT.E

XACT(“Bilingualis

m”)

Avhandling

Dissertations &

Theses

25

Mejia Colindres, C. A. (2015). The role of translanguaging in latino

mathematics classrooms (Order No. AAI3725339). Available from

PsycINFO. (1798731773; 2016-21249-010). Retrieved from

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-

com.proxy.lnu.se/docview/1798731773?accountid=14827

Avhandling

2018-12-12

PsycINFO

Language as a

resource AND

multilingualism

AND mathematics

Scholarly

Journals/

Peer reviewed

2

Barwell, R. (2018). From language as a resource to sources of

meaning in multilingual mathematics classrooms. Journal of

Mathematical Behavior, 50, 155-168.

Vetenskaplig artikel

2018-12-12

Artikel

Scholarly Journals

222

Tyler, R. (2016). Discourse-shifting practices of a teacher and

learning facilitator in a bilingual mathematics classroom. Per

Vetenskaplig artikel

V

OneSearch

Bilingual

mathematics

classroom AND

translanguaging

Peer reviewed

Linguam : A Journal of Language Learning, 32(3), 13-27.

http://perlinguam.journals.ac.za/pub/article/view/685

OneSearch Translanguaging

AND sociocultural

theory

Scholarly

Journals/

Publiceringsår

2016 -2018

Peer reviewed

233

Duarte, Joana (2016) Translanguaging in mainstream education: a

sociocultural approach, International Journal of Bilingual Education

and Bilingualism, DOI: 10.1080/13670050.2016.1231774

Vetenskaplig artikel

ERIC

(Webb

version)

eric.ed.gov

Bilingual AND

mathematical

Scholarly Journals

Publiceringsår

2018

Peer reviewed

6

Morales Jr, H. & DiNapoli, J. (2018). Latinx bilingual students’

perseverance on a mathematical task: A rehumanizing

perspective. REDIMAT – Journal of Research in Mathematics

Education, 7(3), 226-250. Doi: 10.4471/redimat.2018.3274

Vetenskaplig artikel

LIBRIS

Translanguaging

AND Mathematical

Meanings

Bok med artiklar

1

Armando Garza. (2017). Negativo por Vegative me va dar un…

POSITIvo”: I: Translanguaging as a Vehicle for Appropriation of

Mathematical Meanings Discourse Analytic Perspectives on STEM

Bok

VI

Education Exploring Interaction and Learning in the Multilingual

Classroom. Cham: Springer International Publishing.

LIBRIS

Bilingual

Education AND a

global perspective

Bok 14

García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global

perspective. Malden, MA: Blackwell Pub.

Bok

VII

Bilaga B

Kategoriseringsschema

Referens

Vilken/vilka pedagogiska

strategier används vid

translanguaging?

Vilken/vilka strategier används vid

translanguaging i

matematikundervisningen?

Framkommer det en vetenskaplig

teori i texten och hur används den?

Mejía Colindres,

Carlos Alberto

(2015)

Besläktade ord

Kollaborativ lärgrupp

Förhandsvisning

Upprepning

Stimulering av inre språk

Parafrasering

Översättning

Minnesregler

Besläktade ord används

för att utveckla elevernas språkliga

medvetenhet. Till exempel finna

kopplingar eller gemensamma drag i ord

som median (engelska)och mediana

(spanska).

Kollaborativ lärgrupp inkluderar de

elever som redan är tvåspråkiga och de som

är på väg att behärska ett nytt språk.

Arbetssättet används för att utveckla

Sociokulturell teori används i texten för att:

Analysera lärarens sätt att stötta elevens

inlärning genom scaffolding och den

proximala utvecklingszonen.

Se på språket som ett verktyg för

reflektion och tänkande.

Kartlägga lärarens egenskaper som till

exempel lärarens undervisningssätt,

utbildning och erfarenhet i förhållande

till elevens framgång i matematik.

VIII

elevernas kommunikations- och språklig

förmåga.

Förhandsvisning innebär att eleven först

använder modersmålet för att stärka

förkunskaperna innan inledningen av

ämnet sker på skolspråket.

Upprepning används av läraren för att

betona elevernas svar. Upprepningen kan

ske på båda språken.

Stimulering av inre språk innebär att

eleven får tänka på sitt modersmål för att ta

fram de förkunskaper som redan finns

tillgängliga.

Parafrasering (Från modersmålet till det

nya språket) används av både elev och

lärare för att för att skapa en djupare

förståelse av ordets betydelse. Till exempel

genom att med egna ord återge (på det nya

språket) vad en annan elev har sagt på sitt

modersmål.

IX

Översättning används för att ge eleverna

chansen att förstå ett nytt ord.

Minnesregler används för att ta fram

förkunskaper hos eleverna. Olika regler,

fraser eller symboler som hjälper eleven att

komma ihåg. Till exempel uttrycket

”chinito” (lilla kinesen) används för att

komma ihåg att två minus blir plus.

Torpsten (2018)

Läraren uppmuntrar positiv

inställning för mångfalden inom

språk

Diskutera i språkgrupper.

Skriva texter på modersmål och

skolans talade språk.

Översätta texter

Eleverna lär sig språket genom en social

interaktion med andra elever som talar

målspråket.

Läraren använder strategier och skapar

en lärmiljö som får eleverna att känna sig

mottagna och inkluderade.

X

Tyler (2016)

Sammankoppla olika register för att

betona och kontextualisera det nya

registret som ska läras in.

Skapa inre bilder genom att utöva

fysiska metaforer genom gester och

mimik

Sociokulturell teori

Utveckling genom socialt samspel.

Barnets viktigaste kognitiva redskap i det

sociala samspelet är språket. Språket handlar

inte bara om att kommunicera utan är också

är ett sätt att tänka och lära tillsammans med

andra.

Rowe (2018)

Läraren uppmuntrar elevernas

flerspråkighet genom att använda

deras språk som en tillgång i

klassrummet.

Läraren skapar tvåspråkiga

arbetsblad och låter eleven översätta

dubbelriktat från de olika språken.

För att eleven ska använda det för

sig själv och andra.

XI

Läraren involverar samhället och

familjer i klassrummet för att

uppmuntra språkanvändandet.

Arbeta genom att förflytta sig fram

och tillbaka från de olika språk.

Skapa tillfällen för att eleverna ska

kunna använda sina språk

Använda sig av multimodalitet för

att skapa intresse och variation.

García och Sylvan

(2011)

Grupparbete där det växlas mellan

modersmålet och skolspråket.

Material används på alla språk

Läraren förhåller sig till

skolspråket, men elevernas roll blir

att översätta istället.

Multimodalitet för att arbeta med de

olika språken.

Stödja elever som inte har kommit

långt i skolspråket genom att

XII

placera dem med elever som

behärskar både modersmålet och

skolspråket.

Arbetet sker tillsammans i

lärgrupper där eleverna håller

dialog med varandra på de olika

språken.

Eleven använder sig av kritiskt

tänkande inom arbetet.

Lärare i olika ämnen samarbetar.

Creese, A., &

Blackledge, A.

(2010).

Växla mellan upprepning och

översättning på två språk.

Skapa en miljö som accepterar och

visar behovet av att använda

språken för att skapa mening.

Använd två språk för att få ett flyt i

uppgiften.

Igenkänning av språkens olika

betydelse för olika elever beroende

XIII

på textens upplägg om den ska

berättas eller förklaras.

Alberto Esquinca,

Blanca Araujo &

María Teresa de la

Piedra (2014)

Förklara ett begrepp genom att

använda det andra språk.

Arbeta med besläktade ord för att

betona relationen mellan båda.

Språken och vetenskapliga begrepp.

Referera till lärarens ord som tyder

på att eleven har anammat lärarens

strategi.

Översättning

Parafrasering

Sociokulturell teori

Den proximala utveckling zonen

Språk som ett medierande redskap

Samspelet mellan människor och externa

strategier som till exempel översättning och

scaffolding för att skapa mening.

Scaffolding (som leder till självreglering):

a) lärare – elever: genom kollaborativa

aktiviteter på båda språken för att kunna

stötta och vägleda elevernas förståelse.

b) Elever- elever: samarbete för att stötta

varandras lärande och förståelse genom

meningsskapande strategier.

Bygga en community of practice I

XIV

klassrummet.

Appropriering

Barwell (2018)

Flerspråkighet används som grund

för att skapa mening i

matematiken. Till exempel

användandet av vissa uttryck,

begrepp och symboler.

Eleverna använder alla sina lingvistiska

repertoarer under matematiklektionen.

Båda språken (modersmål och skolspråk)

används för att skapa mening för vad

matematikuppgiften kräver. Till exempel

”milk cartons that`s a half demi-litre”.

Bakhtins teori som utgår från yttrandets

betydelse för att skapa mening.

Sociolingvistisk teori på flerspråkighet. Det

handlar om olika repertoarer som kan

utveckla elevernas matematikförståelse.

Duarte, Joana

(2016)

Använd alla språkkunskaper inom

paruppgifter.

Använda arbetsblad om geometri och lösa

uppgiften tillsammans genom att prata

och använda de språkrepertoarer som de

besitter.

Sociokulturellt perspektiv

Genom att interagera med andra

klasskamrater uppnås lärande och kunskap.

XV

Morales Jr, H. &

DiNapoli, J. (2018)

Kollaborativa lärgrupper under

problemlösning för att kunna samtala med

varandra och förstå det matematiska

innehållet. Eleverna använder både

matematiskt och vardagligt språk på

engelska och spanska för att förstå och

lösa matematikuppgiften.

Translanguaging används som stöd för att

träna eleverna i matematisk uthållighet.

Sociokulturell teori

Betonar flerspråkiga elevers aktiva roll när

det gäller användningen av språket för att

samtidigt kunna kommunicera, samspela

med andra och lösa utmanande matematiska

uppgifter.

Bakhtin teori om diskurs som en medierande

redskap.

Appropriering

Moschovich, J.

(2009)

Bygga upp ett ordförråd,

Utveckla ordförståelse

Delta i olika diskursiva praktiker.

Utveckla ordförståelse genom att bygga

upp ett matematiskt register.

Sociokulturellt perspektiv

Eleven har olika register och språk, men

skillnaden och användningen av

matematiska ord avgörs i samtal med andra.

XVI

Garza, A. (2017)

Se på tvåspråkiga förmågor

som lärande verktyg.

Upprepning används av läraren (på

modersmålet) för att repetera ett elevs

svar (på målspråket).

Matematiska interaktionsaktiviteter:

läraren skapar möjligheter till där

eleverna får använda alla sina

språkliga repertoarer.

Sociokulturellt perspektiv

Appropriering av ett matematiskt innehåll

som en social praktik.

Erhålla kunskap genom mellanmänskliga

interaktioner.

Community of practice

Lärande genom socialt deltagande i olika

communities.

Det matematiska klassrummet fungerar som

en translanguaging matematisk gemenskap

för inlärarna.

Diskurs analys som metod för att studera hur

tvåspråkiga elever och en tvåspråkig lärare

använder sig av translanguaging diskurser för att

i gemenskap bygga upp en matematisk

förståelse.

XVII

Analyserar de olika kreativa och dynamiska

språkliga praktiker av en särskild flerspråkig

matematisk gemenskap.

Mary J

Schleppegrell.

(2007)

Utveckla ordförståelse Utveckla ett matematiskt register

García, O. (2009) Inkluderar code-switching och

översättning.

Wei, L. (2017) Använda språket som resurs för

meningsskapande och

maktförhållande mellan lärare

och elev.

Sociokulturellt perspektiv

Translanguaging omformar flerspråkiga

individers identiteter och värderingar genom

en social praxis.