158

Click here to load reader

Sjalvstudie Beta

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Sjalvstudie Beta

Klicka för att starta självstudien!

©Magnus Lindgren

[BETA ver. 0.9]

Page 2: Sjalvstudie Beta

Denna självstudie är tänkt som en introduktion till vuxengymnasiekursen Datorkunskap (DAA1201), men den fungerar bra att göra även i andra datorsammanhang.

Självstudien är indelad i fem block som speglar innehållet i kursen Datorkunskap. Varje block innehåller frågor med två eller flera svarsalternativ. Om du svarar fel får du dock en ny svarsmöjlighet.

Internet och e-post

Programvara

Operativsystem

Hårdvara

Allmän ITVälkommen!

MENY

Klicka!

Du kan i huvudmenyn klicka på något av blocken till höger för att direkt hoppa dit. Är detta första gången du gör denna självstudie bör du göra hela självstudien från början till slut.

Du har också möjlighet att i slutet av varje block (avsnitt) hoppa tillbaka till huvudmenyn för att välja något annat block. Håll utkik efter menyknappen (se nedan). Den runda gröna knappen (se nedan) betyder att du ska klicka på den för att komma vidare.

Page 3: Sjalvstudie Beta

HuvudmenyVad vill du göra?

• Klicka på den gröna knappen ner till höger för att starta

själv- studien (rekommenderas),

eller

• klicka på något av blocken som du är särskilt

intresserad av.

Page 4: Sjalvstudie Beta

Allmän IT

Allmän IT

Vi börjar lätt. Klicka på den figur som inte passar in!

Page 5: Sjalvstudie Beta

Bra! Det var mest på skoj, men visst, ankan är visserligen gullig, men har inte så mycket att göra

med datorer.

Allmän IT

Page 6: Sjalvstudie Beta

DE FLESTA SOM HÖR ordet dator tänker kanske på en PC som du sitter vid nu. Men visste du att massor av tekniska apparater vi omger oss av i vardagen kan klassas som datorer? Dagens mobiltelefoner till exempel, eller moderna platt-tv. Det finns många fler exempel.

Allmän IT

Page 7: Sjalvstudie Beta

Vet du förresten vad PC står för? Klicka på rätt alternativ!

Personal Computer

Practical Computer

Proffesional Computer

Allmän IT

Page 8: Sjalvstudie Beta

Personal Computer

Allmän IT

Page 9: Sjalvstudie Beta

Ok, att dagens mobiler, digital kameror, osv., kan klassas som datorer är kanske inte så märkligt. Men vad tror du om denna grej? Tror du att saken på bilden också kan kallas för en dator?

NEJJA

Allmän IT

Page 10: Sjalvstudie Beta

FRÅGAN VAR KANSKE ledande, men ja, denna snillrika apparat från början av 1600-talet räknas faktiskt som en milstolpe i datorhistorien. Apparaten är en räknemaskin som kan räkna plus och minus.

Att denna mekaniska apparat räknas som en förhistorisk dator beror på hur man definierar en datormaskin. En vanlig definition säger att en dator bearbetar inmatad information (data) med hjälp av särskilda instruktioner (ett program). En dator kan vidare bestå av elektroniska, mekaniska, optiska komponenter.

Allmän IT

Page 11: Sjalvstudie Beta

DENNA HÅLKORTSVÄVSTOL från början av 1800-talet revolutionerade tygindustrin, brukar också ses som en milstolpe i datorhistorien. Mekaniken ovanpå vävstolen får instruktioner (data) via hålkortsremsan som matas genom en mekanisk avläsare, vilken styr vävstolens varp och tråd för att skapa tygets mönster.

Vad heter denna berömda vävstolstyp?

Cherief-vävstolen Pierrot-vävstolen

Allmän IT

Page 12: Sjalvstudie Beta

Jaquard-vävstolen är alldeles rätt

svar!

Allmän IT

Page 13: Sjalvstudie Beta

1946 konstruerades den första elektroniska datorn. Den vägde över 3 ton. Hade 18.000 elektronrör, miltals kablar…

Vet du vad den hette?

SUNRIN ASCAM

ENIAC

Allmän IT

Page 14: Sjalvstudie Beta

Tyvärr fel, pröva igen!

Page 15: Sjalvstudie Beta

1946 konstruerades den första elektroniska datorn. Den vägde över 3 ton. Hade 18.000 elektronrör, miltals kablar…

Vet du vad den hette?

SUNRIN ASCAM

ENIAC

Allmän IT

Page 16: Sjalvstudie Beta

Mycket bra!Rät

t svar

!

Allmän IT

Page 17: Sjalvstudie Beta

Några milstolpar i datorhistorien… från 1950-talet och framåtKlicka på mannen på bilden för att komma vidare!

Allmän IT

Page 18: Sjalvstudie Beta

EN AV DESSA PERSONER är en föregrundsgestalt inom datorvärlden och tillika rankad under flera år som världens

rikaste människa (!). Klicka på den du tror jag syftar på.

Allmän IT

Ledtråd: Den man minst anar..

Page 19: Sjalvstudie Beta

Ok, det är en gammal bild, men det är faktiskt Bill Gates, grundaren till Microsoft (som gör Windows) som idag räknas som världens rikaste människa...

Allmän IT

Page 20: Sjalvstudie Beta

Datorutvecklingen de senaste 30 - 20 åren saknar helt motstycke med andra branscher och områden!

Ca 25 år

Ca 25 år

Allmän IT

Page 21: Sjalvstudie Beta

Ca 25 år

Ca 25 år

”Om bilarna hade utvecklats i samma takt som datorerna, skulle en

Volkswagen av idag ha en topphastighet på

15.000km/h, dra 1 milliliter bensin/mil, vara stor som en tändsticksask och kosta

10 öre!”

Allmän IT

MENY

Page 22: Sjalvstudie Beta

Hårdvara är datorkomponenter

som man kan ta på!Hårdvara

Hårdvara

Page 23: Sjalvstudie Beta

Bilden till vänster visar en ”sprängskiss”

av en stationär PC med ett antal viktiga

datakomponenter utmärkta med siffror.

Hårdvara

Klicka på Nr 1!

Page 24: Sjalvstudie Beta

BildskärmAtt ha en bra bildskärm som har skarp och tydlig bild är mycket viktigt, annars riskerar man huvudvärk och ögonproblem. Numera säljs endast platta bildskärmar, som överlag ger mycket bättre bild än de tidigare bildskärmarna med vanliga bildrör. Storleken på bildskärmar räknas i tum. En vanlig bildstorlek ligger på mellan 17-22 tum.

Hårdvara

Page 25: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 2!

Hårdvara

Page 26: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

ModerkortEtt moderkort är ett centralt kretskort försett med ett antal uttag där mindre kretskort kan kopplas in. Ett moderkort binder på så vis samman delarna i ett datorsystem. Med andra ord skulle man kunna säga att moderkortet är datorns ryggrad. Den del som håller uppe och ihop hela systemet!

Page 27: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 3!

Hårdvara

Page 28: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processorn - CPUProcessorn är datorns hjärna. Den kan utföra ofantligt många

beräkningar per sekund. En processors kapacitet mäts i

Megahertz. Dessto högre Mhz desto bättre. Processorn sätts fast

på moderkortet (se de guldplätterade kontakterna på

bilden). En processor blir mycket varm. Man måste därför kyla den

med både fläkt och kylfläns (aluminiumblock).

Page 29: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 4!

Hårdvara

Page 30: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Intern-minneÄven kallat för RAM-minne. Denna minneskrets hjälper processorn att bearbeta data. RAM-minnet fungerar som en tillfällig buffert (lagringsplats) där processorn snabbt kan spara och hämta fram data. När datorn stängs av försvinner all data från RAM-minnet. En vanlig minnesstorlek ligger mellan 1Gb (gigabyte) och 2 Gb.

Page 31: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 5!

Hårdvara

Page 32: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

InstickskortDet finns olika typer av instickskort.

GrafikkortGrafikkortet är den komponent i datorn som skickar signaler till skärmen så att grafiken (det som syns på bildskärmen) kan ritas upp och visas. Vill man använda sin dator för avancerade dataspel, bild- och videoredigering krävs det att man har ett förhållandevis snabbt (klarar många grafikberäkningar på kort tid) och modernt grafikkort. Nuförtiden är ofta grafikkortet inbyggt (integrerat) i moderkortet, vilket gör att man inte behöver köpa ett separat.

Ett aluminiumblock och en fläkt ser till att grafikprocessorn på

grafikkortet inte blir för varm!

Page 33: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

InstickskortDet finns olika typer av instickskort.

LjudkortEtt ljudkort behövs för att man ska få ut ljud från datorn. På ljudkortet sitter högtalar-kontakter men också mikrofoningång för att spela in ljud. På de flesta moderna moderkort är ljudkortet inbyggt. Men håller man på mycket med musik vill man kanske köpa ett separat och mer avancerat ljudkort istället för att använda det integrerade standardljudkortet.

Page 34: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 6!

Hårdvara

Page 35: Sjalvstudie Beta

NätaggregatNätaggregatet (nätdelen) förser energikrävande datakomponenter med ström. Nätdelen blir lätt varm vilket kräver någon form av kylning, oftast en inbyggd fläkt.

Hårdvara

Page 36: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 7!

Hårdvara

Page 37: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

CD/DVD-enhetEn modern CD/DVD-enhet kan både läsa och skriva på CD och DVD skivor. En DVD-skiva (4,7 Gb) rymmer ca 8 ggr mer data än vad det gör på en CD-skiva (650 Mb).

Page 38: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 8!

Hårdvara

Page 39: Sjalvstudie Beta

HårddiskEn hårddisk lagrar data. Det är en en minnesenhet. All data som behövs att köra datorn ligger lagrad på hårddisken: filer, mappar, program samt operativsystemet. Till skillnad från datorns interna RAM-minne som förlorar sin data när datorn stängs av, lagrar hårddisken data permanent genom snurrande magnetiska skivor. Normalstorleken för en modern hårddisk ligger på ca 150-500 Gigabyte.

Hårdvara

Page 40: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 9!

Hårdvara

Page 41: Sjalvstudie Beta

TangentbordPå tangentbordet finns det många specialtecken - förutom de alfabetiska tecknen.

Hårdvara

Page 42: Sjalvstudie Beta

Klicka på Nr 10!

Hårdvara

Page 43: Sjalvstudie Beta

MusGenom att röra musen på bordet (oftast en musmatta) flyttar du muspekaren på skärmen. Muspekaren kan ha olika utseende, t.ex. en pil, en I-balk, en dubbelpil, ett kors eller en hand. Musen har två knappar: vänster musknapp och höger musknapp. Enligt standard-inställningen är vänster musknapp den så kallade primära musknappen och höger musknapp den sekundära.

Hårdvara

Page 44: Sjalvstudie Beta

MusGenom att röra musen på bordet (oftast en musmatta) flyttar du muspekaren på skärmen. Muspekaren kan ha olika utseende, t.ex. en pil, en I-balk, en dubbelpil, ett kors eller en hand. Musen har två knappar: vänster musknapp och höger musknapp. Enligt standard-inställningen är vänster musknapp den så kallade primära musknappen och höger musknapp den sekundära.

Hårdvara

Page 45: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- strömförsörjer datorns alla delar.

Låt oss testa dina

kunskaper!

Page 46: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Nätaggregatet• Strömförsörjer komponenter. • Blir lätt varm, kräver kylande

fläkt.

Page 47: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- kan kallas för datorns ryggrad och kopplar samman alla datorns

olika delar.

Page 48: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Moderkort• Centralt kretskort.

• Försett med ett antal uttag där mindre kretskort kan kopplas in. (kortplatser). • Binder samman delarna

i ett datorsystem.

Page 49: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- brukar kallas för datorns hjärna.

Page 50: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Processor• Datorns hjärna.

• Även kallat för CPU. • Måste kylas med fläkt och alu-block för att inte bli för varm. • Kapaciteten räknas i MegaHertz (MHz).

Page 51: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- lagrar data permanent på magnetskivor.

Page 52: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Hårddisken• Är en minnesenhet.

• Lagrar filer, mappar, program och samt operativsystemet. • Vanlig storlek ligger mellan 100-500 GigaByte.

Page 53: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- är länken mellan datorn och bildskärmen.

Page 54: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Grafikkort• Skickar signaler till skärmen så att grafiken kan ritas upp och visas. • Avancerade datorspel och ”tung” bild- och videoredigering kräver ett snabbt (dyrt) grafikkort.

Page 55: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort Nätaggregat Systemenhet

tangentbord Hårddisk Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

Klicka på den enhet som:

- tillfälligt lagrar data för att hjälpa processorn när

den ”jobbar”.

Page 56: Sjalvstudie Beta

Hårdvara

Processor RAM-minne Bildskärm Moderkort Grafikkort

Nätaggregat Systemenhet tangentbord Hårddisk

Mus Scanner USB-minne Ljudkort Nätverkskort

RAM-minne• Även kallat intern-minne. • Minnesenhet som hjälper

processorn genom att mellanlagra data.• Tumregel: ”Man kan aldrig

ha för mycket RAM- minne”.

Page 57: Sjalvstudie Beta

En vanlig indelning av datorhårdvara är:

- IN-enheter- systemenheter - UT-enheter

Page 58: Sjalvstudie Beta

IN- enheter

• Data kommer in

Systemenheter

• Data bearbetas

UT- enheter

• Data presenteras

Förstår du denna schematiska bild?Låt oss kolla!

Page 59: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter Systemenheter UT- enheter

Mus

Hårdvara

Page 60: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus

Systemenheter UT- enheter

Hörlurar

Hårdvara

Page 61: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus

Systemenheter UT- enheter

•hörlurar

Instickskort(grafik, ljud, mm)

Hårdvara

Page 62: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•´mus

Systemenheter

•instickskort

UT- enheter

•hörlurar

Skrivare

Hårdvara

Page 63: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus

Systemenheter

•instickskort

UT- enheter

•hörlurar•skrivare

Digital kamera

Hårdvara

Page 64: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera

Systemenheter

•instickskort

UT- enheter

•hörlurar•skrivare

Hårddisk

Hårdvara

Page 65: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera

Systemenheter

•instickskort•hårddisk

UT- enheter

•hörlurar•skrivare

Processor (CPU)

Hårdvara

Page 66: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera

Systemenheter

•instickskort•hårddisk•CPU

UT- enheter

•hörlurar•skrivare

Tangentbord

Hårdvara

Page 67: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera•tangentbord

Systemenheter

•instickskort•hårddisk•CPU

UT- enheter

•hörlurar•skrivare

Bildskärm

Hårdvara

Page 68: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera•tangentbord

Systemenheter

•instickskort•hårddisk•CPU

UT- enheter

•hörlurar•skrivare•bildskärm

Scanner

Hårdvara

Page 69: Sjalvstudie Beta

Vilken kategori tillhör detta tillbehör?

Klicka på rätt kategori.

IN- enheter

•mus•dig. kamera•tangentbord•scanner

Systemenheter

•instickskort•hårddisk•CPU

UT- enheter

•hörlurar•skrivare•bildskärm

Moderkort

Hårdvara

Page 70: Sjalvstudie Beta

IN- enheter

•mus•dig. kamera•tangentbord•scanner

Systemenheter

•instickskort•hårddisk•CPU•moderkort

UT- enheter

•hörlurar•skrivare•bildskärm

Hårdvara

Page 71: Sjalvstudie Beta

IN- enheter

• Data kommer in

Systemenheter

• Data bearbetas

UT- enheter

• Data presenteras

Mycket bra!Hårdvara

MENY

Page 72: Sjalvstudie Beta

Operativsystem

Operativsystem

Programvara (mjukvara) kan delas in på följande

sätt!

Programvara(mjukvara)

Operativsystem Tillämpningsprogram

Standardprogram

Skräddarsydda program

Programmeringsspråk

Klicka på operativsystem!

Page 73: Sjalvstudie Beta

Ett operativsystem…

• kommunicerar med och styr alla datorns enheter,

• är ett dataprogram eller en samling datorprogram som…

• syftar till att underlätta användandet av en dator,

• utgör länken mellan datorns maskinvara och de tillämpningsprogram som användaren vill köra på datorn.

Operativsystem

Page 74: Sjalvstudie Beta

Vilket av dessa påstående om operativsystem är korrekt?

Det sörjer för stabila Internetanslutningar.

Det kommunicerar med och styr alla datorns enheter.

Det kontrollerar att minneskapaciteten aldrig överskrids.

Det ser till att det går att skapa dokument, kalkyler och bilder.

Operativsystem

Page 75: Sjalvstudie Beta

Det kommunicerar med och styr alla datorns enheter!

Operativsystem

Rätt

svar!

Ingen dator kan fungera utan ett operativsystem…

Page 76: Sjalvstudie Beta

Det senaste operativsystemet från Microsoft heter Vista. Vet du vilken av dessa bilder som

visar Vista? Klicka!

Operativsystem

Page 77: Sjalvstudie Beta

Just det, bilden till vänster visar det nya operativsystemet Vista. Den högra visar det tidigare operativsystemet XP, men det visste du kanske?

VISTA XP

Rätt svar!

Operativsystem

Låt oss kika närmare på XP:s operativsystem.Klicka på XP!

Page 78: Sjalvstudie Beta

Operativsystem

Hela denna stora yta kallas för Skrivbordet!

Klicka någonstans på Skrivbordet!

XP

Page 79: Sjalvstudie Beta

Kan du klicka på Papperskorgs-ikonen?

På skrivbordet kan man lägga ikoner. Det är små bilder som representerar (symboliserar) filer, mappar, program, genvägar, etc.

Till vänster ser du många ikoner. Ikoner är smidigt att lägga på skrivbordet för att man på så sätt snabbt kan hitta filen, mappen eller programmet, som man vill göra något med.

Page 80: Sjalvstudie Beta

I papperskorgen slänger man filer, mappar och program. Papperskorgen är en s.k. standard-ikon, den har ungefär samma utseende på alla datorer. Vill man öppna upp papperskorgen för att kolla dess innehåll är det bara att dubbel-klicka på ikonen.

Page 81: Sjalvstudie Beta

Längst ner på skrivbordet ligger ”aktivitetsfältet”. Oavsett vilket program som du jobbar kommer aktivitetsfältet vara synligt och kunna användas.

På aktivitetsfältet ser du bland annat de fönster som är öppnade på skrivbordet, men också fönster som öppnats upp men som har minimerats - lagts ”vilande” - på aktivitetsfältet. Nere på aktivitetsfältet ser du tre vilande fönster.

Klicka på rutan som det står ”vista skrivbord” på!

Page 82: Sjalvstudie Beta

Bra! Detta fönster visar webbsidan Googles bildsökfunktion som är till för att söka bilder utifrån angivna sökord. I detta fall sökorden ”vista” och ”skrivbord”. Även om detta fönster visar webbsidor genom programmet Internet Explorer, så är utseendet och utformningen av fönstret lika med andra Windows-fönster med annat innehåll.

Page 83: Sjalvstudie Beta

Den vänstra minimerar fönstret och lägger det vilande på aktivitetsfältet.

Längst upp till höger finns tre knappar som du säkert kommer använda många gånger när du sitter vid datorn.

Page 84: Sjalvstudie Beta

Den mittersta knappen maximerar fönstret, dvs. förstorar fönstret så att det täcker hela skrivbordet. Om fönstret redan är maximerat kommer denna knapp att återställa fönstrets storlek som det var innan det maximerades.

Page 85: Sjalvstudie Beta

Knappen längst till höger stänger fönstret helt, då kommer fönstret inte att lägga sig vilande på aktivitetsfönstret.

Klicka på Stäng-knappen!

Page 86: Sjalvstudie Beta

Bra! Lägg märke till att fönstret försvann från aktivitets-fältet när du klickade på stäng-knappen.

Klicka nu på någon av de tre gula mapp-ikonerna till

vänster!

Page 87: Sjalvstudie Beta

Bra! Mappar är platser (behållare) med rum för filer. För att kolla vilka filer och eventuellt undermappar som finns i en mapp kan man dubbelklicka på mapp-ikonen.

Dubbelklicka på mappen som heter ”extra” för att öppna

den!

Page 88: Sjalvstudie Beta

I mappen ”extra” finns det många olika filer. Filerna i mappen ”extra” är sorterade i bokstavsordning, men det finns flera sätt att sortera filerna på.

Page 89: Sjalvstudie Beta

Ett annat sätt är att sortera filerna efter deras storlek. Du kanske ser kolumnen som visar storleken på filerna.

Klicka på filen vars storlek är på ”20kB”!

Page 90: Sjalvstudie Beta

Bilden visar alltså en datafil. Det är en dokumentfil, förmodligen skriven i ordbehandlingsprogrammet Word. Detta vet vi bland annat genom att titta på filens filändelse eller filtillägg – doc, men även på den lilla Word ikonen längst till vänster. I detta fall syns även kolumnen ”Typ” som tydligt talar om vad det är för typ av fil. Det står även med information vilket datum filen senast ändrades.

Page 91: Sjalvstudie Beta

Här är dom vanligaste prefixerna! kilobyte (kB)• 1000 Byte

MegaByte (MB)• 1.000.000 Byte

GigaByte (GB)• 100.000.000 Byte

En normalfil består av ganska många Byte, därför använder man prefix som kilo (=1000) för att slippa skriva ut en massor av nollor.

”Byte” kallas enheten som anger storleken.

Storleken är samma sak som mängden data/information!

Page 92: Sjalvstudie Beta

kiloByte (kB)tusen Byte

MegaByte (MB) 1 miljon Byte

De vanligaste byte-prefixerna med exempel!

GigaByte (GB) 1000 miljoner Byte

1000 MB = 1 GB1000 kB = 1 MB 1000 GB = 1 TB (TeraByte)

Ett vanligt dokument på ett par sidor ligger mellan 10 – 50 kB.

En bild på Internet i det enkla bildformatet GIF kan ligga mellan 50 - 400(?) kB.

En diskett rymmer 1,44 MB.

En normal låt i det populära musikformatet mp3 ligger på 3-4 MB.

En CD skiva rymmer 650 MB.

En bild tagen med en digitalkamera i bildformatet jpg ligger på 1 – 2 MB.

Köper man en ny dator idag brukar storleken ligga mellan 250-750 GB.

Operativsystemet Wndows tar flera gigabyte i utrymme på hårddisken.

En DVD-skiva rymmer 4,7 GB.

Storleken på USB-minnen varierar mellan 1 – 16 GB.

Page 93: Sjalvstudie Beta

Det finns det en fil som heter smörblomma och som inte är en dokumentfil.

Klicka på smörblomma-filen för att lära dig mer

om filer!

Page 94: Sjalvstudie Beta

Operativsystem

.mp3 .wav

.doc .txt

.odt

.docx

.jpg .gif .png .xls .xlm

.exe .dll .ini

.avi.mpeg .mpeg

Du vet kanske om att det finns olika typer av filer? För varje filtyp finns det olika filformat.

Page 95: Sjalvstudie Beta

smörblomma.jpg

Första delen är filens namn.

Operativsystem

.mp3 .wav

.doc .txt

.odt

.docx

.jpg .gif .png .xls .xlm

.exe .dll .ini

.avi.mpeg .mpeg

Behållarna som du ser representerar olika filtyper. I varje behållare finns de vanligaste filformaten för respektive filtyp. Filformaten visas i form av filändelser. Känns det krångligt? Nej då, det är lätt att förstå.

Page 96: Sjalvstudie Beta

smörblomma.jpg

Andra delen (filändelsen) talar om vad det är för typ av fil och i vilket format filen är.

I detta fall heter filen smörblomma. Filens ändelse (slutet) säger också att filen är en bildfil i bildformatet jpg.

Operativsystem

.mp3 .wav

.doc .txt

.odt

.docx

.jpg .gif .png .xls .xlm

.exe .dll .ini

.avi.mpeg .mpeg

Första delen är filens namn.

Page 97: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på textdokument-

behållaren!

Page 98: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Textdokument.doc är det särklass vanligaste dokumentformatet. Huvudsakligen används den med Microsofts ordbehandlare Word (ingår kontorspaketet Office). Doc formatet har blivit så dominerande att i princip alla konkurrerande ordbehandlingsprogram klarar att läsa och spara i .doc formaten.

.docx är det senaste dokument-formatet från Microsoft och skapat för Word 2007.

Page 99: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

TextdokumentFilformatet .odt är det fria kontorspaketet OpenOffice (Write) egna dokumentformat. Tyvärr kan Word inte läsa detta format, så det bästa är om man jobbar med OpenOffice är att spara ned i .doc formatet, åtminstone om man tänker mejla det till andra som kanske inte har OpenOffice.

.txt är dokumentformatens ur-format men som sällan används idag.

Page 100: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på programfils-behållaren!

Page 101: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

ProgramfilerProgramfiler hjälper operativ-systemet och installerade program att fungera. Normalanvändare behöver inte bry sig om dessa filer. Om man inte är en avancerad användare och vet exakt vad man gör ska man aldrig röra (ta bort, flytta, osv.) programfiler.

.exe är en körbar (exekverbar) programfil. Det innebär att man kan dubbelklicka på denna fil för att starta igång ett program.

Page 102: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på bildfilsbehållaren!

Page 103: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Bildfiler.gif är ett relativt enkelt format och passar bäst till bilder på Internetsidor.

.jpg (.jpeg) är mycket vanligt format om man tar bilder med en digitalkamera. Hög kvalitet.

Page 104: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på videofilsbehållaren!

Page 105: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

VideofilerStorleken på en videofil beror på formatet, kvaliteten och filmens längd, men generellt tar filmer stor plats. Det finns flertal olika videoformat men .avi och .mpg (mpeg) är bland de vanligaste.

Page 106: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på ljudsfilbehållaren!

Page 107: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Ljudfiler.wav är Microsofts eget ljudformat. Formatet har tidigare varit det vanligaste ljudformatet, men med Internets genomslag och behovet av mindre filer har mp3 formatet tagit över som det vanligaste formatet.

Page 108: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Ljudfiler.wav är Microsofts eget ljudformat. Formatet har tidigare varit det vanligaste ljudformatet, men med Internets genomslag och behovet av mindre filer har mp3 formatet tagit över som det vanligaste formatet.

.mp3 känner du säkert igen. Formatet har blivit enormt populärt pga. dess höga komprimering (packning) som gör att ljudfilen inte tar så stor minnesplats.

Page 109: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Klicka nu på kalkylfilsbehållaren!

Page 110: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe .dll

.odt

.gif

.mpeg.docx

.png .xlm

.ini

.mpeg

Operativsystem

Kalkylfiler.xls är filformatet för kalkylprogrammet Excel (2003). Den senaste utgåvan av Office-paketet där Excel ingår, 2007, använder kalkylformatet .xlm.

Page 111: Sjalvstudie Beta

Låt oss kolla om du klarar av att placera några vanliga filformat till rätt filtyp!

Operativsystem

Klicka på rätt filtypsbehållare som du tror bubblan med

filändelsen (filformatet) passar ihop med!

Page 112: Sjalvstudie Beta

.doc

Operativsystem

Rätt svar!

Page 113: Sjalvstudie Beta

.mp3

.doc

Operativsystem

Rätt svar!

Page 114: Sjalvstudie Beta

.avi

.doc

.mp3

Operativsystem

Rätt svar!

Page 115: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg

Operativsystem

Rätt svar!

Page 116: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg

.xls

Operativsystem

Rätt svar!

Page 117: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav

Operativsystem

Rätt svar!

Page 118: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav

.exe

Operativsystem

Rätt svar!

Page 119: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

Operativsystem

Rätt svar!

Page 120: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

Operativsystem

Rätt svar!

Page 121: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.gif

Operativsystem

Rätt svar!

Page 122: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.mpeg

.gif

Operativsystem

Rätt svar!

Page 123: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg

Operativsystem

Rätt svar!

Page 124: Sjalvstudie Beta

.doc

.mp3

.avi

.jpg .xls

.wav .exe

.txt

.dll

.odt

.gif

.mpeg

Mycket bra

gjort!

Jag har fyllt på med några andra format.

.docx

.bat

.png .xlm

.ini

.png

.mpeg

Operativsystem

MENY

Page 125: Sjalvstudie Beta

MjukvaraOperativsystem Tillämpningsprog

ram

Standardprogram

Skräddarsydda program

Programmeringsspråk

Klicka på rutan Standardprogram!

Programvara

Programvara

Page 126: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

•Word (Office)•Writer (OpenOffice)

Ordbehandling

•Excel (Office)•Calc (Open Office)

Kalkylering

•PowerPoint (Office)

•Impress (OpenOffice)

Presentation

•Outlook (e-mejl)Kommunikation

•Photoshop•Paint.NETGrafik och

bildbehandling

•InDesign•Quark

Layout (DTP)

•SPCSAdministration•ExcelDatabaser

•Internet Explorer•Firefox

Webbläsare

Standardprogram!

Som du ser finns det olika typer av standardprogram.

Page 127: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

Standardprogram!

Det vanligaste kontors-paketet har länge varit Microsofts Office-paket som bland annat innehåller ordbehandlings-programmet Word.

Programvara

Word Powerpoint

Publisher

Excel

MS Office

ordbehandling presentation

kalkylLayout

Page 128: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

Standardprogram!

Det vanligaste kontors-paketet har länge varit Microsofts Office-paket som bland annat innehåller ordbehandlings-programmet Word.

Programvara

Nu finns dock ett bra alternativ till MS Office nämligen det kostnadsfria OpenOffice vilket innehåller liknande program som Microsofts Office paket.

Word

Powerpoint

Publisher

Excel

MS Office

ordbehandling presentation

kalkylLayout

Word Powerpoint

Publisher

Excel

MS Office

ordbehandling presentation

ritprogram kalkyl

Ovan visas ett urval av program som ingår i de bägge kontorspaketen.

Page 129: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

•Word (Office)•Writer (OpenOffice)

Ordbehandling

•Excel (Office)•Calc (Open Office)

Kalkylering

•PowerPoint (Office)

•Impress (OpenOffice)

Presentation

•Outlook (e-mejl)Kommunikation

•Photoshop•Paint.NETGrafik och

bildbehandling

•InDesign•Quark

Layout (DTP)

•SPCSAdministration•ExcelDatabaser

•Internet Explorer•Firefox

Webbläsare

Klicka på ”Ordbehandling”!

Page 130: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

•Word (Office)•Writer (OpenOffice)

Ordbehandling

•Excel (Office)•Calc (Open Office)

Kalkylering

•PowerPoint (Office)

•Impress (OpenOffice)

Presentation

•Outlook (e-mejl)Kommunikation

•Photoshop•Paint.NETGrafik och

bildbehandling

•InDesign•Quark

Layout (DTP)

•SPCSAdministration•ExcelDatabaser

•Internet Explorer•Firefox

Webbläsare

Klicka på den vita arbetsytan i

Wordfönstret!

Page 131: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

Programvara

Klicka på den vita arbetsytan på Wordfönstret!

MS Word är förmodligen världens mest använda ordbehandlingsprogram. Den senaste versionen Word 2007 skiljer sig en hel del från Word 2003. Om man är van vid att arbeta med 2003 kan det i början kännas lite knepigt att vänja sig med Word 2007.

Page 132: Sjalvstudie Beta

Programvara

Läser du kursen datorkunskap kommer du få jobba mycket med att skapa och formatera (ändra) dokument i ett ordbehandlingsprogram, med stor sannolikhet i Word 2003 eller Word 2007. Håll ögonen uppe efter fler sådana här självstudier, men då om Word och Write (OpenOffice) i synnerhet!

Page 133: Sjalvstudie Beta

• Word (Office)• Writer (OpenOffice)Ordbehandling

• Excel (Office)• Calc (Open Office)Kalkylering

• PowerPoint (Office)• Impress (OpenOffice)Presentation

• Outlook (e-mejl)Kommunikation

• Photoshop• Paint.NET

Grafik och bildbehandling

• InDesign• QuarkLayout (DTP)

• SPCSAdministration

• ExcelDatabaser

• Internet Explorer• FirefoxWebbläsare

Programvara

Resten av detta block är inte färdigt än. Klicka på Meny för att komma

tillbaka till menyn eller på den gröna knappen för att gå till näste

block.

MENY

Page 134: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Internet är ett världsomspännande datanätverk!

Page 135: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet är ett världsomspännande datanätverk!

Ska man vara korrekt består Internet av en mängd datanätverk (stora som små). Dessa datanätverk knyts samman genom så kallade knytpunkter (noder) för att tillsammans utgöra Internet.

Page 136: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet är ett världsomspännande datanätverk!

Bilden till vänster visar grund-principen för Internet, hur mindre och större hänger samman för att bilda Internet, men bilden visar inte Internets storlek och komplexitet. Vi provar en annan bild!

Page 137: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet är ett världsomspännande datanätverk!

Visst ser det ut som en bild på en galax i rymden? Men det är ett försök att visualisera Internet, hur ofantligt många datanätverk hänger ihop med varandra på ett komplext vis.

Page 138: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Vad kan man då göra med Internet?

Internet e-post

Dessa är några av de vanligaste tillämpningarna över Internet.

Page 139: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Vad kan man då göra med Internet?

Surfa(World Wide Web)

– WWW

Mejla(e-post)

Fildela Chatta

Klicka på ”Surfa” rutan!

Page 140: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Att ”surfa” eller att använda World Wide Web (WWW) är faktiskt bara ett av flera användningsmöjligheter av Internet, men dess genomslag har blivit så totalt att många förknippar Internet med www, och vice versa utan att inse att Internet ”bara” är ett tekniskt nätverk med möjlighet för olika sorters datakommunikation!

Page 141: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

För att använda webben (www) måste man ha en webbläsare. I Windows finns det redan en webbläsare som heter Internet Explorer och som av förklarliga skäl är den mest använda, men det finns andra webbläsare som alternativ, exempelvis Firefox och Opera.

Page 142: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post Alla datorer och Internetsidor på webben har

en unik adress för att datatrafik ska kunna skickas över Internet och hitta till rätt avsändare och mottagare.

Page 143: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post Alla datorer och Internetsidor på webben har

en unik adress för att datatrafik ska kunna skickas över Internet och hitta till rätt avsändare och mottagare.• Datorers unika adress kallas för IP-adress.

Exempel: 83.255.162.151

Page 144: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post Alla datorer och Internetsidor på webben

har en unik adress för att datatrafik ska kunna skickas över Internet och hitta till rätt avsändare och mottagare. • Datorers unika adress kallas för IP-adress.

Exempel: 83.255.162.151 • Adressen till en Internet-sida på webben består egentligen också av siffror, men eftersom det skulle vara opraktiskt för vanlig användare att behöva komma ihåg och skriva in en massa siffror har man ”översatt” siffrorna till bokstäver.

Exempel: http://www.jonasweb.se

Page 145: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Vi kikar närmare på denna Internet-adress!

http://www.jonasweb.se

Page 146: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Vi kikar närmare på denna Internet-adress!

http://www.jonasweb.se

http:// (Hyper Text Transfer Protocol) är en teknik eller ett protokoll för att överföra webbsidor på Internet.. Denna del behöver man dock inte skriva i sin webb-läsare för att hamna rätt.

Page 147: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Vi kikar närmare på denna Internet-adress!

http://www.jonasweb.se

De allra flesta webb-sidorna har med www i sin adress.

http:// (Hyper Text Transfer Protocol) är en teknik eller ett protokoll för att överföra webbsidor på Internet.. Denna del behöver man dock inte skriva i sin webb-läsare för att hamna rätt.

Page 148: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Vi kikar närmare på denna Internet-adress!

http://www.jonasweb.se

”jonasweb” är sidans (sub)domän-namn.

http:// (Hyper Text Transfer Protocol) är en teknik eller ett protokoll för att överföra webbsidor på Internet.. Denna del behöver man dock inte skriva i sin webb-läsare för att hamna rätt.

De allra flesta webb-sidorna har med www i sin adress.

Page 149: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

Vi kikar närmare på denna Internet-adress!

http://www.jonasweb.se

http:// (Hyper Text Transfer Protocol) är en teknik eller ett protokoll för att överföra webbsidor på Internet.. Denna del behöver man dock inte skriva i sin webb-läsare för att hamna rätt.

De allra flesta webb-sidorna har med www i sin adress.

”jonasweb” är sidans domän-namn.

Denna sista del på adressen kallas för toppdomän. Det finns många olika toppdomäner. En kategori är landsdomäner som talar om i vilket land sidan finns (genom landskoden). I detta fall är toppdomänen en landsdomän från Sverige. Alla länder har en egen landskod. Exempelvis: Norge - no. Finland - fi, Danmark – dk.

Den vanligaste toppdomänen är com som är mycket utbrett bland företag.

Page 150: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

I bilden nedan har webb-läsaren Internet Explorer startats igång. I webb-fönstret syns hemsidan ”Jonas Webresurs” som jag kan rekommendera. För att komma till Jonas sida måste man skriva in sidans adress i adressfältet.

Page 151: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

Man behöver inte skriva ”http://” (början på webb-adressen) i adressfältet. I detta fall endast www.jonasweb.se och trycka på Enter-tangenten. Snedstrecket i slutet av adressen i adressfältet i bilden behöver man heller inte skriva. Efter man tryckt på Enter (på tangentbordet) och sidan kommer fram visas dock sidans fullständiga adress i adressfältet. Se bilden nedan.

En webb-adress får inte innehålla: å, ä, ö, mellanslag eller kommatecken (istället för punkt).

Page 152: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

Sidan (sajten) google som visas på bilden är den mest använda söktjänsten på webben. Genom att skriva in sökord listar google webb-sidor som matchar med sökordet.

Page 153: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

Säg att du vill veta mer om filmstjärnan Greta Garbo, och vill komma till webb-sidor som handlar om henne.

Klicka på sökfältet!

Page 154: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

Säg att du vill veta mer om filmstjärnan Greta Garbo, och vill komma till webb-sidor som handlar om henne.

Klicka!

greta garbo

Page 155: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Internet e-post

greta garbo

Denna sida visar googles träfflista för sökorden greta garbo. Om man vill ”hoppa” till någon av de listade sidorna är det bara att klicka på någon av ”länkarna”, blå understruken text. Klicka på ”träfflänken” som går till garbosällskapets webb-sida!

Page 156: Sjalvstudie Beta

Internet e-post

Surfa(World Wide Web) – WWW

Mejla(e-post)

Fildela

Chatta

Bra! Nu har du surfat till en ny webb-sida, genom att klicka på en länk. Det är inte bara text som kan vara länkar utan även bilder. Ett bra tips för att veta vart man kan klicka på en sida är att se när muspekaren blir till en hand, då kan man klicka!

Page 157: Sjalvstudie Beta

Detta är så långt som jag har kommit med denna självstudie…

- Jag tar gärna emot [email protected]

MENY SLUTA

Magnus LindgrenMaj 2009

Page 158: Sjalvstudie Beta

Tyvärr fel, pröva igen!