Själv klart! - Facebooklyssna.nu/wp-content/files_mf/1428478819sjalvklart... · 2015-09-24 · testade materialet höstterminen 2010 uttryckte detta väldigt tydligt: ”Det är

www.rb.se

Självklart!

Det handlar om rättigheter.

Självklart!Det handlar om rättigheter

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.Vi väcker opinion och stöder barn i utsattasituationer − i Sverige och i världen.

Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet.

©2011 Rädda Barnen

ISBN: 978-91-7321-4029-2

Författare och projektledare: Pia Dahl Leipe Illustrationer: Kajsa Nilsson/kajsanilsson.se Omslag och grafisk form: Petter Evertsén/Informera Sverige Tryck: Dixa AB, 2011

Rädda Barnen107 88 StockholmBesöksadress: Landsvägen 39, SundbybergTel: 08-698 90 [email protected]

I samarabete med:

Bakgrund ................................................7

Varför detta material? ............................................. 7Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter ........................ 8Likabehandlingsplanen ............................................. 8Syfte med materialet ............................................... 8Upplägg i materialet ................................................ 9Att arbeta med detta material ............................ 10Erfarenheter från pilotskolor .............................. 10Introduktion till tema ............................................ 15

Tema: Dina rättigheter.......................15Startövningar ........................................................... 16Del 1 ......................................................................... 17Del 2 ......................................................................... 19Avslutningsövningar ...............................................20Introduktion till tema ............................................25

Tema: Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. .......25

Startövningar ...........................................................26Del 1 ......................................................................... 29Del 2 ........................................................................ 31Avslutningsövningar ............................................... 32

Tema: Delaktighet och inflytande ....37Startövningar ...........................................................38Del 1 ......................................................................... 39Del 2 .........................................................................40Avslutningsövningar ............................................... 41Del 3 ......................................................................... 42

Avslutning och utvärdering ...............47

Startövningar ........................................................... 47

Bilagor ....................................................51

Kroppen ................................................................... 52Diamanten ............................................................... 53Symbolbilder för artikel 2, 3, 6 och 12 .............55Skollagen .................................................................. 59Den som äger skolan ska se till att de som arbetar på skolan: .................................................. 59Diskrimineringslagen .............................................60Instruktionskort till kortspel med olika regler ..................................................... 61”Jag vill inte leva mer om livet ska vara så här” ...................................................... 62”Neda, du är helt värdelös, alla hatar dig, kan du inte bara försvinna?” ................................63Isak tejpas vid ett träd ..........................................65Flytten blev ett helvete för Lisa ..........................66Jens får stanna inne på rasterna för att slippa mobbas............................................. 67Så gick det för Axel, Neda, Isak, Lisa, Jens ......68Utvärdering av tema ”dina rättigheter” ............73Bra och kan bli bättre med temat ”dina rättigheter” ....................................... 74Introduktion till fler övningar ..............................75Gruppstärkande övningar .................................... 76Barnkonventionen ............................................... 81Rädda Barnen ........................................................83Barn- och Elevombudet ........................................84Styrdokument och policydokument ..................85Barns rättigheter inom fritidsaktiviteter ..........87Svenska Riksidrottsförbundet .............................87Svenska scoutförbundet .......................................88Litteraturlista ..........................................................89

Innehåll

7Självklart! Bakgrund

Inledning

Bakgrund År 2008–2010 hade Rädda Barnen och företaget e.on ett samarbete. Under detta samarbete

kom det önskemål från skollärare om ett stödmaterial för användning i barngrupper när man

diskuterar värdegrund och hur man ska bete sig mot varandra för att kunna ha det trevligt och

bra tillsammans. Utifrån detta önskemål startade projektet ”samtalsgrupper 10–12år”. Målet

vara att ta fram ett samtalsmaterial som svarade mot lärarnas önskemål. Under höstterminen

2010 testades ett arbetsmaterial i ett antal skolor i Sverige. Lärares och elevers utvärderingar

av arbetsmaterialet var stöd för att revidera och utveckla detta. Det slutliga resultatet är detta

material; Självklart! Det handlar om rättigheter.

Varför detta material?

Om man frågar yngre barn i förskoleklass och grundskola är de ganska nöjda med sin möjlighet till inflytande. Frågar man däremot ungdomar i de senare åren i grundskolan eller på gymnasiet upplever de mycket mindre av inflytande i de frågor som rör dem. Vad händer på vägen? Varför försvinner upplevelsen av delaktighet och inflytande? Vad tappar vi bort mellan år 3 och år 7 i skolan? Inför framtagande av detta material gjordes en sammanställnig av samtalsmaterial och det blev väldigt tydligt att det saknas material för åldrarna 10–12 år. Detta material är ett försök att fylla denna lucka. Att erbjuda något som kan använ-das i barngrupper med 10–12-åringar och där barnen tillsammans med vuxna får diskutera och reflektera över sina rättigheter, om vad det innebär att ha dessa rättigheter och hur de kan använda sig av dem. Mate-rialet kan användas i fler åldersgrupper då övningarna är lätta att anpassa till den grupp man arbetar i.

I juni 1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter. I och med detta förband sig de styrande juridiskt att respektera barns rättigheter och till det yttersta av sina resurser verka för att barnkon-ventionen blir känd och får genomslag i alla frågor som rör barn och unga i vårt samhälle. Det innebär att inga barn i Sverige ska bli diskriminerade, att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn och att alla barn har rätt till liv och utveckling kroppsligt, mentalt, socialt och moraliskt. Det innebär även att de rätt att säga sin mening och vara delaktiga och ha inflytande i alla frågor som rör dem. Vidare ska staten sprida kunskap om och utbilda vuxna och barn om de rättigheter som barnet har enligt barnkonven-tionen. Trots att det är över 20 år sedan Sverige undertecknade FN:s konvention om barnets rättigheter får Sverige kritik av FN:s barnrättskommitté. Kritiken handlar om att barn i Sverige inte har samma förutsätt-ningar t ex vad det gäller skolgång eller möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, att alltför många unga mår psykiskt dåligt och möjligheterna till inflytande i skola och samhälle inte är tillräckligt bra och anpassade till barn och unga. Sverige får också kritik för att barn och unga inte känner till sina rättigheter.

Detta material är ett samtals- och diskussionsmaterial. Det tar sin utgångspunkt i och

bygger på barnkonventionen. Syftet är att erbjuda ett verktyg för att göra barn delaktiga

i värdegrundsdiskussioner och i arbetet med att skapa ett respektfullt klimat i skolan

och andra verksamheter som bedrivs för barn.

8 Självklart! Det handlar om rättigheter

Demokrati och grundtankar i konventionen barnets rättigheter

Allas lika värde och rätten att få uttrycka sin mening och påverka sitt liv är två av grundprinciperna i barnkonventionen (artikel 2 och 12). De är också grundtankar i demokratibegreppet. För att barn och unga ska känna förtroende för demokratin är det viktigt att de redan under sin uppväxt känner sig respekterade och får vara delaktiga och ha inflytande i de frågor som rör dem. De måste, precis som tidigare generationer, få erövra demokratin. Att fostra demokratiska medborgare innebär att som vuxen visa på ett demokratiskt förhållningssätt och arbeta med barnen i demokratiska former. Barnen och ungdomarna måste få känna att det är nu och inte i framtiden, som deras deltagande och deras speciella kunskaper om hur det är att vara barn räknas och tas tillvara. I arbetet med Självklart! Det handlar om rättigheter får barnen chans att diskutera och reflektera kring allas lika värde och vad som är viktigt för att ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. De får också testa olika sätt att göra sina åsikter synliga och sin röst hörd.

Likabehandlingsplanen

Två lagar skyddar elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, nämligen skolla-gen och de delar i diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. Varje skolenhet har i uppdrag att ha en likabehandlingsplan. Planen ska tydliggöra vad man på skolan arbetar med för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter och förebygga kränkningar och diskriminering. I Skolverkets allmänna råd till skolorna för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och krän-kande behandling uttrycks också att barnen och eleverna ska delta i det främjande och förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen ska alltså utgå från samma grundtanke som finns i barnkonventionens artiklar 2, allas lika värde, och 12, rätten till delaktighet och inflytande.

En stor del av skolorna i Sverige får underkänt av Skolverket på sina likabehandlingsplaner. Det kommer att behövas mycket arbete för att ändra på detta. Framförallt är det viktigt att ge barn och elever kunskap om mobbning, sin rätt till skydd och stöd och möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att skapa en trygg och respekterande miljö på skolan.

Den 28 januari 2011 släppte Skolverket en utvärdering av åtta program mot mobbning som används inom skolan. Utifrån utvärderingen lyfter Skolverket fram några aktiviteter som mer effektiva. Det handlar om att bygga ett bra skolklimat; att arbeta systematiskt; att alla på skolan; både vuxna och elever, är engagerade och har en samsyn runt vad som är kränkningar och hur man ska arbeta mot dem. Det är också viktigt att eleverna är delaktiga i arbetet med att skapa goda relationer och ett bra skolklimat.

Detta material är inte ett program mot mobbning men kan mot bakgrund av Skolverkets utvärdering ses som ett bidrag i ett långsiktigt värdegrundsarbete. Det kan vara en hjälp i att starta värdegrundsdis-kussioner och få barn och elever delaktiga i att skapa ett gott skolklimat eller en god anda i en förening.

Syfte med materialet

Med detta material vill vi erbjuda ett konkret verktyg för lärare i skolan, personal på fritidsgårdar och ledare inom Rädda Barnen, idrottsrörelsen, scouterna eller andra ungdomsorganisationer. Detta mate-rial vill vi ska fungera som stöd i arbetet med att ge barn och unga kunskap om barnkonventionen och


sina rättigheter. Övningarna är valda så att de ska engagera barnen och ge dem användbara verktyg för att göra sina tankar och åsikter synliga och sin röst hörd.

Upplägg i materialet

Materialet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter och är uppdelat i tre teman:

Målet med det första temat ” dina rättigheter” är att ge barnen kunskap om konventionen om barnets rättigheter. Bara genom att veta att man har rättigheter blir man stärkt. Ett barn i en av de klasser som testade materialet höstterminen 2010 uttryckte detta väldigt tydligt: ”Det är häftigt att veta om sina rättigheter och jätteskönt att det finns en egen bok där de står.” Barnkonventionen består av 54 artiklar. Alla lika viktiga, men det är naturligtvis inte möjligt eller önskvärt att gå igenom alla med barnen. Därför tar materialet upp de fyra grundprinciperna lite mer ordentligt. Dessa grundprinciper kan sägas utgöra konventionens huvuddrag och barnsyn. Med kunskap om och förståelse för vad grundprinci-perna innebär kan barn vara med och diskutera om det som beslutas på en skola, i en idrottsförening eller en kommun verkligen stämmer överrens med barnkonventionen.

Det andra temat ”alla barn är lika mycket värda – ingen ska bli diskriminerad” vill ge kunskap om att all diskriminering och kränkning är förbjuden. Att barnen skyddas av lagar och att det är de vuxna som är ansvariga för att kränkningar och diskriminering förebyggs och åtgärdas. I detta tema får barnen genom drama uppleva vad grova kränkningar kan leda till och hur det kan kännas att bli utsatt. Berättelserna som ligger till grund för dramatiseringarna är verkliga händelser som barn och föräldrar anmält till Barn- och elevombudet för att de upplevt att skolan inte tagit situationen på allvar eller inte arbetat med den på ett sätt så att kränkningen har upphört. Det finns mycket bra skönlitteratur i ämnet utanförskap och mobbning. Tanken med att ha verkliga händelser som utgångspunkt i detta arbete är att skapa käns-lomässig inlevelse och förståelse. Samtidigt vill vi visa för barnen att de kan få hjälp även om de vuxna som finns närmast dem inte gör tillräckligt för att hjälpa och stoppa allvarliga kränkningar.

Det är viktigt att veta vad man kan göra när något felaktigt händer. Kunskap skapar trygghet! Tanken är att barnen, när de arbetar med detta tema ska få fundera över vad de kan göra om de själva eller något annat barn blir utsatt för kränkning eller diskriminering. Tillsammans skapar de gruppens egen hand-lingsplan. De får också information om Barn- och elevombudet och att man som barn kan vända sig dit för att få stöd och hjälp.

Det tredje temat Delaktighet och inflytande har som mål att barnen ska få använda sin rättighet att uttrycka sina åsikter i praktiken. I processen får de fundera över vad deras verklighet består av, vilka frågor de tycker är viktiga och som de vill lyfta. De får också pröva konkreta metoder för att göra sina åsikter tydliga. Arbetet i tema tre avslutas med att barnen bjuder in vuxna som har ansvar för och kan påverka de frågor som barnen tagit upp och arbetat med.

För att känna att man har inflytande krävs att man får återkoppling på det man berättat för någon. En av Rädda Barnens prioriterade uppgifter är att samla in barns och ungas åsikter och föra dem vidare. Detta gäller på internationell, nationell och lokal nivå. Här kan Rädda Barnens lokalförening vara en mottagare och en länk vidare till ansvariga i kommunen, föreningen eller inom det område som berör det barnen har tagit upp.


Att arbeta med detta material

När vi har arbetat med upplägget av detta material har vi utgått ifrån att barn har barn har speciella kunskaper, är kompetenta och kan berätta om sina upplevelser och sin verklighet. Barn är experter på hur det är att vara barn. De har ett unikt perspektiv som vi vuxna inte per automatik har. För att barnen själva ska uppleva detta är det viktigt att den som leder aktiviteterna är mån om att signalera och förmedla det förtroendet till barnen. Det gäller att vara lyssnande, respektfull, stödjande och vägle-dande. Det gäller också att våga släppa kontrollen och ha modet att följa barnen och det som de tar upp och det sätt som de väljer att arbeta och redovisa sina frågor.

Barn i 10–12 års ålder har ett starkt rättspatos. De är ofta empatiska och tar lätt ställning för eller emot något. De gillar i allmänhet att diskutera, men har ofta inte nått den mognad som krävs för att hålla samtal, diskussion och resonerande på en helt abstrakt, verbal nivå. De har också gått tillräckligt länge i skolan för att veta vad läraren/ledaren/den vuxne vill ha för svar och kommer eventuellt att snabbt och utan eftertanke att säga det som de tror tillfredsställer den vuxne. Att enbart arbeta med verbala övningar leder därför antagligen inte till någon djupare förståelse av vad diskriminering och kränkning innebär eller vad rätt till inflytande har för betydelse i den egna verkligheten. Val av övningar och akti-viteter har gjorts utifrån att 10–12-åringar behöver få vara aktiva och arbeta med konkreta uppgifter för att ha det som utgångspunkt vid reflektion och ställningstaganden. Syftet med det här materialet är att genom konkreta övningar, samtal och reflektion skapa förståelse, förmåga och mod att omsätta sin rätt att inte bli diskriminerad. Och till inflytande i verkligheten.

Erfarenheter från pilotskolor

Under höstterminen 2010 testades detta material i ett antal skolor runtom i Sverige. Lärare och elever har fått möjlighet att utvärdera materialet och det resultat som det gett. Utifrån dessa erfarenheter har materialet reviderats.

Lärarna har lyft att det är ett tydligt och strukturerat material som är lätt att ta till sig och följa. Flera har sagt att de absolut kommer att arbeta med detta igen och att det känns inspirerande att göra det när man känner till materialet och vet vad det innebär.

En tydlig erfarenhet som framkom vid utvärderingarna var att det tar tid att arbeta med detta. Barnen blir starkt engagerade och därför är det svårt att i förväg veta hur lång tid en övning kommer att ta. Varje tema är indelat i delar. Det finns en röd tråd genom upplägget. Men tanken är att samtalsledaren eller läraren ska kunna planera utifrån hur arbetet utvecklas i den egna gruppen. Att låta en övning ta den tid som behövs och att ge tid för en diskussion som engagerar.

En annan åsikt som flera lärare förde fram var att de önskade mer fakta om barnkonventionen och grundprinciperna. I det färdiga materialet finns därför mer fakta invävt i texten och också som en bilaga.

Alla lärare har uttalat att de övningar där barnen ska göra något konkret engagerar barnen och leder till att de börjar diskutera med varandra. Engagemanget och diskussionerna har inte avstannat för att ett arbetspass har tagit slut. Barnen har refererat till det de lärt sig och arbetat med i situationer som uppstått senare. De har också tagit med sig tidningsartiklar eller kommenterat något de sett eller hört i medierna


och som haft med det de arbetat med i temat att göra. Flera lärare har också sagt att det som tas upp i arbetet med detta material är användbart som underlag i sådant som man arbetar med vid andra tillfäl-len, t ex i värdegrundsarbete eller i samhällskunskapen. En elev uttryckte t ex: ”Nu förstår jag varför vi har en kompistödjargrupp och vad vi ska göra där.” Kunskapen som arbetet med Självklart! gett skapade förståelse och insikt kring det som gjordes för att förebygga kränkningar och mobbning på skolan.

Att tänka på för dig som arbetar med detta material:Detta är inget antimobbningsprogram och inte metoden med stort M. •

Tanken med materialet är att starta värdegrundsdiskussioner i gruppen.•

Materialet kan användas som komplement till, eller vara en av flera delar i aktivite-•

ter ni gör för att skapa en positiv och trygg miljö för de barn ni har ansvar för.

Materialet erbjuder förslag och inspiration. Utifrån kunskap om den grupp du är •

ledare för kan du anpassa upplägget så att det passar just din grupp.

Om du med utgångspunkt i de påståenden, texter och övningar som finns i materia-•

let ger egna exempel och ställer frågor som knyter an till den verklighet din grupp

befinner sig i kommer det att öka barnens engagemang ännu mer.

Ditt förhållningssätt som ledare är viktigt! I texten har vi beskrivit ledarrollen som •

respektfull, lyssnande, stödjande och handledande. Fundera över hur du praktiskt

ska göra för att anta en sådan roll. Vad behöver du uppmärksamma och tänka på

hos dig själv?

Våga lämna över ansvar till barnen! Det kommer kanske inte att bli som det brukar, •

men det kommer att bli bra på ett nytt sätt. Och du kommer att lära dig massor!

Stöd barnen i deras inbjudan av ansvariga vuxna till redovisningen i det tredje •

temat. Glöm inte bort att Rädda Barnens lokalförening kan vara en mottagare som

kan föra det som kommer upp vidare och som kan återkoppla till barnen senare.

!

15Självklart! Dina rättigheter

Introduktion till tema

Dina rättigheterEnligt barnkonventionen har barnen rätt att få lära sig om sina rättigheter. Det är ytterst staten som har ansvar för att barnen får denna kunskap. Vi vuxna som möter barn både i vår profession och som frivilliga i t ex olika organisationer delar detta ansvar. Dels för att Sverige skrivit under barnkonven-tionen. Dels för att diskrimineringslag, skollag och de styrdokument som gäller för förskola, skola och fritidsverksamhet förpliktigar oss.

Syftet med det första temat i detta material är att ge barnen kunskap om sina rättigheter. Ofta har barn uppfattningen att det som står i barnkonventionen inte har samma aktualitet för dem själva som för andra barn, någon annanstans. Tanken med att arbeta med tema »Dina rättigheter« är att barnen ska känna att artiklarna i barnkonventionen gäller dem här och nu i deras verklighet. De ska ha så pass god kunskap om innehållet och vad det betyder så att de kan hänvisa till barnkonventionen när de upplever, ser eller läser något som handlar om att barn får sina rättigheter kränkta eller inte blir respekterade. Det är lätt att tänka att barnen här i Sverige har det så mycket bättre jämfört med barn i andra länder. Naturligtvis stämmer det på många sätt. Men vi i Sverige är ålagda att genomföra barnkonventionen här till det yttersta av vår förmåga. Vår förmåga är antagligen mycket större jämfört med många andra länders. Därför kan man förvänta sig att vi ska arbeta målmedvetet och kontinuerligt för att genomföra konventionen om barnets rättigheter i Sverige. Barnrättskommittén i Genève har kritiserat Sverige på flera punkter. Bland annat för att barnen i Sverige inte känner till sina rättigheter; att möjligheterna för barn ser olika ut beroende på var man bor och vilken skola man går i; att mobbning förekommer och att så många barn och unga lider av psykisk ohälsa. Vi har också fått kritik för den situation som många flyktingbarn lever under. Det finns alltså en hel del att göra!

Det är väldigt lätt att nicka instämmande till texten i barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda – självklart. Alla barn har rätt till liv och utveckling – absolut. Vuxna ska lyssna på barn – jajemän. Barnets bästa ska komma i främsta rummet – naturligtvis! Det skulle inte vara politiskt korrekt att säga någonting annat. Kanske kan man bli lite misstänksam här. Om vi är så positivt inställda, varför får vi då kritik från barnrättskommittén? Varför lyckas vi inte bättre t ex med att få barn mer delaktiga i de områden som rör dem? Är det så att våra jakande svar inte når på djupet och att vi egentligen påverkas av förgivettaganden och attityder som vi inte alls är medvetna om?

Barn behöver vårt stöd och skydd för att leva och utvecklas till harmoniska människor som kan agera tillsammans med andra och ta ansvar för att de själva och andra mår bra. De behöver få vara en del av det samhälle de lever i här och nu och som de en dag ska vara vuxna i. Här har vi vuxna en stor uppgift och ett stort ansvar. Vi visar med vårt förhållningssätt om vi menar något med de fina ord vi presen-terar för barnen i olika dokument. För att barnen ska känna att orden och dokumenten verkligen har betydelse måste vi när vi informerar och undervisar om t ex mänskliga rättigheter, barnkonventionen och demokrati låta barnen få vara och agera i en situation där de och det de säger tas på allvar.


Dina rättigheter

Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjliget för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de gjort under arbertspasset.

Startövningar

Här följer exempel på övningar som kan passa bra att starta arbetspassen med: Låt barnen i tur och ordning fortsätta meningen »Barn behöver…« •Låt barnen arbeta i grupp och bilda så många ord som möjligt ur ordet BARNKONVENTIO-•NEN. Be varje grupp läsa upp sina ord och skriv dem på tavlan eller på ett blädderblock. De grup-per som lyssnar stryker de orden som de också har kommit på. Sedan läser nästa grupp upp de ord som inte är strukna på deras lista.

Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar


Del 1

Syfte: Ge barnen i gruppen kunskap om Konventionen om barnets rättigheter.

Material: Barnets rättigheter lättläst version: 1 ex/barn; Konventionen om barnets rättig-

heter hel version 1 ex/vuxen (beställs kostnadsfritt från UD); stort papper, bild på en kropp

(finns att kopiera i bilagor) pennor, sax och lim.

Utgå från sidorna 3–5 i Barnets rättigheterLåt barnen läsa enskilt eller i grupp. Om du tror att det är svårt för barnen att läsa kan du berätta själv med egna ord om hur Konventionen om barnets rättigheter kom till. Välj det

sätt som du tror passar i din barngrupp. Låt i vilket fall barnen få ett eget häfte med »Barnets rättig-heter«. För många barn blir det en bekräftelse på att konventionen och rättigheterna är viktiga när de ser att det finns en alldeles speciell bok om detta. Poängtera att konventionen heter Konventionen om barnets rättigheter. Det betyder att man inte kan klumpa ihop alla barn och nöja sig med att de flesta har fått sina rättigheter tillgodosedda. Allt som står i konventionen gäller var och en. Det är därför som det här temat har titeln »Dina rättigheter«. Rättigheterna gäller varje barn i den här gruppen och alla barn i hela världen!

VärderingsövningDe som håller med om det påstående du säger ställer sig upp. Tydliggör att i denna övning finns inget rätt eller fel. Var och en ska fundera och ta ställning själv. Låt några som ställt sig

och några som valt att sitta kvar motivera varför de valde som de gjorde. Uppmuntra till samtal mellan barnen kring det som påståendena väcker. Berätta för barnen att det är ok att ändra sig när man hört hur andra har resonerat. Om barnen engageras av frågorna kan diskussion och samtal ta ganska lång tid. Välj gärna de påståenden som du tycker är viktigt att din barngrupp får ta ställning till först.

Alla barn har rätt att lära sig läsa.•Inget barn ska behöva göra sådant som det far illa av.•De vuxna som barnet bor hos kan bestämma över barnet.•Alla barn ska få sjukvård när de behöver det.•Vuxna vet vad som är bäst för barn.•Det är ok att »skojreta« barn.•Barn vet vad som är bäst för dem.•Man är barn tills man slutar skolan. •

Dela in barnen i grupperFörstora och kopiera bilden på en kropp som finns i bilagan. Kroppen ska klippas i sex delar och på varje del ska gruppen skriva ett viktigt behov som alla barn behöver få tillgodosett för

att kunna utvecklas och leva ett gott liv. Låt barnen tänka fritt och skriva det som dyker upp. Om några har svårt att komma igång kan du ge exempel: mat, sjukvård, kunskaper, kärlek m.m. När det står ett behov på varje lapp klistras kroppen ihop igen på ett större papper. Grupperna redovisar för varandra vad de kommit fram till. När alla grupperna redovisat kan ni titta och jämföra. Finns det något behov som alla tagit med? Något som bara en grupp har med? Hur tänkte de när de valde vilka behov som skulle vara med? Var det svårt? Var alla eniga? Hur diskuterade man när man skulle enas? Om du upp-täcker att något barn inte fick sin röst hörd i grupparbetet eller vid redovisningen, lyft gärna det barnet genom att låta honom/henne berätta hur han/hon tänkte.

•

•

•


Gör diamantenLåt varje grupp få en barnkonventionskortlek. Kopieringsunderlag till kortleken finns i bilagorna. Gruppen ska läsa artiklarna på korten och välja nio av dem som de tycker är vik-

tigast. Bland dessa nio ska de prioritera och lägga dem i en form som liknar en diamant. Överst ligger ett kort med den artikel som de anser som viktigast. Under den ligger de två artiklar som gruppen anser kommer på andra plats. I tredje raden ligger tre kort. Där under ligger två kort och längst ner ett kort, den artikel som gruppen valt som minst viktig.

Alla artiklar i barnkonventionen är lika viktiga. Man kan egentligen inte göra skillnad på dem och prioritera en framför en annan. Syftet med diamantenövningen är att få barnen att tänka till och disku-tera. Samtidigt ser de exempel på vad som verkligen står i barnkonventionen.

Texterna på vissa kort väcker säkert frågor. Till exempel kan det vara svårt att förstå varför det är vik-tigt att tillhöra ett land. Texten i artikel 7 lyder egentligen så här: barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födseln till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem.

Att vara registrerad och ha ett medborgarskap är ett bevis på att man finns vilket är en grundförutsätt-ning för att få sina rättigheter tillgodosedda. Om det i din grupp bara finns barn som har och alltid har haft medborgarskap och en registrerad identitet kan det vara svårt för dem att förstå vad det innebär att inte ha det. I så fall kan det vara idé att fokusera på rätten att ha ett namn och att få vara stolt över det. Det kan t ex vara givande att diskutera vad som händer när man blir retad för sitt namn, något som de flesta varit med om. Mitt namn och min identitet hänger ihop.

Om det i din grupp finns barn som på något sätt har erfarenhet av att inte ha ett medborgarskap kommer det säkert att påverka vad som kommer upp i samtalet.

•


Del 2

Syfte: Visa barnen att barnkonventionens 54 artiklar kan sammanfattas i fyra grundprinciper.

Ge chans till arbete med grundprinciperna för att barnen ska kunna komma ihåg dem.

Material: Symbolbilder för grundpriciperna: fyra till åtta små lappar med grundprinciperna

skrivna på.

Sätt upp symbolbilderna för de fyra grundprinciperna på tavlanSymbolbilderna finns att kopiera i bilagorna Det finns 54 artiklar. Det går inte att lära sig alla, men om man kan lära sig grundprinciperna så vet man vad rättigheterna handlar om.

Berätta vad varje grundprincip innebär. De utvecklande texterna här nedan är hämtade ur UDs häfte Konventionen om barnets rättigheter. De är tänkta som information till dig och måste säkert förklaras på ett enklare sätt för barnen.

Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda.»Det är en grundtanke i konventionen att barn har fullt och lika människovärde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn: Alla barn har lika värde. Rättigheterna som anges i

barnkonventionen ska tillförsäkras utan åtskillnad av något slag oavsett barnets eller dess vårdnads-havares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, handikapp, egendom, börd eller annan ställning i övrigt.«

Artikel 3: Alla som fattar beslut som rör barn måste tänka på vad som är bäst för barnet.»Vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om det är inom offentliga eller privata institutioner

eller myndigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan inte alltid väga tyngre än allt annat, men den aspekten ska väga tungt, den ska komma i främsta rummet. Om man har gjort en avvägning och det visar sig att man inte kan besluta enligt »barnets bästa« ska man motivera varför man fattat det beslut man gjort.«

Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.»Barn har en inneboende rätt att överleva och bli skyddade mot att bli dödade. Rätten till utveckling ställer krav på utbildning och hälsovård. Barnet har rätt att utvecklas fysiskt,

psykiskt, andligt, moraliskt, psykologiskt och socialt. Detta ska leda till att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle.«

Artikel 12: Alla barn har rätt att säga vad de tycker om saker som handlar om dem. De vuxna måste lyssna på barnen och låta dem vara delaktiga i beslut som påverkar barnens liv.

»Barn ska ha rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som rör barnet. De vuxna är skyldiga att lyssna på barnet och ta hänsyn till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I detta finns element av deltagande och inflytande för barn.«

Rättigheterna i barnkonventionen är universella, gäller alla och är odelbara, lika viktiga och ska inte graderas. I arbetet med att genomföra och följa upp barnkonventionens genomförande i de länder som undertecknat den drog barnrättskommittén i Genève slutsatsen att konventionen innehöll vissa grundläggande principer. Dessa principer ska spela en roll i all diskussion om konventionens genom-

•

»

»

»

»


förande. De kan fungera som ett raster när man vill förstå om barn får sina rättigheter tillgodosedda. När man t ex diskuterar barns rätt till utbildning borde man också ställa frågor som handlar om icke-diskriminering – har alla barn tillgång till likvärdig utbildning? Om barnets bästa – är pedagogiken barnvänlig? Om rätten till utveckling – finns det en medveten hållning till barns utvecklingsbehov? Om barns möjlighet att delta och ha inflytande – är undervisningen demokratisk, kan barnen påverka? Dessa frågor ska man också ställa i förhållande till socialtjänst, sjukvård, kultur och till alla de arenor där barnen finns. De fyra grundprinciperna visar på barnkonventionens attityd till barn och kan sägas formulera konventionens barnsyn.

Gör små lappar, fyra till åtta styckenSkriv en grundprincip på varje lapp. Dela barnen i fyra till åtta grupper. Låt varje grupp dra en lapp. Gruppen ska under en kort stund tillsammans bygga en bild med sig själva, en

fryst tavla. Tavlan ska på något sätt visa den grundprincip de fick på sin lapp. Varje grupp ställer upp sin tavla och kamraterna får gissa vilken grundprincip tavlan visar. Om det är svårt för dem som gissar att komma på rätt princip kan de trycka på en av personerna i bilden. Den personen måste då säga något som visar vad den tänker eller känner. Dokumentera genom att fota eller filma. Sätt upp bilderna tillsammans med symbolbilderna för grundprinciperna.

Låt varje barn göra en egen, personlig bild som visar de fyra grundprincipernaGenom att göra en egen bild får barnen en personlig relation till barnkonventionen och grundprinciperna. Antingen kan du välja en bildteknik eller så låter du barnen välja vilken

teknik de vill arbeta med.

Avslutningsövningar

Här följer exempel på övningar som kan passa att avsluta passen med: Spindelnätet. • Alla sitter i en ring. Ett barn tar tag i garnänden. Säger något som barn har rätt till. Sedan skickas garnet iväg till en kamrat som också ska säga något som barn har rätt till. Det är viktigt att hålla fast garnet innan man skickar nystanet vidare. Ser garnet ut som ett spindelnät när alla håller i det? Ute (om ni har möjlighet). Lek rättighetskull. Den som blir tagen kan bli fri genom att säga en •rättighet som alla barn har.Låt barnen i tur och ordning avsluta meningen: Alla barn har rätt…•Om du behöver fler övningar kan du välja under rubriken grupp- och självstärkande övningar.•

•

•

25Självklart! Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat.


Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat.Texten i artikel 2 i barnkonventionen känns så självklar. Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Lärare och vuxna är i de allra flesta fall välvilliga, och vill barnen och eleverna väl. Ändå vet vi att barn diskrimineras, kränks och sänks på olika sätt hela tiden. Det kan röra sig om strukturell nivå. Till exempel när en elev få sitta kvar på skolan för att det inte går att komma fram med rullstolen på den plats där skolans friluftsdag ska vara. Det kan också vara på en mer informell nivå. När en elev blir utfryst ur kamratgruppen, tvingas vara buffert när några klasskamrater är för störande eller varje dag få ta emot knuffar och slag i trängseln i korridoren. Detta är bara några exempel från den vardagsmiljö som barnen i Sverige lever i. Tittar man i det större sammanhanget, i närsamhället, i Sverige, i världen kan listan tyvärr göras väldigt, väldigt lång.

Syftet med detta tema är att eleverna ska få kunskap om sitt rättsliga skydd i lagar och styrdokument. De ska få information om vart de ska vända sig om de upplever kränkningar och de ska själva få utarbeta en egen handlingsplan. De flesta barn i Sverige går till skolan med glädje och ser med tillförsikt fram mot varje dag. Tyvärr finns det också alltför många som går med tunga steg, som oroar sig för vad som ska komma och vad kamrater, och tyvärr även lärare ibland, ska göra eller säga som sårar och kränker deras värdighet. Det är vi vuxna som har ansvar för att skydda barnen från att bli diskriminerade och kränkta.

I skollag och diskrimineringslag finns krav på att skolan ska arbeta målmedvetet för att främja likabe-handling och förebygga och förhindra diskriminering. Skolan ska också årligen utvärdera och förnya sin likabehandlingsplan. I detta arbete ska barn och elever engageras och ha inflytande. En stor del av skolorna i Sverige lever inte upp till detta krav och kritiseras därför av Skolinspektionen. Arbetet med detta material skulle kunna ses som en start för att arbeta vidare med skolans likabehandlingsplan.

Kränkningar är ett problem även utanför skolans värld. Många barn blir tyvärr utsatta även i sitt fritidsutövande. Idrottsrörelsen och scoutrörelsen har också policydokument som syftar till att vuxna inom deras verksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkningar och på ett demokratiskt sätt. Det är viktigt att dessa dokument blir kända och att ledare inom dessa organsiationer tar dem till sig och arbetar utifrån dem.

Man kan förvånas över det omedvetna förhållningssätt som blir tydligt när t ex reklamfilmer och TV-program visar kränkningar som humor och underhållning. Barn ska kunna känna sig trygga med och lita på oss när vi säger att det är olagligt att diskriminera och kränka. Då är det viktigt att vi är tydliga även med att se, diskutera och ta avstånd från detta i alla sammanhang där det förekommer.

Att känna sig trygg handlar också om att veta vad och hur man ska göra när något inträffar. Vi borde vara minst lika bra på att informera barn och elever om vart de ska vända sig när de själva eller någon annan blivit kränkta, som vi är på att tala om för dem vart de ska ta vägen om brandlarmet går!


Alla barn är lika mycket värda – ingen får bli diskriminerad

Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen få reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjlighet för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de har gjort under arbetspasset.

Tänk på: När man börjar prata om diskriminering och kränkningar kan det väcka mycket

känslor. Kanske kommer det att komma upp saker till ytan som du inte har en aning om. Var

uppmärksam! Tala om för barnen att du finns för dem om de behöver berätta något. Stanna

gärna kvar i rummet en kort stund efter passen. På det sättet får den som vill och behöver en

chans att berätta. Om du arbetar inom skolan är det bra att informera skolsyster och/eller

elevvårdsteam om att ni jobbar med detta tema. Det ger dem en chans att vara uppmärk-

samma och beredda när de möter barnen. De kanske kan komma in i gruppen och berätta att

de finns och att de lyssnar på dem som behöver prata. Och att de har tystnadsplikt.

Material: Stolar, golvyta, CD-spelare och en musikskiva; Barnets rättigheter 1 ex/barn,

stora papper, tidningar, saxar, lim, ritpapper, färger, rockring eller rep knutet till en cirkel stor

nog för en person att ”krypa” igenom. 4 kortlekar, spelinstruktioner

Startövningar

Här följer exempel på övningar som kan passa att starta arbetspassen med:

Värderingsövning:”Heta stolen” Alla sitter på stolar i en ring. Det finns en stol mer än deltagare. Det kan vara svårt att hinna med alla påståendena. Det kan också vara svårt för barn att hålla fokus under

lång tid. Välj påståenden utifrån vad du tror är bäst i din grupp. När du läst upp ett påstående ska de som håller med om det du säger byta plats med varandra. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel. Be några barn som bytt platser, och några barn som sitter kvar att berätta varför de valt att flytta/sitta kvar. Det är ok att ändra sig när man har hört hur kamraterna resonerar.

Tjejer och killar är lika bra på dator.•Det är rättvist att de som behöver mer hjälp för att klara något, t ex ett ämne eller att komma fram •med rullstolen, får mer hjälp.De som har råd att åka på skolresa borde betala för dem som inte har råd att åka med.•Alla barn i Sverige har rätt att gå i skola.•Det går att stoppa mobbning.•Lärare får ha favoriter bland eleverna.•

•


Hela havet stormar med olika förutsättningarSätt ut stolar i två rader med ryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Ytterligare en stol står en bit bort från de övriga. Dela barnen i grupper genom

att ge dem en siffra: 1,2 eller 3. Berätta att alla ska gå runt stolarna med händerna på sin rygg så länge musiken är på. Alla tvåor ska ta en extra sväng runt stolen som står en bit bort. Sätt på musiken och säg till alla att börja gå runt stolarna. När musiken tystnar ska alla försöka få en stol att sitta på. Den udda stolen som står en bit bort får man inte sätta sig på. Stoppa leken efter ett tag (man behöver inte hålla på tills bara en återstår) och diskutera:

Vad hände i övningen?•Hur kändes för tvåorna att behöva gå extra lång väg?•Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar?•Hur kändes det för ettor och treor när förutsättningarna var olika?•Finns det situationer i verkligheten som liknar denna? Vilka är det som får bättre/sämre förutsätt-•ningar i skolan och samhället? Vilka slipper få sämre förutsättningar?Har barnen några idéer om hur man skulle kunna minska skillnaderna i de situationer de kommer på? •Lyssna på idéerna. Be gärna barnen utveckla och motivera sina tankar, men ifrågasätt dem inte! Pro-blemlösning måste få vara kreativ. Kanske föds i ditt klassrum en genial lösning på ett stort problem…

Kortspel med olika reglerDela in barnen i fyra grupper som sitter runt varsitt bord. Varje grupp ska ha en kortlek och en lapp per barn runt bordet med instruktioner. Instruktionerna finns att kopiera i bilagan.

Instruktionerna är samma vid varje bord, men skiljer sig åt mellan borden, vilket barnen får reda på först efter att de spelat klart. Bestäm om du vill dela ut kortleken innan instruktionerna eller i samband med att instruktionslapparna samlas in igen.

Tips: Om det finns barn i gruppen som har svårt att förstå läst text kan du skriva av instruktionerna i bilagan för hand. De blir antagligen lite otydligare än dataskriven text. Säg att texten är otydlig och att det därför är bra att fråga om man inte kan se det som står skrivet. På det sättet blir det förhoppningsvis inte lika skämmigt att räcka upp handen och be om hjälp.

Ge följande muntliga instruktion till barnen: Alla kommer att få en instruktionslapp som de ska läsa igenom. Från den stund instruktionerna delats ut får ingen säga något. När alla läst sin instruktionslapp kommer du att samla in dem igen. Vid varje bord kommer det att finnas en kortlek. Ett barn delar ut fyra spelkort till var och en vid bordet och därefter börjar spelet. De kort som inte delats ut läggs med

Viktigt! Om något barn i gruppen har någon funktionsnedsättning som

hindrar deltagande i denna övning kan man tillrättalägga den på följande sätt:

Genom att markera de olika platserna med tejp på golvet kan en person som

sitter i rullstol delta. För att ge möjlighet för någon med hörselnedsättning att vara med

kan man blinka med belysningen samtidigt som musiken spelar. Om någon i gruppen har

synnedsättning kan alla ha någon form av ögonbindel för att göra förutsättningarna så

lika som möjligt för alla. Om du tror att dessa justeringar inte skulle fungera i din grupp

eller i den lokal ni har tillgång till – gör nästa startövning istället.

•

!

•


baksidan uppåt mitt på bordet. Den som börjar tar ett kort ur högen och bestämmer om det är ett bra kort att spara eller om det är bättre att slänga kortet. Om man vill spara kortet måste man slänga ett av de andra korten man håller i. Man får bara ha fyra kort på hand. Alla slängda kort läggs i en egen hög med framsidan uppåt, synlig. Nästa person som ska dra får välja om den vill dra det kort som slängdes eller dra ett kort ur högen som ligger med baksidan upp. Det gäller att få så låga poäng som möjligt. Den som vinner flyttar till nästa bord. Fortfarande utan att säga något!

Eftersom det kommer att uppstå förvirring när vinnaren och de andra börjar ana att man inte spelar efter samma regler väcks antagligen starka känslor inom alla. Det kan vara bra att redan från början berätta för barnen att man kanske känner en massa och tänker en massa under spelets gång, men att det är viktigt att inte säga något under spelet. Var tydlig med att alla kommer att ha chans att prata och reagera när ni spelat färdigt. Spela ett par rundor och avsluta sedan med att diskutera hur barnen upplevde det hela.

Hur var det att inte kunna göra sig förstådd? Hur kändes det att ha vunnit i en grupp och sedan komma till en annan grupp där det inte var samma regler som gällde? Hur kändes det att få en ny spelare till bordet som inte kunde spelreglerna? Blev man irriterad? Ville man förklara? Kan barnen komma på situationer i verkligheten som liknar detta? (Komma till ett nytt land, en ny skola, ett nytt fotbollslag, ett nytt kamratgäng.)



Del 1: Skydd mot diskriminering och kränkning

Syfte: Ge barnen kunskap om att diskriminering och kränkningar är olagliga. Fundera över på

vilka sätt barn kan bli kränkta.

Vår lagstiftning förbjuder diskriminering och ska skydda både vuxna och barn mot detta. I lagen är det mycket tydligt vad som är diskriminering, trakasseri och kränkning. Här nedan kan du se definitionen av de olika begreppen. Det kan bli rörigt och svårgreppbart för barnen att gå in på detaljer av de olika begreppen. Det viktiga är att barnen får en klar uppfattning om att det är olagligt att uttrycka sig och handla på ett diskriminerande och kränkande sätt och att lagen gäller för alla överallt och hela tiden. Det är också viktigt att de får klart för sig att det är den som känner sig kränkt som har tolkningsföre-träde. Om du tror att det är bra för barnen i din grupp att se vad som står i skollag och diskriminerings-lag finns texterna att kopiera i bilagor. Även om det är förenklade texter är de inte helt lätta att ta till sig. Fundera över om barnen får bättre känsla för lagen om du berättar vad som står i den eller om de ser och läser texten.

Diskriminering”Att på osaklig grund och utifrån en maktposition missgynna någon. Den negativa behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder.”

Trakasseri”Ett agerande som kränker någons värdighet och som har ett samband med diskriminerings-grunderna.”

Kränkande behandling”Ett agerande som kränker någons värdighet utan att ha samband med någon av diskrimine-ringsgrunderna.”

Kränkande behandling är vanligastKränkande behandling är kanske det som barnen i gruppen mest utsätts och utsätter andra för. Det är också det begrepp som har kommit att användas mest i t ex skolan eller andra

verksamheter där barn är aktiva. Därför kan det vara vettigt att diskutera och samtala kring detta lite mer ingående. I diskrimineringslag och skollag används formuleringen ”kränker någons värdighet” som beskrivning av vad kränkning är. Detta uttryck kanske inte säger barnen något om vad det handlar om. Ett sätt att förklara på skulle kunna vara: Alla barn är lika mycket värda. Att kränka någons värd-ighet är att göra eller säga något till någon så att den personen känner sig mindre värd.

Låt barnen i gruppen ge exempel på ord och handlingar som får barnen att känna sig mindre värda. •Skriv förslagen på ett stort papper eller ett ställe där det kan vara synligt för alla under en tid.

Läs artikel 2 i Barnets Rättigheter, s 6. Diskutera vad texten innebär. Vad kan man bli diskrimine-•rad för enligt barnkonventionen? Kan barnen ge exempel på hur diskriminering skulle kunna se ut? Har barnen upplevt att de själva eller något annat barn blivit diskriminerat på dessa grunder?

”

”

”

•


Sätt upp symbolbilden för artikel 2. Berätta för barnen att bilden av vågen visar att alla är lika vik-•tiga. Alla ska väga lika tungt och ingen får bli ställd åt sidan eller utanför p.g.a. något av det som står i barnkonventionen eller i diskrimineringslag och skollag.

Dela barnen i grupperVarje grupp får ett stort papper. I mitten på pappret skriver de: ”Barn blir kränkta”. Barnen klipper och klistrar bilder och texter ur tidningar som de tycker visar kränkningar av barn.

Uppmuntra barnen att vara kreativa. De kanske inte hittar bilder och texter som direkt visar det som de tänkt kring kränkning av barn. I så fall får det vara tillåtet att kombinera flera bilder och att använda egen skriven text. De kan också ha tillgång till papper och färger för att kunna göra egna bilder om de inte hittar sådant de vill visa i tidningar.

Om barnen har svårt att komma på vad som kan passa i kollaget kan du hänvisa till det som ni kom •fram till när funderade runt vad som får barnen i gruppen att känna sig mindre värda. Här nedan följer också några generella exempel som man kan ge om barnen behöver mer exempel för att komma i gång. Tänk gärna ut egna exempel och försök att göra dem nära de deltagande barnens egen verklighet. »Anna tvingas gå på en skola som ligger långt bort från hemmet eftersom den närmaste skolan inte är handikappanpassad och Anna sitter i rullstol. Jonas kan inte åka med på badresan eftersom hans pappa inte har råd att betala det som det skulle kosta. Hanan vill inte gå till skolan för några barn kallar henne dum i huvudet. Anders blir kallad bög.«

Varje grupp redovisar sitt kollage för klasskamraterna. Sätt upp kollagen på väggen så att barnen •och andra som vistas i klassrummet ser dem. Ge gärna barnen möjlighet att komplettera sina kol-lage om de kommer på fler exempel efter hand.

Jobba vidare med kollagen genom att grupperna väljer formuleringar i artikel 2 (och ev skollag och dis-•krimineringslag) som de tycker passar till deras bilder. De kan skriva på lappar och klistra in i kollaget.

Fånga tillfällen under kommande dagar att diskutera utifrån kollagen och de texter som barnen •läst. Barnen kommer antagligen att vara uppmärksamma på kränkningar efter att ha arbetat med detta. Det är mycket troligt att de kommer att vända sig till dig med vad de sett och hört. Var upp-märksam och lyssna på vad de berättar! Hjälp dem att hitta sätt att gå vidare med det de upplevt. Om du vill fördjupa samtalet kring kränkningar kan det t ex ske genom att ni samlar tidningsar-tiklar och ser på nyheter eller filmer tillsammans som rör kränkningar och diskriminering.

•


Del 2

Syfte: Tillsammans i gruppen sammanställa en handledning för vart barnen kan vända sig om

de själva eller en kompis blir kränkta. Genom drama få en så verklighetsnära upplevelse som

möjligt av hur mobbning och kränkningar kan kännas.

Material: Texter ur Skolinspektionen och Barn- och elevombudets bok: ”Du är så jävla ful”,

papper och penna, kamera

Gruppens handlingsplanLåt barnen i grupper fundera över vart de kan vända sig om de själva eller någon kamrat kränks eller bli diskriminerat. Grupperna berättar för varandra vad de kommit på för för-

slag. Gör, utifrån gruppernas förslag, tillsammans en handlingsplan som visar hur barnen ska agera och vart de kan vända sig om de själva eller en kompis blir kränkta. Se till att listan innehåller både formella och informella kontakter. T ex: kompisar, föräldrar, lärare, rektor, skolsyster eller andra i elevvårds-teamet, Barn- och elevombudet. Skriv ut BEO webbadress: www.beombud.se Låt barnen komma med förslag på var handlingsplanen ska förvaras så att alla kan få tag på den om och när de behöver den.

Visa gärna barnen Barn- och elevombudets webbsida och hur man kommer fram till den.

Dramatisera verkliga händelserDela in barnen i grupper. Deras uppdrag är att på på relativt kort tid, förslagsvis 15 minu-ter göra en dramatisering utifrån texter ur Barn- och elevombudet och Skolinspektionens

bok ”Du är så jävla ful”. Texterna finns att kopiera i bilagor. Texterna beskriver grov mobbning och kränkningar. Det kanske är lätt att tänka att detta inte händer hos oss. För att få en anknytning till den verklighet som barnen i din grupp lever i kan det vara en idé att diskutera hur kränkningar ser ut hos er. Det kan också vara bra att diskutera hur de allvarliga händelserna i berättelserna kan ha startat och vad vuxna och barn kunde ha gjort innan det blev så illa.

Grupperna redovisar för varandra. Filma eller fota som dokumentation. Sätt upp ”inspirationstexter” och bilder från när barnen spelat upp sina dramer på väggen.

Ge varje grupp i uppgift att skriva ett råd till någon utsatt i en annan grupps drama. De kan t ex formu-lera texten som ett svar i en frågespalt. Uppmana dem att titta på och använda den handledning som ni gjort tillsammans. Sätt upp gruppernas svar tillsammans med den situation de har svarat på.

För att vidga diskussionen kan man ge grupperna i uppgift att skriva till någon i en annan grupps drama, utan att nämna den utsatta personen. Efteråt kan man titta på vem de valt att ge råd till och vad de tror om varför man valt som man gjort. Har eleverna tankar kring den som utsätter och kränker och om den behöver stöd. Och vilket stöd det i så fall skulle vara.

Det är viktigt att barnen upplever att de har möjlighet att få stöd när de känner sig utsatta och kränkta, även om de som står dem närmast inte uppfattar och tar tag i deras situation. Berätta att de texter som barnen fick att dramatisera bygger på verkliga händelser. Berätta också vad som hände efter att barnen och föräldrarna anmälde skolan. Syftet med detta är att barnen ska få kunskap om Barn- och elevombu-det. Att det finns någon som kontrollerar att skolan verkligen gör det som den är ålagd. Texter om vad som hände efter anmälan till Barn och elevombudet finns i bilagor.

•

•


Så här vill vi ha det i vår gruppLåt barnen i grupp diskutera hur de önskar att det ska vara i er grupp. Vad ska de som tillhör, och de som kommer nya till er grupp känna när de kommer till gruppen och när de

går därifrån? På vilket sätt kan alla hjälpa till för att det ska bli så som ni önskar? Utifrån det barnen kommer fram till och tycker är viktigt formulerar ni er grupps ”programförklaring” för hur alla i grup-pen ska må bra.


SignalenAlla står i en ring och håller varandra i händerna. Alla är tysta. Signalledaren skickar en signal åt höger genom att trycka handen på den som står till höger. Denne skickar signalen

vidare genom att trycka handen på sin granne till höger. När signalen kommer tillbaka säger ledaren ”klart”. Om man vill kan man ta tid och se hur lång tid det tar för en signal att gå runt ringen. Kan grup-pen förbättra tiden? Pröva!

Vandrande ringenAlla står i en ring och håller varandra i händerna. En rockring eller ett hopknutet rep hänger runt två barns händer. Första personen till höger om ringen börjar trä ringen över sig. Helst

utan att hjälpa till med händerna. Gruppens uppgift är att trä ringen över alla tills den kommer tillbaka där den började vandra. Om du vill få mer reflektion kring det ni arbetat med kan du be barnen att säga något som gör att de känner sig kränkta (mindre värda) eller något som gör att de mår bra i en grupp.


•

•

•

35Självklart! Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande

Tema



Delaktighet och inflytandeDet är en mänsklig rättighet att vara delaktig och ha inflytande i allt som rör ens eget liv. Denna rät-tighet är också inskriven i barnkonventionen och gäller alltså alla medborgare. I Sverige har de som är under 18 år inte rösträtt, men artikel 12: alla barn har rätt att bli lyssnade på och har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i alla frågor som rör dem, skulle kunna väga upp detta och ge möjlighet till inflytande även för barn och unga.

Syftet med detta tema är att ge barnen i gruppen en chans att synliggöra vad de tänker och tycker om olika saker som påverkar deras liv. De ska också uppmuntras att i någon form av redovisning berätta om detta för ansvariga vuxna. Tanken är att barnen ska få kunskap om hur man kan gå till väga när man vill säga något och att de ska få pröva olika metoder för att visa sin verklighet. En stark förhoppning är också att de ska få med sig en känsla av att det är meningsfullt att berätta och att man kan påverka sin situation.

I begreppet demokrati ingår att ha möjlighet att fritt uttrycka sin mening och ha möjlighet till infly-tande och kunna påverka sin livssituation. Vi kan inte förvänta oss att barnen den dag de fyller 18 år plötsligt blir ansvarstagande, demokratiska medborgare. Demokrati måste läras och praktiseras. Bäst görs detta när barnen har möjlighet till inflytande i frågor som de själva ser som viktiga och när de får samspela med vuxna som stödjer deras aktiviteter.

För att uppleva att man har inflytande krävs att man har kunskap om var en fråga hör hemma. Det måste finnas en engagerad lyssnare som tar emot frågan man kommer med och som tar ansvar för att frågan blir behandlad. Sist, men inte minst är det viktigt att få återkoppling och få reda på vad som har hänt med frågan. Här har vi vuxna som möter barnen en viktig uppgift. Vi måste visa respekt för barnens frågor och förmedla till barnen en tro på att de är experterna och att de kan och har rätt att göra sin röst hörd.

Det har visat sig att vuxnas attityder till och föreställningar om barn ofta är det som står i vägen för att barn ska få verkligt inflytande. I olika projekt har det visat sig att dessa föreställningar förändras när vuxna upplever hur kompetenta barn faktiskt är när de är delaktiga och får inflytande. De vuxnas förändrade syn på barnens kompetens har i sin tur påverkat hur barnen ser på sig själva, sin kompetens och möjlighet att påverka sin situation. Att försöka bli medveten om sina egna föreställningar och våga göra på ett nytt sätt är en verklig utmaning.

Det finns många skäl till att ge barnen inflytande. Som nämnts tidigare är det en rättighet. Barnens självkänsla, identitet och självförtroende stärks när de ges möjlighet till inflytande. Upplevelsen av att ha inflytande är nära förknippat med psykisk hälsa. Besluten som ska fattas blir bättre om barnen får bidra med sin expertkunskap på sin egen situation. Demokratin vidgas när vuxna respekterar och är mottagliga för barnens åsikter och förslag. När barn deltar i beslutsprocesser tillägnar de sig demokra-tins grunder, allas lika värde och rätt att tro, tycka, tänka och uttrycka tankar fritt.

Det har visat sig att när barn och elever i olika grupper fått vara delaktiga och fått ökat inflytande har det ökat motivationen för arbetsuppgifterna och skapat mer lugn och ro i grupperna.


Delaktighet och inflytande

Innan du startar ett arbetspass är det viktigt att berätta för barnen vad ni ska jobba med och varför. Om ni arbetar med samma del av temat vid flera tillfällen är det viktigt att barnen får reda på syftet vid varje tillfälle. På det sättet är det lättare för dem att känna engagemang och att det de gör handlar om dem och deras rättigheter. Avsluta varje arbetstillfälle med att repetera syftet med arbetspasset och fråga barnen om de tycker att syftet är uppnått. Det ger möjlighet för barnen att reflektera och ger dig en chans att se hur barnen har uppfattat det som de gjort under arbetspasset.

Startövningar

Sittande ringenAlla står tätt, tätt i en ring och på så sätt att man tittar varandra i nacken. På ledarens signal ska alla sätta sig i knäet på den som står bakom. Det gäller att anpassa hastighet och kraft så

att ringen kan hålla ihop hela tiden. När gruppen klarar detta kan man utmana genom att alla vänder sig om efter att de rest sig och sedan sätter sig igen, fast nu i knäet på den som står bakom. Försök att upprepa i en jämn takt och flera gånger i följd.

Värderingsövning LinjenVisa en tänkt linje i klassrummet. I ena änden ställer man sig om man helt och hållet håller med om påståendet som du säger. I andra änden ställer man sig om man inte alls håller med.

Poängtera att det inte finns något rätt och fel i den här övningen. Var och en ska fundera och ta ställnig självständigt. Om inget av ytterligheterna passar med hur man tänker om påståendet ställer man sig på den platsen på linjen som bäst stämmer med hur man tycker. Låt några barn berätta hur de tänkt när de placerat sig längs linjen. Det är ok att byta plats efter att ha lyssnat på kamraternas argument.

Det kan vara svårt att hinna med alla dessa påståenden. Välj några som du tror kan starta reflektion och samtal i din grupp. Och låt samtalet ta tid i stället för att stressa igenom alla påståendena.

Elever borde få vara delaktiga och ha inflytande när skolans matsedel ska planeras.•Det är ingen idé att säga vad man tycker. Ingen lyssnar i alla fall.•När något ska beslutas i klassen är det bäst om läraren gör det själv. •Läraren har mest erfarenhet och vet därför bäst.•Barn har speciella kunskaper och därför är det viktigt att de får säga vad de tycker när beslut ska fattas. •Elever borde få vara med och planera hur man ska lära sig något i skolan.•Alla i gruppen ska få säga vad de tycker innan man fattar ett beslut som rör alla. •Barn och unga vill gärna vara med och säga vad de tycker när något ska beslutas. •Klassråd är ett bra sätt att få vara delaktig och ha inflytande i frågor som rör skolan.•

•

•


Del 1

Syfte: Synliggöra och diskutera vad som kan hindra barns möjlighet till inflytande och delak-

tighet. Diskutera och konkretisera vad som behövs för att barn ska ha möjlighet till inflytande.

Material: Ritpapper indelat i fyra rutor, färgpennor m.m.

Gör en serie om barns möjlighet att komma till talsGe barnen varsitt ritpapper indelat i fyra rutor. En mall finns att kopiera i bilagor. De ska rita en kort serie i rutorna.

Ruta 1: Ett barn vill säga något•Ruta 2: Något som hindrar barnet från att säga det som det vill.•Ruta 3: Vad händer? Lyckas barnet få sagt det som det vill?•Ruta 4: Hur slutar det?•

Låt barnen i grupper läsa sina serier för varandra. Be dem diskutera:Har vi ritat serier om sådant som kan hända på riktigt?•Är sluten sådana som vi önskar? Får barnen sagt sin mening?•Vad skulle kunna förändras i de serier där barnet inte får sagt sin mening så att barnet kan säga det •som det vill?Vad är viktigt för att barn ska kunna säga sin mening?•

Gruppen avslutar med att göra en punktlista över vad barnen i gruppen tycker är viktigt för att barn ska kunna säga sin mening i frågor som rör dem. Sätt upp serier och punktlistor på synlig plats.

Gör ett ”klotterplank” om vad barnen tycker att vuxna ska tänka på när de lyssnar på barn. Vad som är viktigt för att barn ska känna sig hörda ”på riktigt”. Låt barnen skriva direkt på ett större papper eller sätta upp lappar någonstans. ”Klotterplanket” kan gärna sättas upp någonstans på skolan eller i en annan lokal där barnen och många vuxna passerar.

•


Del 2

Syfte: Genom ett åsiktsträd synliggöra saker som är viktiga för barnen i gruppen. Tillsam-

mans med barnen bestämma hur man vill arbeta vidare med en eller flera frågor. Diskutera

vilka vuxna som har ansvar för och kan påverka dessa frågor.

Material: Ett träd i papper på väggen, tre löv i olika färg per barn, papper och penna, häftmassa.

Gör ett åsiktsträdFör många barn är det svårt att komma på vilka frågor som rör dem. Det kan vara idé att fundera över detta tillsammans innan man startar arbetet med åsiktsträdet. Fråga barnen

vad de brukar göra på dagarna, både på skoltid och fritid, och var de brukar vara. Gör en tankekarta som visar det barnen ger exempel på. Diskutera utifrån tankekartan vad de tycker är bra och vad som kan bli bättre i deras vardag.

Gör ett träd som kan sättas upp på väggen. Dela ut tre löv per barn, löv att kopiera finns i bilagor. •Varje barn ska ha ett löv i varje färg. T ex gult, rosa, grönt (välj ljusa färger). På löven ska de fort-sätta meningarna: Jag tycker… (gult löv); Jag vill förbättra… (rosa löv); Jag vill förändra… (grönt löv). Barnen fäster sina löv på trädet. Titta och reflektera tillsammans över det som står på trädet. Finns det något som många tycker? Är det något som barnen tycker är extra viktigt att de får chans att berätta för vuxna på skolan/ för politiker/ för vuxna i fritidsaktiviteter, eller andra?

Alternativ• : Genom att dela ut endast två löv (t ex ”Jag tycker…” och ”Jag vill förändra…”), kan det bli tydligare och enklare att få tag i vad som verkligen engagerar barnen.

Är det något av detta som barnen vill arbeta vidare med? Syftet att arbeta med barnens egna frågor •ska vara att barnen känner att de använder sin rätt att göra sin röst hörd i frågor som verkligen rör och engagerar dem. De ska också få uppleva att vuxna lyssnar på vad de har att säga. Avslutning på grupparbetet ska vara en redovisning av något slag dit vuxna som kan tänkas behöva höra och kan ha nytta av att höra barnens tankar och åsikter bjuds in (rektor/ politiker/ föräldrar/polis?).

Bestäm vilken fråga eller vilka frågor grupparbetet ska handla om. •

Gör gruppindelning. Det naturligaste och det som är rätt när man arbetar med artikel 12 är natur-•ligtvis att varje barn arbetar med den fråga som de känner är viktig för just mig. Vi vet dock att just gruppindelning kan vara oerhört känsligt för barn som på något sätt är utsatta i gruppen. Det är de vuxna som leder en barngrupp som har ansvar för att inget barn känner sig utsatt i de verksamhe-ter de ansvarar för. Det är därför av yttersta vikt att vara uppmärksam så att inget barn upplever sig utfryst och oönskat när grupperna sätts samman. Gruppindelningen kan diskuteras med barnen och ha utgångspunkt i det som diskuterades under arbetet med artikel 2.

Skriv en inbjudan till de personer barnen vill bjuda in till redovisningen. Skriv tillsammans eller •ge några barn i uppdrag att skriva. Skicka inbjudan till de inbjudna.

•



Barnen ska ställa sig i grupper utifrån likheter som du som ledare sägerT ex: Samma hårfärg, samma ögonfärg, födda i samma månad, lika många syskon m.m. Tänk ut hur det ser ut i din grupp. Undvik att låta någon som kan vara utsatt på något sätt

bli ensam. Fundera över om det finns något som kan vara extra känsligt för någon elev i din grupp. Var beredd på att det kan komma upp en diskussion kring vad det innebär att komma från samma land. Är det där man själv är född? Där ens föräldrar är födda? Vem/vad bestämmer vad man ska svara på frågan var man kommer ifrån? Varifrån kommer man om man är adopterad?

Alla sitter eller står i en ringUppgiften är att tillsammans kunna göra klappövningar på knäna. Börja med höger hand på eget höger lår och vänster hand på eget vänster lår. Flytta båda händerna ett steg åt

vänster = vänster hand på kamratens högra lår och egen höger hand på det egna vänstra låret. Flytta tillbaka till utgångsläget och flytta sedan ett steg åt höger = höger hand på kamratens vänstra lår och vänster hand på det egna högra låret. Uppgiften är i första hand att kunna hålla takten tillsammans. När alla i gruppen är riktigt säker kan ni pröva att klara övningen i högre takt. Man kan också pröva att hitta på egna sätt att klappa. T ex försöka lägga in att händerna ska korsas på de egna knäna.


•

•


Del 3 Grupparbete

Syfte: Ge barnen tid och möjlighet att arbeta vidare med och berätta om saker de valt och

som de tycker är viktiga och engagerar dem. Uppmuntra och stödja barnen i deras arbete med

att göra en redovisning utifrån de valt att arbeta med.

Startövning och avslutningsövningFortsätt strukturen med start- och avslutningsövningar även under grupparbetet. Syftet är att bygga gemenskap och att stärka barnen och gruppen. Om ett arbetspass inneburit starkt

engagemang och starka känslor kan det vara bra att samlas och komma tillbaka till ett mer neutralt läge. Övningar att välja bland finns bakom fliken ”fler övningar”.

Material: papper, pennor, kamera, filmkamera, rekvisita

Tänk på: Att arbeta i grupp är svårt. Det är viktigt med stöd och uppmuntran. Låt barnen

dela med sig av sina erfarenheter. T ex genom en runda före eller efter arbetspassen där varje

grupp först får fundera och sedan berätta kring frågorna: Vad har vi gjort bra hittills? Vad

kan vi göra bättre nästa gång? Kopiera mall för planering och utvärdering och låt grupperna

använda den om du tror att barnen kan ha hjälp av det.

För att barnen ska kunna planera och lyckas få med det de vill måste de veta ramarna för grupparbetet. Tydliggör t ex hur lång tid de har på sig, var de ska vara när de arbetar, om de får gå utanför skolan och hur långt de får gå.

Diskutera och låt barnen komma med olika förslagDiskutera och låt barnen komma med olika förslag på hur de skulle kunna redovisa det som de arbetat med. Vill de dokumentera med film eller foto och komplettera med text?

Vill de arbeta med skapande: t ex bild, musik eller drama på något sätt? Vill de ta reda på något genom ”forskning” eller intervjuer. Låt grupperna fundera över vilket sätt de vill arbeta på och hur de tänker sig redovisningen av det de ska arbeta med. Ge utrymme för kreativa lösningar. Det är barnen som ska känna att de äger redovisningen. Ju mer engagerade de är desto bättre kommer resultatet att bli. Den största utmaningen ligger kanske i att som ledare i gruppen våga släppa kontrollen.

När barnen börjar sitt grupparbete är det viktigt att de metoder som barnen arbetar med passar •deras sätt att lära och utrycka sig. Att läsa fakta, skriva och tala inför andra som är vanliga tradi-tionella metoder är inte bekvämt för alla barn. Försök få med barnens egna tankar om hur de vill arbeta och redovisa. Var modig! Helt nya idéer måste få chans att prövas någonstans, någon gång. Dessutom kommer barnens vilja att ta ansvar öka om deras idéer blir positivt bemötta och de får ansvar. I de tidigare passen har de bland annat fått pröva drama, kollage, punktlistor. Andra sätt kan vara att låta barnen med hjälp av bildspel, film- eller digitalkamera visa områden eller situatio-ner som de vill berätta om, är nöjda med eller vill ska förbättras.

Grupperna börjar planera sitt arbete. Använd planeringsmallen som finns i bilagan om du tror •den kan vara till stöd. Varje grupp kan sedan få berätta för de andra hur de tänkt. Uppmuntra och stärk barnen i deras idéer. Uppmuntra dem också att ge varandra tips, att inspireras av varandra.

•

•


•Redovisning Syfte: Ge barnen erfarenhet av att de är experterna på det som rör dem. Att de

är kompetenta och kan berätta om sin situation.

Tänk på: Det är lätt som vuxen och ledare i en grupp att sätta upp mål och bilder i sitt eget

huvud för hur ett slutresultat ska bli. Det kan bero på olika saker. Antagligen har man både

kunskap och erfarenhet som är relevant. Det kan också vara så att man styrs av ett prestige-

tänkande, medvetet eller omedvetet. För att barnen verkligen ska känna sig kompetenta och

att det är deras berättelse som gäller är det viktigt att låta dem vara delaktiga och att de har

verkligt inflytande över hur redovisningen blir, både innehållsmässigt och visuellt.

Det är av största betydelse att det är barnens frågor och redovisning av det de valt att berätta som får stå i fokus. Det är viktigt att inte förminska eller blanda bort detta.

En redovisning kan se ut och genomföras på många olika sätt. Förutsättningarna kan skifta och påverka vad man kan göra. Det kan vara bra att fundera på vad man ska tänka på för att ge redovisningen extra tyngd och visa att det som barnen berättar är viktigt. Både för barnen och vuxna som ska få ta del av redovisningen. Man kan t ex fundera över vilken lokal man ska vara i. Om redovisningen handlar om något utanför skolan kan det vara bra att förlägga redovisningen i en lokal som har anknytning till frågorna som barnen valt att arbeta med. Det är också bra att ha tänkt till kring möbleringen av den lokal man ska vara i. Ingen, och absolut inte barnen, ska upplevas som obetydligare än någon annan. Om någon ska prata eller berätta är det viktigt att den personen syns och hörs. Att bjuda in någon från pressen eller att själva skriva om det man arbetat med och skicka till en tidning förmedlar också att det barnet tycker är viktigt och intressant för många.

För att uppleva att jag har inflytande över en fråga eller något i mitt liv är fyra förutsättningar viktiga.Jag måste veta var frågan hör hemma. •Någon måste lyssna på och ta emot det jag berättar om frågan. •Någon måste ta ansvar för att frågan blir behandlad. •Jag måste få återkoppling och information om hur det gått med min fråga. •

Dessa fyra förutsättningar är samma för alla. Alltså också för barnen. Det som vi vuxna ofta missar är att återkoppla och berätta för barnen vad som hänt med det som de tagit upp i olika sammanhang. Det kan vara bra att redan vid redovisningstillfället fråga dem som är inbjudna vad de kommer att göra med det som de fått veta av barnen och även be dem att berätta när och hur de tänker återkoppla till barnen. Om det sedan visar sig att ni inte får något svar från den som barnen bjudit in är det viktigt att inte tappa bort frågorna och riskera att allt rinner ut i sanden. Det skulle totalt motverka ALLT det som temaarbetet med barnkonventionen syftat till och i värsta fall ge barnen känslan av att ingen lyssnar och att det inte är någon idé att bry sig.

47Självklart! Avslutning och utvärdering

Avslutning och utvärdering

Syfte: Sammanfatta och utvärdera arbetet kring barnkonventionen. Visa på hur barnen kan

arbeta vidare med sådant de vill påverka.

Material: utvärderingsmall, stort runt tyg eller papper, önskelappar, färger och pennor

Tänk på: För att barn ska uppleva att de har inflytande är det viktigt att de får återkoppling

på det de visat och berättat. Ge dem positiv feedback utifrån hur du upplever att de har arbe-

tat, vad de berättat om, hur de redovisat m.m. Berätta gärna om det är något speciellt som du

lärt dig eller om du fått insikt om något genom det barnen berättat. Om barnen har fått kom-

mentarer och reaktioner från andra som de vänt sig till, eller som varit på deras redovisning,

påminn om det och poängtera att det lönar sig att berätta om sin situation.

Startövning

Fånga fingerAlla står i en ring. Alla håller vänster hand framför kamraten till vänster. Handen ska vara formad som om man håller i en stav. Den högra handens pekfinger ska hållas i stavhålet på

kamraten till höger. Stavhanden får knappt röra pekfingret när man startar. När ledaren säger NU ska man försöka fånga den vänstra kamratens pekfinger och samtidigt rycka undan sitt eget pekfinger.

Dela in barnen i nya grupper eller låt dem arbeta i de grupper de varit i tidigare. Varje grupp ska på ett papper skriva saker som de tycker varit bra när de arbetat med temat om barnkonventionen, allas lika värde och rätten till inflytande och saker som de tycker kunde gjorts bättre i temat. Diskutera i stor-grupp det som kommit fram i grupperna. Låt samtalet ge möjlighet till både repetition och reflektion.

Värderingsövning: Fyra hörn. Klassrummets hörn representerar olika alternativ att ta ställning till efter att man hört ett påstående. Det finns ett öppet hörn som man kan välja om inget av de tre andra alternativen

stämmer med ens egen åsikt. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar. Det handlar om att tänka till. Låt några barn berätta hur de tänkt när de valde att ställa sig i ett speciellt hörn. Det är ok att byta hörn när man hört hur kompisarna resonerar.

Diskriminering och kränkning kan minska om:alla förstår hur det känns att bli kränkt•alla vet att det är förbjudet•alla anmäler när de ser eller upplever kränkningar•öppet hörn•

De som vet vad som är bäst för barn är:barnen själva•vuxna som arbetar med barn•föräldrarna•öppet hörn•

•

•


Det viktigaste för att barn ska utvecklas och må bra ärskola och utbildning•mat•gratis sjukvård för alla•öppet hörn•

När barn får säga vad de tycker, vara delaktiga och ha inflytandeblir besluten bättre•lär sig barn att de är viktiga och kan viktiga saker•blir det bara rörigt•öppet hörn•

Låt alla individuellt fylla i utvärderingslappen Finns att kopiera i bilagan.

ÖnskebrunnenFörbered genom att ha klippt en ”önskebrunn” i tyg eller papper. Ge barnen tre lappar var. Alla skriver en önskning på varje lapp som de vill ska slå in för att alla barn ska få sina

rättigheter respekterade: de själva, barnen i deras egen kommun, barnen i Sverige och barnen i världen. Lapparna med önskningar sätts fast på önskebrunnen.

Läs tillsammans upp vad som står på lapparna. Finns det något som ni i gruppen skulle kunna göra för att låta någon önskning gå i uppfyllelse?

Om Rädda Barnens lokalförening i er kommun inte varit med vid barnens redovisning kan du låta barnen, enskilt eller i grupp, skriva ett brev till lokalföreningen. Genom att barnen berättar vad de arbetat med och vad de tycker är viktigt får lokalföreningen och Rädda Barnen i Sverige reda på vad som kommer upp i samband med arbetet med detta material. En sådan dokumentation är värdefull för Rädda Barnen för att vi ska kunna arbeta med de frågor som barn själva tar upp.

Bjud vid något tillfälle in någon från en organisation som arbetar med barns rättigheter, t ex UNICEF, Friends, BRIS eller Rädda Barnen. Genom att få möta vuxna som arbetar för barns rättigheter får barnen veta vart de kan vända sig om de behöver hjälp eller har frågor som de tycker behöver få upp-märksamhet.

•

•

53Självklart! Bilaga

Alla som är under 18 år räknas som barn. Det som står i barn-konventionen gäller dem.

Artikel 1

Alla barn är lika mycket värda. De har samma rättigheter och får inte bli diskriminerade.

Artikel 2

När vuxna fattar beslut som rör barn måste de vuxna alltid tänka på barnets bästa.

Artikel 3

Alla barn har rätt till liv och utveckling, både för kropp och själ.

Artikel 6

Alla barn har rätt att säga sin mening. De har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i alla frågor som rör dem.

Artikel 12

Alla barn har rätt till ett namn, att bli registrerat, få ett med-borgarskap och att få tillhöra en familj.

Artikel 7, 8

Alla barn har rätt att veta vilka deras föräldrar är och att få träffa båda föräldrarna.

Artikel 7, 8, 9

Alla barn har rätt att tro på vad de vill och tänka och säga vad de vill.

Artikel 13, 14

Alla barn har rätt till ett privat-liv och att få vara ifred.

Artikel 16

Alla barn har rätt att få lära sig om sina rättigheter.

Artikel 42


Alla barn som har en funktions-nedsättning ska få den hjälp de behöver för att kunna leva ett bra och värdigt liv. Artikel 23

Alla barn har rätt att få ha en bra hälsa. De har rätt att få vård och hjälp om de skadar sig eller blir sjuka. Artikel 24

Alla barn har rätt till lek, vila och fritid.

Artikel 31

Alla barn har rätt till gratis grundskola.

Artikel 28

Alla barn har rätt till skydd och vård i krig. Inga barn ska behöva vara soldater.

Artikel 38

Alla barn har rätt till rent vatten och mat. De har rätt att få hjälp om de är fattiga.

Artikel 27

Alla barn har rätt att växa upp i ett tryggt hem, hos vuxna som bryr sig om dem. De har rätt till skydd från våld hemma.

Artikel 18, 19

Vuxna i de länder som skrivit under barnkonventionen har ansvar för att barnen får sina rättigheter respekterade.

Artikel 4

Alla barn har rätt att få veta saker genom att läsa böcker, lyssna på radio, se på TV och film och genom att använda internet. De har rätt att skyd-das från skadlig information. Artikel 17

Alla barn har rätt till skydd från det som kan skada dem, t ex farligt arbete och droger. De har rätt till skydd mot att bli utnyttjade t ex sexuellt eller som arbetskraft. Artikel 9, 32, 33, 34, 35, 36

Alla barn är lika mycket värda – Ingen får bli diskriminerad.

Vuxna ska tänka på vad som är bäst för barn när

de bestämmer sådant som gäller barn.

Alla barn har rätt till ett bra liv, att få lära sig viktiga saker och utvecklas.

Barn har rätt att säga hur de vill ha det i allt som handlar om dem. Vuxna måste lyssna på barnen och

låta dem ha inflytande och vara delaktiga i beslut.


Skollagen

I skollagen står vilka bestämmelser de som har ansvar för skolan och de som arbetar i skolan

måste följa. Det handlar om många olika saker, men också om vad skolan måste göra för att

barn och elever på skolan inte ska bli utsatta för diskriminering, kränkningar och mobbning. Så

här står det om detta:

Den som äger skolan ska se till att de som arbetar på skolan:

Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.•

Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande •

behandling.

Varje år gör en likabehandlingsplan. Planen ska innehålla en beskrivning av vad skolan ska •

arbeta med för att förebygga att elever kränks.

Låter barn och elever vara med i arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen.•

Gör allt de kan för att ta reda på vad som hänt om ett barn känner att det har blivit •

kränkt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.

I skollagen finns ett förbud för de vuxna i skolan att kränka barnen genom att t ex säga •

elaka saker, hota eller använda våld.

Lärarna är skyldiga att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan innebära att en lärare får •

visa ut en elev som inte sköter sig från resten av en lektion. Den utvisade eleven kanske

känner sig kränkt, men enligt lagen är den inte det.


Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen ska skydda alla i Sverige från att bli diskriminerade. I diskrimineringsla-

gen står det också vad de som arbetar i skolan måste göra för att skydda barn och elever mot

diskriminering.

Den som äger skolan ska

Arbeta målmedvetet för att alla elever ska ha samma rättigheter och lika möjligheter. Inget •

barn ska diskrimineras på grund av om det är kille eller tjej, vilket land det kommer från,

vilken tro det har, om det har något funktionshinder, om det är bög eller lesbisk eller inte

vet vilket det är eller hur gammalt det är.

Göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller elev utsätts för tra-•

kasserier på grund av något av det som står i punkt ett.

Varje år göra en likabehandlingsplan som ska göra så att alla får samma rättigheter och •

möjligheter och förhindrar att någon trakasseras.

Så fort de får reda på att någon blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad måste de ta •

reda på vad som har hänt och förhindra att det händer igen.


Instruktionskort till kortspel med olika regler

För att vinna ska du ha så låga poäng som möjligt.

Kung = 0 poängEss = 1 poängKnekt = 11 poängDam = 12 poäng

Alla andra kort är värda det som siffran på kortet säger.

Du får bara ha fyra kort på handen.


Knekt = 0 poängEss = 1 poängDam = 12 poängKung = 13 poäng




Ess = 0 poängKnekt = 11 poängDam = 12 poängKung = 13 poäng




Dam = 0 poängEss = 1 poängKnekt = 11 poängKung = 13 poäng




”Jag vill inte leva mer om livet ska vara så här”

I 2:an flyttar Axel och hans familj till ett mindre samhälle. Redan första dagen blir han påhop-

pad av några klasskompisar. De andra barnen knuffar och slår honom. De kallar honom för

”horunge”, ”idiot” och ”cp”. De retar honom för hans kläder och hans saker. Om andra barn

leker med Axel blir de också retade.

”Hur kan du leka med den där Axel?”

På rasterna brukar barnen leka tafatt och när de kommer ikapp ger de varandra en lätt klapp,

men Axel får en rejäl smäll istället. Axels mamma tar upp det med läraren. Men läraren tycker

att det är Axel som överreagerar. Lösningen blir att Axel inte får vara med i leken, men ingen-

ting görs för att de andra barnen ska sluta slåss.

Eftersom Axel är så plågad i skolan besöker hans mamma skolan allt oftare. Hon märker att

det ibland inte finns några vuxna ute på rasten. Trots att personalen vet att Axel är utsatt och

att eleverna säger fula och elaka saker till varandra, särskilt på rasterna.

Axel gråter sig till sömns på kvällarna. Han springer till skogs och han ringer till sin mamma på

rasterna och gråter. I slutet av augusti väljer Axel att inte längre gå till skolan. Istället får han

hemundervisning.

Till sin mamma säger Axel:

”Jag är så ledsen så att jag vill ta cykeln och cykla in i en bil.”

Familjen känner sig tvingad att flytta från orten.


”Neda, du är helt värdelös, alla hatar dig, kan du inte bara försvinna?”

I fyran byter Neda skola, men det gör även barn från hennes gamla skola. Redan första dagen

säger en flicka högt och tydligt att Neda varit mobbad på sin gamla skola och att hon är dum i

huvudet. Ryktet sprids vidare till Nedas nya klasskompisar.

Några tjejer i klassen börjar sprida rykten om Neda och hennes familj. En dag ringer en

lärare från Nedas gamla skola hem till Nedas mamma och berättar att hon fått mejl med grova

sexuella anspelningar från Nedas mejladress. Men Neda säger att det inte var hon som skickat

det. När läraren tar reda på från vilken IP-adress mejlet skickades visade det sig komma från

en pojke i Nedas klass.

Nu har Neda nästan ingen att vara med. De andra pratar bakom ryggen på henne och ingen vill

sitta bredvid henne i klassrummet. Ibland blir det högljudda protester när läraren föreslår det.

Neda måste kämpa för att få vänner. En gång bjuder hon in hela klassen till sin födelsedag. Men

några av de andra tjejerna försöker styra hela festen. De mejlar henne och talar om vilken

mat hon ska bjuda på, vilka i klassen hon får bjuda – och inte bjuda. Om inte Neda gör som de

säger ska de se till att ingen kommer på festen.

Kränkningarna fortsätter.

Neda har större fötter än de andra. Även det retar de henne för.

”Kolla långemans fötter! Vad stora de är” säger de.

Ibland gömmer de hennes skor och Neda får gå ut i bara strumporna. För att de andra inte

ska retas vill hon att hennes mamma ska göra så att skonumret inte syns när de köper nya

skor.

Varje morgon har de andra tjejerna en ritual. En av dem håller koll på när Neda kommer till

skolan. Då kallar hon på de andra tjejerna som ställer sig på led. När Neda går förbi säger de

inget men tittar på henne, uppifrån och ned, harklar sig och fnissar.

Hotas till livet

Neda har nästan alltid ont i magen. I dag sitter hon på toaletten för att få vara ifred. I korridoren utanför

hänger hennes jacka och väska.

Utanför toaletten hör hon att Lisa, Teresa och Niklas har kommit. De snackar och skojbrå-

kar med varandra. Plötsligt rycker de i dörren och frågar vem fan som är där. Neda svarar inte.

De fortsätter att rycka i dörren. Neda säger att det är upptaget.

”Jaså, är det du din jävla Neda.”

I korridoren hör hon hur hennes telefon ringer. Teresa och Nicklas river ut alla sakerna ur

väskan och tar telefonen.

”Det är din jävla morsa i telefonen”, skriker Niklas.

”Kom ut din jävel så ska vi döda dig!”


De börjar banka och rycka i dörren. Nu sluter andra elever upp.

De slår trumvirvlar med knytnävarna på dörren så att spegeln på toaletten skakar.

Niklas säger att han har en nyckel till toaletten.

Neda håller emot dörren så att hon har stora blåsor på händerna. Hon gråter. Hon får

panikångest. Tänk om hon dör här inne?

Nu hör en lärare vad som händer. Efteråt försöker hon få ett samtal med alla som varit

med. Men de flesta sticker, bara några av medlöparna stannar kvar.

Neda och hennes mamma polisanmäler händelsen. Men trots polisanmälan, trots upprepade

kontakter med skolan och trots kontakter med utbildningschefen blir inte situationen bättre.

Läget är nu ohållbart. Neda kräks när hon går till skolan, magen värker. Till sist tvingas Neda

byta skola.


Isak tejpas vid ett träd

Isak och hans bästa kompis har börjat bli ovänner lite då och då. Ju längre tiden går, desto

värre blir det. Vissa dagar är allt ok och de är kompisar, andra dagar är hemska.

Isaks mamma märker att andra i klassen gör elaka saker mot Isak, som att skicka kränkande

meddelande över msn och tala illa om honom inför andra.

Ibland händer det att någon köper godis och bjuder alla i klassen – förutom Isak.

Istället försöker Isak vara med andra elever i klassen, men då blir även de utsatta.

En tidig kväll går Isak på skolgården. Några andra elever håller på att öva till en musikal i

matsalen. Isak blir nyfiken och går dit. En pojke som går i nian kommer ut och börjar tejpa fast

Isak vid ett träd. Femton andra elever tittar på. Någon tar foto på det som händer. Fotot läggs

sedan ut på internet.

Ungefär en månad senare tejpas Isak igen. Det är lunchrast och han står och talar med

sin kusin. Den här gången är ytterligare en nia med i tejpningen. Niorna bänder Isaks armar

bakom ryggen på honom och tejpar sedan fast honom vid ett träd. Han får panik, tejpen täcker

både huvudet och munnen. ”Halva skolan” står och tittar på. Kusinen försöker lossa tejpen,

men får då höra att ”rör du honom sitter du också i trädet”.

Varje dag när Isak ska gå till skolan har han tårar i ögonen, ont i magen och funderar på att ta

livet av sig.

Isaks mamma har kontakt med lärare, rektor och mobbningsjouren. Men trots det blir det

inte bättre. Till slut gör hon en anmälan till BEO.


Flytten blev ett helvete för Lisa

I fem år mobbades Lisa. Här berättar hon själv om sin upplevelse:

”Det hela började när jag flyttade till ett annat samhälle. Jag skulle börja höstterminen i

femman och läraren hade glömt bort att informera om att det skulle komma en ny elev

i klassen.

Första skoldagen blev jag ”testad” genom att de slängde mina skor i papperskorgen. Jag blev

så klart ledsen, men försökte att inte bry mig, jag var ny och de ville säkert bara ”testa” mig.

Men testerna slutade inte, utan de blev bara värre.

En gång förstörde någon min blåa jacka genom att hälla olja på den, någon la använt snor-

papper i min ficka, jag fick min stol förstörd, teckningar som jag hade gjort blev utsuddade

och ihopknövlade, jag fick mitt skåp insparkat och en gång blev jag fälld så att jag hamnade på

kryckor i två veckor.

Allt var hopplöst, jag ville inte leva längre.

Dagen innan höstterminen började hade jag fått ett hotbrev hem i brevlådan, men mamma

tyckte inte att jag skulle behöva se något sånt. Jag var tillräckligt nervös och orolig som det var,

så hon gömde det. Och det tycker jag var bra för annars hade jag inte vågat gå till skolan igen

och försöka få kontakt med min klass, vilket ändå inte gick, trots att jag försökte.

Det som var värst under de här åren var att jag under hela tiden försökte få hjälp av min

lärare och skolkuratorn för att få stopp på det hela. Men de trodde bara att jag hittade på allt

för att få uppmärksamhet. Varenda gång fick jag höra: ’Du hörde fel’, ’Det var inte menat till

dig’ och ’Nej, du hittar på allt’. Kuratorn berättade allt jag sa till henne för mina lärare. Vissa av

mina lärare dumförklarade mig också och sa att jag aldrig skulle komma in på gymnasiet. De sa

att jag skulle in på särskola.”

”


Skolans lösning:

Jens får stanna inne på rasterna för att slippa mobbasJens har ofta ont i huvudet och framkallar feber för att slippa gå till skolan. Dagligen får han höra att han är tjock, ful, dum. När de andra barnen går förbi honom i skolsalen händer det att de slår till honom, liksom i förbifarten. I kapprummet slår de honom i huvudet med böcker och pingisrackets. Ibland kastar de saker på honom för att det ska göra ont, sedan skrattar de. När Jens inte gör som de andra barnen säger, nyper de honom i ansiktet.

Andra gånger är kränkningarna än värre. Som den gången han knuffas av gungan så illa att hans arm fastnar mellan kedjorna. Eller dagen då en annan elev cyklar på Jens med flit. Visserligen tillrättarvisar en lärare den andra eleven. Men så snart läraren vänder ryggen till får Jens ett slag i ryggen.

Skolan har en helt annan syn på Jens situation, än Jens och hans mamma. Personalen tycker till exempel att lektionerna fungerar bra. Men varje dag berättar Jens för sin mamma att han blir slagen i klassrummet.

Skolan beslutar att upprätta ett kontrakt med Jens”Kontrakt för Jens LarssonNär Jens blir retad eller någon knuffas eller slåss ska han direkt komma till en vuxen på

skolan och berätta vad som har hänt. Detta är inte att skvallra. Det gäller alla barn på skolan. När Jens blir arg eller ledsen får han inte gå hem. Det som har hänt måste redas ut direkt.”

En tid senare kompletteras kontraktet:”Jens behöver inte gå ut på den första rasten på morgonen. Istället får han lämpliga arbetsupp-gifter inne i skolan. Han får också ha med sig sin mobiltelefon så att han kan nå sin mamma

under skoldagen. Jens mamma ska kontakta skolan om Jens ringer hem och är orolig för något. Detta p.g.a att Jens har svårt att berätta för någon vuxen personal om det har hänt något.”

”

”


Så gick det för Axel

Skolan säger: Axel är inte mobbad

Varken skolan eller förvaltningen delar mammans uppfattning om att Axel är mobbad. De menar att det finns en grupp barn som vid minsta småsak angriper varandra och att det handlar om ömsesidiga bråk. Skolans strategi har varit att lära barnen att både undvika och lösa konflikter. Kuratorn har också handlett personalen som jobbar i barngruppen och all personal har ombetts ha särskild uppsikt över vad som händer ”runt Axel”. Skolan menar att de inte lyckats lösa Axels problem eftersom han inte ser sin del i konflikterna.

BEO bedömer: Axel är kränkt

BEO bedömer att Axel visserligen kan ha varit delaktig i konflikterna. Men han har vid flera tillfällen gjort klart att han känner sig kränkt. Därför är det inte ömsesidiga konflikter mellan barn, utan krän-kande behandling i lagens mening.

Skolan har också brustit i sitt förebyggande arbete, både generellt och för att förbättra situationen för Axel. De åtgärder som skolan har gjort har endast syftat till att få ett trevligare klimat i klassen generellt. Men det har saknats konkreta åtgärder för att Axel ska känna sig trygg i skolan. Därför kräver BEO kommunen, som är skolans huvudman, på skadestånd för Axels räkning.

Utdrag ur ”Du är så jävla ful”. Utgiven av Barn- och elevombudet och Skolinspektionen 2009


Så gick det för Neda

Skolan säger: Neda blir lätt indragen i konflikter

Neda har hela tiden haft kamrater, men provocerar själv andra och blir lätt indragen i konflikter. Kon-flikterna har lett till att hon blivit kränkt. Skolan anser också att Neda är särskilt känslig. Om andra elever utsatts för samma saker, hade de kanske inte reagerat på samma sätt. Vidare menar skolan att de utrett händelserna och vidtagit en mängd åtgärder för att försöka komma till rätta med kränkningarna.

BEO bedömer: Neda kränkt

Neda har blivit kränkt. Skolan har brustit i sitt förebyggande arbete. Till exempel beskriver inte den plan mot kränkande behandling som alla skolor ska ha vilka förebyggande insatser som krävts. Det har inte heller gjorts någon kartläggning av situationen på den aktuella skolan. Skolan har framförallt utrett kränkningarna mot Neda genom att samtala med de inblandade eleverna, men detta har inte varit tillräckligt. De har också bara vidtagit akuta åtgärder och det har saknats långsiktiga lösningar. Därför krävs kommunen, som är skolans huvudman, på skadestånd för Nedas räkning.



Så gick det för Isak

Skolan säger: Konflikter

Skolan menar att Isak och en annan elev ofta kommer i konflikt med varandra. Deras bild är att även Isak kränkt andra elever och att han hela tiden haft kompisar.

Personalen på skolan har varit extra uppmärksam på Isaks situation och då inte uppfattat det som att han varit extra utsatt. Den andra tejpningen, som skedde på lunchrasten, polisanmäldes av rektorn som också gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket.

BEO bedömer: Isak kränkt och utfryst

BEO kommer i sin utredning fram till att Isak har varit kränkt och att han har varit utfryst i klassen. Isak har dessutom varit tejpad två gånger, båda gångerna inom ramen för skolans verksamhet.Enligt BEO har skolan varken utrett kränkningarna tillräckligt, eller agerat tillräckligt snabbt och

systematiskt. För även om skolan vidtagit vissa åtgärder så har det inte räckt för att få stopp på kränk-ningarna. Det fanns också brister i skolans likabehandlingsplan. Till exempel har den bara innehållit övergripande kommunikationsvägar och rutiner och därför inte varit ett stöd för elever eller personal kring hur de ska hantera situationer där kränkningar förekommer.

BEO kräver därför kommunen, som är skolans huvudman, på ett skadestånd för Isaks räkning.



Så gick det för Lisa

Skolan säger: Ensam men inte utfryst

I sitt yttrande till BEO menar företrädare för skolan att Lisa utsatts för enstaka kränkningar och varit ensam, men att hon inte varit utfryst. De menar också att de utrett dessa kränkningar och när det varit möjligt även åtgärdat dem. De har också vidtagit åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå. Några av de åtgärder de beskriver är att de regelbundet arbetat med värdegrundsfrågor, att de haft elev-vårdskonferenser och upprättat åtgärdsprogram. I nian fick Lisa en personlig assistent som följde henne under dagen. Hotbreven utreddes av polisen.

BEO bedömer: Lisa kränkt

Lisa har varit utsatt för kränkningar. Eftersom skolan under lång tid känt till att Lisa känt sig kränkt borde de haft ett kraftfullt förebyggande arbete. Men det har saknats konkreta probleminriktade före-byggande insatser.

Enligt rektorn så har inga elever sagt sig känna till kränkningarna, eller sagt sig vara skyldiga till kränkningarna. Därför anser skolan att Lisa inte varit mobbad eller utfryst. Samtidigt anser de att hon varit utanför och att hon inte mår bra. Därför borde skolan ha gjort en grundligare utredning. De insat-ser som skolan gjort har främst varit inriktade mot att ge Lisa stöd för att hon mått dåligt, inte syftat till att förhindra fortsatta kränkningar. BEO kräver skadestånd från skolans huvudman, kommunen.



Så gick det för Jens

Skolan säger: Jens misstolkar signaler

Skolan menar att Jens misstolkar signaler. Om Jens blir knuffad i trappan eller om någon lägger krokben för honom så tolkar han det som att de andra gör det med flit. Men skolan beskriver det som oavsiktliga händelser.

BEO bedömer: Jens är kränkt både av andra elever och av skolan

Jens har kränkts och skolan har inte gjort tillräckligt för att sätta stopp för kränkningarna. BEO menar också att skolan kränkt Jens när de upprättat ett kontrakt där allt ansvar läggs på Jens. BEO kräver kommunen på skadestånd, men kommunen vägrar att betala.

Senare fastställer tingsrätten att kommunen ska betala skadestånd. Tingsrätten finner att Jens utan minsta tvekan varit utsatt för allvarlig mobbning.

Tingsrätten resonerar vidare att de åtgärder som vidtagits varit för ensidigt inriktade mot Jens och att det lett till att ”det inte kan uteslutas att Jens måste ha upplevt det som att det var han som av skolan ansetts som upphovsman till problemen och utsetts till ansvarig för de inträffade kränkningarna”. Det finns alltså anledning att anta att skolan utsatt Jens för en primär kränkning.



1.2

.

3.

4.


Jag

tycke

r

Jag

tycke

r

Jag

tycke

r

Jag

tycke

r

Jag

tycke

r

Jag

tycke

r


Jag

vill fö

rändra

Jag

vill fö

rändra

Jag

vill fö

rändra

Jag

vill fö

rändra

Jag

vill fö

rändra

Jag

vill fö

rändra


Jag

vill fö

rbättra

Jag

vill fö

rbättra

Jag

vill fö

rbättra

Jag

vill fö

rbättra

Jag

vill fö

rbättra

Jag

vill fö

rbättra


Övergripande planering av grupparbete

Namn:

Med vårt grupparbete vill vi:

Vi ska använda:

Vi ska redovisa genom att:

Vi börjar med att:


Utvärdering och fortsatt planering av grupparbetet

Namn:

Idag har vi:

Det här har vi gjort bra:

Det här kunde vi gjort bättre:

Nästa gång ska vi arbeta vidare med:

Då ska vi tänka på:


Utvärdering av tema ”dina rättigheter”

Hur tycker du att det har varit att arbeta med detta tema?

Ointressant Mycket intressant

Skriv några saker som du kommer ihåg från arbetet med temat.

Skriv något som du har lärt dig när du arbetat med det här temat.

Vad kan du använda det du lärt dig till?

Tycker du att andra klasser ska arbeta med detta tema? Varför?

Fortsätter på nästa sida


Bra och kan bli bättre med temat ”dina rättigheter”

Bra Kan bli bättre


Introduktion till fler övningar

Här finns förslag på övningar att använda tillsammans med barnen i gruppen. Tanken är att du som ledare enkelt ska kunna hitta övningar att ta till vid behov. Övningar att bryta av ett arbetspass med eller övningar att lägga in mellan arbetspass. Kanske kommer gruppen att hitta en övning som blir favoriten och som man kan återkomma till flera gånger. Det kan ge en alldeles speciell känsla i en grupp att ha något som är ”vår egen grej”.

En del av övningarna har som syfte att låta barnen arbeta med och fundera runt sig själv. Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag? Att känna sig själv och känna respekt för sig själv är en grundförutsättning för att kunna respektera andra. Kanske får barn över lag för lite tid och möjlighet att arbeta med sig själva på det här sättet. Flera av övningarna innebär också att visa upp något om sig själv och ger barnen chans att få veta mer om varandra. Kanske skulle det hända positiva saker mellan barnen i gruppen om de då och då fick chans att uppmärksamma sina kamrater och sig själva på ett positivt sätt.

Andra övningar fokuserar mer på gruppen och att samarbeta på olika sätt. Om man kan hitta övningar där barnen får mötas i nya situationer och utmaningar där mönster och roller bryts kan det påverka gruppen oerhört positivt. Att få uppleva att kamraterna är mer än vad man hittills sett av dem och att man tillsammans klarar mer än man trodde ger en stark positiv erfarenhet att bygga vidare på.

Samtidigt är det viktigt att när man gör dessa övningar vara observant på vad som händer mellan barnen. Framförallt är detta extra viktigt om man vet att något barn riskerar att bli utsatt. För att ha större chans att se vad som händer är det bra om man kan vara fler ledare när man genomför övning-arna. Det är också viktigt att bryta direkt och säga ifrån om man upptäcker att det förekommer kränkningar av något slag i gruppen. I vissa fall kan det vara bra att ta en öppen diskussion direkt om det man sett och fråga barnen vad de tänker och hur de vill ha det. Naturligtvis måste man vara säker på att en sådan öppen diskussion inte innebär att någon som redan blivit utsatt blir ännu mer utsatt. Hur man än väljer att göra måste man alltid kolla upp med den som blivit kränkt hur den upplever det som hände. Lämna inte händelsen förrän den som blivit kränkt känner att den är upprättad och du sett att den inte utsätts fler gånger.

Denna sammanställning av övningar har gjorts utifrån egna erfarenheter av arbete i olika barngrupper. Förhoppningen är att övningarna ska vara till både nytta och nöje! Det finns en stor mängd av material som tar upp övningar för att stärka grupper och barn. Samla gärna på dig övningar som du känner dig säker med och kan ha som en idébank att plocka ur. Det finns många tillfällen när det kan vara bra att avbryta med en övning.


Gruppstärkande övningar

FrihetsgudinnanDen här uppgiften passar bra att göra ute eller i en gymnastiksal. Dela eleverna i mindre grupper. En person i varje grupp utses till frihetsgudinna. De övriga i gruppen ska försöka

få frihetsgudinnan så högt som möjligt. Peppa gruppen genom att säga att de orkar mer än de tror. Det handlar i första hand om samarbete och teknik – inte om styrka. För att det ska anses att uppgiften är klar ska följande uppfyllas: Alla måste vara aktiva och delaktiga. Man får bara hålla i frihetsgudinnan nedanför knäna och konstruktionen måste stå i minst 10 sekunder.

BolltransportDen här uppgiften passar bra att göra ute eller i en gymnastiksal. Det behövs lika många bollar som grupper som deltar. Ju lättare boll, desto lättare blir uppgiften. Gruppens uppgift

är att flytta en boll en viss sträcka. Detta ska ske utan att bollen rör marken och man får inte använda händer eller armar. (Man får lägga bollen i startposition med hjälp av händerna.) Utmana eleverna genom att be dem komma på så många olika sätt som möjligt att förflytta bollen på.

MassageAtt ha fått massage och fått ge massage till klasskamraterna har visat sig sänka irritations-nivån i gruppen. Det är viktigt att massagen blir behaglig och skön. Därför måste alla

acceptera att det handlar om att ta det försiktigt. Det kan vara bra att börja med att visa några exempel på hur man kan göra: t ex stora och små cirklar, fingertoppsdroppar, lätta tryck med hela handflatan, fingerregn från huvudet ner över ryggen, vindrörelse med hjälp av händerna. Man kan genomföra mas-sagen på många olika sätt. Här följer några exempel:

En elev sitter på stolen och lägger armar och huvud på bordet framför. En annan elev står bakom •och masserar kamratens rygg. Efter en stund byter man plats.Alla sitter i en ring och tittar varandra i nacken. Man masserar ryggen på den som sitter framför. •Efter en stund vänder alla sig och man masserar den man tidigare fått massage av.Hälften av eleverna sitter i en cirkel på stolar. Den andra hälften står bakom varsin kamrat. De som •står masserar ryggen på de som sitter. På en given signal flyttar ytterringen sig ett steg åt vänster. Efter en stund byter man plats. De som suttit ställer sig bakom de som tidigare stått.

Det är viktigt att tänka på att alla inte har lätt för och t o m kan känna obehag av att få massage. Det kan finnas många orsaker och måste alltid respekteras!

Ärtpåse på huvudetEleverna delas in i grupper. Alla får en ärtpåse att lägga på huvudet. Grupperna ska sedan ställa sig i formation: t ex cirkel, rad, flygplansformation (händerna på varandras axlar, en

längst fram, två i bredd bakom den främste, fyra bakom dessa två och så vidare), varannan framlänges, varannan baklänges, några blundar. Grupperna ska sedan försöka ta sig fram genom en viss bana eller terräng utan att gruppens formation bryts eller någon tappar sin ärtpåse.

•

•

•

•


KnutenEleverna delas in i grupper med jämnt antal elever i varje. Varje grupp står i en ring och sträcker in sina händer mot mitten. Det gäller att fatta tag i två händer som inte tillhör

samma person. Nu blir gruppens uppgift att reda ut knuten utan att släppa händerna. Om man lyckas bildas en, ibland två ringar. Om det är ojämnt antal elever kan några få vara ”ledare” och stå utanför ringen och leda uttrasslandet.

KroppsbilderEleverna delas in i grupper. Grupperna får i uppgift att göra olika bilder med hjälp av sina kroppar: t ex en orm, en cirkel (eller andra geometriska figurer), bokstäver och siffror, väg-

märken m.m. Alla måste vara med i den färdiga bilden för att uppgiften ska bli godkänd. Man kan ge olika förutsättningar såsom: alla måste vara tysta, bara en får prata, alla blundar, bara en får se.

Mänskliga kedjanDen här övningen kan göras i storgrupp eller i mindre grupper. Det gäller att bygga en så lång kedja som möjligt med hjälp av gruppens kroppar. Endast kroppsdel mot kroppsdel

räknas som godkänt. Markera startpunkt och slutpunkt med hjälp av ett rep eller något annat. Efter att gruppen gjort en kedja blir utmaningen att göra ytterligare en kedja som är längre än den första.

SkeppsbrottDen här uppgiften passar att göra ute eller i en gymnastiksal. Det behövs plankor som de skeppsbrutna ska rädda sig upp på. Plankorna kan vara riktiga plankor, rockringar, bänkar

eller stolar. Om man gör övningen utomhus kan stenar och stubbar fungera som plankor. Uppgiften är att försöka rädda hela gruppen. Första gången har man 4 (eller 5 plankor beroende på hur stor gruppen är). Sedan minskas antalet plankor.

TusenfotingenJu fler som bildar tusenfoting desto svårare blir det. Börja med två och två för att sedan låta tusenfotingen bli längre och längre. Deltagarna ställer sig på alla fyra. Den som är bakom

tar tag i smalbenen på den framförvarande. Tusenfotingen ska nu börja flytta sig framåt. Det gäller att samarbeta och att göra det rytmiskt och i takt.

Parövning lika/olikaEleverna delas i grupp 2 och 2. De ska intervjua varandra och komma på saker som de har gemensamt. Därefter gör de likadant med saker som skiljer dem åt. Varje par får sedan

berätta vilka likheter och olikheter de kom på. Diskutera tillsammans:Var det svårt att hitta likheter/olikheter?•Är det viktigt att vara lika?•Vad är bra med att var lika/olika?•Vad betyder det att alla barn är lika mycket värda?•

Må bra dagPrata tillsammans om vad man mår bra av. Vad mår man bra av att göra ensam och vad mår man bra av att göra tillsammans med andra? Vilka aktiviteter gör att man blir glad? Snäll?

Lugn? Berätta att ni ska ha en ”må-bra-dag” i klassen. Låt eleverna komma med förslag på vad ni skulle kunna göra. Skriv upp förslagen så att alla ser dem. Planera tillsammans vad dagen ska innehålla, hur

•

•

•

•

•

•

•


den ska börja och vilka aktiviteter som ska var med. Antagligen behöver det kompromissas – försök att hitta lösning som alla kan acceptera. Genomför må-bra-dagen. Utvärdera dagen efter att den genom-förts. Mådde alla bra? Varför/varför inte? Mår man bra av samma saker? Kan gruppen göra något för att varje dag ska innehålla må-bra saker? Vad kan man göra för att man själv eller andra ska må bra?

Självstärkande övningar

Samla känsloordSamla ord för känslor på ett blädderblock eller liknande. Diskutera runt känslor: Vilka känslor känner du ofta? Var (plats) känner du olika känslor? Var i kroppen känns de olika

känslorna? Är känslor viktiga? Varför? Finns det bra/dåliga känslor? Vilken/vilka känslor vill du känna ofta? Kan du göra något för att känna dem ofta?

Dagens känslaAtt få ord för det man känner gör att man får lättare att kommunicera starka känslor. Att få uppleva att alla känslor är ok om man bara kan hantera dem gör att man kan vara trygg och

växa i sig själv. Om man själv blir medveten om och kan prata om sina egna känslor har man lättare att förstå andra och lättare att förstå att de kan känna samma sak som man själv. Att arbeta med dagens känsla förutsätter att man vid flera tillfällen, både planerat och spontant pratar om känslor för att utöka ordförordet kring känslor. Men man måste även prata om också hur olika känslor känns och vad det innebär för mig att ha en speciell känsla. Att varje dag, eller åtminstone flera dagar i veckan, få möjlig-het att berätta vilken känsla jag har just nu är ett tydligt sätt att bli bekräftad som person och inte för vad jag åstadkommer. Rutinen med dagens känsla kan göras väldigt enkel: en runda där varje elev (och vuxen) säger vilken känsla man har just nu. Man kan också göra symboler som representerar känslor som man pratat om. Det kan t ex vara ansikten eller cirklar med olika färger som barnen kan sätta upp någonstans i klassrummet.

KänslolappSkriv en känsla på en lapp. Fäst lappen på ryggen på en elev. De övriga i gruppen ska på olika sätt gestalta känslan så att personen med känslolappen kan gissa vilken känsla det handlar om.

För att underlätta för den som ska gissa kan det vara idé att ge mindre grupper i uppgift att visa känslan.

Jag-mosaikLåt alla elever rita ett bestämt antal rutor på ett papper. Fem till tio kan vara lagom. Rutorna kan överlappa varandra och gå in i varandra lite grann här och där. Du läser upp frågor

eller uppmaningar, samma antal som eleverna ritat rutor på pappret. Eleverna ska välja en ruta att rita sitt svar i. Frågorna kan handla om vad som helst, t ex: Vilket är ditt favoritdjur? Om du var en möbel, vilken skulle du vara då? Vilket är ditt favoritklädesplagg? Favoritfärg, -musik, -siffra m.m. Rita ett vackert mönster. Skriv ditt namn. Vilken är den bästa film/bok/resa du varit med om? Låt eleverna färglägga, dekorera och göra sina mosaiker personliga. Sätt upp dem i klassrummet.

Mitt namnOBS! Denna uppgift behöver förberedas genom att eleverna får i uppgift att ta reda varför de fått sitt namn och vad namnet betyder. Var och en berättar detta och vad de känner för sitt

namn i storgrupp eller i mindre grupp. När man gör den här övningen är det viktigt att vara uppmärk-

•

•

•

•

•


sam på om någon får negativa och retsamma kommentarer kring sitt namn. Mitt namn är förknippat med mig och det är kränkande och gör ont om någon gör sig löjlig över mitt namn.

Oavslutade meningarAlla får i tur och ordning avsluta en mening som kan börja: Jag kan… Jag tycker… Jag vill… Jag är stolt över… Jag är nöjd med… Jag är bra på… Jag skulle aldrig… Jag säger ifrån/stopp

när… Denna övning kan man upprepa flera gånger men där meningen börjar på olika sätt.

Sånt som jag är bra påDiskutera tillsammans i gruppen vad man kan vara bra på. Be eleverna berätta vad de tycker de är bra på. Det kan vara svårt att komma igång och uttrycka vad man tycker att man är bra

på. Många barn är ovana vid detta. Hjälp dem på traven! Ge förslag på olika sorts saker som man kan vara bra på: t ex sjunga, ta lyra, lyssna, berätta spännande saker m.m. Ge barnen varsitt papper. Be dem rita en pyramid som de delar i fyra delar med lodräta streck. Om du tror att det hjälper barnen kan du göra en mall och kopiera så att alla har samma utgångsbild. I pyramiden ritar barnen saker som de tycker att de är bra på. Låt alla visa och få respons på det de ritat. Uppgiften kan följas upp med ett samtal kring hur man blivit bra på det man ritat och om det finns något som man skulle vilja bli bättre på.

Tio om migAlla ritar av sin vänster och höger hand på två olika papper. Vid varje finger skriver man något om sig själv.

Vänster hand: tumme: Vilken musik gillar du? •pekfinger: Vilken sport utövar du eller gillar du? •Iångfinger: Vilket husdjur har du/skulle du vilja ha? •ringfinger: Vilket är ditt favoritämne i skolan? •lillfinger: Vad tycker du om att göra när det är lov? •

Höger hand: tumme: Vad gör dig arg? •pekfinger: Vad gör dig ledsen? •långfinger: Vad vill du ändra på i ditt liv? •ringfinger: Vad önskar du att du vore bra på? • lillfinger: Vad gör dig rädd? •

När alla är klara sätter man upp bilderna på väggen. Utifrån bilderna kan man diskutera om det är många som skrivit samma, om det är någon som är helt ensam om något, finns det något mer som de skulle vilja skriva om sig själva?

Det bästa och det sämstaMed jämna mellanrum kan man låta eleverna berätta om det bästa och det sämsta med dagen, med en utflykt, med klassen, med veckan m.m. Detta är ett enkelt sätt att utvärdera

eller starta reflekterande samtal kring något som är aktuellt i gruppen.

•

•

•

•


NätverkskartaGe varje barn ett papper. På pappret ska de rita ett träd, några ballonger, en karta, ett hus eller något annat som ni kommer överens om. Om du tror att det underlättar för dina elever kan du

göra en mall i förväg som du kopierar så att alla har samma utgångsbild. Eleverna ska sedan fylla sitt papper med människor som bryr sig om dem. Eventuellt kan det vara bra att bestämma ett antal som de ska rita. Det kan vara bra att ha funderat över vilket antal som är rimligt i just din elevgrupp. Om du gjort en mall kan antalet synas i bilden, t ex tre fönster i huset. Naturligtvis får man rita/skriva fler personer om man vill.

Mina förebilderVad är det som gör att vi ser upp till och beundrar någon? Vilka egenskaper har de vi ser upp till? Finns de människor vi tänker på som förebilder nära oss eller är det i första hand

kändisar vi tänker på? Kan eleverna ge exempel på ”vardagshjältar” (den hjälpsamma taxichauffören, kassörskan i mataffären som ler och säger snälla saker, killen eller tjejen som försvarade någon som blev retad)? Låt eleverna rita en eller flera stjärnor på ett papper. Inuti varje stjärna ska de skriva namnet på eller rita en bild av sin förebild. Be dem berätta varför de valt just den personen? Låt barnen fundera över om de själva har några egenskaper som gör att de kan bli förebilder för andra. Kan de göra något för att visa sina ”hjälteegenskaper” ofta och tydligt så att andra upptäcker dem?

Heta stolen om självförtroendeBörja med att tillsammans fundera över vad självförtroende är. Om eleverna har svårt att formulera sig kan du ge egna exempel. All sätter sig på stolar i en ring. Det ska finnas en

stol mer än deltagare. Förklara att du kommer att säga olika påståenden som eleverna ska ta ställning till. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel sätt att tänka. Det viktiga är att tänka själv och ta ställning för det man tycker. Det kommer också att finnas möjlighet att ändra sig om man vill efter att man hört vad kompisarna har tänkt. De som håller med om det du säger byter stol. Den som inte håller med sitter kvar.

man kan vara blyg och ha bra självförtroende.•om man är duktig har man bra självförtroende•vuxna har bättre självförtroende än barn.•en person som skryter har bra självförtroende.•det är viktigt att ha ett bra självförtroende.•utseende och självförtroende hör ihop.•om man har bra självförtroende är det lättare att säga snälla saker till andra.•om man är modig har man bra självförtroende.•man kan förbättra sitt självförtroende.•alla föds med samma självförtroende.•man måste få beröm för att ha bra självförtroende•

•

•

•


Barnkonventionen

Bakgrund

Efter första världskriget blev det tydligt för många att barnen farit extra illa i krigets spår. I England grundade barnrättsaktivister Save the Children. De ansåg att barnen borde ges mänskliga rättigheter som tillgodosåg barnens grundläggande behov av skydd och möjlighet att få uttrycka sin mening och bli respekterade. Dessa aktivister startade en kampanj som resulterade i att Nationernas Förbund 1924 antog en deklaration om barnets rättigheter. Denna deklaration följdes av en utvidgad deklaration om barnets rättigheter 1959 som innehöll tio punkter. Dessa deklarationer var principuttalanden, men inte på något sätt bindande för världens länder.

Efter tio års förhandlingar antog FNs generalförsamling den 20 november 1989 konventionen om barnets rättigheter. Den långa förhandlingstiden hade gett ett gott stöd för konventionen och inom två år hade de flesta länder ratificerat den och därmed bundit sig juridiskt till att genomföra konventionen. Det innebär att den enskilda regeringen blir ansvarig för att barnets rättigheter respekteras i det egna landet. Eftersom det i konventionstexten också tydligt uttalas ett krav på internationellt samarbete blir barns situation i hela världen en internationell angelägenhet. Det har på det sättet blivit en skyldighet att bry sig om hela världens barn. Idag, 2011, är det bara två länder, Somalia och USA, som inte ratifice-rat konventionen.

Länder som ratificerat barnkonventionen kan välja olika vägar för genomförandet. Sverige har valt att inte göra hela konventionen till en lag utan arbetar istället för att alla lagar, alla beslut och allt som rör barn ska överrensstämma med konventionen. Utifrån detta blir det extra viktigt med utbildning i konventionen, dialog, opinionsbildning och attitydpåverkan för att få ett verkligt genomslag av det som konventionen står för i samhället och det vardagliga arbetet bland barn och unga.

För att övervaka att länderna verkligen respekterar och följer det de åtagit sig i samband med ratifice-ringen tillsattes en internationell barnrättskommitté med säte i Genève. Vart femte år ska konventions-staten rapportera till barnrättskommittén hur arbetet med barns rättigheter fungerar i det egna landet. Processen som startar i varje land inför rapportering sätter barns situation i landet på dagordningen. Det leder till att problem som tidigare ignorerats uppmärksammas och tvingar politiker att gå från ord till handling. Konventionen har på detta sätt bidragit till förändringar. T ex har lagar ändrats i barn-vänligare riktning och flera länder har tillsatt barnombudsmän på olika nivåer.

Grundprinciper i barnkonventionen

Artiklarna i barnkonventionen är universella. De gäller för alla barn oavsett var de bor, vilken kultur eller religion de tillhör. Alla artiklar är lika viktiga och bidrar till en helhet. Detta har varit en viktig och bärande tanke i arbetet med konventionen. I sitt arbete med att ta fram riktlinjer för regering-arnas arbete med barnkonventionens genomförande och deras rapporteringsarbete identifierade barnrättskommittén efter en tid fyra grundprinciper i konventionen. Man kan se dessa principer som ett ramverk i arbetet för barns rättigheter. De kan också underlätta tolkningen av konventionen. De fyra grundprinciperna är:


Artikel 2: ”Konventionsstaten skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rät-tigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskåd-

ning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.”Förkortat och förenklat kan denna grundprincip uttryckas:

Alla barn är lika mycket värda – inget barn ska bli diskriminerat. •För de flesta människor är detta säkert en självklarhet. Ändå blir barn och unga diskriminerade. •Både i Sverige och i andra länder.

Artikel 3:”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsin-stitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa

komma i främsta rummet”Förkortat och förenklat kan denna grundprincip uttryckas:

Barnets bästa ska komma i främsta rummet.•Barnet bästa kan naturligtvis inte alltid komma i främsta rummet. Det är mycket och många att •ta hänsyn till i ett samhällsbygge. Författarna till texten i barnkonventionen var helt klart oroade över att barnaspekten skulle väga lätt när den ska vägas mot andra intressen i samhället. Därför poängteras att barnets bästa ska komma i främsta rummet.

Artikel 6:”Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventions-staterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.”

Förkortat och förenklat kan denna grundprincip uttryckas:Alla barn har rätt till liv och utveckling.•Detta innebär inte bara rätt till mat, sjukvård och överlevnad utan också rätt till psykisk, moralisk •och social utveckling. Att barnet har rätt att växa upp i en stimulerande miljö och ha möjlighet att interagera med vuxna i sin omgivning.

Artikel 12:”Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas

betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.”Förkortat och förenklat kan denna grundprincip uttryckas:

Alla barn har rätt att få säga vad de tycker och tänker om allt som berör dem. Vuxna ska lyssna på •vad barnen säger och ta hänsyn till det.

Artikel 12 är kanske den mest radikala och svåraste i konventionen. Den innehåller aspekter om del-tagande och inflytande. Nästan inget land har kunnat peka på att man genomfört reformer som på ett djupgående sätt ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande.

Artikel 2 och 12 tas upp och bearbetas ordentligt i detta material, men det är bra att i allt arbete med barns rättigheter ha alla fyra grundprinciperna i åtanke.

”

”

”

”


Rädda Barnen

Rädda Barnen i Sverige grundades i november 1919, bara ett halvår efter att Save the Children i England startades. Redan från början har Rädda Barnen och dess systerorganisationer runt om i världen agerat för att barns rättigheter ska erkännas av alla länder. Under de tio år som det tog att få fram texten till Konventionen om barnets rättigheter i FN var många olika frivilligorganisationer, däribland Rädda Barnen Sverige, mycket aktiva och utnyttjade flera gånger sin möjlighet att tala i generalförsamlingen. Detta för att föra fram synpunkter på vad som borde finnas med i konventionstexten och vilket synsätt man tyckte borde genomsyra konventionen. I efterhand kan man se att de frivilliga organisationerna har haft stor påverkan på hur den slutliga texten blev.

Rädda Barnen är en barnrättsorganisation som med konventionen om barnets rättigheter som grund arbetar för att samla in kunskap om barns situation i Sverige och i världen, sprida denna kunskap, väcka opinion och påverka makthavare och vuxna att respektera barnets rättigheter.

En prioriterad, stor och viktig uppgift som Rädda Barnen har är att samla in barns och ungas åsikter och deras upplevelse av sin situation. I arbetet med detta material kan det vara bra att kontakta Rädda Barnens lokalförening på den ort där man arbetar. De kan vara mottagare av det som kommer fram i arbetet och också förmedla det barnen berättar vidare i organisationen.


Barn- och Elevombudet

Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen tillvaratar barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och kan kräva skade-stånd för och företräda enskilda barn och elever i domstol.

1 april 2006 inrättades BEO som en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt upp-drag. Tillsammans med Skolinspektionen övervakar BEO den del av skollagen (14 a kapitlet) som gäller kränkande behandling. Man arbetar också tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. Det innebär att de utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol.

Barn- och elevombudet kontaktas på [email protected].


Styrdokument och policydokument

Barnkonventionen, lagar och styrdokument

Barnkonventionen, diskrimineringslagen, skollag och läroplaner för grundskolan, Lgr-11, är på många sätt helt samstämmiga när det gäller barns rättighet att inte utsättas för diskriminering och rätten till inflytande och delaktighet.

DiskrimineringslagenDenna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

SkollagenUtbildningen ska utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värde-ringar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet

och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (kap 1 5§)

I all utbildning och annan verksamhet som enligt denna lag rör barn ska barnets bästa vara utgångs-punkt. Med barn avses varje människa under 18 år (kap 1 10§).

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (kap 4 9§).

Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och deras vårdnadshavare som avses i 12 § (kap 4 13 §).

Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med denna lag finns i diskrimineringsla-gen (2008:567), (kap 6 2§).

Läroplanen för grundskolan 2011Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (kap 1 ”grund-

läggande värden”). Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan (kap 1 ”Rättigheter och skyldigheter”). Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap och demokratiska värde-ringar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förberedda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet (kap 1 ”Rättigheter och skyldigheter”)

•

•

•


I kapitel två i läroplanen ”Normer och värden” står under rubriken ”Mål”:Skolans mål är att varje elev:

Kan göra och uttrycka medvetna och etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om •mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.Respektera andra människors egenvärde.•Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar •till att hjälpa andra människor.Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med •deras bästa för ögonen.


Barns rättigheter inom fritidsaktiviteter

Även inom idrottsrörelsen och scoutrörelsen har man policydokument som har samma grundsyn som barnkonventionen och styrdokumenten i skolan . Idrottsrörelsens policydokument är ganska nytt och för att det ska få genomslag i verksamheten är det viktigt att det blir känt bland ledarna och att de använder sig av det.

Svenska Riksidrottsförbundet

Demokrati och delaktighetFöreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demo-

krati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.

Allas rätt att vara medAllas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsätt-ningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell

läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.

Rent spelRent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping

och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan.

Idrotten följerFN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med

funktionsnedsättning.

(kopierat ur Idrotten vill, förkortad version, hämtad på Riksidrottsförbundets webbsida)

•

•

•

•


Svenska scoutförbundet

Scoutlag och scoutlöfteScoutlagen handlar i grund och botten om att vara en schysst kompis och medmänniska. Det är något som alla scouter försöker leva upp till. Vi arbetar aktivt med våra värderingar

genom att hela tiden diskutera dem i olika sammanhang

Lokalt och globalt samhällsengagemangVi engagerar oss i och försöker påverka vad som händer i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. Genom det lär sig scouterna kämpa för en bättre värld där alla män-

niskor är lika mycket värda och mår bra. (kopierat från Svenska scoutförbundets webbsida)

Uppställt på detta sätt blir det väldigt tydligt att barnkonventionen, diskrimineringslag, skollag och läroplan och policydokument inom scouter och idrottsrörelsen har samma bärande tanke om barns lika värde och demokratiska rättighet att vara delaktiga och ha inflytande.

•

•


LitteraturlistaSnacka om jämställdhet, Rädda Barnen

Det handlar om demokrati, Rädda Barnen

Ellen – handledning för samtalsledare, Rädda Barnen

Allan – metodmaterial för samtalsgrupper, Rädda Barens Ungdomsförbund

Coolt med koll – metodhandboken, Rädda Barnen

Får jag vara med? Om vardagen i skolan för barn med rörelsehinder, Rädda Barnen

Till vuxna, Rädda Barnen

Mobbning bland barn och ungdomar, Dan Olweus/Rädda Barnen

Ung kommunikation – en gammal företeelse, Rädda Barnen

Konventionen om barnets rättigheter, Utrikesdepartementet

I normens öga – metoder för en normbrytande undervisning (friends), Lovise Brade, Carolina Engström, Renita Sörensdotter och Pär Wiktorsson

Din vän – en startbok i arbetet mot mobbning och trakasserier (friends), Sara Damber

O/Lika- ett material mot fördomar och diskriminering, LSU/Landsrådet Sveriges Ungdomsorganisationer

Bryt, RFSL Ungdom och Forum för levande historia

Effekter av anti-mobbningsprogram- vad säger forskningen?, Brottsförebyggande rådet

Delaktighet – på barns villkor, Monica Nordenfors

Att bli tagen på allvar – Exempel på barns och ungas inflytande, Tina Eliasson

Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket

Du är så jävla ful – en bok om barns utsatthet i skolan, Barn- och elevombudet och skolinspektionen

På tal om mobbning – och det som görs, Skolverket

Skolan – en arena för mobbning, Skolverket

Allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet Lpo94, Utbildningsdepartementet

Läroplaner för grundskolan 2011, Utbildningsdepartementet

Förebygga diskriminering och kränkande behandling – Främja likabehandling, DO, BEO & Skolinspek-tionen

Barns syn på vuxna, Elisabeth Arnér

Barn inflytande i förskolan – en fråga om demokrati, Elisabeth Arnér

Kärlek och stålull, Lisbeth Pipping

Livet är ett mirakel – så stoppar vi mobbning, Lisbeth Pipping (Betydelsefullas förlag)

Jag mobbar inte, Lisbeth Pipping (Gothia förlag)

Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan, Margareta Öhman (Liber)

Att leda lärande samtal, Hans-Åke Scherp

Documents

Själv klart! - Facebooklyssna.nu/wp-content/files_mf/1428478819sjalvklart... · 2015-09-24 · testade materialet höstterminen 2010 uttryckte detta väldigt tydligt: ”Det är