Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Självständigt arbete i militärteknik (15 hp)
Författare Förband Program/kurs
Major Rickard Arrenäs HKV INS FTS 1MT019
Handledare Kurschef/seminarieledare
Stefan Fjärdhammar Prof. Åke Sivertun
Examinator Antal ord
Prof. Åke Sivertun 13974
Helikopters överlevnad mot en kvalificerad motståndare
Sammanfattning:
Syftet med studien har varit att ur ett militärtekniskt överlevnadsperspektiv ta fram underlag
över vilken verkansförmåga helikopter 16 behöver under ett transportuppdrag, i en nationell
insats där hotet utgörs av mekaniserat infanteri. Studien har genomförts som en kvalitativ
studie med ett visst kvantitativt inslag och baseras på data och fakta hämtad ur öppen litteratur
samt genom intervjuer av uppdragsspecialister med erfarenhet och kunskap inom dörrskytte.
Till hjälp har metodverktyget A´WOT-analys använts, vilken är en hybrid till SWOT-ana-
lysen. Syftet med A´WOT-analysen är att skilja ut de faktorer som behövs för verkan från
helikopter 16 mot en definierad motståndare. Det samlade resultatet och sammanfattningen
av studien är att helikopter 16 verkansförmåga behöver en omfattande uppgradering, om upp-
drag som egen taktisk enhet skall kunna genomföras i en hotmiljö som utgörs av en kvalifice-
rad motståndare.
Nyckelord:
Överlevnad, skydd, hot, verkan, eldkraft, kvalificerad motståndare, helikopter
Author Unit Educational / course
Major Rickard Arrenäs HKV INS FTS 1MT019
Supervisor Head of course
Stefan Fjärdhammar Prof. Åke Sivertun
Examiner Number of words
Prof. Åke Sivertun 13974
Helicopters survivability against a qualified opponent Abstract:
The purpose of the study has been to investigate, from a military technical survival perspective,
the effectiveness of helicopter 16 during a transport mission, in a national effort where the
threat consists of a qualified opponent. The study has been conducted as a qualitative study
with a certain quantitative element and based on data and facts obtained from open literature
as well as interviews by mission specialists with experience and knowledge from door gun-
nery. As a help, the method tool A'WOT analysis have been used, which is a hybrid to the
SWOT analysis. The purpose of the A'WOT analysis is to distinguish important factors for the
effect from helicopter 16 against a defined opponent. The overall result and summary of the
study is that helicopter 16 action ability needs a proper upgrade if assignments as a tactical
unit can be carried out in a hot environment dictated by a qualified opponent.
Key words:
Survivability, protection, threat, efficiency, firepower, competent adversary, helicopter
Figurförteckning Figur 1 Skyddslöken med egen bekämpning markerad. (Andersson, et al., 2009) .......................... 6
Figur 2 Schematisk beskrivning metod. (Arrenäs, 2018) ................................................................. 8
Figur 3 Motståndarens styrkor i scenariot. (FOI, 2018) ................................................................. 12
Figur 4 Organisationsöversikt Fallskärmsregemente. (Försvarsmakten, 2004) ............................. 13
Figur 5 Egen bekämpning operationaliserat till undersökningsbara och använda värden. (Arrenäs,
2018) ............................................................................................................................................... 15
Figur 6 Hot operationaliserat till undersökningsbara och använda värden. (Arrenäs, 2018) ......... 16
Figur 7 Pansarskyttefordon BMD-4M. (Army-technology, 2018B) .............................................. 17
Figur 8 Helikopter 16 (UH-60M Black Hawk). (Försvarsmakten, 2011) ...................................... 20
Figur 9 Installation kulspruta M240H på helikopter 16. (Försvarsmakten, 2012) ......................... 21
Figur 10 Schematisk bild visande arbetsgång i Goepels AHP-verktyg. (Arrenäs, 2018) .............. 26
Tabellförteckning Tabell 1 Allmän fakta om informanterna. (Arrenäs, 2018) ............................................................ 11
Tabell 2 SWOT-analys med grupper och faktorer. (Arrenäs, 2018) .............................................. 25
Tabell 3 SWOT-grupper med inbördes viktad prioritering. (Arrenäs, 2018) ................................ 27
Tabell 4 Tabeller visande SWOT-faktorer med viktad prioritering inom respektive grupp. (Arrenäs,
2018) ............................................................................................................................................... 27
Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................................. 1
1.1 Förändrat svenskt säkerhetspolitiskt läge .......................................................................... 1
1.2 Historik (Försvarsbeslut 2004 och framåt) ........................................................................ 2
2 Problemformulering/frågeställning ...................................................................................... 4
3 Syfte ......................................................................................................................................... 5
4 Teorianknytning ..................................................................................................................... 5
4.1 Tidigare studier och forskning ........................................................................................... 6
5 Metod ....................................................................................................................................... 7
6 Undersökningen .................................................................................................................... 10
6.1 Semistrukturerade intervjuer ........................................................................................... 10
6.2 Scenariot .......................................................................................................................... 11
6.2.1 Motståndaren ............................................................................................................ 13
6.2.2 Typsituationen .......................................................................................................... 13
6.3 Operationalisering ........................................................................................................... 14
6.3.1 Operationalisering av begreppen skydd, överlevnad och hot .................................. 14
6.4 Urval ................................................................................................................................ 16
6.4.1 Spelkort pansarskyttefordon BMD-4M .................................................................... 16
6.4.2 Spelkort helikopter 16 (UH-60M) ............................................................................ 20
7 Analys .................................................................................................................................... 24
7.1 A´WOT-analys (SWOT-analys + Analytisk Hierarkisk Process (AHP)) ....................... 24
7.1.1 SWOT-analys ........................................................................................................... 25
7.1.2 AHP-analys .............................................................................................................. 25
7.1.3 Slutsatser A´WOT-analys ........................................................................................ 28
7.2 Analys egen bekämpning ................................................................................................. 28
7.2.1 Slutsatser egen bekämpning ..................................................................................... 33
7.3 Analys firepower ............................................................................................................. 34
7.3.1 Slutsatser firepower .................................................................................................. 36
8 Resultat .................................................................................................................................. 36
8.1 Sammanfattande slutsats .................................................................................................. 38
8.2 Svar på frågeställning ...................................................................................................... 39
9 Diskussion ............................................................................................................................. 39
10 Fortsatta studier ................................................................................................................... 43
11 Litteraturförteckning ........................................................................................................... 44
Begrepp
Under denna rubrik återfinns viktiga begrepp kortfattat beskrivna för att ge en ökad förståelse och
inramning av studien.
Kvalificerad motståndare: någon officiell definition eller förklaring av begreppet har inte hittats
trots att det används relativt frekvent. Av den anledningen har en definition skapats för denna studie
baserad på FOI:s rapport (2018)”Västlig militär förmåga - En analys av Nordeuropa.
Definition: en kvalificerad motståndare har tillgång till en teknologi och tekniska system med mo-
dern, avancerad och hög status, vilket innebär en förmåga att genomföra insatser med omfattande
och sammansatta stridskrafter samt med en förmåga att kunna kombinera militära maktmedel och
andra maktmedel samtidigt.
Militära maktmedel används gemensamt för såväl sjö, luftstrid och markstrid. Reguljär krigföring
i såväl luften, på havet och på land sker i ett högt tempo, med välutbildad och motiverad personal
med möjlighet att skapa lokal överlägsenhet för att flytta fram militära positioner i operationsom-
rådet. Det taktiska och operativa uppträdandet är oberäkneligt och är att anse som ett högnivåhot.
Andra maktmedel möjliga att nyttja samtidigt är t.ex. ekonomiska påtryckningsmedel, handel, pro-
paganda, historieförfalskning och kvalificerade informationsoperationer.
Hot: ett hot är en summering av motståndarens vilja och förmåga att angripa ett objekt, artefakt
eller en anläggning som anses vara värt att skydda för att kunna lösa en uppgift eller ett uppdrag
(Försvarsmakten, 2006).
Skydd: skydd är ett begrepp som innehåller alla de åtgärder som genomförs för att minska verkan
från en motståndare (Andersson, et al., 2009).
Överlevnad: begreppet överlevnad betyder att lyckas behålla livet trots svåra påfrestningar eller
påfrestande situation (Svenska Akademien, 2018).
Egen bekämpning: bekämpning är förande av kamp mot något oönskat (Svenska Akademien,
2018). Egen bekämpning i denna studie innebär att med egna vapen bekämpa motståndaren för
skydd och överlevnad.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 1 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
1 Inledning
Det är höst. Sverige och närområdet har under en tid varit inne i en kris som utvecklats negativt.
Utvecklingen har lett till ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare.
En rote medeltunga helikopter 16 (HKP16), beväpnade med vapen för dörrskytte, genomför ett
viktigt markoperativt transportuppdrag. Luftläget bedöms som fördelaktigt, vilket innebär att upp-
draget kan genomföras utan påverkan från motståndarens flyg- och luftvärnsförband
(Försvarsmakten, 2014). Uppdraget går ut på att snabbt förflytta två grupper soldater, vars uppgift
är att till fots rekognoscera motståndarens verksamhet, position och förflyttningar. Under flyg-
ningen upptäcks helikoptrarna av motståndarens förband vilka avger verkanseld mot helikoptrarna.
De tekniska skydden verkan- och motmedelssystem (VMS), nyttjas och ger inledningsvis ett skydd
mot de robotar som avfyras mot helikoptrarna. Eldgivningen är intensiv och beslut fattas att upp-
draget måste avbrytas. Den enda chansen helikoptrarna har att klara sig undan är genom att använda
alla sina tekniska resurser och taktiska möjligheter.
Det inledande scenariot är fiktivt men är grunden för denna studie kring vilken förmåga en heli-
kopter tekniskt behöver ha för att genom egen bekämpning ge rätt verkan och därmed ökad över-
levnad när Försvarsmaktens förutsättningar förändras.
1.1 Förändrat svenskt säkerhetspolitiskt läge
Det säkerhetspolitiska klimatet i Sveriges närområde har på relativt kort tid förändrats, så pass
mycket att regeringen i det senaste försvarsbeslutet, Regeringsbeslut 7: Inriktning för
Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020, (2015, p. 2) slagit fast följande för
Försvarsmakten:
”En ny inriktning av det militära försvaret är nödvändig. Försvaret går från ett insatsförsvar till
ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen”.
Vidare uttrycker Sveriges Överbefälhavare i Försvarsmaktens strategiska inriktning (2016, p. 16),
i sitt beslut i stort, på ett mer detaljerat sätt att:
”Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde har försämrats vilket innebär att den
svenska totalförsvarsförmågan måste stärkas och utvecklas. Krigsförbandens operativa förmåga
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 2 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
ska ökas för att kunna verka avhållande emot och möta hot och angrepp i alla former. Dimension-
erande för våra krigsförband ska vara att möta ett väpnat angrepp från en kvalificerad motstån-
dare”.
Dessutom skriver Försvarsberedningen i sin senaste rapport Motståndskraft (2017, p. 63) följande:
”Försvarsberedningen bedömer att väpnat angrepp mot Sverige, inför eller vid krig i vårt närom-
råde, kan syfta till att besätta svenskt territorium för egna militära syften och förneka annan part
tillgång till svenskt territorium för motåtgärder. En större konflikt kan inledas med ett angrepp på
Sverige. Om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp och riket hamnar i krig bedömer beredningen
att delar av det svenska territoriet kommer att drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora
konsekvenser lokalt och regionalt”.
Citaten hämtade ur dokument med avgörande betydelse för inriktning av svensk försvarsförmåga
pekar på att Sveriges närområde och territorium står inför en utveckling som ställer förändrade
krav på Sverige och därmed också Försvarsmakten.
Dimensionerande för Försvarsmakten fortsättningsvis är att kunna möta ett väpnat angrepp från en
kvalificerad motståndare, vilket förändrar de hittills gällande operativa- och taktiska förutsättning-
arna.
1.2 Historik (Försvarsbeslut 2004 och framåt)
I och med att Försvarsmakten 2004 fick i uppgift att upprätta EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Batt-
legroup 08 (NBG 08) som skulle stå i beredskap från januari 2008, inleddes en ny epok för För-
svarsmaktens helikopterverksamhet. Den nya inriktningen innebar krav och uppgifter riktade
främst mot internationella fredsfrämjande insatser, vilket skulle ske i en ny och delvis okänd ope-
rativ miljö. (Proposition 2004/05:5, 2004)
Den dimensionerande hotbilden för de internationella insatserna utgjordes främst av en motstån-
dare med tillgång till versioner av tekniska system med låg och gammal status. Försvarsmaktens
dåvarande transporthelikoptrar dimensionerades och utrustades inledningsvis mot mål med låg
skyddsnivå. (Försvarsmakten 01 630:76607, 2008)
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 3 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
I en bedömning som Försvarsmakten gör 2010 kring vilka förmågor medeltunga helikoptrar (tak-
tisk enhet) skall ha angavs att en normerande motståndarbeskrivning inte längre var aktuell vid
uppsättande av insatsförband. I stället var det insatsens art och utformning som skulle vara sty-
rande. (Försvarsmakten 02181.56151, 2010)
Trots idén om att en normerande motståndarbeskrivning inte längre var aktuell så pekar innehållet
i skrivelsen Förmågor medeltung helikopter (Försvarsmakten 02181.56151, 2010) mot att den in-
ternationella inriktningen med en tänkt motståndare, med enbart tillgång till teknologi och tekniska
system med låg och gammal status, fortsättningsvis ändå var gällande vid dimensionering av det
nya helikoptersystemet helikopter 16.
Beslut om anskaffning av helikopter 16 fattades under 2010, vilket var ett mellanstatligt köp mellan
Sverige och USA. Införandet behövde ske snabbt för att ha helikoptrarna redo för insats i Afgha-
nistan redan i början av 2013. Kraven som ställdes var att helikoptern skulle nyttjas till såväl nat-
ionellt försvar som till fredsfrämjande insatser. Generellt hot utgjordes av ett brett spektrum av
aktörer. Vid internationella insatser kunde såväl luft- som sjöherravälde påräknas och hoten bestod
främst av beskjutning av eldhandvapen eller handburna raket-/granatgevär, luftvärnsrobotar eller
andra kvalificerade luftvärnssystem. Visserligen tas även hot vid högre konfliktnivåer upp och då
främst jaktflyg och jaktrobotsystem. Dock var den vedertagna materiella skyddsåtgärden för flyg-
ning där hot föreligger ballistiskt skydd (7,62 mm ammunition och splitter) och möjlighet att be-
svara uppkommet hot med eldgivning från kulspruta, inom ramen för dörrskytte, med kaliber 7,62
mm. (Försvarsmakten, 2011)
När det gäller krav på skydd mot mer kvalificerade hot t.ex. från tekniska system med möjlighet
att avfyra robotar, är vidtagna åtgärder främst att minska värmesignaturen från helikoptern, genom
s.k. IR-supressorer monterade på motorernas avgasutblås. Övriga skyddande åtgärder utgörs av
system som varnar och motverkar (VMS) vid robotbeskjutning. VMS-systemet kan vara såväl pas-
sivt som aktivt, motåtgärden innebär en störning av robotens målsökare t.ex. genom fällning av
facklor och remsor. Inriktningen från Försvarsmakten var att alla helikoptrar var tänkta att utrustas
med dessa VMS-system. (Försvarsmakten, 2011)
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 4 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
2 Problemformulering/frågeställning
I militärstrategisk doktrin (2016) (MSD16) anges att de senaste tio årens krishanteringsoperationer
har byggt på något som kan beskrivas som ett totalt luftherravälde, vilket har lett till att helikoptrar
kunnat användas mer framskjutet. Det anges också att motståndare med mer kapacitet och tillgång
till mer avancerad teknik och tekniska system, där Sverige hamnar i ett styrkemässigt underläge,
skapar behov av att tänka i nya banor. Att hitta andra metoder är mycket angeläget, dessutom anges
att kraven på säkerhet kan behöva sänkas.
Vidare anges i MSD16 att Manöverkrigföring gäller som övergripande svensk metod vid strid och
operationer. Skydd, verkan, rörelse och bra information är avgörande delar som skall kunna använ-
das växelvis offensivt och defensivt så att en dynamik uppnås som kan nyttja motståndarens sår-
barheter och misstag. Varje taktisk enhet skall ha en tillräcklig förmåga att med verkansmedel
kunna uppträda självständigt. (Försvarsmakten, 2016)
En rote helikoptrar utgör en taktisk enhet som enligt MSD16 skall kunna uppträda självständigt.
Vid strid från helikopter, inom ramen dörrskytte, anges att vapnet skall användas till egenskydd
och understöd, vilket skall ske genom eld, rörelse och eldhastighet (Försvarsmakten, 2018). Heli-
kopter 16 är inköpt och utrustad med vapen för ett hot i en annan miljö, vilket innebär en direkt
problematik om helikopter skall kunna nyttjas så som MSD16 anger för Manöverkrigföring.
Den av regeringen fastslagna nya inriktningen och av överbefälhavaren uttryckta dimensionerande
motståndaren förändrar styrkeförhållandena och stridsmiljön som de nya helikoptrarna skall verka
i. I en situation med förändrad stridsmiljö och med ändrade styrkeförhållanden borde även den
dimensionerande kravbilden utgöra skäl att undersöka hur helikopter 16 svarar mot de nya kraven
och förutsättningarna för att kunna utgöra en taktisk resurs med bra överlevnadsförmåga.
Studien inriktas därför mot att försöka besvara frågeställningen:
Vilken verkansförmåga, inom ramen för egen bekämpning och överlevnad, bör helikopter 16 ha
under ett transportuppdrag med nationellt försvarsfokus mot mekaniserat infanteri?
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 5 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
3 Syfte
Syftet är att ur ett militärtekniskt överlevnadsperspektiv ta fram underlag över vilken verkansför-
måga helikopter 16 behöver under ett transportuppdrag, i en nationell insats där hotet utgörs av
mekaniserat infanteri.
4 Teorianknytning
Undersökningen genomförs inom den militärtekniska domänen. Den övergripande teoretiska ra-
men för studien utgörs av Skyddslöken med dess olika lager för skydd (se figur 1), vilka används
till såväl indikatorer som för att ge argument och perspektiv för undersökningen (Andersson, et al.,
2009). Andersson, et al. (2009) förhåller sig till begreppet skydd och skyddslöken i en ganska vid
bemärkelse genom att skyddslöken med dess lager illustrerar överlevnad.
Vidare illustrerar skyddslöken (Andersson, et al., 2009), dess lager (inklusive faktorer) och olika
färgtoner tydligt, att den skall ses i ett inifrån och ut perspektiv. Det innebär att varje lager är viktigt
men att överlevnad byggs genom att börja med det innersta lagret för att bygga på vart efter behovet
av ytterligare skydd behövs. Detta gäller om inte någon beslutsfattare, i det yttersta lagret politiska,
strategiska och operativa beslut, bestämmer att inte vara där, då behövs inte de inre lagren i skydds-
löken alls.
Studien inriktas framförallt mot att försöka förstå och inhämta kunskap om vilka faktorer som är
mer avgörande för att ge erforderlig verkan från en helikopter vid en förändrad stridsmiljö där ett
uppdrag inte kan väljas bort bara för att det är farligt.
Till studien tillförs också manöverkrigföringens teori om Firepower (eldkraft) (Lind, 1985, p. 19)
och dess betydelse i kombination med rörelse, vilken har som syfte att skapa problem för motstån-
daren genom att kombinera avgivande av eld med rörelse. Eldkraft innebär således inte att verkan-
seld måste träffa motståndaren. Teorin om firepower är ett filosofiskt komplement till Andersson,
et al. (2009, pp. 14-15) beskrivning av verkan, där fokus mer är lagt på stridsdelarna, deras leve-
ranssätt och skydd mot deras verkan och därmed indirekt till egen bekämpning. Den filosofiska
aspekten medger en möjlighet att på ett mer intuitivt sätt ta sig an studien jämfört med om bara
skyddslöken används.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 6 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Figur 1 Skyddslöken med egen bekämpning markerad. (Andersson, et al., 2009)
4.1 Tidigare studier och forskning
Militär helikopterverksamhet omfattas i allt väsentligt av sekretess, vilket innebär att det är svårt
att ta del av andra försvarsmakters fakta och data avseende egentlig teknisk kapacitet och förmåga.
Den tillgängliga information som finns innehåller de delar som anses kunna vara öppen och som
inte röjer någon egentlig kapacitet eller förmåga. Denna studie bidrar således främst med kunskap
som inte omfattas av sekretess.
Den tillgängliga expertgranskade forskning och litteratur som hittats och som behandlar transport-
helikoptrar och överlevnad genom egen bekämpning och verkan av vapen är inte omfattande. An-
tingen diskuteras vikten av IR-reducering genom tekniska lösningar så som artikeln Progress in
Helicopter Infrared Signature Suppression (Zhang, et al., 2014) beskriver. Eller på en mer över-
gripande nivå som artikeln Survivability of Army Helicopters as One of the Main Factors in En-
hancing Helicopter Strike Groups Combat Capabilities (KOZIRATSKY, et al., 2017), vilken dis-
kuterar nödvändigheten att skapa tekniska system för att skydda helikoptrar och genom systemet
kunna agera mot hot från såväl luften som marken.
Annan litteratur, som inte är granskad av vetenskapliga experter, så som Collins & Mc Aulay
(2003) rapport Reducing The Vulnerability of Military Helicopters to Combat Damage beskriver
hur helikoptrar bör få minskad sårbarhet genom ökad redundans av system samt skydd av vitala
och utsatta delar. Eller som Dr Carlo Kopps (2005) artikel Are Helicopters Vulnerable? vilken
inriktas mot behovet av skydd genom varnings- och motmedelssystem (VMS). Artikeln har vidare
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 7 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
en del intressanta frågeställningar kring överlevnad och dödlighet främst inriktade mot verksamhet
i internationella operationer mot hot med tillgång till låg teknologi och gammal teknik.
Två exempel på tidigare studier och forskning som kommit nära verkan med vapen är dels
BECZKOWSKI, et al (2015) vetenskapligt granskade artikel System Research of Multi-Barrel
Machine Guns Installed on Board of the Helicopter of Mi-17 Type vilken presentar ett tekniskt och
fysiskt test av tre stycken 7,62 mm, M-134G ”Miniguns” monterade i en transporthelikopter av typ
Mi-17. Artikeln i sig ger ingen mer information om vilket hot beväpningen skall skydda mot eller
till vad helikoptern skall användas. Dels den amerikanska uppsatsen The Multipurpose Black Hawk
Utility Helicopter: Rotary-wing Versatility Required for U.S. Marine Corps Enhanced Company
Operations (Dunford, 2009) som på ett direkt sätt argumenterar, utan att beskriva vägen till resul-
tatet, kring varför amerikanska marinkårens Black Hawk helikopter med sin beväpning enligt ett
koncept kallat Battle Hawk är lämplig vid stöd till soldater på marken.
5 Metod
Studien inleddes med ett resonemang kring den inledande problemformuleringen och vilken frå-
geställning som skulle kunna vara aktuell. Från Försvarsmaktens Flygvapenavdelning vid Hög-
kvarterets produktionsledning erhölls ett förslag till en frågeställning som var intressant:
”Vapensystem för egenskydd i våra helikoptrar
Frågan handlar om att analysera huruvida FV erhåller erforderligt skydd med de vapensystem
som idag brukas inom ramen för dörrskytte. Vilka andra alternativ finns att tillgå som ökar för-
mågan?”
Den från Försvarsmaktens Flygvapenavdelning inskickade frågeställningen analyserades och gav
inspiration till den för studien ställda frågeställningen (kap 2).
Utifrån den formulerade frågeställningen påbörjades inhämtning av mer kunskap och undersökning
om någon tidigare forskning, uppsats eller annat arbete med anknytning till frågeställningen fanns.
För detta arbete användes främst databaser så som Anna Lindh bibliotekets söktjänst Primo samt
internetverktyget Google Schoolar. Sökorden som nyttjades var helicopter, survivability, weapon,
door gunner, arming, airpower, machine gun. Samtidigt med inhämtningen av tidigare arbeten
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 8 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
kring det beskrivna temat påbörjades också inventering av lämpliga teorier som skulle passa frå-
geställningen och undersökningen.
Parallellt med efterforskning av empiri, teorier, formulering av problem och frågeställning pågick
efterforskning av lämpligt metodverktyg att använda till den undersökande delen av arbetet.
Då tiden för själva arbetet var relativt kort genomfördes arbete till huvuddel som en kvalitativ
studie men med ett visst kvantitativt inslag.
Se figur 2 för schematisk beskrivning av använd metod.
Figur 2 Schematisk beskrivning metod. (Arrenäs, 2018)
Valet av ett metodverktyg föll på att använda SWOT-analys, då den i militära sammanhang ofta
används för att belysa förbättringar av det som analyseras, eftersom hänsyn tas till såväl interna
som externa faktorer vilka tillför eller tar bort värde för systemet (Axberg, et al., 2013).
Efter ytterligare efterforskning hittades A´WOT-analysen, vilken är en hybrid till SWOT-analysen.
Enkelt beskrivet är en A´WOT-analys en SWOT-analys kompletterad med en kvantitativ analytisk
och hierarkisk process (Analytic Hierarchy Process-AHP), vilken har till syfte i denna studie att
skilja ut centrala faktorer baserade på tydliggjorda indikatorer. Dessa faktorer genomgår sedan en
parvis jämförelse, vilket skapar ett bättre analysdjup och förhoppningsvis även bättre precision.
(Kangas, et al., 2001)
Scenario Urval MotståndareIntervjuer Operationalisering
Undersökning
Inledning
Insamling Empiri Problemformulering Efterforskning teori Efterforskning metod
AnalysEgen bekämpning EldkraftA´WOT
ResultatHot SammanfattningSvagheter Svar frågeställning
DiskussionBeväpning Kritisk granskningAllmänt Fortsatta studier
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 9 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Beslutsfattande genom användande av AHP, vilken är baserad på matematiska egenvektorberäk-
ningar och med matriser (linjär algebra), är enligt Saaty (2003) fördelaktigt då processen även
förmår omhänderta inkonsekvenser som uppstår i människors beslut och bedömningar.
Undersökning
Undersökningen inleddes även den med ett parallellt arbete. Intervjuer med personal ingående i
besättning genomfördes. Scenario och typsituation utvecklades och förtydligades. Ur frågeställ-
ning, syfte, scenario och typsituation valdes begrepp viktiga för undersökningen ut. De valda be-
greppen operationaliserades till indikatorer, vilka sedan användes som värdemätare i undersök-
ningen av de två tekniska systemens tekniska prestanda, beväpning, siktmedel och skydd mot be-
kämpning. Föremål för undersökningen var spelkorten pansarskyttefordon BMD-4M och helikop-
ter 16 (UH-60M).
Undersökningen avslutades genom redovisning av slutsatser för respektive spelkort.
Analys
Med utgångspunkt ur scenariot, typsituationen och urval av såväl operationaliserade begrepp (in-
dikatorer) samt spelkorten genomfördes först en A´WOT-analys. A´WOT-analysen följdes av en
analys inom ramen för teorierna kring egen bekämpning (överlevnad) och firepower (eldkraft) i
syfte att erhålla underlag för behövd verkansförmåga sätt ur olika teoretiska perspektiv. Detta möj-
liggjorde sedan att prioriterade resultat med förslag till förbättringar erhölls och att slutsatser kunde
dras kring vilka åtgärder som i första hand bidrar till ökad verkan och därmed öka chanserna för
såväl besättningen att behålla livet som för helikopter 16 att behålla livet rent tekniskt.
Resultat
Resultatet av studien presenteras i en sammanfattande slutsats, vilken byggdes upp med stöd och
argument från de i analysen prioriterade områdena svagheter och hot. Argumenten användes sedan
till att formulera och besvara frågeställningen.
Diskussion och fortsatta studier
Avslutningsvis diskuteras studien utifrån ett beväpningsperspektiv, baserat dels på genomfört eget
arbete med resultat, dels på den amerikanska uppsatsen The Multipurpose Black Hawk Utility
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 10 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Helicopter: Rotary-wing Versatility Required for U.S Marine Corps Enhanced Company Operat-
ions (Dunford, 2009).
Baserat på de i studien ingående delarna undersökning, analys, resultat och diskussion avslutas hela
arbetet med förslag på områden för fortsatt forskning.
6 Undersökningen
Studiens huvudsakliga fokus är att svara på vilken verkansförmåga, inom ramen för egen bekämp-
ning, helikopter 16 behöver för överlevnad mot ett valt mekaniserat infanteri.
Kapitlet inleds med en kort redogörelse för intervjuer med besättningsmedlemmar från Helikop-
terflottiljen. Frågorna som är ställda under intervjuerna bygger på begrepp hämtade ur litteratur,
scenariot och typsituationen. De intervjuades svar är viktiga för undersökningen och präglar hela
arbetet. Därefter beskrivs ett fiktivt scenario och en typsituation, mot ett utvalt kvalificerat hot.
Syftet med scenariot och typsituationen är att skapa en bra verklighetsförankring och förutsättning
att relatera till. Scenario och typsituationen är således inte föremål för analys i denna undersökning
då det är hotet i form av motståndarens tekniska system enligt beskrivet urval som ingår i under-
sökningen.
Ur frågeställning, scenario och typsituation görs ett urval av begrepp samt av motståndarens system
BMD-4M mot vilket undersökningen och analysen skall genomföras.
6.1 Semistrukturerade intervjuer
I anslutning till studien har semistrukturerade intervjuer av fem uppdragspecialister genomförts.
Fyra av dessa med erfarenheter av dörrskytte och en med erfarenhet från införande av dörrskytte.
Syftet med intervjuerna är att skapa en helhetsbild av nuvarande förmåga till överlevnad inom
ramen för egen bekämpning. Vidare skapas även bra förutsättningar för att öka studiens validitet
och reliabilitet genom att besättningarnas erfarenheter används som underlag för undersökningen,
den avslutande analysen och vid diskussionen.
I studien hanteras de intervjuade konfidentiellt.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 11 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
I texten refereras de som informanter enligt format ”Informant 1”, ”Informant 2” o.s.v. (Hellberg
& Süld, 2018). Materialet från intervjuerna med de fem uppdragsspecialisterna används samman-
ställt, vilket innebär att ”Informant 1”, ”Informant 2”, ”Informant 3”, ”Informant 4” och ”Informant
5” refereras i texten som ”Informant 1, et al., 2018”.
Se tabell 1 för allmän fakta om det intervjuade.
Tabell 1 Allmän fakta om informanterna. (Arrenäs, 2018)
Person Befattning Kunskap Erfarenhet Datum intervju
Informant 1 Uppdragspecialist Dörrskytt Flygtjänst/Afghanistan 2018-03-23
Informant 2 Uppdragspecialist Dörrskytt Flygtjänst/Afghanistan 2018-03-23
Informant 3 Uppdragspecialist Dörrskytt Flygtjänst/Afghanistan 2018-04-03
Informant 4 Uppdragspecialist Dörrskytt Flygtjänst/Afghanistan 2018-04-03
Informant 5 Uppdragspecialist Navigatör/
Artillerist
Flygtjänst/Flygräddning 2018-04-04
Valet av uppdragspecialister med erfarenheter från dörrskytte eller införande av dörrskytte med
helikopter valdes utifrån perspektivet erfarenhet, kunskap samt tillgänglighet då författaren bor
eller arbetar i anslutning till de intervjuade. Antalet fem valdes utifrån att försöka få till ett lämpligt
urval för att ge tillräcklig fakta för att skapa en helhetsbild med hänsyn tagen till tilldelad tid för
uppsatsen. Informant 5 är inte utbildad dörrskytt men bedöms ändå ha relevant kunskap om dörr-
skytte och dess innebörd från helikopter. Bedömningen av Informant 5 bygger främst på tid i flyg-
tjänst, erfarenhet från införande av dörrskytte i helikopter samt kunskaper och erfarenhet som ut-
bildad artillerist.
6.2 Scenariot
Scenariot i studien bygger på ett scenario FOI tagit fram till sin analys och sedermera utgivna
rapport Västlig militär förmåga i Nord Europa (FOI, 2018, pp. 181-187). Scenariot för detta arbete
är dock något modifierat och omarbetat, jämfört med FOI:s ursprungsscenario, där Baltikum var
utsatt för väpnat angrepp genom att även Sverige blir utsatt. Scenariobakgrunden är den återkom-
mande ryska slutövningen i västra Ryssland, ZAPAD 2017, vilken enligt rapporten skulle kunna
övergå i ett väpnat angrepp mot Sverige och området kring Östersjön på kort tid. I övningen ingår
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 12 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
alla förband i det västra militärdistriktet, norra marinen samt vissa förband från de södra och cen-
trala militärdistrikten.
Motståndaren ingående enheter och grundläggande förutsättningar enligt figur 3.
Figur 3 Motståndarens styrkor i scenariot. (FOI, 2018)
Efter en veckas intensivt övande går verksamheten ner för att möjliggöra återhämtning och åter-
transport till fredsbaser. Samtidigt som övningsverksamheten minskar sprids nyheter från Ryssland
om att ett ökat förtyck av ryskspråkiga minoriteter i Baltikum förekommer.
Sverige uppfattas av Ryssland, i den uppstådda situationen med Baltikum, som aggressivt och fi-
entligt genom offensiva politiska uttalanden och militärt agerande såväl innan som under ZAPAD.
Sverige är därmed indragen i en svår och djup kris med Ryssland.
Underrättelseorgan i väst fångar upp ett varningsmeddelande om att ett ryskt angrepp mot Sverige
och de baltiska länderna kan ske inom kort.
Ett dygn efter varningen om risk för ett anfall inleder Ryssland ett väpnat angrepp. Målsättningen
är att uppnå en militär och politisk kollaps i Sverige och Baltikum. Attackflyg och kryssningsro-
botar används mot hamnar, flygfält och annan viktig infrastruktur. Markförband intar delar och
upprättar brohuvuden i sydöstra Sverige, inklusive Gotland och Mälardalen, och Baltikum. Luft-
landsättningar med fallskärmregementen sker mot viktiga flygplatser. Flyg och marinstridskrafter
understödjer operationen på marken samt skyddar mot flyg- och marinstridskrafter.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 13 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
6.2.1 Motståndaren
I det aktuella området för typsituationen har ett fallskärmsregemente fällts. Personalen är särskilt
uttagen och har genomgått en mycket krävande utbildning. Förbanden har elitstatus och den mate-
riella standarden är hög. Regementet är avsett för verksamhet på operativ nivå och kan verka och
uppträda självständigt. Effekten bestäms av de ingående pansarskyttefordonen (pskfordon), som är
ungefär 30st per bataljon och totalt ca 100st (röd ring figur 9). Understöd utgörs av granatkastar-
fordon och raketartilleri. (Försvarsmakten, 2004)
Striden förs enligt de operativa grundprinciperna. ständigt initiativ, offensivt uppträdande och över-
raskning. (Försvarsmakten, 2004)
Figur 4 Organisationsöversikt Fallskärmsregemente. (Försvarsmakten, 2004)
Det kan antas att motståndaren är beredd att agera offensivt med stor risktagning.
6.2.2 Typsituationen
En rote medeltunga HKP16, beväpnade med M240H (motsvarande KSP58) för dörrskytte, genom-
för ett viktigt markoperativt transportuppdrag. Luftläget bedöms som fördelaktigt, vilket innebär
att uppdraget kan genomföras utan påverkan från motståndarens flyg- och luftvärnsförband
(Försvarsmakten, 2014).
Uppdraget går ut på att snabbt förflytta två grupper soldater till en insättningsplats i närheten av ett
av de brohuvuden som etablerats på svenskt territorium. Under flygningen, när helikoptrarna börjar
närma sig platsen för urlastning, upptäcks helikoptrarna av motståndarens förband vilka avger ver-
kanseld mot helikoptrarna. De tekniska skydden så som verkan och motmedelssystem (VMS) nytt-
jas och ger ett tillfälligt skydd mot de robotar som avfyras mot dem. Eldgivningen är intensiv och
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 14 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
beslut fattas att uppdraget måste avbrytas. Den enda chansen helikoptrarna har att klara sig undan
är att nyttja samtliga tekniska och taktiska förutsättningar för att skydda besättningar och helikopt-
rar.
6.3 Operationalisering
Då undersökningen främst är kvalitativ finns ett behov av att begränsa ramen för vad undersök-
ningen skall fokusera kring, av den anledningen behöver ett antal viktiga begrepp väljas (Bryman,
2016). Baserat på frågeställning, syfte och scenario valdes begreppen skydd, överlevnad, och hot
ut att vara vägledande för undersökningen.
De valda begreppen är breda i sitt omfång med möjlighet till flera olika tolkningar. Då de inte är
tillräckligt precisa och undersökningsbara behöver de operationaliseras, vilket innebär att begrep-
pen delas upp i mindre mer undersökningsbara delar (Bryman, 2016).
6.3.1 Operationalisering av begreppen skydd, överlevnad och hot
Resultatet av operationaliseringen av begreppen skydd och överlevnad redovisas i detta kapitel
som så kallade indikatorer (kvalitativa mått). Även begreppet hot redovisas nedbrutet i indikatorer
då det behövs för att undersöka motståndaren.
Skydd är enligt Andersson, et al (2009) ett begrepp som innehåller alla de åtgärder som genomförs
för att minska verkan från en motståndare, vilket ofta sammanfattas i överlevnad. I överlevnad
ryms taktiskt uppträdande, möjlighet att verka mot motståndaren med vapen, rörelse, signaturre-
ducering, ballistiskt skydd och redundanta system vilket kan illustreras av skyddslöken (figur 1).
Begreppet överlevnad kan enligt Andersson, et al (2009) beskrivning ses som ett vidare begrepp
än skydd, vilket innebär, vid en operationalisering av begreppet, att skydd är ett underordnat be-
grepp till överlevnad. Skydd operationaliseras sedan vidare med hjälp skyddslöken med dess be-
grepp egen bekämpning(figur1). Fokus för själva undersökningen är egen bekämpning. För att
kunna möjliggöra att egen bekämpning kan utföras krävs även att andra väsentliga delar, inom
ramen för överlevnad, finns med som indikatorer eftersom de både skapar förutsättning att verka
med vapenkraft, men också ställer krav på stridsdelens verkansförmåga. För enkelhetens skull be-
nämns dessa delar som skydd inom ramen för egen bekämpning (enligt figur 5).
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 15 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
De operationaliserade begreppen egen bekämpning och hot tillsammans, med mer undersöknings-
bara begrepp, s.k. indikatorer för denna studie, presenteras enligt figur 5 och figur 6 markerade
med röd ram nedan. I figuren presenteras även för studien använda indikatorer (rutor markerade
med blå fyllning).
Indikatorer för överlevnad genom egen bekämpning inklusive för studien använda indikatorerna
är:
Figur 5 Egen bekämpning operationaliserat till undersökningsbara och använda värden. (Arrenäs, 2018)
Egen
bek
ämp
nin
g
Vapen
Eldhastighet
Stridsdelens storlek
Stridsdelens verkan
Penetration
Tryck
BrandVerkansavstånd
Precision
Rörlighet
Riktmedel
Laser
Infraröd (IR)
Radar
Optiskt
Målföljning
Automatisk
Manuell
Skydd
Aktivt
Taktik
Rörlighet
Situationsmedvetenhet
VMS
Infraröd (IR)
Laser
Radar
Passivt
Ballistiskt skydd
Redundanta system
: indikatorer operationaliserade ur begrepp
XXX
: använda indikatorer
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 16 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Indikatorer för hotet i undersökningen inklusive för studien använda indikatorer är:
Figur 6 Hot operationaliserat till undersökningsbara och använda värden. (Arrenäs, 2018)
Slutsatser operationalisering:
Antalet möjliga indikatorer är fler än vad som åtgår till undersökningen.
Endast indikatorer behövda för undersökningen används.
6.4 Urval
Här presenteras de valda tekniska system, pansarskyttefordon BMD-4M (motståndaren) och heli-
kopter 16 (försvararen), som spelkort med ur litteratur erhållen data och fakta att fortsatt undersöka.
Slutsatserna av undersökningen, vilka identifieras med hjälp av framtagna indikatorer, användas
senare i A´WOT-analysen (kap7.1) som påverkande faktorer mot försvararen för att slutligen er-
hålla ett resultat och svar på frågeställningen.
6.4.1 Spelkort pansarskyttefordon BMD-4M
Fakta och data redovisat under detta kapitel bygger på information från öppna källor bl.a. fakta
från företag som tillverkar redovisade vapendelar, projektiler och målföljningsutrustning. Det in-
nebär att vissa data kan vara medvetet tillrättalagda av tillverkaren för att fylla ett såväl avskräck-
ande syfte men också som marknadsföring i rent kommersiella intressen.
Ho
t
Vapen
Eldhastighet
Stridsdelens storlek
Stridsdelens verkan
Penetration
Tryck
BrandVerkansavstånd
Precision
Taktik
Rörlighet
Volym
Situationsmedvetenhet
Riktmedel
Laser
Infraröd (IR)
Radar
Optiskt
Målföljning
Manuell
Automatisk
Skydd
Passivt Pansar
Aktivt Rörlighet
: indikatorer operationaliserade ur begrepp
XXX
: använda indikatorer
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 17 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
De infanterienheter, utrustade med handeldvapen så som automatkarbiner, kulsprutor och hand-
burna luftvärnsvapen, ligger med i grundförutsättningarna och beaktas i studien. Det innebär att de
soldater som luftlandsätts tillsammans med fordonet också ingår i hotet mot helikopter 16. För
enkelhetens skull, i undersökningen, presenteras inte dessa som ett spelkort utan ingår som en del-
mängd i analysen då de inte är dimensionerande för uppdraget i scenariot.
Allmänt
BMD-4M är ett fordon framtaget för att kunna luftlandsättas på låg höjd från flygplan. Vid luft-
landsättningen är fordonets besättning tre stycken (chef, förare, skytt) samt soldater sex stycken
insuttna i fordonet. Fordonets funktion är i huvudsak att vara ett skydd och direkt understöd för
soldaterna på marken. (Military-today, 2017)
Figur 7 Pansarskyttefordon BMD-4M. (Army-technology, 2018B)
Prestanda
Fordonet drivs av en dieselmotor med möjlighet att ta sig fram i nästan all terräng inklusive över
vatten. Max hastighet på väg är 69 km/h och i vatten 10 km/h. Räckvidden är 500 km. Markfri-
gången kan varieras mellan 130 mm och 530 mm genom justerbar luftfjädring. (Army-technology,
2018B)
Skydd
BMD-4M är relativt lätt bepansrad eftersom vikten är avgörande för fällning från flygplan. Fordo-
nets chassi är byggt på aluminium, vilket ger ett skydd dimensionerat mot finkalibriga vapen och
splitter från artillerigranater. (Military-today, 2017; Army-technology, 2018B)
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 18 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Beväpning
Huvudbeväpningen, för direktunderstöd av trupp, utgörs av en 100 mm semi-automatisk kanon och
en 30 mm automatkanon. De två kanonerna tillsammans med en 7,62 mm kulspruta är monterade
i fordonets chassi, som en hel vapenmodul (BAKHCHA), där de tre eldrören är mekaniskt sam-
manbundna med varandra. Det innebär att samtliga tre vapen följs åt i såväl sida som i höjd under
målföljning. (KBP, 2012-2016)
Den semi-automatiska kanonen, med en angiven max räckvidd på 4-5,5 km, förses med ammunit-
ion från en automatisk laddare med möjlighet att ta 34 granater. Omladdningshastigheten mellan
varje skott är 5-6 sekunder. Eldhastigheten är 10-15 skott/min med en projektilhastighet, beroende
av ammunition på 250-355 m/s. Minsta verkansavstånd för 100 mm kanonen anges till 100 m.
(KBP, 2012-2016; Army Technology, 2018A; Army-technology, 2018B)
Den automatiska 30 mm kanonen med en eldhastighet på 300 skott/min och projektilhastighet på
1120 m/s är fysiskt fäst mot den större kanonen och dess eldrör på höger sida (Military-today,
2017). Effektivt avstånd mot bepansrade fordon anges till 1,5 km, lättare bepansrade fordon till 2,0
km och mot helikopter anges avståndet till 4,0 km (Army Guide, 2002-2015).
Det tredje och minsta vapnet är kulsprutan med kaliber 7,62 mm PKT med en maxräckvidd på ca
4 km och effektivt verkansavstånd mot markmål angivet till 1,0 km. Eldhastigheten är 250
skott/min med en projektil hastighet på 830 m/s. (Excaliburarmy, 2016/2017)
Ammunition
100 mm ammunitionen som kan användas utgörs av dels högexplosiva splitter projektiler s.k. HEF
projektiler och laserstyrda antitank robotar, vilka även kan användas mot hovrande helikopter. De
laserstyrda antitank robotarna, max 8 stycken, laddas manuellt och förvaras vid sidan av de övriga
granaterna. Avståndet för verkan med antitank ammunitionen anges vara 100-5500 m och klara
pansar tjocklekar upptill 700 mm. Den vanliga HEF-ammunitionen är tänkt att användas mot per-
sonal och fordon utrustade med lättare skydd. Avståndet för verkan anges till 7000 m och arean
som påverkas vid explosion vid direkt träff är ca 400 kvadratmeter och vid luftexplosion ca 600
kvadratmeter. (KBP, 2012-2016; Army Technology, 2018A)
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 19 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
30 mm ammunitionen, max 300 projektiler, används främst till bekämpning av en mängd olika lätt
skyddade fordon. På ett avstånd av 2000 m och en träffvinkel på 60 grader penetreras skydd på upp
till 22 mm. (KBP, 2012-2016)
Riktmedel (sikte och målföljning)
Målföljning av ett mål sker automatiskt med möjlighet för skytt och vagnchef att övermanövrera
manuellt om de behövs. Målföljning kan ske såväl under förflyttning som stillastående. Vagnche-
fens sikte används för målsökning med en backup funktion till skyttens sikte gällande avstånds-
mätning. Siktet är ett vidvinkel sikte med IR-presentation och kan roteras 360 grader. Bildvinkeln
är 0,9x1,2/4,5x6,2 grader och mätbart sökavstånd är 200–10000 m. Skyttens sikte är ett kombinerat
visuellt sikte med IR-kapacitet och laseravståndsmätare vilket säkerställer avfyring av all ammu-
nition. Siktet förstorar bilden i dagkanalen 4,8 gånger med ett mätbart sökavstånd på 200–10000
m. I systemet ingår också en ballistikdator, en elektromekanisk stabilisator samt en laseravstånds-
mätare. (KBP, 2012-2016; Army Technology, 2018A; Army-technology, 2018B)
Slutsatser spelkort BMD-4M:
Baserat på redovisade fakta och data med hjälp av indikatorer kan följande slutsatser dras:
Genom sin konstruktion pekar samtliga tre eldrör alltid i samma riktning.
Målföljning kan ske mot ett mål i taget.
Målet behöver befinna sig visuellt framför siktet.
Verkan med såväl 100 mm som 30 mm kanonen sker antingen genom direktträff eller som
explosion på ett visst avstånd ifrån målet.
Eldhastigheten med 100 mm kanonen är relativt låg då varje omladdning tar 5-6 sekunder.
Eldhastigheten med 30 mm kanonen är relativt hög.
Den laserstyrda roboten har ingen egen målsökare och behöver ledas mot målet av skytten.
Vapnens träffsannolikhet och effektivt verkansavstånd är beroende av siktets och målfölj-
ningens förutsättningar.
Siktet bedöms vara den mest sårbara och minst skyddade delen på fordonet.
Fordonets skydd är relativt svagt mot grövre kaliber och explosioner med hög hastighet.
Troligast vapen att användas mot helikopter är 30 mm kanonen och kulsprutan 7,62 mm.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 20 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Fordonet är relativt rörligt (farten och rörlighet beror av terräng).
6.4.2 Spelkort helikopter 16 (UH-60M)
I detta kapitel redovisas data och fakta för helikopter 16 intressanta för undersökningen. Redovi-
sade data och fakta i detta kapitel bygger på delvis primära källor från genomförda intervjuer (kap
6.1) men också från sekundära källor så som dokument och skrivelser om helikopter 16 och eller
UH-60M Black Hawk.
Allmänt
Helikopter 16 (Sikorsky UH-60M Black Hawk) är en medeltung transporthelikopter. Besättningen
utgörs av två till fyra personer, två flygförare och två uppdragsspecialister, beroende av uppgift. I
kabinen får 12 stycken fullt utrustade soldater plats. (Lockheed Martin Company, 2018)
Figur 8 Helikopter 16 (UH-60M Black Hawk). (Försvarsmakten, 2011)
Prestanda
Grundtomvikten på helikoptern är knappt 5600 kg och max startvikt är knappt 10000 kg. Marsch-
fart anges till 151 knop (280 km/h). (Lockheed Martin Company, 2018)
Skydd
Helikoptern är enligt Försvarsmakten (2011) bilaga 1 systembeskrivning för MS HKP16 utrustad
med ett verkans- motmedelssystem (VMS), vilket är tänkt att agera som:
Robotskottvarnare: är försedd med passiv detektorer som arbetar i det ultravioletta området.
Systemet har även fällare för facklor vilka kan fällas manuellt eller automatiskt.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 21 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Radarvarnare: ett system utrustat med fem antenner som kan fälla remsor via rems- och
fackelfällaren. Systemet kräver ett hotbildsbibliotek.
Laservarnare: är ett passivt system för detektering av laser. Systemet har fyra sensorer som
hanterar band I, II och III.
Rems- och fackelfällare: består av tre stycken fällare vilka kan laddas med 30 facklor eller
30 remsor.
Vidare är helikoptern utrustad med ballistiskt skydd, monterad i cockpit och kabin (golv) samt s.k.
IR-supressorer på motorernas avgasutblås för reducering av helikopterns IR-profil. Kravet på det
ballistiska skyddet är att stå emot ammunition från vapen med kaliber 7,62 mm. (Försvarsmakten
01 641.65671, 2011)
Beväpning
Beväpningen utgörs av två stycken kulsprutor M240H med kaliber 7,62 mm (Försvarsmakten 01
641.65671, 2011).
Kulspruta M240H är i princip en kulspruta m/58E. Vapnet monteras i en svängbar lavett monterad
på en fästarm i helikopterns fönsteröppning på höger och vänster sida. Fästarmen kan vikas ihop
och medger därmed att vapnet kan svängas in i kabinen och parkeras. (Försvarsmakten 34
821.64060, 2012)
Figur 9 Installation kulspruta M240H på helikopter 16. (Försvarsmakten, 2012)
Vapnet är främst avsett för yttäckande eld med verkan mot s.k. mjuka mål i form av personer på
marken och mot fordon med lättare skydd. Eldhastigheten anges till max 650 skott/min och skotten
laddas om genom återvinning av krutgaserna vid avfyring. Vapnet är luftkylt och eldröret (pipan)
behöver bytas med jämna mellanrum beroende av intensiteten i eldgivningen. Vid avfyrande av
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 22 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
mer än 200 skott under 2 minuter skall eldröret bytas, dock skall det omgivande klimatet beaktas.
Vid ett varmt och soligt klimat kan byte av eldrör behöva ske tidigare. Den maximala vapenräck-
vidden anges till 3725 m och effektiv avstånd vid mer punktmålslik eldgivning ca 800 m. (U.S.
Army TM 9-1005-313-10, 2002)
När det gäller effektivt verkansavstånd från helikopter med kulspruta är uppfattningen enligt ”In-
formant 1, et al., 2018” att avståndet är kortare än angivna 800 m.
Ammunition
Tillgänglig ammunition utgörs av Försvarsmaktens helmantlade ammunition med kaliber 7,62 mm.
Vapen med kaliber 7,62 mm är enligt Andersson, et al. (2009) är främst avsedd för fientlig personal
d.v.s. mjuka mål. Detta styrks också av de genomförda intervjuerna ”Informant 1, et al., 2018”
vilka även har uppfattningen att kalibern kan användas mot fordon med lättare skydd. ”Informant
1, et al., 2018” uppfattning stärks också i sin tur av den amerikanska Operators Manual for
Machine Gun 7,62 mm, M240 (2002), i vilken det anges att den används av markförband mot lättare
skyddade fordon.
Ammunitionen består av patroner med vanliga projektiler och projektiler med en tillsats som avger
ett s.k. spårljus. Av spårljusprojektilerna finns det två typer dels en typ som avger synligt spårljus,
vilken används under dagtid och en typ som avger spårljus i det infraröda spektret och som används
under mörker tillsammans med mörkerhjälpmedel så som Night Vision Device (NVD). ”Informant
1, et al., 2018”
Riktmedel (sikte och målföljning)
Siktet och målföljningen sker visuellt genom att skytten pekar med vapnet mot målet och avger
eldskurar. Eftersom ammunitionen är försedd med projektiler med spårljustillsatser används främst
ljuset från dessa till att sikta och rikta om vapnet med. En van dörrskytt är enligt dörrskyttarnas
bedömning väl kapabel att träffa mål på rimliga verkansavstånd med tillräcklig precision. ”Infor-
mant 1, et al., 2018”.
Som hjälpmedel kan även en laserpekare monterat på vapnet användas. Laserpekaren kan arbeta i
såväl det synliga spektret som det osynliga och används enligt dörrskyttarna främst till att peka ut
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 23 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
mål med. I kombination med flygning med mörkerhjälpmedel så som NVD och laserpekaren arbe-
tandes i det osynliga spektret ökar möjligheterna att agera med vapnet. ”Informant 1, et al., 2018”.
Under flygningen hjälps hela besättningen åt att agera sensor för att upptäcka, identifiera och följa
mål. Den huvudsakliga metoden sker visuellt. Invisning av målet sker genom en fastställd muntlig
nomenklatur fördelad i helikoptern via det interna radiokommunikationssystemet. Kommunikat-
ionen mellan flygförare och skyttar är väsentlig för verkansförmågan med vapnen. Föraren måste
hela tiden meddela vad hen tänker göra samtidigt som föraren behöver vara lyhörd för skyttens
direktiv för att åstadkomma optimala förutsättningar för verkan när striden genomförs. En liten
justering i styrspaken av flygföraren kan påverka träffbilden från vapnets projektiler med hundra-
tals meter beroende på avstånd från helikoptern till målet. ”Informant 1, et al., 2018”.
Skjutbegränsningar utgörs av mekaniska stopp på vapnets stativ och lavett, vilket innebär att vap-
nen har begränsningar att verka i vissa sektorer. (Försvarsmakten, 2018)
Det optimala området för verkanseld, bäst förutsättning att få precision, är att avge verkanseld med
vapnet i en så liten vinkel som möjligt i förhållande till helikopterns färdriktning, vilket främst
beror på att vinkelhastigheten mellan dörrskyttensvapen och målet är som lägst där. ”Informant 1,
et al., 2018”.
Slutsatser spelkort helikopter 16:
Baserat på redovisade fakta och data med hjälp av indikatorer kan följande slutsatser dras:
Jämfört med mål på marken har helikoptern ett övertag vad gäller fart (rörelse) och delvis
av sin rörlighet.
Befintliga vapen har ett relativt kort verkansavstånd.
Befintliga vapen har begränsningar i antal skott vid intensiv eldgivning, innan byte av eldrör
behövs.
Vapen och ammunition är avsett för yttäckande eld och verkan mot främst s.k. mjuka mål
och fordon med lättare skydd.
Vapnet är inte användbart mot bepansrade mål t.ex. pansarskyttefordon BMD-4M på grund
av sin kaliber och ammunitionens verkan
Precisionen i verkan mot målet påverkas av skyttens skicklighet.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 24 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Precisionen i verkan mot målet påverkas av besättningssamarbetet under eldgivning.
Eldhastigheten är relativt låg.
Sensorer för målsökning sker visuellt och bygger på besättning och besättningssamarbete.
Sensorer för målföljning sker visuellt och bygger på besättning och besättningssamarbete.
Skyddet utgörs främst av VMS med möjlighet att aktivt skydda mot vapen med radarmål-
sökare och IR-målsökare och passivt varna mot lasermålsökare.
Ballistiskt skydd mot finkalibrig eld, främst underifrån, finns.
7 Analys
I det undersökande kapitlet har en presentation av de ingående delarna i undersökningen med för-
utsättningar och fakta behandlats. Indikatorer centrala för överlevnad och egen bekämpning med
helikopter 16 har studerats och redovisats i form av slutsatser.
Beskrivna slutsatser från de två spelkorten (kap 6) används i följande A´WOT-analys för framta-
gande av faktorer inom ramen för egen bekämpning mot det valda hotet pansarskyttefordon BMD-
4M med tillhörande infanterienheter. Enbart faktorer relevanta för verkansförmåga presenteras.
Vidare görs, baserat på utfallet av A´WOT-analysen, en analys kopplat mot de teorier som under-
sökningen använt som teoretisk ram.
7.1 A´WOT-analys (SWOT-analys + Analytisk Hierarkisk Process (AHP))
Syftet med A´WOT-analysen är att ur undersökningens spelkort erhållna slutsatser, vilka identifi-
erats genom användande av indikatorer, hitta de centrala faktorer som behövs för att slutligen
kunna svara på vilken verkansförmåga helikopter 16 skall ha mot den i scenariot valda motstånda-
ren.
Målsättningen med analysen är att se vilka centrala faktorer som tillsammans, utifrån svensk dokt-
rin (strategisk och operativ), baserat på egen erfarenhet och från intervjuer med uppdragsspecia-
lister, ger den verkansförmåga som behövs för att skapa chanser att överleva med helikopter 16
mot en mer kvalificerad motståndare (hotet).
Spelkorten helikopter 16 och motståndaren med pansarskyttefordon BMD-4M, med tillhörande
infanterienheter (kap 6.4), ställs i analysen mot varandra med scenariot som övergripande ramverk.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 25 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
7.1.1 SWOT-analys
Tabell 2 SWOT-analys visar de centrala faktorer som analyserats fram och som skapar förutsätt-
ningar för att nå analysens syfte och målsättning (kap 7.1) för helikopter 16.
Tabell 2 SWOT-analys med grupper och faktorer. (Arrenäs, 2018)
Styrkor Svagheter
- Rörlighet (manövrerbarhet)
- Hastighet (rörelse)
- VMS
- Ballistiskt skydd
- Redundanta tekniska system
- Taktik (baserat på tekniska system)
- Kalibern
- Projektilens verkan (penetration)
- Eldhastigheten
- Vapnets precision
- Verkansavstånd (effektivt, praktiskt)
- Riktmedel (ej tekniskt integrerat/ ej automatiserat)
- Sensorer (besättning/VMS) upptäcka, identifiera och be-
kämpa
- Verkansområde vapen (begränsat)
Möjligheter Hot
- Taktik (taktiskt uppträdande i förband)
- Taktik (nyttjande av terräng)
- Taktik (nyttjande av väder, försvårar upp-
täckt)
- Motståndaren upptäcker ej
- Motståndaren olägligt placerad i terrängen.
- Verkansavstånd
- Eldhastighet
- Projektilens verkan (explosion, splitter, penetration)
- Vapnets precision
- Riktmedel/sensorer (tekniskt integrerat/automatiserat)
- Antal (fordon och soldater)
- Verkansområde
De erhållna faktorerna placeras därefter in i analysverktyget Analytic Hierarchy Process (AHP)
för fördjupad analys (kap 7.1.2) innan slutsatser ur analysen presenteras.
7.1.2 AHP-analys
De ur SWOT-delens erhållna faktorer har matats in Goepel, Klaus D. verktyg AHP Excel Template
with Multiple Inputs (2017) för parvis jämförelse av faktorer, först inom respektive SWOT-grupp
därefter mellan respektive SWOT-grupp.
Figur 10 visar de delar ur Goepels verktyg med del A indata och summering samt del B med analys
och parvis bedömning som behövs.
Arbetsgången är enligt följande:
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 26 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
1. Verktyget, som skall ses som ett dataprogram, bygger på matematiska formler kring egen-
vektorer (linjär algebra) förses med indata. Antal faktorer (Number of criteria), antal delta-
gare i bedömningen, målsättning, författare, datum samt faktorer (Criterion) med kommen-
tarer skrivs in.
2. De under del A inskrivna faktorerna visas i del B i kolumner för parvis jämförelse. Först
genomförs en grundläggande viktning av vilken faktor (Criteria) som bedöms mer viktig
än den andra. Därefter används en bedömningsskala, 1-9, vilken beskriver hur starkt för-
hållandet är mellan de två jämförda faktorerna. Den parvisa jämförelsen fortsätter till alla
faktorerna är jämförda med varandra.
3. I del A visas sedan resultatet av varje faktors och grupps parvisa jämförelse i procent efter
hur viktiga de är samt med en inbördes ranking där faktorn med lägsta ranking siffran är
viktigast t.ex. ranking 1 följt av ranking 2 och så vidare.
Figur 10 Schematisk bild visande arbetsgång i Goepels AHP-verktyg. (Arrenäs, 2018)
Arbetet går ut på att systematiskt bedöma SWOT-faktorerna för att få dem jämförbara genom att
se deras bedömda viktning jämfört med de andra faktorerna. Syftet är att se vilken faktor och grupp
som behöver mest uppmärksamhet för att målsättningen skall nås. (Kangas, et al., 2001)
1.
2.
3.
A. Indata och SummeringB. Analys och parvis bedömning
Indata från SWOT-analysen
Parvis bedömning av faktorer
Presentation och summering av bedömningen
Intensitets skala för parvis bedömning
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 27 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Bedömningsordningen följer principen ”bottom up” med bedömning av faktorer i grupperna svag-
heter, hot, styrkor och möjligheter först följt av bedömning av grupper och den övergripande hie-
rarkin. Bedömningen som presenteras i kvantitativ form ger sedan möjlighet att dra slutsatser kring
vilka beslut som bör fattas utifrån vilken viktning grupperna erhåller.
Tabellerna 3 och 4 visar summan av den inbördes viktning som genomförts vid en parvis jämförelse
och analys med hjälp av Klaus D. Goepels verktyg BPMSG AHP Excel template with multiple
inputs (2017).
Tabell 3 SWOT-grupper med inbördes viktad prioritering. (Arrenäs, 2018)
Tabell 4 Tabeller visande SWOT-faktorer med viktad prioritering inom respektive grupp. (Arrenäs, 2018)
Svagheter
Hot
Styrkor
Möjligheter
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 28 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
7.1.3 Slutsatser A´WOT-analys
Ur A´WOT-analysen har följande slutsatser erhållits:
SWOT-gruppen Svagheter har högst prioritering då den gruppen innehåller de faktorer som
är viktigast att omhänderta för en ökad överlevnad mot det i scenariot utpekade hotet. Hot
prioriteras näst högst då hotet är dimensionerande för att omhänderta de redovisade svag-
heterna. Övriga två grupper med faktorer skall fortsatt beaktas men bedöms inte ha högst
prioritet.
Inom gruppen Svagheter är prioriteringen av de olika faktorerna relativt lika procentuellt.
En faktor, Verkan projektil, kan ses som viktigare än de andra då verkan projektil har ran-
king 1 (14,8 procent). Viktningen av de övriga, vilka ligger spridda inom ett område om
drygt 2 procentenheter jämfört med faktorn verkan projektil, gör dock att de inte kan ute-
slutas då rådande verkansförmåga från helikopter relativt motståndaren bedöms som obe-
fintlig.
Inom gruppen Hot är det faktorn antal, ranking 1 (22,4 procent), tätt följt av projektilens
verkan, ranking 2 (20,5 procent), som värderas högst. Eldhastigheten och Kalibern är dock
fortsatt ett stort hot i synnerhet kopplat till antalet enheter som ställs mot helikopter 16 och
dess verkansförmåga.
Grupperna Möjligheter och Styrkor innehåller delar som påverkas av de möjligheter som
ges av grupperna Svagheter och Hot. Dock är det viktigt att dessa två grupper inte glöms
bort utan fortsatt bevakas för att de inte skall påverkas negativt vid utveckling av helikopter
16 svagheter.
7.2 Analys egen bekämpning
En analys och diskussion av skyddslökens lager egen bekämpning enligt Andersson, et al., (2009)
genomförs med inriktning på överlevnad.
De i A´WOT-analysen värderade centrala faktorerna, tillsammans med data (kap 2 och kap 6),
används som underlag för analys av egen bekämpning.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 29 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Allmänt
Egen bekämpning är det sjätte och näst sista lagret i skyddslöken (Andersson, et al., 2009). I det
lagret återfinns vapen och riktmedel med de faktorer som behövs för att skapa skydd genom verkan.
Vid en studie och tolkning (författarens) av skyddslökens olika lager är det sannolikt så att varje
lager skapar förutsättningar för såväl lagret utanför som lagret innanför. Om något förändras i ett
av lagren så kan det få såväl negativa som positiva effekter på helheten då varje lager troligtvis
skall ses som att det utgör ett stöd såväl direkt som indirekt även för de andra lagren.
Ett lagers placering i skyddslöken skulle kunna antas (av författaren) ha olika stark betydelse be-
roende på vilken placering det har. Ett lager närmre kärnan t.ex. det innersta reducera restverkan,
skulle kunna ha mer betydelse för överlevnad än lagret utanför o.s.v. Dock är det mer sannolikt att
respektive lagers betydelse är av mer miljöberoende karaktär, d.v.s. alla lager behövs inte i all
miljö, för att skapa överlevnad. De skall sannolikt mer ses som delar som kläs på efter hand som
den omgivande miljö ställer ökade krav, vilket också hänger ihop med skyddslökens inifrån och ut
perspektiv (jmf teori om skyddslöken kap 4).
I denna undersökning provas helikopter 16, främst inom ramen för egen bekämpning, mot en miljö
påverkad av hotet från BMD-4M.
Vapen
I problemformuleringen (kap 2) anges att vapnen på helikopter 16 skall användas till skydd av
helikopter och som understöd. Enligt ”Informant 1, et al., 2018” är understöd från helikopter främst
avsett för att skydda den egna rotekamraten i vissa känsliga skeden under ett uppdrag. Vidare anges
också att en rote helikoptrar utgör en taktisk enhet och som sådan skall beredas möjlighet till själv-
ständigt uppträdande.
I scenariot och typsituationen ställs en rote helikopter 16 mot en kvalificerad motståndare i form
av ett fallskärmsregemente, som förutom fotburna infanterienheter, även är utrustat med pansar-
skyttefordon BMD-4M. Fallskärmsregementet utgörs av vältränade soldater som sannolikt är väl
förtrogen med sin materiel och sina vapen. Situationen de befinner sig i gör att de troligtvis är
offensiva och beredda att ta risker, vilket sannolikt ställer krav på egen bekämpning.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 30 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Vid en jämförelse av vapenräckvidder mellan helikopter 16 och fallskärmsregementet kan det kon-
stateras att motståndaren har en klar fördel, framförallt med pansarskyttefordon BMD-4M. Heli-
kopter 16 med kulspruta M240H har ett officiellt verkansavstånd på 800 m, dock anges att ver-
kansavståndet är kortare (kap 6.5.1). Räckvidden behöver således utökas för att omhänderta en av
svagheterna enligt A`WOT-analysen för att skapa ett homogent lager egen bekämpning.
Vidare har motståndaren en fördel, i scenariot, genom sin volym d.v.s. antal enheter (fordon och
soldater) och eldhastighet. Detta medför att eldhastigheten som helikopter 16 kan åstadkomma med
sina vapen inte räcker till mot det i scenariot givna hotet. Enligt ”Informant 1, et al., 2018” är en
ökad eldhastighet viktig ur flera aspekter. Dels anses den ha en ansenlig betydelse för att trycka
ned motståndarens soldater inför t.ex. en landningsplats i syfte att bättre möjliggöra lyckat uppdrag.
Dels anses att eldhastigheten, även om den inte träffar, sannolikt påverkar motståndarens vilja ge-
nom att omgivningen fylls med mycket ljud och nedslag från stridsdelarnas träffar. Dessutom anger
”Informant 1, et al., 2018” att precisionen med ett vapen med högre eldhastighet än det idag an-
vända (max 650 skott/min) ökar, i synnerhet inom ramen för dörrskytte. Vid hög eldhastighet bildar
projektilerna något som beskrivs som ett snöre i luften som visar vägen mot målet och därmed ökar
även precisionen.
BMD-4M är bepansrad och skall enligt uppgift klara finkalibrig eld och splitter från artilleri gra-
nater (kap 6.4.1). Av det kan slutsatsen dras att helikopter 16 vapen med kaliber 7,62 mm, under
förutsättning att rätt verkansavstånd kan innehållas, sannolikt inte får någon påverkan på fordonet
alls. Om inte ett turskott träffar siktet på BMD-4M, då siktet troligtvis är en av de sårbara och
mindre skyddade delarna på fordonet. Ovanstående påstående stärks vid en studie av den ammu-
nition som används till kulspruta M240H (kap 6.5.1). Ammunitionen är helmantlad vilket innebär
att verkan sker genom penetration av målet. Mot mjuka mål så som människor och lättare skyddade
fordon skapas tillräcklig restverkan, medan sannolikheten att få tillräcklig effekt mot angivet for-
don i scenariot är obefintlig. Förutom ovanstående påverkas verkan mot målet av dörrskyttens
skicklighet (kap 6.5.1).
Precision har berörts kort tidigare och då i anslutning till eldhastighet. Kulspruta M240H har främst
tagits fram för att avge yttäckande eld (kap 6.5.1). Ur detta borde det inte vara orimligt att anta att
vapnet i grunden inte är tänkt att vara ett vapen för punktmålsbekämpning, även om det till del
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 31 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
anges att eldgivning kan ske mer punktmålslik (kap 6.5.1). Att få kulspruta M240H att bli mer
precist genom att t.ex. integrera det tekniskt med helikoptern är antagligen inte rationellt eftersom
såväl stridsdelens verkansförmåga (penetration), effektivt verkansavstånd och eldhastighet inte
möter de krav som motståndaren ställer. Dessutom påverkas precisionen vid verkan mot målet av
besättningens samarbete, då de verkansavstånd som ingår är relativt stora. Minsta lilla felmanöver
av helikoptern får vapnet att oavsiktligt flytta verkanspunkten och därmed minskar även precis-
ionen ”Informant 1, et al., 2018”.
Under intervjuerna diskuterades verkan från helikopter med befintliga vapen. Det resulterade i ett
förslag att utrusta helikoptern med en kombination av olika vapen som täcker olika behov, av egen
bekämpning, som en helikopter kan ha under ett uppdrag där hotet utgörs av en dimensionerande
kvalificerad motståndare ”Informant 1, et al., 2018”. Enkelt förklarat innebär det en kombination
av vapen som kan verka på såväl korta som långa avstånd samt under hovring och vid hög fart
framåt.
Avslutningsvis, helikopter 16 befintliga vapen inom ramen för dörrskytte bidrar inte nämnvärt till
att stärka skyddslökens lager egen bekämpning ej heller till överlevnad när hotnivån höjs. Lagret
är i nuläget främst uppbyggt för en motståndare som utgör ett lägre och mindre kvalificerat hot.
Riktmedel
Vid en jämförelse mellan de två spelkortens riktmedel (kap 6) kan det konstateras att pansarskyt-
tefordon BMD-4M, jämfört med helikopter 16, har ett mer avancerat riktmedel med automatisk
målföljning, vilken även fungerar under förflyttning. Fordonet har såväl dager som mörker för-
måga. Helikopter 16 sikte är rent optiskt, med viss mörker kapacitet, och målföljningen bygger på
besättningssamarbete där dörrskytten slutligen pekar på målet och avger eldskurar ”Informant 1, et
al., 2018”. Kompensering av det faktorer som påverkar projektilbanan sker manuellt av dörrskytten
under eldgivningen. Visserligen har helikopter 16 stödsystemet VMS med förmåga att varna för
såväl IR, radar och laser, vilket till del skulle kunna passa in i skyddslökens lager aktiv hotinform-
ation som sensor. Målsökning och målföljning till riktning och avstånd sker dock inte med hjälp
av ett automatiskt och integrerat tekniskt system, utan bygger på manuell sökning och följning
baserat på besättningssamarbete.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 32 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Ett väl fungerande besättningssamarbete är sannolikt inte dåligt och kan vara nog så precist. Frågan
är dock om detta är tillräckligt mot en motståndare med mer kvalificerade målsöknings och mål-
följningssystem? Svaret på frågan är med största sannolikhet nej. Svaret får till viss del stöd av de
intervjuer som genomfördes. Enligt ”Informant 1, et al., 2018” resonemang, vilket är baserat på
svensk doktrin, kommer en helikopter alltid att agera i efterhand, d.v.s. defensivt uppträdande, ge-
nom att verkanseld bara avges om helikoptern beskjuts. Av resonemanget om att agera med verkans
eld i efterhand inklusive ett defensivt uppträdande, är tidsfaktorn sannolikt viktig (författarens
anm). Med antagande av tidsfaktorns betydelse. Borde således en naturlig följd vara att systemen
varning, målsökning och målföljning (riktmedel) tekniskt integreras med varandra i helikoptern.
Detta för att ge förbättrade möjligheter att besvara en beskjutning, genom att viktiga tekniska sy-
stem med sensorer ger en förbättrad situationsmedvetenhet jämfört med i nuläget och därmed kor-
tare tid till egen bekämpning.
Skydd
Helikopter 16 är utrustat med ett VMS-system med möjlighet att aktivt skydda mot vapen med
radarmålsökare och IR-målsökare och passivt varna mot lasermålsökare. Detta skydd, vilket är en
av de högst prioriterade styrkorna i A´WOT-analysen, anses av ”Informant 1, et al., 2018” vara
den viktigaste skyddande faktorn, förutom taktik, för att kunna genomföra uppdrag i en hotfylld
miljö. Utan ett system som VMS ser de att chansen att överleva är i princip obefintligt vid mållås-
ning från någon av de olika målsökningstyperna ”Informant 1, et al., 2018”.
VMS-systemet skapar genom olika aktiva åtgärder, den tid som behövs för att helikoptern skall
kunna nyttja sin rörlighet och hastighet, så att målsökaren tappar sin låsning. ”Informant 1, et al.,
2018”.
VMS-systemet kan placeras in det tredje av skyddslökens lager förhindra träff och ger således
argument för dess betydelse gällande överlevnad. Placeringen ger även stöd till uppdragsspecia-
listernas uppfattning att systemet är viktigt. Dessutom skapar det även möjligheter för att vapen
och riktmedel inom ramen för egen bekämpning skall kunna skapa ytterligare överlevnad.
Taktik skall ses som en grundplatta vilken alltid finns. Utan taktik är det överhuvudtaget inte lönt
att genomföra uppdrag. Den generella taktiska idén är att planera uppdraget baserat på tillgängliga
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 33 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
underrättelser om motståndaren och under flygningen nyttja farten och terrängen för att inte synas.
”Informant 1, et al., 2018”.
Om faktorn taktik jämförs med skyddslöken olika lager, baserat på resonemanget att skyddslökens
alla lager påverkar varandra i någon form, så skulle en tolkning (författarens) kunna vara att takti-
ken är den faktor som antingen påverkar eller påverkas av respektive lager. Taktiken kan således
hittas i varje lager av skyddslöken om en teknisk förändring sker i ett lager t.ex. egen bekämpning
så finns också incitament för att taktiken kan/skall utvecklas eller förändras.
Avslutningsvis något om helikopter 16 ballistiska skydd och redundanta uppbyggnad, vilket får
relativt lite uppmärksamhet i undersökningen eftersom de främst är egen bekämpning som är före-
mål för analys. Trots detta är det värt att nämna att det ballistiska skyddet bör ses över främst när
det gäller skydd av helikopterns olika känsliga tekniska komponenter och av dörrskytten. I nuläget
är det ballistiska skyddet främst placerat för att ge skydd från eld underifrån, vilket stöder en taktik
som innebär flygning på hög höjd. Vid en taktik, som innebär flygning på låg höjd, är det ballistiska
skyddets placering för skydd av vitala system i helikoptern ej är tillräckligt .”Informant 1, et al.,
2018”
7.2.1 Slutsatser egen bekämpning
Helikopter 16 fyller inte skyddslökens lager egen bekämpning för att få rätt överlevnad mot
en kvalificerad motståndare enligt beskrivet scenario.
Helikopter 16 behöver förmåga att verka på längre avstånd än de avstånd som befintliga
vapen medger.
Helikopter 16 behöver ha en förmåga att verka mot fler mål samtidigt och med högre eld-
hastighet än idag, gärna genom en kombination av olika vapen.
Helikopter 16 behöver utrustas med en verkansförmåga som klarar av att tränga igenom
eller påverka mål med tyngre/grövre skydd.
Precisionen behöver öka dels genom vapen som till sin konstruktion medger högre precis
användning, men också genom teknisk integration av såväl riktmedel som av vapen i heli-
koptern.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 34 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Sensorer för varning, för upptäckt och identifiering (VMS) behöver integreras i samma tek-
niska system som vapen och riktmedel. Syftet är förbättrad situationsmedvetenhet och att
öka förmågan genom att minska tiderna i processen upptäcka, identifiera och avge verkans
eld.
Taktiken är den viktigaste styrkan helikopter 16 har eftersom den sannolikt återfinns i mer
än ett lager i skyddslöken. Om en tekniskförändring sker så påverkas även förutsättningarna
att taktisera.
7.3 Analys firepower
Försvarsmakten (2016) anger i MSD16 att manöverkrigföring är den övergripande svenska meto-
den vid insatser och operationer. Enligt Lind (1985) är eldkraft viktig för manöverkrigföringen
samt i vilket syfte den skall användas. Detta gör det lämpligt, av främst två anledningar, att analy-
sera eldkraftens betydelse. Den första anledningen är att Lind (1985) uttryckligen anger att eldkraft
i kombination med rörelse ofta används för att trycka ned motståndaren i syfte att skapa egna för-
delar. Den andra anledningen är att det ursprungliga syftet med beväpning på helikopter, även ut-
tryckt som egenskydd, är att trycka ned motståndaren genom avgivande av yttäckande verkanseld
”Informant 1, et al., 2018”.
Lind (1985) beskriver teorin om firepower och manöverkrigföring på ett sätt som gör att eldkraft i
kombination med rörelse sannolikt skall ses som en offensiv förmåga, vilken kan användas oavsett
om den övergripande hållningen är defensiv eller offensiv. Att kunna variera mellan defensivt och
offensivt uppträdande är sannolikt en viktig faktor enligt Lind (1985) och i synnerhet för överlev-
nad mot en kvalificerad motståndare. Det innebär att helikopter 16 med rätt dimensionerad eldkraft
mot en potentiell motståndare, ur mer än en aspekt, får förbättrade och utökade möjligheter att
skydda helikoptern genom verkan skapa utökat utrymme. Genom att möjliggöra användande av
eld som dimensionerats efter motståndaren, skapas förutsättningar och ytterligare verktyg att an-
vända i utvecklandet av taktik mot en kvalificerad motståndare. Det förda resonemanget styrks till
del av tidigare fört resonemang (kap 7.2) att taktik kan återfinnas i samtliga skyddslökens lager och
att de olika lagren påverkar varandra. Kopplat till eldkraft och teknisk integrering av system, filo-
sofiskt betraktat, innebär det sannolikt att fler valbara möjligheter att möta motståndaren på erhålls.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 35 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Två av Helikopter 16 styrkor, enligt A´WOT-analysen, är fart och rörlighet (kap 7.1). Styrkorna
påverkas troligtvis menligt, vid möte med en kvalificerad motståndare, av att den nuvarande eld-
kraften, inom ramen för studien, inte ger den verkan som behövs för att förstärka dem. Risken är
också påtaglig att styrkorna övergår i svagheter om de inte fortsatt kan användas som en fördel i
ett uppdrag genom användande av eldkraft.
Lind (1985) menar vidare att eldkraften inte bara används till att skapa en bättre position för att
kunna avge verkanseld. Syftet är också att skapa en serie oväntade och farliga situationer för mot-
ståndaren, genom att slå ut delar av motståndaren samt se till att störa med verkanseld så att mot-
ståndaren momentant pacificeras vilket gör att helikoptern kan flyga förbi eller runt. Eldkraften
dimensioneras således för att hjälpa rörelsen. För helikopter 16 innebär detta att eldkraften behövs
för att förstärka möjligheterna till fortsatt fart och rörlighet.
För att förstå begreppet eldkraft är det viktigt att känna till vilka faktorer som skapar eldkraft för
en helikopter. Under intervjuerna fördes ett resonemang kring begreppet. Utfallet av resonemanget
blev att eldkraft för helikopter anses skapas av följande faktorer enligt ”Informant 1, et al., 2018”:
Eldhastigheten d.v.s. hur många projektiler som kan avlossas per tidsenhet ofta angivet i
skott/min. En hög eldhastighet påverkar troligtvis motståndarens förmåga att förflytta sig
eller agera till viss del.
Enskild projektils förmåga att orsaka verkan, vilken påverkar motståndaren, antingen ge-
nom kinetisk energi (penetration) eller genom sprängkraft (splitter), och därför uppnår
avsedd verkan.
Precision d.v.s. med vilken sannolikhet varje projektil faktiskt träffar avsett mål.
Kombination av vapen med olika funktion, verkanssätt, verkansavstånd och kaliber, vilka
tillsammans kan slå mot bättre skyddade och fler mål.
De framställda faktorerna är inte orimliga vid en jämförelse med eldkraft som syftar till att trycka
ned motståndaren. Dels då nedhållande eld från ett visst avstånd behöver ha en förmåga kunna
projicera en ansenlig volym av energi nära motståndaren som påverkar motståndarens förmåga och
möjligheter att verka. Dels också för att åstadkomma och ge möjlighet till permanent nedsättning
av motståndarens förmåga genom att slå ut personal och materiel. En succesiv utarmning som gör
att hotet i operationsområdet succesivt tunnas ut skapar ytterligare ett dilemma för motståndaren
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 36 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
genom att försvararen orsakar kostnader i form av förlorad personal, materiel och därmed minskad
chans att lyckas med ambitionen att uppnå satt målsättning.
Om ovan beskrivna delar kombineras ihop på ett effektivt sätt så att helikopterns fart och rörlighet
nyttjas optimalt, med möjlighet att växla mellan defensivt och offensivt uppträdande, så är sanno-
likheten stor att motståndaren kan försättas i något som Lind beskriver som en serie av oväntade
och farliga situationer och helikopter 16 ges förbättrad möjlighet till överlevnad (Lind, 1985).
7.3.1 Slutsatser firepower
Helikopter 16 behöver förses med förmågor som ökar eldkraften.
Eldkraften för helikopter 16 bygger på faktorerna eldhastighet, projektilens verkan, med
vilken precision stridsdelen levereras i målet samt en kombination av vapen.
Manöverkrigföring enligt Lind (1985) bygger på eldkraft i kombination av rörelse.
Det är viktigt att förstå i vilket syfte eldkraften skall användas. För helikopter 16 del ger
rätt eldkraft möjligheten att bibehålla fart och rörlighet, vilkea också är viktiga styrkor
8 Resultat
Helikopter 16 har i nuläget inte de möjligheter som behövs för att kunna verka, genom egen be-
kämpning, mot mekaniserat infanteri så som pansarskyttefordon BMD-4M eller motsvarande. Re-
sultatet styrks av utfallet ur undersökningen och analysen med slutsatser.
Resultatet presenteras under detta kapitel i en sammanfattande slutsats som avslutas med svar på
frågeställningen ställd i kapitel 2.
Den sammanfattande slutsatsen byggs upp och stöds av argument från följande områden.
Överlevnad
Ur A´WOT-analysen konstateras att helikopter 16 verkansförmåga, inom ramen för egen bekämp-
ning för att skapa skydd och därmed ökad chans till överlevnad, behöver ges en hög prioritet (kap
7.1). De delar, vilka genom operationalisering (kap 6.3), som använts till indikatorer för egen be-
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 37 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
kämpning i undersökningen och även som faktorer i analysen har samtliga hamnat i A`WOT-ana-
lysen som svagheter. Det innebär att mot en kvalificerad motståndare kan helikopter 16 inte till-
räkna sig något skydd med de befintliga vapnen med tillhörande riktmedel.
Vid jämförelse med teorin om skyddslöken (kap 4), samt hur den tolkats i analysen (kap 7.2),
gällande dess uppbyggnad med de olika lagrens betydelse och hur de påverkar varandra. Är be-
dömningen att helikopter 16 med dess nuvarande verkansförmåga (vapen och riktmedel) inte fyller
skyddslökens lager egen bekämpning. Bedömningen bygger på de svagheter som analyserats fram
(kap 7), vilka är:
Verkan projektil
Kaliber
Vapnets precision
Riktmedel och sensorer
Eldhastighet
Verkansavstånd
Verkansområde (område runt helikoptern)
Om de beskrivna svagheterna förbättras och anpassas, med ett tydligt syfte gällande eldkraft enligt
Lind (1985), mot helikopter 16 potentiella och tänkbara kvalificerade motståndare, kommer san-
nolikt även helikopter 16 styrkor att kunna nyttjas på ett bättre sätt taktiskt. I annat fall är risken att
helikopter 16 inte kan användas som den resurs den är inköpt till att vara.
Vidare för ökad förmåga till egen bekämpning behöver riktmedel och vapen integreras tekniskt till
helikoptern för att stödja besättningen och förmågan att verka. Sensorer för varning, upptäckt och
identifiering (VMS) behöver integreras i samma tekniska system som vapen och riktmedel. Genom
teknisk integrering kan förmågan att verka öka genom att tiderna från upptäckt, identifiering till att
avge verkans eld kan minskas. Genom teknisk integrering kan även besättningens situationsmed-
vetenhet öka, vilken sannolikt är betydande i förmåga att överleva mot en kvalificerad motståndare.
Avslutningsvis bör syftet med en översyn av hur verkansförmågan slutligen skall vara för att ge
helikopter 16 rätt förutsättningar att som taktisk enhet kunna agera enligt de krav som ställs i För-
svarsmaktens strategiska inriktning (2016) på ökad operativ förmåga. Det innebär att helikopter 16
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 38 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
bör vara försedd med en eldkraft som främjar rörelse och fart med möjlighet att växla mellan såväl
defensivt som offensivt uppträdande i operationer.
Hot
Den miljö som helikopter 16 sannolikt kan hamna i vid ett väpnat angrepp är troligtvis inte helt
olika den i undersökningens scenario och typsituation (kap 6.2).
I undersökningen utgörs hotet mot helikopter 16 av ett fallskärmsregemente med det dimension-
erande hotet pansarskyttefordon BMD-4M (kap 6.2). Övriga enheter (soldater) kopplade till fordo-
net beväpnade med handeldvapen, automatkarbiner och manburna luftvärnsvapen ingick som en
övergripande delmängd i analysen (kap 6.4.1).
Vidare visar analysen på att motståndaren (kap 7) har ett övertag i följande faktorer:
Projektilens verkan (stridsdelens verkan genom penetration eller genom splitter)
Vapnets precision (eldrörets konstruktion samt automatisk målföljning och ballistikdator)
Eldhastighet (10-300 skott/min beroende på vapen)
Kalibern (7,62 mm, 30 mm och 100 mm)
Verkansavstånd (100-4000 m, terräng och målberoende)
Verkansområde (målföljning 360 grader runt fordonet, terrängberoende)
8.1 Sammanfattande slutsats
Om helikopter 16 skall utföra uppdrag, som en taktisk enhet på det sätt som Försvarsmakten (2016)
anger i MSD 16, i en hotmiljö enligt denna undersökning eller värre, behöver egen bekämpning
med ingående faktorer för verkan samt eldkraft ses över. Helikopter 16 behöver få en förmåga som
fortsatt klarar att slå ut hot från mekaniserat infanteri så som BMD-4M eller motsvarande. Med rätt
verkansförmåga skapas rätt förutsättningar att överleva vid uppdrag även där risken att möta en
kvalificerad motståndare är stor.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 39 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
8.2 Svar på frågeställning
Vilken verkansförmåga, inom ramen för egen bekämpning och överlevnad, bör helikopter 16 ha
under ett transportuppdrag med nationellt försvarsfokus mot mekaniserat infanteri?
Baserat på den avslutande redogörelsen och sammanfattande slutsatsen (kap 8.1) är svaret på den
ställda frågeställningen följande:
Helikopter 16 behöver en verkansförmåga som klarar att tränga igenom och slå ut mekaniserat
infanteri så som pansarskyttefordon BMD-4M eller motsvarande.
Rätt verkansförmåga kan åstadkommas genom att ha stridsdelar som kan tränga igenom även mål
med ett bättre och tyngre skydd. Stridsdelens kaliber kan med fördel öka, vilket också påverkar
förmågan att verka mot bättre skyddade mål. En ökad kaliber ger också samtidigt en längre räck-
vidd eller verkansavstånd, vilket bör vara en faktor som inte prioriteras bort.
Vidare behöver även precisionen vid egen bekämpning öka, tillsammans med bättre riktmedel och
sensorer. Det innebär att vapen som i sin grundläggande konstruktion och konfigurering är mer
precisa än dagens bör införskaffas och tillföras helikopter 16 för att förbättra verkansförmågan.
Riktmedel och sensorer bör, i syfte att öka situationsmedvetenheten, förbättras. Detta sker lämp-
ligast genom teknisk integrering tillsammans med valda vapensystem. Eldhastigheten och vapnens
möjlighet att verka i ett större område runt helikoptern än idag, bör beaktas för att skapa en så
komplett verkansförmåga som möjligt.
Sammantaget innebär detta att helikopter 16 är försedd med en eldkraft som främjar fart och rörelse
med möjlighet att växla mellan defensivt och offensivt uppträdande.
9 Diskussion
Allmänt
Denna studie tar sin grund i den förändring som startade i och med att Försvarsmakten skulle ge-
nomföra insatser internationellt. Det innebar i praktiken att hot och en hotfylld miljö med dess
möjliga konsekvenser, för insatser med helikopter, för första gången blev påtaglig för all personal.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 40 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Beväpning av helikopter blev en av de lösningar som genomfördes för minskad risk och ökad över-
levnad. En slutsats som kan dras kring dåvarande beredningar och beslut är att beväpningen med
sannolikhet var tillräcklig för de hot den dimensionerades för då.
Studien, med sin utgångspunkt inom den militärtekniska domänen, visar på teknikens betydelse
och vikten av att förstå densamma. Detta är synnerligen påtagligt när den dimensionerande mot-
ståndaren har tillgång till resurser med en teknik som är på samma nivå eller högre och mer omfat-
tande, vilket skapar utmaningar för Försvarsmakten att hantera.
En konsekvens av tidigare fattade beslut för helikopter 16 är, att när den dimensionerande motstån-
daren är mer kompetent, bättre utbildad och har tillgång till mer tekniskt avancerade resurser att
befintliga vapen inte räcker till för att bibehålla förväntad överlevnad. Visserligen anger Försvars-
makten (2016) i MSD 16 att kraven på säkerhet kan behöva sänkas för att försvara Sverige, vilket
inte är orimligt att relatera till. Dock är det lika rimligt att inte, inledningsvis när tid finns, medvetet
göra avkall på nya förbättrande lösningar t.ex. effektivare beväpning, vilket ökar förmågan att
verka och överleva. I synnerhet då en effektivare beväpning sannolikt relativt enkelt skulle kunna
införas.
Beväpning
När det gäller beväpning av helikopter 16 samt att tankarna inför inköpet var att skaffa en helikopter
direkt från ”hyllan” (FMV, 2011), är det intressant att snegla på en version som av den amerikanska
försvarsmakten kallas ”Battle Hawk”.
I sin uppsats The Multipurpose Black Hawk Utility Helicopter: Rotary-wing Versatility Required
for U.S Marine Corps Enhanced Company Operations (2009) (jmf kap 4.1) argumenterar major
Wade J. Dunford för just styrkan med Battle Hawk. Han menar att Battle Hawk-versionen, vilken
bygger på UH-60M Black Hawk, är så nära en attackhelikopters prestanda en transporthelikopter
kan komma och att konceptet medger att uppdrag kan genomföras långt in i ett operationsområde.
Prestandan erhålls främst genom det datoriserade uppdragsystemet och beväpning som bara funnits
på attackhelikoptrar tidigare. Konceptet medger även att vapnen kan integreras tekniskt genom
möjligheten att montera stubbvingar (External Stores Support System, ESSS), en på varje sida,
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 41 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
med möjlighet att fästa vapen på totalt fyra platser. Med stubbvingarna monterade kan följande
fullt integrerade vapen användas:
upp till 16 stycken Hellfire-missiler (mot markmål) monteras.
två stycken Sidwinder-missiler (mot luftmål) monteras.
2.75 tums Hydra 70 raketer (mot markmål) i lavetter med möjlighet att ladda 7, 12 eller 19
raketer.
fast monterade 12,7 mm och 7,62 mm kulsprutor (fixerad eldgivning framåt)
Samtliga dessa vapen integreras med hjälmsikte hos flygförarna.
Vidare beskriver major Wade J. Dunford att vapen, kulsprutor, kan monteras i de särskilda föns-
teröppningarna på helikoptern vilket håller dörröppningarna fria för i- och urlastning av soldater
och materiel. Dessutom tillägger han att Black Hawk utrustad med, såväl tekniskt integrerade va-
pen som med kulsprutor för dörrskytte samt VMS, är väl lämpad som eskortplattform där offensivt
uppträdande kan behövas för att flyga in i och ut ur ett operationsområde där hot finns.
För svensk helikopterverksamhet är konceptet intressant. Dels ur den bemärkelsen att dagens be-
väpning av helikopter 16 har en del svagheter. Ett exempel på svaghet i det svenska konceptet är
att en av flygförarna är relativt outnyttjad när det gäller bekämpning av mål med vapen. En tanke
skulle kunna vara att den flygföraren som inte direkt styr helikoptern används till att betjäna de
integrerade vapensystemen med hjälmsikten enligt Battle Hawk-konceptet. Detta skulle sannolikt
stärka skyddet för helikoptern inom ramen för egen bekämpning. Dels genom att å ena sidan ha
mer potenta vapen som klarar mer kvalificerade mål men också å andra sidan genom att få tekniskt
stöd med målanvisning med hjälmsikte från de i helikoptern som har bäst överblick av vad som
händer i sektorn framför helikoptern. Dessutom skulle verkansavståndet öka med tillförande av
Hellfire-missiler, Sidewinder-missiler och Hydra-raketer. Beväpningen skulle också ge en ökad
möjlighet att kunna hantera fler mål samtidigt på olika avstånd runt helikoptern.
Dock bör beväpning av helikopter 16 ske med eftertanke. Först och främst behöver syftet med
beväpningen vara klar. Svensk doktrin och svenskt försvarskoncept bör beaktas och ställas mot den
amerikanska doktrinen och försvarskonceptet eftersom försvarsorganisationerna har olika inrikt-
ningar och olika mycket resurser till förfogande. Sannolikt ingår en amerikansk helikopter alltid i
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 42 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
ett större koncept (system av system) under ett uppdrag, vilket jämfört med ett svenskt perspektiv
troligtvis inte alltid är fallet.
En taktisk enhet (rote eller fler) med helikopter 16 under ett uppdrag enligt scenariot och typsitu-
ationen i detta arbete, med en beväpning enligt Battle Hawk-konceptet, skulle i framtiden kunna
utgöras av en eller två fullt beväpnade helikopter 16 som eskort åt den eller de helikoptrar som
genomför själva transporten av soldater. Eskorthelikoptrarna skulle kunna vara försedda med en
beväpning anpassad mot det hot som enligt underrättelseinformationen gäller för operationsområ-
det. Taktiken som används av eskort helikoptrarna anpassas för såväl nyttjande av terräng som för
möjlighet att genomföra strid mot motståndarens enheter om behovet skulle uppstå. Helikoptern
som transporterar soldaterna använder en taktik anpassad efter terrängen och beväpning med en
kombination av olika kulsprutor för dörrskytte (kombination av ökad kaliber och eldhastighet),
men också efter hur eskorthelikoptrarna agerar.
Ovan beskriven text kan tyckas som en utopi men någonstans behöver processen börja och då är
det amerikanska Battle Hawk-konceptet en bra plattform att utgå ifrån.
Avslutningsvis mot bakgrund av scenariot i undersökningen, jämfört med den beväpning som er-
bjuds i Battle Hawk-konceptet, är slutsatsen att det svenska konceptet med enbart beväpning inom
ramen för dörrskytte står sig ganska slätt och att nya sätt att tänka kring helikopter och helikopter-
verksamhet sannolikt krävs för att möta framtiden.
Kritisk granskning
Den här studien av verkan för överlevnad genom egen bekämpning mot en kvalificerad motstån-
dare är bara en del i en mer komplex helhet. Vid efterforskning av tidigare genomfört arbete med
inriktning att kunna verka med vapen från helikoptrar har inget öppet arbetet hittats. Antingen har
beväpning diskuterats utan att beskriva hur arbetet kom fram till föreslagen beväpning eller så har
arbetet inriktats mot att rent tekniskt prova en viss beväpning i en helikopter utan att beskriva i
vilket syfte beväpning var avsedd för.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 43 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Drivkraften bakom denna uppsats är att, med svenska förutsättningar, bidra till en diskussion kring
vilken verkansförmåga svenska helikoptrar skall eller bör ha baserat på ett uttalat nationellt för-
svarsfokus och en dimensionerande motståndare, vilken jämfört med den motståndare som heli-
kopter 16 inköpts för att kunna möta är långt mer kapabel och kvalificerad.
Slutsatserna och bedömningarna baseras inte bara på teorier från litterära källor utan även från
erfarenheter förmedlad från personal med erfarenhet från såväl nationell som internationell insats-
verksamhet. Stöd har även erhållits av såväl handledare som genom seminarier.
Studien har genomförts som ett självständigt arbete, vilket indirekt kan ses som en svaghet för
studien och resultatet. Svagheten är troligtvis inte avhängig på författarens förmåga utan är något
som är signifikativt för alla arbeten som utförs ensamt. Det viktiga är att studien i stort påvisar ett
behov genom att besvara frågeställningen.
För att lyckas med studien har medvetna förenklingar gjorts t.ex. kring situationen med motstån-
daren genom att situationen betraktas och undersöks som en ”stillbild” vid ett givet och fast läge.
Verkligheten innehåller långt mer dynamik och faktorer som påverkar verksamheten, något som är
problematiskt att uppnå i en undersökning som denna.
Uppsatsens framanalyserade svagheter med slutsatser och resultat bedöms ha en tillräckligt hög
validitet. Validiteten erhålls främst genom intervjuer av uppdragsspecialister men också genom
författarens egen erfarenhet av verksamhet med helikopter, vilken innefattar mer än 20 år på heli-
koptertyperna: helikopter 6, helikopter 4, helikopter 10 och helikopter 14.
10 Fortsatta studier
Områden att studera vidare enligt detta arbete är alla de arbeten som ger ett bidrag till ökad över-
levnad samt ett rationellt och effektivt användande av Försvarsmaktens helikoptrar i operativ och
taktisk verksamhet.
Bedömningen som kan göras utifrån denna undersökning är att följande delar behöver studeras
vidare.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 44 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Studera vilken taktik, vid markoperativa insatser, som skulle kunna vara möjlig om heli-
kopter 16 beväpnades med Battle Hawk-konceptet som utgångspunkt men med ett svenskt
försvarskoncept i fokus.
Studera hur beväpningen enligt Battle Hawk-konceptet skulle behöva se ut mot olika tänk-
bara hot som en kvalificerad motståndare kan ställa mot en helikopter 16 (såväl markope-
rativt som sjöoperativt).
Studera vidare hur skydd av dörrskytt kan förbättras.
Studera hur situationsmedvetenheten kan och bör förbättras för en helikopter under genom-
förande av en insats eller ett uppdrag.
11 Litteraturförteckning
Army Guide, 2002-2015. Army Guide 2A72. [Online]
Available at: http://www.army-guide.com/eng/product3223.html
[Använd 28 03 2018].
Army Technology, 2018A. BMP-3 Infantry Combat Vehicle. [Online]
Available at: https://www.army-technology.com/projects/bmp-3/
[Använd 28 03 2018].
Army-technology, 2018B. BMD-4M Infantry Fighting Vehicle. [Online]
Available at: https://www.army-technology.com/projects/bmd-4m-infantry-fighting-vehicle/
[Använd 28 03 2018].
BECZKOWSKI, G. o.a., 2015. System Research of Multi-Barrel Machine Guns Installed on
Board of the Helicopter of Mi-17 Type.. Directory of Open Access journals-Research Works of
Air Force Institute of Technology. (Peer Review), 36(1), pp. 75-86.
Bryman, A., 2016. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:8 red. Stockholm: Liber AB.
Collins, P. & Mc Aulay, C., 2003. Reducing the vulnerability of military helicopters to combat
damage . [Online]
Available at: https://dspace-erf.nlr.nl/xmlui/handle/20.500.11881/338
[Använd 12 02 2018].
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 45 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Dunford, W. J., 2009. The Multipurpose Black Hawk Utility Helicopter: Rotary-wing Versatility
Required for U.S. Marine Corps Enhanced Company Operations, Virginia: Marine Corps
Comabt Development Command.
Excaliburarmy, 2016/2017. Exacliburarmy PKT, 7.62 mm Machine Gun Tank. [Online]
Available at: http://www.excaliburarmy.com/en/pkt-762-mm-machine-gun-tank
[Använd 28 03 2018].
FMV, 2011. FMV Helikopter 16. [Online]
Available at: http://www.fmv.se/sv/Projekt/Helikopter-16/
[Använd 09 02 2018].
FOI, 2018. Västlig militär förmåga - En analys av Nordeuropa 2017, Stockholm: FOI.
Försvarsberedningen Ds 2017:66, 2017. Motståndskraft-Inriktningen av totalförsvaret och
utformningen av det civila försvaret 2021–2025, Stockholm: Försvarsdeparetmentet.
Försvarsdepartementet Fö2015/00953/MFI, 2015. Regeringsbeslut 7: Inriktning för
Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020. [Online]
Available at: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/09/inriktning-for-forsvarsmaktens-
verksamhet-for-aren-2016-till-och-med-2020/
[Använd 29 01 2018].
Försvarshögskolan, 2009. Lärobok i Militärteknik vol. 4: Verkan och Skydd. första red.
Vällingby: Försvarshögskolan.
Försvarshögskolan, 2013. Lärobok i Miltärteknik vol. 9 Teori och metod. 1 red. Stockholm:
Försvarshögskolan.
Försvarsmakten 01 630:76607, 2008. Preliminär Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning
för insatsorganisation helikopter. Stockholm: Högkvarteret.
Försvarsmakten 01 641.65671, 2011. PTTEM HKP16. Stockholm: Högkvarteret.
Försvarsmakten 02181.56151, 2010. Förmågor medeltung helikopter. Stockholm:
Försvarsmakten.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 46 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Försvarsmakten 34 821.64060, 2012. Centralt systemsäkerhetsbeslut för 7,62 KSP M240H.
Stockholm: Högkvarteret.
Försvarsmakten 35900:64661, 2011. Bilaga 1 Systembeskrivning för MS HKP16. Stockholm:
Högkvarteret.
Försvarsmakten, 2004. Fiktiv motståndare handbok del 1. Stockholm: Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2006. Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, hotbedömning. Stockholm:
Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2011. PTTEM HKP16. Stockholm: Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2014. Operativ Doktrin 2014. Stockholm: Elanders Sverige.
Försvarsmakten, 2016. Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 ändringsutgåva 1 (FMSI
2015 Ä1). Stockholm: Högkvarteret.
Försvarsmakten, 2016. Militärstrategisk doktrin - MSD 16. Stockholm: Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2018. FOM A Helikopter. Stockholm: Försvarsmaktens
Flygsäkerhetsinspektion.
Goepel, K. D., 2017. BPMSG AHP Excel template with multiple inputs, version 2013, Singapore:
u.n.
Hellberg, S. & Süld, K., 2018. Guide till Harvardsystemet. Borås: Högskolan i Borås.
Kangas, J., Pesonen, M., Kurttila, M. & Kajanus, M., 2001. A'WOT: INTEGRATING THE AHP
WITH SWOT ANALYSIS. [Online]
Available at: http://www.isahp.org/2001Proceedings/
[Använd 05 04 2018].
KBP, 2012-2016. BAHCHA Combat Module. [Online]
Available at: http://www.kbptula.ru/en/productions/armament-for-light-and-hard-armour/bakhcha
[Använd 28 03 2018].
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 47 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Kopp, C., 2005. Air Power Australia (Australias Independent Defence Think Tank). [Online]
Available at: http://www.ausairpower.net/PDF-A/TE-Helo-Mar-05-P.pdf
[Använd 12 02 2018].
KOZIRATSKY, Y., BUTUZOV, V. & KHILCHENKO, R., 2017. Survivability of Army
Helicopters as One of the Main Factors in Enhancing Helicopter Strike Groups Combat
Capabilities.. Military Thought A Russian Journal of Military Theory and Strategy. (Peer
Review), 30 06, 26(2), pp. 32-39.
Lind, W. S., 1985. Maneuver Warfare Handbook. Colorado: Westview Press, Inc. Frederick A.
Praeger 5500 Central Avenue, Boulder, Colorado 80301.
Lockheed Martin Company, 2018. Sikorsky Black Hawk Helicopter. [Online]
Available at: https://lockheedmartin.com/us/products/h-60-black-hawk-helicopter.html
[Använd 04 04 2018].
Military-today, 2017. Military-today BMD-4M. [Online]
Available at: http://www.military-today.com/apc/bmd_4m.htm
[Använd 28 03 2018].
Proposition 2004/05:5, 2004. Regeringen: "Vårt framtida försvar". [Online]
Available at:
http://www.regeringen.se/49bb68/contentassets/6a2fe3ec956f4f65983e507614adec32/proposition
-2004055---vart-framtida-forsvar
[Använd 05 02 2018].
Saaty, T. L., 2003. Decision-making with the AHP: Why is the principal eigenvector necessary..
European Journal of Operational Research. (Peer Review), 145(1), pp. 85-90.
Svenska Akademien, 2018. Svenska Akademiens ordböcker. [Online]
Available at: https://svenska.se/so/?sok=%C3%B6verleva&pz=4
[Använd 20 04 2018].
U.S. Army TM 9-1005-313-10, 2002. Operators manual for Machine Gun7,62mm, M240. Rock
Island: HEADQUARTERS, DEPARTMENTS OF THE ARMY,AIR FORCE, MARINE CORPS
AND NAVY.
FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Sida 48 (48) Mj Rickard Arrenäs
1MT019 2018 2018-05-21
Zhang, J., Pan, C. & Shan, Y., 2014. Progess in helicopter infrared signature suppression..
Chinese Journal of Aeronautics. (Peer Review), 19 02, 27(2), pp. 189-199.
Bilaga
Intervjuguide
1. Hur länge har du varit officer?
2. Hur länge har du varit i flygtjänst?
3. Hur länge har du varit dörrskytt?
4. Vilken erfarenhet har du av dörrskytte?
5. Vilka helikoptersystem har du agerat dörrskytt ifrån?
6. Har du varit dörrskytt i en internationell insats? Om ja, vilken?
7. Om du varit i insats. I vilka lägen insattes verkanseld insatsen?
8. I vilket läge avges verkanseld nationellt?
9. Hur länge sedan var det sedan du sköt som dörrskytt?
10. Vilka utmaningar har du som skytt?
a. att träffa punktmål
b. att upptäcka mål
c. att träffa mål med yttäckande eld
11. Vilken är den viktigaste egenskapen hos en dörrskytt?
12. Hur bra är dörrskytten som sensor? (beskriv styrkor och svagheter)
13. Finns det något (lösning) som skulle kunna förbättra svagheterna?
14. Vilken är din uppfattning att vapnet skall användas till?
15. Vilket skydd uppfattar du att vapnet ger?
16. Om du fick välja, hur skulle du vilja att helikoptern var beväpnad?
Beväpning
1. Av vilket av två val, nedan, är vapnet bäst till?(motivera)
a. punktmålsbekämpning
b. yttäckande eld
2. Vilka Styrkor/brister har vapnet?
3. Vilken betydelse har kalibern för verkan?
4. Vilken betydelse har eldhastigheten för verkan?
5. Vilket är viktigast?
a. vapenkaliber
b. eldhastighet (skott/min)
c. en kombination
6. Är det någon skillnad mellan eldkraft och verkan? (om skillnad motivera/beskriv)
7. Hur mycket av vapnets räckvidd, jämfört med ett vapen från en statiskt placerad plats, kan
praktiskt användas under flygning?
8. Hur är riktmedlen på vapnet?
9. Finns det något som skulle kunna förbättra riktmedlet?
a. ge ökad precision
b. förenkla för skytten
Riktmedel (sikte och målföljning)
1. På vilket sätt upptäcks ett mål från helikoptern?
2. Vilket är effektivt verkansavstånd från helikoptern?
3. Hur viktigt är samarbetet i besättningen och mellan flygförare-dörrskytt?
4. Vilken är den svagaste länken mellan flygförare-dörrskytt-vapen och helikoptern som platt-
form?
Skydd och hot
1. Vilket är det största väpnade hotet mot en helikopter?
2. Hur sårbar är helikoptern för beskjutning från?
a. radarsökande raketer/robotar
b. IR-sökande raketer/robotar
c. laser sökande raketer/robotar
d. finkalibrig eld
3. Är helikoptern tillräckligt redundant för att tåla en träff?
4. Vilket skydd är viktigast för en helikopter?
a. verkan- och motmedelssystem (VMS)
b. ballistisk skydd,
c. IR-supressorer
d. vapen
e. en kombination av ovan
Övriga frågor
1. Hur påverkar vädret dörrskyttens förmåga att skjuta med precision och skärpa?
a. vid kallt/varmt väder
b. vid nederbörd
2. Vilka utmaningar finns när en rote helikoptrar behöver ge verkanseld? (beskriv styrkor och
svagheter samt om möjligt motivera)
3. Är det något som du uppfattar saknas i frågeställningarna ovan och som du vill skall vara
med? Vilket? (Motivera/beskriv/förklara).