Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer beträffande ...... · genom att ha fokuserat på sökorden nurs, hygiene och compliance*, där vi även inkluderat det synonyma begreppet

Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer

beträffande handhygien på sjukhus

En litteraturöversikt

Amanda Lundin

Johan Wallberg

Vetenskaplig teori och metod

Huvudområde: Omvårdnad C

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Termin 6, hösttermin 2016

Handledare: Bosse Ek

Examinator: Titti Melin-Johansson

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet

Abstrakt

Bakgrund: Basala hygienrutiner är grundläggande inom vården för att kunna förebygga

infektioner hos patienterna som vårdas. WHO har utformat tydliga riktlinjer beträffande hur

handhygien ska utföras, vilket samtlig vårdpersonal har skyldighet att följa. Syfte: Syftet var

att beskriva hur sjuksköterskor följer riktlinjer beträffande handhygien på sjukhus. Metod:

Genom att ha valt ut och granskat ett flertal vetenskapliga artiklar har resultatet utformats.

Artiklarna har sökts fram med hjälp av tre databaser. Handhygien i denna litteraturöversikt

omfattar handtvätt, handdesinficering och användning av handskar. Resultat: Vissa studier

påvisade att följsamheten var mycket låg, medan andra undersökningar visade på ett högre

resultat. Sjuksköterskornas följsamhet sträckte sig från 7 till 80 procent när det kom till

handdesinficering och handtvätt. Användningen av handskar var 50 till 80 procent.

Diskussion: Eftersom studierna är utförda i flera olika länder kan det ha betydelse för

resultatet då riktlinjerna kan skilja sig. Det reflekterades även kring hur forskarnas

tillvägagångssätt, kunskap och förmedlad kunskap till deltagarna kan ha påverkat resultatet.

Bristande kunskap kan resultera i felaktig självskattning angående följsamhet. Det har också

diskuterats om andra faktorer, så som de vårdande patienternas tillstånd. Slutsats:

Följsamheten hos sjuksköterskor var omfattande (7-80 %). Sjuksköterskorna påvisade bättre

följsamhet i jämförelse med övrig vårdpersonal, dock fanns det plats för förbättring.

Nyckelord: följsamhet, handhygien, litteraturöversikt, sjukhus, sjuksköterskor.

Innehållsförteckning Abstrakt ................................................................................................................................................. 2

Innehållsförteckning ............................................................................................................................ 3

Introduktion .......................................................................................................................................... 4

Bakgrund ............................................................................................................................................... 4

Tidigare undersökningar ................................................................................................................................ 5

Teoretisk referensram ...................................................................................................................................... 6

Problemformulering ............................................................................................................................. 6

Syfte ........................................................................................................................................................ 7

Metod ..................................................................................................................................................... 7

Design ................................................................................................................................................................ 7

Inklusions- och exklusionskriterier................................................................................................................ 7

Litteratursökning .............................................................................................................................................. 8

Analys ................................................................................................................................................................ 9

Etiska överväganden ..................................................................................................................................... 10

Resultat ................................................................................................................................................ 10

Följsamhet till handdesinfektion och handtvätt ........................................................................................ 11

Följsamhet till användning av handskar ..................................................................................................... 13

Diskussion ........................................................................................................................................... 14

Metoddiskussion ............................................................................................................................................ 14

Resultatdiskussion ......................................................................................................................................... 17

Slutsats ................................................................................................................................................. 19

Referenser

Bilagor

Bilaga 1. Teknik vid handtvätt

Bilaga 2. Teknik vid handdesinficering

Bilaga 3. Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (modifierad)

Bilaga 4. Översiktstabell över artiklar inkluderade i resultatet

Introduktion

Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi uppmärksammat att det råder

bristande följsamhet gällande basala hygienrutiner. Det slarvades med att tvätta och

desinfektera händer samt att användningen av handskar är bristfällig. Därmed tyckte vi att

det skulle vara intressant att skriva en litteraturöversikt om detta ämne i vår C-uppsats på

sjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund

Följsamhet, eller samverkan, är en term som kan liknas vid det engelska

begreppet ”compliance” vilket innebär en persons medgörlighet till medicinska föreskrifter

(SBU, 2016). Nordeng (2009, s. 39) beskriver detta som en persons förmåga eller vilja (id.).

Hälso- och sjukvården ska utövas så att kraven på en bra vård uppfylls, vilket omfattar ett

ansvar över patientens säkerhet och vara av god hygienisk standard (HSL SFS 1982:763, 2 a

§). Yrket som sjuksköterska kräver kunskapen och tekniken för att kunna utöva patientsäker

omvårdnad (Finnström, 2010, s. 61). Basala hygienrutiner ska vårdpersonal inom olika

instanser följa och det inkluderar att händer ska rengöras med tvål och vatten innan de sedan

desinfekteras med en alkoholbaserat handsprit. Desinfektionen med handsprit ska tillämpas

vid varje direktkontakt med patienter, både före och efter kontakten. Handskar ska även

användas när risken för kontakt med kroppsvätskor finns, där dessa sedan ska bytas efter

varje arbetsmoment. Följsamhet i de basala hygienrutinerna är väsentligt för att kunna

förebygga vårdrelaterade infektioner (SOSFS 2007:19, 2 §), vilket också Socialstyrelsen (u.å)

benämner som den mest förekommande vårdskadan inom hälso- och sjukvård (id). Basala

hygienrutiner ska också tillämpas vid smittsamma sjukdomar för att kunna begränsa själva

smittspridningen mellan patienter och personal som det kan resultera i (Vårdhandboken,

2015). När det kommer till handhygien finns det specifika riktlinjer som vårdpersonal ska

utgå ifrån när de tillämpar basala hygienrutiner. WHO (2009) har delat in dessa i ett flertal

moment där de förklarar stegvis hur man tvättar och desinfekterar händerna på ett korrekt

tillvägagångssätt, se bilaga 1 och 2.

Tidigare forskning

En studie har kommit fram till att handhygien på särskilda boenden har en avgörande roll

när det kommer till att begränsa infektionsrisker (Hocine & Temine, 2015). I en undersökning

där flera yrkeskategorier inom vården deltog visar att en bra följsamhet associeras med färre

infektioner bland patienter (Johnson et al., 2014). Annan forskning stödjer detta påstående

genom att ha kommit fram till slutsatsen att en förbättrad handhygien har en inverkan på

vårdrelaterade infektioner (Kirkland, Homa, Lasky, Ptak, Taylor & Splaine, 2012). Patienter

har olika förutsättningar att skydda sig mot olika mikroorganismer, men samtliga riskerar

att bli utsatt för smitta. Detta kan leda till stort och onödigt lidande hos patienten. Eftersom

de föreskrivna rutinerna är skapade för att värna om säkerheten i vården kan det betraktas

oprofessionellt från vårdpersonalens sida om de inte följer dessa rutiner. Personalen inom

hälso- och sjukvården har ett eget ansvar att vara uppdaterade beträffande information kring

hygien och sedan följa dessa rutiner. Därför är det också viktigt att tillgången till material

som möjliggör detta finns (Lindahl, Skyman & Fryklund, 2009, s. 669-670).

En undersökning på blandade yrkeskategorier på ett sjukhus visar på att den vanligaste

placeringen av handdesinfektion var antingen nära ingången till patientrummen eller inne

på toaletten. Samma studie belyser väsentligheten kring tillgången när det kommer till

handdesinfektion. Här var användandet högre när handdesinfektionen var placerad vid

utgången i patientrummen och var synlig för personalen (Cure & Van Enk, 2015).

En studie visar på att följsamheten i situationer där det inte fanns tillgång till handfat var

obefintlig på ett särskilt boende i Kanada. Studien utfördes på två olika boenden där det ena

boendet hade handfat i samtliga 378 rum, medan det andra boendet hade handfat i 57

procent av de 147 rummen. Här var följsamheten till handhygien i genomsnitt 15 procent

bland alla yrkeskategorier, vilket inkluderade vårdbiträden, sjuksköterskor och läkare, samt

övriga instanser inom vård och omsorg (Smith, Carusone & Loeb, 2008). I studien av Park et

al. (2014) så fanns handdesinfektion tillgängligt bredvid varje patientsäng, samt vid

ingången till alla patientrum. Undersökningen visar på att 830 av de 1089 (76 %) deltagande

läkarna följde rutiner kring handhygien enligt riktlinjer. Kirkland et al. (2012) påvisar ett

liknande resultat där knappt 80 procent av läkarna följde riktlinjerna, medan Fakhry, Hanna,

Anderson, Holmes och Nathwani (2012) visar att endast 38 procent av de deltagande läkarna

tillämpade handhygien, trots att en åtta månaders intervention gjorts.

En annan studie på tre stora sjukhus i Iran har bland annat undersökt hur

sjuksköterskestudenter omsätter sin kunskap angående handhygien i praktiken.

Följsamheten bland dessa studenter visar sig vara mycket låg (7 %), men trots detta inte lika

låg som läkarna på samma sjukhus (4 %) (Ataei et al., 2013).

Teoretisk referensram

En stressig arbetsmiljö kan vara ett hinder för att kunna tillämpa riktlinjerna beträffande

handhygien (Berland, Berentsen & Gundersen, 2009) och högre stresspåverkan har visat sig

vara associerat med lägre följsamhet (Sinkowitz-Cochran et al., 2012). Betty Neumans

systemmodell var utformad för sjuksköterskeyrket, men kan även tillämpas inom andra

vårdyrken. Genom att använda sig av denna modell kan rollen som sjuksköterska definieras,

där sjuksköterskans praktiska mål ska anpassas till patientens behov att forma sin verklighet

utifrån sin egen kunskap och målsättning. Möjligheten till bibehållande av sitt välmående

ska även inkluderas. Neuman beskriver teorin som grundar sig i ett holistiskt, systembaserat

och flexibelt tillvägagångssätt när det kommer till omvårdnad. Runt omkring oss finns olika

stressfaktorer, så kallade stressorer. Dessa stressorer kan sedan påverka individens skydd

mot stress, vad Neuman definierar som den flexibla skyddsbarriären. För att kunna minska

dessa stressfaktorer säger Neuman att omvårdnadsinterventioner kan utföras. Stressorerna

påverkar alla personers välmående olika, men om de väl lyckas bryta sig genom denna

skyddsbarriär kan stressen vara ett faktum. Neuman menar att förmågan att kunna utföra en

flexibel omvårdnad försvinner om individens skyddsbarriär upphör (Neuman, 1995, s. 16,

20-21).

Problemformulering

Följsamhet av hygienrutiner är en viktig faktor för att möjliggöra utförandet av en säker

omvårdnad. Brister dessa rutiner utsätter man patienterna, sig själv och sina medarbetare för

risker för infektioner och smitta. Dessa brister skulle då kunna grunda sig i stressfaktorerna,

eller de så kallade ”stressorerna”, som sjuksköterskan kan utsättas för. Detta arbete kan

bidra till en bättre förståelse kring väsentligheten när det kommer till de basala

hygienrutinerna som sjuksköterskan har skyldighet att följa. Uppsatsen ger även en bild på

hur följsamheten ser ut bland sjuksköterskor.

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur sjuksköterskor följer riktlinjer

beträffande handhygien på sjukhus.

Metod

Design

En litteraturöversikt är en överblick av den nuvarande forskningen kring ett problem eller

ett område som hör till sjuksköterskans domän. Det gäller att man har ett kritiskt

förhållningssätt när man väljer ut och läser artiklarna samt när man formulerar sin

litteraturöversikt. När man skriver en litteraturöversikt behöver heller ingen avgränsning

beträffande antingen kvalitativa eller kvantitativa studier göras (Friberg 2012b, s. 133-135).

Inklusions- och exklusionskriterier

För att inkluderas i resultatet skulle studierna omfatta sjuksköterskors följsamhet till rutiner

beträffande handhygien, vara utförda på sjukhus, vara skrivna på svenska eller engelska,

samt vara publicerade mellan 2006 och 2016. Varför artiklar mellan dessa årtal valdes var på

grund av att få fram den senaste forskningen, då ämnet fortfarande är aktuellt och nya

studier publiceras årligen. Därför kan äldre forskning anses vara föråldrad där dessa studier

inte längre är relevanta. För att kunna begränsa resultatet låg fokus på att hitta artiklar som

undersökt handtvätt, handdesinficering och användning av handskar. Artiklar som det inte

gick att urskilja sjuksköterskor från övriga deltagande yrkeskategorier samt de som inte var

vetenskapligt strukturerade (med bakgrund, metod, resultat och diskussion som rubriker)

exkluderades. Även sekundärartiklar (så kallade review-artiklar) exkluderades från

resultatet. Ett flertal av artiklarna som valts ut är interventionsstudier, men dessa

inkluderades när det fanns resultat som svarade på denna litteraturöversikts syfte innan

interventionerna påbörjades.

Litteratursökning

Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo har nyttjats för att söka vetenskapligt material

genom att ha fokuserat på sökorden nurs*, hygiene* och compliance*, där vi även inkluderat

det synonyma begreppet adherence* för att försöka utöka relevanta träffar ytterligare, se tabell

1 för en mer detaljerad överblick av sökningarna och urvalet av artiklarna.

Tabell 1. Översikt av litteratursökningar

Datum

Databas

Sökord Begränsningar Antal

träffar

Urval Antal valda

till

resultatet

Författare

20160829

Cinahl

(Nurs*) AND

(compliance OR

adherence) AND

((hand AND

hygiene)) AND

(hospital*)

Published Date:

20120101-

20161231

Peer reviewed

Language:

English,

Swedish

87 50*

30**

17***

15****

12 Al-Tawfiq, J.

et al. (2013)

Azim, S. et al.

(2016)

Brühwasser,

C. et al.

(2016)

Dos Santos,

R. P. et al.

(2013)

Fisher, D. A.

et al. (2013)

Graf, K. et al.

(2013)

Huis, A. et al.

(2013)

Jansson, M.

M. et al.

(2016)

Lebovic, G. et

al. (2013)

Marra, A. R.

et al. (2013)

Naderi, H.

(2012)

Tromp, M. et

al. (2012)

20160830

Cinahl

(Nurs* AND

hospital*) AND

(compliance OR

adherence) AND

(glove use AND

hand hygiene)

Published Date:

20060101-

20151231

Peer reviewed

Language:

English,

Swedish

9 3*

3**

1***

1****

1 Trick, W. E.

et al. (2007)

20160830

PubMed

("Nurses"[Mesh]

AND

"Hospitals"[Mesh])

AND "Hand

Hygiene"[Mesh]

Publication

Date: 20060903-

20160830

16 8*

5**

3***

2****

2 Kowitt, B. et

al. (2013)

Von

Lengerke, T.

et al. (2015)

20160830

PsycInfo

Hygiene AND Nurs*

AND Hospital* AND

Publication

Date: 2006-2016

4 1*

1**

1 Chau, J. P-C.

et al. (2011)

Gloves Peer reviewed

1***

1****

20160831

PubMed

("Nurses"[Mesh]

AND "Guideline

Adherence"[Mesh])

AND "Protective

Clothing"[Mesh]

Publication

Date: 20060903-

20160830

7 3*

3**

1***

1****

1 Ganczak, M.,

& Szych, Z.

(2007)

*antal valda artiklar efter att ha läst titeln, **antal valda artiklar efter att ha läst abstraktet,

***antal valda artiklar efter att ha läst hela artikeln, ****antal valda artiklar efter granskning.

Urval, relevansbedömning och granskning

Urvalet av artiklarna gjordes i flera steg (tabell 1). Samtliga titlar lästes i alla sökningar och

artiklar vars titlar inte hörde till ämnet exkluderades och övriga abstrakt lästes. Vid

sökningar där dubbletter förekom uteslöts dessa redan under urvalet av titlarna. Samtliga

artiklar har kontrollerats vara vetenskapliga med hjälp av UlrichsWeb eller med ”Peer

reviewed” som en begränsning. De artiklar vars abstrakt stämde överens med syftet och

inklusionskriterierna valdes ut för att läsas i sin helhet. Konstaterades det att artiklarna

kunde tillföra något till resultatet lästes de ytterligare en gång innan de granskades utifrån

Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för att mäta studiernas kvalitet, se bilaga 3.

Under granskningen diskuterades artiklarna för att skapa en rättvis granskning där båda

författarna var överens om bedömningen. Frågan ”Patienter med lungcancerdiagnos”

uteslöts ur bedömningsmallen, vilket resulterade i att maxpoängen ändrades. När en artikels

poäng sammanställts kunde dess procentuella kvalitet räknas ut. Kvaliteten delades in i tre

grader, där grad I motsvarade 80 procent, grad II motsvarade 70 procent och grad III

motsvarade 60 procent. Artiklarna av grad I och grad II inkluderades i resultatet, se bilaga 4

för en översikt av inkluderade artiklar.

Analys

Efter att ha granskat artiklarna och fastställt deras kvalitet numrerades samtliga. Artiklarnas

resultat lästes sedan igenom ännu en gång för att kunna formatera och identifiera

huvudresultaten och skapa en sammanfattning av respektive artikels resultat. Detta var för

att skapa en bättre överblick över deras likheter, skillnader och relevans som kunde kopplas

till litteraturöversiktens syfte, samt underlätta för att kunna strukturera ett resultat. Fokus

låg på att analysera de resultat som inriktade sig på handdesinficering, handtvätt och

handskar, där av formaterades litteraturöversiktens huvudteman ”följsamhet till

handdesinfektion och handtvätt” och ”användning av handskar”. Det var även dessa

områden som lyftes ur studierna och sammanställdes på ett enskilt dokument innan

litteraturöversiktens resultat redovisades. Ett kritiskt förhållningssätt tillämpades när

artiklarna lästes, med ständig återkoppling och fokus på litteraturöversiktens syfte för att

förhindra att resultat som var irrelevant till syftet inkluderades. Uppstod oklarheter i

studierna och dessa ändå inkluderades i resultatet, så diskuterades det som författarna ansåg

vara oklart. Inspiration till analysen har tagits från Friberg (2012a, s. 127-129) som förklarar

att studierna kan läsas igenom ett flertal gånger innan nyckelfynden plockas fram ur

studiernas resultat. Därefter sammanställs resultatet från varje studie för att sedan kunna

jämföra dess likheter och skillnader med varandra. Slutligen formuleras en text utifrån

nyckelfynden som även kan delas in i huvudteman (id.). Mallen är utformad för forskning av

kvalitativ design, men författarna anser att den har kunna tillämpats till stor del till

kvantitativa studier.

Etiska överväganden

När människor deltar i studier måste man tillgodose deras rättigheter. För att skydda dessa

rättigheter delas därefter ett etiskt uppförande i forskning in i välgörenhet, rättvisa och

respekt för mänskliga rättigheter (Polit & Beck, 2012, s. 150 & 152). Samtliga artiklar som

inkluderats i resultatet innehåller etiska överväganden eller är publicerade i tidskrifter med

etiska krav.

Resultat

Resultatet inleds med en tabell för att ge en bättre översikt beträffande den procentuella

följsamheten bland sjuksköterskor. Detta följs av en sammanställning av de 17 vetenskapliga

artiklar som använts för att sammanställa resultatet. Samtliga studier som använts är av

kvantitativ design. Resultatet är indelat i två områden (följsamhet till handdesinfektion och

handtvätt och följsamhet till användning av handskar) för att underlätta för läsarna att urskilja de

olika områden som litteraturöversikten belyser.

Tabell 2. Översikt över procentuell följsamhet

Författare Utförd handtvätt eller

handdesinfektion (%)

Användning av handskar

(%)

Tillfällen

Deltagare

Huis et al. 22 - 10 785 tillfällen

2 724 deltagare

Tromp et al. 17 - 294 tillfällen

92 deltagare

Naderi, Sheybani,

Mostafavi & Khosravi

7 44 913 tillfällen

42 deltagare

Jansson et al. 41 - 17 deltagare

Trick et al. 42 - 6 948 tillfällen

Dos Santos et al. 40 - 17 830 tillfällen

Lebovic, Siddiqui &

Muller

46 - 7 364 tillfällen

3 487 deltagare

Marra et al. 51 - 17 515 tillfällen

Chau, Thompson,

Twinn, Lee och Pang

54 51 206 deltagare

Graf et al. 57 - 5 647 tillfällen

Al-Tawfiq, Abed, Al-

Yami & Birrer


Brühwasser et al. 84 - 128 deltagare

Azim, Juergens &

McLaws

78/73 - 21 450 tillfällen

Kowitt, Jefferson &

Mermel


Ganczak & Szych - 83 601 deltagare

Följsamhet till handdesinfektion och handtvätt

Observationer som gjorts på sjuksköterskor i Nederländerna visar att endast en femtedel av

tillfällena där möjlighet fanns tillämpades antingen handtvätt eller handdesinfektion (Huis et

al., 2013; Tromp et al., 2012). Naderi, Sheybani, Mostafavi och Khosravi (2012) anger ett ännu

lägre resultat på endast 7 procent när det kommer till handtvätt på ett sjukhus i Iran. Jansson

et al. (2016) har däremot kommit fram till att det var 40 procent följsamhet beträffande

handdesinfektion. Trick et al. (2007) visar också att vid 40 procent av det totala antalet

observationer använde deltagarna sig utav handdesinfektion eller tvättade händerna och dos

Santos et al. (2013) visar på att vid 40 procent av observationerna tvättade sjuksköterskorna

händerna. Däremot var det få av dessa sjuksköterskor som använde handdesinfektion utöver

handtvätt vilket också undersökningen av Fisher et al. (2013) stödjer. Naderi et al. (2012)

visar dock att ingen av de deltagande sjuksköterskorna nyttjade handdesinfektion.

I andra undersökningar har liknande observationer gjorts där sjuksköterskor antingen

tvättade händerna med tvål och vatten eller använde handdesinfektion när detta skulle

genomföras. Tillämpades något av dessa två hygienrutiner räknades det till följsamhet.

Studierna visade då på att hälften av tillfällena där handhygien skulle tillämpas så

genomfördes detta (Lebovic, Siddiqui & Muller, 2013; Marra et al., 2013). Lebovic et al. (2013)

menar också att det var vanligare att handdesinfektion tillämpades istället för handtvätt med

tvål och vatten. Chau, Thompson, Twinn, Lee och Pang (2011) har utfört en studie i Hong

Kong som också visar på 50 procent följsamhet till handtvätt, samt 50 procent användning av

handdesinfektion där möjligheten gavs. Graf et al. (2013) har visat på en något högre

följsamhet när det kommer till handdesinficering och Al-Tawfiq, Abed, Al-Yami och Birrer

(2013) har också kommit fram till liknande resultat som Graf et al. (2013) gällande

tillämpning av handdesinfektion eller handtvätt.

Brühwasser et al. (2016) säger sig ha undersökt följsamhet med avseende på

handhygienrutiner enligt riktlinjer i Österrike. Studien visar på hög följsamhet (80 %) av de

tillfällen som undersökts bland sjuksköterskor (Brühwasser et al., 2016). Annan forskning

stödjer detta resultat och menar också att följsamheten var hög (80 %) bland sjuksköterskor

när det kommer till handtvätt eller handdesinfektion (Azim, Juergens & McLaws, 2016;

Kowitt, Jefferson & Mermel, 2013). Däremot uppger Azim et al. (2016) att den var lägre (70

%) på en annan avdelning (Azim et al., 2016). Det har även gjorts en undersökning i

Tyskland där sjuksköterskor själva har fått skatta sin följsamhet beträffande

handdesinfektion innan utförande av arbetsuppgifter som kan innebära infektionsrisk.

Resultatet visade då också 70 procent följsamhet, dock uppgav närmare en tredjedel att de

inte använder handdesinfektion alla gånger då det ska tillämpas (von Lengerke et al., 2015).

Forskning har även fokuserat på när följsamheten var som högst, respektive lägst. Det vill

säga när hygienrutinerna väl utfördes när det kommer till handtvätt och handdesinficering.

Huis et al. (2013), Kowitt et al. (2013), Marra et al. (2013), Trick et al. (2007) och Tromp et al.

(2012) säger att det var vanligare att sjuksköterskorna tillämpade handhygien efter

patientkontakt, medan Fisher et al. (2013) och Jansson et al. (2016) menar på att

efterföljsamheten var högre innan kontakt med patient. I studier av Marra et al. (2013) och

Huis et al. (2013) påvisas det att tillämpningen av handhygien var lägre innan det skulle

utföras aseptiska arbetsuppgifter där Huis et al. (2013) förklarar att sjuksköterskornas

övergång från en ”oren” till en ”ren” del av patientens kropp också associerades med sämre

följsamhet. Enligt Kowitt et al. (2013) har det inte heller påvisats vara någon skillnad på

följsamheten beroende på vilket skift sjuksköterskorna jobbar, då de visade på ett jämnt

mönster beträffande handhygienen under alla arbetspass.

Undersökningar påvisar även att handtvätt och handdesinficering bland sjuksköterskor

tillämpas i större grad när den vårdande patienten befinner sig i isolering och har därför

restriktioner gällande kontakt (Huis et al., 2013; Kowitt et al., 2013; Trick et al., 2007). Ett

annat skäl som kopplas till en högre efterföljsamhet beträffande handtvätt och

handdesinficering är efter att sjuksköterskan har använt sig av handskar (Trick et al., 2007).

I studier som inkluderat och jämfört flera yrkeskategorier inom vården har kommit fram till

att det var sjuksköterskorna som hade den bästa efterföljsamheten till handtvätt, samt

handdesinficering (Azim et al., 2016; Fisher et al., 2013; Trick et al., 2007).

Följsamhet till användning av handskar

En studie visar på att det är vanligt att handskar används istället för att tillämpa övrig

handhygien och kan därför tros fungera som en ersättning till handtvätt och

handdesinfektion (Trick et al., 2007). En undersökning som gjorts på ett sjukhus i Iran visar

på att handskar användes vid 45 procent av tillfällena som uppstod (Naderi et al., 2012) och

en annan studie på tre sjukhus i Kina visar på att handskar användes vid hälften av

möjligheterna som uppstod där handskar skulle nyttjas (Chau et al., 2011).

När de deltagande sjuksköterskorna från ett flertal kirurgiska vårdavdelningar i Polen själva

fick uppskatta sin egen användning av handskar svarade 80 procent att de alltid använder

det under procedurer där detta ställs som krav. Det var 10 procent som uppgav att de

använde det ofta och 5 procent sade sig aldrig använda handskar (Ganczak & Szych, 2007).

Tillämpningen av handskar var mer frekvent när det handlade om att vårda en patient som

vistades i isolering. Samma studie visar även på att sjuksköterskorna använde handskar i

större utsträckning i jämförelse med övrig vårdpersonal som deltog i undersökningen

(Lebovic et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

Till denna litteraturöversikt hade det planerats att både kvalitativa och kvantitativa skulle ha

inkluderats. Efter att ha sökt artiklar som stämmer överens med syftet noterades det att

kvalitativa undersökningar gällande detta område var så gott som obefintliga. Om

kvalitativa artiklar som speglade syftet hade hittats så hade det gett en möjlighet till en bra

komplettering till det kvantitativa resultatet. Vad som hade kunnat förbättra resultatet

ytterligare var om fler artiklar beträffande användning av handskar hittats och inkluderats.

Redan innan granskningen handlade majoriteten av studierna om handhygien och

handdesinfektion. Efter granskningen exkluderades ytterligare artiklar som observerat

användning av handskar, på grund av låg kvalitet. Detta bidrog till att området kring

handskar blev komprimerat i denna litteraturöversikts resultat.

I denna litteraturöversikt användes tre stycken databaser för att söka vetenskapliga studier.

Detta bidrar till ett bredare sökområde och skapar därmed bättre förutsättningar att hitta fler

artiklar som är relevanta till ämnet. Däremot saknades det tillräcklig kunskap beträffande

databasen PsycInfo, vilket kan ha bidragit till att irrelevanta studier dök upp och begränsat

sökningarna. När databasen Cinahl användes så försökte författarna att använda sig av så

kallade ”headings” för att specificera sökningarna ytterligare. I slutändan blev det dock att

endast sökningar med fritext användes, då det var svårt att hitta relevanta och

korrekta ”headings” som kunde kopplas till syftet. Det kan även anses vara problematiskt att

använda årtal som en begränsning vid sökningarna, med risk för att relevanta artiklar

försvinner från sökresultaten. Ämnet som litteraturöversikten belyser gör det svårt att välja

ut mellan vilka årtal som studierna ska vara publicerade, men i och med att ny forskning

gällande ämnet uppdateras och ges ut kontinuerligt valdes ändå de senaste tio åren som en

begränsning.

När granskningen var genomförd antog författarna att samtliga av de godkända artiklarna

kunde användas i resultatet, i och med att båda författarna granskat dessa. Trots detta var

det tre stycken som exkluderades under analysen vid en noggrannare genomgång av

innehållet på grund av antingen innehåll som ansågs irrelevant eller svårtolkat. Vad som

hade kunnat förhindra detta var att en mer genomgående granskning skulle ha utförts,

eftersom författarna fokuserade mer på kvalitet än själva innehållet under granskningen.

Däremot är det framförallt kvalitet som ska ligga i fokus under granskningen och därefter

blir det mer fokus på själva innehållet i studien. Ett sådant tillvägagångssätt kan tyckas

underlätta för att granskningen inte ska ta allt för lång tid, samt för att få till en bättre

struktur och uppdelning på arbetet.

Under granskningen av artiklarna så lades det märke till att en större andel saknade

redovisat bortfall. Eftersom forskarna förklarat att de observerat avdelningar både utan och

med personalens vetskap om undersökningen, så kan ett bortfall anses vara irrelevant. När

personalen har varit medvetna om observationerna som gjorts, så har författarna till ett

flertal av studierna inte heller valt ut specifika deltagare. Observationerna har då bestått av

antalet ”tillfällen” där hygienrutiner skulle ha tillämpats. På grund av att det är tillfällen som

undersökts kan även detta bidra till att bortfall ej redovisas. Observerade tillfällen kan även

betraktas som ett urval och ersätter ”antal deltagare”. När artiklarna granskades så

inkluderades även antalet avdelningar och sjukhus som undersökningarna utförts på till

urval. Ett annat sätt hade varit att rubrikerna ”urval” och ”bortfall” hade exkluderats i

bedömningsmallen som använts och på så vis fått till ett mer rättvist resultat beträffande

artiklarnas kvalitet. Eftersom rubriken ”bortfall” inkluderats i granskningen kan detta ha

bidragit till en oförtjänt låg kvalitet på studierna.

Många av studiernas design innebär att samma sjuksköterskor har observerats flera gånger,

där författarna studerat så kallade tillfällen (”opportunities”). Även om denna metod kan

anses vara lämplig i detta syfte, kan man också fundera över om det har en inverkan på

resultatet. Utförs sådana observationer kan det betyda att samma personer står för både

följsamhet och icke följsamhet, då personen antingen tillämpar hygienrutiner beroende på

situation eller om individen glömmer vid vissa tillfällen. Detta kan anses ge en mer generell

och verklighetstrogen inblick på hur det ser ut, eftersom det är så det kan gå till ute i

verksamheten. En annan syn på det kan vara att man inte kan urskilja om det glöms eller

struntas i av majoriteten av deltagarna, eller om det är samma sjuksköterskor som bidrar till

en lägre följsamhet. Därför blir det mer väsentligt att undersökningen har ett stort urval för

att på så vis få fram ett så generaliserbart resultat som möjligt. Polit och Beck (2012, s. 59)

förklarar att ett urval i kvantitativa studier ska kunna representera befolkningen (id.). I

denna litteraturöversikt ska då urvalet kunna representera så många sjuksköterskor som

möjligt.

En annan reflektion beträffande deltagarna och deras betydelse i studierna är informationen

som delgivits. Det är inte alla studier som har redovisat vilken typ av information som

sjuksköterskorna underrättats om inför och under undersökningarnas gång. Resultat från

forskning där deltagarna är medvetna om att de blir observerade och varför de blir det

tenderar att framstå som mindre trovärdiga. I det här fallet kan då sjuksköterskorna som

annars skulle uppvisa en sämre följsamhet föregå med ett bättre exempel beträffande

handhygien på grund av de närvarande observatörerna. Polit och Beck (2012, s. 216-217) tar

upp den så kallade Hawthorne-effekten, vilket innebär en typ av placeboeffekt där

deltagarnas kännedom att de är med i en studie riskerar att påverka undersökningens

slutliga resultat. Paradis och Sutkin (2016) stödjer detta genom att ha påvisat att personer

kan anpassa sitt beteende när de blir observerade (id.). Ett flertal studier har redovisat om

information delgivits till deltagarna eller inte, samt vilken typ av information där även denna

Hawthorne-effekt tagits hänsyn till i vissa fall.

Eftersom artiklarna i resultatet omfattar undersökningar som utförts i ett flertal olika länder

kan det också diskuteras kring hur detta kan påverka resultatet. Flera har angivit WHO som

de riktlinjer de utgår ifrån, men inte alla. När undersökningarna har genomförts i andra

länder än Sverige så är det värt att ha i åtanke om det är samma riktlinjer beträffande

handhygien som författarna har baserat sin studie på, vilket blir grundläggande för

resultatet. Några artiklar i resultatet tar även upp mer specifikt beträffande utförandet av

hygienrutiner som författarna utgår ifrån. I dessa studier har man inledningsvis till resultatet

redovisat hur vårdpersonalen ska utföra handtvätt och handdesinficering och sedan

observerat och noterat efterföljsamhet utefter den angivna tekniken. Däremot nämner inte

alla studier vilken teknik som ska användas och som ska observeras utifrån. Detta leder till

att obesvarade frågor uppstår hos läsaren, där det kan vara svårt att bedöma studiens

tillämpbarhet och jämförbarhet med andra undersökningar. Studier som inkluderats i

resultatet har ofta fastställt efterföljsamhet till handhygien om antingen handtvätt eller

handdesinfektion använts. Frågan om tillräcklig kunskap finns hos författarna uppstår då,

eftersom det inte heller alltid nämns vilken typ av situation det handlar om när handhygien

tillämpas, då vissa belägenheter kan kräva både och.

En annan viktig beståndsdel som författarna i ett fåtal av studierna inte redovisat är exakt

hur stor del av observationsgruppen som består av sjuksköterskor. Här kan forskarna istället

valt att inkludera sjuksköterskor i samma grupp (”nursing staff”) som till exempel

undersköterskor, röntgenpersonal och fysioterapeuter. Resultat taget från dessa studier

påträffas ändå i litteraturöversikten när det har varit möjligt att generera ett resultat till

sjuksköterskors följsamhet från dessa sammanfogade grupper. Det är även därför som den

inledande tabellen i resultatet endast innehåller 15 av de totalt 17 artiklar som inkluderats i

resultatet. Tabellen innehåller då artiklar som visar en tydlig procentuell följsamhet bland

sjuksköterskor.

Resultatdiskussion

I resultatet beskrivs det att följsamheten beträffande handhygien varierar, där den är

förvånansvärt låg rent övergripande. Ett varierande resultat kan bidra till att en

litteraturöversikts generaliserbarhet kan ifrågasättas. I resultatet nämns det att vårdande av

en patient i isolering är associerat med en högre följsamhet. En ytterligare faktor som bidrar

till följsamheten kan vara vilken arbetsplats som sjuksköterskan jobbar på, vilket kan

kopplas till vilken typ av patientfall man har hand om, till exempel patienter i isolering. En

avdelning med många infektionskänsliga patienter kan anses ha en möjlighet att påvisa

tillämpning av hygienrutiner i större utsträckning i jämförelse med övriga avdelningar. Lee

et al. (2011) stärker detta påstående med en undersökning som visar på en skillnad när det

kommer till följsamhet kring hygienrutiner beroende på avdelning och därmed vilka

tillstånd som patienterna vårdas för (id.). Det kan också spekuleras kring hur följsamheten

ser ut mer specifikt på andra avdelningar som bör ha mer strikta riktlinjer beträffande

handhygien, på grund av större risk för smittspridning. Det kan tros vara en betydligt högre

följsamhet där en mer specialistinriktad vård utövas, till exempel på

intensivvårdsavdelningar och i operationssalar. Undersökningen av Laurikainen, Rintala,

Kaarto och Routamaa (2016) visar dock motsatsen. Studien undersöker följsamheten och

användningen av alkoholbaserat rengöringsmedel som ska användas innan utförandet av en

operation enligt riktlinjer från WHO. Undersökningen på operationspersonalen visar då en

följsamhet på 58 procent, där personal antingen inte tillämpade rätt teknik eller tog sig den

tid som krävdes enligt riktlinjerna. Det förekom även att vissa inte använde sig av medlet

överhuvudtaget. Feedback från forskarna till deltagarna gav även föga resultat.

När sjuksköterskor själva rapporterar sin följsamhet utan någon observation är det också

värt att reflektera över vilken kunskap de själva innehar när det kommer till hygienrutiner.

Risken finns att sjuksköterskorna rapporterar en högre följsamhet än vad de i själva verket

har, då de kan sakna kunskapen om när och hur handhygien ska tillämpas. Najafi Ghezeljeh,

Abbasnejad, Rafii och Haghani (2015) har undersökt vårdpersonals kunskap beträffande

utförande av handhygienrutiner. Studien påvisar en markant förbättring kring kunskapen

efter att en intervention införts, i jämförelse med den ursprungliga insikten vårdpersonalen

besatt (id.). Detta bekräftar Neumans teori angående interventioners påverkan.

Resultatet visar att vissa undersökningar har kommit fram till att det är vanligare att

personal tillämpar handhygien efter patientkontakt, medan andra studier påvisar motsatsen.

Varför följsamheten visade sig vara så pass låg rent generellt kan grunda sig i att

sjuksköterskor väljer att tillämpa handhygien vid utgång från en patient och därefter går

direkt till en annan. I och med det så kan man anse att det inte är nödvändigt för personalen

att tillämpa detta åter igen vid ingång till nästa patient. Väljer man att se det från detta

perspektiv kan risken vara att ett falskt lågt resultat gällande följsamheten uppstår.

Det går även att reflektera över verksamhetens inverkan på denna låga följsamhet, vilket inte

ska glömmas bort. Eftersom tillgängligheten till material kan skilja sig mellan avdelningar

och sjukhus så kan det med största säkerhet ha en inverkan på hur följsamheten ser ut.

Sjuksköterskan och andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård är därför beroende av de

material som är grundläggande för att god handhygien ska tillämpas. Saknas utrustning

försvinner även förmågan att kunna följa de angivna riktlinjerna. Aziz (2013) visar dock att

30 av 34 undersökta avdelningar anser att material och därmed förutsättningar finns för att

kunna tillämpa den handhygien som krävs.

Bristande följsamhet kan även grunda sig i att sjuksköterskorna anser att det inte hinns med,

vilket i sin tur kan bero på personalbrist och hög arbetsbelastning. I en studie av Romualdo

dos Santos, Roseira, Piai-Morais och Moralez de Figueiredo (2015) uppger majoriteten av

vårdpersonalen att tidsbrist och stress är en avgörande faktor när det kommer till

efterföljsamheten till hygienrutiner (id.). Detta kan då återkopplas till Betty Neumans

omvårdnadsteori, där det sägs att individen handskas med ett flertal olika stressfaktorer som

härstammar från omgivningen personen vistas i. Stressen kan då leda till att personens

individuella skyddsbarriär tillslut rasar samman vilket i sin tur utlöser en reaktion som kan

se olika ut beroende på person (Neuman, 1995, s. 20-21). Denna reaktion kan i det här fallet

yttra sig som en stresspåverkan av en så pass stor grad att omvårdnadens riktlinjer börjar

brista hos sjukvårdspersonalen, där upphörandet av patientsäkerheten också blir ett faktum.

Sjuksköterskans ansvar att bedriva en patientsäker vård med god hygienisk standard

försvinner och bristande patientsäkerhet kan då resultera i vårdrelaterade infektioner hos

patienter. Smittspridning bör anses vara oacceptabel på sjukhus och därför är det av stor

väsentlighet att följsamheten uppmärksammas, för att kunna förebygga dessa vanligt

förekommande komplikationer som bristande rutiner kring handhygien kan medföra.

Slutsats

Från resultatet kan man dra slutsatsen att följsamheten gällande handhygien är väldigt

varierande. Sjuksköterskorna påvisade en bättre följsamhet när flera yrkeskategorier

inkluderats i studierna, trots detta var följsamheten låg rent generellt. Där följsamheten var

relativt hög kan det ändå anses finnas plats för en förbättring. Ska fler undersökningar

utföras beträffande ämnet bör man ha i åtanke att riktlinjer och därmed följsamheten kan

skilja sig beroende på var i världen studierna utförs. Fortsatt forskning kring vad det är som

bidrar till att sjuksköterskor inte följer riktlinjerna beträffande handhygien kan även vara av

intresse.

Referenser

*Al-Tawfiq, J. A., Abed, M. S., Al-Yami, N., & Birrer, R. B. (2013). Promoting and sustaining a

hospital-wide, multifaceted hand hygiene program resulted in significant

reduction in health care-associated infections. American Journal of Infection

Control, 41(6), 482-486. doi:10.1016/j.ajic.2012.08.009

Ataei, B., Zahraei, S. M., Pezeshki, Z., Babak, A., Nokhodian, Z., Mobasherizadeh, S., &

Hoseini, S. G. (2013). Baseline evaluation of hand hygiene compliance in three

major hospitals, Isfahan, Iran. Journal of Hospital Infection, 85(1), 69-72.

doi:10.1016/j.jhin.2013.07.001

*Azim, S., Juergens, C., & McLaws, M. (2016). An average hand hygiene day for nurses and

physicians: The burden is not equal. American Journal of Infection Control, 44(7),

777-781. doi:10.1016/j.ajic.2016.02.006

Aziz, A. (2013). How better availability of materials improved hand-hygiene compliance.

British Journal of Nursing, 22(8), 458-463.

Berland, A., Berentsen, S., & Gundersen, D. (2009). Hospital-acquired infections and patient

safety. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård I Norden, 29(1),

33-37.

*Brühwasser, C., Hinterberger, G., Mutschlechner, W., Kaltseis, J., Lass-Flörl, C., & Mayr, A.

(2016). A point prevalence survey on hand hygiene, with a special focus on

Candida species. American Journal of Infection Control, 44(1), 71-73.

doi:10.1016/j.ajic.2015.07.033

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning

inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan

universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (Rapport, Malmö högskola, Hälsa

och samhälle).

*Chau, J. P., Thompson, D. R., Twinn, S., Lee, D. T., & Pang, S. W. (2011). An evaluation of

hospital hand hygiene practice and glove use in Hong Kong. Journal of Clinical

Nursing, 20(9/10), 1319-1328. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03586.x

Cure, L., & Van Enk, R. (2015). Effect of hand sanitizer location on hand hygiene compliance.

American Journal of Infection Control, 43, 917-921. doi:10.1016/j.ajic.2015.05.013

*dos Santos, R. P., Konkewicz, L. R., Nagel, F. M., Lisboa, T., Xavier, R. C., Jacoby, T., & ...

Kuchenbecker, R. (2013). Changes in hand hygiene compliance after a

multimodal intervention and seasonality variation. American Journal of Infection


Fakhry, M., Hanna, G. B., Anderson, O., Holmes, A., & Nathwani, D. (2012). Effectiveness of

an audible reminder on hand hygiene adherence. American Journal of Infection


Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg-

Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke och ämne (s. 58-82).

Lund: Studentlitteratur.

*Fisher, D. A., Seetoh, T., Oh May-Lin, H., Viswanathan, S., Yanling, T., Wong Chiang, Y.,

& ... Dempsey, M. (2013). Automated Measures of Hand Hygiene Compliance

among Healthcare Workers Using Ultrasound: Validation and a Randomized

Controlled Trial. Infection Control & Hospital Epidemiology, 34(9), 919-928.

doi:10.1086/671738

Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.121-132). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.133-

143). Lund: Studentlitteratur.

*Ganczak, M., & Szych, Z. (2007). Surgical nurses and compliance with personal protective

equipment. Journal of Hospital Infection, 66(4), 346-351.

*Graf, K., Ott, E., Wolny, M., Tramp, N., Vonberg, R., Haverich, A., & Chaberny, I. F. (2013).

Hand hygiene compliance in transplant and other special patient groups: An

observational study. American Journal of Infection Control, 41(6), 503-508.

doi:10.1016/j.ajic.2012.09.009

Hocine, M.N., & Temime, L. (2015). Impact of hand hygiene on the infectious risk in nursing

home residents: A systematic review. American Journal of Infection Control, 43(9),

47-52. doi:10.1016/j.ajic.2015.05.043

*Huis, A., Schoonhoven, L., Grol, R., Donders, R., Hulscher, M., & Achterberg, T. v. (2013).

Impact of a team and leaders-directed strategy to improve nurses' adherence to

hand hygiene guidelines: A cluster randomised trial. International Journal of

Nursing Studies, 50(4), 464-474. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.08.004

*Jansson, M. M., Syrjälä, H. P., Ohtonen, P. P., Meriläinen, M. M., Kyngäs, H. A., & Ala-

Kokko, T. I. (2016). Simulation education as a single intervention does not

improve hand hygiene practices: A randomized controlled follow up study.

American Journal of Infection, 44(6), 625-630. doi:10.1016/j.ajic.2015.12.030

Johnson, L., Grueber, S., Schlotzhauer, C., Phillips, E., Bullock, P., Basnett, J., & Hahn-Cover,

K. (2014). A multifactorial action plan improves hand hygiene adherence and

significantly reduces central line-associated bloodstream infections. American

Journal of Infection Control, 42(11), 1146-1151. doi:10.1016/j.ajic.2014.07.003

Kirkland, K. B., Homa, K. A., Lasky, R. A., Ptak, J. A., Taylor, E. A., & Splaine, M. E. (2012).

Impact of a hospital-wide hand hygiene initiative on healthcare-associated

infections: results of an interrupted time series, BMJ Quality & Safety 21(12),

1019-1026. doi:10.1136/bmjqs-2012-000800

*Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. (2013). Factors Associated with Hand Hygiene

Compliance at a Tertiary Care Teaching Hospital. Infection Control & Hospital

Epidemiology, 34(11), 1146-1152. doi:10.1086/673465

Laurikainen, E., Rintala, E., Kaarto, A., & Routamaa, M. (2016). Adherence to surgical hand

rubbing directives in a hospital district of Southwest Finland*. Infectious

Diseases, 48(2), 116-121. doi:10.3109/23744235.2015.1089591

*Lebovic, G., Siddiqui, N., & Muller, M. P. (2013). Predictors of hand hygiene compliance in

the era of alcohol-based hand rinse. Journal of Hospital Infection, 83(4), 276-283.

doi:10.1016/j.jhin.2013.01.001

Lee, A., Chalfine, A., Daikos, G. L., Garilli, S., Jovanovic, B., Lemmen, S., & ... Harbarth, S.

(2011). Hand hygiene practices and adherence determinants in surgical wards

across Europe and Israel: A multicenter observational study. American Journal of

Infection Control, 39(6), 517-520. doi:10.1016/j.ajic.2010.09.007

Lindahl, B., Skyman, E., & Fryklund, B. (2009). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A-K.

Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s. 647-675).

Lund: Studentlitteratur.

Lindh, M. (2014). Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och

sjukvården. Hämtad 25 maj, 2016, från Vårdgivarguiden Stockholms Läns

Landsting,

http://www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/styrdokument/dokument/vardre

laterade-infektioner/dokument/handlingsprogram/

*Marra, A. R., Noritomi, D. T., Westheimer Cavalcante, A. J., Sampaio Camargo, T. Z.,

Bortoleto, R. P., Durao Junior, M. S., & ... Edmond, M. B. (2013). A multicenter

study using positive deviance for improving hand hygiene compliance.

American Journal of Infection Control, 41(11), 984-988.

doi:10.1016/j.ajic.2013.05.013

*Naderi, H., Sheybani, F., Mostafavi, I., & Khosravi, N. (2012). Compliance with hand

hygiene and glove change in a general hospital, Mashhad, Iran: An

observational study. American Journal of Infection Control, 40(6), e221-3.

doi:10.1016/j.ajic.2011.12.012

Najafi Ghezeljeh, T., Abbasnejad, Z., Rafii, F., & Haghani, H. (2015). Effect of a multimodal

training program and traditional lecture method on nurses' hand hygiene

knowledge, belief, and practice: A brief report. American Journal of Infection


Neuman, B. (1995). The Neuman Systems Model. I B. Neuman (Red.), The Neuman Systems

Model (s. 3-62). Appleton & Lange: Connecticut.

Nordeng, H. (2009). Grundläggande kunskap. I H. Nordeng & O. Spigset (Red.), Farmakologi

och farmakologisk omvårdnad (s. 25-103). Lund: Studentlitteratur.

Paradis, E., & Sutkin, G. (2016). Beyond a great story: from Hawthorne Effect to reactivity in

health professions education research. Medical Education.

doi:10.1111/medu.13122

Park., H-Y., Kim, S-K., Lim., Y-J., Kwak, S-H., Hong, M-J., Mun., H-M.., & ... Choi, S-H.

(2014). Assessment of the appropriateness of hand surface coverage for health

care workers according to World Health Organization hand hygiene guidelines.

American Journal of Infection Control, 42(5), 559-561. doi:10.1016/j.ajic.2013.12.014

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Ransjö, U., & Edstedt, G. (2015). Vårdrutiner: Smitta och smittspridning. Hämtad 11 maj, 2016,

från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Smitta-och-

smittspridning/Vardrutiner/

Romualdo dos Santos, T. C., Roseira, C. E., Piai-Morais, T. H., & Moralez de Figueiredo, R.

(2015). HAND HYGIENE IN HOSPITAL ENVIRONMENTS: USE OF

CONFORMITY INDICATORS. Revista Gaucha De Enfermagem, 36(1), 70-77.

doi:10.1590/1983-1447.2014.01.40930

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Liber

Sinkowitz-Cochran, R. L., Burkitt, K. H., Cuerdon, T., Harrison, C., Gao, S., Obrosky, D. S.,

& ... Jernigan, J. A. (2012). The associations between organizational culture and

knowledge, attitudes, and practices in a multicenter Veterans Affairs quality

improvement initiative to prevent methicillin-resistant Staphylococcus

aureus. American Journal of Infection Control, 40(2), 138-143.

doi:10.1016/j.ajic.2011.04.332

Smith, A., Carusone, S.C., & Loeb, M. (2008). Hand hygiene practices of health care workers

in long-term care facilities. American Journal of Infection Control, 36, 492-494.

doi:10.1016/j.ajic.2007.11.003

Socialstyrelsen. (u.å). Vårdrelaterade infektioner. Hämtad 19 november, 2016, från

Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/vardrelateradeinfe

ktioner

SOSFS 2007:19. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.

Stockholm: Liber.

*Trick, W., Vernon, M., Welbel, S., DeMarais, P., Hayden, M., & Weinstein, R. (2007).

Multicenter intervention program to increase adherence to hand hygiene

recommendations and glove use and to reduce the incidence of antimicrobial

resistance. Infection Control & Hospital Epidemiology, 28(1), 42-49.

*Tromp, M., Huis, A., de Guchteneire, I., van der Meer, J., van Achterberg, T., Hulscher, M.,

& Bleeker-Rovers, C. (2012). The short-term and long-term effectiveness of a

multidisciplinary hand hygiene improvement program. American Journal of

Infection Control, 40(8), 732-736. doi:10.1016/j.ajic.2011.09.009

*von Lengerke, T., Lutze, B., Graf, K., Krauth, C., Lange, K., Schwadtke, L., & ... Chaberny, I.

F. (2015). Psychosocial determinants of self-reported hand hygiene behaviour: a

survey comparing physicians and nurses in intensive care units. Journal of

Hospital Infection, 91(1), 59-67. doi:10.1016/j.jhin.2015.04.01

WHO. (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care: First Global Patient Safety

Challenge Clean Care is Safer Care. Hämtad 5 september, 2016, från WHO,

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44102/1/9789241597906_eng.pdf

*artiklar i resultatet

Bilagor

Bilaga 1. Teknik vid handtvätt

WHO (2009)

Bilaga 2. Teknik vid handdesinficering

WHO (2009)

Bilaga 3. Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (modifierad)

Carlsson och Eiman (2003)

Bilaga 4. Översiktstabell över artiklar inkluderade i resultatet

Författare

Årtal

Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare

Avdelningar

Tillfällen*

(/bortfall)

Datainsamling

Analys

Huvudresultat** Kvalitet

Al-Tawfiq, J. A.,

Abed, M. S., Al-

Yami, N., &

Birrer, R. B.

(2013).

Saudiarabien

Syftet var att

fastställa

följsamhet till

handhygien

genom att utnyttja

ett mångfasetterad

närmande till

handhygien

Deskriptiv

interventionsstudie

Fem avdelningar på ett sjukhus

76 873 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik

62 % följsamhet till

antingen handsprit

eller handtvätt

70 %

Grad II

Azim, S.,

Juergens, C., &

McLaws, M.

(2016).

Australien

Syftet var att förstå

om ansvaret för

handhygien bidrar

till dålig följsamhet

Deskriptiv

observationsstudie

Två avdelningar på ett sjukhus

21 450 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


handtvätt eller

handsprit

70 %

Grad II

Brühwasser, C.,

Hinterberger,

G.,

Mutschlechner,

W., Kaltseis, J.,

Lass-Flörl, C., &

Mayr, A. (2016).

Österrike

Syftet var att

fastställa

vårdpersonalens

handhygien

Observationsstudie 128 deltagare

13 avdelningar på ett sjukhus

(/ej angivet)

Enkäter,

observationer,

statistik

84 % följde

handhygienrutiner

enligt riktlinjer

77 %

Grad II

Chau, J. P.,

Thompson, D.

R., Twinn, S.,

Lee, D. T., &

Syftet var att

identifiera

uteslutning av

handhygien och

Oblindad

observationsstudie

206 deltagare

Tre sjukhus

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


handtvätt, 54 %

följsamhet till

användning av

82 %

Grad I

Pang, S. W.

(2011). Kina

användning av

handskar

handsprit och 51 %

använde handskar

dos Santos, R.

P., Konkewicz,

L. R., Nagel, F.

M., Lisboa, T.,

Xavier, R. C.,

Jacoby, T., & ...

Kuchenbecker,

R. (2013).

Brasilien

Syftet var att

fastställa

följsamhet och

årstidspåverkan till

handtvätt

Observationsstudie Tre avdelningar på ett sjukhus

17 830 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


handhygien när det

kommer till

handtvätt. Få av

dessa använde

handsprit efter

handtvätten

80 %

Grad I

Fisher, D. A.,

Seetoh, T., Oh

May-Lin, H.,

Viswanathan,

S., Yanling, T.,

Wong Chiang,

Y., & ...

Dempsey, M.

(2013).

Singapore

Syftet var att

bekräfta en ny

metod för att

bedöma följsamhet

till handhygien

samt effekten av

hörbara

påminnelser och

individuell

feedback


Tre avdelningar på två sjukhus

1 017 600 tillfällen

(/ 38 % bortfall)

Observationer,

statistik

Följsamheten var låg 86 %

Grad I

Ganczak, M., &

Szych, Z. (2007).

Polen

Syftet var att

utvärdera

självskattad

följsamhet till

skyddsutrustning

bland

sjuksköterskor

samt faktorer

associerade med

både följsamhet

och icke följsamhet

Enkätstudie 601 deltagare

Alla kirurgavdelningar på 18

sjukhus

(/ 0 % bortfall)

Enkäter, statistik 83 % säger sig alltid

använda handskar

under procedurer

där de ska

användas. 11 %

säger sig använda

handskar ofta och 6

% säger aldrig

använda handskar

89 %

Grad I

Graf, K., Ott, E.,

Wolny, M.,

Syftet var att

utvärdera

Interventions- och

observationsstudie

Tolv avdelningar på ett sjukhus

Observationer,

statistik


handsprit eller

80 %

Grad I

Tramp, N.,

Vonberg, R.,

Haverich, A., &

Chaberny, I. F.

(2013). Tyskland

utförande av

handhygien bland

vårdpersonal

5 647 tillfällen

(/ej angivet)

användning av

handskar

Huis, A.,

Schoonhoven,

L., Grol, R.,

Donders, R.,

Hulscher, M., &

Achterberg, T. v.

(2013).

Nederländerna

Syftet var att testa

om en innovativ,

teoribaserad team-

och ledarledd

strategi var mer

effektiv för att öka

följsamheten till

handhygien bland

sjuksköterskor än

en

litteraturbaserad

strategi

Kontrollerad kluster-

randomiserad teststudie

2 724 deltagare

67 avdelningar på tre sjukhus

10 785 tillfällen

(/ ~0,3 % bortfall)

Observationer,

statistik


handtvätt eller

användning av

handsprit

73 %

Grad II

Jansson, M. M.,

Syrjälä, H. P.,

Ohtonen, P. P.,

Meriläinen, M.

M., Kyngäs, H.

A., & Ala-

Kokko, T. I.

(2016). Finland

Syftet var att

utvärdera hur

sjuksköterskors

kunskap och

följsamhet till

nuvarande

riktlinjer gällande

handhygien skiljer

sig mellan

slumpmässigt

tilldelade

interventions-och

kontrollgrupper

före och efter

simulering i både

simuleringsmiljö

Prospektiv, longitudinell,

parallell, randomiserad

kontrollerad teststudie

med upprepade

mätningar

17 deltagare

En avdelning på ett sjukhus

(/ 56% bortfall)

Observationer,

statistik

41 % följsamhet

beträffande

handtvätt och

handsprit

73 %

Grad II

och klinisk

verksamhet

Kowitt, B.,

Jefferson, J., &

Mermel, L. A.

(2013). USA

Syftet var att

identifiera faktorer

associerade med

följsamhet till

handhygien

Observationsstudie Alla avdelningar på ett sjukhus

161 526 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


antingen handtvätt

eller användning av

handsprit

70 %

Grad II

Lebovic, G.,

Siddiqui, N., &

Muller, M. P.

(2013). Kanada

Syftet var att

undersöka faktorer

som förutsätter

följsamhet till

handdesinfektion

Longitudinell

observationsstudie

3 487 deltagare

Alla avdelningar och två

mottagningar på ett sjukhus

7 364 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik

46 % följsamhet av

antingen handsprit

eller handtvätt

80 %

Grad I

Marra, A. R.,

Noritomi, D. T.,

Westheimer

Cavalcante, A.

J., Sampaio

Camargo, T. Z.,

Bortoleto, R. P.,

Durao Junior,

M. S., & ...

Edmond, M. B.

(2013). Brasilien

Syftet var att

utvärdera en

strategi för att

förbättra

handhygien

Pre- och

postinterventionsstudie,

observationsstudie

Nio avdelningar på sju sjukhus

17 515 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


antingen handtvätt

eller handsprit

75 %

Grad II

Naderi, H.,

Sheybani, F.,

Mostafavi, I., &

Khosravi, N.

(2012). Iran

Syftet var att

bedöma

följsamheten till

handhygien bland

vårdpersonal på

sjukhus


Fyra avdelningar på ett sjukhus

913 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik

44 % av tillfällena

där handskar skulle

bytas så byttes de. 7

% av tillfällen där

handtvätt skulle

utföras så

tillämpades det

70 %

Grad II

*antal tillfällen observerade där handhygien ska tillämpas

**resultat som belyser litteraturöversiktens syfte

Trick, W.,

Vernon, M.,

Welbel, S.,

DeMarais, P.,

Hayden, M., &

Weinstein, R.

(2007). USA

Syftet var att

undersöka om en

multimodal

intervention kunde

förbättra

följsamheten till

handhygien och

handskanvändning

och minska

förekomsten av

resistenta

mikroorganismer

Prospektiv

observationsstudie

Tolv avdelningar på fyra sjukhus

6 948 tillfällen

(/ej angivet)

Observationer,

statistik


antingen handtvätt

eller handsprit

75 %

Grad II

Tromp, M.,

Huis, A., de

Guchteneire, I.,

van der Meer, J.,

van Achterberg,

T., Hulscher, M.,

& Bleeker-

Rovers, C.

(2012).

Nederländerna

Syftet var att testa

de kortsiktiga och

långsiktiga

effekterna av en

mångsidig plan till

förbättring av

kunskap och

följsamhet till

handhygien bland

läkare och

sjuksköterskor

Pilotstudie, prospektiv

observationsstudie, före-

och efterstudie

92 deltagare (i enkätundersökning)

En avdelning på ett sjukhus och en

mottagning

294 tillfällen

(/ej angivet)

Enkät, observationer,

statistik


antingen handsprit

eller handtvätt

82 %

Grad I

von Lengerke,

T., Lutze, B.,

Graf, K.,

Krauth, C.,

Lange, K.,

Schwadtke, L.,

& ... Chaberny,

I. F. (2015).

Tyskland

Syftet var att

identifiera

psykosociala

tendenser till

utförande av

handhygien via

självskattning

bland läkare och

sjuksköterskor

Tvärsnittsstudie 655 deltagare

Tolv avdelningar på ett sjukhus

(/ej angivet)

Enkät, statistik 69 % skattade att de

alltid använder

handsprit

73 %

Grad II

Documents

Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer beträffande ...... · genom att ha fokuserat på sökorden nurs*, hygiene* och compliance*, där vi även inkluderat det synonyma begreppet

Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer beträffande ...... · genom att ha fokuserat på sökorden nurs, hygiene och compliance*, där vi även inkluderat det synonyma begreppet