1

Skånevisar vägen! – skånsk idéutveckling och frihetssträvan

2

3

Gränsland och knutpunkt

Victoria Benedictssons liv blev en 38 år lång kamp för att förverkliga sina drömmar. Hon dog sommaren 1888. Hennes liv är en berättelse om en män-niska som försöker lyfta sig ur de givna omständigheterna. Hon ville inte låta samhällets syn på kvinnans roll hindra henne. Hon var inte nöjd med Hörbys lilla värld utan ville ut i den stora. När hennes pappa sade nej till konstnärliga studier i Stockholm tog Vic-toria saken i egna händer. Flitiga skrivövningar och bildningstörst gjorde henne till en av sin tids viktigaste författare. När Hörby inte gav den intel-lektuella stimulans som hon behövde knöt hon kontakt med den tidens le-dande kulturpersonligheter i Köpenhamn och Stockholm. När en kvinna inte förväntades ge ut böcker skapade hon sig en pseudonym och gav som Ernst Ahlgren ut böcker som Från Skåne, Pengar och Fru Marianne. Victoria Benedictssons liv och strävan illustrerar viktiga delar av det li-berala uppdraget. Vilka är det idag som döms till ett torftigt liv på grund av begränsande eller fattiga miljöer? Vilka sociala konventioner är det idag som hindrar enskilda människor från att skapa och förverkliga drömmar? För skånska liberaler kan Benedictssons liv också ge idéer om framtida möjligheter. Syre till sin kreativitet fick hon genom att dra nytta av närheten till Köpenhamn och kretsen kring George Brandes. Samtidigt upprätthöll hon en naturlig kontakt med det egna landets ledande kulturpersoner i Det unga Sverige. Skånes regionala utmaning handlar om att inte vara Sveriges ändpunkt utan knutpunkten mellan Sverige och Danmark och vidare ut i Europa. Det

4

är en styrka och en källa till dynamik att ha starka förbindelser med den egna huvudstaden Stockholm och samtidigt starka naturliga band till internatio-nella storstaden Köpenhamn. Skåne måste bättre använda sitt läge som vägen till kontinenten. Sve-

rige måste bättre se möjligheterna. Den här skriften handlar om hur Skåne kan visa vägen framåt. Den handlar dels om skånsk utveckling, dels om utveckling av det liberala uppdraget. Liberalismen i Sverige har historiskt funnit sin styrka i och färgats av förhållanden i olika delar av landet. Frisinnet var starkast i Västsverige och Västernorrland. Göteborgs-liberalismen betonade frihandel och interna-tionalism. Stockholm har varit avgörande för utvecklingen stadsliberalism och kulturradi-kalism.

Mycket talar för att det är i Skåne vi finner de trådar som måste plockas upp för att finna den nya tidens liberala utmaningar. Reflektionerna i denna skrift är mina personli-ga. Nu börjar vi en diskussion om liberalismens framtid. Skåne visar vägen.

Christer Nylander ordförandeFPSkåne

Foto

graf

:Pet

erK

nuts

son

5

Regiontänk och rörlighet

Nyligen sade Sveriges infrastrukturminister att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör inte blir aktuell förrän Öresundsbrons kapacitet utnyttjas fullt ut. Uttalandet avslöjande en oroväckande statisk syn på eko-nomisk utveckling. Vem skulle idag hävda att det hade varit bättre att se över färjekapaciteten än att bygga Öresundsbron? Ministern nyanserade senare sitt uttalande, men likväl är tankemönstret avslöjande. Få platser visar så tydligt som Öresundsregionen vad förbättrade kom-munikationer kan innebära för människors vanor och möjligheter. Bron har varit avgörande för den dynamik vi nu ser i Öresundsregionen. En statisk inställning till ekonomi kan medföra åsikten att man först när det inte går att knö in mer folk på Öresundstågen och fler bilar på bron behöver bygga nytt och investera. Ett mer dynamiskt och framtidsinriktat perspektiv ger vid handen att det är nu vi behöver investera, att det nu är hög tid att bygga för framtiden. Den dynamiken handlar absolut inte om uteslutande offentliga satsningar. Privata kapitalister, kreativa konstnärer och kunnigt folk har tillsammans byggt den utveckling vi nu ser i regionen. Öresundsregionen är till stor del resultatet av en marknadsdriven integra-tion där högre löner och fler jobb på den danska sidan i kombination med lägre priser på boende och konsumtion i Sverige har skapat starka incita-ment för människor, från olika grupper och inkomstskikt, att bo i Sverige och arbeta i Danmark.Låt oss nu öppna för nästa steg och ytterligare binda samman regionen. En

6

fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, i kombination med en kraftfull utbyggnad av väg och järnväg i södra Sverige, skulle ytterligare öka rörligheten i regionen. Parallellt med en sådan utbyggnad måste vi öka takten när det gäller att avlägsna byråkratiska gränshinder. Här vilar ett tungt ansvar på oss politi-ker. Socialförsäkringsproblem, arbetsmarknadsproblem och skatteproblem måste lösas snarast. Att så ännu inte skett är ett mysterium, men beror sannolikt dels på att det inte finns något överstatligt organ som kan fatta bindande beslut, och dels på att man i övriga Sverige inte har förstått problematiken eller dess betydelse. På den nationella politiska nivån ser man inte hur långsiktigt avgörande den skånska utvecklingen är för tillväxt och jobb i hela landet. Inte heller tycks man ha förstått hur integrerad Öresundsregionen redan idag är över nations-gränserna. Det behövs ett tydligare, gränsöverskridande regiontänk i rikspo-litiken.

”på den nationella politiska nivån ser man inte hur långsiktigt avgörande den skånska utvecklingen är för tillväxt och jobb i hela landet”

Det är ingen slump att skåningar är positiva till EU. Det är inte heller en slump att skåningarna tillhör de mest europositiva. Möjligheterna med för-djupat samarbete mellan Europas länder blir tydligare i Skåne. I gränsregio-ner runt om i EU prövas nu nya sätt att samarbeta. Bakom den föga upphets-ande förkortningen EGTS göms en möjlighet att fördjupa och strukturera samarbete i gränsöverskridande regioner. Här kan finnas en möjlighet att på allvar få fart på det jobb som måste göras för att riva hinder för Öresunds-integrationen. Man kan bara konstatera att skåningarna tänkte rätt när vi vid 1990-talets mitt folkomröstade om EU-medlemskapet: som för många andra regioner i Europa är EU-samarbetet till avgörande nytta för Skåne och Öresund.

7

Målet för Öresundsintegrationen måste vara att det ska vara lika självklart och enkelt att pendla mellan Sverige och Danmark som det är att pendla mel-lan Stockholm och Uppsala. Då krävs, förutom att krånglet avlägsnas, en ge-mensam valuta och en politisk instans med makt i Öresundsregionen. Också en mängd mindre problem, som försvårar människors vardag, måste omgå-ende ses över. Exempelvis är föräldraförsäkringen idag konstruerad så att jämställdhetsbonus bara kan betalas ut till föräldrar som tjänar sina pengar i Sverige. Det är inget större problem i Stockholm – men med Öresundsregio-nen som arbetsmarknad påverkar det många småbarnsfamiljers livspussel. Det finns ibland ett inslag av oginhet i resten av landets attityd till Stock-holm och Mälardalsregionen. Det är ytterst improduktivt. Både för Skåne och för resten av landet är det viktigt att Stockholm fortsätter att växa och utvecklas. Det är bra för oss i Skåne om Förbifart Stockholm byggs. Bo-stadsbrist i huvudstadsområdet är ett problem för hela landet. Det är viktigt för hela Sverige att vi har en attraktiv huvudstad, som utmärker sig i kultu-rella, forskningsmässiga och företagsmässiga sammanhang. På samma sätt måste politiken på riksplanet inse att Skånes förutsätt-ningar är avgörande för hela landets utveckling. Den insikten behövs – om-gående – i arbetet med att riva gränshinder. En lösning på de nuvarande problemen i Öresundsregionen är inte en fråga om tro, hopp eller långsiktig-het. Det är en nödvändighet, här och nu. Den svenska och danska regeringen måste visa ett helt annat engagemang än nu. Men det riktiga lyftet, det som säkrar tillväxten i Skåne och gör att Skåne kan bidra till landets välstånd, kräver än större ansträngningar och investe-ringar.

Några förslag:

• Inled snarast projektering för en fast förbindelse mellan Hel-singborg och Helsingör

• Sätt upp en tidsplan för när de byråkratiska gränshindren ska vara avskaffade

• Inför euron och använd EU till att tvinga svenska och danska regeringarna till större engagemang i Öresundsregionen

8

9

Tillväxt och växtkraft

På kartorna över framtidens förmodade tillväxtområden ligger Sverige i ut-kanten. Vårt geografiska läge är allt annat än optimalt. Det är mörkt och kallt. Få av världens människor förstår vårt språk. Stockholms geografiska placering är problematiskt i ett europeiskt tillväxtperspektiv. Öresundsregio-nen har däremot potential att bli en nordeuropeisk nod. Skånes läge innebär att vi kan hamna mitt i, eller mycket nära, flera av framtidens tillväxtkor-ridorer. Stockholms växtkraft måste fortsatt värnas och utvecklas, men Sveriges stora chans – och därmed stora strategiska utmaning – ligger snarare i södra Östersjöområdet och de norra delarna av kontinentala Europa. Hamburg/Lü-beck och dess axel till Berlin är dragmotorn i en sådan utveckling. Även om vi i dagsläget ser en problematisk utvecklingssituation i Berlin med omnejd är det sannolikt i den riktningen vår långsiktiga tillväxtpotential ligger. Ett Sverige som vill visa framfötterna måste via Skåne koppla upp sig på denna tillväxtaxel. De närmaste fem åren är det en central fråga för politik och näringsliv hur man närmar sig denna marknad. Men först några ord om utgångsläget. Öresundsregionen (där Blekinge och södra Småland bör inkluderas) står idag för mer än en fjärdedel av Nordens BNP. Det är Nordens största befolk-ningsregion. Inom regionen är emellertid såväl tillväxt som befolkning ojämnt förde-lat. Om Malmö fortsätter växa i den takt som nu, kommer man om något

10

decennium att nå över 400 000 invånare. De större kommunerna kommer att fortsätta dra ifrån. Särskilt snabbt växer de västskånska kommunerna. Tabellen nedan visar en enkel framräkning av de stora kommunernas be-folkningstillväxt under de närmaste åren. Beräkningen bygger på det osan-nolika antagandet att tillväxttakten framöver ska bli den samma som de se-naste tio åren, men tabellen ger likväl en bild av framtiden.

Kommun Befolkning 1999

Befolkning 2009

Tillväxttakt/år(%), 1999-2009

Befolkning 2034

Malmö 257754 293909 1,3 408780

Helsingborg 116870 128359 0,9 162269

Lund 98312 109147 1,1 141751

Kristianstad 73897 78788 0,6 92479

Hässleholm 48803 50036 0,2 53257

Trelleborg 38226 41891 0,9 52665

Källa:Riksdagensutredningstjänst,SCB

Det är i sig inget problem att vissa kommuner är större än andra. Den skån-ska mångfalden är en styrka. Inom en timme kan man färdas från det heta hamnområdet i Malmö till djupa skogar, vackra stränder och nästan ödsliga backlandskap. Men i ett Skåne där rörligheten ökar får inte kommungränser bli hinder för rörlighet. Ett Malmö med 400 000 invånare låter stort, men med internationella mått mätt är det trots allt små städer vi pratar om. Förmodligen alldeles för små för att bli verkligt viktiga tillväxtnoder. Det är i städer som tillväxt skapas. Det är i storstäder det händer saker. Man kan naturligtvis fråga sig varför en skicklig datorprogrammerare eller kreativ PR-konsult inte lika gärna kan sitta i en stuga i Åhus, med havsluft och höga furor runt knuten. Den digitala infrastrukturen ger ju den möjlig-heten. Och nog är det möjligt, men det kräver, för de allra flesta, täta besök i storstaden. Det är egentligen inte så konstigt att stora städer blir ännu större. Tillväxt skapas genom människors möten. Människor och städer är sin egen växt-kraft. Trots att information rör sig allt snabbare blir värdet av att vara smart högre om man finns i miljöer där fler smarta människor rör sig. Man får ny

11

input och ser nya samband, både inom sitt eget och angränsande områden. Så skapas nya idéer och möjligheter. Städer och människor, eller snarare människor i städer, skapar förutsätt-ning för tillväxt. Det innebär inte att alla måste vara bosatta i centrum, men den som vill hålla sig à jour med utvecklingen måste röra sig i en miljö där man duschas av nya intryck, kreativa samarbeten och nya utmaningar. Välstånd skapas av människor, inte av yttre tillgångar till kapital och na-turtillgångar. Jobben flyttar dit välutbildade människor flyttar. Det är genom att människor skapar nya innovationer och genom att människor har färdig-heter som vi skapar välstånd. Det blir allt viktigare att locka välutbildade människor, men politiken siktar fortfarande alldeles för ofta på fördelaktiga regler för inköp av maskiner eller annan utrustning till industrin, snarare än fördelaktiga villkor för kreativa och kunniga individer. Därför är det sannolikt att tillväxten också framöver kommer att koncen-treras kring större städer, även om många väljer att bo utanför städerna, för att få ett lugnare liv och komma närmre naturen. För dessa grupper blir infra-strukturen avgörande för livskvaliteten – bilköer och stillastående pendeltåg är ingen bra start på dagen. Pendling i sig behöver inte vara något problem, ens över längre sträckor, för de grupper som exempelvis kan arbeta via dator och trådlöst nätverk på resan. Men den osäkerhet och stress som illa funge-rande infrastruktur innebär påverkar människors hälsa, varpå kreativitet och därmed vår tillväxt och utveckling blir lidande. Infrastruktursatsningar i Skåne behövs både på järnväg och väg, men det handlar också om digitala snabbspår och sociala nätverk. Möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med tät tillgång till kreativa miljöer är helt beroende av vår infrastruktur. En viktig del av ett samhälles sociala infrastruktur handlar om tillit och trygghet. Det handlar om alltifrån ett utvecklat civilt samhälle via tilltron att vård och omsorg finns när man behöver den till att polis och rättsväsende ef-fektivt kan bekämpa brott. Det sistnämnda är av särskilt vikt i en region som Skåne, att vara gränsregion är inte bara en fördel.

Så – vad behöver vi göra?De närmaste fem åren behövs krafttag på ett antal områden. Företagsklimatet i Skåne måste vara i toppklass. På nationell nivå måste regeringen tydligare

12

fokusera på att förbättra skattevillkoren för företagare och nyckelpersoner. Att sänka bolagsskatten är särskilt viktigt för Skåne som konkurrerar med Köpenhamnsområdet både vad gäller nyetableringar och befintliga företags fortsatta investeringar. Att avskaffa värnskatten och sänka den statliga in-komstskatten är avgörande för huruvida regionen ska kunna locka till sig de skarpaste och mest kreativa hjärnorna. Möjligheterna som skapas genom till exempel ESS (forskningsanläggningen European Spallation Source) får inte slarvas bort av kortsiktiga kamerala överväganden. Det regelkrångel som många företag drabbas av är än tydligare i en gränsöverskridande region där man förväntas känna till två länders regelverk. En viktig del för näringsklimatet är en vettig och långsiktig energipoli-tik. Låga elpriser var länge en nyckelfaktor för svenska industriframgångar. Inte bara hushållen, utan också företagen, drabbas av höga elpriser. Skåne har flera gånger om drabbats av Barsebäckstängningen. Vi förlorade arbets-kraft och fick sämre luft (eftersom kärnkraften ersattes av fossila bränslen). Nyligen har ytterligare en effekt blivit känd. Genom att Sverige delats in i elmarknadsområden kommer Skåne att få ett högre elpris än resten av lan-det. Det är helt absurt att vi på detta sätt ska drabbas ytterligare. Att skånska hushåll och företag ska betala en extra avgift beror dels på att mindre el produceras här (på grund av Barsebäcknedläggningen), och dels på att över-föringskapaciteten är för dålig. För att möta detta behövs en kraftig utbyggnad av ledningar från norr. Det behövs också en ökad elproduktion i Skåne. Också inbitna kärnkrafts-motståndare måste se att alla energislag har sina för- och nackdelar. Mer vindkraft kan behövas, men det är helt oacceptabelt att för lång tid framöver låta det skånska landskapet förstöras av dagens ineffektiva vindkraftverk. Därför bör regelverket för vindkraft stramas upp så att naturvärdet väger tyngre. Dessutom bör staten sluta subventionera vindkraftverk som inte har tillräcklig effekt för att bli långsiktigt försvarbara.

Några förslag:

• Bygg ut det sydsvenska väg- och järnvägsnätet, vi ska vara Sveriges bästa pendlingsregion

• Skåne behöver en vettig och långsiktig energipolitik

13

Företagsklimat och gränshandel

Det lokala företagsklimatet måste förbättras. Skillnaden mellan olika kom-muner är stora. Mångfald kan vara en styrka, men många kommuner är så små att de inte orkar bära den kompetens som kan behövas. För att förbättra servicen och använda skattebetalarnas pengar mer effektivt bör några kom-muner slås samman. Initiativet bör komma underifrån, men en gemensam skånsk konferens om sammanslagningar bör genomföras de närmaste åren. Den stora utmaningen framöver blir emellertid att på allvar blicka framåt och ut. Att öka och utnyttja Öresundsregionens potential är en nödvändig-het. Den stora potentialen ligger i att med Öresundsregionen som krok haka fast Sverige och övriga Norden i det tillväxtområde som binds samman av de tyska storstäderna Hamburg, Lübeck, Berlin – och vidare mot Paris och norra Italien.

”hela den svenska exporten till Asien är ungefär lika stor som den svenska expor-ten till Tyskland”

Vårt beroende av Tyskland glöms ofta bort i euforin över den kinesiska till-växten. Möjligen tycker vissa politiker och näringslivsföreträdare att det är trevligare att åka på delegationsresor till Kina, och visst ska vi skapa goda förutsättningar för våra företag att exportera till de nya tillväxtmarknaderna,

14

men det är i Berlin, inte Beijing, vi hittar den verkliga tillväxtfaktorn för Skåne och Sverige. I sammanhanget måste man också minnas att Hamburg är en viktig knutpunkt för Europas handel med Kina. Mer än hälften av den svenska exporten går idag till andra EU-länder. Den asiatiska andelen ökar förvisso, men ligger fortfarande på drygt 10 pro-cent. Det innebär att hela den svenska exporten till Asien är ungefär lika stor som den svenska exporten till Tyskland. På importsidan är beroendet av den tyska marknaden ännu tydligare. E.ON, Daimler och Thyssen Krupp (Kockums ägare) är exempel på tysk närvaro på den skånska marknaden. Statistiken är undermålig, men nya be-räkningar som Riksdagens utredningstjänst gjort på mitt uppdrag visar över-raskande att den skånska anknytningen till den tyska marknaden faktiskt är svagare än Sveriges i övrigt. Det visar på en oerhörd potential i en politik som närmare knyter Skåne och Öresundsregionen till tyska tillväxtcenter.

Antal anställda och arbetsställen med tysk majoritetsägare i riket och i Skåne den 31 mars 2011

Region Arbetsställen Anställda

antal andel* antal andel*

Skåne län 286 0,20 9344 0,19

Riket 1844 0,17 64391 1,50

*andel av alla arbetsställen och anställda i Skåne län respektive riket

Källa:Riksdagensutredningstjänst

Efter Västra Götaland och Stockholm är Skåne den region som exporterar mest till utlandet. Intressant nog innebar den varierade skånska marknaden att vi relativt sett tappade betydligt mindre export under krisåren 2008/09 än de två andra stora regionerna, men å andra sidan tycks Skåne åter halka efter i uppgångsfasen. Vi behöver en nystart för relationerna mellan Sverige och Tyskland, och det behövs en ny skånsk strategi för ett närmande till den (nord-)tyska mark-naden. Det handlar inte bara om ökad export, utan också om att koppla sam-man arbetsmarknaderna. Det finns redan signaler som tyder på att tyskar börjat vända blicken norrut i jakten på kvalificerad arbetskraft. Kommunikationerna är en viktig faktor. Öresundsbron och förbindelsen

15

mellan Helsingborg och Helsingör är naturliga inslag i en strategi för att knyta Skåne närmare Hamburg och Berlin. Också bron över Fehmarn bält är en viktig svensk angelägenhet. Framtida snabbtåg som kopplar samman Stockholm och Oslo med kontinenten kommer att ytterligare stärka bilden av Skåne som Skandinaviens bro till Europa. Det är genom Sveriges syd-liga region som Skandinavien kan kopplas samman med den nordeuropeiska tillväxtregionen. Svenska snabbtågsinvesteringar måste ses i denna kontext. Den förenklade bilden av att snabbtåg handlar om att korta restiden mellan Skåne och Stockholm håller alltså inte, även om det i sig naturligtvis är av en viss betydelse. När Skyways nyligen presenterade planer på att starta linje mellan Kris-tianstad airport och Berlin sågs det av en del som en något sämre ersättning för planerna på Ryanairflyg till Barcelona. Men för nordöstra Skåne kan det mycket väl visa sig att just denna flyglinje blir den, vid sidan av E22, enskilt viktigaste struktursatsningen. Det gäller nu för näringsliv, kulturliv och offentlig sektor att använda den möjlighet som skänkts från ovan för att mycket effektivt närma denna del av Skåne till Tyskland. Det handlar förstås om handel och industri, men man får inte glömma att turism är en snabbt växande sektor. Kanske kan vi bli bättre på att locka turister med fantastisk natur, avkopplande landsbygd och en måltidsupplevelse som både rymmer uråldrig ål och nytt närproducerat vin.

Några förslag:

• Bygg snabba järnvägsspår från Stockholm och Oslo till kon-tinenten med Skåne som knutpunkt

• Stärk det lokala företagsklimatet, Skåne ska sjuda av entre-prenörskap!

• Slå samman mindre kommuner• Skapa en skånsk strategi för bättre relationer med den tyska

marknaden

16

17

Lärdomsstäder och forskningsregion

Med ett stort universitet och två högskolor inom några mils radie har Skåne en närmast unik position. En mängd stora företag har förlagt sina forsk-nings- och utvecklingsavdelningar till Skåne. Och så tycks det fortsätta – det är glädjande att se hur snabbt man vände Astra Zenecas nedläggning till en möjlighet. Om ett par år står ESS i Lund färdigbyggd. Skåne, som redan idag är en kunskaps- och forskningsregion, blir det i allt högre utsträck-ning. I Östersjöregionens mitt, med enorma forskningsresurser, har vi alla förutsättningar att bli en ledande högteknologiska kunskapsregionen i norra Europa. Men för att bli det behöver vi inte bara spjutspetsforskning och grundforskning, utan också en grund- och gymnasieskola som tillgodoser kunskapskraven. Vi behöver bli bättre på både språk och naturvetenskap, för att kunna vara relevanta i den internationella debatten. Det pågår nu en bred diskussion om vad som lite tillspetsat kallas kate-derundervisning kontra eget lärande. Det är en välkommen diskussion, som är nödvändig för att säkra kvaliteten i undervisningen. Mer lärarledd under-visning behövs. En av de böcker som betytt mycket för mig är Gustaf Hellströms berät-telse om snörmakaren Lekholm. Den gamle snörmakaren har en fix idé om att hans egna barn och barnbarn ska få det bättre än vad han själv har haft det. Vägen dit heter utbildning. Även om det inte alltid går exakt som han hoppats är berättelsen om släkten Lekholm i Kristianstad en berättelse om ståndscirkulation och skolans förmåga att lyfta människor ur givna omstän-digheter. Den pedagogiska vind som blåst över Sverige de senaste decennierna

18

har försvårat för dagens lekholmar att nå sina mål. Forskning visar att det finns ett samband mellan alltför mycket eget arbete och sämre studieresultat. Särskilt tydligt är sambandet för elever som kommer från hem utan studie-vana. Resultaten blir sämre och klyftorna ökar. Skolans kompensatoriska roll undergrävs. När elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete försämras resultaten, samtidigt som skillnaderna mellan hög- och lågpreste-rande elever ökar. Elever förväntas på egen hand välja studieinnehåll och uppgifter, därefter själva planera och strukturera sitt arbete samt slutligen själva utvärdera sina insatser. Följden har blivit att läraryrket nedvärderats, skolans kompensato-riska roll undergrävts och att fler människor tvingas förbli vid sin läst. Dåtidens Lekholm slogs mot höga studieavgifter och låga förväntningar. Avgifterna är nu borta men de föräldrar som idag kämpar för att ge sina barn chans att utvecklas fullt ut måste dessutom kämpa mot en pedagogik som lämnar många barn i sticket. Särskilt besynnerlig är inställningen att barn till utlandsfödda förväntas prestera sämre i skolan och därför ofta möts av lägre förväntningar. Alliansregeringen genomför nu en lång rad reformer som ska bidra till att vända resultaten och ge fler barn möjlighet att nå framgång i skolan. Men låt oss för en stund lämna det dagsaktuella, och ta sikte på framtiden. Vilka utmaningar ser vi då i det skånska utbildningsväsendet? Den svenska, och skånska, skolan har genomgått stora förändringar. Idag finns det ett helt annat utbud av skolor och utbildningar att välja mellan. Kommunala skolor har kompletterats med privata alternativ. Valfriheten har ökat och möjligheten att själv bestämma över sin egen och sina barns utbild-ning har stärkts. Kvaliteten skiftar dock, och därför bör kraven på jämförbar-het förtydligas, så att man kan göra välinformerade val.

”sedan slutet av 90-talet har antalet skån-ska ungdomar som lär sig tyska mer än halverats”

Inom ett decennium kommer Danmark och Tyskland förbindas landvägen och Skåne kopplas därmed direkt samman med den europeiska kontinen-

19

ten. Idag pendlar skåningar varje dag till arbeten i Danmark. En stor andel av dem är ungdomar som fått sitt första riktiga jobb i Köpenhamn. Mycket talar för att det i framtiden kommer att bli ännu fler. Det kräver förändringar i skolväsendet. Det finns en rad oroande tecken på att skolan inte följt med i internatio-naliseringen. Fler skåningar, inte färre, måste i framtiden kunna läsa och skriva på både danska och tyska. Fler elever måste ges möjlighet att lära sig våra grannländers språk i skolan. Språkkunskaper är visserligen viktigt för svenska ungdomar generellt, men just vad gäller danska och tyska är det rimligt att Skåne går före. Sannolikheten för ungdomar i vår region att som vuxna handla och arbeta med danskar och tyskar blir betydligt större än för ungdomar i norra eller mellersta Sverige. Eleverna bör redan i ett tidigt skede få kontakt med våra grannländers språk, och redan i grundskolan få möjlighet att lära sig danska. Alla skånska elever ska kunna förstå enklare talad och skriven danska, vilket exempelvis kan uppmuntras genom att man i skolan regelbundet exponeras för danska tv-program och tidningar. För att stärka språkkunskaperna och integrationen med närområdet bör fler internationella skolor inrättas i Skåne. I framtiden kommer inte bara fler skåningar att arbeta eller studera på andra sidan Öresund och Östersjön, det kommer också komma allt fler amerikaner, japaner, danskar och tyskar till Skåne. Med de universitet och de högskolor som finns i regionen, och med ett flertal stora internationella företag, kommer behovet av kvalificerad arbets-kraft från vår omvärld sannolikt att öka, inte minst efter etableringen av ESS-anläggningen i Lund. Många av dem som söker sig hit har familj, och på samma sätt som vi som idag bor här ställer de krav på bra skolor för sina barn och ungdomar. Om vi vill attrahera dem, vilket gynnar vår tillväxt, våra skatteintäkter och därmed vår välfärd, behöver vi fler internationella skolor. Att så få skånska ungdomar väljer att läsa tyska i skolan är ytterst beklag-ligt. År 1997 hade 44 procent av de skånska ungdomarna minst en godkänd kurs i tyska i sitt slutbetyg. 2010 var det bara 16 procent. Eller uttryckt på annat sätt: Sedan slutet av 90-talet har antalet skånska ungdomar som lär sig tyska mer än halverats. Utvecklingen är liknande i resten av landet. Nu behövs en medveten satsning från de lokala skolpolitikernas sida,

20

där man gör studier i tyska mer attraktiva för elever på grundskole- och gymnasienivå. Genom vänortssamarbeten kan man exempelvis komplettera språkundervisningen med utbytesprogram med tyska skolor. Detta skulle dels skapa en morot för att välja att läsa tyska, och dels komplettera den mer teoretiska undervisningen med praktik – att tala och umgås med ungdomar som har tyska som modersmål. Också inom den högre utbildningen måste man vara beredd på föränd-ring. I takt med att behoven växer och Skånes olika delar växer ihop måste man också diskutera framtidens högskolestruktur. Den konkurrens som idag finns mellan lärosätena är i sig positiv. Konkurrens gör att man skärper sig. Samtidigt finns det stor potential i att också utveckla samarbetet mellan Skå-nes akademiska utbildningar. Campus Helsingborg är ett bra exempel på att universitetets bredd och djup kan användas också utanför universitetsorten. Samarbetet mellan Hög-skolan i Kristianstad och Lunds universitet om lärarutbildningen är ett annat gott exempel. Där behövs en öppenhet för att diskutera fortsatt och fördjupat samarbete. Genom ett närmande mellan Kristianstad och Lund skulle till ex-empel tillgången till akademisk utbildning i nordöstra Skåne (som idag har jämförelsevis låg utbildningsnivå) kunna öka väsentligt. Kanske kan vi låta oss inspireras av hur högskolevärlden organiseras i Kalifornien där UCLA, UCSF och åtta andra campus omväxlande samarbe-tar och konkurrerar? Kanske kan ett sådant samarbete ge den dynamik och den höga kvalitet som krävs för att Skåne ska fånga upp de möjligheter som nu skapas genom tunga forskningsinvesteringar. Tanken måste få prövas. Förändringsvilja måste finnas. Kvalitet är viktigare än närhet.

Några förslag:

• Låt alla skånska grundskoleelever lära sig förstå enklare talad och skriven danska

• Bygg ut de kommunala vänortssamarbetena med tyska städer så att alla skånska gymnasieelever som läser tyska får möjlig-het till utbytesprogram med Tyskland

• Öppna för ökat samarbete inom den akademisk utbildning, inspireras av Kalifornien

21

22

Ett gott liv

Föreställningen att vi gått från industri- till tjänstesamhälle är lika långli-vad som den är felaktig. Stora delar av svensk välfärd byggs ännu i indu-strin och på verkstadsgolvet. Men vi rör oss tydligt och säkert i riktning mot tjänstesamhället. Produktionen flyttar utomlands. Kvar bli forskning, utveckling och distribution. Samtidigt finns ett stort antal jobb som inte på-verkas nämnvärt av den förändringen. Vård, skola och omsorg är och förblir personalkrävande och personlig verksamhet, där mötet mellan människor är centralt. Här finns en av nutidens stora jämställdhetsutmaningar, i form av begränsade utvecklingsmöjligheter och (i relation till utbildningsnivån) låga löner. Kvaliteten i denna verksamhet avgörs av de anställdas kompetens och de förutsättningar de ges på arbetsplatsen. I Skåne finns också en allt större grupp människor, företrädelsevis i krea-tiva yrken, som på grund av digitaliseringen är mer mobila än tidigare. I framtiden kan de vilja jobba tre dagar hemma i Kristianstad, och pendla två dagar till Köpenhamn. Hur vi löser framtidens infrastrukturutmaning blir avgörande för om de väljer att göra så, eller att helt enkelt flytta till Köpen-hamn. Jag tror också, och detta är en högst personlig fundering, att Skåne i fram-tiden kommer att locka fler kreativa ungdomar, som en generation tidigare skulle flyttat till Stockholm. Öresundsregionen upplevs som spännande, kreativ och framtidsinriktad. Dessutom finns här en närhet till Europa som lockar. Från Malmö kan du ta tåget inte bara till Danmark, utan också till Kastrup. Världen är närmre här, och det kommer bli allt tydligare de kom-mande 20 åren. Men oberoende av hur och var vi arbetar är boendet och livspusslet oer-

23

hört viktiga för vårt välbefinnande. Vill vi bo i staden, i förorten eller på lan-det? I villa, i radhus eller i lägenhet? Hemmet är en avvägning mellan dröm och praktisk möjlighet, mellan det önskade och det görbara. Men hemmet är inte bara det faktiska huset eller lägenheten vi bor i, utan också dess omgiv-ning. Hur vi trivs handlar om allt från bostadsområdets belysning till vilken service vi finner i närmiljön. I Skåne finns alla möjligheter till det goda boendet. Här kan du välja mellan de bohemiska kvarteren kring Möllevångstorget i Malmö och de vindpinade villorna i Landskronas Ålabodarna. Från Skånelängan på Öster-len till torpet i Skånes Fagerhult, från radhuset i Höganäs till den havsnära lägenheten i Trelleborg. Men i praktiken väljer vi naturligtvis ofta att bo-sätta oss förhållandevis nära jobbet. Så kommer det sannolikt inte att vara i framtiden. När allt färre jobbar hela sitt yrkesliv på samma arbetsplats, eller ens ett decennium på samma ställe, kommer arbets- och bostadsort i mindre utsträckning gå hand i hand. Detta måste politiken förhålla sig till i sin över-gripande samhällsplanering och utveckling.

”den som vill lära sig mer om framtidens liberala utmaningar bör besöka Rosengård, men också stanna till en bra stund i Lands-krona”

Skåne är tätbefolkat. På en förhållandevis liten yta lever över en miljon människor. Här finns goda möjligheter att skapa Sveriges bästa kollektiv-trafik, att minska bilismen både i och omkring städerna och att uppmuntra en miljövänlig livsstil. Goda exempel finns redan – bara häromveckan läste jag i Sydsvenskan om hur cykelpendlare nu kan duscha och ställa cykeln i ett övervakat cykelgarage. Vi har också, genom de korta avstånden och de många relativt stora städerna, goda möjligheter att satsa på elbilar, och där-med minska vår förbrukning av fossila bränslen. Men livet är mer än livspusslet och den storskaliga samhällsplaneringen. Det handlar också om vad vi fyller tillvaron med. Kultur och kreativitet

24

gynnar utvecklingen, eftersom kreativa centra attraherar människor med goda idéer. Kulturen har också ett värde i sig, och Skåne visar redan idag framfötterna på detta område. Här finns spännande arkitektur, ett antal teat-rar, konsthallar och kulturinstitutioner. Från Lars Vilks Nimis och Dunkers i nordväst via Wanås i nordost och Kulturen i Lund till Skånes Dansteater vid foten av Turning Torso i Malmö – Skåne är en oerhört spännande region. Men mer kan och bör göras för att uppmuntra och inspirera till kreativitet. Bland annat måste politiker våga släppa på tyglarna, och därmed bidra till ökad mångfald. I större städer vore det önskvärt med fler utpräglade kul-turkvarter, där små företag och ateljéer skapar en kreativ miljö. De skånska kulturinstitutionerna kan stärkas ytterligare, och sätta Skåne på kartan in-ternationellt, genom att man medvetet satsar på att rekrytera internationellt framstående konstnärliga ledare i verksamheten (minns Malmös ställning i teatervärlden under Ingmar Bergman tid som regissör på stadsteatern!). Och genom att fortsätta uppmuntra banbrytande och nyskapande arkitektur ska-par vi ett inspirerande landskap, både i stadsmiljö och på landsbygden. Politiken kan aldrig definiera det goda livet. Det måste vara upp till den enskilde medborgaren. Men politiken kan skapa ett samhälle av möjligheter, utan glastak och frihetsinskränkningar. Politiken kan också skapa förutsätt-ningar för individen att växa – genom goda skolor, lika karriärmöjligheter och nya intryck från konst, litteratur och arkitektur. Den som vill lära sig mer om framtidens liberala utmaningar bör besöka Rosengård, men också stanna till en bra stund i Landskrona. Det är ingen slump att den gamla industristaden numera är ett av Folkpartiets starkaste fästen. I flera skånska bostadsområden finns idag stora problem med segrega-tion och utanförskap. De barn som växer upp med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden, varav många dessutom står utanför den svenska språkliga gemenskapen, måste få stort stöd för att kunna bli en del av det skånska sam-hället. De måste, liksom alla andra barn i Skåne, ha tillgång till språket och skolan på ett sådant sätt att de också upplever ett samhälle av möjligheter, där bara fantasin sätter gränser. Victoria Benedictssons pappa vägrade sin dotter att resa till huvudstaden för att studera. Ändå blev dottern en känd författare, med stort inflytande i sin tids samhällsdebatt. Hennes nutida systrar känner vi bland annat under

25

namnen Pela och Fadime – unga kvinnor som låsts in och slutligen berövats sitt liv av tvingande patriarkala strukturer. En integrationspolitik som ger människor egenmakt och frihet handlar till stor del om skola, språk och jobb, men också om att avslöja de förväntningar i omgivningen – i familjen och samhället – som stänger individer inne i trånga sammanhang.

Några förslag:

• Förenkla pendlingen med blandade trafikslag som kollektiv-trafik och cykel

• Engagera internationellt framstående konstnärliga ledare på skånska kulturinstitutioner

• Ha höga ambitioner för varje barn för att bryta utanförskap och öka friheten

26

Liberala utmaningar

På många sätt liknar detta århundrades liberala utmaningar det föregåendes: det handlar om individens frihet att forma sitt liv. Den rätten, i kombina-tion med en mångfald av möjligheter, är det närmsta en liberal politik kan komma ett erbjudande om ett gott liv. Samtidigt ser utmaningarna också helt annorlunda ut. Globaliseringen skapar fantastiska möjligheter för konsumtion, arbete och resor. Den digitala tekniken. Kraftigt sänkta kommunikationskostnader. Öppnare gränser ger mångfald, och ökar valmöjligheterna. Den nya tidens problematik är också tydligt representerad i Skåne. Seg-regation hindrar individers utveckling. Tydligast manifesteras den i bostads-områden där skolan har dåliga resultat, arbetslösheten är hög, otryggheten är stor och gammeldags strukturer tillåts hålla kvinnor tillbaka. Utmaningar finns också i det faktum att nationalstaten tappar makt i en tid där människor och företag rör sig allt friare över nationsgränser. Det svenska välfärdssystemet är till stor del byggt på statliga system. Det skapar ett beroende av en fungerande stat och ett fungerande skattesystem. Skulle detta utmanas, vilket sker genom globaliseringen och digitaliseringen, utma-nas också vårt trygghetssystem. Den skånska utvecklingen talar för att nytänkande behövs. Den enskildes beroende av staten måste minska och den enskildes egen makt öka. Byrå-krati ska bekämpas, sociala system ska skapa trygghet för den som har det svårt, men inte fälla den som kan stå själv. Man ska inte utesluta att delar av välfärdspolitiken behöver flyttas från stat till region eller kommun för att bli mer flexibel. Men viktigast är att öka människors kraft och förmåga till eget ansvarstagande.

27

För att ta ett större eget ansvar krävs också en förmåga att fatta välgrundade beslut. Det är hög tid att bildningsidealet återupprättas. På resa i en föränder-lig värld behövs en välfylld ryggsäck, och en förmåga att fortsätta fylla den med kunskap och insikter. Ökat eget sparande, flexibla trygghetssystem och ökade resurser för den enskilde för att klara omställningsperioder är förslag som regelbundet lyfts i samhällsdebatten. Det är hög tid att damma av tanken på individuella kom-petenskonton. En annan viktig lärdom av den skånska situationen är att företagsklimatet kräver radikal förbättring. Det handlar om allt från attityder till entreprenör-skap till den skattepolitik som bedrivs på nationell nivå och den förmåga kommuner har att effektivt och rättssäkert hantera små företags önskemål.

”Låt Skåne visa vägen till ökad frihet, ökat eget ansvar och mer dynamik.”

Vi behöver en ökad flexibilitet i ekonomin och den fås genom en kombina-tion av att företagare känner att de kan satsa nytt och att anställda känner sig trygga i att kunna få nya jobb när de gamla försvinner – och dessutom hyfsade villkor däremellan. Sverige måste i högre grad inspireras av det man i Danmark kallar flexicurity. Det är märkligt att politiker talar vackert om integration över gränserna, men att detta alltid tar stopp vad gäller policyutformning och regelförenk-ling för dem som arbetar i gränsområden. Det är väldigt tydligt att olika regelverk ger olika effekter när man ser på exempelvis ungdomsarbetslöshe-ten. Jag vågar påstå att Skåne, tack vare Öresundsintegrationen och vårt geo-grafiska läge, är den del av Sverige som har överlägset bäst möjligheter till utveckling. När liberaler funderar över framtidens politik finns all anledning att för-djupa studiet av Skånes utmaningar och möjligheter. På samma sätt som Västkusten, Västernorrland och Stockholm präglat tidigare decenniers idé-utveckling måste Skåne nu sätta tydligt avtryck för framtiden. Folkpartiet

28

behöver dra lärdom av Skåne. Folkpartiet har en stolt historia att luta sig mot. Göteborgsliberalismens internationalism, stadsliberalismens tolerans och frisinnets varma hjärta och betoning av ansvarstagande behövs också framöver. Däremot behövs min-dre av den ibland överdrivna folkpartistiska tilltron till social och politisk ingenjörskonst. Istället bör vi betona mer av eget ansvarstagande, dynamik och egenmakt. Victoria Benedictsson bodde med sin äldre make i postmästarhuset i Hörby. Han var för övrigt drivande bakom stadens första bibliotek. Senare skulle den liberala kämpen Erik Pettersson bo i samma hus under flera år. Pettersson var vän med Bertil Ohlin och en av grundarna till Folkpartiets ungdomsförbund. Historien, också den anekdotiska, kan inspirera. Jag menar att en ny ge-neration liberaler måste försöka se världen genom Victoria Benedictssons ögon. Å ena sidan ser vi de möjligheter som dynamik och öppna gränser kan ge både en region och dess invånare. Å andra sidan ser vi hur intolerans och sociala strukturer kan låsa den enskilde. I Öresundsregionen syns dagens liberala utmaningar som tydligast, men också framtidens möjligheter och lösningar.

29

Egna noteringar

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

30

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

31

32

Folkpartiet liberalerna Skåne

Östergatan 3, 211 25 Malmö • Tel. 040-33 08 70

skane@folkpartiet.se • www.folkpartiet.se/skane