Skellefteå kommun · och andra kvartalet (med 2,3 procent) 2012 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2011, då BNP landade på 1,0. Källa: ekonomifakta.se Ekonomin har enligt

1

Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012

2

Innehållsförteckning

Samhällsekonomins utveckling 3

Lokal utveckling 5

Uppföljning mål- och resultatstyrning 10

Ekonomisk uppföljning 17 Resultatuppföljning 17

Årsprognos 17

Resultaträkningar 19

Balansräkning 21

Kassaflödesanalys 22

Driftredovisning 23

Investeringsredovisning 25

Större investeringar 26

Noter 27

Redovisningsprinciper 29

Nämndsrapporter 30 Kommunstyrelsen 31

Barn- och grundskolenämnden 35

Bygg- och miljönämnden 39

Fastighetsnämnden 43

Fritidsnämnden 47

Gymnasienämnden 51

Konsumentnämnden 55

Kulturnämnden 56

Personalnämnden 60

Socialnämnden 64

Tekniska nämnden 68

Överförmyndarnämnden 74

Bolagsrapporter 75 Skellefteå museum AB 76

Västerbottensteatern AB 79 Skellefteå Stadshus AB, inkl dotterbolag 83

3

Samhällsekonomins utveckling Även om många, för att inte säga alla, är överens om att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig

situation, går uppfattningarna isär om vad framtiden kommer att bjuda. Väsentliga antaganden behövs

som grundförutsättning till prognoserna. Där förutsätter Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att

skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former, samt att oron för ett finansiellt sammanbrott

gradvis lättar och minskar i betydelse. Andra röster förefaller dock inte lika optimistiska och exempelvis

uttalade sig finansminister Anders Borg nyligen i en intervju1:

"Jag tror inte att vi har sett det värsta än

i länder som Spanien och Grekland"

Han menade vidare att ett land som Spanien, med fyra till fem procents budgetunderskott, inte går i

statsbankrutt, men förhöll sig ändå kritisk:

"Det kan vara så att det finns mer påtagliga problem i

banksystemet och regionerna än vi hittills har sett"

Följer vi SKLs analyser, tror man emellertid att tillväxten, i inte minst Sydeuropa, kommer förbli

begränsad under flera år framöver. Detta spiller självklart över på övriga Europa och därmed även den

svenska ekonomins tillväxt, men i takt med att det vänder i Europa, förväntas även ekonomin ta bättre

fart i Sverige. SKL menar för övrigt att tillväxtutsikterna är mycket ljusa för svensk ekonomi.

Svensk ekonomi har, trots en på många håll försvagad konjunktur och den förvärrade skuldkrisen i

Sydeuropa, fortsatt växa snabbt. BNP visar åter en positiv utveckling, den generella konsumtionen har

ökat, investeringarna (med undantag från bostadsinvesteringar) har haft en mycket stark utveckling och

exportnettot har varit gynnsamt. Den svenska exporten har haft en förhållandevis snabbare utveckling än

importen, som har varit svag och detta trots en starkare krona och den internationellt rådande svagare

konjunkturen. SKL framhåller att ”/…/ Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk

ekonomi har gått så bra under första halvåret i år”, men menar vidare att den svenska ekonomin nu

bromsat in för att från och med 2014 åter ta fart.

För tredje månaden i rad ligger konjunkturinstitutets barometerindikator under det historiska

genomsnittet på 100, vilket visar att den svenska ekonomin är svagare än normalt. Detta trots en ökning

med 1,7 enheter i augusti i jämförelse med föregående månad.

Källa: ekonomifakta.se

1 Ekots lördagsintervju 2012-09-08

Barometerindikatorn100 = Normalt konjunkturläge

Källa: Konjunkturinstitutet Hämtat: 2012-09-06

70

80

90

100

110

120

jan-08 nov-08 sep-09 jul -10 maj-11 mar-12

Indikatorn

Månad

4

Marginellt försvagad sysselsättning och en ökad arbetslöshet väntas Med en fortfarande försvagad ekonomi och nedsatta tillväxtutsikter kan vi också vänta oss en något

försvagad sysselsättning. Även om minskningen väntas bli marginell, räknar SKL med att

sysselsättningen i form av antalet arbetade timmar, minskar en bit in i 2013.

Den svaga sysselsättningsutvecklingen för vidare med sig en ökad arbetslöshet, vilken väntas ge störst

utfall under den återstående perioden av 2012 och därefter nå en topp med 7,8 procent 2013. Därefter

väntas en avtagande trend, där nivån sjunker med 0,5 procent de närmast efterföljande åren enligt SKLs

prognoser.

Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften

Sammantaget medför utvecklingen vidare att lönerna hålls tillbaka och i jämförelse med årets ökning

med 3,4 %, beräknas nästa års timlöner öka med 2,9 % enligt SKL.

Svagare utveckling av sysselsättning och löner innebär vidare en försvagad utveckling av kommunernas

och landstingens skatteunderlag. I jämförelse med årets 4,0 procent, beräknas skatteunderlaget för 2013

växa med 3,4 procent och förhållandet kvarstår i reala termer, då tillväxten blir mindre 2013 än 2012.

Nominell och real skatteunderlagstillväxt samt arbetade timmar

Procentuell förändring

Källa: skl.se

Källa: skl.se

5

Sedan SKLs rapport i april, har vissa justeringar gjorts i prognosen för skatteunderlagstillväxten.

Ändringarna tar emellertid ut varandra mellan 2012 och 2013, vilket både nominellt och realt innebär att

skatteunderlagets nivå 2013 nästintill är oförändrat. När så ekonomin åter antas få fart 2014, väntas

också skatteunderlaget växa snabbt, både realt och nominellt. Förändringar i SCBs

befolkningsframskrivningar, bidrar vidare till ett förväntat ökat skatteunderlag. I jämförelse med

föregående prognos, innebär de nya beräkningarna drygt en procent större befolkning 2016 och drygt

två procent större 2020 och en större befolkning innebär förenklat ett större skatteunderlag.

Tillväxt Tittar vi tillbaka, kan vi kortsiktigt utläsa hur tillväxten stärkts under både det första (med 1,5 procent)

och andra kvartalet (med 2,3 procent) 2012 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2011, då BNP landade

på 1,0.


Ekonomin har enligt bland andra SKL utvecklats betydligt bättre än vad prognoserna tidigare i år visat.

Tillsammans med varningssignalerna i omvärlden, med vikande förtroendevariabler och svag eller

uteblivande tillväxt, bedöms tillväxtsutsikterna dämpade även för Sveriges del. Tillväxten i svensk BNP

stannar enligt SKL på 1,5 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,8 procent) och 2013 väntas BNP öka 2,0

procent. Relaterar vi tillbaka till den ökade arbetslösheten, kvarstår tumregeln (även om sambandet inte

alltid är korrekt) som säger att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent.

Finansiell utveckling

Genom att mäta förändringen av konsumentprisindex, KPI, kan Sveriges inflationsutveckling beräknas.

KPI sjönk med i genomsnitt 0,4 procent från juni till juli. Under motsvarande period förra året var

priserna oförändrade.

Inflationstakten i juli 2012 var 0,7 procent, vilket är en nedgång sedan juni då den var 1,0 procent. För

2011 stannade den svenska inflationen på 2,6 %, vilken i figuren jämförs med eurozonen, där

inflationen var 2,7 % respektive med USA på 3,2 %.

BNP, kvartal, procentProcent, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år

Källa: SCBNot: kalenderkorrigerad statistik, baseras på fasta priser.

Hämtat: 2012-09-06

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

1994, kv 1 1996, kv 3 1999, kv 1 2001, kv 3 2004, kv 1 2006, kv 3 2009, kv 1 2011, kv 3

Procent

Kvarta l

6


För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens beslutat att den 12 september

sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Riksbanken tror sedan att reporäntan

kommer att ligga kvar på den nivån fram till mitten av nästa år, vilket därmed skulle understödja

konjunkturen och bidra till att inflationen stiger mot det tvåprocentiga målet. Denna andra sänkning kan

anses väntad och verka som en motvikt till både den starka kronan och den ökade arbetslösheten.

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

2012 kv 2 2012 kv 3 2012 kv 4 2013 kv 3 2014 kv 3 2015 kv 3

Reporänta 1,5 1,5 (1,5) 1,3 (1,4) 1,4 (1,6) 2,2 (2,4) 2,9 (3,1)

(Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2012 inom parentes) Källa: riksbanken.se

I Riksbankens prognos uppskattas reporäntan successivt öka för att 2015 kv 3 vara strax under tre

procent. Riksbanken poängterar vidare, bland andra faktorer, att den ekonomiska utvecklingen är osäker

och att en förvärrad situation i euroområdet kan ge ytterligare negativa konsekvenser för svensk

ekonomi. Å andra sidan framhålls också den svenska ekonomin som oväntat motståndskraftig i

dagsläget och att förtroendet hos svenska hushåll och företag kan komma att stiga snabbare än väntat.

Befolkningen i Sverige passerade nyligen 9,5 miljoner invånare. Enligt denna prognos beräknas 10-

miljonersgränsen uppnås år 2018. Då har det tagit 14 år för befolkningen att öka med en miljon. En

folkökning på en miljon har aldrig skett så fort.

InflationÅrl ig procentuel l förändring

Källa: SCB, US Bureau of Labour Statistics, Eurostat samt Macrobond Hämtat: 2012-09-07

-1

0

1

2

3

4

2001 2003 2005 2007 2009 2011

Sverige Eurozonen USA

År

7

Lokal utveckling Trots att den långsiktiga befolkningsprognosen för Skellefteå kommun pekar på en nedåtgående kurva,

kan vi se att det senaste årets befolkningsutveckling genererat en positiv utveckling.

Vid julis utgång uppgick antal invånare i Skellefteå kommun till 71 792 personer. I jämförelse med

samma tid året innan, då befolkningen utgjordes av 71 695 personer, innebär det en ökning med 97

personer. Detta kan också jämföras antalet invånare vid årsskiftet 2011/2012, som uppgick till 71 580

personer. Befolkningen har således ökat med 212 personer under de sju första månaderna under 2012.

Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen i augusti kommer Skellefteå kommun få drygt 44 miljoner

kronor mer än vad som budgeterats 2012. För 2013 uppgår prognosen till en ökning med knappt 29

miljoner kronor. Sedan den senaste prognosen, innebär det en minskning för 2013 medan den högre

ökningstakten år 2012 förklaras främst av den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden.

Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret och SKL räknar

med att det dröjer en bra bit in på 2013 innan sysselsättningen vänder upp, vilket även väntas leda till

lägre löneökningar nästa år. Detta är huvudförklaringen till att SKL reviderat ner utvecklingen av

skatteunderlaget för 2013.

Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen 16-64 år.

Efter att arbetslösheten i Skellefteå under en tid varierat mellan 7,5 och drygt 8 procent hos den

arbetsföra befolkningen, gick siffrorna ner under maj. Under maj, juni och juli har så arbetslösheten

stannat till på 6,9 - 7procent.

71 695 71 685 71 663

71 595 71 572 71 580 71 545 71 553

71 580 71 585

71 659 71 716

71 792

71 50071 55071 60071 65071 70071 75071 800

Skellefteå kommuns befolkning juli 2011 - juli 2012

Folkmängd

7,5 7,5 7,6 7,9 7,9 8,3 8,2 8 7,6 7 6,9 6,9 6,2 6,1 6,2 6,3 6,6 6,7 6,8 6,6 6,4 6,1 6,2 6,3

02468

10

Arbetslösa augusti 2011 - juli 2012

Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket

8

Källa: ams.se månadsstatistik

Hos Skellefteås 18 – 25-åringar har arbetslösheten sjunkit sedan mars. Från att ha legat över 16 procent

ett flertal månader, gick ungdomsarbetslöshet under maj, juni och juli ner till mellan 13 och 14 procent.

I jämförelse med riket är dock andelen fortfarande på en oacceptabelt hög nivå.

I enlighet med de senaste årens trend, har sjukfrånvaron för både kvinnor och män minskat under våren.

Augustis utfall är preliminärt då efterrapporterad frånvaro kan väntas, men baserat på tidigare

erfarenheter kan vi dock vänta oss ökad sjukfrånvaro under hösten. I jämförelse med juli 2011, då

sjukfrånvaron totalt var 2,3 % (2,4 % för kvinnor och 1,8 % för män), var årets statistik för juli sämre

med en sjukfrånvaro på totalt 2,8 % (3,2 % för kvinnor och 1,5 % för män).

Utvecklingsarbete med kundfokus Utvecklingsarbetet som syftar till att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med kommunen

fortsätter. I detta ingår utvecklande av en kanalstrategi. Nya kontaktkanaler införs, där självservice är en

växande del. För att uppnå hög kundnöjdhet är det viktigt att medborgarna får hjälp vid första kontakten

med kommunen. Målet för kommunens kundtjänst är uppfyllt då 71 % av alla inkomna ärenden

hanteras direkt vid första kontakten. 70 procent är det målvärde som man utgått från. En annan del av

kanalstrategin är utvecklandet av sociala medier. Populäriteten för kommunens Facebooksida växer och

har idag drygt 2 400 så kallade gillare, vilket kan jämföras med 2 100 föregående rapporttillfälle.

16,5 16,4 16,7 16,8 16,5 16,8 16,7 15,8 15,1 13,1 14 13,8

10,1 10,2 10,2 10,2 10,4 10,5 10,5 10,2 9,7 9,1 10,1 10,1

0

5

10

15

20

%

Ungdomsarbetslöshet augusti 2011 - juli 2012 (omfattar 18 - 25 åringar)

Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

Sjukfrånvaro 2012

Kvinnor

Män

Totalt

9

Vidare fortsätter kommunens arbete med att kunna presentera serviceförklaringar på webben och att

kunna förbättra insyn och delaktighet i de politiska frågorna.

Tillväxtfrämjande arbete Under det sista halvåret har ett antal mindre och större etableringsförfrågningar från företag och

organisationer hanterats. Bedömningen är att resultat från detta kommer att visa sig under hösten och

nästa år. För att stärka tillväxten har kommunen arbetat fram en handlingsplan för bättre

näringslivsklimat. Planen innehåller ett stort antal åtgärder som fortlöpande ska underlätta etablering,

utveckling och myndighetsarbete.

Landsbygdsutvecklingsprogrammet Leader är viktigt och har inneburit nya möjligheter till satsningar i

kommunen. Jordbruksverket har nyligen genomfört en intensifierad granskning av den regionala

handläggningen. Granskningen har medfört att några projektmedel inte utbetalats under våren och

sommaren. Nu är detta klart och under hand har sökta projektmedel börjat betalas ut.

Efter en period med färre ansökningar om regionala investeringsstöd för företag har antalet ärenden

ökat. En brist är att handläggningen av ansökningarna hos länsstyrelsen har eftersläpningar.

Högre utbildning och campusutveckling Antalet sökande till Campus Skellefteå är rekordstort inför hösten 2012. Ökningen till LTU´s

utbildningar är 43 procent och till UMU´s utbildningar är motsvarande siffra 4 procent. Den

genomsnittliga ökningen i landet, bland samtliga universitet, är 3,4 procent.

Campus Skellefteå ligger kvar på ett historisk högt antal studenter. Andelen studenter i program är

högre än läsåret 2011-2012, tack vare LTU:s och Yh:s ökning. Antalet programstudenter närmar sig nu

1 000. En viss minskning observeras på fristående kurser2.

Återbetalning från AFA Sedan juni står det klart att Skellefteå kommun får tillbaka drygt 80mnkr AFA-försäkringen för 2007

och 2008. Pengarna kommer att komma kommunen till handa i slutet av 2012.

2 Fristående kurs innebär att studenten läser en viss kurs under kortare tid, ofta på distans. Vanligast är kurser på

7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar ca 5 veckors studier.

10

Styrkortsuppföljning av 2012 års mål- och resultatsyrning

Kommunfullmäktiges styrkort 2012

I styrkortet ovan återges kommunfullmäktiges styrkort för 2012. Styrkortet ska verka som ett

övergripande paraply till de målsättningar och fokusområden som nämnder och verksamheter arbetar

mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för

att hela kommunen ska sträva mot ett gemensamt önskat läge: ”En nytänkande region med fler

invånare” och en gemensam vision där vi finner: ”Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att

bo och verka i”.

Arbetet med att nå de uppsatta målen fortsätter och där nämnderna tror på måluppfyllnad har

kommunstyrelsen tilltro till bedömningen. I de fall nämnderna uppskattar att delvis eller ingen

måluppfyllnad nås, finns anledning att söka förståelse till de underliggande orsakerna. Nämnderna har

själva haft uppdraget att utforma SMARTa3 mål och därmed är det extra intressant att följa upp och söka

förståelse till eventuella avvikelser. I de närmast följande sammanställningarna över nämndernas

styrkortsuppföljning för Skellefteå kommun, markeras måluppfyllnad med grönt, delvis måluppfyllnad

med gult och ej måluppfyllnad med rött. De respektive perspektiven kommenteras därefter utifrån

nämndernas följt av kommunstyrelsens reflektioner.

3 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att

man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i

pengar/tid eller procent). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem

och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas

förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara.

Styrkort 2012

En nytänkande region med fler invånare

Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka iVision

Önskat läge

Medborgare/kund

Engagerade och nöjda

medborgare och kunder

•Medborgar-/kunddialog

•Medborgar-/kundstyrda

satsningar och tydligt

serviceutbud

•E-service

Utveckling/tillväxt

Långsiktigt hållbar

utveckling

•Utveckling av näringsliv

och företagande

(kompetens för framtiden,

nya näringar)

•Energi och miljö

•Ungdomar i arbete,

företagande och utbildning

•Skellefteås stadskärna

•Infrastruktur och

tillgänglighet

Ekonomi

God ekonomisk

hushållning

•Lokalytor

•Processer över

förvaltnings-

/bolagsgränser

•Energiförbrukning

EkonomiMedarbetare

Attraktiv arbetsgivare

med delaktiga och

engagerade

medarbetare

•Mönsterarbetsplatser

•Rätt till heltid

•Kompetensförsörjning

MÅLMÅL MÅL MÅL

Fokusområden

2012-2014

Värdegrund: Professionalitet, Engagemang och Framsynthet

Fokusområden

2012-2014

Fokusområden

2012-2014

Fokusområden

2012-2014

11

Medborgare/kund

Prognosen för målet inom perspektivet medborgare/kund är måluppfyllelse.

Sedan föregående rapport har ytterligare två nämnder markerat att de inte tror att de kommer att till fullo

nå måluppfyllelse. Tekniska nämnden flaggade redan i föregående rapport att de inte tror att de kommer

att nå måluppfyllnad avseende ”Ett nöjd medborgar- och kundindex som är bättre än Sverigesnittet

inom alla berörda verksamheter”. Då målet fortfarande är gulmarkerat är det svårt att bedöma vilken

riktning de insatser som verksamheten gjort, tar. Med andra ord är det osäkert om och i vilken grad

rörelseriktningen går mot grön, eller om det till och med finns risk att förutsättningarna för

måluppfyllnad försämrats.

Glädjande nog rapporterar dock majoriteten av nämnderna att de kommer att nå de uppsatta målen.

Det pågår ett betydande arbete i kommunen med serviceförklaringar och utveckling av

medborgardialoger. En förutsättning att jobba med rätt saker är emellertid att ta reda på vad

medborgarna/kunderna vill ha. Kommunstyrelsen finner det viktigt med en tydlighet för vad kommunen

kan lova att leverera och vad som inte kommer att kunna levereras. Därmed kommer också

förväntningarna att motsvaras av våra erbjudanden som också syftar till att förenkla för medborgarna.

Engagerade och nöjda medborgare och kunder

(Grön)

Medborgar-/kunddialog

Barn- och grundskolenämnden

Bygg- och miljönämnden

Fastighetsnämnden

Personalnämnden

Tekniska nämnden

Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt

serviceutbud

Kommunstyrelse

Fritidsnämnden

Gymnasienämnden

Kulturnämnden

Socialnämnden

Konsumentnämnden

E-service

Överförmyndarnämnden

12


Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är delvis måluppfyllelse. Vid föregående

rapport, gav barn- och grundskolenämnden och socialnämnden lite osäkert intryck för måluppfyllnad då

målen var gulmarkerade. Detta har utvecklat sig till att barn- och grundskolenämnden dämpar sitt

besked ytterligare, samtidigt som man ser allvarligt på situationen med ett sjunkande medelmeritvärde

och avser genomföra ett flertal åtgärder för att vända på den negativa trend som nu utspelar sig.

Socialnämnden kvarstår med föregående rapports bedömning med delvis måluppfyllse. Bland de övriga

nämnderna visar kommunstyrelsen i denna prognos också en något dämpad utsikt med ett gulmarkerat

mål, medan de övriga nämnderna tror på måluppfyllelse.

Den generella uppfattningen är att de fokusområden, varifrån nämndsmålen är utarbetade, är rätt val för

Skellefteå kommun i syftet att vara en nytänkande region med fler invånare, vilket stödjer visionen:

”Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i”. I nämndernas mål, återspeglas

dock inte det föreliggande resonemang som fokusområdena skulle syfta till. Fokusområdena har således

inte fångats upp som det var tänkt i styrkorten. Troligtvis behöver riktningen med fokusområdena

förtydligas eller styras upp ytterligare, för att nå de effekter i målsättningar som önskas. För att

exemplifiera med bara en aspekt, har en samstämmig uppfattning uttryckts om vikten av att ha en

attraktiv stadskärna med möjligheter till tilltalande mötesplatser för medborgare. I praktiken har dock

ingen nämnd valt att ha med detta i styrkortets mål. Ett annat exempel är inom ”Energi och miljö”, där

syftet var att bygga mer på miljötekniksatsningar och inte bara sänka energiförbrukningen. Sakläget

återkommer inom samtliga fokusområden kontra målsättningar inom kommunfullmäktiges mål att nå en

”långsiktigt hållbar utveckling”.

Resonemanget tar dock inte slut där. Ser vi till den verksamhet som bedrivs, arbetar man glädjande nog

med de aspekter som fokusområdena syftar till. Även om det inte står med som mål, arbetar vi således

ändå med rätt saker! Vi jobbar med miljötekniksatsningar, mötesplatser och en attraktiv stadskärna. Vi

genomför E4-satsningar och förbättrar tillgängligheten och möjligheten att lätt komma till och från

staden osv.

Långsiktigt hållbar utveckling

(Gul)

Utveckling av näringsliv och företagande

(kompetens för framtiden, nya

näringar)

Kommunstyrelsen

Kulturnämnden

Personalnämnden

Överförmyndar-

nämnden

Energi och miljö

Bygg- och miljönämnd

Fastighetsnämnden

Konsumentnämnden

Ungdomar i arbete, företagande och

utbildning

Barn- och

grundskolenämnden

Gymnasienämnden

Socialnämnden

Skellefteås stadskärna

Infrastruktur och tillgänglighet

Fritidsnämnd

Teknisk nämnd

13

Ekonomi

Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse.

Sedan föregående rapport kvarstår barn- och grundskolenämndens uppfattning om att de inte räknar

med att kunna krympa lokalytorna i takt med beslutad plan. En strukturomvandling är påbörjad, men

effekterna kommer inte att kunna ses under år 2012.

Kommunstyrelsens uppfattning är att den kvarstående rödmarkerade situation som barn- och

grundskolenämnden presenterar är accepterbar till följd av de grundliga och genomsyrande omtag som

verksamheten arbetar för. Det är också viktigt att belysa att det arbete som pågår med målsättningar som

rör lokalytor bedöms som långsiktigt väldigt korrekta, även om insatserna inte kan genomföras med

direkt verkan.

För socialnämnden har tron att lyckas med måluppfyllelse reviderats ner lite, medan bedömningarna för

de övriga nämnderna kvarstår från föregående rapport. Detta innebär att en oroväckande stor andel av

kommunens målsättningar inom styrkortens ekonomiska perspektiv inte kommer att nå sina

målsättningar under året. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra direkta paralleller mellan

styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Skellefteå kommun har en

mycket god ekonomisk hushållning av resurser!

God ekonomisk hushållning

(Gul)

Lokalytor

Barn- och

grundskolenämnden

Fastighetsnämnden

Fritidsnämnden

Gymnasienämnden

Processer över förvaltnings-

/bolagsgränser

Kommunstyrelsen


Kulturnämnden

Personalnämnden

Socialnämnden

Energiförbrukning

Tekniska nämnden

14

Medarbetare

Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse.

Kommunstyrelsen ändrar sin bedömning från att ha varit grön, till att nu vara gul och menar därmed att

arbetet inte till fullo kommer att nå måluppfyllelse under 2012. Som figuren visar, tror fortfarande en

stor majoritet av nämnderna att de kommer att uppnå sina målsättningar.

Under året ska alla nämnder fokusera på att arbetet med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är

en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller de partsgemensamma kriterier som tagits fram. Det är ett

kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt

arbetsmiljöarbete fungerar. Per den 31 augusti hade kommunen totalt 41 stycken mönsterarbetsplatser

av totalt cirka 360 arbetsplatser.

Summan av nämndernas mål (det kvantifierade antalet mönsterarbetsplatser) når emellertid inte upp till

det kommunövergripande målet. I personalnämndens styrkort finns det politiska målet att 50 procent av

kommunens arbetsplatser ska vara mönsterarbetsplatser innan 2012 års utgång.

Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och

engagerade medarbetare

(Grön)

Mönsterarbetsplatser

Kommunstyrelsen

Barn- och

grundskolenämnden


Fastighetsnämnden

Fritidsnämnden

Gymnasienämnden

Kulturnämnden

Personalnämnden

Socialnämnden

Tekniska nämnden

Rätt till heltid

Kompetensförsörjning

15

Sammanfattningsvis

Sedan föregående prognos i april ser prognoserna för måluppfyllnad sammantaget sämre ut vid detta

rapporteringstillfälle. Jämförs samma målsättningar för de respektive tillfällena har prognoserna för

måluppfyllnad tappat från 80 % till att nämnderna idag bara uppskattar att 68 % av styrkortsmålen

kommer att nå måluppfyllnad.

Vid föregående rapport uppskattade nämnderna att 18 % av målen skulle nå delvis måluppfyllnad,

medan den uppskattningen nu reviderats till 27 %. Från att endast ha utgjort 2 % av den totala

beräkningen, prognostiseras nu 5 % av styrkortsmålen att inte nå måluppfyllnad.

80%

18% 2%

Prognos över måluppfyllnad april 2012

Måluppfyllnad

Delvis måluppfyllelse

Ej måluppfyllelse

68%

27%

5%

Prognos över måluppfyllnad augusti 2012

Måluppfyllnad

Delvis måluppfyllelse

Ej måluppfyllelse

16

Mått Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse.

För att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten har några

förslag till mått arbetats fram. Dessa kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En

könsuppdelning ska göras för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod (i delårsrapport per sista aug perioden jan-aug) eller det värde som gäller på bokslutsdagen om inte

annat anges.

De mått som ännu inte finns redovisade i ovanstående tabell har inte kunnat tas fram. Under hösten

kommer ett arbete med detta att göras. Ambitionen är att kunna leverera alla mått framöver

Mått aug 2012 aug 2011

Medborgare

Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första

kontakten (%)

71 67

Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) 82 81

Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom 1 dag

(%)

82 73

Andel som fått plats i förskolan på önskat datum

Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt

(exkl. flykting och KAM)

814 870

Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per vecka 12 921 14 123

Totalt antal pågående beslut om särskilt boende 961 918

Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, kvinnor 204 151

Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång, män 108 60

Handläggningstid för bygglov (antal dagar) 32 22

Utveckling/Tillväxt

Antal medborgare (t o m juli respektive år) 71 792 71 695

Antal företag

Antal nya företag

Arbetslöshet bland ungdomar (%) 16,0 16,5

Ekonomi

Kostnad per inskrivet barn i förskolan

Kostnad per elev i grundskolan

Kostnad per elev i gymnasieskolan

Kostnad per brukare i kommunens särskilda boenden

Kostnad per brukare i ordinärt boende (hemtjänst)

Försörjningsstöd, exkl. flykting (mnkr) 50,3 50,5

Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till

sitt förfogande

511 116 511 788

Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 70 69

Medarbetare

Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,85 1,44

Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,09 2,31

Antal Mönsterarbetsplatser 41 17

17

Ekonomisk uppföljning

Övergripande finansiella mål

Oförändrad kommunalskatt

Resultatet för skattefinansierad verksamhet

ska, efter uttag från affärsverksamheten

elförsörjning, på kort sikt uppgå till 1,5

procent av skatter och statsbidrag.

Resultatet för skattefinansierad verksamhet

ska, efter uttag från affärsverksamheten

elförsörjning, på lång sikt uppgå till 3,0

procent av skatter och statsbidrag.

Ingen inlåning till skattefinansierad

verksamhet

Ingen försäljning av strategiska tillgångar.

Vid annan försäljning prövas om medlen

ska användas till pensionsavsättningar eller

investeringar.

Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning

motsvarande 4,0 procent av eget kapital

vid budgetårets utgång.

Avstämning av finansiella målsättningar

Ingen förändring av kommunens utdebitering

har skett inför 2012.

Resultat för skattefinansierad verksamhet, efter

uttag från affärsverksamheten elförsörjning,

beräknas uppgå till 107 mnkr och därmed

motsvara 2,9 procent av intäkterna från skatter

och statsbidrag.

Ingen inlåning har skett till den

skattefinansierade verksamheten och ingen

utförsäljning av strategiska tillgångar har skett.

I enlighet med ägarens krav lämnar Skellefteå

Kraft 200 mnkr (196) i avkastning till den

skattefinansierade verksamheten år 2012.

Investeringar Investeringarna i kommunen för perioden

uppgår till 171 (150) mnkr. Investeringar i

skatte-finansierad verksamhet fortsätter att

öka. Under år 2012 har en ny förskola på

Moröbacke färdigställts. Arbete pågår med

utbyggnader av äldreboenden Tunet och

Södergård.

Ekonomiskt resultat, mnkr

Resultatet i Skellefteå kommunkoncern utgörs

av summan av Skellefteå kommuns resultat

och de kommunala bolagens resultat, minskat

med koncerinterna intäkter och kostnader.

Resultatet för koncernen, kommunen samt de

olika delarna i kommunens verksamhet

(skattefinansierad verksamhet och

affärsverksamhet) framgår av nedanstående

tabell. Det skattefinansierade resultatet avser

resultat efter uttag från kollektivet

affärsverksamheter som figuren ovan visar.

Delårsresultat, mnkr

2012

aug

2011

aug

Kommunkoncernen 454 322

Skellefteå kommun 349 225

- Skattefin. verksamhet 233 135

- Affärsverksamheter 116 90

därav elförsörjningen 111 101

Årsprognos

Årsprognos, mnkr 2012 Budget

Kommunen 280 173

Varav: Skattefinans. verksamhet 107 1

Affärsverksamheter 172 172

Den sammantagna bedömningen är att

kommunen kommer att redovisa ett resultat

som uppgår till 280 mnkr vilket överstiger

budget (inkl kompletteringsbudget) med 107

mnkr.

Koncernresultat 454

Skattefinansierad Verksamhet 100

Resultat efter

uttag 233

Kommunala bolag 105

Affärs- Verksamhet 249 - Varav elförsörjning 244

Resultat efter

uttag 116

Skellefteå kommun 349

Uttag 133

Skellefteå stadshus AB 0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 92 Fastighets AB Polaris 4 Skelleftebostäder AB 15 Skelleftebuss AB, koncernen -5 Skellefteå City Airport AB -5 Skellefteå Museum AB 3 Västerbottensteatern AB 2 Koncerninternt -1

18

Budgetavvikelsen består huvudsakligen av

följande:

Ökade intäkter i form av bättre

skatteutfall än budget, mnkr +54

Förväntat driftunderskott

skattefinansierad verksamhet, mnkr -31

Återbetalning av försäkrings-

premier, mnkr 80

Pensionskostnader, mnkr -11

Avstämning balanskravet

Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga

kostnaderna och att realisationsvinster inte ska

inräknas i intäkterna då avstämning mot

kommunallagens balanskrav görs.

Mnkr Kommun

Årsprognos 280

Realisationsvinster -6

Vinster/förluster (KL 8 kap 5 §)

Justerat resultat 274

19

Resultaträkning, mnkr

Koncern Koncern Kommun Kommun

NOT aug-12 aug-11 aug-12 aug-11

Verksamhetens intäkter

3 917 4 108 896 810

Verksamhetens kostnader

-5 477 -5 649 -3 095 -2 984

Jämförelsestörande kostnader 5 80

80 Avskrivningar

-411 -392 -99 -96

Verksamhetens nettokostnader

-1 892 -1 933 -2 217 -2 270

Skatteintäkter 1 1 937 1 875 1 937 1 875

Generella statsbidrag och utjämning 2 532 534 532 534

Finansiella intäkter

26 33 168 148

Finansiella kostnader

-113 -138 -70 -62

Resultat före extraordinära poster

490 371 349 225

Skatt

-36 -50 Årets resultat

454 322 349 225

Årsprognos, mnkr

Skattefinansierad

verksamhet


2 683 Verksamhetens kostnader

-6 424

Avskrivningar

-110 Verksamhetens nettokostnader

-3 851

Skatteintäkter

2 901 Generella statsbidrag och utjämning

797

Uttag elförsörjningen

200 Finansnetto

60

Prognostiserat resultat

107

Affärs-

verksamhet

Intäkter


611

Kostnader


-286

Avskrivningar

-38

Uttag elförsörjningen

-200 Finansnetto

86

Prognostiserat resultat

172

Kommunens totala prognos

280

20

Resultaträkning, mnkr

Skattefinansierad verksamhet

aug-12 aug-11

Intäkter 1 788,5 1 724,0

Kostnader -4 124,3 -4 092,0

Avskrivningar -73,1 -71,4

Verksamhetens nettokostnader -2 408,9 -2 439,5

Skatteintäkter 1 936,9 1 875,1

Generella statsbidrag 531,8 534,0

Uttag elförsörjningen 133,3 131,0

Finansiella intäkter 68,0 51,2

Finansiella kostnader -28,0 -17,0

Årets resultat 233,1 134,9

Affärsverksamhet

aug-12 aug-11

Intäkter 407,0 394,4

Kostnader -189,6 -200,6


Verksamhetens nettointäkt 191,9 169,3

Uttag elförsörjningen -133,3 -131,0



Årets resultat 115,9 89,8

21

Balansräkning, mnkr

Koncern Koncern Koncern Kommun Kommun Kommun

NOT aug-12 dec -11 aug-11 aug-12 dec-11 aug-11

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 155 161 164 1

Materiella anläggningstillgångar

13 635 13 344 12 999 2 885 2 815 2 588

Finansiella anläggningstillgångar

799 651 562 14 947 14 798 14 340

Summa anläggningstillgångar

14 589 14 156 13 726 17 832 17 612 16 928

Omsättningstillgångar Förråd m.m.

213 219 195 22 23 24

Kortfristiga fordringar

1 026 1 197 1 087 714 563 638

Kortfristiga placeringar

0 0 0 0 0 0

Kassa och bank

245 145 336 0 15 61

Summa omsättningstillgångar

1 484 1 561 1 618 735 601 723

Summa tillgångar

16 073 15 717 15 344 18 568 18 213 17 651

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital

7 553 7 105 7 168 13 247 12 898 12 917

därav årets resultat

454 280 322 349 206 225

Avsättningar Pensioner och liknande

förpliktelser 3 190 186 163 150 145 127

Andra avsättningar 4 882 857 870 12 14 18

Skulder Långfristiga skulder

5 514 5 680 5 618 3 883 4 052 3 770

Kortfristiga skulder

1 933 1 889 1 524 1 275 1 104 819

Summa skulder

7 447 7 569 7 142 5 159 5 156 4 589

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

16 073 15 717 15 344 18 568 18 213 17 651

Ansvarsförbindelser pensioner

2 932

4 722

22

Kassaflödesanalys, mnkr

Kommunen Kommunen

aug -12 aug -11

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 349 225

Justering för ej likvidpåverkande poster, not 1

102 97

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 451 322

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -151 631

Ökning/minskning förråd och lager 1 1

Ökning/minskning kortfristiga skulder 171 -323

Kassaflöde från den löpande verksamheten 472 631

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -171 -143

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 6

Kassaflöde från investeringsverksamheten -170 -136

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

30

Amortering av långfristiga skulder -168 Ökning av långfristiga fordringar -149 -538

Minskning av långfristiga fordringar

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -317 -508

ÅRETS KASSAFLÖDE

Likvida medel vid årets början 15 74

Likvida medel vid periodens slut 0 61

Not 1 Spec av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 99 96

Justering för gjorda avsättningar 4 1

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

23

Driftredovisning, mnkr

Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. Interna transaktioner inom respektive nämnd/bolag har eliminerats. Interna transaktioner mellan nämnder och bolag har däremot inte eliminerats.

Netto Netto Budget Aktuell Prognos

kostnad kostnad beslutad budget budget-

aug-12 aug-11 i nov 2012 avvikelse

Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse -177,8 -176,0 -207,8 -275,7 17,0

Barn- och grundskolenämnd -766,7 -746,8 -1 139,6 -1 134,4 -25,4

Bygg- och miljönämnd -22,2 -20,5 -33,0 -36,5 0,4

Fastighetsnämnd -2,1 -6,7 -9,0 -27,6 11,4

Fritidsnämnd -130,2 -136,4 -195,9 -217,4 8,0

Gem nämnd, drift personalsystem 0,0 0,0 -2,8 -2,8 0,0

Gymnasienämnd -220,5 -223,1 -336,3 -333,9 -1,9

Konsumentnämnd -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 0,1

Kulturnämnd -48,7 -46,5 -74,1 -78,8 0,0

Personalnämnd -21,2 -17,5 -33,2 -49,5 0,0

Socialnämnd -1 019,2 -1 004,1 -1 534,4 -1 510,6 -23,8

Teknisk nämnd -139,3 -124,9 -172,2 -169,4 -18,2

Valnämnd -0,1 -0,2 -0,1 -1,6 1,4

Överförmyndarnämnd -4,3 -4,6 -5,1 -4,6 -0,2

Revision -1,3 -1,3 -2,0 -2,5 0,0

Summa nämnder -2 553,7 -2 508,8 -3 746,1 -3 845,9 -31,2

Finansiering Intäkter Skatteintäkter 1 936,9 1 875,1 2 851,6 2 851,6 49,8

Generella statsbidrag och utj 531,8 534,0 792,2 792,2 4,5

Särskilda statsbidrag 15,0 15,1 22,7 22,7 -0,1

Finansnetto 29,5 23,6 25,0 25,0 6,0

Uttag elförsörjningen 133,3 131,0 200,0 200,0 0,0

Återföring internränta 62,1 63,1 87,0 87,0 6,5

Återföring po-pålägg 582,5 580,6 789,6 789,6 Kostnader

Förändr semesterlöneskuld, timlön 78,0 72,0 Oförutsett

-73,8 -17,8

Arbetsgivaravgifter -477,5 -469,7 -653,6 -653,6 Pensioner -177,1 -163,6 -238,1 -238,1 -11,1

Avtalsförsäkringar 77,0 -11,9 -4,4 -4,4 81,9

Övrigt -4,8 -5,5 -2,0 -7,3

Summa skattefin verksamhet 233,1 135,0 50,0 0,9 106,4

24

Affärsverksamhet Kommunstyrelse Elförsörjning 110,6 101,2 172,1 172,1 0,2

Fritidsnämnd Camping 3,2 0,5 0,0 0,0 0,2

Teknisk nämnd Hamn 5,4 -0,6 0,0 0,0 4,7

Parkering 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0

Renhållning 1,2 -4,9 0,0 0,0 -1,5

Sotning -0,4 -0,8 0,0 0,0 -1,0

Vatten- och avloppshantering -4,5 -6,3 0,0 0,0 -2,5

Summa affärsverksamhet 115,9 89,8 172,1 172,1 0,1

Resultat, kommunen 348,9 224,8 222,1 173,0 106,5

Prognos

Resultat Resultat Resultat- Resultat- budget-

aug-12 aug-11 prognos krav avvikelse

Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skellefteå Kraft AB, koncernen 91,8 86,8 131,0 200,0 -69,0

Fastighets AB Polaris 4,4 20,1 5,0 5,0 0,0

Skelleftebostäder AB 15,3 5,1 19,0 10,0 9,0

Skelleftebuss AB, koncernen -5,3 -3,9 -8,0 -5,5 -2,5

Skellefteå City Airport AB -4,9 -5,2 -11,0 -13,3 2,3

Skellefteå museum AB 3,2 2,0 0,0 0,0 0,0

Västerbottensteatern AB 1,1 3,3 0,0 0,0 0,0

Summa bolag 105,6 108,2 136,0 196,2 -60,2

25

Investeringsredovisning, mnkr

Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.

Netto- Netto- Prognostiserad

investering budget utgift

Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 9,6 29,1 25,6

Barn- och grundskolenämnd 1,8 7,3 3,0

Byggnadsnämnd 0,0 0,5 0,5

Fastighetsnämnd 70,0 156,3 107,4

Fritidsnämnd 2,0 7,0 6,0

Gymnasienämnd 2,1 12,8 5,0

Kulturnämnd 0,4 2,0 1,9

Personalnämnd 0,0 0,8 0,1

Socialnämnd 2,8 11,1 8,0

Teknisk nämnd 17,6 71,3 36,9

Summa skattefin verksamhet 106,4 298,2 194,4

Affärsverksamhet Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 28,4 46,9 56,0

Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 3,9 9,5 9,5

Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamn 6,9 14,6 9,0

Parkering 1,1 2,2 2,0

Renhållning 3,2 26,6 18,0

Sotning 0,0 0,4 0,2

Vatten- och avloppshantering 21,4 168,2 81,1

Summa affärsverksamhet 64,9 268,3 175,8

Summa kommunen 171,4 566,5 370,2

Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen

Skellefteå Kraft AB, koncernen 342,3 991,1 806,4

Fastighets AB Polaris 10,0 40,0 15,0

Skelleftebostäder AB 103,5 181,0 192,0

Skelleftebuss AB, koncernen 84,5 80,0 86,0

Skellefteå City Airport AB 4,6 9,8 8,5

Skellefteå museum AB 0,0 0,9 0,0

Västerbottensteatern AB 0,1 0,7 0,6

Summa kommunägda bolag 545,0 1 303,4 1 108,5

Summa kommunkoncernen 716,4 1 869,9 1 478,7

26

Större investeringar, mnkr

Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr

Utgifter 2012

Projektets totala utgifter

Budget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Prognos

Färdigställda projekt Förskola Moröbacke 0,0 3,0

23,0 23,0 -0,1

Norrhammarskolan -0,2 1,7

33,5 33,5 0,0 Ny konstgräsplan Skogsvallen 2,6 0,8

6,0 5,2 0,8

Pågående projekt

Stadsparken/Bryggarbacken 0,0 0,0

25,3 23,6 1,7 27,5

Cykelvägar genom centrum 4,8 1,2

4,9 1,2 3,7 5,1

Boviken södra ny va-hantering 14,5 11,9

36,5 20,8 15,7 36,5

Ny VA-lösning Drängsmark -11 4,0 1,7

8,0 2,7 5,3 20,0

Ökad leveranssäkerhet av fordon 4,8 0,9

6,9 0,9 6,0 14,4

Förskola Skelleftehamn 13,3 10,1

22,5 13,4 9,1 22,5

D-huset Balderskolan 17,0 10,6

17,0 10,6 6,4 17,0

Utbyggnad Södergård 5,9 10,8

15,9 15,7 0,2 15,9

Utbyggnad Tunet 5,9 13,7

15,9 15,6 0,3 15,9

27

Noter

NOT 1 SKATTEINTÄKTER, mnkr

Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen

aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011

Allmän kommunalskatt 1 901 1 832 1 901 1 832

Slutavräkning föregående år, prognos 8 10 8 10

Slutavräkning innevarande år, prognos 28 33 28 33

Summa skatteintäkter, netto 1 937 1 875 1 937 1 875

NOT 2 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING, mnkr


aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011

Inkomstutjämning 337 323 337 323

Kostnadsutjämning -32 -30 -32 -30

Regleringsbidrag/-avgift 23 49 23 49

Strukturbidrag 19 19 19 19

Utjämning LSS 102 96 102 96

Tillfälligt konjunkturstöd

Kommunal fastighetsavgift, utb 64 64 64 64

Kommunal fastighetsavgift, prognos 17 12 17 12 Summa generella statsbidrag och utjämning 532 534 532 534

NOT 3 AVSÄTTNING TILL PENSIONER, mnkr


aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011

Ingående avsättning 186 163 145 125

4

5 2

Pensionsutbetalningar

Nyintjänad pension

Ränte- och basbeloppsuppräkningar

Förändring av löneskatt

Ändring av försäkringstekniska grunder

Övrigt

Förändring av pensionsavsättning

Utgående avsättning 190 163 150 127

varav särskild löneskatt 46 40 29 25

varav särskild avtalspension 3 3 3 3

Pensionsmedlens användning

Medel använda i verksamheten (återlån) 190 163 150 127

Aktualiseringsgrad

92,0%

28

NOT 4 ANDRA AVSÄTTNINGAR, mnkr


aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011

Avsättning för skatter 862 843 Avsättning för deponier

Redovisat värde vid årets början 14 18 14 18

Inspråktagna avsättningar -2 0 -2 0

Utgående avsättning 12 18 12 18

Övriga avsättningar 8 9 Summa andra avsättningar 882 870 12 18

NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER, mnkr


aug 2012 aug 2011 aug 2012 aug 2011


Återbetalning av försäkringspremier FORA 80

80

Summa andra avsättningar 80 0 80 0

29

Redovisningsprinciper

God redovisningssed

Skellefteå kommuns redovisning bygger på

Lagen om kommunal redovisning (KRL) samt

på rekommendationer från Rådet för kommunal

redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta

att redovisningen i kommunen sker på ett sätt

som i huvudsak överensstämmer med god

redovisningssed.

De kommunägda bolagens redovisning har skett

i enlighet med god redovisningssed - i

huvudsaklig överensstämmelse med

Bokföringslagen och Årsredovisningslagen

samt Aktiebolagslagen.

Inventarier med en ekonomisk livslängd på

minst 3 år och ett värde på minst 20 000 kronor

(exklusive moms) klassas som

anläggningstillgång.

Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar

har fastställts med utgångspunkt från Rådet för

kommunal redovisnings skrift om avskrivningar

men med en egen bedömning av tillgångarnas

beräknade nyttjandetid.

Lånekostnader belastar resultatet för den period

de uppkommer.

Intern redovisning

Enligt kommunallagen ska kommunen också

redovisa driften av de olika nämnderna. Inom

driftredovisningen (internredovisningen) påförs

nämnderna en intern ränta som beräknas på

tillgångarnas bokförda värde med 4,2 procent.

Sociala avgifter har bokförts i form av

procentuella personalomkostnadspålägg i

samband med löneredovisningen enligt

följande:

Anställda, % 38,46

Anställda som vid årets ingång inte

fyllt 26 år, % 21,29

Anställda, som är födda 1938 och

senare och som är 65 år och äldre, % 15,19

Anställda, födda 1937 och tidigare, % 0,00

Förtroendevalda, % 38,25

30

Nämndsrapporter

Kommunstyrelsen

31

Viktiga händelser samt utvecklingstendenser

Platsvarumärke

Det nya platsvarumärket lanserades den 4 maj. Marknadschef är rekryterad och har påbörjat sitt arbete.

Arbetet med platsvarumärket kommer att fortsätta under hösten med utveckling av webb, framtagande

av tryckt material samt marknadsplan inför 2013.

Ny organisation

Under det första tertialet har det pågått ett intensivt arbete med en översyn av

kommunledningskontorets organisation. Fullmäktige har fattat beslut om att den nya organisationen

ska gälla från och med första september 2012. Under senare delen av augusti har personalen flyttat till

sina nya lokaler.

UFS (utveckling för Skellefteå)

För att fokusera mot uppställda mål i styrkortet har ett strategidokument för Utveckling i Skellefteå

tagits fram. Det viktigaste målet är befolkningstillväxt.

Förbättra näringslivsklimatet

Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet sker enligt plan. Den handlingsplan som beslutats av

kommunfullmäktige kommer att stå i centrum för Skellefteå kommuns förvaltningar i allmänhet och

för kommunledningskontoret i synnerhet. Kontinuerliga avstämningar och redovisning av arbetet sker

och nya aktiviteter tillkommer.

Som ett led i att nå det övergripande målet för 2012, om att ökad dialog och fördjupat samarbete med

näringslivet ska vara etablerat och formerat under 2012, prioriteras arbetet med att få igång fler

nätverk och branschråd under hösten. Tillväxtnätverk är bildat i Bureå under våren och fler är på gång.

Två branschråd har bildats, fler är under planering och processande. Åtgärder har vidtagits för att göra

företagens kontakter med kommunen enklare.

Serviceförklaringar

Kommunens alla nämnder ska under 2012 ta fram serviceförklaringar till en del tjänster. De ska

konkretisera sina respektive serviceutbud och ambitionsnivåer samt hur serviceåtagandet kommer att

följas upp. Medborgaren ska på så sätt få veta vad som erbjuds, få möjlighet att på ett konstruktivt sätt

lämna synpunkter på servicen och få tillgång till uppföljning av utbudet.

För att skapa en dialog kring kommunens serviceutbud pågår arbete med att bjuda in till diskussion via

fokusgrupper bestående av medborgare, tjänstemän och politiker.

Nytt intranät

Det nya intranätet ska införas. Intranätet, eller snarare verksamhetsportalen, ska fungera som nav för

både system- och informationsstöd. Inbyggt stöd för sociala funktioner ska underlätta för nätverk och

arbetsgrupper. Införandet av Sharepoint som kommungemensamt system för intranätet, är ett

strategiskt beslut. Projektet syftar till att ge kommunens anställda förutsättningar att jobba effektivare.

Införandeprojektet har pågått under 2012 och lanseringen beräknas ske under hösten.

Övriga viktiga händelser

Arbetet med ny stadskärna och planering av vägpaket fortgår. Mer om det i kommande rapporter.

Processutveckling; Om det ska bli enklare för medborgarna att få hjälp med sina ärenden och

om det ska kunna ske effektivare, måste arbetet med processer fortsätta. Ett processinriktat

arbetssätt underlättar övergången till självservice för både medarbetare och medborgare. Det

är också en grundförutsättning för att kunna minska antalet verksamhetssystem i kommunen.

Tjänster eller serviceutbud kopplas till processerna.

Verksamhetsutveckling med stöd av it. Den nya organisationen medför en fokusering på ett

modernt arbetssätt i kommunen och i kontakten med medborgarna. Utveckling av mobil app-

plattform har tagits fram och möjliggör effektiv framtagning av tjänster.

Synpunkts- och klagomålshantering; För en ständig utveckling av kommunens verksamhet

behövs en rutin för hantering av inkomna synpunkter. Kundtjänst fungerar som ingång till

kommunen och har tagit fram rutiner för synpunktshantering tillsammans med

förvaltningarna.

Kommunstyrelsen

32

Perspektiv Medborgare/Kund KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder

Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt

serviceutbud

Nämndsmål: Förvaltningens nuvarande serviceutbud är kartlagt och

framtida behov är definierade

Bedömning X Delvis måluppfyllelse bedöms för 2012. Arbete med att utveckla tjänstekatalog/serviceutbud pågår.

Serviceförklaringar inom kundtjänst, tillväxt och arbetsmarknadsverksamhet ska kartläggas. Fokusgrupper

används som metod för att ta fram serviceförklaringar. Fler exempel från andra avdelningar kan nämnas:

- Det serviceutbud som Campus Utveckling erbjuder

- It-avdelningen har kartlagt alla tjänster och tagit fram serviceförklaringar för de viktigaste tjänsterna

- Kundtjänst har ett flertal mål för att säkerställa kunderna tillgänglighet, gott bemötande och korrekta

svar.

Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling

Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande

Nämndsmål: Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts

genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med

näringslivet

Bedömning X Arbetet med handlingsplanen för ett förbättrat företagsklimat kommer att pågå under hela mandatperioden.

Inom alla utvecklingsområden i handlingsplanen för förbättrat näringsklimat är aktiviteter igångsatta och flera

ytterligare är inplanerade. Avstämning mot näringslivet samt redogörelse för dem har skett under andra tertialet.

Perspektiv Ekonomi KF-mål God ekonomisk hushållning

Fokusområde Processer över förvaltnings-/bolagsgränser

Nämndsmål: Fem processer inom FRAM är införda och fem nya

processer är initierade

Bedömning X Fem processer är kartlagda och införande pågår. Flera nya processer är också planerade och påbörjade.

De fem första processerna är: underhållsprocessen, upphandling, lönehantering, felanmälan och uppdrag.

Utöver dessa processer har kommunstyrelsen fattat beslut om ny budgetprocess och förvaltningen har dessutom

verkat för en förenkling av uppföljningsprocessen.

Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade

medarbetare

Fokusområde Mönsterarbetsplatser

Nämndsmål: 50% av arbetsplatserna är definierade som

mönsterarbetsplatser

Bedömning X Bedömningen för 2012 är delvis måluppfyllelse. Bedömningen försvåras av organisationsförändringen fr o m

2012-09-01. Tre, av totalt tolv arbetsplatser inom förvaltningen, har hittills anmält sig som

mönsterarbetsplatser. It-avdelningen har inte som mål att bli mönsterarbetsplats redan 2012. Inom avdelningen

är bedömningen att man behöver arbeta mer med en del grundläggande förutsättningar för att kunna bli

mönsterarbetsplats. Inom övriga avdelningar pågår arbete för att uppnå målet.

Kommunstyrelsen

33

Ekonomi

Driftredovisning Skf-vht Aug -12 Aug -11


Kostnader för arbetskraft -108,0 -103,5

Övriga kostnader -178,6 -152,1


Finansiella poster -2,4 -2,3

Nettokostnad/intäkt -177,8 -172,6

Årsprognos -258,7 -254,0

Årsbudget 275,7 270,0

Avvikelse 17,0 16,0

Driftredovisning elförsörjn Aug -12 Aug -11






Nettokostnad/intäkt 110,6 101,1

Årsprognos 172,3 151,0

Årsbudget -172,1 -166,2

Avvikelse 0,2 -15,2

Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

10 mnkr av resultatöverföring från 2011 nyttjas i internbudget 2012.

Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr)

Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till ett överskott på 17,0 mnkr

och beror i huvudsak på:

- tomtförsäljning vid Solbackens handelsområde 6,0

- ej förbrukad resultatöverföring från 2011 8,0

Summa 14,0

I likhet med föregående år överstiger den beräknade nettokostnaden för 2012 vad

årsbudget och tilläggsanslag medger. Utrymmet för resultatöverföring minskar och

därmed krävs, till kommande år, en anpassning av verksamheten till den ram som tilldelas.

Investeringsredovisning Aug -12 Aug -11

Nettoinvestering -38,0 -29,0



Avvikelse -5,6 31,0

Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar:


Inom affärsverksamheten elförsörjning planeras något högre investeringar än vad som

budgeterats för 2012 beroende på försening i upprustning av Selsfors kraftstation.

Investeringen var ursprungligen planerad till år 2011.

-9,1

Summa

Kommunstyrelsen

34

Analys Skellefteå kommun står inför stora utmaningar inom många områden som exempelvis handlar om

demografi, urbanisering och ekonomi. För att möta utmaningarna och bli den attraktiva

tillväxtkommunen, som är ambitionen, krävs att värdegrunden hålls levande; att alla som verkar i

kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten -

både externa och interna. För att kunna vara attraktiv är det också viktigt att se omvärlden, förstå

trender och utvecklingstendenser och även våga dra slutsatser av det som kommer fram. Det är alltså

viktigt att vara framsynt. Idag pågår ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli

80 000 invånare. Det handlar bl a om:

Omstrukturering av skola/gymnasium

Boende för äldre

Förenkla för medborgare i kontakterna med kommunen

Tydliggöra vad Skellefteå som plats står för

Skapa ett attraktivt och levande centrum till nytta för hela kommunen

Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna

Samhällsplanering t ex vägplan för Skellefteå

Detta är bara ett axplock av viktiga förändringsarbeten som pågår. Genom den nya organisationen är

tanken att det, i kommunledningens kontor, ska finnas kompetens och resurser som kan driva och

bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Organisationen ska kunna fokusera på

förändringsarbeten.

För att kunna driva så omfattande förändringar är det viktigt att arbetet inom kommunen sköts

effektivt; att vi har enkla processer samt en ändamålsenlig struktur, d.v.s. den struktur som tillgodoser

kvalitet för medborgarna utan att tynga kommunens ekonomi.

Kommunledningens kontor jobbar ständigt för att minska kostnaderna för den egna verksamheten men

har ännu inte en ekonomi i balans. Arbetet med att ha rätt kompetenser för att möta framtiden och

samtidigt en ekonomi i balans fortgår inom organisationen.


35


I Skellefteå, liksom i övriga landet, medför urbaniseringen att centralorten växer medan invånar-

antalet sjunker i övriga kommunen. Det är därför viktigt att kommunen anpassar verksamheten

utifrån detta för att ytterligare höja kvaliteten för barn och elever. Behovet av platser inom förskolan

ökar och behovet är störst i centrala Skellefteå och i Skelleftedalen. Utvecklingen går mot större

enheter både inom förskola och skola. Att skapa större skolenheter och göra en lokal-mässig

samordning mellan förskolor och skolor är viktiga faktorer för att bibehålla en god kvalitet i

verksamheten.

Den nya skollagen, nya läroplaner och kursplaner fortsätter att utmana vår organisation,

kompetensförsörjning och kostnader. Rektorer och förskolechefer har fått större beslutanderätt och

ansvar samtidigt som möjligheten att överklaga beslut har ökat för vårdnadshavare. Målet för de nya

nationella styrdokumenten är kvalitetshöjning och förbättrade resultat. Det möter vi genom att

fortsätta vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktiga trender att möta är bl.a. ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet, ökad mångfald och

teknikutveckling. Skellefteå kommun möter trenderna i form av e-tjänster, utvecklingsprojekt för

nyanlända elever samt förstärkning av möjligheten till digitala verktyg som elevdatorer och

surfplattor. SKL sammanställer varje år rapporten ”Öppna jämförelser” över kvaliteten i svensk

skola. Skellefteås resultat för 2012 visar att vi hamnar på plats 85 av landets 290 kommuner. Öppna

jämförelser släpptes första gången 2007 och årets resultat är i nivå med hur det sett ut tidigare, d.v.s.

vi kan inte se någon direkt rörelseriktning gällande kvaliteten.

Skolinspektionen har genomfört den regelbundna tillsynen av Skellefteå kommuns förskolor,

grundskolor, fritidshem och grundsärskolor. De utvecklingsområden som flest skolor i Skellefteå

fått anmärkning på är att uppföljning av resultat på skolenhetsnivå inte görs, att uppföljning av

åtgärder i planen mot kränkande behandling inte görs i tillräckligt hög omfattning, att

åtgärdsprogram inte följs upp tillräckligt bra samt att skolan behöver arbeta mer med att förändra

undervisningen utifrån elevernas behov. Vi kan samtidigt konstatera att samtliga påpekade brister är

vad Skolinspektionen bedömer som normalbrister. På plussidan bedömer Skolinspektionen att en

stor majoritet av kommunens skolor har ett aktivt värdegrundsarbete vilket resulterar i trygga elever

som trivs. Den slutliga rapporten från Skolinspektionen gällande samtliga verksamheter i Skellefteå

kommun väntas komma i slutet av höstterminen.

Barn- och elevhälsan har omorganiserats. En omstrukturering har genomförts som syftar till

likvärdighet i hela kommunen samt säkerställande av barnets/elevens rätt till särskilt stöd. En

särskild satsning på arbete i lärmiljö är påbörjad i och med inrättande av ett resurscenter som ska ge

pedagogiskt stöd i form av handledning och utbildning. Stödja barn- och elevprocessens

implementering är påbörjad med mål att ge rättssäkerhet och kvalitetssäkra arbetet med särskilt

stöd. Ett barnhälsoindex som Region Västerbotten nyligen presenterade visar barn och ungas

psykiska och fysiska hälsa är god i Skellefteå kommun i jämförelse med riket.

Skol- och kulturkontoret som arbetsgivare står inför en stor utmaning att attrahera och rekrytera hög

kompetens genom den kommande, och till viss del redan påbörjade, generationsväxlingen. En väl

fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta tillvara och utveckla den

personal som redan är anställd, är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. Under

hösten går avtalsrörelsen för lärarfacken in i den avgörande fasen gällande nytt avtal, vilket kommer

att innebära nya utmaningar för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Personalbemanningen inför hösten ser bra ut, till och med bättre än inför tidigare års skolstarter.

Under 2012 kommer ett 50-tal personer gå i pension, men med minskade barn- och elevkullar har

inte återbesättning behövts på alla anställningar. På kort sikt ser förvaltningen ett behov att anställa

fler förskollärare och på lite sikt även lärare inom naturvetenskapliga ämnen, moderna språk och

trä- och metallslöjd. Givetvis kommer vikarier att behövas i verksamheterna. Det är framförallt

inom förskoleverksamheterna som behoven är störst. Under våren 2012 har vikarie-poolen, med

250 personer registrerade, använt 160 personer för att täcka verksamheternas behov.


36

Perspektiv Medborgare/Kund

KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder

Fokusområde Medborgar-/kunddialog

Nämndsmål: Minst 76% av föräldrarna är nöjda med sitt barns

förskola/skola och kan rekommendera den till andra

Bedömning X

Utifrån resultatet av en undersökning bland föräldrar med barn i för-, sär- respektive grundskola görs

bedömningen att måluppfyllelse nåtts för målet. Enkätsvarens utfall resulterade i 83 – 91 % kundnöjdhet.

Perspektiv Utveckling/tillväxt

KF-mål Långsiktig hållbar utveckling

Fokusområde Ungdomar i arbete och utbildning

Nämndsmål: Medelmeritvärdet ska vara minst 211

Bedömning X

Sedan 2004 års medelmeritvärde på 212,2 har vi haft en sjunkande trend fram till 2012 års preliminära värde på

204,5. Att ta reda på varför detta hänt och agera för en förändring av denna negativa trend är högt prioriterat.

Utvecklingsarbeten gällande elever med annat modersmål har satts igång, där syftet är att förbättra de elevernas

kunskapsutveckling. En annan elevgrupp där vi måste arbeta på en förbättring är pojkarna, vilkas

kunskapsresultat är betydligt lägre än flickornas.

Bekymrande, förutom att vi har en sjunkande trend över tid, är att vi även tappar i förhållande till riket. Före

2008 låg vi generellt över rikssnittet, men sedan 2008 har vi legat under med en ökande klyfta till riket. Förutom

ovan nämnda insatser för att höja medelmeritvärdet kommer vi att arbeta med formativ bedömning (coacha

eleven i sitt lärande) för lärare, förstärkning av barn- och elevhälsan, säkerställande av behöriga lärare utifrån

legitimationskravet samt ett än mer för enheten individualiserat kvalitetsarbete.

Perspektiv Ekonomi

KF-mål God ekonomisk hushållning

Fokusområde Lokalytor

Nämndsmål: Lokalytan (kontraktsyta) per elev i skola är 15 kvm.

Bedömning X

Lokalytan våren 2012 är 15,4 kvm/elev. Om samma ytor förhyrs till hösten, ökar kvm/elev med 0,3 till 15,7

kvm/elev. Målet kommer inte att uppnås under året. Strukturomvandling är påbörjad men effekterna kommer

inte att kunna ses under år 2012. Nämnden har gett förvaltningen ett antal utredningsuppdrag för översyn av

verksamhet. Det gäller områdena Jörn/Boliden, Lövånger/Bureå, Getberget/Morön, Byske/Ostviksskolan,

Skelleftehamn samt Musikskolan. Uppdraget omfattar även översyn av upptagningsområden och att se över

lösningar för Morö backe skola, Sunnanåskolan och Sjungande dalens skola. I nämndens lokalplan år 2012-2032

finns ytterligare områden där översyn av områden/verksamhet beskrivs. Arbetet med strukturomvandling

kommer att pågå under ett antal år. De första effekterna kommer att synas under år 2013.


medarbetare


Nämndsmål: Minst 5 mönsterarbetsplatser

Bedömning X

I dagsläget är Sunnanåskolan, förskolorna Gomorronsol, Rödluvan, Snövit, områdesexpeditionen på

Sunnanå/Sörböle mönsterarbetsplatser. I nuläget finns inga nya ansökningar.


37

Ekonomi

Driftredovisning Skf-vht aug -12 aug -11

Intäkter 60,4 56,6




Finansiella poster -0,1 0,0

Nettokostnad -766,7 -746,8

Årsprognos -1 159,8 -1 147,2

Årsbudget 1 134,4 1 143,2

Avvikelse -25,4 -4,0


Personalkostnader -20,0 Hyror och omställningskostnader lokaler -2,0 Övrigt t.ex. skolskjutsar -3,4 Summa -25,4

Investeringsredovisning aug -12 aug -11

Nettoinvestering 1,8 0,1

Årsprognos -3,0 2,5

Årsbudget 7,4 -2,5

Avvikelse 4,4 0,0


År 2012 har ett antal projekt påbörjats alternativt slutförts under januari-april, t.ex. Norrhammarskolan och

Norrskenets förskola. Under året kommer ytterligare två förskolor att bli klara. Förseningar i utbyggnad av

fleravdelningsförskolor samt strukturomvandling av verksamhet, bl.a. skolor, innebär att investeringsbudgeten

kommer att tas i bruk under år 2013 för de objekt som inte är klara bl.a. Jörn/Boliden och Kullens förskola

(Skelleftehamn).

Orsak till avvikelse mellan budget och prognos

Förseningar i utbyggnad av förskolor samt ombyggnationer skolor 4,4

Summa 4,4

Förväntat resultat för nämnden: -25,4 mnkr. Det innebär att nämnden inte har en ekonomi i balans för år 2012.

Under året fortsätter det långsiktiga arbetet med strukturomvandling och åtgärder vidtas för att skapa

förutsättningar att klara budgetram år 2013 samt åren framåt.

Jämfört med år 2011 visar barn- och grundskolenämnden en högre kostnadsnivå (20,4 mnkr). Detta beror

främst på personalkostnader (10,9 mnkr) och ökade kostnader för lokaler. Intäkterna är något högre än år 2011,

vilket beror på statsbidrag och förskole/fritidshemsavgifter. Den budgetram som anvisats för år 2012 är 8,8

mnkr mindre än för år 2011. I årets ram finns även underskottet på -3,8 mnkr för år 2011 inräknat. För att

komma till rätta med en ökande kostnadsnivå kommer översyn av verksamheten att göras på lång sikt.

Strukturomvandlingen är den åtgärdsplan som måste genomföras för att klara en god ekonomisk hushållning på

lång sikt. Åtgärdsplan för år 2012, se nämndens beslut.


38

Analys Det mål som har störst fokus för barn- och grundskolenämnden är hög kvalitet i alla verksamheter.

Översatt till barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde innebär det att alla barn/elever ska nå

så långt som möjligt både när det gäller social utveckling och kunskapsutveckling. Det innebär bl.a. att

vi ska ha ett fortsatt högt värde gällande barns/elevers trygghet och trivsel samt att alla elever ska vara

behöriga till gymnasiet och dessutom ha så bra betyg som möjligt. Tyvärr går trenden i nuläget åt fel

håll både när det gäller medelmeritvärde och elevernas behörighet till gymnasiet. En skarp analys följd

av långsiktiga och korrekta insatser krävs för att vända dessa två bekymmersamma trender.

Utmaningen är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för detta.

För att nå målet om hög kvalitet i alla verksamheter behöver beslut tas som gynnar varje barns och

elevs utveckling. En förutsättning är att förändra strukturen inom barn- och grundskolenämndens

verksamhetsområde. Med nuvarande struktur och ekonomiska ramar finns inte förutsättningarna att

bibehålla kvaliteten. I nuläget går för stor andel av budgeten till lokalkostnader och de budgetramar

som barn- och grundskolenämnden är tilldelade för åren 2012-2015 medger inte ökade kostnader i den

omfattning som en bibehållen struktur skulle medföra. Barn- och grundskolenämnden vill därför

minska på lokalkostnaderna för att lämna ekonomiskt utrymme till de krav som uttrycks i skollagen

gällande bl.a. behörigheter, kompetensutveckling och särskilt stöd till barn och elever.

Genom två stora åtgärder kan kvaliteten bibehållas/förbättras samtidigt som barn- och

grundskolenämnden får en ekonomi i balans. Den första är flexibilitet gällande gränserna för

upptagningsområden. Den andra handlar om att samordna skolenheter och öka antalet

fleravdelningsförskolor i våra större samhällen. I väl genomtänkta förändringar i dialog med berörd

personal och medborgare finns möjligheterna att elevernas kunskapsresultat i Skellefteå kan förbättras

från dagens nivå samtidigt som tryggheten och trivseln bibehålls. Större likvärdighet, säkerställd

behörighet i förskola och skola samt säkrad tillgång till stöd för de barn och elever som behöver det, är

den effekt som skulle bli följden av de föreslagna åtgärderna.


39


Bygg- och miljönämnden har beslutat att förvaltningens första serviceförklaring ska avse bygglov.

Arbetet har påbörjats och två stycken fokusgrupper har gjorts, en tredje genomförs i början av

september. Samarbetet med sju andra norrlandskommuner om nyckeltal och verksamhetsförbättring

har utvecklats. Förvaltningen har deltagit i den kommungemensamma utbildningen ”Förenkla helt

enkelt” som syftar till att utveckla kontakter mellan kommun och näringsliv. Som ett led i detta arbete

genomför ordförande och förvaltningschef ett antal företagsbesök. Kommunens lokala miljöfestival

har genomförts med aktivt deltagande från flera skolor inom kommunen. Det pågår planering för den

nationella plan- och byggkonferensen 12-14 september.

Arbete pågår för att uppdatera och lansera e-tjänsten för bygglov. Samrådsmöten har genomförts på tio

olika orter kring landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Under sommaren har naturinventering

gjorts av tänkbara platser. Ett förslag till LIS-områden kommer att tas fram under hösten och vintern.

Planavdelningen deltar i ett projekt SKL för att utveckla medborgardialogen i planprocessen.

Kommunstyrelsen har gett nämnden ett detaljplaneuppdrag för västra Eriksberg. Området blir

pilotprojekt för att använda policyn för hållbart byggande. Arbete med att ta fram samrådshandling för

vindkraft och centrala stan pågår. Bygg- och miljökontoret har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige

att planera för Skellefteås första kommunala naturreservat.

Uppföljning av strandskyddsinventeringen har fortsatt och kommer att intensifieras under resten av

året. Syftet är att göra stränderna tillgängliga för friluftslivet, samt bevara goda livsvillkor för växt-

och djurlivet. Miljö- och byggavdelningarna har inlett ett samarbete kring energitillsyn på företag. Tio

företag har besökts och ytterligare 20 kommer att besökas. Syftet med energitillsynen är att företagens

energianvändning ska minska. Ytterligare områden med markföroreningar har identifierats och

riskklassats vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter. I några fall har även sanering inletts.

Rekrytering av ny bygglovschef har inte lyckats och rekryteringsprocessen fortsätter. De ökade

resurserna till förrättningssidan på lantmäteriavdelningen har inneburit kortare leveranstider, samt att

ett antal gamla ärenden har avslutats. Mediantiden för leverans av en förrättning har minskat från 245

dagar 2011 till 153 dagar 2012. Arbetet med kvalitetshöjning av fastighetsinformationen i kartan

fortsätter. I pilotområdet kring Kroksjön har fastighetsägarna fått erbjudande om utmärkning och

bestämning av samtliga gränser i byn. 20 procent av ägarna till skogsmarken nappade på erbjudandet

och mätningsarbetet har påbörjats.


40



Nämndsmål: Aktiv medborgardialog i planprocessen

Bedömning X En arbetsgrupp på planavdelningen deltar i SKLs samarbete för medborgardialog. Ett uppstartsmöte har

genomförts och en rapport som belyser medborgardialogen i planprocessen tas fram och kommer att vara klar i

december. Förberedelser för att kunna visualisera planer i 3D är på gång. 3D-visualisering ger nya möjligheter

att kunna locka medborgarna till en dialog om planering. Det pågår även ett arbete för att kunna visa

information om gällande detaljplaner på webbkartan.

Perspektiv Utveckling/tillväxt KF-mål Långsiktig hållbar utveckling

Fokusområde Energi och miljö

Nämndsmål: Aktiv part i det lokala miljöarbetet för hållbara

livsmiljöer

Bedömning X Arbetet med att förankra och tillämpa den nya policyn för hållbart byggande pågår. Ett led i förankrings- och

tillämpningsarbetet är att använda policyn i planuppdraget för västra Eriksberg. Alla som söker bygglov

kommer att få information om att det finns möjlighet att samtidigt få energirådgivning. Informationsmaterial

färdigställs under hösten. 24 stycken lantbruk har inspekterats inom ramen för Jordbruksverkets projekt

”Effektiv näring” i syfte att minska övergödning av sjöar och vattendrag. Alla gårdar har växtodlingsplaner och

ligger bra till i förhållande till Jordbruksverkets riktlinjer. Inventering och förbättring av enskilda avlopp i

prioriterade områden fortsätter enligt plan. Inventering och riskklassning för sanering av förorenad mark efter

miljöfarlig verksamhet sker i något större omfattning än planerat.

Energitillsynsprojektet inlett.


Fokusområde Processer över förvaltnings- och bolagsgränser

Nämndsmål: Utvecklat samarbete över förvaltningsgränser för att

effektivisera processer och minska ledtider

Bedömning X

Handläggare på tekniska kontoret kan numera via bevakningar i Reda få veta när byggärenden som berör dem

är klara, och kan direkt via systemet hämta de underlag som behövs i deras handläggning. VA-avdelning har

som test fått tillgång till det digitala byggarkivet för att på ett enkelt sätt hitta ritningar. Arbetet med att få igång

e-tjänsten för bygglov fortgår, konsulten har fått uppdrag att leverera rättningar och förbättringar under

september. Överförmyndarverksamheten har infört en gemensam rekryteringsprocess för frivilliguppdrag

tillsammans med socialkontoret.


medarbetare


Nämndsmål: Samtliga avdelningar uppfyller kriterierna och har

ansökt om att bli mönsterarbetsplats

Bedömning X Under 2011 blev fyra av bygg- och miljökontorets sex avdelningar mönsterarbetsplatser. Arbetet pågår med

utveckling av arbetsmiljön och nya anmälningar har skickats in. Hitintills har miljöavdelningen har lämnat in

sin anmälan och blivit godkända som mönsterarbetsplats.


41

Ekonomi

Driftredovisning 2011 2010

Intäkter

Kostnader för arbetskraft

Övriga kostnader

Avskrivningar

Finansiella poster

Nettokostnad 0,0 0,0

Årsbudget

Avvikelse 0,0 0,0

Driftsredovisning Skf-vhet aug 2012 aug 2011

Intäkter 18,6 17,4




Finansiella poster 0,0 0,0




Avvikelse 0,4 0,4

Nettokostnad 2011 2010

Andel av skatteintäkter, %

Per invånare, kr

Affärsverksamhet 2011 2010

Intäkter


Övriga kostnader


De högre intäkterna 2012 jämfört med 2011 beror framförallt på högre intäktskrav för bygglovsverksamheten

och livsmedelsverksamheten, vilket är en effekt av förändrade taxor inför 2012. Kostnaden för arbetskraft är

högre än för motsvarande period 2011. Anledningen är att 2011 var ett antal tjänster vakanta som nu är tillsatta.

Resultatöverföringens medel till projekt inte är förbrukade ännu, vilket förklarar det låga utfallet jämfört med

budget. Jämfört med utfallet för 2011 är kostnaderna däremot högre. Dessutom släpar externa IT-kostnader.

Nämnden prognostiserar ett överskott på 400 tkr per 31 december.


Intäkterna för planavdelningen 0,15

Oförutsedda medel som inte kommer att användas 0,25

Summa 0,4

Driftredovisning 2011 2010

Intäkter


Övriga kostnader

Avskrivningar

Finansiella poster


Årsbudget

Avvikelse 0,0 0,0

Investeringsredovisning aug 2012 aug 2011

Nettoinvestering 0,0 -0,1


Årsbudget 0,5 0,5

Avvikelse 0,0 0,0

Nettokostnad 2011 2010

Andel av skatteintäkter, %

Per invånare, kr

Affärsverksamhet 2011 2010

Intäkter


Övriga kostnader

Avskrivningar

Finansiella poster

Nettokostnad/intäkt 0,0 0,0

Resultatkrav

Avvikelse 0,0 0,0


Inga investeringar har gjorts än under 2012.


Ingen avvikelse, nämnden prognostiserar budget i balans per 31 december. 0

Summa 0


42

Analys Samtliga mål prognostiseras nå måluppfyllelse per 31 december.

Ekonomin beräknas vara i balans.

Inga verksamheter har under perioden visat några väsentliga avvikelser.

Antalet inkomna bygglovsansökningar är fortsatt lägre än motsvarande period 2011, totalt har det

kommit in 515 ansökningar 2012 vilket är fyra procent färre. Den största mängden av årets

bygglovsansökningar har kommit in i slutet av augusti. Slutsatsen är att det totala antalet inkomna

bygglovsärenden på årsbasis kommer att vara ungefär som beräknat. Livsmedelstillsynen följer

kontrollplanen. Aktiviteter för att förankra policyn för hållbart byggande är planerade och kommer att

genomföras under året. Antalet inkomna ärenden inom lantmäteriområdet är i stort sett oförändrat

jämfört med föregående år.

Fastighetsnämnden

43


Just nu pågår en organisationsförändring i Skellefteå kommun med syfte att skapa en särskild

organisation för kommunövergripande frågor för support. Nuvarande fastighetskontor kommer

tillsammans med stora delar av kommunledningskontoret att bilda en ny förvaltning. Uppdraget blir att

möta kunders behov av specialistkompetens, stöd och service inom personal, löner och HR-system,

ekonomi och inköp, information, kundtjänst och IT, fastigheter och måltid.

Arbetet med omorganisationens första del är avklarad enligt tidplan, vilket innebär att flytten är

genomförd och att den nya organisationen är på plats. Under hösten sker det fortsatta arbetet med att

hantera ekonomi och andra indelningar som behöver ske för att verksamheten ska fungera fullt ut efter

årsskiftet.

Det pågående arbetet med gymnasiets strukturförändringar har stoppats tillfälligt. Detta för att

undersöka om det finns ekonomiska fördelar med att ombilda Kaplanskolans gymnasieskola till en

grundskola. Detta skulle i sådana fall innebära en stor strukturförändring för hela det västra

grundskoleområdet. Utredningen skall vara färdig till slutet av september och fastighetskontorets roll

är att beakta de kostnadskonsekvenser som blir utifrån ett fastighetsperspektiv. Målet är att detta skall

leda till minskade lokalytor, samordning samt effektivare verksamheter och därmed lägre kostnader

för Skellefteå kommun. Än viktigare är emellertid det övergripande målet att därmed faktiskt bibehålla

eller höja kvaliteten.

Arbete pågår med serviceförklaringar inom måltid (äldre, barn och grundskola). Det kostpolitiska

programmet kommer nu att skickas ut på remiss till berörda nämnder.

Under våren har en omfattande kartläggning av tjänsten felanmälan genomförts, detta för att kunna ge

bättre och snabbare service. Under hösten beräknas den nya tjänsten felanmälan vara klar att användas

fullt ut.

Förvaltningen har anställt en trainee med inriktning mot energi.

Vi räknar med att priskonkurrensen på byggentreprenader kommer att vara god under hösten,

beroende på ett lägre utbud på marknaden.

Fastighetskontoret har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att lägga ut restaurang Älvy på

entreprenad. Inom kort kommer ett förslag till förfrågningsunderlag att presenteras.

Fastighetsnämnden

44



Nämndsmål: Vi ska förbättra vår kund och medborgardialog. Detta

ska vi uppnå genom minst 10 dialoger.

Bedömning X Framtagna aktiviteter följer plan i stort och leder till måluppfyllelse.


Fokusområde Energi och miljö

Nämndsmål: Minska andel energianvändning med 5 % under 2012,

jämfört med 2010 (kWh/kvm

normaltemperaturkorrigerad).

Bedömning X Planerar för måluppfyllelse.

Perioden januari – juli 2012 jämfört med samma period 2010 har nyckeltalet kWh/m2

normaltemperaturkorrigerat minskat med 6,7 %.

Arbete pågår med att slutföra installationer för visualisering av energiförbrukning i Jörnsköket och

Kaplanskolans kök. Blir det inga oförutsedda problem ska det vara igång T3, 2012.



Nämndsmål: Lokalarean per kommunanställd ska inte öka under

2012 (m²/anställd).

Bedömning X Genomförandet av de aktiviteter som är planerade inom perspektivet, samt utvecklingen fram till och med

augusti, ger bedömningen att måluppfyllelse nås för året. I augusti 2012 är nyckeltalet 76,6 m²/anställd

årsarbetare. Bokslut 2011: 77 m²

(I nyckeltalet har de tillkommande blockförhyrningarna borträknats, då de ger missvisande nyckeltal.)


medarbetare


Nämndsmål: Antal mönsterarbetsplatser ska öka från 5 till minst 15

under 2012.

Bedömning X Måluppfyllelse. Till och med andra tertialen har 16 mönsterarbetsplatser godkänts av personalnämnden.

Fastighetsnämnden

45

Ekonomi Driftredovisning aug -12 aug-11









Avvikelse 11,4 17,4


Intäktsökningen är ett resultat av bland annat fler blockförhyrningar. Kostnaderna ökar dock med samma summa

vilket gör att det är ett nollsummespel för förvaltningen. Kostnaden för arbetskraft ligger enligt budget (inräknat

årets löneökning) och har minskat något jämfört med tidigare år. Detta hänger samman med effektiviseringar och

minskning av förvaltade ytor.

Övriga driftskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader har ökat till viss del beroende på

blockförhyrningar, men även arbetstakt på byggprojekt påverkar utfallet mellan åren.

En närmare granskning av pågående driftprojekt sker i projektrapporten som presenteras för fastighetsnämnden.

Eventuella avvikelser och omprioriteringar lyfts löpande i nämnden.

Orsak till avvikelse mellan budget och prognos, inkl balanserade medel. Avvikelse (mnkr)

Nämnd, ej reglerad ram i takt med arvoden, återhållsamhet råder. Balanserat underskott -0,2

Hyresfinansierad vht, ej upparbetade kostnader på driftprojekt 10

Internservice, balanserade medel från tidigare år 0,1

Måltidsavdelning, 4 mnkr balanserade medel riktade till pågående förbättringsprojekt 6,0

Städavdelning, efter beräknad återbetalning ca 2 mnkr till kunder 0,5

Avyttringskostnader, finansieras i bokslut av kommunstyrelsen. -5,0

Summa 11,4

Investeringsredovisning aug-12 aug-11




Avvikelse 48,9 26,0


Fler stora projekt pågår under 2012 jämfört med 2011. 49 mnkr hinner ej upparbetas 2012, balanseras till 2013.

Detta beroende på arbete med kommunövergripande strukturplaner som inneburit omprioriteringar och som

sedan skall visa på kommande investeringar


Proj 330650 Fsk/skola Jörn-Boliden: Utredn pågår. 4,5

Proj 331540 Ny gymnasiestruktur: Ej upparbetade medel 6

Proj 331920 Byske tillagningskök: Beräknas påbörjas innan jul 1,8

Proj 331980 Strukturomvandling skolor/fsk: Pengarna avser åtgärder på skolor 8,6

Proj 332270 Ny vent & tak Getbergssk: Oklart, avvaktar utredn. Av framtida skolstruktur 12

Proj 332280 Invest. i Jörnköket: Kyltunnel borttagen, lösn. för ny diskmaskin ses över 1,2

Proj 332300 Ny 4-avd fsk Brännan: Avvaktas i väntan på utredning av ny skolstruktur 9,6

Proj 332310 Ridhus Ersmark: Oklart, önskan om större tillbyggnad 1,3

Övr proj exv Pusselbiten fsk fönster, Nordanå fönster, ny fsk Ske-hamn: Avvakta 2013 4

Summa 49

Fastighetsnämnden

46

Analys För närvarande finns det ingen större avvikelse att rapportera vad gäller ekonomi,

kommungemensamma målsättningar eller verksamhet. Vad gäller planerade aktiviteter kommer de

flesta att hinna påbörjas, om än sent på året, vilket inför kommande år ger en bra grund för nöjda

medborgare och kunder, långsiktig hållbar utveckling, god ekonomisk hushållning samt delaktiga och

engagerade medarbetare.

Noteras bör att vissa drift- och investeringsprojekt kommer att gå med mindre underskott medan andra

har en positiv avvikelse. Detta redovisas för fastighetsnämnd i särskild projektrapport. Vid större

avvikelser tas ärendet upp i fastighetsnämnd för vidare hantering och åtgärder.

Fritidsnämnden

47


Badhusen i Boliden och Bureå stängdes i slutet av april för renovering. I Boliden byts

bassängarmaturer och uppvik/ytskikt runt badbassängen. Vid Bureå badhus byts reningsverk och filter.

Under sommaren har fritidsgården Mingos i Lövånger hållits öppen två kvällar i veckan med mycket

gott resultat och med mycket positiv effekt för samhället.

På varsin utpost, en i Lund och en i Skellefteå sitter ”internhandledare” och handleder personal inom

fritidssektorn på arbetstid. Många personalgrupper inom fritidssektorn i Skellefteå och Lund,

företrädesvis fritidsgårdar och Ungdomens hus men även anläggningspersonal har fått prova på detta

och är väldigt nöjda. Handledningen bygger på att det ges tillfälle under arbetstid att samtala och ge

stöd åt varandra i sitt arbete. Det är viktigt för både personalens välbefinnande och gentemot kunder

och ungdomar som de möter i sin vardag. Men även för att säkra kvaliteten.

611 motioner skickades in till fritidsnämnden av ungdomar inom ramen för årets

Ungdomsfullmäktige. Mellan 22-31 maj bjöds sedan ungdomar in till möten med politiker och

tjänstemän för att diskutera förslag till förbättringar utifrån aktuella motioner.

Lördagen den 16 juni invigdes ”Nya” Norrvalla. Fotbollsarenan har bla fått ny läktare. Senare under

året kommer läktaren att utrustas med 250 stolar. Slutmålet är 1000 stolar, vilket är kravet för

Damallsvenskan och Superettan from år 2014. Utrymme för medarrangörer/sponsorer och VIP har

också färdigställts.

Under juni, juli och augusti erbjöd Skellefteå camping en husbilscamping, en så kallad ställplats, på

Campusområdet. Idén härstammar från Tyskland där det också har blivit väldigt populärt med den här

typen av övernattningsplatser.

Byske camping tilldelades återigen det högsta betyget fem stjärnor av Sveriges Camping- och

stugföretagares Riksorganisation (SCR). Den dåliga sommaren märktes inte på kommunens campingar

i Skellefteå och Byske. Räknat från 1 januari till 12 augusti har antalet gästnätter ökat med 11% eller

totalt 17 863. Byske +6 698 gästnätter, eller 7%. Skellefteå +11 165 gästnätter, eller 17%. Byske hade

fullt 23 dagar och Skellefteå 24.

Besökssiffror 2012 för Vitbergsbadet blev 22 815 (2011: 29 342)

Besökssiffror 2012 för Byske tempererade utebad blev 27 809 (2011: 27 064)

- Nordic Light Beach Soccer, Boviken

- Betongcupen, skateboard Folkparken

- SM-gruppspel i Beachfotboll, Boviken

- Dragracing, Fällfors

- SM i discgolf, Bergsbyn

- Norrlandsveckan i Rallycross

är exempel på lyckade idrottsarrangemang under rapportperioden.

Fritidsnämnden

48



serviceutbud

Nämndsmål: Förbättrad poäng Årets friluftskommun

Bedömning X ≥ 26 25 – 22 ≤21

Utgångsläge 27,5 poäng / prognos över 27,5 poäng


Fokusområde Infrastruktur och tillgänglighet

Nämndsmål: Öka antalet lättillgängliga allmänna fritidsmiljöer

Bedömning X ≥ 13 12 ≤ 11

Utgångsläge 12 / prognos 13



Nämndsmål: Öka föreningars nyttjandetimmar i snitt/år på

kommunala idrottsanläggningar

Bedömning X ≥ 550 549 – 500 < 500

Utgångsläge 558 snittnyttjande, timmar (31 anläggningar) / prognos 560


medarbetare


Nämndsmål: Två nya mönsterarbetsplatser

Bedömning X ≥ 7 6 ≤ 5

Utgångsläge 6st / prognos 7st

Fritidsnämnden

49

Ekonomi

Driftredovisning Skf-vht aug -12 aug -11 Driftredovisning Affärsvht aug -12 aug -11

Intäkter 21,7 19,9 Intäkter 22,3 19,1

Kostnader för arbetskraft -37,5 -37,6 Kostnader för arbetskraft -5,9 -5,8

Övriga kostnader -108,0 -112,4 Övriga kostnader -11,2 -11,2

Avskrivningar -3,7 -3,6 Avskrivningar -1,1 -0,8

Finansiella poster -2,7 -2,7 Finansiella poster -0,8 -0,7

Nettokostnad -130,2 -136,4 Nettokostnad 3,2 0,7

Årsprognos -209,4 -211,7 Årsprognos 0,4 0,0

Årsbudget 217,4 216,7 Årsbudget -0,2 -0,2

Avvikelse 8,0 5,0 Avvikelse 0,2 -0,2


Arbetskraft: ”Nya lönen” utbetalades 2011-04-27. Motsvarande oktober – dec 2012.

Övriga kostnader: Skillnaden beror främst på föreningsbidragsutbetalningar.


Eftersläpningar vad gäller bidragsutbetalningar utifrån kraven på kostnadsredovisningar

efter genomförda åtgärder/aktiviteter. +8

Prognosen förutsätter att bidraget på 8,3 Mnkr till nya AIK-ishallen utbetalas under 2012.

Summa +8





Avvikelse 1,0 0,0



Åtgärder/utveckling av Vitbergsbacken görs och delfinansieras 2013. +1

Summa +1

Fritidsnämnden

50

Analys Fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. Utbudet av

fritidsverksamhet är därför en viktig strategisk fråga för Skellefteå kommun.

Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt markerat att verksamhet som gynnar en bredare

allmänhet ska prioriteras.

Aktuell delårsrapport visar på att fritidsnämndens verksamheter, inkl. projekt, totalt sett ska redovisa

förbrukning inom tilldelat anslag per 2012-12-31. Prognosen inkluderar kompletteringsbudget 2012.

Ett ”överskott” på cirka 8 miljoner kronor prognostiseras där merparten är eftersläpning vad gäller

bidragsutbetalningar till föreningslivet. Eftersläpningen orsakas av kraven på kostnadsredovisningar

från föreningarna efter genomförda åtgärder/aktiviteter.

Prognosen förutsätter att bidraget på 8,3 Mkr till nya AIK-ishallen utbetalas under 2012.

Sammanfattningsvis följer ekonomiredovisningen per 2012-08-31erfarenhets- och riktpunktsvärden.

Uppföljning av KF mål:

- Fritidsnämnden prognostiseras måluppfyllelse på alla fyra målen, se bilaga 2.

51


Vuxenutbildningen och gymnasieskolornas verksamheter präglas av förändringar i den statliga

styrningen av verksamheterna. Ny skollag, gymnasiereform 2011, vuxenutbildningsreform 2012 och

kommande reformering av gymnasiesärskolan 2013 påverkar arbetet i hela organisationen.

Gemensamt för de nya styrdokumenten är att de medför en ambitionshöjning. Bättre resultat och bättre

analyser av resultat krävs och förväntas. Förhållandet mellan stat, rektor och huvudman förändras i

och med att rektor får utökade uppdrag direkt från staten. Ytterligare en ambition är ökad rättssäkerhet

som har en konsekvens i ökade krav på dokumentation och därmed förändrad arbetssituation.

Elevantalet minskar, intresset för högskoleförberedande utbildningar ökar medan yrkesutbildningar

minskar i popularitet. Flera branscher ser med oro på utvecklingen. Förändringar i uppdraget med

ökad ambitionsnivå, innebär krav på utvecklade former för undervisning, bedömning och

kommunikation mellan skolföreträdare, elever och vårdnadshavare. Antalet deltagare i Svenska för

invandrare och Språkintroduktion ökar och kräver utökade resurser.

Utbildningsresultaten är i nationell jämförelse bra men det är långt kvar innan målen enligt skollagen

uppnås. En ny arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete tas fram som syftar till att ge bättre

förutsättningar för det ständiga förbättringsarbetet i verksamheterna med ökad delaktighet från

medarbetare.

Skolorna har en hög andel utbildade lärare och möjlighet att rekrytera behöriga har hittills varit goda.

Vissa ämnen och specialiserade kompetenområden har visat sig svårare att rekrytera särskilt vid

visstidsanställningar.

Möjligheterna till IT-stöd i verksamheterna utvecklas ständig med nya tekniska möjligheter och

programapplikationer. Trådlösa nät och supportorganisation har varit bristområden i gymnasieskola

och vuxenutbildning. Under hela 2012 genomförs insatser som förväntas ge betydligt bättre

förutsättningar för verksamheterna. Ytterligare åtgärder krävs innan IT-miljön kan anses

tillfredsställande för medarbetare och elever.

Gymnasieskolornas lokaler förändras utifrån det långsiktigt krympande elevtalet. Under året anpassas

lokaler på Balderskolan till gymnasiesärskolans behov. Från hösten fortsätter arbetet på Balderskolan

samtidigt som upprustning förbereds av Fordonsprogrammets lokaler på Anderstorpsskolan. Den

framtida användningen av Kaplanskolans lokaler är för närvarande under utredning. De pågående

insatserna ger en ökad arbetsbelastning för ett stort antal medarbetare.

En trend i samhället är att vikten av slutförd gymnasieutbildning markeras allt tydligare. Det innebär

tydliga krav och förväntningar på gymnasieskolan men också på vuxenutbildningen med flera

exempelvis Arbetsmarknadsgruppen. Ett flertal projekt som syftar till att fler ska nå utbildningsmålen

har startats under hösten. Med samordning av insatser finns möjligheter att öka andelen ungdomar

med slutförd gymnasieutbildning.

Gymnasienämnden

52



serviceutbud

Nämndsmål: 95 % av eleverna i kommunens gymnasieskolor ska

minst ha godkänt/E

Bedömning X Målet 95 % är inte fullt uppnått men realistiskt. Det är dock fortfarande bara en bit på vägen mot skollagens

krav på 100 %. Ökande krav på kunskaper för betygsnivåerna i och med gymnasieskolans reformering och nya

ämnesplaner ökar kraven på verksamheterna. Ny betygsskala försvårar jämförelser mot tidigare. Kurs- och

utbildningsutbud styrs i stor utsträckning av elevernas/medborgarnas val.


Fokusområde Ungdomar i arbete, företagande och utbildning

Nämndsmål: Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra

år (exkl IV) ska öka

Bedömning X Att öka andelen som fullföljer från 87 % är realistiskt men fortfarande är det långt till skollagens krav på 100 %.

Utvecklingsprojekt med syfta att öka andelsen som fullföljer utbildningen pågår i samverkan med bland andra

Region Västerbotten, folkhögskolorna, Arbetsförmedlingen, Urkraft och kommunens arbetsmarknadsenhet.

Kraftfulla insatser genomförs inom elevhälsan tillsammans med landstinget, SKL och socialtjänsten.



Nämndsmål: Minska den förhyrda lokalytan med 2500 m2 (5 %)

Bedömning X Målet uppnås inte till fullo men lokalkostnaderna och ytorna har minskat kraftigt till följd av att

vuxenutbildningen lämnat stora ytor på Campus. Ombyggnationer pågår på Balderskolan och

Anderstorpskolan. Under ombyggnationstiden används tillfälliga lokaler vilka förhyrs av gymnasiekontoret.

När de tillfälliga lokalerna lämnas uppnås målet. Den utredning som pågår kring framtida användning av

Kaplanskolan kan få stora effekter på gymnasiekontorets lokalyta.


medarbetare


Nämndsmål: 5 mönsterarbetsplatser

Bedömning X Gymnasieförvaltningen har för närvarande en mönsterarbetsplats. Före årets slut bedöms målet på fem

mönsterarbetsplatser vara uppnått.

Gymnasienämnden

53

Ekonomi


Nettokostnaden för perioden är 2,8 miljoner lägre än samma period föregående år. Stora förändringar har skett

på intäktssidan +3,8 miljoner. Statsbidraget (främst till yrkesvux) har minskat med 5 miljoner samtidigt som

ersättningar för uppdragsutbildningar, interkommunala ersättningar och annan försäljning ökat med 8 miljoner.

Den ökade omsättningen har även medfört kostnadsökningar, främst en ökning av övriga kostnader och köp av

verksamhet. Kostnaderna för arbetskraft är oförändrade i förhållande till tidigare år vilket tyder på en effektiv

organisation. Medlare är tillsatt i de centrala löneförhandlingarna inom lärarområdet. I årets

arbetskraftskostnader ingår endast löneökningar för personal inom Kommunal, SACO och Vårdförbundet. De

ombyggnationer som pågår på Balderskolan och Anderstorpskolan medför kostnadsökningar t.ex.

inredningskonsultinsatser. För att komma tillrätta med IT-miljön i gymnasieskolorna och vuxenutbildningen

anskaffas trådlöst nät, kostnaden beräknas uppgå till ca 1,5 miljoner.


Trådlöst nät -1,5

Ombyggnation Balderskolan -0,4

Summa -1,9


Ombyggnationerna av Balderskolan pågår, viss utrustning och inventarier nyanskaffas vilket kommer att ta 1-2

miljoner av årets investeringsutrymme i anspråk. Naturbruksgymnasiet har ett kontinuerligt behov av

nyanskaffning av skogsmaskiner och utrustning. Under året beräknas deras investeringsbehov uppgå till 2-3

miljoner.


Uppdämt behov av ny utrustning och inventarier inom gymnasieskolan 5,7

Summa 5,7

Driftredovisning Skf-verksamhet aug-12 aug-11

Intäkter 50,9 47,1








Avvikelse -1,9 -2,5




Årsbudget 12,8 12,0Avvikelse 5,7 6,6

Gymnasienämnden

54

Analys Gymnasienämndens verksamheter kommer att kunna bidra till att de kommunala målen uppnås trots

att ett mindre ekonomiskt underskott är sannolikt. Vid gymnasieelevernas val är den kommunala

gymnasieskolan ofta förstahandsalternativet. Detta är en viktig förutsättning för en framtida effektiv

skolorganisation. Minskande elevtal innebär att det är svårt att behålla fyllnadsgraden i grupperna.

Elever som efter grundskolan inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan behöver längre

tid än tre år för sin utbildning i gymnasieskolan. Detta bidrar till ökat antal gymnasieelever totalt.

Genomströmningen, att så många som möjligt klarar sin utbildning på tre år är en avgörande faktor för

ekonomin. Utvecklingsinsatser i form av projekt som ska ge förutsättningar för fler att fullfölja

gymnasieskolan förväntas ge positiva effekter för genomströmningen.

Den ekonomiska prognosen för år 2012 visar på ett mindre underskott om 1,9 miljoner kronor. Det

innebär att underskottet från 2011 (1,9 milj) inte arbetas in under 2012. Utbildningsutbud och

genomströmning är som tidigare konstaterats avgörande faktorer för den ekonomiska utvecklingen.

Verksamheterna undervisning gymnasieskola, undervisning svenska för invandrare visar en

förbrukning som överstiger budget. Orsakerna är förändrade elevtal. Antalet deltagare i Sfi och

språkintroduktion ökar.

Statsbidraget till yrkesutbildning för vuxna minskar 2012 men en viss kompensation förväntas ske

2013 i och med ökade medel för projekt för att möta arbetslöshet. Projektverksamhet riskerar att skapa

en ryckighet i organisationen med återkommande omställningar. Flera parallella projekt ställer stora

krav på samverkan och bidrar inte till långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Det som hittills är

känt om statsbudgeten för 2013 antyder att statsbidragen för yrkesvux och gymnasieverksamhet

kommer att förstärkas men det är okänt vilka former förstärkningarna får.

Brister i IT-stödet har medfört svåra påfrestningar för medarbetare och elever. Med en kraftfull

satsning på trådlösa nät i skolorna (hittills under 2012 ca 2 miljoner) uppnås väsentliga förbättringar

av infrastrukturen som ger förutsättningar för en lärmiljö med ett modernt IT-stöd. Kostnaderna

kommer inte fullt ut att kunna hanteras inom förvaltningens budget för 2012.

Intäkter för yrkeshögskoleutbildning, valideringsavtal med kommuner och högskolor samt

uppdragsutbildning ger bidrag till verksamheterna inom vuxenutbildningen och Naturbruksgymnasiet.

Lönekostnadernas utveckling är mycket svårbedömd. Minskade elevvolymer på sikt ger minskat

behov av personal samtidigt som det pågår förhandlingar som kommer att förändra lönekostnaderna.

Åldersavgångar de kommande åren ska matchas med behov av kompetenser och behörighetskrav

vilket i många fall kan bli komplicerat.

Arbetet med lokalombyggnationer för att minska den förhyrda lokalytan och ge förutsättningar för en

rationell lokalsituation pågår. Insatserna kommer att belasta både arbetsmiljö och kostnadsläge under

ett antal intensiva år. Kommunövergripande utredning om hur Kaplanskolans lokaler ska användas

kan ge helt nya förutsättningar för gymnasieutbildningarna.

De statliga målen för skolverksamheterna är uppfordrande. Alla elever ska nå högt uppsatta mål. Det

innebär krav på ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete på alla nivåer i

organisationen. Kompetensutveckling, organisationsutveckling och administrativ utveckling behöver

vara systematisk och ständigt pågående. Skolverksamheterna behöver en organisation som framför allt

stödjer lärande hos elever och medarbetare. Detta utvecklas genom kompetensutvecklingsinsatser,

utveckling av IT-stöd för lärande, organisationsutveckling och återkommande genomlysning av

utbildningsutbudet. Elevers inflytande, betyg och bedömning och utvecklingssamtal är angelägna

utvecklingsområden i gymnasieskolan. Inom verksamheterna Svenska för invandrare och

Språkintroduktion är validering (tillgodoräknande av kunskaper) och studiehandledning viktiga

utvecklingsområden.

Gymnasienämnden

55

Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Antalet skuldsaneringsärenden har ökat under 2012, med längre väntetider som följd.

Konsumentärenden följer prognosen. De flesta frågor rör boende och telefoni.

Under våren 2012 genomfördes ett projekt med traineeungdomar som med hjälp av bla sociala

medier lärde andra ungdomar om konsumentfrågor. Konsumentfrågor i sociala medier kommer i

framtiden att stå för en större andel av förebyggande och marknadsförande arbetet.

Måluppfyllelse

Nämndsmål: Hög servicenivå

Bedömning X Väntetid till ett första möte hos budget- och skuldrådgivarna pendlar mellan 3-4 veckor. Konsumentverket har

som riktlinje max fyra veckors väntetid för ett första besök.

Nämndsmål: Klimatsmart konsumtion

Bedömning X Verksamheten har fördjupat sina kunskaper och tagit fram informationsmaterial till träffar och sociala medier.

Ekonomi

Färre och billigare utbildningar samt lägre arvodeskostnader gör att nämnden prognostiserar ett

överskott på 100 tkr per 31 december.

Konsumentnämnden

Kulturnämnden

56


”Kulturen har alltid setts som en kostnad i budgeten men det är en ren investering” citerade Philip

Johnsson i sin föreläsning om kulturen som utvecklingskraft. Detta visar på att jobben kommer där

folk vill bo och folk vill bo där det finns starka kulturyttringar. Tillsammans med drygt 100 andra

programpunkter utgjorde föreläsningen årets berättarfestival – den fjärde i ordningen.

Rese- och turistnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar och omsatte 254 miljarder år

2010. I och med sitt fokus på platser och geografier skapar turismen stora värden i form av

sysselsättning och ekonomi där den används i ett större system. Berättandet/vår historia anses vara en

hörnsten i Destination Skellefteås lokala strategi för turismutveckling. Kulturturism är en fortsatt

viktig fråga för Nordanåkulturområde. Personal deltar i utbildningen ”Design för besöksnäringen” för

att utveckla Nordanå ur ett kulturturistiskt perspektiv.

Utredningen ”förstudie Nordanå” om Nordanåområdets potential som besöksmål är under

genomförande, Nordanå kulturområde utvecklas tydligt mot en ökad tillgänglighet och ett förädlat

tydligt kulturutbud. Exempel på den förändringen är sammanflyttningen av områdets

arkivverksamheter. Detta möjliggör samnyttjande av mer ändamålsenliga lokaler i stället för att var för

sig vara utspridda i huset. Det är en sammankoppling som gynnar såväl lokalanvändningen som

arkivens verksamhet. Ett annat tydligt exempel är den kommande skridskobanan med musik som

kommer att bli en verklighet i vinter.

I arbetet runt att uppdatera den regionala kulturplanen har en kulturdialog med representanter från

Skellefteå kommun, kulturbolagen och Region Västerbotten genomförts. En första fördelningen av de

statliga bidragen som numera fördelas genom den s.k. samverkansmodellen genererade en

uppskrivning på 1procent för regionens alla kulturbolag.

Kulturplanen för Skellefteå kommun har antagits av kommunfullmäktige och härmed bekräftas vikten

av att satsa på kultur. Två viktiga frågor i kulturplanen är satsningen på ett kulturhus och införandet

av en kulturskola för alla barn i hela kommunen, kulturell allemansrätt”. Kommunstyrelsen har

ansvaret för detaljerad planering av kulturhuset. I processen kring kulturhus har arbetsgrupper bildats

kring frågeställningarna; innehåll, placering, finansering och huvudmannaskap. Kulturnämnden är

representerad i arbetsgrupperna som arbetar med innehåll och med placering av huset. Ett beslut kring

organisation av styrningen av kulturskolan väntas i höst.

Ett medborgardialogseminarium kring kulturplanen planeras till den 22 september 2012.

Investeringen för att underlätta utlåning och återlämnande är i full drift på samtliga bibliotek från

årsskiftet 2011/2012. Bok inkastet från Scandic på stadsbiblioteket blev klart för användning i

februari 2012. Vid samma tidpunkt började stadsbiblioteket hålla öppet med självservice från kl. 8:30

– 10.00 på vardagar.

Driften av Museum Anna Nordlanders konstarkiv har gått över till Skellefteå Museum vid årsskiftet.

Personal arbetar numera som konstpedagog med kulturenhetens konsthallar (Skellefteå Konsthall och

Meijersamlingen) och offentlig konst vilket ökar konstens tillgänglighet genom att kulturpedagogen

underlättar besökarens möte med verken.

Som en del i Skellefteå kommuns samarbete med Malå och Norsjö kommun inom Trekom har en

dialog inom kulturområdet utvecklats. Under hösten fortsätter samarbetet med fokus på att finna

gemensamma möjliga projekt inför kulturhuvudstad 2014. Samarbete ser möjligheter i samverkan

både vad det gäller kunskapsutveckling inom kulturfältet och möjlighet till extern finansering.

Kulturnämnden

57



serviceutbud

Nämndsmål: Öka tillgänglighet till kulturutbudet, särskilt för barn

och unga, genom att genomföra 30 aktiviteter i

dialog/antal träffar med fokusgrupper/ medborgare för

att förbättra service.

Bedömning X Nordanå är i fokus för det fortsatta arbetet runt serviceförklaringar och fokusgrupper kommer att hållas i höst.

En medborgardialog runt Kulturplanen planeras i september.

En enkät per bibliotek (13 enheter) om tillgänglighet har gjorts via kommunens hemsida med 100 respondenter.


Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens

för framtiden, nya näringar)

Nämndsmål: Skapa en plattform för kreativa näringar och

kulturutövare genom att arrangera minst 2 seminarier

per år för kreativa och kulturella näringar

Bedömning X Kultur- och biblioteksavdelningen var delarrangör i seminariet Creative Summit i juni genom Jonathan Harris

medverkan. Hans medverkan i seminariet kompletterades med en utställning i Skellefteå Konsthall som blir den

första han gjorde i Skandinavien.

Ett andra seminarium förbereds tillsammans med Region Västerbotten, vilket planeras till oktober.



Nämndsmål: Kultur som ett integrerat perspektiv i

samhällsutvecklingen stärks genom medverkan i minst

10 samhällsprocesser.

Bedömning X Kultur- och biblioteksavdelningen är delaktig i sju 1%-utsmyckningar (Lågenergiförskolan på Morö Backe,

Kullens Förskola, Norrhammarskolan, Södergård, Tunet, Förskolan Nattugglan och Konsumenten) samt

utvecklingen av Hälsans Stig och en dialog runt rondellutsmyckningar.

Kultur- och biblioteksavdelningen deltar i processen runt ett kulturhus och kulturskolan och sitter med i

ledningsgruppen för centrala sta’n, resecentrum och kvarteret Perseus.

Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare och delaktiga och engagerade

medarbetare


Nämndsmål: Förbättrade resultat i mätning av stjärnprofil för

mönsterarbetsplatser i slutet av 2012 jämfört med

början av året.

Bedömning X Enligt nya riktlinjer ska ansökan för att bli en mönsterarbetsplats göras varje år, istället för att stjärnprofilen

mäts. Kultur- och biblioteksavdelningen planerar en ansökan under året. Kriterierna ska tas upp och diskuterats

på respektive arbetsträff under hösten.

Kulturnämnden

58

Ekonomi

Driftredovisning Skf-vht augusti-12 augusti -11 Driftredovisning Affärsvht april -12 april -11

Intäkter 6,9 6,1 Intäkter

Kostnader för arbetskraft -19,8 -19,3 Kostnader för arbetskraft

Övriga kostnader -35,0 -32,6 Övriga kostnader

Avskrivningar -0,7 -0,3 Avskrivningar

Finansiella poster -0,1 Finansiella poster

Nettokostnad -48,7 -46,1 Nettokostnad 0,0 0,0

Årsprognos -78,8 -74,7 Årsprognos

Årsbudget 78,8 76,2 Årsbudget

Avvikelse 0,0 1,5 Avvikelse 0,0 0,0


Flera projekt har större inbetalningar under de första 9 månaderna i år jämfört med förra året. Intäkterna på från

Umeå och Luleå universitet kommer först nästa period, vilket gör att biblioteket ligger lågt i intäkter jämfört med

förra året.

Ökade kostnaden för arbetskraft beror till stor det på lönökningar och att projektledaren för Berättarnas Stad

började sin anställning i slutet av förra året.

Ökade övriga kostnader beror till största del på att KN har mer kostnader i sina projekt och på uppskrivningar till

kulturbolagen och arkiven (2,1 mnkr).

Större avskrivningar och finansiella poster beror på fjolårets investeringar som var större än tidigare år (utlånings

och återlämningssystemet).


0

Summa

Investeringsredovisning augusti -12 augusti -11



Årsbudget 2,0 6,6

Avvikelse 0,1 0,0


Mycket lägre eftersom Kulturnämnden har en mycket lägre investeringsbudget 2012 jämfört med 2011.


Pedagogisk verkstad 0,1

Summa 0,1

Kulturnämnden

59

Analys Kultur har en viktig plats i kommunens utveckling. Även om kultur- och biblioteksavdelningen är med

i flera övergripande processer, så behöver detta område vidareutvecklas. Skellefteå kommuns

verksamhet kan effektiviseras genom samsyn och samnyttjande. Kultur skapar flera språk i huvudet,

komprimerar kunskap och skapar associationsbanor snabbare. Kultur har också hälsofrämjande

effekter och är därför en investering för att minska framtida kostnader.

I arbetet med kulturhus är det av största vikt att se konsten som dess kärnverksamhet för att garantera

största möjliga utvecklingspotential. Både när det gäller tillväxt så som attraktivitet, identitet och

ekonomi. Konst (alla konstformerna) blir en utgångspunkt för att utveckla hållbara produkter och

tjänster.

Personalnämnden

60


Löneavtalsrörelsen pågår fortfarande nationellt. SKL har gått till medling med lärarorganisationerna.

För de organisationer som har gällande avtal har 2012 års lokala process slutförts för vissa och nya

löner betalats ut från 1 april. De flesta med gällande avtal slutför processen under hösten och nya löner

betalas ut i oktober och november, med retroaktiv löneökning från 1 april.

Sjukfrånvaron verkar efter en längre periods nedgång och stabilisering vara på uppgång vilket också är

trenden i hela landet. Personalnämnden följer kommunens sjukfrånvaro månadsvis. Analyser och

åtgärdsplaner presenteras med jämna mellanrum av förvaltningarna. De största förvaltningarna har till

Kommunhälsan signalerat om stora utmaningar i verksamheterna som kommer att påverka

medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Detta gör att trycket på beställningar av Kommunhälsans tjänster

väntas öka. Vidareutveckling av arbetssätt har skett hos Kommunhälsan för att möta den ökande

problematiken med korttidsfrånvaro.

Sjukfrånvaro i % (hela kommunen)

Juli 2012 Juli 2011

Totalt 5,1 4,9

Kvinnor 5,7 5,2

Män 3,2 3,5

Aktiviteter pågår för att stärka och marknadsföra kommunens attraktivitet som arbetsgivare.

Kommunen förväntas ha många pensionsavgångar även fortsättningsvis och behoven från

medborgarna på den kommunala servicen ökar. Det innebär att många rekryteringar blir aktuella under

åren som följer.

Personaldag för mandatperioden 2011-2014 genomfördes den 11 augusti 2012. Evenemanget bjöd på

underhållning av olika slag och var mycket uppskattat av kommunens medarbetare. Evenemanget gick

under namnet ”8000 skäl att fira” vilket syftar på alla de medarbetare som finns i Skellefteå kommun.

Dessa var inbjudna tillsammans med en medföljande gäst, vilket gjorde att ca 12 000 personer deltog

kvällstid och 5 000 personer under dagtid.

Anslaget för bidrag till tidigare insatser inom företagshälsovård har minskat vilket innebär att

Kommunhälsan hittills under året fått 110 000 kr mindre än samma period 2011. Det pågår en

nationell diskussion om modifiering av förordningen liksom ett förtydligande av företagshälsovårdens

roll i hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Regeringen har fattat beslut om arbetsgivarens sjuklöneansvar som innebär att om man haft sjuklön

från arbetsgivaren en hel sjuklöneperiod (karensdag + 13 sjuklönedagar) och sedan varit helt

frånvarande inte har rätt till en ny sjuklöneperiod från arbetsgivaren om man inte återgått till arbete i

minst en dag. Detta kan gälla om man deltagit i arbetsintroduktion, varit föräldra- eller studieledig i

direkt följd efter den första sjuklöneperioden.

Riksdagen har fattat beslut om att senarelägga lärarlegitimationsreformen till 1 december 2013. Detta

då Skolverket inte klarat av att pröva inkomna ansökningarna om legitimation.

EU har kritiserat Sverige kring visstids anställningar och regeringen har nu kommit med ett förslag

kring en kompletterande konverteringsregel. Regeln innebär att en allmän visstidsanställning eller ett

vikariat övergår till en tillsvidare anställning om arbetstagaren haft en provsanställning eller

tidsbegränsade anställningar i en följd och att den tidsbegränsade anställningen är längre än 2 år.

Denna konverteringsregel ska löpa parallellt med de två som redan idag finns för vikariat och AVA.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda om det behöver införas aktiva åtgärder kring annat

än kön i framtiden. Utredningen ska vara klar i november 2013.

Personalnämnden

61



Nämndsmål: Skellefteå kommuns arbetsgivarmärke är definierat i

syfte att synliggöra Skellefteå kommun som en

attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom

- Minst tio dialoger internt

- Minst fyra deltaganden i offentliga

sammanhang

Bedömning X Aktiviteter som styr mot målet är påbörjade och fler planerade. Dialoger internt och externt pågår och är till stor

del genomförda, nämnas kan bland annat deltagande på mässor, föreläsning hos externa grupper, externt

nätverk upprättat samt internt bland annat frukostmöten och utbildning för nya chefer.


Fokusområde Utveckling av näringsliv och företagande (kompetens

för framtiden, nya näringar)

Nämndsmål: Minst fem tjänstledigheter är beviljade för att ge

medarbetare i Skellefteå kommun möjlighet att starta

företag

Bedömning X Genom planerade aktiviteter, bland annat att upprätta kontakt med organisationer för nyföretagande, bedöms

måluppfyllelse ha nåtts vid årets utgång. Under hösten kommer frukost- och middagsmöten att erbjudas där

aktörer inom nyföretagarområdet berättar om sin verksamhet och inspirerar till eget företagande.



Nämndsmål: Rehabiliteringsprocessen och rekryteringsprocessen är

genomlysta och ger kommunövergripande

samordningsvinster i form av effektivare processer

Bedömning X För måluppfyllelse krävs att processerna inte bara är genomlysta utan effektiviteten i processerna ska ha ökat

och mätning av det kan sannolikt inte ske under innevarande år. Mätpunkter och nyckelfaktorer tas fram inför

2013.


medarbetare


Nämndsmål: 50 % av kommunens arbetsplatser är definierade som

mönsterarbetsplatser

Bedömning X Aktiviteter i syfte att nå målet om mönsterarbetsplatser har både genomförts, bland annat vernissage kring de

mönsterarbetsplatser som redan är anmälda, och planerar att genomföras. När det gäller rätt till heltid följer

personalnämnden förvaltningarnas arbete i frågan genom den dialog som förs i personalchefens övergripande

strategigrupp för personalfrågor. Medarbetarnas upplevelse av situationen följs upp via den

medarbetarundersökning som genomförs under hösten 2012. Uppdrag i kompetensförsörjningsfrågan finns både

hos kommunens samtliga förvaltningar och hos kommunens personalavdelning. En sammanställning av

förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner har gjorts och nu går arbetet vidare med att ta fram en

kompetensförsörjningsstrategi.

Personalnämnden

62

Ekonomi

Driftredovisning Skf-vht augusti -12 augusti -11

Intäkter 1,7 1,9



Avskrivningar 0,0 -0,1





Avvikelse 0,0 0,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:


Summa

Personalnämnden

63

Analys Den strategiskt viktigaste frågan inom personalnämndens verksamhetsområde just nu är

kompetensförsörjningen kopplat till attraktionen som arbetsgivare. Många av kommunens medarbetare

lämnar inom några få år organisationen på grund av pension. Dessa medarbetare har under åren byggt

upp en oerhört värdefull kompetens som på något sätt måste ersättas. Medborgarna efterfrågar

kommunens service i allt högre utsträckning och behoven förändras. Befolkningen åldras och antalet

människor i förvärvsarbetslivet minskar vilket innebär sänkt skatteunderlag. Befolkningens

geografiska spridning förändras vilket innebär att den service kommunen erbjuder medborgarna också

måste förändras och följa strömmarna för att i möjligaste mån möta medborgarna där de finns.

Detta ställer stora krav på en framsynt personalpolitik som underlättar för organisationen att ställa om

till rådande förutsättningar. Personalnämndens mål under 2012 handlar till stor del om kommunen som

attraktiv arbetsgivare. Arbetet med detta görs både genom interna insatser och med utåtriktade

aktiviteter. För medarbetaren pågår arbetet med mönsterarbetsplatser, att skapa en god arbetsmiljö

tillsammans och känna stolthet över sitt arbete är ett viktigt led i att kunna attrahera, behålla och

utveckla medarbetare. Under året genomförs ett antal frukostmöten som inspiration med tema utifrån

kriterierna för mönsterarbetsplatser.

Genomlysning av både rehabiliteringsprocessen och rekryteringsprocessen syftar till att säkerställa

processerna för både befintliga medarbetare och presumtiva.

Skellefteå kommun vill också ge medarbetare möjlighet att utveckla eget företagande och genom

aktiviteter stimulera detta samt bevilja tjänstledigheter för de som önskar. Det kan dock konstateras att

nämnden med egna insatser inte kan råda över måluppfyllelsen, endast bidra till den.

Arbetet med definiton av arbetsgivarmärket och dialoger både internt och externt

pågår.

Personalnämndens ordförande och personalchef träffar alla ledningsgrupper på förvaltning och

deltagande i externa arrangemang fortsätter också under hösten. Utvärdering av detta sker i slutet på

året.

Personalnämndens budget följs och inga direkta avvikelser kan konstateras i dagsläget.

Socialnämnden

64


Socialnämndens verksamheter har under 2012 fokuserat på att förbättra bemötande, hitta former för

ökad flexibilitet och se möjligheterna i ökad intern och extern samverkan. Viktigt arbete har lagts ner

på kartläggning av arbetsprocesser och omsätta detta i förbättringsalternativ. Detta för att utveckla

innehåll och kvalitén i verksamheten.

Uppdrag är formulerat att utveckla tidiga, helst förebyggande insatser, med aktiv delaktighet från

brukare, medarbetare och medborgare. Samtidigt läggs vikt på att medarbetarna också måste ha en

kostnadsmedvetenhet. Allt syftande till att ge medborgarna i Skellefteå nytta av de samlade

kommunala resurserna.

Socialnämndens verksamheter har ingen egentlig volymökning mellan 2011 och 2012. Den totala

nettokostnaden uppgår för perioden till 1 019 mnkr vilket är 15 mnkr högre jämfört med samma period

2011. Bortser man från kostnadsökningar till följd av löne- och prisökningar återfinns volymökningar

inom boenden för funktionshindrade och inom Solkraft medan det inom äldreomsorgen skett

volymminskningar inom hemtjänsten. Den sista augusti 2012 hade socialkontoret 3 353 tillsvidare-

och visstidsanställda medarbetare vilket är 60 fler anställda jämfört med samma period ifjol. Under

samma period har antalet timavlönade minskat. Den största minskningen har visat sig under sommaren

där timmarna inom äldreomsorgen sjunkit med över

8 000 timmar och med nästan 4 000 timmar inom handikappomsorgen.

Årsprognosen för socialnämnden pekar, exklusive försörjningsstöd och överföringen från 2011, mot

ett underskott på 3,6 mnkr. Detta förutsatt att det samlade åtgärdspaketet på nästan 37 mnkr (se nedan)

genomförs fullt ut enligt prognos. Inklusive försörjningsstöd och överföring från 2011 pekar

prognosen mot ett underskott på 23,8 mnkr vilket är en försämring med 3,1 mnkr jämfört med

majrapporten.

Försörjningsstödet i Skellefteå har under lång tid fortsatt att stiga men verkar nu enligt prognosen ovan

att plana ut. Under perioden 2006-2011 har kostnaden för stödet i stort sett fördubblats, från 38 mkr

till drygt 75 mkr. Ökningen av antalet hushåll ser också nu ut att stanna av. Nationella prognoser pekar

dock på en fortsatt hög arbetslöshet och därmed återigen risk för stigande försörjningsstöd.

Förvaltningen ser också en fortsatt stor efterfrågan på övriga insatser från individ- och

familjeomsorgen med fler placerade barn, ungdomar och vuxna i familjehem och på institution.

Äldreomsorgens hemtjänstverksamhet fortsätter enligt plan att minska. Minskningen är dock inte i

paritet med budget. 2011 låg i Skellefteå andelen personer 65 år och äldre med hemtjänst på 12,5

procent (13,2). Siffrorna inom parentesen avser 2010 års utfall. Motsvarande siffra för kommuner med

befolkningen 50-99 tusen invånare låg på 12,1 procent (11,9). Skellefteå har alltså minskat sin andel

medan riket ökat sin. Liknande utveckling kan ses för antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad

och person (65-w år). I Skellefteå uppgick detta till 29,8 timmar (30,7) medan det i kommungruppen

50-99 tusen invånare låg på 27,7 (27,5) timmar. Genomsnittet i riket ligger på 21,7 timmar (22,2).

Under september månad 2012 förväntas Skellefteå och övriga kommuner i Västerbottens län ta

ställning till en kommunalisering av Hemsjukvården i Västerbotten. Ett länsavtal som beskriver vilken

verksamhet som omfattas, hur personalrekrytering ska ske samt den ekonomiska regleringen finns

utarbetat.

Socialnämnden

65


KF-mål Engagerade och nöjda medborgare och kunder

Fokusområde Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud

Nämndsmål Sex nya serviceförklaringar

Bedömning X

Målet kommer att klaras. Under perioden har det beslutats om 2 nya serviceförklaringar. Den 1:a handlar om

familjehemsvård och riktar sig till familjehemsplacerade barn och den 2:a gäller personlig assistans. Arbete pågår

också med att ta fram serviceförklaringar för boendestöd, daglig verksamhet LSS, äldreboende och

dagverksamhet SoL.

Perspektiv Utveckling/tillväxt

KF-mål Långsiktigt hållbar utveckling

Fokusområde Ungdomar i arbete, företagande och utbildning

Nämndsmål I samverkan med andra stimulera till utveckling/utbildn. av främst

ungdomar, nya svenskar och personer med funktionsnedsättning

för arbete inom kommunal sektor

Bedömning X

Genomfört löpande insatser för att stimulera till arbete/utbildning för ungdomar, yngre vuxna och nya svenskar.

Genomört samverkansträffar med KLK arbetsmarknad och Solkraft för uppföljning av KAM4-programmet

(fulltecknat) och inventering av insatser i Solkraft. Det genomförs samhällsinformation för alla kvotflyktingar i

samverkan med SFI. Solkraft har ökat kombinationen arbete och utbildning med t.ex. en kombination mellan

sågverk, bygg- och rivningsarbete tillsammans med utbildningar om logistik och kvalitet, maskinlära,

dator/ritning och truckkort. Andra ex. är konstutbildning i kombination med secondhandbutik, Hälsans Trädgård

och Ljusaffären. Arbete pågår också för att påverka även kommunen ska ta emot personer med behov av daglig

v-het. Senare under hösten öppnas en daglig v-het som ska sköta tvätteriet på det nya äldreboendet Höjden.

Perspektiv Ekonomi

KF-mål God ekonomisk hushållning


Nämndsmål I samverkan med andra löpande förbättra och utveckla

effektiva/kvalitativa verksamhetsprocesser

Bedömning X

Innan effektiv samverkan kan ske med andra behövs en kartläggning av det egna arbetssättet. Förvaltningen har

genomfört processkartläggning av samtliga huvudprocesser; Social stöd och omsorg (SoL och LSS) samt hälso-

och sjukvård (HSL). Kartläggningarna har mynnat ut i ett antal förbättringsprojekt (redovisas i årsrapporten).

Mätningar (enkäter) sker före kartläggningarna för att få fram hur inblandade upplever processen i nuläget.

Mätningar kommer återigen att ske efter det att förbättringarna i projekten successivt blir genomförda. Det

genomförs också genomgångar av interna stödprocesser. En kartläggning har gjorts av bemanningsprocessen.

Där bearbetas just nu de förbättringsförslag som kom fram.

Perspektiv Medarbetare

KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare


Nämndsmål Tio mönsterarbetsplatser

Bedömning X

Hittills i år har två arbetsplatser anmält sig som mönsterarbetsplats. Åtta arbetsplatser inom socialkontoret utsågs

till mönsterarbetsplatser 2011. Målet för 2012 är att öka antalet mönsterarbetsplatser till tio. Prognosen är att

målet om tio nya mönsterarbetsplatser kommer att klaras.

4 Kommunalt Arbetsmarknadsstöd

Socialnämnden

66

Ekonomi

Driftredovisning, mnkr Augusti-12 Augusti-11





Fiansiella poster -0,6 -0,6

Nettokostnad -1 019,2 -1 004,2

Årsprognos -1 534,4 -1 495,8

Årsbudget 1 510,6 1 482,1

Avvikelse -23,8 -13,7 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

Nettokostnaderna har ökat med 15 mnkr. Intäkterna har ökat med 28 mnkr, främst beroende på att intäkterna för

bostadshyror ökat genom att fler boenden gått in i systemet för så kallad blockhyrning . Under posten övriga

kostnader har hyrorna stigit motsvarande. Intäkterna inom Solkraft, SFB-intäkter och avgiftsintäkter inom

äldreomsorgen har ökat medan särskilda statsbidrag har minskat. Kostnader för arbetskraft har ökat med cirka 20

mnkr främst beroende på löneökningar. Volymökningar återfinns främst inom boenden för funktionshindrade

och inom Solkraft. Inom äldreomsorgen har kostnaden för arbetskraft minskat med 2,5 mnkr vilket innebär att

verksamheten, exkl. pris- och löneökningar, minskat i volym motsvarande cirka 10 mnkr. Äldreomsorgen har

uppdraget att enligt budget minska timmarna och kostnaderna i hemtjänsten vilket också skett men inte i den

utsträckning som budgeterats. De beviljade timmarna har minskat men verkställigheten har inte kunnat minska

sina årsarbetare i samma omfattning.

Övriga kostnader är knappt 23 mnkr högre jmf. med 2011. Som redovisats ovan står ökade hyreskostnader för

merparten till följd av blockhyrning. Kostnaden för flyktingar har minskat beroende på att den nya

etableringsreformen gett full effekt för flyktingar mottagna under 2011. Kostnaden för försörjningsstöd har

minskat men beräknas ändå överstiga budget med 2 mnkr vid årets slut. Den utökade verksamheten inom

Solkraft har ökat kostnaderna med 0,6 mnkr och kostnader för placerade barn och ungdomar har ökat med 2

mnkr. Posten övriga kostnader har också ökat till följd av utökad färdtjänst men har samtidigt också minskat till

följd av minskade kostnader för diverse förbrukningsmaterial inom äldreomsorgen.

Avvikelser, mnkr Aug 2012 Maj 2012 Aug 2011

Individ- och familjeomsorg, exkl. försörjningsstöd 2,0 2,0 0,5

Handikappomsorg -2,5 0,0 -4,0

Äldreomsorg -11,4 -5,5 -25,5

Nämnd -0,2 -0,3 0,0

Förvaltningsstab och centrala medel 8,5 5,3 4,5

Summa, exklusive försörjningsstöd -3,6 1,5 -24,5

Försörjningsstöd -2,0 -4,0 -3,0

Summa, inklusive försörjningsstöd -5,6 -2,5 -27,5

Underskott från 2011 -18,2 -18,2 13,8

Summa, inkl. försörjningsstöd och underskott från 2011 -23,8 -20,7 -13,7

Investeringsredovisning, mnkr Augusti-12 Augusti-11




Avvikelse 3,1 4,2


Investeringarna har ännu inte tagit fart. Det som hittills investerats i under 2012 har främst gällt installationer av

larm. De 8 mnkr som socialnämnden tilldelats i investeringsramen för 2012 har förstärkts med 3,1mnkr genom

den överföring som skedde av 2011 års outnyttjade investeringsmedel. Den samlade bedömningen är att 8 mnkr

av investeringsbudgeten kommer att förbrukas under 2012. Det innebär ett prognostiserat överskott på drygt 3

mnkr.

Socialnämnden

67

Analys Socialnämndens samlade åtgärdsplan redovisas nedan per avdelning. Den uppgår sammantaget till

nästan 37 mnkr. Utöver de direkta åtgärderna för att återställa en ekonomi i balans måste arbetet med

kontroll och uppföljning av ekonomin intensifieras. Ansvariga chefer måste omedelbart anpassa

verksamheten mot tilldelad budget. Det krävs också fortsatta analyser av redovisade kostnader för att

få fram fler och mer långsiktiga åtgärder som kan säkerställa ekonomin inför kommande år.

Ännu aktivare prioriteringar och en ökad kostnadsmedvetenhet

Månadsvis uppföljning och rapportering till nämnd gällande beslutade åtgärder enligt plan

Noggrann uppföljning på alla chefsnivåer inkl. en snabb och effektiv åtgärdshantering

Täta fokusgrupper med chefer som är i ekonomisk obalans

Hitta nya sätt att effektivisera verksamheten – genomföra identifierade förbättringar efter

kartläggning av Socialnämndens huvudprocesser

Socialnämnden arbete med att aldrig ta ofinansierade beslut måste genomsyra hela organisationen

Tydligt redogöra för vilka faktiska kostnadsökningar som en bibehållen verksamhet genererar

samt tydligt visa på ekonomiska konsekvenser vid volymförändringar

Uppstart av obligatorisk utbildning av styrprinciper för chefer (våren 2013)

Behovsstyrd resursfördelning inom handikappomsorgen - ska slutföras under 2012

Ännu effektivare bemanningsplanering inom samtliga verksamheter – Viktigt att genomföra

identifierade förbättringsåtgärder efter kartläggningen av bemanningsprocessen

Att se över möjligheterna att slå ihop exempelvis hemtjänstgrupper, m.fl. för att ytterligare

effektivisera verksamheten genom samordningsvinster

68

Viktiga händelser samt utvecklingstendenser – tekniska kontoret Viktiga händelser

Den gångna vintern sin prägel på ekonomin och kostnaderna för vinterväghållningen bedöms

överskrida budget för helåret med totalt 11mnkr för det kommunala vägnätet.

För investeringsprojektet ny vattenförsörjning för Skellefteå pågår upphandling av huvudkonsult.

Storgatans mellan S. Lasarettsvägen och E4 byggs om med ny genomgående gång och cykelbana på

den norra sidan och beräknas vara klar innan vintern. Arbetet är en av de större satsningarna på de

oskyddade trafikanterna de senaste åren.

Utvecklingen av försåld fordonsgas samt inköp av biogasfordon inom kommunkoncernen fortsätter

som planerat. Under perioden jan-aug 2012 nyttjades 495 000 Nm3 biogas till fordonsbränsle i

jämförelse med 390 000 Nm3 motsvarande period 2011. Vilket ger prognosen 800 000 Nm3 biogas

räknat på helåret 2012. Inom kommunkoncernen, inkl. Skelleftebuss och Polaris, finns drygt 100

biogasfordon.

Arbetet med avfallsförebyggande åtgärder vilar i väntan på en nationell avfallsplan från

Naturvårdsverket, vilken väntas klar under 2013.

För hamnverksamheten har första halvåret 2012 varit relativt god. Projektlaster med vindkraftverk

samt Englandstrafiken har en något bättre utveckling än de senaste åren. Övrig trafik och flöden har

även de en försiktigt positiv utveckling. Vi ser dock ingen ljusning för import eller export av bioenergi

för Skellefteå Krafts räkning.

Samarbete har inletts med Skellefteå Airport gällande gemensamt fordonsutnyttjande. Tanken är att

Skellefteå Airport nyttjar maskinen vintertid och serviceavdelningen sommartid.

Sotningsverksamheten har glädjande fått fantastiskt bra betyg i senaste genomförda kundunder-

sökningen. Undersökningen visar en hög kundnöjdhet, mer än 90 % tycker att utförda tjänster är bra!

Utvecklingstendenser

För att klara de besparings- och effektiviseringskrav som är ställda har tekniska kontoret lagt fram

förslag på nödvändiga förändringar i verksamheten för kommande år. För att klara serviceutbudet och

hålla infrastrukturen i godtagbart skick behövs medel för att täcka de ökade kapital, drift- och

underhållskostnaderna som hör till de investeringar som innebär utökat åtagande.

Allt fler väljer att cykla istället för att ta bilen vilket är positivt både ur miljö- och hälsosynpunkt.

Det innebär att Skellefteå kommun som väghållare behöver skapa fler och bättre cykelvägar och

cykelbroar kombinerat med ökade drift- & underhållsinsatser.

För att möjliggöra ny- och ombyggnad av gatubelysning kommer belysning att släckas där utflyttning

har skett. EU har beslutat att fasa ut kvicksilverlampor fram till år 2015. Av ca 25 000 stycken

gatubelysningsarmaturer är ca 4 500 kvicksilverlampor kvar att bytas.

Då luftkvalitetsnormen ej uppfylls i centrala staden behöver program för renare stadsluft förverkligas.

Hamnen är viktig för regionens industri genom att erbjuda miljö- och kostnadseffektiva

transportlösningar till och från omvärlden. Strategiska investeringar har genomförts under de senaste

åren inom befintligt hamnområde. En fördjupning av översiktsplanen möjliggör en fortsatt positiv

utveckling av hamnen som logistikcentra med omlastningsmöjligheter mellan samtliga transportslag.

Skellefteå hamn har hittills varit en utpekad hamn i transeuropeiska transportnätet (TEN-T), men nu

görs inom EU en ny klassificering med TEN core ports respektive comprehensive ports. I förslaget till

dessa så finns inte Skellefteå hamn med. Detta leder till minskad möjlighet till EU-medel samt att

Trafikverket och Sjöfartsverket kommer att prioritera åtgärder för de utpekade hamnarna.

Tekniska nämnden

69

Viktiga händelser samt utvecklingstendenser - räddningstjänsten

Det nya digitala kommunikationssystemet Rakel är installerat i räddningstjänstens fordon och

används fullt ut sedan i juni. Erfarenheterna av systemet är hittills mycket goda. Samverkan med andra

aktörer inom den skadeavhjälpande verksamheten har underlättats betydligt. Under hösten kommer

vårt utalarmeringssystem att anpassas till Rakel på grund av att det gamla systemet stängs ner vid

årsskiftet.

De flesta kommunerna i Norrland samt Dalarna samarbetar kring en gemensam upphandling av

utalarmeringstjänster från år 2013 och framåt – nytt avtal om utalarmering måste vara klart före

årsskiftet då det nuvarande upphör.

Inom intern personalutveckling genomförs omfattande utbildning kring lika behandling för samtliga

tillsvidareanställda och hot och våld för insatspersonal. Samtliga deltidskårspersonal har fått fördjupad

utbildning om konceptet ”Friska brandmän” som berör risker i arbetsmiljön för brandpersonal i

samband med räddningsinsatser.

Vår arbetsplats uppfyller kraven för att vara en mönsterarbetsplats.

Samtliga elever inom Skellefteå kommuns årskurs 2 och 7 erbjuds brandutbildning i

räddningstjänstens regi. Prova på dagar för brandyrket erbjuds för kvinnor och personer med

utomnordisk bakgrund – en tvådagars utbildning genomfördes helgen 11 – 12 maj på

huvudbrandstation. Den externa utbildningsverksamheten har varit av samma omfattning som 2011,

men kommer inte att nå upp till uppsatt mål om antal som ges brandskyddsutbildning.

Lastväxlarsystemet med olika moduler på tunga fordon är igång när det gäller vattentankar och arbete

pågår kring moduler för kem, restvärde, tung räddning, arbetslokal, stor skadeplats samt flak för

bandvagn, fyrhjuling m.m.

FIP (första insats person i litet brandfordon) har nu införts vid kåravdelningarna i Burträsk och Bureå.

Sedan tidigare tillämpas arbetssättet i Burträsk.

Så kallat förlarm tillämpas nu via alla kåravdelningar. Det innebär tidsvinst vid larm genom att ett

förberedande larm går så fort larmoperatören fått initiala uppgifter från den inringande.

Förslag till nytt handlingsprogram för räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet har

utarbetats och ska ut på remiss innan det fastställs i Kommunfullmäktige. Ett orosmoln är vilken

budget räddningstjänsten tilldelas för 2013. Om den blir enligt budgetberedningens preliminära ram

måste handlingsprogrammet åter omarbetas.

Tekniska nämnden

70



Nämndsmål: Ett nöjd medborgar- och kundindex som är bättre än Sverigesnittet inom alla

berörda verksamheter

Bedömning X Målet nöjda medborgare och kunder bedöms gult för helåret 2012 med hänsyn till anpassade skötselnivåer och

kraftiga prioriteringar. Riktade insatser vad gäller kommunikation och dialog tillsammans med effektivare

arbetssätt möjliggör att andelen nöjda kunder inte minskar drastiskt. SCB medborgarundersökning avseende

2012 görs i höst. Räddningstjänsten har bra resultat i SCB:s senaste mätning (2011) av nöjd kundindex, högre än

Sverigesnittet för räddningstjänster och högst av Skellefteå kommuns alla verksamheter. Den skadeavhjälpande

verksamheten fungerar bra och enligt uppsatta mål i fastställt handlingsprogram. Den olycksförebyggande

verksamheten håller hög kvalité men är underbemannad och kommer inte att fullt ut uppfylla uppsatta mål.


Fokusområde Infrastruktur

Nämndsmål: Genomföra alla budgeterade infrastrukturprojekt

Bedömning X Flera strategiskt viktiga investeringar för att uppnå målet om långsiktig hållbar utveckling och infrastruktur är

uppstartade. För att säkerställa leverans av vårt viktigaste livsmedel dricksvatten krävs grundvatten som

ersättning till det ytvatten som vi idag tar från Skellefte älv. Förberedande arbeten för en ny

grundvattenförsörjning för centralorten är uppstartade. Räddningstjänsten deltar i tre samverkansprojekt för

utveckling av skyddet mot olyckor i kommunen.


Fokusområde Energiförbrukning

Nämndsmål: Minska energiförbrukningen med 5 % per år (basår 2009)

Bedömning X Förvaltningen arbetar aktivt inom ramen för det kommunövergripande energieffektiviseringsprojektet, vilket i en

förlängning bidrar till minskad miljöbelastning och en god ekonomisk hushållning. Uppföljningen visar att målet

”minska energiförbrukningen med 5 %” blir svårt att nå. Bland avdelningarna på tekniska kontoret är det

hamnen som lyckats bäst och redovisar minskad energiförbrukning med mer än 5 % årligen sedan 2009.

Räddningstjänsten, de mått som satts upp i styrkortet uppfylls till stora delar. Brister finns dock inom det

olycksförebyggande området beroende på underbemanning.

Perspektiv Medarbetare KF-mål Attraktiv arbetsgivare med delaktiga engagerade medarbetare


Nämndsmål: Uppfylla kriterier för mönsterarbetsplatser

Bedömning X De månatliga arbetsplatsträffarna är ett sätt att arbeta med vår värdegrund. Det systematiska arbetsmiljöarbetet

och arbetet med ständiga förbättringar är prioriterat. Genom framsynt ledarskap, arbete med gemensam

värdegrund för engagerade medarbetare och utvecklingskraft, kan vi möta kommande behov av service. Arbetet

med kriterierna för mönsterarbetsplatser är i många stycken ett pågående arbete där de flesta kriterier uppfylls.

Arbetet fortsätter för att uppfylla kriterierna för mönsterarbetsplatser och målet bedöms delvis att klaras

(tekniska kontoret). Räddningstjänsten har godkänts som mönsterarbetsplats.

Tekniska nämnden

Tekniska nämnden

71

Ekonomi

Driftredovisning Teknisk Nämnd+TK Aug -12 Aug -11









Avvikelse -17,9 -12,0

Driftredovisning, Räddningstjänsten aug -12 aug -11

Intäkter 3,7 3,8








Avvikelse -0,3 -0,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

För budgeten 2012 finns den negativa resultatöverföringen på 2 850 tkr med. Intäkterna har ökat 2012 bl a på

grund av försäljningen av bogserbåten Aitik. Avskrivningarna tenderar att öka på grund av de investeringar som

ökar samhällets attraktionskraft. Kostnadsmässigt ligger vinterväghållningen kraftigt över budgeterad nivå.

Förväntat underskott för den skattefinansierade verksamheten exkl. fordonsenheten uppgår till 15 850 tkr och för

resultatenheterna inkl. fordonsenheten uppgår resultatet till – 2 300 tkr. Räddningstjänstens nettokostnad uppgick

(till och med augusti) till 29,6 mnkr (600 tkr i fjol).





Avvikelse 135,8 108,5



Ny vattenförsörjning för centralorten – tillstånd och projektering drar ut på tiden 85,5

Centrumbron – upphandling, projektering pågår 9,3

Boviken nya vattenförsörjning 8,0

Automatiserad omlastning på ÅVC Degermyran – lösningsförslag under utredning

tillsammans med näringslivet

6,0

Vattenutbyggnadsåtgärder pågår men har pga resursplanering förskjutits i tid Detta

gäller åtgärder vid Norrböle, Drängsmark, Ostvik och Frostkåge.

5,2

Effektivisering av mottagning och förbehandlning av avfall – Projektering pågår 3,0

Pga av ändrade prioriteringar har ombudgetering begärts och gasreningsåtgärder

senarelagts, istället föreslås ”ökad leveranssäkerhet av fordonsgas” prioriteras

3,4

Igångsättandet av Hamnkontorets ombyggnad har påverkats av osäker orderingång. 4,8

Lång leveranstid på RTJ Fordon som beställts gör att leverans inte sker under budgetåret 4,5

Övriga osäkerheter >1 miljon/projekt 6,1

Summa 135,8


Kommunens egna vägar, vinterväghållning, kraftigt över budgeterad nivå. -8

Enskilda vägar, vinterväghållning, sen och blöt vår med grusning o återställningsåtgärder -3

Enskilda vägar sommarunderhåll -2

Sotning, se uppföljning affärsverksamheter -1

Fordon, ökade bränslekostnader och oförändrade priser under året -2

VA, se uppföljning affärsverksamheter -2,5

Avfall, se uppföljning affärsverksamheter -1,5

Hamnen, se uppföljning affärsverksamheter 4,7

Tillkommande kostnader för inköp o drift av Rakel (prognos till 300 tkr i denna) -0,3

Av årets investeringsbudget på 283 miljoner beräknas 147,2 upparbetas. Differensen på 135,8 miljoner förklaras

till 70 % av de stora projekten Ny vattenförsörjning och Ny centrumbro som är i inledande skeden. De stora

kostnaderna väntas först 2013.

Tekniska nämnden

72

Analys Tekniska kontoret

Projekt i syfte att energieffektivisera va- och avfallsverksamheten är prioriterat. I dagsläget pågår ett

arbete för att prioritera bland lämpliga projekt där investeringsmedel beviljats. Man planerar påbörja

projekten under hösten 2012, vilka kommer att ytterligare leda i riktning mot tekniska nämndens mål.

Inriktningen mot ett mer hållbart samhälle ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv blir allt

tydligare. I det planerade nya bostadsområdet Haga samarbetar kommunens förvaltningar under temat

“Den hållbara staden”. Detta avser bland annat dagvattenhantering, avfallshantering m.m.

Större fokus på miljö- och klimatfrågor både internt inom avdelning och förvaltning, liksom i

samhället i stort, gör att pågående arbete med ökad avsättning av producerad fordonsgas samt

bionäring är prioriterat, nödvändigt och uppskattat.

Arbete med att ta fram ”app” för inrapportering av brister mm inom gatu- och parkverksamhet pågår,

som en del i projektet med ”kommunappen”.

Vinterväghållningen genererar återkommande underskott i budgeten.

En utmaning framöver kommer att vara att fortsättningsvis upprätthålla en god infrastruktur och god

teknisk service med tillgängliga resurser. Väl underhållna vägnät och attraktiva, välskötta parker är

viktigt för Skellefteås attraktionskraft.

För strategiska och samhällsnyttiga investeringar som ny centrumbro och nya exploateringsområden

som exempelvis Västra Solbacken behöver anslag, för att klara drift- och underhållskostnaderna,

tillföras antingen när beslut tas om investeringen alternativt i efterhand.

Räddningstjänsten

Det av kommunfullmäktige fastställda och gällande handlingsprogrammet för skydd mot olyckor

medför att räddningstjänsten i år får ett beräknat negativt resultat på cirka 300 tkr.

Handlingsprogrammet skall vara dimensionerat utifrån den riskbild som föreligger i kommunen och i

Skellefteå har utryckningsstyrkorna och resurserna för det olycksförebyggande arbetet under den

senaste tioårsperioden minskat med drygt 25 %.

Av räddningstjänstens budget går 74 % till personalkostnader, 7 % är kapitalkostnader och resterande

19 % övriga kostnader. Intäkterna uppgår till 5,0 mkr.

Kapitalkostnaderna för investeringar i fordon har en ökande trend beroende på att fordonspriserna hela

tiden ökar. För att motverka kapitalkostnadsökningen har fordonsbyten framskjutits. Fordonen

används långt över rekommenderad nyttjandetid vilket inte är hållbart i längden. Vi är nu i ett läge där

hälften av våra tunga släck- och räddningsfordon är över 20 år varför nyanskaffningar måste till.

I jämförelse med likvärdiga kommuner i landet har vi en kostnadseffektiv och minimal organisation

för den verksamhet som bedrivs. Något utrymme för ytterligare kostnadsneddragningar med gällande

handlingsprogram finns inte. Om kompensation inte erhålls för pris- och löneökningar står vi återigen

inför nya nedskärningar redan 2013. Det är inte en realistisk väg att gå om vi skall uppfylla lagens

(Lag om skydd mot olyckor) krav på en likvärdig räddningstjänst.

Tekniska nämnden

73

Uppföljning affärsverksamheter

Driftredovisning

Affärsverksamhet

Hamnen aug -12 aug-11

Intäkter 20,1 65,6





Nettokostnad 6,9 -6,3

Årsprognos 4,7 -7,1

Årsbudget 0,0 0,0

Avvikelse 4,7 -7,1

Driftredovisning

Affärsverksamhet

Parkering aug -12 aug -11

Intäkter 14,9 14,5






Årsprognos 0,0 1,0

Årsbudget 0,0 0,0

Avvikelse 0,0 1,0

Driftredovisning

Affärsverksamhet

Vatten- och avlopp aug -12 aug-11

Intäkter 65,7 65,6







Årsbudget 0,0 0,0

Avvikelse -2,5 -7,1

Driftsredovisning

Affärsverksamhet

Avfall aug -12 aug -11

Intäkter 61,6 58,0





Nettokostnad 1,2 -4,8


Årsbudget 0,0 0,0

Avvikelse -1,5 0,4

_______

Driftredovisning Affärsverksamhet

Sotningaug -12 aug -11

Intäkter 4,8 4,2



Avskrivningar 0,0 0,0




Årsbudget 0,0 0,0

Avvikelse -1,0 -0,9

. Kommentarer till avvikelser

Hamnen, 1,5 mnkr i avkastning från BSAB och 3 mnkr för försäljningen av Aitik påverkar resultatet positivt.

Driftresultatet för den egentliga hamnverksamheten följer i stort budget men en försämring förväntas under hösten och

vintern.

Parkering, kostnader av engångskaraktär för Brinkengaraget i samband med nytt datasystem påverkar resultatet under

året. Ökade intäkter för parkeringsverksamheten gör att prognosen för helåret är ett 0 resultat.

Sotning, en mindre justering av sotningstaxan gjordes för 2012 dessförinnan har sotningstaxan varit oförändrad sedan

1 april 2005, genom att nyttja det egna kapitalet täcks det förväntade underskottet.

VA, för budget 2012 bedömdes VA-verksamheten sammantaget uppvisa ett underskott, vilket skulle kunna täckas av

det egna kapitalet. Dessutom förväntas intäkterna för försålt hushållsvatten understiga budget. I jämförelse med

fjolåret har verksamhetens driftkostnader för verken ökat.

Avfall, lägre intäkter än budget gällande verksamhetsavfall och ökade kostnader för avfallshantering, extern

behandling gör att prognosen pekar mot ett underskott för verksamheten. Positivt är att mängden försåld biogas ökat

kraftigt under sommaren.

Tekniska nämnden

74

Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Granskningsarbetet fortgår enligt plan, och kommer att vara klart innan årsskiftet. Den demografiska

utvecklingen innebär en nettoökning av antalet ärenden och antalet personer som inte får hjälp och

stöd är ovanligt många, trots att extra resurser har lagts på rekrytering av nya ställföreträdare.

Måluppfyllelse

Nämndsmål: Hög kvalitet på årsräkningar och redogörelser

Bedömning X En utveckling av en e-tjänst för inlämnandet av årsräkningar via kommunens hemsida pågår. En analys av

tjänstens nytta visar att även vid relativt få användare så är nyttan stor.

Nämndsmål: Kunniga ställföreträdare

Bedömning X Flera utbildningar för nya ställföreträdare har genomförts under året och fler är inplanerade under hösten.

Utveckling av informationsmaterial sker i samarbete med förvaltningens informatör.

Ekonomi

Nämnden prognostiserar ett underskott på 200 tkr per 31 december. Underskottet kopplar till

nämndens underskott i bokslutet för 2011 på 400 tkr. Underskottet berodde på att kommunens andel

av arvodena till ställföreträdarna ökade. Hur stor andelen blir är inte något som verksamheten kan

påverka.

Överförmyndarnämnden

75

Bolagsrapporter

76

Viktiga händelser och utvecklingstendenser

Omvärldsförändringar

2011 års anslag förändrades från 3 % till 2 % att gälla 2012. Stora arbeten ligger framför oss om vi ska

fullgöra vårt uppdrag och ge vårt bidrag till regionens utveckling och tillväxt. Än så länge ses ingen

brist, men då bl.a. kompetensförstärkning är nödvändig för vissa arbetsuppgifter finns ändå viss oro

för hur våra ekonomiska resurser ska räcka till.

Kulturhus är beslutat och ska byggas inom några år. En mycket viktig händelse för

Skellefteåregionens attraktionskraft. I detta får inte Nordanå som speciellt område glömmas bort – att

ha ett kulturområde som är förlagt till en vacker plats med kulturarvsvärde av riksintresse, i byggnader

med personlighet, är en tillgång som inte får gå förlorad. Därför är det glädjande att två utredningar

just nu pågår som var och en på sitt sätt syftar till utveckling av området.

Ny centrumbro är också beslutad, och om liggande plan genomförs, innebär detta att norra broändan

tangerar oasen i Skellefteå, Nordanå kultur/kulturarvsområde. I arbetet med denna är viktigt att se till

att inte buller och avgaser stör miljön i området.

Stora investeringar

Sammanförandet av Kunskapskällan och Hålla Hus med Företagsarkivet i Westerbotten och

Folkrörelsearkivet i Västerbotten kräver investering för inredning med mera.

Renoveringen av kansliet och sammanförandet av personal till samma lokaler har föranlett investering

i nya möbler samt en del teknisk utrustning.

Byggandet av en ny basutställning kommer att kräva investeringar i material, kompetens med mera.

Då vi inte har arbetsstationer i tillräcklig omfattning för extrapersonal, kommer att krävas att extra

arbetsstationer görs iordning för de som tillfälligt anställs.

Förändringar i organisation/arbetssätt

Samarbetet med Kulturenheten utvecklas, och gemensamma ansatser pågår för bättre tillgänglighet till

kultur och kulturarv.

Samarbetet med Företagsarkivet i Westerbotten och Folkrörelsearkivet utvecklas, och beslut är fattat

att arkiven ska finnas i samma lokaler som Kunskapskällan och Hålla Hus, senast från årsskiftet 2013-

2014. Lokalerna finns i markplan, och ska kunna ge bättre service och tillgänglighet för allmänhet och

forskare, och nya möjligheter för det pedagogiska arbetet mot barn och unga.

Genomförda insatser för personalförsörjning och kompetensutveckling (rekrytering, avveckling,

personalomsättning, medarbetarutveckling, m.m.)

Kompetensförsörjningsplan för Skellefteå museum och MAN är under utarbetande, och ska framdeles

synkroniseras med medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner. Ny chef för Produktionsavdelningen

är rekryterad och han har börjat sitt arbete i augusti.

För arbetet med den nya basutställningen krävs kompetenser som vi inte själva har i organisationen

alternativt inte själva har tillräckligt med personal för att hinna med. Scenograf, historiebeskrivare och

projektledare är ex på detta. Historiebeskrivare är rekryterad och har påbörjat arbetet, för de övriga är

rekryteringsprocessen påbörjad.

Skellefteå museum AB

77

Perspektiv Medborgare/Kund Skellefteå museums mål Museet är nära, enkelt och öppet

Fokusområde Utställningarna och det pedagogiska arbetet

Mål: Attraktivt för regionens invånare

Bedömning X Det pedagogiska arbetet pågår mycket aktivt och vi avser att utveckla detta än mer, dels i våra egna

verksamheter och dels i samarbete med arkiven och Kulturenheten. Sammanförande av Kunskapskällan, Hålla

Hus och arkiven är påbörjat och ska ge nya möjligheter. Förnyelsearbete pågår även beträffande museets

utställningar, bl.a. för att mer ur samlingarna ska kunna visas. Tillgängligheten till samlingarna är för övrigt

fortsatt låg, då förvaringen inte är lämpliga publikt användande. Uppskyltning i huset på Nordanå är genomfört

vilket ger besökaren lättare att hitta rätt. MAN arbetar för att mer strategiskt rikta sig mot sina olika målgrupper

vilket kommer att innebära ett förändrat arbetssätt kring utställningar och mer aktiviteter utanför huset.

Perspektiv Utveckling/tillväxt Skellefteå museums mål Bidra till att stärka den positiva bilden av regionen

Fokusområde Vara en aktiv part i regionens utveckling

Mål: Utveckling av huvudmuseet på Nordanå, MAN, samt

ett nytt båtmuseum.

Bedömning X Samlingarnas förvaring är inte tillfredsställande, och magasinen lämpar sig inte för besök, vilket gäller för både

Skellefteå museum och MAN. Invånarna kan ta del av samlingarna endast när de visas i utställningar. Sm:s och

MAN:s utställningshallar är inte klimatanpassade och föremål som visas där far illa. Ny basutställning

2014/2015, kopplad till vårt länsuppdrag har påbörjats. För att museala föremål ska kunna visas i den

utställningen krävs klimatanpassning. På sikt måste även frågan om nya magasin prioriteras. Ett nytt

båtmuseum är brådskande! Hålla Hus och Kunskapskällan sammanförs med husets arkiv för förbättrad

tillgänglighet och för utvecklande av det pedagogiska arbetet mot barn och ungdom.

Perspektiv Ekonomi Skellefteå museums mål God ekonomi genom god ekonomisk hushållning

Fokusområde Effektivt utnyttjande av resurser, såväl personella som

lokaler.

Mål: Effektiviseringar genomförda 2014. Ökad

grundfinansiering.

Bedömning X Kansliets lokaler har renoverats och rymmer nu sju personer fler än tidigare, vilket innebär att vi lämnat lokaler

motsvarande tre stora klassrum. Dock har, trots att vi idag nyttjar mindre yta per person än tidigare, inga

minskningar gjorts enligt Fastighetskontorets handläggare. De har nu gjort ommätningar efter ombyggnationen,

och kommit fram till andra mått än vid de ommätningar som gjordes för ca tre år sedan och som då resulterade i

kraftiga utgiftsökningar. Diskussioner med Fastighetskontoret är hittills utan framgång. Dialogen fortsätter men

troligen får vi inte de minskningar i hyreskostnader som vi förväntat oss. I övrigt pågår utveckling av

samarbete med både föreningar och privat näringsliv för bättre utnyttjande av lokaler och personal.

Perspektiv Medarbetare Skellefteå museums mål Motiverade medarbetare med rätt kompetens.

Fokusområde Kompetensutvecklingsplaner för medarbetare och

företag.

Mål: Medarbetarnas utvecklingsbehov och företagets behov

är synkroniserade från 2014.

Bedömning X Arbetet med att utveckla företagets kompetensförsörjningsplan och framtida behov synkroniserat med

medarbetarnas nuvarande kompetens och behov av utveckling pågår.


78

Ekonomi

Resultaträkning Aug 2012 Aug 2011

Intäkter 16,7 15,8




Rörelseresultat 3,1 2,0


Finansiella kostnader 0,0 0,0

Skatt 0,0 0,0

Periodens resultat 3,2 2,0

Årsprognos 0,0 0,0

Resultatkrav 0,0 0,0

Avvikelse 0,0 0,0

Balansräkning Aug 2012 Aug 2011

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immater. anläggningstillgångar

Goodwill, m.m. 0,0 0,0


Mark, byggn & tekn anläggn. 0,0 0,0

Maskiner och inventarier 0,5 0,4

Pågående nyanläggningar 0,0 0,0

Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,1

Summa anläggningstillgångar 0,6 0,5

Omsättningstillgångar

Förråd, m.m. 0,2 0,2

Fordringar 0,8 0,9

Kortfristiga placeringar 0,0 0,0

Kassa och bank 6,2 5,3

Summa omsättningstillgångar 7,2 6,4

Summa tillgångar 7,8 6,9

Eget kapital, avsättning & skuld

Eget kapital 4,3 3,1

därav periodens resultat 3,2 2,0

Avsättningar

Pensioner, liknande förpliktelser 0,0 0,0

Andra avsättningar 0,1 0,1

Summa avsättningar 0,1 0,1

Skulder

Långfristiga skulder 0,0 0,0

Kortfristiga skulder 3,4 3,7

Summa skulder 3,4 3,7

Eget kapital, avsättning & skuld 7,8 6,9 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

Ej förbrukade anslag från bokslut 2011 är återförda som intäkt första tertialen 2012. Samma period föregående år

var den intäkten 1 mnkr lägre.


Summa

Investeringsredovisning april -12 april -11

Nettoinvestering

Årsprognos

Årsbudget

Avvikelse 0,0 0,0

.


79


Ägarsamråd har hållits i början av juni. Våra problem att genomföra vårt vittomfattande uppdrag med

minskande finansiering togs på allvar och vi är utlovade ett möte under hösten där vår verksamhet och

vårt uppdrag ska diskuteras. Vi hoppas givetvis att våra ägare ska tillskjuta mer pengar till

verksamheten så att vi kan genomföra fler av våra många idéer och projekt. Vi är övertygade om att vi

med utökade resurser skulle åstadkomma tillväxt både i Skellefteå och länet och att resultatet skulle bli

mer engagerade och nöjda medborgare. Ett tydligt exempel på vår uppskattade verksamhet är

sommarteatern Tre Kärlekar som spelade för utsålda läktare i sommar och där 19 % av publiken

utgjordes av tillresta.

Vi satsar på framtiden genom att driva projektet Europas ledande berättarteater. Bidrag från Statens

Kulturråd har gjort satsningen möjlig. I detta arbete samarbetar vi med det länsövergripande projektet

Berättarnas län och det lokala projektet i Skellefteå Berättarnas stad. Berättarfestivalen är en viktig

länk i arbetet. Festivalens grundfinansiering för de kommande två åren är klar, men ger inget utrymme

för tillväxt och ökad internationalisering mm. Vi har därför i augusti lämnat in en ansökan till Statens

Kulturråd om utvecklingsmedel för att stärka den europeiska dimensionen och utveckla

Berättarfestivalen till en europeisk angelägenhet. Detta vill vi uppnå dels genom att skapa

förutsättningar för ökad internationalisering och europeiska utbyten för aktörer inom berättandet, dels

genom interkulturella satsningar på barn och unga samt personer med utländsk bakgrund. Besked

erhålls i oktober.

Västerbottensteatern är också nav och konstnärlig drivkraft i ett projekt tillsammans med de fyra

nordligaste länsteatrarna. Det blir en gemensam föreställning i tält under kulturhuvudstadsåret Umeå

2014 på temat Norrländsk passion. Vi avvaktar besked om stöd för genomförandet både från

regionerna, Kulturrådet och Umeå 2014. Även de större kommunerna i regionerna förväntas bidra med

ett mindre belopp. Norrscensteatrarna har även ansökt om turnéstöd för turné i varandras län. Besked

erhålls i oktober och vi är mycket hoppfulla.

Vi ser med stor förväntan fram emot det nya hus för scenkonst som ska byggas i Skellefteå och vårt

mål är att ett hus byggs som inrymmer hela vår verksamhet. Utökade lokaler är en förutsättning för att

teatern ska växa och utvecklas. Idag ryms inte hela vår verksamhet i huset och varken publikfoajé eller

restaurang finns. I Skellefteås kulturplan är byggandet av ett nytt kulturhus prioriterat och en

arbetsgrupp som arbetar med husets innehåll, placering och finansiering är tillsatt.

Västerbottensteatern är genom teaterchefen representerad i arbetsgruppen.

Problemen är fortfarande stora med ett försvagat arrangörsled och särskilt illa ser det ut på

barnteatersidan där kommunernas försämrade ekonomi gör inköp av teater till barnen uteblir. Vår

förhoppning om att Skapande skola-medel skulle underlätta försäljningen har inte infriats.

Försäljningen av höstens barnteater ser därför mörk ut. Vår nytillsatta tjänst i Umeå kommer att

fokusera på dessa frågor under kommande år.

Pensionsfrågan är fortfarande ett stort problem för oss som skapar osäkerhet i ekonomin. Vi hoppas på

våra ägares stöd för att kompensera oss för den stora oförutsedda pensionsfaktura vi drabbades av i

våras till följd av detta olösta problem i branschen.

Västerbottensteatern AB

80

Perspektiv Medborgare/Kund VBT-mål Nöjd, engagerad och berörd publik

Fokusområde Vara tillgängliga för regionens invånare

Mål: 80 % genomsnittlig beläggningsgrad

Bedömning X Sommarteatern Tre Kärlekar har spelats för helt fullsatta läktare i sommar och varit väldigt uppskattad. 97 %

gav betyget bra/mycket bra. Föreställningen syntolkades och portabla hörslingor fanns att låna. Total

beläggningsgrad efter sommaren är 85% vilket är en väldigt bra siffra. För vuxenproduktioner är siffran 79 %

Perspektiv Utveckling/tillväxt VBT-mål Västerbottensteatern ska växa på alla plan

Fokusområde Nytt teaterhus

Västerbottensteatern är Europas ledande berättarteater

Mål:

Politiskt beslut om att ett nytt teaterhus ska byggas,

när detta skall ske, samt var det ska planeras

VBT gästspelar i Europa med minst en produktion

samt tar emot minst ett gästspel

Bedömning X Ett kulturhus finns med som prioriterat mål i Skellefteås kulturplan. En arbetsgrupp, där teaterchefen deltar,

arbetar nu med att utreda husets placering, innehåll och finansiering. En central placering i staden och ett hus

som rymmer HELA vår verksamhet är viktiga mål för oss. Arbetet med projektet Europas ledande

Berättarteater går vidare och intensifieras under hösten, men tyvärr tror vi inte att vi kommer att klara målet att

gästspela i Europa under detta år.

Perspektiv Ekonomi VBT-mål Ökad grundfinansiering

Fokusområde God ekonomisk hushållning

Mål: Ökad grundfinansiering (fasta bidrag) med 5 %

Beslut om turnéstöd tas 2012

Bedömning X Resultatet är i nivå med budget. Den bidragsökning, 2,3 % vi fått har dock inte täckt löneökningarna. En högre

grundfinansiering behövs för att klara verksamheten och undvika urholkning. UngHästen, som är kraftigt

underfinansierad gör under hösten försök med en satsning på företagsutbildningar som ska generera intäkter till

ungdomsverksamheten.. Vi hoppas att våra ägare under hösten tillskjuter extra medel för att kompensera oss för

den stora retroaktiva pensionsfaktura vi fick i våras (-567 tkr). Frågan om turnéstöd tas upp av Kulturrådet i

höst och vi har goda förhoppningar om att erhålla stöd för turnerande utanför länsgränsen.

Perspektiv Medarbetare VBT-mål Attraktiv framåtsträvande arbetsgivare med delaktiga

och motiverade medarbetare

Fokusområde Kompetensutveckling

Mål: Planera för att genomföra en gemensam studieresa för

all personal 2013 till någon ort i Europa, gärna med

berättaranknytning

Bedömning X Planeringen har ännu ej igångsatts.


81

Ekonomi

Resultaträkning Aug -12 Aug -11

Intäkter 23,2 22,8







Skatt 0,0 0,0


Årsprognos 0,0 0,0


Avvikelse 0,0 2,1

Balansräkning Aug-12 Aug -11

Tillgångar



Goodwill, m.m. 0,0 0,0


Mark, byggn & tekn anläggn. 0,0 0,0

Maskiner och inventarier 1,0 1,1

Pågående nyanläggningar 0,0 0,0

Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0

Summa anläggningstillgångar 1,0 1,1


Förråd, m.m. 0,0 0,0

Fordringar 11,2 13,0

Kortfristiga placeringar 0,0 0,0

Kassa och bank 0,0 0,0

Summa omsättningstillgångar 11,2 13,0

Summa tillgångar 12,2 14,1


Eget kapital 5,3 7,7

därav periodens resultat 1,1 3,5

Avsättningar

Pensioner, liknande förpliktelser 0,0 0,0

Andra avsättningar 0,5 0,6

Summa avsättningar 0,5 0,6

Skulder

Långfristiga skulder 0,0 0,0

Kortfristiga skulder 6,4 5,8

Summa skulder 6,4 5,8

Eget kapital, avsättning & skuld 12,2 14,1 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

Arbetskraftskostnaden och övriga kostnader är högre bl a eftersom vi i år producerat en ny sommarteater.


Sommarteatern och lunchteater har bidragit till att försäljningen överstiger budget +0,3

Ökat statligt stöd samt ökat anställningsstöd +0,2

Vi har drabbats av en stor oväntad retroaktiv pensionspremie -0,6

Övr ext kostn är positiva p g a effektivt resursutnyttjande 0,1

Summa 0

Investeringsredovisning aug-12 aug -11


Årsprognos 0,6 0,7

Årsbudget -0,6 -0,7

Avvikelse 0,0 0,0


Vi har inga avvikelser mot plan. Investering har bl a skett i vågutrustning för tross för att förbättra säkerheten, i

kontorsmöbler till Umeåkontoret, datorer mm


82

Analys Västerbottensteaterns mål är att ha en nöjd, engagerad och berörd publik. Årets sommarteater Tre

Kärlekar av Lars Molin har varit väldigt uppskattad och i stort sett alla som såg föreställningen var

mycket nöjda. Detta trots att sommarvädret verkligen inte bidrog till trivseln. Vi vill vara tillgängliga

för alla regionens invånare. En viktig tillgänglighetsaspekt är hjälpmedel för människor med

funktionshinder. Vi erbjuder rullstolsplatser, transportabla hörslingor och syntolkning. Vi värnar också

om att finnas på plats med våra föreställningar i hela länet. Det turnéstöd vi sökt och nu hoppas på att

få gör turnerande även utanför länet möjligt. Detta leder till en utökad bredd på teaterutbudet i vårt

eget län eftersom övriga länsteatrar får samma möjligheter, samt till att vår verksamhet kan

effektiviseras genom att vi kan spela varje produktion fler gånger.

Västerbottensteatern vill på alla sätt bidra till att Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun,

attraktiv att bo och verka i. Ett nytt kulturhus i centrum där hela vår verksamhet tar plats skulle vara ett

lyft för hela kommunen och för stadskärnan. Vi arbetar hårt för att detta ska bli verklighet och ser fram

emot att tillsammans med andra fylla huset med verksamhet och trivselskapande samvaro. Ett nytt hus

är också en förutsättning för vår egen verksamhets möjlighet till utveckling, både för att tillgången till

passande scener ökar och för att publikmottagandet kan utvecklas genom ökad tillgänglighet,

restaurangmöjligheter och samarbeten med andra aktörer med kringaktiviteter mm. Inte minst vår

barn- och ungdomsverksamhet skulle må bra av detta. Vi deltar aktivt i den tillsatta arbetsgruppens

arbete och hoppas att det ska leda till att ett teaterhus inrymmande hela vår verksamhet byggs om

några år.

Utvecklingsbidraget från Statens Kulturråd för projektet Europas ledande berättarteater är ett treårigt

stöd som gör det möjligt att arbeta med att utveckla och marknadsföra vår starka identitet som

berättarteater. Vårt mål att turnera med minst en föreställning i Europa redan under detta år kommer

tyvärr inte att infrias, men vi arbetar vidare med att odla kontakter och skapa samverkansmöjligheter

och produktionsmöjligheter, samt med att presentera teatern även på andra språk än svenska.

Västerbottensteatern uppvisar per augusti ett resultat som är i nivå med budget. Sommarteatern Tre

Kärlekar såldes slut och det innebar intäkter utöver budget på 157 tkr. Även lunchteatern har gått bra

försäljningsmässigt med ett starkt avslut i Umeå i maj. Vi producerar under hösten med tre mindre

produktioner och försäljningsläget är relativt gott förutom för barnteatern. Fördyringar i en av

produktionerna samt en satsning på en företagsensemble inom UngHästen gör dock att vi förväntar oss

högre kostnader än budgeterat under hösten. Satsningen på en företagsensemble görs med

förhoppningen om att denna på sikt ska ge ett överskott som kan bidra till finansieringen av

UngHästens ungdomsverksamhet. Pensionsfrågan för scenkonstbranschen som länge varit ett problem

har inte kommit närmare någon lösning.. För den stora retroaktiva faktura på 567 tkr som vi fick i

våras hoppas vi på kompensation av våra ägare, men i längden är systemet självklart ohållbart. Vi har

inte gett upp hoppet om att få politikernas stöd i denna viktiga fråga.

Västerbottensteatern behöver utökade bidrag för att kunna svara upp mot de önskemål och krav som

ställs på oss. UngHästen har alltsedan starten varit underfinansierad och skulle behöva stärkas upp

med ytterligare 1 mkr i årligt stöd. Våra administrativa resurser och särskilt då marknadssidan är också

alltför knappa och slukas helt av dagligt rutinarbete. Det innebär att vi inte har möjlighet att frigöra tid

till nyskapande kontaktverksamhet, till att skapa kringarrangemang för merförsäljning, utforska nya

kommunikationsmetoder som digitala media ger, söka projektpengar, öka sponsring mm. Detta känns

som ett moment 22 som är svårt att ta sig ur utan externt stöd.

Vår personal består av väldigt kompetenta och lojala medarbetare som alla vill teaterns bästa. Vi satsar

på kompetensutveckling och känner att vi ligger väl framme jämfört med andra teatrar. Personalens

önskemål är att som ett led i arbetet med Europas ledande berättarteater kompetensutvecklas genom en

studieresa till en berättarregion i Europa. Vi hoppas få möjlighet till detta under 2013. En

rekryteringsprocess för att anställa ny teaterchef har påbörjats eftersom nuvarande chef går i pension

nästa sommar.


Skellefteå Stadshus AB, inkl. dotterbolag

83


Skellefteå Stadshus AB Koncernens samlade ekonomiska resultat uppgår till 82,8 mnkr per 31 augusti. Fjolårets resultat för

samma period var 75,8 mnkr. Det förbättrade resultatet jämfört med fjolåret beror på utfallet i

Skelleftebostäder, Skellefteå City Airport AB och Skellefteå Kraft AB. Försämrat resultat visar

Fastighets AB Polaris och Skelleftebuss AB. Fastighets AB Polaris resultat tyngs av höga kostnader

för underhåll och hyresgästanpassningar. I Skelleftebuss AB:s fall beror det försämrade resultatet

underskottet i tätortstrafiken samt uppstartskostnader i ny trafik. Helårsresultatet för koncernen

bedöms bli bättre än föregående år.

Under år 2012 har koncernens låneskuld minskat med 59 mnkr trots ett omfattande

investeringsprogram. Dotterbolagens samlade låneskuld exklusive den kommunala energirörelsen

uppgår per 2012-08-31 till 6218 mnkr. Kapitalbindningen på låneskulden är i genomsnitt 2,39 år och

räntebindningen 4,27 år.

En mängd nya lagar och förslag berör de kommunala bolagen. Från 1 januari 2012 gäller ny lag för

kollektivtrafiken. Regeringens proposition om ”Upphandling från egna företag – och vissa andra

frågor ” har behandlats av riksdagen under maj månad. Den nya lagen träder ikraft 1 januari 2013.

Förutom förenklad upphandling från eget företag under vissa premisser innebär lagen förstärkta krav

på kommunstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen. Departementspromemorian ”Effektivare

ränteavdragsbegränsningar ” bearbetas ännu av Skatteverket och Finansdepartementet. Risk finns att

den kommunala internbanken måste ersättas med en internbank inom kommunens bolagssektor. 1

september fastställde Institutet mot mutor näringslivets kod om gåvor, belöningar och andra förmåner.

Ny lag om olagligt statsstöd träder i kraft den 1 januari 2013. Skellefteå Stadshus AB har under

perioden genomfört aktieförvärvet i Nolia och ny styrelse har tillträtt.

Skellefteå Kraft AB Året har hittills kännetecknats av mycket arbete med vårt nya affärssystem och omorganisationen samt

ovanligt höga magasinslägen och låga elpriser. Den hydrologiska balansen fortsätter att visa stort

överskott. Ingångsmagasinen uppgick till en fyllnadsgrad på 90 % mot normalnivå 60 %. Omräknat i

energi innebär detta för Skellefteå Kraft:s del c:a 300 GWh. Tillrinningen under året har varit fortsatt

god. Sammantaget medför detta ett magasinsläge på 94 % mot normala 84 %. Vattensituationen är

med andra ord mycket stabil.

2012 började med att vara varmare än normalåret och betydligt varmare än 2011. Detta påverkade

försäljningen av fjärrvärme och produktionen av el i våra kraftvärmeverk negativt. Trots att sommaren

varit kall har detta inte påverkat energipriserna. Även om elcertifikatpriserna har stigit och antagligen

kommer att fortsätta stiga i maklig takt, gör det mycket låga priset på el att den ökade produktionen i

våra vattenkraftverk och vindkraftverk inte klarar av att höja intäktsmassan.

Produktionsskatten för vattenkraften fortsätter att höjas i form av ny fastighetstaxering detta år med

åtföljande högre taxeringsvärden. För Skellefteå Kraft del kommer höjningen troligtvis att påverka

resultat negativt med 70 till 80 MSEK. Dessutom aviseras även om rejäla höjningar på

fastighetsskatten för Vindkraft och Kraftvärme, dock från tidigare relativt blygsamma nivåer.

Produktion Efter beslutet med viloläge för pelletsproduktionen i Storuman bedrivs aktivt omställningsarbete på

flera fronter. En stor del av arbetet riktas mot personella åtgärder samt säkring av kommande års

fjärrvärmeleveranser. Det första steget för att säkra köldtoppar och minska oljeanvändningen är taget

med en ny 5 MW pelletspanna där det gamla pannhuset i Storuman kan användas. Det som inte ännu

är fastställt är om valet faller på en helhetslösning med pellets, där det då krävs ytterligare en

pelletspanna, eller om kraftvärmeblocket i fabriken ska nyttjas. Beslut kommer i oktober. Det sker

också ett fortsatt arbete av pelletsaffären som helhet.

Pelletspaketeringen från Storuman är flyttad till Hedensbyn under sommaren, då den är betydligt nyare

och nästa dubbelt så snabb. Beslutet grundar sig på att de delar av fabriken som lätt kan återanskaffas

vid en eventuell återstart kan nyttjas på annat sätt under tiden pelletsfabriken i Storuman står.


84

Sommarens revisioner har gått bra och arbetet fortsätter med utbyte av gamla kulvertkammare.

Automatisk läckagemätning i fjärrvärmenätet testades under sommaren. En ny pelletspanna är på plats

i Malå för start senare under hösten. Denna panna tar bort den enskilt största oljeanvändningen inom

affärsområdet.

De större utredningarna kring ny kapacitet i Skellefteånätet fortsätter. De alternativ som utreds är ett

nytt kraftvärmeblock H3 samt en spillvärmelednings från Rönnskärsverket. Det senare förutsätter dock

beslut kring intern kapacitetsökning hos Boliden. Beslut kring fortsatt vägval planeras till Q1-Q2

2013.

Pelletsaffären är fortfarande svag och de förändringar i produktion och logistik som gjorts har ännu

inte haft någon större effekt på resultatet. Pelletsmarknaden är fortfarande i obalans och flera

pelletsfabriker har negativa resultat.

Renoveringen i Selsfors vattenkraftstation fortsätter med aggregat 2. Den mycket omfattande

renoveringen av bl.a. maskineri och byggnad i Grytfors är också påbörjad. Det är fortsatt stort fokus

på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts

dammanläggningar. Egna fördjupade utredningar och nya bestämmelser kring dammsäkerhet kan

medföra ytterligare åtgärder. Där är Grytfors med tillhörande dammanläggningar ett område som

prioriteras.

Haveriet i ställverket i Jokkmokksliden är nu åtgärdat, och de 8 utslagna vindkraftverken är åter i drift.

Genom mindre pelletsproduktion och stora lager har efterfrågan på biobränsle dämpats något med

åtföljande lägre priser. Detta är betydelsefullt för fortsatt lönsamhet för värmeverksamheten.

Elcertifikaten upphör för Hedensbyn och Malå kommande nyår, då blir långsiktigt säkrade volymer

med lägre biobränslepriser än mer betydelsefulla.

Torvskörd har bedrivits på samtliga tre egna täkter. Genom det myckna regnandet har det gått mycket

dåligt i jämförelse med tidigare år. Torvlager från tidigare årsskördar kan dock kompensera för de

dåliga skördarna i år.

Sågkonjunkturen är låg och många sågar kämpar med dåliga resultat. Med lägre sågade volymer

minskar utbudet av sågverksbiprodukter såsom bark och sågspån.

Marknad Elhandel är en affär där vi riktar oss mot konsumenter och företag i hela Sverige. Vi har under året

haft en negativ utveckling avseende antalet privatkunder som vi nu stoppat och kundbasen har

stabiliserats på ca 110,000 Privatkunder. På företagssidan ser vi en svag ökning. Elförsäljningen

uppgick under perioden till 4 777 GWh (4 599). Ökningen beror på tillväxt främst inom grossist- och

storindustriaffären.

Ett arbete pågår för att skapa förutsättningar och strategier för att under de närmaste åren åter få

affären att växa i såväl antal kunder som lönsamhet. Vi kommer framöver att arbeta såväl med

kostnadssidan som intäktssidan för att öka vår lönsamhet och effektivitet. När det gäller Värme och

Pellets är dessa marknader främst regionala och vårt fokus ligger på att maximera dessa affärer i vår

närregion Norrland.

Pelletsaffären utsätts för en stark konkurrens som nu börjar märkas även regionalt. Flera av de större

konkurrenterna har haft lågpriskampanjer som startade sommaren 2010, och dessa fortsätter och tilltar

i kraft. Detta syns tydligt i våra volymrapporter. Det låga elpriset tillsammans med det varma vädret

och det låga marknadspriset påverkar försäljningsmarginalen negativt. Vi har dock en stark plan för

hösten och arbetar intensivt för att ta in fler pelletskunder.

Fjärrvärmeförsäljningen är fortsatt stabil där klimatet är den faktor som påverkar

försäljningsvolymerna mest. Det låga elpriset påverkar pellets och fjärrvärmekonverteringarna

negativt.


85

Nät Antalet störningar under perioden ligger på en nivå i närheten av genomsnittet från de senaste fem

åren. De vanligaste felorsakerna är fortfarande väderrelaterade fel. En hel del fabrikationsfel på

isolatorer i stolpar har identifierats, vilka har drabbat vårt regionnät.

Antalet förfrågningar för anslutning av vindkraftparker är fortfarande stort. Planer på att bygga en

stamnätsstation för att få möjlighet att ta hand om all elproduktion är långt framskridna. Detta är ett

stort ekonomiskt åtagande varför det är angeläget att förfrågningarna på ett antal av de större parkerna

kan mynna ut i beställning för att på så vis säkra ekonomin.

Det finns en strävan bland myndigheten att få elnätsbolagen att utforma sina tariffer så att de i så stor

grad som möjligt debiterar utifrån kundens effektutnyttjande. Detta för att få kunderna mer medvetna

om att spara el, särskilt vid tidpunkter då elnätet är som mest belastat. Vi har tagit fast på detta och har

under året jobbat med att förändra våra tariffer. Vid kommande årsskifte beräknas nya tariffer att träda

i kraft.

Anläggningsverksamheten inom Elnät har, typiskt för säsongen, arbetat med att åtgärda fel som

upptäckts vid den årliga linjebesiktningen. Ofta är det fråga om byte av defekta komponenter som

exempelvis isolatorer. Om- och nybyggnad av ledningsnätet är en annan stor aktivitet. Under perioden

har ett omfattande projekt pågått genom byggandet av en regionnätsledning mellan Rentjärn och

Örträsk och ett stort anslutningsprojekt i Malå har avslutats.

De senaste årens satsning på investeringar som syftar till en ökad vädersäkring av vårt elnät har varit

framgångsrik och även i år fortsätter vi med stort engagemang från både egen personal och inhyrda

aktörer att göra nätet bättre.

Energiunderhåll Den stora efterfrågan på underhållstjänster har gett hög beläggning med god omsättning. Andelen

upplupna intäkter är dock fortfarande stort på grund av problem med vissa funktioner i det nya

affärssystemet.

Satsningen på vindkraftunderhåll fortsätter med utbildning och arbete på både nytillkomna och gamla

vindkraftparker. Vi undersöker även möjligheten att i samarbete med AO Produktion och AO

Marknad kunna erbjuda paketlösningar med drift och underhåll, inklusive balansansvar till

vindkraftsägare, vilket vi redan ser en efterfrågan av.

Fokus fram till årsskiftet ligger på utformningen av nya funktionsorienterade långsiktiga

underhållsavtal med anläggningsägarna för de olika produktionsslagen, där utveckling och

effektivisering är ledord.

Övrig verksamhet De verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade är samlade inom affärsområde Utveckling.

Affärsområdets uppdrag är att förvalta en portfölj med verksamheter genom aktiv ägarstyrning så att

dessa utvecklas på bästa sätt. Verksamheten består initialt av affärsenheterna Bredband och Fastigheter

samt intressebolagen AckraInvest och GreenExergy. I uppdraget ingår att utveckla

verksamhetsportföljen så att den stödjer koncernens kärnaffär men även bidrar till ett förbättrat affärs-

och innovationsklimat i hela regionen.

Utöver detta ska AO Utveckling säkerställa en strukturerad och pro-aktiv process för förvärv och

avyttringar inom hela koncernen, vilket sker i ett nära samarbete med övriga affärsområden.

Arbetet med att etablera en tydlig inriktning för alla i portföljen ingående verksamheter pågår. Ett

arbete har också påbörjats för att utröna hur affärs- och innovationsklimatet i regionen kan stärkas. En

övergripande process för förvärv inom koncernen har tagits fram och anpassningar för olika typer av

förvärv pågår.

Nettoökningen av privatkunder i det öppna bredbandsnätet har utvecklats något sämre än förväntat

men kompenseras av att allt fler kunder väljer internettjänst med 100 Mbps bandbredd. Totalt antal

anslutningar i det öppna nätet uppgår nu till 22 300 st, varav 14 700 st abonnerar på internettjänst.


86

Efterfrågan på lokaler i våra fastigheter har varit god under året trots det osäkra ekonomiska läget i

omvärlden. Målet att uppnå en uthyrningsgrad på 96 % är redan uppfyllt. Uthyrningsgraden ligger för

närvarande på 96,5%. En grundstabilitet finns i in- och utflyttning av mindre företag. En stor lokal

som motsvarar ca 1% av beståndet är dock fortfarande outhyrd.

Under posten Andelar i intresseföretag har NEKAB/SEKAB bidragit med ett positivt rörelseresultat på

storleksordningen 7 MSEK.

Skelleftebostäder AB Vakansgraden har fortsatt att vara låg och den uppgick per den sista augusti till 1,0 %. Detta motsvarar

69 lägenheter vilket är en vakansökning med 4 lägenhet sedan årsskiftet.

Den 1 april höjdes hyrorna med 2,42 % Företagets hyreshöjning har varit i paritet med vad övriga

allmännyttiga bostadsföretagen uppnått vid de hyresförhandlingar som avslutats 2012.

Sjukfrånvaron uppgår till 1,8 % för årets första åtta månader. Nivån är fortfarande mycket låg men

något högre än de 1,2 % som den uppgick till vid årsskiftet. En förklaring är att företagets personal

drabbats av ett flertal förkylningar samt sjukdom bland sommarvikarier.

Den höga investeringstakten har fortsatt och för närvarande pågår nyproduktion av två fastigheter åt

äldreomsorgen om 60 lägenheter vardera samt 3 gruppboenden om totalt 18 lägenheter år

handikappomsorgen. Projekteringsarbetet har påbörjats för en nybyggnation av ett flerfamiljshus

omfattande ca 50 lägenheter på Ringduvan 8. Ny stadsplan över området är antagen och

byggnadsarbetet kommer att påbörjas under hösten för att vara färdigställt under 2014.

Under året har bolaget sålt tre fastigheter i Lövånger och en i Boliden.

Våra kundmätningar visar att det finns ett stort engagemang bland våra boenden och att man upplever

det viktigt att ha inflytande över frågor som berör säkerhet trygghet och boende- miljö. Skebo

genomför därför såväl regelmässiga trygghetsvandringar som synpunkten-träffar, där hyresgästerna får

möjlighet att möta representanter från bolaget för att utbyta idéer.

Under perioden har en trygghetsvandring genomförts på området fältskären och synpunkten-träffar har

hållits i Bureå, Burträsk, Klintfors, Erikslid, Bäckgatan/Östra Nygatan samt Stackgatan/ Familjegränd

och Frögatan på Anderstorp.

Skebo har tillsammans med Hyresgästföreningen och de privata fastighetsägarna fortsatt arbeta med

att ta fram ett system för att värdera boendekvaliteter som skall ligga till grund för en reformerad

hyressättning. I april gick en enkät ut till 2000 skellefteåbor där vi frågade hur man värderar olika

bostadsområden i kommunen. Allt sammantaget skall leda fram till en bedömning av hur varje

lägenhet skall vara hyressatt i förhållande till andra lägenheter. Syftet är att stärka hyresrätten som

boendeform genom att låta lägenheterna och fastighetens standard, läge och yttre miljö få större

genomslag på hyran.

Fastighets AB Polaris Fastighets AB Polaris har till uppdrag är att som ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete verka för

utveckling av näringslivet samt den högre utbildningen i kommunen och dess lokalförsörjning.

Början av år 2012 har till stor del präglats av fyra större ventilations- och ombyggnadsprojekt. I

Ersmark har byggts ny matsal i ena flygeln av den gamla kontorsbyggnaden, som förhyrs av Metso.

Vidare har viss renovering utförts i kontorsdelarna.

På Hedensbyn och Degerbyns industriområde får två industrihus ny ventilation, som kommer att

innebära rejält sänkt energiförbrukning.

På Campusområdet har ombyggnad skett för Umeå universitet.

Planeringsarbetet för ny kontorsbyggnad i centrala Skellefteå har slutligen landat i att ny

kontorsbyggnad uppförs på Campus-området, tomten väster om Forum-byggnaden. Tomten ligger i

strandläge vid Skellefteå-älven, vilket gör att läget är idealiskt.


87

Byggnaden planeras till 6 våningar ovan mark och det innebär ändring av nuvarande detaljplan för

området. Begäran om ändring av detaljplanen har skett i början av året och beslut om detta förväntas i

december 2012.

Nuvarande tidsplan för bygget innebär byggstart till våren 2013, med beräknat färdigställande

under första kvartalet år 2014.

Vad gäller höghuset Lotsen, f.d. kontorshus, som blev tomt under december månad 2011, Ursviken,

finns 30 intressenter på planerade 14 lägenheter. Projektet, som innebär att byggnaden försäljs till

privat intressent är för närvarande inne i slutförsäljningsfas med intressenter. För den låga delen av

kontoret i Ursviken, finns för närvarande ingen hyresgäst.

I vår fastighet Sleipner i centrala Skellefteå med ett flertal hyresgäster inom databranschen har fortsatt

utbyggnad av serverhallar gjorts under perioden. Vidare har hyresgästanpassning för vår hyresgäst

Aditro gjorts, som flyttat till nya lokaler inom samma fastighet.

För vår industrilokal i Skelleftehamn, f.d. Uttern-fabriken, finns ett flertal intressenter som vill hyra,

och vår förhoppning är att den kommer att kunna fyllas med fler hyresgäster under 2012.

På initiativ av Tillväxtkontoret Skellefteå kommun pågår undersökning av möjligheter skapa en ny

webbsida med alla kontors- och industrilokaler som är tillgängliga för uthyrning, oavsett om det är

privat- eller kommunägda lokaler. Finns i andra delar av landet och fungerar uppenbarligen bra.

Skelleftebuss AB Skelleftebuss kommer att trafikera sträckan Skellefteå-Skelleftehamn på kommersiell grund från och

med årsskiftet. Under det första halvåret kommer linjen att trafikeras på samma sätt som i dag. Bolaget

utreder hur trafikeringen på sträckan kan utvecklas för att i än högre grad svara mot kundernas behov.

Skelleftebuss har valt att sälja aktierna i Centrala buss. Därmed är samarbetet avslutat. Bolagets

eventuella framtida verksamhet i södra Norrbotten kommer att ske utan allianssamarbete.

Konkurrensverket har stämt Skelleftebuss enligt regeln om konkurrensbegränsande offentlig

säljverksamhet. Föremålet för stämningen är bolagets beställningstrafik. Huvudförhandling kommer

att ske i Stockholms tingsrätt i januari 2013.

Företaget fortsätter att löpande kompetensutveckla förarpersonal i Eco-Buzz, en utbildning som syftar

till att förbruka mindre bränsle genom energieffektiva körsätt.

Bolaget har gjort en ny certifiering i enlighet med de regler som gäller vid miljöcertifiering, ISO

14001. Denna omcertifiering är genomförd med ”väl berömt godkänt” vilket visar att bolaget sköter de

faktorer som ingår i miljöcertifieringen på ett bra sätt. Genom omcertifieringen är samtliga

anläggningar med miljöpåverkande verksamhet införlivade i miljöarbetet.

Bränslepriset är, som diagrammet visar, på väg upp efter nedgången mellan april och juli.

Bränsleprisets utveckling har stor påverkan på bolagets lönsamet.

9 500

10 000

10 500

11 000

11 500

Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Kr/

m3

Dieselprisets utveckling under 2012

ACP Diesel Mk 1 utan RME ACP Diesel Mk 1 med RME 5%


88

Med start i september samarbetar Skelleftebuss med kommunhälsan kring sjuk- och friskanmälningar.

Syftet är att ge våra medarbetare ett effektivare hälsostöd samt personlig rådgivning i samband med

sjukskrivningar.

Inga större trafikupphandlingar kommer att ske under de närmaste åren, bolaget har därigenom en

stabil grund att stå på och möjlighet att utveckla de interna processerna.

Innan årsskiftet kommer länstrafiken att uppgradera betalsystemen på bussarna. Skelleftebuss omfattas

av denna förändring för all trafik som upphandlats av länstrafiken samt för all kommersiell trafik.

Erfarenheterna säger oss att byte av betalsystem brukar innebära en del driftstörningar och

inkörningsproblematik. Förhoppningen är att det nya systemet ska kunna förse bolaget med bättre

statistiska underlag. Skelleftebuss är helt beroende av Länstrafiken för uppföljning av resandet.

Analys Skelleftebuss har genom nyvunna avtal med Länstrafiken i Västerbotten startat upp nya trafikområden.

I september 2011 igångsattes verksamhet med bas i Malå och Sorsele och i januari 2012 startade ny

verksamhet med bas i Sikeå. Att driftsätta nya avtal är alltid förknippat med uppstartskostnader. Med

två avverkade tertial är det hög tid att göra rejäla kostnads- och lönsamhetsuppföljningar. Arbetet med

detta kommer att sysselsätta företagsledningen under hösten.

Bolaget har en fastställd rutin som innebär att man regelbundet tittar på kostnadsbesparande åtgärder

främst inom trafikområdet samt underhåll. Denna verksamhet är av både kort- och långsiktig art och

omfattar alla trafikavdelningar som i samtliga fall fått sina egna kostnadsställen och

linjeuppföljningar.

Som diagrammet visar har resandet i centralorten ökat jämfört med fjolåret. Biljettintäkterna för

centralorten har hittils ökat med 6 procent jämfört med fjolåret. Totalt har bruttointäkterna ökat med 3

procent. Denna ökning är dock inte tillräcklig eftersom intäkterna bara täcker ungefär 55 procent av

kostnadsmassan, som totalt ökart med mer än 3 procent. Utan prisförändring eller annan

verksamhetsförändring kommer tätortstrafikens underskott att fortsätta öka trots ökning av resandet.

Skelleftebuss kommer som sagt att trafikera sträckan Skellefteå-Skelleftehamn på kommersiella

grunder från och med årsskiftet. Därmed trafikeras hela Skelleftedalen (Skellefteå tätort, Bergsbyn,

Ursviken och Skelleftehamn) kommersiellt. Till en början kommer sträckan att trafikeras som tidigare,

resenärerna kommer inte att märka någon skillnad.

Med dessa nya förutsättningar uppstår dock nya möjligheter för busstrafiken. På sikt kommer

Skelleftehamnstrafiken att växa ihop med dagens tätortstrafik. Skelleftebuss arbetar för närvarande

med att utreda hur dessa samlade resurser kan komma att nyttjas optimalt inom detta område.

Ambitionen är att underlätta för resenärerna och att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivt resande

inom hela området.

I samarbete med Skellefteå Kraft kommer bolaget att genomföra energikartläggningar för

fastighetsbeståndet. Förhoppningsvis finns det pengar att spara genom att resursoptimera el- och

fjärrvärmeförbrukning.

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

2011 75 27 86 32 82 78 59 01 59 04 30 13 16 92 32 18 62 76 70 75 75 17 78 52

2012 80 14 93 33 83 85 63 02 60 80 34 74 19 15

050 000

100 000

Resande per månad i lokaltrafik

2011

2012

Källa: Länstrafiken i västerbotten


89

Skellefteå Airport AB

Passagerarökning Skellefteå Airports starka passagerarökning fortsätter. Under 2012 har 190 144 resenärer rest till eller

från Skellefteåregionen, vilket är en ökning mot fjolåret med 15 883 resenärer eller nio procent.

Skellefteå Airport har under 2012 passerat Sundsvall Härnösand Airport i antal resenärer. Skellefteå

Airport kommer under 2012 att ha närmare 300 000 passagerare, detta är nästan 100 000 fler än när

kommunen övertog ägandet den 1 april 2010.

Flygbolag Det finns ett relativt stort intresse för etableringar av nya flyglinjer till och från Skellefteå Airport.

Dock innebär en eventuell etablering ett mycket intensivt och tidskrävande arbete. Vår bedömning är

att nya operatörer etablerar sig under 2013. Osäkerhetsfaktorer kring nyetableringar är exempelvis

omvärldsfaktorer såsom oljepris. FlyBe valde efter nästan ett år att lägga ner trafiken till Helsingfors

via Karleby-Jakobstad. En ny operatör på linjen över kvarken är en av de saker flygplatsen arbetar

med.

Energi och Klimat Vision: Skellefteå Airport, Världens första klimatnegativa flygplats. Skellefteå Airport har idag låga

utsläpp av växthusgaser i och med en effektiv uppvärmning genom bioenergi. En

energieffektiviseringsutredning har genomförts med hjälp av Skellefteå Kraft vilket visar på ytterligare

effektiviseringsområden. Nu tar vi nästa steg och genomför tillsammans med Skellefteå kommun och

Skellefteå Kraft en utredning om konvertering av fordon till el eller biogas. Om detta arbete skulle

kunna genomföras blir Skellefteå Airport säkerligen en av världens miljövänligaste flygplatser. En

vision att sträva efter och som genererar marknadsföringsvärden.


90

Skellefteå Stadshus AB styrkort 2012

En nytänkande region med fler invånare

Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka iVision

Önskat läge 2014

Medborgare/kund

Engagerade och nöjda

medborgare och kunder

2012-2014

•Medborgar-/kunddialog


Långsiktig hållbar

utveckling

2012-2014

•Skapa värde för Skellefteå

•Energi och miljö

•Infrastruktur och

tillgänglighet

•Medverka i utveckling av

Campus

Ekonomi

God ekonomisk

hushållning

2012-2014

•Långsiktig värdetillväxt

•Ändamålsenlig finansiering

•

EkonomiMedarbetare

Attraktiv arbetsgivare

med delaktiga och

engagerade

medarbetare

2012-2014

•Attraktiv arbetsgivare med

delaktiga och engagerade

medarbetare

MÅLMÅL MÅL MÅL

Fokusområden

2012-2014

Fokusområden

2012-2014

Fokusområden

2012-2014

Fokusområden

2012-2014

Värdegrund: Professionalitet, Engagemang och Framsynthet

Sammanvägning av mål för Skellefteå Stadshus koncern Bedömning av måluppfyllelsen


Skellefteå Stadshus AB fokusområde Medborgar-/kunddialog

Bolagens måluppfyllelse

Skellefteå Kraft AB X

Skelleftebostäder AB X

Fastighets AB Polaris X

Skelleftebuss AB X

Skellefteå City Airport AB X Skelleftebostäder AB ´s kommentar till bedömning (Gul)

Vid den senaste kundundersökningen hösten 2010 uppgick nöjdboendeindex, NBI, till 74, vilket är ett mycket

högt betyg och det högsta bland de bostadsföretag som genomför mätningen i Sverige. Visserligen är det lägre

än det NBI på 75 som 2008 års undersökning visade, men fortfarande har Skebo högst NBI i landet. Skebo har

analyserat resultatet från undersökningen och arbetar sedan en tid aktivt med förbättringar för att ytterligare öka

våra hyresgästers trivsel och nöjdhet med sitt boende. En ny undersökning kommer att genomföras under hösten

2012 och målsättningen är att nu uppnå ett NBI på minst 75.

Skebo har liksom tidigare år även under 2012 års första månader kunnat erbjuda bostad åt alla bostadssökande

studenter på högskola/universitet. Detta trotts en hög efterfrågan på lägenheter och ett ökat antal studenter.


91


Skellefteå Stadshus AB fokusområden Skapa värde för Skellefteå

Energi och miljö

Infrastruktur och tillgänglighet

Medverka i utveckling av Campus


Skellefteå kraft AB X



Skelleftebuss AB X

Skellefteå City Airport AB X


Skellefteå Stadshus fokusområden Långsiktig värdetillväxt

Ändamålsenlig finansiering





Skelleftebuss AB X

Skellefteå City Airport AB X Skellefteå Kraft AB´s kommentar till bedömning. (Gul)

Trots hög produktion medför de ovanligt låga el- och certifikatspriserna svårighet att klara budgeterat resultat.

Intresseföretaget NEKAB har gett ett positivt bidrag med 7 MSEK.

Skelleftebuss AB´s kommentar till bedömning. (Gul)

Bolaget kommer inte att leva upp till ägarens resultatkrav.

Ledningen för Skelleftebuss kommer att ta fram nya rutiner för ekonomisk uppföljning av bolagets olika

affärsområden.

I samarbete med Skellefteå Kraft kommer en energikartläggning att utföras under hösten.

Förhoppningen är att bolaget kan energioptimera fastighetsbeståndet.

Sedan tidigare pågår ett aktivt arbete med att hålla nere drivmedelsförbrukningen.


medarbetare

Skellefeå Stadshus fokusområde Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade

medarbetare





Skelleftebuss AB X

Skellefteå City Airport AB X Kommentar till bedömning


92

Ekonomi Resultat- och balansräkning, mnkr, Skellefteå Stadshus AB

Koncernen Moderbolaget

Resultaträkning Aug -12 Aug -11 Aug -12 Aug -11

Intäkter 3 440,7 3 718,0 1,5 2,1

Kostnader för arbetskraft -368,7 -352,9 -1,4 -1,6

Övriga kostnader -2 440,0 -2 736,8 -0,1 -0,5

Avskrivningar -329,4 -311,8 0,0 0,0

Rörelseresultat 302,6 316,5 0,0 0,0

Finansiella intäkter 30,3 24,3 67,4 65,9

Finansiella kostnader -214,4 -215,3 -67,4 -65,9

Skatt -35,7 -49,7 0,0 0,0

Periodens resultat 82,8 75,8 0,0 0,0


OBS Koncernbidrag 42,0 redovisas som finansiella intäkt i moderbolaget.

Koncernen Moderbolaget

Balansräkning Aug -12 Aug -11 Aug -12 Aug -11

Tillgångar



Goodwill, m.m. 1 239,9 1 276,2 0,0 0,0


Mark, byggn & tekn anläggn. 10 173,9 10 275,3 0,0 0,0

Maskiner och inventarier 4 130,5 3 737,1 0,0 0,0

Pågående nyanläggningar 886,2 678,8 0,0 0,0

Finansiella anläggningstillgångar 1 668,4 1 466,0 10 021,8 10 007,8

Summa anläggningstillgångar 18 098,9 17 433,4 10 021,8 10 007,8


Förråd, m.m. 191,1 170,2 0,0 0,0

Fordringar 586,3 696,5 68,3 67,1

Kassa och bank 233,0 272,1 0,0 0,0

Summa omsättningstillgångar 1 010,4 1 138,8 68,3 67,1

Summa tillgångar 19 109,3 18 572,2 10 090,1 10 074,9


Eget kapital 1 481,8 1 460,8 1 000,6 1 000,8

därav periodens resultat 82,8 75,9 0,0 0,0

Avsättningar

Pensioner, liknande förpliktelser 40,0 36,3 0,0 0,0

Andra avsättningar 869,9 851,8 0,0 0,0

Summa avsättningar 909,9 888,1 0,0 0,0

Skulder

Långfristiga skulder 15 750,8 15 210,5 9 010,8 9 006,8

Kortfristiga skulder 966,8 1 012,8 78,7 67,3

Summa skulder 16 717,6 16 223,3 9 089,5 9 074,1

Eget kapital, avsättning & skuld 19 109,3 18 572,2 10 090,1 10 074,9


93

Bolagens resultaträkningar och investeringsredovisning Skellefteå Kraft AB

Skellefteå Kraft är en fiktiv koncern bestående av ovan redovisade aktiebolagskoncern plus den

kommunala energirörelsen. Det samlade totala resultatet efter finansnettot uppgår för perioden till 366

mnkr. För Skellefteå Kraft är bedömningen att helårsresultatet kommer att överstiga fjolårets resultat.


OBS Koncernbidrag 64,8 MSEK, 65 MSEK 2011 redovisas som fin.kost. .För perioderna 42,0 rep 43,0

Orsak till avvikelse mellan resultatkrav och prognos, kommentar:

Mycket lägre el- och elcertifikatpris än budgeterat




Årsbudget 991,0 1 067,0

Avvikelse 184,6 -195,2

Analys I detta avsnitt redovisar bolaget vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma tillrätta med eventuella

avvikelser inom respektive perspektiv, resultatkrav och avkastning.

Fortsatt kvalitetsarbete med det nya affärssystemet. Intrimning av den nya organisationen.

Fastställande av ny strategi avseende pelletsproduktion.


Intäkter 2 959,4 3 248,7


Övriga kostnader -2 209,2 -2 511,6





Skatt -30,4 -38,4




Avvikelse -69,0 21,0

94

Skelleftebostäder AB

Resultaträkning Aug-12 Aug-11








Skatt -5,3 0,0





Intäkterna för årets åtta första månader har ökat med 11,9 mkr jämfört med motsvarande period föregående år.

Denna intäktsökning är i huvudsak hänförlig till en minskning av antalet vakanser, hyreshöjningar samt intäkter

från genomförda nybyggnationer och fastighetsköp.

Kostnaderna för reparationer har minskat vilket i sin tur beror på en mildare och mindre snörik vinter med

mindre skador som följd. Skebo har även arbetat mer med förebyggande underhåll än akuta reparationsinsatser.

Tack vare en fortsatt låg räntenivå har de finansiella kostnaderna kunnat hållas nere. Periodens resultat uppgår

till 15,3 mkr vilket är en resultatförbättring med 10,2 mkr jämfört med 2011.





Årsbudget -181,0 -100,7

Avvikelse 11,0 51,7 Ev kommentar:

I detta avsnitt redovisar bolaget vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma tillrätta med eventuella

avvikelser inom respektive perspektiv, resultatkrav och avkastning.

Fastighets AB Polaris

Efter att investeringsbudgeten fastställts har ytterligare en större investering tillkommit, ny-byggnationen av ett

flerfamiljshus på kvarteret Ringduvan 8.

Resultatet följer företagets förväntningar och Skebo räknar med att uppsatta resultatkrav skall uppnås.

Bolaget klarar idag alla uppsatta mål förutom målsättningen att uppnå ett Nöjd Boende Index på 75. Företaget

har efter den senaste kundundersökningen 2010 aktivt arbetat med förbättringsåtgärder för att ytterligare öka

våra hyresgästers trivsel och nöjdhet med sitt boende, och räknar med att vid nästa mätning under hösten 2012

klara även detta mål.


95

Fastighets AB Polaris









Skatt 0,0 0,0


Årsprognos 5,0 0,0


Avvikelse 0,0 -5,0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

Fastighets AB Polaris redovisar för perioden ett positivt resultat på 4,4 mnkr. Intäkterna för perioden uppgår till

108,7 mnkr vilket är en ökning med 3,3 mnkr jämfört föregående år. Övriga kostnader har ökat 18,8 mnkr

jämfört med samma period föregående år. Ökningen orsakas av stora hyresgästanpassningar och ökat underhåll.

Stora hyresgästanpassningar har bland annat gjorts i Lagret 8, Sleipner och Charkuteriet. Finansiella kostnader

har minskat med 0,2 mnkr .





Avvikelse 55,0 40,0 Ev kommentar:

Investering ny matsal Ersmark samt ny servehall Sleipner


96

Skelleftebuss AB






Rörelseresultat -3,5 -2,9



Skatt 0,0 0,0

Periodens resultat -5,3 -3,9

Årsprognos -8,0 0

Resultatkrav -5,5 0

Avvikelse -2,5 0 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar:

Rörelseresultatet är något sämre än fjolåret. Resultatförsämringen är hänförlig till ökade räntekostnader som

följer av gjorda investeringar samt att den beräknade räntan på pensionsskulden har ökat beroende på sänkt

diskonteringsränta. Bolaget har startat upp nya verksamheter under perioden med därtill hörande

uppstartskostnader.


Orsaken till avvikelsen tillskrivs delvis fortsatt ökning av underskott i tätortstrafiken, bolaget har svårt att möta

kostnadsökningar med oförändrad prissättning. Bolagets förhoppning är att rörelseresultat för övrig verksamhet

ska utvecklas positivt framöver.



Årsprognos 86.0 41,0


Avvikelse 6,0 -4,0 Ev kommentar:

Avvikelsen beror på inköp av ny turistbuss och ny färdtjänstbuss som inte var budgeterade.


97

Skellefteå City Airport AB


Intäkter 20,3 19,5



Avskrivningar -0,2 0,0

Rörelseresultat -4,8 -5,2



Skatt 0,0 0,0

Periodens resultat -4,8 -5,2


Resultatkrav -13,3 0,0


Luftfartsintäkterna har främst ökat tack vare vår kraftfulla passagerartillväxt samt GAS. Ökningen av de kommersiella

intäkterna beror till stor del på avisning, reklam och bilparkering.

Att personalkostnaderna minskat jämfört med föregående år beror till största delen på semesterlöneskulden samt

omställningskostnader.

Externa driftskostnader har ökat på grund av ombyggnationer av butik/restaurang, byte av reservkraftssystem,

bindemedelsförsegling av rullbana samt kundförluster i och med Skyways konkurs.


Prognosen visar på ett bättre resultat än budget framför allt tack vare ökad trafik och passagerarökning. Sommarens

banarbeten blev billigare än budgeterat samt att visst underhåll flyttas till nästa år.

Investeringsredovisning Aug -12 Aug -11

Nettoinvestering 4 600,0 0,0

Årsprognos 8 500,0

Årsbudget 9 760,0

Avvikelse 1 260,0 0,0


Documents

Skellefteå kommun · och andra kvartalet (med 2,3 procent) 2012 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2011, då BNP landade på 1,0. Källa: ekonomifakta.se Ekonomin har enligt