Trygghetslarm/trygghetstjänster

1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut

2. Trygghetstjänster – trender

3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning

4. Kommunpresentationer (5-8 min per kommun)

5. Gemensam diskussion, fortsatt process och samverkan

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm

MALL

Trygghetslarm i Halland

- inventering i Halland

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm

Inledning och bakgrundEtt område inom ramen för den nationella eHälsosatsningen är ”övergång från analoga till digitala larm”. Det nationella övergripande målet lyder enligt följande; ”andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen beviljat ska öka”. Det regionala målet som är beslutat av de halländska kommunerna är att ”andelen digitala trygghetslarm ska öka med minst 5% under 2014” (se mål- och handlingsplan, 2014).

SyfteInom ramen för halländsk samverkan och för att nå det regionala målet genomförs en inventering av kommunernas tekniska- och verksamhetsmässiga vägval. Inventering påbörjades som ett förarbete inför eHälsodagen 4 juni och dialogmöte med SKL. Inventeringen är inte fullständig utan kommer att färdigställas inom ramen för det fortsatta regionala samverkansarbetet. Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området (exempelvis gemensamma upphandlingar, gemensam larmmottagning mm).

Ansvar och MetodRegional eHälsosamordnare och Regional projektledare för trygghetslarm ansvarar för inventeringsprocessen. Uppgiftsinsamlandet sker genom möten, insamling av faktauppgifter och genom dialogmöte med start 4 juni där drifts- och utvecklingsansvariga, IT-chefer/strateger och andra specialistfunktioner deltar.

I dokumentet ges en överskådlig bild av vad respektive kommun valt för teknisk lösning från att brukaren trycker på larmet till att larmsignalen når larmmottagningen. För respektive kommun ges även verksamhetsfakta om avtal med leverantörer, avtalstider, antal beviljade larm, antal larmtryckningar, antal larmutryckningar mm.

Den här inventeringen är en förinventering. En fördjupade inventering kommer genomföras där mer detaljerad information presenteras. Det är svårt i nuläget att samla in och jämföra kostnader då kommunernas larmanterings-process bedrivs väldigt olika .

SyfteInventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området.

Kunskapsökning, status i Halland

- Påverka sina beslut om vägval

- Påverka överväganden om samverkan (ex. upphandling, larmmottagning mm)

- Påverka regionala och lokala beslut om vägval kring trygghetstjänster

- Påverka andra beslut om vägval kring larm och trygghetstjänstprocesserna i stort (översyn av biståndbedömning, utförande…….mm)

Kommentarer till de olika kommunerna

Installation och service (1)- Hårdvara hemma hos kund- Nivå av digitalisering i % (apparat hemma hos kund). - Ingår arbete för installation, support, service och nyckelhantering? - Biståndshanteringsprocess.

Larmbesvarande (2)- Ingår kostnader för teknik och mjukvara? - Ingår kostnader för larmbesvarande?

Larmåtgärdande (3)- Vem åtgärdar larmen? Hemtjänst/patruller. Ingår detta i kostnaden? - Vem åtgärdar larmen nattetid? Ingår detta i kostnaden? - Hur ser larmorganisationen ut utanför SÄBO?

X kommun

BrukareTelenätet Larm-

centralLarmet rings över – samtal föregås av toner (larm) innan kopplas upp med brukaren

Analog fast traditionell telefoni Analog fast traditionell telefoni

Normalflöden - 4 val idag

Brukare

TelenätetGSM ISDN alt. analogt Larm-central

Larmet sänds över GSM via fasta telenätet – toner över digitalt nät

Alt 1

Alt 2

Brukare

TelenätetGSMISDN

Larm-central

IP-larm

Tal

IP

InternetLarmet sänds som IP i GPRS-kanal över Internet alt som sms – samtal över GSMAlt 1 Larmet sänds som SMS

Alt 2 Larmet sänds som GPRS = IP

X kommun

Avtal med leverantör av larm/utrustning samt kostnad: Larmmottagning , avtalstid och kostnad: Övrig drift och support: Antal brukare med beslut om larm: Antal larmtryckningar per år: Antal larmutryckningar per år: Fortsatt planering, annat av vikt:

Normalflöde: Ca 85% alternativ 1 och resterande alternativ 2, 3 och 4 (där det inte finns kopparledning). Reservflöde: Vid avbrott (driftstörning dator/tfn) – sekundärmottagning till Malmö stads larmcentral.

Kommunens nätBrukar-admin

InternetStadsnät

Brukare 1

IP-nät

Byanät

Brukare 2

IP-larm

IPTV/telefoni-

tjänster

eHälsa

Larm-central

IP

Fiber

Fiber

Anslutning till larmcentral via Internet:1. Direkt via egen operatör2. Via byanät eller stadsnät

IP

TV

TV

Kommentarer till X kommun

- Ca 25 % digitalisering. (1)- X installerar, servar och sköter nyckelhantering. Ca 1,5 ÅA som jobbar med detta. (1)- Allt ingår i kostnaden. (2)- X sköter patrull 07-21 centrum. Hemtjänsten sköter landsbygen. 21-07 nattpatrull hos X. Kostnaden är prestationsbaserat

på larm. Allt detta är utanför SÄBO. (3)- Totalt budget X milj. och allt är inräknas för larmverksamheten.

SammanfattningKungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Totalt

Leverantörlarm, utrustning, Avtalstid ochKostnad

Larmmottagn.,Avtalstid och Kostnad

Total kostnad per år

Antal beviljade larm

Antal larm-tryckningar

Antal utryckningar

Kommentar

Slutsatser – fortsatt analys

Exempel på analys och fördjupningsarbete – likheter/skillnader, vad kan vi lära av varandra och eventuellt samverka kring?

Analys av hela larmprocessen – kan vi göra annorlunda? Biståndsbedömningsprocessen. Bedömning- och hantering vid mottagna larm.

Samlad kostnad för hela larmprocessen, utryckningsverksamheten (personal – mottagning och utryckning, fordon, dokumentation, utryckning som leder till andra kostnader, övrig administration mm)?

Definition av larmprocessen (vad ingår)?

Statistik och jämförelser Antal beviljade larm i jmf. med antal kommuninvånare, alla 80+, alla med biståndsinsats, andra kommuner Antal larmtryckningar i förhållande till beviljade larm mm. Antal larmutryckningar i förhållande till antalet larmtryckningar (gör vi olika bedömningar)? Kostnad per larm

Teknik och digitalisering (vägval? Rakel?)