s&is k o g & i n d u s t r i

nytt industriavtal en utmaning

johan freij: skogen klarade krisen

bo klokt i smarta trähus

CATHARiNA ELMsÄTER sWÄRD, infrastrukturminister:

”näringsliv och industri behöver tillförlitliga järnvägstransporter.” s 8

s 4

s 8

s 14

NuMMER 1 2011 EN TiDNiNg oM pAppER, MAssA oCH TRÄ fRåN skogsiNDusTRiERNA

sagarna satsar

Råvarukampen trappas upp när branschen förändras

MiLjösMARTA pENsioNÄRER väljer gärna pappersförpackningar s 3

aktuellt

nummer 1 2011skog & industri

2

eu geR gRönt ljus till miljönstödEU-kommissionen har god-känt ett statligt FoU-stöd på 500 miljoner kronor till Chemrec och domsjö för att utveckla andra generationens biodriv-medel, Bio-DME. Det innebär att den första fullstora anläggningen för svartlutsförgasning kan börja byggas vid Domsjö Fabriker utanför Örnsköldsvik. Totalt beräknas investeringen kosta 3 miljarder kronor.

För att inte konkurrensen ska snedvridas måste statliga stöd granskas av EU. Beloppet på en halv miljard kronor är det största som EU-kommissionen hittills godkänt.

Den nya anläggningen beräknas tas i drift under 2015 och kommer då att sysselsätta 400 personer. Tekniken är densamma som i Chemrecs pilotanläggning vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå, som nyligen tagits i drift.

wallenbeRgpRiset till noRRmanFör sin banbrytande forskning om flygburen laserskanning som en integrerad del av skogsinventer-ingar tilldelas professor Erik Næs-set 2011 års Marcus Wallen-bergpris. Næsset är verksam vid Norges Universitet för Miljö- och Biovetenskap, Ås, Norge.

Det är dyrt att inventera skog och den flygburna laserskannings-tekniken kan sänka kostnaden med upp till 50 procent.

miljarder kronor var värdet på skogsindustriexporten 2010, efter en ökning med fem procent. Läs mer på sid 15.

siffran

129

SCa

NPi

x

setra vann miljöpris – igenkraven på mer miljövänliga väg-transporter ökar. Qiii är en icke vinstdrivande organisation som ska förmå transportköpare att ställa högre krav på arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vid tunga vägtransporter.

transportköpare kan få sina transportavtal granskade av Qiii och de som ställer tillräckligt höga krav tilldelas utmärkelsen ”Qiii-godkänd”. setra är ett av de företag som fått utmärkelsen i år.

– I dag vill ingen bli förknippad med onödig miljöförstöring. Vi ser att många transportköpare nu vill ha garantier för att bilarna körs med miljövänliga bränslen och på ett sparsamt sätt, säger Lasse Holm, verksam­hetschef för QIII.

Setra har arbetat med håll­bara vägtransporter under flera

år. Genom att ställa höga krav på sina transportleverantörer vill företaget bidra till en lång­siktigt hållbar utveckling.

god kommunikation mellan alla parter – utlastning, transport­leverantör, åkeri och logistiker – behövs för att lyckas, menar Setras Yuehua von Fircks, som tog emot utmärkelsen vid årets QIII­dag i februari:

– Vi är mycket stolta. Vi har fått QIIIs pris en gång tidigare och sedan dess har vi utvecklat vårt arbete ännu mer. Förutom att arbeta fram nya avtal, arbetar vi aktivt med uppföljningar av befintliga avtal för att försäkra att Setras krav efterföljs.

Skogsindustrierna är QIII:s första stödmedlem. QIII:s system passar väl in i Skogsindustrier­nas hållbarhetsarbete, tycker

Karolina Boholm, Skogsindu­striernas transportdirektör:

– Det är användbart för både stora och mindre aktörer i vår bransch.

skogsindustRieRna har anta­git ett ambitiöst hållbarhetsmål för transporter.

– Vi driver hållbarhetsprojekt både inom branschorganisation­ en och i branschen som helhet.t

Organisationen QIII jobbar för miljövänliga transporter

idag vill allt fler transportköpare ha garantier för att bilarna körs med miljövänliga bränslen och på ett sparsamt sätt.

Qiii är en icke vinstdrivande organisation som ägs gemensamt av LO och NTF. inom Qiii-systemet utvärderas transportupphandlingar med avseende på trafiksäkerhet,

miljö och arbetsmiljö. En viktig del i Qiii:s arbete är att informera trans-portköpare om hur man praktiskt kan arbeta med Qiii-systemet. Transportköpare kan få Qiii:s kvalitetsbevis och därefter kalla sig Qiii-godkänd transportköpare.

Skogsindustriföretag som blivit godkända av QIII Stora Enso Skog Stora Enso Logistics Setra Group

Fakta QIII

i www.q3.se

nöjda pristagare: ted lundström, setra, anders bjurman, bilfrakt och Yuehua von Fircks, setra.

nummer 1 2011skog & industri

3

nanocellulosa i stoR skalaVärldens första pilotanlägg-ning för produktion av nano-cellulosa i stor skala har invigts vid innventia i Stockholm.

Nanocellulosa har exceptionella styrkeegenskaper i klass med Kevlar och är väldigt lätt, men i motsats till Kevlar och andra material baserade på fossila råvaror, är nanocellulosa helt förnybart.

– Vi ser ett stort intresse från industrin för nanocellulosa som förstärkningskomponent i andra material, som papper, kompositer och plast. Vi kan också skapa nya, mer effektiva och förnybara barriärfilmer för livsmedels-förpackningar, berättar Mikael ankerfors på innventia.

investeRaR i polen och östeRRikeNu utökar Stora Enso sin kapacitet för wellråvara vid Ostrołęka Bruk i Polen.

investeringen är drygt 2,5 miljarder kronor fram till 2013. Med den nya maskinen förnyar Stora Enso sitt produktsortiment med lättviktig wellråvara tillver-kad av returfiber.

– Vi vill stärka vår konkurrens-kraft inom wellpappförpackning-ar på de växande marknaderna i Central- och Östeuropa, säger Stora Ensos CEO Jouko Karvinen.

Stora Enso investerar också i en anläggning för framställning av krysslimmade byggelement, vid sågverket i österrikiska Ybbs.

iNN

VEN

Tia

så ser nano-cellulosa ut.

Pensionärer bäst på miljövänliga valtvå av tre svenskar väljer varor som saknar miljömärkning trots att de egentligen vill göra bra miljöval. Pensionärer följer oftare sitt miljösamvete än yngre.

Svenskarna vill innerst inne göra bättre miljöval. Många har också kunskapen att göra det. Ändå väljer man ofta miljö­mässigt sämre alternativ. Det framgår av en undersökning som genomförts av united minds på uppdrag av Skogs­ industrierna. Rapporten grundas på svaren från 1 300 slumpmässigt utvalda svenskar i åldern 15 – 80 år.

i valet mellan pappers­ och plastpåsar vid butikernas utgångskassor tar 62 procent plast, trots att hela 89 procent anser att papper är mer miljö­vänligt. Yngre går oftare emot samvetet än äldre. Pensionärer är de som oftast väljer pappers­påsen före plastpåsen.

Av undersökningen framgår också att 82 procent tycker att användningen av plast måste

minska. Plast är det material som konsumenterna helst kan tänka sig att använda mindre av för att värna om miljön.

– en ökning av andelen pap­persförpackningar skulle inne­

bära stora steg i rätt riktning för miljön, eftersom papper kommer från förnybar råvara och är återvinnings­ och kom­posterbart, säger Lotta Larson, kommunikationsdirektör på Skogsindustrierna.t

hela 82 procent av svenskarna kan tänka sig att använda mindre plast.

fakta koldioxidbalansen

SCa

NPi

x

LEiF ÅSBJÖrNSSON

kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggste-nar för trädens till växt. Luftens koldioxid lagras alltså som kol-föreningar i träd och skogsmark.

Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara, till exempel trä, kartong och papper. skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten.

En stor del av skogs-industrins produkter återvinns och/eller återanvänds.

När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras fri-görs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten. Ett nytt kretslopp kan börja.

Patrik Oja, kommun-chef i Pajala, vill införa papperslös administration.

»Vi har fortfarande toalettpapper i kommun- huset, men det finns lösningar på det också.«

citatet

nummer 1 2011skog & industri

4

aktuellt

Årets avtalsrörelse innrymmer en extra utmaning för arbets-marknadens parter. ett nytt industriavtal ska förhandlas fram innan avtalsrörelsen börjar i september 2011. skogsindustri-ernas förhandlingsdirektör, Per hidesten, välkomnar förnyelse.

– Industriavtalet tecknades 1997 och det finns definitivt ett behov av förnyelse. Vi har över tio års erfarenhet av såväl för­delar som brister med befintligt avtal och nu behöver avtalet uppdateras för att fylla sitt syfte, säger Per Hidesten.

– Det är önskvärt att ett nytt Industriavtal finns på plats när avtalsrörelsen drar igång. Målet är att ha avtalet klart före sommaren, säger Per Hidesten och berättar att tidplanen för kommande avtalsrörelse är satt. Förhandlingarna inleds den 1 september och senast den 30 november ska de nya förbunds­avtalen vara klara.

FöRRa åRets avtalsrörelse är färsk i minnet. Konflikten drabbade framför allt skogs­

industrin hårt – den första verkställda konflikten inom industrin sedan Industriavtalets tillkomst 1997.

– Pappers strejk förra året innebar ett rejält konkurrens­tapp för svensk skogsindustri

och kostade Sverige mer än en halv miljard kronor i uteblivna exportintäkter, säger Per Hide­sten och lyfter fram konflikt­reglerna som en viktig fråga i det nya Industriavtalet.

Per Hidesten hoppas att

nytt industriavtal blir en utmaning

konfliktreglerna en viktig fråga i kommande förhandlingar

KOrS

Nä

S

i höst är det dags att förhandla fram nya förbundsavtal inom industrin.

industriavtalet tecknades 1997. Teknikföretagen och Teko sade upp avtalet 2010. Nu förhand-las ett nytt industriavtal mellan samtliga tidigare parter. Målet är ett nytt avtal före sommaren. industriavtalet har haft stor betydelse för att stabilisera lönebildningen. Syftet har varit att värna konkurrenskraften för den svenska exportindustrin samt att främja den industriella utvecklingen och lönsamheten. inför årets avtalsrörelse har samtliga parter inom industrin enats om en gemensam tidplan. Förhandlingarna börjar den 1 september och ska vara klara den 30 november.

1999 antog riksdagen de 16 miljömål som ligger till grund för det svenska miljöarbetet och som ska nås år 2020. Mer om miljömålen kan man läsa om på www.miljomal.se. i beredningen ingår represen-

tanter för riksdagspartierna, miljöorganisationer,

näringslivet, länsstyrelser

och kom-muner.

Fakta IndustrIavtalet

Fakta mIljömåls- berednIngen

parterna kan enas om realistiska krav på löneökningar i årets avtalsrörelse. Ingen tjänar på att industrins konkurrenskraft försvagas och att inflationen sticker iväg, konstaterar han. t

GUNiLLa MiLD NYGrEN

levande skogar, frisk luft och myllrande våtmarker är tre av de 16 miljömål riksdagen satt upp. vilka förändringar krävs i samhället för att vi ska uppnå målen? och vad får det för sociala och ekonomiska konsekvenser? det funderar nu miljömålsberedningen på.

Miljömålsberedningen tillsat­tes förra året och uppdraget sträcker sig till 2020, då vi enligt riks­dagens miljömål ska ha löst de stora miljöproblemen.

– Beredningens uppgift är att nå en

politisk samsyn och hitta lösningar för hur vi ska genom­ föra de nödvändiga samhälls­förändringar för att vi ska uppnå målen, säger miljö­beredningens huvudsekrete­rare Marie Uhrwing.

i decembeR 2010 lämnade beredningen över sitt första delbetänkande. I det pekas vissa områden ut som särskilt komplexa och som kräver lång­siktiga politiska avvägningar. Ett av dessa är skogen där be­redningen konstaterar att det i dag finns olika synsätt kring hur ett långsiktigt hållbart skogsbruk ska bedrivas.

Marie Uhrwing poängterar helhetsperspektivet.

– Att utgå från ekosystemen i land­

skapet kan vara lämpligt för att tydlig­

göra beroendet mellan ekologi och ekonomi på både kort och lång sikt.

Kraven på skogslandskapet är stora. Det ska leverera exempel­vis skogsråvaror, energi, turist­ och rekreationsupplevelser, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

– En långsiktigt hållbar mark­användning måste värdera ekosystemen utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Balansen mellan bevarande och brukande är en särskilt tydlig fråga som det finns anledning att titta närmare på.

skogsnäRingen regleras i dag på flera olika nivåer och beredningen konstaterar att styrningen har inbyggda värdekonflikter som många gånger avgörs först i det

enskilda ärendet, till exempel avvägningar mellan miljö­ och produktionsmål.

Det finns också anledning att tydligare synliggöra närings­livets bidrag och ytterligare potential i arbetet, heter det i delbetänkandet.t

ThOMaS EKENBErG

många intressen ska samsas om skogen.

så ska miljömålen uppnås

SVEaSKOGiSTOCK

nummer 1 2011skog & industri

5

tågtranspOrter

För att sänka koldioxidutsläppen lägger skogsindustriföretagen över så mycket som möjligt av sina

transporter på järnväg. Fem av företagen samarbetar inom scandfibre logistics, SFL, vars sinnrika logistiksystem bidrar till att transportsträckorna med bil kan minimeras.

Men nu tornar orosmolnen upp sig.– Problemen som följt på de senaste årens

snökaos har utvecklats till en förtroen­

dekris för järnvägen, menar Mats Berlin, VD för Scand Fibre Logistics. Företaget ägs till lika delar var av billerud, holmen, korsnäs, mondi dynäs och smurfit kappa.

Runt 40 procent av alla gods­tåg som rullar över Öresunds­bron är ett SFL­tåg. Det säger en hel del om hur stor den svenska skogsindustriexporten

de senaste årens järnvägskaos kan hindra skogsindustrins ambitioner att frakta mer på järnväg. av tOve gyllenstIerna Och annelI kamlIn

vem vågar tro på järnvägen?

Fyra av tio godståg som rullar över öresundsbron fraktar gods åt scand-fibre logistics, ett logistikföretag som samägs av fem stora skogsindustribolag.

matsberlin

Scandfibre Logistics nya logistiksystem, rail 11, beräknas frakta 2,4 miljoner ton per år, cirka 40 procent av allt gods som går över Öresunds-bron. Det nya systemet går längre ut i Europa med bättre kontroll över gods och ledtider.

Fakta scandfIbre lOgIstIcs

ÖrE

SUN

DSB

rON

nummer 1 2011skog och industri

6

en dyster bild av tillståndet för sveriges järnvägar framträder i den analys som trafikverket nyligen gjort i samarbete med ett konsultföretag. kapaciteten räcker inte till. gapet mellan behov och resurser mot-svarar 2–3 miljarder kronor årligen, enligt rapporten.

– Vi jobbar vidare med de pengar vi har. Även i år har vi dock haft en tuffare vinter än vanligt med mycket snö, konstaterar Björn Östlund, chef Trafik på trafikverket.

Ändå har det gått bättre än förra året, tycker han.

– Vi hade förberett oss väl och genomfört större delen av de åtgärder vi hade planerat. Men det finns förväntningar på att vi ska klara ännu mer, och det är förståeligt. Vi har en dialog med bland annat skogsindu­strin om detta.

FöRRa vinteRns verkliga kris var när ban­gården i Hallsberg var stängd i två veckor.

– I år har Hallsberg fungerat bra. Vi har klarat av att röja bort snön, säger Björn Östlund.

Den beredskapsplan som upprättades efter förra vinterns kaos har följts av Trafik­verket. Kontrakten med entreprenörer som ska röja snön har blivit mer omfattande och innebär bland annat att personal kan flyttas runt i landet.

– Före jul flyttade vi till exempel folk till

är – flera av de största bolagen är ju inte med i samarbetet.

Det är allvarligt när en så betydan­de exportindustri inte kan lita på järnvägen, menar Mats Berlin:

– Förra året hade vi stora problem på grund av snökaoset, främst i Hallsberg. I år har det också varit problem, med stilla ­ stående en vecka på godsbangården i Malmö och stora problem runt Gävle. När den här typen av störningar inträffar, kan vi inte göra så mycket, bara vänta medan våra ägarbolag förlorar både pengar och förtroendekapital.

Tågen utgår från ägarföretagens bruk, som ligger utspridda i landet, från Karls­

borg invid Kalix i norr till Braviken och Skärblacka, invid Norrköping i söder. Tågvagnarna fylls med pappersvaror vid bruken och kör till tre olika hubbar – i Ånge, Gävle och Norrköping – där vagnar från olika håll sammanfogas till längre tåg för fortsatt färd mot kontinenten.

även på kontinenten finns hubbar på två ställen i Tyskland – i Maschen och Dortmund – där vagnar sätts ihop i nya tågsätt. Färden går vidare åt olika håll i Europa till terminaler i bland annat Beneluxländerna, norra Italien och fransk­spanska gränsen, där godset lastas om till lastbil.

– Och här fyller vi på vagnarna med varor som Sverige importerar – bland annat livs­medel, byggmaterial och returpapper – från tillverkare som köper transporter av oss. På så vis undviker vi tomma returer och sparar

pengar åt våra ägarföretag, säger Mats Berlin.Billerud har varit delägare i SFL sedan

starten för mer än tio år sedan.– Det har fungerat väl, utom de senaste

två åren. Det är svårt att förstå att man i ett land som Sverige, där det borde finnas god vinterberedskap, står så handfallen inför snö som man gjort de senaste två vintrarna, säger Billeruds logistikdirektör Ivo Fronzaroli.

För Billeruds del har problemen inne­burit att man i vinter har fått köra många

tågtranspOrter

tRaFikveRket:

vi jobbar på så gott vi kan

björn östlund

om spåren alltid såg ut så här skulle kanske för-troendet för järnvägen vara större.

När störningarna inträffar kan vi inte inte göra så mycket, bara vänta medan våra ägar- bolag förlorar både pengar och förtroendekapital.

mats beRlin, vd, scandFibRe logistics

christina törnquist

ivo Fronzaroli

SCa

NPi

x

7nummer 1 2011skog & industri

fler transporter med bil, något som innebär större koldioxidutsläpp.

– Och det är inte alltid så lätt att få tag i ledig bilkapacitet med kort varsel.

Värst är ändå att kunderna kan tappa förtroendet för vår leveranssäkerhet.

– Skulle problemen fortsätta på lång sikt får vi nog fundera på att lägga över en del transporter på båt i Karlsborg och i Gruvön, men för Skärblacka är det inget alternativ, eftersom där inte finns någon egen hamn.

chRistina töRnquist är logistikdirektör för Iggesund Paperboard, som ingår i Holmenkoncernen.

– Vi inom Holmen har helt nyligen kommit in i samarbetet. Fram till sommaren kör vi relativt små volymer via SFL, eftersom vi har båtavtal som fortfarande löper.

Även framöver planerar Iggesund att

transportera en hel del med båt:– Vi vill inte lägga alla ägg i samma korg,

särskilt inte nu när det visat sig att järnvägen inte är helt pålitlig. De svängiga ledtiderna är den allvarligaste konsekvensen av de problem som snökaoset skapat. Det blir svårt att planera för både oss och våra kunder.

Ändå ser Christina Törnquist mest fördelar med SFL­samarbetet:

– Det är ett mer flexibelt system, speciellt för våra kunder, eftersom tågtransporterna går fem gånger i veckan jämfört med båt­transporterna som bara går två gånger i veckan.

Dessutom kommer varorna närmare kunden, då tågterminalerna inte ligger lika långt bort som hamnarna. Det gör att sekundärtransporterna med bil blir kor­tare, vilket både är kostnadseffektivt och bättre för miljön. t

Fakta transpOrter

25miljarder kronor per år köper skogsindustrin transporttjänster för.

Malmö, där det var stora problem. Vi har också gjort prioriteringsplaner för stor­städerna, som innebär att regiontågen går mindre ofta när snön stör spårtrafiken.

Snöröjningsloken och snöslungorna har blivit fler, större och bättre. Snökäppar har skaffats, framför allt till Skåne.

– Värmen i växlar har byggts ut, men vi har inte gjort allt där.

Ungefär 250 miljoner kronor extra har satsats på snöbekämpning, vilket gör att det finns 150 miljoner kvar till ytterligare insatser inför nästa säsong.

Kritik som ibland framförs från skogs­industrin är att persontrafiken prioriteras i besvärliga lägen. Detta dementeras dock av Björn Östlund.

– Det beror på. Allmänt gäller att tåg som är i tid får gå före redan försenade. t

efter två vintrar med stora problem i tågtrafiken inser infrastrukturminister Catharina elmsäter-svärd allvaret och upp-drar åt trafikverket att snabbutreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet.

– Det är inte okej och lång­siktigt hållbart att näringsliv och industri inte har tillför­litliga transporter. I värsta fall riskerar vi att bli av med näringslivet här i landet, säger hon.

Trafikverket ska ge förslag både på effektivisering och kapacitetshöjande

åtgärder. En första delrapport ska presenteras den 1 oktober 2011 och slutrapporten ska vara klar den 29 februari 2012.

FöRRa åRet avsatte regeringen 497 miljar­der kronor för investeringar i järnvägsnätet fram till 2021. Industrin har framhållit att det är mer bråttom än så, speciellt med underhållet. Per Unckels utredning om förra årets vinterkaos pekar också i den riktningen.

Nu öppnar Catharina Elmsäter­Svärd för att det kan behövas mer pengar och att för­bättringar ska ske både på kort och på lång sikt. Därför ska Trafikverket återrapportera vad som kan göras under olika perioder, 2012–2015, 2016–2021 och även efter 2021.

Infrastrukturministern vill att Trafik­verket tittar närmare på flaskhalsar och vad man kan göra åt dem, till exempel dubbel­spår på hårt belastade sträckor.

– Godståg är ju ofta upp till 700 meter och behöver långa mötesplatser, konstater hon.

tRaFikveRket ska också belysa om det blir jämnare flöden i tågtrafiken med differen­tierade banavgifter. Att kostnader då förs över på företag och privatpersoner, tycker hon inte är något att hänga upp sig på.

– Det är samma princip som vid trängsel­avgifter för biltrafik.

Catharina Elmsäter­Svärd tycker också att det är rimligt att den som orsakar störningar i tågtrafiken ska få betala någon form av skadestånd.

– Vi skulle behöva incitament, så att exem­pelvis loken underhålls på ett bra sätt. Risken blir då mindre att de blir stående på rälsen och orsakar proppar, som gör att andra inte kan hålla sina avtal och leverera i tid.

Påföljder ska även kunna drabba Trafikverket om inte växlar och annat fungerar. t

inFRastRuktuRministeRn:

det ska gå att lita på järnvägen

catharina elmsäter-swärd

Det betyder att transporterna till största delen utförs av transportleverantörer och inte med egna fordon. Skogsindustrin har enats om att utsläppen av fossil koldioxid från transporter ska minska med 20 procent till 2020. För att optimera transporterna används fartyg, tåg och lastbil.

Järnväg*

Källa: SiKa, Banverket

Källa: Trafikanalys

Svensklastbil

export inrikes

Svensklastbil

Järnväg*

*exklusive malmbanan

Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 2009 (mätt i ton)

30%

76%62%

27%

Transportmedel vid landtransporter i Sverige 2009 (tonkilometer)

Flisrund- virke

6 000

5 000

4 000

3 000

1 000

1 000

0 Trä- varor

PapperMassa

JärnvägLastbil

När virket ska ut ur skogen måste skogsbil-vägar av naturliga skäl användas till stor del. Färdiga pappersprodukter fraktas däremot huvudsakligen på järnväg.

GrEEN CarGO

nummer 1 2011skog & industri

8

Intervjun

Att Sverige klarade sig rela­tivt bra under finanskrisen var i första hand skogsindu­

strins förtjänst. En svag krona bidrog till att exporten av skogsindustrivaror ökade. Detta i kombination med att skogsbolagen importerar extremt lite var avgörande för att Sverige lyckades behålla sin positiva handelsbalans.

– Skogsindustrin är mycket vik­tigare för Sveriges väl och ve än de flesta människor känner till, säger Johan Freij, affärsområdeschef för Skog & Lantbruk på danske bank.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. I affärs­pressen framhålls ofta stora kända verkstadsföretag som volvo, scania, skf och atlas Copco som avgörande för vår export och tillväxt.

Skogsindustrin tillskrivs inte lika stor betydelse. Den står för tio till tolv procent av den totala svenska exporten. Men tar man hänsyn till hur mycket svenska företag också importerar för att kunna tillverka sina varor och i stället räknar på nettoexporten, är skogsindustrin betydligt viktigare för svensk export och tillväxt än de mer kända verkstadsföretagen.

histoRiskt sett har skogsindustrin stått för 50 – 75 procent av Sveriges nettoexport. Under finanskrisen steg siffran till över 100 procent.

– När Lehman Brothers föll och finanskrisen bröt ut stannade exporten i princip av för en stor del av de svenska företagen. De fortsatte ändå att producera och importerade därför komponenter och andra varor i viss utsträckning. Det resulterade i att flera av dem importerade mer än vad de exporterade.

– Skogsindustrin däremot har

skogen klarade krisen

johan freij, danske bank

skogsindustrin är mycket viktigare för sverige än de flesta känner till. branschens extremt stora nettoexport räddade svensk ekonomi ur finanskrisen. av annIka danIelssOn

kaRRiäR Utbildad jägmäs-tare, har job-bat på Korsnäs, Skogforsk och LrF Konsult. Sedan tio år affärsområ-deschef för Skog & Lantbruk inom Danske Bank. senaste stöR-Re uppdRag Orklas försäljning av 100 000 hek-tar skog i Norge.boR i Sollen-tuna norr om Stockholm.Familj hustru och tre barn samt taxen Bark.åldeR 50 år.FavoRittRäd En svensk tall i skymningsljus.göR i skogen: Jagar rådjur med min tax. Metar öring i min barn-doms skogsälv.

jOhaN FrEIj

en extremt liten importandel och bidrog därför till att öka landets nettoexport. Tack vare den kunde Sverige behålla sin positiva handels­balans, framhåller Johan Freij.

den svenska kRonan var svag under den här perioden så skogsindustrin hade, med sin låga import och om­fattande export, en konkurrensfördel. Nu har situationen ändrats. Kronan har stärkts, samtidigt har flera av skogsindustriföretagens viktigaste exportländer i Europa tvingats strama åt sin finanspolitik. Detta har medfört att orderingången från utlandet mattats av inom flera sektorer. Framför allt sågverken har påverkats, medan vissa pappers­ segment fortfarande går förhållande­vis bra.

– Skogsindustrin har haft hyfsat goda år, men mycket talar för att vi kommer att få behålla den starka kro­nan vilket inverkar negativt på skogs­industriföretagen. Dessa måste därför i högre grad än nu specialisera sig och öka förädlingsgraden och därmed värdet på sina produkter. Det är deras enda alternativ, säger Johan Freij.

han undeRstRYkeR att många sådana steg redan tagits av flera företag, bland annat av Södra, storproducent av pappersmassa, som lyckats förfina sina massakvaliteter och nu har beslutat tillverka dissolvingmassa som används som råvara inom textil­industrin. Andra exempel är Billerud som ökat förädlingsgraden med sitt förpackningsmaterial Fibreform och SCA som framgångsrikt övergått till att tillverka alltmer hygienprodukter av sin skog.

– Listan skulle kunna göras lång, men många företag sitter delvis kvar

i en struktur som bygger på beslut de fattade för kanske tio år sen. Skogs­ industrin är en trögrörlig och kapital­ intensiv industri med investeringar i gigantiska pappersmaskiner och massalinjer där man alltid fokuserat på volym och standardprodukter. Det måste man komma ifrån och mycket mer inrikta sig på special­kvaliteter och högteknologiska produkter.

johan FReij efterlyser ett större innovationstänkande och mer kunskapsinnehåll i produkterna, där man utgår från vad konsumenterna kommer att efterfråga i framtiden. Själv är han övertygad om att avan­cerade livsmedelsförpackningar av papper har en strålande framtid.

– Vi kommer att äta mat även i framtiden och den måste förpackas. Konsumtionen av färdigmat kommer att öka. Där är papper ett fantastiskt material som ersättning för plast, metall och glas. Det görs redan en del inom det området, men det går att göra så mycket mer.

Han efterlyser fler ändamålsenliga förpackningar inom alla konsument­områden där förpackningen desig­nas så att varan exponeras och på så sätt blir en del av marknadsföringen.

– Kartongindustrin borde sam­arbeta ännu mer med kunderna. Om kartong inte passar för säljande för­packningar kommer företaget som säljer produkten att välja ett annat material i förpackningen.

Det har kommit en ny generation skogsdirektörer som vågar tänka innovativt, poängterar Johan Freij, men det behövs fler innovatörer och fler personer som har konsument­ ernas framtida behov för ögonen. Han jämför med andra branscher

FrED

riK

STEh

N

9nummer 1 2011skog och industri

där företag som Sony Ericsson och Astra Zeneca ständigt tvingas ligga i frontlinjen och utveckla nya produkter för att inte slås ut av sina konkurrenter.

– Det tänkandet och den typen av människor måste komma in även i skogsindustrin. Det borde vara en cool industri som attraherar de mest kompetenta och innovativa perso­nerna. Det finns alla möjligheter till det. Ett mer sympatiskt material att jobba med än trä, papper och

cellulosabaserade produkter finns inte. Råvaran är förnybar och har begränsad påverkan på vår miljö.

baRa Fantasin kan sätta stopp för vad man kan använda papper och pappersrelaterade produkter till. Men innovationer kräver ökade investeringar inom forskning och utveckling.

När det gäller grundforskning för att få fram nya material, anser Johan Freij att tillskott bör ske av offentliga medel. Men skogsindustriföretagen kan inte gå och vänta på sådana pengar eller skylla på att man inte får några.

– Pengar finns i alla företag. Skogs­industribolagen måste ha förmåga att övertyga sina ägare om att de produkter man vill framställa kom­mer att generera en högre lönsamhet i framtiden. Då kommer aktieägarna att acceptera en lägre kortsiktig

avkastning, vilket ger utrymme för större investeringar i forskning och utveckling.

Johan Freij påpekar flera gånger under intervjun att det gjorts flera framsteg de senaste åren när det gäller diversifiering och innovativt tänkande inom skogsindustrin. Men takten behöver öka.

–billigaRe RåvaRa, billigare arbets­ kraft och tillräckligt med kapital kommer alltid att finnas någon an­nanstans i världen för att kunna göra stora investeringar i nya pappers­maskiner och producera billigare bulkvara.

– Om den svenska skogsindustrin inte vågar tänka nytt, förblir den en basindustri. Den marginalise­ras där alla företag är tvungna att leverera högteknologiska produk­ter för att klara sig i den globala konkurrensen. t

om den svenska skogs-industrin inte vågar tänka nytt, förblir den en basindustri. Den marginaliseras då allt mer i det svenska samhället.

Danske Bank ger ut ett elektroniskt nyhetsbrev, Skog & Ekonomi, sex gånger om året

– Vi startade det för att sätta Danske Bank på kartan när det gäller skogs- och lantbrukstjänster. Vi trodde att vi skulle få 500 pre-numeranter, i dag har vi 6 000, säger Johan Freij.

Det kan beställas kostnadsfritt via mejl: johan.freij@danskebank.se

succé FöR nYhetsbRev om skogen

– skogsindustrin borde vara en cool industri som attraherar de

mest kompetenta och innovativa personerna, säger johan Frej.

nummer 1 2011skog & industri

10

nOtIser

en nY tYp av plYwood tillverkad av dissolvingmassa från domsjö fabriker har utvecklats av två entreprenörer från Dorotea. För Örnsköldsvik Allehanda bearättar 79­årige Adolf Sellgren och 74­årige Ulf Henricson om sin idé, främst tänkt som inredningsmaterial till husvagnar. I dag används mest plywood från Taiwan, tillverkad av regnskog och full med gifter. Det material som de två entreprenörerna har tagit fram är betydligt mer mil­jövänligt. Förenklat är det im­pregnerad pappersmassa som under hårt tryck och värme pressas till 1,2 millimeter tunna skivor. Materialet är oerhört starkt och klarar alla hållfasthetskrav.

Och marknaden är mycket större än bara husvagns­industrin, hävdar Sellgren och Henricson.

– Det kan användas i möbler, byggmaterial och allt möjligt. t

undeR 2011 planerar korsnäs en ombyggnad av en kokare för att höja effektiviteten vid pappersbruket i Gävle. Ett stort steg tas också med bygget av det nya kraftvärmeverket, som ska stå klart nästa år. Totalt räknar Korsnäs med att göra investe­ringar på mellan 700 och 750 miljoner kronor det närmaste året, varav bland annat en ny arkmaskin i Frövi. t

en nY tRäbRo ska byggas överNätraån i Bjästa nära Örnskölds­ vik. Den levereras av marti nsons och blir 55 meter lång med ett spann på 34,5 meter, vilket också är längden på de stora

limträbågarna. Det har tagit drygt 850 arbetstimmar att tillverka komponenterna. När alla delar finns på plats i Bjästa monteras bron i två omgångar under totalt tre veckor. t

pappersmassa i husvagnen

det kokar hos korsnäs

satsar på textilmassa

bygger 55 meter lång träbroett nYtt globalt Redskap för miljö-bedömning av massa- och pappersprodukter, Check Your Paper, har tagits fram av Världs-naturfonden WWF. Det är en webbaserad databas, som ska hjälpa köpare att välja produkter med minsta möjliga miljöbelastning. Till det som granskas hör skogsråvarans ursprung, återvinning av fibrer, koldioxid-utsläpp, vattenföroreningar från tillverkningen, avfallshantering och ledningssystem.

Uppgifterna har granskats av oberoende certifieringsorganisationer. även pappers-tillverkare kan använda databasen för att testa sina produkters miljöprestanda. t

TESTa PaPPEr MED WWF

södRa tRoR att textilier är ett framtidsområde för skogs­industrin. I slutet av 2011 på­börjas tillverkning av så kallad dissolvingmassa vid södra Cell mörrum. Dissolvingmassa används vid textilproduktion. Vid full drift ska Södra Cell Mör­rum årligen producera 170 000 ton dissolvingmassa av lövved.

– Efterfrågan på förny­bar vedbaserad textilfiber kommer att öka genom att den ersätter bom­ullsfiber och oljebaserad syntetfiber, säger Gunilla Saltin, VD för Södra Cell. t

massan kan bli till exempel vis-kos, cellulosafilm och korvskinn.

en nY så kallad viltdemogård har skapats i St aby, söder om Målilla. Den är ett led i Södras initiativ till samarbete för att rädda tal-len i södra Sverige. Nya beräkningar från skogforsk visar på mycket stora ekonomiska förluster till följd av viltbete.

Fortsätter den negativa utvecklingen för tallen i södra Sverige kommer andelen tall i skogslandskapet på sikt att halveras. En sådan utveckling riskerar att leda till ekonomisk förlust för markägare, negativ påverkan på biologisk mångfald och kraftigt minskad födo-tillgång för viltstammarna.

– Det är en alarmerande utveckling som måste brytas, anser Göran Örlander, skogsskötselchef hos södra.

För att bidra till lösningen har tre demonstrationsgårdar ställts i ordning. här har Södra med hjälp av Skogforsk tagit fram beräkningar för att skatta viltets påverkan.

På de tre gårdarna Gisslarp, Lindhult och St aby har Skogforsk inventerat viltskadorna i ett röjningsbestånd och ett gallrings- bestånd. Det finns även en demonstrationsyta med hägn, där man kan se hur stor påverkan viltet har på vegetationen. Skogforsk har gjort beräkningar på produktionsutveckling och framtida intäkter från de inventerade bestånden. resultaten visar att viltskador i dagens omfattning sannolikt kostar Södras medlemmar 90 till 160 miljoner kronor om året.

– Vi måste hitta åtgärder för att rädda tallen och förhindra en utarmning av landskapet och samtidigt ge skogsägarna möjlig-heter att bedriva ett ekonomiskt hållbart skogsbruk, säger Göran Örlander. t

Rädda tallen!

SKO

GEN

BiLD

Ma

ria

ED

STra

ND

Ma

rTiN

SON

S

iSTO

CK

11nummer 1 2011skog & industri

sagverk

sågar sernya tider

sågveRksindustRin är en luttrad bransch, van vid att det går upp och ner, van vid snabba kast.

– Just nu är det skakigt i Nordafrika och sågverken tyngs av den starka kronan. Men det är bara en västanfläkt mot den djupa ned­gången i USA häromåret, konstaterar Bertil Stener, Skogsindustriernas trämekaniska direktör.

De stora satsningar som holmen och södra gör i Braviken respektive Värö, bara ett par år efter krisen, är därför lika positiva som nödvändiga, menar Bertil Stener.

– Vår industri får en modernare struktur. De stora koncernerna står bara för 35 – 40 procent, så här råder långt ifrån något oligopol. Över hela landet ligger en mängd familje­ägda företag som kämpar på. Alla måste öka produktiviteten, inte minst när konkurrensen om råvaran hårdnar.

Och ständiga effektiviseringar görs också överallt inom industrin, understryker han och pekar på att såväl bergkvist-insjön som sCa gjort stora investeringar nyligen, liksom Kåge i norra skogsägarna.

Han tror inte på någon allvarlig utslagning av mindre sågverk till följd av de stora företagens jättesatsningar.

– Det som utmärker våra många små sågverk är att de ofta är familjeägda sedan flera generationer, att de drivs av duktiga entreprenörer och har bra produkter.

Att de flesta verkar på en global marknad är också typiskt, påpekar han:

– Så är det här i Norden och i Ryssland. I andra länder har sågverken nästan helt och hållet en lokal marknad.

även johan padel, ordförande i Skogs­industriernas Trämekaniska styrelse och sågverkschef för moelven, gläds åt den framtidstro som Holmen och Södra ger uttryck för med sina miljardinvesteringar. Men utvecklingen går mot allt större enheter rent generellt:

– Storskalighet passar inte alla aktörer. Sågverk i inlandet har ett upptagnings­område av råvara i form av en cirkel runt sig, vilket inte de stora anläggningarna vid kusten har. Logistikkostnaden för timmer blir därför avsevärt högre för de stora kustverken.

Johan Padel tror att de små aktörerna har goda chanser att överleva. Men det kräver att de specialiserar sig, gärna mot ett särskilt produktsegment, som panel­ råvara, fönsterträ eller limträ eller en speciell marknad, exempelvis Japan t

johanpadel

bertil stener

trots holmens och södras nya stora såg-verk står de stora koncernerna bara för en dryg tredjedel av svensk sågverksindustri. Resten ägs av mindre familjeföretag, som jg anderssons söner. SOFia ErNErOT

nu ritas kartan om i svensk såg-verksindustri. bara ett par år efter branschens stålbad gör två skogs-jättar miljardinvesteringar i form av biokombinat. Och vad betyder det för mindre sågverk när konkurrensen om råvaran hårdnar? av tove gyllenstierna

LÄs oM de nya bIOkOmbInaten Och famIljeägda sågverket på nästa uppslag

KäLLa: SKOGSiNDUSTriErNa

1980 1990 2000 2010

antal sågverk prod >10 000 m3/år 283 260 207 150Produktion per sågverk, 1 000 m3 (ca) 40 45 80 110Total sågverksproduktion, miljoner m3 11,2 11,7 16,3 17,0Export, miljoner m3 5,9 6,5 11,1 11,5Exportvärde, miljarder kr 5,4 11 19,4 24,3Stora köparländer, 1 000 m3 Storbritannien 1 000 1 240 2 460 2 390 Egypten 250 380 640 1 110 Tyskland 900 1 220 1 170 1 020 Danmark 600 740 1 300 850

Sågade trävaror

Fakta trävarOr

nummer 1 2011skog & industri

12

under det första halvåret 2011 öppnas två nya sågverk i miljardklassen i sverige. båda satsningarna är kombinat, där man drar fördelar av närheten till ett massa- eller pappersbruk och kan ta hand om hela trädet på ett kostnads- och miljöeffektivt sätt.

Det är viktigt att ta stora steg ibland, säger Peter Nilsson, VD, södra timber, om Södras miljardsatsning, det nya sågverket vid Värö bruk, som planeras vara igång till sommaren.

– Den nuvarande Värösågen är 40 år. Det var hög tid att byta ut den och kalkylen blir helt klart bättre om man kör stordrift. Särkilt om det sker i ett kombinat, med alla samordningsfördelar det innebär.

Han pekar framför allt på tre:– Sågen kan använda överskottsenergin

från massabruket till att torka träet. Massa­bruket kan använda flisen från sågen i sin produktion. Och till sist får vi logistikför­delar med intransporter av råvara, liksom utskeppning av färdiga produkter.

– Nackdelen är att vi får ett större upp­tagningsområde med längre transporter. Men det uppvägs av integrationsfördelarna kring energiförsörjning och logistik.

den nYa väRösågen kommer från det tyska sågverksföretaget klausner groups anläggning i Adelebsen.

– Den gamla sågen kommer att gå under hela byggnadstiden, men stängs när den nya öppnar i sommar. Med den nya sågen får vi tre gånger så stor kapacitet, men behöver bara nyanställa sex personer.

Storbritannien blir Värös första exportmark­nad, men så småningom hoppas man på att USA­marknaden ska komma i gång på allvar.

Att satsningen kommer att innebära en ökad konkurrens om råvaran i Götaland är Peter Nilsson helt klar över.

– Effektivitet och marknadstänkande är avgörande för att klara sig i konkurrensen. Det behöver inte alls vara så att de små sågverken drabbas hårdast.

I Braviken är holmens nya såg redan i gång. Investeringen är i samma storleksord­ning som Södras Värösåg, det vill säga runt

1 miljard kronor och kapaciteten ska bli 750 000 kubikmeter – lika stor som Värös – när sågen är fullt utbyggd. En viktig skillnad är att Bravikens såg är en nyetablering, här fanns ingen såg tidigare och det innebär att 110 personer nyanställs.

på bRaviken sågar man enbart konstruk­tionsvirke av gran till kunder inom bygg­industrin framförallt i Skandinavien och Storbritannien, på sikt även andra europe­iska länder.

– Orderingången har varit god och vi har re­dan levererat volymer till våra kunder, berättar Bravikensågens platschef Anders Öquist.

Förutom de synergieffekter som upp­nås inom energiförsörjning och logistik, finns stora utvecklingsmöjligheter i ett kombinat.

– Vi kan förädla hela trädet och komplettera tillverkningen med förnybara bioprodukter inom till exempel energiområdet – pellets, fjärrvärme och grön el, säger Anders Öquist. t

sagverk

södRa och holmen

biokombinat tar hand om hela trädet

andersöquist

peternilsson

Södras nya såg i Värö ska komma igång sommaren 2011. Kapaciteten blir 750 000 kubikmeter per år. Både furu och gran ska sågas här. holmens sågverk i Braviken togs i bruk den 12 januari. Sågverket har byggts från grunden och ligger intill Bravikens pappers-bruk nära Norrköping. Nu sågas 550 000 kubikmeter per år, fullt utbyggd ska 750 000 kubikmeter gran sågas här. 110 personer har nyanställts. Båda nyinvesteringarna är på cirka 1 miljard kronor och är kombinat av olika verk-samheter som integrerar produktionsresurser på ett kostnads- och miljöeffektivt sätt. Eftersom det handlar om biologiska produkter används ofta termen biokombinat. i Värö och Braviken tas hela trädet om hand och förädlas på samma ställe med stora möjligheter att tillverka ytterligare bio- energiprodukter av spill från produktionen.

Fakta bIOkOmbInat

den 12 januari sågades den första stocken i bravikens nya sågverk.

hO

LMEN

nummer 1 2011skog & industri

13

På sågverken är det alltid inköparna som är mest nervösa. det hävdar Cg andersson, vd i j g anderssons söner:

– utan råvara kan vi inte såga. allt stannar upp.

j g anderssons söner, JGA, är ett på många sätt typiskt mellanstort svenskt fristående sågverk. Det drivs i tredje generationen och cirka hälften av produktionen går på export. Sätet är Linneryd i mörkaste Småland, omgivet av skog.

– Men vi är ett köpsågverk. Vi äger nästan ingen egen skog alls. I och med starten av de stora kombinaten i Braviken och Värö hård­nar kampen om skogen. Vi berörs framför

allt av Holmens stora såg. Därifrån söker de sig ner mot småländska höglandet för att köpa in råvara, säger CG Andersson.

Ändå är han inte särskilt orolig.– Det är som det alltid har varit. Jag kan

bara komma ihåg ett enda tillfälle under de 40 år jag varit i branschen, som utbudet av råvara överstigit efterfrågan. Det var ett halvår i början av 1990­talet.

själv böRjade han jobba i sågverket i tioårsåldern på skolloven: – Jag fick plocka strö och tjänade 1,25 i timmen. Det var roligt.

Att gå runt med pappa och höra om allt han skulle göra var alltid spännande.

I dag är företaget tre gånger så stort som då. Det har vuxit av egen kraft och har aldrig behövt ta in kapital via börsen eller på annat sätt.

– Här har varit sådana där killar i kostym från Stureplan. Det blev dyra luncher. Men oss ger det inget. Vi behöver dem inte och vi vill inte tappa vår kontroll.

Förutom den hårdnande råvarukampen är den starka kronan och oron i Nordafrika just nu branschens gissel.

– Även om vi själva inte säljer till Nord­ afrika, drabbas vi indirekt genom att de aktörer som är inne där i stället ger sig på våra kunder. Allt hänger ihop som korresponde­rande kärl. Går det dåligt i ett hörn drabbas alla, även i det motsatta hörnet av världen.

Samtidigt tyder detta på att sågverks­industrin är en i grunden sund bransch, tycker CG Andersson:

– Vi verkar på en global marknad utan allt för mycket politiskt klåfingreri som tullar, subventioner och liknande.

han menaR också att det inte bara är de nya stora kombinaten som tvingar fram en strukturrationalisering, utan även de ökade kraven på investeringar i produktivitet och arbetsmiljö.

– Det kostar stora pengar som alla små sågverk inte har råd med. Det kan bli tuvan som stjälper lasset.

I dag är det viktigt att ha rätt material­flöden och JGA har investerat mycket i sin logistikkedja.

– Vi är duktiga på att ta hand om kunderna, att leverera rätt kvalitet i rätt tid. Till fyra av våra största kunder håller vi lager.

Företaget har också skaffat alla certifiering­ar som krävs – allt från ISO till PEFC och FSC.

– Det är kostnader man får skriva på marknadsföringskontot i dag. För att få le­verera till OS i London 2012 måste man vara FSC­certifierad. Och även i Holland börjar de vakna vad gäller miljö. t

j g andeRssons söneR

kampen om skogen hårdnar

J G anderssons Söner aB, JGa, grundades 1928 och har i dag 85 anställda. Företaget drivs av den tredje generationen. här sågas 165 000 kubikmeter per år, framförallt gran till konstruktionsvirke. hälften säljs i Sverige och hälften går på export, främst till Dan-mark, Nederländerna och Storbritannien. JGa äger i stort sett ingen skog, så i koncernen ingår inköpsbolaget JGa Skog aB, med tio anställda. På senare år har en pallproducent införlivats, JGa Emballage aB, med 30 anställda. OMa aB är moder-bolag i koncernen som totalt omsätter 380 miljoner kronor.

Fakta jga

Här har varit sådana där killar i kostym från stureplan. Det blev dyra luncher. Men oss ger det inget. Vi behöver dem inte och vi vill inte tappa vår kontroll.

c g andeRsson, vd, j g andeRssons söneR

j g anderssons söner är ett typiskt mindre svenskt sågverk, familjeägt sedan flera generationter med en stor exportandel.

SOFi

a E

rNEr

OT

nummer 1 2011skog & industri

1414

folkhemstanken i samtida miljövänlig tappning. så skulle man kunna sammanfatta bokloks billiga bostäder byggda helt i trä.

– vi kombinerar ikeas tankar om en bättre vardag för många människor med skanskas kunskap om modernt industriellt byggande, säger bokloks vd jonas spangenberg.

ikea och skanska fick Boklok­idén i början av 1990­talet, när det byggdes alldeles för få bostäder i Sverige och nästan enbart ”grädd­hylleprojekt”. Först skulle idén genomföras som ett inlägg i samhällsde­batten – att visa att det går att erbjuda bra och billiga bostäder. Men idén var allt för bra för att stanna där.

Så efter de första tre projekten i Helsing­borg, Stockholm och Örebro rullade Bo­kloks byggsatsningar på. I dag finns hundra villor och 4 000 lägenheter över hela landet samt även cirka 1 000 lägenheter i Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien.

– De flesta säljs som bostadsrätter, men cirka 20 procent av våra projekt har sålts till framför allt mindre kommunala fastighets­bolag och hyrs ut som hyresrätter, berättar Bokloks ansvariga för produktutveckling och inköp, Ulrika Nordeborg.

att bokloks bostäder är så billiga beror på den industrialiserade byggprocessen och att samma hus byggs om och om igen. Husen är konstruktionsmässigt identiska, det är bara på ytan de varierar, genom exempelvis olika tak­ och fasadmaterial och färger.

– Samma gränssnitt gör att vi kan opti­mera i alla led. Att husen byggs i moduler inomhus i fabrik är både kostnadseffektivt och miljövänligt. Spillet minimeras och risken för fuktskador är mindre, förklarar Ulrika Nordeborg.

Minst lika avgörande för kostnad och miljö är det faktum att byggkonstruktionen är helt i trä, påpekar hon:

– Trä väger mindre än andra bygg­ material. Det är därför billigare att transpor­tera och enklare att bygga med. Det behövs till exempel inte en lika stark och kostsam grundläggning.

Att trä dessutom är bättre för miljön är en extra bonus.

– Det är förnybart, klimatneutralt och

De där onödiga skrytkvadrat- metrarna som vi aldrig bygger kräver ingen energi alls.

ulRika noRdeboRg, boklok

bo klokt i trähus

ulrikanordeborg

det kräver mindre energi än betong under själva byggandet, säger Ulrika Nordeborg.

– Vi anser också att den bästa energin är den som aldrig används. Därför rymmer kvadratmetrarna i våra bostäder mycket mer boende än i andras. De där onödiga

skrytkvadratmetrarna, som vi aldrig bygger, kräver ingen energi alls tillägger hon.

nu planeRaR Boklok att öka takten både i Sverige och på kontinenten. Där är

miljömedvetandet än så länge lägre än i Norden och trähus är inte alls lika vanliga, påpekar VD Jonas Spangenberg:

– Det är något Boklok nu ska ändra på. t

TOVE GYLLENSTiErNa

Trä är ett förnybart material som minskar den globala uppvärmningen, eftersom växande skog som avverkas i rätt takt fungerar som en effektiv kolsänka. Trä fortsätter att binda kol under hela sin livstid. Det går åt 15 ton mindre koldioxid, mot-svarande åtta års bilkörning för normal-hushållet, för att bygga en lägenhet på 72 kvadratmeter i trä jämfört med en lika stor i betong. Trähus behöver inte torka ut som betong-hus, vilket kräver extra energi under bygg-tiden och hela första året. En yttervägg i trä kan vara hälften så tjock som en betongvägg, men ge dubbelt så hög värmeisolering. När trämaterialet tjänat ut kan det återvinnas som energi och ersätta fossila bränslen.

KäLLa: BOKLOK

Fakta bygga I trä

boklok har hittills byggt över 4 000 bostäder bara i sverige. nu ökar företaget takten både här och utomlands.

alla ytorutnyttjas.

BOKL

OK

nummer 1 2011skog & industri

15

ledare

svensk skogsindustRiexpoRt åter-hämtade sig och växte med fem procent till 129 miljarder kronor under 2010. Detta framgår av Skogsindustriernas kvartals- rapport, som också summerar helåret 2010.

Efterfrågan på massa och papper var god och ledde till ökad produktion i Sverige. Sågverken gynnades av en stark hemma-marknad, men tappade marknadsandelar på exporten. En starkare svensk krona, höjda kostnaderna för virkesråvara, energi och

kemikalier påverkade de svenska skogs-industriföretagens konkurrenskraft negativt. Pappersproduktionen steg i de flesta produ-

centländer. Starkast var utvecklingen i Kina. – 2010 var på många sätt ett bra år

för svensk skogsindustri. Det finns en stor potential för skogsindustrins produkter, men den globala utvecklingen ger en allt hårdare konkurrens. industrin måste ständigt utveckla sina produkter till krävande kunder, säger Marie S arwidson, VD Skogsindustrierna. t

2010 bRa åR FöR expoRten

årsmöte med kunglig glans

modernisera byggmetoderna

många vill tävla om träpriset 2012

vid åRets tRästadsRiksdag på Svenska Mässan i Göteborg den 9 mars deltog bland andra bostadsminister Stefan Attefall. Trä­stadsriksdagen är ett årligt återkommande forum om utveckling av stadsmiljöer med hjälp av modernt träbyggande.

– Byggsektorn måste moderniseras med industriella, klimat smarta byggmetoder. Tveklöst leder träbyggnadstekniken den utvecklingen i dag, sa Chris Heister, ordförande i projektet Trästad 2012 och landshövding i Västerbottens län. t

skogsnäRingsveckan 2011 infaller den 11 – 15 april med Skogsindustriernas årsmöte den 12 april och Trädagen den 13 april i Norra Latin, Stockholm. Vid årsmötet deltar H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Inledningstalare är professor

Martin Ingvar som pratar om framtidens arbetsplats. Andra talare under veckan är jordbruksminister Eskil Erlandsson, som talar under Trädagen samt statssekreterare Carl von der Esch från Näringsdeparte­mentet som talar under årsmötet.

i www.skogsindustrierna.org/trapriset2012

se alla bidragen i tävlingen.

Skog & industri ges ut av Skogsindustrierna. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin.

adress Box 55525, 102 04 Stockholm telefon 08-762 72 60 adressärenden medlemsregistret@skogsindustrierna.orge-post camilla.hallgren@skogsindustrierna.org webbplats www.skogsindustrierna.organsvarig utgivare Lotta Larson, Skogsindustrierna produktion Kung & Partnerstryck Åtta45omslagsfoto Sofia Enerot

det RöR på sig i våR bRansch. Spännande produktutveckling pågår och marknadsstrukturen såväl i Sverige som globalt förändrar sig hela tiden. Svensk skogsindustri ligger hela tiden i framkant för att utveckla sina affärer och vara en viktig näring för landet – både ekonomiskt och ur ett syssel­sättningsperspektiv. Speciellt i delar av landet där många av företagen är navet i orten.

Vi vill med det nya upplägget av tidningen bereda mer plats för aktuella frågor. Med större utrymme för notiser och nyheter hoppas vi ge en mer hel­täckande bild av allt spännande som händer i vår bransch. Samtidigt går vi också i fortsättningen ner på djupet med längre reportage.

i vaRje nummeR kommer vi att intervjua en aktuell profil med koppling till vår bransch. I det här numret är det Johan Freij på Danske Bank. Han framhåller skogsindustrins unika betydelse som landets största nettoexportör, något som starkt bidrog till att rädda Sverige ur finanskrisen. Vi kommer också att spegla ett ämne från två vinklar i varje nummer. Denna gång handlar det om elpriserna. Det är vattenfalls vice VD Thorbjörn Wahlborg och Ulf Larsson, VD sCa forest Products som ventilerar sina uppfattningar. vi hoppas att nya Skog och Industri faller dig i smaken.

Trevlig läsning! t

ett nytt skogsår och en ny tidning

lotta laRsonKOMMUNiKaTiONSDirEKTÖr, SKOGSiNDUSTriErNalotta.larson@skogsindustrierna.org

umeås nya resecentrum – en skapelse i glas

och limträ.

hO

LMEN

NO

rrLa

ND

SrES

aN

i www.skogsindustrierna.org

Prenumerera på kvartalsrapporten. Gå in under branschen branschfakta ekonomi.

nästa åR är det åter dags för utdelning av Träpriset. Det har delats ut av Skogs­ industrierna vart fjärde år sedan 1960­ talet. Det prestigefyllda arkitekturpriset går till ett färdigställt nytt byggnadsverk i Sverige som speglar vår tid och där trä har använts på ett bra sätt med kostnads­effektiva lösningar. Den 15 februari 2011 var sista chansen att anmäla bidrag och över 220 har kommit in.

– Liksom tidigare är det mest villor och fritidshus. Flest bidrag kommer från storstads­regionerna, men den geografiska spridning­en betydligt större i år, säger Per Bergkvist, projektledare hos Skogsindustrierna. t

duellen

Posttidning bRETUR:SkogsindustriernaBox 55525102 04 Stockholm

tOrbjörn wahlbOrg vIce vd, vattenfall

ulf larssOn vd, sca fOrest prOducts

de höga elpriserna har under vintern 2010 – 2011 lett till produktionsstopp i flera skogsindustriföre-tag. även privatpersoner drabbas av de höga elpriserna. samtidigt tjänar elbolagen mycket pengar. fastighetsägarna har tagit fram en rapport som visar att vattenfall tjänade en miljard mer under det kvartal då tillgången till kärnkraftsel var som lägst. av thomas ekenberg

”vattenfall sätter inte priset”

”resultat av för-summad energi- politik”

hÅKaN LiNDGrEN

1. Vad är din kommentar till att Vattenfall tjänar mer när företaget levererar sämre?2. tycker du att elmarknaden fungerar bra?3. hur ska den elintensiva industrin agera för att få el till konkurrenskraftiga priser?

vaRFöR äR elen så dYR?

1. – Att vi något enstaka kvartal redovisar ett positivt resultat trots att kärnkraften stod stilla är en engångs­händelse. Förra året innebar förlorade intäkter på flera miljarder kronor på grund av att kärnkraftverken stod still. Stillaståendet berodde på ett gigantiskt moderniserings­ och investeringsprogram av kärnkraftverken.

– Vattenfall sätter inte priset på el. Det som påverkade el­marknaden förra vintern var extrem kyla, låga nivåer i vattenmagasinen samt att delar av vår kärnkraft var ur drift.

– Rapporten är också mycket klar på en punkt och det är att kraftproducenterna inte manipulerar prisbildningen för el.

2. – Från vårt perspektiv finns det ett bra regelverk och legala förutsättningar. Det är inte vår roll att utvärdera ram­verket. Priset på el sätts på Nordpool och är en politisk fråga för vår ägare. Enligt internationella neutrala bedömare fungerar Nordpool som andra råvarubörser och har en hög tillförlitlighet.

3. – Våra företagskunder, spe­ciellt inom pappers­ och mas­saindustrin, hanterar aktivt prisrisken både på kort och på lång sikt i sin kraftportfölj. I det kortare perspektivet ofta genom en förvaltningslösning eller handel mot Nordpool och på längre sikt genom att till exempel avtala om grund­kraftleveranser. Vattenfall har framgångsrikt mött detta behov av förutsägbarhet. t

1. – Den här situationen är ju frukten av många års försum­melser i energipolitiken. Det är naturligtvis aldrig bra med ekonomiska drivkrafter som premierar något annat än bra produktion och bra service.

2. – Nej! Problemet är att man har avreglerat priset men fort­sätter ha en extremt hård kon­troll på utbudet eller rättare sagt på ny elproduktion. På en fungerande marknad skulle de här vinstmarginalerna få företag att komma rusande för att bygga mer kraft och tjäna mycket pengar på ett större utbud. Nu får de inte göra det. Praktiskt taget alla energiproduktionsformer är förbjudna eller belagda med så stora restriktioner att någon utbyggnad inte kan ske.

3. – De höga priserna beror på brist på ny effekt och dålig tillgänglighet i de allt äldre kärnkraftverken. Vi behöver mer elproduktion, mer baskraft till en konkur­renskraftig produktionskost­nad. Och eftersom vi behöver en tillräcklig kapacitet är det närmast kärnkraft, vatten­kraft och gaskraft som kan komma på fråga. t