Skog & Industri_3_11

s&is k o g & i n d u s t r i

nytt industriavtal ger framtidstro

Per hidesten laddad förhandlare

bra förPackningar minskar matsPill

gunnar rödin, Vd, rödins Trävaru:

”med de nya svavelreglerna för fartygs-bränsle riskerar vi att blir utslagna.” s 7

s 4

s 8

s 11

nummer 3 2011 en Tidning om papper, massa och Trä från skogsindusTrierna

nyttgrePP

Traineeprogram för operatörer lockar kvinnor till Iggesund

sopor eller råVaror? eu vill omklassa vätskekartong s 2

aktuellt

nummer 3 2011skog & industri

2

söd

raStor brand stängdeMönsterås

I den kraftiga vinden riskerade branden att sprida sig till närliggande byggnader.

limfogsämnen Seskarös framtiddet finska företaget morven arrenderar det nedlagda såg-verket seskarö för att framställa material till företagets limfogs-produktion. Hyresavtalet med sveaskog, som köpt anläggning-en av setra group, sträcker sig två år framåt.

– För sveaskog har det varit viktigt att hitta en industriell aktör för att säkerställa den fortsatta verksamheten på seskarö. Morven kompletterar den övriga träindu-strin i Norrbotten, säger Gunnar Olofsson, Vd på sveaskog.

Verksamheten väntas syssel-sätta 20 personer.

Arne Sjögren, skogsägare, till Sveriges Radio Gävle-borg efter att Skogsstyrel-

sens senaste inventering

visat att älgbete

vållat om-fattande skador

i Gävleborg län. (sjögren bedömer att

30 – 50 procent av hans hygge är avbetat.)

»Låt oss gå ut och jaga hårdare. Och göra det utan att bli osams.«

citatetden omfattande brand som drabbade södra cells massa-bruk i mönsterås i augusti stoppade fabriken i flera veckor. först efter en intensiv räddnings-insats kunde branden släckas.

Branden började i en flis- transportör och spred sig snabbt i den kraftiga vinden till flishögarna vid renseriet.

– Även om brand i flis är svår att släcka har jag aldrig tidi-gare sett en brand av liknande dignitet, säger räddnings- ledare Ingemar Idh.

Som mest arbetade ett femtiotal personer från tio räddningstjänster med att få kontroll över elden och kunde till slut släcka den. Resurser

hade då kallats in från Malmö, Göteborg och Stockholm, bland annat fem helikoptrar som använts för vattenbegjut-ning. Först efter fem dagar kunde den formella räddnings-insatsen avslutas.

När det började brinna töm-des först renseriet på personal.

– Vi insåg snabbt faran med branden och stängde hela fabri-ken för att undvika mer skador.

Utredning om brandorsaken pågår. När vi fått klarhet kan vi bedöma om det finns brister i våra rutiner och åtgärda dessa, säger Carsten Wieger, plats-chef, Södra Cell Mönsterås.

Ingen person har skadats i branden. Arbetet har inriktats på att få ordning på allt för att kunna starta fabriken igen, vilket beräknas till början av september. t

sopor eller råvaror?

eu vill klassa vätskekartong som avfall

eu-kommissionen ser nu över kriterierna för klassificering av avfall. enligt ett nytt förslag ska använd vätskekartong inte längre få klassas som sekundärt råmaterial, utan rätt och slätt som sopor.

Vätskekartong är plastbelagt på insidan och används för flytande produkter såsom mjölk, juice och krossade tomater. Åter-vinningsgraden av alla typer av pappersförpackningar i Sverige, inklusive wellpapp, var 74,2 pro-cent år 2009. I Sverige är fiskeby board i dag det enda pappers-bruk som använder återvunnen vätskekartong i tillverkningen. En mindre andel av den insam-lade vätskekartong en återvinns också utanför Norden, till exem-pel i Tyskland.

– Om förslaget går i genom ställer det till en hel del problem för oss, säger Hans Hagdahl, fabrikschef på Fiskeby Board. Bruket utanför Norrköping tillverkar förpackningsmaterial till livsmedelsindustrin, för sådant som glass-, pasta- och pizzakartonger. Mellan 80 och

85 procent går på export och åter-vunna dryckesförpackningar står för en fjärdel av råvarubehovet.

InSaMlandeT MInSkar– Förslaget innebär att incita-menten för att samla in använd vätskekartong minskar. Då försvinner en fjärdedel av vår råvaruförsörjning, samtidigt som konkurrensen om annat återvinningsmaterial, som wellpapp, ökar med kostnads-ökningar som följd, förklarar Hans Hagdahl.

Miljödepartementet lämnade sitt remissvar till EU-kommission-en i juli. Innan dess inhämtades

synpunkter från Skogsindustri-erna, som motsätter sig förslaget:

– Bland annat för att man inte har gjort tillräcklig konsekvens-analys och inte har tagit hänsyn till de stora investeringar som gjorts för att ta hand om det in- samlade materialet, säger Ingrid Haglind, rådgivare miljö- och pro-duktpolitik, Skogsindustrierna. t

Insamling av använda dryckes-förpack-ningar kan försvinna.

Ingrid Haglind

HansHagdal

tetr

apa

k

FSC ställer hårdare kravfrågan om Controlled Wood diskuterades vid fsc:s, Forest stewardship Council, general-församlingsmöte i Malaysia i juli. Hur ska man kontrollera att virke utan FsC-certifikat som används i certifierade industrier inte kommer från kontroversiella källor? Mötet bestämde att det ska göras nationella bedömningar och att dessa ska göras av de nationella FsC-organisationerna.

tidigare har företagen själva fått göra

riskbedömningar. FsC är en

internationell organisation som verkar för hållbart

skogsbruk.

Varifrån kommervirket?


3

de största miljöhoten rankademedan klimatförändringarna upplevs som ett allt större miljöhot av svenskarna, ser eu-medborgarna i gemen problemet som mindre allvarligt i dag än för fyra år sedan.

det framgår av 26 000 intervjuer som genomförts under våren 2011 inom ramen för eu-barometern.

EU-kommissionen låter regel-bundet genomföra opinions-undersökningar kring olika frågor i medlemstaterna som underlag för beslutsfattande och planering.

I den förra miljöundersök-ningen, som gjordes 2007, ansåg 57 procent av EU-medborgarna att klimatförändring-arna tillhör de allvarligaste miljöproblemen. I dag har siffran sjunkit till 34 procent, vilket innebär en femteplacering på listan över de mest oroande miljöhoten.

klIMaTHoTeT öVerSTI Sverige däremot rankas klimathotet som ett större problem i dag än 2007 och ligger på en delad förstaplats tillsammans med vattenföroreningar.

Ett annat område där svensk-arna inte är helt överens med resten av EU är förlusten av biologisk mångfald. I Sverige hamnar detta hot på fjärde plats, men bara på tionde plats bland EU-medborgarna.

Däremot är svenskar eniga med övriga EU-medborgare om att vattenföroreningar och miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) hör till de tre mest allvarliga miljöhoten.

VIll Ha eU-lagSTIfTnIngUndersökningen visar också att 81 procent av européerna anser att en miljölagstiftning på EU-nivå behövs.

Européernas syn på miljö-problemen ligger dock inte helt i linje med FN:s hållbarhetsmål 2015. Här hör i stället minskad avskogning, minskade koldioxid-utsläpp och hejdande av förlus-ten av biologisk mångfald till de högst prioriterade målen. t

eu-medborgarnas rankning av miljöproblemen 1. Miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) 42 % (+) 2. Vattenföroreningar 41 % (-) 3. Luftföroreningar 36 % (-) 4. Vardagskemikalier 34 % (+) 5. klimatförändringar 34 % (-) 6. ökande avfallsmängder 33 % (+) 7. Förbrukningen av naturresurser 33 % (+) 8. Naturkatastrofer (jordbävning och liknande) 31 % (-) 9. Bekämpningsmedel i jordbruket 23 % (+) 10. Förlust av biologisk mångfald 22 % (-) 11. konsumtionsmönster 19 % (+)

Svenskarnas rankning av miljöproblemen 1. Vattenföroreningar 53 % (+) 2. klimatförändringar 53 % (+) 3. Miljöolyckor (oljeutsläpp och liknande) 50 % (+) 4. Förlust av biologisk mångfald 41 % (+) 5. Vardagskemikalier 40 % (+) 6. konsumtionsmönster 37 % (+) 7. Naturkatastrofer (jordbävning och liknande) 31 % (-) 8. ökande avfallsmängder 26 % (-) 9. Luftföroreningar 26 % (-) 10. Förbrukningen av naturresurser 25 % (-) 11. Bekämpningsmedel i Jordbruket 20 % (-)

+ eller – indikerar om faktorn ökat eller minskat sedan den förra undersökningen genomfördes 2007.

Nu utreds hushållsavfalletregeringen har tillsatt en utredning som ska se över producentansvaret för hushålls-avfall, bland annat förpackningar och returpapper.

Utredaren ska föreslå hur avfallshanteringen bäst bör utformas, till exempel med hjälp av tekniska lösningar som underlättar både för konsumenter och för producenter och som kan kombineras med ett hållbart stads- och sam-hällsbyggande. regeringen anser att det finns en stor utvecklings-potential, så att avfallet i större utsträckning kan användas som en resurs. Utredningen ska vara färdig den 1 juni 2012.

av tidningarna återvanns i sverige 2010 för att bli nya tidningar. Motsvarande siffror för förpackningar och kontors-papper var 74 procent och 72 procent.

siffran

källa: Materialbolagen, skogsindustrierna

Processum startar pilotanläggningartio nya pilotanläggningar för att hitta nya användnings-områden för cellulosa startas nu vid Processum i örnsköldsvik. Investeringen är på åtta miljoner kronor.

– Vi får en komplett pilotpark för utveckling av nya produkter i bioraffinaderiet, säger Clas engström, Vd för processum.

processum i örnsköldsvik är en klustersamverkan mellan företag inom processindustrin, örnsköldsvik kommun och Umeå universitet med flera aktörer. syftet är att utveckla företag som använder förnybara råvaror.

91%

fAktA miljöhot

LeIF åBJörNssON

i ec.europa.eu, www.fn.se

Källa: MiljöaKtuellt

tetr

apa

k

Vad har du i påsen?

fAktA Nya iNduStriavtalet

• det nya Industriavtalet trädde i kraft den 1 juli i år och ersätter avtalet från 1997. det är undertecknat av tolv arbetsgivarförbund och fem fackförbund, däribland skogsindustrierna och motparterna Unionen, Gs-facket och sveriges Ingenjörer. det enda industrifackför-bund som inte skrivit på är pappers.

samarbetsavtalets syfte är att förstärka och bredda parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri och skapa bra villkor för de anställda. det ska också stärka och tydliggöra industrins lönenormerande roll.• ett Industrins utvecklingsråd bildas som ska prioritera utbildning, forsk-ning, innovation och jämställdhet.• det nya avtalet innehåller även kraftfullare regler för hur avtalsförhandlingar ska ske så att nya avtal är helt klara när de gamla löper ut. därför får bland annat de opartiska ordförandena (OpO) en starkare roll.• Industrirådet (tidigare Industrikommittén), som består av ledande företrädare för indu strins parter, ska följa och främja till-lämpningen av Industriavtalet.• Liksom tidigare tillsätts Industrins ekono-m iska råd, som består av fyra oberoende ekonomer.


4

aktuellt

UrB

aN

Orz

OLe

k

sCa

NpI

x

GS,Per-olof Sjöö:

– att Pappers inte längre är med försvagar

både industriavtalet och den fackliga samordningen.

unionen,Cecilia Fahlberg:

–andemeningen är att det ska ske konstruktiva förhandlingar under hela

förhandlings- perioden.

såväl unionen som gs-facket, två av de fackliga organisationerna inom skogsindustrin, applåderar det nya industriavtalet som de nyligen skrivit under. smolket i bägaren tycks vara att fackförbundet Pappers valt att inte vara med.

Det nya Industriavtalet gynnar den svenska industrins utveckling och därmed också de industrianställda. Detta var huvudskälet till att Unionen och GS-facket skrev under avtalet.

VIkTIga förbäTTrIngarUnionens förbundsordförande Cecilia Fahl-berg och Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande, understryker att det nya avtalet innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med det gamla.

– Det ger oss ökade möjligheter att pressa på för att förhandlingar ska komma till stånd i ett tidigt skede. Andemeningen är att det ska ske konstruktiva förhandlingar under hela förhandlingsperioden, berättar Cecilia Fahlberg.

I avtalet betonas också att industrin ska ha en lönenormerande roll även för den övriga arbetsmarknaden.

En nyhet är att det tillsätts ett utvecklings-råd som ska fokusera på frågor om utbild-ning, forskning, innovation och jämställd-het. Något som både Cecilia Fahlberg och Per-Erik Sjöö hoppas mycket på.

– Att gemensamt driva frågor som är viktiga för industrin och våra medlemmar är ju det som verkligen kittar ihop oss arbets-tagare och arbetsgivarna, säger Cecilia Fahlberg.

Fackförbundet Pappers har valt att stå utan-för det nya Industriavtalet, bland annat med motiveringen att det orsakar stora problem med samordningen inom LO-förbunden. Det håller inte Per-Olof Sjöö med om.

– I den frågan drar vi olika slutsatser. LO:s styrelse har också sagt att det är förenligt med LO-samordning.

förSVagnIng HoTarPer-Olof Sjöö beklagar att Pappers inte längre är med i Industriavtalet. Han menar att det minskar den fackliga styrkan.

– Det är inget att hymla med. Det försvagar både Industriavtalet och den fackliga sam-ordningen, konstaterar han. t

JaN GINsBUrG

facklig framtidstro med nytt industriavtalNybildat utvecklingsråd ska driva gemensamma frågor

fAktA Nya iNduStriavtalet


5

FartyGSbräNSle

Det är fyra år kvar tills fartygstransporter av skogindustrins produkter möts av helt nya villkor. Då verkställs beslutet från FN-

organet IMO om att sänka de godkända halterna av svavelutsläpp i Östersjön, delar av Nordsjön och Engelska kanalen. Gräns-värdet för svavel i det berörda så kallade SECA-området är i dag 1,0 procent. År 2015 blir det 0,1 procent. I övriga Europa och på andra håll

i världen sänks också gränsvärdena, men inte till samma nivå eller i samma takt.

Inte bara skogsindustrin utan även redar-näringen ser flera betydande problem med beslutet.

– För det första innebär det att kon-kurrensen snedvrids så att bland andra skogsindustrin i Sverige och Finland får svårt att hävda sig gentemot företag i länder som inte omfattas av samma krav,

menar Carl Carlsson, miljöchef på sveriges redareförening.

MInSkar InVeSTerIngarnaEftersom tjockolja inte kan avsvavlas mer än ner till 0,5 procent kräver förändringen en övergång till annat bränsle, i första hand diesel. Enligt Skogsindustriernas beräkningar medför det kostnadsökningar för marint bränsle på 50 – 80 procent, vilket höjer priset

Sven-erikbucht

Carolinekarlsson

CarlCarlsson

hårdare svavelregler för fartygsbränsle i öster-sjön blir ett hårt slag för skogsindustrin. lön-samheten väntas vika, liksom investeringsvil-jan. Samtidigt är de miljömässiga fördelarna tveksamma. av aNNeli kamliN Foto tommy aNderSSoN

Hårdare reglersänker transporter

tillsammans med leverantörer gör stora enso försök att rena fartygsbränsle från svavel. nästa år planeras ett pilotprojekt med rederiet tansatlantic, vars lastfartyg transPaper används för stora ensos transporter. men att få fram ett fungerande bränsle-alternativ redan till 2015 bedöms som uteslutet. traNsatLaNtIC

6 nummer 3 2011skog & industri

FartyGSbräNSle

för sjötransporter med 20 – 45 procent. Även när det gäller miljön är beslutet

problematiskt, hävdar Carl Carlsson:– Transporterna kommer att styras över

till landsväg, vilket ökar koldioxidutsläp-pen. En ytterligare komplikation är att vissa länder, som Tyskland, inte vill tillåta mer lastbilstrafik på sina vägar.

Att ha särregler för Östersjön anser Carl Carlsson vara motiverat.

– Men vi har redan hårdare svavelkrav här än på annat håll i Europa och har länge legat steget före. IMOs nya beslut innebär dock att vi kommer att ligga inte bara ett, utan fyra steg före. Konsekvenserna av detta är inte rimliga.

Enligt Carl Carlsson har miljöfrågorna i Östersjön hanterats i fel ordning.

– Kväve är ett större problem än svavel. Nu kommer svaveldiskussionerna politiskt ”i vägen” för kvävereduktionerna.

dråpSlag MoT norrlandÄven hur IMO-beslutet har hanterats från svensk sida har ifrågasatts, bland annat för att beslutet har godkänts utan någon ingående konsekvensanalys.

I våras KU-anmäldes hanteringen av frågan. Ur konstitutionsutskottets formulering:

”Det är otillfredsställande att Sverige kan ingå en internationell överenskommelse utan att regeringen tar ställning till avtalets innehåll och frågan om den svenska bunden-heten. Diarieföringen och dokumentationen har också varit bristfällig. Förseningen av publiceringen av avtalet framstår även den som orimlig.”

En politiker som har engagerat sig i svavel- utsläppen är riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht (S) från Haparanda.

– Det är en katastrof att Sverige gick med på förslaget från IMO, säger han. Det är ett dråp-slag mot de norra delarna av landet. Skogs-industrin där får väldigt svårt att konkurrera med företag på andra håll i världen. Miljö-mässigt blir följderna dessutom negativa.

Reglerna om sänkta svavelutsläpp går

tvärsemot tankarna om en gemensam marknad, menar Sven-Erik Bucht:

– Om vi ska ha en öppen marknad kan inte olika regler gälla på olika håll. Det är väldigt viktigt att svenska politiker agerar för att påverka processen kring svavel-direktivet i rätt riktning nu. Det gäller både att arbeta direkt gentemot IMO och om att påverka EU:s svaveldirektiv.

Östersjön är ett känsligt område, konsta-terar han.

– Men vi har redan vidtagit långtgående åtgärder för att skydda havet. Vi i Sverige kan inte vara världsmästare på allt. Många företag inom skogsindustrin står inför stora investeringsbeslut. Kan de inte räkna hem sina investeringar är risken stor att de avstår. Och utan investeringar kan de tvingas att slå igen.

oklar deadlIneFrågan om svavelhalterna bereds internt inom regeringskansliet tills regeringen har kommit fram till en gemensam ståndpunkt.

– Ställningstagandet ska vara klart inom kort, säger Caroline Karlsson, sakkunnig på näringsdepartementet:

I mitten av september börjar EU-förhand-lingarna om det reviderade svaveldirektiv som kommissionen då kommer att ha ut-format. Det finns ingen exakt deadline för när förhandlingen ska vara klar, men det är troligt att det nuvarande ordförandelandet Polen vill avsluta den före årsskiftet. t

om vi ska ha en öppen marknad kan inte olika regler gälla på olika håll. det är väldigt viktigt att svenska politiker agerar för att påverka processen kring svavel- direktivet i rätt riktning.

SVen-erIk bUCHT, rIkSdagSledaMoT (S)

Hos rödin Trävaru går 80 procent av tillverkningen på export till bland an-nat nordafrika, grekland och england.

– det finns inte mycket annat än båttransporter att välja på, säger Vd gunnar rödin.

Järnväg*Fartyg** Fartyg**

källa: trafikanalys, trafikverket

svensklastbil

exportmassa och papper inrikesträvaror

svensklastbil

Järnväg*

* exklusive malmbanan** lastade varortotalt 13,1 miljoner ton totalt 6,4 miljoner ton

Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 2009 (mätt i ton)

Transportmedel vid export 2009

30%

76%

Lastbil34 %

Lastbil7 %

Fartyg65 %

Fartyg71 %

Järnväg1 %

Järnväg22 %

24%

62%

4%

27%

fAktA FartyGStraNSPorter


7

sågverket rödins trävaru i jämtländska sven-stavik är ett av de företag som drabbas hårt om de högre kraven på fartygsbränslen införs.

– det är svårt att ta ut kostnadsökning-arna av våra kunder, som till största delen finns i nordafrika. vi riskerar att bli utslagna, säger gunnar rödin, vd för rödins trävaru.

De sågade trävarorna från familjeföretaget Rödins går till 80 procent på export. Marocko, Tunisien, Algeriet och Egypten dominerar. Dit måste transporterna ske med båt.

– Det finns inte mycket annat att välja på när kunderna befinner sig på andra sidan av ett hav, konstaterar Gunnar Rödin.

– Vi säljer också mycket till Cypern, Grek-land och England. Även till de länderna använder vi sjötransporter. Nya marknader, där vi inte är beroende av båt och som kan ersätta alla dessa, snyter man inte ur rockärmen.

Gunnar Rödin räknar med att fraktkost-naderna skulle öka med mellan 10 och 25 procent genom införandet av IMO-reglerna och övergången till dieselbränsle på fartyg-en. Att kunna ta ut de höjda kostnaderna genom prisökningar bedömer han som mycket svårt.

– Om alla våra konkurrenter skulle höja priserna vore det inte något problem, men så blir det ju inte eftersom de nya reglerna inte gäller på alla hav. I stället pressas våra redan låga marginaler ytterligare.

konkUrrenSneUTralTPå sikt hoppas Gunnar Rödin att nya typer av bränsle ska utvecklas.

– Förhoppningsvis utvecklas nya sätt att förädla oljerestprodukter till billigare bränslen med lägre svavelhalt. Som det ser ut nu är dock diesel det enda alternativet när kraven skärps enligt IMO-beslutet, och det är som sagt betydligt dyrare än dagens bränsle, säger Gunnar Rödin.

Att miljötänkandet får en alltmer fram-trädande roll välkomnar han.

– Men kraven borde vara konkurrens-neutrala. Som förslaget ser ut nu kommer Sverige och Finland att drabbas för hårt. t

rödInS TräVarU:

riskerar att bli utslagna

trots att de egna fabrikerna behöver bygga ytterligare utlastningskapacitet blir det billigare för stora enso att växla från fartygstransporter till lastbil om svavel-beslutet träder i kraft.

– På Stora Enso har vi tillsam-mans med leverantörer arbetat i flera år med att får fram en ny teknisk lösning för att rena fartygsbränsle från svavel. Resultatet är än så länge en pilotanläggning som kan vara i drift inom ett halvår. Att få fram fungerande alternativ i kommersiell drift i stor skala till 2015 är uteslutet, säger Stig Wiklund, logistikdirektör på Stora Enso.

– Det är positivt att miljöåtgärder vid-tas, men förslaget om svavelutsläppen är feltajmat. Marknaden behöver mer tid att ställa om sig.

Två tekniska alternativ är tänkbara, enligt Stig Wiklund. Det ena är den som åsyftas här ovan, en så kallad skrubber som renar bunkeroljan från svavel. Det andra är flytande naturgas.

– När det gäller gasalternativet finns

andra problem. Det är svårt att anpassa till befintlig fartygsflotta och det saknas infrastruktur, det vill säga tankställen.

bränSle HalVa koSTnadenI praktiken kommer därför även Stora Enso att behöva utnyttja fartygstransporter där man i stället använder diesel.

– Det blir avsevärt dyrare och slår hårt. Vid sjötransporter utgör kostnaden för bränsle hälften av den totala kostnaden. Konsekvensen blir att godsflödena flyttas över till andra trafikslag. Järnvägen har kapacitetsproblem redan i dag, så då åter-står massiva mängder lastbilstransporter och ökade koldioxidutsläpp.

Inom Stora Enso analyserar man nu som bäst möjligheterna att välja andra transportalternativ än båt. För närvarande transporteras ungefär en tredjedel av före-tagets gods inom Europa sjövägen.

– Med ökande lastbilstrafik måste vissa fabriker bygga ytterligare utlastningskapaci-tet, men det blir ändå billigare för oss än att köra på båt med diesel, säger Stig Wiklund.

– Varuvärdet är relativt lågt på våra produkter, vilket gör att fraktkostnaden slår hårt. All nordisk basindustri skulle tappa i konkurrenskraft gentemot övriga Europa och andra världsdelar om beslutet träder i kraft.

– Det riskerar därmed också att försäm-ra förutsättningarna för nyinvesteringar i motsvarande grad. t

STora enSo:

Växlar över till lastbil

StigWiklund


8

iNtervjuN

Det är en laddad Per Hidesten som möter oss i Industri-husets matsal på Storgatan i

Stockholm. Sommarens ledighet har gjort gott. Skogindustriernas vice VD och förhandlingsdirektör behöver all kraft inför den utmaning som den kommande avtalsrörelsen innebär.

I omvärlden har det varit allt annat än lugnt:

– Det råder en oerhörd osäker-het med en skenande skuldkris på många håll i världen, något som i allra högsta grad påverkar en export-industri som vår. Det känns väldigt skakigt och man undrar hur det ska gå med valutan och marknaden, säger Per Hidesten.

Att i detta osäkra läge från fackligt håll hävda att det finns plats för större löneökningar är inte ansvarsfullt, anser han. Samtidigt är han mycket nöjd med det nya Industriavtal som Skogsindustrierna tillsammans med övriga arbetsgivarorganisationer inom industrin och de fackliga motparterna lyckats förhandla fram i början av sommaren:

– Jag är glad och stolt! Industri-avtalets funktion är att se till den samlade industrins gemensamma behov och verka för gemensamt fungerande lösningar. Industrin är som starkast när vi är samlade. Detta förstärks i det nya avtalet.

– Och under de senaste fjorton åren har Industriavtalet varit ett oerhört betydelsefullt verktyg för att bidra till att främja svensk industris konkurrenskraft, samtidigt som de anställda fått riktiga löneökningar.

Han menar att Industriavtalet fungerat som en regelbok för de förhandlande parterna och bidragit till väl fungerande spelregler vid

laddad förhandlare

per hidesten, förhandlaren

avtalsrörelsen går snart in i sin slutspurt. Nu ska ett alldeles färskt industriavtal vara vägledande i förhandlingarna. Per hidesten, Skogsindustriernas vice vd och förhandlings- direktör är laddad. av lotta larSoN oCh tove GylleNStierNa Foto johaNNa berGluNd

gör Vice Vd och Förhand-lingsdirektör på skogsindustrierna.bakgrUnd Utbildad jurist. arbetat hos dom-stolsverket och riksåklagaren som domare och åkla-gare, varit jurist inom almega och svensk Handel samt chefsju-rist på Coca-Cola sverige och Norge.akTUell Varit med och arbetat fram det nya Industriavtalet som skogsindu-strierna skrivit på. Är ytterst ansvarig för skogsindustri-ernas avtalsrörelse 2011.ålder 49 årfrITId åker långfärdsskridskor och skidor på vintern, är till sjöss på sommaren. Fotbolls- och ishockeyfantast.faVorITTräd tall

PERHIDEStEN

löneförhandlingarna. – Men alla parter insåg behovet av

ett nytt Industriavtal och därför är jag glad att Skogsindustrierna har kunnat vara en konstruktiv kraft i det arbetet.

Per Hidesten kom till Skogsindu-strierna 2006 och har innan dess hunnit med att bland annat arbeta som domare och åklagare samt varit jurist inom Almega och nuvarande Svensk Handel. Han påpekar att det som särskiljer industrin från andra sektorer är fokuseringen på långsiktighet:

– Bland annat för att industrin är mer kapitalintensiv. Inom skogsindu-strin krävs det stora investeringar och tar lång tid att få tillbaka pengarna.

TrIVS bra I IndUSTrInHan trivs bra inom industrin, upp-skattar långsiktigheten liksom sam-spelet mellan människa och maskin. Och att industrin har en normerande roll inom avtalsrörelsen tycker han är självklart:

– Till skillnad från andra sektorer är industrin utsatt för internationell konkurrens, vilket innebär att en sådan sektor i ett exportberoende land – som Sverige – måste vara väg-ledande när lönerna bestäms.

I samarbete med bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen har Skogsindustri-erna genomfört en undersökning som redovisas i rapporten ”Vem tar ditt jobb?”

– Så många som vart tionde före-tag i undersökningen funderar på att flytta utomlands, konstaterar Per Hidesten.

– Så om vi vill behålla jobben i Sve-rige – eller ännu hellre öka arbetstill-

fällena – måste vi ständigt förbättra oss för att bli mer konkurrenskraf-tiga. Vi måste bli mer följsamma när det gäller sådant som att snabbt ställa om arbetstid och driftsformer. Vi kan förbättra möjlig-heterna till individuell lönesättning, så att lön blir mer av en positiv utvecklingskraft mellan arbetsgivaren och medarbe-taren. I dag finns alldeles för många begränsningar som förhindrar utveck-lingen för bägge parter.

Ser MeST MöjlIgHeTerÄndå ser han mest möjligheter med Industriavtalet i en globaliserad ekonomi.

– I det nya Industriavtalet för-stärks industrins normerande roll. Det är nödvändigt om våra svenska företag ska klara konkurrensen i den globala ekonomi de verkar i. Det gynnar alla, eftersom det bidrar till att hålla tillbaka löne- och pris- a spiraler, som annars kan skada både industrin och ekonomin i stort. Detta ökar därmed möjligheterna att ge reallöneökningar.

Andra delar som förstärks i det nya Industriavtalet är bättre samordning och ökade krav på konstruktivitet.

– Det innebär att flera av industrins förbundsavtal ska träffas koordinerat samt fler och tydligare regler för att förhandlingarna ska bedrivas på ett konstruktivt sätt. De opartiska ordförandena (OpO) – som kopplas in om parterna inte lyckas förhandla fram ett avtal på egen hand – får som uttalad uppgift att bidra till en ökad samordning av förhandlingarna.

Men alla har inte sagt ja till det nya avtalet.

– Nej, tyvärr har Pappers sagt nej, vilket vi tycker är olyckligt. Och det


9

XXX

nummer 1 2011skog och industri

är förvånande, eftersom Pappers var med i hela förhandlingsprocessen – och också var delaktigt och skrev på direktiven för nytt avtal. Jag skulle säga att det nya avtalet är lika mycket Pappers avtal som någon av de andra parternas, innehållsmässigt. Pappers skulle ha stärkt industrins roll i olika sammanhang om de varit med i avtalet.

Att den här situationen är ett osäkerhetsmoment i årets avtals-rörelse går inte att komma ifrån, menar han, även om han ändå

räknar med att Pappers kommer att ta sitt ansvar för att stärka företagens konkurrenskraft. Alla de andra av Industriavtalets fackliga parter har han tagit i hand – IF Metall, Livs, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

– Alla parter har varit lösnings-orienterade under hela processen. Och med det här avtalet på plats stärks förutsättningarna för att vi alla kan vara konstruktiva hela vägen in i mål.

– Nu fortsätter vi internt i orga-nisationen att mejsla fram våra ståndpunkter inför de kommande förhandlingarna, samtidigt som vi fortsätter att träffa våra fackliga motparter kontinuerligt.

I och med att det gamla avtalet har upphört omfattas alltså samtliga avtalsområden inom Skogsindustri-erna, utom det med Pappers, av det nya Industriavtalet.

– Så för oss ska det nya Industri- avtalet tillämpas för första gången även i förhandlingarna med våra

motparter och vara vägledande. Det innebär att industrins avtal är väg-ledande för alla avtalsområden på svensk arbets marknad, även Pappers område naturligtvis, oavsett om de omfattas av det nya Industriavtalet eller inte, påpekar Per Hidesten.

Söker SaMordnIngHan understryker att Skogsindustri-erna söker samordning med resten av industrin, vilket bland annat innebär att man kommer att ligga tidsmässigt parallellt med de övriga avtalsområdena.

– Vi är konstruktiva och förutsätter att våra motparter är det också. Svensk skogsindustri har inte råd med osäkerhet och konflikt. Våra företag riskerar att tappa stora globala kunder som högprioriterar leveranssäkerhet och prisstabilitet. Det gynnar inte någon. Vi tror på en bra dialog med våra fackliga motpart-er i den här avtalsrörelsen. t

Till skillnad från andra sektorer är industrin ut-satt för internationell kon-kurrens, vilket innebär att en sådan sektor exportbe-roende land – som sverige – måste vara vägledande när lönerna bestäms.

– det nya Industri-avtalet kan hjälpa till att behålla eller i bästa fall skapa nya jobb i Sverige, säger per Hidesten, för-handlingsdirektör på Skogsindustrierna.


10

NotiSer

nej, deT är IngeT SkäMT. Visst finns plastkort i trä. I Hede i Härjedalen tillverkar sustainable cards patentsökta träkort som används som lojalitets-, present- och passerkort. tre investerare har satsat 10,5 miljoner kronor i sustainable Card för lansering på en internationell marknad. träkorten fungerar precis som traditionella plastkort. de består av en träkärna som stärkts med långfibrigt papper och ett tunt lager bioplast. I och med lanse-ringen hoppas sustainable Cards bidra till att fossilbaserat avfall reduceras. t

deT Har en TId varit högsta mode med färgglada armbandsur i plast eller keramik. Men nu kommer det allra senaste – arm-bandsur i trä. en mer sofistikerad och framför allt mer miljövänlig variant, då träprodukter binder kol. Materialet som används är spill bitar från exempelvis golvtill- verkning och träslagen är bland annat lönn och ebenholts. det italienska företaget Wewood har lanserat träuren och samarbetar med Usa:s äldsta miljöorganisation american forests, som åter- planterar träd på olika håll i världen.

läs mer på www.we-wood.com/index.php t

för förSTa gången arrang-eras ett nordiskt mästerskap i konstruktionsdesign för smarta förpackningar vid scanpackmässan i okto-ber 2012. Bakom står billerud, scanPack och livsmedelsföre-taget santa maria.

– Vi vill arbeta långsiktigt för att få unga att engagera sig i konstruktions-design. det handlar om att hitta lösningar för smarta förpackningar, som är lätta att tillverka, lätta att hantera och sparar på materialet och miljön, säger Jimmy Nyström, affärsutvecklingschef hos Billerud packaging Boards.

tävlingen består av tre deltävlingar och i den sista får finalisterna lösa problem live under mässan. Bidragen bedöms av en jury med åtta represen-tanter från branschen. t

”Plastkort” i hållbart trä

trä runt armen senaste trenden

tävling i smarta förpackningar

– deT koM bara TjIng.det säger albin Nordqvist i klass

F-2 på Iseråsskolan i Uddevalla till Göteborgsposten. tillsammans med sina klasskompisar vann albin första pris för årets miljölösning på Framtidsfrömässan i Göteborg. I två månader har eleverna jobbat med projektet, där de återanvänt

restmaterial från företaget swedish tissue, som bland annat tillverkar blöjor.

eleverna har inte haft några problem att hitta nya användnings-områden för rest materialet. en-gångslakan, tork dukar och skydd till mobiltelefoner är bara några exempel på deras uppfinningsrike-dom. albin gjorde ett par byxor.

arrangören framtidsfrön är en ideell förening som arbetar med entreprenörskap i grundskolan. t

tjing på återvinning

en ny TeknIk som gör det möjligt att separera plast- och aluminium-laminat från återvunnen vätskekartong har utvecklats vid stora ensos bruk i Barcelona. Här återvinns mjölk- och juiceförpack-ningar från spanien, Frankrike, portugal och storbritannien för att användas som råvara i tillverkningen av returfiberbaserad kartong. tillsammans med partnern alucha recycling technologies har stora enso tilldelats utmärkelsen Best of Best 2010, som eU ger till projekt med positiv inverkan på miljön.

Men den nya återvinningstekniken kan såväl pappersfibrerna som metallen återanvändas och plasten kan utnyttjas för att generera energi till bruket.

– Vi strävar ständigt efter att öka återvinningen av våra produkter och försöker hitta innovativa sätt att minska vår klimatpåverkan, säger Mats Nordlander, executive Vice president på stora enso packaging.t

beST of beST

tetr

a p

ak

Gö

teBO

rGsp

Ost

eN

IstOCk

Hanna karlsson, albin nordqvist och petter lund sydde skyddsbyxor.

leverans av retur-kartong till Stora enso i barcelona.

hur ska maten räcka till alla när världens befolkning växer? att minska svinnet är ett första steg. bra förpackningar kan bidra till att mindre mat förstörs innan den når konsumenterna. det konstateras i en ny forskningsrapport från fn:s livsmedels- och jordbruksorganisation fao.

År 2050 förväntas jordens befolkning uppgå till nio miljarder människor. För att livnära alla måste livsmedelsproduktionen enligt fao öka med 50 – 70 procent. Det är en gigantisk utmaning, kanske en omöjlighet, om det ska ske utan ökad resursförbruk-ning och miljöpåverkan.

Ett första steg är att minska matsvinnet. Enligt en ny FAO-rapport förstörs så mycket som en tredjedel av världens livsmedel på vägen mellan odlaren och konsumenten. Totalt uppgår förlusterna till hela 1,3 miljarder ton per år.

– Matsvinnet är ett av de mest överhäng-ande problem som världssamhället står inför, konstaterade Modibo Traoré, Assis-tant Director General inom FAO, då han inledningstalade på Save Food-konferensen i Düsseldorf i maj 2011.

bra förpaCknIngar nödVändIgaI utvecklingsländerna är bristen på effektiva förpackningar vid sidan av dåliga skörde- och lagringstekniker samt undermåliga transporter en betydande del av problemet. Det framgår i FAO-rapporten som har tagits fram av svenska forskare på sik – institutet för livsmedel och bioteknik. SIK:s forsknings-chef Ulf Sonesson menar att en ny syn på förpackningar är på väg att etableras.

– Tidigare betraktades förpackningar oftast som ett miljöproblem. Nu ökar insikten om att bra förpackningar är nödvändiga om vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser.

SIK-konsulten Jenny Gustavsson, en av för-fattarna till FAO-studien, framhåller att nya förpackningslösningar i syfte att minska svinnet bör bygga på en helhetssyn. Huvud-målet är att minska svält och undernäring, men förpackningarna måste också klara höga miljö- och klimatkrav.

– Vi ska inte ersätta ett problem med ett annat. Till exempel är användning av fossila råvaror för förpackningsproduktion ingen långsiktigt hållbar lösning, säger Jenny Gustavsson.

Hur de använda förpack-ningarna ska tas om hand är en annan kärnfråga, eftersom växande sopberg blivit ett akut problem. Mycket talar alltså för att framtidens förpackningar bör tillverkas av förnybara, klimat-smarta material och att de ska vara återvinningsbara.

papper naTUrlIgT ValPapper är då ett naturligt alternativ. billerud är en av Sveriges ledande producenter av papper avsett för livsmedelsförpackningar:

– Att fokus nu allt mer ligger på att minimera matspillet är helt i linje med det som vi arbetar med, säger Johan Nellbeck, affärsområdesdirektör förpacknings- och specialpapper inom Billerud.

Och då handlar det främst om att optimera papperet och förpackningarna, understryker han:

– Vi tillverkar starka och ändamålsenliga papper som skyddar livsmedlen på ett bra sätt och arbetar ständigt med innovation och utveckling för att kunna producera ännu bättre papper. t

aNders tHOrÉN

rätt förpackningräddar maten

jennygustafsson

johannellbeck

UlfSonesson

ModiboTraoré

FaO-studien Global Food Losses and Food Waste genomfördes av sIk-forskarna Jenny Gustavsson, Christel Cederberg och Ulf sonesson. den visar att:• 1,3 miljarder ton av världens livsmedel per år går förlorade på vägen mellan odlaren och konsumenten, inklusive den mat som slängs i samband med konsumtion. • I låginkomstländerna sker svinnet främst i början av livsmedelskedjan. Förbättrad infrastruktur och effektivare transport- och förpackningssystem kan minska förlusterna avsevärt. • I medel- och höginkomstländer uppstår svinn oftast sent i kedjan, inte minst genom att butiker och konsumenter slänger mat som hade kunnat konsumeras.

fAktA här FörSviNNer mateN

bra förpackningar är nödvändiga för att vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser. Insikten om detta ökar.


11

Fred

rIk

steH

N


12

Ett smart sätt att rekrytera. Och ett effektivt verktyg för att få in fler kvinnor i produktionen. Så kan iggesund bruks satsning

på traineeprogram för operatörer sammanfattas.

Den typiske Iggesundaren är en man i 50-årsåldern, en erfaren person som lärt sig jobbet på plats i bruket. De flesta har arbe-tat länge för Iggesund, som ingår i Holmen-koncernen. Genomsnittet ligger på 26 år.

Under de närmaste åren kommer stora delar av denna trogna medarbetarkår att gå i pension. Processen med att rekrytera nästa generation Iggesundare har redan inletts – och i det arbetet har företaget tagit nya grepp. I stället för att på traditionellt sätt täcka upp de vakanser som uppstår med snabbrekrytering av enstaka personer har Iggesund lanserat traineeprogram där hela grupper av blivande operatörer rekryteras.

– Traineeprogrammen är en del av en långsiktig rekryteringsstrategi där syftet är att tillföra arbetsplatsen rätt kompetens, nya erfarenheter och samtidigt skapa en bättre blandning av män och kvinnor, säger Staffan Jonsson, platschef på Iggesunds Bruk.

läTTaT på kraVenFör att öppna för fler kvinnliga sökande har Iggesund slopat kravet på teknisk utbildning. I stället har tekniskt intresse, gymnasie-utbildning och några års yrkeserfarenhet skrivits in i kravprofilen. Följden har blivit att antalet kvinnliga sökande ökat kraftig och närmar sig 50 procent. Bland dem som antagits till det senaste traineeprogrammet var kvinnorna i majoritet – åtta kvinnor och fem män anställdes.

Traineeprogrammen genomförs under fem till sex månader. De som antagits får

lön under traineetiden och garanteras jobb om de fullföljer programmet.

– De får en gedigen utbildning och kan därmed känna sig säkra i sina nya yrkes-roller. Vi tror att den tryggheten gör att fler kvinnor vågar ta steget in vår industri. Att ingå i en grupp upplevs också som extra trygghet, säger Eva Hedberg, HR-specialist vid bruket.

bred UTbIldnIngDen teoretiska utbildningen, som inne- håller ämnen som produktions- och under-hållsteknik, kemi och miljökunskap, varvas med besök på brukets alla avdelningar.

– Därmed blir det lättare att växla mellan olika jobb och på så sätt utvecklas. Jag blir inte förvånad om flera av tjejerna och killarna så småningom har andra befattningar än de som de gick in i efter utbildningen, säger Eva Hedberg.

Genom sitt traineeprogram har bruket de senaste åren rekryterat 24 operatörer, varav ett tiotal kvinnor. I höst startar ett nytt traineeprogram med cirka tolv deltagare för blivande operatörer. Kostnaderna är betydligt högre än för det traditionella rekryteringssättet, men Iggesund ser traineeprogrammen som en investering.

Företagsledningen – som består av sex kvinnor och fem män – är övertygade om att blandade arbetsgrupper är mer effektiva och kreativa. Staffan Jonsson framhåller också att traineeprogrammets grupp-rekrytering har klara fördelar då man vill åstadkomma förändringar.

– Att få in en grupp unga kompetenta personer innebär en viktig vitalisering. Gamla rutiner ifrågasätts och det skapas mer energi och mer driv. Det är så vi vill ha det, säger Staffan Jonsson. t

Skogsindustrins ambition är att rekrytera fler kvinnor på alla positioner, men i dag är andelen kvinnor bara 17 procent. även om rekryteringen av kvinnliga akademiker är på god väg krävs nya grepp för att få in fler kvinnor i produktionen. traineeprogrammet vid iggesunds bruk är ett exempel på detta. av aNderS thoréN Foto Per helaNder

eva Hedberg

Staffan jonsson

– När Iggesund sökte operatörs-trainees jobbade jag i butik och ville prova något helt nytt. teknik-programmet från gymnasiet var en utmärkt grund och traineeutbild-ningen har gjort mig väl förberedd för mina nya arbetsuppgifter.

– att jobba på en mansdominerad arbetsplats tycker jag är positivt. Jargongen har nog blivit lite annor-lunda sedan vi tjejer anställts, men jag tror att killarna trivs med det.

maria larSSoNoperatör på iggesunds massabruk, tidigare trainee

hos Iggesundtar ny plats


13

– Jag gick teknikprogrammet på gymnasiet och som sommarjobbare på bruket upp-täckte jag att här verkligen finns intressanta arbetsuppgifter. arbetskamraterna var också jättebra, så när bruket senare sökte trainees tvekade jag inte.

– Vi har blivit fler och fler tjejer, vilket är bra eftersom män och kvinnor kompletterar var-andra. Men det får aldrig bli ett självändamål att ta in tjejer. kraven ska vara desamma.

procent av de chefer som skogsindustrin tillsätter 2012 ska vara kvinnor. vid se-naste mätningen var andelen 24 procent.det är en bit kvar till det mål som branschen gemensamt satt. Men trenden är positiv. Nästan hälften av de akademiker som rekryterats de senaste åren är kvinnor, vilket ger en bra bas för rekrytering av fler kvinnliga chefer.

– det behövs ännu fler goda förebilder. därför är rekrytering av kvinnliga chefer en så viktig del av branschens jämställdhetsar-bete, säger thommy Haglund, Hr-direktör i Holmen och ordförande i skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté.

I våras presenterade landsbygdsminister eskil erlandsson en nationell jämställdhets-strategi för skogsbruket, med fokus på ut-bildning, arbetsliv och enskilt skogsägande.

– det är ett bra initiativ som många före-trädare för skogsbranschen varit delaktiga i. Vårt historiska arv gör att utgångsläget inte är det bästa, men jämställdhetsambitionerna är höga. Nya idéer och initiativ är mycket välkomna, säger thommy Haglund. t

ThommyHaglund

30

eliSe äNGoperatör på iggesunds kartongbruk, tidigare trainee

Bert

IL a

xeLs

sON

Japan har under senare år blivit en allt viktigare marknad för svensk skogsindustri, främst för sågverken. i spåren av jordbäv-ningskatastrofen ökar efterfrågan på trä när mängder av nya trähus byggs. och mer papper behöver importeras sedan flera inhemska massa- och pappersbruk för-störts. hur påverkar detta svenska företag?

Enligt Skogs-indu-stri-ernas senaste kvar-tals-rapport står nu Japan för cirka sju procent av den svenska sågverksexporten.

Av stora enso timbers försäljning går 19 procent till Japan.

– Vi har funnits där i snart 20 år och i dag är Japan vår enskilt största och viktigaste marknad, säger Olle Berg, marknadschef Stora Enso Timber.

Även för sågverkskoncernen vida ökar den japanska marknaden i betydelse. Den står i dag för cirka 6 procent av Vidas för-säljning, men målet är att den inom några år ska öka till 10 procent.

– Troligtvis dröjer det innan återupp-byggnaden kommer i gång. Det finns ju många riskmoment med radioaktivitet och liknande. Så än så länge har vår försäljning

inte påverkats, säger Måns Johansson, för-säljnings- och vice koncernchef på Vida.

Generellt byggs årligen cirka 1,1 miljoner trähus i Japan. Men efter finanskrisen 2008 sjönk antalet och var 2010 nere på 780 000. I år hade marknaden börjat repa sig när katastrofen inträffade. Prognosen för 2011 är 850 000 byggstarter. En ytterligare skjuts väntas i samband med återuppbygganden efter den stora jordbävningen. Enligt bedömare behövs fler än 100 000 nya hus.

– Men även om den japanska regeringen har byggt cirka 60 000 tillfälliga bostäder, kommer det att ta tid innan man beslutar om att starta den permanenta återuppbygg-naden, bland annat för att man inte vill bygga på samma mark. Erfarenheten är att det tar tid att återbygga bostäder vid denna typ av katastrofer, förklarar Olle Berg.

Och när byggandet väl kommer i gång bli konkurrensen knivskarp, inte minst mot bakgrund av att världsekonomin nu åter är i gungning, spår Olle Berg.

Den japanska pappersmarknaden är jättelik. Japan hör till de länder som har

den högsta konsumtionen av papper och kartong per invånare. Men landet är i stort sett självförsörjande på papper och efter fi-nanskrisen 2008 har produktionen minskat kraftigt. Importen av papper ligger på runt 5 procent av konsumtionen och från Sve-rige kommer cirka 5 procent av importen. För de svenska företagen är det enskilda papperskvaliteter, som LWC-papper, som är viktigast.

papperSprodUkTIon lIgger nereSCA har sålt tryckpapper i Japan sedan drygt 15 år, främst magasinspapper.

– Dit går i dag de största volymerna magasinspapper vi säljer utanför Europa, säger Rolf Johannesson, försäljnings- direktör SCA Forest Products.

– Efter jordbävningskatastrofen ligger stora delar av den inhemska pappers-produktionen i Japan nere, vilket gör att efterfrågan stigit. Samtidigt har det en tid funnits en överkapacitet i hela världen, så det är inte svårt att få tag i papper. Företag i Kina och andra europeiska länder har varit snabba att hålla sig framme.

På sikt tror Rolf Johannesson att Japan är en fortsatt intressant marknad.

– Dels finns där en tradition av att läsa på papper, dels har de brist på råvara och höga elpriser, vilket gör att de troligtvis kommer att lägga ner en stor del av den inhemska produktionen.t

tOVe GYLLeNstIerNa


1414

det kommer att ta tid innan man startar den permanenta återuppbyggnaden, bland annat för att man inte vill bygga på samma mark.

olle berg, STora enSo TIMber

japan byggs upp med omsorg

fler än hundra tusen nya hus behöver byggas i japan efter jordbävningen, enligt bedömare.

sCaNpIx

Månsjohansson

olle berg

rolfjohanesson


15

NotiSer

skog & Industri ges ut av skogsindustrierna. tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin.

adress Box 55525, 102 04 stockholm Telefon 08-762 72 60 adressärenden [email protected] [email protected] Webbplats www.skogsindustrierna.organsvarig utgivare Lotta Larson, skogsindustrierna produktion kung & partnersTryck åtta45omslagsfoto per Helander

efTer en Vår och sommar med en bra mix av sol och regn har den svenska skogen återigen växt till i stora mängder. alldeles av sig själv. en naturresurs som ger sverige viktiga exportintäkter, goda rekreationsmöjligheter och som dess-utom klimatkompenserar för varje årsring på varje träd.

aTT balanSera produktion med håll-barhet är en del av vår vardag. den råvara som vi har att hantera måste skötas klokt – ur ett helhetsperspektiv. det kräver en del tankemöda och långsiktig planering.

kortsiktiga avgränsade beslut och åtgärder inom olika områden som påverkar vår bransch rimmar däremot ganska illa med hur vi själva arbetar.

därför ser vi positivt på Landsbygds-departementets nya handlingsplan skogsriket som landsbygdsministern presenterade i mitten av augusti. det är just den sortens helhetsgrepp som vi efterlyser. Vi är i ett spännande skede där många nya produkter utvecklas. regeringens ambition, att exporten av skogsrelaterade produkter ska öka med 20 procent från dagens nivå till 2020, är en utmaning som vi gärna tar.

den SVenSka Skogen är av avgö-rande betydelse för sveriges ekonomi och inte minst för omställningen till ett hållbart samhälle. därför välkomnar vi skogsriket och står beredda att bidra med vår del. t

därför välkomnar vi Skogsriket

MagnUS Hall OrdFöraNde, skOGsINdUstrIerNa

sCa

NpI

xse

tra ledare

den 14 SepTeMber hölls årets Virkesfo-rum i Näringslivets hus i Stockholm. I nästa nummer av Skog & Industri kommer vi att rapportera från Virkesforum. I skrivande stund har inte Virkesforum ägt rum.t

Skogsindustrierna på plats i almedalen

läs mer om virkesforum

SkogSIndUSTrIerna arrangerade flera seminarier under årets Almedalsvecka. Förutom seminariet ”Vem tar ditt jobb?” (läs ovan) deltog Skogsindustriernas VD Marie S. Arwidson i ett seminarium om biologisk mångfald.

Där medverkade även skogsdirektör Mårten Larsson, som senare samma dag även talade om hur längre lastbilar kan gynna miljön under ett seminarium om En trave till-projektet.

Dessutom medverkade Skogsindustrier-na i olika seminarier om svenska råvarors och svensk industris betydelse för Sverige. t

nya regler krIng turordning och före-trädesrätt behövs för att behålla jobben inom den svenska industrin. redan nu försvinner ett av tio jobb till utlandet på grund av Las.

det framkommer i en undersökning som genomförts på uppdrag av skogsindustri-erna och trä- och Möbelföretagen, tMF.

– allt fler inom sågverksindustrin och den träförädlande industrin ställer sig frågan ”Vem tar ditt jobb?”. det är en olycklig konsekvens av att Las inte tillåter företagen att anpassa sig efter konjunktur och kost-nadstryck, säger per Hidesten, vice Vd och förhandlingsdirektör på skogsindustrierna.

I den globala konkurrensen kan företagen sällan höja priserna för att klara lönsam-heten. trots effektiviseringar gör den globala prispressen att kostnaden för arbetskraft till slut blir marginalavgörande. klarar inte

företagen att hålla nere kostnaderna ser sig kunderna om efter billigare produktions-ställen utanför sverige.

rapporten ”Vem tar ditt jobb? baseras på en undersökning bland 950 företag. svars-frekvensen var 25 procent.

I dag möter knappt en tiondel av de tillfrågade företagen de ökade kostnaderna genom att flytta produktion utanför sverige. de uppger att turordnings- och företrädes-rätt enligt Las är de största utmaningarna när det gäller arbetskraftskostnaderna. Under almedalsveckan arrangerades ett seminarium kring rapporten där förutom företrädare för industrin bland andra tommy andersson, avtalssekreterare Gs-facket deltog. Han underströk vikten av företags-nära lösningar när det gäller avtalsturlistor och menade att så ofta sker redan i dag. t

i www.skogsindustrierna.org/web/virkesforum

läs mer om Virkesforum.

Svenskt limträ nu del av SkogsindustriernaSedan den 1 jUlI är svenskt Limträ en del av skogsindustrierna inom avdelningen träpromotion. Vid samgåendet bildades en Limträkommitté med representanter från Moelven töreboda, setra trävaror och Martinson Group. kommittéordförande är Leif Cederlöf, försäljningschef limträ, setra Långshyttan.

– sammanslagningen ger en effektivare standardisering och marknadsföring för branschen, säger Leif Cederlöf.

ett nytt gemensamt projekt är att ta fram en ny limträhandbok enligt de nya europeiska normerna. Handboken beräknas bli klar i början av 2013.t

VeM TarjobbeT?

duelleN

Posttidning bRetuR:SkogsindustriernaBox 55525102 04 Stockholm

kariN åStröm viCe ordFöraNde, SNF

mårteN larSSoN SkoGSdirektör, SkoGSiNduStrierNa

i Skogsindustriernas rapport levande skogar har branschen enats om gemensamma mål för natur-hänsyn. ambitionerna sträcker sig längre än de politiska målen. men Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, anser att skogsindustrin kan göra betydligt mer. Framför allt vill SNF att pappersproduktionen ska minska, så att mer av skogsråvaran används till trävaror och bränsle. av tove gyllenstierna

1. hur kan skogsbruk och skogsindustri bidra till ett bättre klimat?2. andelen förnybara pappersförpackningar som ersätter andra material växer hela tiden – hur ser du på detta?3. Vilket är det mest klimateffektiva sättet att använda skogsråvaran? att bränna den för att få energi direkt? eller att först tillverka pappersprodukter som återvinns sex, sju gånger och först därefter blir bioenergi?

”trä ska ersätta ändliga material”

paW

eL F

LatO

MattON

Hur ska skogen användas på bästa sätt?

1. Skogen gör sannolikt störst klimatnytta om den lämnas kvar och fortsätter att binda kol i både träd och mark. I våra skogar har marken ett stigande kolinnehåll över tid, gammal skog har därför störst kollager. De få återstående naturskogarna ska bland annat därför undantas skogsbruk.

Träråvara från den redan omvandlade industriskogen bör användas för att ersätta fossila material, som kol och olja. Men om detta ökar den totala konsumtionen av mate-rial eller energi, är det bättre att avstå avverkning.

2. Det är sannolikt bra ur klimatsynpunkt. Men skogs-näringens viktigaste insats för klimatet, vad gäller produkter, skulle vara att bidra till mins-kad konsumtion av förpack-ningsmaterial genom att tillverka smartare produkter. 3. Klimateffektiviteten beror på en rad faktorer som trans-portsträckor för återvinningen och energiåtgång i pappers-produktionen. Men helt avgö-rande för att skapa en hållbar värld är minskad användning av energi och råvaror. Produkt-ernas nytta måste vägas mot deras effekter på miljön.

Om pappersprodukterna verkligen behövs, är det sannolikt bäst att de åter-vinns många gånger innan de förbränns. Om inte, innebär det en extra belastning på klimatet att tillverka dem gång på gång. Då kan direkt förbränning vara bättre. t

1. Klimatförändringarnas orsak är enligt FN:s klimat-panel människans utsläpp av fossil koldioxid. Skogen binder koldioxid och ger en förnybar råvara som orsakar få utsläpp av fossil koldioxid när den tillverkas. Genom att ersätta ändliga material, som orsakar stora utsläpp eller förbrukar mycket energi, med trä kan skogsindustrin bidra. Om det sedan är i byggnader, som förpackningar eller genom exempelvis fordonsbränslen, nya material eller bioenergi får miljönyttan, marknad, politik och forskning styra.

2. Att tillverka fler förpack-ningar är inget självändamål. Samtidigt finns en stor och växande efterfrågan på för-packningar, i Sverige och globalt. Förpackningar gör stor nytta för att bevara och skydda sitt innehåll och

minskar därmed sopberget. Papprets klimat- och miljö- påverkan är lägre än metall, glas eller plast. Så länge denna fördel finns är det positivt att pappersförpackningen tar marknadsandelar. 3. Miljönyttan beror givetvis på hur effektivt råvaran utnyttjas och vilka fossila energi- slag som ersätts. Att först göra papper eller använda trä till exempelvis byggmaterial är ett steg. Ett andra viktigt steg är att återvinna och åter-använda, för att slutligen åter-vinna som energi. Detta är det mest energieffektiva. t

”Skogen gör bäst nytta där den står”

Documents

Skog & Industri_3_11