35
Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper Skogar 9010-91F0 Beslutade 2011-06-13 Taiga (9010, Västlig taiga) 2 Nordlig ädellövskog (9020, Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora) 5 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Landhöjningsskog (9030, Naturliga primärskogar på landhöjningskust) Fjällbjörkskog (9040, Nordisk fjällbjörkskog) Näringsrik granskog (9050, Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ) Åsbarrskog (9060, Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar) Trädklädd betesmark (9070, Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ) Lövsumpskog (9080, Lövsumpskogar av fennoskandisk typ) Näringsfattig bokskog (9110, Bokskog av fryletyp) Näringsrik bokskog (9130, Bokskog av örtrik typ) Näringsrik ekskog (9160, Ek- avenbokskog av buskstjärnblommatyp) Ädellövskog i branter (9180, Lind- lönnskogar i sluttningar och raviner) Näringsfattig ekskog (9190, Äldre ekskogar på sura, sandiga marker) Skogsbevuxen myr (91D0, Skogbevuxen myr) Svämlövskog (91E0, Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade) Svämädellövskog (91F0, Ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag) Kommentar angående de Europeiska definitionerna, hämtad ur den inledande texten i Interpretation Manuals avsnitt om skog (s. 99 i versionen från 2007): For forest habitat types the following additional criteria were accepted by the Scientific Working Group (21-22 June 1993): - forests of native species; - forests with a high degree of naturalness; - forests of tall trees and high forest; - presence of old and dead trees; - forests with a substantial area; - forests having benefited from continuous sustainable management over a significant period. för 9010 har förtydliganden av tolkningen gjorts, bl a ang att naturtypen i normalfallet motsvarar produktiv skogsmark, och angående vilka yngre succiessionsmiljöer som kan ingå efter störningar. För 9020 har en ändring gjorts av tolkningen som innebär ett lägre krav på ädellövinslag i lövdominerad skog (30% i stället för 50%). För 9040 har kravet på krontäckningsgrad justerats så att den nedre gränsen är 10% krontäckning, vilket är i linje med den gräns som använts vid basinventeringen. Naturtyperna 9150 och 9170 har tagits bort då de inte förekommer i Sverige

Skogar 9010-91F0 - Naturvårdsverket · Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper . Skogar 9010-91F0 . Beslutade 2011-06-13 . Taiga (9010, Västlig taiga) 2 Nordlig ädellövskog

Embed Size (px)

Citation preview

Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper Skogar 9010-91F0 Beslutade 2011-06-13 Taiga (9010, Västlig taiga) 2 Nordlig ädellövskog (9020, Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av

fennoskandisk typ med rik epifytflora) 58

10

121416182022242628303234

Landhöjningsskog (9030, Naturliga primärskogar på landhöjningskust) Fjällbjörkskog (9040, Nordisk fjällbjörkskog) Näringsrik granskog (9050, Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk

typ) Åsbarrskog (9060, Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar) Trädklädd betesmark (9070, Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ) Lövsumpskog (9080, Lövsumpskogar av fennoskandisk typ) Näringsfattig bokskog (9110, Bokskog av fryletyp) Näringsrik bokskog (9130, Bokskog av örtrik typ) Näringsrik ekskog (9160, Ek- avenbokskog av buskstjärnblommatyp) Ädellövskog i branter (9180, Lind- lönnskogar i sluttningar och raviner) Näringsfattig ekskog (9190, Äldre ekskogar på sura, sandiga marker) Skogsbevuxen myr (91D0, Skogbevuxen myr) Svämlövskog (91E0, Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade) Svämädellövskog (91F0, Ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag) Kommentar angående de Europeiska definitionerna, hämtad ur den inledande texten i Interpretation Manuals avsnitt om skog (s. 99 i versionen från 2007): For forest habitat types the following additional criteria were accepted by the Scientific Working Group (21-22 June 1993): - forests of native species; - forests with a high degree of naturalness; - forests of tall trees and high forest; - presence of old and dead trees; - forests with a substantial area; - forests having benefited from continuous sustainable management over a significant period. för 9010 har förtydliganden av tolkningen gjorts, bl a ang att naturtypen i normalfallet motsvarar produktiv skogsmark, och angående vilka yngre succiessionsmiljöer som kan ingå efter störningar. För 9020 har en ändring gjorts av tolkningen som innebär ett lägre krav på ädellövinslag i lövdominerad skog (30% i stället för 50%). För 9040 har kravet på krontäckningsgrad justerats så att den nedre gränsen är 10% krontäckning, vilket är i linje med den gräns som använts vid basinventeringen. Naturtyperna 9150 och 9170 har tagits bort då de inte förekommer i Sverige

Taiga (9010, Västlig taiga)

EU-definition

9010 * Western Taïga PAL.CLASS.: 41.B8, 41.C3, 41.D5, 42.C

1) Natural old forests as well as those young forest stages naturally developing after fire. Natural old forests represent climax or late succession stages with slight human impact or without any human impact. Present natural old forests are only minor remnants of those originally occurring in Fennoscandia. With intensive forestry, which is carried out practically throughout this region, the main features of natural old forests disappear, i.e. the considerable amount of dead and rotten wood, the great variation in tree age and length and species composition, the trees from previous generations, the more stable microclimate. Old natural forests are habitats of many threatened species, especially bryophytes, lichens, fungi, and invertebrates (mostly beetles). Some of the present old natural forests have human impact, but in spite of that they maintain many characteristics of the natural forests. Because of the important role of fire, burned forest areas, and their young succession stages, have been naturally common in the boreal region. Nowadays they are extremely rare because of efficient fire protection and forestry. Natural recently burned forest areas are very important habitats for many endangered species. Typical of natural burned areas is a great amount of dead burned wood and a varying density of living trees which greatly conditions the regeneration of the forest. The character of the forests vary with the different boreal zones (hemi-, southern, middle, northern) and different site types. The following sub-types are distinguished, according to the main tree species and site type variation: - natural old spruce forests - natural old pine forests - natural old mixed forests - natural old deciduous forests - recently burnt areas - younger forests naturally developed after fire 2) Plants: Pine forests - Pinus sylvestris, Vaccinium vitis-idaea, Calluna vulgaris, Empetrum nigrum, Pleurozium schreberi, Cladonia spp.; Spruce and mixed forests - Picea abies, Pinus sylvestris, Betula spp., Vaccinium myrtillus, Deschampsia flexuosa, Maianthenum bifolium, Oxalis acetosella, Trientalis europea, Dicranum spp., Pleurozum schreberi, Hylocomium splendens; Deciduous forests - Betula spp., Populus tremula, Deschampsia flexuosa, Vaccinium myrtillus, Agrostis capillaris, Equisetum sylvaticum. Lichens - Evernia divaricata, Lobaria pulmonaria. Fungi - Amylocystis lapponica, Gloiodon strigosum, Fomitopsis populicola, Skeletocutis odora, S. stellae, Phlebia centrifuga, Haploporus odorus, Aporpium cargae, Gelatoporia pannocincata, Phellinus populicola. Animals: Mammals - *Pteromys volans, Myopus schisticolor, Sorex minutus; Birds – Picoides tridactylus, Perisoreus infaustus, Dendrocopos leucotos, D. minor; Beetles –

2

Tragosoma depsarium, Pytho kolwensis, P. abieticola, #Cucujus cinnaberinus, Peltis grossa, *Osmoderma eremita. Originally natural old forests were found in the whole boreal and hemiboreal zones, except in the oro-hemiarctic treeless zone. In Finland nowadays most of the natural old forests are found in eastern and northern parts, in southern and western parts of the country only remnants of these forests remain. In Sweden most of the old natural forests are in the north and only some of them in the south.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer i boreal-boreonemoral zon på torr-blöt och näringsfattig-näringsrik mark och innefattar i typfallet produktiv skogsmark. Enstaka områden finns i kontinental region. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 30-100% och utgörs av gran, tall, björk, asp, rönn och sälg. . Små inslag av andra inhemska trädslag kan förekomma. Naturtypen innefattar även brandfält och stormfällningar som då kan innebära en lägre krontäckning.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder, huvudsakligen brand/naturvårdsbränning, i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå om de utgör ett väsentligt värdehöjande komplement.. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Skogens hydrologi ska inte vara under stark generell påverkan från markavvattning.

Näringskrävande örter finns endast undantagsvis.

Naturtypen hyser vanligtvis en mängd rödlistade arter som gynnas av lång skoglig kontinuitet, gamla träd, död ved eller brandfält och successionsstadier efter brand.

Undergrupper: A. granskog B. tallskog C1. barrblandskog C2. blandskog D. triviallövskog E. kalmark/glest beskogad mark med mycket död ved efter störning (ex. brandfält) F. naturliga successionsstadier efter störning, (ex. barr-, löv- eller blandbrännor)

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.1.1 Tallskog (undantaget 2.1.1.4b och 2.1.1.5 som förs till 9060),

3

2.1.2 Granskog (undantaget 2.1.2.4 till 2.1.2.6 som förs till 9050), 2.2.1.5 till 2.2.1.8 Björk- och aspskog, 2.3.1.1 till 2.3.1.4 Blandskogar EUNIS: G3.A, G3.B, G3.D5, G4.2

Motivering till justering av svensk tolkning

Ett förtydligande om att naturtypen i normalfallet motsvarar produktiv skogsmark är tillagt, liksom ett förtydligande om vilka typer av skogar med lägre krontäckningsgrad som kan ingå. Ordet triviallövskog har bytts ut.

Gräns-dragning mot andra habitat

Skogen ligger kustnära i ett aktivt eller fossilt dynlandskap, se 2180. Skogen ligger i ett flackt och kustnära landhöjningsområde, se 9030. Skogen är grandominerad på brunjord och/eller har ett fältskikt av högört- eller lågörtstyp, se 9050. Skogen ligger på en rullstensås eller påverkas av åsens lutning, se 9060. Sumpskog på huvudsakligen översilad eller genomsilad mark, där ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) utgör minst 50% av trädskiktet, se 9080. Sumpskog som regelbundet översvämmas av närliggande vattendrag där ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) utgör minst 50% av trädskiktet, se 91E0. Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien.

4

Nordlig ädellövskog (9020, Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora)

EU-definition

9020 * Fennoscandian hemiboreal natural old broad-leaved deciduous forests (Quercus, Tilia, Acer, Fraxinus or Ulmus) rich in epiphytes PAL.CLASS.: 41.4151, 41.F2 (1997 version) 1) The hemiboreal natural old broad-leaved deciduous forest forms a transition between the Western Taiga and the nemoral forests. The most common tree species are Quercus robur, Ulmus spp., Fraxinus excelsior, Tilia cordata or Acer platanoides. There is typically a considerable amount of dead wood and a long continuity of woodland cover on the sites. The species-diversity of lichens, fungi, insects and soil-organisms is high. In many cases the forests have previously been used for grazing or mowing. 2) Plants : Allium ursinum, Anemone nemorosa, Corylus avellana, Dentaria bulbifera, Hepatica nobilis, Lathyrus vernus, Mercurialis perennis, Milium effusum, Poa nemoralis, Polygonatum multiflorum; Bryophytes- Antitrichia curtipendula, Homalia trichomanoides, Orthotrichum spp., Porella platyphylla, Zygodon spp.; Fungi- Auricularia mesenterica, Ganoderma lipsiense, Eichomitus campestris, Mycena galericulata, Tricholoma album, T. sulphureum; Lichens- Arthonia vinosa, Biatorella monasteriensis, Cliostomum corrugatum, Gyalecta flotowi, Lobaria pulmonaria, Phlyctis agelaea

5

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen är en övergångsform från boreala till nemorala skogstyper och förekommer på mark som är torr-fuktig och relativt näringsrik. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-100%, och ädellövträd utgör normalt minst 50% av grundytan, men lövdominerad naturskog med ned till 30% ädellöv kan föras till naturtypen. Viktiga komponenter i trädskiktet är ek, alm, ask, lind och lönn. Inget av trädslagen ek, bergek, avenbok, (var för sig eller tillsammans) eller bok utgör mer än 50% av grundytan.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd, död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning.

Naturtypen har en lång kontinuitet som lövträdbärande mark. Betes- eller slåtterbruk har vanligtvis förekommit men områdena är nu igenvuxna. Delar av naturtypen kan pga. av terrängförhållanden, endast varit marginellt påverkade av bete under lång tid.

Naturtypen är mycket artrik och rödlistade arter av epifytiska kryptogamer, vedlevande insekter, samt marklevande flora och fauna förekommer. Artsammansättningen varierar med skogens slutenhet.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.3 Almskog (del av), 2.2.3.4 Askskog (del av), 2.2.3.5 Lindskog (del av), 2.2.3.6 Blandlövskog av örtrik typ (del av) EUNIS: G1.A

Motivering till justering av svensk tolkning

Den engelska definitionen beskriver att den boreala ädellövskogen utgör en övergångsform mellan taigan och nemorala skogstyper. Det finns ganska många exempel på marker med mycket höga ädellövsvärden, men mindre än 50% ädellöv. Vanliga exempel är sedan länge igenvuxna, tidiagre öppna marker, som inte är lämpliga att restaurera till öppna trädklädda betesmarker, men som tillfälligt domineras av eller har ett stort triviallövinslag, t ex av asp. Dessa är lämpligare att föra till 9020 än till västlig taiga, där de ofta hamnar nu, om de alls klassas som naturtyp. Ädellövskogarna bör därför tolkas som ” ≥50 % lövträd och ≥30 % ädellöv.”

Gräns- Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070

6

dragning mot andra habitat

Sumpskog på huvudsakligen översilad eller genomsilad mark, där ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) utgör minst 50% av grundytan, se 9080. Skogar där hassel, ek, bergek, avenbok (tillsammans eller var för sig), eller bok utgör minst 50% av grundytan, se 9110, 9130, 9160, 9190 Skogen ligger i en brant sluttning, i en ravin eller i en svagare sluttning nedanför en lövskogsklädd brant, se 9180. Sumpskog som regelbundet översvämmas av närliggande vattendrag, se 91E0, 91F0. Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien.

7

Landhöjningsskog (9030, Naturliga primärskogar på landhöjningskust)

EU-definition

9030 * Natural forests of primary succession stages of landupheaval coast PAL.CLASS.: 31.8, 41.B8, 41.C3, 44.2 (1997 version) 1) This type includes different types of deciduous, coniferous and mixed natural thickets and forests developed on land upheaval coasts of the Baltic sea. Characteristic for these habitats are stages of primary succession from shore grassland vegetation to climax forests or various wetland types. Also soil horizons are poorly developed, although podsol soils are otherwise typical for boreal forest. The youngest pioneer forests near the sea are often low or tall herb deciduous forests, thickets or swamps. Vegetation succession can also proceed from willow swamps through forest swamps to mires. Alder and birch are dominant in the tree layer and willows are often common in the shrub layer. Grasses are abundant. Further inland the influence of the sea is weakened, the soils are often poor in nutrients and coniferous forests are typical. Pine, and often also spruce, dominates the tree layer and dwarf shrubs dominate in the field layer. In the ground layer mosses are common, but in many areas lichens are abundant.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer längs kusten från Uppland och norrut. Den finns i flacka områden från Östersjöns normalvattenläge till 3 m.ö.h. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och barr- och/eller triviallöv utgör minst 50% av grundytan.

Kvalitetskriterier: Skogen som ingår i naturtypen skall vara naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer och vara naturligt föryngrad primärskog. Den kan ha påverkats av t.ex. bete, plockhuggning eller naturlig störning. I de sena successionsstadier som ingår ska det finnas gamla träd och död ved. Kontinuitetsbrott eller skogsbruksåtgärder kan ha förekommit, men området i sin helhet liknar naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer.

Naturtypen förekommer i ett landskap där en stor del av successionsstadier såsom stränder, strandängar, busksnår och primärskogar samt våtmarker i olika utvecklingsstadier finns representerade. I takt med landhöjningen koloniserar de olika ingående miljöerna successivt nya områden. Naturlig dynamik präglar naturtypen.

De lägst liggande primärskogarna utgörs ofta av örtrika lövskogar. Längre upp har barrträd börjat etablera sig och olika blandskogstyper uppstår. Högst upp från stranden finns barrskogar vars jordmån utlakats i sådan mån att den influens brackvattnet haft inte längre gör sig påmind och om inte jordarten i sig är näringsrik så är vegetationen typisk för näringsfattiga förhållanden.

8

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: Flera olika vegetationstyper med barrskog eller triviallövskog samt blandningar därav. EUNIS: Flera olika vegetationstyper med barrskog eller triviallövskog samt blandningar därav.

Gräns-dragning mot andra habitat

Skogen ligger mindre kustnära i ett aktivt eller fossilt dynlandskap, se 2180. Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien. Sumpskog som regelbundet översvämmas av närliggande vattendrag, se 91E0.

9

Fjällbjörkskog (9040, Nordisk fjällbjörkskog)

EU-definition

9040 Nordic subalpine/subarctic forests with Betula pubescens ssp. Czerepanovii PAL.CLASS.: 41.B72 (1997 version) 1) Forests dominated by Betula pubescens ssp. czerepanovii (mountain birch), occuring and often dominating the subalpine belt of the Scandinavian mountain (fell) chain (”Fjällen”). Occur also in isolated northern Fennoscandian fells and in gently sloping or flat subarctic (hemiarctic) uplands, particularly in N Finland. Due to different ecological characteristics, vegetation varies from lichen poor and dwarf shrub dominated types to those rich-in-tall-herbs. 2) Plants : Poor types; Cladonia spp., Dicranum spp., Empetrum hermaphroditum, Hylocomium splendens, Linnea borealis, Pleurozium schreberi, Stereocaulon paschale, Trientalis europaea,. Vaccinium myrtillus; Rich types; Aconitum lycoctonum, Cicerbita alpina, Cornus suecica, Geranium sylvaticum, Gymnocarpium dryopteris, Hierochloë odorata, Melica nutans, Rubus saxatilis, Trollius europaeus

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer i subalpin miljö ovan barrskogsgränsen på mark som är torr-fuktig och näringsfattig-näringsrik. Trädskiktets krontäckningsgrad är 10-100% och fjällbjörk utgör minst 50% av grundytan. Övriga trädslag som kan förekomma är hägg, rönn, sälg, gråal, asp, viden, tall och gran.

Kvalitetskriterier: Naturtypen ska präglas av fjällbjörk och i typfallet ha en karaktär av skog men innefattar längst i norr ofta även buskmarker. Naturtypen kan indelas i undergrupperna öppen lågväxt fjällbjörkskog med inslag buskmarker respektive sluten och mer högväxt fjällbjörkskog Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Renbete har förekommit och förekommer ofta även idag. Boskapsbete i fjällbjörkskog på fäbodvallar kan förekomma men får anses som mycket ovanligt. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för en naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Fältskiktet kan variera beroende på jordart, vattentillgång och snötäckets varaktighet. En grov indelning i undergrupper kan göras efter produktiviteten;

10

lavtyp, mosstyp, lågörttyp och högörttyp.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.1.1 Fjällbjörkskog av lav-ris-typ, 2.2.1.2 Fjällbjörkskog av ris-gräs-typ, 2.2.1.3 Fjällbjörkskog av lågört-typ, 2.2.1.4 Fjällbjörkskog av högört-typ EUNIS: F2.3

Motivering till justering av svensk tolkning

Erfarenheten visar att redan områden med en krontäckning på 10 % uppfattas som fjällbjörkskog men att detta beror även på vilken trädhöjden ärVid rapporteringen enligt artikel 17, 2007 har gränsen 10 % krontäckning använts.

Tolkningen r därför justerad så att fjällbjörkskog tolkas som mark med ≥10 % krontäckning. Ett förtydligande är dessutom tillagt i beskrivningen av naturtypen, för att klargöra att denna skogsnaturtyp i många fall kan utgöras av buskvegetation eller av öppen skog.

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Andra triviallövarter än fjällbjörk utgör minst 50% av grundytan, se 9010, 9080, 91E0. Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien.

11

Näringsrik granskog (9050, Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ)

EU-definition

9050 Fennoscandian herb-rich forests with Picea abies PAL.CLASS.: 42.C22, 42.C4 , 42.C3 (1997 version) 1) This type occurs in areas of brown forest soils with mull, often in low-lying areas, ravines and slopes with fine sediment and a favourable water regime. The succession of this vegetation type normally leads to the dominance of spruce in the tree layer, although the broad-leaved trees often comprise a significant element. Tall herbs and ferns dominate, but the species composition varies greatly between northern, southern and western Fennoscandia. The forests are characterized by distinct layers of vegetation. The bottom layer is covered unevenly by bryophytes, the field layer is dominated by herbs and grasses, the bush and tree layers are well developed including a variety of species. Several vegetation types have been described, the main groups being dry, mesic and moist grass-herb forests. Sometimes ground water is flowing near the ground surface, which give rise to a specific species rich ”wet-forest” flora and invertebrate fauna. 2) Plants : Actaea spicata, A. erythrocarpa, Botrychium virginianum, Calypso bulbosa, Carex remota, Cicerbita alpina, Crepis paludosa, # Cypripedium calceolus, Diplazium sibiricum, Epipogium aphyllum, Geranium sylvaticum, Impatiens noli-tangere, Matteuccia struthiopteris, Melica nutans, Milium effusum, Paris quadrifolia, Viola selkirkii; Mosses- Brachythecium spp., Cirriphyllum piliferum, Eurhynchium spp., Plagiomnium spp.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer ofta på basisk berggrund och i södra Sverige ofta på mullrik brunjord. Naturtypen är näringsrik och torr-blöt och översilning kan förekomma. Naturtypen ligger ofta i sänkor, på dalbottnar eller i sluttningar med finsediment och/eller rörligt markvatten men kan även förekoma på flack mark. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-100%, och gran utgör minst 50% av grundytan. Utöver gran kan samtliga inhemska trädslag förekomma.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativ nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och

12

strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Områden med stor artrikedom med avseende på rödlistade arter knutna till naturtypen kan klassas som näringsrik granskog även om ett naturskogstillstånd inte hunnit uppkomma efter ett kontinuitetsbrott.

Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning.

Fältskiktet är i huvudsak präglat av näringsrika förhållanden och är välutvecklat och artrikt. Det finns både en högört- och en lågörtvariant. Epifytfloran kan vara rik. Där grundvattenytan ligger högt och där genomsilning eller översilning av marken äger rum är faunan av ryggradslösa djur och floran särskilt rik.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.1.2.4 Granskog av lågört-typ, 2.1.2.5 Granskog av ormbunks-typ, 2.1.2.6 Granskog av högört-typ EUNIS: G3.A3, G3.A4

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Skog på näringsfattig mark och/eller med mycket rödlistade arter knutna till död eller levande ved, se 9010 Skogen ligger i ett flackt och kustnära landhöjningsområde, se 9030. Skogen ligger på en rullstensås eller påverkas av åsens lutning, se 9060.

13

Åsbarrskog (9060, Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar)

EU-definition

9060 Coniferous forests on, or connected to, glaciofluvial eskers PAL.CLASS.: - 1) This type includes Fennoscandian conifer forests found on or close to eskers. The top of an esker is often characterized by Pinus sylvestris and the slopes sometimes by Picea abies, although deciduous species may occur. Eskers are glaciofluvial gravel and sand formations which consist of relatively sorted material, often forming ridges over 20 meters high. In terms of ecological site factors they are more variable than the surrounding forest on flatter ground. In particular the microclimate differs notably between shaded and sunny slopes. Thus aspect and slope inclination, which reflect the effects of solar radiation and soil and air temperatures are important ecological factors. As a result of ecological characteristics, vegetation on sunny esker slopes is often relatively rich in species and particularly contains many leguminous plants as well as some eastern steppe plant species. 2) Plants : Antennaria dioeca, Anthyllis vulneraria subsp. fennica, Astragalus alpinus, Brachypodium pinnatum, Calamagrostis arundinacea, Carex ericetorum, C. pediformis, Dianthus arenarius, Fragaria vesca, Hierochloë australis, Hypochoeris maculata, Juniperus communis, Lathyrus niger, L. vernus, Melica nutans, Oxytropis campestris, Pinus sylvestris, Polygonatum odoratum, Pulsatilla patens, P. vernalis, Pteridium aquilinum, Rubus saxatilis, Silene nutans, Thymus serpyllum, Vaccinium vitis-idaea and Viola rupestris subsp. Rupestris 4) Stands of esker forests on sunny slopes are often characterized by a relatively open tree structure and in addition the undergrowth often consists of species of warmer climate (e.g. Carex pediformis, Pulsatilla patens, P. vernalis, Gypsophila fastigiata) and some endangered butterfly species. About six different forest site types of eskers have been described, representing a gradient from xeric lichen rich forests to humid herb-rich forests.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på rullstensåsar, på deras sluttningar eller vid åsarnas fot och är torr-blöt och näringsfattig-näringsrik. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och inhemska barrträd utgör minst 50% av grundytan. Ofta utgör tall minst 50% av grundytan uppe på åsen, men i nedre delen, med relativt ytligt grundvatten, utgör ofta gran minst 50% av grundytan. I sällsynta fall kan även gran förekomma uppe på åsen. Lövinslag förekommer, främst i de nedre delarna.

Kvalitetskriterier: Skogen ska likna, eller i en relativt nära framtid kunna likna en naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av

14

t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå.

Fältskiktet varierar från torr lavtyp till fuktig örtrik typ. Mikroklimatet på åssluttningarna med torra eller blöta förhållanden, kombinerat med ljus eller skugga, spelar stor roll för artsammansättningen.

Floran och faunan är normalt rik på arter av flera organismgrupper som har en preferens för soliga och sandiga miljöer. Sandödla kan förekomma i naturtypen och i partier med åsgranskog kan bombmurkla växa.

Områden med höga naturvärden knutna till naturtypen och solexponerade tallstammar och sandmark kan klassas som Åsbarrskog även om ett naturskogstillstånd saknas.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.1.1.4b Tallskog, smultronvariant, 2.1.1.5 Tallskog av Leguminos-stenhallon-typ, 2.1.2.4 Granskog av lågört-typ EUNIS: G3.A3, G3.B3

Gräns-dragning mot andra habitat

Skogen ligger kustnära i ett aktivt eller fossilt dynlandskap, se 2180. Skogen ligger i ett flackt och kustnära landhöjningsområde, se 9030. Gran utgör minst 50% av grundytan och skogen ligger på brunjord och/eller har ett fältskikt av hög- eller lågörtstyp, se 9050. Skog med bete eller nyligen upphörd hävd, se 9070

15

Trädklädd betesmark (9070, Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ)

EU-definition

9070 Fennoscandian wooded pastures PAL.CLASS.: - 1) A vegetation complex in which the tree layer varies from sparse forest to small copses of trees and shrubs and patches of open grassland. These habitats have a representative mosaic of copses of trees (usually deciduous trees) and grassland with a long continuity of grazing. The tree layer consists either of deciduous broad-leaved species such as Quercus robur, Fraxinus excelsior, Tilia cordata, Betula spp., Alnus incana or conifers (Picea abies, Pinus sylvestris). Particularly in Sweden there are pastures with old, large oaks. A rich assemblage of threatened lichens, fungi, and invertebrates are associated with the bark and dead or decaying wood. The type also includes (particularly in Finland) deciduous forests established after slash-and-burn cultivation, that was a characteristic feature of the former land use in Finland In Finland scattered in the whole of the country, mostly in Southern and Central Finland; very rare or extinct in northern boreal zone. In Sweden scattered over the whole country. Regional variation is considerable. Wooded pastures are usually dominated by birch, pine, alder (Alnus incana) or spruce (spruce-dominated are often degraded types); in hemiboreal zone there are also subtypes dominated by e.g. Quercus, Fraxinus and Corylus. 2) Plants : Agrostis capillaris, Alnus incana, Antennaria dioica, Botrychium spp., Campanula persicifolia, Coeloglossum viride, Fragaria vesca, Geranium sylvaticum, Melampyrum cristatum, Prunella vulgaris, Ranunculus polyanthemos, Succisa pratensis, Veronica chamaedrys, V. officinalis. 4) During recent decades the tree layer of wooded pastures has in many cases become thicker and the typical structure has then been obscured. In wooded pastures vegetation is dominated by grassland species with elements of grassland vegetation.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på fastmark och är torr-blöt och näringsfattig-näringsrik. Träd- och buskskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och utgörs av inhemska trädslag. Naturtypen inkluderar betade trädklädda hagmarker och betad skog.

Kvalitetskriterier: Naturtypen ska ha en lång hävdkontinuitet så väl som trädkontinuitet och inslag av gamla träd ska finnas. Bete förekommer normalt i naturtypen.

Området ska hysa en från naturvårdssynpunkt värdefull artstock knuten till

16

betespåverkan i fältskiktet och/eller till solbelysta hagmarksträd. Värden knutna till beteshävd finns kvar.

Artsammansättningen varierar beroende på geografisk belägenhet och markens produktionsförmåga. I hagmarkerna dominerar lövträd, ofta ek och björk men även lind, ask och i vissa fall tall förekommer. I den betade skogen dominerar oftast barrträd och björk, i södra Sverige även ek/bok.

Trädklädda betesmarker med grova solbelysta lövträd är särskilt värdefulla eftersom träden i regel är artrika för fler organismgrupper. I de fall betad skog finns på kalkmark har den ofta en rik marksvampflora som är hävdgynnad. Antalet rödlistade arter som är knutna till naturtypen är högt. Finns det gott om död ved kan även ett stort antal rödlistade arter knutna till sådana substrat finnas i naturtypen.

Områden med något lägre krontäckningsgrad än 30% och med mycket höga naturvärden knutna till naturtypen och dess grova lövträd kan klassas som trädklädd betesmark.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i norden: För hagmarkerna gäller följande öppna vegetationstyper fast med ett tänkt glest trädskikt: 5.1.1.5 Ljunghed-typ, 5.1.3.3 Stagghed-typ, 5.2.1.3 Örtrik ängshavretorrängs-typ, 5.2.2.2 Rödvenängs-typ, 5.2.2.3 Prästkrageängs-typ, 5.2.2.4 Skogsnävaängs-typ, 5.2.2.5 Nordlig fårsvingelängs-typ, 5.2.2.6 Nordlig rödsvingelängs-typ, 5.2.3.2.b Tuvstarr-variant (av 5.2.3.2 Högörtängs-typ), 5.2.3.3 Gräs-lågstarrängs-typ. Även andra gräsmarkstyper kan förekomma. För betad skog kan hänvisning till samtliga vegetationstyper för fastmarksskogar ske. EUNIS: X09 Pasture woods (with a tree layer overlying pasture)

Gräns-dragning mot andra habitat

Naturskogsliknande skog som betas extensivt, se övriga skogstyper Hagmark där igenväxning gått så långt att värdena nu i huvudsak är knutna till den slutna skogen, se övriga skogstyper. Skogen/hagen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien. Områden med glesare krontäckning än 30% och med naturvården främst knutna till fältskiktet, se 6000-serien.

17

Lövsumpskog (9080, Lövsumpskogar av fennoskandisk typ)

EU-definition

9080 *Fennoscandian deciduous swamp woods PAL.CLASS.: 44.9112, 44.915, 44.A14 (1997 version) 1) Deciduous swamps are under permanent influence of surface water and usually flooded annually. They are moist or wet, wooded wetlands with some peat formation, but the peat layer is usually very thin. Ash (Fraxinus excelsior) in the hemiboreal zone and black alder (Alnus glutinosa) reaching the middle boreal zone are typical tree species. Gray alder (Alnus incana), silver birch (Betula pubescens) and willows (Salix spp.) are also common. A mosaic of patches with different water level and vegetation is typical for the type. Around the tree stems are small hummocks, but wet flooded surfaces are dominant. Deciduous swamp woods are most common in Finland in the southwestern archipelago and other coastal areas. On the mainland they are rare. In Sweden they are common throughout the whole region. 2) Plants : Carex caespitosa, C. diandra, C. disperma, C. elongata, C. loliacea, C. rhynchospora, C. tenuiflora, Calamagrostis canescens, C. chalybea, C. stricta, Calla palustris, Glyceria lithuanica, Iris pseudacorus, Lycopus europaeus, Lysimachia thyrsiflora, Lythrum salicaria, Solanum dulcamara, Thelypteris palustris; Mosses- Calliergon cordifolium, Helodium blandowii, Pseudobryum cinclidioides, Spagnum squarrosum, S. teres, S. fimbriatum, S. riparium 4) Associated with the habitat type: Residual alluvial forests (91E0)

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på näringsrik mark som är fuktig-blöt. Det finns en påverkan från högt grundvatten och översvämning sker normalt årligen. Naturtypen finns på mineraljord, tunna torvtäcken och i vissa fall även på torvmark av lövkärrstorv/vasstorv. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-100%, och ask/triviallöv (var för sig eller tillsammans) med undantag av fjällbjörk utgör minst 50% av grundytan. I södra och mellersta delarna av landet utgörs trädskiktet ofta av klibbal och ibland ask. Längre norrut finns mest gråal och glasbjörk och allra längst i norr även asp. Videarter kan förekomma i både träd- och buskskikt. Gran är ett vanligt inslag i naturtypen.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat

18

området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning.

Framförallt de översilade skogarna kan hysa en mängd rödlistade arter.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.4.3 Sumpalskog av ört-typ, 2.3.1.4 Sumpblandskog av ört-typ

EUNIS: G1.4, G1.B

Gräns-dragning mot andra habitat

Skogen ligger i ett kustnära dynlandskap, se 2180. Skogen ligger i ett flackt kustområde på landhöjningskust, se 9030. Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Sumpskog som regelbundet översvämmas av närliggande vattendrag, se 91E0, 91F0. Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien.

19

Näringsfattig bokskog (9110, Bokskog av fryletyp)

EU-definition

9110 Luzulo-Fagetum beech forests PAL.CLASS.: 41.11 1) Fagus sylvatica and, in higher mountains, Fagus sylvatica-Abies alba or Fagus sylvatica-Abies alba-Picea abies forests developed on acid soils of the medio-European domain of central and northern Central Europe, with Luzula luzuloides, Polytrichum formosum and often Deschampsia flexuosa, Calamagrostis villosa, Vaccinium myrtillus, Pteridium aquilinum. The following sub-types are included: 41.111 Medio-European collinar woodrush beech forests Acidophilous Fagus sylvatica forests of the lesser Hercynian ranges and Lorraine, of the collinear level of the greater Hercynian ranges, the Jura and the Alpine periphery, of the western sub- Pannonic and the intra-Pannonic hills, not or little accompanied by self sown conifers, and generally with an admixture of Quercus petraea, or in some cases Quercus robur, in the canopy. 41.112 Medio-European montane woodrush beech forests Acidophilous forests of Fagus sylvatica, Fagus sylvatica and Abies alba or Fagus sylvatica, Abies alba and Picea abies of the montane and high-montane levels of the greater Hercynian ranges, from the Vosges and the Black Forest to the Bohemian Quadrangle, the Jura, the Alps, the Carpathians and the Bavarian Plateau. 2) Plants: Fagus sylvatica, Abies alba, Picea abies, Luzula luzuloides, Polytrichum formosum and often Deschampsia flexuosa, Calamagrostis villosa, Vaccinium myrtillus, Pteridium aquilinum.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på sur podsolerad mark som är torr-frisk. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och bok utgör minst 50% av grundytan. Inslag av andra lövträd, ofta ek, bergek och björk kan förekomma. Barrträdsinslag kan förekomma i borenemoral zon men saknas normalt i nemoral zon. Endast enstaka exemplar av idegran förekommer.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

20

Områden med stor artrikedom med avseende på rödlistade arter knutna till naturtypen kan klassas till näringsfattig bokskog även om ett naturskogstillstånd inte hunnit uppkomma efter ett kontinuitetsbrott.

Fältskikt kan saknas helt eller vara glest och bestå av kruståtel, örnbräken och blåbär. Skogen har ofta ett mäktigt förnalager av ofullständigt nedbrutna boklöv. Skogar med lång kontinuitet kan ha en väl utvecklad och artrik epifytflora av främst lavar. Längs västkusten kan även för naturvården värdefulla suboceaniska lavsamhällen vara del av naturtypen.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.2.1 Bokskog av ris-kruståtel-typ EUNIS: G1.6

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Näringskrävande lundflora i fältskiktet, se 9130

21

Näringsrik bokskog (9130, Bokskog av örtrik typ)

EU-definition

9130 Asperulo-Fagetum beech forests PAL.CLASS.: 41.13 1) Fagus sylvatica and, in higher mountains, Fagus sylvatica-Abies alba or Fagus sylvatica-Abies alba-Picea abies forests developed on neutral or near-neutral soils, with mild humus (mull), of the medio-European and Atlantic domains of Western Europe and of central and northern Central Europe, characterised by a strong representation of species belonging to the ecological groups of Anemone nemorosa, of Lamiastrum (Lamium) galeobdolon, of Galium odoratum and Melica uniflora and, in mountains, various Dentaria spp., forming a richer and more abundant herb layer than in the forests of 9110 and 9120. Sub-types : 41.131 - Medio-European collinar neutrophilous beech forests Neutrocline or basicline Fagus sylvatica and Fagus sylvatica-Quercus petraea-Quercus robur forests of hills, low mountains and plateaux of the Hercynian arc and its peripheral regions, of the Jura, Lorraine, the Paris basin, Burgundy, the Alpine piedmont, the Carpathians and a few localities of the North Sea-Baltic plain. 41.132 - Atlantic neutrophile beech forests Atlantic beech and beech-oak forests with Hyacinthoides non-scripta, of southern England, the Boulonnais, Picardy, the Oise, Lys and Schelde basins. 41.133 - Medio-European montane neutrophilous beech forests Neutrophile forests of Fagus sylvatica, Fagus sylvatica and Abies alba, Fagus sylvatica and Picea abies, or Fagus sylvatica, Abies alba and Picea abies of the montane and high-montane levels of the Jura, the northern and eastern Alps, the western Carpathians and the great Hercynian ranges. 41.134 - Bohemian lime-beech forests Fagus sylvatica or Fagus sylvatica-Abies alba forests rich in Tilia spp., of the Bohemian basin. 41.135 - Pannonic neutrophilme beech forests Neutrophilous beech forests of medio-European affinities of the hills of the Pannonic plain and its western periphery. 2) Plants: Fagus sylvatica, Abies alba, Picea abies, Anemone nemorosa, Lamiastrum (Lamium) galeobdolon, Galium odoratum, Melica uniflora, Dentaria spp.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på näringsrik, ofta mullrik mark som är torr-frisk. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och bok utgör minst 50% av grundytan. Inslag av andra lövträd, ofta alm, ask, ek och björk kan förekomma. Barrträdsinslag kan förekomma i borenemoral zon men saknas normalt i nemoral zon.

22

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Områden med stor artrikedom med avseende på rödlistade arter knutna till naturtypen kan klassas till näringsrik bokskog även om ett naturskogstillstånd inte hunnit uppkomma efter ett kontinuitetsbrott.

Fältskiktet domineras av örter och gräs och har relativt stor förekomst av lundarter. Det är gott om vårblommande arter. Skogar med lång kontinuitet har en väl utvecklad och artrik epifytflora av främst lavar.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.2.2 Bokskog av lågört-typ, 2.2.2.3 Bokskog av högört-typ EUNIS: G1.6 woodland

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Bokskog på näringsfattig mark, se 9110

23

Näringsrik ekskog (9160, Ek- avenbokskog av buskstjärnblommatyp)

EU-definition

9160 Sub-Atlantic and medio-European oak or oakhornbeam forests of the Carpinion betuli PAL.CLASS.: 41.24 1) Forests of Quercus robur (or Quercus robur and Quercus petraea) on hydromorphic soils or soils with high water table (bottoms of valleys, depressions or in the vicinity of riparian forests). The substrate corresponds to silts, clayey and silt-laden colluvions, as well as to silt-laden alterations or to siliceous rocks with a high degree of saturation. Forests of Quercus robur or natural mixed forests composed of Quercus robur, Quercus petraea, Carpinus betulus and Tilia cordata. Endymion non-scriptus is absent or rare. 2) Plants: Quercus robur, Carpinus betulus, Acer campestre, Tilia cordata, Stellaria holostea, Carex brizoides, Poa chaixii, Potentilla sterilis, Dactylis polygama, Ranunculus nemorosus, Galium sylvaticum. 4) Not to be confused with forests of Quercus robur arising from the management of beech-oak forests as coppice or coppice-with-standards on well drained soils.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på torr–fuktig jord, ofta mullrik brunjord. Den underliggande jordarten kan antingen bestå av lera, silt eller grövre, silikatrika jordarter. Naturtypen ligger ofta i sänkor, dalbottnar eller nära vattendrag och i dess miljöer kan gleyhorisonter förekomma i jordmånsprofilen.

Krontäckningen är normalt 50-100 och ek/avenbok (tillsammans eller var för sig) utgör minst 50% av grundytan. Inslag av andra lövträd, ofta alm, ask, lind, lönn och hassel kan förekomma.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

24

Områden med stor artrikedom med avseende på rödlistade arter knutna till naturtypen kan klassas till näringsrik ek eller ek-avenbokskog även om ett naturskogstillstånd inte hunnit uppkomma efter ett kontinuitetsbrott.

Fältskiktet är örtrikt och vårblomningen riklig. Lundarter förekommer och risväxter är sällsynta. Bottenskikt saknas oftast helt eller utgörs av ett mycket glest mosstäcke.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.2 Ekskog av örtrik typ, 2.2.3.2a Ekskog, hassel-variant EUNIS: G1.A1

Gräns-dragning mot andra habitat

Blandning av flera ädellövträdsarter och rik epifytflora, se 9020. Skogen ligger längs ett vattendrag och översvämmas regelbundet, se 91F0. Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070

25

Ädellövskog i branter (9180, Lind- lönnskogar i sluttningar och raviner)

EU-definition

9180 * Tilio-Acerion forests of slopes, screes and ravines PAL.CLASS.: 41.4 1) Mixed forests of secondary species (Acer pseudoplatanus, Fraxinus excelsior, Ulmus glabra, Tilia cordata) of coarse scree, abrupt rocky slopes or coarse colluvions of slopes, particularly on calcareous, but also on siliceous, substrates (Tilio-Acerion Klika 55). A distinction can be made between one grouping which is typical of cool and humid environments (hygroscopic and shade tolerant forests), generally dominated by the sycamore maple (Acer pseudoplatanus) - sub-alliance Lunario-Acerenion, and another which is typical of dry, warm screes (xerothermophile forests), generally dominated by limes (Tilia cordata, T. platyphyllos) - sub-alliance Tilio-Acerenion. The habitat types belonging to the Carpinion should not be included here. 2) Plants: Lunario-Acerenion - Acer pseudoplatanus, Actaea spicata, Fraxinus excelsior, Helleborus viridis, Lunaria rediviva, Taxus baccata, Ulmus glabra. Tilio-Acerenion - Carpinus betulus, Corylus avellana, Quercus sp., Sesleria varia, Tilia cordata, T. platyphyllos. 4) Slight changes in the conditions of the substrate (especially "consolidated" substrate) or humidity produce a transition towards beech forests (Cephalanthero-Fagenion, Luzulo-Fagenion) or towards thermophile oak forests.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer både på basrikt och silikatrikt underlag och återfinns främst i bergsbranter, i blockrika rasavlagringar samt i raviner. Naturtypen omfattar både svala och fuktiga samt torra och varma miljöer. Översilade partier förekommer sällsynt. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och ädellövträd utgör normalt minst 50% av grundytan, men lövdominerad naturskog med ned till 30% ädellöv kan föras till naturtypen.Ask, alm, lind, lönn och ek är viktiga komponenter i trädskiktet. Inget av de tre trädslagsexemplen ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) på blöt översilad mark, ek/bergek/avenbok (tillsammans eller var för sig) eller bok får överstiga 50% av grundytan. Inslag av triviallöv kan förekomma relativt rikligt.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den har påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga

26

störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Områden med stor artrikedom med avseende på rödlistade arter knutna till naturtypen kan klassas till ädellövskog i branter även om ett naturskogstillstånd inte hunnit uppkomma efter ett kontinuitetsbrott.

Buskskiktet är ofta väl utvecklat och fältskiktet är ofta av örttyp. Artrik flora och fauna finns både i skuggiga och solexponerade lägen. Epifytrik naturtyp.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.3 Almskog (del av), 2.2.3.5 Lindskog, 2.2.3.6 Blandlövskog av örtrik typ (del av) EUNIS: G1.A

Motivering Se 9020

Gräns-dragning mot andra habitat

Skogen ligger inte i en brant, se 9020. Skog som är översilad och fuktig-blöt och ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) utgör mer än 50% av grundytan, se 9080. Skogen ligger längs ett vattendrag och översvämmas regelbundet, se 91E0, 91F0. Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070

27

Näringsfattig ekskog (9190, Äldre ekskogar på sura, sandiga marker)

EU-definition

9190 Old acidophilous oak woods with Quercus robur on sandy plains PAL.CLASS.: 41.51 and 41.54 1) 41.51 - Acidophilous forests of the Baltic-North Sea plain, composed of Quercus robur, Betula pendula and Betula pubescens, often mixed with Sorbus aucuparia and Populus tremula, on very oligotrophic, often sandy (or moraine) and podsolized or hydromorphic soils; the bush layer, poorly developed, includes Frangula alnus; the herb layer is formed by Deschampsia flexuosa and other grasses and herbs of acid soils (sometimes includes Molinia caerulea), and is often invaded by bracken. Forests of this type often prevail in the northern European plain and occupy more limited edaphic enclaves. Syntaxa: Querco-Betuletum, Molino-Quercetum, Trientalo- Quercetim roboris. 41.54 - Forests of Quercus robur and, sporadically Quercus pyrenaica or hybrids, on podzols, with a herb layer formed by the group of Deschampsia flexuosa, with Molinia caerulea and Peucedanum gallicum. Syntaxa: Peucedano-Quercetum roboris. 2) Plants: Quercus robur, Betula pendula, B. pubescens, Sorbus aucuparia, Populus tremula.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på näringsfattiga sura och podsolerade sandiga jordar och morän som är torr–frisk och i vissa fall blöt. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100%. Ek/avenbok och/eller bergek (tillsammans eller var för sig) utgör normalt minst 50% av grundytan, men lövdominerad naturskog med ned till 30% ek kan föras till naturtypen. Inslag av tall, björk, rönn och asp är vanliga.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Buskskiktet är glest, ofta med brakved och rönn. Hassel kan förekomma.

28

Fältskiktet består av ris, gräs och lågörter. Lundflora saknas. Bottenskikt saknas oftast helt eller utgörs av ett mycket glest mosstäcke.

Ibland är de näringsfattiga växtbetingelserna kombinerade med ett utsatt läge för vind- och saltpåverkan vilket kan medföra att så kallad krattskog utbildas. I sådan skog är träden senvuxna, klena, lågväxta, tättväxande samt knotiga och vindpinade. Ett tidigare betestryck kan också ha bidragit till att forma träden.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.1 Ekskog av örtfattig typ EUNIS: G1.8

Motivering Se 9020

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070 Näringskrävande lundflora i fältskiktet, se 9160.

29

Skogsbevuxen myr (91D0, Skogbevuxen myr)

EU-definition

91D0 * Bog woodland PAL.CLASS.: 44.A1 to 44.A4 1) Coniferous and broad-leaved forests on a humid to wet peaty substrate, with the water level permanently high and even higher than the surrounding water table. The water is always very poor in nutrients (raised bogs and acid fens). These communities are generally dominated by Betula pubescens, Frangula alnus, Pinus sylvestris, Pinus rotundata and Picea abies, with species specific to bogland or, more generally, to oligotrophic environments, such as Vaccinium spp., Sphagnum spp., Carex spp. [Vaccinio-Piceetea: Piceo-Vaccinienion uliginosi (Betulion pubescentis, Ledo-Pinion) i.a.]. In the Boreal region, also spruce swamp woods, which are minerotrophic mire sites along margins of different mire complexes, as well as in separate strips in valleys and along brooks. Sub-types : 44.A1 - Sphagnum birch woods 44.A2 - Scots pine mire woods 44.A3 - Mountain pine bog woods 44.A4 - Mire spruce woods 2) Plants: Agrostis canina, Betula pubescens, B. carpatica, Carex canescens, C. echinata, C. nigra, C. rostrata, Eriophorum vaginatum, Frangula alnus, Juncus acutiflorus, Molinia caerulea, Trientalis europaea, Picea abies, Pinus rotundata, P. sylvestris, P. mugo, Sphagnum spp., Vaccinium oxycoccus, V. uliginosum, Viola palustris; in spruce swamp woods also: Carex disperma, C. tenuiflora, Diplazium sibiricum, Hylocomium umbratum and Rhytidiadelphus triquetrus. 4) Forests on the edge of upland bogs or transition mires may form a transition towards swamp forests (Alnetea glutinosa, Alno-Ulmion pp.). Where bog woodland has colonized former non-woodland bog because of human impacts (bog degradation), the bog woodland may be removed in order to restore favourable conservation status of the former bog (types 7110, 7130 and 7140). Such secondary bog woodland is included in the definition of type 91D0, but generally has lower conservation priority than restoration of the original bog type.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen förekommer på myrar (> 30 cm djupt torvtäcke) som är fuktig–blöt med högt liggande grundvattenyta. Näringsförhållandena är näringsfattiga–intermediära. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100%. Trädslagsblandningen varierar med myrtyp och näringsförhållanden men glasbjörk, tall och gran är vanliga trädslag.

30

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Skogens hydrologi är inte under stark generell påverkan från t.ex. markavvattning, torvtäkt e.d.

Fält- och bottenskiktet domineras av ris, halvgräs, och vitmossor.

Kantzonen mellan trädklädd fattigmyr och öppen myr är ofta betydelsefull för insekter som kräver båda miljöerna.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.1.1.3 Sumptallskog av ris-typ, 3.1.1 Skogsmossevegetation, 3.2.1 Skogs- och krattkärrvegetation EUNIS: G3.D, G1.5, G3.E

Gräns-dragning mot andra habitat

Det faktum att naturtypen är en myrtyp även om den är trädbärande innebär att klassningen till myr ges förtur framför en klassning till någon skogstyp på mineraljord eller hällmark. Trädklädd myr som inte har fattiga-intermediära vegetationstyper, se andra myrtyper. Välvda mossar, se 7110. Trädklädd myr som utgör randskog på en högmosse ingår under 7110 och 7120 som undertyp Trädklädd myr på mosseplan av en degenererad högmosse, se 7120. Trädklädd myr som utgör del av ett norrländskt myrkomplex, 7310

31

Svämlövskog (91E0, Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade)

EU-definition

91E0 * Alluvial forests with Alnus glutinosa and Fraxinus excelsior (Alno-Padion, Alnion incanae, Salicion albae) PAL.CLASS.: 44.3, 44.2 and 44.13 1) Riparian forests of Fraxinus excelsior and Alnus glutinosa, of temperate and Boreal Europe lowland and hill watercourses (44.3: Alno-Padion); riparian woods of Alnus incanae of montane and sub-montane rivers of the Alps and the northern Apennines (44.2: Alnion incanae); arborescent galleries of tall Salix alba, S. fragilis and Populus nigra, along medio-European lowland, hill or sub-montane rivers (44.13: Salicion albae). All types occur on heavy soils (generally rich in alluvial deposits) periodically inundated by the annual rise of the river (or brook) level, but otherwise well-drained and aerated during low-water. The herbaceous layer invariably includes many large species (Filipendula ulmaria, Angelica sylvestris, Cardamine spp., Rumex sanguineus, Carex spp., Cirsium oleraceum) and various vernal geophytes can occur, such as Ranunculus ficaria, Anemone nemorosa, A. ranunculoides, Corydalis solida. This habitat includes several sub-types: ash-alder woods of springs and their rivers (44.31 – Carici remotae-Fraxinetum); ash-alder woods of fast-flowing rivers (44.32 - Stellario-Alnetum glutinosae); ash-alder woods of slow-flowing rivers (44.33 - Pruno-Fraxinetum, Ulmo-Fraxinetum); montane grey alder galleries (44.21 - Calamagrosti variae-Alnetum incanae Moor 58); sub-montane grey aldergalleries (44.22 - Equiseto hyemalis-Alnetum incanae Moor 58); white willow gallery forests (44.13 - Salicion albae). The Spanish types belong to the alliance Osmundo-Alnion (Cantabric atlantic and southeast Iberia peninsula). 2) Plants: Tree layer - Alnus glutinosa, Alnus incanae, Fraxinus excelsior; Populus nigra, Salix alba, S. fragilis; Betula pubescens, Ulmus glabra; Herb layer - Angelica sylvestris, Cardamine amara, C. pratensis, Carex acutiformis, C. pendula, C. remota, C. strigosa, C. sylvatica, Cirsium oleraceum, Equisetum telmateia, Equisetum spp., Filipendula ulmaria, Geranium sylvaticum, Geum rivale, Lycopus europaeus, Lysimachia nemorum, Rumex sanguineus, Stellaria nemorum, Urtica dioica. 4) Most of these forests are in contact with humid meadows or ravine forests (Tilio-Acerion). A succession towards Carpinion (Primulo-Carpinetum) can be observed.

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen ligger i anslutning till vattendrag på jordar som är väl dränerade vid lågvatten. Skogen översvämmas regelbundet vid högvatten. Det sker en kontinuerlig pålagring av finsediment i samband med översvämningarna. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och ask/triviallöv (var för sig eller tillsammans) utgör minst 50% av grundytan. Ask, gråal och klibbal är de

32

vanligaste trädslagen.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen är i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd, död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

Buskskiktet består ofta av olika videarter, brakved, olvon och vilda röda vinbär. Fältskiktet innehåller ofta högörter och ormbunkar, men även fattiga starrtyper förekommer.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.4 Askskog, 2.2.4.1 Gråalskog, 2.2.4.2 Klibbalskog EUNIS: G1.21

Gräns-dragning mot andra habitat

Sumpskog på i huvudsak genom- eller översilad mark, där ask/triviallöv (tillsammans eller var för sig) utgör minst 50% av grundytan, se 9080. Skogen ligger i ett område med ett sammanhängande 30 centimeter djupt torvtäcke, se 2190, 91D0 och trädklädda myrtyper i 7000-serien. Skogen ligger i ett flackt, kustnära område, se 9030 Skog med bete, slåtter eller nyligen upphävd hävd, se 9070 Skog ovan barrskogsgränsen där fjällbjörk utgör minst 50% av grundytan, se 9040

33

34

Svämädellövskog (91F0, Ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag)

EU-definition

91F0 Riparian mixed forests of Quercus robur, Ulmus laevis and Ulmus minor, Fraxinus excelsior or Fraxinus angustifolia, along the great rivers (Ulmenion minoris) PAL.CLASS.: 44.4 1) Forests of hardwood trees of the major part of the river bed, liable to flooding during regular rising of water level or, of low areas liable to flooding following the raising of the water table. These forests develop on recent alluvial deposits. The soil may be well drained between inondations or remain wet. Following the hydric regime, the woody dominated species belong to Fraxinus, Ulmus or Quercus genus. The undergrowth is well developed. 2) Plants: Quercus robur, Ulmus laevis, U. minor, U.glabra, Fraxinus excelsior, Fraxinus angustifolia, Populus nigra, P. canescens, P. tremula, Alnus glutinosa, Prunus padus, Humulus lupulus, Vitis vinifera ssp. sylvestris, Tamus communis, Hedera helix, Phalaris arundinacea, Corydalis solida, Gagea lutea, Ribes rubrum. 4) These forests form mosaics with pioneer or stable forests of soft wood trees, in low areas of the river bed; they may develop also from alluvial forests of hard wood trees. This habitat type often occurs in conjunction with alder-ash woodlands (44.3).

Svensk tolkning av EU definitionen

Naturtypen ligger i anslutning till vattendrag och översvämmas regelbundet vid högvatten. Det sker en kontinuerlig pålagring av finsediment i samband med översvämningarna. Naturtypen ligger på jordar som kan vara lättdränerade eller fuktiga/blöta vid lågvatten. Trädskiktets krontäckningsgrad är 30-100% och ek, alm och ask (tillsammans) utgör minst 50% av grundytan. Inslag av asp, björk, al och tall förekommer. Ask/triviallöv får (tillsammans eller var för sig) inte överstiga 50% av grundytan.

Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog m.a.p. egenskaper och strukturer Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier.

35

Buskskiktet kan vara väl utvecklat och fältskiktet är ofta rikt på örter.

Klassificering enligt Vegetationstyper i Norden och EUNIS Vegetationstyper i Norden: 2.2.3.3 Almskog (del av), 2.2.3.6 Blandlövskog av örtrik typ (del av) EUNIS: G1.22

Gräns-dragning mot andra habitat

Skog med bete, slåtter eller nyligen upphörd hävd, se 9070