Upload
vidar
View
77
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Skola 2011. Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning. Min syn på hur vi fungerar. Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Skola 2011Ett försök att skapa en känsla av
sammanhang, förståelse, lust och utmaning
Min syn på hur vi fungerar
• Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt.
• Vi, var och en av oss, måste skapa oss bilder av HUR denna värld fungerar. Dessa våra bilder gör att vi handlar på ett visst sätt.
• Att utvecklas innebär att vi skapar nya handlingsmönster SAMTIDIGT som vi ändrar på vår bild av HUR denna värld fungerar.
Bakgrund
Internationella studier
Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i
grundskola och gymnasieskola
Grundskolanhttp://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf
Gymnasieskolanhttp://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gy.pdf
Utdrag ur sammanfattning (s.48)
Sammantaget ger detta en stark indikation på att när det gäller kompetensmålen verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning/vägledning för lärare som grupp, även om det finns undantag. Detta även om de flesta lärare personligen anser sig påverkas av kursplanen.
• Det tydligaste resultatet från analysen av klassrumsobservationerna är att procedurhantering är den klart vanligaste kompetensaktiviteten, särskilt i arbete med läroboksuppgifter. Den är också vanligare i skolår 4 – 9 än i skolår 1 – 3.
• Stark positiv korrelation:läroboken och procedurhantering
• Stark negativ korrelation:läroboken och övriga kompetenser.
Inspektion i grundskolan
Fundera på:
Hur stor andel av lektionstiden tränar dina elever på procedurer?
(För andra ämnen: utantill-kunskaper?)
Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.
• Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.
Lärare gör det onödigt svårt för eleverna.
• Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme.
• Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet.
• Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.
Elever får för lite utmaningar.
• Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar.
• Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program.
• Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.
Fundera på:
Har du någon gång bedrivit en undervisning som en utomstående skulle kunna beskriva som ”fördummande”?
Vilka elever hade du då?
Hur tänker du i så fall om att undervisningen blev sådan?
Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg.
• På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i matematik högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.
Jesper Boesen - NCM
http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf (sid 15)
Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper.(alltså procedurer)
Det står i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker att det nationella provet speglar styrdokumenten väl
– men ändå så väljer man att testa helt andra resonemang i sina egna prov.
Att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna skulle klara av vissa resonemang.
De medgav helt enkelt att även om de tyckte att kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det.
Boesen drar två slutsatser av det han noterat:
• Många lärare saknar verktyg för att kunna konstruera prov som testar andra typer av färdigheter.
• Lärarna tycker inte att målen är realistiska.
http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdfhttp://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf
Fundera på:
Känner du igen dig och dina kollegor i de resultat som Boesen för fram?
Hur resonerar du när det gäller t.ex. förmåga att analysera för elever som du betraktar knappt når nivån Godkänt?
Simrishamns kommuns situation
50556065707580859095
100
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9)
Jonebergsskolan
Skolenhet Centrum
Nils Holgerssonskolan
Nationellt
SVENSKA 2008 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 5,9 79,1 15,0
Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8
Kommun, Kommunala 2,4 82,0 15,5
Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8
SVENSKA 2009 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 4,4 77,6 18,0
Riket, Fristående 5,0 74,8 20,2
Korsavadsskolan 0,5 81,5 17,9
Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5
SVENSKA 2010 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 3,0 74,3 22,7
Riket, Fristående 3,6 72,0 24,4
Skolenhet Centrum 2,3 81,4 16,4
Nils Holgerssonskolan 4,0 68,0 28,0
SVENSKA 2008 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 5,9 79,1 15,0
Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8
Kommun, Kommunala 2,4 82,0 15,5
Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8
SVENSKA 2009 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 4,4 77,6 18,0
Riket, Fristående 5,0 74,8 20,2
Korsavadsskolan 0,5 81,5 17,9
Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5
SVENSKA 2010 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 3,0 74,3 22,7
Riket, Fristående 3,6 72,0 24,4
Skolenhet Centrum 2,3 81,4 16,4
Nils Holgerssonskolan 4,0 68,0 28,0
MATEMATIK 2008 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 1,6 74,0 24,5
Riket, Fristående 2,4 74,4 23,2
Kommun, Kommunala 2,5 76,1 21,3
Nils Holgerssonskolan 0,0 100,0 0,0
MATEMATIK 2009 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 1,6 77,4 21,1
Riket, Fristående 2,0 76,3 21,7
Korsavadsskolan 2,0 78,0 20,0
Nils Holgerssonskolan 4,2 95,8 0,0
MATEMATIK 2010 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 1,0 72,5 26,5
Riket, Fristående 1,6 73,5 24,9
Skolenhet Centrum 1,2 75,9 22,8
Nils Holgerssonskolan 4,2 83,3 12,5
ENGELSKA 2008 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 7,1 84,3 8,6
Riket, Fristående 8,1 82,9 9,0
Kommun, Kommunala 5,3 85,9 8,7
Nils Holgerssonskolan 0,0 81,0 19,0
ENGELSKA 2009 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 5,7 83,5 10,8
Riket, Fristående 6,5 82,0 11,5
Korsavadsskolan 1,5 77,9 20,5
Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5
ENGELSKA 2010 Lägre Lika Högre
Riket, Kommunal 6,5 84,4 9,1
Riket, Fristående 6,8 83,3 9,9
Skolenhet Centrum 5,5 85,2 9,3
Nils Holgerssonskolan 4,3 82,6 13,0
Fundera på:
Vilka förutfattade meningar har du om Skolenhet centrum 7-9, Nils Holgersson-skolan och Sophia skolan?
1.40
1.60
1.80
2.00
2.20
2.40
2.60
2.80
Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå
Medel 2006-2010
180
190
200
210
220
230
240
250
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
SALSA Skolenhet Centrum
Modellberäknat
Faktiskt
Riket faktiskt
180
190
200
210
220
230
240
250
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
SALSA Nils Holgerssonskolan
Modellberäknat
Faktiskt
Riket faktiskt
Styrdokumenten– och deras roll
Omfattningen av reformen
• Ny skollag• Nya läroplaner i samtliga skolformer• Nya kursplaner i samtliga ämnen och kurser• Ny betygsskala• Betyg från åk 6• Nya kriterier för betygen: Kunskapskrav• Ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning
Allt blir aktuellt för er i augusti 2011
Nuvarande Nya
Undervisning i skolan –ett spänningsfält
Intressenter Kunskapsintressen Inomvetenskap. Utomvetenskap. Teoretiskt Samhälls- ideologiskt Politiskt samhälle Vetenskaps- (MÅL) (huvudsakl. staten) samhälle (MEDEL) Empiriskt- Praktisk- Lärarkår/lärarutb metodologiskt tekniskt Fig 1. Intressenter och kunskapsintressen i den vetenskapliga pedagogiken
Vet
ensk
aps-
ideo
logi
skt
Kunskaps- objekt
Magnus Granberg, 2005
Vetenskapssamhälle
Politiskt samhälle
Lärarkollektiven
Undervisningen i skolan –ett spänningsfält
Utdrag ur 1878 års normalplan
”Läraren är skolans själ. Skolan må vara aldrig så väl inrättad: hon må arbeta i de ståtligaste hus och vara aldrig så väl utrustad med material, hon bliver dock dålig om läraren är dålig”
Normalplanen för folkskolan - 1900
”Undervisningen ska i första rummet åsyfta att öva barnens förmåga att behandla praktiska uppgifter, vilkas lösning kräver klar uppfattning och eftertanke; och övningarna att bibringa dem nödig räknefärdighet få icke nedsjunka till en blott mekanisk sysslande med uträkning av vissa tal efter given regel och uppställning”
Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, s. 26
Nyare läroplaner…• Lgr – 62• Lgr – 69• Lgr – 80• Lpo – 94• Lgr – 11
• Den moderna svenska gymnasieskolans första läroplan kom 1970, sedan kom Lpf - 94. En ny kommer 2011.
• Förskolan fick sin första läroplan 1998. Dessförinnan var det Socialstyrelsen som beslutade i frågor kring förskolan (som då hette daghem). Omarbetad version 2010.
En jämförelse: Lgr80 – Lpo94• Tolkning och konstruktioner av grafer i
hela koordinatsystemet.• Teckning, förenkling och beräkning av
uttryck.• Parentesuttryck, utbrytning av faktorer
samt kvadreringsreglerna och konjugatregeln behandlas, dock med speciellt hänsynstagande till elevernas mognad, intresse och behov.
• Ekvationer av första graden, även med obekanta i båda led samt med parenteser och bråktal.
• Problemlösning med enkla ekvationer.• Linjära funktioner, speciellt sådana som
anger proportionalitet. Linjära ekvationssystem och enkla andragradsekvationer, främst vid problemlösning och företrädesvis med grafisk lösning.
Eleven utvecklar sin förmåga att förstå och använda
– grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter
– egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.
Betygssystemen genom tiderna
Bokstäver – siffror – bokstäver – nya bokstäver
• Absoluta betyg – Relativa betyg –
Målrelaterade betyg
De nya kursplanernaEx. matematik
- en fråga om struktur
Lpo-94
2.2 KUNSKAPERSkolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Lgr-11 • 2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.
Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Lpo-94
Mål att uppnå i grundskolanSkolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola• behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,
Lgr-11
Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Apropå teknik…Mål att uppnå (Lpo94)Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande
Mål (Lgr11)Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Kursplanen (Lpo-94)– nuvarande rubriker (tot. Ca 1800 ord)
• Ämnets syfte och roll i utbildningen (168)• Mål att sträva mot (242)• Ämnets karaktär och uppbyggnad (278)• Mål att uppnå
Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret (345)Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (131)Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret (167)
• Bedömning i ämnet matematikBedömningens inriktning (224)Kriterier för betyget Väl godkänt (116)Kriterier för betyget Mycket väl godkänt (81)
Kursplanen (Lgr-11)– nya rubriker (tot. Ca 3080 ord)
Rubriklös inflygning (72)• Syfte (333)• Centralt innehåll
I åk 1-3 (297)I åk 4-6 (346)I åk 7-9 (349)
• KunskapskravKunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (381) Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (221)Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 (212)Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 (212)Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 (227)Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 (217)Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 (216)
Egentligen– Syfte– Centralt innehåll– Kunskapskrav
Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Regeringskansliet)http://www.regeringen.se/sb/d/10120/a/153487
Läroplan med kursplaner och kunskapskrav (Skolverket): http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894
Syfte
• Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.
• Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Fundera över….
Hitta skrivningar i syftestexten där skolans och lärares skyldighet att ”bädda” för lärande skrivs fram.
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens
uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Grundskolan
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens
uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikation)
Grundskolan
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Fundera över…
Hur ger jag idag eleverna förutsättningar att…
• använda och analysera begrepp och samband mellan begrepp,
• Använda uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra. (Kommunikation)
Kompetens
Förmåga
Centralt innehåll
- Exemplet ” Samband och förändring”
Åk 1-3
- Sortering och klassificering av data från undersökningar.
- Tabeller och diagram och hur de kan användas för att beskriva resultat från undersökningar.
- Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Proportionella samband till exempel dubbelt och hälften samt förstoring och förminskning.
Åk 4-6
- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
- Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Beräkning av lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt användning av dem i statistiska undersökningar.
- Procent och proportionalitet samt deras egenskaper. Samband mellan begreppen skala, proportionalitet och procent.
- Koordinatsystem. Strategier för att välja lämplig gradering av koordinataxlar.
- Olika typer av samband i undersökningar, till exempel proportionalitet.
Åk 4-6
- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
- Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Beräkning av lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt användning av dem i statistiska undersökningar.
- Procent och proportionalitet samt deras egenskaper. Samband mellan begreppen skala, proportionalitet och procent.
- Koordinatsystem. Strategier för att välja lämplig gradering av koordinataxlar.
- Olika typer av samband i undersökningar, till exempel proportionalitet.
Åk 7-9
- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
- Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Strategier för att, med lägesmått och spridningsmått, kritiskt granska resultat av statistiska undersökningar som är relevanta för elevens vardag och deltagande i samhället.
- Begreppen funktion, variabel och räta linjens ekvation. Representationsformer av funktioner, till exempel vardagligt språk, symboler, tabeller och grafer. Relationer mellan representationsformerna.
- Användning av funktioner och deras representationsformer för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband som är relevanta för frågeställningar inom andra ämnen och i omvärlden.
Rubrikerna i centralt innehåll
• Taluppfattning och tals användning • Algebra • Geometri • Sannolikhet och statistik • Samband och förändring• Problemlösning
Problemlösning I
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. (1-3)
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. (4-6)
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. (7-9)
Problemlösning II
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. (1-3)
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. (4-6)
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. (7-9)
Fundera över…
Välj en annan rubrik i Centralt innehåll. Välj en ”tråd” under rubriken(en mening eller ett stycke).
Försök hitta det alltmer utvidgade innehållet i den ”tråd” ni valt. Visa grannen och berätta hur du tänkt.
Kunskapskraven
Blooms taxonomi
MVG EvalueraSyntetise
raVG Analysera
Applicera
G Förstå
Minnas
Nuvarande betygskriteriers idékonstruktion
De nya kunskapskravens idékonstruktion
AOmfattande och centrala
generaliserar god säkerhetkomplexa samman-
hang
C Väsentliga Förklarar säkerhetolika
samman-hang
E
Grund-läggande
Beskriverviss
osäkerhet
enkla samman-
hang… …
Minnas Förstå Applicera Analysera Evaluera SkapaTillämpa
73
Det får inte tillkomma en förmåga i en årskurs på ett högre betyg. Så här får det alltså inte se ut.
SvenskaÅrskurs 7
Mål Bedömning
E C A
Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
XXXXXXXXX XXXXXXXXX
Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
XXXXXXXXX
Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX
Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX
Söka information från olika källor och värdera dessa.
XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX
Eva Färjsjö – ansvarig för implementering i Huddinge
Kunskapskravens uppbyggnad(Matematik)
• Problemlösning (tolkning och modellering)• Begrepp• Metoder och beräkningar• Matematiska resonemang• Kommunikation
Exempel:Kunskapskrav för matematiskt
resonemang
Först åk 3, olika betyg i åk 6Sedan för olika betyg i åk 7-9.
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Bilaga_6_Alla_grundskolans_kursplaneforslag.pdf
(åk 3)
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
(åk 6)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
(åk 6, E)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
(åk 6, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
(åk 6, C) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
(åk 6, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
(åk 6, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
(åk 9, E) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
(åk 9, E) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
(åk 9, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
(åk 9, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
(åk 9, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Fundera över…
Välj ett stycke (område) i Kunskapskraven för något ämne.
Försök hitta orden som beskriver progressionen från åk 3 till åk 9 inom det valda området.
Skolverkets stöd vid införandet
Allmänna råd Kommentarmaterial Stödmaterial till lärare och rektorer BedömarstödFilmer Informationsmaterial riktat till föräldrar
www.skolverket.se
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Delar som korrelerar med elevgruppers resultat:
+ -Hög utbildning Låg utbildningFlicka PojkeSvensk Annan etnisk bakgrund
http://salsa.artisan.se/cgi-shl/school_frame.exe?selyears=2009&todo=schools_one_year_frame&when=new&selcomid=2081
Skolverkets promemoria – "En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2009"http://www.skolverket.se/sb/d/1768/a/18064
Skola Andel pojkar
Andel elever med utländsk Föräldrars Faktiskt Modell-
Andel pojkar bakgrund sammanvägda genomsnittligt beräknat
födda utomlands
födda i Sverige
utbildningsnivå meritvärde värde
Rikssnitt 0,51 0,07 0,09 2,21 209 Nils Holgerssonskolan 0,32 0,12 0 2,54 232 232
Skolenhet Centrum 0,52 0,05 0,03 2,07 205 198
Varför har dessa faktorer betydelse?
180
190
200
210
220
230
240
250
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
SALSA Skolenhet Centrum
Modellberäknat
Faktiskt
Riket faktiskt
180
190
200
210
220
230
240
250
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
SALSA Nils Holgerssonskolan
Modellberäknat
Faktiskt
Riket faktiskt
Fundera över…
Varför har dessa faktorer betydelse?
Vad säger forskningen?
+ -Lärares Lärareshöga förväntningar låga förväntningar
Skola kännetecknas Skola kännetecknasav nära relationer av distans
Skola med Skola med elevfokus lärarfokus
Vad säger forskningen?
+ -Rektor bedömer Rektor ansvararkvalitet utifrån inte för att skolankunskapsresultat tar fram gemen-som bygger på samma kriteriergemensamt för kunskaps-framtagna kriterier uppföljning
Problembeskrivningar
• ”Rödgröna” kommuner har större lärartäthet men sämre betyg än ”allians”kommuner
http://svtplay.se/v/2152139/aktuellt/17_9_21_00_-_textat?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2152139/sb,p102536,1,f,-1
Relationen är ca 13% utan betyg mot 10%.
• Barn med rika föräldrar får bättre betyg än barn med fattiga föräldrarhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=3834063
Goda exempel
• Essunga kommun – förändrad lärarattityd gav direkt resultat på elevers resultat
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-syn-pa-eleverna-gav-toppresultat-1.1125905
http://www.skolinspektionen.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/Allt-fler-elever-nar-malen-i-skolan-i-Essunga-kommun/
• Nossebohttp://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html
Öppna frågor…
• Är DU medveten om vad du tar för givet när du tänker på och pratar om/med eleverna och när du undervisar?
• På vilket sätt påverkar DU elevens bild av sin egen förmåga?
• Blir det lättare för DIG att bemöta alla elever likvärdigt med en ny läro- och kursplan?
Arbetsuppgift under dagen
Syfte:Fördjupa förståelsen för de nya styrdokumentenSkapa LPP:er som underlättar höstens arbete.
• Varje grupp har tilldelats ett ämne och en åldersgrupp, t.ex. historia 4-6.
• Tillsammans i gruppen diskutera och skapa en LPP för det ämne och den åldersgrupp ni har.
• LPP:n görs i UNIKUM. Glöm inte publicera så att alla kan få tillgång till er LPP.
• LPP:n sparas på formatet ”Simrishamn Ämne årskurser”. T.ex. ”Simrishamn Historia 4-6”.
Referenser• Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik vid 23
grundskolor• http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Matte/gransknin
gsrapport-matematik.pdf?epslanguage=sv
• Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik vid 55 gymnasieskolor: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/matte-gymnasie/kvalgr-magy2-slutrapport.pdf?epslanguage=svsamt
• http://www.ncm.gu.se/forskningsrapporter• MYCKET INTRESSANTA BÖCKER
• Nya skollagen: http://www.skolverket.se/sb/d/3885
• Eva Taflin: Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärandehttp://basic-education.jyou.cn/upload/soft/0-article/++0/180.pdf
• Läroplan för grundskolan, Lgr – 11: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/8de6b5ef.pdf
• Samtliga remissförslag på kursplaner med kunskapskrav: http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774http://www.skolverket.se/sb/d/2885
• TIMSS 2007: http://www.skolverket.se/sb/d/1679• Filmer: http://www.skolverket.se/sb/d/1679/a/16580
• Jesper Boesen: http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf: http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdf
• Nordström, S. G., (2009): Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, Årsböcker i svensk undervisningshistoria nr 211. Föreningen för svensk undervisningshistoria, Universitetstryckeriet, Uppsala.
• Granberg, M., (2005): Den vetenskapliga pedagogiken som lärarnas professionsgrund.
Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. • Skolverket, (2005): Matematik årskurs 9. Nationell utvärdering av grundskolan 2003 - Rapport
251. Fritzes, Stockholm. • Skolverket, (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Nätupplaga: • SOU 2010:53, (2010): Pojkar och skolan – ett bakgrundsdokument om ”pojkkrisen”. Statens
offentliga utredningar. Fritzes, Stockholm. • OECD, (2005): Teachers matter – attracting, developing and retaining effective teachers. OECD,
Paris. • Berg, G. (red), Scherp, H. Å. (red), (2003): Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för
skolutveckling, Liber, Stockholm. spec. Grosin, L. (2003): Forskning om framgångsrika skolor i Skolutvecklingens många ansikten
s. 136 – 178.
Några intressanta länkar
• Lärarnas Historia (LR och Lf): www.lararnashistoria.se
• Nationellt Centrum för Matematikutbildning: http://ncm.gu.se/http://ncm.gu.se/arkivn
• Lärares Yrkesetikiska råd: http://www.lararesyrkesetik.se/
• Tema Modersmål: http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola/17
• Nyhetsbrev i matematik: http://www.skolverket.se/sb/d/3041
• Skolporten: http://www.skolporten.se/
• Bedömningsexempel (Skolverket): http://www.skolverket.se/sb/d/502
TACK!