102
Skola 2011 Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning

Skola 2011

  • Upload
    vidar

  • View
    77

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Skola 2011. Ett försök att skapa en känsla av sammanhang, förståelse, lust och utmaning. Min syn på hur vi fungerar. Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Skola 2011

Skola 2011Ett försök att skapa en känsla av

sammanhang, förståelse, lust och utmaning

Page 2: Skola 2011

Min syn på hur vi fungerar

• Världen finns oberoende av oss och det finns mekanismer i denna värld som påverkar oss på olika sätt.

• Vi, var och en av oss, måste skapa oss bilder av HUR denna värld fungerar. Dessa våra bilder gör att vi handlar på ett visst sätt.

• Att utvecklas innebär att vi skapar nya handlingsmönster SAMTIDIGT som vi ändrar på vår bild av HUR denna värld fungerar.

Page 3: Skola 2011

Bakgrund

Page 4: Skola 2011
Page 5: Skola 2011

Internationella studier

Page 6: Skola 2011

Skolinspektionens granskning av matematikundervisningen i

grundskola och gymnasieskola

Grundskolanhttp://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf

Gymnasieskolanhttp://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gy.pdf

Page 7: Skola 2011

Utdrag ur sammanfattning (s.48)

Sammantaget ger detta en stark indikation på att när det gäller kompetensmålen verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning/vägledning för lärare som grupp, även om det finns undantag. Detta även om de flesta lärare personligen anser sig påverkas av kursplanen.

Page 8: Skola 2011

• Det tydligaste resultatet från analysen av klassrumsobservationerna är att procedurhantering är den klart vanligaste kompetensaktiviteten, särskilt i arbete med läroboksuppgifter. Den är också vanligare i skolår 4 – 9 än i skolår 1 – 3.

• Stark positiv korrelation:läroboken och procedurhantering

• Stark negativ korrelation:läroboken och övriga kompetenser.

Inspektion i grundskolan

Page 9: Skola 2011

Fundera på:

Hur stor andel av lektionstiden tränar dina elever på procedurer?

(För andra ämnen: utantill-kunskaper?)

Page 10: Skola 2011

Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.

• Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.

Page 11: Skola 2011

Lärare gör det onödigt svårt för eleverna.

• Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme.

• Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet.

• Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.

Page 12: Skola 2011

Elever får för lite utmaningar.

• Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar.

• Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program.

• Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.

Page 13: Skola 2011

Fundera på:

Har du någon gång bedrivit en undervisning som en utomstående skulle kunna beskriva som ”fördummande”?

Vilka elever hade du då?

Hur tänker du i så fall om att undervisningen blev sådan?

Page 14: Skola 2011

Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg.

• På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i matematik högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.

Page 15: Skola 2011

Jesper Boesen - NCM

http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf (sid 15)

Page 16: Skola 2011
Page 17: Skola 2011

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper.(alltså procedurer)

Page 18: Skola 2011

Det står i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker att det nationella provet speglar styrdokumenten väl

– men ändå så väljer man att testa helt andra resonemang i sina egna prov.

Page 19: Skola 2011

Att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna skulle klara av vissa resonemang.

De medgav helt enkelt att även om de tyckte att kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det.

Page 20: Skola 2011

Boesen drar två slutsatser av det han noterat:

• Många lärare saknar verktyg för att kunna konstruera prov som testar andra typer av färdigheter.

• Lärarna tycker inte att målen är realistiska.

http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdfhttp://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf

Page 21: Skola 2011

Fundera på:

Känner du igen dig och dina kollegor i de resultat som Boesen för fram?

Hur resonerar du när det gäller t.ex. förmåga att analysera för elever som du betraktar knappt når nivån Godkänt?

Page 22: Skola 2011

Simrishamns kommuns situation

Page 23: Skola 2011

50556065707580859095

100

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9)

Jonebergsskolan

Skolenhet Centrum

Nils Holgerssonskolan

Nationellt

Page 24: Skola 2011

SVENSKA 2008 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 5,9 79,1 15,0

Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8

Kommun, Kommunala 2,4 82,0 15,5

Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8

SVENSKA 2009 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 4,4 77,6 18,0

Riket, Fristående 5,0 74,8 20,2

Korsavadsskolan 0,5 81,5 17,9

Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5

SVENSKA 2010 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 3,0 74,3 22,7

Riket, Fristående 3,6 72,0 24,4

Skolenhet Centrum 2,3 81,4 16,4

Nils Holgerssonskolan 4,0 68,0 28,0

Page 25: Skola 2011

SVENSKA 2008 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 5,9 79,1 15,0

Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8

Kommun, Kommunala 2,4 82,0 15,5

Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8

SVENSKA 2009 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 4,4 77,6 18,0

Riket, Fristående 5,0 74,8 20,2

Korsavadsskolan 0,5 81,5 17,9

Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5

SVENSKA 2010 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 3,0 74,3 22,7

Riket, Fristående 3,6 72,0 24,4

Skolenhet Centrum 2,3 81,4 16,4

Nils Holgerssonskolan 4,0 68,0 28,0

Page 26: Skola 2011

MATEMATIK 2008 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 1,6 74,0 24,5

Riket, Fristående 2,4 74,4 23,2

Kommun, Kommunala 2,5 76,1 21,3

Nils Holgerssonskolan 0,0 100,0 0,0

MATEMATIK 2009 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 1,6 77,4 21,1

Riket, Fristående 2,0 76,3 21,7

Korsavadsskolan 2,0 78,0 20,0

Nils Holgerssonskolan 4,2 95,8 0,0

MATEMATIK 2010 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 1,0 72,5 26,5

Riket, Fristående 1,6 73,5 24,9

Skolenhet Centrum 1,2 75,9 22,8

Nils Holgerssonskolan 4,2 83,3 12,5

Page 27: Skola 2011

ENGELSKA 2008 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 7,1 84,3 8,6

Riket, Fristående 8,1 82,9 9,0

Kommun, Kommunala 5,3 85,9 8,7

Nils Holgerssonskolan 0,0 81,0 19,0

ENGELSKA 2009 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 5,7 83,5 10,8

Riket, Fristående 6,5 82,0 11,5

Korsavadsskolan 1,5 77,9 20,5

Nils Holgerssonskolan 0,0 87,5 12,5

ENGELSKA 2010 Lägre Lika Högre

Riket, Kommunal 6,5 84,4 9,1

Riket, Fristående 6,8 83,3 9,9

Skolenhet Centrum 5,5 85,2 9,3

Nils Holgerssonskolan 4,3 82,6 13,0

Page 28: Skola 2011

Fundera på:

Vilka förutfattade meningar har du om Skolenhet centrum 7-9, Nils Holgersson-skolan och Sophia skolan?

Page 29: Skola 2011

1.40

1.60

1.80

2.00

2.20

2.40

2.60

2.80

Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå

Medel 2006-2010

Page 30: Skola 2011

180

190

200

210

220

230

240

250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

SALSA Skolenhet Centrum

Modellberäknat

Faktiskt

Riket faktiskt

180

190

200

210

220

230

240

250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

SALSA Nils Holgerssonskolan

Modellberäknat

Faktiskt

Riket faktiskt

Page 31: Skola 2011
Page 32: Skola 2011

Styrdokumenten– och deras roll

Page 33: Skola 2011

Omfattningen av reformen

• Ny skollag• Nya läroplaner i samtliga skolformer• Nya kursplaner i samtliga ämnen och kurser• Ny betygsskala• Betyg från åk 6• Nya kriterier för betygen: Kunskapskrav• Ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning

Allt blir aktuellt för er i augusti 2011

Page 34: Skola 2011

Nuvarande Nya

Page 35: Skola 2011

Undervisning i skolan –ett spänningsfält

Intressenter Kunskapsintressen Inomvetenskap. Utomvetenskap. Teoretiskt Samhälls- ideologiskt Politiskt samhälle Vetenskaps- (MÅL) (huvudsakl. staten) samhälle (MEDEL) Empiriskt- Praktisk- Lärarkår/lärarutb metodologiskt tekniskt Fig 1. Intressenter och kunskapsintressen i den vetenskapliga pedagogiken

Vet

ensk

aps-

ideo

logi

skt

Kunskaps- objekt

Magnus Granberg, 2005

Page 36: Skola 2011

Vetenskapssamhälle

Politiskt samhälle

Lärarkollektiven

Undervisningen i skolan –ett spänningsfält

Page 37: Skola 2011

Läroplaner i historien

www.lararnashistoria.se

Page 38: Skola 2011

Utdrag ur 1878 års normalplan

”Läraren är skolans själ. Skolan må vara aldrig så väl inrättad: hon må arbeta i de ståtligaste hus och vara aldrig så väl utrustad med material, hon bliver dock dålig om läraren är dålig”

Page 39: Skola 2011

Normalplanen för folkskolan - 1900

”Undervisningen ska i första rummet åsyfta att öva barnens förmåga att behandla praktiska uppgifter, vilkas lösning kräver klar uppfattning och eftertanke; och övningarna att bibringa dem nödig räknefärdighet få icke nedsjunka till en blott mekanisk sysslande med uträkning av vissa tal efter given regel och uppställning”

Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, s. 26

Page 40: Skola 2011

Nyare läroplaner…• Lgr – 62• Lgr – 69• Lgr – 80• Lpo – 94• Lgr – 11

• Den moderna svenska gymnasieskolans första läroplan kom 1970, sedan kom Lpf - 94. En ny kommer 2011.

• Förskolan fick sin första läroplan 1998. Dessförinnan var det Socialstyrelsen som beslutade i frågor kring förskolan (som då hette daghem). Omarbetad version 2010.

Page 41: Skola 2011

En jämförelse: Lgr80 – Lpo94• Tolkning och konstruktioner av grafer i

hela koordinatsystemet.• Teckning, förenkling och beräkning av

uttryck.• Parentesuttryck, utbrytning av faktorer

samt kvadreringsreglerna och konjugatregeln behandlas, dock med speciellt hänsynstagande till elevernas mognad, intresse och behov.

• Ekvationer av första graden, även med obekanta i båda led samt med parenteser och bråktal.

• Problemlösning med enkla ekvationer.• Linjära funktioner, speciellt sådana som

anger proportionalitet. Linjära ekvationssystem och enkla andragradsekvationer, främst vid problemlösning och företrädesvis med grafisk lösning.

Eleven utvecklar sin förmåga att förstå och använda

– grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter

– egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

Page 42: Skola 2011

Betygssystemen genom tiderna

Bokstäver – siffror – bokstäver – nya bokstäver

• Absoluta betyg – Relativa betyg –

Målrelaterade betyg

Page 43: Skola 2011
Page 44: Skola 2011
Page 45: Skola 2011

De nya kursplanernaEx. matematik

- en fråga om struktur

Page 46: Skola 2011
Page 47: Skola 2011

Lpo-94

2.2 KUNSKAPERSkolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Page 48: Skola 2011

Lgr-11 • 2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.

Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Page 49: Skola 2011

Lpo-94

Mål att uppnå i grundskolanSkolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola• behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet,

Page 50: Skola 2011

Lgr-11

Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Page 51: Skola 2011

Apropå teknik…Mål att uppnå (Lpo94)Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande

Mål (Lgr11)Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Page 52: Skola 2011

Kursplanen (Lpo-94)– nuvarande rubriker (tot. Ca 1800 ord)

• Ämnets syfte och roll i utbildningen (168)• Mål att sträva mot (242)• Ämnets karaktär och uppbyggnad (278)• Mål att uppnå

Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret (345)Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (131)Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret (167)

• Bedömning i ämnet matematikBedömningens inriktning (224)Kriterier för betyget Väl godkänt (116)Kriterier för betyget Mycket väl godkänt (81)

Page 53: Skola 2011

Kursplanen (Lgr-11)– nya rubriker (tot. Ca 3080 ord)

Rubriklös inflygning (72)• Syfte (333)• Centralt innehåll

I åk 1-3 (297)I åk 4-6 (346)I åk 7-9 (349)

• KunskapskravKunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (381) Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (221)Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 (212)Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 (212)Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 (227)Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 (217)Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 (216)

Page 54: Skola 2011

Egentligen– Syfte– Centralt innehåll– Kunskapskrav

Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Regeringskansliet)http://www.regeringen.se/sb/d/10120/a/153487

Läroplan med kursplaner och kunskapskrav (Skolverket): http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894

Page 55: Skola 2011

Syfte

Page 56: Skola 2011

• Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.

• Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Page 57: Skola 2011

Fundera över….

Hitta skrivningar i syftestexten där skolans och lärares skyldighet att ”bädda” för lärande skrivs fram.

Page 58: Skola 2011

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och

• använda matematikens

uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Grundskolan

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Page 59: Skola 2011

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och

• använda matematikens

uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikation)

Grundskolan

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Page 60: Skola 2011

Fundera över…

Hur ger jag idag eleverna förutsättningar att…

• använda och analysera begrepp och samband mellan begrepp,

• Använda uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra. (Kommunikation)

Page 61: Skola 2011

Kompetens

Förmåga

Page 62: Skola 2011

Centralt innehåll

- Exemplet ” Samband och förändring”

Page 63: Skola 2011

Åk 1-3

- Sortering och klassificering av data från undersökningar.

- Tabeller och diagram och hur de kan användas för att beskriva resultat från undersökningar.

- Tolkning av data i tabeller och diagram.

- Proportionella samband till exempel dubbelt och hälften samt förstoring och förminskning.

Åk 4-6

- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.

- Tolkning av data i tabeller och diagram.

- Beräkning av lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt användning av dem i statistiska undersökningar.

- Procent och proportionalitet samt deras egenskaper. Samband mellan begreppen skala, proportionalitet och procent.

- Koordinatsystem. Strategier för att välja lämplig gradering av koordinataxlar.

- Olika typer av samband i undersökningar, till exempel proportionalitet.

Page 64: Skola 2011

Åk 4-6

- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.

- Tolkning av data i tabeller och diagram.

- Beräkning av lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt användning av dem i statistiska undersökningar.

- Procent och proportionalitet samt deras egenskaper. Samband mellan begreppen skala, proportionalitet och procent.

- Koordinatsystem. Strategier för att välja lämplig gradering av koordinataxlar.

- Olika typer av samband i undersökningar, till exempel proportionalitet.

Åk 7-9

- Användning av tabeller, diagram och grafer för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.

- Tolkning av data i tabeller och diagram.

- Strategier för att, med lägesmått och spridningsmått, kritiskt granska resultat av statistiska undersökningar som är relevanta för elevens vardag och deltagande i samhället.

- Begreppen funktion, variabel och räta linjens ekvation. Representationsformer av funktioner, till exempel vardagligt språk, symboler, tabeller och grafer. Relationer mellan representationsformerna.

- Användning av funktioner och deras representationsformer för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband som är relevanta för frågeställningar inom andra ämnen och i omvärlden.

Page 65: Skola 2011

Rubrikerna i centralt innehåll

• Taluppfattning och tals användning • Algebra • Geometri • Sannolikhet och statistik • Samband och förändring• Problemlösning

Page 66: Skola 2011

Problemlösning I

• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. (1-3)

• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. (4-6)

• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. (7-9)

Page 67: Skola 2011

Problemlösning II

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. (1-3)

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. (4-6)

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. (7-9)

Page 68: Skola 2011

Fundera över…

Välj en annan rubrik i Centralt innehåll. Välj en ”tråd” under rubriken(en mening eller ett stycke).

Försök hitta det alltmer utvidgade innehållet i den ”tråd” ni valt. Visa grannen och berätta hur du tänkt.

Page 69: Skola 2011

Kunskapskraven

Page 70: Skola 2011

Blooms taxonomi

Page 71: Skola 2011

MVG EvalueraSyntetise

raVG Analysera

Applicera

G Förstå

Minnas

Nuvarande betygskriteriers idékonstruktion

Page 72: Skola 2011

De nya kunskapskravens idékonstruktion

AOmfattande och centrala

generaliserar god säkerhetkomplexa samman-

hang

C Väsentliga Förklarar säkerhetolika

samman-hang

E

Grund-läggande

Beskriverviss

osäkerhet

enkla samman-

hang… …

Minnas Förstå Applicera Analysera Evaluera SkapaTillämpa

Page 73: Skola 2011

73

Det får inte tillkomma en förmåga i en årskurs på ett högre betyg. Så här får det alltså inte se ut.

SvenskaÅrskurs 7

Mål Bedömning

E C A

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

XXXXXXXXX XXXXXXXXX

Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

XXXXXXXXX

Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX

Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX

Söka information från olika källor och värdera dessa.

XXXXXXXXX XXXXXXXXX XXXXXXXXX

Eva Färjsjö – ansvarig för implementering i Huddinge

Page 74: Skola 2011

Kunskapskravens uppbyggnad(Matematik)

• Problemlösning (tolkning och modellering)• Begrepp• Metoder och beräkningar• Matematiska resonemang• Kommunikation

Page 75: Skola 2011

Exempel:Kunskapskrav för matematiskt

resonemang

Först åk 3, olika betyg i åk 6Sedan för olika betyg i åk 7-9.

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Bilaga_6_Alla_grundskolans_kursplaneforslag.pdf

Page 76: Skola 2011

(åk 3)

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

(åk 6)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Page 77: Skola 2011

(åk 6, E)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

(åk 6, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Page 78: Skola 2011

(åk 6, C) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

(åk 6, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Page 79: Skola 2011

(åk 6, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

(åk 9, E) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Page 80: Skola 2011

(åk 9, E) Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

(åk 9, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Page 81: Skola 2011

(åk 9, C)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

(åk 9, A)Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Page 82: Skola 2011

Fundera över…

Välj ett stycke (område) i Kunskapskraven för något ämne.

Försök hitta orden som beskriver progressionen från åk 3 till åk 9 inom det valda området.

Page 83: Skola 2011

Skolverkets stöd vid införandet

Allmänna råd Kommentarmaterial Stödmaterial till lärare och rektorer BedömarstödFilmer Informationsmaterial riktat till föräldrar

www.skolverket.se

Page 84: Skola 2011

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Page 85: Skola 2011

Delar som korrelerar med elevgruppers resultat:

+ -Hög utbildning Låg utbildningFlicka PojkeSvensk Annan etnisk bakgrund

Page 86: Skola 2011

http://salsa.artisan.se/cgi-shl/school_frame.exe?selyears=2009&todo=schools_one_year_frame&when=new&selcomid=2081

Skolverkets promemoria – "En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2009"http://www.skolverket.se/sb/d/1768/a/18064

Skola Andel pojkar

Andel elever med utländsk Föräldrars Faktiskt Modell-

Andel pojkar bakgrund sammanvägda genomsnittligt beräknat

födda utomlands

födda i Sverige

utbildningsnivå meritvärde värde

Rikssnitt 0,51 0,07 0,09 2,21 209 Nils Holgerssonskolan 0,32 0,12 0 2,54 232 232

Skolenhet Centrum 0,52 0,05 0,03 2,07 205 198

Page 87: Skola 2011

Varför har dessa faktorer betydelse?

Page 88: Skola 2011

180

190

200

210

220

230

240

250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

SALSA Skolenhet Centrum

Modellberäknat

Faktiskt

Riket faktiskt

180

190

200

210

220

230

240

250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

SALSA Nils Holgerssonskolan

Modellberäknat

Faktiskt

Riket faktiskt

Page 89: Skola 2011

Fundera över…

Varför har dessa faktorer betydelse?

Page 90: Skola 2011

Vad säger forskningen?

+ -Lärares Lärareshöga förväntningar låga förväntningar

Skola kännetecknas Skola kännetecknasav nära relationer av distans

Skola med Skola med elevfokus lärarfokus

Page 91: Skola 2011

Vad säger forskningen?

+ -Rektor bedömer Rektor ansvararkvalitet utifrån inte för att skolankunskapsresultat tar fram gemen-som bygger på samma kriteriergemensamt för kunskaps-framtagna kriterier uppföljning

Page 92: Skola 2011

Problembeskrivningar

• ”Rödgröna” kommuner har större lärartäthet men sämre betyg än ”allians”kommuner

http://svtplay.se/v/2152139/aktuellt/17_9_21_00_-_textat?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2152139/sb,p102536,1,f,-1

Relationen är ca 13% utan betyg mot 10%.

• Barn med rika föräldrar får bättre betyg än barn med fattiga föräldrarhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=3834063

Page 93: Skola 2011

Goda exempel

• Essunga kommun – förändrad lärarattityd gav direkt resultat på elevers resultat

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-syn-pa-eleverna-gav-toppresultat-1.1125905

http://www.skolinspektionen.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/Allt-fler-elever-nar-malen-i-skolan-i-Essunga-kommun/

• Nossebohttp://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html

Page 94: Skola 2011

Öppna frågor…

• Är DU medveten om vad du tar för givet när du tänker på och pratar om/med eleverna och när du undervisar?

• På vilket sätt påverkar DU elevens bild av sin egen förmåga?

• Blir det lättare för DIG att bemöta alla elever likvärdigt med en ny läro- och kursplan?

Page 95: Skola 2011

Arbetsuppgift under dagen

Syfte:Fördjupa förståelsen för de nya styrdokumentenSkapa LPP:er som underlättar höstens arbete.

Page 96: Skola 2011

• Varje grupp har tilldelats ett ämne och en åldersgrupp, t.ex. historia 4-6.

• Tillsammans i gruppen diskutera och skapa en LPP för det ämne och den åldersgrupp ni har.

• LPP:n görs i UNIKUM. Glöm inte publicera så att alla kan få tillgång till er LPP.

• LPP:n sparas på formatet ”Simrishamn Ämne årskurser”. T.ex. ”Simrishamn Historia 4-6”.

Page 97: Skola 2011

Referenser• Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik vid 23

grundskolor• http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/Matte/gransknin

gsrapport-matematik.pdf?epslanguage=sv

• Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik vid 55 gymnasieskolor: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/matte-gymnasie/kvalgr-magy2-slutrapport.pdf?epslanguage=svsamt

• http://www.ncm.gu.se/forskningsrapporter• MYCKET INTRESSANTA BÖCKER

• Nya skollagen: http://www.skolverket.se/sb/d/3885

Page 98: Skola 2011

• Eva Taflin: Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till lärandehttp://basic-education.jyou.cn/upload/soft/0-article/++0/180.pdf

• Läroplan för grundskolan, Lgr – 11: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/8de6b5ef.pdf

• Samtliga remissförslag på kursplaner med kunskapskrav: http://www.skolverket.se/sb/d/3719/a/19774http://www.skolverket.se/sb/d/2885

• TIMSS 2007: http://www.skolverket.se/sb/d/1679• Filmer: http://www.skolverket.se/sb/d/1679/a/16580

• Jesper Boesen: http://ncm.gu.se/media/mattebron/nationellmote/JesperBoesen070504.pdf: http://www.skolporten.com/pdf/rikskonf_07_boesen.pdf

Page 99: Skola 2011

• Nordström, S. G., (2009): Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan, Årsböcker i svensk undervisningshistoria nr 211. Föreningen för svensk undervisningshistoria, Universitetstryckeriet, Uppsala.

• Granberg, M., (2005): Den vetenskapliga pedagogiken som lärarnas professionsgrund.

Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. • Skolverket, (2005): Matematik årskurs 9. Nationell utvärdering av grundskolan 2003 - Rapport

251. Fritzes, Stockholm. • Skolverket, (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Nätupplaga: • SOU 2010:53, (2010): Pojkar och skolan – ett bakgrundsdokument om ”pojkkrisen”. Statens

offentliga utredningar. Fritzes, Stockholm. • OECD, (2005): Teachers matter – attracting, developing and retaining effective teachers. OECD,

Paris. • Berg, G. (red), Scherp, H. Å. (red), (2003): Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för

skolutveckling, Liber, Stockholm. spec. Grosin, L. (2003): Forskning om framgångsrika skolor i Skolutvecklingens många ansikten

s. 136 – 178.

Page 100: Skola 2011

Några intressanta länkar

• Lärarnas Historia (LR och Lf): www.lararnashistoria.se

• Nationellt Centrum för Matematikutbildning: http://ncm.gu.se/http://ncm.gu.se/arkivn

• Lärares Yrkesetikiska råd: http://www.lararesyrkesetik.se/

• Tema Modersmål: http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola/17

Page 101: Skola 2011

• Nyhetsbrev i matematik: http://www.skolverket.se/sb/d/3041

• Skolporten: http://www.skolporten.se/

• Bedömningsexempel (Skolverket): http://www.skolverket.se/sb/d/502

Page 102: Skola 2011

TACK!