SkolLedarenSveRigeS SkolledaRföRbuNdS tidNiNg

NR 1 jaNuaRi 2014

SveRigeS SkolledaRföRbuNdS tidNiNgSkolLedarenSkolLedarenNyheter: Pisaresultaten granskas l Skolreformer får stöd l Löneenkät avslöjar övertid l Ny lokalförening

Svårt följa reglerna om allmän handling

NYHeteRgÄStkRöNiköRTorbjörn HanödebattböCkeRRaSt

+över-

svämmadav e-post

4 Mod4 Mandat4 Tid4 Resurser4 Fortbildning

goda rådpå ansvars-konferens

Aktuella konferenser våren 2014Kompletta konferensprogram hittar du på www.lararfortbildning.se eller ring och beställ på 08-737 68 00.

Lektionerna, undervisningen och lärandet 2014

Varje dag organiserar och genomför lärare mer än 120.000 lektioner. Vad är en bra lektion? Det är frågan för den här konferensen.

Föreläsarna är olika men också lika i sitt förhåll-ningssätt till elever, kunskap och lärande. De visar hur man bygger upp lektioner som mö ter, motiverar och utmanar alla elever och hur man organiserar så att varje lektion utgår från elev-ernas förutsättningar, behov och drivkrafter.

Stockholm 13 marsMalmö 28 marsGöteborg 3 april

Lärande i särskolan 2014 - en årlig konferens

De nya läroplanerna i grundsär-, gymnasiesär- och träningsskolan innebär nya utmaningar. Nu handlar det till stor del om att flytta fokus från omvårdnad till lärande. Vad innebär det för dig och dina elever?

Under denna konferens kommer du att få för-djupad förståelse för hur du utvecklar elever-nas förmågor och kunskaper.

Stockholm 21 marsGöteborg 4 april

Konferenser med fokus på att utveckla förmågor - höstens favoriter i repris!Platserna på höstens rikskonferenser tog slut. Nu erbjuder vi alla skol-ledare och lärare i förskoleklass resp fritidshem nya chanser att delta på höstens succékonferenser. Dessutom: Anmäl fyra pedagoger så bjuder vi rektor!

Förskoleklassens rikskonferensMalmö 9 aprilUmeå 8 maj

Läs- & skrivdagen 2014- läsundervisning på säker grund

I den internationella kunskapsundersök-ningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnader-na mellan olika grupper av elever har vuxit. Det är fullständigt oacceptabelt och situationen måste förändras. Vad fungerar bäst för elever-na? Konferensen ger svar från klassrum och forskning.

Stockholm 16 maj

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

Fritidspedagogernas rikskonferensUmeå 9 maj

Öka läsförståelsen! - modeller och strategier som

fungerar

Skolled 1 221x286 konferenser2014.indd 1 2013-12-20 14:32:18

januari 2014 SkolledaReN 3

SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund Innehåll

Ledare Januari 2014

REDAKTIONvasagatan 48

Chefredaktör och ansvarig utgivarekerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 stockholm

Form och layoutanders gustafsoneditor publishing

OmslagsfotoMagnus Hartman

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningLena elison08-567 06 [email protected] Media08-660 67 05

TryckLenanders grafiska

TS-upplaga 20127 700

FöRbuNDSKANSlIvasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz nilsson

Kanslichef Maria andrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt sundström

OmbudsmanLena Busck (tjl)Monika elowsonrené Wiltoft-Möller (vik)

utredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatöreva ahlberg

Prenumerationer/[email protected] 06 220fax 08-567 06 090

4 Nyheter 10 Reportage offentlighetsprincipen 16 Gästkrönika Torbjörn Hanö 17 Debatt 18 böcker 21 På din sida 22 Rast 23 Sista ordet

Regeringens besked om att den tänker be OECD om att inrätta en Skolkommission för att komma till rätta med de sjunkande kunskaps-

resultaten är i och för sig välmenat och bra. Alla forskare och skolkännare är helt

överens om att det är undervisningen i klassrummet som är avgörande för resul-taten för eleverna. Varför då vänta på en internationell forskargrupps slutsatser och varför inte tillämpa vårt egets lands skol-forskares resultat som väl överensstämmer med de internationella forskarnas slutsat-ser om vad som krävs för att utveckla en framgångsrik skola?

Till och med Skolverket har genomfört konferenser där verket presenterar vad som måste göras för att lyfta resultaten.

Har verkligen Sveriges elever tid att vän-ta på forskarnas resultat?

Det är hög tid att gå från ord till hand-ling. Jag tror egentligen inte att en skol-kommission från OECD kan säga så mycket mer än vi redan vet.

Forskningen visar att ledningen av sko-lan är viktig, en avgörande faktor för fram-gångsrika skolor. Vi förväntar oss därför att ledningen av skolan ägnas stor uppmärk-samhet, av såväl de internationella fors-karna som det blivande utbildningsveten-skapliga rådet.

En viktig åtgärd som omedelbart måste komma till stånd är att ge skolledare och lärare stöd och förutsättningar för att börja vända utvecklingen åt rätt håll. Problemet

är snarare att klara av att gå från ord till handling.

Vi måste vinna tillbaka professionens tro på sig själv – den viktigaste insatsen för att lyckas med uppgiften att få fler elever att nå målen. Samarbetet mellan alla olika ni-våer inom den politiska och professionella styrningen av skolan måste börja samverka.

varför inte göra som Finland? I en kommentar till den senas-

te Pisaundersökningen skriver Utbildningsstyrelsen, det finska

Skolverket, bland annat om att växelverkan och samarbete kännetecknar alla nivåer inom det finska utbildningssystemet. Man samarbetar för att utveckla skolan mel-lan olika nivåer i förvaltningen, men också mellan skolor, och mellan skolor och andra aktörer inom skolområdet. Finska skol-myndigheter samarbetar också i hög grad med lärar-, ämnes- och rek-tororganisationer för att få ett brett stöd för skol utveckling. Samtidigt är såväl utvärdering av skolornas resul-tat som elevbedömningen upp-muntrande och uppbyggande till sin natur. Den information som produceras ska hjälpa både skolor och elever att utvecklas.

Skolor i Finland rangordnas inte och skolor och elever sins-emellan jämförs inte heller. (De starka sidorna i vårt ut-bildningssystem, www.oph.fi.)

Endast två procent av alla elever i Fin-land går om en klass. Endast en halv pro-cent av alla elever saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och över 96 procent av de som avslutat den grund-läggande utbildningen fortsätter studera.

Jag tycker inte att vi kan slå oss till ro och vänta in vad Skolkommissionen kom-mer fram till. Kommissioner och råd är bra, men det är de verksamma i skolan som måste få det att hända. Vi skolledare vill vara med och ta vårt ansvar.

Det var därför Sveriges Skolledarförbund i januari tog initiativet till Ansvarskonfe-rens 2014, där landets ledande företrädare deltog kring samtal om skolledarnas roll och ansvar för resultatutvecklingen och då framförallt hur vi tillsammans kan vända trenden.

Resultatet av mötet kommer att bli ett Ansvarsdokument som tydliggör vad skolledaren måste prioritera i sitt uppdrag för en bättre resultatutveck-ling i landets skolor. Dokumentet

kommer att presenteras under Almedalsveckan i sommar och spridas till alla landets skolledare i förskola och skola.

Landets skolledare vet, kan och vill aktivt vara med och bygga värl-dens bästa skola.

matz NilSSoNförBundsordförande

Hög tid att gå från ord till handling

SkolkommiSSioN. uppdraget till oeCd om en skolkommission är bra, men varför inte tillämpa våra egna skolforskares resultat? Har sveriges elever verkligen tid att vänta på ännu ett resultat? undrar sveriges skolledarförbunds ordförande matz Nilsson.

4 SkolledaReN januari 2014

nyheter Januari 2014

”Våga vara skolledare, ta plats!”Många goda råd till rektorer på förbundets Ansvarskonferensmandat, tid och resurser, men också kontinuerlig fortbildning för skolledare och tid för möten och dialog mellan huvudmän, rektorer och förskolechefer.och mod.det krävs för att skolledarna ska kunna ta ansvar för resul-taten i svensk skola. allt enligt den vältaliga panel som disku-terade ansvar på ansvarskonfe-rens 2014.

Endast några da-gar efter de mörka Pisaresulta-ten, bjöd Sveriges Skolledarför-bund in de viktigaste aktörerna till en konferens om ansvar – hur Sveriges skolledare ska kunna ta ansvar för att resulta-ten ska bli bättre.

Gensvaret var mycket stort. Ledande företrädare för myn-digheter, partier och andra ak-törer i skolvärlden deltog till-sammans med drygt 120 skol-ledare på konferensen i förra veckan.

RådeN vaR måNga och konkreta.– En skolledare måste vara

modig, stå upp för sin skola, ställa sig på barrikaderna och kräva resurser till sin skola, menade Mimmi Garpebring från Sveriges elevråd Svea.

– Våga vara skolledare, ta plats, manade Mimmi, och uppmuntrade Sveriges skol-ledare att ta hjälp av eleverna och lyfta in dem mer i arbetet. Något som också den andra elevorganisationens, Sveriges Elevkårer, ordförande Mattias Hallberg höll med om.

– Använd den kraft som finns hos eleverna, menade han. Och se till att alla elever vet vem rektor är – det räcker långt.

möjligHeteN föR SkolledaRe att vara en pedagogisk ledare, och att skapa förutsättningar för det, tog flera deltagare upp.

– Vi måste stärka rektorsrol-len, menade Tomas Tobé, ord-förande i utbildningsutskottet och moderat skoltalesperson.

– Makten måste förskjutas till rektor, politikerna ska inte lägga sig i för mycket och administra-tionen måste minska. Hur rek-tor vill organisera sin skola, ska inte politikerna lägga sig i – det ligger i skolledarens uppdrag.

Han lovade också att i alli-ansens skolpolitik driva frågan om en kontinuerlig fortbild-ning av rektorer.

HaNS viCe oRdföRaNde i utbild-ningsutskottet, Ibrahim Baylan, S, talade om sitt partis sju-punktsprogram för skolans led-ning som presenterade i höstas, där bland annat förslaget om en intendent vid sidan om skol-ledaren finns med, liksom möj-ligheten till delat ledarskap.

Elisabet Nihlfors som forskar kring styrkedjan, från politiker till rektor, betonade även denna gång, betydelsen av dialog mel-lan olika nivåer. Dialog som ock-så kan skapa förtroende mellan olika aktörer. Det duger inte att så många politiker inte har för-troende för sina skolledare som hennes forskning visar.

Hon efterlyste också en mycket större betoning på ana-lys. Analysera Pisaresultaten på plats, i skolan. Inte bara de nationella resultaten.

– Det finns en mängd recept på vad som ska göras, men re-cept på vad?

eliSabet NiHlfoRS efterlyste också en mer omfattande skol-ledarutbildning som inte bara utgår från det statliga upp-draget, utan också innehåller ekonomi, administration med mera. Något som också Per- Arne Andersson, från Sveriges Kommuner och landsting tyck-er behövs i dag. Han hoppas att

kunna samarbeta mer med Sve-riges Skolledarförbund i frågan.

både bo jaNSSoN från Lärarnas riksförbund och Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm, FP, tog upp skolledarnas löner.

Jansson krävde högre löner för skolledarna för ett svårt och komplext arbete. Lotta Edholm ansåg att skolledarlönerna mås-te upp, både för rekryteringen, men också nu när förstalärar-lönerna har tillkommit.

Lotta Edholm kunde också berätta om en kommande stat-lig utredning om det pedago-giska ledarskapet.

Även de två statliga skolmyn-digheterna var på plats med överdirektör Hélen Ängmo från Skolverket och biträdande generaldirektören Peter Ek-borg, Skolinspektionen.

– Vi gör en hel del för att stödja skolledarna, sa Hélen Ängmo något blygsamt, och pe-

kade på rektorprogram, konfe-renser med mera. Men uppma-nade samtidigt de närvarande skolledarna att samspela mer med myndigheten och komma med synpunkter på arbetet. Det är till exempel stor skillnad mellan landets kommuner hur de utnyttjar Skolverkets stöd. Många huvudmän, som nog skulle behöva ganska mycket support, utnyttjar inte de möj-ligheter som finns. En fråga som för övrigt Skolverket nu funderar över hur man ska lösa.

PeteR ekboRg Slog som alla and-ra fast, hur viktig rektors roll är. Han pekade samtidigt på vikten av det systematiska kvalitetsar-betet, som nog kunde bli bättre, om man tolkade Ekborg rätt.

Den kritik som Skolinspek-tionen riktar mot huvudmän och skolor för de avvikelser som finns, och som är helt lig-ger inom myndighetens in-

konferens

Kerstin Hagblom och Åsa Henricson, skolledare i Stockholm, deltog på Ansvarskonferens 2014…

foTo: Magnus HarTMan

…liksom Johanna Killander och britt-Marie Kekonius



Vi må se mer på hvilken kvalitet og innhold disse skolene legger opp til. Det skal fortsatt være en god finansieringsordning – og nok en gang: skolene skal ikke kunne ta ut utbytte.

Den nye kunnskapsministern Torbjørn Røe Isaksen (Høyre) om friskolor i Norge till norska Skoleledaren.’’’’Forskareska analyseraPisaresultatennu går regeringen utanför sve-rige för att få hjälp med att ana-lysera kvaliteten i svensk skola med utgångspunkt i de svenska pisaresultaten. samtidigt funderar regeringens egen myndighet, skolverket, vilka slutsatser av pisaunder-sökningen som det ska dra i sitt kommande arbete.

Skolverket har under januari för första gången anordnat aktualitets-konferenser runt om i landet, för att berätta om sitt arbete, och planer inför kommande verksamhetsår.

När den första precis hade inletts i Stockholm den 14 ja-nuari, kallade regeringen till presskonferens för att berätta om den nya skolkommissionen av internationella forskare, som ska inrättas med OECD:s hjälp.

En skolkommission, som även S efterlyst, ska skapas för att ta itu med de stora frågor som svensk skola har att brot-tas med.

SkolveRketS generaldirektör Anna Ekström inledde själv-klart sin kon-ferens med Pisaunder-sökningen, en gedigen och bra un-dersökning och vars re-sultat inte kan ifråga-sättas, enligt Ekström.

– Men Pisa mäter inte hela skolans uppdrag, menade Anna Ekström. Det är betydligt bre-dare än det Pisa mäter.

Pisaundersökningen måste kompletteras med andra. Och

man måste också notera, me-nade Ekström, att mätningen gjordes mitt i en tid av många reformer. Det kommer ta tid för det att få genomslag.

det fiNNS fRågoR som nu Skol-verket ska ta tag i – det myckna ensamma arbetet för eleverna och huvudmannens fördelning av resurser, som måste bli bätt-re och effektivare.

Skolkommissionens rapport kommer under 2015. Men re-dan under våren kommer ett utbildningsvetenskapligt råd av forskare med anknytning till skolan att bildas som regering-ens side-kick.

Dessutom ska skolforsknings-institutet under Per Thullbergs ordförandeskap starta under 2014.

– foRSkNiNg ÄR alltid viktig, men en skolkommission är lite att skjuta över målet, kom-menterar Sveriges Skolledar-förbunds förbundsordförande Matz Nilsson beskedet om en skolkommission.

– Alla vet redan vad som be-höver göras och nu gäller det att gå från ord till handling. Sveri-ges elever har inte tid att vänta på kommissionens resultat.

Det viktiga är, menar Matz Nilsson, att lärare och skolle-dare nu får ett starkt stöd, från alla håll, i arbetet med att för-bättra skolans resultat.

keRStiN WeYleR

skolkommission

Anna Ekström.foTo: ann ek

»forskning är alltid viktig, men en skol-kommission är lite att skjuta över målet.»

struktion, borde också kunna tas som en katalysator för ut-veckling, menade han och att det på lång sikt faktiskt kan leda till utveckling.

Då borde dock Skolinspek-tionen uppdrag förändras, menade den fjärde deltagande politikern, Gustav Fridolin, MP, som vill att inspektionens upp-drag förändras så att den skulle kunna sluta avtal med enskilda huvudmän om insatser som behövs för att förbättra kvalite-ten. En starkare statlig styrning av skolutvecklingen behövs, an-såg Fridolin.

deN föRSta ansvarskonferensen avrundades med några reflek-tioner från verkstadsgolvet – av Erica Andrén, rektor i Karlstad.

– Jag är glad över att så många talar om vikten av det pedagogiska ledarskapet, men det är nog viktigt att vi alla de-finierar vad vi menar med det.

Och det är trist att förtroendet mellan politiker och rektorer är så stort, sa hon.

– Jag brinner för att vara en skolledare som har nära till eleverna, det ska vara lätt att komma till mig. Och jag vill också de ställa frågor som Mimmi Garpebring tog upp: Hur lär du dig bäst, vad moti-verar dig bäst och vad är du in-tresserad av, inte bara till elev-erna, utan också till lärarna. Och utifrån de svaren vill jag organisera min skola.

keRStiN WeYleRfotnot: Nu samlar Sveriges Skolledarförbund in synpunk-terna från Ansvarskonferensen i ett ansvarsdokument som kommer att presenteras under våren och vara huvudinnehål-let i förbundets satsning i Al-medalen i sommar.

Läs också mer om Ansvars-konferens 2014 i nästa nummer av Skolledaren.

Flitigt antecknande på Ansvarskonferens 2014.



nyheter

Tre regeringsförslagför en bättre grundskola

Matz Nilsson: Bra med tidiga stödinsatser

tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk som-marskola.alliansregeringen fortsät-ter med sitt reformarbete för svensk skola. den här gången med förslag som också opposi-tionen har fört fram.

Sverige är, tillsam-mans med Finland, ett av få länder inom OECD-området där barnen börjar skolan det år de fyller sju år. De flesta andra börjar skolan vid sex år.

Nästan samtliga barn i Sveri-ge går dock i förskoleklassen – som redan är en egen skolform.

Nu tillsätter regeringen en ny utredning, Grundskoleutred-ningen, som sommaren 2015 ska komma med ett förslag bland annat om hur förskole-klassen kan bli det första året av en tioårig grundskola och ett

fyraårigt lågstadium. Utredaren ska också föreslå vilka behö-righetskrav som ska gälla för att undervisa i årskurs 1, vilka övergångsregler som behövs och titta på vilka fortbildnings-insatser som kan uppkomma.

Men mer pengar får det inte kosta. Det får tas inom befintlig ram, skriver regeringen i sin promemoria.

i Samma SkRivelSe föreslår re-geringen förlängd skolplikt, alltså till upp till elva år, för de elever som inte når behörighet, framför allt till yrkesprogram-men. I dag är det tolv procent av eleverna som saknar behö-righet.

Var det elfte året ska förläg-gas – grundskolan eller i gym-nasieskolans introduktions-program – får huvudmannen avgöra.

Antal år för skolplikt är, me-nar regeringen, ett fyrkantigt sätt att se på människor. Att en elev har uppnått målen är det viktiga, inte åldern.

deN SiSta SatSNiNgeN i den här omgången, är obligatorisk som-marskola. Obligatoriskt för hu-vudmannen, men kanske också för eleverna. Det ska utredaren titta på.

Sommarskolan ska i första hand erbjudas elever efter års-kurs nio, men det kanske är ock-så en idé att införa obligatorisk sommarskola efter årskurs åtta.

Förslag om sommarskola ska, skriver regeringen med ett varnande finger i luften, utfor-mas så att inte huvudmännen tar lite lättare på sitt ansvar att sätta in särskilt stöd i den ordi-narie undervisningen.

keRStiN WeYleR

reformer

kommentar

– det är ett bra förslag, men det är viktigt att ta vara både på för-skolan och lågstadiets kompe-tens. så kommenterar förbunds-ordförande matz nilsson försla-get om en tioårig grundskola.

Han poängterar samtidigt att det är viktigt att stödinsatserna sätts in tidigt i skolan. Finland är därvidlag ett bra exempel.

När det gäller det elfte skol-

året är det avgörande att det utformas efter elevernas indivi-duella behov.

Också här bör man ta till-vara olika kompetenser, beto-nar Matz Nilsson. Men kanske framför allt se till att de som ska gå det elfte året kommer till en skola, som inte för dem, kän-netecknas av ett misslyckande. Det spelar inte någon som helst roll att det för eleven är obliga-toriskt att gå det elfte året om

inte motivationen finns. Även förslaget om sommarskola får tummen upp av Sveriges Skol-ledarförbunds förbundsordför-ande. Från sitt tidigare jobb som tidigare gymnasiedirektör i Malmö har han bara goda erfa-renheter av sommarskola. Ett av skälen till framgången är frivil-ligheten och att eleverna djup-läser ett ämne. Något som borde tas tillvara lite oftare, menar Matz Nilsson.«

Sjukgymnaster blir fysioterapeuterstockholm. sveriges skolledar-förbunds granne i huset på vasa-gatan i stockholm, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, har med riksdagsbeslut i ryggen, bytt namn till fysioterapeuterna.

från 1 januari är fysioterapeut den officiella beteckningen på en sjukgymnast.

Inkomstförsäkringfår höjt takstockholm. nu höjer sveriges skolledarförbund sitt tak i inkomst-försäkringen från 60 000 till 70 000 kronor i månaden. flera av förbundets medlemmar har slagit i eller riskerar slå i ersättningstaket.

inkomstförsäkringen som ingår i medlemsavgiften, gäller vid ofrivil-lig arbetslöshet.

den som har arbetat de senaste tolv månaderna (eller varit föräldra-ledig) och tillhör en a-kassa, är kva-lificerad för inkomstförsäkringen. försäkringen täcker från och med den 1 januari en lön upp till 70 000 kronor under max 150 ersättnings-dagar.

om du haft en liknande inkomst-försäkring och där kvalificerat dig för ersättning, till exempel i Lärarförsäkringar, följer det med dig om du blir medlem i sveriges skolledar förbund.

i korthet

I Danmark tillsätts en styrgrupp från undervisnings-, finans-, ekonomi/inrikes-, social-, barn- och integrationsdepartementen för att följa upp att stora refor-mer, som den nya folkskolere-formen, verkligen förs ut i verk-ligheten, skriver Folkeskolen.dk.

• Elevadministration och pedagogiskt stöd samlat på samma ställe.• Marknadsledande för friskolor på grundskolan och gymnasiet. • Väl anpassat för alla skolformer och alla pedagogiker. • Utvecklat tillsammans med skolledare och pedagoger.

Det användarvänliga helhetsstödet för lärande och skolutveckling

”På SchoolSoft hittar jag lätt all information jag behöver som förälder; resultat på prov, individuell studie-plan, betyg, schema, provschema och mycket mer. Jag anmäler frånvaro och ser meddelanden från lärare eller rektor. Mycket smidigt!

Läs mer på www.schoolsoft.se eller ring 08-674 63 40 för mer information.


AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) Fax: 040-19 00 71 | [email protected] | www.avsyd.se

TAPP

ERGEIST

.SE

Smart Board E70 är en interaktiv skärm på 70" som har mycket tålig yta och hanterar fyra samtidiga användare! Den senaste versionen av programvaran Notebook ingår.Fråga oss om pris!

Clevertouch har sex punkters ”multi-touch” och finns i storlekar mellan 32"– 82". Programvarorna Lynx och WordWall ingår.

30 990 kr 65” LED-skärm

Ny interaktiv skärm för klassrummet

Interaktiva skärmar med multi-touch!

Prova gärnavår webbshop!

Alla priser exkl. moms.

Synkronisera och ladda 30 iPad samtidigt! Paraproject CubeVarje kub rymmer 10 iPad, upp till tre kuber kan kopplas samman och möjliggör synkronisering av 30 iPad samtidigt. Kan låsas och monteras på vägg.

5 695 kr per kub (ord. pris 9 900 kr)

Säkra vagnar för förvaring & laddning av bärbara datorer

LapCabby 10v & 20vVentilerade, låsbara ladd vagnar med el och timer för 10 eller 20 bärbara datorer.Pris 10v … 10 395 kr Pris 20v … 13 995 kr

Kampanjpris!

Erbjudande!

AV Syd – Teknik för pedagogik

Ny portabel dokumentkameraAverVision U15Med HD-upplösning och 30 fps, autofokus, 8 x zoom, inbyggd belysning och böjbar arm.Pris . . . 1 995 kr

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Begränsatantal!

Kompaktkamera till pangpris!Samsung WB210Kompakt kamera med 12x optisk zoom, 21 mm Super Wide Shot som enkelt följer med i fickan!

999 kr inkl. 2 GB minneskort!

E-posta ordet Skola till [email protected] senast 2014-02-25 och var med i utlottningen av tre nya iPad. Din e-post behöver vara giltig så vi kan meddela vinnarna.

Vinn den nya iPad Air!


nyheter

Övertid utan ersättning vanligtLöneenkät avslöjar: En av fem skolledare jobbar extra ”gratis”

sveriges skolledarförbund har fått en ny lokalförening – kun-skapsförbundet väst.det är skolledarna på nils eric-son-, magnus åberg- och Bir-ger sjöberggymnasierna och vuxen utbildningen i trollhät-tan och vänersborg som nu bil-dar eget.

Sedan ett år till-baka samarbetar Trollhättan och Vänersborg om gymnasie-skolan och vuxenutbildningen, och bildade den 1 januari 2013 gymnasieförbundet Kunskaps-förbundet Väst.

Nu följer skolledarna efter och samlar medlemmarna i en lokalförening. Med samma namn.

Avdelningen har 16 medlem-mar och ordförande är Kristina Gynning-Olsson.

två olika kommuNeR, två olika kulturer, ska föras samman och mycket bryts mot varandra, menar Kristina Gynning-Ols-son. Frågor kan hamna mellan stolar.

– Men det är mycket positivt

också. Vi känner att de satsar på oss rektorer, även om ar-betsbelastningen är hög.

Det nya gymnasieförbundet har satsat på en le-darskaps-utbildning för samtliga skolledare med semi-narier och föreläsningar bland annat för att de ska kunna verka som de pedago-giska ledare de är.

– En bra påfyllning, säger Kristina Gynning-Olsson. Det är guld värt.

kuNSkaPSföRbuNdet Väst har cirka 3 000 elever i de tre gymnasieskolorna och ungefär lika många deltagare i vuxen-utbildningen. Totalt finns 630 anställda. En av Västsverige största ”utbildningsproducen-ter”, som man presenterar sig på hemsidan.

– Vi tror att det är vår styrka att vara stora, säger Kristina

Gynning-Olsson. Vi samlar krafter för att kunna möta en minskande ekonomi och sam-tidigt kunna effektivisera till exempel lokalerna.

HeNNeS Skola, Nils Ericson-gymnasiet, har inlett en treårig ombyggnad.

– Det är mycket arbete, men mycket positivt samtidigt, säger Kristina Gynning-Olsson.

keRStiN WeYleR

rekordmånga medlemmar i sveriges skolledarförbund sva-rade på förbundets löneenkät i slutet av året.nu kommer de första resulta-ten.

Tre av fyra tog sig tid och svarade på enkäten, ett jämförelsevis mycket bra resul-tat för enkäter av det här slaget.

Redan i dag finns siffrorna från höstens enkät i Saco Löne-sök, men den slutliga analysen håller precis att sammanställas på förbundets kansli.

Medlemmarna i Sveriges Skolledarförbund speglar den svenska skolmarknaden ganska

väl: 85 procent av dem som sva-rat arbetar i den kommunala skolan.

Lika många har en tillsvida-reanställning, 13 procent har ett förordnande som förskole-chef/rektor, men med en tills-vidaretjänst i botten.

När enkäten besvarades i slutet av förra året, hade fyra av fem fått sina nya löner för 2013. 15 procent hade dock inte haft lönesamtal med sin närmaste chef.

aRbetSmiljöfoRSkaRe som Christin Mellner på Stock-holms universitet och som Skolledaren tidigare har skri-

vit om, varnar för skolledares gränslösa arbete. Veckoarbets-tiden är också längre än för andra grupper, och samtidigt är skolledare nästan aldrig helt avkopplade från sitt arbete – de finns tillgängliga på telefon och mejl närapå jämt.

Enkäten visar också att näs-tan alla skolledare arbetar övertid. 42 procent mellan en och fyra timmar i veckan, 40 procent mellan fem och tio timmar och tio procent mer än tio timmar i veckan.

Ungefär en skolledare av fem uppger att de inte får kom-pensation för övertid. De allra flesta, 61 procent, tar ut tid mot

tid, till exempel inom ramen för flextiden. För 13 procent av de skolledare som svarade, är övertiden invägd i lönen och/eller kompenserad genom se-mesterdagar.

Även om omsättningen av skolledare är stor, har 84 pro-cent av Sveriges Skolledarför-bunds medlemmar samma ar-betsgivare som i oktober 2012.

keRStiN WeYleR

fotnot: Hur lönerna har ut-vecklats i olika delar av landet och för olika kategorier av skol-ledare redovisas i årets löne-bilaga som kommer med nästa nummer av Skolledaren.

löneenkät

avdelning

w kunskapsförbundet västs enheter är en snabbkurs i historia och lit-teratur:w Nils Ericson var kanalbyggare av bland annat Trollhättans kanal och förste chef för utbyggnaden av stambanorna. Han står staty utanför Centralen i stockholm.w Magnus Åberg var kyrkoherde och ledare för skolväsendet i Troll-hättan och ordförande i Trollhättans arbetarförening.w birger Sjöberg var författare och journalist och född i vänersborg. Mest känd för Fridas visa och Kvar-tetten som sprängdes.

Fakta Skolnamn

Kristina Gynning-Olsson.

Skolledare på tre gymnasierhar bildat ny lokalförening

Från fack till arbetsgivarestockholm. Metta fjelkner, avgången andre vice ordförande i saco och tidigare ordförande Lä-rarnas riksförbund, är tillbaka i skol-världen, nu på arbetsgivarsidan.

den 1 januari tog hon plats som styrelseordförande för grillska gymnasiet. Bakom grillska gymna-siet står stockholms stadsmission som var en av köparna efter john Bauer-konkursen. stiftelsen stads-missionens skola tog över sex gym-nasieskolor, i stockholm, eskilstuna, uppsala, örebro, sundbyberg och västerås.

grillska gymnasiet har fått sitt namn efter det hus i gamla stan i stockholm, där stockholms stads-mission har funnits i 100 år. Men stiftelsen, vars värdegrund vilar på en kristen grundsyn och arbetar bland annat med social hjälpverk-samhet bland annat till hemslösa i stockholm, firade i fjol sitt 160-års-jubileum.

Med köpet av john Bauer-gym-nasierna blir stockholms stadsmis-sion, enligt egen utsago, sveriges största idéburna skola som drivs utan vinstsyfte.

stadsmissionen driver också folkhögskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

i korthet


Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se

”Jag önskar att alla idrottslärare � ck tillgång till den här utbildningen. Idéer, tankar och stort engagemang har kom-binerats med debatt och diskussion för att lyfta idrotten. Vi som varit här brinner för vårt yrke och har fått mycket ny input. Jag kan absolut rekommendera den här utbildningen vidare.” Malin Lossman, Tyresö

”Utbildningen har som helhet varit bra. Jag har fått nya idéer om hur jag kan ut-veckla lektionsinnehållet och främja läran-det. Diskussionerna med andra lärarna har varit intressanta och nyttiga. Det är viktigt att hela tiden fortsätta utveckla undervisningen.” Fredrik Swärd, Tidaholm

”Det här är en bra utbildning som ger en tid att fördjupa sig i olika moment inom ämnet, kursplanen och själva lärandet. För mig har mötet med andra idrottslä-rare från hela Sverige varit värdefullt. Att få trä� as och diskutera saker som likvärdig-heten i bedömning och innehåll är viktigt.” Magnus Böröy, Götene

Nu har vi vidareutbildat närmare 100 lärare i idrott och hälsa, på uppdrag av Skolverket!2012 startade Skolverkets stora satsning på utbildning för lärare i idrott och hälsa i hela landet. Malmö högskola, Umeå universitet och Lärarfortbild-ning AB har nu genomfört skräddarsydda utbildningar.

Lärarfortbildning AB har nu utbildat närmare 100 lärare fördelade på två grupper. Det har handlat om de nya kursplanerna respektive ämnesplanerna, innehåll och organisering av undervisning som främjar deltagande och kun-skaper om olika metoder för kollegialt lärande.

Föreläsningar, kurslitteratur och egna studier har varvats med pedagogiska dis-kussioner och övningar.

Vi tackar alla våra kursdeltagare för en fantastisk tid tillsammans med er och önskar er och era elever varmt lycka till i fortsättningen!

Lovisa Jansson, utbildningsansvarig på Lärarfortbildning AB tillsammans med utbildarna Eva Hultemar, Michael Rassmucén och Kent Andersson

Skolledaren nr1_Idrott.indd 1 2013-12-20 15:56:44


Skolledareöversvämmas

av allmännahandlingar

– har svårtatt följa

reglerna

offentLIghetSprIncIpen

kan duhanterae-posten?Många skolledare är osäkra på vilka mejl som är allmänna handlingar. Det visar Skolledarens enkätundersökning. Hur mycket tid som läggs på att läsa, sortera och registrera e-post skiljer sig också stort. Flera skolledare vittnar om en ohanterlig arbetsbörda.– Jag förstår inte hur vi ska följa reglerna, säger Roger Åström, rektor på Västermalms skola i Sundsvall.TeXT jeNNie aquiloNiuS foTo magNuS HaRtmaN

Samtliga 20 rektorer som sva-rat på enkäten berättar om hur e-posten flödar in. Det kan variera mellan 50 och

150 mejl om dagen. Många upple-ver att arbetet med att läsa, sortera, besvara och registrera mejl som all-männa handlingar tar tid från den huvudsakliga uppgiften att vara pe-dagogisk ledare.

– Vi gör inte allt vi ska enligt re-gelboken. Att strikt bedöma all e-post, upprätta allmänna handlingar och diarieföra dem skulle innebära en heltidssysselsättning, säger en rektor som vill vara anonym.

Undersökningen visar att tiden skolledare lägger på e-posten varie-rar mellan en timme och 16 timmar i veckan.

fRam tRÄdeR tRe strategier för att hantera allmänna handlingar i mej-len. Några följer offentlighets- och sekretesslagen som anger att alla all-männa handlingar ska registreras så fort de inkommer till myndigheten. De lägger mycket tid på arbetet och får ofta ta med jobbet hem. Andra följer inte lagen på grund av tidsbrist.

Roger Åström, rektor på Väster-malms skola vid Sundsvalls gymna-sium, menar att arbetsbördan inte är hanterbar om reglerna ska följas helt.

– Jag syndar en del med det. Om arbetet gjordes ordentligt skulle det ta mer än en timme om dagen. Jag förstår att myndighetsutövningen är så, men bestämmelserna stämmer inte överens med hur verkligheten ser ut.

eN tRedje StRategi är att göra en snäv avgränsning av vilken e-post

som är allmän handling, och bara diarieföra mejl som rör allvarligare saker som klagomål eller anmäl-ningar. Helene Wallerstedt, rektor för grundskolan Eriksdalsskolan i Stockholm, tar inte ut många mejl till diariet.

– Det är om det kommer en an-mälan mot skolan eller mejl från till exempel Skolinspektionen. Många mejl är inget att spara. Men jag skulle säkert kunna vara mer nog-grann, säger hon.

eNligt HeleNa liNde, jurist på Sveri-ges kommuner och landsting, gäl-ler samma regler för pappers- och elekt ronisk post.

– För vissa blir det en ohanterlig arbetsuppgift. De kan få flera hund-ra mejl på en dag, och då blir det skött som det blir skött.

Friskolor omfattas inte av offent-lighetsprincipen, men Friskolekom-mittén har föreslagit att det ska ändras.

eN majoRitet av de som deltog i un-dersökningen tycker att det är svårt att avgöra vilka mejl som är allmän-

w skolledaren har kontaktat 65 skolledare via mejl och telefon. 20 har svarat på enkäten. frågorna handlade om hur e-post registreras, hur mycket tid skolledarna lägger på att läsa, sortera och registrera mejl, om det är svårt att avgöra vad som är allmänna handlingar, om den administrativa arbetsbördan är hanterbar och om de vet hur de ska agera om en journalist vill begära ut handlingarna.

Fakta Enkäten

»jag syndar en del med det. om arBetet gjordes ordentligt skulle det ta mer än en timme om dagen.»roger åström, rektor

E


na handlingar. Framför allt när det gäller känsliga uppgifter som rör elever. Reklam och undersökningar vållar också huvudbry.

– Sms, mejl och sociala medier har sådan hastighet att det inte finns en chans att skilja på vad som är vad, skriver en skolledare i enkä-ten. Arbetsliv och fritid flyter ihop. Att försöka reda ut det i all offentlig verksamhet önskar jag rättsväsen-det lycka till med.

NilS fuNCke ÄR expert på offent-lighetsprincipen och upplever att kunskapen om allmänna handlingar generellt är dålig på myndigheter. All e-post som inkommer eller upp-rättas på skolan är allmänna hand-lingar som ska bevaras. De ska dia-rieföras eller skrivas ut och sättas in i en pärm.

– Det spelar ingen roll om ett meddelande kommer som e-post, sms, på papper eller stentavlor, om det skickas till arbetsplatsen eller hemmet, det är samma princip som gäller, säger han.

eN allmÄN HaNdliNg måste ha med skolans verksamhet eller skolleda-rens roll som myndighetsföreträ-dare att göra.

Nils Funcke tar som exempel att en lärare skickar ett mejl om per-sonliga bekymmer med sin man och sitt huslån. Det är inget skolledaren ska handlägga som myndighets-

– Många mejl är inget att spara, säger Helene Wallerstedt, rektor på Eriksdalsskolan i Stockholm.

»det spelar ingen roll om ett med-delande kommer som e-post, sms, på papper eller stentavlor, om det skickas till arBetsplatsen eller hemmet, det är samma princip som gäller.»nils funcke, expert påoffentlighetsprincipen

foTo

: Tor jo

Hn

sson


offentLIghetSprIncIpen

person och är alltså inte en allmän handling.

– Men om läraren på grund av de här problemen önskar ändrad ar-betstid eller omplacering, är det nå-got skolledaren ska ta itu med som myndighetsföreträdare och den de-len blir allmän handling. Sedan får det personliga sekretessbeläggas.

Enligt Statskontoret kan statliga myndigheter radera reklam och spam direkt med stöd av ”Riksarki-vets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfäl-lig eller ringa betydelse”.

det ÄR okej så länge ”allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning”.

För att få göra så, krävs ett gall-ringsbeslut. Det kan till exempel reg-leras i en övergripande policy för e-post. På kommunen är det arkivmyn-digheten som bestämmer reglerna för vad som kan gallras och när.

– I övrigt får du inte förstöra all-männa handlingar, det är synonymt med att förstöra allmän egendom. Det har hänt att tjänstemän har JO-åtalats för att det, säger Nils Funcke.

de fleSta av skolledarna i undersök-ningen känner sig säkra på hur de ska agera om en journalist kliver in på kontoret och vill se mejl eller sms. De vet att journalisten har rätt att

begära ut handlingar, att en sekre-tessprövning ska göras och att upp-gifterna ska lämnas ut skyndsamt. Några var dock osäkra på gränsen för sekretess och om de gör på rätt sätt.

Att handlingar är allmänna inne-bär inte automatiskt att de är offent-liga, alltså att alla har rätt att ta del av dem.

– Skolsköterskans eller kuratorns noteringar om en elev är en allmän handling. Någon kan begära ut dem och få saken prövad, men det faller så gott som alltid under sekretess eftersom det kan leda till skada eller men för eleven om uppgifterna läm-nas ut, säger Nils Funcke.«

Kocken Håkan Olsson är inköpsansvarig.

allmÄN HaNdliNgEn allmän handling kan vara bland annat en text eller en bild som förvaras hos myndigheten och har inkommit dit eller upprättats där. När e-post anländer till myndig-heten blir den en allmän handling som ska registreras.

offeNtlig HaNdliNgHuvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Handlingar i ärenden som inte behandlats än, är ofta inte offentliga.

offeNtligHetSPRiNCiPeNInnebär att exempelvis allmänheten har rätt att ta del av alla offentliga handlingar. När en handling begärs ut ska myndigheten göra en sekretessprövning. Om hand-lingen kan lämnas ut ska det ske genast eller så snart det är möjligt.

SekReteSSHandlingar eller delar av handlingar kan vara sekre-tessbelagda. Det kan till exempel handla om skyddet för enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden. Bland annat gäller sekretessen i skolor och förskolor för uppgifter om enskildas personliga förhållanden ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”.

gallRiNgHuvudregeln är att allmänna handlingar ska bevaras. Handlingar som är av ”tillfällig eller ringa betydelse” för verksamheten, som exempelvis skräppost, kan dock raderas direkt utan registrering om inte allmänhetens insyn åsidosätts och de inte är viktiga för rättskipning, förvaltning eller forskning. Sådana handlingar kan vara pressklipp, reklam, kopior av andra myndigheters ytt-randen och obegripliga meddelanden. Det krävs dock stöd i en författning eller ett beslut om hur gallringen ska skötas. Statliga myndigheter måste följa lagar, för-ordningar eller föreskrifter. Kommunerna har egna ar-kivmyndigheter som bestämmer reglerna för gallring.

Källor: Riksdagen, Myndigheternas spamhantering, Tryck-frihetsförordningen, Offentlighets- och sekretesslagen

liten ordlista

w Bevara eller gallra 2. gallringsråd för kommuners, landstings och regioners utbildnings-väsende, från sveriges kommuner och landsting samt riksarkivet.w e-förvaltning och informationshantering, att hantera, bevara eller gallra elektroniska handlingar, från sveriges kommuner och landsting.w Myndigheternas spamhantering, en vägledning kring rättsliga frågor, från statskontoret.w riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (ra-fs 1991:6, ändrad 1997:6).

Fakta Mer läsning

Samma regler gäller för pappers- och e-post för rektorer, som för Helene Wallerstedt i Stockholm.

Oscarsgymnasiet söker

Rektorwww.oskarshamn.se/jobb


johan Kant gillar att sticka ut hakan. Han är rektor på den kommunala grundskolan Vi-kingaskolan i Haninge och

driver en privat blogg där debatten ofta går het, både i inlägg och i kom-mentarsfältet.

– Den som vill ha en förändring måste våga säga saker rakt ut. Jag nämner forskare vid namn och skri-ver vad jag tycker för att skapa de-batt, säger han.

Johan Kant har dock kommit överens med sin chef om att inte skriva om den egna skolan eller kommunen.

föR mia baRk, rektor på den fristå-ende grundskolan Svettpärlan i Karlskrona, är det en självklarhet att vara aktiv på sociala medier. I den privata bloggen ”Rektorskans happy vardag” skriver hon både om den egna skolan och om sitt privat-liv, och ser det som ett bra sätt att kommunicera med bland annat för-äldrar och elever.

– Att blogga, twittra och faceboo-ka är att spela på nutidens planhal-va. Det är så vi pratar med varandra. Ibland kan skolan ha en tendens att inte hänga med, och jag tycker att fler borde vara aktiva på sociala medier.

HoN beStÄmde Sig från början för att aldrig hänga ut människor eller enskilda händelser, och för att foku-sera på bra saker. Det har inte dykt upp någon otrevlig kommentar på bloggen.

– Jag är ingen provokativ person, utan väljer att lyfta fram goda sidor, coacha föräldrar och förklara uti-från vilka ramar skolan fattar sina

beslut. Jag kommenterar också bara andras inlägg om jag har något posi-tivt att säga.

mia baRk SeR sig som rektor i alla lägen medan Johan Kant menar att han även är en privatperson som har en grundlagsskyddad rätt att säga sin åsikt.

– Jag är inte tjänsteman dygnet runt, i så fall skulle jag vara livegen.

Varken han eller Mia Bark är vän på Facebook med elever som fort-farande går på skolan. Ibland kan dock aktiviteterna på sociala medier skapa konflikt. En fredagseftermid-dag för ett par år sedan skrev Johan Kant på Facebook att han precis blivit utskälld av en arg förälder i 45 minuter och att det nu var dags att ta helg.

Föräldern ifråga tog en skärm-dump och skickade till skolchefen. Det uppstod en diskussion och Jo-han Kant bad om ursäkt.w Har du blivit försiktigare sedan dess?

– Försiktig är bara förnamnet. Jag skriver aldrig något spontant längre.

juRiSteN oCH SoCiala medier-exper-ten Göran Smedberg tycker att av-vägningen hur privat en rektor kan vara är svår. I grunden menar han att alla människor ska kunna vara aktiva på sociala medier oavsett be-fattning, men samtidigt kan det en rektor skriver i sin blogg påverka skolan.

– Den som sitter på en ledande befattning bör vara försiktig och tänka igenom vad han eller hon skriver. Ett agerande som skadar verksamheten, arbetsgivaren eller kollegerna kan vara ett brott mot lo-jalitetsplikten och leda till uppsäg-ning – även om det sker på fritiden.

HÄR ÄR RegleRNa snävare för perso-nal på privata skolor som inte om-fattas av samma lagstadgade yttran-defrihet som de offentliganställda.

Samtidigt tycker Göran Smedberg att det vore tråkigt om rektorerna blev för försiktiga.

– Då skulle det inte hända något i debatten. Vad är en yttrandefrihet där folk bara vågar säga gulliga sa-ker värd?

HaN RådeR alla skolor att ta fram en internetpolicy för hur personalen ska uppföra sig på sociala medier. De rektorer som vill skriva privat bör också göra det tydligt och ta bort kopplingar till skolan. Att skri-va saker i stundens hetta är inte hel-ler att rekommendera.

– Låt bli att skriva mejl eller in-lägg på Twitter och Facebook när du är förbannad, det blir inte bra, säger Johan Kant.«

”att blogga är att spela på nutidens planhalva”Kan en rektor driva en privat blogg? Och vad får en skolledare skriva på Twitter? De bloggande rektorerna Johan Kant och Mia Bark har hittat olika strategier för att hantera dilemmat med att både vara offentlig och privat. TeXT jeNNie aquiloNiuS

– Skriv inte mejl eller twittra när du är förbannad, råder Johan Kant, rektor i Haninge.

foTo: privaT/opTiMaL förLag


Utan spaning,– se framåt på Nordiska Skolledarkongressen 25–26 mars 2014, Svenska Mässan Göteborg

ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK | Svenska Mässan Göteborg

Alla behöver vi emellanåt bege oss utanför vår arbetsplats och samla nya intryck för att kunna växa i vårt yrke. Nordiska Skolledarkongressen är en plats där du hämtar nya kunskaper, kraft och inspiration till ditt viktiga uppdrag. Två intensiva dagar av möten med övriga deltagare och utställare, spännande seminarier och föreläsningar, riktade direkt till dig som skolledare.

Här träff ar du dina kollegor – de viktigaste cheferna!

Hela programmet och mer information om kongressen fi nns på www.skolledarexpo.se

Vi ses den 25–26 mars i Göteborg!

Försäkra dig om din plats idag!Anmäl dig nu påskolledarexpo.se

ingen aning”Inse att teamet kan

uppnå vad du inte kan uppnå ensam”PERCY BARNEVIK

”Din hjärna besitter fantastiska förmågor – om du vet hur den fungerar”HENRIK FEXEUS

”Retorik är inte konsten att tala, utan konsten att få folk att lyssna” ELAINE EKSVÄRD

Foto

: Mar

c Fe

men

ia

Foto

: Jes

per A

nhed

e

”Våga se framåt för att slippa se upp – om framtidens utmaningar”JESPER STRÖMBÄCK

”Förtroende är en grundläggande för-utsättning för peda-gogisk verksamhet”PETRI SALO

”Förskola och skola på vetenskaplig grund genom aktionsforskning” KARIN RÖNNERMAN

Foto

: Sus

anne

Kjä

lland

er

”När paddan kommer till förskolan”SUSANNE KJÄLLANDER

”Delaktighet, näthat – sociala medier på gott och ont” BRIT STAKSTON

”What way is PISA leaning for the Nordic countries?”ANDREAS SCHLEICHER

Foto

: Ulri

ca Z

wen

ger

”En läsande klass för det livsviktiga läsandet” MARTIN WIDMARK

NSK_annons_420x280_skolled_nr1.indd 1 2014-01-17 12:19


Utan spaning,– se framåt på Nordiska Skolledarkongressen 25–26 mars 2014, Svenska Mässan Göteborg

ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK | Svenska Mässan Göteborg

Alla behöver vi emellanåt bege oss utanför vår arbetsplats och samla nya intryck för att kunna växa i vårt yrke. Nordiska Skolledarkongressen är en plats där du hämtar nya kunskaper, kraft och inspiration till ditt viktiga uppdrag. Två intensiva dagar av möten med övriga deltagare och utställare, spännande seminarier och föreläsningar, riktade direkt till dig som skolledare.

Här träff ar du dina kollegor – de viktigaste cheferna!

Hela programmet och mer information om kongressen fi nns på www.skolledarexpo.se

Vi ses den 25–26 mars i Göteborg!

Försäkra dig om din plats idag!Anmäl dig nu påskolledarexpo.se

ingen aning”Inse att teamet kan

uppnå vad du inte kan uppnå ensam”PERCY BARNEVIK

”Din hjärna besitter fantastiska förmågor – om du vet hur den fungerar”HENRIK FEXEUS

”Retorik är inte konsten att tala, utan konsten att få folk att lyssna” ELAINE EKSVÄRD

Foto

: Mar

c Fe

men

ia

Foto

: Jes

per A

nhed

e

”Våga se framåt för att slippa se upp – om framtidens utmaningar”JESPER STRÖMBÄCK

”Förtroende är en grundläggande för-utsättning för peda-gogisk verksamhet”PETRI SALO

”Förskola och skola på vetenskaplig grund genom aktionsforskning” KARIN RÖNNERMAN

Foto

: Sus

anne

Kjä

lland

er”När paddan

kommer till förskolan”SUSANNE KJÄLLANDER

”Delaktighet, näthat – sociala medier på gott och ont” BRIT STAKSTON

”What way is PISA leaning for the Nordic countries?”ANDREAS SCHLEICHER

Foto

: Ulri

ca Z

wen

ger

”En läsande klass för det livsviktiga läsandet” MARTIN WIDMARK

NSK_annons_420x280_skolled_nr1.indd 1 2014-01-17 12:19


djävulen finns i detaljerna, enligt ett engelskt uttryck. Så är det nog, och det på mer än ett sätt.

Jag har sett fram emot att 2014 är ett valår, eftersom skolan är så pass mycket i fokus just nu. Tänk er själva

en diskussion kring skolan, vad vi ska ha den till, vilken roll ut-bildning spelar för det framtida Sverige: miljömässigt, ekono-miskt, socialt, för demokratin. Listan kan göras lång.

Sakta men säkert har det dock gått upp för mig att jag riskerar att bli besviken. Trenden just nu är att vi ska prata om just – de-taljer.

de SeNaSte måNadeRNa har va-rit fulla av kommentarer om Pisaresultatet. Inte om vad vi vill med skolan, utan om just resultatet. Det blir som ett sportreferat där alla på läkta-ren vet bäst: Om vi bara hade haft den eller den som mitt-back i stället så…

I en intervju i SvD från december säger Jan Björklund att fri-skolereformen inte alls kan ha påverkat Pisaresultatet, det viftas bort som ”absurt”.

dÄRemot ÄR deN viktigaste faktorn till försämrade resultat att läraren inte låser dörren, så att elever som kommer för sent inte ska störa lektionen. Björklund skulle själv låst dörren om han varit lärare.

Jag skriver inte detta primärt för att attackera Björklund utan för att peka på ett exempel där man från politiskt håll vill lägga sig i vad läraren gör i klassrummet, i stället för att ägna sig åt vi-sioner och mål.

Det är när politikerna kommer med snabba lösningar på de-taljnivå som vi börjar få problem. Politikerna måste hålla sig till sin domän, och de professionella måste få sitt friutrymme. Ord-ning och reda så att eleverna får studiero? Ja, vi fixar det! Men lägg er inte i hur!

jag ÄR alltSå rädd för att hela skoldebatten valåret 2014 kommer att handla om hur läraren ska agera i en viss situation och inte om det som är viktigast, nämligen frågor som:

Vilken skola vill vi ha i Sverige? Vilken utbildning behöver våra barn och ungdomar inför en framtid vi inte vet något om? Ska vi fortsätta segregera, eller ska vi försöka med integration i stället? Ska vi basera besluten på evidens eller på inbillad för-förståelse? Ska vi ha en kunskapssyn för ett framtida eller för ett forntida Sverige som aldrig kommer tillbaka?

Låt oss hjälpas åt att få upp de frågorna på agendan i stället. «

Bort med fingrarna, alla politiker

krönIka

gäStkröNikA

TorbjörnHanöRektor på Polhemsskolan, Lund

foTo

: LizeTTe Bagn

er and

réason

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

Bli vän med det skrivna ordet

Sjunde Nordiska Dyslexikongressen

14-16 augusti 2014 i Stockholm

Ledande svenska och internationella forskare och pedago-ger medverkar, bl a Karin Landerl, Elena Grigorenko, Juha Kere, Marketa Caravolas, Pekka Niemi, Monica Reichen-berg, Mats Myrberg och Ulrika Wolff.

Program och anmälan www.dyslexiforeningen.se

Svenska Dyslexistiftelsen - Svenska Dyslexifö[email protected]

www.dyslexiforeningen.se 08-43746239


debattskriv till: [email protected]

Matz Nilsson har missförstått S-förslaget om intendenter

”skolledarförbundets ordförande måste ha missförstått åtminstone en punkt i det socialdemokratiska förslaget kring rektorer och förskolechefer”, skriver skolledarföreningens agneta Cederbom – som får svar av matz Nilsson.

kommentar Skolledarföre-ningen vill gärna lämna en klarläggande kommentar till Matz Nilssons ledare i Skolle-daren nr 9/13.

Skolledarförbundets ordfö-rande måste ha missförstått åtminstone en punkt i det soci-aldemokratiska förslaget kring rektorer och förskolechefer.

Den intendent som föreslås ta hand om löpande uppgifter av administrativ art, till exem-pel lokaler, vissa personalfrågor och fakturahantering, ska en-ligt förslaget vara underställd rektor eller förskolechef. Dess-utom understryks på flera stäl-len att det inte får ”råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten”.

Det har Sveriges största lä-rar- och skolledarorganisation ställt sig bakom, inte en upp-delning där intendenten jäm-ställs med rektor.

På aNNat StÄlle i S-förslaget framhålls dessutom att rektor

ska kunna organisera sin led-ningsfunktion som hon/han fin-ner bäst, till exempel som sam-ledarskap. Precis som Matz Nils-son, menar vi att rektorer och förskolechefer behöver få av-lastning för att kunna frigöra mer tid för den pedago-giska ledning-en av verk-samheten.

agNeta CedeRbomordförande skolledarföreningen

Lärarförbundet

Lärarförbundet uppre-par än en gång sitt tillstyrkande av förslaget om att inrätta en intendent under rektors ansvar. Det var precis detta jag vände mig emot när jag kritiserade lärarorganisationens uttalande i media.

Vi, Sveriges Skolledarför-bund som är landets enda yr-kesförbund för skolledare inom förskola och skola, delar inte denna uppfattning. Vi tror helt på att skolledarna i förskola och skola själva är kapabla till att tillsätta de olika kompeten-ser som behövs för att leda en förskola eller skola.

Den nya skollagen ger denna möjlighet genom den så kallade inre delegationen.

det Som SakNaS i dag är inte

lagstödet utan resurserna. Skolledarna i förskola och skola måste få ökade resurser för att stärka sin inre ledningsor-ganisation. Någon skolledare kanske vill anställa en inten-dent, en annan skolledare vill anställa en ekonom eller någon annan kompetens.

Det viktiga är att det är skol-ledaren som själv avgör kompe-tens och nomenklatur och inte, som Lärarförbundet vill, över-låta detta till politikerna.

det ÄR HÄR vi som skolledarför-bund skiljer oss från landets största lärarförbund. Vi litar helt på att skolledaren ska ha det mandat att utse sin inre or-ganisation, helt i enlighet med den nya skollagen.

Däremot ska politiken till-skjuta resurser så att skolleda-ren har förutsättningar för att stärka och utveckla sin ledning av förskolan och skolan.

matz NilSSoNordförande

sveriges skolledarförbund

Matz Nilssons ledare i Skolledaren nr 9/2013.

»det viktiga är att det är skol-ledaren som själv avgör kompetens.»svar

Uthyrning och rekrytering av rektorer/cheferUthyrning Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen

Rekrytering Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats

Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 0702192668 • [email protected] • www.rektoratthyra.se

böcker

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoderjan HåkanssonStudeNtlitteRatuR

w Det finns, vilket författaren också näm-ner i sitt för-ord, ett otal böcker inom området kva-litetsarbete. Varför då skriva en bok till i ämnet?

Håkansson vill tillfredsställa behovet av konkreta exempel på hur man formulerar mål, hur man följer upp och dokumenterar utvär-dering, uppföljning och själva utvecklingsarbetet.

jag HaR lÄSt en hel del böcker i ämnet, och alltid tyckt att även om man redogjort för processen från ax till limpa så står man där hungrig i slutet i alla fall. Det blir liksom ingen smörgås av det, bara ett skåde-bröd. Svårigheten verkar alltså vara att få till själva nyttan med att baka en kvalitetsprocess.

Lyckas Håkansson då? Låt mig återkomma till det.

Han försöker i alla fall ge sig på det som ofta hastas förbi i litte-

raturen, nämligen analysen och själva förbättringsarbetet. Av-saknad av analys är något Skol-inspektionen ofta riktar kritik mot, och Håkansson presente-rar ett antal principer att upp-fylla och följa för att en analys ska komma till stånd.

föRfattaReN ÄR universitets-lektor i pedagogik och har lång erfarenhet när det gäller sys-tematiskt kvalitetsarbete; som forskare och utbildare framför allt.

Boken är därför en grundlig genomgång i det systematiska kvalitetsarbetets alla delar, med anknytning både till praktik och forskning kring skolut-veckling. Vi får en grundlig genomgång i formulering av mål, till exempel att skilja på mål och medel, och ett kapitel ägnas åt hur man kan skaffa underlag för uppföljning och utvärdering, exempelvis genom enkäter och intervjuer.

Analys ägnas ett eget kapitel, som sig bör, och följs av hur alla dessa delar sedan kan leda till förbättringsarbete och utveck-ling inom verksamheten.

Här väver Håkansson in rön från bland annat Timperley, Larsson & Löwstedt, Blossing och Hattie för att peka på evi-densbaserade framgångsfakto-rer inom skola och förskola.

Det är också här boken skiljer sig från annan litteratur inom området, nämligen det framåt-riktade verksamhetsperspekti-vet. Att närma sig svaret på frå-gan ”Jaha, nu vet vi hur det ser ut, men vad gör vi nu då?”.

miN egeN eRfaReNHet säger mig att just den framåtriktade ana-lysen är det svåraste av allt i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är där själva gåtan finns. Visar Håkansson svaret på gå-tan?

Nja, kanske inte helt och hål-let, men han pekar på olika sätt att börja arbeta med skolut-veckling i kapitlet om förbätt-ringsarbetets teori och praktik. Författaren ger flera exempel på hur man kan arbeta vidare, till exempel genom kollegialt lärande, genom att beskriva den inverkan man vill att de konkreta insatserna ska ha, så-väl på elever som på personal och organisation.

Håkansson beskriver också ett antal strategier för skolför-bättring med barns och elevers

lärande i fokus, och där det återigen blir tydligt att förfat-tarens ena ben står stadigt för-ankrat i forskningen kring vad som leder till ökat lärande hos eleverna.

Några exempel är hur lä-rande i organisationen kan läggas upp; fortbildning kring formativ bedömning, kollegialt lärande och observationer som i Learning Walks. Det pedago-giska ledarskapet lyfts fram, och konkretiseras i ett fåtal punkter som faktiskt är möjliga för alla att börja arbeta med.

det HÄR ÄR den hittills bästa gör-det-själv-bok jag läst om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan, även om jag fort-farande inte har svaret på min eviga fråga kring vad jag kan göra för att hjälpa de som inte kan analysera sitt eget arbete och därmed inte heller kan bli lite, lite bättre från ett år till nästa.

Men det är kanske att begära det omöjliga av en bok.

toRbjöRN HaNö

Bästa boken om kvalitetsarbete

Böcker som det lönar sig att läsa

Seminarium om kvalitet med författarenw Hur mäter man kvalitet i förskolan? Hur ska dokumentation se ut och för vem dokumenterar förskolan, det är några frågor som kommer att diskuteras på ett seminarium för förskolechefer i stockholm den 13 februari.

jan Håkansson medverkar och talar som sin bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. seminariet är kostnadsfritt och samtliga deltagare får Håkanssons bok. föranmälan dock obligatorisk. Läs mer på skolledarna.se.

Det är snart dags för årets lönerevision. På sko-lans område gäller en individu-ell lönesättning både för lärare och skolledare.

Och för de sistnämnda både när det gäller såväl den egna lönen, som lönen för medarbe-tarna. Man kan nog inte förbe-reda sig för mycket.

Som medlem i Sveriges Skol-ledarförbunds har du tillgång till Saco Lönesök (precis upp-daterad med 2013 års löner!) och Tips och råd inför ditt lö-nesamtal – så förhandlar du din skolledarlön framgångsrikt.

meN det fiNNS förstås en flora av böcker som handlar om löne-sättning och lönepolitik.

Det du behöver veta om lön och lönesättning av Elizabeth Neu Morén och Carin Eriks-

son Lindvall (Studentlit-teratur ) är en grundkurs i ämnet – ja, allt du behö-ver veta om till exempel vilken roll du har som lönesättande chef, om lön och kön, lönesamtal och monetära belöningar och arbetsmotivation. I ett sista ka-pitel knyts trådarna ihop i hur

en aktiv levande löneprocess fungerar.

Som aRbetSgivaRe ÄR det viktigt att också driva en aktiv löne-politik. Några idéer och tankar kring det presenterar Georg Frick i sin bok Aktiv lönepolitik – från ord till handling (Frick publishing). En ganska tunn men handfast skrift hur man ser till att, som arbetsgivare, ar-beta fram en aktiv lönepolitik.

keRStiN WeYleR


Bokhörnan…

löneBöcker


Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet

ArrangörerSamarbetspartners

Bli en del av förändringen och påverka morgondagen

www.settdagarna.se



”Det här är en av våra återkommande fortbildningsmöjligheter. Här tar jag del av aktuell forskning och får bra input i olika ämnen. Jag abonnerar på Vägledarkalendariet.” Emma Molarin, Jobbtorget

”Jag har abonnemang därför att det här är mitt viktigaste forum för att hålla mig uppdaterad om vad som händer inom mitt yrkesområde. Dessutom ger det mig möj-lighet att byta idéer med kollegor.” Kent From, Kunskapscentrum Nordost

”Vägledarkalendariet gör mig insatt i den senaste forskningen. Om vad som sker på arbetsmarknaden och de för-ändringar i samhället som påverkar hur ungdomar gör sina val. Abonnemanget är prisvärt och håller hög kvalitet.” Gunilla Wikholm Larsson, Åva Gymnasium

Vi har fått en alltmer svåröverskådligt utbildnings- och arbetsmark-nad. Vägvalen har samtidigt blivit mer frikopplade från traditioner och social, geografisk och kulturell bakgrund. Varje individ ställs idag inför kravet att skapa sin egen identitet och livskarriär.

Friheten uppskattas men många upplever en ökad press, att forma sig själva, sina levnadsbanor och sina livsstilar. Att hitta sin väg ge-nom livet är idag betydligt svårare än tidigare. Vilken utbildning ska jag välja? Lönar sig utbildning? Ska jag följa drömmen eller ström-men? Hur kommer den framtida arbetsmarknaden att se ut? Det var knappast bättre förr men många frågar sig om inte framtiden var bättre förr!

Lärarfortbildning AB har arrangerat Vägledarkalendariet för studie- och yrkesvägledare sedan 2005. Sedan dessa har vi svarat för över 60 konferenser. Vi har nu laddat för ett nytt spännande år!

Välkommen till Vägledarkalendariet 2014!

konferenser i Stockholm 1 600 kr exkl moms

a20 feb Vi är alla olika - lär vi lika?Vad behöver vi veta om olika lärstilar? Går det att anpassa undervis-ningen efter alla elevers behov och förutsättningar? Hur kan man för-hålla sig till elever som utmanar, som inte klarar av undervisningen, som riskerar att inte nå målen och som kräver mycket stöd? Kan dyslexi och adhd bli en tillgång?

a27 mar Alla vägar löper åt olika håll - vart är vägledningen på väg?Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt eget arbete och roll? Kan studie- och yrkesvägledningen bli hela skolans ansvar? Vart är väg-ledningen på väg?

a22 maj Det svåra valetVad är det som gör att vi väljer som vi väljer? Ska jag följa drömmen eller strömmen? Kan eleverna t ex göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad?

kurs i Malmö 2 200 kr exkl moms

a8 maj Vad ska jag bli när jag blir stor? - Fördjupningskurs för studie- och yrkesvägledareHur kan vi ge varje individ stöd i sina beslut just nu? Tillsammans med kursledaren Torild Carlsson får du möjlighet att prova på mo-derna verktyg för att hjälpa individer att hitta sina bästa alternativ i arbetslivet.

”I dag har hela skolvärlden fått upp ögonen för att vägledning är viktigt och har stor betydelse inte bara för eleven utan för hela samhället.” Katarina Lindeman Andersson, Design & Construction College

”Jag kan rekommendera andra att ha ett abonnemang därför att Vägledarkalen-dariet bevakar ens område och ger nya infallsvinklar. Dessutom är det informella nätverkandet betydelsefullt.” Laila Melin, Nacka gymnasium

”Som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att fortbilda sig och hålla sig ajour. Här får jag en unik inblick i allt som händer tack vare de aktu-ella teman som tas upp i Vägledare-kalendariet.”Tor Svensson, Upplands-Brogymnasiet

Skolledaren Utkast2 VK..indd 1 2013-12-20 16:19:13


ValmanifestMissa inte sveriges skolle-darförbunds valmanifest. det ligger till grund för förbundets syn på hållbart ledarskap inom skolledarprofessionen. finns på www.skolledarna.se

Goda rådanvänd våra ombudsmän inför din kommande löneför-handling. Boka in en löneråd-givning via vår hemsida, www.skolledarna.se.

Missa inte!det går fortfarande

att anmäla sig till årets bästa möte – vår nordiska skol-ledarkongress – den 25–26 mars.

gör det på www.skol-

ledarna.se.

på dIn Idaaktuellt från Sveriges Skolledarförbund

nu rivstartar vi 2014!efter att ha ägnat slutet av december till att

summera det senaste skolledaråret – vilket spännande år det var! – är det äntligen dags

att starta ett nytt händelserikt år för Sveriges Skolledarförbund.

Vi rivstartade 2014 redan den 21 januari med att samla skolans viktigaste aktörer till en stor ansvarskonferens i Norra Latins anrika lokaler i Stockholm.

Efter den energikicken fortsätter vi av bara farten med det vi på allvar bestämde oss för 2013 – att vara den samlade rösten för alla Sveriges skolledare, såväl våra medlemmar som ”ännu inte medlemmar”.

Den 3 februari tar vi ytterligare ett steg i vår stora kampanj ”Vi är skolledare – en av Sveriges viktigaste chefer”. Denna gång är fokus på skol-ledarlöner.

2014 är det första året vi som har en riktigt bra hävstång i förstalärarlönerna.

I årets lönerevision kan vi utnyttja detta och and ra goda argument på bästa möjliga sätt.

Håll ögon och öron öppna den 3 februari för mer information kring vårt fortsatta arbete i löne-frågan.

men den kanske allra roligaste händelsen vi har att se fram emot denna termin är vår Nordiska Skolledarkongress den 25–26

mars i Göteborg.När andra mötesplatser och mässor drabbas av

vikande besöksantal, går den Nordiska Skolledar-kongressen mot trenden. Det ser redan nu ut som att vi slår besöksrekord i år.

Fler än tusen skolledare kommer att vika två hela dagar, för att inte tala om en trevlig kväll, på kompetensutveckling och nätverkande med kolle-ger från hela Sverige.

I år vågar jag nog säga att vi har det bästa pro-grammet hittills.

Bland föreläsarna finns bland annat Percy Bar-nevik, chefen för Pisaundersökningarna Anders Schleicher, och retorikexperten Elaine Eksvärd. Hela programmet finns på vår hemsida.

Dessutom kommer ni under dessa dagar att få möjlighet att träffa Sveriges Skolledarförbunds kansli, förbundsstyrelse och fackligt förtroende-valda i vår monter och under de olika aktivite-terna. maRia aNdRéN beRgStRömkansLiCHef

skolledarhandbokendin nya medlemsförmånDu har väl inte missat vår nya medlemsförmån?Skolledarhandboken – ett digitalt verktyg för dig som är ledare inom förskola och skola. Skolledarhandboken består av två delar – Skollagen med kommentarer och Skolans administration.Skolledarhandboken innehåller också ett stort antal länkar till lagar och förord-ningar som gäller förskola och skola, men också till förvaltningslagen, diskrimi-neringslagen, socialtjänstlagen med flera. Skolledarhandboken uppdateras ständigt. Du kan alltid vara säker på att få den absolut senaste och färskaste informationen. Den blir ditt stöd i den dagliga verksamheten.

Du når Skolledarhandboken på skolledarna.se och genom att logga in på dina medlemssidor.

Det är lätt att bli medlem i Sveriges Skolledarförbund.Gå in på www.skolledarna.se/blimedlem ellermejla till [email protected].

PS. Är du inte medlem ännu?


”Det här är en av våra återkommande fortbildningsmöjligheter. Här tar jag del av aktuell forskning och får bra input i olika ämnen. Jag abonnerar på Vägledarkalendariet.” Emma Molarin, Jobbtorget

”Jag har abonnemang därför att det här är mitt viktigaste forum för att hålla mig uppdaterad om vad som händer inom mitt yrkesområde. Dessutom ger det mig möj-lighet att byta idéer med kollegor.” Kent From, Kunskapscentrum Nordost

”Vägledarkalendariet gör mig insatt i den senaste forskningen. Om vad som sker på arbetsmarknaden och de för-ändringar i samhället som påverkar hur ungdomar gör sina val. Abonnemanget är prisvärt och håller hög kvalitet.” Gunilla Wikholm Larsson, Åva Gymnasium

Vi har fått en alltmer svåröverskådligt utbildnings- och arbetsmark-nad. Vägvalen har samtidigt blivit mer frikopplade från traditioner och social, geografisk och kulturell bakgrund. Varje individ ställs idag inför kravet att skapa sin egen identitet och livskarriär.

Friheten uppskattas men många upplever en ökad press, att forma sig själva, sina levnadsbanor och sina livsstilar. Att hitta sin väg ge-nom livet är idag betydligt svårare än tidigare. Vilken utbildning ska jag välja? Lönar sig utbildning? Ska jag följa drömmen eller ström-men? Hur kommer den framtida arbetsmarknaden att se ut? Det var knappast bättre förr men många frågar sig om inte framtiden var bättre förr!

Lärarfortbildning AB har arrangerat Vägledarkalendariet för studie- och yrkesvägledare sedan 2005. Sedan dessa har vi svarat för över 60 konferenser. Vi har nu laddat för ett nytt spännande år!

Välkommen till Vägledarkalendariet 2014!

konferenser i Stockholm 1 600 kr exkl moms

a20 feb Vi är alla olika - lär vi lika?Vad behöver vi veta om olika lärstilar? Går det att anpassa undervis-ningen efter alla elevers behov och förutsättningar? Hur kan man för-hålla sig till elever som utmanar, som inte klarar av undervisningen, som riskerar att inte nå målen och som kräver mycket stöd? Kan dyslexi och adhd bli en tillgång?

a27 mar Alla vägar löper åt olika håll - vart är vägledningen på väg?Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt eget arbete och roll? Kan studie- och yrkesvägledningen bli hela skolans ansvar? Vart är väg-ledningen på väg?

a22 maj Det svåra valetVad är det som gör att vi väljer som vi väljer? Ska jag följa drömmen eller strömmen? Kan eleverna t ex göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad?

kurs i Malmö 2 200 kr exkl moms

a8 maj Vad ska jag bli när jag blir stor? - Fördjupningskurs för studie- och yrkesvägledareHur kan vi ge varje individ stöd i sina beslut just nu? Tillsammans med kursledaren Torild Carlsson får du möjlighet att prova på mo-derna verktyg för att hjälpa individer att hitta sina bästa alternativ i arbetslivet.

”I dag har hela skolvärlden fått upp ögonen för att vägledning är viktigt och har stor betydelse inte bara för eleven utan för hela samhället.” Katarina Lindeman Andersson, Design & Construction College

”Jag kan rekommendera andra att ha ett abonnemang därför att Vägledarkalen-dariet bevakar ens område och ger nya infallsvinklar. Dessutom är det informella nätverkandet betydelsefullt.” Laila Melin, Nacka gymnasium

”Som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att fortbilda sig och hålla sig ajour. Här får jag en unik inblick i allt som händer tack vare de aktu-ella teman som tas upp i Vägledare-kalendariet.”Tor Svensson, Upplands-Brogymnasiet

Skolledaren Utkast2 VK..indd 1 2013-12-20 16:19:13


raSt serier för läsinlärning, Björk och filosofi – vårvinterblandning på rast.

Lär av Kalle…

Lär av Björk…

norska kronor fick porsgrunns vidergående skola ur drottning sonjas hand när de mottog dron-ning sonjas skolepris. drottningen

hade sällskap av den nye kunn-skapsministern som själv gått på skolan. ett norskt tips till svenska kungahuset…

en rastredaktionens närstående lärde sig läsa med kalle ankas hjälp. inget annat fungerade så mamma specialläraren fick till slut ge upp sitt se-riemotstånd och läsa kalle högt med sonen.

svärmor skulle kunna bli hedersmedlem i det serieråd i anslutning till projektet Serier i undervis-ningen, som nu egmont Media lanserar. Medlem-mar är bland annat tidigare läsambassadören jo-han unenge och författaren göran Hägg.

egmont driver pro-jekt för att öka läsningen och läsglädjen, fram-för allt på mellansta-diet. dessutom efterlyser man några referensskolor som ska jobba med pro-jekt. Mer info på serieriundervisningen.se.

Musik + vetenskap = Björk.eller rättare sagt hennes lärandepro-

gram Biophilia, som är på väg till sverige. Björks idé är att bland annat intressera barn för naturvetenskap genom musiken, till exempel extrahera dna och undersöka

elektrisk spänning, berättare vetenskaps-rådets webbtidning Curie (matnyttig för övrigt – prenumerera på tidningencurie.se).

Mer om Björk finns att läsa på biophiliaeducational.org.

Trött på management-litteratur?

det är kanske i filo-sofin som lösningarna på livets och chefska-pets problem finns. Lite koll på hur det nu var med kirkegaard får du i den nya upplagan av Filosofi från Sokra-tes till Anderberg, som kommit ut på BTj för-lag. Tidigare upplaga slutade med Tännsjö, nu finns också den för ett år sedan bortgång-ne filosofen Thomas anderberg med.

…eller dinfavorit-filosof

Søren Kirkegaard.

Ankeborgs speciallärare?iLLusTraTion: © disney

Det är kul med natur-vetenskap.

150 000Inspiration och verktyg för att ta tillvara skolmåltidenOavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Sätt därför skolmåltiden på schemat och använd den som en del av utbildningen. Det är råd som Livsmedelsverket och Skolverket ger i sitt inspirationsmaterial för att ge skolledare och pedagoger verktyg för att ta tillvara skolmåltiden som en resurs.

Skolmåltiden är en del av utbildningen och har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Ansvaret för att måltiderna ska bli bra vilar på hela skolan, men skolledaren håller i några av de viktigaste nycklarna.

Materialet ger inspiration och praktiska exempel på hur skolledaren kan arbeta för bra skolmåltider, bland annat:

• Schemaläggning• Måltidsmiljö• Pedagogiska måltider• Samverkan och kommunikation• Ställa krav och följa uppLäs mer och ladda ner materialet:

www.slv.se/skolledare www.skolverket.se/skolmat


SiStA ordEt

KerstinWeylerChEfrEdAktör

Skolverket bjuder in hu-vudmän till en stor kon-ferens om vad som just nu är aktuellt i den stat-

liga skoladministrationen.I samma stund som general-

direktör Anna Ekström talar om verkets funderingar över vad det trista Pisaresultatet kan betyda, kallar utbildningsmi-nister Jan Björklund till press-konferens och meddelar att nu ska en skolkommission med utländska forskare analysera kvalititeten i svensk skola med anledning av Pisaresultatet.

Taskig tajming för verket. Och jag börjar fundera: Vis-

ste inte utbildningsdeparte-mentet om verkets konferens? Litar man inte på att myndig-heten kan dra adekvata slutsat-ser, så att man lägger över det på internationella forskare? Ska Skolverket strunta i frågan?

Eller är det så enkelt att den sittande alliansregeringen med elegans nu detroniserat alla förslag från den rödgröna op-positionen:4 Tioårig grundskola – check.

4 Sommarskola – check.4 Skolkommission – check.

Varje gång Baylan-Fridolin föreslår något (förutom kanske att återföra eventuellt inspa-rade miljoner från kommande jobbskatteavdrag och satsa på skolan) kan alliansen svara: Ja, men det har vi ju satsat på.

Och med Moderaternas kraft-fulla fot i backen när det gäller återförstatligande (inte läge för just den reformen just nu, me-nar dess skoltalesman Tomas Tobé), är också den frågan av-förd från valets dagordning.

Säga vad man vill, men visst är det ett intressant spel.

i PReSSlÄggNiNgSögoNbliCket har Sveriges Skolledarförbund anordnat sin första ansvarskon-ferens. I skrivande stund vet jag bara att det blev fulltecknat på en vecka och att alla som bjudits in har tackat ja. Det blir ett möte med många av skol-världens aktörer, som det fak-tiskt är sällan man ser ens här i huvudstaden. Mer om det kan du läsa på sidorna 4 och 5.

Det är läge för ett samtal om skolan som handlar om vad var och en kan göra, inte vad alla har gjort tidigare.

Tyskland har putsat sina resultat ordentligt den här gången i Pisa. En förklaring är, menade en förvaltningstjänste-man med tyska rötter som jag träffade, att den tyska skolan aktivt involverat föräldrarna. Bland annat för att tala väl om skolan.

Intressant tanke.

det bliR meR om ansvarsta-gande i skolan under våren här i Skolledarem. Välkommen tillbaka.«

Alliansens förslag taktik på hög nivå

Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera!

Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige! Telefon: 08-545 160 20. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.

… utvecklar ledare och organisationer

22 skolledaren september 2011

rast

Annons

pippi, Herr Gurka och skrot-Nisse är tre älskvärda bekanta som under oktober kommer att dyka upp i Happy meal-paketen på den välbekanta hambur-gerrestaurangen. För tionde året i rad samarbetar mcDonalds och Läsrörelsen för att sprida god barn-litteratur.

Den här gången också i ett nordiskt samarbete där Herr Gurka är tolkad till finska, norska och danska. Inte särskilt lätt, berättade översättarna när årets böcker presenterades.

sedan starten för tio år sedan har nio miljoner böcker distribuerats med Happy meal.

Och varje bok behövs, föräldrars läsning för de små barnen minskar.

Hoppfulla rön visar att det går att träna hjärnan långt upp i åren. Det är inte kört vid 25. Utmärkta övningar att komma ihåg namn och siffror finns i boken mycket hjärna (Natur & Kultur).

räkna till 120 på tid, och på franska, är andra bra tips för hjärngympa, enligt en hjärnforskare på radio härförleden.

Än är det inte för sent

Hamburgerböcker, dejtingtips och gympa för hjärnan för alla åldrar.

Ny lektion i app-skolanNumera är app-tips vardagsmat i vilken tidning som helst (skolledaren var tidigt ute) men den här vill vi gärna upp-märksamma: proud boss. snabba svar om diskriminering, vad du som chef kan göra och vad du ska tänka på ur disk-rimineringssynpunkt när du rekryterar och anställnings-intervjuar.

media smart heter ett läromedel som sveriges annonsörer, en snart 90-årig förening för sveriges största annonsörer, har produ-cerat. Nu har en ny upplaga kommit, för grundskolans tre stadier. materialet är kostnadsfritt. mer info på mediasmart.se.

Happy läsning i år igenSkriv att du är lärare (vänta med skolledartiteln) när du ska dejta på nätet. Lärare är för båda könen det tredje attraktivaste yrket, enligt dejtingsajten E-

kontakt. Både män och kvinnor vill i första hand dejta en läkare, männen därefter en sjuk-

syrra, medan kvinnorna hoppas på god mat – kock kommer på

andra plats på deras önskelista.

Lärare + lärare…

Smartläromedel

Missa inget!Har vi rätt e-postadress till dig?

För att du inte ska missa snabba nyheter och medlemsinformation behöver vi

ha dina rätta e-postadress.

Logga in på www.skolledarna.se och se om dina uppgifter stämmer. B-Distriktet inbjuder till ÅRSMÖTE

Härmed inbjudes till sedvanligt årsmöte med B-Distriktet inom Sveriges Skolledarförbund

TISDAGEN DEN 11 MARS 2014 kl. 18.00 i Förbundets lokaler, Vasagatan 48, Rum Oscars.

Förutom årsmötesförhandlingar ger vi aktuell information om distriktets och förbundets verksamhet, information om övriga

aktuella frågor, svarar på ev. frågor.

ANMÄLAN görs senast den 4 mars per E-post till [email protected]

eller via tel. 08 - 523 017 96 • Mobil 073-908 87 60

Posttidning BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm

Svensk distributör av SMART Board™ sedan1996. www.netsmart.se

SKOLPAKET

SM

A

R T-C E R T I F I ER

AT

™

SÅ HÄR?

ELLER SÅ HÄR?

Det handlar inte om interaktivitet utan om interaktion

Pedagoger har i alla tider använt en gemensam yta i undervisningen. Utbildning sker där – i interaktionen mellan människor. Med SMART BoardTM kan läraren gå över till en digital undervisning utan att behöva ändra sin lärarstil. SMART BoardTM är lärarens pedagogiska undervisningsverktyg.

Documents

SkolLedarenSveRigeS SkolledaRföRbuNdS tidNiNg