2016-05-23

1

Skrivregler – vägen till proffsig

patientdokumentation

2016-05-19

2

Skall förskriva säng/läsbord, tf 6 ma,

duschst ma, t pat...

Högre AF och UT ger en 1:a på CSN.

Kontakta AT Emma o inf om hbes.

2016-05-23

2

3

4

Språklag

Sedan den 1 juli 2009 gäller en ny språklag i Sverige. Enligt den är vi skyldiga att ha ett

lättbegripligt språkbruk:

2016-05-23

3

”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och lättbegripligt”

(paragraf 11)

5

6

2016-05-23

4

7

j m pat

journalkopia med patienten

Vi som arbetar på myndigheter eller i annan

offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt

och lättbegripligt för att:

8

2016-05-23

5

• det är en demokratisk rättighet för

medborgarna att förstå vår information

• förtroendet för oss ökar när medborgarna

förstår våra texter

• tillgängligheten ökar för alla när våra texter

är enkla och begripliga.

9

Språket utvecklas hela tiden

Vi har bland annat fått nya stavningsregler

och bytt ut ålderdomliga ord mot modernare.

Myndighetsspråket har också blivit mindre

formellt.

10

2016-05-23

6

Använd moderna och enkla ord

En del ord bör man undvika i sin text:

• byråkratiska ord som bara vi på myndigheten

använder

• föråldrande ord som känns otidsenliga och ger

ett tungt intryck.

11

Dessutom bör man undvika uttryck som

rörande, angående, gällande, med

avseende på och beträffande.

De tynger texten i onödan och kan ofta

ersättas med enkla prepositioner som

om, för eller i.

12

2016-05-23

7

13

Patientdatalagen

Patientdatalagen trädde i kraft 2008

och ersatte då vårdregisterlagen och

patientjournallagen.

14

2 § Syftet med att föra en patientjournal är i

första hand att bidra till en god och säker

vård av patienten.

En patientjournal är även en informationskälla för

- patienten

- uppföljning och utveckling av verksamheten

- tillsyn och rättsliga krav

- uppgiftsskyldighet enligt lag

- forskning

2016-05-23

8

8 § Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen.

9 § Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så snart som möjligt.

10 § En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften.

15

16

13 § De journalhandlingar som upprättas

inom hälso- och sjukvården ska vara

skrivna på svenska språket, vara tydligt

utformade och så lätta som möjligt att

förstå för patienten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får

vara skriven på ett annat språk än svenska.

2016-05-23

9

Medicinens språk Fackspråket – professionens språk

vetenskapligt, exakt, entydigt

appendicit, appendix

Allmänspråket – i kontakten läkare och patient

klart, enkelt, begripligt

blindtarmsinflammation/inflammation i blindtarmsbihanget

Arbetsspråket – sjukvårdens vardagsspråk

tolererar jargongord, muntligt men inte skriftligt

app

17

Datum

18

2016-05-23

10

19

I brev- och blanketthuvuden skrivs

datum enligt mönstret 2015-02-03.

I löpande text ska datum skrivas

(den) 3 februari 2015.

Undvik former med bara siffror, som till

exempel 3/8/15 eller 8/3/15, eftersom de

lätt kan missförstås.

20

2016-05-23

11

21

Datum på engelska

Skrivsätten för datumangivelser varierar över

världen. Därför bör man i korrespondens med

utlandet av tydlighetsskäl skriva ut datum med

hela årtalet utskrivet och månadens namn med

bokstäver.

3 August 2015

dag månad år

Notera att månader alltid skrivs med stor

begynnelsebokstav på engelska

På brittisk engelska skrivs datum i formen:

3 August 2015 utan någon interpunktion som

kommatecken eller punkt. Undvik den

omständiga utskrivna formen: the 3th of August

2015 och varianter av den.

På amerikansk engelska skrivs datum i formen:

August 3, 2015

22

2016-05-23

12

23

Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror,

151213, eftersom detta kan leda till

missförstånd.

Skriv istället 13 december 2015 eller 2015-12-13

Skriv 1997 inte -97

Skriv 1960-talet inte 60-talet

24

Tidsintervall mellan två datum anges enligt

följande mönster:

Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text:

• 5 september 2011–3 januari 2012

• 5 september–21oktober 2011

• 5–15 september 2011

Man kan även skriva på detta sätt, men det

rekommenderas inte i löpande text:

• 2011-09-05–2012-01-03

• 2011-09-05–10-21

• 2011-09-05–15

2016-05-23

13

BREV

25

26

• Vänsterställt brev T0-T6, mittställt brev T1-T7,

högerställt brev T2-T8 (T=tabbläge)

• Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2015-09-04

• Om brevet gäller en patient ska man ha en ärendemening enligt följande, Arial 11 punkter fetstil:

Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress, telefonnummer

• Ärendemeningen ger information om innehållet.

• En ärendemening börjar aldrig med angående eller

beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet.

2016-05-23

14

• Adressat skrivs på rad 7

– Vänsterställt brev adressat i T0

– Mitt- och högerställt brev adressat i T4

• Datum skrivs på rad 3 i T4.

• Skriver man ett brev till patienten ska patientens

personnummer vara med, skrivs på rad 1 i T6.

• Ärendemening skrivs på rad 15 i fetstil, Arial 11 punkter.

• Hälsningsfras skrivs på rad 15.

• Om man har en ärendemening och vill ha en hälsningsfras

också, så skrivs hälsningsfrasen på rad 15 över ärende-

meningen som börjar på rad 17 i så fall.

• Det är bara avtal och kontrakt som har med ort och datum i

avslutningen på ett brev. 27

T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7

Logotyp

Organisationsenhet/klinik rad 1 T0/0 cm personnummer rad 1 T6

Handläggare/signatur, direkttelefon

2015-09-04 /datum rad 3 T4/9,2 cm

Mottagare rad 7 T0/0 cm

Adress

Postadress

Hej Testpatient! Rad 15 T0/0 cm

1 blankrad

Texten börjar ett nytt stycke under hälsningsfrasen. Detta är ett exempel

på ett vänsterställt brev. Tänk på att radlängden inte ska vara längre

än 13-13,5 cm. Brevets text med utgivare och dokumentnamn ska börja

2 cm ned på pappret.

1 blankrad

Med vänlig hälsning

3 blankrader

Namnförtydligande

Titel

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxxxxx

Infektions- och hudkliniken Byggnad xx Telefon: xxxxxxx

371 85 Karlskrona Fax: xxxxxxx

28

2016-05-23

15

Firmatecknare

När man avslutar ett brev eller intyg med kliniknamnet är detta en juridisk

term som innebär att den som skriver under har "teckningsrätt" för företaget.

Om du skriver under som firmatecknare ska du skriva ut firmans fullständiga

namn. De flesta företag har tydliga regler för vem som får teckna firman och

för vad. Ofta är reglerna kopplade till rätten att avtala upp till ett visst belopp.

Om du inte är firmatecknare, men vill använda firmanamnet i anslutning till

din underskrift bör du lägga till avdelningen eller funktion. Därför bör man på

raden under kliniknamnet ange om det är mottagning eller avdelning som

personen som skriver under har "teckningsrätt" på. Till exempel:

Med vänlig hälsning

KIRURGKLINIKEN

Mottagningen

Kalle Svensson

Specialistläkare

För att undvika denna juridiska term kan man i stället endast skriva under

med namnförtydligande och titel.

29

Bilaga/bilagor

• Antalet bilagor som sänds med ett dokument ska

anges inom parentes under ärendemeningen.

• Mellan textens sista rad och ordet bilaga (eller

bilagor om det är flera) lämnas minst 3 blankrader.

Mellan orden bilaga/bilagor lämnas en blankrad.

• Om bilageförteckningen är lång är det lämpligt att

skriva den på ett separat blad. Då görs en

hänvisning till den nedtill på dokumentets första

sida.

30

2016-05-23

16

31

T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8

Logotyp

Organisationsenhet/klinik

Handläggare/signatur, direkttelefon

2015-09-04

Dr Kalle Karlsson

Medicinkliniken

Blekingesjukhuset

371 85 Karlskrona

19101010-1010 Testersson, Ester, Solgatan 12, 374 38

Karlshamn, 070-070 70

(1 bilaga)

Text i T1-T7. Detta är ett exempel på ett mittställt brev med bilaga.

Tänk på att radlängden inte ska vara längre än 13-13,5 cm.

Med vänlig hälsning

3 blankrader

Anna Svensson

Överläkare

3 blankrader

Bilaga

1 blankrad

Här ska det stå vad det är för någon bilaga

________________________________________________________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx

Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxx

371 85 Karlskrona Fax: xxxxx

32

Logotype

Organisationsenhet/klinik 19101010-1010

Handläggare/signatur, direkttelefon

13 April 2015

Testpatient Testersson

Solgatan 12

374 00 Karlshamn

Dear Testpatient!

Exempel på ett engelskt vänsterställt brev. Text………….

Text………….

Yours sincerely

Kalle Karlsson

MD

_____________________________________________________________ Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxxx

Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxx

SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxx

E-mail: infektion.blekingesjukhuset@ltblekinge.se Org.nr: xxx

2016-05-23

17

Det är inte helt lätt att hitta en direkt motsvarighet på

engelska när det gäller läkartitlar men här är några förslag:

MD = Medical doctor = odisputerad läkare, man har fullgjort den

grundläggande läkarutbildningen men den betyder normalt inte

att man är färdig specialist.

Överläkare = Consultant, director, senior specialist

Färdig specialist = specialist qualification eller qualification as a

specialist, board certified specialist

ST = senior house officer (SHO), registrar, resident

AT = house officer(HO), preregistration house officer (PRHO),

intern

33

Avslutningsfraser på engelska

Skriver man hälsningsfrasen Dear Sir/Sirs ska man avsluta brevet med Yours faithfully.

Skriver man hälsningsfrasen Dear Mr/Mrs Smith avslutar man brevet med Yours sincerely (yours sincerely används till namngiven, bekant person).

Yours, är mindre formellt än Yours sincerely och Yours faithfully.

Regards (kort och effektivt, från en affärsman till en annan).

34

2016-05-23

18

35

Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller

m.v.h. i formella brev eller e-post.

Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt

dig med en förkortning i stället för att skriva ut

orden.

Radlängden får varken vara för kort eller för lång

för då blir dokumentet svårläst.

I mallar för brev, PM och liknande dokument bör

raderna inte vara längre än 13-13,5 cm med en

teckenstorlek på 12 punkter.

36

2016-05-23

19

Intyg

37

38

I intyg ska man skriva ut patientens namn,

både för- och efternamn. Man får inte skriva

”patienten”.

Använd inga förkortningar i intyg.

Ingen hälsningsfras i intyg.

Avsluta inte intyget med ”Intygas i tjänsten”.

2016-05-23

20

T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7

Organisationsenhet/logotyp INTYG dokumentnamn rad 1, T4/ 9,2 cm

Handläggare, signatur

2015-01-01 datum rad 3

Namn och adress rad 7

till den som ska

ha intyget

19101010-1010 Testersson, Ester, Solskensgatan 12,

374 00 Karlshamn, 070-070 70

Här skrivs intygstexten. Ärendemeningen skrivs på rad 15.

Om intyget inte har någon adressat skrivs intygstexten på rad 10.

3 blankrader

Asta Svensson

Överläkare

___________________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx

Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxxx

371 85 Karlskrona Fax: xxxxxx

Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: xxxxx

39

40

LOGOTYPE CERTIFICATE

13 April 2015

To whom it may concern

This is to certify that Mr/Mrs/Ms Testpatient Testersson, born

Månad dag, år, fortsätt med texten här .........

………Detta är ett exempel på ett engelskt intyg.

Kalle Karlsson

MD

MAA

______________________________________________________________________________________

Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxx

Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxxxx

SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxxx

E-mail: infektion.blekingesjukhuset@ltblekinge.se Org.nr: xxxxxxx

2016-05-23

21

Stor eller liten bokstav

41

Sjukdomar skrivs med liten bokstav.

Men när sjukdomar, kroppsorgan eller

metoder fått namn efter personer skrivs dock

egennamnet med stor bokstav och med

genitiv-s:

Parkinsons sjukdom, Downs syndrom,

Alzheimers sjukdom.

42

2016-05-23

22

I vissa typer av text används ibland person-

namnet som kortform för sjukdomen som då

skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s:

alzheimer, parkinson men inte alzheimers,

parkinsons.

Denna kortform ska man inte använda i

journaltext.

Kortformen används som förled i samman-

sättningar: alzheimerdiagnos, aspergersyndrom,

parkinsondemens.

43

Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med

stor begynnelsebokstav:

Alvedon, Trombyl

Substanser och läkemedelstyper skrivs med

liten begynnelsebokstav:

paracetamol, antibiotika, betablockerare,

cellgift

44

2016-05-23

23

45

Avdelningar, kliniker och enheter inom en

organisation skrivs med liten bokstav i löpande

text:

primärvården, psykiatrin, medicinkliniken,

hudmottagningen, kirurgavdelning

Namn på verksamheter som inleds av ett

geografiskt namn, eller en förkortning som uttalas

bokstav för bokstav skrivs alltid med stor bokstav:

Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten.

Namn på centrala verk och andra myndigheter som

har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs

med stor bokstav:

Boverket, Datainspektionen, Försäkringskassan,

Högsta domstolen, Regeringskansliet, Socialstyrelsen,

Polismyndigheten

Vissa beteckningar för grundläggande samhälls-

funktioner när det är funktionen snarare än

organisationsnamnet som åsyftas, regionala

myndigheter skrivs med liten bokstav:

polisen, posten, den lokala arbetsförmedlingen

46

2016-05-23

24

Försäkringskassan skrivs med stor bokstav då

det är ett namn.

Tidigare kunde man tala om flera försäkringskassor (då med

liten bokstav, till exempel försäkringskassorna runt om i landet) som alla var

samordnade inom Riksförsäkringsverket. Numera heter den

överordnade organisationen Försäkringskassan.

47

Företagsnamn skrivs med stor bokstav eftersom

de är namn.

Däremot finns det ingen anledning att försöka

efterlikna företagens loggor i vanlig text.

Man skriver till exempel Ikea och Ica i löptext,

även om loggorna har genomgående versaler

eller skriver ihop namn med versal mitt i.

48

2016-05-23

25

Tal

49

Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text,

övriga skrivs med siffror.

Om kravet på exakthet dominerar bör siffror

användas.

Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och

bokstäver inom samma mening.

Använd alltid siffror vid längd- och

måttangivelser, datum och klockslag.

50

2016-05-23

26

Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör man skriva ut talet med bokstäver eller ändra formuleringen.

Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå bredvid varandra i löpande text.

Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng.

Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller vänd på meningen.

I journaler ska man helst skriva med siffror.

51

Romerska siffror bör undvikas.

Skriv istället med arabiska siffror, till exempel:

L4, diabetes mellitus typ 2.

Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer

och kranialnerver, som skrivs med romerska

siffror.

52

2016-05-23

27

Kranialnerver

I Olfactorius Lukt

II Opticus Syn

III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock

IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt

V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln

VI Abducens Innerverar rectus lateralis

VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken

VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans

IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex

X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex

XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser

XII HypoglossusTungrörelser

Koagulationsfaktorer

IFibrinogen IIProtrombin

IIIVävnadsfaktor IVKalcium

VProaccelerin VIHör ihop med faktor V

VIIProkonvertin VIIIAntihemofil faktor A

IXChristmasfaktor XStuart-Prowers faktor

XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor

XIIIFibrinstabiliserande faktor

53

Tal med många siffror delas upp i grupper om tre

siffror bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras

med blanksteg (inte punkt eller komma):

512 419

2 200 000

54

2016-05-23

28

Svenska telefonnummer och faxnummer

grupperas 3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller

3-2 framifrån räknat.

55

• 0455-432 10

• 0455-73 10 00

• 08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning)

• 073-987 65 43

• 0708-23 12 13

• För internationella kontakter, skriv så här:

+46 454 763 42 (46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42

är det lokala numret).

56

2016-05-23

29

Klockslag

57

När man vill ange klockslag använder man siffrorna 0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna):

klockan 9.45, klockan 20.30

Vid hela timmar behöver man inte skriva ut minutsiffrorna. De behövs inte heller om tiden anges på ett ungefär:

Mötet börjar klockan 18.

Operationen avslutades omkring klockan 3 i natt.

58

2016-05-23

30

Om du vill skriva att något pågår mellan två

klockslag bör du skriva på något av följande sätt:

Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15.

Utbildningen pågår klockan 12–15.

Utbildningen pågår klockan 12 till 15.

Observera att om du använder ordet mellan måste

det följas av ordet och.

59

Snedstreck

60

2016-05-23

31

I löpande text bör snedstreck inte användas, ordet ska hellre skrivas ut, alternativt kan en annan formulering göras.

Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för det enkla eller.

61

Snedstreck kan användas:

• i uppgifter om tidsskiften: årsskiftet 2009/2010, månadsskiftet juni/juli

• vid diarienummer: dnr 379/90

• som bråkstreck: 3/4 (tre fjärdedelar) och i betydelsen ”per”: km/tim, m/s

• anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter. Det ersätter då ordet eller: gift/ogift, deltar/deltar inte.

62

2016-05-23

32

I ordbehandlingsprogram finns olika typer av streck:

Hårt bindestreck: (ctrl + skift + -) när ordet inte får delas av datorn.

Mjukt bindestreck: ctrl + - när ordet får delas av datorn.

Vanligt bindestreck: -

Tankstreck: ctrl + - på det numeriska tangentbordet, eller alt + 0150.

Tankstreck använder man: I betydelsen ”från…..till”

eller ”mellan….och”.

Det finns även ett dubbelt så långt tankstreck, —. Det bör undvikas i svensk text, i engelsk text används det utan mellanslag före och efter.

63

Medicinlista

64

2016-05-23

33

65

Tablett Furix 40 mg, 1 x 1.

Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3–4.

Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1.

Tablett Sobril x 1.

Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken.

Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E.

66

Inte eller ej

Inte används normalt i de flesta sammanhang.

Ej passar där det är viktigt med en kort form, till

exempel på skyltar och i rubriker.

2016-05-23

34

De eller dem

Det är ibland svårt att veta om man ska skriva de eller dem,

eftersom vi oftast uttalar orden lika.

Grundregel: skillnaden mellan de och dem är samma som

mellan jag och mig, oss och vi och så vidare.

Prova till exempel att sätta in jag och mig i din mening istället

för de eller dem.

Specialfall: När meningen innehåller frasen ”de som” eller

”dem som” är båda formerna grammatiskt riktiga.

Om du är osäker – välj de. Ett felaktigt dem är mer störande

än ett felaktigt de.

OBS! Den talspråkiga stavningen dom ska vi undvika.

67

Förkortningar

68

2016-05-23

35

69

Som huvudregel gäller att förkortningar

som inte är vedertagna ska undvikas.

De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt,

och bör därför undvikas i löpande text.

Det tar längre tid att läsa och förstå en

förkortning än det tar att läsa och förstå

de ord som förkortningen motsvarar.

70

2016-05-23

36

71

Landstinget Blekinge rekommenderar att

skriva ut de vedertagna förkortningarna.

Många texter ska kunna läsas från skärm och då är förkortningar särskilt svåra att läsa.

Vedertagna förkortningar är bl.a.:

d.v.s. det vill säga

m.m. med mera

etc. etcetera

o.s.v. och så vidare

fr.o.m. från och med

t.ex. till exempel

t.o.m. till och med

72

2016-05-23

37

Det finns olika typer av förkortningar

• Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel framför en vokal.

Alltid punkt vid avbrytningar. Avd.

• Sammandragningar - man behåller första och sista bokstaven i ordet.

Ingen punkt vid sammandragningar. Tfn, dr

• Initialförkortningar - man skriver ut endast begynnelsebokstäverna i ord eller samman-sättningsleder. IVA (intensivvårdsavdelning), KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

73

Stor eller liten bokstav i förkortningar

• Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i regel med genomgående stora bokstäver: EU, HIV, ADHD.

• Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med små bokstäver: laser, temp

• Förkortningar av namn på exempelvis företag eller organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Unicef.

74

2016-05-23

38

En del initialförkortningar har blivit så allmänt

kända att vi knappt tänker på dem som

förkortningar. Man behöver inte skriva ut KAD,

EKG, KOL, HIV, MRSA, PAD, IVA och en rad

andra välkända initialförkortningar.

Men var noga med att ifrågasätta om en

förkortning verkligen är allmänt känd.

Tänk också på att du blir hemmablind inför det

fackspråk du själv använder ofta.

75

Allra bäst är att låta bli förkortningar.

Men om man måste använda förkortningar

använd bara de allra vanligaste allmänt kända

initialförkortningarna, och skriv på rätt sätt enligt

skrivreglerna.

Om man använder en förkortning som kanske

inte är allmänt känd, förklara den första gången

den används i texten.

76

2016-05-23

39

Måttenhetsbeteckningar

Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man kan använda förkortningar istället för utskriven form om det inte blir otydligt.

g i stället för gram, l eller L istället för liter,

ml istället för milliliter.

tim eller h istället för timmar, min för minuter och s istället för sekunder.

77

Man får använda förkortningar för labbprover

om det inte blir otydligt, till exempel:

Hb, HbA1c, IgG, CRP, PK, AFP, GT, TSH

78

2016-05-23

40

79

Undvik att använda egna eller

onödiga förkortningar

då det är respektlöst mot läsaren.

80

Grader

Temperatur 39,4 °C

ett mellanslag

Vinkel 90°

2016-05-23

41

Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan

siffra och måttenhetsbeteckning inklusive grader

Celsius, till exempel 5 ml, 5 °C.

Men aldrig mellanrum mellan mm och Hg:

mmHg

Komma, inte punkt, som decimaltecken

används i svenskan, till exempel 1,5 ml

(INTE1.5 ml).

81

82

Fel Rätt

inlägges inläggs

bytes byts

VT vårdtid, ventrikeltakykardi

symptom symtom

tabl tablett

hö höger

iv intravenös

rtg röntgen

2016-05-23

42

Fel Rätt

po per os, peroralt

rr regelbunden rytm

dvt djup ventrombos

ca cirka, cancer

VC vårdcentral

DDK diadokokinesi

BÖS buköversikt

mm malignt melanom,

multipelt myelom,

millimeter, med mera 83

Fel Rätt

im intramuskulärt

ua utan anmärkning

pat patient, patologisk

ff förmaksflimmer

remsvar remissvar

Medklin medicinkliniken

ul ultraljud, underläkare

ut undertecknad

84

2016-05-23

43

JPN

jour på natten

journal på nätet

85

ÖLI

övre luftvägsinfektion

överlever inte

86

2016-05-23

44

Försvenskning

87

88

Det medicinska språket på 1970- och 1980-talen

började upplevas som oenhetligt, otillgängligt och

svårförståeligt. Socialstyrelsen framhöll hur viktigt det

var att förbättra kommunikationen mellan läkare och

patienter.

Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en

kommitté för medicinsk språkvård.

Språkkommittén utarbetade riktlinjer för stavning av

försvenskat latin, gav råd om översättning och

försvenskning av engelska uttryck.

2016-05-23

45

Enligt patientdatalagen ska man i patientjournalerna

försvenska de medicinska termerna i möjligaste mån.

Syftet med detta är att patienterna lättare ska

förstå innehållet i sina journaler.

De medicinska uttrycken och termerna är inte förbjudna,

men man ska skriva på svenska i så stor utsträckning som

möjligt.

Ibland krävs det att man skriver de medicinska termerna för

att uppfylla kravet på tydlighet och exakthet.

89

Latinsk stavning:

om det är två- eller flerordsuttryck.

Svensk stavning:

om det medicinska ordet står ensamt i svensk omgivning ska man försvenska det.

90

2016-05-23

46

91

För latinska benämningar på bakterier skrivs det första ordet med stor begynnelsebokstav: Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus

Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten begynnelsebokstav:

herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus

Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein-Barr-virus.

Ordet cancer försvenskas aldrig utan

behåller sin klassiska stavning med c.

92

2016-05-23

47

93

Försvenskning och stavning

ae och oe → e, ä gangraena-gangrän

c → k (utom framför mjuk vokal –s) kosta, kranium, cysta

ch → k trakea

ph → f farynx

sc och sch → sk (utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias

rh → r rinit

th → t torax

qu → kv liquor-likvor

Ändra ordsluten till

-ia → -i anemia-anemi

-itis → -it otitis-otit

-sis → -s haemolysis-hemolys

-oma, -ema → -om, -em myoma-myom

-ea → -e diarrhoea-diarré

-ella → -ell lamella-lamell

-illa → -ill pupilla-pupill

-io → -ion dislocatio-dislokation

-culus → -kel ventriculus-ventrikel

-ura → -ur fractura-fraktur

-us → -bortfaller pulsus-puls

men ibland oesophagus-esofagus

94

Latinsk stavning försvenskat

Staphylococcus aureus stafylokocker

Staf aureus - ska inte skrivas

thorax torax

colon kolon

liquor likvor

röntgen pulm lungröntgen

2016-05-23

48

95

Valet mellan latin, engelska och

svenska

Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om

man vill det, eftersom språkbruket inte är

konsekvent och logiskt alla gånger och inte vi

språkbrukare heller!

En huvudregel är att lånord från alla språk ska

anpassas till svensk stavning.

Bindestreck

96

2016-05-23

49

Sammansättningar med fyra eller fler ord kräver

ofta bindestreck för tydlighetens skull, till exempel:

• tur-och-retur-biljett

• mun-mot-mun-metoden

• gör-det-själv-handbok

97

Treordsuttryck är betydligt vanligare i medicin-

språket. För dessa är tumregeln att bara använda

ett bindestreck, och då mellan de två sista leden,

till exempel:

• post partum-psykos

• per rectum-palpation

• typ 2-diabetes

• omega 3-fettsyror

98

2016-05-23

50

Sär- eller sammanskrivning

99

100

Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som felaktiga särskrivningar.

Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel. Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från engelskan, till exempel bank account, bankkonto.

2016-05-23

51

101

En regel för att veta om orden ska skrivas isär

eller inte är:

• Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger

på det första ordet, till exempel alltför

och återigen.

• Skriv isär ord som har betoning på slutordet,

till exempel i kväll, i stället för

Lyssna noga på hur ordet uttalas. Om det uttalas

som ett ord ska det skrivas ihop.

Vissa ord kan helt korrekt skrivas som antingen

ett eller två och ibland tre ord. Förslagsvis att

man använder det alternativ som anges först i

Svenska Akademiens ordlista.

102

2016-05-23

52

Ihop- och särskrivning av några

vanliga uttryck

• allteftersom

• allt fler

• alltifrån

• annanstans

• dessemellan

• dessvärre

• för närvarande

• förresten

• för övrigt

• hur som helst

• i dag

• i går

• ihop

• i kväll

• i stället (för)

• isär

• mitt emellan

• till godo

• tills vidare

• tvärtemot

• upp och ned

• över huvud taget

103

104

2016-05-23

53

105

106

2016-05-23

54

Sammanträdesdokument

107

• Kallelse

• Protokoll – är en offentlig handling

• Minnesanteckningar – är ingen offentlig

handling

108

2016-05-23

55

Kallelse

En kallelse ska innehålla:

• Dag

• Tid

• Plats

• Ärenden

• Vilka som kallas till mötet

Försök få kallelsen till 1 sida

109

110

T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7

LOGOTYP KALLELSE rad 1

2016-01-01 rad 3

Till medlemmarna i xxxxxx rad 7

Årsmöte

Välkommen till årsmötet ……………………………………………

…………………………………………………………………………

Dag Onsdagen den 10 mars 2016

Tid 15.00–16.00

Plats Konferensrummet

Ärenden

• Xxxxxxx

• Xxxxxxxxxxxx

• Xxxxxxxxxxxx

MEDICINKLINIKEN

Kalle Svensson

Ordförande

2016-05-23

56

Protokollets tre delar

• Inledning

• Avhandling

• Avslutning

111

Inledning

• Logo

• Dokumentnamn: PROTOKOLL

• Utskriftsdatum

• Sammanträdets art

• Sammanträdesdatum

• Den tid som sammanträdet pågår

• Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i bokstavsordning på efternamnet

• Namn på protokollföraren

112

2016-05-23

57

Avhandling

• Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad. Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt.

• Korta rubriker - helst ett ord.

• Inga egna värderingar eller synpunkter.

• Accentuera besluten.

• Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll.

• Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera ett protokoll innebär att man granskar och godkänner.

• Ett protokoll är inte giltigt förrän det är justerat.

113

Avslutning

Vid protokollet Justerat

Anna Andersson Lars Larsson Bo EK

114

2016-05-23

58

Minnesanteckningar

• Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar som det gör för uppställning av protokoll.

• Har ingen annan funktion än den gruppen själv bestämmer.

• Behöver inte vara offentliga.

• Används vid informella sammanträden.

• Behöver bara återge vad som beslutats.

• Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som deltagit.

• Justeras inte.

115

116

T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7

LOGOTYP PROTOKOLL

2016-01-01

Årsmöte

Dag 2016-01-01

Tid 15.00–16.00

Plats Konferensrummet

Närvarande Kalle Andersson, ordförande

Kalle Larsson, sekreterare

Kalle Svensson

Ej närvarande Kalle Persson

1. Val av sekreterare

Kalle Larsson valdes som sekreterare.

2. Justering

Kalle Svensson utsågs att tillsammans med ordförande justera protokollet.

3. Föregående mötesprotokoll

Föregående mötesprotokoll från 20 december 2015 godkändes.

4. Xxxx

Xxxxxxxxxsxxx

Vid protokollet Justerat

Kalle Andersson Kalle Svensson Kalle Larsson

2016-05-23

59

117

118

2016-05-23

60

119

Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren

tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten

på allvar.

Man vet aldrig vilket språkfel just den personen

kan tänkas hänga upp sig på.

120

Skriv lättläst

Textens yta är viktig för det är den som läsaren först möter.

Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas.

Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även landstingets anseende negativt.

Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt framstår både du och vår organisation som seriös, kunnig och välkomnande.

2016-05-23

61

”Tal är ett språk för örat,

skrift är ett språk för ögat”

(Språkrådet)

121

Språkrådet är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen.

Språkrådet har bland annat till uppgift att bedriva språkvård och att

främja klarspråksarbete i den offentliga förvaltningen.

www.sprakochfolkminnen.se

Myndigheternas skrivregler – som vi inom sjukvården ska följa

Svenska skrivregler

Frågelådan

Terminologicentrum TNC AB arbetar med fackspråk och

terminologi, och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar för den

nationella termbanken rikstermbanken.se.

www.tnc.se

Medicinskt fackspråk i skrift

Skriva på kontor utgiven av SIS, Swedish Standards Institute

Landstinget Blekinges skrivhandbok

122

2016-05-23

62

Journalgrodor

• Patienten dog i juni 1980 och detta har tagit honom mycket hårt.

• Idag till lunch får patienten akuta diarréer.

• Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.

• Patienten är sugen på slem.

• Status: Gott och opåverkat. Verkar gilla doktorer.

• Jag tittar på patienten i mikroskåp och blir inte klokare

av det.

Streptokocker går alltid på dagis

Sätter en sutur på tarmen

då det finns en liten skata där.

2016-05-23

63

• Allergisk mot Tim och Tej.

• Uppmanas att återkomma om hjärtat rusar iväg till

akuten.

• Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med den

kokta hummern.

• Patienten är medvetslös vid undersökningen, men säger

att han mår bra.

• Ingen barnönskan i nuläget men eventuellt framöver,

uppmanas höra av sig till mig då.

• Samtal via magen som tolkar.

Ett gott skratt förlänger livet!

Malin Andersson

Malin Andersson

Medicinsk sekreterare

Infektions- och hudkliniken

Landstinget Blekinge

Blekingesjukhuset

371 85 Karlskrona

0455-73 44 23

malin.andersson@ltblekinge.se

126