Zornssjälvporträtt:Gärdionumswäisäwännannwildä Etsning 1904

SläktföreningenMats ErssonNohrmans Ättlingar

SukuseuraMats ErssonNohrmanin Jälkeläiset

www.mesn.nu

Medlemsblad2/2010 Jäsenlehti2/2010

Föreningens ordinarie möte hölls på Kotkaniemi gård den 1.8. 2009.

Mötet beslöt att följande ordinarie släktmöte skall hållas i Mora år 2013. Vidare utsågs den nya styrelsen för kommande verksamhetsperiod. Styrelsen består av ordförande, åtta ordinarie medlemmar och fyra suppleanter.

Till ordinarie styrelsemedlemmar valdes följande personer:

Folke Hansjons, ordförande <folke.hansjons@gmail.com>

tel. +46703625037

Jutta Aminoff, <jutta.aminoff@pp.inet.fi>

Per Aronson, <peraronsson@tele2.se>

Benedict Gestrin, <benne@mbnet.fi>

Tryggve Gestrin, <tgestrin@saunalahti.fi>

Mats Hermansson <mats.hermansson@moraarmatur.com>

Ola Hermansson, <olakoknappargrand@telia.com>

Mikael Norlin, <norlin.mora@telia.com>

Matias Uusikylä <matias.uusikyla@promedia.inet.fi>

Till suppleanter valdes:

Hélène Creutz, Svea Katrin, Margareta Nordin, Ann-Christine Sved

www.mesn.nu mora@mesn.nu Org.nr: 884402 - 1322

Postgiro: 27 38 31-8 och bankgiro: 5555-5932 i Sverige

Bankkonto i Finland: 157230 - 353466

Det nya lösenordet till hemsidans släktträd kan efter erlagd årsavgift begäras via mora@mesn.nu

Föreningenärenden Yhdistysasiat

Yhdistyksen vuosikokous pidettiin 1.8.2010 Kotkaniemen kartanolla.

Kokous päätti että seuraava sukukokous pidetään vuonna 2013 Ruotsin Morassa. Lisäksi valittiin uusi hallitus tulevalle toimintakaudelle. Hallituk-sen muodostavat sen puheenjohtaja sekä kahdeksan varsinaista jäsen-tä ja neljä varajäsentä.

Varsinaisiksi jäseniksi valittiin seuraavat henkilöt:

Folke Hansjons, puh.joht.<folke.hansjons@gmail.com>

tel. +46703625037

Jutta Aminoff, <jutta.aminoff@pp.inet.fi>

Per Aronson, <peraronsson@tele2.se>

Benedict Gestrin, <benne@mbnet.fi>

Tryggve Gestrin, <tgestrin@saunalahti.fi>

Mats Hermansson <mats.hermansson@moraarmatur.com>

Ola Hermansson, <olakoknappargrand@telia.com>

Mikael Norlin, <norlin.mora@telia.com>

Matias Uusikylä <matias.uusikyla@promedia.inet.fi>

Varajäseniksi valittiin:

Hélène Creutz, Svea Katrin, Margareta Nordin, Ann-Christine Sved

www.mesn.nu mora@mesn.nu Org.nr: 884402 - 1322

Postisiirto: 27 38 31-8 sekä pankkisiirto: 5555-5932 Ruotsissa

Pankkitili Suomessa: 157230 - 353466

Kotisivun uuden tunnussanan voi hakea maksun suoritettua sähköpos-tiosoitteesta mora@mesn.nu

Ovan byn Noret i Mora på 1800-talet. Här ligger länsmansgården byggd på 1600-talet av släktens anfader, länsmannen Mats Ersson Nohrman. T. h. ser vi byggnaden idag

Vasemmalla näkymä Noret kylään Ruotsin Morassa 1800-luvun keski-vaiheilta. Tässä kylässä sijaitsee suvun päämiehen Mats Ersson Nohr-manin 1600-luvulla rakentama ja hyvin säilynyt talo, Länsmansgården.

2

Höstenärkommen...

AndersZorntordemedallönskvärdtydlighetunderår2010habefästsinställningsomdenmestberykta-deavallaättlingarefterkronolänsmannenMatsErs-sonNohrman(1638-1698).UnderdettaårharMoranämligenpräglats av150-årsfirandet avAndersochEmmaZorn.Zornmuseetsjubileumsutställning”An-ders Zorns mästerverk” har rönt stor uppskattningbådelokalt,nationelltochinternationellt.Besökstill-strömningenharslagitalla rekordmedöver70000besökande.Ännuunderdensistautställningsveckanfannsdagarmedmerän1200besökande.Utställnin-genflyttasunderhöstentillWaldemarsuddeiStock-holmmedvernissageden23oktober,därdenpågårframtillslutetavjanuari2011

Enlångradkringarrangemangunderåretharsamlatentalrikpublik.EttexempelvarKarlfeldtsamfundetshelgsmålssamlingvidZornsgravkvällenföre90-års-dagenefterkonstnärensbortgång.Här föredrogsnupånyttdettal,somhöllsavErikAxelKarlfeldtvidgravensavtäckning.Taletharavexpertisenbedömtsvara bland det bästa av Karlfeldts prosaalster. Försläktföreningenkännsdetangelägetattmedsamfun-dets tillåtelsefåpublicera talet, i synnerhetsomdetsorgligt nog var glestmedmorabor vid samfundetssamling.

AttminnetavEmmaZornocksåskulle fåenfram-skjuten plats i jubileumsfirandet var givet.Hon harsärskiltuppmärksammatsmedensärskildEmmadagmed pompa och ståt. Minnet av henne lyfts underhösten fram i några föreläsningar av Zornmuseetsmedarbetare Per Svälas. Dessa föreläsningar, varavdensistaägerrumtorsdagen19novemberfårsessomupptakt tillennyutställningöverEmmaZorn.Denstartarden30novemberochpågår fram tillden13mars.

En viktig person i det sammanhang, som ledde tillattAndersochEmmaengageradesigifolkhögskole-fråganvardenfinländskeagitatornochfolkbildarenUnoStadius.HanvarenvälseddgästiZorngården,därhantidvisbodde.Hansdotterdotter,densvensk-finländska författarinnanMärtaTikkanen har underhöstenutgettenmycketuppskattadbokomsinmor-

farochmormor,UnoochEmmaStadius.Boken,somfåtttiteln”EmmaochUno–visstvardetkärlek”äriförstahandenömsintochfinskildringavettpar,somfickupplevakärlekochäktenskapmenocksåprövn-ingar,svåramotgångarochstorabesvikelser.

Men boken ger också läsaren en historiskt intres-santbildavsvenskfinländskaförhållandenvidförrasekelskiftetmenär framförallten fascinerandeskil-dringavfolkbildningensochfolkhögskolornasfram-växtiNordenochframföralltiDalarna.Idettasam-manhangredovisarförfattarinnanmycketintressantahändelser iMora, t.ex julfirandet iZorngårdenmedblaStadiusochKarlfeldtsomgäster.Enannanhän-delse,somskildrasibokenärdet,sominträffadenärprosten Gustafsson försökte utestänga Stadius frånatt leda siljanskörernamenfickfinna sig i attZorngömde kyrknyckeln och därmed räddade en min-nesvärdafton.Detkännsdärförangelägetattidettamedlemsblad få uppmärksamma boken. Själv kom-merförfattarinnanföattpresenterasinbokpåMorafolkhögskoladen18november,dåävenallmänhetenhälsasvälkommen.Seannonspåsidan15!

För att tillgodose våra finska medlemmars ön-skemål kommer en översättning till finska av dettamedlemsbladsartiklarattsenarepresenteras

Folke Hansjons, ordf

3

Kunsaapuusyys…

AndersZornonvuonna2010eittämättävahvistanutasemansakruununnimismiesMatsErssonNohrman-nin (1638–1698) kuuluisimpana jälkeläisenä. TänävuonnaAndersjaEmmaZorninsyntymästäonnäetkulunut 150 vuotta ja tähän liittyvät juhlallisuudetovatleimanneetMorankulttuurielämää.Zorn-muse-onjuhlanäyttely,”AndersZornsmästerverk”(AndersZorninmestariteokset), on saanut suurtapaikallista,kansallista ja kansainvälistä huomiota.Vierailijavir-ta,70000kävijää,onlyönytkaikkiennätykset.Vieläviimeisenviikonjoinakinpäivinänäyttelyssäkäviyli1200vierasta.SyksyllänäyttelysiirtyyTukholmaan,Waldemarsuddenille,jossaavajaisetpidetään23.lo-kakuuta. Näyttely jatkuu tammikuun 2011 loppuunsaakka.

Myös vuoden mittaan järjestetyt aiheeseen liittyvätmuut tapahtumat ovat kiinnostaneet laajasti. Yksiesimerkki näistä on Karlfeldsamfundet-seuran jär-jestämäkokoontuminenZorninhaudalleiltana,jonataiteilijanpoismenostaolikulunut90vuotta.Tällöinesitettiin uudelleen ErikAxel Karlfeltin hautakivenpaljastustilaisuudessapitämäpuhe, jotaasiantuntijatpitävätyhtenäparhaimmistaKarlfeldtinansiokkaidenpuheidenjoukossa.Sukuseuraarvostaamahdollisuut-ta julkaista puhe Karlfeldsamfundet-seuran suostu-muksella,varsinkinkunvainvalitettavanharvatmo-ralaisetovatkuuluneetseuraan.

Onitsestäänselvää,ettämyösEmmaZorninmuistoakunnioitetaanjuhlallisuuksin.Häntäonjohuomioituloisteliaalla Emma-päivällä. Syksyn mittaan Zorn-museonyhteistyökumppaniPerSvälaspitääuuteenEmma Zornin elämäntyötä esittelevään näyttelyynjohdattavan esitelmäsarjan. Viimeinen näistä esitel-mistä pidetään torstaina 19. marraskuuta. Näyttelyavataan30.marraskuutajasejatkuumaaliskuun13.päiväänasti.

AndersjaEmmaZorninomistautumiseenkansankor-keakouluasialle vaikutti merkittävästi suomalainenagitaattori ja kansanvalistaja Uno Stadius. Hän oliaina tervetullutvierasZornin taloon, jossahänaikaajoin myös asui. Stadiuksen tyttärentytär, suomen-ruotsalainen kirjailijaMärtaTikkanen, on tänä syk-

synäjulkaissuthuomiotajaarvostustasaaneenkirjanisovanhemmistaan,UnojaEmmaStadiuksesta.Kir-ja”EmmaochUno–visstvardetkärlek”,onennenkaikkeahelläsydäminenjahienokuvausparista,jokasaikokearakkaudenjaavioliiton,muttamyöskoet-telemuksia,vaikeitavastoinkäymisiäjasuuriapetty-myksiä.

Kirja tarjoaa lukijalle myös historiallisesti mielen-kiintoisen näköalan suomenruotsalaisiin oloihin vii-me vuosisadalla. Ennen kaikkea kirja on kuitenkinkiehtovakuvauskansansivistyksenjakansankorkea-koulujentulostaPohjolaan,erityisestiTaalainmaalle.Tässäyhteydessäkirjailijakuvaaerittäinmielenkiin-toisia tapahtumiaMorassa,muunmuassaeräänjou-lunvietonZornintalossa,johonmyösStadiusjaKarl-fedt vieraina osallistuivat. Kirjassa kuvataan myöstapaus,jossarovastiGustafssonyrittiestääStadiustajohtamastapaikallisiakuoroja,muttaZornolipiilot-tanut kirkonavaimen ja siten pelastanut muistorik-kaan illan.Tätä taustaavasten tuntuu tärkeältähuo-mioidaTikkasen teos tässä jäsenlehdessä. KirjailijaitseesitteleeteoksensaMorankansankorkeakoululla18.marraskuuta.Yleisöontervetulluttilaisuuteen(il-moitussivulla15)!

Suomalaistensukuseurammejäsententoivomuksestatämännumeronartikkelitjulkaistaansuomenkielisinäsyksynaikana.

Folke Hansjons, puheenjohtaja

4

Hansverkvisadevadhanville

ERIKAXELKARLFELDTSMINNESTALVIDANDERSZORNSGRAVVÅRD22AUGUSTI1921

Karlfeldts gode vän, den beundrade Anders Zorn, avled den 22 augusti 1920. Ett år senare invigdes hans gravvård på Mora kyrkogård, formad som en vikingtida stenkista av Christian Eriksson och prydd med olika för Zorn karaktäristiska orna-ment och märken. Bland de inbjudna vännerna var förutom Karlfeldt bl.a. prins Eugen, Nathan Söderblom, Bruno Liljefors, Hugo Alfvén och K.G. Westman. Morakören inledde med biskop Thomas frihetssång. ”D:r E.A. Karlfeldt fram-trädde härpå och höll under andlös uppmärksam-het ett monumentalt format minnestal över den världsberömda Morasonen”.

Kören sjöng Stenhammars Sverige, ärkebiskopen läste ”med malmklingande stämma välsignelsen” och till sist sjöngs två verser ur Den signade dag, som slutade med orden:»Gack in i din Herras glädje, gack in, Du tjänare, gode och trogne!« (TT)För Karlfeldt markerade högtidligheten i Mora en vändpunkt. Mannaårens konstnärsliv med Anders Zorn som en energigivande kraftkälla hade nu av-lösts av den mogna ålderns stabila familjeliv med lustgården Sångs i centrum. Veckan efter invig-ningen av Zorns gravvård i Mora börjar Karlfeldt arbeta på sin nyinköpta gård i Sjugare.

PåårsdagenavAndersZornsfrånfällesamlasvikringhans nyss avslöjade vård påMora kyrkogård. Densomståtthonomnärmastharvelatgenomdennavårdhägnadenplats,somkyrkanförettårsedaninvigde,ochenkamrattilldenbortgångneharsörjtförattmin-nesmärketskulleenligtdengivnaplanengenomlin-jerochutsirningvärdigtpåminnaomenmonumentalkonstnärochman.

»Hansverkvisarvadhanville.«Dessastoltaochöd-mjukaordharZornengånginristatikopparundersittporträtt.Hansverkärhansminnesvård.Naturengavhonomderikagåvorna,självsåghantillattdeickeförspilldes.

Hansviljavartettverk-måeftervärldendömadär-om.Med oavlåtlig flit, i daglig, kärleksfull id, tillsdöden togverktygenurhanshand, arbetadehanpåsitt livsminnesstod.Den står för oss i levande fär-gerochdagrar,meddenfläktavgudomensmaktatttrotsaförgängelsen,somkonstenäger.Zornvaringengrubblare,ingenavdemsomödadyrbaraårimaktlösvåndainförettbeslöjatideal.Hanvarentillbedjareiglädje,mendockiallvarochsanning.Hanskonstvarutåtvänd,menmyckendoldochandäktigmödahardetkostathonomattnådenstarkatonavtriumf,somfyllerhansverk.Vadhanvillesomkonstnärvarlivet.Detärlikamycketblodochsavsomdetäroljaochvattenihanstavlor.Pulsengårstarkidem,färgernaleva, linjerna leva.Med rätta lämnade därför Zorn,som var enmästare även i begränsningen, åt andradeblekadrömmarnaspalett.Avstodhandärmedfrån

Zorns självporträtt i vargskinnspäls

5

fantasiensvärld,såvarhannöjdattvaraenavdesu-veräna härskarna på verklighetens rikamarker; ochdär en inneboende andlighet trängde fram till ytan,därgrepsdenavhanshandsnabbareochsäkrareänavdiktarensfamlandeochtvekandepensel.

Menhärärdenstad,därdettimligalivetsbesegrarereser sina segertecken.Den som vandrar här frågarmed skalden: Vad säga de fredliga vårdar?1 Varjegrav,medellerutanvård,harenmänsklig levnads-historiaattberätta.Märkligochovanligäven i sinayttredragärdenhistoria, somdennaovanligavårdförtäljer.GossenfrånMora,somlottlösgickutivärl-denochvannäraochguldifrämmandelandochkomigentillsinmorsstugasomenlyckoprins-allakun-nadensagan.

Mångaäroocksåde, sommedstörreellermindre rättfinnasigkalladeattlämnabidragtillZornsbiografiochkarakteristik.Hanvarkändöverallt.Hansbrusandelev-nadslust,hanssoligalynne,hansgodmodigahumor,helahansoriginellasnilledrogumgängesvännertillhonom,somljusetdrarmalarna.DenallmännabildenavZornärlängesedanfärdig.Denlågutmärktfördenpopulärabildkonsten.Hanvarstorimåtten,hansdygderochfelsprungofolkiögonen.Hantycktesimyckethandlaef-teregnalagar,hanimponeradegenomdetlugn,somhansatteemotallaomdömen.Hanvarettämnetillenfolk-gunstling,ochhanharocksåblivitdet.Desomkommithonomnärmarekundeidennaminnesstundhamycketatttilläggaochmycketatträttaifrågaomenbild,somdenallmännauppfattningenendastkunnatyxatilligro-vaochdelvisfalskadrag.Nyansernasrikedomvarstoridennasammansattapersonlighet,somhölls ihopavenförunderligenandekraft.

VännerDetärenvanskligsakattdö.Ensrättaminneleverkvarinågrakännandesinnen,menkänslanharsvårtföratttalaochutredaochdesslogikharingenbevis-kraftförutomstående.Menvänskapenserochförstårföregendel.Oftaärdetliksomitillfälligaglimtarensjälklarastvisarsigförenannan.Någonavosserin-rarsigkanskejustnuettsamtalmedZornienstillastund, då han vart förtrolig och barnsligt enkel ochgod,ochskulleviljainfogadetihansbiografi,omdetvoremöjligtutanhansvarmatonfallochdenvackrablick, som ledsagade orden. Någon gömmer kan-händaettavhanssällsyntabrevellernågra lekandeverserpåenbemärkelsedag,ivilkaenömsjäldallrarunderskämtetmedoförklungenäkthet.Härstårkan-skenågonkamrattillZornfrånhansungadagar,somjustnu tänkerpåhurhanvargenial även ikonstenattutanprålvisaenfinochgrannlagatillgivenhet,enmansredligasinnelag.Alltdettaärvänskapensmin-nenochhåvor,käraattbevaraochkäraattnämnaidagvidsidanavvadmanvetomriksgivarenZornsöppnahjärtaochöppnahand.

Förmig fårZornsminne sin fullaste och vackrastebelysning,dåjagserdetisambandmedhembygden.Hanvarochförbleventrofastdalkarl.Detnamnhanbarvarutländskt.Hangjordedetinternationelltochvissteattvälhävdadenglanshangettdet.Mendettafrämmandenamnärnumerasådalsktsomtrotsnå-got.Hanglömdeej,sommångenvärldsvandraregör,sittursprung.Tillsocknen,därhansvaggaståttidenstoravattenflodensår,återvändehanfrånsinakonst-närsfärdermedenkänslaavsamhörighet,somväxte,jumerhanreste.Huranlagensarvslinjerlöpaäriall-mänhetsvårtattuppdaga,ochdetmeddelasfrånpå-litligastehåll,attZornhaftstarktestetisktpåbråfrånfädernet.Såmycketlyckligarevardetdå,atthanävenuppifrån hade ett oförnekligt gry i och genom helasin stams handafärdighet, som han visserligen drevoändligtlängreänDalarnesallaträtäljareochkistmå-lare.Detta sin konsts folkliga ättartal harZorn ald-rigförnekatutantvärtomhärligenbestyrkt.Hanvarensjälvgjordman,detvarhansglädje,ochsommankundevänta,stodhanblanddeallraytterstapåandrasidantilldenuppkomlingsbrackighet,somringaktarsinaanor.Manvilldåocksåtro,atthanhäruppifrånärvt det självständighetskrav, som han fick rikligentillfredsställa och åt vilket han rest ett vårdtecken iVasastodenvidSiljan.2

OchförstdåmantänkerpåZornsomensonavdetfolk,blandvilkethanväxtupp,tyckermansigförstå

6

Gravvården vid Mora kyrka

någotavdeninremekanismenihansnatur.Storamot-sättningardrivadärsittspel.Detärsomettkrångligturverkmedmångahjulmenoronärregulatorn,ochdethelasgångblirstadigochtryggsomengodMora-klockas.Hanhadedenobetvingligalustenattvandraochlära.Hanhadeenofantliglätthetatttillägnasigfrämmande bildning, främmande språk, främmandeskickändatillraffinemang.Mensomnågotheltna-turligt axlade han återMorarocken eller pälsen ochgickutideålderdomligabyarna,därhanfannsigtill-rätta,somhanaldrigvaritborta,därhanficktalasinbarndomstungomåloförvanskatmedsinajämnårigadär han varGruddAnders lika självfallet, som hanförandravardenvärldsberömdeZorn.Detvaringenmaskeradidettaochingenuppstyltadpatriotism.Detvarenäktapatriotismivarjelugntochvälbehagligtandedragihembygdensluft.

HanblevDalarnesellerrättaredalfoketsmålare,så-dansomingenlandsändahaft.Hanmåladeurmaka-renochbysmedenså,atthansvördnadfördeutdö-endehedervärdayrkenaskenigenom.Hanmåladedegamlaspelmännen,desistasomkunnatskapalåtarpåuråldrigmelodiskgrund,ochstråkensflyktförrådde,attmålarensjälvvargripenavsammamusiksgenius.HanmåladeMidsommardansen,därrörelsenochlju-set oförlikneligt bundo och bevarade förtrollningenfrånhansegnaungdomsnätter.Hanmåladekvinnornaifanfarlikprakt,aldrigtröttnandelovsångertillrasenshälsaochfägring.Medstörstarättmåladehanblandtyperna sig själv;medenhövdingsvärdigpompbärhandenståtligafolkdräkt,varsbrukhanåterupplivat.Hanblevenbevarare istortavbygdensgamlakul-tur.Detvar ingenvanligsamlarvurm,somdrevho-nom,ochingetenbarts.k.etnografisktnit.Detgälldedenodling,urvilkenhansjälvväxt;denhadehansdjupastekärlekochintresse.Somdenendeansvari-gearvingeniettutdömthusvillehanräddavadhankunde, innan förstörelsen kom, som flyttar bopålarochskingrarbohag.Ochhögtstodförhonomdennaodlingsförträfflighet.IGopsmorhadehanetttempelförsintraditionskult.Ditdroghansigtillbaka,dådenmoderna kulturen ibland blev ursprungsmänniskaninomhonomförfadd.Ingensomsetthonomdärkanbetvivladet allvar, varmedhan levde sig in i stäm-ningeninomdessafärgmognafuruväggar.Därvaralltoförfalskat primitivt, och husbondens egen mästar-handskardenyaträskedarnavidkvällsbrasan.Ävenden utbördes gästen lät sig gärna dragas in i dennameningsfullalek,omhanänavstodfrånattdelahär-lighetenshögstafröjdidetvinterbistraeldhusetinvidZorngårdenälvensis,ochhanförstod-omhanhadenågonuppfattning-attdethelaförZornvarettbe-

hövligtavbrott,ettfrisktbadienrenochkärvnatur.Zornvarickenatursvärmareidensentimentalame-ningen.Menhanvarsomettmednaturen,enförete-elseiden,liksomdetihansväsenfannsenbetydligelementär obändighet. Somvarje riktig karl förstodhanfaranstjusning.Hanfannenlustiattlåtasinslä-de sträcka ut i vinande trav över bågnande isar, attlåtasinbåtstickautpåvidaochupprördavatten.Mendristighetenvarickedumdristighet.Hanvarsituatio-nernavuxen,detfannssäkerhandochsäkertögahosdennenaturens son.Mitt sistaminneavZornär enfiskefärd i fjol utför forsarna mellan Gopsmor ochMora.Somjagsåghonomheladennadag,densistadaghannjötavsinförtrognanejdsdjärvabehag,medglömda krämpor,med glittrandemunterhet, tyckteshanmig ännu en gång ung och som enmästare avDalarnessommar.Jagärtacksamattdetvartmigför-unnat att samla slutintrycket avZornpå endag, dåhanvarsombäst.

Det står på denna kyrkogård en annanminnessten,somnog idag fallitmångenavoss ihågen.Det ärdenvård,somZornifjolresteåtsinmoder.Hanharsjälvskulpteratporträttbildendärpå,detäralltsåettavhanssistaverk.Honstårframförettfönster,ochettgylleneljusstårstillabakomdenblidagestalten.Zornvaringensymbolist,mendennabildgörettvi-sionärt intryck.Detgyllene ljusetärsomett förkla-ringsskenidubbelbemärkelse.Detärbildenavhansförklarademoder,hansMona,menhonstårdärocksåsomrepresentantenförenmoderividaremening,hansland.Detljus,varihansågsittland,förklararförossmycketavdetinnerstahosZorn.

Viståpåettödmjukhetensrum,därdetsusaromkringoss.Skröpligtäralltvadmänniskaär. Ja, förvisso.Vibegrundadetävennu,dåvitänkapådettalysandeochlyckosammaliv.Ävendenstarkasteharsinafien-

Zorngården

7

Zorns porträtt av E A Karlfeldt

1. Citat från andra strofen av J.O.Wallins dikt Nu tystne de klagande ljuden, nr 492 i 1819 års psaimbok.

2. Zorns Vasastod avtäcktes i Mora 11juni 1903. När täckelset fallit sjöng en blandad kör och en barnkör Karlfeldts dikt I Mora med musik av Wilhelm Peterson-Berger. Dikten ingår i Flora och Pomona, 1906. 3. Zorn utlyste 1905 en spelmanstävling i Gesunda, som ägde rum året därpå. Karlfeldts En hornlår i Flora och Pomoria är dedicerad till Zorn. 4.Zorns motto på moramål,”Gärdi onums weisär wen an wildä”. »Hans verk visar vad han ville» är översättning till rikssvenska.

der,somtillslutblihonomövermäktiga.Förmyckenkraftbrytersigsjälv,somdestoltavågornasättasigmotstranden.BrutensökteZornsittsistaskyddisitthem,hossittlivsgodaskyddsande.Hanslutadehär,därhanbörjat.EttstortstyckeDalarne,ochmycketmerdessutom,gickbortmedZorn,menstorastyckenavdessursprunglighetochskönhetharhanbevaratåtkommandesläktled.

8

Ansenliga gåvor har Mora fått av sin sonAndersZorn,ejblottmateriella,menennyglimmandefrejd,liknandedendåifornatiderhövidsmänskapadesurdessaskogarsdjup.Somenkronapåsinadrömmaromdenna landsdels föregångsrätt och yverborenhetharhanförordnat,attenstordelavhanskonstnärligakvarlåtenskapskallstannahär.DetminnesrikaMorahar från idag ett nytt äreminne att uppvisa, vårdenöverZorn.DenärsprängdurGesundasfamn,Gesun-da dit han stämde Dalarnes spelmän till möte ochtävlan.3Gamlamelodierspelaomkringden.Minnetskallskiftaidunkelochljus.MenvälskallmanhärförståochpåsummanavZornslivsgärningtillämpa,vadhanskrevpåmödernemåletomsittkonstnärsskap

GÄRDIONUMSWEISERWENANWILDÄ.4

____________________________

”Ornament på dörrparti till timmerhus från 1288 i Fåsås fäbodar i Mora, nu i Zorns samlingar. Uppmätning och teckning av Homman och Boëthius1927.”

EmmaZornenkonstnärshustru

Zornsamlingarna fullföljer 150-årsjubileet med enspecialutställning om Anders Zorns hustru Emma,som efter sommarens succéartade utställning med”Zornsmästerverk”säkerligenkommerattväckastoruppmärksamhetUtställningen om Emma Zorn handlar om en starkoch intressant kvinnas livsgärning vid sidan av sinberömdemakeochhansverk.Vimöterhenneihanskonst,såväliporträttensomigenrebilderna.Debe-rättarhistorienomdenbildadehögborgerligaflickansomgifte sigavkärlekmedenung fattigkonstnär,vars liv och karriär hon påtagligt kom att påverkaochutgöraenviktigdel av.Sommodell,musaochkritiker framträderhon, enpenseltvättandeochväl-planeradkonstnärshustrumedambitioner.De tidiga

romantiska akvarellerna ger plats för monumentalafärgmättadeporträttsomvisarEmmaZornsomaktadmaka,medengagemanginomfolkbildningochfilan-tropi.Menbetraktarenvar intealltidZorn.Konstnärsvän-nernamåladeochskulpteradehennesdragochkame-ranföljdehennesvägfrånbarndomensvälregisseradefotografier i Stockholm till ålderdomens snapshots,tagnaiMora.FörattfåensåmångfasetteradbildavEmmaZornsommöjligtharvigrävtiarkiven,fyndatigarderoberochsmyckeskrin samt lyssnat tillbådesamtidensocheftervärldensbeskrivningaravhenne.Vemvarhon?Vadvillehon?Vadharhonbetytt?(UrpressmeddelandefrånZornmuseet.)

9

EmmaZornsfrustugaochfolketfrånlänsmansgården

Privatchauffören Jannes Norlin tillsammans med Emma Zorn och Gerda Boethius med Städjan och Nipfjället i bakgrunden.

Anders Zorns porträtt av sin hustru Emma.

NågrafåstenkastfrånlänsmansgårdeniMora-NoretlätAndersZorninrättaengäststuga,somkomattkall-lasFrustugan.DärkundeEmmaZorninhysagäster,som förväntades stanna en längre tid.Vännen CarlLarsson lär vid något tillfälle ha sagt att Frustuganegentligenfungeradesomettpensionat.Nubehövdesenlillpiga,somtidviskundeståtillgästernasförfo-gande.Anna, somvar en kär skyddsling förEmmahadetidigtblivitföräldralösochhamnatpåZornskabarnhemmet.Emmaengageradesigförhenneochtoghenne tillZorngården,därhon som lillpigablevenviktigperson.

FörsigsjälvochsinagästerkomEmmatidigtattan-litadentaxirörelse,somdrevsavtvåbröderpåläns-mansgården,JannesNorlinochhansbrorGustaf.NärJannes1936inköptenståndsmässigChryslerförsin

taxiverksamhetblevEmmaentrogenkundochJan-nesblevnågotavprivatchaufför.Såsmåningomfanntaxichauffören och lillpigan varandra, gifte sig ochmedtidenföddessonenMikael,somnumeraärleda-motavsläktföreningensstyrelse.

1935startadeJannesNorlinShellsbensinmackmeddäckverkstad i centrala Mora. Grannpojken GöstaSkeri,ävenhanenlänsmansättling,anställdesochvardensomsköttemackenochoftafickuppdragetatttahandomZorngårdensT-Fordmedregistreringsnum-merW70,somanskaffatsförZorngårdensdrängar.Bilen finns ännu i drift och förgyller varje sommarClassicCarWeek iRättvik.GöstaSkeri var far tillBertilSkeri,våruppskattadewebbmastermedansvarblaförsläkttavlanöverkronolänsmanMatsErssonNohrmansättlingar.

GöstaSkeriochT-FordenW-70 JannesNorlinssexcylindrigaChryslerfrån1936.

10

EmmaZornochlillpiganAnna

För medlemsbladets räkning har Mikael Norlin lånat ut kort och ett par brevkort, som Emma Zorn skrivit till Mikaels mor Anna under den tid hon var lillpiga på Zorngården. Utan tvekan kan man förstå att det rått ett mycket gott förhållande mellan de två.

Lillpigan med gäster i Frustugan

11

SomgammalmoraboochivrigfolkhögskolevänkanmanintelåtabliattsnabbtbläddraiMärtaTikkanensnyabok”EmmaochUno–visstvardetkärlek”.För-hoppningarnaärattfåseomMoraochSkeriolnämns.Unovarförfattarinnansmorfar,denlegendariskeochavdalfolketsåhögtaktadefolkhögskolekämpenUnoStadius.Hanvarenavdem,somsåddefröettillMorafolkhögskola.

Ochmycketriktigt.Medtillfredsställelseochglädjekonstaterar man att Mora finns med i texten. Menglädjenförvandlasganskasnabbttillundran,närmanläseratttextradernaärhämtadefrånettbrev,somtill-sammans med några kakor var den enkla julklapp,somUnosändehemtillsinhustruochdesexbarneninförjulen1905.BaranågraveckortidigarehadehanshustruföttparetssjättebarnochändåhadeUnotackatjatillatttillsammansmedblaKarlfeldtfåfirajulenhosEmmaochAndersZornpåZorngården.Menlåtossbörjafrånbörjan!

”När de träffades är hon arton, mindre än ett år sena-re är de gifta. Året är 1898. Hon är nitton när det för-sta barnet föds. När det sjätte föds är hon tjugofem, då bor de inte längre tillsammans men hon skriver kärleksfulla brev till honom. De skiljer sig när hon är trettiotre. Hon lever ensam i fyrtio år. Inte heller han gifter om sig …… De sex barnens försörjning fal-ler helt på henne …… Så kan man sammanfatta ett liv, min mormors liv””Morfar har jag inget minne av …… Han var folkbildare och redaktör, arbetade för Finlands självständighet, fick hastigt ge sig av. Sen grundade han folkhögskolor runt om i Sverige, en en-tusiast och idealist som stötte sig med alla, ständigt på väg vidare…. Hur var det? Vad hände? Varför gick det som det gick?”

SåinlederMärtaTikkanensinskildringavenannor-lundakärlekssaga,ensagasomocksåkomattberöraMoraochframföralltZorngårdensfolk..Idet förstakapitlet skildrarMärtaTikkanenmorför-äldrarnas ursprung i ansedda finlandssvenska släk-terientiddåFinlandvarettstorfurstendömeochendelavTsarryssland.Desomundersenareårdeltagiti släktmöten med ättlingar efter kronolänsmannen

MatsErssonNohrmanfrånMora–NoretkännerigensigiskildringarfrånfamiljehändelserochplatsersomKyrkslätt,Esbo,Grankulla,Lojo,PorkkalaochSjun-debyförattintetalaomBorgå.Manväntarsignästanattnågonavkronolänsmannensefterkommandeskadykaupp.NufårmannöjasigmedattfåvetaattUnosmorfungeradesomläxhjälpifamiljenSegerstråle.I fortsättningen av sin bok skildrarMärtaTikkanenmormorEmmasochmorfarUnosmärkligaliv.Manfår följahans ständigakringflackande liv som före-dragshållare,agitatorochidégivareblatill”arbetar-nasuniversitet”,Brunnsviksfolkhögskola,varsförstaföreståndarehanblev.Hanblevfönågotavenfad-der för folkbildningen iDalarnaochumgicksflitigtmedbådeZorn,Karlfeldt,CarlLarssonochAnkar-crona.Han var emellertid en rastlös person och rå-kadegångpågångikonfliktmedsamhälletsföreträ-dareochmedprästerskapetisynnerhet.IdebredarelagreniMoraåtnjötUnostoraktningochfiradessomframståendekörledareochsomidégivaretillderör-ligafolkhögskolekursernaiSiljansbygden.

Midsommaraftonen 1906 hände något som visarhansställningblandfolketruntSiljan.HändelsenharskildratsiminnesbokenKampårochbrytningstiderisvenskt kulturliv, somkomut efterUnosdöd1937ochsomnuåtergesavMärtaTikkaneniboken.”Konserten skall försiggå i kyrkan, men minuterna innan den ska börja meddelar landshövdingen Uno att kyrkoherde Gustafsson tänker förbjuda honom att komma in i kyrkan för att dirigera. Trotsar han förbu-det kommer dörrarna att stängas för publiken.

Zorn som står bredvid får klart för sig vad det hand-lar om, viskar nånting till sin kusk Verner som rusar iväg. Landshövdingen är upprörd men råder Uno att undvika skandal och be en musikdirektör bland pub-liken fungera som dirigent, vandrar iväg för att med-dela sångarna. Men får beskedet: -Om int´ vi får sjunga för Stadius så sjunger vi int´alls…

Generalstrejk bland de tre hundra sångarna från Sol-lerön, Mora, Orsa, Rättvik och Leksand. I samma ögonblick kommer Verner springande och Zorn lug-nar Uno:

”EmmaochUno–visstvardetkärlek”

12

”-Du kan vara lugn, kyrkoherden kan inte stänga kyrkdörren, nyckeln är försvunnen.Kyrkoherden som har hört om körens vägran vand-rar iväg för att stänga dörren, blir mäkta förgrym-mad men kan ingenting göra, publiken strömmar in i kyrkan som blir fylld till sista plats.Kyrkoherden försvinner snabbt från platsen. Konser-ten blir en stor succé.”

OmUnos hustru Emma tycks dock folket runt Sil-janhavaritganskaokunnigt.Atthanförsummadesinhustru och sex småbarn och dessutomganska om-gåendeslösadebortEmmasmorsarvtycksocksåhavarit oomtalat. Somen charmig och kringflackandepersonmedbegränsadhänsyntillfamiljentyckshanhahållitskenetuppeganskaväl.

Införjulen1905harUnostoraproblemmedekono-minochärbereddpådetvärsta.Trotsatthanshustru

nyligenföttsittsjättebarntackarhanjatillattfåfirajulen imakarnaZorns hem tillsammansmedbortåtfyrtio personer, bondfolk och konstnärer, däriblandKarlfeldt.Hanhardocksina tankarhosbarnenochskickarivägenlådamedpepparkakortilldem-gri-sar, dockormm grant utmålade enligt gammal sed.Dessutompostarhanenlådamedtunnbrödmedföl-jandebruksanvisning;

-Manstekersillpåglöd,skalarhelkoktpotatis,riverenbitavtunnbrödetochläggersillbitar,potatisochnågraklickarsmörpåtunnbrödsbitensommanrull-larihopochhållerihanden,närmanäterden.Brödetärojästochdetärdärförbästattbarneninteäterförmycketåtgången.

IEmmaZornhittadeUnoensamtalspartnersomhanhade stort utbyte av. Inteminstdiskuteradede ”äk-tenskapet och andra bråkigheter”. Märta Tikkanen

Uno Stadius avbildad av Anders Zorn.

13

skriver:”Där hade det varit roligt att vara en fluga i taket och höra vilken bild Uno gav av sin syn på äktenskapet och förhållandet till sin Emma borta i finska Överby. Den intelligenta och självständiga Emma Zorn kunde säkert ställa besvärliga frågor och ge Uno svar på tal. Som han förmodligen skickligt slunkit undan”.Dagarna hosZorn, där också skaldenKarlfeldt ochlandshövdingen Holmqvist fanns med, kom dockatthandlamycketomplanernapåenfolkhögskolaiMora.DessutomfickUnoettviktigtuppdragavZorn,somsäkertvarmedvetenomUnosuslaekonomiochvillegeUnosittstöd.HanficknämligenuppdragetattbörjakatalogiseraZornsallakonstverkochetnogra-fiskasamlingar.

AvsnittenomMoraupptarnaturligtvisendastenbe-gränsaddelavTikkanensbok,menäravstortintressefördettamedlemsbladsläsaremedtankepåattAndersZornjuvarlänsmansättling.Detfinnsdockanledningattuppmanaläsarnaatttatillsigheladenberättelseomsinmormorochmorfar,somTikkanenpresente-rar i boken.Det är en fängslandeberättelse om tvåstarka personligheter i en tid av stora förändringar,där ändå frågan omkärlek är det dominerande.Attkortåtergenågotärintemöjligt.Detendatänkbaraärattuppmanaallaattläsahelaboken.MärtaTikkanenharverkligenlyckatsgelivåtsinamorföräldrarochisynnerhetåtmormorEmma,somensamficksörjaförfamiljensväl.

Eftertankar

MärtaTikkanensskildringavsinamorföräldrarkaninte leda till annat än eftertankar. Tankesmedjornamed de stora kultur-och folkbildningspersonlighe-ternaKarlfeldt,ZornochStadiusstimulerarlikasåtilleftertankar.Såhär i efterhandkännsdenästan somomdetrördesigomtrevicemän.Derassammanträ-denpåZorngårdenunderjulen1905förattfåigångbildandetavMorafolkhögskolaomnämnsocksåino-tiseridalapressen5och9januari1906.Zorn blev tidigt berömd och erkänd.Han kunde tabra betalt för attmåla kungligheter och presidenterochblevdärmedocksåenförmögenman,somvidsinsidahadeenvälbärgadochbetydelsefullkvinna.Karlfeldtseftermäleinnefattarjuettnobelprisävenomdetutdeladespostumt.Hansförhållandetillhus-trunGerdavarinteutankomplikationer.Hanvarre-danenmanpå36årochhonendast19årdåderaskärleksförhållandeinleddes.

Stadius slutade trotsbetydelsefulla insatser sinada-gar i fattigdom.För det storaflertalet torde han ty-värrdockvarabortglömd.Manböremellertidminnasatttiotusentalsmänochkvinnor,somhaftförmånenatt ha varit på folkhögskoleelever i bl aMora ochBrunnsvikåterfinnsspriddalångtutidenvidavärl-den.Manfinnerdemöveralltsomlevandepåminnel-ser omde insatser sombar signumavUnoStadiusoch hans vapendragare.Definns ofta på betydelse-fullaposter i samhället, somkommunalrådeller re-geringsledamöter, som sjuksköterskor eller läkare,somskickligaarbetareochtjänstemän,somfackligaförtroendemänellerenklamänniskormm,mm.HurmångavardetsomtackadeStadiusförhansinsatser?Ettvanligt talesättärattdetbakomalla framgångs-rikamänfinnsenkvinna.Tyvärrglömmermandockoftastattdetärdessakvinnor,somfickbetalaetthögtprisförsinamänsframgångar.

EmmaZornbartrotsallförmögenhettexpåsorgenöverattintefånågraegnabarn.HonhardockblivitihågkommenblasomkvinnanbakombarnhemmetiMora,käntsomZornskabarnhemmet.

GerdaKarlfeldtficklängefinnasigiattvaraåsido-sattbådesomogiftmorochsomskaldens”hushåller-ska”.SåsmåningomgiftesigparetKarlfeldtochhonblevdoktorinnanGerdapåSångsochfickdranyttaavmakensnobelpris,någotsommöjligenkanhavaritentröst.

Emma Stadius, som länge varit okänd för den bre-daallmänheten,harnugenomMärtaTikkanensbokplötsligtblivitenstorkvinnaochmoder.Atthonficksluta sina dagar sommor ochmormor till en skarabarn och barnbarn, känns som en rättmätig upphö-jelse. ”Allavi sexmammasbarn”, ett uttryck somMärtaTikkanenpoängterarisinbok,gerenantydanom ett förEmma lyckligt slut i en varmoch tillgi-venkrets,därocksåmorfarUnofaktisktochtrotsalltfannsmediomtankarna.

FH

14

MötförfattarinnanMÄRTATIKKANEN

18novemberkl14.00Morafolkhögskola

Tfn.0250-71007Entré50:-

Kursdeltagare i folkhögskolekursen på Sollerön 1905 samlade till avslutning vid Skinnargården. Det var i detta sammanhang som tanken på Mora folkhögskola tändes. I mitten av bilden, mellan de två grupperna, skymtar kursledaren Uno Stadius. Hans posering utgör ett gott exempel på hans förmåga att finna platser som ger sken av honom som en centralgestalt. Den kortväxte eleven, nr 3 från höger i främsta ledet, är Karl Lärka. Det var sannolikt här och i detta sammanhang, som han lade den första grunden till sina kulturin-satser. Stugan på bilden har senare fungerat som klubbstuga för Sollerö IF. Den återfinns efter flyttning från nuvarande konsumtomten vid slalombacken på Gesundaberget.

15

Författarinnan Märta Tikkaneni unga år.

Foto

: Mat

ias

Uus

ikyl

ä