1 (87)

Slutrapport

Projektnamn Ärende-ID

Hållbar destinationsutveckling i Kiruna – Swedish Lapland

Stödmottagare Organisationsnummer

Kiruna Lappland Ekonomisk Förening 716465-4548

Datum för slutrapport Beslutad projekttid

20151130

Kontaktperson e-post adress Telefonnummer

Jörgen Svonni jorgen@kirunalapland.se 0980-18880

En slutrapport ska skickas till Tillväxtverket senast det datum som anges i beslutet. Rapporten ska beskriva hur projektet har genomförts under hela projektperioden med en tydlig koppling till den aktivitets- och tidsplan som har fastställts i beslutet. Utfall och eventuella avvikelser ska kommenteras tillsammans med en redogörelse av vilka åtgärder som har vidtagits. Mer detaljerade krav på innehållet i slutrapporten kan förekomma inom olika program och framgår då i beslutet under särskilda villkor. Det kan även finnas särskilda instruktioner för det aktuella programmet om vilka bilagor som ska finnas med i slutrapporten. Tillsammans med slutrapporten ska en ekonomisk slutredovisning lämnas för projektet. En Ansökan om utbetalning med huvudbok med resultatrapport för aktuell slutredovisningsperiod ska bifogas. Slututbetalning sker efter Tillväxtverkets godkännande av slutredovisningen och slutrapporten. Följande sammanställning är en vägledning för vilken information som ska ingå i slutrapporten.

1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i slutrapporten samt utfall mot projektmål.

Sverige behöver fler hållbara turistdestinationer som är internationellt konkurrenskraftiga och därför utlyste regeringen via Näringsdepartementet en satsning på hållbar destinationsutveckling. Pengarna skulle användas till att utveckla hållbara turistdestinationer samt stärka innovationsförmågan, öka kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. 40 destinationer sökte och Kiruna blev en av de utvalda. De övriga var Bohuslän, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. Att Kiruna blev utvald beror på en internationell efterfrågan, ikoner som ICEHOTEL och Aurora Sky Station, norrsken och vildmark. Det fanns tydliga identifierade insatsområden för att skapa goda förutsättningar för att nå målet om fördubblad omsättning i besöksnäringen till år 2020. Rymdupplevelser har en enorm potential vilket kan skapa nya arbetstillfällen, ökad konkurrens och attraktionskraft bland besökare, talang, etableringar och investeraringar. Genom projektet har det skapats stora möjligheter att arbeta med viktiga strategiska frågor för utvecklingen av turismen på destinationen och i regionen. Alla aktiviteterna inom de olika delprojekten var sammanlänkade till varandra och utgör en viktig del för den holistiska, hållbara och långsiktiga utvecklingen av destinationen. Flera aktiviteter gick in under de olika delprojekten, men blir endast beskrivna under en rubrik. Flertalet aktiviteter bidrog till kunskapsunderlag till Masterplanen. BAKGRUND:

40 destinationer sökte, där ibland Kiruna Lappland för Kirunas räkning. I början av juni 2012 meddelade Tillväxtverket att de hade valt ut fem områden som har potential att utvecklas till hållbara destinationer. Kiruna blev en av de utvalda tillsammans med Bohuslän, Stockholms

2 (87)

skärgård, Vimmerby och Åre. Gemensamt för de fem områdena var enligt Tillväxtverket att de alla var attraktiva destinationer som kommit en bit på väg i sin internationalisering och där det finns etablerade former för ett samarbete mellan aktörerna inom destinationen. Att Kiruna blev utvald beror på den internationella efterfrågan vi kan visa idag, genom reseanledningar som bl.a. ICEHOTEL, norrsken och vildmark, samt genom den enorma potential som finns i och med satsningen på rymdupplevelser. Satsningen på hållbar destinationsutveckling var totalt på 60 miljoner kronor under åren 2012-2015. Varav varje destination fick ta del av 10 miljoner kronor, förutsatt att destinationen kan matcha Tillväxtverkets insats med medfinansiering från offentliga och privata aktörer. De kärnvärden som identifierades hos destinationen är ”äkta”, ”exotiskt” och ”kontraster”. Kiruna marknadsförde sig under varumärket Kiruna in Swedish Lapland och arbetar för samverkan i länet genom aktivt engagemang inom länsturismorganisationen Swedish Lapland Visitor Board. Destinationens reseanledningar spänner från vildmarken/naturen, ICEHOTEL, norrsken och det samiska ursprunget till gruva och den världsunika utvecklingen av en rymddestination för privatpersoner. Även det geografiska läget, norr om polcirkeln är en styrka. Under vintersäsongen finns ett relativt gott aktivitetsutbud, däremot kunde destinationen inte erbjuda bokningsbara aktiviteter året runt, vare sig för gäst på plats eller till researrangörer. För att nå målet om fördubblad omsättning i projektets början inom besöksnäringen, samt ta tillvara den potential som finns i skapande av rymdturism och i kombination med natur och teknik, behöver destinationen skapa grund för utveckling av fler produkter. Trots att destinationen varit aktiv på internationell marknad i ett flertal år finns det ett antal avgörande faktorer som Kiruna Lappland och hela Swedish Lapland måste fokusera på för att ta nästa steg och som destination matcha våra världsattraktioner som exempelvis ICEHOTEL och framtida Spaceport Sweden – båda två världsunika ikoner och del av Sverigebilden1. När projektet söktes hade man identifierat att överlag fanns en alltför låg exmportmognad gällande kunskap om marknaden och målgruppen. Det gegorafiska läget är inte enbart en styrka utan också en utmaning gällande tillgänglighet. En bristfällg tillgänglighet in till destiantionen påverkde starkt möjlighet i tillväxt från internationell marknad. 2012 var ett direkt hot transportörernas mer kortsiktiga affärsmodell som destinationen behöver hitta en modell för att hantera. Serviceutbudet hade man också märkt att det inte var komplett för att matcha gästernas förväntningar på vad destinationen och kraven från olika målgrupper. Besökarna ville ha genuina upplevelser som kan vid rätt utveckling hjälpa destinationen att sprida bilden av Swedish Lapland. Ytterligare en brist är kommunikationer inom destinationen som knyter samman ICEHOTEL, Kiruna Airport, östra, stad och fjällen. Kiruna och stor del av länet har också en brist i differentieringen och tillgängligheten i serviceutbudet gällande logi, handel, restauranger/caféer och kultur. Projektet har möjliggjort att arbeta fokuserat med aktiviteter inom de identifierade insatsområdena.

Masterplanen – en strategisk plan för åren 2015 - 2020 Inom projektet Hållbar Destinationsutveckling har i samarbete med konsulten Neil Rogers tagits fram en Masterplan 2015-2010, utifrån erfarenheter gjorda i projektet, beskrivit destinationens strategiska mål och arbete för att öka omsättningen och börja förverkliga målet om att bli ”norra Europas mest attraktiva destination 2020. Dokumentet är en ”färdplan” för att hjälpa Kiruna Lappland, Kiruna kommun, partners, företag och övriga destinationsintressenter i deras

1 Visit Sweden, Strategi för Sverigebilden - så bygger vi tillsammans en långsiktigt stark Sverigebild utomlands genom

imagemarknadsföring, 2012.

3 (87)

gemensamma arbete och beslut om strategiska prioriteringar.

Sammanfattningsvis bygger masterplanen på 4 olika strategipelare: 1. Hållbar destinationsförvaltning Ett starkt fokus på hållbarhet på både destinations- och företagsnivå kommer att öka kvalitén över hela leverantörskedjan för turismen och ge destinationen en konkurrensfördel. Samverkan och samarbete är viktigt för att uppnå hållbarhetsmål och samtidigt skapa tillväxt för turismen som tar tillvara destinationens otroliga landskap, vilda natur och unika kultur samtidigt som dessa tillgångar bevaras för framtida generationer. 2. Besöksupplevelsen Framgångsrika destinationer vet vilka deras bästa kunder är, vilka tjänster, faciliteter och aktiviteter de efterfrågar och hur man bäst kommunicerar med sina kunder. Bättre och mer innovativa undersökningsmetoder behövs för att skaffa sig denna kunskap som behövs för att kunna lyfta fram de viktigaste faktorerna varför man ska välja destination Kiruna. Denna kunskap är även viktig för en varumärkesstrategi som ska ligga till grund för all produkt och destinationsutveckling, försäljning och marknadskommunikation. 3. Turismens leverantörskedja Turismen leverantörskedja inkluderar inte bara transporter, boende och utflykter utan även kaféer, barer, restauranger, hantverk, livsmedelsproduktion, avfallshantering och infrastruktur som stöder turismen på destinationerna. Det behövs ett strategiskt och långsiktig arbete för att höja kvalitén på leverantörskedjan och ett relevant märkningssystem för certifiering kan vara en metod som bidrar till att följa internationell standard och även att överträffa förväntningar hos kunder. Resebyråer, bokningstjänster och researrangörer är viktiga led i kedjan eftersom de ofta avgör vistelsens omfattning och innehåll. Destinationen behöver utveckla sina kanaler till resebranschen för att genom partnerskap nå ut till marknader. Transportstrategier är förmodligen den mest komplexa och svåraste, men samtidigt den viktigaste aspekten när det gäller att förbättra destinationens leverantörskedja för turismen. 4. Besöksförvaltning Alla områden som har ambitionen att bli välbesökta kan även bli förebilder för en mer hållbar och samverkande långsiktig förvaltning som både underlättar en utveckling av turismen, men samtidigt tar hänsyn till och skyddar natur- och kulturintressen. En markplan har tagits fram för destinationen som ett led i att samhällsplanering i form av fysiska planer och strategier, koordineras med arbetet för att utveckla destination Kiruna. Markplanen är viktig för att identifiera och kartlägga välbesökta områden i kommunen samt identifiera möjliga områden för expansion och potentiella hot för markanvändning i framtiden. När exempelvis stora event med äventyrstävlingar ska organiseras över stora områden, är det en fördel med en mer långsiktig planering som samtidigt etablerar en samsyn och ett samförstånd.

Delprojekt 1 För att Kiruna skulle kunna ta steget och visa vägen mot en destination i världsklass behövde Kiruna som destination ett lyft, säkerställa att tillgänglighet och servicenivå fanns i den grad som gästerna förväntar sig av en internationellt attraktiv destination.

Service och Värdskap

Nulägesanalys

Kontigo AB fick under vintern 2013 uppdraget att genomföra en nulägesanalys riktad mot

4 (87)

målgrupperna researrangörer, medlemsföretag och besökare. Syftet var att fånga upp ett antal frågeställningar som tillsammans täcker upp olika aspekter av respektive besökares resa: infrastruktur/tillgänglighet, säkerhet, värdskap, kvalitet, hållbarhet och reseanledning. Studien följdes upp vid projekts avslut och målsättningen är att eventuella förändringar hos dessa målgrupper skulle kunna identifieras samt om man kunde se om projektets arbete bidragit till detta. Underlaget för nulägesanalysen har tagits fram genom en kombination av enkäter samt ett antal telefonintervjuer med ett urval av medlemsföretag. Tre enkäter skickades ut; en pappersenkät riktad till besökare samt två webbaserade enkäter, riktad till medlemmarna respektive till researrangörer. Fältperioden var från 20 mars till 8 maj 2013. Slutrapporten levererades den 17 juni. Sammanfattningsvis visar rapporten att det var en låg svarsfrekvens gällande besökarna, endast 145 av 1000 utdelade enkäter återkom besvarade. Sammanfattningsvis visar analysen att medlemsföretagen har en ljus bild av den egna utvecklingen. 72 procent svarade att omsättningen i företaget förväntas öka och 40 procent tror sig komma att anställa personal. Detta tolkas som att det finns en tillväxtpotential inom besöksnäringen som direkt kan kopplas mot fördubblingsmålet. I enkäten pekas tre områden ut som de viktigaste att arbeta med nämligen: att arbeta för bättre kommunikationer till/från/inom Kiruna, att höja och säkra service- och värdskapsnivån samt att höja och säkra kvalitetsnivån. Detta ligger väl i linje med projektets aktiviteter och målsättningar. Enkätsvaren visar på att 43 % som svarade var besökande från Sverige. Kiruna Lappland är således i högsta grad ett internationellt resmål. 65 procent angav att de kan tänka sig återkomma och hela 96 procent vill rekommendera andra att besöka resmålet. Kontigo skriver i rapporten att det finns en stor potential att bygga vidare på varumärke, attraktionskraft, såväl nationellt men kanske i ännu högre grad internationellt. Utmaningen är att på bästa sätt tillvara ta denna potential. Analysen visar på att Kiruna Lappland Ekonomisk Förening kan fylla en central funktion där man jobbar med gemensamma marknadsföringsinsatser. Återigen identifierar Kontigo en utmaning i att identifiera de målgrupper man vill attrahera. Det är viktigt att identifiera strategiska kommunikationskanaler för att marknadsföra destinationen samt för att utforma genomensamma erbjudanden att kommunicera ut. 80 % av företagen bedriver ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete. 30 % är certifierade inom kvalitet och lika många inom miljö. Mindre än en femtedel av de svarande anger sig vara certifierade inom säkerhet. Analysen visade på att många gäster är nöjda med besöket och vill rekommendera vidare resmålet när man kommer hem. Här gäller det att aktivt arbeta för att behålla en god service och värdskap inom destinationen. Under 2015 genomfördes den uppföljande analysen av destinationen. Generaliseringar och tolkningar från resultatet har gjorts med försiktighet då svarsfrekvensen skiljer sig mellan 2013 (ca 15 procent) och 2015 (ca 30 procent). En viss förändring av besökarna i varifrån besökarna kommer ifrån har skett. En minskning av svenska besökare har skett på knapp 16%. Besökare utanför Europa har ökning andelsmässigt från 6% till 19% av respektive respondentgrupp. Även ökning av europeiska besökare har skett. Denna grupp är knapp 5% större i 2015 års mätning. Positivt var att svarsfrekvensen från medlemstalet var något högre från 2013, respondentpopulationerna vid båda mättillfällen var mycket lika varandra och deras verksamhet liknar även varandra från 2013 vs. 2015. Företagens bild av framtiden tycks vara oförändrad, fortfarande positiv och de förväntar sig en ökad omsättning. Vid frågan om hur många medlemmar som har deltagit i någon forma av aktivitet inom projektet är den nästan hälften som svarat att de varit med.

5 (87)

Värdskapsföreläsningar Värdskapet AB fick i uppdrag att genomföra inspirationsföreläsningar. I maj hölls tre föreläsningar och i november 2013 arrangerades de två sista inspirationsföreläsningar i serien om värdskap med Katarina Bergström från Värdskapet AB. Det totala deltagarantalet har varit 140 personer.

Interaktiv värdskapsutbildning I februari 2013 gick offertförfrågan ut gällande att ta fram värdskapsutbildningen. Xpectum AB valdes som leverantör till den interaktiva värdskapsutbildningen. Dharma och Martina har arbetat med att ta fram fakta om destinationen, intervjupersoner har kontaktats, inspelningsveckan koordinerats, färdigställande av sekvensschema, utformning av flödesschema och manus till ciceron och intervjupersoner. Under vecka 38 var Xpectum med filmteam och filmade 20 personer runt om i destination; Kiruna, Jukkasjärvi, Abisko och Lannavaara. Framtagande av bilder och filmklipp som ska läggas in i klippen för att förstärka de inspelade intervjuerna och kontakt med medlemmarna. Utformning av texter till fakta- och värdskapsdelarna. I februari blev betaversionen färdig och utbildningen blev klar att användas i mars Under 2014 har en interaktiv webbaserad värdskapsutbildning har tagits fram som är skräddarsydd för destinationen. I februari fick Kiruna Lappland tillgång till betaversionen och utbildningen blev klar att användas i mars. Utbildningen riktade sig mot alla som möter kunder och gäster inom hela servicekedjan i besöksnäringen, t ex kommunen, säsongsanställda, ordinarie personal, hotell, restauranger, handel, taxi, busschaufförer, studenter och medborgare. Inbjudan till att genomföra utbildningen kostnadsfritt har skickats till Kiruna Lapplands medlemsföretag. Utbildningen innehöll en baskunskap om destinationen, historia, kultur, viktiga besöksmål tillsammans med inspiration

om värdskap. Med detta perspektiv ville vi skapa förutsättningar att säkerställa goda destinationsvärdar. Utbildningen genomförs på ungefär två timmar.

Från september 2014 intensifierade projektet arbetet med att skapa intresse för utbildningen för att uppnå målet med minst 300 deltagare i utbildningen inom projekttiden. Den 6 oktober var Solveig och Paola och besökte medlemsföretag i Abisko där de informerade om värdskapsutbildningen och fick fler att delta i denna. Solveig har haft regelbunden kontakt med företag, organisationer, skolor och privatpersoner gällande den interaktiva värdskapsutbildningen.

Den interaktiva värdskapsutbildningen har när den avslutats haft 589 registrerade på utbildningen.

Värdskap genom nätverksmöten För besöksnäringsföretag har vi kompletterat värdskapsutbildningen med nätverksmöten och studiebesök hos varandra. Dessa möten syftade till att skapa en vi känsla för att kunna rekommendera och berätta om andra upplevelser än de man själv erbjuder - alternativt rekommendera andra med samma produkter om man är fullbokad. En nöjd gäst är bra för alla. Nätverksträffar har genomförts vid tre tillfällen under 2014: den 3/6 i Kiruna, 9/6 i Abisko, 30/10 i Kiruna, sammanlagt har ca 60 personer deltagit.

6 (87)

Värdskapsprogram för Taxi

Bland de första som möter gästerna på destinationen är Taxi i Kiruna, som är viktiga värdar inom destination Kiruna in Swedish Lapland. Taxi spenderar dessutom en längre tidsperiod med gästen då de transporterar dem till slutdestinationen. Projektet har valt att lyfta taxi och uppmärksammat deras arbete som värdar tillsammans med företag t ex Scandic Ferrum, Kiruna Flygplats och Café Oscar. När personal från Taxi har genomfört den interaktiva värdskapsutbildning har chaufförerna haft tillgång till gratis kaffe hos de olika företagen. Möten har genomförts med Taxi Kiruna AB och de olika företagen. Under september 2014 har Jeanette haft kontakt med de olika företagen. 15/10 Jeanette möte med Taxi information gällande värdskapsprogram 28/10 Jeanette möte med Taxi gällande värdskapsprogram

Värdskapsbok, uppförandekoder och fakta om samebyarna Paola arbetade tillsammans med Swedish Lapland Visitors Board med att ta fram en värdskapsbok som utgår från den interaktiva värdskapsutbildningen. Den blev komplement till den interaktiva utbildningen och vi säkerställde att kunskapen finns kvar även när projektet är avslutat. För att kunna öka värdskapet och minska störningar i samebyarnas arbete med renskötsel, har Paola arbetat tillsammans med Swedish Lapland Visitors Board med att ta fram ett informationsblad med fakta om samebyarna, uppförandekoder, samisk turism, hantverk, konst, förädling och värdskap. Den riktar sig både till företag och besökare.

Uppföljande värdskapsutbildning

Den 22 november, 2015 hade vi en avslutade värdskapsföresläsning för att knyta ihop alla insatser inom projektet. 18 personer deltog. Fakta och information från föreläsningen har även kompletterats inom värdskapsboken.

Stads och centrumutveckling Besöksnäringen i Kiruna in Swedish Lapland har en unik chans att vara delaktiga i planeringen för en attraktiv stadskärna för turister. Den 12 juni 2013 var Tyréns AB rapport ”Funktionskrav för en attraktiv, tillgänglig och hållbar stadskärna ur besöksnäringens perspektiv” färdig. Partsinlagan presenterades i ett seminarium för Kiruna kommun, medlemsföretag, styrelse och referensgrupp den 17 juni. Partsinlagan har diarieförts på Kiruna kommun. Den beskriver de funktionskrav som kan ställas för att skapa attraktivitet för besökare i nya Kiruna centrum och som kan möjliggöra en positiv utveckling av besöksnäringen i hela Kiruna kommun. Inför den kommande stadsomvandlingen finns en unik möjlighet att utveckla funktionerna i stadskärnan så att de i hög grad utgår från vad som attraherar en besökare. Därigenom kan Kiruna centrum i högre utsträckning fungera som en portal för besök till andra attraktioner och besökskluster runt om i destinationen. Att utforma det offentliga rummet på ett sådant sätt att det blir estetiskt tilltalande, att det finns spontana mötesplatser och är planerat på ett sådant sätt att det skapar liv och rörelse bidrar till att skapa ett attraktivare samhälle att bo och leva i samt att besöka och uppleva. När det skapas mångfald i utbud av boende, restauranger, kultur, handel och upplevelser leder till en attraktivare och intressantare stad med omnejd vilket drar till sig nya människor, företag och idéer, forskare och studenter. Kreativitet och innovation frodas och en god spiral som kännetecknas av öppenhet och mångfald uppstår. Det blir viktigt att uttrycka stadens själ

7 (87)

som i Kirunas del ligger i det unika geografiska läge, årstiderna, ljuset, rymden och gruvan tillsammans med de människor som bor på orten. Den samiska kulturen bidrar med att sätta en nutida och historisk prägel till området och mångfalden i de aktiviteter som natur- och friluftsliv erbjuder. För att staden ska bli ett besöksmål i världsklass har Tyréns identifierat vikten av innovation, nytänkande, frihet och historiskt arv blir verklig för besökaren då krävs planering för produktutveckling och att stadsplaneringen tar med dessa parametrar i planeringsprocessen. Det krävs också att stadens arkitektoniska utformning speglar den identitet och själ som Kiruna har och vill förmedla både avseende utseende och tillgänglighet till natur och andra platser. Här följer en sammanfattande beskrivning av de funktionskrav som bör uppfyllas för att skap en stadskärna som är attraktiv för besökare: Övergripande funktionskrav

Besökaren attraheras av ett levande Kiruna med närhet och täthet mellan upplevelserna.

Kirunas stadskärna ska vara pulserande, ljus och myllrande. Stadens utformning kan rätt

designad bli en reseanledning i sig.

Det bör vara promenadvänliga gator och gränder att strosa runt i och innergårdar att titta in i

och ta del av.

Stadskärnan bör vara så bilfri som möjligt. Där biltrafik måste gå fram är gångfartsgator, med

hastighet på de gåendes villkor, att föredra.

Vinterstaden bör vara en glittrande stad, vackert upplyst till vardags med exempelvis hållbar

LED – belysning.

Snön är en viktig upplevelse för besökare i vinterstaden. Låt snön till stora delar vara en

naturlig del av stadsrummet. Fortsätt utveckla snö- och isskulpturer.

Midnattssolen bör tas tillvara genom med idrotts-, kulturevenemang och festivaler av olika

slag på kvälls/nattetid, och då är det viktigt att i stadsplaneringen bereda plats för ytor där

detta är möjligt.

Grönytor och planteringar har potentialen att spegla den unika natur som Kiruna omges av.

Här bör planteringarna utformas så att exempelvis den färgsprakande hösten synliggörs inne i

staden. Bo

Det ska finnas mångfald och variation i utbud av boende i stadskärnan. Den globala resenären

är både kräsen och köpstark och möjligheten till exklusivt boende behöver utvecklas

ytterligare för att Kiruna ska kunna betraktas som en exportmogen

destination. Äta

Nya centrum ska erbjuda ett varierat utbud av restauranger och caféer. Utbudet bör vara väl

samlat i stadskärnan så att det är lätt för besökare att välja mellan olika alternativ och att det

samtidigt skapar förutsättningar för folkliv och möten för både besökare och boende.

Göra

Stadskärnan bör innehålla en mötesplats där besökaren och invånaren har möjlighet att ta del

av och uppleva den innovationskraft och kreativitet som kännetecknar rymd och gruvindustri

samt den pågående stadsomvandlingen. Ett förslag är ett ”innovationshus/upplevelsecenter”

där teknisk utveckling och framtid återspeglas och där det går att uppleva

samhällsomvandlingen i virtuella modeller.

Låt stadshuset utgöra ett kulturellt centrum, med konstsamlingar från kommunen och LKAB.

I stadskärnan bör finnas en mötesplats/infocenter som visar attraktioner och resmål i hela

Kiruna för att inspirera besökare att utforska fler delar i kommunen.

Kiruna kyrka som är en fantastisk attraktion skulle kunna placeras öster om kyrkogården med

nära anslutning till nya centrum. Hjalmar Lundbohmsgården bör också placeras i nära

anslutning till stadskärnan.

Möjlighet till att idrotta inomhus och rekreation i form av inomhusbad, bastu och SPA är

funktioner som skapar liv och rörelse och som bidrar till ett myller i stadskärnan och som

8 (87)

därför bör ligga centralt i Kiruna.

Utflyktslekplatser är attraktiva inslag i stadskärnan som drar både besökare och invånare och

som bidrar till attraktivitet till platsen. Handla

Shoppingutbudet i stadskärnan bör ha en variation och bredd och hållas samman som en

attraktiv enhet. En tydlig stadsprägel i stadskärnan uppnås när det finns stråk och gågator

med butiker på bägge sidor av gatan, fasader belys och tydliga målpunkter i torg och

mötesplatser.

Det bör planeras för en galleria med glastak för ljusinsläpp och entréer för varje butik ut

mot gatan. Plats för restaurang, pub och café bör finnas inne i gallerian.

En kombinerad saluhall och designcenter kan bli en stark attraktion för besökare.

Den självklara vinterstaden kan förstärkas med reseanledningen att shoppa inför julen,

vilket är en viktig intäktskälla för handeln. För att förstärka julhandeln är julbelysning av

stadsrummet viktigt.

Resa

Det ska vara enkelt för besökaren att ta sig till, från och inom Kiruna. Besöksnäringen är helt

beroende av att det finns goda kommunikationer och parkeringsmöjligheter.

Det resecentrum som planeras för den nya stadskärnan bör ligga i hjärtat av staden och med

sin verksamhet bidra till liv och rörelse samt bidra till ökad konsumtion i stadskärnan.

Det är av mycket stor vikt att säkerställa kommunikationen till/från flygplatsen, att det finns

bussar som tar besökaren in till stadskärnan och givetvis att de går anpassat efter

flygresenärens behov. PÅ sikt kan en tågförbindelse vara att föredra för att underlätta

kommunikationerna.

Goda parkeringsmöjligheter måste utvecklas.

Det ska finnas naturlig tillgänglighet från staden och ut i naturen till både skidspår och

skoterleder. Naturupplevelser och utflyktsmål ska vara och upplevas som lättillgängliga och

nära.

Under den tid som Kiruna består av två stadskärnor är det viktigt för besökaren att staden

upplevs som en väl sammanhållen stad. Det kräver goda kollektivtrafikförbindelser och gång-

och cykelvägar mellan nya och gamla centrum.

Offentliga leveranser

Stadsomvandlingen har en potential att bli en reseanledning till Kiruna. Allt som byggs

med hållbar design i helheten för boende, energianvändning och lösningar, vatten, avlopp

mm är exempel på offentliga leveranser som kan komma att utgöra viktiga technical

visits.

Besökaren behöver kunna hitta smidigt och enkelt runt i stadskärnan och ut i övriga

kommunen. Skyltningen är av central betydelse för att reseupplevelsen ska bli positiv.

Skyltar på olika språk och även digitala skyltar är viktigt.

Kartor centralt placerade underlättar även för besökaren att hitta i staden, speciellt viktigt

kan det vara för att få känslan av en sammanhållen stad under den tid då två kärnor

kommer att finnas samtidigt.

En innovativ, modern och kreativ stad som Kiruna kan ytterliga förstärka besökarens

upplevelser genom att erbjuda fri WiFi.

Under januari 2013 presenterade Dharma projektet för Kiruna Citysamverkan. Under 2013 formade företaget Din Samverkansparter ett projekt ”Stads och centrumutveckling”. Projektet var i linje med projektet Hållbar destinationsutveckling och därför var Dharma behjälplig

9 (87)

att ge feedback och skriva en del av projektansökan. Den blev godkänd och Dharma har sedan början av projektet varit med i styrgruppen. Projektet föll väl ut och blev finansierad och implementerad i Dina Samverkanspartners verksamhet. Dharma har suttit med i samverkansgruppen/styrgruppen även då. Inom Stads och centrumutveckling sker en samverkan mellan privata, ideella och kommunala aktörer för att effektivt lyckas med uppdraget. Aktörer samlades kring gemensamma sakfrågor där alla bidrar med sin pusselbit till helheten. Under 2014 var fokusområdena kommunikation, långsiktighet och roller. Man ville verka för ett Kiruna för alla, mångfald, tillgänglighet, bemötande och förståelse. Olika aktiviteter ordnas genom året. Ett exempel är ”Välkommen Vinter” som genomfördes den 25 oktober 2014. Syftet var att hälsa vintern välkommen och de 330 nya Kirunaborna. Besökarna fick ta del av mat- och hantverksmarknad, barnaktiviteter och tipspromenad och musikunderhållning. Stad och centrum utvecklings verksamhets planering 2015: Fokus har varit på Långsiktighet och kommunikation med vision fram till 2017. Inom Långsiktighet har arbetet b la riktas mot vad Kirunaborna efterfrågar, marknadsfört Kirunas handel och evenemang utanför Kiruna, Skapa en gemensam kommunikation för Kiruna handel. Fokus inom kommunikation har varit b la. Stötta föreningar, ta lärdom av andra städer som lyckats, gemensam marknadsbudet. Målen för 2015 har varit: Ett aktivt idéforum, Aktivitetsplan framtagen, genomför, utvärderad och utvecklad. Ökad medvetenhet om Kirunas utbud inom handel, evenemang och aktiviteter. Utöka nätverket. Stads och centrumutveckling är en part i arbetet med Sveriges stadskärna.

Tillgänglighet och infrastruktur

Hållbar markanvändning

TÖP

Långsiktig hållbar markanvändning är ett viktigt arbete i samhällsplaneringen och för att långsiktigt kunna säkerställa en hållbar markanvändning. Naturen är vår och andra näringars arbetsplats, det är viktigt att besöksnäringen arbetar för att näringen verkar hållbart generation efter generation. Kiruna Lappland har tagit fram ett planeringsunderlag för hållbar utveckling som är ett kunskapsunderlag till Kiruna kommuns arbete med fysisk översiktsplanering. Underlaget skall även skapa insikt om och förståelse för besöksnäringens betydelse för utvecklingen i Kiruna kommun. Den framtagna rapporten skall vara en tillgång för t ex politiker, planerare, investerare och näringslivsutvecklare. Den ger kunskap och vägledning till entreprenörer och företrädare inom besöksnäringen. Rapporten och kartan ger möjlighet till ökade investeringar i turistisk infrastruktur, nyetableringar och utveckling inom befintliga verksamheter. Uppdraget har skett i samarbete och kommunikation med berörda aktörer för att kunna förankra arbetet med t ex andra riksintressen. Arbetet har byggts på bred genomgång, analys och värdering av bland annat följande perspektiv och aspekter på besöksnäringens landskapsrelaterade resurser för utveckling:

Natur- och kulturlandskapets resurser

Naturlandskapets infrastruktur

Etablerade besöksmål

Hållbarhetsavvägningar avseende mark, vatten, ekologi, social hållbarhet och ekonomisk uthållighet

Interaktion med andra areella näringar; exempelvis rennäring, skogsbruk och gruvnäring.

LIS-områden

Befintligt naturbaserat entreprenörskap inom besöksnäringen

Besöksnäringens expansionsvilja

10 (87)

Besöksnäringens påverkan och utvecklingsmöjligheter i förhållande till dynamiska perspektiv såsom

förändringar i köpbeteende och efterfrågan, internationella trender, klimatpåverkan och ekologisk

dynamik, förändringar avseende naturtyper och artutbud etc.

I mars 2013 gick offertförfrågan ut gällande att ta fram ett underlag. Tyréns AB fick uppdraget och arbetade under 2013 att ta fram rapporten och kartan, men arbetet stoppades av Kiruna Lappland för att hinna genomföra de viktiga samrådsmötena med samebyarna. Därefter har the Loop arbetat vidare med uppdraget och under oktober 2015 är det färdiga kunskapsunderlaget inlämnat till Kiruna kommun.

Kunskapsunderlaget Markrapport Här följer utdrag från markrapporten: Kiruna in Swedish Lapland är Norrbottens största turistdestination och en stark destination i Sverige. Ett brett och attraktivt utbud av allt från vidsträckta och variationsrika fjällmiljöer med norrskensturism, hundspann och en mängd andra upplevelser för både vinter och sommar är tillsammans med rymdverksamhet, gruvindustri och den planerade stadsflytten viktiga delar i Kirunas styrkeprofil. Markrapporten redovisar fakta, slutsatser och åtgärdsbehov för att säkerställa en hållbar framtida markplanering som ligger till grund för tillväxt och utveckling. Några centrala punkter som framkommit ur ett planeringsperspektiv är:

Ökad efterfrågan av bland annat hållbara, naturbaserade upplevelser talar för värdet av en

framsynt, resursutvecklande markplanering, väl koordinerad med andra intressen. Fokus

behöver vara på ett hållbart och tillväxtsäkrande perspektiv. En kvalitativ markplanering kan

medverka till att säkra framtida attraktionskraft, leveransförmåga och att nå visionen om att

bli Europas mest attraktiva destination.

Resurser behöver tillskapas för att utreda vidare de definierade högintensitetsområdena,

högfjällsområdet och Kiruna – Jukkasjärvi för att säkra kapacitet, kvalitet, samordning,

koordinering och minskad störning för renskötseln den

Det är av stor vikt att säkra bästa skydd och förvaltning av natur- och kulturlandskapet och

den biologiska mångfalden både på land, i sjö och älv. Av särskild betydelse är möjligheten

till samrådsbaserade, frivilligt avsatta skogsbårder utmed sjöar och älvstränder i samband med

avverkningar.

Det finns ett uttalat behov att forma ett ledsystem som svarar mot framtidens

besöksnäringsbehov, som fungerar i bättre förhållande till renskötseln och som på detta sätt

blir ett effektivt verktyg som stödjer besöksnäringen marknyttjande och ambitioner i

allmänhet.

Företagen inom besöksnäringen och dess anläggningar är en helt central resurs för

markplaneringen. Utbudet av byggbar mark för turismanläggningar och personalbostäder är

av högsta prioritet, likväl en effektiv och möjliggörande bygglovshantering.

Att markplaneringen medverkar till ett centralt placerat resecentrum

Att E10 får en ny dragning där goda passager planeras in i samråd med besöksnäringens olika

aktörer.

Spaceport Swedens bekräftade potential är en förlängning av Kiruna Airports landningsbana

långsiktigt viktig att möjliggöra.

Vid detaljplanering av Kiruna C centrala stråk är det profilmässigt angeläget att pröva

möjligheten i dimensionering och utformning av stråk och deras anslutningar till omgivande

naturlandskap, att kunna medge utomhus event, t ex renrajd som har en internationell

potential i paritet med den världsberömda tjurrusningen i Pamplona.

De identifierade LIS-zonerna är ett av de viktigaste verktygen för en fortsatt process mot en

stärkt, positiv utveckling för Kirunas besöksnäring och för möjligheterna att få bättre

utväxling på den vackra och spännande naturen.

11 (87)

Säkring av skönhetsvärden, upplevelsevärden och fungerande infrastruktur väl koordinerat

med andra intressen. .

12 (87)

13 (87)

14 (87)

Samrådsmöten Flera näringar har marken som arbetsyta. Viktigt har varit att genomföra en samrådsprocess med samebyarna.

Under 2014 har Dan Jonasson och Dharma Johansson arbetat i samråd med av besöksnäringens berörda samebyar. De har diskuterat besöksnäringen med ordföranden i fyra samebyar via telefon och planerat ett samrådsmöte med KLEF, samebyordföranden och turistföretag. En problematik som identifierades under processens gång var att det inte fanns tillräckligt med kommunikation och samråd i ett tidigt skede i processer och planering. Rennäringen och samebyarna behöver vara med från första början i planeringsstadiet. I samråd har man kommit

fram att det är viktigt med samråd i olika former och kunskap om verksamheter för att kunna ta hänsyn och respektera varandra. En god och tät dialog och tidig kommunikation gör att man kan planera in områden och platser där turismen inte stör rennäringen. Viktigt att från start vara överens om vad som sker, tidig dialog viktigt. Den 20/5 anordnade Dharma ett möte med representanter från samebyarna i Kiruna kommun. Under mötet där 25 personer deltog från 6 samebyar och ungefär lika många turistföretag var Dan moderator. Ett årligt återkommande möte mellan besöksnäringen och rennäringen beslutades. I det

15 (87)

markanvändningsarbete som besöksnäringen ska bidra med till den kommunala översiktsplanen ska det göras ett omtag så att samebyarna blir mer involverade i processen. Som en del i hållbarhetsprojektet samlade Dharma den 8/9 besöksnäringen samt sameby till möte inför vintersäsongen. Syftet var att hitta en dialog och samverkan för att minska eventuella missuppfattningar som kan uppstå under säsongen. Den 6 november anordnades ytterligare ett samrådsmöte med fokus på utveckling att ta fram en gemensam samverkanspolicy mellan besöksnäringen och rennäringen för att skapa en positiv samverkan och en styrka att skydda naturen och motverka en förstörd natur. En policy som lever vidare för kommande generationer. Mötet resulterade i att en arbetsgrupp bildades för att ta fram ett förslag till policy. Den 19 november sammanträdde arbetsgruppen (Dharma Johansson Kiruna Lappland, Merja Bergwall Lapland Resorts, Birgitta Isaksson Kiruna kommun och Magnus Nutti Saarivuoma samyby) för att ta fram samverkanspolicy. Under mötet identifierades de viktiga rubrikerna till samverkanspolicyn. Den 21 november blev ett första utkast färdigt som bearbetats under resterande tid av november. Arbetsgruppen träffades igen under december. Den 30 mars 2015 undertecknades samverkanspolicyn mellan Kiruna kommuns samebyar och Kiruna Lappland. Syftet var att uttala ett gemensamt förhållningssätt i kontakten och samverkan mellan besöksnäring och rennäring i Kiruna kommun. Ytterst handlar samverkan att tillsammans i god förståelse och med bra kommunikation kunna medverka framgångsrikt och utan störningar i samma miljö. Det gemensamma målet är att lämna efter en oförändrad/bättre natur, kultur och miljö för kommande generationer genom samverkan, kunskap och respekt för varandras verksamheter. Båda näringarna verkar för en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Policyn belyser delar som kommunikation, uppförandekoder, kunskap och olika arbetsgrupper för att arbeta vidare.

Heli-skiing utredning Heli-skiing är ett resetema vintertid i Kiruna där det finns en dokumenterad stark tillväxt sedan lång tid tillbaka och där tillväxten har hållit i sig de sista åren. Heli-skiing är ett resetema där det, i likhet med skoterturism, uppstår miljöpåverkan och möjlig friktion med övrig besöksnäring. Heli-skiing har varit en reseanledning och bedrivits av ett fåtal aktörer i Kiruna-fjällen ända sedan 60-talet. Under 2000-talet har fenomenet ökat i omfattning till att omfatta ett större antal leverantörer med kunder från hela världen. Det rörliga friluftslivet har också totalt ökat genom skotertrafik och andra aktiviteter. Problematiken som finns med det stora antalet norska snöskoterturister i Kirunafjällen är jämförbart också med heli-skiing. Detta då helikopterskidåkning är totalförbjudet på norsk sida och de norska helikopterskidåkarna kommer till gränsområdet på svensk sida med stort tryck på enstaka platser som följd. Det geografiska område i Kirunafjällen som är attraktivt för heli-ski verksamhet är i stort sett helt oreglerat från myndigheters sida när det gäller till exempel antalet helikoptrar som tillåts starta och landa på samma ställe. På grund av det ökade trycket i området behövde man utreda verksamheten för att få en hållbar och positiv utveckling för både enskilda aktörer och hela området. Dick Johansson från Vertikal Högfjällssport fick i uppdraget att under 2014 och 2015 arbeta med detta uppdrag. Den färdiga rapporten ge en bild av nuvarande omfattning, identifierar problemställningar och tillväxthinder. Man kan läsa om identifierade styrkor och möjligheter för heliskiing i Kirunafjällen. Uppdraget har inneburit att fram ett förslag som möjliggör en fortsatt

16 (87)

hållbar och seriös utveckling. Den genomförda analysen listar ett antal förslag på åtgärder:

1. Den Italienska modellen är intressant där operatören erhåller myndighetstillstånd och ensamrätt till helikopterskidåkning i ett specifikt område som man erlagt avgift för. Med en aktör per område blir trycket på respektive område mer balanserat och ger en säkrare aktivitet. I Sverige finns idag ingen sådan reglering från myndigheters sida. Det är också viktigt att nämna att våra aktuella områden är oerhört mycket större än de områden man flyger på i Italien.

1. Flygföretag/heliskioperatörer tar fram självreglerande lösningar för att minska friktionen

mot övrig besöksnäring. Det skulle höja kvaliteten på produkten och säkerställa goda relationer med andra aktörer och bofasta. Det skulle kunna vara definierade in- och utflygningskorridorer till landningsplatser, tankningsställen och liknande platser som frekventeras ofta av Helikoptern. Dessa ska inte läggas över bebyggelse, främst på grund av buller och avgaser. Begränsningar kan också vara aktuellt när det gäller flygning morgon-, kvälls- eller nattetid, t ex vid midnattssolsskidåkning. Start och landningsplatser kan läggas en bit från anläggningar och bebyggelse för att inte påverka övrig turism och permanent boende. Flyghöjd som inte skapar störning bör iakttas inte bara vid bebyggelse, utan också vid längdspår och turistanläggningarnas liftområden.

2. Flygföretag/heliskioperatörer tar fram självreglerande lösningar för att minska friktion mot

rennäringen. Flygföretagen upprättar egna flygkorridorer förbi särskilt känsliga områden, så att minimal störning på dessa områden uppstår. Stor hänsyn till renskötsel måste tas, renen får sina kalvar under mitten på maj månad, det är också denna period som vuxna djur måste börja återfå sitt hull vid ostörda betningsområden efter den långa vinterperioden. Försöket under våren 2015 med kartor upprättade av samebyarna uppfattas som positivt av de flesta och den inofficiella facebookgrupp som också upprättades verkar ha fungerat. Från heliskioperatörernas sida har framkommit att området för verksamheten blev något mindre, vilket kan vara negativt.

3. Ett annat förslag är att varje operatör begränsar sig till max två helikoptrar vid samma

landningsplats. Vid hotellet i Riksgränsen kan det under säsong stå upp till 5 helikoptrar, då det verkar ett flertal operatörer med utgångspunkt från samma plats.

4. Ett steg kan också vara att samla all relaterad helikopterverksamhet, fiske, jakt vandring,

skidåkning mm under samma paraply: Helikopter-turism. Styrdokument kan utformas för gemensamma värderingar mellan många olika aktörer inom besöksnäringen, rennäringen, övrigt friluftsliv, och lokalbefolkning

5. En mycket viktig åtgärd skulle kunna vara att separera det rörliga friluftslivet under vintern

från helikopterskidåkningen. Rent praktiskt kunde det till exempel innebära att undvika flygning över Kungsleden, eller att inte landa vid STFs fjällstugor, undvika Kebnekaise och andra populära skidbestigningstoppar så länge fjällstationerna är öppna. Inte landa/flyga över områden av turistiskt intresse där folk frekvent rör sig. Detta har man i Italien framgångsrikt gjort i Val Formazza, där slutar man med heliski sista februari och därefter är endast turåkare tillåtna. Även i det här sammanhanget skulle självreglerande överenskommelser mellan aktörerna vara en lösning.

17 (87)

6. Viktig är också frågan om auktoriserade guider, att operatörerna följer konsumentverket regelverk. I detta ligger också att samordning ska ske mellan de olika operatörerna i området för att uppnå maximal säkerhet i händelse av olyckor. Sammanfattningsvis menar konsulten är att nästa steg skulle kunna vara att, i konsensus med de operatörer som verkar i området, ta fram ett självreglerande styrdokument för en hållbar verksamhet i enlighet med ovanstående förslag. Sverige är ett av få länder där helikopter relaterad turism är i princip oreglerad från myndigheters sida. En myndighetsreglering av helikopterskidåkning och annan helikopter relaterad turism skulle kunna bli aktuell om verksamheten fortsätter att växa på ett urartat vis utan att branschen själv tar ansvar för miljö och påverkan på andra aktörer. Det skulle därför vara mycket positivt om branschen själv ligger i framkant för att påverka utvecklingen i positiv anda, istället för ett råka ut för ett negativt påverkande regelverk.

Leder

Kiruna kommun har många statliga och kommunala leder som är en viktig infrastruktur för utveckling av besöksnäringen. Swedish Lapland Visitors Board fick i uppdrag under 2014 att göra en bristinventering av lederna som finns inom Kiruna kommun och ta fram ett åtgärdsprogram. Den framtagna rapporten är ett kunskapsunderlag för att kunna föra en aktiv dialog med olika ägare och utveckling av lederna. Rapporten behandlar ledsystemet i Kiruna kommun, både sommar och vinterleder. Det är en viktig infrastruktur för att kunna utveckla upplevelser mot de krav de internationella besökarna har och förväntar sig. Ledarna inventerades under 2014 genom att vandra dem och genom intervjuer med aktörer inom Kiruna kommun. Rapporten beskriver brister, åtgärder och förslag till utveckling för de statliga, kommunala och privata lederna inom Kiruna kommun. Undersökningen visar på att omfattande åtgärder behöver genomföras för att få bukt med bristerna i infrastrukturen. Lederna behöver rustas, ny vägvisning/skyltning behöver tas fram, vissa stugor och vindskydd måste renoveras och anpassas till modern standard. Det är viktigt att finna en metod för att säkerställa att medel för långsiktigt underhåll anvisas. I Sveriges fjällområde finns ca 550 mil statliga leder. Hälften av dessa leder finns merparten inom Kiruna kommun. Bristerna har vart kända sedan många år på de statliga ledernas kvalitet. Prognosen visar på att vandring och cykling är aktiviteter som ökar i ett internationellt perspektiv. Även klimatförändringarna kan påverka reseströmmarna till Kiruna in Swedish Lapland. För besöksnäringen är det viktigt att infrastrukturen finns på plats för en hållbar utveckling för besöksnäringen som basnäring. Rapporten ger ett underlag för vidare diskussion kring brister, åtgärder och utvecklingsunderlag för att skapa ett kvalitativt ledsystem som kännetecknar en exportmogen destination

Åtgärdsvalsanalys, tillgänglighet till/från/inom Kiruna in Swedish Lapland

En transportintensiv gruvnäring, en internationell turistnäring som attraheras av exotiska produkter som snö, is, kyla, norrsken, en stor- slagen fjällmiljö och rymdturism tillsammans med den pågående stadflytten i Kiruna utgör reseanledningar idag och framöver. Satsningar på ökad tillgänglighet och servicenivå i ett hållbart transportsystem är av största betydelse för att Kiruna ska kunna ta del av den internationellt växande turismen. Kiruna befinner sig i en expansiv fas och står inför en samhällsomvandling. Den transportintensiva och expanderande gruvnäringen gör att Trafikverket bedömer att 2020 kommer endast 75 procent av efterfrågad trafik kunna framföras på Malmbanan, som idag är Sveriges tyngst trafikerade järnväg. Till detta kommer den planerade ökningen av persontrafiken på Malmbanan mellan Luleå och Kiruna. Kiruna har, på grund av de stora avstånden och det geografiska läget ett mycket stort behov

18 (87)

av väl fungerande flygförbindelser för ett effektivt samspel med nationella och internationella destinationer. Dagens infrastruktur och kommunikationsmöjligheter är inte anpassade för dagens och den kommande expansiva utvecklingen i kommunen. Kiruna har i dagsläget bristfälliga kommunikationer inom destinationen för att knyta samman de viktiga målpunkterna ICEHOTEL, Kiruna Airport, östra delen av kommunen, Kiruna stad, Nikkaluokta och fjällen i väst. Under tidigare

år har anläggningarna i Kirunafjällen haft tydliga säsonger. På senaretid har fler produkter utvecklats som lett till säsongsförlängning för många verksamheter vilket kräver fungerande kommunikationer och infrastruktur större delen av året. Ett subarktiskt inlandsklimat med kalla vintrar och stora mängder snö och ett geografiskt perifert läge i Norrbotten och Sverige ställer höga krav på transportsystemets funktion och tillgänglighet året runt. Goda kommunikationsmöjligheter är en absolut förutsättning för att destinationen ska vara fortsatt attraktiv både för besökare och för lokalbefolkning. Besökare måste ta sig fram till destinationen och röra sig mellan turistiskt vik- tiga målpunkter på ett smidigt och hållbart sätt. Insatser för att öka tillgänglighet och servicenivå i ett hållbart transportsystem är av största betydelse för att Kiruna ska kunna ta del av den internationellt växande turismen och nå målet om fördubblad omsättning. Aktörer inom besöksnäringen är ense om att man redan idag går miste om potentiella besökare till destinationen på grund av brister i transporter till/från samt inom destinationen till näringens viktiga målpunkter. Ett referensalternativ, där inga ytterligare åtgärder vidtas, leder till att Kiruna in Swedish Lapland inte utvecklas och blir konsumerbar för besökaren, vilket i sin tur gör destinationen mindre säljbar. Andra destinationer som satsar på tillgänglighet och produktutveckling inom segmentet natur- och kulturupplevelser kommer på sikt att växa och Kiruna in Swedish Lapland kommer på sikt riskera att bli utkonkurrerad av andra destinationer med liknande utbud. Om åtgärder inte vidtas utgör det en stor risk för besöksnäringens fortsatta utveckling. Enligt Norrbottens läns regionala tillväxtprogram, RTP, är upplevelsenäringen en utpekad till- växtfaktor för länet, transporter för en god tillgänglighet är en tillväxtfrämjande förutsättning som måste vara tillgodosedd. Det behöver skapas förutsättningar för en fungerande infrastruktur ur ett hela resan perspektiv på destinationen och koppla samman turistiska målpunkter, året om. Tillgänglighet ur ett hela resan perspektiv för besöksnäringen innebär följande: • det ska vara lätt att planera, boka och betala sin resa

• bra bytespunkter och goda anslutningar till och inom destinationen

• bra vägvisning och skyltning

• gott värdskap

• trygghet på resan

• acceptabel komfort på resan

• tillgängliga ledsystem för att cykla, vandra, åka skoter och hundspann.

Under 2012 hade Kiruna Lappland möte med infrastrukturministern gällande vikten av att säkra flygförbindelser till Kiruna i samband med risken för SAS konkurs. En delegation från Kiruna med inriktning från kommun, gruvindustrin, truism och övrigt näringsliv deltog på mötet. Utkomsten av mötet blev att fortsatt dialog ska föras i samrådsgruppen för myndigheter som Tillväxtverket är sammankallande till och som redan är inkopplade på det nationella projektet. Kiruna Lappland valde att tillämpa Åtgärdsval för att utreda och definiera den egentliga anledningen till att en åtgärd behöver genomföras. Åtgärdsval bygger på tidiga dialoger och översiktliga analyser.

19 (87)

Tanken är att möjliga lösningar ska prövas och de mest effektiva ska gallras fram i dialog med berörda aktörer och intressenter. Processen i sig är av stor betydelse. Tillämpningen av fyrstegsprincipen, vilket innebar ett förutsättningslöst angreppssätt och en stegvis prövning. Ytterligare syfte var att genom dialog med näringen och andra intressenter identifiera och redovisa vilka aktörer som äger respektive åtgärdsförslag. Studien skulle identifiera vilka olika beslut och agerande som krävs inom åtgärdsförslaget samt vilka parter som berörs. Den framtagna utredningen är ett kunskaps- och planeringsunderlag för beslut och prioritering av åtgärder för att lösa transport- och tillgänglighetsproblem. Utredningen har i huvudsak genomförts i dialogform med besöksnäringen i Kiruna Lappland, operatörer, myndigheter, kommun och andra aktörer inom transportsektorn i och till/från Kiruna. Arbetet har utgått från besöksnäringens viktiga målpunkter samt pågående samhällsbyggnads- projekt i Kiruna. För att kunna göra en korrekt analys av alternativa lösningar beskrivs problembilden; brister i infrastruktur och trafikering med avseende på besöksnäringens behov samt mål för transportsystemet till/från Kiruna och inom destinationen. Bilden av nuläget bygger till stor del på intervjuer med identifierade nyckelpersoner, aktörer och intressenter och en workshop med medlemsföretagen i Kiruna Lappland (Workshop 1). Detta underlag har också utgjort grund för att beskriva mål för olika delar inom transportsystemet. Under workshop 2 förankrades med aktörer och intressenter inom transportområdet problembilden, målbilden, åtgärder och ansvarsfördelning. Föreslagna åtgärder har givit underlag för en, ur besöksnäringens perspektiv, prioritering av effektiva lösningar som kan lösa brister i dagens transportsystem samt på längre sikt stödja och verka för ett funktionellt, smidigt och hållbart transportsystem som stödjer besöksnäringens utveckling. Åtgärderna har delats upp i två tids- perspektiv; de som ger verkan i från 2014 till 2020 och de som ger effekt efter 2020, se även kapitel 2.3 Tidshorisont för åtgärders genomförande. Med transportsystem avses ett hela resan perspektiv. Lika viktigt som att vägtrafik, tåg- och flygtrafik är rätt utformat och dimensionerat är exempelvis att informationssystem, reseutbud, tillgänglighet och ombytespunkter mellan transportslag är riktigt utformade och till omfattning/innehåll ändamålsenligt utbyggt. Servicenivån till resenären är en viktig aspekt i ett väl fungerande transportsystem. Åtgärdsvalsstudien avgränsades till att behandla infrastruktur och transporter inom Kiruna kommun samt till/från kommunen som är av betydelse för besöksnäringen i Kiruna in Swedish Lapland. För den inresande långväga besökaren är inte kommungränsen av betydelse. För besöksnäringens utveckling måste betonas att det finns stora synergieffekter med samverkan inom hela destinationen Swedish Lapland, t ex grannkommunerna Gällivare och Pajala, men även andra marknader i Nordnorge och Finland. Den färdiga rapporten levererades den 21/2 2014 och utgör ett underlag för Kiruna Lappland Ekonomiska Förenings (tillsammans med de identifierade ansvarsägarna) att vidare arbeta med att skapa former för det fortsatta arbetet och med att sjösätta föreslagna åtgärder. Detta arbeta har påbörjats och ytterligare en workshop har genomförts i syfte att förankra avsiktsförklaringar som Kiruna Lappland går vidare med inom projektet för att ytterligare påverka att skapa en hållbar tillgänglighet till/från och inom Kiruna kommun. Nedan följer exempel på identifierade åtgärder:

20 (87)

Utvecklandet av shuttletrafik Flygplats - Kiruna C

En identifierad brist var att det inte funnits flygbussar till alla flygankomster/avgångar. Projektet har haft i uppdrag att försöka finna en lösning till detta. Möten har genomförts med Taxi Kiruna AB och andra intressenter. Tidigare har flera aktörer från besöksnäringen löst detta själva genom egna transporter. Ingen av företagen ville egentligen köra själva, utan förespråkade och gör det än idag att man hittar en integrerad lösning. Fysiska och telefonmöten har skett regelbundet. Under ett samverkansmöte kom deltagande på mötet fram till att Progressum hade fått uppdrag att ta fram en lösning. Under sommaren 2015 kom en lösning, då Kiruna kommun upphandlat och tecknat avtal

21 (87)

med en entreprenör att ha flygbuss till varje flygankomst och avgång.

Utvecklandet av shuttletrafik mellan Kiruna C och destinationens äventyrshubbar Med en tillväxt på 6,2 % årligen skulle Kiruna nå målet om fördubblad omsättning (jämfört med 2010) år 2021. Att nå målet till 2020 kräver då 31 000 övernattningar mer än vad som är att vänta om trenden håller i sig och förefaller således inom räckhåll jämfört med historisk utveckling. Jämnt fördelat över 8-årsperioden innebär det att 3876 fler övernattningar måste ske jämfört med trenden. Den trendmässiga tillväxten ska dock inte ses som något som sker av sig självt. Efterfrågan på att resa till Kiruna drivs av besöksmålens attraktivitet och möjliggörs genom en tillräckligt dimensionerad, rätt anpassad och i övrigt hållbar infrastruktur. För att öka besöksnäringens omsättning krävs investeringar i olika infrastrukturlösningar. Åtgärdsvalsstudien visade på brister i transportsystemet där besökarna att ta sig till de aktuella målpunkterna. Besökare hänvisas idag ofta till anläggningarnas egna transferbussar, taxi eller hyrbil. Om flera kör samtidigt går man i många fall miste om en samtransportmöjlighet vilket minskar effektiviteten i transportsystemet och påverkar miljön i större grad. Tidtabellerna inom kollektivtrafiken justeras i dagsläget inte tillräckligt efter turismens säsongsbehov, det vill säga transportmöjligheterna är inte dimensionerade för efterfrågan. Det innebär att möjligheten för besökare att på egen hand röra sig till/mellan besöksmål är bristande. Besökare hänvisas till anläggningarnas egna transfers, anläggningar och besöksmål i destinationen går miste om potentiella besökare. Bristen bidrar också till en mindre bekväm resa, vilket innebär en minskad nytta för resenären. Olika flaskhalsar gör att det finns en otillfredsställd efterfrågan på att resa inom destination Kiruna, en åtgärd av flaskhalsarna skulle öka flödet av besökare mellan målpunkterna. Rätt åtgärder kan säkerställa tillräcklig kapacitet för att ta emot en ökad ström av besökare och slussa dem vidare till önskade målpunkter/hubbar. Detta leder till en ökad möjlighet till nya paketlösningar, samarbeten och upplevelser. För att åtgärda bristen behöver en shuttletrafik komma igång som möjliggör besökare att ta sig runt till aktuella målpunkter/hubbar. Shuttlebussar möjliggör även spontanbesök till olika besöksmål som besökarna i dagsläget inte når så lätt. Detta bidrar till en positiv konsumtionseffekt. Hållbarhetsnyttan av åtgärden kan bli positiv och vara betydelsefull om åtgärden minskar behovet av enskild transport (bil) och samordning av transporter som idag utförs av flera olika aktörer. Åtgärden kan även leda till förbättrade tidtabeller som ger fler besökare runt om i destinationen. Nöjdheten med besöket bör öka. På lång sikt kan alla åtgärder bidra till fler besökare eftersom besökarna tar med sig en mer positiv upplevelse hem vilket skapar ringar på vattnet och förbättrar Kirunas rykte som besöksdestination. Fler och fler besökare hittar och reser till Kiruna och påverkar den långsiktiga ökningen av resenärers konsumtion. Det är av vikt att skapa incitament för fler att resa till Kiruna och åtgärda flaskhalsarna för att nå en vis utveckling och fördubblad omsättning till 2020. Visit Abisko, som har erfarenhet av transporter och produktutveckling fick därför uppdraget att samla aktörer till dialog om möjlighet för samverkan för en lösning gällande shutlletrafik mellan hubbarna Kiruna C/Jukkasjärvi och Abiskoområdet. Uppdraget resulterade i ett förslag kring transportlösning för dessa områden. Det presenterade förslaget har inneburit att denna brist har åtgärdats i november 2015. Det är nu möjligt för gäster och företag att online boka transporter.

Resecentrum

Kiruna växte ursprungligen fram som ett resultat av gruvnäringen och kommunens ekonomi och sysselsättning kom under lång tid att helt domineras av denna. Samtidigt som gruvverksamheten

22 (87)

varit kommunens livsnerv och bidragit till arbetstillfällen och utveckling har den inneburit ett problem i bemärkelsen att Kiruna fått en ensidig arbetsmarknad. Mot denna bakgrund finns starka skäl för att på olika sätt studera hur kommunens arbetsmarknad kan breddas. Insikten är tydlig, en långsiktigt hållbar utveckling av Kiruna förutsätter att den mycket starka gruvnäringen kompletteras med arbetstillfällen också inom andra näringsgrenar. Under de senaste decennierna har vi kunnat iaktta en sådan utveckling. Gruvnäringen har expanderat kraftigt i volym men samtidigt har behovet av personal minskat som ett resultat av effektivisering och rationalisering av verksamheten. Parallellt har nya arbetstillfällen inom rymdindustrin, besöksnäringen samt offentliga och privata tjänster utvecklats. Det är kommunens uttalade ambition att på olika sätt stödja denna trend och att påskynda utvecklingen av en mer diversifierad arbetsmarknad. I ambitionen att utveckla och diversifiera arbetsmarknaden spelar besöksnäringen en nyckelroll. Kiruna har under lång tid varit en besöksdestination, där Abisko och Riksgränsen utgjort välkända målpunkter. Också Kiruna stad och dess unika kulturmiljö samt det faktum att gruvan ligger mitt i staden har varit skäl som attraherat besökare. Under de senaste decennierna har vi samtidigt kunnat bevittna en mycket kraftig ökning av antalet besökare. Utöver de redan nämnda attraktionerna har nya tillkommit. Norrskenet har kommit att utöva en tilltagande dragningskraft på besökare, inte minst från Asien. I det allt mer täta och urbaniserade Europa har lockelsen i ”Europas sista vildmark” inneburit väsentligt ökat intresse för vandring i fjällvärlden. Vidare kan inte ishotellets dragningskraft nog betonas. Parallellt har skett en mycket kraftig och målmedveten utveckling av olika destinationer som sammantagna inneburit att Kirunas varumärke som besöksmål kraftigt stärks. Ortsnamn som Abisko, Jukkasjärvi, Riksgränsen, Björkliden med flera bidrar sammantagna till det starka varumärket. En bidragande orsak till den kraftiga ökningen av besöksnäringen i Kiruna är också en målmedveten satsning på marknadsföring liksom en insikt om att ”dagens besökare” ofta söker en kombination av upplevelser. Även om den primära drivkraften för resan var att till exempel åka skidor, så kan värdet av resan öka om den kompletteras med exempelvis en tur med hundspann, att få se norrskenet, att besöka gruvan eller att få del av den unika kulturmiljön i Kiruna stad. Besöksnäringen i Kiruna har på ett mycket målmedvetet och framgångsrikt sätt utvecklats för att möta denna efterfrågan Kiruna stad står inför en utveckling som saknar motstycke. Den har i nationell och internationell press benämnts ”världen störta stadsomvandling”. Redan innan något faktiskt hänt (rivningar eller nybyggnad) har vi fått ett stort antal besökare (såväl professionella grupper som enskilda personer). Det framstår som helt uppenbart att Kiruna stad, som redan idag är en stark besöksdestination kommer att kunna bli än mer attraktiv för besökare när den nya staden börjar byggas och successivt växer fram. Den nya staden har alltså potential att spela en än viktigare roll i marknadsföringen av Kiruna kommun som besöksdestination. För att optimalt utnyttja möjligheten att se Kirunas nya stadskärna som en attraktion som stärker kommunen som besöksdestination är frågan om kommunikationer och tillgänglighet av avgörande vikt. Om den nya staden har god tillgänglighet skapas förutsättningar för att stärka staden som besöksdestination och som nav för resor till andra besöksdestinationer i kommunen. Omvänt – om staden är otillgänglig minskar dess dragningskraft på besökare och den får svårare att fungera som en nod för resor till andra målpunkter i kommunen. Tidigare låg järnvägsstationen Kiruna C i direkt anslutning till centrum. Sprickbildningar orsakade av gruvdriften har inneburit att den har måst flyttas till ett mer externt läge ett par kilometer utanför staden, och att kopplingen mellan station och stad sker med hjälp av pendelbuss. För kommunen är frågan om järnvägsstationens placering och tillskapandet av ett modernt, attraktivt och effektivt resecentrum av högsta prioritet. Cirka 146.000 personer ankommer och

23 (87)

avreser årligen från Kiruna järnvägsstation, merparten av dessa är besökare och vår uppfattning är att de spelar en mycket stor roll för den lokala ekonomin och sysselsättningen i Kiruna. Den 24/10 2014 gick en offertförfrågan ut gällande utredning av järnvägsstationens placering. Ramböll fick uppdraget att genomföra en analys gällande järnvägsstationens placering; ett perifert läge och ett centrumnära läge. Analysen levereades in till Kiruna kommun gällande stationens placering. Uppdraget innebar att besöksnäringen levererar in kunskap om vilken roll besökarna spelar för den lokala ekonomin i Kiruna stadskärna, dvs på vilket sätt besökarna bidrar till att skapa ekonomi och sysselsättning i staden. I vilken omfattning besökaren bidrar till ekonomin för olika verksamheter i staden, t ex bo, äta, göra, handel och till offentliga verksamheter. Analysen tog fram fakta gällande hur stor andel av det totala antalet besökare/kunder är tillresta besökare. Konsulten arbetade också med att leverera in kunskap om vilken betydelse olika lokaliseringar av stationen har för sampel mellan olika målpunkter inom besöksnäringen. Resan behöver göras så enkel och effektiv som möjligt också. Sammanfattningsvis har det i utredningen framkommit att det är möjligt att ha en transporthub mellan Kiruna och olika målpunkter. Utredningen är uppbyggd på samtal och dialog med de lokala aktörerna hur en optimering av shuttletrafiken kan ske. Rapporten visar på att införandet av en transporthub ger en snabb och kostnadseffektiv shuttletrafik som är anpassad både till besökaren och aktörernas behov. Detta skapar en stabil förbindelse även för dagsbesök till och från Torneträskområdet. En effekt av projektet är att ett informationssamarbete mellan aktör, flygplats och transportbolag kommer att utvecklas i större grad. Ett framgångsrikt nätverk ger möjlighet till längre planering av resor och aktiviteter samt stabila tidtabeller som gäller året om.

Resevaneundersökning Ett identifierat och vitalt behov är att veta vem besökaren är, varifrån de kommer, under vilka premisser och därigenom säkerställa de ibland vaga kunskaperna som finns om målgrupper och marknader för de resenärer som reser till/från Kiruna. Swedavia, liksom många andra flygplatsaktörer globalt, använder resevaneundersökningar som grund för att identifiera resenären

och dess resvanor, men en sådan saknas i dagsläget på Kiruna Airport.För att långsiktigt säkerställa tillgänglighet för resande ur alla resesegment gjordes en resenärs- och resevaneundersökning på Kiruna Airport. Informationen gav möjlighet att planera och rikta investeringar mot effektiva mål både för offentligt och privat sektor. Swedavia fick uppdraget att göra resevaneundersökningen för flyg. Syftet med uppdraget var att beskriva hur resenärsprofilen och resvanorna ser ut på Kiruna Airport under ett helt års olika svängningar samt att mer specifikt identifiera de möjligheter till utveckling som föreligger i destinationen och hos dess aktörer – både privat och offentligt. Målsättningen var att få en övergripande bild av resenärerna och resandet med möjlighet att bryta ner resultatet på en eller flera resenärssegment så som Kirunabor, arbetspendlare, inkommande besökare etc. Undersökningen har destinationsutvecklingsspecifika frågor för olika segment och målgrupper så som turister, arbetspendlande, invånare lokalt/regionalt, affärsresenärer osv. Resevansundersökningen (RVU) har genomförts med intervjuer (kvantitativa) på Kiruna Airport för inhämtning av data. De kvalitativa undersökningarna har skett genom telefonintervjuer. RVU innehåller fakta kring besökare, besöksmål, Kiruna som destination, transport, kostnader, besöksprofil och segment. Rapporten har identifierat destinationens potential för växande och utveckling både privat och offentligt. 1200 personer har intervjuats på flygplatsen och 80 telefonintervjuer har hållits. Rapporten visar exempelvis på

Hur många män och kvinnor som reser till destinationen

Hur många som är affärs och privatresenärer

24 (87)

Varför reser man till Kiruna?

Ålder

Om de har rest till Kiruna förut och hur ofta

Hur man har tagit sig till flygplatsen

Vilken plats man har besökt inom destinationen

Kostnader: transporter, shopping, mat och dryck

Segment: inbound swedish leisure, inbound foregin leisure, inboud business, outbound budiness,

active commuters, outbound regular leisure, outbound charter leisure, outbound need travelsers.

Skyltning

Kiruna kommun, som är Sveriges till ytan största kommun, kännetecknas av sin gruvdrift och besöksnäring, men har även en identitet som Sveriges rymdstad. Här finns Esrange, Sveriges enda rymdraketbas. Kiruna står inför stora förändringar i och med flytten av staden som orsakas av järnmalmsgruvans expansion. Befintliga funktioner ska avvecklas, samtidigt som en ny stad byggs upp. Kommunen är också känd för sin vackra vildmark, den samiska kulturen och rennäringen. Kommunen är mångkulturell och här talas förutom svenska, minoritetsspråken finska, meänkieli / lannankieli och nordsamiska. Kiruna är också en växande turistdestination som lockar besökare från hela världen. Skyltningen i hela kommunen är bristfällig, det är viktigt att ha skyltning på andra språk och inte enbart svenska. Detta för både boende och besökare att hitta viktiga samhällsfunktioner och sevärdheter. Behovet av ett sammanhållande och övergripande skyltsystem är stort från både kommun och besöksnäringen. Det framtagna skyltprogrammet samspelar med den spännande bebyggelsen av det nya Kiruna samtidigt som den återkopplar till platsens historia. Skyltprogrammet är anpassat efter lokalbefolkningens samt nationella och internationella besökares behov. Skyltprogrammet utgick från den grafiska manualen som antogs 2012 av Kiruna kommun för att kommunikationen ska bli enhetlig och kännas ”Kiruna”. Designen av skyltsystemet är inspirerad av formspråket som genomsyrar Kiruna. De geometriska formerna från både det gamla och det nya stadshusets arkitektur är en stor inspirationskälla. Även klocktornets industriella formspråk är betydande. Både Kiruna Lappland och Kiruna kommun har arbetat fram varumärkesplattformar för Kiruna under de senaste åren. I samband med det har nya välkomstskyltar tagits fram i samverkan mellan organisationerna, varvid ett gemensamt grafiskt uttryck har använts på ett framgångsrikt sätt. Det fanns stora behov av att i nästa steg ta fram en gemensam skyltplan för hela Kiruna kommun. Det saknades en genomtänkt skyltning som kan underlätta för besökare och Kirunabor samt som kan stärka Kirunas varumärke och identitet. En bra förutsättning för en stark och framgångsrik destination är ett enhetligt ansikte utåt. Detta är särskilt viktigt under den pågående stadsomvandlingen. Därför beslutade Kiruna Lappland och Kiruna kommun att inom ramen för HDU ta fram ett gemensamt skyltprogram för Kiruna. Åsa Redin, KLEF har haft regelbundna planeringsmöten inför att ta fram ett skyltprogram. Skyltprogrammet skall inspirera, informera och vägleda i valet av skyltning i kommunen. Skyltprogrammet antogs i kommunfullmäktige den 23/11 – 2015.

25 (87)

Webb

Kiruna Lappland (KLEF) driver idag den externa webbplatsen, www.kirunalapland.se, Kirunas officiella turistwebb där ökning av unika besökare växer. 212 679 har besökt hemsidan 2015 till november. Webbplatsens huvudsakliga syfte är att marknadsföra destinationen Kiruna. KLEF:s medlemsföretag har möjlighet att synas med sina produkter på webben, produkterna är dock inte bokningsbara. Den enda bokning och försäljning som sker via webbplatsen är bokning och betalning av besök till LKAB:s Visitor Centre, den så kallade besöksgruvan. EPi Server är publiceringsverktyg. Produktdatabasen TellUs och bokningsprogrammet Citybreak är integrerade med webben. Den tidigare webben var inte ändamålsenliga; den var svårnavigerad, föråldrad, saknar inspirerande innehåll, bokningsprocessen är krånglig och webbplatsen är omständlig att uppdatera. Syftet med att utveckla webben var att skapa en attraktiv, modern och lättadministrerad webb, som ger målgrupperna nytta. Webbplatsen ska presentera det som KLEF:s prioriterade målgrupper är intresserade av och ska spegla destinationens unika konkurrensfördelar samt bygga destinationens varumärke. Webbplatsen driver försäljning till medlemsföretagen, direkt eller indirekt. Neil Rogers har varit anlitad att ta fram en rapport baserad på nedan beskrivna punkter. Arbetet har varit en del i att utveckla en tillgänglig, exportmogen och attraktiv webb. Rapporten är inlämnad den 16 augusti 2014. Neil Rogers rapport samt Kiruna Lappland och Swedish Lapland Visitors Boards kunskap har bildat en stabil plattform för innehållet i offertförfrågan. 1.Web Design appeal – form and function

2.development basics – Responsive Mobile Design, Cross Platform/Browser Compatibility, CMS & SEO 3. Overview of what of the user process from awareness building to booking a trip via a destination

26 (87)

web site. This will be explained through the “Experience Value Chain” and “Path to Purchase” models. 3. Case study of Travel Oregon’s web site and its layout and functions utilizing the “Path to Purchase” model and DMO Inbound strategy. 4. Developing web content for ‘best customers’ (domestic & overseas).

5. Destination Management Organization Inbound Marketing Strategy – what are the buyer stages

and how are these stages designed into the web site i.e. Branded Content > Exploration > Decision Making > Purchase > Advocacy 6. Social media, travel advocacy & leveraging social media campaigns. 7. Writing for the ‘explorer’ travel segment. 8. Image selection for user groups. 9. Video content. 10. Interactive mapping 11. E-Commerce 12. Use of metrics

4 företag lämnade in offerter och företaget in the Cold fick uppdraget att utveckla Kiruna Lapplands webb. Gå in på www.kirunalapland.se för att se det färdiga resultatet. Åsa har haft kontinuerliga möten med in the cold för fortsatt arbete med webbutvecklingen. Broschyr Kiruna Lappland har under många år producerat en reseguide för destinationen. Reseguiden har getts ut i en sommar- och en vinterversion i totalt 75 000 exemplar per år, översatt till svenska, engelska och tyska. Broschyren har bestått av både medlemsfinansierat material som annonser och produktbeskrivningar och redaktionell text. Broschyren upplevdes dock inte uppfylla de krav som internationella målmarknader har på denna typ av folder. Blandningen av redaktionellt och kommersiellt material gjorde broschyren svårläst och oattraktiv; produktionen var tidsödande och tog mycket interna resurser på turistbyrån i anspråk och viktiga aktörer valde bort medverkan i folder av olika skäl. Men framförallt var nyttan av foldern för besökaren och medlemsföretag oklar och diskutabel. I den nulägesanalys som utfördes i början av HDU projektet framgick att kännedomen om reseguiden bland tillfrågade besökare var mycket låg. I början av 2014 lades produktionen av reseguiden ner i befintlig form. Istället inleddes ett samarbete kring konceptutveckling av en destinationsbroschyr tillsamman med den regionala turistorganisationen Swedish Lapland Visitors Board. Syftet med samverkan var att höja kvaliteten på broschyren och därmed leverera ökad kundnytta, att effektivisera produktionen och uppnå skalfördelar, samt stärka kommunikationen av både varumärket Kiruna in Swedish Lapland och Swedish Lapland Visitors Board genom synergieffekter. Inom HDU har vi arbetat med en konceptutveckling av broschyren. Det färdiga innehållet består av inspirerande redaktionell text med attraktiva bilder. De viktigaste av vinterns reseanledningar (norrsken, ICEHOTEL, skidåkning, vinteraktiviteter, samisk kultur, stadsomvandling med mera) beskrivs i olika uppslag. Det färdiga konceptet innehåller ett uppslag där destinationens strävan att vara hållbar beskriv och miljömärkta medlemsföretag presenteras. I slutet finnas ett kontaktregister där medlemsföretagen presenteras på ett tydligt sätt uppdelat i kategorier för att förenkla för besökaren. Konceptutvecklingen blev klar i mitten av december 2014. I gruppen som arbetat med konceptutveckling ingår Åsa Redin KLEF, Therese Olofsson Swedish Lapland Visitors Board, Mattias Mannberg KLEF, Robert Gustafsson KLEF samt konsult.

Produktutveckling/höja kvalité – Anläggningar form och funktion- Centek Utvecklingsprogrammet Turismanläggningars form och funktion vänder sig till entreprenörer i

27 (87)

besöksnäringen. Med rätt verktyg lär sig entreprenörerna att göra medvetna val anpassade för den egna anläggningen. Parallellt med projektets huvudsyfte då drivs en affärsutveckling process som sftar till att förankra projektets utvecklingsstadier i en realistisk affärsplan med tydligt lönsamhetsfokus och genomföra affärsutvecklingsinsatser utifrån den individuella situationen som företaget befinner sig i. Centek driver projektet i Norrbotten och från Kiruna deltar ett hundspannsföretag, Kiruna Hunting and Sleddogs som genom ombyggnation kopplat både mot form och funktion vill stärka konkurrenskraften på vintern men också utöka verksamheten till sommar aktiviteter och på så sätt säsongsförlänga verksamheten.

Hållbarhetsprogram

En viktig utgångspunkt i regeringens uppdrag om utveckling av hållbara turistdestinationer handlade om kvalitets- och hållbarhetsutveckling. Hållbarhetsinsatserna är integrerade i huvudprojektet ”Hållbar destinationsutveckling”, därav lämnas en integrerad rapport för att få förståelse för helheten. Alla steg tillsammans i programmet utgör en viktig del för att kunna utveckla en hållbar och exportmogen destination. Hållbarhet blir en alltmer integrerad del av vardagslivet och yrkeslivet. Efterfrågan på hållbara lösningar inom besöksnäringen ökar både från gäster och turoperatörer. Syftet med programmet har varit att skapa en långsiktig strategisk planering för destinationen, ge aktörer inom offentlig och privat sektor verktyg för att kunna arbeta med hållbarhet och kvalitet. Att skapa förutsättningar och kunskap för att bli en hållbar och exportmogen destination utifrån ett holistiskt perspektiv. Målsättningen var att göra en analys på destinationsnivå gällande hållbarhet för att ta fram långsiktiga strategier och skapa förutsättningar för mer lönsamma och hållbara små och medelstora turistföretag i Kiruna Lappland. En målsättning med utbildningsinsatserna var att ge företagen handlingskraft genom kunskap. Målet var att 20 företag skulle delta i aktiviteter inom kvalitets- och hållbarhetsprogrammet för en exportmogen destination och att 50 personer skulle delta vid seminarierna. Det framtagna programmet är ett resultat av 2013 års benchmarking, kunskaps-, metod- och informationsutvärdering av lokala/nationella/internationella verktyg/metoder/modeller samt genom möten med medlemmar. Medvetenhet och delaktighet är viktiga faktorer för att kunna arbeta mot målet en grön hållbart förvaltad destination. För att skapa en helhet pågår flera aktiviteter i interaktion med huvudprojektet. Målgrupp: företag och offentliga organisationer. Under perioden januari till mars 2013 har Dharma, Sara och Martina haft samtal om affärsutveckling/produktutveckling med Kurbits, Centek och Swedish Lapland. En benchmarking har gjorts mot systemet WIDE, ett kommunikationssystem som stödjer öppen innovation. Projektet valde att avstå från att satsa på detta system på grund av tid och kostnad. Martina har inom delprojekt 3 gjort en research om befintliga kvalitetscertifieringar samt det nya systemet Hållbar Besöksnäring som är under utveckling (Swedish Welcome). Benchmarking har gjorts mot Destination Röros samt det norska projektet Bärkraftigt reseliv som ägs av Innovasjon Norge. En analys, plan och rekommendationer har tagits fram. Dharma och Sara har varit på möte i Vittangi med företag från östra delen av kommunen gällande medfinansiering. Individuella företagsbesök genomfördes av Martina och Dharma för att skapa kännedom om projektet, skapa engagemang, delaktighet och för att lyssna av behov. Besöken var hos Kristallen Lannavaara, Min Eallin, Lapland

28 (87)

Resorts, Lights over Lapland, Abisko Fjällturer, STF Abisko, Abisko Mountain Lodge, Naturum Abisko, Lapplands Lärcentra, Norrfolket och Destination Kiruna AB. Samtal med Centek om program för affärsutveckling genomfördes under februari 2013. Den 6/12 2013 kom Tillväxtverket med ett erbjudande att göra en treårig satsning mellan år 2014 - 2015. Kiruna Lappland valde att lämna in ett eget program som har blivit godkänt att TVV. Nedan kommer en kort beskrivning av programmet och vad som pågår inom projektet. Kiruna Lappland har valt att integrera Tillväxtverkets erbjudande i helheten i projektet för att skapa en långsiktig hållbarhet. Hållbarhet blir en alltmer integrerad del av vårt vardagsliv och vårt yrkesliv. Efterfrågan på hållbara lösningar inom besöksnäringen ökar både från gäster och från turoperatörer. Syftet med programmet (där även en tilläggsansökan Tillväxtverket ingår) är att skapa en långsiktig strategisk planering för destinationen, ge aktörer inom offentlig och privat sektor verktyg för att kunna arbeta med hållbarhet och kvalitet. Att skapa förutsättningar och kunskap för att bli en hållbar exportmogen destination utifrån ett holistiskt perspektiv. I huvudprojektansökan (HDU) till Tillväxtverket har det beskrivits att det långsiktiga målet för Kiruna Lappland är att bli en grön destination. Med kvalitets- och hållbarhetsprogrammet har målet varit att få en nuläges på destinationsnivå gällande hållbarhet, att ta fram långsiktiga strategier och skapa förutsättningar för mer lönsamma och hållbara små och medelstora turistföretag i Kiruna Lappland. Regelbundna möten har skett med Neil Rogers och Dan Jonasson gällande detta program samt GSTC/Gap analysen för destinationen. Det framtagna programmet är resultatet av 2013 år benchmarking, kunskaps-, metod- och informationsutvärdering av lokala/nationella/internationella verktyg/metoder/modeller samt genom möten med medlemmar. Medvetenhet och delaktighet har varit och är fortsatt viktiga faktorer för att kunna arbete mot målet en grön hållbar förvaltad destination. För att skapa en holistisk helhetsbild på olika nivåer har vi genomfört aktiviteter både på destinations- och företagsnivå för att stärka hållbarheten och verka för målet om en grön destination. Utförda aktiviteter har utvärderats, reviderats och skapat en modell för masterplanen. Alla aktiviteter som beskrivs nedan, har tillsammans bidragit till att utveckla en hållbar och exportmogen destination: GSTC, framtagna strategier, policy och riktlinjer, utbildning och kompetensutveckling för SME inom hållbarhets- och kvalitetsarbete samt inom upplevelsedesign, affärs- och produktutveckling, värdskap och individuellt fördjupningsprogram för företag. Utbildningsinsatser, nätverksbyggande, studiebesök och mentorskap har byggts på vedertagen svensk metod och praxis, moderna internationella utbildningsmetoder inom kvalitet, export och hållbarhet. Arbetet utgår från en inkluderande holistisk metod som gynnar turistföretagare, besökare och samhället samtidigt som det värnar om miljön, sociala värden och kulturvärden. Vi valde att använda tolkningar och metoder bygger på Global Sustainable Tourism Councils (GSTC) arbete, eftersom projektet har ett internationellt fokus.

ETIS

ETIS, var EUs pilotprojekt med att skapa indikationer för hållbarbet för destinationer inom EU. Arbetet med ETIS har pågått under april 2014 genom dokument- och faktainsamling och möten med bland annat Kiruna kommun, Tekniska Verken, Kollektivtrafikmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbotten. I maj beslutades att avbryta arbetet med ETIS, då information och statistik ej gick att verifiera eller hitta. Själva indikationssystemet har Kiruna Lappland fortsatt processa för att se vilka indikatorer som kan användas för att mäta hållbarheten inom destinationen. Fördjupad information

29 (87)

finns i kommande stycken kring arbetet med indikatorer och arbetet med ett monitoringsystem.

GSTC D v.1

Kiruna Lappland valde att anta Global Sustainable Tourism Councils (GSTC) utmaning att låta destinationen granskas enligt globala kriterier för destinationers hållbarhet. Den GAP analys som genomförs enligt GSTC har bidragit till att kunna prioritera åtgärder och underlätta för långsiktig hållbar förvaltning av destinationen. Undersökningen har visat på åtgärder som hjälper turistföretag och destinationen att hitta innovativa lösningar som värnar om kultur, natur och miljö som hjälper till med anpassning till klimatförändringar och som skapar ekonomisk nytta för turismens aktörer och samhället övrigt. Verifieringsarbetet utifrån GSTC D v.1 utgick från följande process: 1. Utredning av rapporter och statistik som destinationen tillhandahåller avseende hållbarhet, ekonomi, miljö, sociala och kulturella frågor. 2. Fysisk inventering av destinationen vilket inkluderar möten med viktiga aktörer samt utbildningsträff och workshop med nyckelaktörer på destinationen. 3. Färdigställande och leverans av slutrapport. Anpassning av kriterier och indikatorer som är lämpliga för Kiruna, samt rekommendationer och förslag på åtgärder. Den 28/1 2014 hölls ett uppstartsmöte med fokus på den första delen GAP- analys enligt GSTC med Dan Jonasson och Neil Rogers i Kiruna. Fram till mars har projektet arbetat med att ta fram dokumentation, bevis och rapporter som bevis för hur Kiruna Lappland arbetar med hållbarhet i destinationen Möten med viktiga nyckelpersoner bokades in för deltagande under inspektionsveckan. Under perioden 24-28 mars 2014 genomförde ett granskningsbesök i Kiruna där ett brett urval aktörer samlades från turism, handel, företagsutveckling, teknisk förvaltning, utbildning, miljö och kultur. Den 11/3 2014 anordnades en kunskapsdag med Dan och Neil för projektets styrgrupp på förmiddagen och Kiruna Lapplands ledningsgrupp på eftermiddagen. Den 12/3 2014 Kunskapsdag med Dan och Neil för Kiruna Lapplands styrelse, projektets referensgrupp samt Kiruna kommun. Genomgång av projektets aktiviteter med fokus på kvalitets- och hållbarhetsprogrammet. Innan utvärderingen på plats försåg kontaktpersonerna på destinationen inspektörerna med dokumentation om hur destinationen uppfyller GSTC-D v.1 kriterierna. Innan rundabordssamtal, revision på plats, granskade inspektörerna dokumentationen. Utvärderarna Neil Rogers och Dan Jonasson genomförde utvärderingsanalys av KLEF och Destinationen inklusive två fysiska besök 11 - 28 Mars 2014. Rundabords-samtal genomfördes den 24 - 28: e mars 2014 med:

Destinationens kontaktpersoner Dharma Johansson och Martina Rosenberg närvarande i alla

möten.

KLEF företräddes av bl.a. VD Tone Strålind, Lennart Ruder t.f. styrelseordförande, Mattias

Mannberg (marknadsföringsansvarig) och Åsa Redin (informationsansvarig).

Representanter från Kiruna kommun på kontor ansvariga för planering, kultur, infrastruktur och

miljö (inklusive Landsbygdskontoret, Konstmuseet Norr, Fritids & Kulturförvaltningen, Trafik och

Infrastruktur, Miljökontoret).

30 (87)

Övrig informationsinsamling genom personliga intervjuer, elektronisk enkät och individuella telefonintervjuer. Den 11/4 2014 hölls ett avstämningsmöte med Tillväxtverket, Kiruna Lappland, Dan och Neil angående det framtagna hållbarhetsprogrammet. Den 10 maj 2014 leveredes den färdiga rapporten. GAP analysen har därefter blivit översatt till svenska. Rapporten har presenterats för Kiruna Lapplands styrelse och under 2015 kommer ett aktivt arbete att fortsätta med utveckling, implementering och åtgärder. Det färdiga resultatet av analysen indikerar att destinationen gör framsteg inom flera områden rörande hållbar förvaltning av destinationen. Kiruna Lappland och Kiruna kommun visar positiva belägg för att de tänker fokuserat på ökad turism utifrån principer som grundar sig på miljömedvetenhet, ekonomisk utveckling och socio-kulturell hållbarhet. När undersökningen gjordes visade den på att Kiruna Lappland var i starten att implementera rutiner för Hållbar Turism. Analysen indikerar generellt att man lever väl upp till kriterier som rör klimat och miljöfrågor. Gällande de ekonomisk och socio-kulturell hållbarhet antyds det att det behövs mer holistiskt och gränsöverskridande samarbete för att maximera nyttan för turismföretag, lokalsamhället och besökarna. Framtida framgångar inom Hållbar Turism kräver förbättrad dialog, kommunikation och samarbete mellan Kiruna Lappland, dess medlemmar och viktiga offentliga aktörer både lokalt och regionalt. Analysen poängterade vikten av att åtgärda bristen av att mäta och följa upp hållbarhetsarbetet på ett systematiskt sätt. Genom att använda ett bra monitoringsystem kan arbetet mätas på ett meningsfullt sätt. För att det ska ske behöver destinationens aktörer dela ansvaret och ägandet och vara aktiva i beslutsprocesser. Rekommenderas är även att man arbetar med längre budgetperioder, ca 5 års perioder. Resultatet visar på att 47,62% är områden där destinationen är föredömen och där långsiktiga resultat kan ses och kvantifieras. Till 31.43% har destinationen fastställt regler och är i början av genomförandeprocessen. 14,29% indikerar att det finns dokumentation men ingen policy eller åtgärder har genomförts. Bristen där ingen dokumentation eller åtgärder finns uppgår till 4,76 %.

Rekommendationerna från GAP analysen är följande:

Kiruna Lappland Ekonomisk Förening (KLEF) blir en kraftfull röst för sina medlemmar i frågor som rör hållbar turism. KLEF bör bevaka att hållbara metoder och strategier tas på allvar i den kommunala planeringsprocessen. Att värna destinationens kultur- och naturtillgångar är avgörande för att turismen ska bli långsiktigt ekonomiskt tryggad. Om man förbättrar sin uppföljning och mätning av turismens bidrag till ekonomi och samhällsutveckling så kommer KLEF: s argument om hållbar utveckling kunna beläggas med verifierbara data som alla kan ha tillgång till.

Fördjupad insamling av data som relaterar till typ av besökare och värdet av besök. För närvarande ger insamling och rapportering av statistiska uppgifter inte en korrekt bild av det ekonomiska värdet av turism till destinationen. Det måste vara mer fokus på uppdelningen mellan affärsresande och turismbesök, sysselsättningsgraden inom turistsektorn och det totala värdet av vad besökare spenderar inklusive på aktiviteter och dagturism. Väck mer aktivt frågorna om datainsamling i den arbetsgrupp för statistisk som Swedish Lapland har inrättat. Målet bör vara att standardisera statistikinsamling, stärka samverkan och bredda kunnandet inom området. Dra lärdom av framgångsrika destinationer.

Öka tvärsektoriellt samarbete och skapa mekanismer för kollektivt beslutsfattande. Att skapa mer och djupare samarbete mellan KLEF, kommun och länsstyrelse är avgörande om turismen ska kunna gynnas mer i samhällsutvecklingen. Samverkan ger tillgång till bra

31 (87)

sakkunskap och ger bättre förutsättningar att få ta del av offentlig finansiering.

Säkra att alla intressenter känner sig delaktiga i processen mot en hållbarare destination. Medlemsenkäter och intervjuer som gjorts indikerar att små och medelstora företag inte alltid känner sig informerade eller delaktiga i KLEF: s beslutsprocesser. Framtagandet av en Hållbar destinationspolicy/charter som blir ett gemensamt dokument och inrättandet av en demokratiskt vald ”Kommittee för hållbar turism” som förvaltas av KLEF kan skapa en större delaktighet hos KLEF: s medlemmar.

Öka motivationen att delta i utbildningar och workshops. I många svenska destinationer i dag finns en sorts "workshop- eller utbildningsutbrändhet". Turismföretagen är ofta ovilliga att delta i fler seminarier eller workshops som drivs av konsulter eller destinationens organisation. Konstruktiva kundorienterade utbildningar bör prioriteras där sakkunskap och innehåll är relevant för företagarna. Ett konkret belöningssystem kan behövas för att premiera företag som är med på utbildningar med anknytning till kvalitet, export och hållbarhet. Företagsindividuell rådgivning och marknadsföringsfördelar kan vara delar i ett belöningssystem.

Utveckla ett utbildningsprogram om hållbar turism med kommunen så att studenter och elever förstår vad "hållbarhet" innebär och vilka karriärmöjligheter som finns. För närvarande verkar det inte finnas en samordnad strategi för att utbilda studenter om möjligheterna med hållbar turism. Även om grundläggande vägledning om karriärmöjligheter ges av skolor och det finns några praktikplatser som erbjuds av kommunen så får inte studenterna de insikter de behöver. En mer robust strategi behövs. Turism kan också vara ett verktyg för att skapa stolthet och positiva känslor för hemstad och region. En långsiktig strategi för utbildning av detta slag kan leda till att fler väljer att flytta tillbaks efter arbete och studier på annat håll.

Integrera Kirunas hållbarhetsberättelse i destinationens brand och marknadsföringsstrategi. Kirunas ”hållbarhetsberättelse” berättas för närvarande inte. Hållbarhetssatsningen är dåligt förstådd av lokalbefolkningen, turismens intressenter, resebranschen, media och besökare. Genom att berätta om destinationens hållbara turism via hemsidan, sociala media och genom att tävla för nationella och internationella hållbarhetsutmärkelser så skapas ett mervärde för destinationen.

Förbättra upplevelsemöjligheter genom interaktiv geopositionering, flerspråkiga berättande texter och skyltning vid alla viktiga natur- och kulturplatser. Det finns ett brett utbud av interaktiva tekniska internetlösningar för att hjälpa destinationen berätta sin historia. Denna här typen av tekniska lösningar och bra berättande hjälper den potentiella besökaren när de "drömmer" och planerar om en resa, samt är en guide när de reser genom destination.

Ta fram riktlinjer och ett dokument med uppförandekoder för destinationen. Riktlinjer och uppförandekoder hjälper alla att nyttja och värna de värden som utgör Kirunas unika arv. Destinationsriktlinjer för hur man bör bete sig riktad till besökare, researrangörer, guider och turismföretagare är en nyckel i hållbarhetsarbetet.

Utred en bidrags- eller donationsmodell som fungerar i en svensk kontext. Att erbjuda möjlighet att stödja en destinations arbete för bevarande etc. har målet att

32 (87)

förbättra varumärkeslojalitet samtidigt som man stärker finansiering för bevarande och/eller infrastrukturutveckling. Systemet kan bygga på att man självmant väljer att bidra eller att man väljer att avstå från att bidra. Volontärarbete kan också vara en del av stödformen. Lokal förankring är nödvändig för att få fram en fungerande modell och idéer bör diskuteras i ett brett forum av intressenter från början av processen. Att destinationens intressenter är delaktiga är en nyckel till framgång.

Stöd (och eventuellt stimulera) att företag söker godkännande genom märkning/certifiering av hållbar turism.Northern Quality utbildningen som erbjuds sommaren och höst 2014 kommer att informera om befintliga märknings- och certifieringssystem och vad som skiljer dem åt. En policy och information om märknings- och certifieringsalternativ för hållbarhet, rättvis handel och miljökrav bör vara tillgänglig via KLEF: s hemsida. Ett minimum bör vara att hjälpa små och medelstora företag att skapa egna hållbarhets- och miljöplaner.

Utveckla informations- och utbildningsmetoder relaterade till mätning och övervakning av utsläppen av växthusgaser, energiförbrukning, vattenanvändning och avfallshantering för små och medelstora företag. En destinationspolicy anpassad till små och medelstora företag bör utvecklas. Den bör omfatta statistikinsamling och monitoring av utsläpp av växthusgaser och sparande av energi. Samt i vissa fall även åtgärdsprogram för reduktioner. När KLEF har utvecklat ett eget kunnande inom området kan finansieringsstöd sökas från länsstyrelsen och kommunen.

Undersök för att bättre förstå besökaren. Då kan KLEF mer skräddarsy arbetet med kvalitet, besökarens intressen, aktiviteter och tjänster. Förbättra förståelsen för besöksstatistik genom genomförandet av "besöksprofilering" vid flygplatsen och andra strategiska platser när besökarna lämnar Kiruna. Öka insikten om attityder hos besökarna före och efter besök via elektroniska undersökningar. Utgå från deras syn på kvalitet och upplevelser under sin resa. Det är viktigt att förstå varför olika typer av människor söker olika typer av reseupplevelser. Att veta vad besökarna till destinationen vill köpa och varför är avgörande för att utveckla rätt upplevelser för dem.

Efter GAP analysen arbetar Kiruna Lappland aktivt inom projektets ramar med att åtgärda bristerna. Arbetet med monitoringsystemet är genomfört på så vis att GAP analys 2 är i stor del implementerad i systemet. Monitoringsystem En av bristerna är att man ej kan systematiskt mäta, följa upp och arbeta långsiktigt med hållbarhet. För att åtgärda detta har Kiruna Lappland valt att arbeta med att implementera ett monotoringsystem på destinationen. Monitoringsystemet görs i samarbete med Sustainable Travel international (STI) som har varit med och byggt liknande system för destinationer runt om i världen. Rogers & CO medverkar också i uppbyggandet av systemet. Detta system blir unikt då systemet både går att applicera för företag och för hela destinationen. Systemet är molnbaserat och uppbyggt med kriterier från GSTCD- 1, ETIS samt Norges nationella standards för certifiering av destinationer, där olika mätvärden skrivs in av företag inom besöksnäringen. Även om kriterierna grundar sig på GSTCD-1 har de också anpassas för att vara relevanta för destinationen. Syftet är att företagen och destinationen ska få en helhetsbild över dess miljömedvetenhet, ekonomiska utveckling och socio-kulturella hållbarhet. Genom att företagen skriver in sina mätvärden får Kiruna Lappland en helhetsbild över destinationen och kan utifrån detta göra upp strategier och aktiviteter mot fortsatt utveckling av en hållbar destination. Medlemmarna får en

33 (87)

helhetsbild över sitt företag och på så sätt arbeta mer miljömedvetet för att få fler gäster och gynnas ekonomiskt. En del i monitoringsystemet är även att Kiruna Lappland kan utforma sin egen miljöcertifiering. Det är ett bevis för medlemmarna och stärker Kiruna Lappland mot andra destinationer samt visar även vad Kiruna arbetar mot. Certifieringen ersätter inte de nuvarande certifieringar som finns utan har till syfte att vara ett komplement. Antal personer från företag som deltagit på seminarier/workshop: 28 Kiruna Lappland kommer i egen regi att fortsätta med individuell rådgivning under 2016 gällande arbetet med hållbarhet kopplat till åtgärden ”monitoringsystemet”. Där får företagen ytterligare utbildning inom hållbarhet och kvalitet.

Medlemsriktlinjer

I GAP analysen framkom det bland annat att Kiruna Lappland behöver arbeta med långsiktig budgetering, bli en starkare röst för besöksnäringen. Åtgärden för denna brist har varit att göra en analys av medlemskapet på Kiruna Lappland. Analysen innehåller en nulägesbeskrivning, SWOT analys, benchmarking mot andra destinationsbolag samt en uppdaterad modell och kriterier för medlemskap. Förslaget visar på hur man kan attrahera nya och bibehålla en mångfald av medlemmar, säkerställa finansiering, kvalitet, säkerhet och hållbarhet. I november hålls en extra föreningsstämma för att besluta om nya riktlinjer.

Integrera Kirunas hållbarhetsberättelse i destinationens brand och marknadsföringsstrategi.

Bristen åtgärdas genom att bland annat att integrera hållbarhetsberättelsen i broschyrer och på den nya hemsidan

Utbildning – Northen Quality, produkt- och upplevelse design, hållbara relationer med

researrangörer

Ett utbildningsmaterial har tagits fram och planerade aktiviteter har genomförts. Metoden bygger på Naturens Bästa och Sápmi Experience. Det innebär en förankring bland många offentliga och privata aktörer som kommer i kontakt med naturbaserad turism och övrig turism. Workshopen innehåller följande kunskapsinsatser: Etiska kriterier:

● Respekt för lokalbefolkning

● Respekt för turism och andra näringar

● Lokal förankring

Servicekriterier:

● Kunnighet och bemötande

● Trovärdig marknadsföring, affärsmässighet och etiskt företagande

● Säkerhet

Miljö och hållbarhetskriterier

● Resemålsanalys

● Miljöplan

● Upplevelsekvalitet

● Trovärdigt etiskt företagande

34 (87)

Hållbar turism och marknadsföring

● Nationellt

● Internationellt

● Inom relevanta målgrupper

Uppförandekoder och företagspolicy

Arbetsövningar

● Resmålsanalys

● Miljöplanering

Märknings- och certifieringssystem

● Exempel utifrån deltagarens typ av företag

Genomgång av möjligheten att Gröna turismupplevelser kan presenteras i ett digitalt kartsystem.

Utbildning och kompetenshöjande insatser för SME inom affärs- och produktutveckling samt

upplevelsedesign Utbildningen handlade om att säkerställa kvalitetskrav och hållbarhet. Företagens servicekvalitet gavs möjlighet till att förbättras genom att använda Travel Foundations utbildningsmaterial “Are you ready for business”. Materialet är framtaget av ledande brittiska researrangörer för att hjälpa företagen att skapa fler lönsamma affärer med researrangörer. Företagen utbildades för att kunna utveckla upplevelsebaserade reseanledningar: “The Experience Development workshop” handlade om att identifiera de bästa målgrupperna, att kunna berätta sin unika historia för att bygga sin unika berättelse i den lokala, regionala och nationella brandingprocessen. Utbildningen har genomförts utifrån metoder och material som bygger på framgångsrika internationella destinationers arbete. Företag får även utbildning i att utveckla affärsidéer som förlänger säsonger, förbättrar distributions- och säljkanaler samt skapar nya affärsidéer kring events, festivaler och MICE aktiviteter.

Paketera upplevelser och göra affärer med researrangörer

Utbildningen genomförts i olika steg: 1. Ger information om de viktigaste faktorerna som påverkar utformningen av upplevelser, attraherar

målgrupper som besöker destinationen. Ger kunskap om hur olika turoperatörer söker olika

upplevelser.

2. Genomgång av hälso- och säkerhetsstandarder (utifrån EU standard) som behöver finnas för att

kunna sälja produkter till turoperatörer.

3. Genomgång av prissättning, provision för researrangörer och turoperatörer. Prissättningen behöver

vara jämförbar med liknade aktiviteter eller upplevelser.

4. Genomgång hur man arbetar tillsammans med turoperatörer. Denna utbildningsdel ger en lista på

information och dokumentation som är nödvändig för att attrahera intresse från turoperatörer och

få en långsiktig dialog

5. Genomgång om vad som händer efter första mötet med turoperatören. Denna utbildningsdel ger

kunskaper om hur långsiktiga relationer behålls samt hur en högkvalitativ produkt levereras på bästa

sätt.

Upplevelse design och stärkande av destinationers varumärke

35 (87)

Programmet har fokuserat på följande områden:

1. Resetrender.

2. Granskning av upplevelsens värdekedja. Varför är det viktigt att förstå upplevelsens värdekedja?

3. Vad gör destination Kiruna in Swedish Lapland unik? Vad inspirerar besökarna? Nya och mer

spännande upplevelser som differentierar destinationen från konkurrenter. Hur når man besökarna

med sitt budskap?

4. Vem vill besöka och uppleva Kiruna in Swedish Lapland? Vem reser just nu? Reseanledningar? Varför

reser människor? Specialintressen som reseanledning? Vilka är målmarknaderna och vilka ger de

bästa möjligheterna till ditt företag?

5. Betydelsen av varumärket. Vad är ett varumärke? Vad är Kiruna Lapplands varumärkes kännetecken?

Hur passar varumärket in regionalt och nationellt? Vilka är Kiruna in Swedish Laplands främsta

reseanledningar?

6. Upplevelsebaserad turism. Varför upplevelser istället för produkter? Upplevelser skapar värde och

samverkan, dragare och samarbetsparters för destinationens främsta reseanledningar. Integrera

destinationens unika kärnvärden till upplevelserna. Att skapa kännedom om gästen för lönsamma

affärer - en studie av EQ profiler. Praktiskt omsätta kunskaperna i arbetet. Hållbar och ansvarsfull

turism.

7. Utveckla upplevelser: Designa, paketera och prissätta dina upplevelser.

8. Marknadsmix: Vilka marknadsval finns för ditt företag? Positionering. Att skriva texter och använda

storytelling i kommunikationen. Kreativ användning av bilder.

Två utbildningar har genomförts med Northen Quality (hållbar turism) i Kiruna. Utbildningarna omfattade även Neil Rogers föreläsningar om att skapa reseupplevelser och hur man arbetar med researrangörer. Mellan den 10-19 juni genomfördes kursverksamheten i Kiruna med 4 kursdagar på Scandic Ferrum. Deltagarantalet var ca 20 deltagare totalt från ca 8 företag plus representanter från KLEF. De företag som deltog anmälde att de vill ha individuellt mentorskap kring hållbarhet och export. Spontan rådgivning har genomförts med företag som deltog på kursverksamheterna. Samråd med samiska turismföretagare kring samisk turismutveckling och hantering av bristen på personal har gjorts. Den 15 januari 2015 genomfördes ytterligare ett kurstillfälle tillsammans med Neil Rogers. Här deltog 9 personer från 6 företag. Många företag har haft ett fullbokat schema under projektperioden och för att nå ut till fler företag har vi åkt ut till 9 företag på en så kallad Roadtrip mellan den 21 – 24 oktober. Syftet var att få fördjupad kunskap om destinationen inför strategiarbeten, utvärdering hur exportmogen destinationen är, samt att företagen fick möjlighet att få coachning och inspiration.

Klimatsmart I analyser och i kontakt med några företag har det visat sig att man vill arbeta med sin energiförbrukning för att bli mer hållbar. Därför har vi initierat en aktivitet och gått in i NENETs projekt “Klimatsmart = Affärssmart”. Aktiviteten har fokus på företagets affärer. Med utgångspunkt i företagens affärsutveckling inleda ett systematiskt energi- och klimatarbete där man utvecklar affärsmodellen genom aktivt energi- och klimatarbete, få hjälp med metoder och verktyg för ett energi- och klimatsmart företagande med affärsutveckling och kommunikation i fokus, få hjälp med

36 (87)

att lyfta fram marknadsmässiga fördelar med hållbart företagande. Via denna insats har företagen fått utveckla affärsmodeller och kommunikation kopplat till deras arbete med eneri- och klimatfrågor. Aktiviteten har riktat sig till första hand till företag med 2-80 anställda. Kiruna Lappland valde att gå in i fas två av projektet för KLEFs medlemmar. 10 företag deltog i aktiviteten där djupintervjuer har skett med ansvariga på företagen som har fått svara på frågor om företagens energi – och klimatarbete, affärsutveckling, kommunikation och marknadsföring. Detta enligt ett speciellt framtaget frågeformulär, exempel på frågor/ämnen att besvaras för företagen: Övergripande frågor inom hållbarhet, företagets hållbarhets policy, kommunikation och marknadsföring, energi/klimat, energianvändning, klimatpåverkan, Det har även skett uppföljning på djupintervjuerna för att kunna säkerhetsställa korrekt analys till handlingsplan för företagen. Där innehållet till handlingsplan har varit: Affärsutveckling, förslag till aktiviteter, energianalys, energikartläggning, tips och råd om kommunikation som stärker varumärket och bidrar till affärsutvecklingen. Förslag till aktiviteter, Analys, Sammanställning av energiförbrukning på årsbasis inom exempelvis bensin, eldningsolja, el, koldioxidutsläpp. Tips & råd om kommunikation som stärker varumärket och bidrar till affärsutvecklingen Dharma Johansson har suttit med i det regionala utvecklingsrådet för klimatfrågor.

Hållbarhetsseminarium “Ekonomiskt bärkraftig och 100% grön destination - är det möjligt?” Den 17 november hölls seminariet. Den hölls även videolänk, där deltagare från Pajala, Jokkmokk och Gällivare deltog. 22 personer deltog på plats. Josefina Syssner, kulturgeograf och forskare på Linköpings universitet har i uppdrag med sina kollegor att studera de fem destinationerna i projektet. Josefina föreläste om vilja problem som kan uppstå när man arbetar med destinationsutveckling och hur man kan arbeta för att lösa dem. Camilla Zedendahl, VD för destination Sigtuna presenterade hur de arbetar med hållbar destinationsutveckling. Utvecklingschef Hilde var projektledare för pilotprojektet ”Bærekraftig reiseliv”, som utmynnat i t ex hästskocertifiering och globala resepriser. Hur har Röros lyckats arbeta strategiskt och med ett helhetsperspektiv med natur, kultur, omfattande kunskap om värdskap, utveckling av lokal mat och upplevelser med miljöfokus? Hur lyfter en hel region i samverkan?

Individuellt fördjupningsprogram

Företagsbesök och ett individuellt fördjupningsprogram har erbjudits till företagen. Varje företag är unikt gällande utbud, lokalisering, kompetens och resurser. Vid företagsbesöket genomfördes olika fördjupade aktiviteter beroende på behov. Här följer några exempel på aktiviteter:

Inventering av företagets affärsidé och mål

Fysisk besiktning av företaget

Värdskapet analyseras utifrån ett gästperspektiv och vilka produkter som erbjuds (boende,

aktiviteter, mat, information etc)

Problemanalys och åtgärdsförslag produceras

37 (87)

Miljöpåverkan, natur- och kulturhänsyn

Social och lokal förankring

Etisk värdegrund

Säkerhetsarbete

Värdskap

Anordningar för att hjälpa särskilda målgrupper

Anpassning för funktionshindrade

Djurhållning, regler för jakt och fiske

Produktens kvalitet i relation till marknadens krav

Nya kundgrupper

Framtagande av miljöplan

Resultat och effekter inom Hållbarhetsprogrammet

Genom att testa och värdera nuvarande hållbarhetsstatus har Kiruna Lappland kunna identifierat nuläget på hållbarhetsarbetet inom besöksnäringen. Ett förslag är framtaget som pekar ut vilka hållbarhetsinsatser, åtgärder, som behöver arbetas vidare med. Att arbeta med genomförandet av åtgärder innebär att Kiruna stärker sin position som hållbar destination. Strategier är framtagna till bland annat masterplanen, vilket innebär att Kiruna kan arbeta med hållbarhet fram till 2020 (så långt masterplanen sträcker sig). Masterplanen tillsammans med åtgärden ”monitoringsystem” gör att Kiruna Lappland kan systematiskt mäta, göra uppföljningar och ytterligare åtgärder för att aktivt arbeta mot målet en grön destination. Effekt och resultat kommer att ses tidigast under 2016 och 2017. Under hösten har seminarium och utbildning hållits för företag och destinationsorganisation inom att systematiskt mäta hållbarhet. Under extra medlemsstämma i november 2015 har man fattat beslut kring kommer det fattas beslut kring nya medlemsriktlinjer. Genom arbetet med kompetensutveckling inom hållbarhet, kvalitet, produkt och affärsutveckling, värdskap har företag fått verktyg att utveckla sin verksamhet ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Antal personer från företag som deltagit på seminarier/workshop: 28 Antal företag som deltog på individuell coachning och roadtrip: 14 Antal personer som deltog på GSTC analys runda bord samtal/seminarie: 14 Antal personer intervjuade till GSTC analys: 25 Antal personer som deltog på hållbarhetsseminarium: 22 kvinnor 4 män Antal personer registrerade på den interaktiva värdskapsutbildningen: 589 Antal personer som deltagit i studieresan: 11 Antal företag som deltagit i Klimatsmart: 10 Kiruna Lappland kommer i egen regi att fortsätta med individuell rådgivning under 2016 gällande arbetet med hållbarhet kopplat till åtgärden ”monitoringsystemet”. Där får företagen ytterligare utbildning inom hållbarhet och kvalitet. Att arbeta med hållbarhet både på destinations- och företagsnivå berör stora delar av samhället. Det är ett komplext och långsiktigt arbete, där man i vardagen påverkar hållbarhet genom att verka

38 (87)

aktivt med en god hållbarhetsplanering både strategiskt och operativt. Att genomföra detta program kräver resurser i form av kompetens, delaktighet, samverkan och tid. Hållbarhetsfrågorna berör allt från t ex ekologisk mat, miljöanpassade transporter, certifieringar, kvalitativa hållbara och exportmogna produkter och upplevelser, socialt ansvar, säkerhet, lokal förankring, respekt för lokalbefolkning och andra näringar som t ex renskötseln. Viktigt att följa lagar och regler som finns, där resemålsanalys och miljöplan är viktig. Vid planering är det viktigt att ta hänsyn till arvet, nutid och framtid. Genom att aktivt arbeta med social, kulturellt och ekologisk hållbarhet blir företagen också lönsammare. För ett framgångsrikt arbete på destinationsnivå behöver det ske en god och konstruktiv samverkan mellan företag, myndigheter och organisationer. Destinationen behöver ha avsatta resurser, personal och pengar, för att kunna arbeta aktivt och långsiktigt med hållbarhet. Det är av vikt att kunna systematiskt mäta och följa upp hållbarhetsarbetet, för att kunna se effekter av olika insatser.

Produktutveckling

Genom bland annat traineetjänsterna från Upplevelseproduktion på LTU har några företag fått möjligheten att arbeta med produktutveckling och upplevelsedesign.

Sommarkoncept ICEHOTEL

Inom traineeprogrammet hade Elin Janum till uppgift att ta fram koncept för att utveckla sommaraktiviteterna på ICEHOTEL inför sommaren 2013 och frammåt. Utvecklade TRAC, Torne River Adventure Center. Där alla aktiviteter under sommaren utgår ifrån. Befintlig höghöjdsbana Challange park, utvecklades och utökades med ziplinebana. Under lanserings sommaren 2013 var den en av de mest populäraste aktiviteterna på ICEHOTEL. Crosscountry cykling: Cyklar och leder för guidade turer togs fram. Ett cykellopp kördes tillsammans med team sportia – TRAC XC – Challenge. SUP, Stand up paddle: Uthyrning av brädor och guidade turer började säljas sommaren 2013. Grilla själv kvällar på TRAC Riverside Barbeque 2013. Fredag och lördag är det grilla-själv kvällar på TRAC som ska ägnas åt mys och god mat som belöning efter en lång dag ute i vildmarken. Menyn är inspirerad av Torneälven och rätterna är döpt efter olika forsar – om du varit med på en av våra forsränningsturer så känner du säkert igen dem. Vecka 33, 2013 hölls en wellnes vecka på ICEHOTEL som Elin koordinerade och skapade program för. Föreläsning om träningsmotivation av Angelica Brage – svensk mästare, nordisk mästare, Europamästare och Världsmästare i styrkelyft. När man har vunnit allt som går att vinna borde man väl vara i mål? Angelica pratade om det som gör att svaret på den frågan blir ett självklart NEJ. Inspirationsstund med Ulla Lind – friskvårdsspecialist sedan början av 90-talet, certifierad massage- och SPA-terapeut, Qigonginstruktör, samt internationellt licensierad yogalärare. Kostföreläsning av Monique Forslund – Monique är kostrådgivare, träningsinstruktör,

Produktutveckling mot säsongsförlängning Björkliden

Låktatjåkkos 75-års jubileum gick av stapeln den 5-7 september 2014. Amanda (traineetjänst) har tagit fram ett koncept för 75-års jubileet som bland annat kommer innehålla underhållning, musik, mat och aktiviteter kopplat till Låktatjåkkos historia såväl som nutid. Amanda har även jobbat med

39 (87)

att förlänga säsongen på Lapland Resorts, detta har hon gjort genom att skapa nya paketupplevelser för gästerna. Amanda har tagit fram historisk guidade turer inom Björkliden, Riksgränsen och Låktatjåkko. Startat ett samarbete med samebyar kring Björkliden, Riksgränsen och Låktatjåkko, Paketering julpaket på Björkliden för gästerna, Paketering bröllopspaket Björkliden samt barnpaket, med innehållande pysselbok som är baserad på Björkliden, Riksgränsen och Låktatjåkko och dess natur.

TedXKiruna

Josefin (traineetjänst), har fokuserat på att projektleda framtidskonferensen TedXKiruna som gick av stapeln den 13/3 2014. TEDxKiruna är ett tvärvetenskapligt evenemang där människor träffas för att lyssna på intressanta talare, inspirerande nya tankar och stimulerande diskussioner. 2014 års tema var transformation.

Tour Routs

Under Jennifers tid som trainee på Swedish Lapland Visitors Board har hennes huvuduppgift varit att arbeta med att ta fram så kallade ”Touring routes” – en förbestämd rutt med utmärkta sevärdheter, boende, matställen och aktiviteter genom Swedish Lapland.

Konceptutveckling av Rallarleden

Rallarleden är en oerhörd viktig infrastruktur för området mellan Abisko - Riksgränsen - Narvik. I dagsläget är den i väldigt dålig skick, därför har en konceptutvecklingsplan för Rallarleden genomförts. Arctic Guide har tagit framkonceptutvecklingen av Rallarleden, där en viktig del är inventering, dialogmöten och skapa åtgärdsförslag. I området vill man samverka mer intensivt med Narvik, där rallarleden binder samman destinationerna, både med infrastruktur, kultur och historia.

Kiruna Snöfestival

Event och festivaler är viktiga för destinationens utveckling. Snöfestivalen har arrangerats årligen i centrala Kiruna Stad sedan mitten av 1980-talet. Festivalen var ursprungligen ett försök att manifestera vinter, kyla, mörker och lokal kultur som anledningar till ett turistbesök i Kiruna under midvintern i januari. Sommareventet ”Kiruna Festivalen” är mycket framgångsrik och en vinterfestival har samma potential. Snöfestivalen är idag en väletablerad kulturfestival som besöks av Kirunabor men framförallt av utländska turister där en av höjdpunkterna är snöskulpturtävlingen med svenska och internationella konstnärer. I tillägg arrangeras konserter och familjeaktiviteter i centrala Kiruna. Snöfestivalen kan idag karaktäriseras som en kulturfestival. Genom att addera ytterligare ett tema, Vintersport, som också utnyttjar snö och kyla, stärks besöksanledningen för nya målgrupper och Snöfestivalen kan klara av att ta ett utvecklingskliv efter många år i samma skepnad. Festivalen har haft en ökande andel utländska besökare men det totala antalet besökare har varit relativt statiskt de sista tio åren. Flera researrangörer har visat förnyat intresse av att besöka snöfestivalen för att man också kommer nära ortsbefolkningen. De har även gett synpunkter på vad som behöver utvecklad för att förstärka reseanledningen. Kiruna Lappland ser festivalen som en viktig aktivitet för att utveckla destinationen och arbeta mot målet om fördubblad omsättning till 2020. Tusen Toner är delprojektledare för uppdraget och har tagit fram en förstudie för nya målgrupper, samarbetsparters, förstudie markutnyttjande, konceptutveckling, budget och marknadsplanering. Ett antal möten med intressenter och kommunen har genomförts. Vintersportsevenemang och längdåkningstävling genomfördes. Evenemanget bidrog även till den sociala hållbarheten i Kiruna med närhet till lokalbefolkningen och föreningar. Festivalen genomfördes i januari 2015 och i framtiden en gång per år.

Bro

40 (87)

Bron på vandringsleden mellan Björkstugan och Okuchel över Låkktajokken, nedströms Låkktajaure var bortspolad. Bron tillgängliggör ett kommersiellt, kulturellt viktigt område med vildmark. Vi skapade en ny bro.

Norrskensflygning

En unik framtagen produkt i form av en norrskensflygning. Den 20 mars 2013 fick de första utvalda aktörerna och presumtiva finansiärerna vara med på en provtur. Åsa Redin från Kiruna Lappland deltog som kommunikatör under flygningen. Flygningen föregicks av en föreläsning om norrsken av Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för rymdfysik, IRF. Efter föredragningen klev deltagarna ombord på Direktflygs plan och cirka 1 timmes flygning vidtog. Norrskensprognosen från IRF förutspådde goda förhållanden norr om Kiruna. Färden gick därför till Tromsö där man sedan vände tillbaka till Kiruna igen. Norrsken var synligt under större delen av flygningen. Deltagarna hade möjlighet att vid behov flytta sig runt i planet för att få bästa utsikt. Det fanns guider med ombord som gav deltagarna tips med jämna mellanrum samt besvarade frågor. Efter återkomsten till Kiruna Airport delades diplom ut till samtliga deltagare och lätt förtäring och dryck serverades.

Mobil rymdutställning

Tillsammans med Progressum genomfördes en konceptutvecklingsstudie för att synliggöra rymden. Studien visade på ett koncept som stärker upp informationen om de aktörer som finns i Kiruna inom rymden. På så sätt får besökarna till destinationen få en klarare bild av Space Kiruna. Syftet var att få fram ett koncept för en mobil rymdutställning som visar upp Kiruna som den självklara rymddestinationen. Konceptet lägger stor vikt på mobiliteten av utställningen då ett syfte är att denna kan flyttas i samband med samhällsomvandlingen och ett nytt resecenter.

Konceptualisering av ljus, årstider och naturfenomen

Paola har varit med tillsammans med Lappland media tagit fram ett koncept för att belysa de olika årstiderna och naturfenomen som finns inom destinationen. Med detta stärker vi bilden av Kiruna Lappland som en destination och som helhet.

Systemutveckling för upplevelsesektorn

ICEHOTEL har haft i uppdrag att leda detta uppdrag och tillhandahålla expertis och en slutrapport. Idag saknas det ett system på marknaden som kan hantera alla moment i upplevelsesektorn med boende i olika sorters rum per natt, på olika hotell, med olika aktiviteter, olika transporter, mat och bordsreservationer. Kunderna efterfrågar att kunna boka allt på ett och samma ställe där de kan välja ett färdigt upplägg eller själva kan plocka ihop sin varukorg med allt från boende, aktiviteter och mat till flyg och specialarrangerade upplevelser. Ett bra sätt att uppfylla kraven om att bli mer effektiva, minimera kostnader och få snabb tillgång till information och informationsutbyte är att länka samman alla företagets funktioner i ett system. Ett system automatiserar och effektiviserar informationsflödet genom hela organisationen. Det resulterar i att företaget får bättre förutsättningar och blir mer konkurrenskraftigt på marknaden. En sammankoppling av företagets information leder till bättre kundservice, det förbättrar förutsättningarna för personalen och skapar ett effektivare företag. Företaget kan använda informationen för att utveckla sina kundrelationer, få en bättre koll på leverantörerna och det egna företagets processer. Innehåller rapporten Bokningssysteminventering - Systemutveckling för upplevelsesektorn:

Undersökte genom intervjuer de vad som upplevs viktigaste beståndsdelarna i ett

bokningssystem hos mindre och medelstora hotell- och turistföretag.

Nulägesbeskrivning av system på svenska marknaden, jämförelse med utländska system.

Förslag på kravlista som kan tänkas användas vid upphandling av system.

41 (87)

Förslag på viktiga komponenter att ta med vid upphandling av system.

Översikt på olika systemleverantörer idag kopplat till önskemålen.

Tekniska anpassningen, hur systemen som finns i företaget påverkas av att ett nytt system

implementeras.

Implementerings rekommendationer, hur kan man gå till väga vid implementering av ett nytt

system.

Technical Visits Inom delprojekt 2 beskrevs intresset att skapa en arena av technical visits mot rymden där intressenter och gäster kan tillgå tjänster i ett gränsöverskridande syfte mellan upplevelse, utbildning och utveckling. Med produktutvecklingen önskade vi skapa produkthubbar/upplevelser och som kopplar samman destinationen inom rymd, ljus, forskning med ursprunget inom den samiska kulturen och lokal mat. Produkterna ska vara långsiktiga, hållbara samt exportmogna mot en internationell marknad. Camp ripan har varit delprojektledare för produktutvecklingen.

Esrange Visitor Center

Att besöka Esrange efterfrågas av fler researrangörer och turoperatörer, bland annat genom Swedish Workshop. Under projektettiden har det arbetats med att förnya utställningens innehåll och utformning. Ambitionen var att skapa ytterligare ett attraktivt besöksmål som kan paketeras och vara säljbar. Även en guidemanual är framtagen för att kvalitetssäkra genomförandet av produkten. Under sommaren 2015 så öppnade utställningen. Under perioden 18 juni till 30 november hade centret uppskattningsvis 1725 besökare.

IRF

Institutionen för Rymdfysik har sen tidigare utställningsföremål och erbjuder technical visits. Vi har sett på möjligheten att konceptutveckla dessa med mer information, och även utveckla ett guide manus för att säkerhetsställa kvalitén på produkten. Målet är i framtiden att certifiera guider som kan ta med sig gäster till IRF, inom det arbetet kommer ett även att tas fram ett manus för Esrange Visitor Center. Amanda Eklund fick uppdraget som projektledare för denna del och har samverkat tillsammans med personal från IRF för att slutföra konceptet samt ta fram guide manual.

Aurora Skystation

Abisko och Aurora Sky Station är en av de bästa platserna i världen för att se norrsken. Att besöka anläggningen är mycket väderberoende, och för att skapa bättre kvalité och tillgänglighet har ett stormprogram tagits fram. En digital upplevelse där innehåll tagits fram och lätt kan uppdateras. Fler lärande aktiviteter har tillkommit. Ett av målen med utvecklingen är att få gäster mer intresserad av destinationen och göra att de vill resa runt och förhoppningsvis besöka den andra produkthubbarna inom technical visit.

Samiskt

Det samiska temat har varit viktigt att utveckla och förstärka. Kyrkudden i Jukkasjärvi har utvecklas till en mötesplats för samisk kultur året runt. Tillsammans med Sameföreningen har projektet utvecklat befintligt historiskt museum med en modern, digital ”värld” av t ex. bilder, bildspel och storys.

Mat

42 (87)

Camp ripan har produktutvecklat mat som Tecnical Visit, en föreläsning om mat i ett ekologiskt, närproducerat perspektiv, med anknytning till våra 3 kulturer, samiskt, tornedalsfinskt och svenskt. På detta tema har de också tagit fram måltidsupplevelser med olika teman tex, Från gruva till rymd

Paketering av tematiska koncept

Camp ripan har tagit fram olika koncept så som Konferens med hälsan i fokus, Vasaloppspaket, En kulinarisk resa i det lappländska skafferiet, kombinationspaket med tex ICEHOTEL och Abisko

Studieresor Att genomföra studiebesök och benchmarking mot andra destinationer är en mycket givande aktivitet. Det ger både inspiration, nya idéer och nya kontakter som kan bidra till vidare produkt-, affärs- och destinationsutveckling samt gränsöverskridande samverkan.

Studieresa Andöya - Tromsö för produktutveckling och samverkan

Spaceport Sweden hade i uppdrag att förbereda, koordinera och genomföra en studieresa till en internationell destination med fokus på rymd i syfte att lära, inspirera och bidra till vidare produkt- och destinationsutveckling. Möten har hålls med NordNorsk Reiseliv, Konsgberg Satellite Services, klustret ARENA Lonnsomme och besökt Aurora Spacecenter Studieresan är genomförd med följande resultat och effekter:

Nya kontakter inom besöksnäringen, rymd och akademi

Ny kunskap och fakta om värdföretagens verksamhet vilket bidragit till inspiration och idéer

både på företagsnivå samt i vidare destinationsutvecklingsarbete.

Informationsspridning om KLEF och medlemmarnas verksamhet till värdföretagen vilket kan

bidra till nya affärer och/eller samarbeten.

Diskussioner företagen emellan om samverkan både på övergripande destinationsnivå samt på

företagsnivå för utveckling av destinationssamverkan och affärsmöjligheter lokalt.

Studieresa Röros – produktutveckling, hållbarhet, innovation och destinationsutveckling Efter hållbarhetsseminariet genomfördes en studie- och läranderesa till Röros för att lära sig hur de paketerat, arbetat med tematisering, värdskap, kvalitet, samverkan och destinationsutveckling. Representanter från offentliga och privata organisationer deltog på läranderesan.

26 - 28/9 Besök Narvik och Lofoten Resan som genomfördes under dessa dagar hade olika syften:

● Inför hösten, då HDU går in i en mycket aktiv fas, viktigt att delge information samt

kunskapsöverföring till ordinarie organisation för synkning mot en långsiktig utveckling av Kiruna

Lapplands verksamhet

● Möte med Visit Narvik inför eventuell samverkan mellan Nordnorge/Kiruna Lappland och planering

av gemensamma projekt.

● Benchmarking och lärande kring produktutveckling och paketering

● Möten och erfarenhetsutbyten med destinationsorganisation, företag och turistbyråer i Narvik och

Lofoten

43 (87)

Delprojekt 2 – Kiruna Science City

Kiruna och hela Swedish Lapland har en unik möjlighet som bidrar till att skapa en hållbar destination i världsklass. Kommersiell bemannad rymdfart är en ny världsindustri som skapar möjligheter för rymdturism, forskning och utbildning och förutspås bli en mångmiljardindustri som kommer att skapa nya arbetstillfällen och samt ökad konkurrens och attraktionskraft bland besökare, talang, etableringar och investeringar. Syftet med satsningen på Kiruna Science City var att genomföra ett konceptutvecklingsarbete och ta fram en implementerbar plan för att skapa ett världsunikt nav samt underlag för produktutveckling och säsongsförlängning med koppling till akademi och tvärvetenskaplig innovation. Genom ett science och innovationscenter på flygplatsen finns unika möjligheter där både olika transportslag och industrier möts och skapar världsunika upplevelser, forskningsmöjligheter och tvärvetenskaplig innovation. Genom samverkan är gränsöverskridande samverkan ger möjlighet till upplevelser, utbildning och utveckling.

Potentialanalysen för ett science center En delprojektledare upphandlades av Kiruna Lappland där Spaceport Sweden AB fick uppdraget att upphandla och beställa en förstudie och konceptualisering av ett Space Visitor & Science Center av lämpade konsulter Potentiella intressenter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt har identifierats, intervjuats och därigenom bidragit till att sätta både ramar och möjligheter vilket sedan implementerats i

uppdragsbeskrivningen till upphandlingen av konsult för förstudien.Dessa intressenter har till den vitala aktiviteten ”StoryJam” inbjudits och många av dem även deltagit eller återkopplats till genom uppföljningsmöten. Några exempel på de som kontaktats är turistföretagare, kommunala tjänstemän, institutioner, rymd- och gruvföretag, polis, militär, högskolor/universitet, flygbolag, science-parks, nationella branschföretag, departement mm. I samverkan med övergripande projektledning genomfördes en gedigen utredning gällande behovet av upphandling enligt LOU eller inte vilket juridisk expertis således bedömde ej var nödvändigt. Juridisk kompetens har, på grund av omfattning och omsättning, även anlitats för avtal och övriga juridiska dokument kopplat till delprojektets arbete och leverans. För att nå bredd av konsulter, erkända distributionskanaler samt verktyg för korrekt hantering valde projektledningen att använda upphandlingsverktyget TendSign vilket idag i Skandinavien är ett av de marknadsledande verktygen för både privat och offentlig upphandling. Via detta verktyg laddades RFP (Request For Proposal – dvs uppdragsbeskrivning) ner av 12 olika aktörer (företag och

organisationer).Upphandlingen skickades aktivt till en handfull konsulter vilka finns i Spaceport Sweden nätverk sedan tidigare. RFP skickades även ut via öppna RFP databaser i företrädesvis

USA.Genom verktyget ställdes från konsulterna frågor kring uppdraget i stort liksom detaljfrågor för specificering. Dessa besvarades öppet för samtliga intressenter inom verktyget ta del av. Underlag inför upphandlingen sammanfattades på engelska och var relativt omfattande med en gedigen bakgrundsbeskrivning av både destination, rymdturismen och Spaceport Sweden.

Uppdragets delar preciserades enligt följande: Feasibility and Conceptual Study –Kiruna Science Center: a space visitor and science centerThe

objective is to develop, based on a market and feasibility study, and present a conceptual plan for a

”Space Visitor & Science Center” at Kiruna Airport.

Forecast, market share and economic benefit for Kiruna

44 (87)

Exhibits and simulators for transformative learning and training

Location, architecture and operations

Costs, revenue plans, investment and sponsorship strategy

Tre aktiva respondenter valde slutligen inom utsatt tid att svara med offert på förfrågan.

IDEAS Innovation

USATauri Group

USA Expology Sverige

Valet på konsult för uppdraget gick till IDEAS Innovation. IDEAS har sin bas i Orlando, Florida och är ett innovativt designföretag med en gedigen erfarenhet och expertis inom destinations- och konceptutveckling samt produktion och multimedia. IDEAS arbetar utifrån storytelling där starka berättelser skapar starka upplevelser. IDEAS arbetar mot både offentliga och privata aktörer, inom både produktutveckling, destinationsutveckling, upplevelsedesign samt platsmarknadsföring och skapar tillsammans med aktören starka immateriella plattformar. IDEAS knyter starka konsulter till sig för en komplett leverans, allt från design och arkitektur, data och analys, projektledning och finansiering där Team IDEAS tillsammans har över 400 års samlad erfarenhet. Arbetet har utförts utifrån en överenskommen leverans karta.

Project briefing

Project timetables, milestones, deliverables, project management protocol review.

Site survey and documentation

Forecasting, Market, Share and Economic Benefit

Space Launch Operations and Related Feasibility Study including quantitative and qualitative analysis

and insights presented in narrative form and via PowerPoint briefings and data tables.

Feasibility of Spaceport Operations Study including typical elements such as: Development of

Spaceport Goal sand Objectives,Development of Preliminary Explosive Site Plan Analysis,

Development of Preliminary Airspace Analysis and Review of Potential Flight

Corridors

Development of Preliminary Environmental Review

Assessment of Facility and Infrastructure

A conceptual estimate of costs and schedule for several option srelated to spaceport development,

GSO and NGSO volume and trends, growth in LEO for both commercial and scientifictraffic

Smart-boostersupportrequirements Spacetourism(both horizontal and vertical launch programs)

Microandcube-sat payload forecasting and markets

U.S.European and Asian government purchase of private space services

The NASA Commercial Crewprogram

45 (87)

Launch satellite and payload technology drivers

Significant barriers to growth and mitigation strategies for Spaceport Sweden

Incentives and required investment

Likely advantages for Spaceport Sweden

Tourism and Attractions Feasibility

Demand Research Survey

Demand Research Report

Demand and Revenue Forecast

Market Assessment and Demand, Pricing and Revenue Estimates

Quantitative and qualitative analysis and insights presented in narrative form and via PowerPoint

briefings and data tables.

1 day StoryJam sessionA StoryJam summary PowerPoint briefing of the findings and

recommendations

An Experience Design plan explaining and depicting the spatial, environmental, and visual concepts

that will drive the future design development program.It will include a StoryJam Session Report with

four sections:Executive Summary: a succinct report of the findings and a summary of action

recommendations

Core Story: the Spaceport Sweden core storySession Work: all verbal/written material captured and

synthesized during the sessions with a detailed review of the narrative assets and their

valueAppendix: all graphics, photographs and other files used to create the e-workbook, all

storyboards created during the sessions, and all of the iterations including the final core story

development work.

Draft Session ReportFinal completed Experience Design Plan

Recommendations for positioning and master planning the project, comparing the impact of each

alternative in terms of timing, costs, financing, flexibility and long-term value.

Comparative analysis to determine financial and functional strengths and weaknesses of each option

against your stated goals and objectives. Analysis factors include capital investment, risk, investment

objectives, market conditions and the physical sites.

Preliminary physical condition review including site opportunities and constraints, and any noted

geotechnical conditions.

Further evaluation of applicable zoning and development conditions.

Evaluation of infrastructure, utilities, capacity, etc.

Review of general environmental condition.

Identification of possible alternative use(s).

All reports and plans as digital files Competitive Audit

46 (87)

Interview discussion guide.

Conduct leadership interviews.

Complete Brand audit report Brand!Positioning!

Brand Positioning Charter report

Positioning Video (not to exceed 6 minutes)

Sponsorship Development!

Aktiviteter för framtagandet av rapporten

Discovery tour & interviews

Discovery tour med djupgående intervjuer utfördes relativt omgående i början av konsultens arbete i augusti 2013. Tre av konsulterna besökte destinationen, genomförde en välplanerad rundresa med många inbokade platser och personer vilka intervjuades och skapade en grundläggande input tillsammans med material, bilder, produktutbud, marknadsföringsmaterial mm.

StoryJam

Delprojektledningen arbetade intensivt under lång period med att förankra och knyta en bred

samling intressenter till ansatsen med ett Space Visitor & Science Center.Den 29 augusti samlades 42 deltagare som representerade offentligt och privat, näringsliv, beslutsfattare, akademi, forskning mm. Under ledning av IDEAS Innovation genomfördes en välbeprövad process kallade StoryJam, där steg för steg, identifieringen och kärnvärden för en rymd destination togs fram.

Statistik och analys

Integrated Insight som underkonsult har ansvarat företrädesvis för potential analysen för besöksnäringen samt en gedigen marknadsundersökning. Delprojektledningen har bidragit med stor insats inför underkonsultens arbete, i uppsamling av befintliga analyser och statistik, upprättande av kontakter och nätverk och inte minst den stora insatsen med översättningar och förtydliganden

av de befintliga material som finns om inkommande på svensk besöksnäring.En tydlig brist på underlag på engelska visade sig under processen vara ett faktum vilket innebar att delprojektledningen fick assistera underkonsulten under hela processen med tolkningsfrågor. En djupgående enkät genomfördes med fokus på destinationens målmarknader där reseanledningen framförallt vid utvecklingen av en rymdhamn och ett teknik- och upplevelsecentra.

Potential analys bemannad rymdfart

En vital del i förstudien är att få till stånd en potentialanalys för vidare utveckling och etablering i Sverige och Spaceport Sweden specifikt. Analyser för industrins potential har gjorts djupgående vid

tidigare tillfällen men med fokus på USA.Detta är i princip första gången detta görs så pass gediget

utanför USA. Potentialen påvisar Kiruna och Sveriges stora möjlighet baserad på det som redan finns och Spaceport Swedens starka positionering globalt.

Finansiering Partnerskap

En översikt på hur ett starkt varumärke som ligger till grund för etableringen av en rymdhamn kan kapitaliseras samt hur samverkan inom och utom destinationen kan ske på finansiellt plan både i utveckling och drift. Utredning kring varumärket Spaceport Sweden samt möjliga vägar att kapitalisera och skapa starka partnerskap för vidare utveckling av Spaceport Sweden och ett Space Visitor & Science center.

Varumärke

För helheten i arbetet, både destination, Space visitor & science center och Spaceport Sweden har

47 (87)

varumärket Spaceport Sweden värderats med stark potential. Grunden för att både attrahera besökare, investerare och vidare partners för utveckling bygger på det varumärke som destinationen och Spaceport Sweden byggt upp. Med incitament från StoryJam, besök och intervjuer samt underlag från analyserna har varumärkes film tagits fram vilken är tänk att användas i nästa steg med formering, attrahera och engagera nya partners och sponsorer.

Koncept, formgivning och innehåll Space Visitor & Science Center

Med StoryJam resultat i grunden samt en mängd praktiska och fysiska förutsättningar på plats har ett koncept arbetats fram som har arbetsnamnet Kiruna Science Center. Det visualiserar destinationen och ansatsen med centret samt det innehåll vilket behöver, bör och rekommenderas ingå i en initial bas verksamhet. Formgivningen baseras även den på StoryJam och det varumärke både platsen och Spaceport Sweden representerar. Drift och verksamhet förtydligas genom Operational Concept samt drift och investerings-kalkyl/budget för både investering och drift över en 5 års period. Vitalt är även fokus på paketering och förtydligandet hur aktörer på destinationen med utgångspunkt av centret, paketerar flerdags-upplevelser för besökare. Det säkerställer gästens tillgång till upplevelserna, ökar antalet övernattningar och spendering per gäst samt kvalitetssäkrar produktion mot det utpekade premium-segmentet av besökare.

Leverans

Leveransen har fokuserats till dokumentation vilken skall vara Spaceport Sweden och projektägaren till handa som primära underlag och verktyg för vidare steg framåt. IDEAS Innovation medverkade i november 2013 och ledde två seminarier där arbetet presenterades både till hur processen gått framåt samt framförallt vad utfallet i stort påvisade samt inte minst tydlig angav direktiv framåt för framgång eller ej. Seminarie 1 samlade företrädesvis de intressenter vilka aktivt medverkar i form av projektägare, finansiärer och nära intressenter, både privata och offentliga. Under seminariet föredrog respektive konsult sina delar och stod därmed till förfogande för vidare frågor och förtydliganden för de närvarande. Seminarie 2 samlade intressenter och möjliggörare på bredare front och blev en mer komprimerad dragning av IDEAS ansvarige Bob Allen tillsammans med delprojektledning från Spaceport Sweden. Delprojektledningen har därefter intensivt arbetat med att gå igenom materialet, reviderat och kompletterat tillsammans med konsulterna för att slutligen strukturera upp vidare användning för projektägare och Spaceport Sweden.

Resultat

StoryJam plattformen – Experience Design

Storyjam resulterade i en grundläggande plattform vilken är basen i övriga dokument gällande koncept och fortsatt arbete framåt. StoryJam har påvisat en tydlig bild av destinationen, som identifierat svagheter och hot och fokuserat på styrkor och möjligheter, och utifrån dem beskrivit destinationens potentiellt starkaste väg framåt med rymden som plattform baserat på ett antal punkter/områden. För slag från resultat av StoryJam Session Report är att det bör studeras i sin helhet och bör snarast sättas som en grundläggande plattform för vidare destinationsutveckling med rymdturism som potential.

I korthet:

Kiruna har möjligheten att bli en komplett destination genom sitt arv, samt genom det arbete som

Spaceport Sweden initierat och drivit för att skapa en ledande rymddestination. Det ger en erfaren och

48 (87)

kvalitativ destination som tar tillvara på sina tillgångar och bygger vidare på det befintliga och adderar

kommersiell rymdfart/industri som den viktigaste tillgången framåt.

Formera stöd från både offentliga och privata aktörer lokalt och regionalt för att påverka en positiv

lösning av tillståndsfrågan som Spaceport Sweden arbetet med under lång tid för att därigenom

möjliggöra investeringar och etableringar och attrahera aktörer till destinationen.

Få satsningen in i strategiplaner på lokal och regional nivå för att säkerställa långsiktig och hållbar

utveckling samt att vi tar tillvara på den fulla potential som satsningen innebär.

Destinationen bör bygga vidare på det arbete och den plattform med nya rymdupplevelser på jorden, i

luften och i rymden, som Spaceport Sweden har etablerat och utvecklat, oavhängigt kommersiella

rymdflygningar eller inte. Potentialen finns och metoden med att bygga ”pyramid” med

rymdupplevelser bör stärkas vidare. Ett teknik- och upplevelsecentra är en bra nod/centrum att utgå

ifrån.

Spaceport Sweden är upplevelsen av destinationen och dess utbud, mer än en adress / rymdhamn

vilket gör ovan produktutveckling och erbjudande till gästen attraktivt.

Stärk befintliga event och utveckla vidare konferenser som sätter Kiruna och kompetens på kartan, är

årligt återkommande och attraherar starka namn och kompetenser vilka i sin tur bidrar till att stärka

och utveckla vidare.

Positionera Kiruna och Spaceport Sweden tydligt mot ett premium segment av gäster.

Bemannad rymdfarts potential i Sverige och Kiruna

Detta är en av de första potentialanalyser som gjorts för en destination/plats/nation utanför USA. Spaceport Sweden har initierat och skapats baserad på den erfarenhet och historia som finns på

destinationen sedan länge, inom rymd, flyg, turism, forskning osv.Det tillsammans med en gedigen

och målmedveten positionering inom den nya industrin med kompetens, kunskap och nätverk ger Spaceport Sweden en av de starkaste förutsättningarna att leda utvecklingen av en ny industri i Sverige och som en av de platserna/länder med störst potential att leda utvecklingen utanför USA. Möjligheterna ställer dock en hel del krav på destinationen/regionen/nationen, vilka är fokus på regelverk, samordning för att möta investerare och stora internationella möjliggörare samt framförallt en vilja och kraft till långsiktighet hos samtliga involverade och behövda intressenter. Synnerligen vitalt och utpekat är dock den ökande konkurrensen från andra destinationer och spaceport företrädesvis i Europa vilka i snabb takt närmar sig Spaceport Swedens potential. De flesta utan den bredd och plattform som destinationen besitter men med formering, finansiering och bred support är etableringen av den fysiska spaceporten och utbud omkring dock en nära. Kiruna och Sverige har därmed kort ledtid att gå framåt för att bibehålla sin positionering. Spaceport Swedens potential kräver fortsatt lokal samverkan och en starkare formering tillsammans med Swedavia. Med fokus på rymdflygningarna är regeringens vilja och förmåga att snabbt få till nödvändiga tillägg och justeringar i befintlig rymdlag vilken styr uppsändning av rymdfarkoster i Sverige. Därtill eventuella senare identifierade behov som längre landningsbana innebär ökad

attraktion för flygplats/rymdhamn inom test och forsknings-området.Vidare påvisar analysen behovet av att övriga aktörer som SSC/ESC fortsätter utveckla sin kommersiella verksamhet inom uppsändning tjänster för att vidare komplettera uppbyggnaden av en kommersiell rymdhamn. SSC s redan påbörjade utredning och vidare utveckling av uppsändningar av microsatelliter utgör ytterligare en fördel och kompetens och stödfunktioner till denna verksamhet kan även kopplas till kommande bemannade farkoster. Etableringen av en science park med Center of Excellence, inkubator osv säkerställer positioneringen framförallt mot forskarvärlden, vars etableringar oftast innebär långsiktiga

49 (87)

satsningar. Denna etablering kan väl förankras till/i ett Space Visitor & Science Center och skapa synergi mellan besöksnäring och teknik/forskning.

Kiruna Science Centre – Space Visitor & Science Center – Kiruna Earth & Sky Center

Konceptet kring ett teknik- och besökscenter har av konsulten fått arbetsnamnet Kiruna Earth & Sky Centre (KESC). Etableringen är tydligt utpekad att placeras vid Kiruna Airport, med syfte att både bli en portal/en nod in till destinationen och upplevelserna. En första del av etableringen av rymdhamnen och därigenom skapa ny attraktion, en destination i destinationen, en portal vidare in i regionen och förlänga vistelsen hos nya och befintliga gäster och därigenom öka både intäkter, antal gästnätter och efterfrågan på destinationen. För en etablering finns mark tillgänglig och det offentliga påvisar öppen vilja att prioritera och stödja etableringar. Etableringen skulle relativt omgående generera intresse och besökare genom det stora allmänna rymdintresset som finns och har verifierats bland målgrupper i studien som även påvisar den höga kännedom som redan idag finns kring Spaceport Sweden. Detta oberoende av rymdflygningar eller inte. Konceptualiseringen har tagit tillvara Kirunas unika miljö och natur samt hänsyn till den fysiska

placeringen vid flygplats. KESC skall vara skalbart och möjligt att utveckla vidare.Intressenter på destinationen förväntas spegla genom introduktion och/eller mer djupgående presentationer och därigenom vara aktiva partners i KESC drift och/eller finansiering. Produktutveckling stimuleras och utgår från KESC där en självklar besöksmottagning i destinationens ”Turistbyrå” kan vara en front. Centret skall/bör ligga inom gångavstånd från flygets ankomst och/eller ett framtida resecentrum. Ett framtida resecentrum vid flygplatsen utgör även en framgångsfaktor då tillgänglighet är nyckel. Med konceptstudien medföljer investerings- och drift analys och förslag med verktyg för både sponsring och medfinansiering vid etablering och drift. Investeringen omfattar i initial kalkyl ca 100 MSEK, avser skap inom 5 år en årlig omsättning på ca 65 MSEK, då med minst 25% vinstmarginal. Dessa koncept verktyg och underlag är att betrakta som färskvara och bör komma till bruks inom 2 år efter annars det rekommenderas en uppdatering av materialet.

Förväntade effekter

Etableringen av Spaceport Sweden Experience i sin helhet har en tydligt identifierad potential att skapa långsiktig tillväxt och nya arbetstillfällen företrädesvis i Kiruna och Norrbotten. Kvantifierbara resultat har fått utgå från specifika reseanledningar och inga etablerade formler inom svensk näringsliv kan idag kvantifiera effekterna av den nya industrins etablering gällande t ex skatteintäkter. Däremot kort kring lokal potential utifrån analyser; Med utgångpunkt av tillgänglig information och data samt erfarenheter och modeller från konsultens hemland USA har en uppskattning kring potentialen identifierats till följande – gällande etableringen av Kiruna Science center – Kiruna Earth & Sky Center:

50 (87)

Potentialanalysen för ett Science center som genomförts i projektet bekräftar att Sverige och Spaceport Sweden har en unik positionering i en ny industri och är globalt idag en av de viktigaste

aktörerna inom rymdturism utanför USA.Vidare påvisar förstudien att med Spaceport Sweden och etableringen av ett Space Visitor & Science Center i Kiruna in Swedish Lapland möjliggörs en direkt fördubbling av antalet besökare till destinationen. Resultaten innebär +145 000 fler besökare på årsbasis jämfört med idag (2012). En sådan fördubbling kan leder vidare till att besöksnäringen kan

öka sin omsättningen tillöver 1 Miljard SEK per år där bara teknik- och upplevelsecentret förväntas

omsätta ca 65 MSEK i presenterad konceptform.Vidare skapas i etableringsskedet över 110 nya jobb vilket skall sättas i relation till att besöksnäringen idag sysselsätter 587 årsanställningar (2012). Slutligen påvisas potential inom kommersiell bemannad rymdfart för Sverige och Kiruna, vilket även skapar stora möjligheter för befintlig rymd industri och forskning på destinationen att utvecklas och rekommenderas göra så oavhängigt rymdflygningar eller ej, Detta är Kirunas och Sveriges största möjlighet på mycket länge, en chans som inte kommer igen eller någonsin uppkommer inom

besöksnäringen i en överskådlig tid framöver.Det är vår gemensamma chans, möjlighet och skyldighet att ta det tillvara. Världen över satsar man på rymdverksamheter och rymdteknik får en allt mer central roll i samhällets utveckling. Det skapar tusentals arbetstillfällen och är symbol för ett innovativt och oberoende teknik- och kunskapssamhälle. Rymdindustrin globalt växer genom investeringar från den privata sektorn och väntas nå en omsättning om 600 miljarder USD. Segmentet rymdturism värderas till motsvarande 4,2 miljarder SEK. Ett intensivt och fokuserat arbete har drivits för att förbereda, genomföra lobbying, bygga kännedom, skapa affärer samt bearbeta operatörer för etablering av bemannad rymdfart som en ny industri i Norrbotten. Viktiga resultat har uppnåtts och Kiruna, Norrbotten och Sverige har skapat en ledande position internationellt. Men det räcker inte utan tillsammans måste privata, offentliga och utvecklingsaktörer fortsatt mobiliera för att behålla positionen och öka efterfrågan i en allt hårdare konkurrens från andra länder i Europa, bl a Spanien, Tyskland och UK. Ett av de mest högprofilerade utvecklingsområdena för Kiruna (och även Sverige) gäller rymdturism. Redan idag förknippar många staden med rymdforskning, en verksamhet som växer samt ökar möjlighetern för utveckling av nya innovativa turismkoncept och möjilghet att paketera unika upplevelser för en internationell publik framåt. I februari 2014 vann Spaceport Sweden pris som årets nydanar vid Grand Travel Awards med juryns motivering: ”Spaceport Sweden sätter tillsammans med Kirunas

51 (87)

turistnäring Kiruna i det globala toppskiktet för rymdrelaterad turism. En komplett rymddestination håller på att utvecklas med äventyr både på jorden och i luften med unika högkvalitativa turistprodukter. Exklusiva norrskensflygningar i vinter har följts av att Spaceport Sweden blivit återförsäljare av tynglöshetsflygningar”. Efter inlämnandet av rapport arbetas det med att hitta investerare till att bygga upp ett Space Visitor & Science center.

Möta lokala, regionala och nationella nyckelaktörer för utveckling av rymdturism i Kiruna i

strävan om avsiktsförklaringar och fortsatt samverkan

Världen över satsar och samverkar regeringar, företag, entreprenörer och akademi på utveckling av rymdverksamheter, farkoster, infrastruktur och rymden är en symbol för ett innovativt samhälle. Länder och platser runtom i världen och Europa ser affärspotentialen och mobiliserar för både suborbital turism och forskning, samt skapa en attraktiv destination med lärande rymdäventyr på jorden och en innovativ miljö som attraherar både besökare, studenter och företag. Kiruna var en av pionjärerna inom rymdturism och initierade en satsning redan 2007 men konkurrensen globalt ökar kraftfullt, särskilt från UK. Genom att ta tillvara på platsspecifika fördelar; ett rikt rymdarv, naturrelaterade rymdupplevelser och arbeta aktivt med ökad kännedom, innovativ produktutveckling på jorden och fokuserat säljarbete i samverkan regionalt och nationellt kan Kiruna stärka konkurrenskraften, skapa affärer och en tydlig position som rymdturismdestination. Sverige behöver fler hållbara turistdestinationer som är internationellt konkurrenskraftiga. En nationell satsning på hållbar destinationsutveckling initierades 2012 och att Kiruna blev utvald som destination beror till den största delen på rymdindustrin och satsningen på rymdturism. Det övergripande målet är att projektet ska mynna ut i en övergripande masterplan för turismen. Spaceport Sweden har i uppdrag av KLEF mött lokala, regionala och nationella nyckelaktörer för utveckling av rymdturism i Kiruna. Möten sker i syfte att beskriva KLEFs rymdstrategi som utarbetats inom HDU projektet. Formulera och sträva efter att teckna avsiktsförklaringar med berörda intressenter om fortsatt positivt samarbete för att uppnå fördubblad omsättning år 2020 med rymdturism som viktig del, genom högkvalitativa upplever, värdskap och kännedomsarbete som attraherar fler besökare. Syftet och mål har varit att möte lokala, regionala och nationella nyckelaktörer för utveckling av rymdturism i Kiruna. Även att formulera och sträva efter att teckna avsiktsförklaringar med berörda intressenter och fortsatt positivt samarbete för att uppnå fördubblad omsättning år 2020 med rymdturism som en viktig del. Målgrupper har varit lokala, regionala och nationella aktörer. Resultat och effekter; * Avsiktsförklaring för samverkan med Space Kiruna * Beslut om samverkan mellan Kiruna och Luleå för att stödja utveckling av rymdturism * Rymdturism och ljuset del av KLEFs masterplan * Rymdturism bekräftad som ett affärsområde och nationellt innovationsområde av Vinnova * Nationell strategi framtagen med stor uppslutning bland industri, akademi och myndigheter som medverkat och står bakom en fortsatt utveckling genom arbetet och resultatet av strategin * Rymdturism bekräftad som affärsområde i den Statliga Rymdutredningen * Behovet om tydlig tillståndsprocess och riktlinjer bekräftat i den Statliga Rymdutredningen * behovet om tydligt ansvarigt departement bekräftat i den Statliga Rymdtutredningen * Rymdturism bekräftad som ett utvecklingsområde för Space Kiruna * Ökad engagemang och kunskap på regionalnivå bland offentliga aktörer * Intresse att på regional nivå arbeta vidare med rymdturism som ett investeringsområde

52 (87)

* Rymden presenterat som möjligt område för Regeringens Innovationsråd * Rymdturism och kommersiell rymd ett område för ESA-Business Incubator * Motion från politiker i Linköping om satsning på rymdturism * Diskussioner hos TVV centralt om hur man framåt kan stödja en fortsatt utveckling på rymdturism * Diskussioner hos Vinnova om hur man framåt kan stödja en fortsatt utveckling på rymdturism * Diskussioner och inväntat beslut om Näringsdepartementet tar över ansvar för rymdturism Möten genomförda på lokal, regional och nationell nivå; 1. 26-28 okt – studieresa med fokus på rymdturism, lokala och internationella aktörer 2. 21 okt – presentation av satsningen för Riksdagens Rymdgrupp ihop med Rymdforum 3. 20 okt – möte med LTU Business och Invest in Norrbotten om samverkan för utveckling framåt. 4. 28 sept – möte med KLEF om studieresa och strategi 5. 24 sept – presentation av satsningen på Association of Space Explorers astronautkongress 6. 18 sept – möte med Invest in Norrbotten om rymden och rymdturism som investeringsområde 7. 18 sept – nationell presskonferens om satsningen på rymdturism och strategin 8. 8 sept – möte med Kiruna Kommun om satsningen framåt och samverkan regionalt 9. 7 sept – möte med KLEF om studieresa och destinationsutveckling 10. 17 aug - möte med Regeringskansliet; Utbildningsdep, Näringsdep & Justitiedep om satsningen 11. 13 aug – möte med Kiruna Kommun om satsningen framåt och regional samverkan 12. 12 aug – möte med Länsstyrelsen, Landstinget, Kiruna Kommun, Luleå Kommun, Invest in Norrbotten om satsning och samverkan framåt 13. 30 juni – möte med Petter Stordalen om rymdturism och ev investeringsintresse 14. 12 juni - möte med VisitSweden om tema rymdturism och möjligt partnerskap framåt 15. 11 juni – möte med Peter Nygårds, bl a Kirunas framtidsstrategi, om råd i arbetet i Kiruna 16. 8 juni - möte med Tillväxtverket central för diskussion om status och möjligheter framåt 17. 22 maj - möte med KLEF, status, studiebesök och strategi 18. 22 maj – möte med LTU om universitets stöd och samverkan för rymdturism 19. 11 maj – möte med Kiruna Kommun och Länsstyrelsen om satsningen i Kiruna 20. 11 maj – möte med strategigruppen för utveckling av rymdturism 21. 11 maj – möte med Vinnova om strategin och satsning på rymdturism 22. 7 maj – möte med ABi och Invest in Norrbotten om utveckling av rymdturism 23. 28 april – möte med den Statliga Rymdutredningen om rymdturism och regelverk 23. 28 april – möte med Rymdstyrelsen om rymdturism och regelverk 24. 27 april – möte med Rymdrådet i Kiruna om rymdturism, status och satsning framåt 25. 24 april – möte med nationell strategigrupp för rymdturism 26. 22 april – möte med Landshövdingen om regionalt engagemang för rymdturism 27. 21 april – möte med Statsminister Stefan Löfvén om satsningen på rymdturism 28. 21 april – presentation på Sveriges Innovationsriksdag om satsningen på rymdturism 29. 17 april – möte med KLEF, studieresa och strategi 30. 16 april – möte med Visita och Maud Olofsson om stöd nationellt och i Kiruna 31. 9 april – möte med Swedish Lapland som regionalt stöd för utveckling av tema rymdturism 32. 17 mars – möte med KLEF planering studieresa 33. 9 mars – möte med Rymdforum med rymdturismstrategin som ett projekt framåt 34. 25 feb – möte med Invest in Norrbotten om rymdturism som investeringsområde 35. 20 feb – möte med SSC om satsning på rymdturism och samverkan i Kiruna 36. 19 feb – möte med KLEF om strategi och studieresa 37. 12 feb – möte med Tillväxtverkets regionala kontor om regionalt stöd och fonder för rymdturism 38. 12 feb – möte med Swedish Lapland som Destutv.projektet och tema rymd 39. 11 feb – möte med Kiruna Kommun och stöd och behov för satsning på rymdturism

53 (87)

40. 10 feb – möte med KLEF om strukturfondsprojekt och strategi för rymdturism 41. 30 jan – möte med Invest in Norrbotten och Node Pole för benchmark och lärdomar 42. 29 jan – möte med Tillväxtverket, status och fortsatt satsning på rymdturism 43. 27 jan – möte med Niklas Nordström om regionalt stöd och dialog med regeringen 44. 16 jan – möte med Swedavia – Kiruna Airport för utveckling av flygplatsen för rymdturism 45. 16 jan – möte med KLEF för strategi och ansökan 46. 15 dec 2014 – möte med Rymdstyrelsen för stöd och satsning på rymdturism 47. 21 nov 2014 – möte med Landshövdingen om status och regionalt engagemang för rymdturism 48. 14 nov 2014 – möte med Rymdforum om rymdturism och regelverk som utvecklingsprojekt 49. 29 okt 2014 - möte med den Statliga Rymdutredningen om rymdturism som affärsområde 50. 29 sept 2014 – möte med Länsstyrelsen och NLL om regionalt engagemang i rymdturism 51. Almedalen 2014 och Almedalen 2015 – möte med politiker och tjänstemän Kiruna var tidigt ute med en satsning på rymdturism redan 2007, vilken invigdes av Näringsminister Maud Olofsson. Utvecklingen av de nya rymdfarkosterna har tagit längre tid än beräknat. Kraven på en spaceport har skärpts samtidigt som konkurrensen ökar kraftfullt, särskilt från UK. Detta har krävt ett omtag gällande vilken flygplats som går att använda för framtida rymdflygningar då rymdoperatörerna kräver minst 3000m rullbana och Kiruna idag har 2500 m, vilket är för kort. Rymdturism är dock en högteknologisk och innovativ miljardindustri som består i ett helt ekosystem av upplevelser, tjänster och produkter också i luften och på jorden. Genom att ta tillvara på platsspecifika fördelar; ett rikt rymdarv, naturrelaterade rymdupplevelser och arbeta aktivt med ökad kännedom, innovativ produktutveckling på jorden och fokuserat säljarbete i samverkan regionalt och nationellt kan Kiruna stärka konkurrenskraften, skapa affärer och en tydlig position som rymdturismdestination med unika upplevelser på jorden och i luften. En regional och nationell samverkan gynnar samtliga intressenter där man genom att kroka arm kan uppnå en vision om Sveriges om en ledande rymddestination. Något som kommer att stärka industrins innovations och konkurrenskraft, bidra till fler reseanledningar och attrahera fler internationella besökare samt ett premiumsegmentet som möjliggör målsättningen om en fördubblad omsättning och utvecklingen av en världsledande destination till år 2020 – vilket också attraherar talang och etableringar.

Förslag till riktlinjer för bemannad rymdfart Slutrapporteringen innehåller ett förslag till riktlinjer för bemannad rymdfart för aktörer som avser inge ansökan om tillstånd för denna verksamhet samt göra det möjligt att ingå avtal med rymdoperatörer att börjar bedriva denna typ av innovativa aktiviteter i Sverige och ta tillvara på Sveriges och Norrbottens unika förutsättningar. Förslaget kommer presenteras till ett ärende för Sveriges regering för vidare beslut och implementering. Den bifogade rapporten innehåller:

Riktlinjer för Sverige

White paper Commercial Spaceflight Federation

Talking Points for Promoting “ Export Controls and the Commercial Space Industry” as topic for the Meeting between President Obama and Swedish Prime Minister Fredrik Reinfeldt September 4th 2013, in Stockholm, Sweden

Ramavtal mellan Sverige och USA. Rapporten ”Riktlinjer för Sverige” innehåller fakta om relevanta prestanda hos möjliga rymdfarkoster, Amerikanska regler för suborbitala rymdfärder, riktlinjer för svensk tillståndsansökan, krav på riskkalkyl och säkerhetsberäkningar, krav på försäkring, utredning om miljötillstånd, utsläpp per flygning och år, buller, ljudbangar, farliga ämnen, riskklassning för drivmedlen, drivmedelsåtgång, transport och förvaring av drivmedel, förvaring av drivmedel, säkerhetspolitiska övervägande.

54 (87)

Nätverk

Referensgrupp Inom projektet startade Dharma upp en dynamisk referensgrupp med företrädare bland annat från Kiruna kommun, LKAB, Progressum, Företagarna, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, klimat och energirådgivare på Laplands Lärcentra, Trafikverket, Swedavia. Gruppen är dynamisk och har en rådgivande funktion, kunskaps – och erfarenhetsutbyte.

MTC Challengegroup För att sprida kunskap valde projektet att gå med i ett nätverk kallat MTC Challengegroup. Genom detta nätverk ges möjlighet att både lära från forskare och andra destinationer och dela med sig av erfarenheter hur man möter både strategiska och operativa utmaningar. Nätverket har sammanträtt den 13 maj, 11 september, 13 - 14 november. Under den sista träffen den 4 - 5 februari berättade Dharma Johansson om Kirunas arbete med HDU.

ATTA Medlemskap i ATTA. ATTA är ett internationellt nätverk. Medlemmar kommer från 6 kontinenter och mer än 60 länder, inkluderar researrangörer, destinationsmarknadsföringsorganisationer, destinationsorganisationer, specialist resebyråer, guider, boende, media och tjänsteleverantörer. Det är även en plattform att ta del av nya undersökningar, forskning och trender. Mellan den 6 - 9/10 genomfördes ATWS, ett möte där verkställande för den globala turistnäringen sammanträdde, med ungefär 650 beslutsfattare. Syftet är att skapa partnerskap, strategier, utbyten, möten och lärande om t ex marknadsföringsstrategier och ledarskap. Dharma och Tone var anmälda. Under projekttiden har KLEF deltagit och det har skapas möjlighet till många samarbete på internationell nivå.

Nätverk

Under projekttiden har projektorganisationen deltagit i följande nätverk: Lokala nätvkerk

4klövern Samverkan mellan

näringslivsbolag, Kiruna kommun, Företagarna och Kiruna Lappland

City samverkan Handel

Redaktionsråd rymdhörna Technical Visits

Rymdråd Utveckling av Space Kiruna

Kommunikaitonsråd Transporter

Flygråd Transporter

Stads och centrumutveckling Handel

Info Nätverk Kommunikation

Kompetensnätverk Kompetens

55 (87)

Branschråd Kompetens

Förvaltningsråd Nationalpark

Fjällsäkerhetsrådet Säkerhet

Rotary Regionala nätverk Marknadsgruppen för nattåg Samverka för ökat resande med nattåg

Naturturismutvecklare/YH utbildning Kompetens, utbildning

Besöksnäring i utveckling

Swedish Lapland nätverk för ordförande

Destinationernas ordföranden träffas från ekonomiska föreningar

Swedish Lapland Redaktionsråd Kommunikation

Swedish Lapland turistbyrå nätverk Turistbyrå nätverk

Swedish Lapland Marknadsgrupper

Lägga grunden för regionala/lokala insatser mot marknad i samverkan med Swedish Lapland.

Nationellt nätverk

MTC

Destinationer i Sverige träffas, erfarenhetsutbyte samt kompetensutveckling

Internationella nätverk Turoperatörer och

samverkanspartners Marknadsutveckling

ATTA Internationellt nätverk för hållbar äventyrsturism

Förutom dessa nätverk har det uppkommit nätverk mellan företag samt mellan företag och samverkansparters internationellt genom projektets aktiviteter, workshops och studieresor.

Delprojekt 3 – Samverkan mellan akademi och besöksnäring Inom delprojekt 3 pågick ett traineeprogram i samverkan mellan Sparbanken Nord, Kiruna Lappland och Luleå Tekniska Universitet och programmet Upplevelseproduktion. Syftet med programmet var att

Stärka kopplingen mellan besöksnäringen och akademin

Stärka lokala/regionala turismaktörer genom koppling till LTU

Stärka attraktionskraften av programmet Upplevelseproduktion och Inst. KKL i Piteå

Låta framstående studenter få tillämpa sin kompetens från utbildningen i företag/organisationer

Få fler studenter på utbildningen att stanna i regionen genom eventuell anställning inom företaget

eller uppstart av egen verksamhet i anknytning till företaget verksamhet

Urval av trainee

56 (87)

Studenten skall ha avlagt sin Fil. Kand. examen inom upplevelseproduktion under de senaste två åren

innan trainee-programmet.

Examensarbetet bör ha haft en inriktning mot besöksnäringen, gärna mot affärsutveckling och

innovation.

Examensarbetet skall vara godkänt och av god kvalitet

Studenten skall under sin utbildning genom sitt kursval, val av VFU, projekt och

examinationsuppgifter ha visat intresse för besöksnäringen inom regionen

Studenten skall ha uppvisat goda presentationer vad avser studieresultat, självständigt arbete och

samverkan med branschen.

En trainee tjänst är 10 månaders heltidsarbete.

De 6 platserna:

Martina Rosenberg Kiruna Lappland Ekonomisk Förening (avslutad)

Elin Janum ICEHOTEL (avslutad)

Karin Appelskog Lapland Resorts AB (avslutad)

Amanda Eklund Lapland Resorts AB (avslutad)

Josefin Enström Spaceport Sweden AB (avslutad)

Paola Öhman Kiruna Lappland Ekonomisk Förening (avslutad)

Jennifer Wikström Swedish Lapland Visitors Board (avslutad)

Fem fick anställning under eller efter direkt efter avslutad tjänst inom besöksnäringen (Martina, Karin, Amanda, Jennifer, Elin, Paola). Alla trainees har fått en utbildning på Sparbanken Nord och Swedish Lapland. Martinas tjänst på Kiruna Lappland innebar att medverka i projektet Hållbar destinationsutveckling. Martina har sammanställt en rapport för Visionsarbetet Kiruna 2.0. Där har Martina analyserat intervjuer med företag, utformat rapporten för visionsgruppen för näringsliv och besöksnäring. Martina har även genomfört en kartläggning över värdskapsutbildningar och har tillsammans med konsulter sammanställt material och fakta till utbildningen, varit med vid intervjuer, korrektur av utbildningen tills utbildningen blev färdig. Martina har även gjort en förstudie, kartläggning och analys av kvalitetssystem och certifieringar med förslag på implementering. Under 2014 skickade Martina ut information till Kiruna Lapplands medlemmar om möjligheten att delta i Upplevelseproduktions Ex-näste för examensarbete inom produktutveckling och konceptutveckling Elin på ICEHOTEL har genomfört en research, resursinventering, definition av aktivitet och målgrupp. Framtagande av budget, projektplan, tidsplan, checklistor, medaktörer, underleverantörer, upphandlingar. Paketförslag framtaget för wellnessveckan samt andra temaveckor. Tagit fram en marknadsplan. Även utbildning på Sparbanken Nord och Swedish Lapland. Konceptet lanserades till sommarsäsongen 2013. Karin Appleskog började som trainee på Lapland Resors och har arbetat med hållbar produktutveckling i syfte att stärka produktutbudet och förlänga säsongen främst för anläggningen i Björkliden. Karins uppdrag har varit att utveckla befintliga och nya aktiviteter genom storytelling. Efter tre månader av traineetjänsten blev Karin Appelskog erbjuden en tjänst som mötes- och eventansvarig i Björkliden. Rekrytering av ny trainee skedde och i april tillträdde Amanda Eklund

57 (87)

som trainee under resterade period. Amanda har arbetat som projektansvarig för Låktatjåkkos 75-års jubileum som går av stapeln den 5-7 september 2014. Amanda har tagit fram ett koncept för 75-års jubileet som bland annat kommer innehålla underhållning, musik, mat och aktiviteter kopplat till Låktatjåkkos historia såväl som nutid. Amanda har även jobbat med att förlänga säsongen på Lapland Resorts, detta har hon gjort genom att skapa nya paketupplevelser för gästerna. Amanda har tagit fram historisk guidade turer inom Björkliden, Riksgränsen och Låktajokko. Startat ett samarbete med samebyar kring Björkliden, Riksgränsen och Låktajokko, Paketering julpaket på Björkliden för gästerna, Paketering bröllopspaket Björkliden samt barnpaket, med innhållande pysselbok som är baserad på Björkliden, Riksgränsen och Låktajokko och dess natur. Josefin, har fokuserat på att projektleda framtidskonferensen TedXKiruna som gick av stapeln den 13/3 2014. TEDxKiruna är ett tvärvetenskapligt evenemang där människor träffas för att lyssna på intressanta talare, inspirerande nya tankar och stimulerande diskussioner. Årets tema var transformation. http://tedxkiruna.com/ Josefin har även arbetat med konceptutveckling för Space Camp. Sparbanken Nords magasin Framtidsbanken har skrivit en artikel om Josefin och Karin Den 27/1 2014 hölls ett traineemöte med Josefin, Karin och Martina. . I september började Paola Öhman som trainee på Kiruna Lappland och Jennifer Wikström börjar på Swedish Lapland Visitors Board i Luleå. Båda arbetar med produkt- och affärsutveckling. Detta blir då den sista omgången trainees från programmet Upplevelseproduktion inom projekttiden. Den 25 september 2014 besökte Jennifer och Amanda Kiruna Lappland. Där träffade de Tone Strålind som gav information hur föreningen är uppbyggd och arbetsprocessen där. Efter detta hade de möte med Åsa Redin som gav information om turistbyråns roll, men även hur KLEF arbetar med marknadskommunikation. Därefter informerade Dharma Johansson om HDU, och gav dem djupare information om traineedelen i projektet. Slutligen hade Amanda, Jennifer och Paola en traineeträff där de utbytte ideér och tankar kring deras vardera arbetsplatser. Den 2 oktober 2014 var Amanda, Jennifer och Paola på besök hos Sparbanken Nords huvudkontor i Piteå. Där fick de information om hur Sparbanken Nord är en del av HDU projektet genom deras projekt framtidsbanken. De fick även information hur Sparbanken Nords verksamhet är uppbyggd. Samma dag hade Paola även en mentorsträff med Hans Gelter som är lektor för programmet Upplevelseproduktion på LTU. Den 13 oktober 2014 var Amanda och Paola på besök hos Swedish Lapland Visitors Board. De träffade Erica Mattson som berättade hur Swedish Lapland Visitors Board är uppbyggd och deras arbetssätt. Efter det så träffade de Annika Öhman som gav information hur Swedish Lapland Visitors Board arbetar med meetings och Incentive. Besöken på KLEF och Swedish Lapland Visitors Board är en del i HDU projektet då de andra trainees ska få en inblick av den andres arbetsplats. Den 9/10 2014 Paola besökte Esrange för att få en klarare bild av deras verksamhet. Hon fick en rundtur och information om deras visitorcenter av Ann- Christin Grenvall. Detta är en viktig del då de är en av de stora aktörerna i Kiruna inom rymden. Hon besökte Institutionen för Rymdfysik den 14/10 2014 och träffade Rick McGregor och fick information om deras organisation och arbete, då även de är en av de stora aktörerna inom rymden. Se mer under delprojekt 2 de aktiviteter som inom rymden som Paola har varit delaktig i.

58 (87)

Förutom det har Paola varit med på andra aktiviteter inom HDU, för att få en så bred kunskap som möjligt av projektet och dess olika delar och lära känna destinationen som hon arbetar i. b.la. så deltog hon tillsammans med Robin Hesselstål och Mattias Mannberg på roadshow som Swedish Lapland Visitors Board höll angående Meeting och Incentive i Swedish Lapland. Paola samverkar även med Ripan AB, rymdgruppen i Kiruna Lapplands styrelse och gruppen för Technical Visits för att få fram bokningsbara produkter under 2015. Under Jennifers tid som trainee på Swedish Lapland Visitors Board har hennes huvuduppgift varit att arbeta med att ta fram så kallade ”Touring routes” – en förbestämd rutt med utmärkta sevärdheter, boende, matställen och aktiviteter. Innan hon började hade SLVB tagit fram ett TR i broschyrform som innehöll destinationerna längsefter Piteälvdal. Jennifer har arbetat med att ta fram information för att skapa fler TR. Hon har tagit fram information till alla destinationer inom Swedish Lapland. Den första TR som hon började arbeta med (Lule och Råne älvdal) gjorde hon tillsammans med Graeme Richardson besök Visit Råne River och Visit Luleå för att höra deras input på delen om deras destinationer. Nästa steg är att fortsätta kontakta destinationer för att få deras input för att göra TR så bra som möjligt och så korrekta som möjligt. Utöver de nyttor som beskrivs om TR i traineeprogrammets beskrivning så har TR även under blivit en viktig del i arbetet med bland annat den tyska och svenska marknadsgrupperna. Och behovet att få klart TR är fortfarande stort, det finns även behov av att göra TR på svenska och tyska samt att ta fram tematiska TR för exempelvis mat och fiske. Utöver att arbeta med TR har Jennifer även fått arbeta med den nya bildbanken. Bildbanken är ett efterlängtat verktyg som SLVB kan använda för att ge destinationer, tour operators, press och liknande tillgång till ett stort antal bilder. Beroende på vem personen är finns det olika licenser och därmed olika bilder som de får tillgång till. Jennifer har fått lära sig hur det fungerar med licenserna samt arbetat med att ladda upp bilder. Jennifer har även fått arbeta med den brittiska och tyska hemsidan. Hon har bland annat uppdaterat alla produkter på den brittiska hemsidan och den tyska utifrån produktmanualen. Hon har utöver det lagt upp nya produkter, uppdaterat bilder osv. Hon har även tagit fram informationsblad om för potentiella marknadsgrupper utifrån teman istället för land så som fotografi, fiske, motorsport, skidåkning, vandring, celebrate etc. Jennifer har genom bilder från produkter i temat gjort en helt ny del till fliken Life in Swedish Lapland på den brittiska sidan. Hon har skrivit pressreleaser, fixat utskick om nya taste of Swedish Lapland broschyren, deltagit på planeringsmöten för nya destinationsbroschyrer, veckomöten, möten med marknadsgrupperna m.m.

Delprojekt 4 – Långsiktig finansiering

Ny finansieringsmodell

Ansvarig för delprojekt 4 var Kiruna Lapplands VD. Organsiationen har genomgått förändringar under åren 2012 till 2014, detta har innburit att delprojekt 4 har skjutits framåt i tid. Under 2014 genomförde dåvarande ordförande Lennart Ruder ett förslag för en modell för grönt bokslut. Under det sista kvartalet 2014 togs beslut om att ICEHOTEL AB som har stor erfarenhet av att arbeta med långsiktig finansiering fick uppdraget att arbeta med att ta fram en ny finansieringsmodell. De har genomfört en kartläggning och benchmarking av finansieringsmodeller hos destinationsorganisationer i Sverige och internationellt. En utredning av möjliga finansieringsmodeller kopplat till destinationens och organisationens förutsättningar och behov för

59 (87)

att kunna leverera in ett förslag på finansieringsmodell för destinationen.

Marknadsanalys

Kiruna Lapplands aktörer bearbetar den breda marknaden utifrån prioriterade målmarknader; Tyskland, Storbritannien, Japan, nord Norge och Danmark. Att bearbeta en marknad tar tid och kräver hög och god kännedom om den samt dess aktörer. Visit Sweden har genomfört en målmarknadsanalys specifikt för Kiruna in Swedish Lapland. Destination Kiruna in Swedish Lapland behövde ta ännu ett kliv och bli mer exportmogen och tillgodose de behov marknaderna har. Genom djupdykning i nya, befintliga och etablerade målmarknader och kring vilka aktörerna, kunderna, resenärerna är och vilka behov de har, får vi unikt underlag för att kunna sätta fokus, prioritera, avsätta resurser för ökat tillresande, allt från produktförsäljning till direktlinjer. Analys och underlag är vitalt för investeringar och insatser som krävs för både reguljär- och charter trafik likväl som hotell etableringar på destinationen och ny produkt utveckling för ökad tillströmning. Kiruna Lappland Ekonomisk Förening har ställt sig bakom det nationella målet om fördubblad omsättning till 2020. Utifrån befintligt underlag från Visit Sweden och andra källor som beskriver våra målmarknader gick vi vidare och analyserade nuläget på destination. Encounter AB har analyserat destinationen utifrån marknaderna Tyskland, Danmark, Storbritannien, Japan och USA. Gjort analyser på varje målmarknader och hur Kiruna Lappland kan möta dessa målmarknader och locka besökare till destinationen. Det har även gjort analys på framtida kommunikationer inom destinationen så som exempelvis inom flyg. Förslag till framtida flyglinjer, investeringsförslag för att skapa dialog och möjliggöra fler flyglinjer. Det beskrivs även viktiga variabler som kortsiktigt påverkar Kiruna Lapplands prioriterade målmarknader. Förslag och lyckade nyckelpartners för att lyckas mot de prioriterade målmarknaderna.

Momsutredning

Vincent Juridik AB har genomfört en momsutredning för Kiruna Lappland.

Remisser

I mars skickades ett remissvar in gällande arbetsplan väg E10 Kiruna

Ett yttrande har tagits fram gällande förslag till ändrade föreskrifter för Abisko Nationalpark (NV-

04894-13) Dialog med Tillväxtverket gällande deras yttrande för ändrade föreskrifter för Abisko Nationalpark

Övriga workshops, seminarier och utbildningar

Turismens Dag

Den 27 september 2012 genomfördes Turismens dag med föreläsningar där stor del av dagen hade fokus på projektet Hållbar destinationsutveckling. Medlemmar, politiker, kommuntjänstemän, partners, Kirunabor m.fl. bjöds in till denna dag. 47 personer deltog. Turismens dag gav regional mediatäckning: NSD och Nordytt. Program:

Kiruna – en av fem utvalda destinationer för nationell satsning mot hållbar destinationsutveckling

Kiruna 2.0 information från visionsgruppen inom området näringsliv/besöksnäring

Kebnekaise – låt äventyret börja

Kiruna – hur påverkas turismen av stadsomvandlingen

Rymdturism – Kirunas unika möjlighet och utmaning

60 (87)

Studenter hjälper turistföretag i Norrbotten

Workshop om projektet Den 20 september 2012 genomfördes en workshop tillsammans med Kiruna Lapplands medlemmar för att skapa engagemang och få input till programmets insatsområden och aktiviteter. Vid denna workshop deltog också Thomas Lindberg från Tillväxtverket. Den 23-25 januari 2015 genomfördes informationsdagar om projektet för att sprida kunskap om besöksnäringen och projektet. Kiruna Lappland hade informationsdagar på folkets hus.

Matchmaking Svenska Turistgalan

Matchmaking Svenska Turistgalan. Projektet hade ett bord under programmet för matchmaking i samband med Turistgalan. Det innebar branschmöten, personliga möten och matchmaking mellan turismaktörer, offentliga aktörer och politiker. Det övergripande temat var Innovation: Utmaningar och möjligheter mot 2020 i fokus. Kiruna Lappland lade fokus på stora utmaningar och möjligheter i samband med rymdturism. Utmaning i fokus: ”Vad krävs för att etablera rymdturism med bas i Kiruna in Swedish Lapland? En global framtidsbransch som stärker hela Sveriges innovations- och attraktionskraft.

Kick off Kiruna Lappland bjöd in sina medlemmar till kick-off där stort fokus låg på projektet Hållbar destinationsutveckling. Erica och Sara presenterade insatsområdena och planerade aktiviteter inom projektet samt bjöd in till fortsatt dialog vid efterföljande mingel. 80 personer deltog.

Ledarskapsutbildning Genom projektet har en skräddarsydd utbildning för ledare inom besöksnäringen genomförts. Besöksnäringen utmanas ofta också av hög- och lågsäsong vilket ofta innebär hög belastning under några månader, kanske också med många nya kollegor som hjälper till under denna period. Men också lågsäsong med mindre personal och tid för planering och utveckling. Utbildningen vände sig i första hand till chefer/ledare på mellannivåer/arbetsledare/gruppchefer/teamledare som ville fördjupa och utveckla sitt ledarskap samt ta del av förmågeutvecklande verktyg för det praktiska ledarskapet. 18 personer från turistföretag i Kiruna deltog på utbildningen.

Regional Klimatutbildning

Dharma och Martina deltog på Regional klimatutbildning i Luleå under två dagar under april och maj. Utbildningen handlade om hur energi- och klimatarbete kan stärka den regionala utvecklingen samtidigt som det bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Fiskeutbildning En fiskeutbildning genomfördes den 16 och 29 juli. Den syftade till att höja kompetensnivån inom fiske för hela turistbyråns personal. Kiruna Lappland riktar sig till internationella målgrupper med höga krav på kvalitet och hållbarhet. Därför är det viktigt att medarbetare inom besöksnäringen har goda kunskaper och kan förmedla dessa på ett bra sätt.

Digital Storytelling Kurs i Digital Storytelling med Joakim Edlund från Hello There AB i Stora Sjöfallet den 26-27/11 2013. För att utöka nätverket och samarbetet med andra hållbara destinationer arrangerades denna utbildning i samverkan mellan projektet Hållbar destinationsutveckling i Kiruna och projektet

61 (87)

Nordkalottennätverk för hållbar destinationsutveckling – Heart of lapland. Kiruna Lappland och Heart of Lapland delade på antalet platser och bjöd in respektive medlemsföretag att delta. Kursen handlade om att ta fram digitala varumärkesupplevelser för deltagande företagen och organisationerna. Från Kiruna Lappland deltog 11 personer.

Workshop uppstart delprojekt 2 Åsa Ericson och Johan Wenngren från CiiR ledde mötet. Under mötet diskuterades utveckling av ett science center där utmaningar, möjligheter och behov diskuterades. Inbjudan gick ut till företag och organisationer inom bland annat turism, utbildning/forskning, rymd, gruva, försvarsmakten, polis, klimatforskning m.fl. 18 personer deltog på workshopen.

Utbildning inom hållbarhet Dharma Johansson har förekäst i utbildning inom hållbarhet för YH utbildningen Naturturismutveckare, Jokkmokk. Det har varit fyra utbildningstillfällen där Dharma har informerat och utbildat inom olika ämnen baserat på projektet.

Möten

Möten 2012

Erica Mattson, Sara Tuuri och Karin Nilsdotter deltog på uppstatsmöte för projektet den 12 juni.

Erica Mattson och Karin Nilsdotter deltog för Kiruna Lappland på möte med samrådsgruppen från 15- tal myndigheter som tillväxtverket anordnade i stockholm den 5 september.

Mellan juni - september har Erica Mattson och Karin Nilsdotter träffat företag/partners för att säkerhetställa medfinansiering och samverkanspartners till projektet. Exempel på möten LKAB, Sparbanken Nord, Länsstyrelsen i Norrbotten. Norrbottens läns landsting, Inlandsinnovation, Kiruna Kommun, Tekniska verken i Kiruna, Kirunabostäder, Swedish Lapland, Visit Sápmi, Trafikverket, Citysamverkan i Kiruna mfl.

Den 20 september genomfördes en strategidag med projektet styrgrupp där det slutgiltigt beslut kring aktiviteter och projektplan togs. Vid denna dag deltog också Thomas Lindberg från Tillväxtverket.

Erica Mattson och Sara Thuuri deltog på seminariet “dags att designa Norrbotten” anordnat av Centek för att hitta samverkan, uppdatera som om andra insatser och få inspiration till projektets aktiviteter.

Den 28- 29/ 11- 2012 Deltog Sara Tuuri, Åsa Redin, Monica Lind samt Karin Nilsdotter under projektmötet i Åre där samtliga fem destinationer träffades för att utbyta erfarenheter med fokus på finansieringsfrågor.

Styrgrupp har sammanträff fyra gånger under perioden:

Möten 2013

Föreläsning om Kiruna Lappland samt projektet för universitets klass från Multidimensional Tourism Institute

(MTI) Rovaniemi, Finland.

Möte med Progressum angående värdskapsutbildning för hela servicekedjan samt kompetensförsörjning inom destinationen.

Inbjudan till informationsmöte för samtliga medlemmar i Kiruna Lappland.

Avstämmingsmöte varje vecka i projektet.

Lapland Resorts bjöd in till en visningresa till Riksgräsen.

Nätverkande genom Pecha Kucha

Traineemöten.

Presenterat projektet på Kunskapskonferens för storslagen fjällmiljö i Abisko arrangerad av Naturvårdsverket.

Möte med Visit Sweden gällande destinationsutveckling kopplat till innovation och nation branding.

Möte med LKAB och Kiruna kommun infö förmandet av referensgrupp.

62 (87)

Destiantionsträff i Göteborg där Dharma Joahansson, projektkoordinatior deltog tillsammans med Anders Lundgren, Kiruna Kommun och Karin Nilsdottter, Spaceport Sweden.

Lappland Lärcentra, möte gällande samverkan Hållbar destinationsutveckling samt projektet Norrsamverkan. Samtal om forskare 24 timmar, seminarium och workshop med temat hållbar turism.

Möte med Svensk Destinationsutveckling AB angående produktutveckling.

Presentation av rapporten för Kiruna Lapplands styrelse.

Avstämningsmöte varje vecka i projektet.

Deltagit vid val av vinnande team i arkitekttävling för Kiruna nya stad.

Möte om säkerhet med representanter från Icehotel och Lapland Resort. Vi diskuterade förslag på säkerhetspaket med utbildningar och riktlinjer för destinationens aktörer.

Möte med Ulf Loven, The Loop. Dharma Johansson och Martina Rosenberg. Mötet handlade om kvalitetscertifieringar.

Möte tillsammans med Trafikverket och Kiruna Kommun gällande rastplats Kiruna E-10, vad är viktigt för besöksnäringen.

Sara Turii och Martina Rosenbeg presenterade projektet och vad det kan innebära för handeln och Citysamverkan.

Dharma Johansson och Martina Rosenbeg presenterade projektet för hotell i Kiruna.

Den 17 juni hölls en presskonferens för reslutaten i nulägesanalysen och partsinlaga 1.

Den 6 maj träffades projektets referensgrupp för första gången. Temat för mötet var “Kiruna 2020” och alla deltagare höll en presentation om temat utifrån sitt perspektiv. Referensgruppens funktion är att vara rådgivande, stöttande, inspirerande och ifrågasättande i projektets olika delar. Dharma, Sara och Martina deltog från Kiruna Lappland och inbjudna var representanter från Tyréns, SveDest, Progressum, Swedavia, Kiruna kommun, LKAB, Rennäringen, Tillväxtverket, och Lapplands Kommunalförbund. Ytterligare representanter kan ingå i referensgruppen vid behov.

Sara, Dharma, Martina deltog på Företagarfrukost - Ny börjar vi bygga nya centrum

Sara, Dharma, Martina deltog på seminarium stadshuset om Kirunas nya rececentrum.

Möte med olika medlemsföretag

Möte med Ulf Loven som är generalsekreterare för ekoturismföreningen, samt arbetar med förstudien till Greater Laponia in Swedish Lapland.

Dharma och Martina har deltagit i möten med Lapplands Lärcentra om 24- timmars forskarseminarium och workshop hållbar turism, som tyvärr inte kommer ett kunna genomföras under projekttiden för Norrsamverkan.

Åsa redin deltog på uppstartsmöte i Jokkmokk om den nya YH- utbildningen “ekoturismentreprenör” som håller på att tas fram. Utifrån projektets mål skrev vi en motivering till varför utbildningen behöves i regionen.

Två dagars destinations- och myndighetsmöte på Ute med de andra fyra destiantionerna: Stockholm Skärgård, Bohuslän, Vimmerby och Åre samt myndigheter där samverkand krävs i projektet. Dharma, Sara och Martina deltog från projektet samt Anders Lundgren från Kiruna kommun. Möten mellan delstinationerna och olika samverksansmyndigeter.

Skypemöte med Heart of Lappland om samverkan mellan hållbar destinationsutveckling i Kiruna samt deras projekt Nordkalotten närverk för hållbar turismutveckling.

Möten Period ⅛ - 31/10 2013

Uppstartsmöte med Anders Lundgren och Ann- Christin Samuelsson på Kiruna Kommun gällande indikatorssystemet ETIS ( The european Tourisn Indicator System) som vi tillsammans jobbar med som pilotdestination för att utveckla systemet.

Regelbundna möten med Tyréns. Trafikverket och Kiruna kommun gällande åtgärdsvalsstudien.

Dharma deltog på möte med Kollektivtrafikmyndigheten. Samtal om Karven , Norrtåg, sevice, information och tidtabeller.

Samtal med medlemmar gällande tidtabeller och tillgängligher till från Kiruna C, Abisko och Jukkasjärvi.

Dharma deltog på Logistikdag Norr i Luleå. samtal med infrastrukturministern om Kiruna och projektet.

Samverkansmöte angående område Loussavaara med Progressum, LKAB och Kiruna Lappland.

Samverkansråd om skyltning.

Regelbundna avstämningmöten med Tyréns och arbetet med partsinlaga 2.

Möten med Kiruna kommum, information Lis områden.

Fyra olika beredningmöten med medlemsföretag runt om i kommunen har arrangerats. Kompletteringsmaterial från workshop för input till markfrågor och besöksnäringens utveckling i de

63 (87)

olika områdena. Sammanställning av beredningsmötena, skickat materialet till Tyréns.

Möte gällande rastplats E-10 med Kiruna kommun.

AU telefonmöte om offerterna till konceptutvecklingen.

Styrelse telefonmöte där besluts tog om leverantör till konceptutvecklingen.

Möte med Carina från Spaceport Sweden inför workshop med nyckelpersoner lokalt, regional, nationellt och internationell.

Dhama och Martina deltog på kunskapsseminarium på Kristallen Lannavaara med temat “vad kan den svenska mineralstrategin lära av Lannavaara?” Presentationer av LTU, Kristallen, Progressum, LKF, LKAB och Arbetsförmedlingen.

Dharma deltog på möte/utbildning i Kangos tillsammans med Heart of Lapland “produktklubbar” - Föreläsning med Maria Källström.

Möte med Citysamverkan och rundvisning av Kirunas nya bibliotek som snart öppnar.

Telefonmöte med Dennis från Tillväxtverket. Mötet handlade om tillståndsansökan för rymdlagar.

Möte med Catharina Lahti Löfström, projektledare för Stads - och centrumutveckling om möte/föreläsning gällande attrakivt centrumutveckling för kommunen.

Dharma och Martina deltog på destinationsträff Vimmerby 22-22 augusti med det övriga destinationerna i projektet, Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Visit Sweden.

Möte med styrgruppen för Stads och centrumutveckling gällande julbelysning i Kiruna Centrum.

Strategidag med Kiruna Lapplands styrelse där Dharma deltog.

Förvaltningsråd för Abisko Nationalpark.

Dharma och Martina var på möte med Carina Johansson och Trainee Josefin från Spaceport Sweden gällande projektet.

Möte med Göran Wallin på Swedish Lapland om projektet “utveckling av fjällturism i väglöst land” och diskussion om hur våra projekt kan samverka i arbetet med att utveckla nya och befitliga leder i destinationen.

Möte med Eva furmark, Trafikverket.

Avstämningsmöten med Spaceport Sweden.

Möte med Tommy Lahti på Progressum om markfrågor och tillgänglighet.

Möte med Heart of Lapland gällande gemensamma aktiviteter.

Möte med Tillväxtanalys med syftet att få mer ingående information om projektet och upplägget. Tillväxtanalys följer, dokumenterar, analyserar processen för att kunna utvärdera Tillväxtverkets program för Hållbar destinationsutveckling.

Dharma deltar regelbundet på styrgruppsmöten för projektet Stads- och centrumutveckling.

Projektets styrgrupp har samanträtt tre gånger under projektperioden.

Telefonmöten med Urban från Xpectum om värdskapsutbildningen, planering inför filminspelning mm.

Möte med Dan jonasson från Visit Sápmi om kvalitets- och hållbarhetssystem för hela destinationen.

Möte med Neil Rogers i Stockholm om arbetet mot en hållbar destination ur ett internationellt perspektiv.

Möte med Tyréns, Trafikverket och Kiruna kommun gällande åtgärdsvalsstudien.

Samverkansmöte angående området Luossavaara med Progressum. LKAB och Kiruna kommun.

Möte med Citysamverkan och rundvisning av Kirunas nya bibliotek som snart öppnar.

Samverkan med Kommunen gällande utskick till medlemmar för synpunkter gällande alternativa bussturer: extra turer till Nikkaloukta eller flygbuss från Kiruna C till flygplatsen.

Dialog med Buisness Sweden gällande potentiella utländska investerare.

Telefonmöte med Urban om flödesscema och om vem som blir cicerion för värdskapsutbildningen.

Möte med Johanna Bergström Roos, cicerion. genomgång av manus.

Uppstartsmöte med Anders och Ann- Christin på Kiruna kommun om indikatorsystemet ETIS som vi tillsammans jobbar med.

EcoDriving - Sammarrangemang med Lapplands kommunalförbun, Energi och klimatårdgivning. EcoDriving ser vi som viktigt eftersom besöksnäringen är beroende av transporter och vi vill aktivt uppmuntra till sparsam körning som minskar miljöpåverkan och CO utsläppen.

Onlinemöten gällande åtgärdsvalsanalys tillsammans med Tyréns, Trafikverket och Kiruna kommun.

Möte med Tyréns om åtgärdsvalsanalys.

Möte med Monica Wollmen från Icehotel om utveckling av leder i destinationen.

Möte med Heart of Lapland gällande genemensamma aktiviteter, t ex kommer vi genomföra utbildning i storytelling med en av Sveriges bästa i november.

Telefommöte med Urban från Xpectum och Mattias från Swedish mountain om produktionen av värdskapsutbildnigen, vilka bilder och filmer som behövs.

Genomgångsmöte i projektet där vi diskuterade inriktning inför de två värdskapsföreläsningarna med

64 (87)

Katarina från Värdskapet under v.47

Telfonmöte med Kontigo AB

Heldagsmöte med Xpectum AB och arbetsgruppen från Icehotel, Camp Ripan, Handeln, Kiruna kommun angående innehåll, tema och skådespelare till den interaktiva värdskapsutbildningen.

Besök på Icehotel med Urban från Xpectum AB för att visa en av reseanledningarna i Kiruna Lappland.

Telefonmöte med Xpectum AB om tidsplan för värdskapsutbildningen.

Dharma och Martina deltog på Regional Klimatutbildning i Luleå, dag 1 av 2. Utbildningen handlade om hur enegi - och klimatarbete kan stärka den regionala utvecklingen samtidigt som det bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Svensk Destinationsutveckling som jobbar med destinationsutveckling och affärsuteckling bjöd in projektet till möte för presentation av sin verksamhet och strategi. Mötet ägde rum i Kiruna.

Möte genomgång av inkomna offerter tillsammans med Trafikverket och Kiruna kommun.

Uppstartsmöte med Tyréns och Svensk Destinationsutveckling gällande partinslagen “funktionskrav för en attraktiv, tillgänglig och hållbar stadskärna ur besöksnäringens perspektiv”.

Avstämmningsmöten om projektets aktiviteter varje vecka.

Planeringsmöte inför referensgruppsmöte den 6 maj.

Sara och Dharma möte med Lapland Resort gällande deras ansöka i projeket.

Möte med Nutti Sámi Siida, presentation och diskussion om projeket.

Möte med Swedavia, presentation och diskussion om projektet.

Möte med Icehotel om pilotprojekt, utveckling av cykelleder.

Icehotel, ledningsgruppsmöte. Presentation av projektet.

Dharma hjälpte till att läsa igenom och ge feedback till din samverkanspartners ansökan till leder projeket Stads och centrumutveckling. I april blev ansökan godkänd. Dharma sitter med i styrgruppen.

Regelbunda möten med Trafikverket

Regelbunda möten med Tyréns.

Möte med Kontiga AB i Stockholm där vi fick de preliminära resultaten på nulägesanalysen riktad mot besökare samt Kiruna Lapplands medlemsföretag.

Telefonmöte med Urban från Xpectum gällande sekvensschema och värdergrund.

Möte Åsa Redin om inbjudan för press till värdskapsföreläsningarna.

Dharma och Martina deltog på Regional Klimatutbildning den 7 maj, sista dage. Föreläsningar och diskussion om hemuppgifterna vi fick under dag ett.

Telefonmöte med Eva Furmark, Trafikverket gällande val av leverantör för åtgärdsvalsanalys.

Styrgruppsmöte, beslut gällande val av leverantör till åtgärdsvalsanalsyen.

Möte med Cecila från Tyréns i Stockholm om pågående arbete med parsinlaga samt planering inför kommande redovisning samt workshop med medlemmarna.

Telefonmöte om statisik med Tyréns och Svensk Destinationsutveckling som jobbar med Kiruna Lapplands partsinlaga för attraktiv stadskärna ur besöksnäringens perspektiv.

Möten mellan destinationerna och olika samverkansmyndigheter Kiruna Lappland träffade Tillväxtanalys, Swedavia, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Business Sweden.

Telefonmöte med Erik från Kontigo, feedback kring rapporten. Kontigo ändrade rapporten utifrån tillägg och kommentarer.

Skypemöte med Urban från Xpectum som sekvensschema och planering.

TEDx Kiruna heldag den 5 juni. Föreläsningar med temat hållbarhet.

Möte om säkerhet med representanter från Icehotel och Lappland Resorts. Vi diskuterade förslag på säkerhetspaket med utbildningar och riktlinjer för destinationens aktörer.

Dharma, Martina och Anders Lundgren från Kiruna kommun deltog på uppstartsmöte med Tyréns i Luleå angående åtgärdsvalsanalysen.

Presentation av projeket för Lennart Ruder som är Kiruna Lapplands nye styrelseordförande.

Intern presentation av projeket för ny personal på Turistbyrån.

Skypemöte med Åsa för Heart of Lappland om samverkan mellan hållbar Destinationsutveckling i Kiruna samt deras projekt Nordkalottnätverk för hållbar turismutveckling.

Telefonmöte med Frösökompaniet angående ledarskapsutbildning mm.

Möte med Niklas Svanelöv på LKAB gällande skyltning.

Dharma deltog på styrgruppsmötet för projeket stads och centrumutveckling.

Dharma deltog på utbilding gällande stads och centrum utveckling med Marlene Hassel.

Dharma möte med Carina från projeket Stads - och centruutveckling planering inför fortsatt samverkan under hösten.

Internt möte gällande projektaktiviteten “målgruppsanalys webb”.

65 (87)

Möte om rastplats E-10 tillsammans med Kiruna Kommun.

Telefonmöte med Urban från Xpectum om värdskapsutbildningen, planering inför filminspelning mm.

Möte med Niklas från LKAB gällande skyltning.

Möte med Tyréns, Trafikverket och Kiruna kommun gällande åtgärdsvalstudien.

Samverksansmöte angående området Loussavara med Progressum, LKAB och Kiruna Lappland.

Au- telefonmöte om offerterna till konceptutveckling Space Visitor and Science Centre.

Styrelsemöte där beslut togs om leverantör till konceptutveckling.

Möte med Carina från Spaceport Sweden inför kreativ workshop med nyckelpersoner.

Föreläsning för Kiruna kommun efter önskemål om fördjupad kunskap om besöknäringens målgrupper efter presentationen “funktionskrav för en attraktiv, tillgänglig och hållbar stadskärna ur besöksnäringens perspektiv”. Föreläsningen hölls i samverkan med projeket hållbar destinationsutveckling i Kiruna, Swedish Lapland och stads- och centrumutveckling i Kiruna. De som höll presentationer vad Mattias Mannerg, Kiruna Lappland och Anna Hammarberg från Business Sweden.

Workshop med Tyréns som riktade sig till Kiruna Lapplands medlemsföretag och andra intressenter. Under dagen diskuterades frågor som behov av fler leder inom kommunen, behov av fler hotell/vandrarhem, utvecklingområden för besöksnäringen i framtiden, behov av transporter och kapacitetsbrister i transport och infrastruktur, vem äger problemen.

Dialaog med Visit Sweden gällande masterplan. Tidigt utkast av rubriker.

Genomgångmöte i projeket där vi diskuterade inrikting inför de två värdskapsföreläsningarna.

Telefonmöte med Urban från Xpectum AB och Mattias från Swedish Mountain om produtionen av värdskapsutbildningen.

Avstämmningsmöte med Tyréns.

Möte med kollektivstrafikmyndiheten. Samtal om karven, Norrtåg, Service, Information och tidtabeller.

Samtal från medlemmar gällande tidtabeller och tillgänglighet från Kiruna C, abisko och Jukkasjärvi.

Avstämningsmöte med Tyréns

Möte med Kiruna kommun, Lis områden

Dharma 4 olika beredsmöten med medlemsföretag runt om i kommunen.

Möte gällande rastplats E- 10 med Kiruna kommun.

Strategidag med Kiruna Lapplands styrelse där Dharma medverkade.

Förvaltningsråd för Abiskos nationalpark

Logistikdag i Luleå

Styrgruppsmöten.

Möte med Tillväxtanalys.

Styrgruppsmöte Stads - och Centrumutveckling.

I november blev Dharma intervjuad av svensk Turism AB i Stockholm

4/11 Möte med Kollektivtrafikmyndigheten gällande Karven. Dharma deltog. Mötet handlade

om turism, service och att ta fram en plan för åtgärder vid försenade eller inställda tåg. 6/11 Dharma deltog på möte inom ramen för arbetet med besöksnäringens strategiska FoI Agenda och

SIO ansökan.

7/11 styrelsemöte

7/11 Möte med eventybyrån Åt:kotyr från Luleå. Dharma, Martina, Åsa, Tommy Pettersson Folkets

Hus och Catarina Lahti Löfström stads och centrumutveckling deltog. Mötet handlade om eventuell

samverkan.

11-12/11 Academy of Swedish Lapland i Arvidsjaur, Martina deltog

14/11 Ledningsgruppsmöte

15/11 Personaldag

19/11 Dharma möte med Niclas Svanelöv projektledare för projektet ”Ett snyggare Kiruna” LKAB.

19/11 två inspirationsföreläsningar i serien om värdskapm ed Katarina Bergström från Värdskapet AB

21/11 Martina deltog på medlemsbesök till Aurora Skystation

21-22/11 IDEAS presenterade resultatet från konceptutvecklingsstudien för Kiruna Science Center på

Stadshuset.

25/11 Spaceport Sweden anordnade Norrskensakademin

25/11 Dharma möte Fyrklövern

26-27/11 Digital Storytelling med Joakim Edlund från Hello There AB.

28/11 Möte med Kiruna kommun, Kollektivtrafikmyndigheten, ICEHOTEL gällande tidtabell och

utveckling av tillgänglighet. Dharma deltog.

66 (87)

2-4/12 destinationsträff med övriga destinationer i projektet.

11/12 genomfördes Workshop 2 inom tillgänglighet och hållbart transportsystem.

12/12 Medlemsmöte

17/12 Möte med turistföretag och näringslivsutvecklare i Karesuando

Möten 2014

14/1 AU projektmöte Dharma, Martina, Lennart Ruder, Monica Lind

23/1 Styrgruppsmöte för HDU

28/1 Uppstartsmöte fokus GAP analys Dharma, Martina och Neil Rogers

29/1 Martina och Julia från Kiruna Lappland deltog på föreläsning om Lavinsäkerhet

arrangerad av Lapland Resorts

29/1 Dharma möte med Ann-Christin Samuelsson och Mary Rosenfors Kiruna kommun

gällande samrådsmöten och TÖP

28/1 uppstartsmöte för GAP analys

30/1 Dharma och Martina föreläste med inriktning hållbar turism i Arktis för en

universitetsklass från Multidimensional Tourism Institute Rovaniemi, Finland

5/2 Dharma deltog på konferens om framtiden för det statliga ledsystemet

17/2 Svenska institutet genomförde ett managementprogram för Kina med inriktning på

ledarskapsutveckling, hållbarhet och ansvarsfull företagande. En av deltagarna arbetade med

ekoturism i Kina och tillbringade en dag i Kiruna för att träffa representanter från

besöksnäringen. Dharam och Martina koordinerade Tang Leis besök i Kiruna. Möte med

Kiruna kommun, Tekniska Verken, ICEHOTEL och Nutti Sámi Siida.

18/2 möte med Erica på Swedish Lapland

20/2 Introduktion av projektet för Kiruna Lapplands nya VD Tone Strålind

21/2 Möte med MTC Challenge Group

24/2 Styrgruppsmöte stads och centrumutveckling, Dharma

25/2 Möte med Fyrklövern inför ett frukostmöte. Dharma deltog

26/2 Martina medverkade på möte med BNI affärsnätverk Kiruna

28/2 deltog Tone, Åsa och Martina på frukostmöte för företag och Kirunabor om ”Kirunas

friluftsområde efter ny dragning av E10” arrangerat av Fyrklövern

28/2 Dharma deltog på projektavstämningsmöte i Stockholm med Tillväxtverket

10/3 Verksamhetsplanering för Kiruna Lapplands ledningsgrupp (Tone, Dharma, Mattias och

Åsa)

11/3 Kunskapsdag med Dan och Neil för Kiruna Lapplands styrelse

12/3 Kunskapsdag med Dan och Neil för Kiruna Lapplands styrelse, Kiruna kommun,

referensgrupp

14/3 Insiktsseminarieum om den Globala Resenären presenterat av Visit Sweden.

20/3 deltog Martinapå Möteskulturdagen i Göteborg i samband med TUR mässan.

21/3 Dharma med i paneldebatten Destinationsutveckling i praktiken

27/3 Styrgruppsmöte stads och centrumutveckling, Dharma

Regelbundna möten med Göran Wallin gällande leduppdraget

31/3 Styrelsemöte Dharma presenterar projektets aktiviteter

1/4 Tone möte med LKAB gällande avtal om Visitor Center

1/4 Yttrande över förslag till ändrade föreskrifter för Abisko Nationalpark

3/4 Internmöte på KLEF gällande grönt bokslut Tone, Lennart och Dharma

7/4 Tone, Mattias, ICEHOTEL och Swedavia möte angående flyg till Kiruna

7/4 Tone deltog på Fyrklöver möte

8/4 Tone och Dharma möte med Vincent Svanberg gällande finansiering

11/4 Tone deltog på Fyrklöver möte

16/4 Tone och Dharma möte med Länsstyrelsen och Kollektivtrafikmyndigheten gällande

67 (87)

tidtabeller.

23/4 Tone deltog på ledningsgruppsmöte på Swedish Lapland, presenterade HDU

24/4 Tone deltog på Fyrklövermöte

23 – 25/4 Martina och Dharma deltog på destinationsträff i Smögen tillsammans med övriga

destinationer, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Programmet innehöll bland annat nuläge

enligt HDU stegen, Tillväxtverkets presentation av den övergripande

kommunikationsstrategin, workshop med Josefina Syssner om projektet slutleveranser

28/4 Budgetmöte Tone Dharma

6/5 Kiruna Lappland och Progressum förberedande möte inför möte med Tillväxtverket och

Näringsdepartementet. Dharma och Tone deltog

6/5 Möte om attraktiva Luossavaara friluftsområde med LKAB och Kiruna kommun. Dharma

och Tone.

7/5 Dharma deltog på Swedish Laplands årsmöte

8/5 Martina traineemöte med Lapland Resorts

8/5 Dharma och Martina möte med STF Abisko gällande värdskapsutbildningen

9/5 Möte med Tillväxtverket, Näringsdepartementet och berörda aktörer gällande rymdturism.

Tone och Dharma deltog

11/4 Dharma möte med Spaceport Sweden

11 – 12/5 Dharma och Evelina deltog på Swedish Workshop

12/5 möte gällande avtal med LKAB Visitor Center Tone

13/5 Dharma deltog på träff med MTC Challenge Group i Stockholm

15/5 Dharma intervjuad av LKAB gällande stadsomvandligen

19/5 Dharma möte med WSP angående resvansundersökning

20/5 Samrådsmöte besöksnäring samebyar

20/5 Åsa deltog på förvaltningsråd för Abisko Nationalpark

23/5 Åtgärdsvalsanalys möte med Trafikverket

23/5 Dharma möte med Halmar Lundbohmsgården angående produkt- och affärsutveckling

26/5 Ledningsgruppsmöte

27 – 28/5 Dharma möte med Trafikverket

juni till augusti Dharma inventerat brister på olika sommarleder

3/6 Medlemsträff i Kiruna

4/6 Tone möte med Marknadsgruppen för Nattåg

5/6 Styrgruppsmöte

9/6 Medlemsträff i Abisko

9/6 Möte med Visit Gällivare angående samverkan Tone

10-19/6 kursverksamhet Northen Quality och exportutbildning

11/6 Dharma föreläste på introduktionsdag för nyanställda på STF Abisko, presentation av

Kiruna Lapplands verksamhet samt projektet

12/6 Dharma möte med Talma sameby

16/6 medlemsträff i Lannavaara

18/6 Tone möte Fyrklövern

18/6 Tone möte med Hjalmar Lundbohmsgården

19/6 Tone och Åsa möte med Swedavia gällande produktutveckling

23/6 Tone möte med Norrbottens Handelskammare information om HDU

27/6 Möte flygrådet/SAS och Swedavia gällande flyglinjer Tone

24/6 Dharma möte med Lainiovuoma sameby

27/6 Dharma möte med SLWB gällande leduppdraget

30/6 Dharma och Tone möte med Tillväxtverket i Stockholm gällande projektets

medfinansiering

1/7 Tone, Åsa, ordförande och Swedish Lapland möte gällande webb

juni Dharma möte med Helena Lindahl från Åre Destination inför GAP analys

3/7 projektplanering Tone och Dharma

68 (87)

8/7 Tone och Jessica medlemsmöte

9/7 projektplanering Tone och Dharma

9 – 11/7 Neil Rogers genomförde individuella företagsträffar i Abisko inom

Hållbarhetsprogrammet.

15/7 Tone HDU information till sommarpersonal

16/7 Tone Gällivare samverkansmöte

24/7 Tone och Dharma projektmöte

29/7 Tone och Dharma projektmöte

8/8 & 11/8 Dharma möte med Lapland Resorts och STF Abisko om medfinansiering

16/8 Dharma möte med Neil Rogers gällande webbstrategi

18/8 Tone och Martina möte gällande avslutad anställning

19/8 Tone och Dharma föreläsning till Malmfältens Folkhögskola gällande Hållbar

destinationsutveckling

19/8 Dharma möte med Progressum och STF gällande utveckling av Aurora Skystation

23/8 Jeaneete telefonmöte med Erica Matsson på Swedish Lapland gällande

åtgärdsvalsanalysen

25/8 Tone möte med Progressum

25/8 Tone möte med Kiruna kommun gällande medfinansiering

26/8 Tone och Dharma möte med LKAB medfinansiering

27/8 Tone och Dharma möte med Tillväxtverket gällande Spaceport Sweden

28-29/8 Projektplanering Tone och Dharma

28/8 Dharma och Sara möter Din Samverkansparter gällande skyltning

29/8 Dharma möte med SSC gällande utveckling av Visitor Center

1-3/9 Mattias Hjerpe från Linköpings universitet besöker Kiruna Lappland. Har i uppdrag att

följa och forska om alla destiantioner

2/9 Åsa telefonmöte med Lapplands Lärcentra gällande studiebesök av studenter

4/9 Dharma genomförde en kunskapsdag för styrelsen gällande HDU 4 personer deltog

4/9 Tone föreläsning HDU för Ruter Dam Stockholm

5/9 Tone, Dharma, Paola möte med Progressum gällande Rymdkonferens

8/9 Ledningsgruppsmöte (Dharma, Tone, Mattias, Åsa)

9/9 Tone Fyrklövermöte

10/9 Tone telefonmöte med SLVB gällande HDU

11/9 Tone telefonmöte SVLB gällande Fjällprojektet koppling HDU

11/9 Tone, Dharma, Jeanette möte med Trafikverket

12/9 telefonmöte med Trafikverket Eva Furmark och Jeanette

12/9 Jeanette möte med företagare gällande flygbussar

12/9 Tone, Dharma, Solveig informationsmöte med Göran Wallng SLVB gällande uppdrag

leder

13-14/9 Åsa möte med SLVB i Abisko gällande utvecklingsarbete gällande skyltning, webb

och grafiskt uttryck.

15/9 Dharma möte med Kiruna kommuns nya kommunstrateg Lars Bäckström

15/9 Projektmöte

16/9 Tone och Sara deltog i Luleå på möte gällande strukturfonder och långsiktig finansiering

16/9 Tone möte med SLVB gällande styrgrupp HDU

16/9 Dharma, Paola och Spaceport Sweden möte gällande HDU

16/9 Jeanette möte med Niclas Svanelöv LKAB gällande flygbussar till/från flygplatsen

16/9 Åsa möte med Swedish Lapland gällande samarbetsprojekt kring nytt broschyrkoncept

17/9 Tone möte med Robert Franck förstudie flyglinje Jönköping Kiruna

17/9 Studenter från Högskolecentrum i Bohuslän besökte Kiruna för att skriva om HDU i sin

utbildning till affärsutvecklare inom turism

18/9 Dharma, Solveig, Lapplands Lärcentra planeringsmöte inför konferens

22/9 Projektmöte

69 (87)

23/9 Ledningsgruppsmöte (Tone, Dharma, Åsa, Mattias)

23/9 Dharma intervjuad av Gullers Group inför produktion av HDU broshyr

24/9 Tone, Dharma, Åsa möte med Trainees

25/9 Tone möte med SSC

25/9 Dharma, Solveig, Lapplands Lärcentra planeringsmöte inför konferens

30/9 Åsa och Paola möte med Kiruna Aurora Tours kring produktutveckling

1/10 Sara, Tone och Robert ekonomimöte

1/10 Ledningsgruppsmöte (Tone, Dharma, Mattias, Åsa)

6/10 Dharma möte med Arctic Guides gällande konceptutveckling av Rallarled

6/10 Paola och Solveig träffar medlemsföretag i Abisko information om projektet

7/10 Förberedelser kring mentormöte trainee Tone

8/10 Tone och Paola mentorsmöte

9/10 Ledningsgruppsmöte (Tone, Dharma, Mattias, Åsa)

10/10 Tone möte Rymdrådet

13/10 Tone besök från rymdutredningen

13/10 Dharma möte med Åre gällande GAP analys

14/10 Ledningsgruppsmöte (Tone, Dharma, Mattias, Åsa)

15/10 Förberedelsemöte i Stockholm inför konferens. Träff med the Loop AB

16/10 Hållbarhetskonferens. Dharma talare. Paola, Tone, Mattias, Jeanette deltagare.

17/10 destinationsträff

17/10 Dharma telefonmöte med Erica Mattsson SLVB gällande HDU

20/10 Tone, Åsa möte med Swedavia samverkan

20/10 Sara och Tone möte med Sparbanken Nord överbryggningsfinansiering

20/10 Telefonmöte mellan Lappland Media och Paola gällande konceptutveckling kring ljus

och årstider

21/10 Tone möter förvaltningsrådet Abisko

21/10 Tone har planeringsmöte med Visit Narvik inför East West Arena. Möte med

journalister från Fremover.

22/10 Paola och Progressum möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

23/10 Jeanette möte med Chad Blakely gällande sjuttletrafik

24/10 Tone Fyrklövermöte

24/10 Paola och Progressum möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

28 -29/10 Tone talare East West Arena. Dharma och Susann deltog.

29/10 Dharma avstämningsmöte TÖP med the Loop AB

29/10 Dharma telefonmöte med del av styrelsen

30/10 Tone, Dharma och Spaceport Sweden möte

3/11 Paola, Progressum, Dharma möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

4/11 Tone möte med Kiruna kommun, Ann-Christin Samuelsson

5/11 Tone är sjukskriven året ut

6/11 samrådsmöte mellan rennäring och besöksnäring

7/11 Paola, Progressum möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

11/11 Dharma, Sara och Robert telefonmöte med TVV

11/11 Paola möte med Lappland Meida gällande ljus årstider konceptutveckling

12/11 Utbildningen naturturismguider från Lapplands Lärcentra besöker Kiruna. Åsa Redin

berättar om Turistbyrån, Paola Öhman berättar om upplevelseproduktion, Dharma Johansson

berättar om Hållbar destinationsutvecklare

13/11 Dharma berättar om arbetet med samverkan på Kiruna kommuns samverkansrådsmöte

13/11 Dharma och Robert möte med Erica och Annicka från SLVB gällande HDU, framtid

och kommande strukturfondsperiod

13/11 Paola, Dharma och Progressum möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

14/11 Paola, Progressum möte gällande konceptutveckling Space Kiruna

17/11 Dharma möte med Tåga konsult

70 (87)

18/11 Ledningsgruppsmöte

19/11 arbetsgrupp för framtagande av samverkanspolicy mellan besöksnäring och rennäring

26/8 Möte tillsammans med Länstrafiken och företag inom besöksnäringen, gällande

kollektivtrafik och tidtabellsplanering

19/8 Dharma presenterade projektets sätt att samverka på SLVB möte och presentation av

förstudien om fjällen, besöksnäringen och framtiden i Swedish Lapland

11/9 Solveig och Paola besökte Karesuando och Lannavaara inventerade ledbehov och hade

möte med Håkan Siggemo, Kiruna kommun gällande leder. Paola fick en introduktion till den

östra delen av destinationen.

25/9 Jennifer och Amanda besökte Kiruna Lappland och fick en introduktion till

destinationen

1/10 Åsa telefonmöte med Peter Palmqvist, VD och Fredrik Fredriksson Art director Favör

gällande samarbete kring konceptutveckling broschyr tillsammans med Swedish Lapland

Visitors Board (SLVB)

2/10 Amanda, Jennifer, Paola besök på Sparbanken Nords huvudkontor i Piteå

2/10 Åsa möte med Mattias KLEF gällande planering broschyrkoncept

7/10 Åsa möte med Ulrika Hannu Kiruna kommun gällande uppdragsbeskrivning för Kiruna

8/10 Paola och Tone har haft ett första uppstartsmöte inom mentoring.

9/10 Åsa möte med SLVB gällande innehållsplanering broschyrkoncept

9/10 Paola besökte Esrange för att få en klarare bild av deras verksamhet inför

produktutveckling

13/10 Amanda och Paola besök och introduktion till SLVB

13/10 möte med Taxi Kiruna gällande flygbussar

13/10 Åsa möte med KLEF ordförande gällande webb

15/10 Jeanette möte med Taxi gällande värdskapsprogram

16/10 Åsa möte med Favör Reklambyrå gällande konceptutveckling broschyr

23/10 Paola medverkade på Dan och Neils roadshow

24/10 Prisförfrågan skyltprogram skickades ut

24/10 offertförfrågan gick ut gällande järnvägsstationens placering

24/10 Dan Jonasson höll i utbildning Northen Quality

25/10 Välkommen Vinter i Ferrumparken arrangemang

Telefonmöten med Xpectum mellan augusti till oktober gällande förbättringar i programmet

28/10 Jeanette möte med Taxi gällande värdskapsprogram

29/10 Jeanette arbetsmöte med Swedish Lapland gällande åtgärdsvalsanalysen

30/10 Medlemsträff

30/10 Paola och Jeanette deltog på ”Logistikdag Norr – en dag när vi sätter infrastrukturen i

norra Sverige i fokus”

3/11 Tommy från Klimatsmart träffat företag under veckan

4/11 Jeanette telefonmöte med Tommy Nilsson

5/11 workshop åtgärdsvalsanalys, åtgärder och ägare till åtgärderna presenterades och det

fördes in dialog. Avsiktsförklaring presenterades

12/11 Paola höll föredrag gällande utbildningen Upplevelseproduktion för Natur- och

turismutvecklarana

12/11 Åsa möte med Favör Reklambyrå angående konceptutveckling broschyr

13/11 Traineeträff med Amanda och Paola

17/11 hållbarhetsseminarium ”Ekonomisk bärkraftig och 100% grön destination – är det

möjligt?”

24/11 rapportering från Nenet hur det går med företagen som blivit utvalda

26 – 28/11 studieresa Röros

26/11 Dharma möte med Tåga ekonomi

27/11 Dharma möte med Tåga ekonomi

27/11 Dharma möte med the Loop markarbete

71 (87)

1/12 Dharma ledninsgruppsmöte KLEF

1/12 Dharma och Robert (ordförande) planeringsmöte

1/12 Dharma telefonmöte The Loop markplanering

2/12 Dharma, Robert deltog på workshop gällande uppstart ny flyglinje mellan Jönköping och

Kiruna

2/12 Jeantte uppstartsmöte resecentrumutredning med Kiruna kommun och Ramböll

2/12 Solveig möte med Kontigo nulägesanalys

3/12 workshop Space destination. Dharma föreläste. Paola deltog

4/12 Dharma telefonmöte med Spaceport Sweden gällande delprojekt 2

4/12 Dharma telefonmöte med The Loop gällande mark

4/12 projektmöte (Dharma, Solveig, Paola, Jeanette)

5/12 Paola möte med Progressum gällande mobil rymdutställning

8/12 Dharma möte med Monica Lind konceptutveckling rymd/ljus

8/12 arbetsgruppsmöte för framtagande av samverkanspolicy

9/12 projektmöte (Dharma, Solveig, Paola, Jeanette)

9/12 Dharma deltog på ledningsgruppsmöte KLEF

10/12 Dharma möte med Monica Lind gällande produktutveckling Rymd

10/12 Dharma, Jeanette möte Kiruna kommun gällande avsiktsförklaring transport

12/12 Dharma möte med Swedavia gällande RVU

15/12 Dharma möte med Kiruna kommun gällande långsiktig finansiering

16/12 Dharma möte med fyrklövern, planering workshop kraftsamling

14/12 Dharma möte med Tåga

16/12 projektmöte (Dharma, Solveig, Paola, Jeanette)

18/12 Dharma styrgruppsmöte stads- och centrumutveckling

19/12 Dharma, Paola möte med Peter Rosén gällande konceptutveckling rymd/ljus

Möten 2015 8/1 Avstämningsmöte Dharma Johansson, Göran Wallin SWLVB gällande leder

9/1 Möte delprojekt 2 Dharma Johansson, Karin Nilsdotter Spacpeport Sweden

9/1 Möte Dharma och Ulf Lovén The Loop markplanering

12/1 Möte gällande kommande strukturfondsansökan Dharma och Monica Lind Ripan AB

12/1 Möte skyltprogram Åsa Redin med arbetsgrupp

12/1 Dharma deltog på Flygråd

13/1 Dharma möte verksamhetsutveckling inom stads & centrumutveckling

13/1 Information om projektet till styrelse och medfinansiärer

13/1 Dharma möte med The Loop AB

14/1 Dharma möte med Tåga

14/1 Säkerhetsutbildning

14/1 Planeringsmöte med Neil Rogers, Dharma och Paola

14/1 Föreläsning sociala medier, Paola deltog från projektet 14/1 Möte gällande produktutveckling film, Peter Rosén Lapplands Media, Dharma,

Paola

14/1 Ekonomimöte Dharma och Tåga

14/1 Möte gällande Masterplanen Dharma och Monica Lind

14/1 Åsa & Matttias uppstartsmöte med In the cold, webbutveckling

15/1 Dharma intervjuad av Joakim Bergström Umeå Universitet 15/1 Dharma möte “En stad i rörelse, tankar kring stadsflytten” 15/1 Export och uppleveseproduktion - workshop med Neil Rogers

15/1 Utbildning för styrelsen gällande Hållbar destinationsutveckling (Dharma och Neil

72 (87)

Rogers)

15/1 Solveig möte säkerhet 16/1 Planeringsmöte projektgruppen

19/1 Möte med Göran Johansson gällande överklagan av beslut 19/1 Möte aktivt Klimatsmart, Paola och Tommy Nilsson

22/1 Samrådsmöte besöksnäringen och rennäringen

23/1 Möte gällande mobil rymdutställning Progressum, Heedmark, Paola

26/1 Dharma med på evenemangsplanerings möte för Stads & Cetrumutveckling

30/1 Föreläsning om besöksnäringen i Kiruna för studenter från universitet Rovaniemi. 30/1 Möte med Centek gällande innovation Rymd Dharma, Monica Lind, Mattias

Bergström Centek

2/2 Telefonmöte Spaceport Sweden och Dharma

2/2 Telefonmöte Dharma och the Loop

2/2 Möte Dharma och Tåga

2/2 Möte med Kontigo gällande nulägesanalys Solveig och Kontigo

4/2 Dharma presenterar hur Kiruna Lappland arbetar med HDU för nätverk kring destinationsutveckling.

4/2 Möte Paola och Ramböll gällande resecentrum

10/2 Dharma möte med Karin Nilsdotter gällande riktlinjer rymden

10/2 Möte Solveig och the Loop

10/2 Planeringsmöte produktutveckling Paola och Emma

10-14/2 Solveig arbetar med Nulägesanalysen, delar ut enkäter

16/2 Planeringsmöte produktutveckling Paola och Emma

18/2 På efterfrågan levereras Tyréns Åtgärdsvalsanalys in till Trafikverket 18/2 Möte med Kiruna kommun gällande masterplan

18/2 Möte gällande produktutveckling Dharma Monica Lind

19/2 Telefonmöte med Spaceport Sweden Dharma, Jörgen Svonni och Robert Gustafsson

19/2 Samrådsmöte, arbetsgrupp helikopterskidåkning

19/2 Telefonmöte med Centek innovationsprocess Dharma

20/2 Möte med Laevas sameby Dharma Jörgen

20/2 Möte med Ramböll, REsurs statistik inom uppdraget resecentrum

20/2 Möte med Progressum Space Kiruna mobil rumdutställning Dharma Paola

20/2 Paola, Dharma, Progressum och Heedmark, konceptutveckling rymdhörna

2 / 3 Traineeprogram med Hansi Dharma

2/3 Paola och Emma Grameus gällande konceptutveckling stadsvandring

10-13/2 genomfört enkätundersökning gällande resecentrum, Dharma/Paola/Solveig

3/3 Dharma intervjuad av Umeå universitet 3 - 4/3 Emma och Paola besök på Hjalmar Lundbohmsgården

17/3 Paola, Jörgen, Neil Rogers och Robert från STI gällande monitoringsystem

4/3 Projektmöte Paola, Solveig, Dharma

4/3 Ledningsgruppsmöte 6/3 Möte Solveig och the Loop

7/3 Dharma, Paola telefonmöte med Helena Runeberg gällande produktutveckling Aurora Sky Station

9/3 Samråd helikopterskidåkning möte besöksnäring och rennäring Solveig Dharma

10/3 Solveig & Dharma informationsmöte Abisko, markanalys, The Loop

11/3 Möte med VTI Solverig, Tobias Helt 11/3 Solveig informationsmöte för markrapport, The Loop

73 (87)

11/3 Möte gällande monitoringssytemet Paola, Jörgen, Neil Rogers

12//3 Möte med VTI Solveig Dharma

12/3 Möte med the Loop Solveig Dharma

12/3 Möte med Kiruna kommun, avsiktsförklaring Dharma

12/3 Projektmöte

12/3 Dharma & Solveig möte med Tobias Helt, VTI 13/3 Styrelsemöte gällande monitoringsystem Paola Dharma

16/3 Möte med Neil Rogers Dharma Paola

16/3 Möte gällande IT telefoni Paola, Dharma, Solveig

16/3 Möte med Tommy Nilsson Klimatsmart Dharma Paola

17/3 Möte med Tommy Nilsson Kilmatsmart Paola

18/3 Styrgruppsmöte Stads- och centrumutveckling

18/3 Möte med the Loop Dharma

19/3 Möte med Hjalmar Lundbohmsgården produktutveckling Paola, Emma, Jörgen, 16-20/3 Möte med 10 olika medlemsföretag gällande monitoringsystemet Paola

Dharma

16/3 Möte med Swedavia gällande eventuell produktutveckling

16/3 Dharma, avsiktsförklaringar

16/3 Jörgen möte kartläggning och uppstart gällande it-system för KLEF

17/3 Dharma telefonmöte Karin Nilsdotter studieresa utveckling rymd

17/3 Dharma möte med Mattias, Jörgen, Åsa gällande masterplan

18/3 Dharma samverkansmöte stads och centrumutveckling

19/3 Destinationsträff 19/3 Jörgen. möte kartläggning och uppstart gällande it-system för KLEF

19/3 Produktutvecklingsmöte Paola, Emma, Jörgen

20/3 Åsa presentation av skyltrogram för arbetsgrupp

20/3 Möte med Kallaxflyg gällande informationssystem Solveig Dharma

23 - 30/3 Möte med företag gällande värdskapsutbildning Solveig

23/3 Möte med the Loop Dharma

24/3 Möte med Hjalmar Lundbohmsgården Paola Åsa

23-24/3 Möte med företag gällande monitoringsystem Paola Dharma

24/3 Möte med Lapplands Media Paola Dharma

24/3 Möte med Progressum mobil rymdhördna Paola, Dharma, Åsa

26/3 Ledningsgruppsmöte Dharma

26/3 Åsa möte Ulrika hannu, Lennnart Lantto, skyltprogram

26/3 Möte med samebyar gällande samverkanspolicy Solveig

18-25/3 Telefonmöte med samebyar gällande samverkanspolicy

24/3 Dharma och Paola möte i Abisko för produktutveckling Aurora Sky Station

28/3 Dharma enkätutdelning Riksgränsen

20/3 Jörgen, möte med stads och centrumutveckling ang. kommunikation kopplat mot handels

och centrumutveckling

30/3 Jörgen möte kartläggning och uppstart gällande it-system för KLEF

1/4 Paola & Jörgen möte Hjalmarlundbohmsgården, produktutveckling

7/4 Paola & Dharma telefonmöte med Helena Runeberg, STF Abisko

13/4 Jörgen Uppstartsmöte åtgärdsplan 1-5 it-system

13-14/4 Möte inom projektet

16/4 Dharma möte Lars Bäckström, avsiktsförklaringar

17/4 Dharma workshop för ledningsgruppen gällande masterplan

74 (87)

17/4 Åsa telefonmöte med Ulrika hannu, Lennart Lantto, Marie Svavad, Karin Nybacka.

Skyltprogrammet

23/4 Dharma & Paola möte i Abisko Helena Runeberg med STF gällande produktutveckling

Aurora Sky Station

24/4 Rymddag, Jörgen föredrag för kommunledning och rymdråd på folketshus om hdu samt

resultatspridning, Paola med och lyssnade

27/4 Jörgen med på Invigning av rymdhörna

28/4 Åsa Skypemöte, Johnny Siikavaara, Richard Westerber, webbutveckling

5/5 Dharma & Paola information till Naturturismutvecklarna om HDU

7/5 Jörgen Avstämning projekt IT- system

6/5 Åsa skypemöte in the cold webbutveckling

11/5 Dharma informerar om projektet för Landstinget

18/5 Paola Jörgen, Neil Rogers, Robert från Sustainable Tourism gällande monitoringsystem

19/5 Dharma & Paola, Solveig samrådsmöte inom evenemang med aktörer & samebyar

20/5 Dharma, Paola & Neil Rogers gällande masterplan & monitoringsystem

21/5 Dharma & Paola utvecklingsrådsmöte gällande Klimatsmart = Affärsplan

22/5 Dharma möte Karin Nilsdotter avstämningsmöte studieresa rymd

22/5 Dharma möte med Eva Furmark, trafikverket åtgärdsvalsanalys

22/5 Dharma, Jörgen Peter Niemi – Fotografering, träff ang annons för värdskaplsutbilding

25/5 Paola informationsmöte Hjalmar Lundbohms gården

26/5 Jörgen uppföljning it system

26-27 Jörgen Academy of Swedish Lapland, Jörgen deltog på dagarna

26/5 Dharma föreläsning på Swedish Academy

27/5 Dharma möte med Progressum gällande masterplanen

28/5 Jörgen möt med Progressum och ABI Pratar om HDU och sprider resultat från projektet.

Hur kan vi fånga upp talanger från produktutveckling inom besöksnäringen in i inkubatorn

ABI

2/6 Dharma möte med kommunen, avsiktförklaring

2/6 Paola & Jörgen möte med Hjalmar Lundbohmsgården, Inom HDU har vi analyserat fram

vissa produkter som Hj-gården skulle kunna ta vidare inom sitt engagemang kopplat mor

stadsomvandlingen.

3/6 Paola, Dharma, Solveig telefonmöte Ulf Loven, Markrapport

4/6 Åsa telefonmöte, Ulrika hannu, Lennart Lantto, Olle Lundberg, Karin Nybacka,

skyltprogram

5/6 Ministermöte Helene Hellemark Knutsson på Rymdcampus. Jörgen representerar

Rymdrådet via Space Kiruna där vi arbetat med rymdfrågor inom HDU. Mötet var mycket

lyckat och Kiruna fick senare en stor och viktig plats i regeringens rymdutredning.

6/6 Dharma & Paola samrådsmöte med samebyar

8/6 Paola, Dharma, Åsa, Mattias telefonmöte Peter Rosen, koncept ljus

9/6 Dharma, Solveig möte med Swedavia, resevansundersökning

9/6 Dharma, Paola avstämningsmöte med Ulf loven, markrapport.

11/6 Dharma, Paola avstämningsmöte med Ulf loven, markrapport.

11/6 Dharma, Åsa, Solveig genomgång skyltprogram

12/6 Utdelning stipendier Kiruna kyrka för framgångsrika studenter. Idén om vårt

engagemang kommer från insikten av att tillföra kompetens in i besöksnäringen via HDU och

trainee-programmet

17/6 Dharma Jörgen jobbmässa arbetsförmedlingen företagarna. Uppstartsmöte och planering

av näringslivsvecka där vi kommer närvara under hösten med projektpersonal från HDU.

Syftet med vår dag är att sprida resultat från vårt projekt under en dag i samband med

75 (87)

rekryteringsmässa där vi samarbetar med arbetsförmedlingen och företagarna

1/7 Jörgen möte med Love at Work Ulf Lovén gällande slutmöten med samebyar om

markrapporten.

6/7 Jörgen möte samebyar tillsammans med Ulf (markrapport)

9/7 Dharma, Paola möte med Helena runeberg, stf produktutveckling ljus/norrsken

10/7 Dharma möte stads och centrumutveckling

11/7 Dharma & Paola avstämmningsmöte Ulf Loven, Markrapport

17/8 Dharma möte med Progressum investeringsrapport

17/8 Dharma, Solveig, Paola – besök Esrange visitor Center

22/8 Dharma & Paola möte Abisko, produktutveckling Aurora Sky Station

26/8 Solveig och Dharma, Jobb & Rekryteringsmässa,

31-8-1/9 Dharma, Paola, Jörgen möte avstämning Tillväxtverket i Stockholm

31/8 Dharma och Paola möte med Neil Rogers gällande masterplan

4/9 Dharma och Jörgen möte med Sparbanken Nord medfinansiär

4/9 Jörgen Avstämningsmöte Spaceport Sweden Karin Nilsdotter. (slutrapport)

4/9 Solveig och Dharma, möte Jobb och rekryteringsmässan

7/9 Paola möte med Krauz informationsbroschyr

7/9 Dharma avstämningsmöte med Karin Nilsdotter gällande rymdutredning

8/9 Dharma möte med Ulrika från nätverket ATTA

8/9 Jörgen Avstämningsmöte Spaceport Sweden (studieresa)

10/9 Dharma utbildning Yh – Naturturismutvecklarna

11/9 Dharma möte med Karin Nilsdotter gällande studieresa

14/9 Jörgen Utökat avstämningsmöte med AU (styrelsen)

14/9 Solveig , möte jobb och rekryteringsmässan

15/9 Paola skypemöte med Johan Mättä gällande produktutveckling Aurora Sky Station

16/9 Dharma möte med Arbetsförmedlingen gällande arbets & rekryteringsmässa

19/9 Paola telefonmöte med Peter Rosen, koncept ljus

21/9 Dharma föreläsning med YH- Naturturismutvecklarna

21/9 Solveig möte jobb och rekryteringsmässa

24/9 Jörgen och Solveig möte om tillgänglighet, kommunikationer

25/9 Solveig, Dharma, Jörgen möte med Linnea Blakley, Shutteltrafik

24/9 Jörgen Kort avstämningsmöte övergripande om KLEF och TVV GD-stab. Annelie

Sjögren.

1/10 Jörgen höll . Föredrag för HSB Södertörn om besöksnäringen och resultat från HDU

(resultatspridning)

1/10 Jörgen möte om investeringsrapport Progressum

2/10 Solveig möte jobb och rekryteringsmässa

5/10 Paola möte med Amanda Eklund & Rick McGregor, konceptutveckling IRF

6/10 Jörgen, Dharma, Paola, Solveig Förberedelser på Stadshuset inför rekryteringsmässa

7/10 Dharma, Paola, Solveig, Jörgen med på Rekryteringsmässa, Jörgen håller föredrag om

besöksnäringen och HDU (resultatspridning).

9/10 Paola & Mattias skypemöte gällande koncept ljus

9/10 Jörgen Möte med konsult om rapporten ”medlemskriterier”

14/10 Paola telefonmöte med Peter Rosen, koncept ljus

16/10 Jörgen möte med styrelsen om förslag på förändrade medlemsavgifter utifrån rapporten

medlemskriterier HDU

21/10 Dharma möte med Progressum investeringsrapport

21/10 Paola telefonmöte med Amanda Eklund, konceptutveckling IRF

3/11 Dharma möte med kommunledningen

76 (87)

6/11 Jörgen, Dharma avstämnings möte HDU- status AU styrelsen

12/11 Jörgen Avstämningsmöte medfinansiär Sparbanken Nord

13/11 Jörgen avstämningsmöte med Ulrika TVV

14/11 Jörgen Håller tal i Stadsparken om besöksnäringen och resultatspridning HDU

16/11 Dharma möte med Amanda Eklund, Rick Mc Gregor Konceptutveckling IRF

18/11 Extra föreningsstämma tack vare rapporterna medlemskriterier och långsiktig

finansiering. Styrelsens förslag till höjning avgifter fick bifall

19/11 Paola, Dharma möte med Amanda Eklund & Ann- Christine Grennvall gällande

guidemanual Esrange Visitor Centre.

20/11 Jörgen Avstämning TVV Ulrika

2. Syfte och mål Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa mål har uppnåtts. Beskriv även projektets målgrupp och hur man nått fram.

Kiruna Lappland ville stärka besöksnäringens roll som en basnäring i Kiruna och länet. Projektet skulle tydligt bidra till det attraktiva Kiruna och lyfta besöksnäringen i Norrbotten gällande regionens utveckling och tillväxt – där utmaningar är att skapa en dynamisk arbetsmarknad, mångfald och attrahera talang och ungdomar att bo och verka i länet. Det övergripande målet var att projektet skulle mynna ut i en övergripande masterplan för turismen. Detta för att stärka förutsättningarna för fördubblad omsättning till år 2020. Övergripande syfte och mål

Skapa förutsättningar för företag inom turism att bli mer hållbara och öka kvaliteten

Ökat värdskap och servicenivå inom hela tjänstekedjan

Förbättrad turistisk infrastruktur gällande transporter, skyltning, leder och webb.

Förbättrad och stabil tillgänglighet till Kiruna, en portal för länet

Nya produkter utvecklade mot säsongsförlängning

Fler exportmogna turistföretag

Identifierade investeringsmöjligheter och tydligt förslag för planering av byggnation för

turism och turistiska målpunkter till grund för investerare

Konceptutveckling mot Kiruna Science City

Utökat nätverk för företag i länet och på destinationen

Ökat antal besökare till destinationen och därmed ökad omsättning inom besöksnäringen

Ökat antal samverkansparters internationellt

Ökad media exponering

Ökad attraktionskraft för Kiruna och länet – fler studenter, inflyttade och företagsetableringar

Utökad kompetensförsörjning för turismen och utökad kontakt mellan akademi och

besöksnäring inom hela länet Utifrån ovan nämnda identifierade områden har det arbetats inom fyra olika delprojekt:

Delprojekt 1 – Tillgängliga och attraktiva Kiruna

Delprojekt 2 – Kiruna Science City – en världsdestination året om

Delprojekt 3 – Samverkan Akademi och besöksnäring

Delprojekt 4 – Långsiktig finansiering

77 (87)

3. Organisation Beskriv hur projektet har organiserats och styrts.

Under åren har styrgruppen förändrats för projektet. Den slutliga styrgruppen för projektet består av Kiruna Lapplands styrelse samt VD. Styrgruppen har sammanträtt olika beroende på intensiteten på aktiviteter och behov av att fatta beslut. Kiruna Lappland har årsstämma varje år, vilket innebär att styrelsen har förändrats något under åren. Projektledaren för projektet var från början VD på Kiruna Lappland. Under dessa år har förändringar i organisationen skett. När VD, Sara Thuuri, blev föräldraledig blev projektkoordinator Dharma Johansson projektledare. Dharma har ej haft direkt tillgång till styrgruppen, utan fått rapportera till VD. Dharma har rapporterat till 4 olika VD:ar under tiden 2013 – 2015. Till projektet har projektkoordinatorer varit anställda i olika perioder: Martina Rosenberg, Dan Jonasson, Jeanette Laaksonen, Solveig Johansson och Paola Öhman. Både Martina och Paola fick anställning på Kiruna Lappland efter avslutad traineetjänst. Leif Lageholm blev under 2015 anställd som ekonom på Kiruna Lappland och har stöttat projektet. Projektgruppen har upphandlat konsulttjänster enligt affärsmässighet där expertkunskap behövts inom de olika insatserna i delprojekten. Dynamiska arbetsgrupper och referensgrupp har knutits an till projektets olika aktiviteter och insatser inom projektet. Formella och informella möten i de olika arbetsgrupperna sker dagligen och/eller vid behov.

4. Arbetssätt och aktiviteter Beskriv arbetssätt samt genomförda aktiviteter, förklara och kommentera eventuella avvikelser mot ansökan och beslut. I nedanstående tabell ska de aktiviteter som finns med i beslutet fyllas i. Ange med % hur stor del av budgeterade kostnader som har upparbetats för respektive aktivitet. Ge en kommentar till respektive aktivitet vid behov.

Aktiviteter enligt beslutad tids- och aktivitetsplan

Utfall i % mot budget

Kommentar

Delprojekt 1 100

Delprojekt 2 100

Delprojekt 3 100

Delprojekt 4 100

Masterplan 100

5. Resultat och effekter Beskriv vilka resultat och effekter som projektet har medfört och vilka resultat och effekter som förväntas uppkomma efter det att projektet har avslutats, även förväntade resultat som inte har uppnåtts ska anges.

Projektet har bidragit till att skapaförutsättningar för företag inom turism att bli mer hållbara och öka kvaliteten. Aktiviteterna har bidragit till ett ökat värdskap och servicenivå inom hela tjänstekedjan, förbättrad turistisk infrastruktur gällande transporter, skyltning, leder och webb. En

78 (87)

ny förbättrad och stabil tillgänglighet har kommit på plats, t ex flygbussar till varje avgång och mest troligt uppstart av shuttletrafik under 2016 till viktiga målpunkter inom destinationen. Aktiviteterna har möjliggjort att Kiruna blir en portal för länet. De nya produkterna som är framtagna ger en säsongsförlängning och fler företag har större kunskap för exportmognad. Genom det framtagna investeringsunderlaget och masterplanen kan Kiruna attrahera t ex kapital, resurser, innovation och kompetens till destinationen. För länet innebär konceptutvecklingen mot ett Science City en värdefull möjlighet att arbeta mot fördubblad omsättning. Genom deltagandet i olika aktiviteter och nätverk har det inneburit ett utökat nätverk och samverkanspartners internationellt. Kiruna har fått en ökad media exponering. Aktiviteterna har på lång sikt bidragit till ökad attraktionskraft för Kiruna och länet. Genom samverkan mellan akademi och besöksnäring har kompensförsörjningen för turismen ökat. Aktiviteterna enligt projektplan är genomförda

Delprojekt 1:

Genomföra en skräddarsydd interaktiv värdskapsutbildning för destination Kiruna in Swedish Lapland

Genomföra inspirationsföreläsningar om värdskap

Uppföljning av värdskapsutbildningen genom incitament för att skapa förståelse för ökad servicenivå, t ex ökade öppettider och transporter hos servicekedjan.

Genomgång av certifieringsformer för hållbar destinationsutveckling samt ta fram förslag till form som kan passa Kiruna

Genomföra 2 analyser enligt GSTC

Utbildning och kompetensutveckling för SME inom hållbarhets- och kvalitetsarbete för att säkerställa hållbarhet, kvalitet och exportkompetens. En utbildning som omfattar hållbarhet, säkerthet, värdskap, affärsmässighet. Att lära sig att ha ett långsiktigt hållbar arbetssätt. Kulturell och social förankring i samhället.

Utbildning och kompetenshöjande insatser för SME inom affärs- och produktutveckling samt upplevelsedesign för fler exportmogna företag. En utbildning som handlar om att säkerställa kvalitetskrav och hållbarhet. En utbildning i att utveckla affärsidéer som förlänger säsonger, förbättrar distributions- och säljkanaler samt skapar nya affärsidéer kring events, festivaler och MICE aktiviteter.

Individuell coachning för företag

Ta fram strategier, policy och riktlinjer för destinationens hållbarhetsarbete

Ta fram en strategi för hållbar tillväxt och destinationsutveckling som implementeras i masterplanen.

Utveckla produkter som förlänger säsongen och ger möjlighet till att uppleva destinationen året om.

Delta och samverka i nationella- och internationella nätverk, där nätverk stärks och det utvecklas nya kanaler ut mot den internationella marknaden.

Samrådsmöten med berörda parter för att få en stark plattform och förankring av Kiruna Lapplands arbete med markfrågan.

Ta fram en GIS karta samt rapport gällande markanvändning som identifierat Kiruna Lapplands behov, där underlaget verkar som ett underlag för investerar, ger inspiration för företag att utveckla verksamheter. Kunskapsspridning om vikten av process och goda underlag för markanvändningen. Utredningen har baserats på enkätundersökningar, djupintervjuer samt benchmarking.

Remissyttranden

Heliutredning

79 (87)

Göra en bristinventering av lederna som finns inom Kiruna kommun och ta fram ett åtgärdsprogram

Utföra en åtgärdsvalsanalys enligt Trafikverkets modell

Koordinera och genomföra identifierade åtgärder i åtgärdsvalsanalysen

Resevaneundersökning

Genomföra en analys om besöksnäringens behov av ett centrumnära resecentrum

Framtagande av rapport till Kiruna kommun gällande besöksnäringens behov av en attraktiv och hållbar stadskärna.

Delta i Stads- och centrumutvecklings styr- och samverkansgrupp

Webbanalys för att kunna utveckla en webb för ökad försäljning och attraktion för olika målgrupper

Utveckla en exportmogen webb

Ta fram en grafisk profil, konceptutveckling broschyr, utveckla koncept och dummies

Genomgång av skyltning och i samverkan med t ex Kiruna kommun ta fram ett koncept för ett skyltprogram

Systemutveckling för upplevelsesektorn Genom de framtagna analyserna och rapporterna finns viktig dokumentation för ett fortsatt arbete efter projektet. Den 23 november antogs t ex skyltprogrammet på kommunfullmäktige, vilket innebär att Kiruna har ett gemensamt program att arbeta efter. Kiruna Lapplands markrapport är ett viktigt kunskapsunderlag som Kiruna kommun kan ha nytta av inom översiktsplansarbetet. Drygt 600 personer har funnits registrerade på den interaktiva värdskapsutbildningen.

Delprojekt 2

Genomföra en omvärldsanalys som kartlägger marknader, målgrupper, efterfrågan, potential samt ekonomiska effekter för Kiruna och Swedish Lapland.

Förbereda ett förslag på koncpet för ett science center inklusive prioriterade attraktioner, upplevelser och utställningar utifrån Kiruna och Swedish Laplands potential och förutsättningar.

Förbereda ett förslag på budget inklusive intäkts-, pris-, parter- och investeringsstrategi.

Förbereda ett förslag på kommunikationsplan.

Arbeta fram förslag på efterfrågade incitament för företagsetablering.

Förbereda och genomföra workshops för kunskapsöverföring, exportmognadsutveckling och produktutveckling med intressenter.

Ta fram en utvecklingsstrategi för rymd för Kiruna Lappland

Genomföra processmöten med identifierade aktörer

Riktlinjearbete (sker i samverkan med ytterligare ett projekt inom TVV)

Identifiera tänkbara och paketeringsbara studiebesök/technical visit produkter

Intressera och involvera tänkbara produktägare i produktutvecklingen

Generera både nya och ökat antal gäster/gästnätter till destinationen

Stimulera nya målgrupper att besöka destinationen/regionen

Stimulera fler specialiserade DMCs lokalt och regionalt

Bidra till kommunikation/information om Kiruna samhällsomvandling och om lokala/regionala näringars utveckling

Skapa tätare nätverk och samarbeten mellan olika näringar lokalt och regionalt vilket skapar synergieffekter även på andra näringar/företag

80 (87)

Stödja besöksnäringens etabelering som basnäring på destinationen/regionen och stödja infrastrukturella satsningar.

Delprojekt 3

7 traineetjänster har genomförts

Delprojekt 4

Kartläggning och benchmarking av finansieringsmodeller hos destinationsorganisationer i Sverige och utland.

Utredning av möjliga finansieringsmodeller kopplade till destinationens förutsättningar och behov och till Kiruna Lappland som organisation

Förslag för finansieringsmodell för destinationen

Framtagning av tydlig plan för implementering av finansieringsmodell för destinationen.

Utanför de fyra olika delprojekten har masterplan framtagits. Masterplanen är en samlad dokumentation från projekttiden, en färdplan för hur Kiruna Lappland kan nå fördubblad omsättning med en hållbar approach.

Investeringsrapport Investeringsrapport är framtagen som visar på investeringsbehov inom besöksnäringen i Kiruna kommun.

Statistik Resenärer till Kiruna konsumerade för 647 miljoner kronor 2014 och detta gav sysselsättning för 494 personer på årsbasis. Under en fyra års period så har omsättningen ökat med 20 %. Resultatet är en ökning av omsättningen med 28 miljoner kronor från 2013. Under 2013 hade Kiruna totalt 890 000 turistiska övernattningar, 2014 har de turistiska övernattningarna stigit till 956 000 övernattningar. De utländska besöken står för cirka 23 % av övernattningarna under de två åren. I Kiruna finns ett stort mörkertal där övernattningar i många fjällstugor inte finns med i den officiella statistiken. Resultaten tar inte heller hänsyn till gränshandel, dock visar den regionala omsättningsstatistiken på att den har stor betydelse då butiker, varuhus och stormarknader har en högre omsättning än riksgenomsnittet. I nulägesanalysen som är genomförd under 2015 framgår det att företagare anser att projektet Hållbar destinationsutveckling bidragit till den ökade omsättningen.

Omsättning fördelat på branscher 2010 2011 2012 2013 2014 Logi 203 210 232 238 247 Livsmedel 45 45 45 48 45 Restaurang

130 130 139 139 143

Transport 75 75 102 102 106 Shopping 52 52 46 46 59 Aktiviteter 55 55 45 45 46

Antal nya företag som har startat enligt Bolagsverket:

2012 10 st 2013 9 st

81 (87)

2014 18 st 2015 13 st

Under 2014 så var 79 % svenska besökare. Det land som har flest övernattningar i Kiruna är Norge övriga internationella länder är Storbritannien, Tyskland, Finland, Frankrike, Japan, Danmark, Kina, USA och Nederländerna. Kiruna Lappland har arbetat aktivt mot den Japanska marknaden och nu börjar man se resultat genom fler övernattningar och besök.

Effekter Genom att testa och värdera nuvarande hållbarhetsstatus har Kiruna Lappland kunna identifierat nuläget på hållbarhetsarbetet inom besöksnäringen. Ett förslag är framtaget som pekar ut vilka hållbarhetsinsatser, åtgärder, som behöver arbetas vidare med. Att arbeta med genomförandet av åtgärder innebär att Kiruna stärker sin position som hållbar destination. Strategier är framtagna till bland annat masterplanen, vilket innebär att Kiruna kan arbeta med hållbarhet fram till 2020 (så långt masterplanen sträcker sig har seminarium och utbildning hållits för företag och destinationsorganisation inom att systematiskt mäta hållbarhet). Under extra medlemsstämma i november 2015 har man fattat beslut kring kommer det fattas beslut kring nya medlemsriktlinjer. Genom arbetet med kompetensutveckling inom hållbarhet, kvalitet, produkt och affärsutveckling, värdskap har företag fått verktyg att utveckla sin verksamhet ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Masterplanen tillsammans med åtgärden ”monitoringsystem” gör att Kiruna Lappland kan systematiskt mäta, göra uppföljningar och ytterligare åtgärder för att aktivt arbeta mot målet en grön destination. Effekt och resultat kommer att ses tidigast under 2016 och 2017. Markrapporten redovisar fakta, slutsatser och åtgärdsbehov för att säkerställa en hållbar framtida markplanering som ligger till grund för tillväxt och utveckling. Kommunen och andra aktörer kommer kunna använda markplanen i framtida planering.

Effekter av konceptutveckling rallarled har blivit mer samverkan i området exempelvis med Narvik, där rallarleden binder samman destinationerna, både med infrastruktur, kultur och historia. Resevaneundersökning – Bra underlag mot en bättre planering Interaktiv värdskapsutbildning – resultat av detta är ökad värdskap och medvetenhet. Andra destinationer har även kollat på liknande utbildningar och vänt sig till HDU för tips och råd. Tillgänglighet – resultatet av rapporten kommer att användas och utvecklas med exempelvis

82 (87)

gruppen för nattåg samt inom andra samrådsgrupper. Shutteltrafiken inom destinationen håller på att utvecklas. Rymdstrategi Kiruna – Arbetet med strategin och satsningen i Kiruna har haft nationell genomslagskraft och inverkan på den lokala samverkan i Space Kiruna, regional som investeringsområde och samverkan samt på nationell nivå med Vinnova innovationsagenda och strategi för rymdturism och den statliga rymdutredningen som bekräftar rymdturism som ett nytt affärsområde med stor tillväxtpotential. Samverkanspolicy är ett starkt dokument som har gett många effekter genom fler samverkan och dialoger mellan aktörer inom besöksnäringen och samebyar i kommunen.

heliiskin möten som har kommit upp med samverkanspolicyn har en facebook grupp skapas där kartor över Kirunas områden läggs ut, samebyarna informerar när de vallar renar inom vissa områden till operatörerna och operatörerna meddelar tänkt flygning. Projektet i sig har gett effekter genom utbildningsinsatser som har skett mot grundskola, yrkesskola, allmänhet och kommun. Projektet har spridit och används som utbildningsmaterial. Ytterligare effekt är projektet i sig som genom sina mål har skapat effekter utifrån dessa: Stärka besöksnäringens roll som en basnäring i Kiruna och länet. lyft besöksnäringen i Norrbotten gällande regionens utveckling och tillväxt – där utmaningar är att skapa en dynamisk arbetsmarknad, mångfald och attrahera talang och ungdomar att bo och verka i länet. De framtagna guidemanualerna har bidragit till att kvalitetssäkra de viktiga technical visits nu och i framtiden.

6. Eventuella kopplingar till andra projekt Beskriv projektets eventuella kopplingar till och samarbete med andra projekt och insatser.

hållbarhetsprogrammet framtagande av riktlinjer Swedish Workshop

7. Diskussion Redogör för vilka delar av projektet som har varit framgångsrika och vilka eventuella delar av projektet som har varit mindre framgångsrika. I beskrivningen ska det tydligt framgå vilka faktorer som har påverkat utfallet. Beskriv övriga resultat och effekter av projektet. Jämför med de övriga förväntade effekter som har angetts i ansökan och beslut.

Det har varit ett väldigt roligt, intensivt och spännande projekt där många frågor har varit och är komplexa och utmanande. Samverkan och nätverkande med kommun, myndigheter, företagare, destinationsrepresentanter, konsulter och olika organisationer har varit intensiv och nödvändig för att ro alla insatser och aktiviteter i mål. Kiruna Lappland har under dessa år genomgått flera organisationsförändringar vilket har resulterat i en utmaning att förankra projektarbetet för att inte förlora tid och framförallt den kunskap, relationer, samverkan, förtroende och resultat som byggts upp. Projektet var från början inte fullt finansierat och därför jobbades det inom projektet även med att hitta full medfinansiering för att kunna genomföra alla aktiviteter enligt projektplan. Det är tydligt att besöksnäringen är en

83 (87)

nätverksekonomi där samverkan behöver ske lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Trots utmaningarna med organisationsförändringar, har styrkan varit i en flexibel och kunnig styrelse som har kunnat mötas med snabba ledtider för att kunna fatta relevanta beslut. För en långsiktig framgångsrik destinationsutveckling behöver destinationen ha en flerårig budget och planering för att behålla kompetens, personal och ha ekonomiska medel för att kunna prioritera viktiga insatser för att kunna nå uppsatta mål, exempelvis fördubblad omsättning år 2020. Arbetet tillsammans med Tillväxtverket har varit givande och även utmanande, då det kan vara korta ledtider inom administration. Genom ett flexibelt och gott samarbete har bra resultat, metoder och verktyg tagits fram från de fem destinationerna för den nationella besöksnäringen. Att projektet förlängdes ett år var nödvändigt för att få alla processer, aktiviteter och resultat i hamn då månaderna under 2012 blev mycket förberedelsetid för att rigga projektet. En av indikatorerna var visat antal certifierade företag inom destinationen. GAP – analysen gav svar på hur vi kunde arbeta med certifiering av företag för att långsiktigt kunna utveckla destinationen och företagen, samt följa upp och systematisk mäta tog vi fram monitoringsystemet. Denna indikation kommer kunna följas upp kommande år. Inom hållbarhetsprogrammet har det varit en en svårighet är att genomföra workshops med högt deltagande, då företag är aktiva i sina egna verksamheter. Det positiva utfallet med mindre grupper, är att det blir mer kvalitativ tid för företagen. En annan svårighet är att få ut information till alla företag. Öppningsfrekvensen på mailen har varit relativt låg. En framgångsfaktor är en flexibilitet med att arbeta med seminarium och individuellt. Genomförandet av GAP analysen har gett konkreta åtgärdsförslag att arbeta med för att stärka destinationen som en hållbar destination. Att arbeta vidare med åtgärderna 2016 innebär att Kiruna Lappland på ett systematiskt sätt har möjlighet att påverka destinationens hållbarhetsutveckling både på företags- och destinationsnivå.

8. Slutsatser Redogör för vilka slutsatser som har dragits från projektledningens sida. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller omständigheter som har varit viktiga för utfallet av projektet.

Projektadministration

För att kunna maximera nyttan med projekttiden behöver allt vara färdigt från projektäganden med t ex tydliga riktlinjer, rutiner, mallar och rapporteringsstruktur som håller över tid. Detta ger en god grund för ett effektivt administrationsarbete och nå uppsatta mål både på destinations, regional och nationell nivå i projektet.

Framtida samverkan

Projektet har givit många goda resultat och analyser som möjliggör en utveckling för destinationen och dess micro-, små- och medelstora företag. Nya nätverk och samverkan möjliggör en långsiktig och viktig relationsuppbyggnad, speciellt viktigt i Kiruna då den har många riksintressen som ska samverka och arbeta tillsammans för den kommunala och regionala utvecklingen. Den fortsätta samverkan får stöd i den framtagna masterplanen, där projektets resultat har sammanfattats och visar på vad som fortsatt behöver arbetats med för en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Projektkommunikation

84 (87)

Denna del har varit en brist, det har varit svårt att få ut information till hela destinationen. Nationellt hade en gemensam plattform för kommunikation varit uppskattad. Projektet har haft många aktiviteter och tillsammans med andra projekt och daglig verksamhet på Kiruna Lappland har det varit svårt och krävande arbete att hinna med den viktiga projektkommunikationen. Kommunikation är otroligt viktigt i alla sammanhang och resurser bör avsättas dedikerat för detta ändamål.

Vis utveckling genom att aktivt arbeta vidare med framtagna resultat

Projektet har möjliggjort en otroligt viktig strategiskt grundarbete. Destinationen har värdefulla analyser i sin hand. Det är nu det operativa och praktiska destinationsutvecklingsarbetet kan fördjupas och utvecklas vidare. Här behöver resurser i form av kapital och kompetens säkras. Tillgänglighet, markplanering och monitoringsystemet tillsammans med masterplanen gör att destinationen kan systematiskt prioritera åtgärder och aktiviteter grundat på statistik och fakta. Genom att förvalta och arbeta vidare har destinationen väldigt värdefulla verktyg och metoder i sin egna organisation.

9. Indikatorer Med indikatorer avses hur ett projekt mäter och redovisar måluppfyllelsen i projektet. Om indikatorer finns med i projektbeslutet eller i projektansökan ska dessa anges nedan. Ange utfallet för indikatorerna för hela projektperioden under aktiviteter och utfall nedan. (Var uppmärksam på vilka indikatorer som ska anges enligt beslut).

Indikatorer (ange i fälten typ av indikator enligt ansökan och beslut)

Totalt

Aktiviteter och utfall

Antal nya produkter 49

Antal som genomgått värdskapsutbildning 589

Antal nya företag 50

Ökat antal direktflyg till Kiruna 0

Antal kvalitétscertifieringar 0

Företag som förlänger sin säsong 6

Akademin och turismföretag i samverkan 7

10. Informationsinsatser Beskriv hur projektet har informerat om att Tillväxtverket medfinansierat projektet. (Ange även adress till eventuell webbplats där information om projektet finns.) Information: Enligt beslut och villkor ska stödmottagaren informera om att insatserna är medfinansierade av Tillväxtverket i sin externa kommunikation. Tillväxtverkets logotyp ska exponeras. http://kirunahallbardestinationsutveckling.wordpress.com

Media

85 (87)

http://www.affarerinorr.se/nyheter/2015/mars/gemensam-policy-foer-besoeksnaering-och-samebyar/#.VRrFyClI2NE

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6130886

http://heedmark.com/ry mdhorna-till-space-kiruna-i-folkets-hus/ http://www.progressum.se/fonster-mot-space-kiruna-i-folkets-hus/ http://www.progressum.se/wp-content/uploads/2014/04/Business-KRN-nr-2_2014_slutkorr1.pdf

http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/hallbar-destinationsutveckling-enar-naringar-9187389.aspx

http://www.kuriren.nu/nyheter/?clip=8184129

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6103490 http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/hallbar-destinationsutveckling-enar-naringar-9187389.aspx

www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=6958403

www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=7175873

www.nsd.se/nyheter/lulea/artkel.aspx?ArticleId=7295686

www.kuriren.nu/familj/default.aspx?articleid=6634298

www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6442665

www.sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5138832

www.bit.ly/1nGdWMY

www.bit.ly/1pK7zdz

www.bit.ly/1kor9GF

www.bit.ly/QYDMOz

www.bit.ly/1frjnwU

https://www.youtube.com/watch?v=_2cN5sjHZVs&index=4&list=PLOXmZIAYfdSFOMYcNt43w00UM63aGf3E6

https://www.youtube.com/watch?v=ODu7EjqVaDQ&list=PLOXmZIAYfdSFOMYcNt43w00UM63aGf3E6&index=6

http://www.tillvaxtverket.se/download/18.6920f7eb1468bb1c9b02cf3f/1403091273409/program_16oktober.pdf http://www.tillvaxtverket.se/download/18.616dceef1493ce03c8e1becb/1414398621966/HDU_broschyr_enkelsidor_web.pdf http://www.fremover.no/lokale_nyheter/article7663877.ece https://www.youtube.com/watch?v=WI4ehSnCe-M

11. Övrigt Finns det ytterligare information om projektet och dess verksamhet och resultat som bör uppmärksammas? (t.ex. övriga resultat, resultat spridning m.m.)

12. Kort sammanfattning för publicering på Tillväxtverkets webbplats Sammanfatta projektets innehåll och de viktigaste resultaten, max 1000 tecken (ca 1/4 A4-sida)

86 (87)

Att Kiruna blev en av de utvalda för projektet hållbar destinationsutveckling berodde på internationell efterfrågan, ikoner som ICEHOTEL och Aurora Sky Station, norrsken och vildmark. Det fanns tydliga identifierade insatsområden för att skapa goda förutsättningar för att nå målet om fördubblad omsättning i besöksnäringen till år 2020. Genom projektet har det skapats stora möjligheter att arbeta med viktiga strategiska frågor för utvecklingen av turismen på destinationen och i regionen. Alla aktiviteterna inom de olika delprojekten är sammanlänkade till varandra och utgör en viktig del för den holistiska, hållbara och långsiktiga utvecklingen av destinationen.

Det är viktigt att samverkan sker gränsöverskridande genom gemensamma insatser från t ex

samhälle, kommun, regionala myndigheter, organisationer, besöksnäringen och marknads- och

destinationsorganisationer.

Slutresultatet av projektet har mynnat ut till det strategiska dokumentet i form av en masterplan för

destinationen.