Social ekonomi och offentlig verksamhet kan …...betydelsefulla delar i den sociala ekonomin Verksamhe-ter: Det finns inom EU ingen på förhand bestämd be-gränsning för vilka

Svenska ESF-rådet

Social ekonomi ochoffentlig verksamhetkan samverka för välfärd

Rikard Eriksson

Slutrapport från utvärderingen avEQUAL-partnerskapet Ny Ekonomi ochSocialt Entreprenörskap (NESE)

December 2005

Slutrapport från utvärderingen avEQUAL-partnerskapet Ny Ekonomi ochSocialt Entreprenörskap (NESE)

Social ekonomi ochoffentlig verksamhetkan samverka för välfärd

© FoU i Väst/GRFörsta upplagan december 2005Layout: Infogruppen GR

Innehåll

Sammanfattning ..................................................................... 4

Bakgrund ............................................................................... 6

Sammanfattning ..................................................................... 8Metod............................................................................................. 7

Equal och NESE..................................................................... 8Introduktion till Europeiska socialfondens program ......................... 8Målen i ansökan till Europeiska socialfondens program EQUAL ..... 8NESE i praktiken ............................................................................ 9Välfärd ........................................................................................... 9Gunnared och Bergsjön ................................................................. 10

Social ekonomi ..................................................................... 11Tredje sektorn ............................................................................... 12NESE formar social ekonomi inom välfärdsområdet ...................... 13

Konsekvenser av NESE ........................................................ 141. Struktur och institution ............................................................. 14

Kommentar till nivån Struktur och institution ........................ 142. Individ och medborgare ............................................................. 14

Kommentar till nivån Individ och medborgare ....................... 153. Politik och styrning.................................................................... 15

Kommentar till nivån Politik och styrning .............................. 15

Storstadssatsningen och NESE ............................................. 17Utvärderingen av Storstadssatsningen ............................................ 17En jämförelse mellan NESE och Storstadssatsningen ...................... 17

Social ekonomi och offentlig verksamhet kansamverka för välfärd ............................................................ 19

NESE som ett fält med arenor och aktörer ..................................... 19Den nya svenska modellen............................................................. 21

Litteraturlista ........................................................................ 23

4

Social ekonomi och offentlig verksamhet kan samverka för välfärd

Under de tio senaste åren har staten genomfört rik-tade investeringar till utsatta områden i många

svenska storstäder. Syftet med satsningarna har varit attskapa nya arbetstillfällen, bryta socialbidragsberoendetoch den kulturella utsatthet det bär med sig. Strävan harockså varit att bromsa den tilltagande boendeuppdel-ningen i Sverige mellan både etniska grupper och socia-la klasser. Den här slutrapporten handlar om ett experi-ment där nationella medel från Storstadssatsningen gavmöjlighet att söka medel från Europeiska socialfondensprogram EQUAL för att bilda partnerskapet Ny Ekono-mi och Socialt Entreprenörskap (NESE). Partnerskapetskulle i samverkan med offentlig verksamhet utvecklavälfärden i de socialt utsatta områdena Bergsjön och Gun-nared i Göteborg. Utvärderingen av NESE baseras på23 intervjuer, 15 observationer och studier av dokumentgenomförda åren 2003-2005.

Slutrapportens första del ger en bakgrund och intro-duktion till partnerskapet NESE med fokus på mål ochinnehåll i den ursprungliga EU-ansökan till EQUAL.Vidare förs resonemang om begreppet välfärd och enkort beskrivning av karaktären på de bostadsområdendär NESE genomfördes. I den andra delen ges en bådebred och djup beskrivning av begreppet social ekonomiutifrån doktorand Anna Johanssons litteraturöversikt iämnet.1 I den tredje delen redovisas vilka konsekvenserNESE fick på individuell, strukturell och politisk nivå. Islutrapportens fjärde del jämförs den nationella Storstads-satsningen och NESE. I den femte delen används någrabegrepp från sociologen Pierre Bourdieu i ett försök attförstå vad som kännetecknar logiken i samverkan mel-lan olika aktörer som producerar välfärd. I rapportenintroduceras benämningen den nya svenska modellen ochinnehållet i den utvecklas i den sista delen. Den nyasvenska modellen är ett förslag på hur samverkan mel-lan social ekonomi, frivilligorganisationer och offentligverksamhet kan organiseras för att utveckla välfärden.

Sammanfattning

NESE omfattade följande aktiviteter:A. Att starta sociala företag.B. Att utbilda boende och tjänstemän i socialt entrepre-

nörskap.C. Att skapa dialog mellan sociala företag och offentlig

verksamhet.

Målet med NESE var alltså att skapa nya arbeten förmarginaliserade grupper som skulle utvecklas utifrångruppers egna behov. Det omfattade att ge de boende iBergsjön och Gunnared möjligheter att starta affärsverk-samheter genom att tillhandahålla de verktyg som varnödvändiga för att upprätta en rörelse och att identifie-ra och utnyttja nya sysselsättningsmöjligheter.

Konkret innebar NESE att delprojektledare och pro-jektdeltagare skulle lära sig att driva affärsmässig verk-samhet. Det handlade om förmågan att utveckla en af-färsidé i relation till omvärlden och de krav och möjlig-heter som den ställer på företag. Det innebar också attdelprojektledare och deltagare skulle läras förstå ochutveckla samverkan med offentlig verksamhet, där kun-skaper om svenskt samhälle och kultur uppfattades somen viktig del. NESE vara också riktat mot offentlig verk-samhet och erbjöd de verksamma i stadsdelarna kompe-tenshöjande utbildning för att konstruktivt och respekt-fullt kunna bemöta de lokala initiativen från delprojekt-ledarna. Centralt för NESE var att stödja insatser däraktörer inom offentlig verksamhet och sociala företaga-re samarbetade med det gemensamma syftet att utveck-la målgruppsanpassad service inom utbildning, omsorgoch socialt arbete. Det innebar att pröva nya samarbets-former, undanröja juridiska och organisatoriska hinderoch utveckla gemensamma arenor.

Denna definition har utvecklats inom EU och idagförefaller följande aspekter känneteckna social ekonomiså som begreppet används inom Europeiska kommissio-nen: Aktörer: Kooperativa och ömsesidiga föreningar ärbetydelsefulla delar i den sociala ekonomin Verksamhe-ter: Det finns inom EU ingen på förhand bestämd be-gränsning för vilka sektorer den sociala ekonomin kanverka inom men i stor omfattning handlar det om pro-duktion av omsorg, vård och service på kommunal nivå.

1 Anna Johansson är forskningsassistent på FoU i Väst/GR ochdoktorand på Handelshögskolan i Göteborg.

5


Värderingar: Solidaritet och social sammanhållning ärbärande nyckelord tillsammans med demokrati, delta-gande, självständighet och oberoende. Det handlar ock-så om att överbrygga generationsgränser och skapa til-lit och förtroende mellan människor. Mål: Den socialaekonomin möter ett antal behov som ekonomins övrigasektorer inte kan möta på egen hand. Dessa behov hand-lar om social sammanhållning och jämvikt samt ska-pandet av jobb. Det handlar också om att bygga ett del-tagande, demokratiskt och solidaritetsbaserat samhälle.Förhållandet mellan människan, samhället och kapita-let: Den sociala ekonomin karakteriseras av att den sät-ter individen främst och det sociala målet framför kapi-talet.2

NESE fick konsekvenser på tre olika nivåer. För detförsta på strukturell och institutionell nivå som omfattarde offentliga verksamheter som leder och producerarvälfärd i de berörda stadsdelarna. För det andra på indi-viduell och medborgerlig nivå som inbegriper delpro-jekten, delprojektledare och deltagare i projekten. Dentredje nivån är politisk och handlar om styrning ochproduktionen av välfärden i stadsdelarna som deltog iNESE. Den tredje nivån omfattar också fackföreningar-nas ageranden och förhållningssätt. Och det var i inter-aktionen mellan aktörer på de tre nivåerna som NESEfick sin speciella prägel och speciellt gäller det relatio-nerna mellan politiker och fackföreningsrörelsen, därrepresentanter för facken agerade på ett sätt som fickstora negativa konsekvenser för delprojektens möjlighe-ter att etablera sig.

En bidragande orsak till att NESE verkligen blivitett experiment, som partnerskapet skall vara enligt in-struktionerna från Europeiska socialfonden, som försökthitta nya strukturer och metoder handlar förmodligenom att medlen koordinerats av den externa aktören Ko-operativ konsult. Därmed har projekten inte varit likasnävt bundna till den ordinarie produktionen av välfärdi stadsdelarna. Det ledde också till fler konflikter för

delprojektledarna med tjänstemän, politiker och fack-liga representanter då NESE:s projekt i stor utsträck-ning utmanade och problematiserade de etablerade struk-turerna och organiseringen av välfärdsproduktionen. Enviktig slutsats från NESE är däremot att externt finan-sierade projekt som har karaktären av experiment i för-längningen kan förändra strukturen på den offentliga sek-torns mandat, åtagande och verksamhet. Därmed harEuropeiska socialfondens program som EQUAL och part-nerskapet NESE stor betydelse för utvecklingen på lokalnivå i socialt utsatta områden som Bergsjön och Gunna-red. För NESE:s del har man misslyckats med det indi-viduella målet att skapa 50 nya arbetstillfällen men lyck-ats med att initiera en möjlig förändring bland politikeroch tjänstemän när det gäller den grundläggande ochlångsiktiga utvecklingen av strukturen för framtida pro-duktion av välfärd. NESE är därmed inte ett utslag avsamhällets bristande förmåga att hantera de utsatta stads-delarna, utan snarare en möjlighet att hantera produk-tionen och utvecklingen av välfärd i ett allt mer kom-plext svenskt samhälle där etnisk tillhörighet i allt hö-gre grad påverkar möjligheterna att få fullgod omsorg,sjukvård, service och möjligheten att delta i samhällsli-vet.

2 http://europs.eu.int/comm/enterprise/entrepreneurship/coop/con-sultation

6


Under de tio senaste åren har staten genomfört rik-tade investeringar till utsatta områden i många

svenska storstäder. Under år 2004 avslutades den så kal-lade Storstadssatsningen som är ett exempel på en stat-lig nationell insats. Syftet med satsningarna har varitatt skapa nya arbetstillfällen, bryta socialbidragsbero-endet och den kulturella utsatthet det bär med sig. Strä-van har också varit att bromsa den tilltagande boende-uppdelningen i Sverige mellan både etniska grupper ochsociala klasser. Exempel på socialt utsatta bostadsom-råden är Bergsjön, Gunnared, Hjällbo och Norra Biskops-gården i Göteborg där sysselsättningsgraden är låg ochsocialbidragsberoendet högt. I områdena har det svens-ka språket en svag ställning såväl bland barn och ung-domar som bland vuxna. Många elever i områdenasgrundskolor når inte upp till de nationellt fastslagnamålen och lämnar skolan utan det som bestämts varatillräckliga kunskaper i svenska, engelska och matema-tik. Bostadsområdena uppfattas inte som attraktiva stads-delar som människor känner sig trygga i och det ansesangeläget att förbättra folkhälsoläget och den självupp-levda folkhälsan här.

De sociala problemen i Bergsjön, Gunnared, Hjäll-bo och Norra Biskopsgården i Göteborg kan uppfattassom mycket svåra, men det finns också en annan sida avområdena där kompetenta, kraftfulla, initiativrika, kre-ativa och välutbildade boende tar egna initiativ medambitionen att förbättra situationen för sig själva, sinaanhöriga och grannar. Genom det svenska medlemska-pet i EU kan idag nationella investeringar, som exem-pelvis Storstadssatsningen, tillsammans med medel frånEuropeiska socialfonden, göra det möjligt för dessa bo-ende att försöka förverkliga sina ambitioner, som alltsåhandlar om att förbättra livssituationen i områdena. Ochom tidigare nationella satsningar kritiserats för att hablivit en del i den ordinarie offentliga verksamheten istadsdelarna, kan de medel som kommer från Europeis-ka socialfonden samordnas av andra aktörer, vilket ska-par förutsättningar för nytänkande i större omfattningän tidigare. Den här slutrapporten handlar om ett så-dant experiment där nationella medel från Storstadssats-ningen gav möjlighet att söka medel från Europeiska

socialfondens program EQUAL för att bilda partnerska-pet Ny Ekonomi och Socialt Entreprenörskap (NESE).Partnerskapet skulle i samverkan med offentlig verksam-het utveckla välfärden i de socialt utsatta områdena Berg-sjön och Gunnared i Göteborg. I slutrapporten beskrivsvilka konsekvenser experimentet fick.

Bakgrund

7


Den här slutapporten fokuserar inte på de enskildadelprojekten och de processer de varit involverade

i. Slutrapporten kommer inte heller att redovisa karak-tären på de enskilda aktiviteter som genomförts inompartnerskapet som exempelvis utbildningar, marknads-undersökningar, partnerskapsmöten, ledningsgruppsmö-ten, spridningsarbete, transnationellt arbete och work-shops. Slutrapporten kommer att koncentreras på de kon-sekvenser som NESE fått på välfärdsområdet samt vadsociala företag inom svensk produktion av välfärd inne-bär idag och vad de kan ges för roll i framtiden.

Slutrapportens första del ger en bakgrund och intro-duktion till partnerskapet NESE med fokus på mål ochinnehåll i den ursprungliga EU-ansökan till EQUAL.Vidare förs resonemang om begreppet välfärd och enkort beskrivning av karaktären på de bostadsområdendär NESE genomfördes. I den andra delen ges en bådebred och djup beskrivning av begreppet social ekonomiutifrån doktorand Anna Johanssons litteraturöversikt iämnet.1 I den tredje delen redovisas vilka konsekvenserNESE fick på individuell, strukturell och politisk nivå. Islutrapportens fjärde del jämförs den nationella Storstads-satsningen och NESE. I den femte delen används någrabegrepp från sociologen Pierre Bourdieu i ett försök attförstå vad som kännetecknar logiken i samverkan mel-lan olika aktörer som producerar välfärd. I rapportenintroduceras benämningen den nya svenska modellen ochinnehållet i den utvecklas i den sista delen. Den nyasvenska modellen är ett förslag på hur samverkan mel-lan social ekonomi, frivilligorganisationer och offentligverksamhet kan organiseras för att utveckla välfärden.

MetodUtvärderingen av NESE baseras på intervjuer, observa-tioner och studier av dokument genomförda åren 2003-2005. I huvudsak intervjuades tre kategorier av aktörer:delprojektledare, politiker och tjänstemän i Bergsjön ochGunnared. Sammanlagt genomfördes 23 intervjuer. Ävenfackliga representanter intervjuades. Under de två årengenomfördes 15 observationer på styrgruppsmöten, ut-vecklingsmöten och partnerskapsmöten. Förutom veten-skaplig litteratur på området studerades bland annat

Rapportens disposition

ansökningshandlingar till EQUAL, EU-dokument kopp-lade till Socialfonden och dokument från Storstadssats-ningen.

8


Introduktion till Europeiskasocialfondens programRådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet)driver Europeiska socialfondens program här. Exempelpå program är Växtkraft mål 3, Adapt, Employment ochEQUAL. Målet för EQUAL är att stödja människor isocialt utsatta områden som drabbas av diskrimineringoch ojämlikhet på den öppna arbetsmarknaden, genomutestängning på grund av exempelvis etnisk tillhörig-het. Målet är också att minska diskrimineringen i sam-hället och den exklusion som drabbar många gruppersom inte uppfattas vara en del av det så kallade två-tredjedels-samhället.

EQUAL har i Sverige bestått av 46 partnerskap ochsom en del av EQUAL handlade partnerskapet Ny Eko-nomi och Socialt Entreprenörskap (NESE) i Göteborgom att höja människors yrkesmässiga och vardagsliv-sanknutna kompetens. NESE var därmed ett kombine-rat arbetsmarknadspolitiskt och socialpolitiskt initiativ.Syftet var att skapa arbetstillfällen inom det som härkallas den sociala ekonomin och att utveckla integra-tionsvägar för utsatta och mindre gynnade grupper. Enav de bärande tankarna var att utveckla samverkanmellan social ekonomi och offentlig sektor.

NESE kallades med EU-termer ett utvecklingspart-nerskap och det bestod av 15 parter. Partnerskapet söktetillsammans medel från Europeiska socialfonden. Par-terna var Kooperativ konsult som är Göteborgsregionenskooperativa utvecklingscentrum; Göteborgs Förenings-center; Bergsjöns stadsdelsförvaltning, Gunnareds stads-delsförvaltning, Västra Götalandregionen; FoU i Väst/GR samt nio lokala eller etniska föreningar. I en förstu-diefas ingick även Integrationscenter för kvinnor, barnoch ungdom; Bryggan från Rinkeby och Göteborgs Stadsidrotts- och föreningsförvaltning. NESE formades i ochmed det av aktörer från kooperationen, stadsdelsförvalt-ningar och andra offentliga myndigheter samt förening-ar.

NESE:s fokus låg på människors förmåga att medsocial ekonomi inom vård, skola, omsorg och kultur fåen möjlighet att förändra sin situation och ”ta herraväl-

de över sina liv”, genom att skapa sin egen arbetsmark-nad. Praktiskt betydde det att boende genom så kallatsocialt företagande, försökte utveckla välfärden ochmöjligheterna till arbete för invånarna i de socialt utsat-ta områdena Gunnared och Bergsjön. NESE pågick mel-lan 2002 och 2005 och hade en budget på 22 mkr. Euro-peiska socialfonden finansierade partnerskapet med 8mkr och Kooperativ konsult ansvarade för koordinatio-nen av medlen och delprojekten.

Målen i ansökan till Europeiskasocialfondens program EQUALPartnerskapet NESE bildades alltså med syftet att ut-veckla lösningar, samarbetsformer och metoder somuppfattades krävas för att förverkliga den svenska ocheuropeiska sysselsättningspolitikens mål att skapa arbets-tillfällen inom den så kallade sociala ekonomin och attutveckla integrationsvägar för utsatta och mindre gyn-nade grupper. Partnerskapet beskrevs i ansökan som ensamverkan mellan social ekonomi och offentlig sektor,med ambitionen att utveckla nya organisatoriska lös-ningar i samarbetet mellan sektorerna för att skapa nyaoch varaktiga arbetstillfällen. Ambitionen var också attutgå från lokala behov samt att undvika tillfälliga pro-jektlösningar. NESE skulle utveckla verksamheter inomsocial ekonomi som kompletterade och erbjöd alterna-tiv till produktionen av välfärd inom offentlig sektor.Det handlade också om att utveckla individers kunska-per om socialt entreprenörskap både bland de som bod-de i Gunnared och Bergsjön samt de tjänstemän som varverksamma inom offentlig sektor i de två stadsdelarna.En metod för att utveckla nya verksamheter och skapakunskaper om social ekonomi skulle vara att arrangeramöten där olika parter kunde träffas och samtala. I an-sökan presenterades därmed tre aktiviteter:

A. Starta sociala företag.B. Utbilda boende och tjänstemän i socialt entreprenör-

skap.C. Skapa dialog mellan sociala företag och offentlig verk-

samhet.

Equal och NESE

9


Målet var alltså att skapa nya arbeten för marginalise-rade grupper som skulle utvecklas utifrån gruppers egnabehov. Det omfattade att ge de boende i Bergsjön ochGunnared möjligheter att starta affärsverksamheter ge-nom att tillhandahålla de verktyg som var nödvändigaför att upprätta en rörelse och att identifiera och utnyttjanya sysselsättningsmöjligheter.

Målet med NESE var också att utveckla en modellför samverkan mellan social ekonomi och offentlig verk-samhet som skulle leda till nya organisatoriska lösning-ar som i sin tur skulle generera varaktiga arbetstillfäl-len. Arbetet med modellen utgick från följande grund-satser:- Fler arbeten måste skapas i de socialt utsatta område-

na.- Nya arenor måste skapas för att utveckla samverkan

mellan ideella, offentliga och privata krafter.- Samarbetet mellan sektorerna måste grundas i kon-

kreta verksamheter.- Samhällsservicen i de utsatta områdena måste utveck-

las.- De verksamma inom offentlig sektor måste förändra

sina attityder och förhållningssätt för att möta nyabehov och ett nytt samhälle.

- De verksamma inom föreningar och ideella verksam-heter måste utveckla sitt samhällsengagemang till attskapa ny sysselsättning.

- Det civila samhället måste mobiliseras i arbetet medatt integrera marginaliserade medborgare på arbets-marknaden.

- Resurser och ansvar för de socialt utsatta områdenaoch marginaliserade medborgarna måste delas på nyasätt.

NESE i praktikenKonkret innebar NESE att delprojektledare och projekt-deltagare skulle lära sig att driva affärsmässig verksam-het. Det handlade om förmågan att utveckla en affärs-idé i relation till omvärlden och de krav och möjlighetersom den ställer på företag. Det innebar också att delpro-jektledare och deltagare skulle läras förstå och utvecklasamverkan med offentlig verksamhet, där kunskaper om

svenskt samhälle och kultur uppfattades som en viktigdel. NESE var också riktat mot offentlig verksamhet ocherbjöd de verksamma i stadsdelarna kompetenshöjandeutbildning för att konstruktivt och respektfullt kunnabemöta de lokala initiativen från delprojektledarna. Ut-bildningen omfattade kunskaper om hur social ekono-mi fungerar och hur det som kallas den tredje sektornkan bidra till tillväxt och utveckling av utsatta förorter.Det handlade också om att förmedla interkulturell kom-petens till de verksamma inom offentlig verksamhet. Enviktig del var även att reflektera kring den egna organi-sationens roll, karaktär och uppdrag samt eventuellaframtida förändringar av organisering och arbetssätt föratt kunna bemöta nya behov och möjligheter.

Centralt för NESE var att stödja insatser där aktörerinom offentlig verksamhet och sociala företagare sam-arbetade med det gemensamma syftet att utveckla mål-gruppsanpassad service inom utbildning, omsorg ochsocialt arbete. Det innebar att pröva nya samarbetsfor-mer, undanröja juridiska och organisatoriska hinder ochutveckla gemensamma arenor.

VälfärdVälfärd uppfattas som ett nyckelord i det här samman-hanget. De flesta projekten inom NESE skulle produce-ra välfärdstjänster åt speciella grupper av äldre ellerbarn som var boende i Gunnared och Bergsjön. Välfär-den var också en viktig del i de projekt där integrationpå arbetsmarknaden var i fokus. Samtidigt som projekt-ledare och anställda inom projekten producerar välfärdför sina landsmän, genererar de genom eget förvärvsar-bete egen välfärd. Tanken med benämningen ”att dubb-lera välfärd” som en del av titeln i 2004 års delrapportfrån utvärderingen av NESE, är att den betecknar densociala ekonomins två sidor genom att projekten kundeskapa välfärd både för välfärdstagare och för producen-ter av välfärd.3

3 Eriksson, R. (2004) Att dubblera välfärd med social ekonomi.Delrapport från utvärderingen av EU-projektet Ny Ekonomi ochSocialt Entreprenörskap. Göteborg: FoU i Väst/GR.

10


Gunnared och BergsjönNESE genomfördes alltså i Gunnared och Bergsjön somär två utsatta stadsdelar i Göteborg. Många trivs ochlever ett bra liv i Bergsjön och Gunnared men med mångafar livet illa i de två stadsdelarna. Få av de boende harett arbete. I Bergsjön förvärvsarbetar mindre än 40 pro-cent av befolkningen i åldrarna 20-64 år och i Gunnaredär siffran knappt 50 procent. En stor del av de boende ärberoende av socialbidrag. I Bergsjön erhåller 50 procentav hushållen socialbidrag och i Gunnared får 36 procentsocialbidrag. Människorna här mår inte bra då ohälso-talet är högt, vilket till exempel är synligt i antalet ung-domsaborter, sjukskrivningsdagar och förtidspensione-ringar. Flertalet av de boende i stadsdelarna kommerfrån andra kulturer än den svenska. Av Bergsjöns invå-nare har 60 procent utländsk härkomst. Skillnaden mel-lan mäns och kvinnors livsvillkor blir också synlig i sta-tistiken över medelinkomst. I Gunnared är medelinkom-sten för män 133 tkr per år och för kvinnor är den 98 tkrper år. I Bergsjön är andelen 35-54-åringar med en med-elinkomst över 240 tkr per år endast 3 procent blandkvinnorna och 14 procent bland männen. Bergsjön ochGunnared har drabbats negativt av segregation och ar-betslöshet, något som bland annat lett till att det idag ärsvårt att upprätthålla både en kommersiell och en sam-hällelig service i de två stadsdelarna. I stadsdelarna ärbruttoproduktionen knuten till den offentliga sektorn då1 800 människor arbetar för att ge service, vård ochomsorg till 20 000 invånare. Ett annat exempel på om-rådets utsatta situation visar Gunnareds socialkontor medsina 100 anställda handläggare. I Gunnared lever 38procent på socialbidrag och 50 procent av barnen leveri familjer med behov av socialbidrag. Gunnared har20 000 invånare som förbrukar 150 mkr i socialbidragper år, vilket kan jämföras med Borås 100 000 invånaresom förbrukar socialbidrag för 147 mkr per år.4

4 SoU 1990:36. Storstadsutredningen. Dessa siffror kan jämförasmed mer aktuella i Välfärdsbilder i Göteborgsregionen. En rap-port från Göteborgsregionens kommunalförbund 2005. Vid jäm-förelsen visar sig inga stora förändringar utan den allmänna bil-den av Gunnared och Bergsjön som socialt utsatta områden kvar-står.

11


Social ekonomi

Social ekonomi är ett relativt nytt begrepp i svensktsamhällsliv. Vare sig begreppet social ekonomi eller

tredje sektorn har någon svensk historisk förankring utanhar aktualiserats i den svenska debatten i samband medett ökat politiskt intresse för den sociala ekonomin inomEU.5 Inom EU har den sociala ekonomin introduceratssom ett politiskt verktyg och begreppet social ekonomiblev en officiell term år 1989. I samband med det inrät-tades en särskild avdelning för den sociala ekonomininom kommissionens generaldirektorat.6 EU har definie-rat och avgränsat den sociala ekonomin till fyra olikaföretags- och organisationsformer: Cooperatives, Mutu-als, Associations och Foundations (CMAF), där den svens-ka översättningen är kooperativ, ömsesidiga företag,föreningar och stiftelser.7 Den gemensamma nämnarenför verksamheterna inom den sociala ekonomin är attde skall tjäna medlemmarna eller kollektivets intresseoch inte drivas av ett vinstintresse. Verksamheten skallförvaltas självständigt och ha en demokratisk besluts-process. Vidare skall människan och arbetet ha förturframför kapital när verksamhetens resurser fördelas.8

Först år 1998 framlades ett förslag på en svensk de-finition av regeringens arbetsgrupp. Ett behov fanns dåatt tydliggöra den sociala ekonomins innebörd i sam-band med officiell användning av begreppet. Den ar-betsgrupp som var tillsatt av den svenska regeringenpresenterade följande förslag:

Med social ekonomi avses organiserande verksamheter somprimärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiskavärderingar och är organisatoriskt fristående från den offent-liga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter be-drivs i huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser ellerandra sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala eko-

nomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintressesom främsta drivkraft. 9

Trots att det saknas en tydlig definition av begreppetkan arbetsgruppens beskrivning vara användbar främstför att den har en praktisk anknytning. Även om begrep-pet social ekonomi är relativt nytt förekommande finnsdet i Sverige en lång tradition av verksamheter inomområden som angränsar till eller utgör delar av den so-ciala ekonomin, exempelvis den svenska folkrörelsetra-ditionen och den ideella sektorn.

Det är svårt att uppskatta omfattningen av den soci-ala ekonomin i Sverige. Antalet kooperativ, ömsesidigaföretag, föreningar, stiftelser och sammanslutningar ärca 200 000 inom ett flertal olika verksamhetsområden.10

Verksamheter inom den sociala ekonomin har på senaretid kommit att betraktas som en alternativ producent avvälfärd inom områden som tidigare endast varit förbe-hållna den offentliga sektorn. Orsaken till den uppmärk-samhet som den sociala ekonomin fått beror på dess för-måga att kunna kombinera utförandet av välfärdstjäns-ter med andra kvaliteter. Kvaliteter som kommer bådede som arbetar i verksamheten och dess omgivning till-godo. Dessa värden kan annars vara svåra eller till ochmed omöjliga att uppnå i offentlig eller privat regi.11

Från politiskt håll kan också ett ökat intresse för verk-samheterna inom den sociala ekonomin skönjas, genomarbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska åtgärderinom den offentliga serviceproduktionen. En utgångs-punkt för den sociala ekonomin är att den är betydelse-full för tjänster inom välfärdsområdet.12

År 1998 tillsatte dåvarande Inrikesdepartementet allt-så en utredning om social ekonomi och när rapportenfrån utredningen publiceras finns social ekonomi defi-nierad för den svenska arenan. Denna definition har ut-vecklats inom EU och idag förefaller följande aspekterkänneteckna social ekonomi så som begreppet användsinom Europeiska kommissionen:

5 Wijkström, F., & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn: or-ganisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober.

6 Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati ochtillväxt? (1999) Rapport från en arbetsgrupp.

7 Westlund, H. (red) (2001) Social ekonomi i Sverige. Stockholm:Fritzes.

8 Carlberg, A. (2001) Socialt företagande: om den sociala ekono-mins dynamik: exemplet Basta arbetskooperativ.

9 Social ekonomi – en skrift om Regeringskansliets arbete med ettnytt begrepp (2001) Regeringskansliet.

10 Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati ochtillväxt? (1999) Rapport från en arbetsgrupp.

11 Ibid.12 Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och

tillväxt? (1999) Rapport från en arbetsgrupp.

12


1. Aktörer: Kooperativa och ömsesidiga föreningar ärbetydelsefulla delar i den sociala ekonomin.

2. Verksamheter: Det finns inom EU ingen på förhandbestämd begränsning för vilka sektorer den socialaekonomin kan verka inom men i stor omfattning hand-lar det om produktion av omsorg, vård och service påkommunal nivå.

3. Värderingar: Solidaritet och social sammanhållningär bärande nyckelord tillsammans med demokrati,deltagande, självständighet och oberoende. Det hand-lar också om att överbrygga generationsgränser ochskapa tillit och förtroende mellan människor.

4. Mål: Den sociala ekonomin möter ett antal behov somekonomins övriga sektorer inte kan möta på egenhand. Dessa behov handlar om social sammanhåll-ning och jämvikt samt skapandet av jobb. Det hand-lar också om att bygga ett deltagande, demokratisktoch solidaritetsbaserat samhälle.

5. Förhållandet mellan människan, samhället och kapi-talet: Den sociala ekonomin karakteriseras av att densätter individen främst och det sociala målet framförkapitalet.13

Tredje sektornInternationellt förekommer att social ekonomi likställsmed begrepp som tredje sektorn, nonprofit sector, soli-darity economy, alternative economy och third system.14

Social ekonomi redovisas ofta som en del av en tredjesektor, vid sidan av offentlig och privat sektor. Den tred-je sektorn betraktas som en lösning på problem som denoffentliga sektorn misslyckats med att lösa. Strukturellarbetslöshet, integration och minskade anslag till väl-färdssystemen är problem som den tredje sektorn antaskunna bidra till att lösa.

Om nonprofit-sektorn går att betrakta som socialekonomi finns det skilda uppfattningar om i litteratu-ren. Den vanligaste uppfattningen är dock att företagsom verkar inom nonprofit-sektorn kan delas upp i två

kategorier, dels en som styrs demokratiskt under princi-pen ”en medlem – en röst” och dels en bestående avföretag med traditionell styrning liknande den privatasektorn. Gemensamt för de båda formerna är att denprimära målsättningen inte är att generera vinst. Denförsta formen bör således betraktas som en del av densociala ekonomin medan andra kategorin faller utanför.Det finns även författare (se Salamon och Anheiers, 1998)som anser att nonprofits i sin helhet bör särskiljas frånden sociala ekonomin eftersom nonprofits inte tar hän-syn till ett användarperspektiv.

Socialt företagande ses ofta som en del av socialekonomi och avser näringsdrivande verksamhet. Detsociala företagandet kan betraktas som en paraplybe-teckning över alternativa verksamhetsformer som sär-skiljer sig från andra typer av verksamheter genom so-ciala syften (se Palmås, 2003).15

I litteratursammanställningen behandlas begreppetsocial ekonomi synonymt med den innebörd som reger-ingens arbetsgrupp framlagt (jämför diskussion om be-greppets innebörd i Carlberg, 2001). Medveten om attbegreppet social ekonomi endast i vissa avseenden kanlikställas med den tredje sektorn eller nonprofit-sektorn,kommer begreppen i litteraturstudien att betraktas somlikvärdiga. Utgångspunkten för litteraturstudien har va-rit att ha en bred referensram för att täcka in stora delarav det som finns skrivet kring den sociala ekonomin ochsåledes inte att klargöra gränsdragningsproblematikenmot tredje sektorn eller mot nonprofit-sektorn. Skillna-den i definitionen är att den svenska beskrivningen läg-ger större vikt vid det sociala i jämförelse med europeis-ka definitioner som betraktar den sociala ekonomin somen organisationsform för att förbättra, utöka eller för-ändra välfärden.16

13 http://europs.eu.int/comm/enterprise/entrepreneurship/coop/con-sultation.

14 Westlund, H. (red) (2001).

15 Borzaga och Defourny (2001) menar att socialt företagandeskall ses som en del i gränslandet mellan kooperativ och nonpro-fit-organisationer, dessa organisationsformer ligger mycket näravarandra och det sociala företagandet är beroende av karaktä-ristiska drag från både kooperation och nonprofit.

16 Wijkström, P. (1998) i Social ekonomi – om kraften hos allamänniskor.

13


NESE formar social ekonomi inomvälfärdsområdetNESE:s huvudmål beskrivs alltså vara att skapa arbets-tillfällen inom det som här kallas social ekonomi. Ochupprinnelsen till att social ekonomi får ett allt starkarefäste i Sverige kan hänföras till år 1996 och det svenskamedlemskapet i EU. Sedan 1990-talet har benämningenanvänts inom Europeiska socialfonden. När Sverige blirmedlem i EU blir det möjligt att söka medel från Euro-peiska socialfondens program och det område som kal-las social ekonomi. Social ekonomi kan med det sägasvara ett nytt fenomen på den arena som produktionenav svensk välfärd bildar.

År 2001 får Sverige genom exempelvis NESE i Gö-teborg medel från EQUAL-satsningen och med de olikadelprojekten som producerar välfärd materialiseras i alltstörre omfattning social ekonomi inom vård och om-sorg. Vi har först ett namn på något och sen får namnetverkliga konsekvenser och praktiker börjar utvecklasgenom de individer som får ut medel till olika delpro-jekt. Benämningen social ekonomi får med det verkligakonsekvenser när människorna i exempelvis delprojek-ten Diamanten och Oliven gör saker. Men den omvändalogiken kan också råda när social ekonomi får ett ansik-te inom svensk välfärdsproduktion. På fältet har vi prak-tiker som Oliven och Diamanten före det att NESE dy-ker upp med tal om social ekonomi. När NESE sökerprojekt lyfts redan verksamma praktiker in och på såsätt fylls benämningen social ekonomi med verklighet.

När social ekonomi får fäste i den svenska arbets-marknadspolitiska och socialpolitiska sfären sker detalltså i en dynamik med två riktningar. Å ena sidan ska-pas nya praktiker som plockas in under paraplyet socialekonomi. Å andra sidan ger redan befintliga praktikerbetydelse och innehåll till benämningen social ekono-mi. Vi ser här en utvecklad form av dynamisk nomina-lism där benämningar och aktiviteter interagerar medvarandra, när ett fenomen som social ekonomi får liv iden svenska kontexten.

Avsikten med det här lite filosofiska resonemangethar varit att problematisera de sedan 1990-talet rådan-

de diskurserna om social ekonomi som återfinns inombåde akademin, politiken och offentlig verksamhet. Dis-kurserna kännetecknas av en okritisk uppfattning omfenomenet social ekonomi som består av tanken att detalltid har funnits områden i det svenska samhället somvarit social ekonomi och att det nu genom EU:s struktur-fonder finns en möjlighet att hjälpa dessa områden.

I den här utvärderingen behandlas produktionen avvälfärd med social ekonomi som ett fält som håller påatt etableras i Sverige. När det dyker upp i dokumentinom Socialdepartementet eller Europeiska kommissio-nen, så får det praktiska konsekvenser, det materialise-ras genom aktiviteter som sedan ringas in och blir någotpåtagligt med hjälp av kategorin social ekonomi.

Sammanfattningsvis är en grundläggande utgångs-punkt för den här utvärderingen att social ekonomi somaktör inom produktionen av välfärd i Sverige får möj-ligheter att etablera sig starkare genom det svenskamedlemskapet i EU. Det tidiga 1990-talets personalkoo-perativ i vård och omsorg var förlöpare till dagens soci-ala entreprenörer som kan erhålla medel från Europeis-ka socialfonden för att starta sina företag. Och på kon-tinenten har social ekonomi varit etablerat sedan slutetav 1980-talet. Här är ett exempel på hur kontinentalaideal om hur det är fruktbart och rätt att lösa frågor somhandlar om produktion av välfärd förflyttas från denmellaneuropeiska arenan till den skandinaviska. Det somvid en första anblick enbart tycks vara en fråga om re-surstilldelning ur strukturfonder och program visar sigvid en närmare granskning också rymma ideologiskaaspekter kopplade till den enskildes ansvar för sin egenvälfärd samt att företagande skall vara det verktyg sombör lösa problem med segregering, bidragstagande ochvälfärdsproduktion till invandrare.

14


Konsekvenser av NESE

NESE fick konsekvenser på tre olika nivåer. Fördet första på strukturell och institutionell nivå som

omfattar de offentliga verksamheter som leder och pro-ducerar välfärd i stadsdelarna. För det andra på indivi-duell och medborgerlig nivå som inbegriper delprojek-ten, delprojektledare och deltagare i projekten. Den tredjenivån är politisk och handlar om styrning och produk-tionen av välfärden i stadsdelarna som deltog i NESE.Den tredje nivån omfattar också fackföreningarnas age-randen och förhållningssätt. Och det var i interaktionenmellan aktörer på de tre nivåerna som NESE fick sinspeciella prägel och speciellt gäller det relationernamellan politiker och fackföreningsrörelsen där represen-tanter för facken agerade på ett sätt som fick stora nega-tiva konsekvenser för delprojektens möjligheter att eta-blera sig.

1. Struktur och institution: Omfattar de verksamhetersom leder och producerar välfärd i stadsdelarna.

2. Individ och medborgare: Omfattar delprojektledareoch deltagare i projekten.

3. Politik och styrning: Omfattar politikens styrning avproduktionen av välfärd i stadsdelarna.

1. Struktur och institution1.1 NESE var en möjlighet för stadsdelsförvaltningen att

genomföra försök med nya produktionsformer vilketär något som de inte kan inom ordinarie budget.

1.2 NESE som ett tidsbegränsat projekt blev också enmöjlighet för förvaltningen att kvarhålla traditionellorganisering av välfärdsproduktion i stadsdelen.

1.3 NESE visade att etnisk kompetens är central när denallt större gruppen äldre invandrare i Sverige skallerbjudas omsorg.

1.4 NESE visade att frågan om integration och marg-inalisering är mycket komplicerad i socialt utsattaområden som Bergsjön och Gunnared. Det tycks intebara handla om att invandrare skall integreras i detsvenska samhället utan kanske mer om att invandra-re med olika etniska tillhörigheter skall klara av attleva i samma bostadsområde.

1.5 NESE visade att större EU-projekt bör genomförasmed en liten administrativ överbyggnad och ett be-gränsat antal forum/möten för att de ska framstå somtydliga och sammanhängande.

1.6 NESE visade att korta experiment inte förändrar denrådande strukturen men bidrar till att etablera nyasätt att förstå och tänka kring organiseringen av väl-färdsproduktion.

1.7 NESE föll i den kortsiktiga projektfällan som inne-bär snäv finansiering för delprojekten under projekt-tiden samt att få verksamheter hade en finansieringtill huvudverksamheten när projekttiden var slut.

1.8 NESE utvecklade verksamheter inom social ekono-mi som kompletterade och erbjöd alternativ till pro-duktionen av välfärd inom offentlig sektor.

1.9 NESE initierade det krävande och långsiktiga arbe-tet med att utveckla en struktur för samverkan mel-lan social ekonomi och offentlig verksamhet som härkallas den nya svenska modellen. NESE blev en avden nya svenska modellens första murbräckor.

Kommentar till nivån Struktur och institutionDet krävs kompetenta stödjande organisationer som harförtroende att vägleda sociala företag i deras affärs- ochorganisationsutveckling samt att parallellt med det ska-pa förståelse hos den offentliga förvaltningen för denrollförändring som en strategi för lokal utveckling sominnefattar socialt företagande innebär. Erfarenheternafrån NESE visar att det krävs en stor insats för att perso-ner som är marginaliserade i samhället skall lyckas ska-pa en livskraftig affärsprocess och organisation.

2. Individ och medborgare2.1 NESE gjorde det möjligt för delprojektledare och

medarbetare att göra karriär på den svenska arbets-marknaden. I maj 2005 har 24 personer anställningi företagen.

2.2 NESE:s utvecklingsgrupper skapade möten mellanförvaltningen och invandrargrupper som ledde tillett ömsesidigt lärande som skapade förståelse ochrespekt för agerande och attityder.

15


2.3 NESE gav invandrargrupper kunskap om och för-ståelse för den komplicerade logik och kultur somreglerar produktionen av omsorg och service inomförvaltningen.

2.4 NESE visade att uppdraget som delprojektledare ärett komplext och mångfasetterat arbete som kräverdjup och tät handledning.

2.5 NESE visade, oberoende av hur många arbeten somprojektet genererar i slutändan, vilken betydelse justprojekt har för människors upplevelser av att ha enmeningsfull vardag i områden som är socialt utsat-ta.

2.6 NESE genererade en strukturell förändring av män-niskors attityder och förhållningssätt både inom för-valtningen och i delprojekten.

2.7 NESE gav inte bara den enskilde individen tillträdetill arbetsmarknaden, den var också med och utöka-de denna marknad. Därmed kan NESE tillskrivasett strukturellt samhälleligt värde. Elva företag, vil-ka alla var nya typer av verksamheter, etablerades.

2.8 NESE utvecklade individers kunskaper om socialtentreprenörskap både bland de som bodde i Gunna-red och Bergsjön samt de tjänstemän som var verk-samma inom offentlig sektor i de två stadsdelarna.

2.9 NESE gav de boende i Bergsjön och Gunnared möj-ligheter att starta affärsverksamheter genom att till-handahålla de verktyg som var nödvändiga för attstarta ett socialt företag.

Kommentar till nivån Individ och medborgareHur motsägelsefullt det än låter så förefaller det somom individerna som NESE riktades till, det vill säga deboende i Bergsjön och Gunnared, fått ut relativt lite avpartnerskapet. Delprojekten och delprojektledarna harmed sitt engagemang och sin kreativitet och inte minstenvishet lyckats med något större än att skapa socialaföretag och enskilda arbetstillfällen, de har istället fung-erat som murbräckor in i den solida mur som är funda-mentet för hur man kan tänka kring produktionen avvälfärd i Sverige. Sprickorna i muren har öppnat uppperspektiven för tjänstemän och politiker som innebär

att de erbjudits nya sätt att tänka kring organisering ochgenomförande av exempelvis barnoch äldreomsorg. Attprivata aktörer erbjuder omsorg är inget nytt men attsociala företag i samverkan med offentlig verksamhetoch frivilligorganisationer kan producera välfärd är nytt,och det är just den möjligheten som de enskilda projekt-ledarna lyckats etablera bland politiker och tjänstemän.Delprojektledarna kan därför ses som strukturella entre-prenörer i lanseringen av den nya svenska modellen somalltså består av samverkan mellan offentlig verksam-het, sociala företag och frivilligorganisationer.

3. Politik och styrning3.1 NESE synliggjorde behovet av den tredje sektorn

inom kommunal verksamhet.

3.2 NESE skapade debatt om och genererade en utred-ning av juridiska frågor som exempelvis berör för-valtningars upphandling av sociala företag.

3.3 NESE bröt ny mark och problematiserade förlegadeförhållningssätt i produktionen av omsorg och ser-vice i en mångkulturell miljö.

3.4 NESE visade att produktionen av välfärd kan ge-nomföras i samverkan mellan stadsdelens egna verk-samheter, sociala företag och olika former av frivil-ligarbete.

3.5 NESE etablerade hos politiker kännedom och kun-skaper om sociala företag som producenter av väl-färd.

3.6 NESE visade att politiken oberoende av parti ärkonservativ i synen på produktion av välfärd iSverige.

3.7 NESE fick Stadskansliet i Göteborg att initiera enutredning av den sociala ekonomins möjligheter iGöteborgs Stadsdelar.

Kommentar till nivån Politik och styrningI NESE visade sig ett maktförhållande där förvaltning-en hade övertag såväl mot lokalsamhälle som mot poli-tiken. Politiken lyckades inte formulera hur den lokalaenergin som fanns hos eldsjälar och föreningsliv skulletas tillvara, vilket ledde till att delprojektledare tvivla-

16


de på om deras engagemang lönade sig. I NESE intogpolitiken en passiv hållning i försök att undanröja dehinder som fanns för att ta tillvara de kreativa krafternai de sociala företagen. Inget i NESE pekade på att dessaprioriteringar handlade om avvägningar mellan olikabehov, utan snarare ett val mellan den etablerade offent-ligt drivna verksamheten och nya aktörer inom produk-tionen av omsorg.

NESE synliggjorde existerande roller och att det intelängre finns en självklar modell för hur välfärd skallproduceras i Sverige. Men det har ännu inte avspeglats iförändrat beteende, rutiner eller annan praxis i förvalt-ning och nämnd. Till exempel planerar Gunnared ut-byggnad av barnomsorg utan att lyfta in Diamanten iarbetet och i Bergsjön tillsätter man nya kulturplanerar-tjänster samtidigt som man har givit en förening somvill bygga ett kulturhus ett par miljoner för att utveck-las.

På nationell politisk nivå tycks utvecklingsmöjlig-heterna för sociala företag vara beroende av legitime-ring och stöd från näringspolitiken för att de sociala fö-retagen skall kunna bli ett verktyg i arbetsmarknads-och socialpolitiken. Detta ligger i linje med de statligautredningar som framhåller sociala företag i form avsociala arbetskooperativ som ett alternativ till Samhall.Att de sociala företagen är företag bör betonas. De äraffärsverksamheter startade med socialt syfte, av grup-per som genom dem förverkligar sina möjligheter ochvinner inträde på en arbetsmarknad som har stängt demute. Erfarenheterna från NESE visar att de sociala före-tagen lyckas skapa arbete för grupper som arbetsförmed-lingen anser står utanför arbetsmarknaden. Det är storaskillnader i etableringsfasen mellan traditionella tillväxt-företag, levebrödsföretag och sociala företag. Skillna-derna handlar om mål, visioner, drivkraft, startmiljöer,finansiella möjligheter och tillgång till stödstruktur.Sociala företag har problem i övergången projekt tillaffärsrelation med sina, i första hand, offentliga upp-dragsgivare, då de inte har tillgång till motsvarande stöd-struktur som traditionella tillväxtföretag. Marknaden försociala företag måste utvecklas och accepteras av främstkommunerna.

Avslutningsvis förefaller fackföreningsrörelsen haften betydelsefull roll för några av delprojektens svårig-heter att etablera sina företag. Fackföreningsrörelsenanvände argument som handlade om att stadsdelarnainte fick köpa tjänster från de sociala företagen då för-valtningen hade övertalig personal. Vidare använde fack-et samma argument som arbetsgivarna i stadsdelarna.Argumentet handlade om att det förelåg juridiska oklar-heter vid upphandling av sociala företags tjänster. Argu-menten kan ses som strategier arbetsgivaren och facketanvänder tillsammans för att förhala möjligheten för nyaaktörer att etablera sig inom produktionen av välfärd.

17


Utvärderingen avStorstadssatsningenStorstadssatsningen inleddes år 2000 och omfattade 24bostadsområden i sju kommuner, i Göteborg ingick Berg-sjön, Gunnared, Hjällbo och Norra Biskopsgården. Stor-stadssatsningen hade två övergripande mål. Det förstahandlade om tillväxt som innebar att ge storstadsregio-nerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar till-växt och därmed möjlighet att bidra till att nya arbets-tillfällen skapas såväl inom regionerna som i övriga delarav landet. Det andra handlade om att bryta den sociala,etniska och diskriminerande segregationen i storstadsre-gionerna. Storstadssatsningen hade också ett antal merspecificerade målsättningar där den första innebär atthöja sysselsättningsgraden i de socialt utsatta områdenaför både män och kvinnor och därmed minska socialbi-dragsberoendet. Målet var också att stärka det svenskaspråkets ställning och att de som går ut grundskolan skalluppnå de nationella målen. Storstadssatsningen ville höjautbildningsnivån bland de boende och erbjöd olika for-mer av gymnasieutbildning. Medel användes även tillatt renovera hus och offentliga miljöer. Det handladeom att sänka ohälsotalet i områdena samt att höja deboendes deltagande i den demokratiska samhälleligaprocessen.

Anders Törnqvist på Institutionen för socialt arbetevid Göteborgs universitet publicerade under våren 2005en summerande utvärdering av Storstadssatsningen iGöteborg.17 En viktig slutsats för Storstadssatsningen,är enligt Törnqvist att man inte genom områdessatsning-ar kan förändra omfattande strukturella förhållanden.Han menar att misslyckandet handlar om att staten medolika satsningar gör strukturella svårigheter till lokalaproblem. Törnqvist utvecklar sitt antagande och frågarlite provocerande om de socialt utsatta områdena intehar nog med egna problem, utan att de också måste bäraett mer allmänt samhälleligt misslyckande att upprätt-hålla den svenska välfärden för samtliga medborgare.

Storstadssatsningen och NESE

Han betraktar Storstadssatsningen som en selektiv kom-pensatorisk politik riktad till förlorarsidan i segregations-processen. Enligt Törnqvist är förändringen av den fy-siska miljön det mest märkbara resultatet av Storstads-satsningen och dessa förändringar tycks ha mer genom-slagskraft än något annat.

Törnqvist problematiserar den traditionella synen påarbete, sysselsättning och försörjning. Han menar att detär en förenklad ekvation att arbete mer eller mindreautomatiskt främjar de andra målen i Storstadssatsning-en. Den etablerade uppfattningen är att arbete minskarsegregationen, ökar hälsan, ökar demokratin, ökar trygg-heten och att det höjer de utsatta stadsdelarnas attrak-tionskraft. Att arbete är inkörsporten till det svenskasamhället grundar sig enligt honom på svensk moral ochsamhällsuppfattning. Men Törnqvist föreslår att tonvik-ten på arbete inte bör vara en ”naturlag”, vilket enligthonom är viktigt att ta hänsyn till när stora grupper intekommer ut i arbete och inte heller kan anses som arbets-lösa men ändå måste ha en plats i samhället och meningmed tillvaron. Han menar också att tillfälliga satsning-ar måste ha en tydlig koppling till bestående strukturerför att få genomslagskraft, men ju mer knutna experi-menten är till etablerade strukturer desto svårare är detatt skapa nya strukturer.

Enligt Törnqvist misslyckades Storstadssatsningenmed de grundläggande målen att skapa tillväxt och mins-ka segregationen. Men betraktad som en kompletteringoch kompensation till de mest drabbade framstår Stor-stadssatsningen enligt honom som både långsiktig ochgenerös. Sedd som förändrande av etablerade institutio-nella och kulturella strukturer uppfattar han den somverkningslös och kortsiktig. Och ambitionen att utveck-la samverkan mellan statliga myndigheter och kommu-ner fick enligt Törnqvist inte rätt förutsättningar.

En jämförelse mellan NESE ochStorstadssatsningenEn förutsättning för att partnerskapet Ny Ekonomi ochSocialt Entreprenörskap (NESE) skulle erhålla medel frånEQUAL var att hitta nationella, regionala och lokalamotfinansiärer då EU-medel delas ut enligt 50/50-mo-

17 Törnqvist, A. (2005) Allting förändras men ingenting förgås.Summerande utvärdering av Storstadssatsningen i Göteborg.Göteborg: Socialt arbete, Göteborgs universitet.

18


dellen. Modellen innebär att ett partnerskap kan sökalika mycket medel som det lyckats samla ihop från denationella, regionala eller lokala motfinansiärerna. FörNESE:s del använde stadsdelarna medel från Storstads-satsningen som motfinansiering. Det innebär alltså attmedel från Storstadssatsningen hjälpt partnerskapet attbeviljas medel från Europeiska socialfonden, men detinnebär inte att NESE var en del av Storstadssatsning-en. En mycket viktig skillnad mellan NESE och Stor-stadssatsningen var förvaltningen av projektmedel. Med-len från Storstadssatsningen förvaltades av stadsdelarnamedan resurserna från EQUAL koordinerades av denexterna aktören Kooperativ konsult i Göteborg. EnligtTörnqvist innebar decentraliseringen av Storstadssats-ningen i Göteborg till stadsdelarna att förvaltningarnasoch nämndernas inflytande blev starkt. Den kommuna-la sidan dominerade kraftigt och den ordinarie verksam-heten fick ett avgörande inflytande över försöksverksam-heterna. Storstadssatsningen i Göteborg blev alltså en-ligt honom en utvidgning av stadsdelsorganisationen. Enbidragande orsak till att NESE verkligen blivit ett expe-riment, som partnerskapet skall vara enligt instruktione-rna från Europeiska socialfonden, som försökt hitta nyastrukturer och metoder handlar förmodligen om att med-len koordinerats av den externa aktören Kooperativ kon-sult. Därmed har projekten inte varit lika snävt bundnatill den ordinarie produktionen av välfärd i stadsdelar-na som var fallet med Storstadssatsningen. Det leddeockså till fler konflikter för delprojektledarna med tjäns-temän, politiker och fackliga representanter då NESE:sprojekt i stor utsträckning utmanade och problematise-rade de etablerade strukturerna och organiseringen avvälfärdsproduktionen. NESE har därmed lyckats mednågot som inte Storstadssatsningen tycks ha kommit inärheten av, som innebär att initiera en nydaning i hurdet går att tänka kring och organisera produktionen avvälfärd på kommunal nivå.

I sin utvärdering av Storstadssatsningen ställer Törn-qvist frågan om vilka principer som ska gälla vid för-delningen av välfärden i Sverige. Under 2000-talet me-nar han att en allt större del av välfärdsproduktionenblivit projektfinansierad och då också till sin karaktär

kortsiktig. En viktig fråga att ställa i relation till NESEär om EU-projekt ska upprätthålla svensk välfärd i soci-alt utsatta områden? Projektfinansieringen av välfärds-produktion kan ha en viktig funktion att fylla genom attden per definition ofta ska vara nydanande och experi-mentell. Projektfinansieringen gör det därmed möjligtatt synliggöra nya aktörer och nya sätt att organiseraoch strukturera välfärdsproduktion som sedan i dialogmed etablerade strukturer inom offentlig verksamhet kanutveckla en ny rationell och kostnadseffektiv modell. Enviktig slutsats från Storstadssatsningen är enligt Törn-qvist att man inte genom områdessatsningar kan förändraomfattande strukturella förhållanden. En viktig slutsatsfrån NESE är däremot att externt finansierade projektsom har karaktären av experiment i förlängningen kanförändra strukturen på den offentliga sektorns mandat,åtagande och verksamhet. Därmed har Europeiska soci-alfondens program som EQUAL och partnerskapet NESEstor betydelse för utvecklingen på lokal nivå i socialtutsatta områden som Bergsjön och Gunnared.

Sett ur de individuella målens synvinkel och som enkomplettering och kompensation till de mest drabbadeär Storstadssatsningen enligt Törnqvist både långsiktigoch generös. Sett som förändrande av strukturer och igrunden samhällsförändrande, är den däremot maktlösoch kortsiktig. För NESE:s del är snarare en motsattslutsats mer rimligt där man misslyckats med det indivi-duella målet att skapa 50 nya arbetstillfällen men lyck-ats med att initiera en möjlig förändring bland politikeroch tjänstemän när det gäller den grundläggande ochlångsiktiga utvecklingen av strukturen för framtida pro-duktion av välfärd. NESE är därmed inte ett utslag avsamhällets bristande förmåga att hantera de utsatta stads-delarna, utan snarare en möjlighet att hantera produk-tionen och utvecklingen av välfärd i ett allt mer kom-plext svenskt samhälle där etnisk tillhörighet i allt hö-gre grad påverkar möjligheterna att få fullgod omsorg,sjukvård, service och möjligheten att delta i samhällsli-vet.

19


Social ekonomi och offentligverksamhet kan samverka för välfärd

Den här sista delen i slutrapporten handlar om tvåsaker. För det första görs ett försök att presentera

en både djupare och bredare kunskap om relationen mel-lan social ekonomi, offentlig verksamhet och välfärds-produktion. Här kommer några av sociologen PierreBourdieus begrepp att tillämpas på NESE. För det andrapresenteras ett förslag på hur den framtida produktio-nen av välfärd i svenska stadsdelar och kommuner skul-le kunna se ut. Skissen kallas den ny svenska modellenoch avsikten är att den ska kunna appliceras både påsocialt utsatta och mer ”normala” områden. Skissen bliren del i den här slutrapportens huvudtes som går ut påatt social ekonomi, offentlig verksamhet och frivilligor-ganisationer genom tät samverkan kan utgöra en möjliglösning på problemet med att producera fullgod välfärdi form av vård, omsorg och service till den allt mindrehomogena befolkningen i de allt mer komplexa ochmångkulturella svenska folkhemmen.

NESE som ett fält med arenor ochaktörerNär Bourdieu talar om de arenor som formar ett fält,tillsammans med de aktörer som är verksamma på fäl-tet, är begreppen position och disposition centrala ochde ingår i den förklaringsmodell som återfinns i alla hansarbeten. Han menar att den sociala verkligheten upp-står i ett möte mellan system av dispositioner å ena si-dan och system av positioner å den andra.18 Sociologis-ka förklaringar kräver därför undersökningar från tvåhåll. För det första behövs undersökningar av system avdispositioner som han ofta kallar habitus och som om-fattar allt det människor bär med sig exempelvis i formav livsstil, erfarenheter, utbildning, attityder, normer,förhållningssätt och boendeform (jfr embodied expe-rience).19, 20 Det krävs också undersökningar av andratillgångar som människor förfogar över. Ett fält är en-ligt Bourdieu ett strukturerat system av sociala positio-ner vars grundkaraktär bestämmer situationen för deyrkesgrupper som är verksamma på fältet. Det är ocksåett system av krafter som existerar mellan dessa positio-ner som ger att ett fält struktureras internt av maktrela-tioner. Positionerna som de olika yrkesgrupperna har på

ett fält ger relationer mellan dem som karaktäriseras avatt en eller flera yrkesgrupper dominerar och andra yr-kesgrupper blir dominerade. Det som avgör om en yr-kesgrupp dominerar eller blir dominerad är enligt Bour-dieu knutet till i vilken utsträckning representanter inomen yrkesgrupp är bärare av och förfogar över fyra kate-gorier av resurser:

1. Ekonomiskt kapital såsom budget för att driva en verk-samhet.

2. Socialt kapital som olika sorters värdefulla relatio-ner inom det egna fältet och med andra fält.

3. Kulturellt kapital och då i första hand legitim ochauktoritativ kunskap i form av akademisk utbildning.

4. Symboliskt kapital i form av prestige och social res-pekt.21

Bourdieu ser också fältet som en social arena inom vil-ken aktörer manövrerar för att kvarhålla eller erhållaresurser och intressen och det förutsätter specialister, in-stitutioner och erkända värdehierarkier. Ett fält definie-ras av de intressen och resurser som står på spel inomfältet såsom kulturella varor kopplade till specifika livs-stilar, intellektuell distinktion genom utbildning, yrke,mark, politisk makt, social klass och samhällelig statusoch prestige. Hur specifika och konkreta dessa intressenär varierar beroende på vilket fält som behandlas. Varjefält har, beroende på dess innehåll, även en speciell lo-gik och av aktörerna för-givet-tagen struktur. Aktörernauppfattar sina handlingar på fältet som en nödvändig

18 Bourdieu, P. (2000) Konstens regler. Det litterära fältets upp-komst. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag. s. 12.

19 Ibid.20 Se Georg Lakoff (1987) Women Fire and Dangerous Things.

Chicago: The Chicago University Press. Bourdieus användningav formuleringar som att något är inristat i kroppen och utgörhabitus kan utvecklas med resonemang av Georg Lakoff som ärprofessor i lingvistik och talar om functional & conceptual em-bodiment. Kortfattat handlar Lakoffs resonemang om hur vårasätt att förstå och förklara världen har ett slags grund eller bör-jan i vår kropp och vår erfarenhet är inte bara beroende av vårtintellekt utan också av kroppens placering i tid och rum. Habituskan då uppfattas som ett embodied experience, en förkroppsli-gad erfarenhet som danat den du är och hur du agerar.

21 Bourdieu, P. (1991) Language and Symbolic Power. Cambridge:Polity Press, s. 229-231.

20


23 Ibid.

och följdriktig konsekvens av fältets grundläggande ka-raktär.22

Ett viktigt antagande för Bourdieu är att den socialaverkligheten både är strukturerad men också, och dettaär väsentligt, hierarkiserad. Individer, grupper och insti-tutioner har en genomgripande tendens att av oss män-niskor bli placerade i system med stark rangskillnad. Vihar en benägenhet att ofta organisera våra handlingaroch fenomen i noggrant fastställda över- och underord-ningar, där förhållandet mellan den som dominerar ochden som domineras baseras på att den sist nämnda lyderden först nämnda.

Bourdieu är en lite krånglig teoretiker som kan varasvår att förstå men låt oss försöka använda några avhans kategorier och resonemang på NESE och socialekonomi.

A. Vilka arenor formar fältet social ekonomi inomNESE?a. Europeiska Unionenb. Europeiska socialfonden i Sverigec. Delprojekten och föreningarna i NESEd. Stadsdelsförvaltningarna i Bergsjön och Gunnarede. Kooperativ konsultf. Politiker i Gunnared och Bergsjöng. Gunnared och Bergsjön som bostadsområdenh. Fackliga organisationer

B. Vilka aktörer formar fältet social ekonomi inomNESE?a. Tjänstemän inom EUb. Tjänstemän inom Europeiska socialfonden i Sverigec. Delprojektledarna och medarbetared. Chefer och medarbetare i SDN Bergsjön och Gunna-

rede. Koordinator, ledamöter i ledningsgrupp och styrgruppf. Nämndpolitiker i Bergsjön och Gunnaredg. Boende i Bergsjön och Gunnaredh. Fackliga ombud

C. Hur ser hierarkin ut inom NESE på fältet social eko-nomi?Stadsdelsförvaltningarna tycks vara högst upp med störstmandat och makt, därefter följer politikerna i nämnder-na i Bergsjön och Gunnared. Som nummer tre i hierar-kin förefaller det vara rimligt att placera Kooperativkonsult som koordinerar NESE och som fördelar de medelsom beviljats av Europeiska socialfonden. På fjärde platsåterfinns de olika delprojekten.

På det fält som social ekonomi formar inom NESEhar aktörerna c-e olika positioner som ger dem olikamandat och makt att påverka NESE. Det som avgörmöjligheterna att ha makt över och påverka NESE kan,om vi använder oss av Bourdieus tankar, hänföras till ivilken utsträckning aktörerna på fältet är bärare av ochförfogar över de fyra kategorierna av resurser:

1 Ekonomiskt kapital såsom budget för att driva ettdelprojekt inom NESE.

2 Socialt kapital som olika sorters värdefulla relatio-ner på den egna arenan eller på de olika arenor somformar social ekonomi som ett fält.

3 Kulturellt kapital och då i första hand legitim ochauktoritativ kunskap i form av yrkestillhörighet ochutbildningsnivå.

4 Symboliskt kapital i form av prestige och social res-pekt som för NESE:s del kan omfatta etnisk tillhörig-het.23

NESE kan betraktas som en social arena inom vilkenKooperativ konsult, delprojekten, stadsdelsförvaltning-en och politiken manövrerar för att kvarhålla eller er-hålla resurser och intressen. När det gäller produktio-nen av omsorg och service har vi i Gunnared och Berg-sjön etablerade och auktoriserade yrkesgrupper som pro-ducerar omsorg och service inom exempelvis socialtjänst,äldreboende och dagverksamheter. Med NESE:s delpro-jekt dyker det upp nya aktörer som kan uppfattas kon-kurrera med befintliga institutioner och verksamheter.

I partnerskapet som formade NESE var utgångspunk-

22 Jenkins, R. (1992) Pierre Bourdieu. London: Routledge s. 84.

21


ten att de olika aktörerna förband sig att samverka påbästa möjliga sätt för att NESE skulle utvecklas så gynn-samt som möjligt. Detta var en ideal situation som intetog hänsyn till att de olika aktörerna och de verksamhe-ter som de företrädde fungerade på olika sätt och hadeolika mål. Vi kan se i NESE att de olika aktörernasintressen konkurrerade och kolliderade med varandra.Det skedde genom att utvecklingen av de intressen somdelprojekten hade som handlade om att skapa bärkrafti-ga sociala företag inverkade negativt på den traditio-nella produktionen av välfärd som förvaltningen ansva-rade för. Vidare var fackföreningsrörelsens ideologiskamotstånd mot sociala entreprenörer en aspekt som för-svårade delprojektens möjligheter att få uppdrag av stads-delsförvaltningarna, vilket var paradoxalt då facket varen av medlemmarna i det partnerskap som NESE ut-gjorde. Ett problem för NESE var också att de olikaparterna hade skilda anledningar till varför de deltagit iNESE som ibland inte har varit förenliga med varan-dra, eller som kanske till och med direkt motverkat var-andra. Social ekonomi inom NESE kännetecknas meddet inte bara av att vara ett fält, det är på grund avaktörernas ibland motstridiga intressen, ett spännings-fält.

Den nya svenska modellenAmbitionen med NESE var att skapa samverkan mellansocial ekonomi och offentlig sektor, med ambitionen attutveckla nya organisatoriska lösningar i samarbetetmellan sektorerna för att skapa nya och varaktiga ar-betstillfällen. NESE skulle alltså generera verksamheterinom social ekonomi som kompletterade och erbjöd al-ternativ till produktionen av välfärd inom offentlig sek-tor. Målet med NESE var också att föreslå en modell församverkan mellan social ekonomi och offentlig verk-samhet. En utgångspunkt för det strukturella arbetet varatt de verksamma inom offentlig sektor måste förändrasina attityder och förhållningssätt för att möta nya be-hov och ett nytt samhälle. En annan utgångspunkt varatt de verksamma inom föreningar och ideella verksam-heter måste utveckla sitt samhällsengagemang till attskapa ny sysselsättning.

NESE inledde en samverkan mellan offentlig sektoroch sociala företag men det utvecklades aldrig lösning-ar på hur ett tätt samarbete skulle kunna utvecklas.Däremot lyftes angelägna frågor upp på bordet som nubehandlas och som exempelvis berör stadsdelarnas upp-handling av tjänster och fackets relation till alternativaproducenter av välfärd. NESE etablerade idéer om huren modell för samverkan mellan social ekonomi och of-fentlig verksamhet skulle kunna se ut som baserades pånya organisatoriska lösningar.

Benämningen Den nya svenska modellen är alltsåen omskrivning av den internationellt etablerade bildenav svensk välfärdsproduktion som kallas den svenskamodellen. Omskrivningen och innehållet i den har växtfram under utvärderingen av NESE. Den nya svenskamodellen innebär att staten fortfarande bär det grund-läggande ansvaret för produktionen av välfärd. Och detkommunala självstyret med politiker och tjänstemänansvarar som tidigare för sitt geografiska område. Detnya i modellen handlar om att själva utförandet av väl-färdstjänster som vård, omsorg och service sker i närasamverkan mellan sociala företag, offentlig verksamhetoch frivilligorganisationer. Det blir därmed en utveck-ling av den situation vi har idag där dessa aktörer redanfinns på arenan men där de oftast verkar isolerat frånvarandra.

I den nya svenska modellen genomförs inte samver-kan sporadiskt eller när det uppkommer en akut situa-tion eller när det finns nationella och europeiska pro-jektmedel att söka. Istället görs samverkan till en ut-gångspunkt för struktureringen och organiseringen avproduktionen av välfärd där de olika aktörerna integre-ras i varandra. Att använda samverkan som grundläg-gande fundament för produktionen av välfärd skaparstora möjligheter att neutralisera det spänningsfält somidag kännetecknar relationen mellan offentlig verksam-het och alternativa producenter av välfärd som exem-pelvis sociala företag och frivilligorganisationer. Pro-fessor Runo Axelsson och lektor Susanna Bihari-Axels-son redovisar i sin genomgång av forskning om samver-kan inom offentlig verksamhet tre olika grader av sam-verkan. Den lite mjukare formen som kallas koopera-

22


tion, den mer formaliserade kallad kollaboration och enform som kan innebära finansiell samordning som be-nämns integration.

Avslutningsvis kan man säga att NESE initieradedet krävande och långsiktiga arbetet med att utvecklaen struktur för samverkan mellan olika aktörer. Delpro-jektledarna blev, i vissa fall utan att vara medvetna omdet, strukturella entreprenörer i lanseringen av en nyasvensk modell för välfärdsproduktion som alltså bestårav samverkan mellan offentlig verksamhet, sociala fö-retag och frivilligorganisationer. Därmed har NESE lyck-ats med något mycket svårare än det man företog sig attgöra och det är att öppna upp den slutna svenska model-len för välfärdsproduktion och synliggöra möjligheter-na att både tänka nytt och agera på ett sätt som är meri linje med det nya svenska samhället. NESE har visatatt social ekonomi och offentlig verksamhet kan sam-verka för välfärd.

23


Anheier, H. K., Salamon, L. M., & Johns Hopkins Comparative Nonprofit Sector Project (Eds.).(1998). The nonprofit sector inthe developing world : a comparative analysis. Manchester: Manchester University Press.

Amin, A, Cameron, A.,& Hudson, R. (2002). Placing the social economy. New York: Routledge.

Bartilsson, S. (2000). Arbete i egen regi: från arbetsmarknadsprojekt till social ekonomi. Göteborg: Daidalos.

Bartilsson, S., Bland, J., & Kennedy, R. (1997). Socialt företagande och integration - 22 europeiska exempel. Göteborg: Göte-borgs Universitet.

Borzaga, C., & Santuari, A. (1998). Social enterprises and new employment in Europe. Regione Autonoma Trention-Alto Adige:Trento.

Carlberg, A. (2001). Socialt företagande. Om den sociala ekonomins dynamik. Exemplet Basta arbetskooperativ. Stockholm:Socialstyrelsen.

Defourny, J., & Campos, J. L. M. (Eds.). (1992). The Third Sector. Cooperative, Mutual and Nonprofit Organizations. Bryssel:De Boeck-Wesmael.

Ds1998:48. (1998). Social ekonomi i EU-landet Sverige: tradition och förnyelse i samma begrepp: rapport från en arbetsgrupp.Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Leadbeater, C. (1997). The Rise of the Social Entrepreneur. Demos.

Lindqvist, L. (Ed.). (1998). Om att skapa legitimitet i en ny social ekonomi: exemplet medarbetarägd vård och omsorg. Stock-holm: Utbildningsförlaget Brevskolan.

Kulturdepartementet (1999). Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt. Rapport från regeringensarbetsgrupp.

Olsson, J., Grut, K., Mattsson, E., & Svenska institutet för social ekonomi. (1998). Social ekonomi: om kraften hos allamänniskor. Stockholm: Brevskolan i samarbete med Svenska institutet för social ekonomi.

Palmås, K. (2003). Den barmhärtiga entreprenören – från privatisering till socialt företagande. Stockholm: Agora.

Pearce, J. (2003). Social Enterprise in Anytown.

Pestoff, V. A. (1998). Beyond the market and state: social enterprises and civil democracy in a welfare society. Aldershot: Ashgate.

Spear, R (Edt). (2001). Tackling social exclusion in Europe: the contribution of the social economy. Aldershot: Ashgate.

Sätre Åhlander, A-M. (2001). The social economy: new co-operatives and public sector. Annals of Public & CooperativeEconomics. Vol 72:3 s. 467-497.

Westlund, H. (2001). Social ekonomi i Sverige (1. uppl. ed.). Stockholm: Fritzes.

Wijkström, F., & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn: organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober.

Wijkström, F., & Stryjan, Y. (1996). Cooperatives and Nonprofit organizations in Swedish Social Welfare. Annals of Public andCooperative Economics. Vol. 67:1 s. 5-27.

Litteraturlista

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDETBesök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031-335 50 35

Fax 031-335 51 17 • e-post [email protected] • www.fouivast.com

Documents

Social ekonomi och offentlig verksamhet kan …...betydelsefulla delar i den sociala ekonomin Verksamhe-ter: Det finns inom EU ingen på förhand bestämd be-gränsning för vilka