LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete 15 hp

Ekonomisk utsatthet-Professioners hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet

Ansvarig institution: Institutionen för samhällsvetenskaper Författare:

Handledare: Per Dannefjord Fatima Safa

Kurs: GO2963 Daniella Svahn

Vt-2012

Sammanfattning

Fatima Safa & Daniella Svahn

En studie gällande professioners hantering och uppfattningar om barn och unga i ekonomisk

utsatthet.

Economical vulnerability

“Professions' management of children and young people's economic vulnerability”

Antal sidor: 30

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar

barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar

professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi

använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så

verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt

klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt

utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra

teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till

föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån

den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg

som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Nyckelord: utsatthet, habitus, social reproduktion, hantering

Innehållsförteckning1. Bakgrund............................................................................................................................... 1

2. Syfte och frågeställning........................................................................................................ 3

2.1 Frågeställningar .................................................................................................................... 3

3. Tidigare forskning................................................................................................................ 4

3.1 Vad är fattigdom?................................................................................................................. 4

3.2 Konsekvenserna ................................................................................................................... 5

3.3 Samhället som reproduktion................................................................................................. 6

3.4 Offentliga utredningar .......................................................................................................... 7

4. Teoretiskt Ramverk ........................................................................................................... 10

4.1 Utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och utsatthetens emergens...................................... 10

4.2 Den objektivistiska och subjektivistiska brytningen .......................................................... 11

4.2.2 Den objektivistiska brytningen........................................................................................ 12

4.2.3 Subjektivistisk brytning................................................................................................... 13

5. Metod ................................................................................................................................... 14

5.1 Avgränsning ....................................................................................................................... 14

5.2 Vetenskapsteoretisk metod och ansats ............................................................................... 14

5.3 Urval................................................................................................................................... 14

5.4 Bortfall ............................................................................................................................... 15

5.5 Etiska överväganden .......................................................................................................... 15

5.6 Datainsamling..................................................................................................................... 16

5.7 Dataanalys .......................................................................................................................... 16

5.8 Tillförlitlighet ..................................................................................................................... 17

5.8.1 Överförbarhet .................................................................................................................. 17

5.8.2 Trovärdighet .................................................................................................................... 17

5.8.3 Pålitlighet ........................................................................................................................ 18

5.9 Svagheter i metoden ........................................................................................................... 18

5.10 Arbetsfördelningen........................................................................................................... 19

6. Analys och resultat ............................................................................................................. 20

7. Diskussion ........................................................................................................................... 24

8. Referenslista........................................................................................................................ 26

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 29

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 31

1

1. Bakgrund

Under tiden vi har utbildat oss till lärare inom fritidshem har vi alltid intresserat oss av barn

och unga i utsatthet. Vi valde att fokusera studien på ekonomisk utsatthet då ett liv inom den

ofta skapar ytterligare former av utsatthet. ”[…] fattigdom diskuteras allt mer, till exempel

socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter och en sårbar och utsatt position i

samhället”(Rädda Barnen, 2011:27). Då vi började fördjupa oss inom ämnet så fann vi att

fattigdom är en del av den sociala reproduktionen. Med social reproduktion menas det att det

sker en överföring av socioekonomiska positioner mellan vuxna och barn(SOU, 2001:55).

Alltså löper de här barnen och ungdomarna två gånger så stor risk att själva hamna i samma

situation som sina föräldrar vilket skapar ett socialt arv av ekonomisk utsatthet(SOU,

2001:55). Med utgångspunkt i den tidigare forskningen så ville vi ta reda på hur olika

professioner agerar gällande barn och ungas ekonomiska utsatthet för att bryta den sociala

reproduktionen.

Samhället är strukturerat med inbitna mönster och normer gällande vilka vi är och vilken roll

vi har i samhället. Det finns ”avvikande beteenden” i varje samhället som behövs för att

upprätthålla känslan av ”vi” och ”dom” och om dessa inte finns så skapar samhället nya

avvikande beteenden för den egna överlevnaden(Månson, 2006).

”På motsvarande sätt kan man se institutionen socialförvaltningen som en

producent av social utstötning. Om inte hela institutionens pyramid, från

socialministern till de enskilda socialsekreterarna, vilade på ett lager av

”hjälptagare” skulle hela institutionen rasa samman”(Månson, 2006:85).

Att leva inom ekonomisk utsatthet leder till konsekvenser som inte behöver vara absoluta.

Trondman menar med sitt begrepp utsatthetens emergens att om en individ lär sig att hantera

sin utsatthet så kan dennes livsvillkor förändras.

”Om vi tänker oss att en ung individ förmår att hantera sitt liv så att erfarenheten

av utsatthet minskar och de formande villkoren förändras, då kan individen själv

(trots villkor och erfarenheter) påverka vad denne kan bli”(Trondman, 2008:9).

2

I vår tidigare forskning har vi funnit att barn och unga ofta inte förstår själva att en sämre

ekonomi kan bli deras verklighet i det vuxna fortsatta livet. Vi har då valt att utifrån våra

intervjuer kartlägga hur ekonomisk utsatthet hos barn och unga hanteras av professioner. Vad

professioner har för uppfattning gällande ekonomisk utsatthet och hur de genom dessa

hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet. Vi måste då också fokusera på att förklara hur

olika uppfattningar skapas hos människor. Hur vi människor skapar våra värderingar och

hanteringar beror på vilket habitus vi har, det innebär att vi alla har olika personligheter som

skapas efter de sociala villkor vi har växt upp med(Aakvaag, 2011). Vi vill med begreppet

habitus ta reda på och ge fördjupad kunskap om hur professioner uppfattar och därefter

hanterar ekonomisk utsatthet hos barn och unga.

Vi vill se vart det brister gällande professionernas och samhällets insatser för att bryta den

sociala reproduktionen av fattigdom i Sverige och det med tyngd i deras hanteringar och

anledningen till dem. De frågor vi ställer oss anser vi är relevanta för samhällets olika

institutioner där skolan är en av dem då det är en central plats i barn och ungas liv.

Vi har gjort ett medvetet val i våra resonemang att använda oss av termen ekonomiskt

utsatthet i vår analys, resultat samt diskussion då vi anser att det inte är ett lika starkt uttryck

som fattigdom.

3

2. Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att klargöra hur professionerna hanterar barn och unga i ekonomisk

utsatthet . Samt få fram vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av

ekonomisk utsatthet hos barn och unga.

2.1 Frågeställningar

– Hur hanterar och uppfattar professioner barn och ungas ekonomiska utsatthet?

– Vad påverkar professionernas hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet?

4

3. Tidigare forskning

3.1 Vad är fattigdom?

Den fattigdom som finns i Sverige är inte absolut fattigdom, det vill säga att i Sverige har vi

mer än två dollar om dagen att leva på vilket är gränsen för ett liv i absolut fattigdom(Rädda

Barnen, 2011). I Sverige har vi istället en relativ fattigdom. Rauhut menar att relativ fattigdom

är då man som individ är fattig i jämförelse med någon annan. Enligt EU så finns det risk för

fattigdom då man lever under 60 procent av landets medianinkomst(Holmgren, 2010).

Knutsson och Stridsman(1988)skriver om fattigdom i Sverige och de menar att fattigdom

istället kan beskrivas som ekonomiska begränsningar av människornas möjligheter att bästa

sätt delta i det sociala livet. Gällande den relativa och den absoluta fattigdomen så menar

Yngwe (2004) att även om man inom den relativa fattigdomen innebär kan täcka de

grundläggande behoven så leder det till psykologisk stress. Då människan är en social varelse

och lever tillsammans med andra så blir allting relativt. Månson (2006) menar att det är då

människan sätter sig i relation med andra människor för att kunna få en känsla av ”vi” och

”dom”.

Hinderberg (2001) skriver att under 1996 så levde mer än en halv miljon barn i familjer med

låga inkomster. Senare under 1998 togs det reda på att 237000 barn under 18 år levde i

familjer med socialbidrag. Dagens Socialtjänstlag tog i kraft 1982 och det skapade en stor

förändring av Fattigvården. Det fanns här ingen särskild detaljreglering utan alla individer

med behov som inte kan tillgodoses ska få ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet ska se till

så att varje person har en ” skälig levnadsstandard” vilket bestäms genom

socialbidragsnormen. Rauhut (2002) menar att fortfarande idag kan individer bli

återbetalningsskyldiga vilket är det enda som är sig likt från tidigare Fattigvårdslag. Knutsson

& Stridsman (1988) skriver om vad som räknas till en skälig levnadsstandard och tar upp

följande ifrån 1985:

- livsmedel,

- lek och fritid,

- hälsa och hygien,

5

- kläder och skor,

- förbrukningsvaror,

- dagstidningar, telefon, tv – licens,

- hushållsel,

- läkarvård, tandvård,

- resekostnader,

- försäkringar,

- möbler, husgeråd, tv, radio.

I årsrapporten tillsammans med Rädda Barnen från 2006 tar Salonen (2007) även upp antal

barn som lever i familjer med Socialbidrag och diagrammet visar att från 2002 till 2004 så

finns de fler barnfamiljer som lever med låg inkomststandard än de familjer som lever med

socialbidrag. Han har även gjort ett diagram som visar andelen barn som lever i fattigdom i

Sverige.

3.2 Konsekvenserna

Att leva i en ekonomisk utsatthet kan ha flera olika konsekvenser för de barn och unga som

lever i den. Anne Harju menar att det kan påverka deras fysiska och kognitiva utveckling

negativ, det kan även leda till att barn och unga presterar sämre i skolan, har sämre självtillit,

självkontroll och social utveckling(Harju, 2005). Rädda barnen skriver även i sin rapport från

2011 om barnfattigdom att fattigdom skapar större klyftor mellan barn vilket leder till att

dessa barn hamnar i utanförskap och en risk för sämre utveckling. De här barnen kan även

diskrimineras, får en sämre utbildning, sämre hälsa samt mindre möjligheter till att kunna

förskaffa sig en meningsfull fritid på grund av att deras ekonomi inte räcker till mer än det

nödvändiga(Rädda Barnen, 2011). Det kan vara så att barnet själv inte inser att den dåliga

ekonomin kan påverka livet som vuxen samt hälsan, utbildning och framtiden. (Yngwe,

2004). Barn i fattigdom lever också i betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn.

Slutligen så skriver Rädda Barnen även att risken för att utsättas för våld är tre gånger så stor

om man lever i bostadsområden med låg inkomstnivå då man jämför med genomsnittet samt

att det finns en större risk att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken(Rädda Barnen,

2011).

6

3.3 Samhället som reproduktion

Studier har visat att fattigdomen har olika dimensioner. Att vara fattig handlar om mer än brist

på inkomst, det handlar om mat, hälsa, säkerhet samt makt att kunna påverka sin situation.

Återkommande problem är förnedring, sårbarhet och beroende. Alltså är fattigdomen orsakad

av ekonomiska, politiska och sociala faktorer och de tillsammans förstärker varandra i en

nedgående spiral(SOU 2001:96).

”För det första gör bristen på inkomst, utbildning, bostad och frånvaro av social service

att människor saknar möjligheter att ta sig ur fattigdomen.[…]De fattigas förmåga att

organisera sig samt normerna och nätverken som ger människor möjligheter och rätt att

agera tillsammans, är något av de fattigas viktigaste tillgångar”(SOU 2001:96:33).

Yngwe (2004) skriver att ekonomisk problematik påverkar även framtiden. Forskning visar

nämligen att de barn som kommer från en fattig familj löper två gånger så stor risk att själva

hamna i samma situation senare i livet. Den ekonomiska problematiken påverkar då även

livschanserna då Yngwe förklarar begreppet livschanser menar han individens frihet och

möjligheten att kunna skapa sig ett gott liv på lång sikt. Yngwe nämner också att ett liv inom

en ekonomisk problematik påverkar även framtiden.

Den ”sociala reproduktionen” i samhället påverkas av vilka resurser som finns, den sociala

reproduktionen kan förklaras genom överföringen av socioekonomiska positioner mellan

vuxna och barn. De resurser som finns i hemmet påverkar alltså barnens framtida yrke eller

samhällsklass till stor del(SOU 2001:55:210). Bourdieu (1999) menar att barn tar över sina

föräldrars kapital och att det i sig upprätthåller den sociala ordningen i samhället. Den familj

man föds in i påverkar alltså vilka förväntningar en individ kan ha på sitt liv samt vilka

förutsättningar han eller hon har.

Att äga materiella ting säger något om vem vi är, vem vi vill vara och till vilken grupp vi vill

tillhöra. Det kan vara viktigare för unga då de inte har en yrkesroll som statuskälla. Synen på

vikten av konsumtion kan användas för att förklara den relativa fattigdomen. Förutom mat

7

och skydd så är en god ekonomi av central betydelse då den gör så att en individ lever ett

socialt liv med sina likar på ett likvärdigt sätt. De ungdomar som inte har de ”normala”

materiella sakerna riskerar att hamna utanför och inte blir accepterade i gruppen.

(SOU:2001:55:123).

Yngwe (2004) skriver att föräldrarna kan ha svårt att införskaffa de attribut som påverkar

barns liv på olika sätt. Det kan vara mat, leksaker, utbildning, böcker, boendemiljön eller

fritidsaktiviteter. Han menar då att barn från fattiga familjer klarar sig sämre i livet på lång

sikt just för att föräldrarna kan investera i mindre resurser i deras utveckling

En anledning till reproduktion kan vara det faktum att det skapas klyftor mellan regering och

medborgare, rika och fattiga, minoritet och majoritet. Ojämlikheten skapar kraftiga skillnader

i levnadsstandarden beroende på status. Som människor så dras vi till dem som vi själva

känner en tillhörighet med vilket menas med att man som individ inte är med dem som är

mycket rikare eller mycket fattigare. Det leder till att vi har mindre tillit till dem som inte är

våra likar. Forskning visar även att de flesta människor har en nedvärderande attityd gällande

de personer som lever med ekonomiskt stöd. Uppfattningen bland dessa människor är att de

som lever med ekonomiskt bistånd fuskar, är lata eller saknar ambitioner att förändra sin

livssituation(SOU 2007:2).

”Vår position i den sociala hierarkin påverkar vem vi anser tillhöra innegruppen

respektive utegruppen – vi och dom – och det påverkar vår förmåga att

identifiera oss och känna empati med andra”(Wilkinson&Pickett, 2010:61).

3.4 Offentliga utredningar

”Empati är något man känner endast för dem som vi betraktar som likar,

”samma känsla för de andra existerar inte mellan de olika klasserna”. Fördomar

var, ansåg de Tocqueville, ”ojämlikhet i tankarna” som följde på den ”verkliga

ojämnlikhet som åstadkoms av rikedomarna och lagarna”(Wilkinsin&Pickett,

2010:61).

8

I två olika rapporter kan man se att olika granskningar visar på att det inte ges ett tillräckligt

bra stöd till barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet. Socialstyrelsen och

länsstyrelserna sammanställde kunskap om barn och långvarig ekonomiskt bistånd i rapporten

Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Syftet med rapporten var att

precisera barnperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd(Socialstyrelsen, 2003). År

1997 beslöt riksdagen efter att ha fått förslag från regeringen att då en vuxen söker sig till

socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd ska även barnets situation kollas upp. Det

här görs för att barnets bästa alltid ska uppmärksammas. Barnets situation ska utredas samt

redovisas ändå om det inte behöver vara avgörande för beslutet. I utredningen bör det alltid

uppmärksamma om familjen har kontakt med någon annan enhet inom

socialtjänsten(Socialstyrelsen, 2003). Det framförs också i rapporten att länsstyrelsernas

tillsyn och socialstyrelsen uppföljningar att barnperspektivet inte uppmärksammas i tillräcklig

utsträckning. Resultatet visar då att barnperspektivet måste utvecklas inom Socialstyrelsen så

att intentionerna i lagen ska uppfyllas(Socialstyrelsen, 2003).

I en ytterligare rapport som publicerades 2006 så har Riksrevisionen granskat

Arbetsförmedlingens insatser för ungdomar före och efter UG (ungdomsgarantin) och KUP.

Den här granskningen visar att Arbetsförmedlingen inte ger det stöd till ungdomarna som

krävs. Tre fjärdedelar av de olika Arbetsförmedlingarna ger inte tillräckligt med stöd till

ungdomarna under de första 90 dagarna vid förmedlingen. Det finns en brist i relationen

mellan ungdomarna och handläggarna. Det brister i de individuella handlingsplanerna och

mötet mellan dem samt så kunde man se att handledarna sällan följde upp och stöttade

ungdomarna i deras arbetssökande. Riksrevisionen menar då att det är av stor vikt att

handledarna snabbt fångar upp ungdomarna för att de så snabbt som möjligt ska kunna skaffa

arbete eller utbildning. Därför är handläggarnas stödjande viktigt för ungdomarna(SOU

2007:2:280).

På Alliansens hemsida gällande familjepolitik finns det en arbetsgrupp vars arbete är att

arbeta och få fram bättre förslag inom det familjepolitiska området. Det här är förslag som ska

tas upp under pågående mandatperiod. De säger att;

”Av samtliga barnhushåll hade cirka 8 % en låg ekonomisk standard under

2008. […] Politikens mål måste vara att ge föräldrarna verktyg att förbättra sin

egen situation, främst genom eget arbete, men också att förhindra att barnen som

9

vuxna hamnar i samma situation. Likaså ska samhället kunna hjälpa de familjer

som behöver extra stöd för att klara sitt vardagsliv”(Alliansen, 2010).

De fortsätter med att skriva om att barn i Sverige generellt har bra uppväxtvillkor så finns det

de barn som lever med sämre ekonomiska förhållanden. De barn som lever med ekonomiskt

utsatta föräldrar blir ofta utsatta i olika sammanhang då ett är boendesituation. Frågan de

ställer sig är då ”Kan åtgärder vidtas för att förbättra dessa barns uppväxtvillkor”(Alliansen,

2010).

Gällande Alliansens familjepolitik har Rädda Barnen skrivit en artikel som handlar om den

ekonomiska utsattheten i Sverige. Där anser Rädda Barnen att trots att rätten till att inte bli

diskriminerad är en av de viktigaste delarna av Barnkonventionen så utsätta många barn för

det i Sverige på grund av sin fattigdom. Inom många samhällsfrågor så glöms barnen bort

trots att det är just de som påverkas mest av en sämre samhällsekonomi. De skriver också att

de många gånger har försökt få regeringen att analyssera konsekvenserna för barn och unga

av förändringar i trygghetssystem och ekonomi men att de inte har sett något resultat. Rädda

Barnen anser också att regeringen ska följa Barnkonventionen(Svedling & Carlsson, 2009).

I Rädda Barnens artikel så nämns också den kritik som den svenska regeringen fått av FN:s

kommitté för barn rättigheter. FN uppmanade regeringen att komma fram med en

handlingsplan för att kunna bekämpa barnfattigdom. De rekommenderade att särskilda

insatser ska sättas in till de grupper av barn som lever i socioekonomiska sårbara hem.

Barnkonventionen säger att ”Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den

levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala

utveckling”(Svedling & Carlsson, 2009:27)

10

4. Teoretiskt Ramverk

4.1 Utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och utsatthetensemergens

För att analysera och tolka vårt datamaterial tillsammans med vår tidigare forskning kommer

vi att ta hjälp av Mats Trondmans begrepp från studien Att förstå utsatthet. Den tidigare

forskningen har visat oss att ekonomisk utsatthet ökar risken för att hamna i en annan form av

utsatthet för de individer som befinner sig inom den. Utsatthetens villkor är ett begrepp som

innebär att man som individ formas av sina livsvillkor vilket kan vara att man lever ett liv

med dålig ekonomi och då har mindre materiella ting.

Erfaren utsatthet handlar om det som en individ kan men inte måste erfara utifrån sina

livsvillkor. Trondman menar då att ett exempel kan vara att ohälsa och stress är konsekvenser

av en ekonomisk utsatthet men de behöver inte vara så. Det tredje begreppet som vi valt att

använda från Trondman är utsatthetens emergens. Han nämner att individen då kan lära sig att

hantera sin utsatthet vilket kan leda till att den erfarna utsattheten, till exempel stress, kan

motverkas. Med emergens vill vi då poängtera att det finns en möjlighet för de som befinner

sig inom ekonomisk utsatthet att ta sig ur utsattheten och skaffa sig nya utbildningsambitioner

eller en annan yrkesbana.

”Om vi tänker oss att en ung individ förmår att hantera sitt liv så att erfarenheten

av utsatthet minskar och de formande villkoren förändras, då kan individen själv

(trots villkor och erfarenheter) påverka vad denne kan bli”(Trondman, 2008:9).

Relationen mellan utsatthetens villkor och erfaren utsatthet menar Trondman är relativ vilket

vi vill poängtera. Att leva med utsatta livsvillkor löper större risk att hamna i övrig utsatthet

än de som inte är exponerade men det är viktigt att veta att det inte är något som måste

ske(Trondman, 2008). Yngwe (2004) nämner att en individs upplevelser av deras sociala

position påverkar deras känsloliv vilket i sin tur kan leda till en form av neurobiologiska

effekter som leder till sjukdom. En låg social rang kan leda till mycket negativ stress. Dock

menar han samtidigt att den här påverkan inte måste sker utan kan undvikas om individen har

11

ett stort kontaktnät samt beroende på vart i livet man befinner sig eller vilka erfarenheter

individen har eller får.

Vi vill koppla samman Trondmans begrepp med vårt datamaterial för att se hur stor de olika

professionernas insyn är gällande barn och unga i ekonomisk utsatthet. Trondman menar att

om en individ får rätt redskap så är chansen större att han eller hon skapar ett liv utan utsatthet

och därför vill vi se hur professionerna handlar med vår tyngd inom Trondmans begrepp.

4.2 Den objektivistiska och subjektivistiska brytningen

För att förstå olika individers handlingar, värderingar och uppfattningar så måste vi skaffa oss

en inblick gällande hur de formas och anledningen till formandet. Professioner handskas med

situationer gällande barn och unga inom ekonomisk utsatthet på ett sätt som är knutet till

deras uppfattningar. Vi vill med stöd av Bourdieu försöka förstå oss på anledningen till att

professionerna handskas på sitt vis. Vi vill kunna förstå vår empiri med stöd av Bourdieus

begrepp habitus som handlar om hur varje människa har ett eget habitus som skapas genom

de sociala villkor som man har växt upp under(Aakvaag, 2011). Vi kommer då att använda

oss av habitus för att jämföra professionernas uppfattningar i relation till de ekonomiskt

utsatta.

Det habitus vi har skapar alltså vår egen personlighet. Det reglerar våra värderingar och

skapar vårt handlande i både fysiska och sociala världen på ett sätt som vi människor inte är

medvetna om. Vi kommer att använda oss av begreppet habitus för att tolka vår empiri då vi

vill förstå hur professionernas handlande och uppfattningar i relation till de ekonomiskt

utsatta skiljer sig åt beroende på de sociala villkor man har.

För att förstå hur samhället är strukturerat och vilken roll vi människor har i uppbyggnaden av

strukturen så kommer vi att använda oss av Bourdieus teori gällande den objektivistiska

brytningen och den subjektivistiska brytningen. Med de här begreppen menar Bourdieu att den

subjektivistiska och objektivistiska tillsammans bildar en förståelse gällande sambandet

mellan strukturer och aktörer(Aakvaag, 2011).

12

4.2.2 Den objektivistiska brytningen

Den objektivistiska brytningen förklarar att den sociala strukturen som existerar i samhället

styr människors olika handlanden. Bourdieu menar då att alla individers kunskap är främst

missuppfattningar i den meningen att vi tror att vi är fria att själva välja utbildning, vänner,

partner och yrke med mera. Han resonerar vidare kring att den kunskap individen besitter är i

direkt samband med den position de har i samhället samt vart de kommer ifrån vilket också

förändrar världsbilden. För att förklara den objektivistiska brytningen tar Bourdieu upp det

sociala rummet och menar med det samhället i stort samt klasstrukturen som är fördelningen

av resurserna i samhället. I det sociala rummet finns det flera olika objektiva positioner som

varje individ kan inneha oberoende av vilka resurser och kapital de besitter. Positionerna är

ordnade hierarkiskt och det sociala rummet har en relationell struktur vilket innebär att varje

position definieras efter relationen den har till andra positioner. Bourdieu poängterar då att för

att någon ska befinna sig höst upp i det sociala rummet så måste det finnas någon längst ner.

Bourdieu tar upp att det sociala rummet är utgångspunkten för hans klassteori . Enligt

Bourdieu tillhör individer samma klass då de ungefär befinner sig i samma position i det

sociala rummet. Bourdieu tar upp tre olika huvudklasser, den dominerande klassen

(borgerskapet) som finns överst i det sociala rummet, medelklassen (småborgerskapet) som

befinner sig i mitten av det sociala rummet och dominerade klassen (arbetarklassen). De här

tre klasserna är i sin tur uppdelade var och en i ekonomisk och kulturell fraktion. Individer

delar på ”dominansarbetet” då tillexempel professorer och företagsledare båda tillhör den

kulturella respektive ekonomiska fraktionen inom den dominerande klassen.

Förhållandet mellan de här klasserna påverkas av olika konflikter då alla i de olika

positionerna vill förbättra eller försvara sin relativa position. Den dominerande klassen måste

försvara sig gentemot medelklassen då tillexempel deras medel kan vara äktenskapsstrategier

eller utbildning. Medelklassen måste försvar sig mot båda de olika positionerna eftersom de

befinner sig i mitten. Individer i medelklassen försöker att ta steget upp i den dominerande

klassen samtidigt som de vill försvara sig mot arbeta - och den dominerande klassen genom

exempel högre utbildning och nedvärderingar om arbetarklassen. Arbetsklassen befinner sig

längst ner i positionen och kämpar mot de båda klasserna i den högre positionen.

Arbetarklassen tar exempel till politisk organisering och använder sig utav nedvärderingar

13

som förknippas med de övre klasserna, de kan också använda i sitt försvar att säga ” det där är

inget för oss”(Aakvaag, 2011:167).

4.2.3 Subjektivistisk brytning

Med den subjektivistiska brytningen menar Bourdieu att den handlar om kompetenta och

handlande aktörer i relation till den objektivistiska brytningen och huvudbegreppet här är

habitus. Bourdieu förklarar begreppet Habitus som ett system av förkroppsligade och

varaktiga dispositioner som reglerar det vi värderar, våra uppfattningar och handlingar i den

sociala och fysiska världen. Han menar att habitus påverkas av en instinktiv förståelse av vad

vi måste göra i olika situationer. ”Det är helt enkelt så att vi ”bara vet” hur vi ska hantera en

ny situation utan att vi behöver fundera över det”(Aakvaag, 2011:174). Bourdieu poängterar

att vårt habitus är förkroppsligat vilket innebär att vi inte är medvetna om hur mycket vårt

habitus präglar oss, den finns där utan att vi reflekterar över det.

Bourdieu menar att habitus ger varje individ en personlighet . En personlighet som inte

förändras utan vidare. Den gör så att våra handlingar och vårt sätt att vara blir förutsägbart

och regelbundet under livet. Det möjliggör samtidigt vårt deltagande i olika social situationer

på ett förnuftigt och självständigt sätt, habitus är enligt Bourdieu ”strukturerande”.

Fortsättningsvis nämner Bourdieu att habitus har ett socialt upphov, habitus formas då

individer upptar de sociala villkor som de har växt upp under. Den sociala miljön har

förväntningar på oss individer, alltså koder och regler som vi måste känna till för att delta i

olika sociala miljöer. Det innebär att alla människor växer upp i olika sociala miljöer vilket

leder till att de utvecklar skilda habitus. Enligt Bourdieu är habitus klasspecifik vilket betyder

att den återspeglar individens position i det sociala rummet. Habitus är då begränsande då det

sätter klasspecifika gränser för hur vi är och hur vi handlar vilket gör så att vi fungerar vi i

vissa sociala miljöer men sämre i andra.

”Hur en person brukar reagera i en situation, vilken mat hon äter, musiksmaken,

konstvanor, vokabulär, gestik, yrkesval och så vidare formas av habitus, som i

sin tur är formad av (positionen i) den objektiva sociala strukturen. Detta är den

”inre” mekanism varigenom samhället påverkar aktören”(Aakvaag, 2011: 177).

14

5. Metod

5.1 Avgränsning

Den här studien är inriktad på att ta reda på hur professioner hanterar barn och ungas

ekonomiska utsatthet och anledningarna till deras hantering. Därför ligger fokus på endast den

ekonomiska utsattheten och hur den uppfattas av samhället.

5.2 Vetenskapsteoretisk metod och ansats

Den här studien inriktar sig på att undersöka professionernas och samhällets handlande samt

uppfattningar gällande barn och ungas ekonomiska utsatthet samt anledningarna till

hanteringen av den. Datainsamlingen kommer att ske utifrån en kvalitativ metod då vi vill

förstå hur handlingar och företeelser enskilt tillsammans bildar en helhet samt en relation till

allt som finns runt omkring(Starrin & Svensson, 1994).

Vi har valt att använda oss av den hermeneutiska tolkningsspiralen i vår analys av

datamaterialet. Ödman (1994) skriver att det är då en slags spiral vilket leder till att vi kan få

fram mycket av verkligheten eftersom tolkningarna byggs på varandra.

5.3 Urval

Vi ville först och främst ta reda på barn och ungas konsekvenser och påverkningar inom en

ekonomisk utsatthet. Vi insåg att det skulle bli problematiskt då Etikkommittén sydost

förmodligen inte skulle godkänna det. Därför avstod vi från att intervjua barn och unga. Vi

vinklade istället studien mot professionernas hantering och uppfattningar gällande barn och

unga i ekonomisk utsatthet.

Vid valet av intervjupersoner använde vi sökorden” [stad] verksamhet” samt ” [stad]

socialen” på sökbasen Google. Vi eftersökte tio personer av den här sökningen fick vi fem

intervjupersoner som ville delta i vår studie, fyra av dem arbetar inom socialtjänsten och den

femte arbetar inom skol och barnomsorgen.

15

Då vi mejlade ut förfrågningar om personerna ville delta i vår studie fick de även en inblick i

vårt arbete då vi valde att bifoga relevant information inom det område vi valt att skriva om.

Vi använde oss av självselektion då Intervjupersonerna själva fick bestämma om de ville

medverka i studien(Larsen, 2009). Av de tio personer vi kontaktade så hamnade vi via en

möjlig intervjuperson i en snöbollseffekt det innebär att den utvalda intervjupersonen

hänvisade oss om ytterligare möjliga intervju personer (Grönmo, 2006). Två av våra fem

intervjupersoner kontaktades via ett snöbollsurval allstå vi tog oss till informationen och

kontaktade dem själva via mejl. De resterande intervjupersonerna gav oss ett godkännande av

intervju via telefon samt mejl.

5.4 Bortfall

Vi valde att bifoga vårt mejl till tio personer. Av de här tio personerna var det tre personer

som svarade oss och ville medverka i studien de resterande två kontaktades genom ett

snöbollsurval (se ovan). Det var allstå sju stycken som inte vill eller kunde medverka av de tio

vi själva tog kontakt med. Vi ville egentligen ha fler intervju personer och valde därefter att

ringa runt på grund av tidsbrist men vi fick tyvärr ingen som kunde eller ville ställa upp.

5.5 Etiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) har vi tagit till oss vid vår studie. Vi

använde oss av informationskravet samt av samtyckeskravet då vi skickade ut informations

gällande studiens innehåll till de förfrågande intervjupersonerna innan deltagandet

fastställdes. De har därefter godkänt att vara med i studien, alltså gett sitt samtycke.

Vi hr även varit noga med konfidentialiteten gällande insamlad data och intervjupersonernas

personuppgifter. Det innebär att vi kommer att hålla informationen så att obehöriga inte

kommer åt den. Slutligen så använde vi oss av nyttjandekravet då vår insamlade data används

endast till studien (Trost, 2005)

16

5.6 Datainsamling

För att kunna få de bästa svaren använde vi oss av en kvalitativ metod då vi intervjuade våra

intervjupersoner. Då vi ville ta reda på vilken uppfattning professioner har av barn och unga i

ekonomisk utsatthet samt professionernas hantering så passar de kvalitativa intervjuerna bäst.

Då vi vill få fram betydelser och upplevelserna från intervjupersonens upplevelsevärld vilket

enligt Kvale och Brinkmann (2009) är en del av den kvalitativa intervjun. Den kvalitativa

intervjun fokusera också på att förstå hur intervjupersonen känner och tänker, vilka

föreställningar den intervjuade har samt vilka erfarenheter den har. En kvalitativ intervju är

även en informell intervju då den är strukturerat på det vis att man håller sig inom ett

område(Trost, 2005).

Vi intervjuade fem personer som vi ansåg skulle kunna tillföra något i vår studie.

Intervjupersonerna fick själva välja vilket plats och tid som passade dem bäst för att skapa en

miljö som de kände sig avslappnade i. Intervjuerna spelades in med ett samtycke från

intervjupersonen för att vi skulle ha möjlighet att fokusera på frågorna och svaren som gavs

samt att i senare skede kunna använda oss av citat(Trost, 2005).

Vi engagerade oss båda i intervjuerna för att vi kände att det var en fördel eftersom det är

svårt att både intervjua och ställa följdfrågor på samma gång(Trost, 2005). Under intervjuns

gång valde vi att en av oss skulle hålla i frågorna så att den andra kunde ta stödanteckningar

gällande intressanta tolkningar så att följdfrågor kunde ställas. Intervjuerna var inte

uppbyggda efter ett tema då vi strukturerade upp frågorna utan var mer inriktade på deras

egna reflektioner och tolkningar. Vi ville vara så flexibla som möjligt så vi anpassade oss

efter intervjupersonens svar.

I snitt tog intervjuerna mellan 30 till 50 minuter. Det kan bero på att vi höll i en informell

intervju vilket innebär att intervju personerna kan berätta fritt samtidigt som det är relevant

för syftet. Den relativt korta intervjutiden kan vara viktig då intervjupersoner inte kanske

orkar svara på frågorna om en intervju blir för långdragen(Patel & Davidsson, 2003).

5.7 Dataanalys

17

Då vi skulle transkribera de färdiga intervjuerna så la vi upp ljudupptagningarna i ett

ljuduppspelningsprogram (VLC 2011) vilket fördes över från en telefon till datorn. Vi valde

att ändra om talspråket till skriftspråk i vissa fall för att underlätta i kommande

citatanvändning. Våra transkriberingar gjordes mycket noggrant då vi ville få en helhetsbild

som skulle hjälpa oss i analysen. Vi skrev också ut våra transkriberade material för att kunna

stryka under de viktiga tolkningarna, attityderna och värderingarna .

”På motsvarande sätt analyserar man sina kvalitativa intervjuer genom att läsa igenom det

man skrivit ut och genom att fundera över vad man såg och hörde under intervjuns gång. Då

får man fram en del tankegångar som kan vara intressanta” (Trost.2005:125).

5.8 Tillförlitlighet

5.8.1 Överförbarhet

Bryman (2011) menar att överförbarhet innebär hur väl man kan överföra resultaten i andra

kontexter. Studien är gjord med fokus på ett fåtal personer har vi fokuserat på det viktiga i

sammanhanget. Det innebär att vi gör ett försök att ge en bra beskrivning och förser andra

människor med den data vi har fått fram så att de senare ska kunna använda den i en annan

miljö beroende på deras bedömning av överförbarheten.

5.8.2 Trovärdighet

Trost (2005)tar upp att trovärdigheten är ett stort problem inom kvalitativa studier då man

måste kunna visa för sina läsare och användare av forskningsresultaten att vår data och analys

är trovärdiga. Det här innebär att vi måste på ett tydligt sätt visa att vår data är insamlad på ett

seriöst vis och att de är relevanta för vår frågeställning.

För att ha en trovärdig empiriskt material så har vi valt att inte yttra oss så mycket under

intervjun och försökt att endast använda oss av uttryck som ”mmm” och ”okej” samt

18

följfrågor som tillåter professionerna att utveckla sitt svar. Det då vi inte ville yttra våra egna

åsikter då det är intervjupersonens tankar som vi vill få fram(Trost, 2005).

För att ytterligare stärka studien så har vi använt oss av ljudupptagning vilket skapar

svårigheter gällande misstolkningar av data. Då vår studie även läses av hanledare och

examinator så ökar trovärdigheten då de, vid begäran kan lyssna igenom

ljudupptagningen(Malterud, 2009).

5.8.3 Pålitlighet

Pålitlighet innebär att vi som författare har ett granskande synsätt vid skrivande av studien,

man ska kunna redogöra för alla faser i forskningsarbetet(Bryman, 2011). Vi har i vår studie

valt att intervjua relevanta personer i relation till vår studie vilket ökar pålitligheten av vår

senare analys. I vårt samarbete med varandra har vi varit frågande och granskande gällande

varandras ståndpunkter för att kunna förstå och utveckla relevansen i tolkningar och

antaganden.

Vi har även varit noggranna gällande transkriberingen av det empiriska materialet då vi har

valt att ha det nedskrivet så att vi inte misstolkar de svar vi har fått. Under studiens gång har

vi fått handledning där en annan person går igenom studien för att ge oss synpunkter, även en

examinator kommer att läsa igenom studien.

5.9 Svagheter i metoden

Under studiens process har det varit ett par olika metodologiska svagheter gällande vår analys

och det empiriska materialet. Då vi var två stycken som intervjuade kan personen som blir

intervjuad känna sig i underläge(Trost, 2005). Det här kan då vara problematiskt men vi

kände att i vårt fall så valde vi att vara två intervjupersoner för att få fram en större

informationsmängd vilket vi gjorde genom att en antecknade stödord under intervjun. Vi

kände inte heller att någon av intervjupersonen ansåg sig vara i underläge.

En sak som kan ha skapat svagheter i metoden är det faktum att vi använde oss av

snöbollsurvalet. Den person som hänvisade oss till ytterligare intervjupersoner kan då veta om

19

att de medverkar och deras medverkan blir då i inte så konfidentiell som vi hade önskat. Då

de intervjupersoner som blev kontaktade via snöbollsurvalet vet om vem som upplyste oss om

dem så kan deras svar påverkas av detta faktum. Då vissa hemligheter kanske inte kommer

fram(Trost, 2005).

Ett ytterligare problem som vi har stött på under datainsamlingen var formulerandet av

intervjufrågorna. På grund av sjukskrivning så kunde vår handledare inte utveckla våra

intervjufrågor som vi hade skrivit ner. Då vi inte innan hade genomfört en intervju av detta

omfång så var vi inte säkra på att de frågor vi hade var de bäst formulerade. Vi var oroliga för

att frågorna kunde vara hypotetiska frågor som innebär att intervjupersonen styr det svar

intervjupersonen får fram(Trost, 2005). Det här kan ha lett till att vi inte fick fram frågor som

skulle ha gett oss de bästa svaren till vår senare analys. Vi fick hjälp av en annan person på

institutionen där vi genomförde vår c-uppsats som innan intervjun läste igenom frågorna och

gav oss snabb respons. Då vi vid senare tillfälle visade upp frågorna för vår nya handledare så

visade det sig att våra frågor ändå var relativt bra.

5. 10 Arbetsfördelningen

Under studiens gång har gjort alla delar gemensamt. Vi ett tillfälle delade vi upp

arbetsuppgifterna men insåg att det inte gav samma resultat som vid gemensamt arbete. Vid

intervjuerna har båda medverkat vid samtliga tillfällen för att vi båda ska vara lika

involverade i intervjusvaren.

Vid litteraturgenomgång har vi delat upp böcker för att hitta relevant fakta som senare skrivs

in i studien och gällande det har arbetsfördelningen varit jämn. Vi har medvetet skrivit allting

gemensamt för att det inte ska vara någon skillnad gällande formuleringen eller ordval.

20

6. Analys och resultat

Den data vi har samlat in kommer nu presenteras i samband med tidigare forskning och vårt

teoretiska ramverk. För att få en så bra analys och resultat som möjligt kommer vi att blicka

tillbaka på våra frågeställningar kontinuerligt. Fokus kommer då att ligga på professionernas

uppfattning och hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet och vad som påverkar

hanteringen.

Bourdieu (2004) skriver att ens föräldrars kapital förs över på barnen vilket i sin tur fastställer

vilka förutsättningar man har och vilka förväntningar man får på sitt liv, sig själv och sina

medmänniskor.

”Man upprepar sin mammas och pappas liv”(Intervjuperson 1).

”En lägre utbildning leder till en lägre inkomst vilket påverkar barnen. Så det

har mycket med det sociala arvet att göra”(Intervjuperson 3).

Det faktum att intervjuperson 1 och 3 nämner att ekonomisk utsatthet går i arv från föräldrar

till barn och då fastställer den sociala reproduktionen är intressant gällande deras hantering av

barn och ungas ekonomiska utsatthet.

”För det första gör bristen på inkomst, utbildning, bostad och frånvaro av social

service att människor saknar möjligheter att ta sig ur fattigdomen.[…]De fattigas

förmåga att organisera sig samt normerna och nätverken som ger människor

möjligheter och rätt att agera tillsammans, är något av de fattigas viktigaste

tillgångar”(SOU 2001:96:33).

Vi vill göra ett antagande gällande det faktum att intervjupersonerna säger att hanteringen

oftast sker gällande materiella ting då professionerna hjälper barnen med kläder samt tar med

dem på olika aktiviteter. Vi vill resonera kring varför professionernas hantering riktar in sig

21

på materiella värden och inte för att bryta den sociala reproduktionen. Det kan bero på att

materiella saker säger något om vem vi är och vilket grupp vi tillhör vilket kan vara extra

viktigt för unga då de inte har något yrke som statuskälla(SOU, 2001:55).

”Dom påverkas av att inte ha samma kläder som andra kompisar, jag ser på våra

barn att det varit pinsamt att ta hem kompisar och inte ha pengar till mat och

möbler”(Intervjuperson 4).

Det arbetet som professionerna gör blir då kortsiktigt men samtidigt det som de ekonomiskt

utsatta behöver och visar uppskattning för. Arbetet blir kortsiktigt då materiella resurser

enbart hjälper ekonomiskt utsatta just nu och fokus ligger inte på framtiden. I Alliansens

familjepolitik så står det att politikers mål bör vara att ge föräldrar verktyg för att förbättra

sina egna villkor och då främst genom arbete. Anledningen till varför professionerna inte

arbetar efter det kan bero på att de inte har några riktlinjer att följa gällande just

problematiken om den sociala reproduktionen. Alliansen visar med sin familjepolitik att det

inte finns några klara riktlinjer för att bryta det faktum att barnen ofta hamnar i samma

situation som sina föräldrar. De ställer enbart en fråga ”Kan åtgärder vidtas för att förbättra

dessa barns uppväxtvillkor”(Alliansen, 2010).

Då professionerna inte har nämnt att de talar om utbildning eller arbete med dem som är

ekonomiskt utsatta så antar vi att det inte lägger någon stor vikt på att diskutera

framtidsambitioner. Våra antaganden handlar då om att de ekonomiskt utsatta inte själv ser

vikten av utbildning då de har växt upp med livsvillkor som inte fokuserar på utbildning eller

någon vidare framtidstro. Bourdieu nämner att den kunskap varje individ besitter är i ett direkt

samband med den position de har i samhället och förändrar deras världsbild(Aakvaag, 2011).

Deras handlande och värderingar formas av deras habitus och då kan vi anta att utbildning

kanske inte ens finns i deras världsbild. Då professionerna inte nämner utbildning så kan det

vara så att de enbart hjälper de ekonomiskt utsatta med resurser som de själva vill ha och om

de inte har nämnt utbildning så handlar det snarare om kläder och aktiviteter.

Då professionerna alltså har nämnt att det finns ett socialt arv som påverkar barn och unga

men vad vi vet inte arbetar för det kan bero på det motstånd som skulle kunna uppstå om en

sådan diskussion gällande exempelvis utbildning skulle tas upp då den ekonomiskt utsatta och

professionen samtalar. Som vi nämnt tidigare så finns inte utbildning i många av de

22

ekonomiskt utsattas verklighet vilket skulle kunna sätta dem i en försvarsposition i

förhållande till utbildningsambitionen, ”det där är inget för oss”. Tidigare forskning har visat

att de som befinner sig i de lägre klasserna antingen försvarar eller förbättrar sin position. De

använder sig av att säga ”det där är ingen för oss” i sitt försvar eller i vissa fall försöker

nedvärdera det som förknippas med de högre klasserna. Förhållandet mellan de lägre

klasserna, medelklassen och de övre klasserna påverkas av olika konflikter just för att

samtliga vill förbättra eller försvara sin position i samhället(Aakvaag, 2011). Vi antar då att

professionerna till exempel inte vill skapa någon konflikt mellan de själva och de ekonomiskt

utsatta eller att de gör det som är enklast samt på grund av organisationens riktlinjer. Enligt

oss innebär det att den sociala reproduktionen fortlöper.

Någonting som vi vill spekulera kring är att en intervjuperson tar tag i diskussionen kring

utbildning och yrke med de ungdomar han möter i sin verksamhet. Han nämner inte att

ungdomarna själv har det intresset utan vi antar att han själv väljer att lägga fokus på det i sina

relationer med dem.

”Ungdomar kan komma hit och verka vara jätte trasiga men det finns någon

grundläggande kraft i att vara unga[…]får de rätt hjälp och stöd så kan vi ofta se

att de faktiskt bli bättre och det är så häftigt att se det”(Intervjuperson 1).

Här nämner intervjuperson 1 att om ungdomar får rätt stöd så kan det bli bättre. Han fortsätter

att diskutera hur viktigt det är att samhället tillsammans arbetar för att få människor att bli

självständiga.

”Det är oerhört viktigt att samhället försöker arbeta på det sätt att man hjälper

människor från att gå på socialen och få ett antal pengar till att få ett jobb och

utbildning”(Intervjuperson 1)

Det faktum att intervjuperson 1 då tar upp framtidsambitioner till skillnad från övriga

intervjupersoner anser vi är intressant och speciellt anledningen till varför. Här ser vi att det

sociala arvet går att bryta. Trondman (2008) talar också om vikten av att lära sig hantera sin

utsatthet, utsatthetens emergens. Vi resonerar kring att intervjuperson 1 gör ett viktigt arbete

då vi tror att individer behöver hjälp för att hantera sin situation. Han nämner inte att

ungdomarna gör något motstånd gällande samtal kring utbildning.

23

Vi vill även poängtera att intervjuperson 5 också diskuterar vikten av utbildning då de strävar

efter att alla barn och ungdomar ska gå ur skolan med ett godkänt betyg. Det kan bero på att

hon har sin grund inom skolväsendet där utbildning klart är prioriterat. Övriga

intervjupersoner arbetar inte inom skolan utan arbetar under socialtjänsten.

En intressant sak som vi har fått fram genom våra intervjuer är att de ofta visar på ett

avståndstagande gentemot gruppen av människor inom den ekonomiska utsattheten. Vilket

visas i följande citat:

”Föräldrarna lever ett rätt konstigt liv”(Intervjuperson 2).

”Har man valt en lägre ekonomisk standard för att de ska kunna få mer tid med

mig (barnet). Då är det lite annat för då vet man varför och det är inte skämmigt

men när man inte har valt det själv då blir skämmigt, allt sådant”.(Intervjuperson

2).

”Nästan alla vill ju leva ett normalt och självständigt liv”( Intervjuperson 2).

Dessa citat tolkar vi som ett avståndstagande från de ekonomiskt utsatta. Hon visar då på att

de som är ekonomiskt utsatta lever ett konstigt liv samt att deras situation för henne inte är

normal. Forskning visar på att de flesta människor i samhället har en nedvärderande syn

gällande personer som lever med ekonomiskt stöd samt att dessa människor saknar ambitioner

att förändra sin situation(SOU, 2007:2). Då hon nämner att nästan alla vill leva ett normalt

och självständigt liv är intressant att diskutera i samband med att det finns en uppfattning

gällande att ekonomiskt utsatta saknar ambitioner för att förändra sitt liv.

Vi antar att då hon anser att de lever ett konstigt liv så borde hon sträva efter att förändra den

vilket hon inte har nämnt att hon gör. Hon nämner dock att de som hon träffar som är

ekonomiskt utsatta ofta vill ta sig ur sin situation och vill bli självförsörjande men att det

samtidigt inte är hennes arbetsuppgifter.

”Det är svårt att säga men det kanske inte är de attraktivaste

lägena”(Intervjuperson 3)

”Det finns få som bott i hus eller hyrt hus men annars är det små lägenheter.

Intryckta i små”(Intervjuperson 4).

24

Även i dessa citat ser vi på hur professionerna tar ett avståndstagande från de ekonomiskt

utsatta. Vi vill tolka det tillsammans med Bourdieu som nämner att medelklassen, som vi

förmodar att professionerna tillhör, försvarar sig mot de lägre klasserna genom just

nedvärderingar om arbetarklassen(Aakvaag, 2011).

7. Diskussion

I analysen har vi fått reda på att professionerna hanterar den ekonomiska utsattheten

kortsiktigt med medel som kläder och olika aktiviteter istället för att fokusera på en långsiktig

lösning av den sociala reproduktionen. Det trots att de har nämnt att ekonomisk utsatthet går i

arv.

Vi anser att om man hjälper de ekonomiskt utsatta med materiella ting så som kläder, skor och

upplevelser som tillexempel bio så blir man till ytan mer socialt accepterad av samhället men

om man däremot stödjer ekonomiskt utsatta med utbildningsambitioner så kan personen i sig

själv bestämma över sitt liv och skapa sin egna social acceptans i samhället. Som profession

anser vi att man ska ha riktlinjer som stödjer samtal gällande framtidsambitioner där

verksamheten främjar brytningen av den sociala reproduktionen. Vi menar inte att man ska

exkludera materiella ting eller roliga aktiviteter då det kan vara ett bra sätt att bilda relationer

mellan professioner och ekonomiskt utsatta. Vi tror inte att professionerna vet vilken stor del

de kan ha i ekonomiskt utsattas liv och nuvarande situation. För om professioner får rätt

verktyg att använda i relationerna med de ekonomiskt utsatta så hade vi nog kunnat se en mer

långsiktig hantering av personer inom ekonomisk utsatthet.

Ett stort hinder gällande det faktum att den sociala reproduktionen inte bryts kan vara att

organisationen och dess riktlinjer inte lägger fokus på det. Vi har sett att Alliansen inte har

något förslag på vad som ska göras för att förhindra detta vilket visar sig i professionernas

verksamheter. Även fast det kanske inte finns några klara riktlinjer för hur man ska arbeta mot

detta så anser vi att man borde inom verksamheten själv förstå vikten av att bryta det sociala

arvet av ekonomisk utsatthet och arbeta för det då de säger att ekonomisk utsatthet går i arv.

25

Vi anser att man inte ska vara rädd att ta upp frågor om framtiden och individernas ambitioner

då vi har sett av en intervjuperson att det är något som går att diskutera utan något vidare

motstånd. Det här tror vi beror på hur man som profession beter sig gentemot de ekonomiskt

utsatta som man möter .

Vi anser att för att bryta den sociala reproduktionen så måste staten och professionerna agera

långsiktigt och vilket borde ske så snabbt som möjligt. Ett problem som vi har sett under

studiens gång är ett mönster gällande individers sociala umgänge. Varje individ dras till de

personer som har liknande livssituation och värderingar. Det här anser vi kan vara ett stort

hinder för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. Om man istället

arbetade för att – vi och dom- strukturen bryts så att man får möjlighet att möta på nya

människor med skilda uppväxtvillkor så anser vi att varje individ får en chans att omvärdera

sina egna värderingar. Vi menar att även de som befinner sig i de högre klasserna kan lära sig

av de lägre klasserna vilket kan skapa en större förståelse för olika livssituationer men också

att de lägre klasserna kan se nya värden i att utbilda sig och skapa en bättre framtidstro.

Ett exempel på detta kan vara att man tar bort det faktum att man som elev blir hänvisad till

en viss skola beroende på vilket område man lever i. Då kan man förhoppningsvis förhindra

att skolorna skiljer sig åt gällande klass. Vi vet att som individ så dras man till sina likar vilket

leder till att det lätt blir så att man som vårdnadshavare placerar sitt barn på den närmsta

skolan med de som är lika en själv. Vi vet att alla individer har ett habitus som omedvetet styr

deras hanteringar och värden och det kan leda till att vårdnadshavare inte ens vet vad som är

bäst för deras barn då i deras världsbild inte ”är något för oss”.

26

8. Referenslista

Aakvaag, Gunnar C. (2011). Modern sociologisk teori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Alliansarbetsgrupp för familjepolitik (2010-03-14). Alliansen. http://www.alliansen.se/wp-

content/themes/default/pdf/Alliansarbetsgrupp-for-familjepolitik.pdf [2012-01-04]

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF

Sverige

Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd.. (2003). Stockholm: Socialstyr.,

Länsstyrelserna

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Franzen, E (2010). Vem är fattig i Sverige och EU? Statistiska centralbyråns kundtidning,

nummer 2.

Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Harju, Anne (2005). Barn och knapp ekonomi. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och

socialt arbete, Univ.

Hindberg, Barbro (2001). När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets ansvar.

2., rev. uppl. Stockholm: Rädda barnen

27

Jonsson, Jan O., Östberg, Viveca, Evertsson, Marie & Brolin Låftman, Sara (2001). Barns och

ungdomars välfärd: antologi från Kommittén (2001:55)

Knutsson, Gert & Stridsman, Kjell (1988). Fattiga i Sverige: vem behöver socialbidrag och

varför?. 1. uppl. Stockholm: Allmänna förl.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Malterud, Kirsti (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2. uppl.Lund: Studentlitteratur

Månson, Per (2006). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. 4. uppl. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag

Parlamentariska kommittén om Sveriges politik för global utveckling (2002). En rättvisare

värld utan fattigdom: betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer(SOU, 2001:96)

Patel, Runa & Davidson, Bo(2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rauhut, Daniel (2002). Fattigvård, socialbidrag och synen på fattigdom i Sverige 1918-1997.

Diss. Lund : Univ., 2002

Rädda Barnen (2011). Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2010. Stockholm

Salonen, Tapio (2007). Barnfattigdomen i Sverige: årsrapport 2006 : sammanfattning av

Barns ekonomiska utsatthet : årsrapport 2006. Stockholm: Rädda barnen

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.

Lund: Studentlitteratur

Svedling, E & Carlsson, L (2009). Barn i fattiga familjer diskrimineras. Arbetaren, 22 juli.

28

Sverige. Utredningen från socialbidrag till arbete (2007:2). Från socialbidrag till arbete:

betänkande. Stockholm: Fritze

Trondman, Mats (2008). Att förstå utsatthet: en studie om utsatthetens villkor, erfaren

utsatthet och fritid i ungas liv. Stockholm: Fritze

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådets forsknings etiska principer, 2002

VLC 2011

Wilkinson, Richard G. & Pickett, Kate (2010). Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika

samhällen nästan alltid bättre samhällen. Stockholm: Karneval

Yngwe , P-E (2004) Forskning om ekonomisk utsatthet och barns livschanser . Kap 8

Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet

Ödman, P-J. (1994) Tolkning, Förståelse, Vetande – Hermeneutik i teori och praktik.

Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.

29

Bilaga 1 InformationsbrevInformation om deltagande i studie om barns ekonomiska utsatthet och dess påverkan

ur ett professionellt perspektiv.

Hej,

Vi är två lärarstudenter som går inriktning fritidshem på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi skriver

en C-uppsats om professionernas förhållningssätt gällande barn i en ekonomisk utsatthet.

Härmed tillfrågas du om att deltaga i den här undersökningen.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka pedagogers arbete med och syn på barns

ekonomiska utsatthet.

De frågor som vi främst riktar oss in på är:

- Hur ser olika professioner på hur barn eller unga påverkas av att leva i en ekonomisk

utsatthet?

- Hur arbetar professioner med barn och unga i ekonomisk utsatthet?

Att vara ekonomisk utsatt i Sverige kan innebära olika saker och vi har lagt vår tyngdpunkt i

den relativa fattigdomen. Rauhut skriver om relativ fattigdom och menar då att relativ

fattigdom är att en individ är fattig i jämförelse med någon annan. Det behöver inte betyda att

personen är fattig utan det kan endast vara så att individen känner sig fattig beroende på hur

andras ekonomi ser ut(2006). Rädda Barnen skriver i sin årsrapport att risken för att utsättas

för våld är tre gånger så stor om man lever i bostadsområden med låg inkomstnivå då man

jämför med genomsnittet samt att det finns en större risk att råka ut för olycksfall i hemmet

eller i trafiken(2010). Även Lundström-Mattsson som skriver utifrån sin roll som socionom

om hur barn påverkas av en otrygg hemmamiljö. Hon påvisar först att i de flesta fallen så har

de kontakt med familjer med dålig ekonomi vilket i många fall skapar relationsproblem

30

mellan familjemedlemmarna. I många av de här familjerna så kan det också finnas en form av

missbruk, misshandel eller barnmisshandel(2009).

Vi kommer att genom en intervju ta till oss av de svar du ger oss. Du har möjlighet att välja

plats efter dina behov och de som kommer att medverka är Du, Daniella Svahn och Fatima

Safa. Det finns även en möjlighet att bli intervjuad via telefon.

Vårt önskemål är att kunna använda oss av ljudinspelning så att i för möjligheten att citera dig

i vår studie. De som kommer att ha möjlighet att lyssna på inspelningen kommer endast vara

Daniella Svahn, Fatima Safa, Handledare samt examinatorn. Även Dina personuppgifter

kommer att vara konfidentiella.

Det finns en möjlighet att få intervjufrågorna innan intervjun sker för att Du ska kunna

förbereda dig även fast det inte är ett måste.

Uppsatsen kommer att publiceras på Linnéuniversitetet och om Du önskar så kan vi skicka en

kopia på det färdiga, examinerade arbetet.

Tack för visat intresse,

Daniella och Fatima

Daniella SvahnStallvägen 935252 Växjö073-XXXXXXXMailadress: xxxxx@hotmail.comFatima SafaNorra Esplanaden 32A35231 Växjö073-XXXXXXXMailadress: xxxxxx@hotmail.com

Vid förfrågan så lämnar vi ut vår handledares kontaktuppgifter.

Referenser

31

Lundström Mattsson, Åsa (2009). Socialt förebyggande arbete: med familjecentralen som

arena. 2., rev. uppl. Tullinge: FoU Södertörn

Rauhut, Daniel (2006). Den besvärliga fattigdomen. Stockholm: Almqvist & Wiksell

International

Rädda Barnen (2010). Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2010. Stockholm

Bilaga 2 Intervjuguide

- Hur länge har du arbetat inom den här verksamheten?

- Vad har du för utbildning?

- Hur fungerar er verksamhet?

- Vad har ni för mål med ert arbete?

- Vad är ekonomisk utsatthet för dig?

- Hur vanligt är det med ekonomiskt utsatthet bland de unga som du möter här?

- Finns det någon annan gemensam faktor bland de ungdomarna?

- På vilket sätt påverkas ungdomarna av ekonomisk utsatthet ?

- Lever de här ungdomarna/familjerna med något slags ekonomiskt stöd?

- Kan du se något mönster gällande ungdomarnas familjesituation?

- Finns det något mönster gällande deras boende?

- Hur ser deras sociala kontaktnät ut?

- Är det vanligt att ungdomarna klagar över ekonomiska problem?

- Finns det något mönster gällande deras skolång?

- Speglar sig den ekonomiska utsattheten i deras självbild?

- Vad har de här ungdomarna för framtidsplaner?